Transspråkande – ett nedslag i

forskningen

Gudrun SvenssonGudrun.svensson@lnu.se

LinnéuniversitetetInstitutionen för svenska språket

2SS10EHandledare: Gudrun Svensson 15 hpExaminator: Elisabeth Zetterholm

G2 G3 Avancerad nivå

Markus Berglund

Tempusanvändning i skriften jämförelsestudie av första- och andraspråkselever

2012-05-18

G3Svenska som andraspråk

Från andraspråkslärare till tvåspråkighetsprojekt i Rosengård i Malmötill flerspråkighetsprojekt med transspråkande på ett antal platser

Sweet City

Transspråkandets när-var- hur-varför.Många områden och discipliner forskar om flerspråkighet. Några exempel

Trans-språkande

Språkvetenskaplig forskning

Historieforskning

Didaktisk forskning

Sociologisk forskning

The multilinguistic turn

förändringar av hela samhällen där frågor om segregation och demokrati ställs på sin spets.

”the sharp edge”, det vill säga en knivskarp situation med språklig globalisering som accelererat över tid och rum

inte bara språk i skolan utan också frågor om teorier och pedagogik, inkludering och sociala sammanhang.

samhällen som tidigare präglats av monolingvism, det vill säga enspråkighet, nar nu övergått till att bli multilingvistiska, flerspråkiga

genomsyrar ekonomi, skola och individers vardagsliv. tilltagande språklig mångfald enskilda individer blir allt mer flerspråkiga

Migration och globalisering skapar behov av nya mönster i undervisningen

Vi tänker ofta enkelspårigt om elevers språksituationFörstaspråket/modersmåletAndraspråket

Elever säger:Jag kan franska/dari/arabiska för det talar vi

hemma I skolan talar vi svenska så det kan jag också

Engelska är mitt favospråk

Kurdiska är i mitt hjärta

Persiska kan jag en liten plutt

Turkiska kan jag sådär

Svenska är mitt liv

Swahili och engelska finns i mitt hjärta och talar jag hemma med mina syskonIndiska finns i mina ögon för jag älskar såna filmer i teve och min pappa också Somaliska är mitt språk som bär mig upp

Elever, särskilt de äldre, är ofta mångspråkiga Från forna kolonialländer – språk i hemmet och

skolans språkFars släkt och mors släkt olika språkHemmets språk och grannars språkLänder med många stamspråkBott i olika länder från det man lämnat hemlandet

Den flerspråkiga omgivningen

Familjen

somaliska

franska

arabiska

ryska

persiska

turkiska

romani

thailändska

indiska

dari

franska

engelska

Empowerment

Rätten att ha tillhörighet i flera kulturer och sammanhang

Ska leva i ett svenskt samhälle. Behöver svenskan men samtidigt införliva den egna bakgrunden som en positiv del av identiteten för att bli fullvärdiga medborgare i samhället genom att bli reflekterande människor som har ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt

n Transspråkande: Flerspråkigheten är en positiv och berikande faktor och ska därför utnyttjas

INFLÖDET ÄR ALLTID VIKTIGT NÄR MAN LÄR ETT NYTT SPRÅK , men…

Språkbadsteorien som den enda saliggörande språkinlärningsteorin

= att doppas i endast ett språk åt gången och ignorera andra

Att inte låtsas om andra språkliga resurserHAR OMPRÖVATS

.

Nej, du får inte hjälpa henne med språket. Ditt eget språk kan du tala där utanför men absolut inte här inne

Om vi bara hade två lärare i klassrummet som talade med varandra så skulle de höra ordentlig svenska och lära sig bättre hur man talar svenska

Här inne talar vi bara svenska.

Visst behöver alla ett stort inflöde av det språk man ska lära sig

MEN språkbad kan innebära att

eleverna drunknar i språket och får inte tillfälle att hämta andan

.

