KRISHANTERING

TELEFONLISTA

INBROTT

BRAND

RÅN

STÖLD OCH SNATTERI

VATTENSKADA OCH STRÖMAVBROTT

HOT, VÅLD OCH TRAKASSERIER

SEDLAR OCH KONTOKORT

OLYCKOR OCH FÖRSTA HJÄLPEN

SIGNALEMENTSBESKRIVNING

BEDRÄGERIER

TrygghetskalendernEn guide för att hantera kriser i din verksamhet

SOS Alarm: 112

DEN KOMPLETTA ARBETSMILJÖCOACHEN

3

Viktiga kontakter

SOS Alarm: ......................................................................................112

Polis (ej akut): ......................................................................................114 14

Säkerhetsansvarig: ...........................................................................................

Värdetransportör: ............................................................................................

Områdesväktare: ...............................................................................................

Butikskontrollant: .............................................................................................

Bevakningsbolag: .............................................................................................

Försäkringsbolag: .............................................................................................

Brottsofferjouren: ................................................................ 0200-21 20 19

Journummer för försvunna barn: .........................................116 000

Informationsnummer vid olyckor och kriser: ............... 113 13

Ä Vid samtal med polis, räddningstjänst & ambulans, var beredd att uppge:

Ä Vem som ringer.

Ä Vad som har hänt.

Ä Var olycksplatsen är belägen.

Ä Vilken hjälp som behövs.

Ä Om det finns skadade personer och vilka typer av skador det rör sig om.

Ä Vilket telefonnummer du ringer ifrån.

4

TELEFONLISTA

Viktiga kontakter forts.

Fastighetsskötare: ............................................................................................

Glasmästare: .........................................................................................................

Elektriker: ................................................................................................................

Rörmokare: ............................................................................................................

Kylservice: ...............................................................................................................

Låssmed: ..................................................................................................................

AFA: ................................................................................................. 0771-88 00 99

Företagshälsovård: ..........................................................................................

Arbetsmiljöverket: .........................010-730 90 00, Jour 08-737 15 55

.........................................................................................................................................

.........................................................................................................................................

Ê Vid samtal med media:

Ä Utse någon som ansvarar för alla kontakter med massmedia.

Ä Notera reporterns namn och telefon- nummer. Be att få ringa tillbaka.

Ä Tänk över ditt budskap, lämna inte ut uppgifter om rånbyte m.m.

Ä Respektera reporterns deadline.

Ä Håll dig bara inom det område du kan eller ansvarar för.

Ä Håll dig till fakta, spekulera inte.

5

Ê Förebyggande

Ä Se till att all personal har en branschanpassad utbildning i hur man hanterar och förebygger rån.

Ä Se över rutiner för hantering av pengar.

Ä Se till att kassalådorna är låsbara.

Ä Investera i sedelboxar för att avlasta kassalådorna på kontanter.

Ä Montera längdmarkeringar vid entréerna, kontoret, kassan, lagret.

Ä Inför rutiner för säkerhetsarbetet, som sedan förankras hos personalen.

Ä Genomtänkta värdetransporter.

Ä Se över så lämplig larmutrustning finns, överfallsknappar.

Ä Beredskap för att ta hand om rånoffer.

Ä Håll lager och dörrar till t.ex kontor stängda och låsta.

Ä Se till att det finns utrustning för att underlätta betalning med kort.

Ä Inför rutiner kring hantering av nycklar, kort och koder.

Ä Övervakningskameror är ett bra förebyggande hjälpmedel. (Observera gällande lagstiftning, se datainspektionen.se).

Ä Gör en riskanalys i verksamheten som avser detta aktuella ämnesområde.

Ä Kontrollera belysningen vid entrén och personalentrén, samt montera in ett tittöga i dörrarna eller alternativ lösning.

6

Ê Efter ett rån

Ä Kontakta ansvarig chef.

Ê Anteckna signalement, flyktväg, vapen osv.

• Använd en kopia av signalementsblanketten på baksidan av trygghetskalendern.

• Tala inte med andra.

• Skriv endast det du kommer ihåg.

Ä Prata inte med massmedia, hänvisa till ansvarig chef. Lämna inte ut information om tillväga- gångssätt, rånbyte m.m.

Ä Samla krisgruppen och informera samtliga i personalen.

Ä Kontakta krisstöd.

Ä Anmäl till Arbetsmiljöverket och till ditt för- säkringsbolag.

RÅN

Ê Vid ett rån

Ä Gör som rånaren säger.

Ä Uppträd lugnt.

Ä Gör inget motstånd.

Ä Visa händerna tydligt för att undvika missförstånd.

Ä Backa om möjligt lite från kassalådan.

Ä Observera och kom ihåg så mycket som möjligt.

Ä Larma så snart det kan ske utan risk.

Ä Stäng och lås dörrarna.

Ä Rör ingenting, spärra av brottsplatsen.

