Embed Size (px)
Citation preview
Bulletin à rgÄng 30 (2012) Nr 3, sida 1
MILJĂFAKTORER VĂ LLARSVĂ RA HUDSJUKDOMAR
ulletinNr 3/2012
FrÄn Arbets- och miljömedicin, Lund (AMM) & Yrkes- och miljödermatologi, Malmö (YMD).
Hudsjukdomar orsakade eller försÀmrade av miljöfaktorer Àr mycket vanliga och utgör ett stort problem för den drabbade individen. De arbetsrelaterade hudsjuk-domarna drabbar förutom individen ocksÄ ofta arbetsgivare och samhÀllet i stort. DessbÀttre Àr miljörelaterade hudsjuk-domar oftast möjliga att förebygga. För enskild individ med sÄdan sjukdom innebÀr korrekt diagnostik med pÄvisande av vad som orsakat hudsjukdomen att tillstÄndet kan lÀka genom att kontakt undviks med skadefaktorn vilket ocksÄ förhindrar Äter-fall. Förutom denna individuella prevention Àr generell prevention möjlig genom att exponeringen för kÀnd skadefaktor upphör eller minskar genom frivilliga Ätaganden
frÄn industrin eller via myndighetsbeslut. De goda förutsÀttningarna för förebyg-gande ÄtgÀrder samt omfattningen och konsekvenserna av arbetsrelaterade hudsjukdomar föranledde WHO att sam-mankalla till ett möte i februari 2011 i GenÚve för att diskutera vad som bör och kan göras pÄ global nivÄ för att förebygga arbetsrelaterade hudsjukdomar.
De kemiska Àmnen och produkter som ger problem i arbetslivet förekommer ofta i fritidsmiljön och kan Àven hÀr ge hudproblem. I detta nummer av Bulletin med artiklar frÄn den Yrkes- och miljö-dermatologiska avdelningen vid SkÄnes Universitetssjukhus i Malmö behandlar tre
artiklar sÄdana kemikalier medan en artikel behandlar betydelsen av arbetsplatsbesök för det diagnostiska och preventiva arbetet inom den yrkes- och miljödermatologiska verksamheten.
Trevlig lÀsning!
Magnus Bruze,[email protected]
Professor, ĂverlĂ€kareChef för den yrkes- och
miljödermatologiska avdelningenSkÄnes Universitetssjukhus
Malmö
tema: YRKES- och MILJĂDERMATOLOGI
1 - Ledare: Miljöfaktorer vÄllar svÄra hudsjukdomar.
2 - Skall man vara fin fÄr man lida pin! .... om hÄrfÀrger, kontaktallergi och PPD. 4 - Besök pÄ arbetsplatser lÀrande detektivjobb.
5 - Kan man bli allergisk mot sina klÀder?
6 -Frisk och frÀsch! Med eller utan konserveringsmedel?
8 - Stor fÀltundersökning. Handskar som exponerar. Utbildningsdag för företagssköterskor. Nya Bulletin.
Bulletin à rgÄng 30 (2012) Nr 3, sida 2
Det Àr modernt att fÀrga hÄret. I vecko-pressen följer vi modetrenden inte bara avseende klÀder utan Àven frisyr och hÄr-fÀrg. Reklamen vÀnder sig till bÄda könen och tom barn. Den Ärliga försÀljningen av kosmetika och hygienartiklar uppgick i Sverige till 178⏠per capita 2007.
Unga mÀn och kvinnor fÀrgar hÄret (66.9%) och börjar vid tidig Älder. En dansk studie visar att bland frisörelever har 95.2% fÀrgat hÄret
Kosmetika, inkluderande hÄrfÀrgningsme-del samt hygienartiklar, Àr produkter som exponerar oss för potentiella kontaktaller-gen. NÀr det gÀller hÄrfÀrgningsprodukter finns flera potenta möjliga kontaktallergen och Àven risk för korsreaktion. Para-phenylenediamin (PPD) brukar anvÀndas som markör för hÄrfÀrgsallergi. Substansen Àr vanlig i hÄrfÀrgningsprodukter och kan tillsÀttas i princip alla permanenta hÄrfÀr-
ger, Àven de blonda. Reagerar man för PPD Àr risken stor att man skall reagera Àven pÄ andra hÄrfÀrgmedel. Hur mycket PPD som tillsÀtts beror pÄ vilken fÀrg hÄret skall ha och troligen var i vÀrlden produkten sÀljs.
I vÄr befolkning Àr kontaktallergi med kontaktallergiskt eksem en folksjukdom. Nickel Àr fortfarande den vanligaste kon-taktallergin men troligen ger allergen i kosmetika mycket mer kliniska problem.
