Institutionen för informatik

Ungdomars strategiska

självpresentation på Instagram Skriv rapportens undertitel här

Författare: Sofia Melhus & Jessica

K. Lundqvist

Termin: VT16

Kurskod: 2IK50E

Sammanfattning Sammanfattningen skrivs alltid sist när allt annat är färdigskrivet. Tempusformen är

imperfekt, dåtid, det vill säga vad som har gjorts.

En sammanfattning är en kortfattad återgivelse av rapportens hela innehåll.

Sammanfattningen bör vara max 1 sida lång oavsett hur lång rapporten är. För kortare

rapporter räcker det med max ½ sida.

Ett bra sätt att skriva en bra sammanfattning kan vara att skriva en eller ett par

meningar om varje kapitel i rapporten. Sammanfattningen kan gärna delas upp i

styckeindelningar för att öka läsbarheten.

Utifrån att ha läst sammanfattningen skall man tydligt förstå vad rapporten handlar

om. Man brukar säga att titeln på rapporten sedan är en sammanfattning av

sammanfattningen. Det vill säga att titeln på rapporten också skall ge en tydlig

indikation på vad den handlar om.

Innehållsförteckning

1. Introduktion ____________________________________ 5

1.1 Inledning ______________________________________________________ 5

1.2 Tidigare forskning ______________________________________________ 6

1.3 Syfte och forskningsfråga ________________________________________ 8

1.4 Avgränsningar _________________________________________________ 8

1.5 Arbetsprocess __________________________________________________ 9

1.6 Förväntat resultat _______________________________________________ 9

2. Bakgrund och/eller Teori _________________________ 11 2.1 Theory of planned behavior ______________________________________ 11

2.1 Självpresentation ______________________________________________ 13

2.2 Sociala Medier _________________________________________________ 18

2.3 Förkroppsling och återförkroppsling ______________________________ 22

2.4 Teorisyntes____________________________________________________ 26

3. Metoder _______________________________________ 28 3.1 Fokusgrupp ___________________________________________________ 28

3.2 Intervjuer_____________________________________________________ 29

3.3 Bearbetning av material _________________________________________ 30

3.4 Analys av bilder på Instagramkonton _____________________________ 31

4. Resultat och analys ______________________________ 32

4.1 Fokusgrupp och intervjuer ______________________________________ 32

5. Diskussion och slutsats ___________________________ 37

Referenser ________________________________________ 38

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

1 Introduktion

1.1 Inledning

I dag växer nästa alla barn upp med datorer, surfplattor och smartphones i hemmen

och barn förs därmed direkt in i den digitala världen. Det digitala blir mer och mer en

del av vår vardag och det sträcker sig även ner i åldrarna. Enligt Svenskarna och

Internet visar det sig att 96 procent av alla barnfamiljer äger minst en smartphone

(Findahl & Davidsson 2015).

För barn i alla åldrar blir internet allt viktigare i och med dess ökade användning.

Barn i åldrarna 11-16 anser det viktigt eller mycket viktigt med internet, och i de

högre åldrarna är andelen större. En studie från 2015 visar att allt fler barn och

ungdomar tycker att internet är viktig i sin vardag, där cirka 70 procent av de

tillfrågade känner sig helt eller till stor del delaktiga i informationssamhället. En

anledning till denna delaktighet är att internet och de smarta telefonerna har blivit en

naturlig del av barn och ungdomars vardag (Internetstiftelsen i Sverige 2015).

Instagram har blivit en av de mest snabbväxande sociala nätverkstjänsterna överallt i

världen. Instagram kom till 2010 och redan 2015 var det 40 procent av det svenska

folket, alltså 3 miljoner, som använde sig av Instagram och nästan en fjärdedel

använder det dagligen. Även om Facebook fortfarande är det dominerande sociala

nätverket, är det ingen tvekan om att just bildbaserade nätverk får en allt större

spridning, speciellt bland unga. Det är av 12-15 åringar som Instagram används mest

flitigt, där 69 procent använder det dagligen och bland tjejerna är det hela 83 procent

som använder det dagligen (Findahl & Davidsson 2015).

För ungdomar är smartphonen den primära artefakten att gå in på sociala medier med

och Instagram möjliggör för barn och ungdomar att snabbt och smidigt publicera

innehåll av sig själva och andra när som helst. Barn och ungdomar introduceras tidigt

in i den digitala världen och när smartphones, internet och sociala medier används

från så pass låg ålder behövs området för hur de presenterar sig själva lyftas fram för

att få upp ögonen för vad som ligger till grund för deras beteende och förstå de

strategier som används i sin självpresentation. De styrs i dag av bland annat

förväntningar och normer för hur de ska leva och bete sig och för ungdomar är det

mer viktigt att känna tillhörighet och känna sig accepterad av sin sociala omgivning.

På Instagram har barn och ungdomar möjlighet att presentera sig visa bilder och

videos i syfte att dela med andra, och har blivit en så pass naturlig del i deras vardag.

Många har behov av bekräftelse och de påverkas mer påtagligt av vad folk i sin

omgivning tycker och tänker, därför är det angeläget att undersöka hur behovet

tillfredsställs genom deras självpresentation och från andra människor på Instagram.

I projektet kommer vi tillämpa Icek Ajzens (1991 s. 182) Theory of planned behavior

(TPB) i samband med vår fallstudie, där vi kommer att genomföra fokusgrupper,

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

intervjuer och en analys av innehållet på deltagarnas Instagrambibliotek. Vi kommer

använda TPB för att förklara faktorerna som avgör ungdomars beteende på Instagram.

TPB utgår från att beteende bestäms av intentioner (Behavioral Intentions) som direkt

är kopplade till personens attityd till beteendet (Attitude Towards Act or Behavior),

den subjektiva normen (Subjective Norm) och den upplevda kontrollen av beteendet

(Percieved Behavioral Control). För att ta reda på hur ungdomar framställer sin

identitet på internet behöver vi ta reda på varför de väljer att använda internet som en

metod till identitetskapandet. Genom att ta reda på hur ungdomar ser på

framställningen av sig själva på internet tar vi reda på den attityd de har till sin

intention. Vilken känsla de har kring framställningen och vilken känsla de tror att de

kan uppnå. Det är inte bara attityden som ligger bakom vårt agerande utan även den

subjektiva normen, som handlar om det sociala trycket om omgivningen krav och

förväntningar. Sist tar vi reda på den upplevda kontrollen som ungdomarna har i sitt

skapande på Instagram.

För att uppnå vårt syfte med studien har vi valt att fördjupar oss i områdena

självpresentation offline och online och vidare in på sociala medier och

återförkroppsligande via media. Genom att fördjupa sig i återförkroppsligande via

media tror vi kunna få en förståelse för ungdomars användning av smartphones i

deras vardag. Även att ta reda på deras attityd kring hur smartphones har blivit en

artefakt som används som en förlängd arm. Inom självpresentation vill vi förstå

ungdomars beteende i vardagliga situationer, och se hur de väljer att presentera sig

själva både offline och online. Att undersöka dessa områden tror vi kan ge svar på

vad för identitet som ungdomar vill visa på Instagram och vad som ligger till grund

1.2 Tidigare forskning

Det har gjorts mycket forskning om självpresentation online på sociala medier och

speciellt på Facebook men inte lika mycket forskning har gjorts på Instagram som på

senare år har blivit allt mer populär. I flera studier som har gjorts på Facebook om

självpresentation har resultat pekat mot att publicering av bilder är det främsta sätt

som människor väljer att visa sin identitet på (Zhao, Grasmuck & Martin 2008;

Mehdizadeh 2010; Mendelson & Papacharissi 2010). Resultat visar på att användare

på Facebook hellre presenterar sig själv via bilder istället för att skriva om sig själva,

“show rather than tell “ (Zhao, Grasmuck & Martin 2008, s.1816, 1826).

Studier på olika sociala medier har påvisat hur publicering av bilder är avgörande för

strategiskt självpresentation (Mendelson & Papacharissi 2011; Rui & Stefanone

2013b; Mehdizadeh 2010; Zhao, Grasmuck & Martin 2008). Dessa forskare har

kommit fram till att bilder är det främsta medlet som används på olika sociala medier,

i en av studierna kom man fram till att användarna hellre visar än berättar om sig själv

(Zhao, Grasmuck & Martin 2008). I en annan kunde man dra slutsatsen att användare

strategiskt presenterar sig genom att välja en attraktiv bild i ett försök att projicera en

förbättrad självkänsla (Mehdizadeh 2010). Genom att man via Instagram kan

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

bestämma vilken bild av sig som man väljer att visa för andra kan man lyfta fram en

önskad bild av sig själv. Som nämnts innan hör detta till en dramaturgi där

användaren av Instagram ses som en skådespelare som står på scenen (Cheung 2014).

Mendelson och Papacharissi (2011) som analyserades fotoalbum på Facebook

menade att publicering av foton används som ett verktyg för att presentera sig själva.