Ä Ring 112, begär polis. Informera om rånet.

Ä Ta hand om kunder och kollegor.

Ä Möt polisen utanför.

7

Ê Förebyggande

Ä Se till att ansvarig personal har en branschanpassad utbildning i hur man hanterar krissituationer.

Ä Inför tydliga rutiner för hur dessa situationer ska hanteras.

Ä Skapa en krisberedskap som är anpassad efter verksamheten.

Ä Se till att det finns uppdaterade telefonlistor till personalen samt anhörigas uppgifter.

Ä Om ni har företagshälsovård, kontrollera vilken möjlig hjälp det finns att tillgå där.

Ê En kris är en händelse där tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte räcker för att förstå och kunna hantera situationen. En kris kan utlösas av ovanliga och oväntade händelser, exempelvis en arbetsolycka eller utsatthet för våld eller hot.

8

KRISHANTERING

Ê Vid en kris – steg för steg

Ä Ring in företagets krisgrupp.

Ä Samla drabbad personal avsides.

Ä Se till att de drabbade inte lämnas en- samma. Ge dem möjlighet att berätta om sina upplevelser.

Ä Stötta de drabbade vid eventuella polis- förhör, se till att polisen respekterar den anställdes situation.

Ä Ge alla tillräcklig möjlighet att prata av sig innan de går hem.

Ä Be övrig personal ringa runt till alla anställda och informera om händelsen. Kalla till möte nästkommande morgon.

Ä Sätt in utbildad kamratstödjare om detta finns.

Ä Ansvarig chef bedömer behovet av professionellt krisstöd.

Ä De drabbade bör ej köra bil. Skjutsa eller ordna med hämtning av anhöriga.

Ä Se till att ingen behöver vara ensam hemma första natten.

Ä Informera anhöriga om händelsen, eventuella kommande reaktioner, samt lämna telefonnummer till krisansvarig.

Ä Överväg om den drabbade behöver besöka psykolog.

• (Kan ev ingå 10 besök i aktuell företagsförsäkring, kontrollera gällande försäkringsbestämmelser.)

• Även indirekt drabbade, till exempel kunder, arbetskamrater och anhöriga till brottsoffret kan behöva stöd.

Ä Håll kontinuerligt kontakt med den drabb- ade under sjukskrivningsperioden.

Ä Följ upp händelsen då och då under det närmaste halvåret.

9

Ê Förebyggande

Ä Se till att all personal har en branschanpassad utbildning i hur man hanterar och förebygger hot och våldssituationer.

Ä Inför tydliga rutiner för hur dessa situationer ska hanteras.

Ä Övervakningskameror är ett bra förebyggande hjälpmedel. (Observera gällande lagstiftning, se datainspektionen.se).

Ä Inför incidentrapporter i verksamheten, samt informera personalen hur detta ska användas.

Ä Gör en riskanalys i verksamheten som avser hot och våld.

Ê Snabbstängning

Ä Ibland tvingas vi stänga vid t.ex. hot, större demonstrationer eller upplopp. För att stänga på ett säkert sätt kan följande råd användas: men vi får inte använda våld för att få ut dem.

• Plocka undan lösa papperskorgar, reklamskyltar eller liknande.

• Vid behov ta bort lösa gatstenar, brunnslock, lastpallar m.m.

• Lås entrédörrar, jalusier och lagerdörrar.

• Släck ljuset.

• Dra tillbaka personalen till bakre utrymmen.

• Placera inte uniformerade väktare utanför.

• Civila kontrollanter kan användas för att bevaka händelseförloppet från en säker plats.

• Stäng i god tid, vänta inte för länge.

10

HOT, VÅLD & TRAKASERIER

Ê Hot via telefon

Ä Var lugn och saklig.

Ä Avbryt inte den som ringt upp dig.

Ä Om möjligt spela in samtalet.

Ä Notera klockslag och telefonnummer.

Ä Kontakta ansvarig chef.

Ê MEMORERA

• Kön och ungefärlig ålder.

• Röst (dialekt, brytning, stressnivå).

• Bakgrund (mobiltelefon, musik, vägljud m.m.).

• Personens kunskap om lokalen.

Ê MEMORERA

• När ska hotet verkställas?

• Var ska det ske?

• Vilket är motivet bakom hotet?

• Vad vill personen uppnå?

Ä Ring polisen (112).

Ä Utrym i samråd med polis.

Ê Aggressiva och hotfulla kunder

Ä Lyssna och försök förstå det egentliga problemet. Ta kunden på allvar!

Ä Sträva efter en fredlig lösning, går det att hitta en väg som gör båda nöjda?

Ä Uppmärksamma dina kollegor på situationen.

Ä Förflytta dig mot ytor där det finns andra kunder eller kollegor.

Ä Kontakta ansvarig chef.