PPD riskerar vi att stöta pÄ som konsu-menter dÄ vi fÀrgar/lÄter fÀrga hÄret men Àven i s.k. svarta hennatatueringar eller turisttatueringar (fall 2 och 3). Allergenet Àr ocksÄ orsak till yrkesbetingade eksem
eftersom man riskerar sensibilisering och en hög exponeringsgrad som frisör (fall 2). PPD Àr komplicerat som a)allergen eftersom det oxideras innan anvÀndning dvs. vi vet egentligen inte vilka allergen vi exponeras för, som b) allergi Àr det komplicerat att vara PPD allergisk eftersom det ofta innebÀr att man Àven reagerar för andra hÄrfÀrgnings-medel men Àven kan reagera för gummi och fÀrger som anvÀndes i klÀder.
Vid yrkes och miljödermatologiska kli-niken pÄgÄr ett forskningsprojekt med doktorand Ewa Young dÀr vi bland annat försöker finna de mest potenta kontakt-allergenen i oxiderad PPD. Frisörer Àr en riskgrupp för handeksem och för att
Skall man vara fin fÄr man lida pin!
....om hÄrfÀrger, kontaktallergi och PPD
Fall 155 Ă„rig kvinna söker pĂ„ vĂ„rdcentral för utslag i hĂ„rbotten, fĂ„r diagnosen seborroisk dermatit (in-flammation i de övre hudlagren). Ă terkommer med uppblossning. Nu rodnad, vĂ€tskning och klĂ„da i hĂ„rbotten, svullnad i hĂ„rfĂ€stet samt i nacken. Remitteras till hudkliniken och fĂ„r perorala steroider. Kvinnan berĂ€ttar vid aktiv frĂ„ga att hon fĂ€rgat hĂ„ret i flera Ă„r utan problem, senaste gĂ„ngerna fĂ„tt âliteâ klĂ„da nĂ„gra dagar efter fĂ€rgningen. Epikutantestas (lapptest) och har en starkt positiv reaktion för hĂ„rfĂ€rgmedlet para-phenylenediamine (PPD) samt en positiv reaktion för black rubber mix (svart gummi).
Fall 220-Ärig frisörelev, gÄr sista terminen pÄ sin utbildning. Inför fest fÀrgar han och kompisarna hÄret. Vaknar följande morgon med vÀtskande hÄrbotten, klÄda, rodnad och ömmande körtlar i hÄrfÀstet. Remitteras till Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen (YMDA) i Malmö. Patienten epikutan-testas med basserien och frisörserien samt egna hÄrfÀrgningsprodukter. Reagerar positivt för PPD, toluendiaminsulfat, black rubber mix, textilfÀrgmix samt egna hÄrfÀrgningsprodukter.
Fall 3Familj pĂ„ badsemester i Marocko. PĂ„ stranden erbjuds turisttatueringar, s.k. svarta hennatatueringar. Mamman har lĂ€st varningarna att detta kan vara allergiframkallande och dottern fĂ„r, till sin stora besvikelse, inte lov att göra nĂ„gon. PĂ„ hotellet erbjuds dock s.k. âicke-allergiframkallandeâ tatu-eringar. Sista dagen âövertalasâ mamma och flickan fĂ„r göra en tatuering. VĂ€l hemma börjar armen klia. En vecka efter att tatueringen gjorts ses den tredimensionellt som en röd upphöjd förĂ€ndring under den âsvarta hennafĂ€rgenâ. Söker vĂ„rdcentral tre veckor senare. DĂ„ Ă„terstĂ„r bara en fjĂ€llande hypopigmenterad lesion (pigmentförlust). Flickan rekommenderas remiss till YMDA men avböjer. Ombeds inte fĂ€rga hĂ„ret eller göra hennatatueringar och att Ă„terkomma vid förnyade besvĂ€r.
Bild 1: Vid avdelningen pÄgÄr ett forskningsprojekt dÀr doktoranden Annarita Antelmi bland annat studerar halterna och exponeringen av olika hÄrfÀrgmedel i konsumentprodukter som köpts in frÄn hela vÀrlden. Fotograf: Roger Lundholm
Bulletin à rgÄng 30 (2012) Nr 3, sida 3
förvÀrva kontaktallergi för PPD. Majo-riteten av frisörer anvÀnder handskar vid hÄrfÀrgning men Annarita Antelmi, ocksÄ doktorand, har visat att det Àr stor skillnad pÄ kvalité bland de handskar som frisörer i Europa anvÀnder. MÄnga av handskarna Àr sÄ dÄliga att en PPD-allergisk frisör riskerar att fÄ en uppblossning av eksem trots att man anvÀnder handskar. Studien har visat att vi framförallt kan rekommen-dera nitrilhandskar.
