Upload
vuonghanh
View
223
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Undervisning som öppnar dörrar och bygger broar
Lotta Forsman professor i de främmande språkens didaktik inklusive flerspråkighetÅbo Akademi [email protected]
1Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
2
Sahlström, Forsman, Hummelstedt-
Djedou, Pörn, Rusk & Slotte-Lüttge
(2013). Språk och identitet i
undervisningen – Inga konstigheter.
Stockholm: Liber.
Slotte-Lüttge & Forsman (2013). Skolspråk och lärande. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
http://www.ophfi/publikationer/2013/skolsprak_och_larande
3
Utgångspunkt 1
Språkmedveten och språkinriktad undervisning som grund
- för likvärdig utbildning
- för tillhörighet
4Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Utgångspunkt 2
- flerspråkighet innebär fördelar (kognitiva; sociala; ekonomiska;..)
5Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Potentiella riskfaktorer vad gäller skolframgång
- annat hemspråk än skolspråket (?)
- låg socioekonomisk status (föräldrars inkomst och/eller utbildningsnivå)
- marginalisering (gruppen diskriminerad; rasism i omgivande samhälle)
6Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
t.ex.
Ganuza, N. & Hedman, C. (2017). The Impact of Mother Tongue Instruction on the Development of Biliteracy: Evidence from Somali-Swedish Bilinguals.
Hill (1995)
Skolverket (2008)
7Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Ganuza & Hedman (2017)• Fokus: läsförståelse och ordkunskap på två språk
• 120 informanter; åldersgrupper 6–9 och 10–12; antingen pågående modersmålsundervisning i minstett år vs ingen undervisning/mindre än ett år
• MTI contributed positively, in particular to reading comprehension in the mother tongue, despite the restricted time allocated for it (<1 h/week)
• indirectly benefits proficiencies in the language of schooling
Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017 8
Utgångspunkt 3
- inget kausalt samband mellan användning av L1 hemma och svårigheter i skolan
- däremot mellan tillgång till litteratur (i vid bemärkelse)/”literacy engagement” och skolframgång
-> skola och dagvård kan motverka att
riskfaktorer realiseras9Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Läs- och skrivengagemang ”mäts”
genom
- hur mycket tid man använder för läsande och
skrivande (olika typer av texter)
- att man tycker om att läsa och skriva
- att man behärskar strategier för läsande och
skrivande
Obs! Effekter över tid på låg- och normal-
presterande läsares läsförståelse.10Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
att notera:
(fortsatt) användning av L1 i hemmet
utgör grunden för flerspråkigheten
(utveckla stark begreppslig bas)
(fortsatt) medvetet stöd för utveckling
av båda språken behövs
(vardagsspråk -> skolrelaterat språk)
translanguaging = medveten språkväxling
11Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
att notera: varje sommarlov skapar årlig resultatklyfta på ca
tre månader mellan ekonomiskt gynnade
respektive missgynnade elever
åk 1–>6 innebär 1,5 års eftersläpning
goda resultat genom sommarläsningsprogram
allra bäst med undervisning i läsförståelse-
strategier inför sommarlovet + återberätta för
någon hemma
”fri läsning” inte lika goda resultat utan strategier12Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Ex på dagsprogram (sex veckors program):
25 min på bibliotek
80 min nöjesläsning
45 min litteraturbaserad undervisning
45 min projektaktivitet (ex. göra en tidning)
25 min lärarens högläsning/gruppdiskussioner
Cummins (2017)
13Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Nyanlända och lärande:
För att stiga in i samhället via skolans värld behövs
1) Språkligt lärande
2) Social integration
3) Kunskapsbyggande i olika skolämnen
Kan inte lösas enbart genom förberedelseklass eller
s.k. direktintegration.
Bättre resultat förberedande undervisning + inom skola.
Axelsson & Bunar (2015). Nyanlända och lärande. Natur & Kultur.
14Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
forts. Axelsson & Bunar (2015)
Ej möjligt “leverera” färdigt “språkutvecklade” elever
till ordinarie undervisning: svenskan måste få
utvecklas via skolämnena. Ämnesinnehållet behövs
alltså redan i förberedelseklassen – samtidigt som
S2 och modersmål behövs efter förberedelseklass
& språkinriktad undervisning i ämnena -> dags att
på allvar ompröva undervisningen [Cummins 2017]!
t.ex. explicit undervisning i t.ex. matematiskt eller
naturvetenskapligt språkbruk (bra för alla!)