Ä Förklara att beteendet inte är acceptabelt:• jag upplever dig som hotfull, jag vill inte

fortsätta detta samtal!

• jag accepterar inte att du tar tag i mig,du går över gränsen nu!

• det är bättre att du talar med min chef,jag ringer dit nu.

• jag blir ledsen när du säger så, jag ser till attnågon annan kommer och hjälper dig.

Ä Polisanmäl vid allvarliga hot.

11

Ê Förebyggande

Ä Övervakningskameror är ett bra förebyggande hjälpmedel. (Observera gällande lagstiftning, se datainspektionen.se).

Ä Inför incidentrapporter i verksamheten, samt informera personalen hur detta ska användas.

Ä Gör en riskanalys i verksamheten som avser inbrott.

Ä Se över så skalskyddet uppfyller det aktuella försäkringsbolagets krav.

Ä Lås in stöldbegärliga varor på natten (tobak, lotter, elektronik m.m.).

Ä Utrusta dörrar och fönster med godkända lås enligt försäkringsbolagets krav.

Ä Montera låsbara jalusier på insidan av skyltfönstren.

Ä Se till att fönsterkassetter förankras i karmarna på ett korrekt sätt.

Ä Förvara nycklar säkert, ha en uppdaterad nyckelkvittenslista där alla får kvittera ut nycklar.

Ä Ta bort stegar, pallar och annat som kan användas för att komma upp på taket.

Ä Installera ett inbrottslarm som är kopplat till en larmcentral.

Ä Byt koder regelbundet, t.ex. när en anställd slutar.

Ä Se till att larmet inte kan störas ut på ett enkelt sätt (nyttja GSM eller övervakad överföring).

Ä Se till att all belysning tänds om larmet går.

Ä Montera rörelsestyrd belysning utanför lokalerna.

12

INBROTT

Ê Vid ett inbrott

Ä Om man inte har ett avtal med ett bevakningsbolag för åtgärd, så åk aldrig ut själv.

Ä Vid konstaterat inbrott kontakta Polisen.

Ä Anteckna bilmärke, färg och reg. nummer på fordon du möter på vägen.

Ê Stanna kvar i bilen med motorn igång om:

• Det finns någon kvar i lokalen.

• Det syns något misstänkt utanför.

• Gå inte in i lokalen om det är ett konstaterat inbrott, Invänta Polisen

Ä Ring polisen (112) och informera om inbrottet är pågående.

Ä Skydda eventuella fingeravtryck, spår m.m.. Rör inget!

Ä Be eventuella vittnen stanna kvar.

Ä Spara material från kameraövervakningen.

Ä Kontrollera kortterminaler och uttagsautomater så att de inte har manipulerats (skimming).

Ä Säkerställ att larm, dörrar och lås fortfarande fungerar och uppfyller kraven i försäkringen. Vid behov ställ in ett radiolarm eller beställ stationär bevakning av väktare.

Ä Anmäl skadan till försäkringsbolaget.

13

Ê Vad betyder stöld och snatteri?

En stöld är när någon medvetet tar något utan att betala. Gränsen går när personen har passerat sista betalnings-

möjligheten. Vanligtvis innebär detta kassalinjen, men entrédörrarna anses ofta som en säkrare gräns. Om värdet

på det stulna understiger 1 000 kronor kallas brottet för snatteri.

Du måste ha sett när personen stoppade på sig varan, och följt personen tills denne passerat sista betalnings-

möjligheten. Enligt lagen får alla gripa en person som begår en stöld eller ett snatteri. Med att gripa menas att

kvarhålla personen på platsen tills denne kan överlämnas till polis.

Gripandet får endast ske på bar gärning eller flyende fot. Bar gärning är när brottet pågår. Flyende fot är när den

misstänkte flyr direkt efter brottet.

Ê Förebyggande

Ä Övervakningskameror är ett bra förebyggande hjälpmedel. (Observera gällande lagstiftning, se datainspektionen.se).

Ä Inför incidentrapporter i verksamheten, samt informera personalen hur detta ska användas.

Ä Gör en riskanalys i verksamheten som avser snatteri och stöld

Ä Placera stöldbegärliga varor där personalen har bäst uppsikt över dem.

Ä Se till att all personal har en branschanpassad utbildning i hur man hanterar och förebygger snatterier och stöld.

Ä Håll lager och dörrar till t.ex kontor stängda och låsta.

Ê Portning och avvisning

Ä Vi har rätt att förklara besökare ej önskvärda så länge detta inte baseras på någon form av diskriminering.

Ä Vi har dock inte rätt att hindra någon fysiskt.

Ä Om besökare missköter sig kan vi be dem gå ut, men vi får inte använda våld för att få ut dem.

14

STÖLD OCH SNATTERI

Ê Vid snatteri och stöld:

Ä Var alltid minst två vid ingripandet.

Ä Försök lösa situationen utan att behöva använda våld.