Testning av PPD kan vara svÄrt c) dÄ man riskerar mycket starka reaktioner, detta pÄverkar ocksÄ kliniken. Starka allergiska reaktioner kan te sig nÀstan som en typ I reaktion dvs. svullnad runt ögonen och i hela ansiktet, vÀtskande eksem (fall 2) och ibland tom perifer uppblossning. Vid lÀgre reaktivitetsgrad eller lÀgre exponering kan
allergin te sig mycket diskret och snarlikt andra dermatoser i hÄrbotten (se fall 1). Detta gör att en korrekt diagnostik ibland försenas.
Det enklaste kan tyckas vore att man inte anvĂ€nde PPD. Ămnet var förbjudet i Sverige tom 1992 men tillĂ€ts dĂ„ p.g.a. EU lagstift-ning. I en allt mer global vĂ€rld exponeras vi för varor frĂ„n olika lĂ€nder bĂ„de hemma och utomlands. Lagstiftning Ă€r inte lika stark överallt och vi vet att lagstiftningen inom EU inte alltid efterlevs vad gĂ€ller regelverk i t.ex. kosmetika, detta försvĂ„rar eventuell bedömning av exponering, liksom att vi fortfarande har bristande kunskaper om allergenet.
Pga detta Àr det viktigt att forskning bedrivs med avseende att förbÀttra vÄra möjligheter till enkel och korrekt diagnostik, att ge
primÀr och sekundÀr prevention och att förbÀttra lagstiftningen och om möjligt hitta bÀttre produkter för vÄra patienter.
Cecilia [email protected]
SpecialistlÀkareMalin Engfeldt
Forskarstuderande
Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen
SkÄnes UniversitetssjukhusMalmö
VĂ„rt budskap:
⹠Kontaktallergi för hÄrfÀrgningsprodukter Àr vanligt!
⹠Frisörer Àr ett riskyrke!
⹠Symtomen kan variera frÄn mycket starka till ganska diskreta.
⹠Patienterna ofta inte upplyser sjÀlva om att de fÀrgar hÄret.
âą Att PPD korsreagerar dvs man kan fĂ„ andra allergier âpĂ„ köpetâ, dvs
remittera patienten till epikutantestning för korrekt diagnos och rÄdgivning!
⹠Svarta hennatatueringar ökar risken att bli PPD allergisk!
Bild 2: Enligt ett EU-direktiv mÄste alla kosmetiska och hygieniska produkter innehÄllsdeklareras. Ingredien-serna anges enligt en enhetlig nomenklatur med sina INCI-namn. Kemiska analyser av patientmaterial vid vÄr avdelning har visat att innehÄllsförteckningen inte alltid stÀmmer.
Bulletin à rgÄng 30 (2012) Nr 3, sida 4
Arbetsplatsbesök, enkÀter, lapptester för att upptÀcka allergier Àr metoder som Avdel-ningen för yrkes- och miljödermatologi vid Hudkliniken pÄ SUS arbetar med. Syftet Àr att förebygga hudsjukdomar, minska lidande hos redan drabbade och spara pengar Ät samhÀllet genom att minska sjukskrivningarna.
För enheten Àr besöken dessutom ett lÀ-rande, ett sÀtt att förnya kunskapen.
- Vi har den senaste tiden jobbat med en cementfabrik i södra Sverige, berÀttar överlÀkare Ann Pontén. Vetskap om dess problem med arbetsmiljö fick vi genom att en patient sökte vÄrd hos oss pÄ sjukhuset för att han hade eksem över hela kroppen
NÀr avdelningen sedan tittade nÀrmare pÄ företaget visade det sig en av fyra av de anstÀllda hade problem med eksem och hos 4 av 24 anstÀllda fanns allergier som hade med arbetet att göra.
SkrĂ€ddarsytt testSamtliga anstĂ€llda fick fylla i en enkĂ€t, göra lapptest â ett sĂ„dant skrĂ€ddarsys för varje enskilt företags arbetsmiljöbehov. Dessutom startade avdelningen ett rent detektivarbete, var kom allergenet frĂ„n?
- Vi undersökte som alltid ocksÄ om det fanns Àmnen i skydden, som handskar, tvÄlar, skyddskrÀmer och skyddsklÀder, som kunde orsaka allergier! förklarar Ann Pontén.
Vid arbetsplatsbesöken upptÀckte man dessutom att handskarna slÀppte igenom alkaliska Àmnen. Alkaliska Àmnen kan orsaka eksem utan att det Àr allergi.