De kunde se att studenter taggar foton på sig själva och andra på Facebook vilket

leder till att användarna presenterar sig själv och sin identitet. Mendelson och

Papacharissi studie visar det är just bilder som användare på Facebook publicerat,

både av sig själva och tillsammans med sina vänner. Bilder är en social aktivitet och

Facebook möjliggör för sina användare att dela upplevelser som personer fått i det

verkliga livet i den virtuella världen. Deras resultat visade att majoriteten av

studenternas bilder var tagna tillsammans med vänner, oftast poserat med vänner av

samma kön under något event. Det visade sig även att personerna på bilderna i nästan

alla fall var medvetna att en bild togs, och olika typer av beteenden hur både tjejer

och killar poserade framför kameran var tydliga. Tjejer till exempel hade ofta en pose

som skulle visa på flirtig- och sexighet. De kunde dra slutsatsen att bilderna

presenterade en strategisk presentation av sociala grupper och det sociala livet på

college (Mendelson & Papacharissi 2011).

Eftersom att Instagram är ett relativt nytt socialt media har få studier implementerats

med självpresentation. Smith och Sanderson (2015) genomförde sin studie för att

undersöka hur professionella atleter använder bildbaserade sociala mediesidor för

självpresentation baserat på Erving Goffmans dramaturgiska samhällssyn. De ville

fånga in vad för typ av beteende och tema som dessa atleter använde sig av. Som de

förutspått fann de tydliga skillnader gällande könsnormer i 27 profiler som de

analyserade, då tidigare forskning på sociala medier online visat att beteende skiljer

sig baserat på kön. Deras fokus för studien var att undersöka könsskillnader utifrån

Goffman hos atleter för att ta reda på beteendeskillnader och tema som används

(Smith & Sanderson 2015).

Annan forskning som har gjorts för självpresentation på Instagram har även undersökt

atleter, men med atleters syfte att kommunicera och marknadsföra sig själva och

därmed bygga upp sitt personliga varumärke. Geurin-Eagleman och Burch (2015)

ville i sin studie se på skillnader mellan hur killar respektive tjejer presenterar sig.

Erving Goffmans självpresentationsteori användes som teoretiskt ramverk även här

och de kunde dra flera slutsatser kring atleternas presentationsstrategier via

användningen av den främre respektive bakre scenen (front stage och backstage) som

Goffmans teori grundar sig i atleternas publicerade bilder. De kunde se att bilder som

representerade det personliga livet publicerade i överväldigande grad än andra typer

av bilder. Dessa bilder rankades som de mest populära bilderna. Dessa bilder

rankades som mest populärar i förhållande till följares kommentarer och näst mest

populära utifrån följares likes (Geurin-Eagleman & Burch 2015).

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

Behovet av bekräftelse och tillhörighet har undersökts i Pittman och Reichs (2016)

studie, där resultat indikerade på att den upplevda ensamheten kan minska, medan

lycka och tillfredsställelse med livet kan öka när det kommer till användning av

bildbaserade sociala medieplattformar. Deras studie baserades på unga vuxna då

denna grupp är den växande bland användningen av sociala medier, och trots den

förbättrande sammanlänkning, anses de även som mer ensamma än andra

åldersgrupper. I deras studie undersökte de båda bildplattformarna Instagram och

Snapchat i syfte att testa sina hypoteser huruvida användning av bildbaserade sociala

medier minskar ensamhet och ökar glädjen, och om dessa sociala medier kan förutse

en ökning av tillfredsställelse i användarnas liv. I kontrast till text-baserade

plattformar som erbjuder mindre intimitet och där användningen visas vara ineffektiv

angående glädje och tillfredsställelse med livet. Resultaten indikerade på att man blir

gladare och mer tillfredsställd med livet ju mer man använder bildbaserade

plattformar, och att användarna därmed minskar chansen att känna sig ensam till

skillnad från text-baserade plattformar. Att dela bilder gör det möjligt för människor

att snabbt kommunicera känslor och situationer och Pittman och Reich menar att

trenden ständigt växer genom plattformar såsom Instagram och Snapchat där man kan

dela bilder, videos både offentligt och privat. Med sitt resultat vill de belysa

ensamheten i vårt samtida digitala samhället samt de potentiella biverkningarna av

sociala media användning (Pittman & Reich 2016).

1.3 Syfte och forskningsfråga

Fallstudie syftar till att undersöka hur ungdomar i åldrarna 12-16 använder Instagram

och hur de presenterar sig själva. Vi kommer även studera olika faktorer utifrån TPB

som kan ligga till grund för hur de väljer att presentera sig på Instagram. Utifrån

syftet har följande forskningsfråga formulerats:

Vilken eller vilka är de vanligaste strategierna för ungdomar att använda för sin

självpresentation på Instagram?

1.4 Avgränsningar

Vi har valt att avgränsa vårt forskningsområde med hjälp av forskningsfrågan som

riktar in sig på endast Instagram som socialt media för självpresentation. Instagram är

en bild- och videobaserad tjänst och genom att enbart fokusera på de bilder som

publiceras blir innehållet som kommer analyserat relativt avsmalnat från början,

något som vi ser till vår fördel för att kunna uppfylla syftet med studien.

Baserar på den tidigare forskningen vill vi i vår studie lyfta fram den dramaturliga

samhällssynen ytterligare än vad tidigare forskning gjort. Vi vill inte basera studien

på könsskillnader utan istället hur ungdomar presenterar sig olika beroende på

publiken som de ställs inför och därmed den främre och bakre scenen som Goffmans

teori utgår ifrån. På sociala medier finns det en bred publik och användare på

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

Instagram kan med inställningar välja vilka som får tillgång till sitt innehåll, och vi

ser att detta möjliggör för ungdomar strategiskt presentera sig på olika sätt. Vi vill

däremot undersöka eventuellt tema hos ungdomarna för hur de väljer att presentera

sig själv utifrån publiken men baserat på Jones och Pittmans (1982) vanligaste

självpresentations strategier.

Medan vi letade information om den valda teoretiska modellen och om Goffman

upptäckte vi en man vid namn Charles Horton Cooley som hade en intressant syn på

konstruktionen av jaget. Han talar om looking-glass self (looking-glass =

förstoringsglas) som i princip menar att man som människa har olika jag beroende på

hur vi vill att omgivningen ska reagera på det vi gör. Ett exempel som han tar upp är

när ett litet barn lär sig att fejka sitt humör för att få som denne vill, att låtsas gråta till

exempel för att få en artefakt som mamman tagit eller förbjudit. Liknande beter vi oss

som vuxna och vi har dessutom utvecklat detta beteende då vi skapat olika jag

beroende på vem som tittar på och vad man vill uppnå. Denna teori är mycket

intressant och hade den varit grunden i vårt undersökande av vår målgrupp skulle vi

utan tvekan funnit en del intressant data. Men eftersom vi hittade denna teori för sent

inpå våra studier fann vi inte tiden till att ändra vår vinkel i projektet och vi valde

därför att jobba vidare med Goffman (O'brien 2006).

1.5 Arbetsprocess

1.6 Förväntat resultat

Forskningsfrågan för den här studien är som tidigare nämnt: Vilken eller vilka är de

vanligaste strategierna för ungdomar att använda för sin självpresentation på

Instagram? Efter det genomförda projektet förväntas vi få en tydlig bild av de

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

faktorer, attityd gentemot beteende, subjektiv norm och upplevd kontroll, som styr

ungdomars beteende i hur de väljer att presentera sig på Instagram. Vi önskar kunna

se samband mellan dessa faktorer och intentionen till beteende och hur detta påverkar

ungdomars aktuella beteende. Baserat på Erving Goffmans (1959) dramaturgiska

samhällssyn i hur människor ändrar beteende utifrån publik, ser vi gärna att vi hittar

resultat som pekar på att ungdomar visar på olika självpresentationer antingen mellan

offline och online eller på olika sätt i onlinemiljön på Instagram. Forskningsfrågan

som även berör strategisk självpresentation utifrån Jones och Pittmans (1982)

taxonomi vill vi efter avslutad studie få svar på vilken strategisk självpresentation

som ungdomar använder, och om vi med hjälp av TPB kan hitta korrelationer som

förklarar varför den typen av beteende är det självklara.

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

2 Bakgrund och/eller Teori Under detta kapitel kommer vi presentera den teori som hör till de två

forskningsområden vi valt att undersöka för den här studien, vilket är

självpresentation och återförkroppsligande via media. Självpresentation kommer att

beskrivas utifrån ungdomars motivationer och intentioner att både offline och online

presentera sig själva. För återförkroppsligande via media kommer vi utifrån

begreppen medialisering och interkorporealitet förklara ungdomars medvetna och

omedvetna användning av smartphones.

2.1 Theory of planned behavior

Theory of planned behavior (TPB) togs fram av Izec Ajzen som en förlängning av

den då redan befintliga Theory of reasoned action (TRA) då denna första modell var

begränsad i sitt mätande av människors ofullständiga kontroll över sin vilja. TPB

utgår ifrån ett antal faktorer som påverkar ett beteende och den centrala faktorn är en

individs intention att utföra en handling. Intentionen syftar till individens vilja och

motivation att utföra en handling och ju starkare intentionen är desto större chans är

det att en handling kommer att verkställas. En intention är alltså ett tecken på hur

stark viljan är att utföra denna specifika handling och är beroende av den fria vilja att

göra så. För att intentionen ska bli så stark som möjligt finns det inom TPB tre

faktorer som måste uppfyllas, upplevd kontroll, social norm och attityd gentemot

beteendet (Ajzen 1991).