Ä Om ni inte är 100 % säkra, grip inte! Försök få kunden att betala, alt. använd kamerabilderna och anmäl i efterhand.

Ä Gå undan från allmänhetens ögon. Lagret kan fungera, dock inte i närheten av kassakontor eller farliga tillhyggen.

Ä Kontakta polis och informera om situationen. Informera sär- skilt om den gripne är minderårig, sjuklig eller på annat sätt

behöver snabb handläggning.

Ä Be den misstänkte ta fram det stulna samt eventuella till- hyggen och placera dessa på säkert avstånd.

Ä Ni får inte känna i fickor eller väskor, lämna detta åt polisen.

Ä Lämna inte den gripne ensam.

Ä Om polisen vill att ni släpper den misstänkte, ta namn och nummer på den polis ni har talat med.

Ä Skriv alltid en polisanmälan på särskild anmälningsblankett. www.polisen.se.

Ä Skriv ner hela händelseförloppet, även den minsta detalj kan visa sig avgörande vid en rättegång.

Ê Tänk hela tiden på din personliga säkerhet. Analysera situationen!Vilka risker innebär ett ingripande för dig och de i din närhet?

Ê Nödvärn:

Ä I självförsvar får vi använda våld för att skydda oss eller andra mot pågående eller över-

hängande angrepp.

Ä Våldet måste stå i pro- portion till angreppet och

vår förmåga att lösa det på andra, fredliga sätt.

Ä Vi får endast nyttja nöd- värnsrätten i en akut

situation, att ”ge igen” är inte tillåtet.

Ä Det vanligaste sättet att nyttja nödvärn är t.ex. att knuffa undan någon som är aggressiv, eller att hålla fast någon som annars skulle angripa person eller sak.

15

Ê För aktuella sedlar och hur dessa kontrolleras, gå in på riksbanken.se

Ê Värdetransporter:

Ä Variera tidpunkten för transporterna.

Ä Variera vägen till serviceboxen.

Ä Om beloppet som ska transporteras överstiger 100 000 kr ska man gå 2 personer (Över 18 år). Kontrollera gällande försäkringsvillkor.

Ä Använd civila kläder.

Ä Om något ser ovanligt ut längs transport- vägen, avbryt och gå tillbaka.

Ê Vid hämtning av värdetransportör:

Ä Kontrollera transportörens speciella ID- handling samt behörighetskort direkt vid ankomst.

Ä Är du tveksam, kontrollera på det telefon- nummer som finns på ID-handlingen.

Ä Begär en kvittens på värdet du lämnat ifrån dig.

Ä Förvara kvittensen på ett betryggande sätt.

16

SEDLAR OCH KONTOKORT

Ê Kontrollera sedlar:

Ê Infärgade och brända sedlar:

Ä Sedlar som är brända eller infärgade av sedelskyddsfärg är ogiltiga.

Ä Ibland försöker gärningsmannen klippa bort det brända/färgade. Även sådana sedlar är ogiltiga.

Ä Om sedeln är infärgad av annat än sedel- skyddsfärg kan banken byta ut sedeln. Är det sedelskyddsfärg har sedeln utsatts för brott och någon ersättning kommer förmodligen inte betalas ut.

Ê Så här känner du igen en äkta sedel:

Ä Genom att känna på papperskvalitén och trycket märker du snabbt om sedeln är äkta.

Ä Sedelns vattenstämpel är en bra säker- hetsdetalj, den är svår att förfalska.

Ä Även säkerhetstråden och genomsikts- bilden är god hjälp vid kontroll av äkt- heten.

Ä Riksbanken har mer information om falska och färgade sedlar. Läs mer på www.riksbanken.se.

Ä För information om utländska sedlar, kontakta din bank.

Ê Kontrollera kontokort

Ê Med chip och pin-kod är du säker

Ê Vid kortköp utan pin-kod måste du kontrollera:

• Visar fotot på legitimationen samma person som står i butiken?

• Stämmer namnet på legitimationen med namnet på kortet?

• Jämför namnteckning på kort, legitimation och slip.

Ê Om en kund försöker betala med en ogiltig sedel eller ett stulet/förfalskat kontokort:

• Meddela att ni tyvärr ej kan ta emot betalningen

• Föreslå att kunden betalar på annat sätt.

• Hänvisa kunden till dennes bank/kortutgivare.

17

Ê Förebyggande för returer, reklamationer och återköp

Ä Se till att ha tydliga rutiner för återköp och returer.

Ä Kunden ska alltid kunna visa originalkvitto.

Ä De produkter som returneras ska strykas på originalkvittot och signeras av personal.

Ä Be om legitimation, ta ID nummer samt kundens telefonnummer och namnteckning.

Ä Vid reklamation bör större delen av varan tillsammans med originalkvitto kunna uppvisas.

Ä Lämna aldrig ut ersättning till kunder som saknar kvitto. Kontrollera att ni verkligen har haft produkten i sortimentet.

