PRIS 45 KR – MOMSBEFRIAD WWW.TRADGARD.ORG UTGIVEN AV RIKSFÖRBUNDET SVENSK TRÄDGÅRD

2010

TRÄDGÅRDENhEm

1

Riksförbundet

Svensk TrädgårdSveriges största trädgårdsorganisation

Fröer • Orkidéer • Köksträdgården

Ett nytt år med nya möjligheter!

Det nya året har redan hunnit bli några veckor gammalt. Den efterlängtade våren är inte längre så långt borta och det är snart dags att så all små frön som förhoppningsvis ska förverkliga en del av dina trädgårdsdrömmar. För dig som bor långt upp i vårt avlånga land får sådderna börja inomhus, medan du som bor i de södra delarna snart kan sätta igång med de tidigaste sådderna utomhus. Men den riktigt ivrige ska redan nu börja sådden av kronärtskocka, chilipeppar och paprika för att få ett bra resultat.

En annan typ av frö som redan har såtts är den trädgårdsmanifestation, Tusen Trädgårdar, som Riksförbundet Svensk Trädgård ska genomföra tillsammans med Gunnel Carlsons

Trädgårdsriket. Detta är ett frö med många möjligheter och som kommer att blomma av full kraft söndagen 8 augusti. Missa därför inte chansen att få bli en del av denna fantastiska dag då hela Trädgårdssverige slår upp sina grindar och väl-komnar alla som vill titta in i stora och små täppor, parker, visningsträdgårdar m m. Detta blir en dag då du får möjligheten att visa just din trädgård och möjligheten att bjuda in till möten med nya, gröna bekantskaper – både vänner och växter.

Låt oss göra Tusen Trädgårdar till en glädjens dag. En dag för alla våra sinnen då vi ser, lär, låter oss inspireras och njuta av vad andra skapat. En dag med möjligheter till nya trädgårdsvänner och till utby-te av erfarenheter. Läs mer om Tusen Trädgårdar på vår hemsida, www.tradgard.org och på s 68.

Jag vill önska alla ett nytt, fint och innehållsrikt trädgårdsår som ger många, positiva minnen att spara på. Tänk på att glädje, vänlighet och

en positiv attityd är mycket smittsamt. Hoppas vi möts någonstans sön-dagen 8 augusti under Tusen Trädgårdar.

Åke TruedssonOrdförande i Riksförbundet Svensk Trädgård

HEMTRÄDGÅRDEN 1/104

Lösenordet för hemsi-dans medlemssidor är tomat, med små bokstäver. Där finns en kun-skapsbank som är under ständig utveckling.www.tradgard.org

Tidningen

HemträdgårdenAnsvarig utgivare:

Elisabeth Svalin GunnarssonChefredaktör: Karin Görling

Grafisk form: MW Grafisk form www.mwgrafiskform.se

Redaktionens adress m m:Chefredaktör Karin Görling

Högåsvägen 6, 741 41 KNIVSTATel: 018–34 29 72, Fax: 018–34 11 07

Hemtradgarden@tradgard.org

Utgivningsdagar 2010:Nr 1–29/1, nr 2–26/3, nr 3–28/5,

nr 4–20/8, nr 5–20/10, nr 6–26/11

Sista inlämningsdag manus 2010: Nr 2–11/1, nr 3–2/3

nr 4–21/4, nr 5–27/7, nr 6–1/9

För insänt ej beställt material ansvaras ej.

Annonser:Hélène Ulvander

Media MixBåtsmansvägen 10, 181 41 Lidingö

Tel: 08–767 96 11Fax: 08–767 51 58

media@mixisthlm.se

Tryckeri:Color Print Sweden AB, Borlänge

Upplagan kontrolleras av Tidningsstatistik AB

Nr 1, 2010 Sextiofemte årgången

ISSN: 0018–0343Denna upplaga tryckt i 35 000 ex.

Riksförbundet

Svensk TrädgårdKansli:

Box 2966, 187 29 Täby(Nytorpsvägen 34, Täby)

Tel: 08–792 13 15Fax: 08–792 39 53www.tradgard.org

Förbundssekreterare:Elisabeth Svalin Gunnarsson

Tel: 08–792 23 40Elisabeth.Gunnarsson@

tradgard.org

Trädgårdskonsulenter: Tel: 08–758 86 36

Lise-Lotte Björkman, Ann-Catrin ThorTis, tor 9–12, ons 9–12, 13–16

radgivning@tradgard.org

Marknadsansvarig:Stella WesterlundTel: 08-792 23 45

(säkrast mån och ons)Stella.Westerlund@

tradgard.org

Medlemsavgift för kalenderåret 2010 inkl Hemträdgården: 260:–

PlusGiro: 12 15–3, Bankgiro: 731–2499

Org.nummer: 802002–6806

TRYCKSAK 341 147

Medlemsservice:Marianne Åhlén/Inger Ekrem

Tel: 08–792 13 15mån–tor 9.00–12.00

Medlemsservice@tradgard.org

Utebliven tidning, medlemskort, adressändring, avgifter m m.

medlemsinfoNy medlemsrabatterDala-Floda Värdshus ger 10 % rabatt för medlemmar med sällskap boende på Värdshuset 15 aug–15 juni. Värdshuset ligger vid Flosjön, har Kravmärkt kök och en vacker trädgård. Kontakta Evalotta Ersson, 0241–22050, info@dalafloda-vardshus,se, se www.dalafloda-vardshus.se.Alla rabatter finns på s 62 och på hemsidan, www.tradgard.org under Medlem.

Studieförbundet Vuxenskolan Solna-Sundbyberg ger en grundkurs i Ekologisk trädgårdsodling på halvdistans feb–okt 2010. Svensk Trädgårds medlemmar får 200 kr rabatt. Se hemsidan under Kunskap/Kurser och www.sv.se/solna-sundbyberg

Svensk Trädgård fyller 110 årDet firar vi i hela landet söndagen den 8 augusti när Tusen Trädgårdar går av stapeln. Du anmäler väl din trädgård – alla kan vara med! Se även s 68.

Trädplanteringsstafetten som var ett inslag i 100-årsjubileet kommer att följas upp. Vi vill veta hur träden som planterades år 2000 har vuxit till sig. Då lät 66 trädgårdsföreningar plantera inte mindre än 231 träd, från Lomma till Skellefteå. Vi återkommer med rapport, se s 67.

Den populära väskan med murgrönemönstret är snart slut. Därför har vi tagit fram en ny, nu med vårt eget mönster. Den kommer endast att kunna köpas av föreningarna och på vissa evenemang. Föreningarna kan beställa väskan fr o m slutet av februari.

Kort & Nytt• År 2010 firar Tibro Trädgårdsförening och Västerås Trädgårdssällskap 100-

årsjubileum och Jämjö Trädgårdsförening 40 år. Svensk Trädgård gratulerar!• Flera föreningar firar 10-årsjubileum under året, se nästa nr av Ht.• Föreningarna i Markaryd och Strömsnäsbruk har gått samman och heter nu Gränsbygdens

Trädgårdsförening. Almby Trädgårdsförening i Örebro har lagts ner och medlemmarna har gått över till Adolfsberg Trädgårdsförening.

• Nu kan du gå med i vår Facebook-grupp på nätet. Där läser du om nya evenemang och får snabbt information om vad som händer. Logga in på ditt konto på Facebook och sök upp Riksförbundet Svensk Trädgård. Bland föreningarna var Kungsbacka Trädgårdsvänner först med en egen Facebook-sida.

Värva en ny medlem – få en presentOm du värvar en ny medlem för 2010 och kontaktar medlemsservice och meddelar den värvades kontaktuppgifter, så kommer du att få Svensk Trädgårds nya väska (se bilden ovan) som tack, när den värvade betalat sin medlemsavgift.

Kallelse till ordinarie fullmäktigemöte 24–25 april 2010 i NorrtäljeHärmed kallas fullmäktige till ordinarie möte i Riksförbundet Svensk Trädgård. Fullmäktigeledamöter väljs enligt stadgebeslut 2007. Sedvanliga handlingar sänds ut till de valda ledamöterna före mötet.För mer information ring förbundssekreterare Elisabeth Svalin Gunnarsson, tel 08–792 23 40.

Odla och njut med Svensk Trädgård!

Nya väskor med plats för växter

Hemträdgården följer namnsättningen enligt

Svensk Kulturväxtdatabas, SKUD,

www.skud.se

Omslagsfoto: Krokusar i snö

Foto: Inger Palmstierna

2010

TRÄDGÅRDENhEm

1

I varje nummer3 Sidan tre: Ett nytt år med nya möjligheter!

4 Medlemsinfo

10 Trädgårdens småkryp: Vanlig padda

12 Kort & Gott

21 Trädgårdsaktuellt: Växtskydd – tänk förebyggande!

37 Bland hitterosor & blomsterlottor

41 Planeringsfrågan

56 Odlingsfrågan

61 Enkäten

63 Trädgårdslandet runt

64 Trädgårdstorget, radannonser

66 Tävling

67 Gunnarssons spade

Tema odlIng

14 Vad ett frö är

16 Fröer för allt och alla

22 Ljus(tillskott) vid förkultivering

24 Ekologi och odling med mål och inriktning!

6 Orkidéer – numera en vardagslyx

26 Trädgårdsdesign: Köksträdgård x 3

30 Växtjägare: Sibirisk växtjakt kan göra Norrland grönare

33 Planera med perenner (7): Måla med perenner – välja efter färg och form

38 Oscarsbergs trädgård – en modern barockträdgård

42 Trädgårdsprofiler: Lena Hansson – med Linné ständigt vid sin sida

45 Vårt svenska arv av kultur- rosor (del 1 av 2)

48 Trädgård som heligt rum

51 Granatäpplet (1) – en kron- prydd fruktprinsessa

54 Nordiska Trädgårdar 2010: Kunglig bröllopsyra även på trädgårdsmässan

55 Trädgårdsmässor och -arrangemang 2010

56 Projektet Trädgård för alla sinnen fortsätter

57 Spadens handtag avgör framgång

58 Sommarmötet 2010

58 Åkes nyttiga

59 Trädgårdsspanarna 2010: kan svamp motverka svamp?

59 Studiecirkel i Leksand om Medelhavsväxter

60 Faraos blomster – i Vivi Täckholms fotspår

62 Medlemsrabatter för Svensk Trädgård 2010

68 Tusen Trädgårdar – hur jag anmäler mig

HEMTRÄDGÅRDEN 1/106

Orkidéer har förändrats från exklusiv snittblomma till var mans blomma och är i dag en av våra mest populära kruk­växter.

Under sent 1960-tal lanserades orkidéer i blomsterhandeln i en form och till ett pris som för första gången gjorde dem mer överkomliga för var och en. Enstaka blommor av Cymbidium eller stjälkar med Dendrobium såldes som snittblommor i vackra arrangemang. Priset för en orkidé var detsamma som för en stor bukett av vanliga snittblommor men hållbarheten utlovades till 2–4 veckor. Orkidéer var särskilt populära kring nyår.

Intresset för orkidéer var inte nytt, men tidigare var det en exklusiv hobby för samlare som hade särskilda orkidé-fönster och uppvärmda växthus. Svenska Orchidésällskapet som bildades under slutet av 1950-talet hade från början 8 medlemmar varav de flesta var yrkesod-

lare. Allmänhetens intresse väcktes vid orkidéutställningen Calypso som hölls 1971 i samband med Göteborgs Botanis-ka Trädgårds 350-årsjubileum.

I Stockholmsområdet fanns yrkesod-ling av Cattleya och Phalaenopsis sedan 1930-talet. Under 1960-talet startades flera odlingar även i Danmark.

VardagsVäxt

I dag finns orkidéer i nästan alla butiker, såväl i trädgårdsfackhandeln som i mat-varubutiker. Svårigheten är att rekom-mendera lämpliga sorter och arter som passar för svenska förhållanden.

Hos orkidéförädlarna och odlarna, främst i Holland, tar man fram mängder av olika orkidéer. Större delen av odlar-nas kundkrets finns i länder som inte har de klimatbegränsningar vi har i Sverige. Många orkidéer får vi därför fortfarande se som engångsblommor, dvs krukodlade plantor av snittblommor.

Hur välja orkidé?Att dela in orkidéer i grupper med od-lingsrekommendationer är inte helt lätt. Ett sätt är att dela in orkidéer i grupper-na ”varma” och ”kalla” efter vilken od-lingstemperatur de behöver, men det ger bara en mycket förenklad översikt. När man ska välja orkidéart kan man snegla på vilka som förr fanns i odling i Sve-rige för att det är de som även i dag är de mest tåliga och lättodlade arterna. Men den intensiva växtförädling som pågår innebär inte bara lansering av nya färger och sorter utan många arter har även blivit mycket tåligare. Ett exempel är brudorkidé som numera är en av de mest tacksamma krukväxter man kan tänka sig. Blomma efter blomma kommer på stänglarna trots brist på ljus och en ofta olämplig livsmiljö.

Beroende på intresse och odlingsmöj-ligheter får man kryssa sig fram bland sorterna. Enklast är det med sorter som trivs vid rumstemperatur året om. Många samlare har flera, skilda odlingsrum med olika temperaturer.

Förr kunde man som konsument välja mellan Dendrobium, Cymbidium eller lila och vit brudorkidé, Phalaenopsis. Det var de ”varma” orkidéerna. Till denna grupp hör även Cattleya, den ultimata lyxblom-man. Orkidéer som föredrar ett svalare klimat, ”kalla” gruppen, fanns också. Hit

Orkidéer

NamNsättNiNg aV Nya arterOlika orkidéarter går att korsa och kan ändå ge fruktsamma frön. Detta är unikt och ger oändliga variationsmöj-ligheter. Man korsar även mycket fram och tillbaka vilket gör att det dels är mycket svårt att identifiera vad det är för orkidé, dels att namnge den. När man korsat två arter får den nya växten ett nytt namn med ett x framför. Det nya namnet är en sammansättning av de två arter som korsats, som x Odontocidium = Odontoglossum x Oncidium.

Pajasorkidé Zygopetalum ’Patricia Eisenbeiss’.

HEMTRÄDGÅRDEN 1/10 7

hör venussko, Paphiopedilum, som växer i rosetter med rötterna nere i jorden. Van-ligast var brungröna P. insigne som trivs i samma svala rum som myrten och lager. Den var en folkligare orkidé, man kunde ha den på glasveranda eller i salen även i mindre bemedlade hem. De vildväxande orkidéerna i Sverige är ”kalla”.

Växtplats

Orkidéer har ett speciellt levnadssätt. De är mer lika gräs och liljor än vanliga krukväxter som t ex pelargon. Nya orki-déskott kommer antingen i mitten av en bladrosett eller som nytt skott vid sidan av det äldre. Skotten sitter ihop med en rhizom, en sorts rotstam, ungefär som hos perennen flocknäva. Somliga orki-déer fungerar som vanliga växter med rötter i jorden. Flertalet är dock epifyter

med luftrötter. Rötterna är gröna och ak-tivt fotosyntetiserande precis som blad.