Figur 1. Modell över Theory of planned behavior

Det måste finnas vissa fysiska resurser tillgängliga för att man ska ha faktisk kontroll

över en handling, men lika viktigt är den upplevda kontrollen över handlingen. Den

upplevda kontrollen, som är en viktig del i TPB, påverkar direkt intentionen och

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

utförande av en handling. Om individen upplever att en uppgift är enkel klarar denne

av uppgiften bättre än om uppgiften upplevdes som svår, oberoende av individens

egentliga förmåga att utföra uppgiften. Individens förtroende till att klara av en

uppgift influerar direkt beteendet. TPB skulle kunna direkt förutse ett beteende

genom att kolla på den upplevda kontrollen i samband med intentionen (Ajzen 1991).

För att få en bättre överblick över individens intention finns det två till faktorer som

spelar roll inom TPB. Attityden gentemot beteendet innefattar hur individen uppfattar

ett specifikt beteende, om det uppfattas positivt eller negativt. Enligt TPB bestäms

attityden mot ett beteende av föreställningar om konsekvenserna av beteendet.

Individen utvärderar resultatet associerat till beteendet och styrkan i dessa

associationer. Den subjektiva normen kopplar in omgivningens påverkan på

beteendet, huruvida individer i ens närhet påverkar om en handling ska eller inte ska

utföras. Normen skapas av individens egen tro och övertygelse på ett visst agerande

eller beteende i olika kontext. Beroende på hur stark tron och övertygelsen är av

normen för individen i den specifika situationen påverkas individens slutliga beslut

(Ajzen 2005). Genom att alla dessa tre faktorer, upplevda kontrollen; subjektiva

normen; attityden gentemot beteendet, upplevs som positiva är sannolikheten större

att intentionen till att utföra en handling blir positiv. Dock finns det såklart fall där en

eller två av dessa faktorer har större inverkan på intentionen än de resterande (Ajzen

1991).

TPB och ungdomars användning av Instagram Ett flertal studier har visat att den subjektiva normen som del i modellen är för svag

för att förklara intentionen till ett beteende. På grund av detta tvivel har flera forskare

börjat applicera teorier inom självidentitet, för att kunna förutsäga avsikten till ett

beteende oberoende av den subjektiva normen. Det som påverkar avsikten till

beteende, direkt eller dämpat, är inkluderat av variablerna självidentitet,

gruppidentifiering och gruppnormer. För unga människor tros just normer vara

särskilt viktigt att ta hänsyn till när det kommer till mobilanvändning. Det hävdas att

yttre och sociala influenser påverkar unga användare mer än andra människor, då

deras subjektiva norm utvecklas och förändras. Även om viss kritik getts till hur väl

den subjektiva normen avgör avsikten till ett beteende, så ser forskare att effekten av

den subjektiva normen på avsikter regleras av den sociala identiteten, där man ser en

korrelation mellan den subjektiva normen och avsikten till beteende endast för de

personer som identifierar sig stark med gruppen (Thorbjørnsen, Pedersen & Nysveen

2007). För den här studien har vi därför, trots kritiken valt att utgå från den subjektiva

normen då vi anser att ungdomar, i åldrarna 12-16, påverkas av socialt tryck. För

styrka den subjektiva normen har vi valt att applicera Erving Goffmans dramaturgiska

perspektiv på samhället, i syfte att bättre kunna förstå ungdomars sociala influenser i

sin omgivning.

Den upplevda kontrollen hänvisar till hur lätt eller svårt ett beteende är att utföra, som

antas återspegla tidigare erfarenheter samt förväntade hinder och faktiska hinder

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

(Ajzen 1991). TPB som utgår från individens upplevda kontroll av beteende påvisas

inte vara lika viktiga för unga och innovativa användare av mobila tjänster, till

skillnad från andra användare. Anledningen är att unga användare har en större

erfarenhet och skicklighet i att använda mobila tjänster, däremot kan yttre faktorer

såsom ekonomiska resurser eller andra hinder påverka den upplevda kontrollen

(Thorbjørnsen, Pedersen & Nysveen 2007). Vi kommer under denna studie därför

inte lägga lika mycket tyngd i att undersöka ungdomars upplevda kontroll över att

utföra ett beteende på Instagram. Det antas att ungdomarna som använder Instagram

är medvetna om sitt användande och beteende, och har kontroll över vad de

publicerar. Den del av kontrollen som vi kommer dyka djupare i är deras kontroll

över sin egen självpresentation, om de har full kontroll över hur de presenteras eller

om det finns något som minimerar kontrollen.

2.1 Självpresentation

Erving Goffman var den som först beskrev självpresentation (som även kallas

impression management) som ett sätt för individer att presentera sig för andra.

Individer i vår vardag stöter ständigt på olika sociala interaktioner och därmed strävar

efter att skapa intryck av sig själva som passar dessa interaktioner (Gosnell, Britt &

Mckibben 2009). Genom att använda metaforer lånade från dramaturgin

introducerade Goffman en ny tankegång i läran om mänsklig interaktion. I boken The

presentation of self in everyday life (1959) analyserar Goffman mellanmänsklig

interaktion och han pratar om hur vi människor tillhör en teaterscen där vi antingen är

på scenen (front stage) eller bakom scenen (back stage) (Bullingham & Vasconcelos

2013). Han menar att man är en skådespelare på en scen utfört för publiken, alltså

världen (Gosnell, Britt & Mckibben 2009).

När vi befinner oss på scenen, när vi interagerar med andra, kallar Goffman

deltagarna för skådespelare varvid de här är medvetna om sitt beteende, sitt

framförande, och alternerar det i förhållande till olika sociala regler (Bullingham &

Vasconcelos 2013). Så väl som självpresentation anses som en av de viktigaste

metoderna som kan fastställa vår identitet till andra, följer det att skillnader uppstår på

hur individer väljer att presenterar sig själv för andra människor (Gosnell, Britt &

Mckibben 2009). På scenen väljer man att “hålla masken” (Bullingham &

Vasconcelos 2013), vilket innebär att individer måste spela en viss roll för en okänd

publik och inte visa på sina brister (Gosnell, Britt & Mckibben 2009).

Erving Goffmans samhällsyn menar att det sociala livet är stukturerat på ett sådant

sätt att individer följer strikta regler enligt protokoll i olika sociala sammanhang.

Individer anpassar sig utifrån hur andra kan komma att uppfatta dem. Ett exempel är

att folk offentligt hävdar att tycka om presenter som ges, uppskatta andras kläder eller

frisyrer eller komma med ursäkter till varför man inte kan delta på vissa sociala

tillställningar. Människor strävar därmed att skapa ett gott intryck, vinna fördelar och

sociala belöningar för att undvika konflikter, minska spänningar eller inte riskera att

inte bli omtyckt av andra. I det flesta fall försöker människor skapa intryck i ett

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

försök att bygga en särskild identitet för sig själv, med motivation att imponera på

andra (Alassiri, Muda & Ghazali 2014), där personen övertygar att de är en bättre

version av sig själv genom att forma nya identiteter (Bullingham & Vasconcelos

2013).

Det finns skillnader i hur och i vilken grad en individ bedriver sin självpresentation,

beroende på olika grupper som individen är i. Där bekantskap, kön och status kan

vara en avgörande faktor för graden av självpresentation. Individer med en nära

relation drar fördel av back stage-området som Goffman predikar om, då individer

inte lika aktivt anstränger sig för att presentera en viss bild av sig själv (Gosnell, Britt

& Mckibben 2009), ett skådespeleri är alltså inte nödvändigt (Bullingham &

Vasconcelos 2013). Något man däremot gör med personer som man inte står lika

nära, istället väljer man att vänta på att det uppstår en bekväm och nära relation

(Gosnell, Britt & Mckibben 2009).

Självpresentation har förklarats förena de frågor som motiverar människor att ta vissa

roller eller varför man agerar olika med olika människor (Alassiri, Muda & Ghazali

2014). En annan del som Goffman tar upp är skillnaden mellan uttryck som man ger,

den bilden man avser att framföra, och som man avger, den bilden som åskådarna

uppfattar (Bullingham & Vasconcelos 2013). Enligt Goffman är målet med

självpresentation att få andra att uppfatta en som man själv vill bli uppfattad. Därför

påverkar de sociala rollerna hur de presenterar sig för att uppnå detta och beroende på

vilken publik man har varierar “jaget” som presenteras. Det finns två typer av

självpresentationer när man strävar efter acceptans hos sin publik, en som är

skyddande mot in-acceptans och en som är girig efter acceptans. Genom att visa de

egenskaper som man själv anser vara mest attraktiva hos sig själv spelar man på den

giriga självpresentationen. Väljer man istället att visa en skyddande bild av sig själv

blir bilden man målar upp en mer neutral och nedtonad version för att undvika in-

acceptans. Det är vanligast att man väljer den giriga vägen i sin presentation men

vissa faktorer kan få personen i fråga att välja att skydda sig mer. Dessa är till

exempel om publiken är oberäknelig eller om personen har sämre självförtroende

(Rui & Stefanone 2013a).