Ä Polisanmäl alltid bedrägerier och spara gärna ner eventuellt bildmaterial från kameraöver- vakning och överlämna det till polisen efter anmälan.

Ä Om kunden ska få pengar tillbaka så försök betala tillbaka pengarna på det kortet som köpet gjordes på från början.

Ê Förebyggande för kreditköp

Ä Var extra vaksam om någon vill beställa presentkort i större mängd eller har bråttom att få till en rekvisition. En förklaring från bedragare är ofta att de ska ha en stor företags-/föreningsfest och måste handla samma dag.

Ä Ta alltid kreditupplysning på ett företag och gör ordinär legitimationskontroll.

Ä Lämna aldrig ut varor på kredit innan alla kontroller är utförda och personen formellt är godkänd att handla på kredit.

18

BEDRÄGERIER

Ê Bluffakturor:

Ä Betala inte fakturor som ni inte känner igen!

Ä Om en försäljare ringer, be att få ringa tillbaka. Då tar du över initiativet och har själv möjlighet att spela in samtalet om du vill.

Ä Läs alltid igenom alla erbjudanden och fakturor, även det finstilta.

Ä Informera sommarpersonalen extra noga eftersom sommarmånad- erna är högsäsong för bluffakturor. Utse en person på företaget som skriver under alla beställningar.

Ä När försäljare vill faxa över underlag be att få det skickat med post istället. På det sättet får du en skälig betänketid.

Ê Bestrid en bluffaktura på följande sätt:

• Om ni inte har beställt en vara, stryk ett streck över papperet och skriv ”ej beställd” eller ”motsätter mig betalningsansvar”.

• Om du har skrivit på ett underlag men anser dig blivit lurad, stryk ett streck över papperet och skriv ”motsätter mig betalningsansvar bero- ende på vilseledande uppgifter”.

• Skicka tillbaka fakturan.

Ä Skriv aldrig din namnteckning på en bluffaktura! Se till att ta kopior på all kommunikation i ärendet.

Ä Om ni trots detta får en påminnelse så ska ärendet polisanmälas. Skicka en kopia av polisanmälan till bedragaren.

19

Ê Att förebygga en brand

Ä Ge personalen utbildning så att de vet hur de ska agera vid en brand.

Ä God ordning förebygger bränder. Särskilt viktigt är detta runt el-centraler och laddningsplatser.

Ä Förvara inte brännbart material närmare fasaden än 6 meter (nattetid). Tänk på att containrar och komprimatorer måste vara låsbara om de står nära byggnaden.

Ä Se till att gemensamma lastkajer och varuintag följer reglerna ovan, samverka med era grannar!

Ä Se till att rökning endast sker på avsedd plats. Ge de anställda möjlighet att enkelt fimpa i ändamåls- enliga askkoppar, alternativt i en plåthink fylld med sand.

Ä Utrusta kaffebryggare och andra elektriska apparater med timer, helst fast monterad med max 60 minuters tillslag.

Ä Gå regelbundet igenom verksamheten och kontrollera så att alla elinstallationer är hela och fackmannamässigt utförda.

Ä Undvik förgreningsdosor, skarvkablar och spotlights med s.k. klämfattning (de lossnar lätt).

Ä Inget brännbart får förvaras närmare än 100 centimeter från lysrör, lampor och spotlights.

Ä Utrusta lysrör med sk säkerhetsglimtändare.

Ä Skaffa lämplig släckutrustning. För publika ytor rekommenderas skumsläckare och brandfilt. Övriga ytor kan även behöva koldioxid- och/eller pulversläckare.

Ä Markera nödutgångar med väl synliga skyltar och se till att de aldrig blockeras eller är låsta när personal finns på plats. Kontrollera även att dörrarna går att öppna (inga hinder utanför).

Ê Tips vid släckning

Ä Se till att använda en släckare som är lämpad för det material som brinner. Undvik vatten vid brand i olja och el-centraler. Vanligtvis är släckaren anpassad efter det material som finns i närområdet.

Ä Bär släckaren i sitt handtag, om den är tung går det utmärkt att dra den på golvet.

Ä Kryp ihop och närma dig branden så lågt som möjligt.

Ä Rikta munstycket mot brandens bas och avfyra släckaren med ett ordentligt tryck på avtryckaren.

Ä Gör en kort paus och kontrollera resultatet, vid behov ändra riktning och/eller kryp närmare.

Ä Se till att ha ytterligare släckare i närheten om den första tar slut.

Ä Var uppmärksam på risken att bli instängd i lokalen. Om branden har nått taket, retirera!

Ä Om släckningen lyckas, stanna kvar med en full släckare och invänta räddningstjänsten.

Ä Ordningen avgörs efter den aktuella situationen.

20

Ê Rädda

Ä Undsätt skadade eller hotade personer.