RÄvaran problemetDet visade sig vara rÄvaran till den tillver-kade cementen som orsakade problemen hos de drabbade arbetarna. Kromathalten lÄg nÀra det tillÄtna grÀnsvÀrdet. I Sverige har krom i cement varit förbjudet sedan 1989, i EU sen 2005.
Man hade ocksÄ en tillsats i cementen, vil-ken hade gett en del allergiska reaktioner, men den hade enligt cementtillverkaren nyligen bytts ut till en tillsats som inte ger allergier.
Sverige framme- NĂ€r tunneln under Engelska kanalen byggdes drabbades 96 arbetare av allergi pĂ„ grund av krom, nĂ€r Ăresundsbron fĂ€r-digstĂ€lldes intrĂ€ffade inga fall!
Ann Pontén understryker ocksÄ betydelsen för enheten av att komma ut pÄ arbets-platser. DÄ fylls kunskapsbanken pÄ om arbetsmiljöer, det Àr ett stÀndigt lÀrande.
Avdelningen för yrkes- och miljöder-matologi gör arbetsplatsbesök över hela Sydsverige, södra sjukvÄrdsregionen. I arbetsplatsbesöken engageras hela per-sonalgruppen allt efter vilken kompetens som behövs.
Hans-Göran [email protected]
PressansvarigSkÄnes Universitetssjukhus
Malmö
Besök pÄ arbetsplatserlÀrande detektivjobb
Bild: Yrkeshygieniker Erik Zimersson i arbete pÄ Cementfabriken som undersöktes av Yrkes- och miljöder-matologiska kliniken.
Bulletin à rgÄng 30 (2012) Nr 3, sida 5
Vi kan ha lĂ€st om det i tidningarna- âKemi-kalier i klĂ€der ger allvarlig allergiâ, Afton-bladet 2011, eller âKlĂ€dfĂ€rg underskattad bakgrund till allergiâ, SkĂ„nska Dagbladet nu i juli 2012. Men Ă€r det verkligen sant? Ja, det Ă€r sant - man kan bli allergisk mot sina klĂ€der. HĂ€r följer ett patientfall som belyser detta:
FallEn kvinna köper en ny, lila topp till nyÄrsafton och fÄr genomlida en helvetisk kvÀll och natt med kliande hudutslag pÄ hela över-kroppen. SÄ smÄningom visar det sig att hon Àr allergisk mot flera av fÀrgerna som finns i tröjan. Det visar sig ocksÄ att hon varit patient pÄ hudkliniken i tjugo Är och sökt för kliande eksem uppre-pade gÄnger som tolkats som böj-veckseksem. NÀr kontaktallergin mot fÀrgÀmnena upptÀcks fÄr hon rÄd att bara anvÀnda naturmaterial och blir besvÀrsfri.
Alla hÄller nog med om att klÀder inte bör innehÄlla irriterande, cancerframkallande eller allergiframkallande substanser, men trots allt finns det allergiframkallande Àmnen i vÄra klÀder. Vi har alltid vetat att vissa fÀrger i klÀder kan ge allergi, men
Bild: Bruna tights frÄn Italien som innehöll flera av vÄra undersökta dispersionsfÀrgÀmnen.
Kan man bli allergisk mot sina klÀder?
vi har trott att detta har varit ett problem i varmare lÀnder. De senaste decennierna har större patientmaterial studerats Àven hos oss och dÄ har en till tre procent av vÄra patienter haft sÄdan allergi.
De fÀrgÀmnen som Àr de starkaste aller-genen Àr dispersionsfÀrgÀmnen. Dessa Àr fettlösliga och tas dÀrför lÀtt upp av huden vid kontakt med ett fÀrgat klÀdesplagg. DispersionsfÀrgÀmnen anvÀnds till att fÀrga syntetfibrer som polyester, akryl och ibland nylon.
Allergiska patienter har oftast eksem i hudveck som vid böjveckseksem. Ibland ses utslag som liknar nÀsselutslag, ibland har patienten endast klÄda. HudomrÄden som drabbas Àr dÀr klÀderna sitter Ät men föt-ter, hÀnder och ansiktet kan Àven drabbas.
Vi lapptestar vÄra patienter med en blandning (mix) av de Ätta textilfÀrger som anvÀnts vid studier i södra Europa. Dessa fÀrger representerar blÄa, gula, orangea och röda fÀrgÀmnen. Patienter med kontaktallergi för en/flera disper-sionsfÀrgÀmnen har oftare kontaktallergi för andra, nÀrbeslÀktade Àmnen som vissa svarta gummikemikalier och det svarta hÄrfÀrgÀmnet p-fenylendiamin. Detta kan bero pÄ en verklig allergi för flera Àmnen eller att patienten har en korsallergi.