Naturligt sitter orkidéerna utmed trädstammar i träd i regnskogen och får vatten och näring när de översköljs av skyfall. Man efterliknar deras naturliga växtplats när man odlar på växtväggar, korkplattor eller nät. Eftersom sådana regn snabbt rinner undan har många or-kidéer förmågan att kunna lagra lite vat-ten. En del orkidéer har bulber, dvs upp-svällda runda, avlånga eller äggformade

lagringsorgan, som vanligen är gröna. Både bulber och rötter kan vara täckta av en tunn, silvervit hinna, ett skyddan-de skal av döda celler. Den ska man inte plocka bort. Bulberna ska vara fasta och fina samt tillräckligt stora för att plantan ska kunna blomma. De kan liknas vid en blomsterlök som också måste vara stor nog för att kunna blomma. När en bulb gjort sitt skrumpnar den ihop och nästa växer till vid sidan av. När man köper en planta ska man se till att både bulber och

– numera en vardagslyx

Som ett konstverk redan före växtförädling, en ren art av venussko Paphiopedilum sukhakulii, åsnevenussko, som finns i Thailand.

T v Många orkidéer har luftrötter som är gröna och behöver ljus. Genomskinliga krukor är bra om man vill ha dem kvar som kruk-växter i flera år. T h Orkidéjord är speciellt grov, innehåller ofta bark och mossa. I krukan brudorkidé ’Wilhelmstadt’.

HEMTRÄDGÅRDEN 1/108

blad är i fin form; tjocka, släta och gröna utan insjunkna torra, bruna partier eller bruna spetsar.

JOrd, NäriNg, OmplaNteriNg

Orkidéers rötter och bulber är orsaken till att orkidéer behöver särskild typ av jord. En orkidéjord består vanligen av vitmossa, lite barkflisor, kokosfibrer eller annat grovt material. Rötterna ska växa utanpå materialet och man ska kunna skölja över plantan med vatten. Orkidé-krukan kan gärna vara genomskinlig så att rötterna får ljus. Sätt inte ner en orki-dés rötter i vanlig jord för då dör plantan.

När man vattnar en orkidé ska vattnet snabbt rinna genom jordmaterialet. Vatt-na med ljummet vatten. Allt vatten ska tappas upp i förväg och stå ett dygn före vattningen. På så vis dunstar kloren och vattnet får en lagom temperatur.

För att orkidéer ska växa vidare behö-ver de näring under växtperioden. I natu-ren får de lite, lite näring via regn och sin värdväxt. Ge en mycket svag näringslös-ning, 1 ml Blomstra i 1 liter vatten. Skölj efter med vatten utan näring.

Man ska inte vara rädd för att plantera om orkidéer, de är inte så ömtåliga som man tror. Man måste dock tänka på hur rötterna växer i vilt tillstånd och försöka efterlikna detta. Var noga med att inte bryta rötterna eller skada rotspetsarna, men plantera om regelbundet för att få fortsatt växt i plantan.

Tack vare att orkidéer har rötter som vill ha ljus och grovt material går det utmärkt att placera dem i glaskulor och i stenkross. Man kan göra många fina arrangemang som samtidigt är bra för plantorna.

Varmt Och tOrrt i Våra

bOstäder

Problemet med våra bostäder är att vi har en varm och torr luft samtidigt som det är dåligt med ljus hela vinterhalv-året. Detta är svårt för alla växter, men orkidéer är extra drabbade eftersom röt-terna växer i den torra luften. Genom att ha många krukväxter höjer man luftfuk-tigheten, ju fler växter, desto fuktigare blir luften och desto bättre trivs de. Ett fuktigt inomhusklimat är också mycket positivt för vår egen hälsa.

Att efterlikna regnskogens klimat är inte lätt, men genom att duscha plantor-na kan det dock bli lite bättre. En annan metod är att sätta flera plantor med sam-ma levnadskrav i en kruklåda bottnad med lecakulor. Lägg ett nät på kulorna

och ställ krukorna på nätet. Slå på vatten och låt det stå i botten och dunsta så att luften kring plantorna blir fuktig. På så vis är det också enkelt att vattna, vattnet samlas i botten av lådan utan att plantan står i det. I vissa fall med speciellt käns-liga orkidéer måste man tillsätta extra ljus och fukt och odla dem i växthus eller odlingsskåp.

exempel på Orkidéer sOm fiNNs i haNdelN

Spindelorkidésläktet Brassia, som har

extrema, spindellika och mycket dekorativa

blommor, är svårodlat. Finns i många kors-

ningar med Cattleya.

x Burrageara Nelly Isler grex är något så

ovanligt som en riktigt röd orkidé. Det är

en eftersökt färg och vill man ha rött är det

Nelly isler är en av stor­säljarna, en ovanligt klart röd orkidé.

HEMTRÄDGÅRDEN 1/10 9

Snödrottning, Coelogyne cristata, är läcker

och har varit eftertraktad under många år.

Den vill ha en sval växtplats och är därför

svårodlad i vanliga bostadsrum.

Cymbidium är en stor, gräsliknande planta

med kraftiga, flotta, höga blomstänglar.

Har mycket gröna blad som är känsliga för

låg luftfuktighet, ska helst odlas i växthus

och odlingsskåp. Svår att hålla snygg i nor-

mal rumsmiljö.

Dendrobium är den klassiska Thailand-

orkidén. Från början vanlig i skrikigt violett

men i dag finns det tusentals korsningar så

att bredden är enorm. Stora och små, gula

som påskliljor, röda och gröna i många,

många kombinationer. Inte så svår men kan

vara knepig att få att blomma om.

Miltonia finns i många vackra färger. Trivs

inte att stå för varmt vintertid och vill även

torka ut en aning.

Odontoglossum utmärker sig med en yvig

blomstängel och många, små blommor

som oftast doftar. Kräver dock utrymme,

stängeln kan bli 1 m lång och bör få hänga

fritt ut i rummet. Blommar vanligen i gult

och brunröda nyanser.

Oncidium liknar ovanstående men är van-

ligen gul och har ofta ännu större grenar

spindelorkidé har fantasieggande blommor.

Ovan i mitten och t h Förr såldes enstaka klockor av orkidéer som Cymbidium, så exklusiva var de.

Ovan Dendrobium nobile, vinterdendro-bium var förr rätt ovanlig. Tack vare modern teknik är många tidigare nästan utrotade arter åter tillgängliga.

Miltonia finns i många grupper, namnsorter och färger.

denna man ska prova. Inte lika lätt som

brudorkidé men tämligen blomvillig och

en av storsäljarna. Den säljs under flera

mindre korrekta namn, men enligt SKUD är

den en x Burrageara.

Cattleya.

HEMTRÄDGÅRDEN 1/1010

läs meraMan ska vara noga med att välja böcker eftersom de måste vara anpassade för våra förhållanden. Följande böcker finns troligen på bibliotek eller antikvariat.

Orkidé – drömmen om evig skön-het. Wilma och Brian Ritterhausen. Albert Bonniers förlag, 2000.

Orkidéer. Arne Sanfridssons. ICA Bokförlag, 1995.

Våra vänner rumsväxterna. Linus Ekbrant. Saxon & Lindström, 1962.

med flera hundra blommor. Kräver utrym-

me, växer snabbt och behöver planteras

om regelbundet. Korsningar av de bägge är

mycket vanliga. De kräver hög luftfuktighet.

Brudorkidé, Phalaenopsis, är den som är

enklast att lyckas med hemma. Köp gärna

plantor med flera stänglar och klipp inte

bort de överblommade stänglarna. Det kan

komma nya blommande skott på dem efter

det att de första blommorna har vissnat.

Venussko, Paphiopedilum, är en traditionell

orkidé utan bulber och luftrötter. Den kan

odlas i kruka som en vanlig krukväxt men

i orkidéjord. Det finns många riktigt läckra

arter och sorter av den, varje enskild blom-

ma kan hålla 4–8 veckor innan den vissnar.

Är luften för torr kan blomknopparna torka

in. Det finns sorter för både varma och

kalla miljöer, färgskalan är brun, gul, grön,

vit, vinröd och rosa i olika kombinationer.

Ett av de släkten som lockat många sam-

lare genom åren och där gamla arter har

återupptäckts och kunnat lanseras igen

tack vare moderna odlingsmöjligheter.

Vanda finns i vackra blå färger men är lite

svår att få att blomma om. Blått är efter-

traktat och man får kanske se denna som

en dyr engångsblomma.

Palettorkidé kallas ofta felaktigt

för Cambria men heter egentligen

x Vuylstekeara och är en korsning med

Cochlioda x Miltonia x Odontoglossum.

Även här finns ett stort antal sorter och

man är rätt chanslös som kund. Det finns

ingen möjlighet att veta vilka som är bra,

se den som engångsblomma och njut av

eventuella extra blomstänglar.

Text och bild: Inger Palmstierna, hortonom och trädgårdsskribent

meristemförökNiNgOrkidéer är speciella p g a sättet de förökar sig på. De ytterligt små fröna kan inte gro själva utan behöver sär-skilda svampar. De orkidéer som finns i handeln odlas vanligen i glaskolvar på näringslösningar, ungefär som man odlar bakterier för sjukdomstester och liknande. Vill man ha identiska plantor, dvs när man fått fram någon speciell sort, förökar man den vegetativt genom meristem. Även det sker i laboratorium. Alla orkidéer kan dock inte meristem-förökas.

Blåast av alla orkidéer är Vanda men den finns även i andra färger.

Oncidium har stora, yviga kvistar med mängder av små blommor.

en riktig gammal trotjänare är venussko, en orkidé som trivs med sval vinter. denna liknar arten som var vanlig förr.

T h Venussko har förädlats och korsats med andra arter som har gett ett fantas-tiskt utbud av stiliga sorter, denna heter ’Rosy Dawn’.

brudorkidé som blommar oavbru­tet i ett par år är inte ovanligt.

paddan är en nyttig och trevlig liten krabat i våra trädgårdar. den tillhör familjen stjärtlösa groddjur och förutom vanlig padda finns även arterna grönfläckig padda och stinkpadda i sverige. totalt i världen finns nästan 350 arter paddor. alla paddor i sverige är fridlysta.

Paddor skiljer sig från grodor genom sin kraftigare byggnad med kort och satt kropp och korta ben, som gör att den tar sig fram med små, kravlande hopp. Huden är vårtig och tjock och färgen brunaktig. Honan blir större än hanen, drygt 10 cm lång, medan hanens längd stannar vid ca 7 cm. Den blir oftast ca 10 år gammal men kan i extremfallet bli upp till 40 år.

Paddan har ett antal giftkörtlar på ryggen och även två körtlar bakom ögonen. Giftet som retar slemhinnor och är muskelförla-mande gör att paddan har ett visst skydd från att bli uppäten av andra djur. Snok, igelkott, grävling och kråkfåglar tar dock pad-dor i alla fall. Ett par arter spyfluga parasiterar på paddor. De läg-ger sina ägg på den och när larverna kläckts kryper de in genom näsborrarna eller ögonhålorna och tar död på paddan redan efter ett par dagar, genom att äta upp dess inre organ.

Till skillnad från de flesta andra groddjur är paddan inte så vattenkrävande utan kan leva ganska långt från vatten, utom när den ska para sig vilket sker i det vattendrag där den själv har kläckts. Paddynglen (larverna) lever i vatten men när de övergår från att vara larver till att bli paddor flyttar de upp på land.

Paddor lever ensamma och håller sig på ungefär samma plats under långa perioder. Den vuxna individen är mest aktiv på kväl-lar och nätter men vid fuktigt väder kan den även vara aktiv på dagen. Små, nykläckta paddor är dagaktiva.

Paddan sitter ofta stilla och väntar på sitt byte och när det kommit tillräckligt nära fångar den in det med sin långa, klibbiga tunga. På vintern gräver paddan ner sig i marken på frostfritt djup och övervintrar där tills vårvärmen kommer. Paddan är ett nyttodjur i våra trädgårdar eftersom den äter insekter, larver och även sniglar.

Av Solveig Ahlbin, hortonom och medlem i Nordvästra Skånes Trädgårdssällskap

trädgårdens småkryp

Vanlig padda

Det � nns en längtan i lu� en...

www.nelson.se

Ett smakprov på vårens nyheter, välkommen in på www.nelson.se

Vårglimtar

Fo

to: E

va W

iré

n

HEMTRÄDGÅRDEN 1/1012

kort & gottAv Ingrid Nordwall, frilansjournalist, författare och optimistisk koloniträdgårdsodlare

ÅRETS PERENN 2010Årets perenn, koreansk plymspirea, Aruncus aethusifolius, bildar en tät och fräsch halvklotformad tuva hela säsong-en. Blommar i juni–juli med ca 30 cm höga, gräddvita blomvippor. Lysande grönt bladverk, flikiga små blad, vacker höstfärg från gult till mörkt rostrött bero-ende på planta och läge. Härdig, trivs i både sol och skugga. Mår bäst utan nämnvärd omsorg eller omplantering.

Utmärkt marktäckare, kantväxt och fin solitär. Kan stå i kruka utomhus året om utan särskild vintertäckning. Fin med många växter, allt från funkia och lung-ört till röd rudbeckia och blodnäva.

Landskapsarkitekt Tomas Lagerström hittade koreansk plymspirea under en expedition till Sydkorea hösten 1976. Han insåg genast att de vackert höstfär-gade, små tuvplantorna bland buskarna ovanför trädgränsen vore något att prova under svenska förhållanden. De

TA MED DIG DIN EGEN PARKVad sägs om att kunna bära med sig och packa upp sin egen park? ”Green Space” är en mobil fickpark som kan ställas upp var som helst i en stad där man önskar en grön paus. De små enheterna – med sittplatser, gräsyta och inbyggt läskydd – kan kombineras ihop till allt från en enkel sittmöbel till en större park.

Fickparken var ett av projekten i Köpenhamns designvecka under hösten, som genomsyras av hållbarhetstankar. www.copenhagendesignweek.dk

DN BOSTAD

ARTSAMSPEl AVGÖR SKADE-UTBROTTMånga organismer, särskilt insekter, flyttar sina utbredningsgränser norrut enligt ett flertal nyare studier. Orsaken tycks vara det var-mare klimatet. Det finns dessutom en allmänt utbredd oro för att de pågående klimatför-ändringarna kommer att öka problemen med skadeinsekter i odlade grödor. Denna oro har dock litet stöd i faktiska observationer.

Sedan tidigare är det känt att växter, såväl växtätande insekter som rovinsekter (predato-rer), kommer att svara positivt på en tempera-turökning upp till en viss kritisk nivå, därefter kommer en ökad temperatur att ha negativa effekter.

En forskargrupp vid SLU nyanserar nu bilden och visar att man kan räkna med att växterna är de som förväntas svara svagast, växtätarna medelstarkt och rovdjuren allra mest på en ökad temperatur. Det är därför lättare att förut-säga risker för framtida utbrott av växtätande insekter om man inriktar sig på samspelet mel-lan arterna i stället för på den enskilda insekts-arten, enligt forskarna.