Ä Utrym omedelbart via markerade ut- rymningsvägar och stoppa inpassering.

Ä Använd inte hiss!

Ä Siste man stänger om möjligt dörrar och fönster.

Ê Gå till återsamlingsplatsen:

Ê Släcka

Ä Försök släcka eller begränsa branden om det kan ske utan risk för liv eller hälsa.

Ä Dela på arbetet! En hämtar fler släckare, en släcker.

Ä Avbryt släckningsförsöket i tid! Om möjligt, stäng in branden.

Ä Håll obehöriga utanför riskzonen.

Ä Kontakta alltid räddningstjänsten även om ni lyckas släcka, branden kan ha spridit sig vidare!

BRAND

Ê Larma

Ä Ring 112 och begär brandkår.

Ä Varna närliggande verksamheter.

Ê Vad vill räddningstjänsten veta?

• Finns det personer kvar i byggnaden?

• Finns det gasol, bensin eller andrabrandfarliga varor i byggnaden?

• Finns det företagskänslig information somkan räddas, t ex hårddiskar, pärmar m.m?

Ê Varna

Ê Varna kunder och anställda.

Ê Varna även kringliggande verksamheter.

Ê Person med brand i kläderna

Ä Få omgående omkull personen (annars slår flammorna upp till huvudet).

Ä Kväv elden med brandfilt, en jacka eller lik- nande. Börja vid den utsattes huvud.

Skydda dina egna händer.

Se till att ni har ett fungerande Systematisk Brandskydds Arbete (SBA) på er arbetsplats.

Allmänt: Två parter som samverkar: Hyresvärd och hyresgäst har ett gemensamt ansvar för arbetet om brandskydd. Det viktigaste är det förebyggande arbetet som sker i vardagen. Det går ut på att minska risken för att något ska inträffa. Och om olyckan är framme så skall alla veta hur man ska agera. Lagen säger att ALLA verksamheter ska definiera sitt systematiska brandskyddsarbete (SBA). Man ska göra en riskbedömning som innefattar, vem ansvarar för vad, verksamhet och byggnader, brand- regler, teknisk brandskyddsutrustning, utbildningar och regelbundna kontroller. Gå in på räddnings- tjänstens hemsida för mer information.

21

Ê Att förebygga vid strömavbrott

Vid större elavbrott påverkas inte bara belysningen och elektriska apparater, utan i vissa fall även värme, vatten, telefoni och betalningssystem. Nedan följer några tips på hur man kan förbereda sig på ett större elavbrott.

Ä Se till att ha ficklampor med extra batterier.

Ä En radio på batteri gör att ni kan hålla er uppdaterade med aktuell information från Sveriges Radio P4 lokalradion.

Ä Vid längre strömavbrott är det bra om man har flaskor/dunkar mm för att kunna tappa upp vatten, eftersom att vattnet kan sluta att rinna i kranen.

Ä Ha telefonlistor uppskrivna på papper.

Ä Ha stearinljus och tändare/ tändstickor lättillgängliga.

Ä Se till att det finns filtar som man kan använda om det blir kallt.

Ä Se till att det finns powerbanks för att kunna ladda elektrisk utrustning.

Ä Om det är kallt ute, försök att öppna dörrar så lite som möjligt för att behålla värmen inomhus.

Ä Använd powerbanks, stearinljus, filtar, tappflaskor och annat material om situationen kräver.

Fakta: De flesta elavbrott orsakas av extremt väder, till exempel storm, åska eller kraftigt snöfall.

Ê Att förebygga vid vattenskador

Ä Se till att varor och kartonger inte står direkt på golvet i källarmiljöer eller andra utsatt platser.

Ä Läs igenom gällande försäkringsvillkor så att försäkringen täcker skador som orsakas av vattenskador.

Ä Ta reda på var huvudströmbrytaren sitter och hur du stänger av all el, för att kunna stänga av den vid en akut situation.

Ä Se till att ha ficklampor med extra batterier.

Ä Se till att täta källarfönster, ventilationsöppningar i källarplan som inte används.

Ä Ta bort snö och is från de dagvattenbrunnarna som finns i närheten så har smältvattnet lättare att rinna ner i brunnen.

Ä Om man har återkommande problem med översvämningar på grund av rådande. Geografiska läge, så förbered med sandsäckar som man kan använda vid ett akut läge.

22

Ê Vattenskador

Ä Stäng av huvudströmbrytaren om detta behövs, för att förebygga att vattnet blir strömförande.

Ä Se till att flödet stoppas. Om detta inte är möjligt försök begränsa inkommande vatten.

Ä Kontakta räddningstjänsten på 112.

Ä Få undan varor och affärskritiskt material från vattnet.

Ä Kontakta försäkringsbolaget för skade- reglering/sanering.

Ä Separera det vattenskadade och placera det på lämplig plats.

Ä Inventera skadorna, gärna inklusive fotografier.