Vi har Àven haft ett nationellt samarbete med universitetsklinikerna i Sverige och testat med denna mix och sett att mellan en och tre procent av eksempatienterna lider av textilfÀrgsallergi. En grov uppskattning blir dÄ att upp emot 100 000 svenskar kan vara drabbade. I en internationell studie som vi initierat testades patienter i tretton olika lÀnder. HÀr visar resultatet att mellan tre och fyra procent av eksempatienterna Àr allergiska mot dessa textilfÀrger.
Vi har ocksÄ undersökt över etthundra klÀdesplagg i syntetmaterial frÄn olika delar av vÀrlden för att se om de Ätta dispersionsfÀrgÀmnena anvÀnds i dagens klÀder. Vi fann att fyra av Àmnena fanns i klÀdesplagg tillverkade i Italien och Indien. Det betyder att vi fortfarande kan exponeras för dem, kanske sÀrskilt om man köper klÀder utomlands, eftersom flera lÀnder utanför EU saknar regler över vilka fÀrgÀmnen klÀderna tillÄts innehÄlla.
Marléne [email protected]
ĂverlĂ€kare
Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen
SkÄnes UniversitetssjukhusMalmö
Bulletin à rgÄng 30 (2012) Nr 3, sida 6
Konserveringsmedel tillsÀtts vattenin-nehÄllande produkter för att hÀmma tillvÀxt av mikroorganismer. NÀstan alla Àr allergiframkallande och Àr, nÀst efter doftÀmnen, den vanligaste orsaken till kos-metikarelaterade kontaktallergier. Vissa Àr starka kontaktallergen medan andra, som parabener (konserveringsmedel), relativt sÀllan orsakar kontaktallergi. NÄgra, som formaldehyd Àr sÄ vanligt förekommande att kontaktallergier mot dem Àr vanliga. För den som drabbas av ett allergiskt kon-takteksem finns fördelen att man genom prevention kan minska exponeringen av allergenet och dÀrmed förhindra eksem. Detta förutsÀtter att man har diagnostiska verktyg att faststÀlla allergin samt analy-tiska metoder att pÄvisa exponering eller lagstiftning som begrÀnsar eller tydliggör hur och var man exponeras för allergenet.
Kontaktallergi faststÀlls genom lapptest-ning. Att lapptesta och bedöma relevansen för konserveringsmedel kan vara svÄrt. De har ett smalt koncentrationsintervall mellan de doser som orsakar irritationsreaktioner (Àven hos icke-allergiska) och ingen reak-tion alls (trots att allergi föreligger). En irritationsreaktion som uppfattas som en positiv reaktion, som beskrivet i fall 1, kan fÄ stora konsekvenser för den enskilda individen helt i onödan medan en missad allergi kan göra att exponering inte avbryts och eksemet dÀrmed inte lÀker. Man bör alltid lapptesta nÀr man misstÀnker att kontaktallergi Àr orsak till patientens be-svÀr men det kan finnas skÀl att lapptesta
Ă€ven dĂ„ patienter under en lĂ€ngre tid visat atypiska eller svĂ„rbehandlade besvĂ€r som i fall 2. NĂ€r man bedömer om en kontaktal-lergi orsakar patientens besvĂ€r spelar bĂ„de dess styrka och exponeringen roll. Ăven personer som vid lapptestning visar en svag allergi kan fĂ„ problem om de utsĂ€tts en lĂ€ngre tid för allergenet.
Sedan 2001 finns ett EU-direktiv som reglerar hanteringen av kosmetiska och hygieniska produkter. Enligt detta mÄste produkterna innehÄllsdeklareras
och ingredienserna anges med enhetliga beteckningar s.k. INCI-namn. Detta un-derlÀttar för allergiska patienter som kan kontrollera om det Àmne de inte tÄl finns i produkter de anvÀnder. FörutsÀttningen Àr ju att produkterna inte Àr feldeklarerade. Studier frÄn vÄr avdelning visar dessvÀrre att sÄ kan vara fallet. Orsaken kan vara att vissa tillverkare helt enkelt bara deklarerar det de tillsÀtter utan att tÀnka pÄ vad som bildas, som i fallet med formaldehydavgi-vare och halten formaldehyd i produkter. Ibland gör Àndrad lagstiftning, dÀr vissa
FriSK och FrÀSch! Med eller utan
konserveringsmedel?Fall 1En kvinna remitteras av vÄrdcentral till Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen (YMDA) pÄ grund av ansiktsdermatit (eksem). Hon har 7 Är tidigare kontaktallergitestats vid en annan klinik och dÄ reagerat med en tveksam reaktion för parabenmix (mix av konserveringsmedel). Trots att reaktionen var tveksam trodde hon att hon var allergisk för parabener. Detta fick en stor inverkan pÄ hennes liv sÄ till den grad att hon inte vÄgade Àta mat pÄ restauranger dÀr hon inte kunde kontrollera innehÄlls-deklarationen. Vid förnyad testning med basserien vid YMDA Àr hon helt negativ för parabenmix och fÄr beskedet att hon inte behöver undvika denna Àmnesgrupp.