Cummins (1976), en underliggande språkförmåga

Pionjärerna Cummins (1976) och Grosjean (1989:The bilingual is not two monolinguals in one person

Cummins (2005) CUP, Cummins (2005) CUP, commoncommonunderlyingunderlying proficiencyproficiency

CUPHypotesen innebär konkret att när ett barn lär sig språk utvecklar det en implicit förmåga och

metalingvistisk omedveten kunskap som det kan dra nytta av vid inlärning av ett nytt språk.

att alla inlärda språk står i ett ständigt beroende av varandra I undervisningen innebär det att en djupare begreppslig och

språklig förmåga på ett språk har starka samband med utvecklingen av litteracitet på ett annat språk.

Denna gemensamma underliggande förmåga gör det möjligt att överföra begrepp, läs- och skrivfärdigheter och inlärningsstrategier från ett språk till ett annat

Transspråkandenytt paradigm inom undervisningen för flerspråkiga elever

Williams 1996 (engelska-kymriska) myntade begreppet translanguaging

Från fokus på andraspråket till fokus på båda språkenAlla ämnen i skolanAlla språk är en källa till lärandeAlla språk är kunskapsutvecklandeOmfattande internationell forskning efter Williams

portalforskningCollier, Virginia & Thomas, Wayne (1999)

Transspråkandets infallsvinklar

Individens perspektiv: Förmågan att pendla mellan språk och använda språken som en repertoar för integrerat system

Lärarens perspektiv: Användning av alla språk som resurser i undervisningen

Strategisk princip 1, social rättvisa(García 2009)

Attityden till olika språk i klassrummet måste vara positiv och uppmuntrande

Allas språk måste ha lika värdeAlla språk är viktiga källor till kunskap.

Att synliggöra språken

Blir det inte kaos i klassrummet om språken ”släpps fria”?

Det är alltså en strategisk användning av språken det handlar om

Inte att språken ska släppas lösa huller om buller i klassrummet och skapa kaos

Strategisk princip nr 2

Strategisk princip 2, social praktik(social practice, García 2009)

språken måste tillämpas i meningsfulla sammanhang och i uppgifter där fokus ligger på det språkliga, utan att sänka den kognitiva nivån

det ska finnas en tydlig pedagogisk strategi som är varaktig och meningsfull

fokus inte ska ligga på när eleverna ska använda sitt förstaspråk utan hur det kan integreras i undervisningen

Ibland hör jag lärare säga: Det är ingen mening med transspråkande för de är så svaga på modersmålet.

Vad menas med att vara svag på modersmålet?Gäller det alla språkliga förmågor: Förstå, läsa, skriva, tala?

Vem avgör vad som är svagt?

Gäller det vardagliga samtal med kompisar eller i familjen eller samtal på skolspråk i skolan?

När man arbetar med transspråkande är man inte modersmålslärare utan den som stödjer elevers förståelse för att skapa mening utifrån sina språkliga resurser.

Språkkunnandet är inte bara en väv mellan språk utan mellan olika språkliga fenomen

Två/fler-språkighet innebär en ständig dynamisk förändring och att språk inte är en fixerad kod utan ett flöde mellan olika variabler (Hornberger 2004)

Att tala i termer av språknivåer (duktig i svenska –svag i modersmålet) innebär att man inte klargjort vad språkkunnande innebär

Minoritetskultur

Vardagligt

Kontextualiserat

Majoritetskultur

Litterärt

Dekontextualiserat

Reception

Talspråk

Via förstaspråket

Produktion

Skriftspråk

Via andraspråket

Varför började ni med transspråkande? En unik chans att nå föräldrarna

Samarbetsläxor- tvåspråkiga

Exempel från lågstadiet

Och sen kom vi underfund med vilken betydelse det här har för språk- och kunskapsutveckling.

Vi insåg att eleverna inte kunde ord som vi trodde var självklara: tillhör, överlämna sig, profet, uppdrag

De gör ofta många felaktiga associationer, som siluett, boskap

Vi märkte också att när de pratade med varandra på förstaspråket så förstod de bättre

Ordförrådet är den enskiltviktigaste faktorn förflerspråkiga elevers framgång iskolan

När vi leker, pratar, läser sagor och sjunger sånger med barnen öppnar vi dörren in till kulturen och då blåser det också in massor med ord.