Notiser från SLU 509

VARNING: DÖDlIGT RÖTTStopptecknet är detsamma i insektsvärlden som hos oss människor – illande rött. Höstens lövgula färger kommer naturligt när det gröna klorofyllet bryts ner, men den röda färgen har varit svårare att förklara.

Nu visar studier från Oxford University att bladlössen försvinner från de röda bladen. Varför detta händer är inte riktigt klarlagt, men något i processen kostar de små skadedjuren livet. Höstprakten är alltså inte bara en fröjd för ögat, den avskräcker också trädens fiender.

Turist 4/2009

Ny, MÖRKRÖD KlÄTTER-ROSEn ny ros med mörkröda, medelstora, svagt doftande blommor finns nu i han-deln, GRAND AWARD. Har återkomman-de blomning från midsommar till långt in på hösten. Den har också ett friskt mörkgrönt, glänsande bladverk. Klättrar ca 2,5 m högt, blir ca 1 m bred och går i zon 1–4.

www.BoGront.se

Fo

to: Jo

na

s B

en

gts

so

n

frön han då samlade in är ursprunget till dagens svenska plantor.

Årets perenn är skildkönad, med han- och honblommor på olika plantor. Större blompvippor på hanplantor och honplantor med fina, orangeröda höst-fröställningar.

Foto: Inger Palmstie

rna

Fo

to:

Ing

rid

No

rdw

all

Fo

to: A

lex W

ild, U

niv

ers

ity

of Ill

ino

is, 2

00

8

Fo

to: In

gri

d N

ord

wa

ll

En parasitstekel lägger ägg i en fjärilslarv.

13HEMTRÄDGÅRDEN 1/10

SIlUETTER AV KÄNDA FÅGlARKända fågelarter med karaktäristiska profiler finns nu som svarta siluetter i naturlig storlek att dekorera trädgården med. Finns i en serie om sex olika fåglar. De är stadigt placerade på en platta med två diagonalt placerade skruvhål, detta för att de ska sitta bra på staketet, taket eller balkongräcket. Materialet är

kort & gottAv Ingrid Nordwall, frilansjournalist, författare och optimistisk koloniträdgårdsodlare

ENKElT MOT FRUKT/BANANFlUGORTesta en egen, enkel fälla för att bli av med bananflugor. Gör hål i ett lock på en burk av ca 0,5 dl storlek. Genom locket kan flugorna ta sig in i fällan, men inte ur den. De lockas dit av en vätska som är lika lockande för dem som äpplen, bananer och annan frukt. Gör en blandning av 2 delar vatten, 1 del äppelcidervinäger och 1–2 droppar diskmedel.

Ställ burken med blandningen där bananflugorna brukar flyga runt och låt den stå framme tills alla flugor är borta. Flugorna älskar av någon anledning lukten av denna blandning och tar sig in i burken för att smaka. Diskmedlet i blandningen tar bort ytspänningen vilket gör att flugorna drunknar i vätskan.

Som lockmedel i burken kan också någon saft duga, eller en fruktbit, med tillsats av en liten skvätt ättika.BEGREPPET ”NATURENS FÄRGER”

Många menar att naturens färger är grönt, brunt, gult och rött. ”Naturen” är dock ett utbrett begrepp och där före-kommer även blått på flera håll, t ex hos havet och himlen, på fjädrar hos en del fåglar och på kronblad hos en del blom-mor. Det är därför mer adekvat att kalla gröna, bruna, gula och röda färger för växternas färger.

Växternas cellväggar består övervä-gande av cellulosa och träämnet lignin, som ger styvhet och styrka till växterna, men är svåra att bryta ned.

På sommaren är grönt den domine-rande växtfärgen. Bladens solfångande pigment absorberar i synnerhet energi i den blå och röda änden av solljusets spektrum och därför reflekteras den gröna delen av solljuset. På hösten kan lövfällande träds blad få röda och gula kulörer, eftersom det gröna klorofyllpigmentet bryts ned och därmed tillåter andra färgpigment i bladen att framträda. Efter att löven fallit av, ligger de på marken och är mörka och brunaktiga, då de absorberar en stor del av solljuset.

Illustrerad Vetenskap 15/2009

’FREDRIK’ – cERTIFIERAT OcH E-MÄRKT!Svenska äpplet ’Fredrik’ är en ny, frisk och skorvresistent sort som kommer att bli populär i våra trädgårdar. Träd av ’Fredrik’ har funnits till försäljning i något år, men nu är sorten också E-märkt och certifierad, dvs ursprunget är garanterat och sjuk-domscertifierat efter Jordbruksverkets regler.

Att få fram en ny äpplesort tar många år – från befruktning, sådd av kärnor, plantering av fröplantor och väntan på att trä-den ska ge frukt. Sedan ska frukterna jämföras med andra sor-ter, de bästa väljas ut, förökas i plantskolor och slutligen testas för plantburna sjukdomar. Ja, det tar nästan en hel generation. ’Fredrik’ från Balsgård har tagit sig hela den här långa vägen.

’Fredrik’ E, som är en korsning med ’Aroma’ som ena föräld-ern, är en knappt medelstor, rundad, gulgrön frukt med orange-röda strimmor. Har bra konsistens och mild, aromatisk smak, påminner om ’Aroma’ men är lite kryddigare. Dessertäpple sär-skilt lämpat för fritidsodling.

Trädet har relativt långa grenar, växer medelstarkt. Mycket

fruktsättning men frukten bör gallras om större frukter önskas. Resistent mot skorv, motståndskraftig mot övriga sjuk-domar.

Plockas i slutet av sep-tember, ätmogen någon månad senare. Kan lag-ras till mars–april.

Har vunnit flera smaktester och gett mycket goda resultat i ekologiska odlings-försök. Läs mer om certifierade fruktträd på www.eplanta.com

järn, målat med rostskyddsfärg för lång hållbarhet utomhus. Förutom koltrast och rödhake finns minervauggla, blå-mes, större hackspett och kungsfiskare.

Men se upp! Siluetterna är så natur-trogna att ugglan – på gott och ont – mycket väl kan skrämma iväg andra fåglar. Mer info www.wildlifegarden.se

Illu

str

: M

ari

An

ne W

idn

erF

oto

: In

gri

d N

ord

wa

ll

HEMTRÄDGÅRDEN 1/1014

fröer varierar i storlek från att vara väldigt små hos orkidéer, det går hundratusen frön på ett gram, till att vara mycket stora som hos vissa palmer.

Ett frö bildas när befruktning ägt rum mellan en hanlig och honlig könscell. Fröet består av tre delar, embryo, frövita och fröskal.

Embryot är grodden, anlaget till den nya växten. Det bär på anlag till rot och skott samt även till ett, två eller flera hjärtblad.

Frövitan, som också kallas näringsväv-nad, innehåller den näring i form av fet-ter, proteiner och stärkelse som grodden behöver för att kunna utvecklas.

Fröskalet är uppbyggt av en kraftig vägg som skyddar grodden från att ska-das. Ibland är skalet klibbigt eller försett med hår eller borst som underlättar frö-spridningen, t ex genom att fröet lättare fastnar i pälsen hos fåglar eller andra djur.

fröer kaN delas iN i tre

grupper:• De som innehåller mycket frövita,

näringsvävnad och ett ganska litet embryo. Det gäller fröer hos t ex magno-lia, vallmo, lobelia och begonia.

• De som till allra största delen utgörs av ett embryo och som i stället har mycket lite frövita eftersom näringsvävnaden har

förbrukats under fröets mognad. Det gäl-ler för arter som pelargon, päron, sallat och trädgårdsböna.

• Övriga fröer, t ex barrväxter, enhjärtbla-diga växter samt orkidéer som inte pro-ducerar någon näringsvävnad alls.

När fröet börJar grO

Om ett frö gror eller inte beror på yttre och inre faktorer. De yttre faktorerna som behövs för att fröet ska kunna ut-vecklas är vatten, syre och lämplig tem-peratur. Vissa frön är också beroende av ljus. Hormoner styr de inre faktorerna hos fröet som bestämmer när det är dags att gro, för det är viktigt att det sker vid ett gynnsamt tillfälle. Hos bl a äpplen produceras tillväxthämmande ämnen för att fröna inte ska börja gro i frukten med-an den fortfarande sitter kvar på trädet.

Mogna fröer är torra och behöver där-för tillgång till vatten för att kunna sätta igång groningsprocessen. När vattnet tränger in i fröet sätter ämnesomsätt-ningen igång och enzymer aktiveras och bildas. De celler som under frömognaden samlat på sig näring använder den under groningen för att utveckla embryot till en groddplanta.

Fröet behöver syre när skalet har öpp-nats. Ligger fröet för fuktigt så syrehal-ten är låg kan fröet inte utvecklas vidare. Optimal groningstemperatur varierar mellan olika växtslag. Sallatsfröer har sin optimala groningstemperatur mellan 15–20 ºC medan tomatfröer helst vill ha 25–30 ºC för att gro. Blir temperaturen alltför hög eller låg eller att någon annan yttre faktor förändras riskerar fröet att gå in i en sekundär frövila.

tema odling

Vad ett frö är

Magnolia

Fröskal Fröskal

Frövita Frövita

EMbryo EMbryo

Päron

Övre raden från vä till hö: Valnöt, ek och hästkastanj. Nedre raden från vä till hö: Solros, gurka, rödbeta, rädisa och lejongap.

fröVila

Endast i undantagsfall kan ett frö gro så fort de yttre förhållandena är lämpliga. Hos vissa odlade växter har ett urval skett under århundraden av frön som visat sig lättgrodda, så hos dem har frövilan till stor del förädlats bort. Hos vilda växter behövs däremot nästan alltid en mognads-tid innan fröet sätter igång och gror.

Frön kan befinna sig i frödvala eller frövila. Ett frö som befinner sig i frödvala gror inte p g a att någon yttre miljöfaktor saknas. Det kan vara vatten, rätt tempe-ratur, syre eller ljus alternativt mörker. T ex behöver björk, strandkrassing och lejongap ljus för att kunna gro.

När fröet är i frövila betyder det att det inte kan gro trots att alla yttre mil-jöfaktorer är uppfyllda. Fröets embryo är fysiologiskt omoget och kräver en ef-termognad. Frövilan är ett skydd för att fröet inte ska gro vid fel tillfälle, t ex på hösten eller vintern när det är kallt och den nybildade plantan riskerar att frysa sönder.

Vissa fröer måste passera genom mat-smältningskanalen hos fåglar eller dägg-djur innan de kan gro. Fördelen med det är att växten då får hjälp med att sprida

tema odling

stratifieriNgStratifiering innebär att fröet läggs i fuktig sand eller torv och utsätts för en period med antingen värme eller kyla. Vid kallstratifiering ska temperaturen ligga på 0–5 ºC och för varmstratifiering 15–20 ºC. Varmstratifiering ersätter sommarvärmen som behövs för vissa fröer. Genom att först varmstratifiera och sedan kallstratifiera ett frö kan man få fröet att gro en säsong tidigare än vad som varit möjligt under naturliga betingelser då det i stället tagit först en vinter, sedan en sommar och ytter-ligare en vinter innan fröet varit moget att börja utveckla en groddplanta. Hur många veckor som ett frö behöver stra-tifieras varierar från tre veckor upp till några månader beroende på växtslag.

sina frön. Ökenväxter gror oftast inte förrän de har utsatts för regn för att vara säkra på att få tillgång till vatten under småplantstadiet.

Vissa fröer måste bearbetas meka-niskt, t ex följa med i ett vattenfall eller utsättas för annan fysisk påverkan. Andra fröer, som svedjenävans, börjar inte ut-vecklas förrän de utsatts för den hetta som bildas vid skogsbrand.

att bryta fröVilaN

Sättet att bryta frövilan varierar mellan olika växtslag. Vissa fröer behöver bear-betas för att få skalet att släppa in vatten till embryot och andra fröer måste strati-fieras, dvs utsättas för en kall- och/eller varmbehandling för att kunna gro. En del fröer har en frövila som kräver både mekanisk behandling och stratifiering för att brytas.

Om man vill bryta frövilan hos ett frö med ett hårt skal som är ogenomträng-ligt för vatten, det gäller för bl a lind och körsbär, kan man rent mekaniskt fila ner det. Fröna kan också doppas i syror eller alkohol som bryter ned skalet. Om frukt-köttet innehåller groningshämmande ämnen, som hos häggmispel och äpple,

gäller det att få bort allt skal från fröet för att upphäva vilan.

Innehåller frövitan eller embryot växt-hämmande ämnen behöver fröet ofta utsättas för både perioder med varm och kall temperatur för att gro.

lagra fröer

De flesta fröer måste torkas så att vatten-halten sjunker innan de kan lagras och ska sedan förvaras torrt och svalt. Det gäller dock inte alla fröer. Ek- och bokol-lon behöver exempelvis hög luftfuktighet under lagring. Fröer med ett tillräck-ligt lågt vatteninnehåll kan lagras under många år i svala utrymmen och ofta kan de även frysas. Ett bevis på att frön kan lagras länge är ett frö från en lupin som hittades i kroppen hos en 10 000 år gam-mal lämmel och som fortfarande var vi-talt och grodde bara två dygn efter sådd.

Text: Solveig Ahlbin, hortonom och medlem i Nordvästra Skånes Trädgårdssällskap Bild: Författaren där annat inte anges

Beställ vår frökatalog eller handla på

Impecta Fröhandel, SE-643 98 JULITA Tel: 0150-923 31

www.plantbutiken.se

Hos www.plantbutiken.se hi�ar du svenskproducerade sticklingar och pluggplantor med hög kvalité.

Fo

to:

An

n-c

atr

in T

ho

r

Fr vä: Klematis Clematis fusca, Afrikas blå lilja Agapanthus, tagetes Tagetes sp, krasse Tropaelum sp.

HEMTRÄDGÅRDEN 1/1016

tema odling

frö är tacksamt, alla kan, obe­roende av var man bor, i stort sett få tag på vilka fröer som helst utan några problem med transport.

Genomgående kan man konstatera att de fröer som nu erbjuds blir alltmer ”svår-odlade”. Utbudet av ovanliga sorter som inte sålts här tidigare ökar och odlingen blir lite av ett lotteri.

Den stora trenden 2010 är ”Ätbart”, grönsakssortimentet ökar och förkultive-ring blir allt vanligare.

Mycket av det som lanseras som ”ny-heter” bland grönsaks- och blomfröer är gamla bekanta och bara nya hos någon av fröfirmorna. I görligaste mån undvi-ker jag dem i min presentation eftersom vi skrivit om dem tidigare. Nyheter är inte viktiga i sig med undantag för grön-saksfröer. Där förbättras sorterna år för år och motståndskraften mot sjukdomar ökar ofta – viktigt i hemträdgården.

Priset på grönsaksfröerna ger ofta en fingervisning om kvaliteten på fröerna. Bra sorter av grönsaker är dyrare, prova gärna F1- och F2-sorter. För blommor är inte kopplingen mellan fröpris och od-lingsresultat lika tydligt. Sorter som är ovanliga och i en speciell färg är oftast dyrare.

grönsakersOleNs smak

Intresset för tomater är stort. Många nya och gamla sorter lanseras. Moderna sorter ger högre skörd och mer jämstora frukter än de äldre som ofta har en avvi-kande färg och en intensivare smak.