Självpresentation online

Redan när de stationära telefonerna kom menade Goffman att den typen av

interaktion mellan människor var ett marginellt sätt att kommunicera på och att det

inte gick att jämföra med den riktiga interaktionen (Bullingham & Vasconcelos

2013).

I och med utvecklingen av internet, och World Wide Web, kan människor på distans

presentera sig själva och med dessa verktyg kan man i dag strategiskt skapa

skräddarsydda profilsidor. Användaren kan välja vilken form av information som ska

läggas fram och i vilken form, med hjälp av text eller bild till exempel (Rui &

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

Stefanone 2013a). Internet ger en annan möjlighet för individer att uttrycka vem man

är men på samma sätt som offline, strävar individer efter att forma och bibehålla

relationer och den centrala drivkraften för detta är individer behov av tillhörighet

(Seidman 2012). Online har man ett större avstånd mellan skådespelaren och publiken

vilket gör det enklare att dölja vissa aspekter från sitt offline-själv när man

presenterar sitt online-själv, något som Goffman kallar för en splittrad karaktär

(Bullingham & Vasconcelos 2013).

Goffmans arbete ansågs under uppkomsten av telefonen vara utdaterat men i och med

utvecklandet av ny teknologi, såsom Web 2.0, anses hans arbete möjligt att applicera i

vårt online agerande med varandra. Eftersom Web 2.0 tillåter mer avancerad delning

av information, bland annat bilder och videor, fylls de digitala interaktionerna mellan

människor med en mer rikare form av information. Goffmans beskrivning av att ge

och avge hos en individ sträcker sig till Web 2.0 genom möjligheten att kunna dela

media (Bullingham & Vasconcelos 2013). I virtuella sammanhang blir den mask som

vi tidigare hänvisat till och begreppet att “hålla masken” blir ännu tydligare för att

visa på vem personen verkligen är. Internet möjliggör för människor att skapa en

illusion av sig själva genom att framhäva önskade egenskaper och dölja de mindre

önskade egenskaperna (Bullingham & Vasconcelos 2013).

Det finns olika syn på hur identiteter skapas på internet, om internet visar en befintlig

eller en nyskapad identitet. Bullingham och Vasconcelos (2013) pratar om två olika

syner på identitetsskapandet online som uppkommit bland forskare som beskriver att

vi alla har olika typer av identiteter som vi använder i vår vardag, offline. En syn är

att vi i vardagen har olika divisioner av vårt jag och att de vi väljer att visa online inte

är nya identiteter specifikt skapade för detta ändamål, men att vi nu kan välja att

framhäva dem på ett annat sätt. Inte alla håller med detta, En annan syn menar

tvärtom, att vi skapar nya jag som är specifika för vår vistelse i onlinemiljön

(Bullingham & Vasconcelos 2013). Forskning visar ändå på att individer ofta visar en

riktig självpresentation (Alassiri, Muda & Ghazali 2014) och vidare talar man om att

identiteterna online och offline inte ska skiljas på då många ser dem som likvärdigt

verkliga (Bullingham & Vasconcelos 2013).

Strategier för självpresentation Människor engagerar sig i en mängd olika strategier som är utformade för att påverka

den bild som andra bildar av dem. Jones och Pittman (1982) har med sin taxonomi1

(se tabell 1) förklarat olika stilar av strategisk självpresentation som används bland

individer. Taxonomin består av self-promotion (självfrämjande), ingratiation

(insmickran), exemplification (föregå med gott exempel), supplication (bön), and

intimidation (skrämsel).

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

Tabell 1. Jones och Pittmans taxonomi för självpresentation

Insmickran Mycket av vårt sociala beteende är format av vår oro av vad andra tycker om oss och

våra egenskaper så som värme, humor, tillförlitlighet, charm, och fysisk attraktion.

Målet med insmickran, menar Jones och Pittman, pendlar fram och tillbaka mellan

dessa egenskaper. Till definition söker personer med insmickran att uppfylla

egenskapen som sympatisk, och handlar om strävan av att bli omtyckt av andra

människor. Det är den mest använda självpresentationsstrategin i det vardagliga

sociala livet och är nyttjad när skådespelaren vill bygga en identitet för att vara

sympatisk. För att uppnå sympatiskhet behövs kommunikativa aktiviteter som

innefattar beröm, samtycke, komplimanger eller smicker med sin publik. Jones och

Pittman hävdar att de flesta människor har ett trängande behov eller en inbördes

önskan att vara omtyckta. Framgångsrik och stark användning av insmickran bidrar

till att skapa positiva känslor så som förtrolighet och kärlek med publiken,

uppmuntrad ömsesidighet och medkänsla, underlättar gruppacceptans (Jones &

Pittman 1982).

Skrämsel Skrämsel är en annan strategi och är nästan motsatsen till insmickran. Skrämsel

används för att konstruera en identitet hos publiken genom hot, arga uttalanden och

andra maktinförda taktiker. Skådespelaren använder exemplifiering för att skapa ett

intryck av moralisk värdighet, de vill projicera egenskaper av fara och framkalla

räddsful respekt från sin publik. Till skillnad från insmickran som syftar till att bli

omtyckt, involverar skrämsel egenskapen manipulation genom hotselser. Hoten kan

vara ytterst vaga eller underförstådda och skådespelaren själv kan både vara

medveten eller omedveten om sina strategiska mål för sin självpresentation. Man har

funnit att hotelser oftast används av personer av högre status vid kommunikation till

personer med lägre status. Personer som använder skrämsel riskerar att tro att sina

handlingar handlar om att bli omtyckta och accepterade när de i själva verket är blir

avskydda. Jones och Pittman menar att detta dilemma handlar om att de kan få sin

väg genom att projicera en förmåga och lust att ge negativa resultat, blir de sällan

omtyckta i processen. Eftersom risken att skapa ett negativt intryck är hög för denna

strategi används denna strategi oftast vid icke-frivillig interaktion (Jones & Pittman

1982).

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

Självfrämjan Skådespelare deltar i strategin självfrämjan för att skapa ett intryck av kompetens,

med hänvisning till sin allmäna förmåga (intelligens, atletisk förmåga) eller till

skärskild färdighet (att skriva, spela instrument et cetera). Enligt Jones och Pittmans’s

taxonomi av självpresentationsstrategier använder skådespelare självfrämjan för att

uppmärksamma förmågor eller prestationer eftersom de vill att publik ska se dem som

skickliga. Självfrämjande personer gör anspråk på att övertala andra att se dem som

kompetenta genom att visa positiva prestationer av sig själva, skryta, och/eller name-

drop. Skådespelare som använder själfrämjan riskerar att ses mindre sympatiska, och

mer som högmodiga, arroganta eller även hotfulla. Till skillnad från insmickran är

självfrämjade personer mer intresserade av hur andra tillskriver dem, med egenskapen

kompetens istället för sympatiskhet. Även om självfrämjan är relaterat till de två förta

strategierna, noterar Jones och Pittman att självfrämjan är en unik strategi (Jones &

Pittman 1982).

Föregå med gott exempel Exemplifiering är skådespelarens försök att skapa ett intryck av moralisk värdighet.

Individer går utöver vad som är nödvändigt eller förväntas av dem i strävan efter att

visas dedikerade eller överlägsna. Genom exemplifieringsstrategin kommer

skådespelaren försöka skapa en identitet av hängivenhet, offer, engagemang eller

moraliskt värdighet. Precis som den självfrämjande individen vill även

exemplifieraren bli respekterad, beundrad, men det finns en skillnad i den egenskap

de söker. Egenskapen som sök av exemplifieraren är integritet och moralisk

värdighet. Exemplifieraren presenterar sig som ärlig, disciplinerad, välgörande och

självgod. De försöker att påverka och styra genom framkallad skuld eller befogenhet

för god moral. Individer som regelbundet ägnar sig åt exemplifiering riskerar att

uppfattas som skenheliga och hycklande av andra. För att lyckas med sin

exemplifiering menar Jones och Pittman att man bör hitta relevanta sammanhang eller

situationer där det är klokt att visa exemplariska eller lovvärda åtgärder. Nyckeln till

framgång användning av denna särskilda självpresentationsstrategi är konsekvens, där

skådespelare försöker uppfattas ärliga och moraliskt värdiga oavsett sammanhang

eller tillfälle.

Bön Den sista strategin, bön, kan uppstå när en individ inte kan använda eller saknar

resurser som behövs för de andra fyra strategierna. Bön är i huvudsak den strategin

som skådespelaren presenterar sig själv som svag och hjälplös för att få medlidande

och hjälp av andra. Till exempel kan någon förklara att de inte vet hur man fixar ett

problem de har med sin dator och använda denna brist på kunskap för att be om hjälp.

Jones och Pittman lyfter i sin artikel upp mer könsstereotypiska exempel på detta men

menar att individer utför bön i konversationer för att få sympati från sin publik genom

att avslöja brister eller undervärdera sig genom blygsamhet. Denna strategi tenderar

att användas oftare av mindre framgångsrika individer och med individer med lägre

status, särskilt när individens kompetens ifrågasätts. Individer som tar sig an denna

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

strategi kommer att bete sig ödmjukt och erkänna sina brister och svagheter i hopp

om att sociala normer eller regler för överordnare-underordnare kommer förplikta

andra att känna sig mer vänliga och förlåtande mot dem (Jones & Pittman 1982).