Utnyttja de språk som finns! [flerspråkigt där möjligt]
15Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Sociala integrationenforts. Axelsson & Bunar (2015)
relationer (mentorer/faddrar)
ej uppdelning i ”vi” och dem” -> ingrip!
tryggt klimat i klassen: låt ej tystna
mötesplatser och integration också
mellan olika kategorier av lärare: dra åt
samma håll
-> behövlig skjuts i lärandet
16Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Språk- & kunskapsutveckling i skolan – en helhet?
förberedande undervisning
stegvis integrering (individuellt; praktiskt-
estetiska ämnen först) med fortsatt språk-
och ämnesstöd:
svenska som andraspråk
språkinriktad ämnesundervisning (strategier)
stöd för modersmålsutvecklingen
sommarläsningsprogram; eget lärande (läx-)17Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Utrymme för utveckling
-> kartläggningen (ämneslärare) av elevers kunskap:
för rimliga förväntningar och stöd.
Obs! verkligen använda resultat vid övergång
-> flexibilitet vid övergång från förberedelseklass
-> språkutvecklare (stöda i arbetslag)
-> studiehandledning på olika modersmål
-> reurspedagoger (utanför klass; välkomna;
förebygga; se; bryggan till hemmen)
-> samverkan/samarbete nätverk mellan sektorer
18Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Obs!
-> tvåvägsintegreringen i Finland (?)
-> kulturkrockar ofrånkomliga, låt dem ta tid
-> hög omsorgsgrad gentemot den som är emotionellt
låg (PTSD, oro, kulturchock, etc)
-> möjligheten för var och en lärare att se eleven och
arbeta inkluderande oberoende av övriga miljön, även
om mer utmanande
-> humor!
-> mer medveten lek med språk också före skolålder
19Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Språkinriktat arbete på olika nivåer
övergripande strategier för hela skolan
ämnesövergripande
samarbete inom ämnen eller
i egen undervisning / eget område
Ju fler nivåer vi arbetar på desto
bättre förankring & effekt
Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017 20
”skolspråket är ingens modersmål”
(Kaya, 2013)
Språkutveckling innebär att gå framåt, från
vardagsspråk till skolrelaterat språk. Och
ingen är fullärd – utmana och stöd också de
längre hunna!
Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017 21
Ämnesinnehåll
vardagligt --------------- specialiseratjord; socker morän; kolhydrater
konkret --------------- abstraktmat; fabrik svält; produktion
specifikt --------------- generelltmamma; kastrull mödrar; husgeråd/redskap
Obs! ”murbruket”, t.ex. emellertid; däremot; således; varken – eller;... 22Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
23Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
UTVECKLINGSZON
- utveckling av kunskap och
förmågor (stöttade formuleringar i tal
och skrift)
FRUSTRATIONSZON
- höga krav utan stöd (specifik
användning av ämnesspråk, t.ex. i
rapporter)
TRYGGHETSZON
- lätt; för lite lärande (namnge, sortera, berätta med egna ord)
UTTRÅKNINGSZON
- lätt, låg motivation: ingen utveckling (härma, kopiera, utantill)
24Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Stöttning Ingen stöttning
Svårt
Lätt
1.
2. 3.
Samarbete mellan ämnen -språkutvecklande
Samma område/tema berörs i olika ämnen
begrepp och terminologi används aktivt
i olika muntliga och skriftliga sammanhang
i olika genrer
på olika språk
ur fler synvinklar
→ främjar helhetsförståelsen
→ förståelsen fördjupas
25Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Tre övergripande arbetssätt inom
språkutvecklande undervisning:
Stöttade interaktionsmöjligheter
Genrestöd
Lässtrategier (t.ex. Läsfixarna; textsamtal)
(Att stötta förståelse av ord & begrepp ingår alltid)
26Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017 27
Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 21
Identitetstexter
personliga texter skrivna av eleverna på
modersmålet, på svenska eller med en blandning
av de två. I praktiken kan arbete med
identitetstexter t.ex. ske genom att låta eleverna
berätta om ämnen hämtade från vardag och skola
på både sitt modersmål och på andraspråket.
kan vara i skriven form, muntliga, visuella,
involvera musik, drama, osv. i multimodala
kombinationer.28Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
hjälper till att bekräfta eleverna som kunniga,
kompetenta individer vars bakgrund är en
värdefull tillgång i pågående lärandeprocesser
(tillhörighet; identitetsbekräftande; självkänsla).
kognitivt utmanande men frihet att välja innehåll.
Google Translate användbar som första steg till
svenskan -> längre hunna /svensktalande hjälper
slipa språket -> skribenten lär sig på båda språken.