Lite udda sorter är persikotomat ’Ba-

singa’ (IH), ’Black from Tula’ (IH) från 1800-talet liksom ’Russian Black’ (LN) och ’Black Cherry’ (HH, WW).

Lämpliga för kruka är kompakta ’Ve-

nus’ (TM) och ’Golden Pearl’ (SS), som har rikligt med små, orange frukter, liksom mycket kompakta ’Mastoka’ (SS) samt de småfruktiga ’Sweet N’ Neat Cher-

ry Red’ (TM), och ’Sweet N’ Neat Cherry

Yellow’ (PD, JFS).Picknicktomat ’Voyage’ (IH) får ojäm-

na, åsiga frukter.Cocktailtomat ’Highlander’ (PD, JFS)

är rödbrun med mörkgröna strimmor och mycket mörka blad.

En färgmix av gamla, högvuxna sorter är ’Rainbow Cherry mixed’ (PD, JFS).

Låga, buskiga ’Greensleeves’ (PD, JFS) är en ”pastatomat” med fast fruktkött, avlång med gröna och gula ränder. ’Toma-

toberry’ (RV, SS) får också fasta, tjock-väggiga frukter.

Ampelsorter är ’Tumbling Tom Junior

Yellow’ (PD, JFS) mindre frukter än ’Tum-

bling Tom’ och den återintroducerade ’Tumbler’ (SS).

En vanlig, oval plommontomat är ’Ra-

vello F1’ (PD, JFS) som är högväxande, tidig och rikgivande.

eN Växt tVå frukter

Chilipeppar och paprika är samma växt, men gränsen mellan dem är flytande. De stora frukterna är ofta milda, de små mer heta. Man får prova sig fram till en sort man tycker är lagom i styrka. Fröet brukar vara relativt billigt och grobarheten bra.

Världens starkaste chilipeppar anses ’Naga Jolokia’ (TM) vara. Stark är också ’Naga Jolokia Chocolate’ (TM) och ’Bhut

Jolokia’ (RV), en lite röd, skrynklig sort samt ’Lemon Drop’ (RV) som är liten och ljusgul. ’Padron’ (MF) eller ’Spanish

Tapas Padron’ (PD, JFS) är en spansk, stark sort. Kan fräses i olja och havssalt men äts på egen risk då en frukt av 10 är mycket, mycket stark. ’Jalastar’ (PD, JFS) är en jalapeñosort som mognar i rött. ’Amando’ (PD, JFS) ger långa, slanka,

heta men ätliga frukter liksom ’Sumher’ (PD, JFS).

Vackra i kruka är ’Jamaican Bell’ (LN) och ’Nepalese Bells’ (RV) med stiliga, milda frukter i rött samt ’Fish’ (RV) med brokiga blad och frukter i flera färger samtidigt.

Paprika bör odlas i växthus om man vill ha regelbunden skörd. Välj gärna F1- och F2-sorter, t ex ’Planet’( PD, JFS) en mycket söt, avlång paprika som mognar i rött eller den gula motsvarigheten ’Pal-

ladio’ (PD, JFS).Avlång, spetsig och röd är också

’Corno di Toro’ (SS). ’Ice age’ (PD, JFS) är rikgivande, börjar i vitt, övergår i grönt och slutar i orange. Kan skördas i alla fär-ger. Orange är också ’Etuda’ (SS) som ger stora, söta frukter.

För kruka passar ’Mini Chimes mixed’

(PD, JFS), som ger små söta, knubbiga frukter i gult, rött eller orange. ’Sweet

Ingrid’ (SS, TM) är en kompakt sort för kruka som mognar från rött till brun-svartröda frukter.

Fröfirmor m m i förkortningBN = Bröderna Nelsons, GG = Green Garden, HH = Hammenhög, IH = Impecta Handels, JS = Johnsons Seeds, JFS = Jennys Frö & Sånt, LF = Lindbloms Frö, LN = Lord Nelson, MF = Mr Fothergill’s, PD = Plants of Distinction, RV = Rara Växter, SS = Sutton Seeds, TM = Thompson & Morgan, WW = Weibulls, FSN = Fleuroselects nyhetsmärke

Fröer för allt och alla!

Morot.

HEMTRÄDGÅRDEN 1/10 17

tema odling

saftiga gurkOr Och melONer

Gurkor är snabba att odla och kan skör-das redan som mycket små. Plantorna kan tappa orken mitt i sommaren. Spara därför några frön och så på nytt vid mid-sommar för höstens gurkskörd. Satsa på dels bra men dyrt gurkfrö, dels sorter som är motståndskraftiga mot mjöldagg.

Lindbloms frö (LF) säljer sorter för ekologisk odling, inte billiga men mycket bra. Tyvärr har vi ingen information om eventuella nyheter men ’Fitness’ (LF) är en odlingsvärd sort.

’Bella’ (PD, JFS) är en välkänd, mjöl-daggsresistent sort som trivs bra i kall-växthus och ger mörkt grön, ribbad frukt.

Nytt är sorter som ger halvstora fruk-ter. ’Twenty’ (MF), en kort sort för kall-växthus och plasttunnel. ’Melen’ (LF) är också riktigt bra,

Trivs i kruka gör ’Fanfare’ (TM) en buskig, kompakt planta liksom mini-gurka ’Iznik’ (PD, JFS) som har kompak-ta rankor, små blad och decimeterlånga smågurkor.

Närbesläktade melonen är rätt svår att odla. Nätmelon är lättare än vatten-melon som behöver mycket mer värme men som ändå kan vara kul att prova, t ex rödkötttiga ’Red Star’ (SS) och ’Jen-

ny’ (PD, JFS) som ger 2–4-kilosfrukter under lång tid. Honungsmelon ’Snow

Leopard’ (PD, JFS) har randigt skal och ger 1 kg stora frukter.

tuNN eller tJOck

Populära pumpor och squash behöver för-odlas inomhus och får sättas ut först när det är sommar. Tunnskaliga sorter kallas squash, courgette, zucchini samt sommar-pumpa, tjockskaliga kallas vinter squash, vinter- eller hubbardpumpa, myskpumpa och matpumpa. Alla är ätliga men mer eller mindre goda. Vissa vinterpumpor kan skördas som både späda för direkt-konsumtion och stora frukt er som går bra att lagra.

Extra tidig sommarsquash är ’Pa-

paya Pear’ (IH) med 8 cm stora, gyllen-gula frukter, liksom ’Slick pik’ (PD, JFS) med ”straight neck”. Motståndskraftig mot sjukdomar är mörkt gröna ’Yolanda’ (MF, SS), lämplig i ekologisk odling och den mycket tidiga, randigt gröna ’Green

Tiger’ (PD, JFS). Kompakt buskiga och med runda, gulorange frukter är ’Sum-

mer Ball’ (PD, JFS) och kan liksom ’One

Ball’ (WW) skördas som både späd eller vintersquash.

I kruka trivs ’Buckingham’ (PD, JFS) som ger små, gula frukter och ’Firenze’ (TM) vars slanka, gröna frukter skördas späda.

Vintersquash ’Honey Bear’ (IH, MF) ger 10 cm stora frukter och är mjöldaggs-resistent. Blågröna ’Blue Ballet’ (LN) vä-ger drygt 1 kg, kan lagras liksom hälften så stora ’Vesuv’ (WW), lagom portions-storlek för ugnsbakning.

Nyttigheter

Lök går att så tidigt i Skåne, längre norr-ut sätter man sättlök. Utbudet av sättlök är begränsat och därför kan det vara kul att så och odla lök själv även om de blir små.

Nyare sorter ger jämstora lökar som inte går i blom. ’Karmen’ (SS) är röd och plattrund, ’Globo’ (SS) ger stora, ljusgula utställningslökar upp till 1 kg.

I en serie med smakfulla växter ”Taste of the Orient” (WW) ingår bl a schalot-tenlök ’Red long of Tropea’, salladslök ’Toga’ och kinesisk gräslök.

Hos salladslök, som är lättodlad, sås i omgångar och ger skörd hela somma-ren, använder man den icke uppsvällda stjälken och bladen. ’Guardsman’, (MF) är en mild sort som går bra att odla i kruka, ’Kyoto Market’ (MF) en asiatisk sort. Pur-jolök ’Lancelot’ (TM) som direktsås kan användas som salladslök först, för purjo-lök krävs annars förkultivering.

gOda sOrgebarN

Hos morot, palsternacka, persilja och rot-selleri gör morotsflugans larver förhatliga gångar i roten. Täck förebyggande med fiberduk från sådd till skörd men finns puppor i jorden från förra året hjälper det inte. Vissa sorter sägs vara motstånds-kraftiga, men inte till 100 %. Prova nya sorter efterhand. Alternativt odla snabba sorter för att äta direkt som ’Sugersnax’

Sommarpumpa eller squash är tacksamt och lättodlat när det väl är sommarvarmt.

HEMTRÄDGÅRDEN 1/1018

(LN), ’Tender Snax’ (PD, JFS) och lilla, runda ’Atlas’ (TM). ’Sweet Candle’ (TM) är en japansk sort utan märg, avsedd för sensommarskörd.

Palsternackans rot är mer ojämn och långsmal än morotens. Nya sorter liknar mer en morot. ’Pinnacle’ (TM) ger släta, vita rötter med grunt bladfäs-te. ’Arrow’ (TM) kan odlas i kruka och skördas rätt späd.

lättOdlade faVOriter

Bönor kan odlas på stör, i kruka, på bal-kong och fritt i grönsakslandet. Bönor vill ha varm jord och det lönar sig verkli-gen med en kort förkultivering.

Störvaxböna ’Corona d’Oro’ (IH) får rikligt med smala, trådfria baljor och har fina blommor, vacker grönska och ger bra insynsskydd.

Bra i kruka är dvärgböna ’Bellini’ (TM) med smala, gröna, trådfria baljor liksom ’Duel’ (SS). ’Concador’ (TM) ger 12 cm långa, ljusgula vaxbönor.

Skördas rosenbönan späd är den lika god som brytbönan men med vackrare blommor. ’Pickwick’ (TM) är låg och störböna ’St George’ (TM, SS) är en av RHS prisbelönad sort med högst skörd, blommor i vitt och rött.

Brytböna ’Pantheon’ (TM) är ny, an-nars rekommenderas AGM-belönade ’Co-

bra’ (LF).Skärböna ’Merveille de Piemonte’ (LN)

har platta, gulgröna baljor med lila strim-mor och ska skördas späd. ’Purpiat’ (BN, GG) får violetta, platta skidor. Störskär-böna ’Pantheon’ (TM) ger gröna, trådfria, platta, 25 cm långa skidor, blom i vitt.

Sparrisböna ’Red Noodle’ (IH) ger mörkt vinröda, 40–50 cm långa bönor i knippen.

Bondböna ’Karmazyn’ (RV, SS) är de-korativ och lättodlad med rosa bönor i grön skida. ’Statissa’ (TM) kan odlas i kruka, antingen skördas späd och ätas hel eller skördas som vanligt.

Höga ärtor går också bra mot spaljé. God, vacker och med gulgröna baljor och lila blommor är ’Golden Sweet’ (TM) som skördas späd liksom ’Sugar Snow Green’ (TM), en låg sockerbrytärt, bra i kruka som ger gröna, platta baljor att äta hela.

klimatföräNdriNgar

Majs borde bli allt mer vanligt i Sveri-ge p g a klimatförändringen och också få bättre sorter. ’Snobaby’ (TM) är en baby-majs som ger extra tidig skörd, förkultive-ring behövs dock. ’Bo Jangles’ (MF) är två-färgad och söt, en förbättrad, supersöt sort.

BlommorBlommor är lockande i sig, men det finns många växter med dubbel användning, t ex vackert blommande medicinalväx-ten läkemalva (LN), doftande, dekorativa kryddörterna rödbladig basilika (LN), bladmynta ’Britton’ (IH) med gröna blad med mörkröd undersida och gulbladig oregano ’Aureum’ (RV) samt växter med blad som kan användas till te.

eNklast aV de eNkla

Traditionella nyheter är lättodlad ring-blomma ’Apricot Twist’ (TM) och ’Apricot

Pygme’ (SS), låga till kant. Kablouna-sorterna med fylld mitt säljs i sorterade färger, ’Lemon’, ’Orange’ och ’Apricot’ (PD, JFS).

Sömntuta ’Candy Kiss’ (PD) i kräm-vitt och rosa samt ’Bridal Bouquet’ (SS) i milda pasteller.

Pionvallmo återlanseras, ’Scarlet’ (PD, JFS) är klart röd, ’Lilac Pompom’ (HH, SS, WW) ljusviolett och ’Rose’ (PD, JFS) varmt rosa. Mindre fylld är ’Tallulah Belle Blush’ (TM) i lila nyanser.

Fjädervallmo ’Pink Bicolour’ (RV) är vit med lilarosa kanter, ’Black Swan’ (MF, RV) är mörkt röd och fransig liksom ’Crimson Feathers’ (IH).

Jungfrun i det gröna ’Mulberry Rose’ (TM) går i vita och rosa nyanser. Nigella bucharica ’Blue Stars’ (RV) är traditio-nellt blå.

Fantastiskt tacksam är zinnia ’Zaha-

ra’, förra året i gult, i år ’Zahara Starlight

Rose’ (JFS, MF, PD) vit med cerise mitt. Guldzinnia ’Jazzy Mixture’ (JFS, MF, PD, RV) påminner om ’Aztec Sunset’ i gulbruna toner. Zinnior avsedda för snitt finns i blandningar och sorterade färger. ’Giant Wine Bouquet’ (PD, JFS) är vinröd, ’Raspberry Cordial’ (PD, JF) hallonröd. Fler färger innehåller ’Candy Cane Mixed’ (TM) och ’Fabergé mix’ (SS) med vädd-liknande blommor i rödvitrosa nyanser.

iNte Ny meN faVOrit

Krasse, både busk- och slingersorter, är lättodlade. Många blandningar lanseras men nyheterna är få. ’Out of Africa’ (BN, GG, LN) har vitbrokiga blad liksom ’Alaska Salmon’ (HH, WW). Sorten är inte ny men färgen har inte sålts tidi-gare. Buskkrasse ’Ladybird Cream Purple

Spot’ (RV) har nästan vita blommor med mörka fläckar, mycket lik är ’Just Peachy’ (SS). ’Double Delight Cream’ (TM) får dubbla och halvdubbla blommor i vitt med limegrönt svalg och slingerkrasse ’Ice Age’ (IH) gräddvita blommor med

tema odling

läkemalva.

ringblomma ’apricot twist’.

husarknapp ’million suns’.