Fall 2En 42-Ärig kvinna som upplevde att hon fick besvÀr pÄ vÄren av, vad hon uppfattade som, pollenallergi med rodnad och klÄda i ögonen. Ingen pollenallergi kunde konstateras och sedvanlig behandling hade mycket liten effekt. För att utesluta annan allergi remitterades patienten till YMDA för epikutantest (lapptest). I testning reagerade hon för formaldehyd. Patienten tog med sina hudvÄrdsprodukter, in-klusive schampo och tvÄl. Hon berÀttade att hennes besvÀr börjat samtidigt som hon börjat anvÀnda schampot. InnehÄllsdeklarationen uppgav inte formaldehyd men vi genomförde en kemisk analys som visade att formaldehyd avgavs frÄn produkten. NÀr patienten slutade med schampot försvann hennes besvÀr helt.
Bild 1: Metallbearbetare Àr ytterligare en yrkesgrupp som exponeras för konserveringsmedel som finns i de skÀrvÀtskor som anvÀnds dÄ man t ex svarvar eller frÀser. Bearbetningen sker i slutna system som pÄ bilden men exponering förekommer dÄ metallföremÄl tas ut för att rengöras.
Bulletin à rgÄng 30 (2012) Nr 3, sida 7
VĂ„rt budskap:
⹠Kontaktallergi mot konserveringsmedel kan orsaka eller för- vÀrra handeksem. Dessa kan ibland vara atypiska för allergiskt kontakteksem och snarare likna nummulÀrt eksem (runda myntformade flÀckar).
⹠Man kan vara allergisk utan att utveckla ett eksem. Kontakt- eksemets uppkomst beror pÄ styrkan av allergin samt hur mycket man utsÀtts för Àmnet man inte tÄl.
⹠Konserveringsmedel i kosmetiska och hygieniska produkter mÄste anges i innehÄllsdeklarationen sitt INCI-namn (Interna- tional Nomenclature of Cosmetic Ingredients). Detta underlÀt tar möjligheten att undvika Àmnen man inte tÄl.
âą Ămnen kan vara feldeklarerade. Vid sĂ„dana fall kan kemisk analys av produkterna behövas för att helt undersöka orsaker- na till kontakteksemet. Har man inte möjlighet till kemisk analysutrustning kan en enkel anvĂ€ndartest vara vĂ€gledande i bedömningen.
Àmnen förbjuds eller högsta tillÄtna kon-centration Àndras, att producenterna mÄste introducera ett nytt konserveringsmedel. Vi har sett flera fall pÄ vÄr mottagning i Malmö dÀr burkar och flaskor med den gamla innehÄllsförteckningen fortsÀtter att anvÀndas under en övergÄngstid trots att innehÄllet har Àndrats. Om man har möjlighet Àr det dÀrför bra att testa med patienternas egna produkter och inte blint lita pÄ innehÄllsförteckningen. Ofta anvÀn-der man flera olika konserveringsmedel i samma produkt, för att undvika att komma upp i högsta tillÄtna halt. DÄ finns det sÄklart möjlighet för multipla kontaktallergier.
Konserveringsmedel förekommer inte bara i konsumentprodukter som kosmetika och hygienprodukter utan Ă€r ocksĂ„ en viktig och relativt vanlig orsak till yrkesorsakade kontaktallergier och eksem. Dels dĂ€rför att mĂ„nga yrken krĂ€ver regelbunden rengör-ning av hĂ€nderna varför produkter som flytande tvĂ„lar, grovtvĂ„l och mjukgörande krĂ€mer Ă€ven Ă€r en del av yrkesexponeringen men ocksĂ„ dĂ€rför att konserveringsmedel Ă€ven tillsĂ€tts industriella produkter som skĂ€rvĂ€tskor och mĂ„larfĂ€rger. För denna typ av produkter stĂ€lls andra krav pĂ„ mĂ€rkning. Ăr halterna av konserveringsmedel lĂ„ga Ă€r det Ă€r inte alltid som sĂ€kerhetsdatablad anger att de finns i produkten. DĂ€rför bör man alltid kontakta tillverkaren av den sortens vattenbaserade industriprodukter i de fall man har en patient som arbetar med dem och som har en kontaktallergi för att konserveringsmedel.