2.2 Sociala Medier

Sociala medier är den senaste plattformen som ger människor chansen till

självpresentation till en varierad publik. På senare har det skett en ökning av

användandet av olika sociala medier och bland ungdomar används sociala medier för

att upprätthålla kontakt med sina vänner och sin familj oberoende av vart de bor

(Mendelson & Papacharissi 2011). Sociala medier tillåter användarna att uppfylla

behovet av tillhörighet, genom kommunikation med och lärandet av andra. Individers

motivation till att använda ett socialt media är tillhörigheten som ges, men även att

tjänsten möjliggör självpresentation. På olika sociala medier kan användaren, genom

att lägga upp bilder och information på sin profil, på olika sätt presentera sig själv

(Seidman 2012).

I och med sociala medier finns inte samma möjlighet att kontrollera sitt egna innehåll

för att strategiskt presentera sig. De sociala nätvärkarna erbjuder att användare och

dess vänner kan kommunicera och dela innehåll med varandra (Rui & Stefanone

2013b), vilket möjliggör att de bidrar till hur man blir presenterad inför andra då de

har fri tillgång till att kommentera innehållet och tagga varandra utan att behöva fråga

om lov. Genom att tagga en person i en bild eller på en post blir denna synlig för

personen i fråga och dennes vänner och har man målat upp en viss självpresentation

så kanske inte dessa kommentarer eller inlägg stämmer överens med detta. Dock

anser omvärlden att den information som andra tillhandahåller om personen i fråga är

mer trovärdig och ger ett större intryck av vem personen verkligen är (Rui &

Stefanone 2013a).

Sociala mediesidor är oförkroppsligade, alltså interaktionen online är avskild från den

fysiska koppen och sociala möten, därför kan användare interagera med okroppslig

text som inte avslöjar något om ens fysiska egenskaper. Som sagt möjliggör sociala

nätverkssidor användaren att gömma oönskad karaktär och fysiska egenskaper, för att

istället presentera sig själva på ett sådant sätt som uppfyller deras önskade

självpresentation. Att konstruera en självpresentation i sociala nätverk kräver att sin

personlighet och sina mål återspeglas i det innehåll, layout och den design som finns

tillhanda. Sociala nätverk syftar till att främja interaktionen i en virtuell miljö genom

den publicerade informationen på användarens profil. En användares profil innehåller

för det mesta en profilbild, personlig information som beskriver använder, intressen

samt information som talar om dennes identitet. Med detta, kan information och

bilder som publicerats på användarnas sida enkelt manipulerats baserat på

användarens självpresentation eller andras feedback. Oförkroppsligad interaktion

online avslöjar inget om ens fysiska egenskaper eller personlighet hos användare.

Detta gör det möjligt att skapa falska identiteter, en man kan låtsas vara en kvinna, en

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

extremt introvert person kan istället visa sig var extrovert på grund av möjligheten att

kringgå hinder som uppstår i face-to-face interaktion (Alassiri, Muda & Ghazali

2014).

Individers olika personligheter kan vara en avgörande faktor för hur man väljer att

presentera sig. Användare som söker efter popularitet eller uppmärksamhet tenderar

att lägga upp mer information på sociala nätverk, strategiskt engagera sig i sin

självpresentation, och förstärka sina profiler (Alassiri, Muda & Ghazali 2014). De

som söker uppmärksamhet online är mer benägna att söka så kallad promiskuös

vänskap än andra. Man menar då att man snarare söker fler följare av sin kanal än

verkliga vänner, ju fler desto bättre. Ett problem som uppstår vid ökad publik är ett

ökat behov av att bibehålla sin önskade självpresentation (Rui & Stefanone 2013a). I

och med att ständigt visa en specifik version av sig själv, oavsett om det är en

alternativ eller falsk version, kan man under en längre tid och på ett enklare sätt “hålla

masken” inför sin publik. Det är också mindre chans att man “tappar masken” här

vilket medför att publiken hålls ovetande om det underliggande “jaget” till masken.

(Bullingham & Vasconcelos 2013).

Instagram

Sociala medier är som tidigare nämnt populärt bland alla människor i världen och

Facebook har under en längre tid varit den mest populära tjänsten. På senare tid har

dock bild- och videotjänsten Instagram är en mobile-only tjänst, som grundades 2010,

blivit den mest snabbväxande sociala mediesida globalt. Instagram erbjuder sina

användare att ta bilder och videos för att dela med andra, på andra plattformar. På ett

liknande sätt som Facebook kan Instagrams användare publicera bilder och videos på

sitt flöde (Sheldon & Bryant 2016; Findahl & Davidsson 2015). Innan publicering

erbjuds användarna att redigera bilden eller videon i form av ett antal filter som

ändrar färg och bildupplösning. I och med att innehållet redigeras av användarna är

det intressant att undersöka hur detta påverkar självpresentationen av användaren i det

syfte att innehållet som publiceras representerar användaren själv, eller också med

vänner och familj i sin närhet (Sheldon & Bryant 2015).

De mest fundamentala reglerna som Instagram har är att man måste vara 13 år för att

registrera sig. Man får inte posta olämpligt material såsom naket, pornografiskt,

olagligt eller hatfulla saker. Man får bara skapa konto åt sig själv och detta konto får

inte ges eller säljas vidare till någon annan. Instagram säger att man inte får stalka

eller trakassera personer, de säger även att man ska vara försiktig med att lägga ut

personlig information, såsom personliga kreditkortnummer, lösenord med mera. Om

man inte följer alla dessa regler som listas på deras hemsida äger dem rätten att

avsluta kontot. Instagram har mycket information om alla deras funktioner, tjänster

och regler på deras webbplats. En av de mest intressanta är Tips för föräldrar där

föräldrar kan läsa vad Instagram är för typ av tjänst och hur deras ungdomars bilder

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

kommer att behandlas beroende på vilken typ av konto de väljer att skapa (Instagram

2016).

De två olikheterna mellan de konton som går att skapa är om man väljer att ha de

öppna eller privata. Ett öppet konto tillåter vem som helst att se och kommentera på

de innehåll som postas i flödet. Dessutom kan vem som helst följa personen i fråga

genom att klicka på knappen “följ”, därefter sköter Instagram automatiskt

godkännandet av förfrågan och knappen ändras till “följer” direkt. Väljer man istället

att ha ett privat konto har man bättre kontroll på vem som följer en eftersom att det

istället, vid klick på “följ”-knappen, skickas en förfrågan till personen som äger

kontot där denne i sin tur väljer att godkänna förfrågan eller inte. Båda kontona har

möjlighet att plocka bort följare som man inte vill ha kvar, detta görs genom att

kontot i fråga blockeras (Instagram 2016).

Om man stöter på någon som inte följer dessa regler på Instagram så kan man, om

man äger ett eget konto, välja att rapportera bilden som man stött på. Det finns olika

kategorier som man kan rapportera inom, några exempel är: pornografiskt innehåll,

olämpligt innehåll, mobbning och en hel del annat. Om Instagram får in en anmälan

och de håller med om åsikten tas bilden bort (Instagram 2016).

När det kommer till tjänsten i nöjessyfte finns det många användningsområden och

funktioner inom Instagram. Den mest kända funktionen som man använder Instagram

för är just att dela bilder och videor. Antingen väljer man att använda redan befintlig

media på telefonen, annars finns det möjlighet att fota och filma med applikation

direkt. När man valt bild eller film kan man därefter välja att gå vidare och lägga på

olika filter eller välja att redigera materialet manuellt. Väljer man att lägga upp en

film finns det även möjlighet att klippa bildens längd, välja vilken bildruta som ska

visas innan filmen startar och om man vill ha ljudet på eller av. Klickar man sig

vidare igen kan man välja att lägga till en text till bilden och man kan välja att

publicera samtidigt på ett annat medium som är ihopkopplat med Instagram. Därefter

klickar man på “publicera” och bilden laddas upp i flödet direkt (Instagram 2016).

Människor använder Instagram i syfte att övervaka/få kunskap om andra,

dokumentera, visa sig tuffa och möjligheten till att vara kreativa. Studien gjord av

Sheldon & Bryant (2016) som baserades på en surveyundersökning på 239

universitetsstudenter visade att det fanns en positiv korrelation mellan människor med

ett högt mellanmänskliga samspel och syftet att använda Instagram för att upplevas

som tuffa, möjligheten till kreativitet och övervakning av andra. Resultatet visade

även att det fanns tydliga korrelationer mellan att använda Instagram för

dokumentation och hög social aktivitet i form event, resor och besök hos vänner. Till

sist fann man positiva relationer mellan att uppfattas som tuff och använda Instagram

i syfte att övervaka andra, och man gjorde kopplingar till ett narcissistiskt beteende.

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

Det var Instagram som var först med funktionen att hashtagga (#) ett foto som

används för att länka ihop liknande foton med varandra och gör bilden hittbar för

andra. Alla foton som taggas med samma hashtag hamnar i samma flöde när man

söker på just den hashtaggen. Det blir som ett nyckelord för bilderna (Cheung 2014).