HEMTRÄDGÅRDEN 1/10 19

något gult svalg.Luktärt i många nya blandningar men

med få nya sorter. Alla som kallas grandi-flora, storblommiga eller Spencer har stör-re blommor och mindre doft än de gam-maldags. Intressant blandning är ’Best of

the Blues’ (JS) samt doftande serien ’In-

cens’ (RV) och ’Sweet Dreams’ (TM) som innehåller 51 olika sorter i alla färger.

Blomman för dagen, purpurvinda i randigt ’Venezia’ (PD, RV, SS, JFS) säljs i år sorterat i blått eller rosa. ’Hazelwood

Blues’ (TM) är enbart i blåa nyanser.

gula Och OraNge färger

Vissa växter måste bara provas, t ex husarknapparna ’Million Suns’ (IH) som fått Fleuroselects guldmedalj och den orangefärgade ’Mandarin Orange’ (IH), All American Winner. Utmärkta i amplar och krukor, behöver förodlas.

Bra utfyllnadsväxt är tagetes. ’Mowgli’

(LN) har tvåfärgade miniblommor i gul-brunt och ’Bo Jangles’ (RV, SS), en mix med enkla och dubbla blommor i gulbrunt.

Tålig för vind och torka är höga rud-beckian ’Denver Daisy’ (MF), citrongul med svartbrunt öga. Bra sällskap till tagetes liksom doftande madia (WW) som har ljusgroende frö och bör förod-las. Även solrosor i flera färger passar, som ’Starry Skies Mix’ (JFS, PD) med smala kronblad, ’Alchemyst’ (MF) udda med silvergröna blad på buskiga plantor och ’Choco Sun’ (TM), en minisort som blommar på 12 veckor.

rOsa NyaNser

Nygammal är kinesisk riddarsporre ’Summer Morning’ (RV) i rosa, fin med doftande strandlövkoja ’Spring Sparkles’

(IH, RV), slår ut i rosa, övergår till lila. Lättodlad, sås direkt på växtplatsen och frösår sig själv.

Sommarflox ’Cherry Caramel’ (RV) är prisbelönt, FSN, och vacker i krämvitt med rödviolett mitt. Blommar länge men måste förkultiveras.

lila NyaNser

Aster är vacker men inte lättodlad. Byt växtplats för att undvika vissnesjuka och köp bra sorter. Sommaraster ’Candy-floss’ (PD, JFS) har stora, fluffiga, rosa blom-mor. Serien Matsumoto används av yr-kesodlare som odlar snittblommor, ’Violet

Striped’ (IH) är ny i färg.Hög och elegant är trumpetblomma

’Chocolate Surprise’ (JFS, PD) i nästan svartbrunviolett.

Azurpenstemon ’Snowbells’ (LN) med

mörka blad och vackra vita blommor kompletterar den lila astern. Glöm inte att så lila vallmon intill!

Blomsterkörvel ’Bridesmaid’ (IH) lik-nar hundkex. Perfekt växt för både rabatt och bukett. Behöver liksom penstemon förodlas.

utmaNiNgar

Petunior är svåra att förkultivera och krä-ver tid. Nya är ’Can Can Harlequin Burgun-

dy’ (RV) i rödviolett med vit kant, ’Dolce

Limoncello’ (RV) friskt gulgrön och ’Cas-

cade Orchid Mist’ (LN) en mix av dubbla sorter i pastell. ’Showers Burgundy’ (LN) liknar en praktpetunia, kräver stor kruka och bra ljus liksom storblommiga ’Super-

bissima Alba’ (JS) i vitt med violett ådring. Stor nyhet, som både frö och planta, är ’Sophistica Lime Bicolor’ (IH, JFS, MF, PD, TM) med randiga blommor i cerise och lime. En annan höjdare är ’Sophistica

Blue Morn’ (MF) i läckert blåviolett med något ljusare mitt, även ’Prism Blackberry’ (HH, WW) är unik i färg.

Lejongap blir allt bättre. Ampellejon-gap ’Piñata’ (IH) är en blandning med hängande växtsätt. AAS Gold Medal Winner ’Twinny Peach’ (MF, PD, TM) är en stor nyhet. Den dubbla blomman är svår att befrukta, blommar därför länge. Frö i aprikos, plantor i flera färger.

treNdigt Värre

Vit gurkört (WW) är mycket trendigt och finns nu som frö. Rosenskära åtnjuter stor popularitet, alla fröfirmor tar in de nya sorter som lanseras.

Rosenskära ’Snow Puff’ (IH, JFS, PD, RV, TM) är en vit variant av ’Double

Click’ och har fått FSN 2010. ’Cosimo

Collarette’ (IH, JFS, PD, RV) är låg med halvfyllda blommor med en liten krage i mitten. Finns i flera färger, FSN 2009. ’Sweet Sixteen’ (TM) ser ungefär likadan ut. ’Cosimo Purple Red-White’ (IH, JFS, PD, RV) har enkla blommor med en vit stjärna. ’Rubenza’ (TM) slår ut i mörkrött och ljusnar till rött, en ovanlig variant som givit FSN.

Delikata läckerheter är nunneört. Sommarnunneört (HH, WW) får små, rosa och gula blommor över ett grönt bladverk. ’Bronze Beauty’ (RV) har bruna blad och gula blommor men bladfärgen kan skifta i styrka.

mOtståNdskraftiga sOrter

Engelska fröfirmor har en stor marknad och vågar satsa på dyrare sorter. Bloms-tertobak drabbas av sjukdomar men nya

tema odling

Zinnia ’Zahara starlight rose’.

sommarflox ’cherry caramel’.

petunia ’sophistica lime bicolor’.

tema odling

yrkessorten ’Whisper’ (MF, PD), är mer motståndskraftig. Klocktobak ’Hot Cho-

colate’ (RV) har mörkt röda blommor. Så nära blå man kan komma är ’Perfume

Blue’ (WW). Tre färger samtidigt på en spretig planta ger färgväxlartobak ’Tri-

angle’ (IH), som är mycket lik Nicotiana mutabilis ’Marshmallow’ (TM). (En återin-troduktion med ganska trist växtsätt som jag provat tidigare.)

Trumpetunderblomma (RV) liknar narcisstobak med väldoftande vita blom-mor med rött öga, ca 20 cm långa som öppnar sig på eftermiddagen. Rötterna kan sparas som hos vanlig underblomma och dahlia.

Dahlia ’Bishop’s Children’ (IH) är en mix med mörka blad och ’Clangers’ (SS) en blandning med kaktusliknande blom-mor. Sådd och förkultivering ger rötter att spara till kommande år.

Lite udda är paradisblomster ’Spirit’ (WW) med vita blommor omgivna av mörkt brunröda knoppfjäll.

pereNNer särskilt iNtressaNta

Aklejor är lättodlade och flera fröfirmor har många nyheter. ’Winky’, ’Clementi-

ne’ och ’Origami’ (alla JFS, PD) är sorter yrkesodlarna använder till plantor för försäljning.

Riddarsporrar som sås på senvåren får kraftiga, blommande plantor år två. I serien New Millenium Delphiniums från Nya Zeeland finns ’Green Twist’ (PD) vit med gröna stråk, ’Sweethearts’ (PD) rosa med ljusare mitt och ’Double Blue Lace’ (PD) blå blommor med en aning rosa i mitten. ’Centurion Lilac Blue Bicolour’ (TM) ger dubbla, blåvioletta blommor med vitt öga. Praktriddarsporre (LN), är klassiskt blå med halvfyllda blommor.

Julrosor kan variera mycket. ’Double

purple’ (JFS, PD) är dubbel, mörkt svart-röd, ’Elizabethan Ruffs’ (PD, JFS) med mittkrage runt ståndarna på en enkel blomma och ’Double Nellie’ (PD) vit med rosa baksida.

Fingerborgsblomma ’Pam’s Split’ (RV, TM) är en variant på ’Pam’s Choice’. Plantan förgrenar sig och varje blomma är slitsad vilket ger vågigt blomblad. ’Red

Skin’ (RV) har krämgula blommor med röd ovansida. ’Foxy Mix’ (JS) är en tradi-tionell bra sort i flera färger. Liten finger-borgsblomma ’Flashing Spires’ (RV) har

brokiga blad men är tämligen klen.Drakmynta ’Crystal Peak White’ (IH)

är lysande vit, en tillgång i alla rabatter och belönad med Fleuroselect Guldme-dalj 2010.

Text och bild: Inger Palmstierna, hortonom och trädgårdsskribent

drakmynta ’crystal peak White’.

I♥OrkidéEn växtnäring med kärlek

www.nelson.se

Vill du odla din själ?

V‰lkommen till den ettÂriga kursenDen helande tr‰dgÂrden

Start: 13-14 februari, 2010  BackagÂrden, ÷ sterlen

Kursledare: Cilla Ungerth Jolis, dipl psykosyntesterapeut, 

mindfulnessinstrukt�rÊochÊÞlÊmagÊsamt Matthias Krauss 

ekologisk tr‰dgÂrdsm‰stare.

070 749 3795www.denhelandetradgarden.se   

HEMTRÄDGÅRDEN 1/1024

bland hängivna odlare finns flera olika inriktningar. många odlar med gemensamma övergripande mål och riktlinjer.

I den ekologiska odlingen hushållar man med naturresurserna och använder inte konstgödsel och bekämpningsmedel. Med insikt och kunskap om samspelet mellan de levande organismerna och deras miljö blir innebörden så mycket mer. Läs och bekanta dig med några inriktningar.

biOdyNamisk OdliNg

Den biodynamiska odlingen, en av de äldsta inriktningarna inom ekologisk od-ling, har sitt ursprung i den antroposofis-ka läran som Rudolf Steiner grundade på 1920-talet. I Sverige startade den första odlingen på 1930-talet och Biodynamis-ka Föreningen bildades 1944. I dag har föreningen ca 820 medlemmar med en nystartad egen förening för de yrkesverk-samma odlarna.

I sin strävan att långsiktigt producera bra livsmedel tar man i den biodynamis-ka odlingen stor hänsyn till naturen samt de jordiska och kosmiska krafter som påverkar livet på jorden. Själva jorden, dess biologiska aktivitet och bördighet, är central. Kretsloppet av näringsämnen ska fungera. En gård eller odlingsenhet ska i möjligaste mån ha balans mellan mark, växter och djur för att vara självförsör-jande på foder och gödsel. Kompostering är viktigt, det är här odlandet både börjar och slutar. Man har utvecklat och använ-der speciella biodynamiska preparat för att stimulera livsprocesserna i jorden och växterna, s k kompost- och fältpreparat. De tillverkas under specifika förhållan-den och används i gödsel- och trädgårds-komposter samt sprutas utspädda över fälten, odlingarna.

Enligt många biodynamiker påverkas jorden och växternas utveckling av him-lakropparnas läge i förhållande till jor-den. Inte bara solen påverkar utan även

månen, Mars, Venus m fl planeter. I den årligen utgivna så- och skördekalendern, som baserar sig på tyskan Maria Thuns egna försök och iakttagelser, får man reda på när det är mest gynnsamt att bear-beta jorden och handskas med de olika grödorna. Grödorna delas in i fyra grup-per: rotfrukter, bladgrönsaker, blommor och frukter, allt efter vilken del av växten som ska gynnas.

Biodynamiska produkter certifieras genom Svenska Demeterförbundet och bär märket Demeter, som finns i två olika utföranden. Stiftelsen Biodynamiska forskningsinstitutet som ingår i Rudolf Steinerhögskolan, bedriver försök på Skilleby gård i Sörmland för att utveckla den biodynamiska odlingen och det själv-försörjande jordbruket.

permakultur

Permakulturen tog sin början i Austra-lien på 1970-talet. Bill Mollison och Da-vid Holmgren myntade begreppet som en

tema odling

Ekologi och odling med mål och inriktning!

Täckning med organiskt material används i såväl organisk biologisk trädgårdsodling som här i permakulturens skogsträdgård. Här syns pionjärväxten koreansk silverbus-ke, Elaeagnus umbellata, som dels är kväve-fixerande (i symbios Frankia-bakterier), dels ger nyttiga bär.

Fo

to T

ora

Rå

be

rg

HEMTRÄDGÅRDEN 1/10 25

reaktion på industrijordbrukets fram-fart och kortsiktighet. Ordet härrör sig från Permanent i betydelse hållbar och Agricultur som i jordbruk. I dag innefat-tas inte bara ett hållbart bruk av jorden i begreppet utan snarare all kulturell verk-samhet.

Permakultur beskrivs som ett pla-neringsverktyg för mänsklig aktivitet. Målet är att formge en ekologiskt hållbar miljö i våra samhällen, företag, hem och trädgårdar, utifrån platsens förutsätt-ningar, ekologi och energieffektivitet. Helhetssyn och förståelse för den natur-liga miljön samt ett etiskt förhållnings-sätt med omsorg om jord, människor och en rättvis fördelning är viktig. Ekologiskt tänkande med lokala och traditionella metoder kombineras med modern veten-skap och teknik för att arbetet ska vara

tema odling

läs merwww.biodynamisk.sewww.antroposofi.nuwww.jdb.se/sbfi

www.permakultur.sewww.skogstradgardensvanner.sewww.holmafolkhogskola.se

www.fobo.se

praktiskt, produktivt och berikande.En välorganiserad odling i perma-

kultur ska producera mycket på liten yta utan att förbruka och förstöra de viktiga elementen jord, vatten, luft och energi. Det kan uppnås genom att efterlikna ekosystem i naturen som klarar sig på solenergin och det naturliga kretslop-pet. T ex i skogsträdgården samspelar och kombineras olika växter för att producera nyttigheter både högt och lågt, i mark-, busk- och trädskiktet. Med god plane-ring krävs små skötselinsatser och knappt ingen tillförd gödsel, vilket ger en effek-tiv odling där energiutdelningen är större än insatsen.

Permakultur finns över hela världen och föreningen Permakultur i Sverige samarbetar med de nordiska länderna utifrån de klimatförhållanden som råder här. Intresset för Permakultur växer. För-eningen har i dag ca 125 medlemmar. Det finns några hundra certifierade perma-kulturister i landet och ca 15 diplomerade i hela Norden. Dessa har gått speciella kurser och utbildat sig i ämnet. (Se även Ht 1/2007, s 30 samt 5/2007, s 46.)

OrgaNisk­biOlOgisk OdliNg

Förbundet organisk-biologisk odling, FOBO, startade 1977. Man ville visa på alternativ till det storskaliga, kemikalie-användande jordbruket. Här fick Ekolo-giska lantbrukarna sin start och man var även en av initiativtagarna till KRAV, som i dag kontrollerar och certifierar den ekologiska produktionen i landet. I dag finns 1 600 fritidsodlande medlem-mar som arbetar under mottot ”frisk

jord, friska växter, djur och människor”. Intresset för föreningen är i stigande och ett ökat intresse märks hos den yngre ge-nerationen.