Ä Beräkna ungefärligt värde på de skadade varorna.

Ä Spärra av vattenskadad avdelning, försök återgå till normal drift så snart som möjligt.

Ä Torka upp synligt vatten. Om möjlighet finns, skaffa våtdammsugare och/eller byggfläkt för sanering.

Ä Var mycket försiktig vid elinstallationer, vid behov spärra av området.

Ä Kontrollera så att drabbade kunder han- teras på rätt sätt. Alla eventuell ansvars- frågor ska gå via försäkringsbolag.

VATTENSKADA ELLER STRÖMAVBROTT

Ê Strömavbrott

Ä Se till att ha fungerande ficklampor lättill- gängliga.

Ä Utrym lokalen, informera kunderna om att ni öppnar så snart elen kommer tillbaka.

Ä Försök ta reda på orsaken till avbrottet, hur länge kan det förväntas vara?

Ä Om avbrottet pågår under längre tid är alla kyl- och frysvaror hotade.

Ä Kontakta försäkringsbolaget för hjälp med kyl- och fryscontainers.

Ä Stäng luckor till kylarna, öppna inte frys- dörrarna.

23

Ê Hjärtstopp

Ä Kontakta 112 och tillkalla hjälp.

Ä Notera tiden för hjärtstoppet.

Ä Kontrollera om det finns någon defibrillator i närheten, skicka en kollega att leta.

Ä Kontrollera att den drabbade har fria luftvägar.

Ä Inled HLR 30 kompressioner och 2 inblås.

Ä Avlös varandra varannan minut tills sjukvårds- personal anländer eller personen har normal andning och puls.

Ê Benbrott

Ä Kontakta 112 och tillkalla hjälp.

Ä Få kontakt med den drabbade och förvissa dig om var det gör ont.

Ä Kontrollera att den drabbade inte har någon blödning orsakad av fallet eller av benbrottet.

Ä Hämta något att lägga under huvudet på den drabbade för att minska obehag, samt en filt att täcka den drabbade med.

Ä Var försiktig vid det skadade stället, oförsiktiga rörelser orsakar stark smärta samt kan orsaka livshotande blödningar.

Ê Anfall

Ä Kontakta 112 och tillkalla hjälp.

Ä Kontrollera att den drabbade har fria luftvägar.

Ä Lägg den drabbade i stabilt sidoläge.

Ä Minimera risk att den drabbade skadar sig under anfallet genom att placera något under huvud/ kropp om detta är möjligt, samt håll utrymmet runt den drabbade fritt.

Ê Allvarlig blödning

Ä Kontakta 112 och tillkalla hjälp.

Ä Lokalisera blödningsområdet.

Ä Avlägsna täckande kläder.

Ä Lägg tryck på området med hjälp av fingrar eller hand, gärna med tyg mot skadan.

Ä Håll det skadade området ovan hjärthöjd.

Ä Skicka medhjälpare att hämta förband att skapa under anfallet genom att placera något under huvud/ kropp om detta är möjligt, samt håll utrymmet runt den drabbade fritt.

Ê Frätskada

Ä Kontakta 112 och tillkalla hjälp.

Ä Lokalisera skadan.

Ä Ta av eventuella kläder som kan ha fått frätande ämne på sig.

Ä Kyl genast skadan med vatten. Var försiktig med små barn, de blir lätt nedkylda.

Ä Skölj minst 15 minuter, gärna med dusch eller i handfat under rinnande vatten.

Ê Brännskada

Ä Kontakta 112 och tillkalla hjälp.

Ä Lokalisera skadan.

Ä Försök INTE ta av den skadades kläder (detta gör man bäst på sjukhus).

Ä Kyl genast skadan med vatten. Var försiktig med små barn, de blir lätt nedkylda.

Ä Skölj minst 15 minuter, gärna med dusch eller i handfat under rinnande vatten.

Ê Stänk i ögon

Ä Tag den drabbade till utrymme där ögat kan sköljas.

Ä Skölj med ljummet vatten i minst 20 minuter.

Ä Hjälp den drabbade att hålla ögat öppet för att underlätta sköljningen.

Ä Skölj med speciell ögonskölj, eller med vatten i dusch eller kanna.

Ä Vid enklare skador se till att den drabbade kom- mer till ögonsjukhus. Ta med er all ögonskölj ni kan hitta och skölj ögat under transporten.

Ä Vid allvarligare skada kontakta 112, ange vilken produkt som orsakat skadan.

Ä Ta med er Säkerhetsdatabladet eller förpack- ningen på den vara som orsakat skadan.

Ê Förgiftning

Ä Kontakta 112 och tillkalla hjälp, begär Giftin- formation.

Ä Vid inhalation av farliga ämnen, ta den skadade till frisk luft, lossa på åtsittande kläder.  

Ä Vid mindre brådskande fall ring: Giftinforma- tionscentralen på telefon: 08-331 231.