Selfie Det som Sheldon och Bryant (2016) visar i sin artikel är att Instagram, till skillnad

från Facebook, fokuserar på användarnas personliga identitet. Detta lyfts fram genom

att användarna befrämjar sig själva (self-promote), bilderna som analyserades bestod

mestadels av selfies 1, bild som är tagen på personen själv. Från dessa studier visade

det sig att funktionen med hashtag gjorde det möjlig för användarna att engagera sig i

det sociala mediesamhället och bidrog till den sociala medievärlden genom att

innehållet som publicerar med en hashtag kan ses av alla människor på Instagram

(Sheldon & Bryant 2016). En av de senaste trenderna på sociala nätverk för

självpresentation är i form av att publicera bilder av sig själv i form av selfies på olika

sociala nätverkssidor, såsom Instagram och Facebook. 2015 genomförde Sorokowska

et al. en studie där de testade om delningen av selfies är kopplat till beteenden för

självpresentation. Deras deltagare delade allt från 0 till 650 selfies per månad på olika

sociala medier, och andelen selfies som publicerades på Facebook var 2.9 selfies på

sig själva, 2.2 var gruppselfies och 1.4 selfies var med ens pojkvän eller flickvän.

Generellt var det mer kvinnor som publicerade mer selfies än män på olika sociala

medier. Instagram som endast är en bild- och videotjänst så visar statistik på att det

publicerar över 80 miljoner bilder per dag (Instagram Press 2016), och Sorokowska et

al. (2015) menar på att selfies fungerar som en ”display of willingness” att hålla

vänner uppdaterade om sig själva.

Genom användandet av sociala medier kan man skapa sig ett socialt kapital (Putnam

1995). Två vanliga typer av socialt kapital är bounding (bindande) och bridging

(brobildande). Bindande kapital är när starka band mellan individerna finns såsom

familjeband eller religionsband och brobildande kapital är svagare band mellan

individer med olika bakgrunder eller sociala statusar. Genom att utföra aktiviteter på

Instagram mellan vänner och familj utvecklas bindande kapital, involverar

aktiviteterna okänt nytt folk utvecklas istället det brobildande kapitalet. Skillnaden

mellan Instagram och Facebook vad gäller det sociala kapitalet är att till skillnad från

Facebook, där man blir vän med varandra och på så vis blir kompiskretsen större, så

har man istället följare på Instagram. Man väljer att följa en annans kanal och

beroende på deras inställningar, om de har privat eller öppet konto, kommer deras

bilder visas i ditt flöde eller kommer de få en förfrågan att du vill följa dem som de i

sin tur får välja att godkänna eller inte. En annan skillnad är att de som man väljer att

följa på Instagram kanske inte har ömsesidiga avsikter till att följa dig, antalet följare

1 En selfie är ett självporträtt taget av sig själv, med en digitalkamera eller mobiltelefon i armlängd eller mot en

spegel som sedan publiceras på sociala medier (Sorokowska, Oleszkiewicz, Frackowiak, Pisanski, Chmiel &

Sorokowski 2015).

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

och antalet som du följer är därmed olika på Instagram. Man kan tolka följarna som

de som ingår i det sociala nätverket (Cheung 2014).

2.3 Förkroppsling och återförkroppsling

De mobila enheterna blir allt mer närvarande i vårt samhälle, som inte endast används

som ett medel att konsumera information, men också som ett verktyg för

kommunikation. Smartphones har haft en nästan oöverträfflig fart av acceptans och

inom en kort tid har de snabbt blivit en unik och viktig mobil enheten för

kommunikation, särskilt bland unga människor. Huvudsakligen beror denna

acceptans på den befintliga och framvuxna tekniken av medialisering och de

interkorporeala (eng. intercorporeal) relationer som användarna konstruerar med sina

smartphones (Miller 2014).

I och med medialiseringen har mobila teknologier blivit kapabla att införliva våra

sociala liv och vår kommunikation, och har blivit en ofrånkomlig dimension av alla

sociala processer. Mobil teknologi har blivit en förlängning av vårt fysiska jag, och

det sker en förankring mellan informationssamhällets digitala infrastruktur och våra

kroppar (Clayton, Leshner & Almond 2015). Människor har anlag för att bli fäst vid

och känna tillhörighet till andra människor, men vi har också en tendens att bli fäst

vid artefakter och teknik. Ägandet av en smartphone ger tillgång till social

interaktion, information och personlig säkerhet som i sin tur ger ett intryck av att

användarna ständigt är anslutna till världen och behöver därmed inte känna sig

ensamma (Konok, Gigler, Bereczky och Miklósi 2016). För barn i alla åldrar blir

internet allt viktigare i och med dess ökade användning. Bland 11-16 svenska åringar

anser 77 procent det viktigt eller mycket viktigt med internet, och i de högre åldrarna

är andelen större. En ökning på 15 procent från 2014 till 2015 visar att allt fler barn

och ungdomar tycker att internet är viktig i sin vardag. I Sverige har det skett en

ökning kring känslan av delaktighet i informationssamhället bland barn och

ungdomar, där cirka 70 procent känner sig helt eller till stor del delaktiga. En av

förklaringarna är de smarta enheterna och tillgången till internet. Att internet i dag ses

som en naturlig del av barn och ungdomars vardag, är kopplad till den ökade känslan

av delaktighet och den positiva attityden till internet (Internetstiftelsen i Sverige

2015).

Förkroppsling, oförkroppsling och återförkroppsling Enligt Miller (2014) ses smartphones som en handhållen, mycket portabelt gränssnitt

som användare aktivt går in i för att direkt påverka verkligheten på ett sätt som är

multimedialt och multisensuellt. I dag genomsyrar medier nästan varje ögonblick av

vårt liv, det finns nästan ingenting som gör att vi kan undgå medialisering då media är

central för varje aspekt i våra liv. I dag är människors möte med media personlig och

bärbar, medier är offentliga, delade, fysiskt fasta eller helt separata från kroppen. Han

menar att med ny mediateknik kommer denna distinktion att minska eller till och med

elimineras och blir mer förkroppsligat med dess användare (Miller 2014).

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

Unga människor omfamnar användningen av smartphones delvis på grund av sin

stora genomslagskraft (Miller 2014). I Konoks et al. studie visade det sig att unga

människor gärna fäster sig vid sina mobiler och vill inte gärna separeras från dem

(2016). Rädslan att missa något viktigt inom deras sociala kretsar är en alternativ

förklaring till mobilens bundenhet. Deras bundenhet syns genom att människor

använder smartphones överallt och kollar otaliga gånger på skärmen under en dag

(Clayton, Leshner & Almond 2015). Det finns forskning som visar på att iPhones och

Android-telefoner är beroendeframkallande och en enkätundersökning visar att

deltagarna hellre, under en specifik tidsram, är utan choklad, träning, tandborstning,

skor och till och med sex än sin smartphone (Tossel, Kortum, Shepard, Rahmati och

Zhong 2015). Miller hänvisar till en studie som förklarar hur viktiga smartphones är i

det vardagliga livet. Studenter förklarar vilken tragedi det skulle vara om deras

iPhone skulle försvinna, och att flera somnar med den i sina sängar, och att den

används för att ibland undvika ögonkontakt (2014). En anledning till att de är så fäst

vid sina mobiler är att den används som en kompensation för behovet av social

kontakt (Konoks et al. 2016). Annan forskning visade på en oenighet om det är den

faktiska smartphonen som är beroendeframkallande eller om det är det innehåll som

man har tillgång till via den (Tossel et al. 2015).

Mobila tjänster har gått från att tjänster från början endast varit ett objekt med en

skärm, till att vara ett objekt för kommunikation för att slutligen ge tillgång till att

integrera med sociala nätverk. Detta synsätt kan förklara mobila tjänster som både ett

sätt att kommunicera med och ett medel för social integration, där mobilen har fått en

ny roll som identifierare för individer och grupper som blir ett stilelement i sociala

nätverk (Thorbjørnsen, Pedersen & Nysveen 2007). Med multifunktionella

mobiltelefoner och applikation såsom Instagram kan vi påverka vår egen presentation

och känsla av samhörighet genom att vi ständigt är i kontakt med andra. Vi kan

skicka och ta emot bilder, videor, meddelanden, kommentarer och andra

uppdateringar som föreslår att vi lever intressanta liv och är en del av ett aktivt

nätverk av andra, varav vissa utgör en del av vårt förlängda jag (eng. extended self) i

den digitala världen (Belk 2013).

Jämfört med personliga möten, ansikte-mot-ansikte är vi oförkroppsligade när vi

använder sociala medier och andra internettjänster. Dock är vi i de flesta av dessa fall

nu återförkroppsligade via bilder, videos eller avatarer. Med mer interaktiva och

visuella Web 2.0 är vi mer benägna att representera oss visuellt. Detta betyder inte

nödvändigvis att vi företräder oss exakt och ärligt online, och det finns tendens att

välja visuella representationer online som är närmare fantasy eller ett perfekt själv än

det faktiska jaget. Det finns vissa belägg för att vår presentation på sociala nätverk

online är riktiga och exakta. För presentation i sociala medier använder vi däremot

digital rekvisita för att förbättra vår egen presentation på ett mer traditionellt sätt.

Dock betyder detta inte att vi är de enda innehavarna av detta persona. Snarare att vi

själva också är formade av andra (Belk 2013).