I organisk-biologisk odling vill man samarbeta och ta hjälp av de naturliga biologiska processerna. Odlingen ska ef-terlikna de redan fungerande systemen som finns i naturen och vara så naturnära som möjligt. Jordens bördighet är central. Liksom i naturen ska marken aldrig vara bar. Den ska heller inte grävas, möjligen hackas och jämnas med kratta för att inte störa det viktiga livet och organismerna i marken. Gröngödsling och marktäckning med organiskt material under hela året är ledordet. Markorganismerna bryter lång-samt ner täcket. Jorden blir lucker, näring frigörs, fuktigheten behålls och samtidigt förhindras ogräset. Som tilläggsnäring och jordförbättring kan kompost, natur-gödsel och stenmjöl användas. Här finns mycket praktisk kunskap om ekologisk odling för alla trädgårdsodlare.

Av Lise-Lotte Björkman, trädgårdsråd-givare och trädgårdsdesigner, radgivning@tradgard.org

Fo

to: lis

e-l

ott

e B

jörk

ma

n

Fo

to: lis

e-l

ott

e B

jörk

ma

n

I biodynamisk odling såväl som i annan ekologisk odling börjar och slutar odlingen i komposten!

Närbild av koreansk silverbuske.

Fo

to T

ora

Rå

be

rg

Köksträdgård x 3en köksträdgård kan utformas på många olika sätt. ambitionsnivån på odlandet kan vara en utgångspunkt, att den ska vara en vacker och rofylld oas en annan och en tred­je att det är en lämplig plats för att väcka barnens odlarin­tresse och en start för att få dem att tänka kretslopp. de här tre förutsättningarna har artikelförfattaren tagit fasta på och beskriver dem med ord och bild på följande sidor. men allra först får hon presentera sig själv:

Jag som har ritat kökslanden heter Maria Karlsson och bor i Hissjö, 14 km väster om Umeå. Just nu går jag KY (Kvalificerad Yrkesutbildning) Trädgårdsmästarutbild-ningen på Forslundagymnasiet här i Umeå, men i normala fall är jag mjölkbonde. På vår gård har vi 40 kor, 1 häst och två katter.

Trädgård har alltid varit mitt stora intresse och jag har ofta drömt om att någon gång i livet få chansen att gå en trädgårdsutbildning. När den möjligheten sedan dök upp tog jag tillfället i akt att söka. Och när jag dessutom kom in på KY Trädgård kändes det helt fantastiskt. Att varje dag få lära sig mer om det man är mest intresse-rad av är otroligt stimulerande.

Men allt har ju ett slut och slutet på utbildningen kommer att bli början på något nytt för mig. Till våren startar jag ett trädgårdsföretag, Hägnaregårdens trädgård. Eftersom jag tycker att det behöver ”puffas för” giftfritt i trädgården kommer jag att hemma på gården odla perenner ekologiskt. Dessa ska jag sedan sälja i den lilla plantskola som jag har på gården. Jag hoppas också att jag ska få en del rituppdrag, kanske ge-nom de kunder som förhoppningsvis kommer till min plantskola. Sedan får vi se hur det växer, i både plantskolan och företaget ...

Som en liten rolig grej kan jag berätta att jag är ordförande i Umeå stads Trädgårdssällskap, en mycket trevlig förening!

Text och bild, där inte annat anges: Maria Karlsson, KY-elev i Umeå

trädgårdsdesign

Fo

to: Fri

da K

arl

sso

n

Tel 08-660 18 00 WWW.FAVORITRESOR.SE

Madeira är en dramatisk ö, exotiskt grön med ett ljus som ger landskapet ett speciellt skimmer. Ön liknar inget annat, berg stupar ner i havet och vattenfall

forsar från klipporna. Från klippor klättrar kaskader av hortensia. Under april månad fi ras den årliga Blomsterfestivalen just då ön blommar som bäst. Privatpersoner ställer ut sina rariteter på Blomsterfestivalens utställning.

Från våra reserverade sittplatser upplever vi kortegens blomstersmyckade vagnar och bilar samt barn utklädda till olika blommor.

Madeiras botaniska trädgård från 1800-talet är en av öns allra mest uppskattade sevärdheter. Över 2.500 arter frodas i ett gynnsamt klimat och bördiga

vulkaniska jordar. Här görs viktig forskning och en genbank för Atlantöarna byggs upp för framtiden. I Monte Palace Tropical Garden ser vi de orientaliska

trädgårdarna, samlingar med protea från Sydafrika, azaleor och orkidéer från Himalayas sluttningar, skotsk ljung och Cycas. Vita och svarta svanar,

påfåglar, exotiska hönsfåglar och koifi skar bebor även parken.

Längs Madeiras över 2000 km långa bevattningskanalsystem vandrar vi på en av levadorna genom öns unika urskog som nyligen upptagits på UNESCOs världsarvslista. En rik fl ora med väldoftande örter som

oregano och eukalyptus formar ett grönt hav av färgrika växter.

På denna fl ytande trädgård mitt ute i Atlanten bor vi bra, äter gott och umgås tillsammans med vår ciceron Isabel Höckert, svensktalande

portugisiska och trädgårdsmästardotter.8 dagar • 16/4

GRÖNAMADEIRAS

BLOMSTER-FESTIVAL

RESORFÖR

SJÄLEN.

Beställ vår nya katalog!

En naturlig växtnäring med humusoch levande mikroorganismer.

I♥K� tslopp

Biologiskt framställd av restprodukter från massaindustrin.

HEMTRÄDGÅRDEN 1/10 27

Vill man ha ordning och reda och utnytt-ja odlingsytan maximalt väljer man den här modellen av köksland där formen är lite avlång och en bred gång delar landet i två delar. På ena sidan ligger grönsaks-sängarna som är upphöjda, 80 cm breda och med smala gångar mellan sängarna. På andra sidan blandas kryddor med sommarblommor i en 140 cm bred plan-teringsyta, också den upphöjd. Kanske har man ett begränsat utrymme för sin odling och på det här viset får man en kryddgård som också fungerar som blom-rabatt.

På gångarna ligger betongplattor, 35 x 35 cm, likadana plattor ligger också som trampstenar mellan kryddor och sommar-blommor. Byter man ut trampsten arna av betong mot natursten, får man en ”lite vildare” rabatt. Tänk bara på att välja nå-gorlunda platta stenar, för de ska ju gå att gå på.

Förskjuter man grönsakerna en säng varje år får man automatiskt en god växt-följd. I skissen är det åtta olika bäddar, men växtföljden är ändå 4-årig, eftersom de två växtfamiljer som är känsligast för sjukdomar, kålväxter och flockblomst-riga (dit bl a morot hör) kommer igen två gånger på de åtta åren. Man kan givetvis välja att bara odla t ex kålväxter ett år av åtta. Självklart kan man också välja att odla endast en sorts grönsak i varje säng, odlar man intensivt kan man så t ex mo-rötter i tre rader och få en stor skörd per m². Accepterar man att det blir trångt kan man även minska den breda gången till 70–80 cm och på så vis öka odlings-ytan ännu mer.

5,65 m

8,85

m

0,35x0,35traMPstEn

Ettåriga soMMarbloMMort Ex:

ärtorbönor

vitkål rädisorkålrotdaikon

MoröttErrotsEllEriPalstErnacka

MangoldrödbEta

squash

anisisoP

kungs-Mynta

citron-MEliss

citron-tiMjan

tiMjan

MEjraM

basilika

åbrodd

PEPPar-Mynta

Malört

rödbladigbasilika

Majrovabroccoli

sallatPErsiljabladsEllEridill

lökPurjolök

ringbloMMasöMntutakornvallMo

rosEnskäraPraktMalvabuskkrassE

Prins gustaFs ögaPionvallMoblåklint

Ordnad odling

HEMTRÄDGÅRDEN 1/1028

I det här förslaget har jag tagit fasta på det som gör odlandet lättsammare. Det är alltför vanligt att många med stor iver börjar odla på våren, för att sen ge upp när ogräs och andra ovälkomna gäster dyker upp, och så har den odlaren slagit fast att det här med köksträdgård, det är ett slit utan belöning. Det är självklart att man måste rensa ogräs, men det blir mer lustfyllt i en vacker miljö.

I den här köksträdgården är odlings-ytorna upphöjda, det ligger plattor på gångarna och den är enkel att dela för en god växtföljd. På båda sidor om ingången ligger kryddgården, inramad av en häck av isop. I mitten ligger 6 odlingsrutor omgivna av en bård, som bildar en fort-sättning av kryddgårdens bård. Rutorna är redan delade i 6, och bården delas en-kelt i 6 delar, utom kryddorna, som ligger utanför växtföljden, så får man enkelt två system med 6-årig växtföljd.

I rutorna kan man givetvis så eller sät-ta i korta rader, men man kan även göra det i ett rutsystem. Dela då rutan, som är 120 cm x 120 cm, först i 4 delar, dela dem i sin tur i 4 delar, då har du 16 delar. Om du sätter en planta i mitten på varje 30 cm-ruta har du ett plantavstånd på 30 cm, sätter du 4 plantor i rutan har du 15 cm plantavstånd osv. Delar du rutorna t ex diagonalt får du ett vackert mönster och möjlighet att odla fler grödor. I hela köksträdgården blandas grönsaker med sommarblommor och blir en ny vacker tavla varje år. Sen är det bara att sätta sig en stund i lugn och ro och bara njuta!

Ro-lig köksträdgård

1. MoröttEr/lök2. soMMarbloMMor/cikoria3. Mangold/rödbEta4. broccoli/Majrova5. soMMarbloMMor/daikon6. bönor/Ettårig luPin

kryddorhäck av isoPlibbsticka, gräslökbasilika, tiMjandill, PErsilja, MyntacitronMElissbladsEllEri

1. 6.

5.

4.

2.

3.

9,5 m

5,6 m

c - solrosor/Plocksallat

d - toMatEr/ kryddtagEtEs/Potatis

b - Purjolök E - squash/PuMPa

g - kryddor

a - asiatiska blad, t ExkyonaMitsubaPakchoi

F - sockErärt/ luktärt

HEMTRÄDGÅRDEN 1/10 29

Ofta tänker man att kökslandet är ett barnförbjudet område och att det är omöjligt att kombinera odlande med små barn. Men man behöver inte vänta tills barnen blivit stora, och kanske tappat lusten för odlandet, för det är ju nyfiken-heten som gör att de är i vägen hela tiden. I den här planen bjuder man in barnen i köksträdgården, här får barnen huvudrol-len, det finns t o m plats för lekstuga och ett litet bord och några pallar. Odlings-bäddarna är placerade så att gångarna bildar ett labyrintliknande mönster, för att poängtera lekfullheten. På gångarna ligger bark. Bäddarna är upphöjda, de breda sängarna är 120 cm breda, de smala som löper runt kanten är 60 cm. I en lång list, som räcker efter ena långsidan, odlas kryddor och smultron, i de andra kantlis-terna sommarblommor, och i de tre breda bäddarna grönsaker. Delar man dem på mitten kan man ha en 6-årig växtföljd. I ena hörnet ligger en rejäl kompost, där man kan få tillfälle att ge barnen ett hum om det här med kretslopp, och kompos-teringen blir en naturlig del av odlandet. Självklart kommer det att råda delade meningar om var man ska gräva och var man ska gå i ett barntillåtet köksland, men accepterar man ett visst svinn och bjuder in barnen, har man vunnit så oändligt mycket mer!

”Labyrinten” – ett köksland för alla

8 m

6,25 m

PuMPa

sallat

Morot

lök Purjolök

Potatis

soMMarbloMMor

soMMarbloMMor

so

MM

arb

loM

Mo

r

broccolidaikon/rädisa

rödbEta

ärtor/bönor

lEkstuga

koMPost

kungsMynta

tiMjangräslök

citronMEliss

basilika

sMultron’rügEn’

äPPElMynta

PErsiljadill

HEMTRÄDGÅRDEN 1/10 37

Om miss marple hade levt i dag, så undrar jag om hon inte hade älskat tanken på att vara detektiv för rosgåtor i stället för mord. tänk om hon hade kunnat lösa mysteriet med hur den spröda kinesiska terosen egentligen hamnade hos anna sofia Vestman i den lappländs­ka vildmarken på 1930­talet, i stället för att fundera på hur det kom sig att hushållerskan mördade sin arbetsgivare. Vi som just nu letar land och rike runt efter gamla svenska kul­turrosor hade mer än gärna haft denna skarpsynta roslady till vår hjälp!

Sedan flera år pågår nationella upprop i syfte att spåra upp gamla kulturväxter och bevara denna grönskande skatt åt efter-världen. Över många gamla växter vilar i dag ett latent mordhot, och största risken för en gammal trädgård är faktiskt en ny, energisk ägare som på bästa Rambomanér, beväpnad med motorsåg, brutalt giljotine-rar vartenda stort träd på tomten.

Men nu finns det alltså hopp för gam-lingarna! Genom Programmet för Odlad Mångfald, POM, dammsugs landet på jakt efter växtrariteter. Försvunna sorter återupptäcks, nya unika växter hittas och fram träder rörande historier om odlar-människor som ömt vårdat sitt gröna arvegods i generationer. Till rosornas

Bland Hitterosor & Blomsterlottor

Rosdetektiver gör fyndAntikrunda vallfärdar människor med en kvist av sin ros för att berätta dess his-toria och kanske få ett namn på sin ros. Mest spännande är förstås de som inte direkt kan identifieras som kända sorter. De kan då förvänta sig ett hembesök av en rosinventerare, som likt en detektiv rycker ut med lupp och linjal i högsta hugg för att beskriva rosen in i minsta tagg. I bästa Sherlock-stil (dock helst utan öronlappsmössa och pipa) kryper vi runt i rosensnåren, redo att notera varenda misstänkt karaktär i protokollet. Inga nypon – hmm, intressant. Glandler på blomskaften som doftar Zingo – högst kuriöst. Växt på platsen sedan 1912 – av-gjort, den måste räddas!

Av de mest intressanta fynden sam-las bevismaterial i form av rotskott eller sticklingar in för vidare undersökningar. DNA-teknik är inte bara till hjälp i brotts-utredningar, utan också ett verktyg för att bena ut rosornas snåriga släktskap. Plöts-ligt visar det sig att rosen Anna inte alls är nära släkt med rosen Beda som man alltid har trott. Mysteriet tätnar – var papparo-sen alltså otrogen med någon annan? Som rosdeckare anar man nya skumma motiv bakom varje förtjusande blomma.

En observant blick för små ledtrådar ägde Irma Öhrman i Örträsk. Hon upp-täckte att rosen i Viktor Örtelius trädgård inte alls var någon vanlig vresros, räddade den undan vägbygget och gav sedan bort rotskott till alla i trakten. På så sätt kom den unika Örträskrosen att spridas lokalt

i Lyckseletrakten. Och eftersom det är en härdig, frisk, anspråkslös och lättodlad ros som dessutom blommar kontinuerligt, doftar och har goda nypon kvalificerar den sig självklart som en utmärkt kandidat för Lapplands landskapsros!