Se ex https://digitalbookcentre.wikispaces.com/
29Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Uppmuntra elever att läsa, göra efterforskningar, skriva minnes-anteckningar etc på L1
Använda internetresurser till att aktivera
bakgrundskunskaper eller som bas/stöd för att lära sig
innehåll (t.ex. fotosyntesen).
Använda L1 för att planera grupparbeten som sedan
presenteras till klassen på svenska (begränsade
språkkunskaper hindrar inte deltagande utan L1 fungerar
som brygga).
Berättelser/litteratur på L1 för att utveckla både språk och
världsbild (tillgång till litteratur på L1 och tvåspråkig
litteratur).
30Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Ur Cummins, Hu, Markus & Montero (2015)
Welcome to Canada: A How-to Guide
In this e-text book writing project, English language
learners in Grades 3–6 wrote informational procedural
texts to help other newcomers learn how to do various
things in Canada. Students wrote about checking out a
library book, making a snowman, dressing for school in
the winter, ordering a hot chocolate at a Tim Horton’s
restaurant.
Many authors presented their contributions in dual-
language format.
31Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Welcome to Canada: A How-to Guide
the quintessentially Canadian winter activity: ordering a
hot chocolate at a Tim Horton’s restaurant.
32Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Interkulturell pedagogik
– för flerspråkiga/flerkulturella elever eller
majoritetselever?
– vems uppgift?
Grundläggande i pedagogiken: att öppna upp
från det förgivet-tagna
– men också viktigt ge bekräftelse på egen
tillhörighet.
33Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
betonar vikten av ett interkulturellt perspektiv i skolan
både på strukturell och på praktisk, pedagogisk nivå
för förankring
=> begränsas inte till enskild lärare/vissa ämnen
utgår från mångfalden och visar på olika perspektiv
problematiserar dominerande gruppers tolknings-
företräde bl.a. i identitetskonstruktion; i läromedel;
språkval/språkanvändning i klassrummet
elevaktiverande och erfarenhetsbaserad undervisning
=> respekt, delaktighet och egenmakt = inkludering
34Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Konsekvenser för identitets-
konstruktion kopplad till
flerspråkighet och mångkulturell bakgrund:
stöda och bekräfta alla ”delar” av
identiteten
► också att välja att inte tala om
sänder signal [oviktigt? negativt?]
elevers självkänsla
35Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Hanna -> började tänka mer på Kina.
Läraren: ”Det är som om Hanna nu vågar
liksom medge att hon har en annan bakgrund,
nu talar hon ofta om det.”
Andrei: ”...hade tänkt på olika grupper förr... känner mig
inte hemma i klassen.” -> uppskattade att hitta en annan
ryskspråkig i gruppen [Cecilia].
Cecilia -> aldrig förr berättat att hon talar ryska hemma;
nu mera öppen om sin bakgrund.
Läraren: ”...ett intresse som väcktes [om olika
bakgrund och språk]... Det har varit härligt att höra dem...
på rasterna... tala, om språk, om vem som kan vilka språk
och varför.” Ur: Språk och identitet i undervisningen
36Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Språkinriktad undervisning
Gibbons, P. (2006). Stärk språket. Stärk lärandet. Språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i
klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Hajer, M. & Meestringa, T. (2010). Språkinriktad undervisning – en
handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Kaya, A. (2013). Språk är nyckeln till skolframgång. I: Vestlin, L.
(red.), Kunskap, språk och identitet – att undervisa flerspråkiga
elever i F–6. Malmö: Lärarförbundets Förlag.
Stehagen, H. (2014). Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps-
och språkutvecklande undervisning. Gothia Fortbildning.
37Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Identitetstexter
Cummins, J. & Early, M. (red.) (2011). Identity Texts:
The Collaborative Creation of Power in Multilingual
Schools. Stoke-on-Trent, UK: Trentham Books.
Cummins, J., Hu, S., Markus, P. & Montero, M. K.
(2015). Identity Texts and Academic Achievement:
Connecting the Dots in Multilingual School Contexts.
TESOL Quarterly, 49(3), 555–581.
38Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017
Interkulturell pedagogik
Banks, J. (2006). Cultural Diversity and Education:
Foundations, Curriculum and Teaching. Boston:
Pearson, Allyn & Bacon.
Lahdenperä, P. (red.) (2004). Interkulturell pedagogik i
teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Cummins, J. (2000). Language, Power and
Pedagogy: Bilingual Children in the Crossfire.
Clevedon: Multilingual Matters.
39Stig in! ÅA i Vasa 24.11.2017