Genom att lapptesta kan den enskilde individen fÄ hjÀlp att undvika det den Àr allergisk för och dessutom bidrar testningen till att man fÄr ett underlag för kontaktaller-gitrenderna vilket kan komma att pÄverka primÀrprevention och lagstiftning.
Malin [email protected]
YrkeshygienikerCecilia Svedman
[email protected]Ă€kare
Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen
SkÄnes UniversitetssjukhusMalmö
Bild 2: MÄlare exponeras för konserveringsmedel dÄ de anvÀnder vattenbaserade fÀrger. De kan t ex exponeras frÄn kontaminerade skor som pÄ denna bild.
Bild 3: MÄnga yrken krÀver regelbunden rengörning av hÀnderna varför konserve-ringsmedelsinnehÄllande produkter som flytande tvÄlar, grovtvÄl och mjukgörande krÀmer Àven Àr en del av yrkesexponeringen.
Bulletin à rgÄng 30 (2012) Nr 3, sida 8
Bulletin frÄn Arbets- och miljömedicin i Lund & Yrkes- och miljödermato-logi i Malmö (YMD) informe rar om de arbets- och miljömedicinska samt yrkes- och miljödermatologiska enheterna vid Labmedicin SkÄne, SkÄnes Universitets-sjukhus i Malmö, och Lunds Universi tet. Bulletin ger Àven viss annan arbets- och miljömedicinsk information. Bulletin utkommer med fyra nummer per Är och Àr gratis. Adress: Labmedicin SkÄne, Arbets- och miljömedicin, SkÄnes Universitetssjuk-hus, 221 85 Lund. Tel 046-173185. Epost: [email protected]. Hem sida (elektronisk utgÄva): http://www.skane.se/labmedicin/AMMAn sva rig ut giva re: Kristina Jakobsson, tel 046-173177, e-post: [email protected]. Redaktör: Zoli Mikoczy, tel 046-173182, e-post: [email protected] nu me ra tion och adress Ànd ring: Gudrun Persson, tel 046-173185,e-post: [email protected]. Fax: 046-173180. Tryck: Servicelaget i Kristianstad. ISSN: 2000-3633.
Artiklar publicerade i Bulletin fÄr reproduceras mot uppgivande av kÀlla.
STOR FĂLTUNDERSĂKNING
VÀrldens största fÀltundersökning i arbetsdermatologi har avdelningen i Malmö svarat för. I början av 2000-talet undersöktes 602 vindkraftsarbetare i Danmark.
Företaget hade nÀr testet gjordes gÄtt frÄn att anvÀnda lösningsmedel till epoxi-plast. Denna förÀndring hade gjorts för att minska risken för lösningsmedelsskador orsakade av arbetsmiljön, men man hade trots bytet ÀndÄ mÀrkt ett ökande antal arbetare med eksem.
De lÀkarundersöktes samt fick svara pÄ en enkÀt. 325 gjorde ocksÄ ett lapptest eftersom det fanns misstanke om en hudsjukdom hos dem. De testades för mer Àn 50 Àmnen inklusive sÄdana som fanns pÄ arbetsplatsen. En femtedel av de testade hade allergier som hade med arbetet att göra.
HANDSKAR SOM EXPONERAR
I sjukvÄrdsarbete Àr handeksem ett vanligt problem. Eftersom hygienreglerna kontinuerligt skÀrps exponeras de anstÀlldas hud för Àmnen de tidigare inte kom-mit i kontakt med lika ofta. Det gÀller bÄde handskar och handsprit.
Handeksem kan bÄde vara en arbetsskada och en riskfaktor för infektioner i vÄr-den, vilket i sin tur innebÀr personligt lidande och kostnader. Vi har rapporterat i tidigare Bulletin (nr 2:2011) om ett ökat antal kirurger och operationssjuksköterskor med kontaktallergiskt handeksem vilket orsakades av sterila operationshandskar.
I ett kommande nummer av Bulletin kommer vi att beskriva problemen med handeksem i vÄrden och vÄra planer för att undersöka och hjÀlpa till att före-bygga detta.
1
bulletin FrÄn Arbets- och miljömedicin, lund (Amm) och Yrkes- och miljödermAtologi, mAlmö (Ymd)
1. Ledare: Arbetsrelaterad luftvĂ€gssjukdom - vĂ€lkĂ€nt men Ă€ndĂ„ okĂ€nt2. Arbetsrelaterade lung- och luftvĂ€gssjukdomar3. Ăversikt av lung- och luftvĂ€gssjukdomar4. Mycket fortfarande okĂ€nt omöverkĂ€nslighet hos frisörer6. KĂ€rleken till arbetet gör att frisörerna
stÄr ut med sina besvÀr7. METALUND8. FrÄn svetsrök till nanopartiklar9. Fakta om nanopartiklar10. Spirometri - Enkel och viktig11. Att mÀta luftföroreningar i arbetsmiljön12. Slipskiva drogs in nÀr rörlÀggare fÄtt hosta av isocyanater
11. Koll pĂ„ kvarts14. âSjuka husâ och sjuka barn16. (KALENDER) Spirometri - Grundutbild-ning Utbildningsdag: Medicinsk kontroll vidarbete med handhĂ„llna vibrerandeverktyg. Sydsvenska allergidagen.