Att dela med sig av rotskott är fort-farande det bästa sättet att sprida dessa klenoder vidare. I det lappländska klima-tet är rotäkta rosor dessutom en förut-sättning för att rosen överhuvudtaget ska överleva en längre tid. Genom att spridas från gård till gård blir rosorna gåvor som bär på minnen av människor, platser och händelser. Dottern i huset fick med sig ett rotskott av mormors ros när hon gifte sig och flyttade. Och hon gav den i sin tur vidare i arv. Som rosinventerare är det sålunda en fördel att vara bevandrad i släktforskning också, utöver vana vid polisarbete och stort A i botanik. För den kriminalkommissarie som längtar efter ett lugnare arbetsfält finns det alltså här en lämplig reträttsysselsättning ... Byt bara SÄPO mot RosPO!

Förresten var det just en ros som till sist löste mordgåtan i Agatha Christies bok Samvetskval. Men då var det faktiskt inte trädgårdsladyn Miss Marple utan kollegan Hercule Poirot som genom ro-sens taggade vittnesmål fann den rätta mördaren. Så vi kunde nog ha haft nytta av honom också i rosefterforskningarna.

Text: Mariana Mattsson Bild: Reginald Scholz www.rosalapponica.nu

Örträskros.

HEMTRÄDGÅRDEN 1/10 41

En trädgård platt som En pannkaka

? Min trädgård är helt platt. Hur ska

jag göra för att få in lite spännande

höjdskillnader i trädgården?

Svar: En ”vanlig” villatomt som är 800–

1 500 m2 behöver inte ha många, små

upphöjningar. Det kan räcka med endast

en bara man inte gör den alltför liten rent

ytmässigt. Hur hög upphöjningen ska vara

är också intressant att tänka på – det krävs

inte många decimeter över omgivande

mark för att ge en härlig känsla av omväx-

ling i trädgården.

Även genom ganska små, skapade höjd-

skillnader understryks och förstärks indel-

ningen av rum i trädgården som då upplevs

mer spännande. Att skapa höjdskillnader

gynnar också växtzonen, dvs växter som

är på gränsen att klara sig i trädgården

har lättare att överleva i en upphöjd bädd

där det på våren torkar upp och blir varmt

i jorden fortare än på den helt platta tom-

ten. Har man dessutom lerjord på tomten

förbättrar de upphöjda växtbäddarna syre-

tillgången för växternas rötter. Syre brukar

vara en brist i kompakta, vattenhållande

lerjordar med små porer.

Men när det gäller design kan detta med

att skapa höjdskillnader som känns ”natur-

liga” på tomten vara lite knepigt – det är

inte bara att slänga ut en hög jord mitt på

gräsmattan. Här följer några förslag på hur

man kan lösa detta på ett bra sätt:

• Anslut nivåskillnaden till en befintlig

gång genom att bygga upp en 30–40 cm

hög mur som följer gångens kant. Muren

kan vara av torvblock, s k träkant på rulle

(rötbeständig ek eller lärk), natursten eller

betong. Jord fylls sedan på bakom muren

för att skapa en upphöjd rabatt, se skiss.

Rabatten, som planar ut på baksidan, kan

följa gången så långt man önskar. Men gör

inte rabatten för liten.

• Lägg upp en vackert bananformad

jordvall i ett hörn av tomten, ta gärna ut

svängarna och gör den inte för liten eller

med för skarp böj. Låt även höjden variera

och ha en tydlig topp strax intill mitten för

att sedan fasa av ut mot kanterna. Låt kan-

ske nivåskillnaden helt försvinna i tomma

intet. Lägg ut en trädgårdsslang för att få

till den rätta formen eller sätt ut bambukäp-

par för att få rätt höjdkänsla innan jordmas-

sorna ska köpas eller flyttas inom tomten.

Gräv en damm och använd schaktmas-

sorna från dammgropen till att skapa en

”naturlig” kulle precis i anslutning till dam-

men. Från den nya dammkullen kan sedan

ett vattenfall leta sig ner till dammen. På

detta sätt slår man två flugor i en smäll på

planeringsfrågan

villatomten – man får både glädjen med

vatten i trädgården och en härlig kulle utan

att ha kostnader för vare sig borttransport

av dammens jordmassor eller inköp av nya

för att skapa en kulle! På mindre tomter är

detta det absolut enklaste sättet att lyckas

med vackra höjdskillnader.

Det traditionella stenpartiet kan också vara

ett intressant sätt att ordna höjdskillnader i

soliga lägen. Viktigt är att även här tänka på

att det ska se ”naturligt” ut, inte som en sten-

bula mitt i den platta trädgården.

Text och bild: Ann-Catrin Thor, trädgårdsrådgivare och träd-gårdsdesigner, radgivning@t radgard.org

Skiss över kullen sedd uppifrån. Markeringen +- 0.00 innebär den platta marken runt kullen. Högsta delen är alltså 50 cm över om givanden mark, dvs +0.50. ”Solstrålarna” = släntlutning.

Mur med upphöjd rabatt sedd från sidan.

Med hjälp av stockar har Mariana Mattsson skapat nivåskillnader i sin trädgård.

Sommarmötet är till för alla med-lemmar som vill resa på en trevlig

trädgårdsweekend, träffa andra träd-gårdsmänniskor och uppleva nya och spännande saker. I år, när Riksförbundet fyller 110 år, slår vi på stort och drar oss åt ny-kungliga trakter – närmare bestämt Wij trädgårdar i Ockelbo. Programmet blir omväxlande med både visningar, trädgårdsbesök och work-shops.

Sommarmötet startar lördagen den

14 augusti med utdelning av pris till Årets Trädgårdsförening och därefter tar Lasse Krantz oss på en personlig visning av Wij trädgårdar och berättar om den fantastiska verksamhet som bedrivs där. Efter lunch börjar Med fingrarna i jorden – en handgriplig tur runt fyra stationer. Lasse Krantz lär oss specialgräva, Lise-Lotte Björkman talar om potatis och bju-der på potatisprovning, Gunnar Kaj, den kände Nobelfestfloristen lär ut konsten

att skapa vackra buketter av trädgårdens blommor och eleverna på Trädgårdsmäs-tarprogrammet, som drivs av Gävle Hög-skola i samarbete med Wij trädgårdar, visar sina egna odlingar och visnings-trädgårdar.

På kvällen bjuds på middag, un-derhållning och utdelning av Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj. Sönda-gen ägnar vi traditionsenligt åt besök i privata trädgårdar innan dagen avslutas med lunch.

Mer info finns på vår hemsida, www.tradgard.org, och i kommande nummer av Hemträdgården.

Välkomna att uppleva trädgårdens mång-fald på Wij!

Sommarmötet 2010

Åkes nyttigaHos oss planterar vi aronia vanligen till häck och de mörkt

blå bären används bara som livsmedelsfärg. Österut kokar man en god sylt av detta nyttiga bär som innehåller massor med antocyaniner (färg), flavenoider, vitaminer m m. Bra som antioxi dant. Bären ska inte ätas färska. Bästa sorten är ’Viking’.

Text och bild: Åke Truedsson, engagerad fritidsodlare och ord-förande i Svensk Trädgård

Snart vaknar sniglarna och då gäller det att vara beredd. Det är bara de mycket unga mördarsniglarna som lyckas övervintra, de är inte mer än centimeterlånga och nästan omöjliga att plocka. Men sätt en plastbytta i komposten, bredvid rishögen eller på något annat ställe där det varit varmt och fuktigt. Häll i en halvliter vatten och blanda därefter i

så har du en effektiv, billig och lättskött fälla!

Beställ gratisprov på telesvar

08 668 15 13eller på

www.slugdrug.se

Fo

to:

Elis

ab

eth

Sva

lin G

un

na

rsso

n

HEMTRÄDGÅRDEN 1/10 59

Det är dags att anmäla sig till årets träd-gårdsspaning. I år kommer vi att testa biologisk bekämpning med Trichoderma-svamp och preparatet Binab TF WP i kampen mot svartfläcksjuka på rosor. Ni ska alltså få testa om svamp kan motver-ka svamp!

Vi söker spaNare sOm:

• känner igen och vet att de har problem

med svartfläcksjuka på sina rosor.

• har minst två rosor av samma art eller

sort som brukar vara angripna, den ena

ska behandlas medan den andra utgör

referensmaterial. Önskvärt att rosorna

växer under så likvärdiga förhållanden

som möjligt. Med fördel kan ett större

underlag, både i antal och med olika arter

och sorter ingå i spaningen. Rosorna

ska kunna namnges och detta meddelas

redan i samband med intresseanmälan.

• kan utföra behandling och notera

resultat/effekt varannan vecka från

april–augusti, dvs ca 10 gånger.

• inte tänker behandla med andra svamp-

medel under denna säsong.

• inte tidigare har använt Binab i detta syfte.

Mer noggranna instruktioner får ni när ni är med i spaningen! Spaningen görs

i samarbete med Binab Bio-Innovation AB som sponsrar det biologiska bekämp-ningsmedlet.

Svamp som motverkar svamp, fungerar det? Något för årets trädgårdsspanare att testa!

Av Lise-Lotte Björkman, trädgårdsrådgi-vare och trädgårdsdesigner, radgivning@tradgard.org

trädgårdsspanarna 2010

Kan svamp motverka svamp?Vad är eN träd­gårdsspaNare?Medlemsförsök kan bidra med kunskap och ge värdefull konsument-upplysning. Trädgårdsspanarna, nu inne på sitt nionde år, är Hemträdgårdens egen testpatrull. Enkla försök görs hemma i trädgården och redovisas sedan till oss. Resultatet presenteras i Hemträdgården och på hemsidan www.tradgard.org.

aNmäl ditt iNtressegenom att e-posta till lise-lotte.bjorkman@tradgard.org eller skicka ett vykort till Svensk Trädgård, Box 2966, 187 29 Täby med dina kontakt-uppgifter. Märk e-brev/vykort med ”Trädgårdsspanarna 2010” och med vilka rosor du vill delta. Senast 18 februari vill vi ha din anmälan. OBS P g a begränsat antal deltagare och önskan om god geografisk spridning i landet garanterar vi inte att alla anmäl-da kan delta.

Det ökade intresset för trädgård och för Medelhavsväxter har inspirerat

till en studiecirkel i Leksand. Det är en lättsam avknoppning från Vuxenskolans cirklar kring Leksands gamla kulturväx-ter som pågått i flera år.

14 deltagare har under hösten 2009 använt Hemträdgårdens särtryck om Medelha-vets flora och Vuxensko-lans studiehandledning till den. Cirkelledare är Agneta Magnus-son, tillsammans med Birgitta Berggren som är botaniskt sakkunnig. Man har träffats i en daggrupp och en kvälls-grupp i en cirkel där alla hjälpts åt efter förmåga. Några är mer erfarna odlare, alla vill lära nytt.

Studiecirkel i Leksand om MedelhavsväxterTill varje gång har deltagarna läst något ur särtrycket och tagit med sig en växt, en bok eller ett recept. Under en träff dis-kuterades praktiska odlingstillämpningar för Medelhavsväxter i Sverige och man tipsade varandra om egna knep för över-vintring. Var och en har presenterat en av

växterna, någon tog med sig ett olivträd i kruka, och någon erbjöd citrusplantor. Boktipsen var många och Birgitta hade med sig Vivi Täckholms sällsynta Flora of Egypt, där alla kunde beundra de utsökta illustrationerna.

Höjdpunkten för cirkeln var avslut-ningen med studiebesök i Edvard Andersons växthus, där Karin Martinsson visade Medelhavsväxterna. Alla vill fortsätta, gärna med studiebe-sök i närområdet och kanske längre resor.

Stella Westerlund

Fo

to M

on

ica R

ön

nkvis

t

Studiecirkeln från leksand på besök i Edvard Andersons växthus, dit man planerar att återvända när mandelträdet blommar.

Fo

to:

Eva

Wir

én

HEMTRÄDGÅRDEN 1/1060 HEMTRÄDGÅRDEN 1/1060

i slutet av november 2009 var vi ett stort sällskap som lämnade sverige för att fara på botanisk och historisk upp­täcktsfärd i egypten. ännu en resa i det lyckade samarbetet mellan riksförbundet svensk trädgård och favoritresor.

Åtta dagar fullmatade av kunskap och upptäckarglädje låg framför oss där vi skulle resa i Vivi Täckholms spår (se arti-kel i Ht 1/2009) med Karin Martinsson, Bergianska Trädgården, Stockholm, som botanisk ciceron och den svensktalande egyptologen Merit Gabriel. Vi kunde inte bli bättre omhändertagna!

Under resan bodde vi på tre ställen med olika hotellträdgårdar som alla fick en noggrann botanisk genomgång.

Först besökte vi ämbetsmannagravar från fornegyptisk tid i Sakkara. Därefter en privatträdgård i Cattameija Kairo, gi-vetvis ingen fattigmansträdgård, men det var fantastiskt att se vad man kan odla i en före detta öken!

Vi vandrade genom den botaniska träd-gården Orman på väg till Kairo universi-tet, samma väg som Vivi dagligen gick. I dag bor ca 22 miljoner människor i Kairo, betydligt fler än på Vivis tid. På universi-tetet, där Barack Obama bara några måna-der tidigare hade hållit sitt bejublade tal till den muslimska delen av världen, fick vi på den Botaniska institutionen träffa och tala med 85-årige Muhammed Kas-san. Han hade varit nära kollega med Vivi Täckholm då hon jobbade med floran över Egyptens växter. Vi fick bl a se herbarieark från 1950- och 1960-talen och se hur den svenska botanikern hyllats i Egypten för sitt fantastiska och hängivna arbete fjärran från Sverige.

Bazaren Chalilii är väl värd ett besök för den som vill handla t ex myrra och rökelse och som klarar av enträgna försäl-

jare och att pruta på egyptiskt vis.På Egyptiska museet njöt vi av alla

Tutankhamons skatter utförda med en imponerande hantverksskicklighet och utsmyckade i guld och fantastiska färger.

Vi reste också ut i öknen till oasen Bah-reya (ca 20 000 invånare) där Karin lotsade oss runt i dadelodlingen. Vi fick också be-söka gula, svarta och vita öknar. Ökenräven kurade ihop sig på sin klippa när vi kom!

Pyramiderna med Cheops som höjd-punkt fanns också på programmet, lika-

så färd på Nilens vatten. Besöket i en egyptisk plantskola var intressant för oss blomstervänner. Moskeerna och det fan-tastiska samlarhemmet Gayer Anderson-museet hanns med och avslutningsvis den mer folkliga parken Al Azhar som varit en soptipp(!) från början.

Se fler foton från resan på www.tradgard.org under Tidningen.

Text och bild: Ann-Catrin Thor, trädgårds-rådgivare och trädgårdsdesigner, radgivning@tradgard.org

Faraos blomster – i Vivi Täckholms fotspår

Samarbetet mellan Svensk Trädgård och Favoritresor fortsätter (se Ht 6/2009, s 68)

På mångas begäran går Italienresan ”Små citroner gula” under våren, i blåregnets tid, 23–28 april. Ann Larås är ciceron till den syditalienska trädgårdskonsten, Amalfikusten samt legendariska Ninfa. Se www.favoritresor.se, tel 08–660 18 00.

Ovan Vår guide botaniker Karin Martinsson ute i öknens oaser med intresserade åhö-rare. Nedan Botaniska trädgården Orman, Kairo. Trädgårdens plantskoledel.