Ä Ha om möjligt produktens Säkerhetsdatablad tillgängligt vid samtalet.

24

Ê Vid en olycka

Ê Skapa en överblick över situationen:

• Finns det skadade personer?

• Finns det risk för att fler kan skadas, t.ex.vid ytterligare ras, explosioner m.m.?

• Behöver du bryta strömmen eller stängaav vattnet?

Ä Kalla på hjälp från dina kollegor.

Ä Ta hand om de drabbade.

Ä Flytta personen endast om det är nödvändigt.

Ä DRAG i så fall bort personen i kroppens längdriktning, lyft inte.

Ä Förhindra åskådare och kunder att beträda riskområdet.

Ä Vid behov av ambulans eller annan extern hjälp, ring 112.

Ê Första hjälpen utrustning finns:

OLYCKOR OCH FÖRSTA HJÄLPEN

Ê Generella tips vid befarad personskada

Ä Kalla på hjälp av medarbetare.

Ä Ring 112.

Ä Kontrollera andning och puls.

Ê Om ej andning och puls:

• Påbörja HLR.

• 30 kompressioner.

• 2 inblåsningar.

• Avlös varandra varannan minut tills sjukvårds- personal anländer eller personen har normalandning och puls.

Ä Vid stabil andning och puls, placera den drabbade i stabilt sidoläge.

Ä Tala lugnande till den drabbade.

Ä Undvik nyfikna åskådare.

Ä Lämna ej den drabbade innan sjukvårds- personal anländer.

Ê De närmast följande minuterna efter en olycka är avgörande för utgången.Därför är det viktigt att vara mentalt förberedd, samt att ha en grund-

läggande utbildning i första hjälpen.

Ê Försäkringar

Ä Butiken ska ha en försäkring som täcker skador vid olycksfall och överfall.

Ä Anmäl alltid skador till försäkringsbolaget.

Ä Låt alltid försäkringsbolaget avgöra om ersättning ska betalas ut till drabbade kunder, medge ingen skuld utan hänvisa till försäkringsgivaren!

Ä Alla arbetsolyckor och sjukdomar ska anmälas till Försäkringskassan.

Ä Allvarliga olyckor och tillbud ska dessutom anmälas till Arbetsmiljöverket - www.av.se.

25

SIGNALEMENTSBESKRIVNING

Ê OBS ! En blankett för varje gärningsman och skriv endast det du själv vet.Låt inte andra påverka dig

Ä Vittnets namn: ________________________________________________________________

Ä Tid:________ : ________ Datum: ________ / ________ 201 ____

Ä Arbetsplats: ___________________________________ Telefon: _______________________

Ä Adress: ______________________________________________________________________

Signalementsblankett

Ê Misstänkt

Ä Kön: ( ) Man ( ) Kvinna

Ä Ålder: ( ) 10 - 20 ( ) 20 - 30 ( ) 30 - 40 ( ) 40 - 50 ( ) Över 50 år

Ä Längd: ( ) 160 ( ) 165 ( ) 170 ( ) 175 ( ) 180 ( ) 185 ( ) 190 ( ) _____

Ä Kropp: ( ) Smärt ( ) Mediär ( ) Kraftig ( ) Något kraftig ( ) Muskulös

Ä Hy: ( ) Blek ( ) Ljus ( ) Ärr ( ) Rödlätt ( ) Brunhyad ( ) __________

Ä Hårfärg: ( ) Svart ( ) Brunt ( ) Blont ( ) Grått ( ) Skallig ( ) __________

Ä Hårlängd: ( ) Kort ( ) Långt ( ) Halvlångt ( ) Axellångt ( ) __________

Ä Hårform: ( ) Rak ( ) Vågig ( ) Lockig ( ) Skägg ( ) Mustasch

Ä Ansikte: ( ) Runt ( ) Ovalt ( ) Avlångt ( ) __________

Ä Ögon: ( ) Blå ( ) Gröna ( ) Bruna ( ) __________ ( ) Skelögd ( ) Glasögon

Ä Hållning: ( ) Rak ( ) Böjd ( ) Haltande ( ) __________

Ä Tal/röst ( ) Accent / Dialekt / Utryck __________ ( ) Brytning ( ) Stamning

Ä Kännetecken: ( ) Tatuering ____________________ ( ) Annat ____________________

Ä Klädsel: ( ) Typ __________ ( ) Färg __________ ( ) Skor

Ä Maskering: ( ) Typ __________ ( ) Färg __________

Ä Fordon: ( ) Bil ( ) Lastbil ( ) Skåpbil ( ) MC ( ) Moped ( ) Cykel

Ä Reg.nr_____________ ( ) Färg __________ ( ) Märke __________

Ä Flyktväg: Riktning etc: ____________________________________________________________

Ä Övrigt: ________________________________________________________________________

________________________________________________________________________

________________________________________________________________________