Vi smÀller av ett rejÀlt fyrverkeri för nyaBULLETIN
Empor aperuptibus aut dolum fugiam ut que volorem fugitas ania volupta doluptiae lab id quia doluptatenda id explias pienis dit auda vid quate venim quam et quam li-quia doloreium evelitae voluptatem. Et iunt occabore ped millorrum quas audaestrum, officip sandit debit dolore poremporum non perum qui ommodicto est, consedio. Et eaquam, consequ idebita quidusam, consecereri idic tota nataessi as nectus, volorios sit as ipsus dem et facca-bo. Uciis illabo. Ecepedit exerorem. Uptatio cus vellace rempor rerepe experum quiditi si quate eum eium volup-tatur minis es nihil ma ditas doloreptas id mi, sernatios eos consed quiatio. Nem fugit alique corerum enist, offic tores et pa nus moloreicid millectat essunte inctior erna-ti num, ut minctatem quundel iciet, corerum imus volor magnatquo cullo expersperrum reiusam inus iligent lau-test utatur? Xim aut accaeriasped moluptur?
Inis rem fugia iur? Vel mi, aut es aut fugitatas solece-rios sapis estioss imagnis sit velis ad quatum di suntior eptatur? Riatur rem quodis et fugitaquas quis dipid ull-lum volestinis ma porem quae entem illiquis veriost, qui-ae voloreperis si dis qui a con plaborem facia non consed modi to molent aut quost, cuptiissum nat officat labo. Et eum litenduciis ut estem qui dellab inci doloribus adi cul-lamendae es es accae voluptaercit pliqui to conse alit qui sapicia ad. Et de nos reius, officiis eos et volor rest faccus que res as del is preriam ut la everum sinis cus aut que con-secus debis ilique nos am, quides debisque nobit dolup-tas di sequid esto quo modi deles renemquia cus am, om-moluptam eum dem del imporepe nonsectium entiand ucimagn issuntorem essi sit laboris maior audiam qui ut lame delication comnimi nimus.
Sedit antore, toreremqui cum voluptatem autempore, secessimus vel ium dolutas im aliqui corio di reptati tem et volo cum, enducia dit plit lab iligene natibus.
It et volorum doluptatem re num ex et volorro et eni-tatus incimus dernatibus ea dolo ma nus as enim simpo-
risquid ullabo. Ximus nulliquos modi corrovid utatia vo-luptat ullanihil ent eum, santiorat ab illabo. Mod quia net ipienti niae nobis eostintis sit veria nescid quid qui blam sundem ut aboruptiae pro comnis doluptat laborit fuga. Obis eium endebit Od elitaep udiciam usanturit volessi-tia quo eum ipisci te ut od eum faccaectur?
Ectus desequo bearcit dus. Cus explique derestione dolo vendebit es event. Omnimus volesti blatissecto is reici vel ium ellant landit omnimos andaes aut venimpo renist, nos ea conse dolore porempel et occaept atquam, omnimenestis nate nim sintece persper atatus quid et fu-gitia prae parum veliqua spelestios es ea il et.
Anders AnderssonĂverlĂ€kare
[email protected] i Lund
Vi gör om! Vi gör bÀttre!
BULLETIN kommer frÄn nummer 1:2013 att ta pÄ sig nyare,
modernare och frÀsigare klÀder.
Ny layout, enklare sprÄk, kortare artiklar och illustrativa bilder. Det Àr en del av det vi i framtiden vill bjuda
vÄra lÀsare pÄ.
Fler förÀndringar kommer sÀkert att dyka upp.
SÄ hÄll ögonen öppna sÄ ses och hörs vi via nya BULLETIN under 2013.
Fram till dess önskar vi alla vÄra lÀsare en
TREVLIG JUL- OCH NYĂ RSHELG
VĂRDERING AV VIBRATIONSEXPONERINGArbets- och miljömedicin i Lund har utbildningsdag för företagssköterskor.
Torsdagen den 24 januari 2013, kl 09.00-16.00För mer info följ lÀnk:
http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Labmedicin_Skane/Kalender/