HEMTRÄDGÅRDEN 1/10 61HEMTRÄDGÅRDEN 1/10 61

Vi är nyfikna på dig och din trädgård Svara på våra frågor

– vinn praktiska trädgårdsprylar!här inleder vi en ny serie med frågor till våra läsare. Vi gör det för att få veta mer om era intressen och era trädgårdar, så att vi ska kunna planera för passande verksamheter.

Vi planerar att återkomma med nya frågor och nya vinster i varje nummer under året. fyll i enkäten så har du chan­sen att vinna designade och funktionella trädgårds handskar från Nelson garden.

Damhandsken Betty är i bomullsjersey och tunt, slitstarkt narvskinn. Passar de flesta typer av trädgårdsarbete. Herrhandsken Country är i följsam spandex och slitstarkt narvskinn. Passar för grovt trädgårds-arbete. Handskarna ingår i en helt ny kollektion designad av Emmy Nilsson, som är tredje generationen i familjeföretaget Nelson Garden. Vi lottar ut 10 par handskar, värde 90–100 kr/par.

Allra enklast är det att svara på enkäten på hemsidan www.tradgard.org, klicka på Tidningen.

Svara så här: Kryssa i ett alternativ, eller flera alternativ där det stämmer bättre. Faxa eller posta enkäten till oss senast 2010 03 05. Fax: 08–792 39 53.Adress: Hemträdgården, Högåsvägen 6, 741 41 Knivsta

Glöm inte namn och postadress. När vi sammanfat-tar svaren är du naturligtvis anonym, men vi behöver veta vart vi ska skicka vinsterna. Vinnarna meddelas i Hemträdgården 2/2010.

1. Är du

Kvinna

Man

2. Din ålder

Under 30

30–50

50–70

Över 70

3. Var ligger din trädgård?

I eller nära en större stad

I eller nära en mindre stad

På landet

4. Hur stor trädgård har du?

Upp till 500 m2

500–1 500 m2

Större än 1 500 m2

5. Har du under 2009

Gjort större omläggning/nyplantering

Odlat grönsaker i land eller pallkrage

Gjort mindre nyplantering/omläggning av rabatt

Lagt stenläggning

Anlagt gräsmatta

6. Har du under 2009 planterat

Prydnadsträd

Fruktträd

Bärbuskar

Prydnadsbuskar

Perenner

7. Ungefär hur mycket tid har du lagt ner på trädgårdsarbete under hela året?

Under 100 timmar (mot-svarar ca 15 min varje dag)

100–200 timmar

Mer än 200 timmar

Vad har du satsat på i din trädgård under 2009?

Namn:

Postadress: Postnummer:

Ort E-post:

Trädgårdshandskar, Dam Storlek: 7 8Trädgårdshandskar, Herr Storlek: 9 10

Vill du inte klippa i tidningen? Fyll i enkäten på www.tradgard.org klicka på Tidningen.

Vi lottar ut praktiska handskar!

enkäten

63HEMTRÄDGÅRDEN 1/10

Vi i Landskrona TrädgårdsSällskap är

glada och stolta över att ha tilldelats

Landskrona Stads Kulturstipendium 2009.

Pengarna, 15 000 kr, kommer väl till pass i

föreningen som alltid har mycket på gång.

Årets stora evenemang är Trädgårdsgillet

i slutet av augusti då Flottaste flotten

koras. Landskrona har

flera vackra parker och

berömda rondellplante-

ringar. Förhoppningsvis

kan en del av den gröna

historien nu doku-

menteras tack vare

Kulturstipendiet.

Motiveringen lyder:

Landskrona Trädgårds-

sällskap har genom ett

flertal utmärkta arrang-

emang bidragit till att öka

kunnandet om trädgård

hos den stora trädgårds-

intresserade allmänheten i Landskrona.

Trädgårdssällskapet är en levande förening

som engagerar många och i hög grad

medverkar till att etablera Landskrona som

"Den gröna staden".

Läs mer i Ht 4/2009, s 56.

Inger Palmstierna

trädgårdslandet runtårsmöte falubygdeNs

trädgårdsOdlare

När: 14 feb 2010 kl 14.

Var: ”Plantagens” möbelhörna,

Regementsområdet, Falun.

Ärenden enligt stadgarna.

Enkel fika bjudes.

Alla varmt välkomna,

även blivande medlemmar!

Styrelsen

Följande böcker är nominerade av

Stockholms Gartnersällskap till titeln Årets

trädgårdsbok. Passa på och läs böckerna

i vinter. Rösta fram din favorit på mässan

Nordiska Trädgårdar i Älvsjö 8–11 april

2010.

Sommarblommor hela säsongen,

L S Andersson & E S Andersson, Bonnier

Fakta

Den romantiska parken – Baldersnäs på

Dal, Å Ahrland, R Bengtsson m fl, Warne

förlag

Gräs & Bambu – inspiration, skötsel,

lexikon, M Hansson & B Hansson, Prisma

Nävor, U Hårde, Ica Bokförlag

Perenna rabatter, E Robild, Natur &

Kultur

Citrus i kruka, E Rönnblom, Ica Bokförlag

Trädgård i kallt klimat, M Sandström,

Natur & Kultur

Trädgårdsvisioner, H Sarenström, Prisma

Köksträdgården – planering, odling,

recept, S Töringe, Bokförlaget Semic

En park i staden – 150 år med

Linköpings Trädgårdsförenings Park,

I Wallenquist, Linköpings kommuns förlagdet Vackraste Omslaget

Hemträdgårdens läsare har nu valt ut det

vackraste omslaget under 2008–2009.

Vinnande omslag blev 6/2008, med Tore

Hagman som fotograf. Tvåa blev 4/2009,

taget av A-C Thor och trea 5/2009 fotat av

Björn Svensson.

Bland alla som var med och röstade har

vi lottat ut fem stycken som får Svensk

Trädgårds väska med plats för växter, nu

fylld med åtta vykort, broschyren ”11 punk-

ter för miljöhänsyn i trädgården” och de

senaste faktabladen. Lyckliga vinnare blev

Stina Eriksson, Östersund, Hans Hjelm,

Hovmantorp, Birgitta Jansson, Uppsala,

Margaretha Karlsson, Svängsta, Kristina

Löfvenholm, Arvika. Grattis!

fOtOtäVliNg i trOsa

Vi visste att vi hade många intresserade

och kunniga fotografer i vår förening, så

i våras gick vi ut med en uppmaning att

sända in bilder under mottot: Växtkraft –

Blommor och blad. Vi fick in 22 bidrag, alla

av mycket hög kvalitet. En 3-mannajury

fick bedöma bilderna utan att veta vem

fotografen var och gav motivering för sitt

val. Första pris fick Agneta Berger, andra

Jan Jeborn och tredje Eva Ivervall. Eva

Skansgård och Per Mattsson fick heders-

omnämnande.

Alla bilderna fanns utställda på Trosa

bibliotek, där vernissage med prisutdelning

hölls den 10 oktober.

Ann-Marie Jönsson, Trosabygdens

Trädgårdssällskap

utse 2009 års trädgårdsbOk

laNdskrONa trädgårdssällskap belöNat

1 2

3 Fo

to:

Ing

er

Pa

lmstie

rna

Fo

to: A

gn

eta

Be

rge

r

HEMTRÄDGÅRDEN 1/10 67

gunnarssons spade

Riksförbundet Svensk Trädgårds styrelseÅke Truedsson, Vellinge (ordf), ake.truedsson@cementa.scancem.comFredrik Hjortzberg-Nordlund, Kungsängen, fredrik.hj-nordlund@telia.comBirgitta Rämert, Uppsala, birgitta.ramert@ltj.slu.seOla Carlehög, Järved, mo2.carlehog3@privat.t3.seKajsa Eriksson, Lövånger, grubbe8@telia.comEric Håkansson, Urshult, eric.hakansson@hotmail.comMargareta Källberg, Kungälv, finn.din.kraft@gmail.com Mariana Mattsson, Blåvikssjön, info@rosalapponica.nuInger Palmstierna, Landskrona, inger@palmstierna.net

Presentation av styrelsen finns på vår hemsida, www.tradgard.org under ”Om Svensk Trädgård” och ”Organisation”.

ValberedningLena Karström, Växjö Trädgårdsförening (sammankallande), lena.karstrom@telia.comAnette Thomasson, Skånska Trädgårdsföreningen, anettethomasson@hotmail.comSten Wadensjö, Trädgårdsföreningen i Jämtland, ordforande@tradgardsforeningenijamtland.se

Vi fyller 110 år!Nytt år – men inte vilket som helst. I år fyller Riksförbundet Svensk Trädgård 110 år och firar det med dunder och brak genom att ställa till med Tusen Trädgårdar den 8 augusti. Det blir en trädgårdsdag som kommer att märkas i hela landet och som förhoppningsvis ger ännu fler trädgårdsintresserade och fler medlemmar i våra 177 föreningar.

Sedan starten år 1900 har vi arbetat för att främja trädgård, odlarglädje och föreningsliv i trädgårdsföreningarna och det hop-pas vi kunna fortsätta med i minst 100 år till. Under de senaste två åren har medlemsantalet ökat och intresset för trädgård fortsätter glädjande nog att växa, kanske ännu mer nu i lågkonjunkturens spår.

Trädgården blir en tillflyktsort, en oas i tider av oro och en källa till glädje på ett enkelt sätt som inte behöver kosta så mycket men ger mycket tillbaka.

Vi hoppas att både ni i föreningarna och du som är enskild med-lem vill vara med i Tusen Trädgårdar – antingen genom att öppna era trädgårdar, medverka med ett evenemang eller besöka andras trädgårdar!

Vad gör Vi mer detta år?

Vi fortsätter med våra medlemsresor, både på kortare och på längre avstånd. Sommarmötet äger rum i Wij trädgårdar, Ockelbo, där vi kommer att få både trädgårdsbesök, workshops och visning av Lars Krantz. Med Favoritresor går turerna till Italien och Spanien och med TallinkSilja far vi 20–22 maj återigen till Estland och plantmarknaden i Türi – denna gång med Gunnel Carlson, Hannu Sarenström och Åke Truedsson som föredragshållare. Vi kom-mer bl a att ha en kurs i Trädgårdens kulturhistoria i Härnösand, en föreläsningsserie i Trädgårdskonstens historia i Stockholm och planerar en beskärningskurs för nordliga förhållanden. Tidningen Hemträdgården blir om möjligt ännu mer välmatad med artiklar om stort och smått och ett nytt faktablad om beskärning kommer ut.

idéer i mäNgd

Under hösten 2009 och nu i januari har senaste rundan av förbun-dets Regionmöten avslutats. Nu laddar vi inför nästa. I år blir det i regionerna som består av Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län, Blekinge, Skåne och Hallands län samt i regionen Värmland, Örebro och Dalarna. Regionmötena ger en fantastisk möjlighet för föreningarna i samma region att träffa varandra och diskutera aktuella glädjeämnen och problem. Det ger Riksförbundet tillfälle att informera om nyheter och föreningsnytta och genast få respons och kanske till och med utveckla idén ett steg längre utifrån föreningarnas önskemål. Den mängd idéer som kommer fram vid varje Regionmöte är imponerande och stimulerande för

alla som medverkar. Mötena ger också tillfälle att föra fram och diskutera det man vill att Riksförbundet ska ta upp eller göra, så missa inte att anmäla er till det.

hur gick det med trädeN?

Vid 100-årsjubileet startades en träd-planteringsstafett där föreningarna – ofta tillsammans med en skola eller daghem – planterade ett träd och lärde ut hur det skulle skötas. Nu, 10 år efter undrar vi hur det gick i de 66 föreningar som genomförde det hela. Nu går vi ut med frågan till er som var med – vad hände och hur har det gått med träden? Mejla era svar, gärna med bilder, till Stella Westerlund på kansliet, så återkommer vi i Hemträdgården med en samman-ställning.

Vi skäNkte Några trOpiska

träd …

Varje år sätter Riksförbundet in en liten summa till något behjärtansvärt i stället för att skicka julkort. År 2009 gick det till WWF:s kampanj som har med återplan-tering av regnskog att göra. Kampanjen arbetar för att etablera plantskolor som samlar in fröer, driver upp plantor, plan-terar dem och sedan sköter om dem. Plantskolorna startas i länder som Madagaskar, Kongo m fl. Vi som lever i ett skogrikt land får dra vårt strå till stacken till hjälp för oss alla på planeten.

Elisabeth Svalin Gunnarsson, spadhål-lare och förbundssekreterare

POSTTIDNING BRiksförbundet Svensk TrädgårdBox 2966187 29 TÄBY

1 9 0 1 8 5 7 0 0

så här mitt i vintern känns det långt till den 8 augusti – den dag som tusen trädgårdar går av stapeln. men redan nu kan du anmäla din trädgård eller din träd­gårdsförenings evenemang via svensk trädgårds hem­sida där du automtiskt länkas över till trädgårdsrikets hemsida!

här skriver du enkelt in din information och lägger in dina bilder. Vill du kan du senare själv ändra eller förnya dina uppgifter.

föreningar och intresserade medverkande kan under hela tiden hålla kontakt med svensk trädgårds kansli för idéutbyte, elisabeth svalin gunnarsson, 08­792 23 40.

det finns gott om tid att planera och fundera innan man anmäler sig. sista anmälningsdag är den 1 maj 2010.

Tusen Trädgårdar

Så här går det till att anmäla sig på internetGå in på www.tradgard.org och klicka på rubriken ”Tusen Trädgårdar” i vänstra kolumnen. Då kommer start-sidan för Tusen Trädgårdar upp och där klickar du på länken ”Klicka på länken och registrera din trädgård här”. Då kommer du direkt till Trädgårdsrikets hemsida där du registrerar din trädgård.

• Fyll i uppgifterna.

• Sedan klickar du på ”Registrera” och anmälan går iväg. Du får nu upp en liten ruta där det står ”Tack för din registrering. Verifiera xxxx@xxxxx.xx för att aktivera ditt konto!”

• Invänta ett mail från ”Trädgårdsriket” och följ instruktionerna nedan.

Får du inget mail? kontrollera ditt spamfilter eftersom mailet kan ha fastnat där.

• När du klickar på länken i mailet från ”Trädgårdsriket” kommer du till din profil på ”Trädgårdsrikets” hemsida. Där fyller du i dina uppgifter – glöm inte att klicka på Spara!

• Sedan klickar du på ”Lägg till trädgård” och fyller i allt det du vill berätta om din trädgård och dess innehåll. Du kan även ladda upp bilder.

• Sedan klickar du återigen på Spara längst ner på sidan. Nu finns du med i databasen.

Du kan när som helst gå in och ändra i din profil och det som står om din trädgård. För att gå in på hemsidan följer du instruktionerna överst här. Logga in, lägg till information, lägg till eller byt bilder (du får ha 4 stycken) eller lägg till ytterligare en trädgård, spara!

Vill du anmäla ett evenemang så skriver du om det i textrutan för beskrivning.

Lycka till!

– hur jag anmäler mig