A. 8 000-10 000 cirka vid skolstart

B. Cirka 4 000 per år i skolans skolrelaterat språk

Många andraspråkselever måste lära sig A samtidigt med B

Exempel på innehållsliga domäner som man lär in före skolstart

hem och familj

djur natur föremål i hemmet

kroppen mat kläder trafik

samhällsliv kultur sociala umgänges-ord

sagofigurer och berättelse-grammatik

Elevsamverkan- kamratlärande är en mäktig faktor

Varför började du med transspråkande?Båda lärarna betonar språkutvecklingen.

Andraspråksutveckling Utveckling av flerspråkighet

Kom-ihåg-listor

Vilka utvecklingspotentialer finns inom transspråkande?

Transspråkande

… är ingen ”frälsningslära” som ger omedelbar måluppfyllelse för flerspråkiga elever

Men …ger möjligheter till skolframgång för flerspråkiga elever genom

att ta deras redan tillägnade resurser i anspråk har positiva effekter på flerspråkiga elevers identitets-, språk och

kunskapsutveckling skapar möjlighet för vårdnadshavare att delta mer aktivt i sina

barns skolgång

Nyanlända elever får stöd i det språk som är deras starkasteElever kan fortsätta kunskapsutveckling på sitt starkaste språk

medan de lär in andraspråketEleverna kan utveckla ett skolrelaterat förstaspråk och blir inte

begränsade i vilka domäner de kan använda det ena eller det andra språket

Ett interkulturellt förhållningssätt i klassrummet som skapar möjligheter till förståelse och samlevnad i ett mångfaldssamhälle

Tack för att ni lyssnade

Gudrun

Referenser i och för föreläsningen föreläsningenAxelsson, Monica (2001). Språkarv, språkidentifikation och språkfärdighet: Alternativ till begreppen modersmål och infödd nivå. I: Ulla Börestam Uhlmann,

Lennart Larsson, Berit Söderman & Åsa Wikström (red.), Postscriptum: Språkliga studier till minnet av Elsie Wijk-Andersson (11–28). Uppsala: Uppsala universitet.

Bunar, Nihad (2015). Inledning. I: Nihad Bunar (red.), Nyanlända och lärande: Mottagande och inkludering (9–36). Stockholm: Natur & Kultur.Collier, Virginia & Thomas, Wayne (1999). Making U.S schools effective for English language learners. Part 1–3. TESOL Matters, 9, 4–6.Cummins, Jim (1976). The influence of bilingualism on cognitive growth: A synthesis of research findings and explanatory hypothesis. Working papers on

bilingualism. Ontario: Institute for Studies in Education. Cummins, Jim (2000). Language, power and pedagogy: Bilingual children in the crossfire. Clevedon: Multilingual Matters.Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever: Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur och KulturGarcia, Ofelia. 2009. Bilingual education in the 21st century: a global perspective. New Jersey, USA: Wiley-Blackwell.Gibbons, Pauline (2009). Lyft språket, lyft tänkandet: Språk och lärande. Stockholm: Hallgren & FallgrenGorter, Durk & Conoz, Jasone (2015) Translanguaging and linguistic landscapes. Linguistic LandscapeVol. 1:1/2 (2015) pp. 54–74.Grosjean, F. (1989). Neurolinguists, beware! The bilingual is not two monolinguals in one person. Brain and Language, 36(1), 3–15.

https://doi.org/10.1016/0093-934X(89)90048-5Hornberger, Nancy H. (2004). The continua of biliteracy and the bilingual educator: Educational linguistics in practice. International Journal of Bilingual

Education and Bilingualism, 7 N, 2 & 3.Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig på internet: w.w.w. skolverket.se/publikationer?id=2575.. Svensson, Gudrun & Torpsten, Ann-Christin (2017). Transspråkande för förstärkt tvåspråkighet. I: Åsa Wedin (red.), Språklig mångfald i klassrummet (37–

60). Stockholm: LärarförlagetSvensson, Gudrun. 2009. Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur och Kulltur. Williams, Cen (1996) Secondary education: teaching in the bilingual situation. In C. Williams, G. Lewis and C. Baker (Eds). The language policy: Taking

stock. Llangefni (Wales): CAI.