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

I den digitala världen ger taggning, kommentarer, gillningar, och annan liknande

feedback mycket mer input än feedback vi är benägna att få ansikte-mot-ansikte.

Trots extra möjligheter att själv uttrycka och presentera sig själv i digitala medier är

det inte alltid något som är helt under vår kontroll. Andra kommenterar, gillar och ger

feedback till vår egen presentation och det innebär att de hjälper till att forma vår

självbild och vårt koncept av oss själva på ett sätt som inte var möjligt tidigare (Belk

2013).

Enligt Miller (2014) är tekniken socialt konstruerad, där tekniken är så kallad

apparatgeist. Vilket menar att mobila enheter blir mer än bara tekniska apparater med

dess användningskvaliteter, de blir en förlängning av användaren själv. Termen

apparatgeist utformades av James E. Katz och Mark Aakhus (2002) för att definiera

en sociologisk grund till mobil kommunikationsteori, särskilt inom ramen för

förhållandet mellan tekniken och samhället. Miller menar att James E. Katz och Mark

Aakhus vill belysa hur mobiltelefonen påverkas av hur den är designad och vilken

betydelse den får hos användaren, och hur tekniska verktyg formar användaren och

användning i sociala sammanhang. En smartphone i sin användning beskrivs genom

ett uppkopplat jag, något som alltid är på (always-on), och alltid är på dig (always-on-

you). Användaren kan med sin smartphone uppnå intimitet genom sina sinnen, det

sker en sammanstrålning av det verkliga och det virtuella, som tillsammans skapar en

form av förkroppsligande mellan användaren och tekniken. För vissa människor har

det blivit nästan en förlängning av sin kropp på det sätt som de håller och kelar med

enheten även när de inte används. Smartphones talas i dag som om den vore en del av

deras kroppar, och ännu mer en del av deras sinne och kan ses som en del av ens

identitet (Miller 2014).

Med digitala jag (eng. digital-beings) på Internet kan vi fastställa interkorporeala

relationer (Kim 2001). Begreppet interkorporealitet, engelskans intercorporeality,

föreslogs av Maurice Merleau-Ponty och betonar rollen mellan jaget och den andra

som förkroppsligande interaktioner inom processen för social förståelse. Genom

dessa förkroppsligande interaktioner skapas intersubjektiva meningar som direkt

delas mellan jaget och den andra utan att vara medierad av mentala representationer.

Generellt när vi ser en människa smila kan vi känna att musklerna runt vår egen mun

vill efterlikna samma ansiktsuttryck, även om vi från början inte log. Samma gäller

för gäspning. Gäspning är väl känt att vara smittsamt, om en person bredvid dig

gäspar kan du inte hjälpa att gäspa du också (Tanaka 2015).

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

Figur 2. Människor interkorporealitet med varandra

Interkorporealitet innehåller en perceptionshandlande loop mellan sig själv och andra.

Uppfattas den andras handlade, uppmanas samma handlande i sig själv (som att smila

eller gäspning), och tvärtom (Tanaka 2015).

The World Wide Web öppnar nya möjligheter för social interaktion för människor.

Med digitala jag på nätet, kan vi fastställa interkorporeala relationer utan att

nödvändigvis behöva begränsas av prylars spatiotemporala villkor. Cyberrymden

innebär att nätet öppnar upp nya horisonter av världen där vi kan uppleva

förekomsten av andra och avslöja vår existens för andra. När du navigerar på

webbplatser kan vi möta andra människor som aktivt interagerar och kommunicerar

med varandra. Att vara ansluten till nätet innebär att vara ansluten till andra. På nätet

samexisterar vi med andra, som alltid är där och som en del av världen. Att vara i

cyberrymden innebär att vara med andra och vara i världen där internet nu blir en

navelsträng till det sociala. Digitala väsen på det globala datornätverket är en form av

icke-kroppslig relation. Kroppen kan vara mer effektivt ansluten till andra organ och

världen via internet. Genom att tillåta oss att dela våra kroppsliga erfarenheter i form

av digitala jag, öppnar datornätet nya horisonter för interkorporealitet (Kim 2001).

Globala datornätverk möjliggör för människor att överallt dela gemensamma

intressen och utveckla vi-medvetande mellan jaget och andra. Människor kan

diskutera om vissa frågor, köpa och sälja produkter, utbyta information och interagera

med varandra utan att begränsas av tid och rum. Med andra ord, globala datornätverk

skapar världsliga intressen som förenar människor i cyberrymden till en enda virtuell

gemenskap. Nätet är en ny typ av utrymme där våra ord och gärningar finns i form av

digital profiler. Vi är ”i” webben där vi interagerar med andra människor, får

information, köper saker, bygger upp gemenskaper. När vi säger att vi existerar ”i”

webben, innebär det att vi är ”i” den på ett lika verkligt och riktigt sätt som att vara i

världen (Kim 2001).

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

2.4 Teorisyntes

För att förklara och beskriva hur våra forskningsområden kommer att besvara

forskningsfrågan har en egen modell tagits fram (se figur 3). Vi vill illustrera hur våra

forskningsområden självpresentation, sociala medier och återförkroppsligande via

medier förhåller sig till varandra.

Ungdomars självpresentation på Instagram avgörs först och främst av den vilja och

motivation de har till att använda Instagram för att publicera bilder på sig själv och

med andra, alltså intentionen till beteendet. Den bild av sig själv som de väljer att

presentera påverkas av tidigare erfarenheter och tidigare preferenser, attityden

gentemot beteendet, men även av den egna tron och övertygelsen om att behöva agera

och bete sig på ett visst sätt på grund av människor i sin omgivning, den subjektiva

normen. En viss del av ungdomars självpresentation avgörs även av deras uppfattning

av kontrollen som de har över presentationen av sig själva, den upplevda kontrollen

(Ajzen 1991). Genom att vi utgår från Erving Goffmans dramaturgiska samhällssyn

ser vi att ungdomar på Instagram alternerar sin presentation av jaget i förhållande till

det mål de har med sitt sociala media. Deras självpresentation påverkas av den roll de

väljer och deras publik på Instagram, deras följare. Det finns skillnader hur de vill och

väljer att presentera sig beroende på hur nära relation de har med sin publik, ju

närmare relation man har till publiken desto mindre behov har man att sätta på sig en

“mask” (Goffman 1959).

Figur 3. Teoretisk modell

Vi valde i denna studie att se på hur smartphonen har kommit att bli ett verktyg för

ungdomars självpresentation på Instagram. Smartphones har blivit en del av

ungdomars vardag, den har med hjälp av utvecklingen av tekniken och

medialiseringen blivit förkroppsligad med sina användare. På social medier, som

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

Instagram så är den sociala interaktionen oförkroppsligad men genom att ungdomar

på Instagram presenterar sig själva genom bilder och videos blir de

återförkroppsligade. Vi vill i modellen illustrera att ungdomar är förkroppsligade med

sina smartphones, i sitt användande av Instagram och den sociala interaktionen som

uppstår på tjänsten är de oförkroppsligade, men genom att de presenterar sig själva på

Instagram via bilder blir de återförkroppsligade. Ungdomar med sina mobila

artefakter och tjänster är i ständig förkroppsling lika väl som de är det offline, i det

verkliga livet.

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

3 Metoder I följande kapitel kommer vi beskriva de metoder som genomfördes och hur vi gick

till väga med dessa. Två olika metoder genomfördes, fokusgrupp och intervju, med

samma syfte: att förstå ungdomars användande av Instagram och genom data försöka

bryta ut olika strategier för hur de för sig på detta sociala media. För att förstå detta

analyserades materialet gentemot de tre första faktorerna från teorisyntesen:

attityden gentemot beteendet, subjektiva normen och den upplevda kontrollen.

Strategierna undersöktes med hjälp av Jones och Pitman taxonomi av strategier för

självpresentation.

3.1 Fokusgrupp

Vårt första val av metod var fokusgrupp. Vi såg att denna metod kunde ge oss mest

information på kortast tid och involvera fler respondenter samtidigt. Samtidigt hade

vi en förhoppning att ungdomarna i den valda målgruppen skulle känna sig mest

trygga i att prata öppet när de var tillsammans med vänner. Det stora syftet med

fokusgruppen var dock att genom gruppdiskussion låta ungdomarna svara på frågor

tillsammans för att vi skulle få förståelse för ungdomars användning av Instagram.

När vi planerade fokusgruppen bestämde vi oss för att använda oss av redan

befintliga grupper för att öka chansen för diskussion. Det vi fick ha i åtanke då var att

det kan finnas ämnen som inte tas upp då det i en sådan trygg grupp finns mycket

som är underförstått och som tas för givet (Wibeck 2000). För att minska denna risk

var vi mycket noga med att vara utförliga i skapandet av våra frågor och se till att

varje del av Instagram kom med. Dessutom valde vi att skapa heterogena grupper för

att eventuellt få fram en differens mellan de olika genusens beteende.

När vi tog kontakt med målgruppen, ungdomar som en av intervjuarna kände väl, var

det tyvärr svårigheter kring tids- och platsbestämning den veckan som fokusgruppen

skulle äga rum, därför blev det bara en fokusgrupp genomförd. Fokusgruppen

genomfördes med fyra ungdomar som alla var 16 år och kände varandra sedan

tidigare. Mötet ägde rum i Borlänge i en lugn och bekväm miljö hemma hos en av

deltagarna. I urvalet tog det hänsyn till att deltagarna var mellan 12-16 år och att hade

ett Instagramkonto. Vi tog inte hänsyn till hur aktivt de använde Instagram och heller

inte kön.

Vid fokusgruppstillfället var båda författarna närvarande och gav en kort introduktion

angående syftet till studien och varför deras bidragande information och kunskap

behövdes. För att undvika eventuell nervositet började vi med att visa, via en medförd

laptop, de Instagramkonton som vi hade och förklarade syftet med vår användning,

för att sedan gå över till frågorna. Eftersom målgruppen för den här studien var

minderåriga och för att allt skulle vara etiskt korrekt fick alla deltagare innan

genomförandet ett missivbrev via mail som förklarade syftet med fokusgruppen och

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

ett medgivandeformulär för föräldrarna att underteckna. I missivbrevet fick

deltagarna även informationen att all data kommer hanteras anonymt.

Medgivandeformuläret lämnades sedan över fysiskt vid tillfället. Vi valde att ha en

semistrukturerad fokusgrupp och undvek att använda ledande frågor för att öka

studiens validitet. Vi utgick från ett antal frågor, som vi hade på laptopen, för att

öppna upp för diskussion som följde upp med ett antal följdfrågor för att hålla

samtalet igång. Frågorna berörde deras användning och deras aktivitet på Instagram

samt syftet till varför man använder Instagram och vad för typ av innehåll som

användare publicerar. Fokusgruppen tog cirka en timme och det var en av författarna

som ledde samtalet medan den andra antecknade i ett block och kompletterade med

frågor under sessionen. Vi valde att inte spela in samtalet då vi inte behövde veta

ordagrant vad deltagarna sa utan endast det centrala och betydelsefulla i deras

diskussion. Efter fokusgruppen tillfrågades alla deltagarna om vi fick tillåtelse att

göra en analys av de bilder som de publicerat på sina offentliga Instagramkonton.

Samtliga deltagare godkännande detta varpå en av oss la till dem i Instagram flödet.

Anteckningarna renskrevs i Google Drive och strukturerades där upp i ett dokument

dagen efter att fokusgruppen hade genomförts. Vi gick även gemensamt igenom det

som hade kommit fram och vissa kompletteringar gjordes.

3.2 Intervjuer

Som ett komplement till fokusgruppen genomfördes fyra enskilda intervjuer med

ungdomar i åldrarna 13-16. Tre av dessa genomfördes med samma frågor som

fokusgruppen i syfte att samla in information om användandet av Instagram hos

ungdomar. Den sista genomfördes med syftet att gå mer in på djupet angående hur

ungdomar presenterar sig på Instagram och varför de väljer att presentera sig på ett

visst sätt Dessa frågor utfördes därför med hjälp av de tre första faktorerna från

teorisyntesen för att vara säker på att dessa blev besvarade.

Som tidigare nämnts kontaktades ungdomar inför fokusgrupperna via telefon, men

som senare visade sig inte hade möjlighet att sammanstråla i grupp. Två av dessa

ungdomar fick vi istället lov till att intervjua enskilt under samma dag som

fokusgruppen med samma frågor. Ungdomarna fick själva välja vilken miljö de ville

träffas i, detta för att öka känslan av trygghet hos respondenterna och därmed öka

validiteten för intervjuerna. Deras föräldrar fick på plats fysiskt ta del av och

godkänna missivbrevet med medföljande medgivandeformulär, med den muntliga

modifikationen att det inte längre var en fokusgrupp utan en intervju. Den tredje

respondenten som blev kontaktad, via en studiekamrat, deltog i en intervju via Skype

några dagar senare. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att vi hade en

uppsättning frågor som vi utgick ifrån men som respondenten fick svara öppet på och

där vi kompletterade med relevanta följdfrågor, liknande fokusgruppen. Vad gäller

reliabiliteten är det svårt att öka denna eftersom vi valde en semistrukturerad ansats

och det finns inget som styrker att svaren hade blivit detsamma vid ett annat tillfälle.

Under genomförandet av intervjuerna var det en av intervjuarna som förde samtalet

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

och en som antecknade i ett block. Målet var att inte påverka svaren hos

respondenterna för mycket utan istället försöka vara tyst och låta dem tala till punkt

(Arvola 2014).

Den första respondenten som blev intervjuad var 15 år och var en bekant till en av

intervjuarna. Vi träffade honom i hans hem vid en tidpunkt som passade honom bäst.

Väl där förklarade vi för han och hans mamma vad vi studerade, vad vårt

forskningsområde innefattade och varför vi ville ha ungdomars hjälp i vårt arbete.

Efter att mamman tagit del av informationen skrev hon ut och skrev under

medgivandeformuläret och intervjun kunde börja. Den andra intervjun genomfördes

på liknande sätt där respondenten fick välja plats och tid. Även denna respondent var

en bekant, 14 år. Vi träffades i stallet då hon hade knappt med tid, vilket innebar att vi

störde hennes vardag så lite som möjligt. Respondentens mamma deltog i början och

de fick ta del av informationen angående intervjun tillsammans. Då de inte hade

möjlighet att skriva ut medgivandeformuläret blev godkännandet muntligt. Den tredje

intervjun genomfördes via Skype då en fysisk plats inte var möjligt. Respondenten,

som var 13 år, fick välja dag och tid för genomförandet av intervjun. På samma sätt

som de tidigare intervjuerna blev föräldern kontaktad och fick godkänna

respondentens deltagande. Intervjun började även här med att vi förklarade syftet med

vår studie och hur intervjun skulle gå tillväga. Under detta intervjutillfälle var endast

en av författarna närvarande i första halvan av intervjun då den andra fick förhinder.

Svaren antecknades i block utan inspelning av samma anledning som tidigare, att vi

ville skapa en avslappnad stämning. Intervjun tog ca 20 minuter och anteckningarna

sammanställdes i Google Drive och rättades efter avslutat samtal.

Kompletterande intervju

Den kompletterande intervjun genomfördes några dagar efter de första intervjuerna då

det hade blivit klart att det fanns delar i ungdomarnas självpresentation som vi ville

veta mer om. En av deltagarna från fokusgruppen kontaktades med en förfrågan via

mail om att svara på några fler frågor via ett Skypesamtal. Responsen var positiv och

redan samma dag som förfrågan skickats genomfördes intervjun. På samma sätt som i

de förra intervjuerna så var det en av intervjuarna som förde samtalet och en som

antecknade i ett block med mikrofonen avstängd för att inte störa.

3.3 Bearbetning av material

För att sammanställa all information från fokusgruppen och dessa intervjuer gjordes

en analys av materialet gentemot teorisyntesens tre första faktorer: attityden gentemot

beteendet, subjektiva normen och upplevda kontrollen av beteendet. På Google drive

skapades ett dokument för varje faktor där vi, genom att endast fokusera på den faktor

i fråga, bröt ut variabler som stämde in. I attityden gentemot beteendet delade vi upp

attityderna i positiv och negativ attityd gentemot olika beteenden. Ett tillfälle, intervju

eller fokusgrupp, representerar en variabel och genom att sammanställa de variabler

som förekom flest gånger i de olika metoderna kunde vi till slut få ett mönster för den

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

attityd som ungdomarna hade gentemot olika beteenden. För den upplevda kontrollen

och ungdomars beteende gentemot publik kategoriserade vi variablerna efter de olika

typerna av konton istället. En för öppet konto, vilket betyder att vem som helst kan

följa dem, en för privat konto, där bara deras vänner och familj fick följa dem, och en

som gällde båda typerna av konton. I den upplevda kontrollen är underkategorierna

till de olika kontotyperna: full kontroll, viss kontroll, mindre kontroll och ingen

kontroll. Till exempel upplever ungdomarna att de har full kontroll över vilka som

kan se deras bilder på det privata kontot, medan de på det öppna kontot har ingen

kontroll över vem som kan se bilderna. För ungdomars beteende gentemot publik är

underkategorierna istället relaterade till vad de gör på Instagram. Till exempel under

kategorin Selfies på det öppna kontot visar variablerna på att de postar snygga och

vuxna/mogna bilder på sig själv. Medan de i samma kategori fast på ett privat konto

visar fula, neutrala och flummiga bilder på sig själv. För att förtydliga den subjektiva

normen ännu mer gjordes en lista på de subjektiva normer som vi genom variablerna

kunde hitta. Därefter visade vi på vilka av normerna som var viktiga i vilket typ av

konto, öppet eller privat. Alla dessa sammanställningar av variabler listades till slut i

Google Sheets där vi kunde flytta runt dem och byta ordning baserat på vikt och

kategori. När tabellerna var färdigställda sparades de ner på datorn och konverterades

till bilder. Dessa bilder finner ni i resultatet.

Efter att ha hanterat denna data insåg vi att det fattades en koppling till den taxonomi

som vi nämnt i teorin (Jones och Pittman 1982) och genom att bryta ut variabler

utifrån de strategier som de tar upp skapade vi en sammanställning av de strategier för

beteende på Instagram som användes mest och på vilket sätt de användes. Dessa

strategier sammanställdes även dem i Google Sheets för att kunna redigeras lätt och

sparas ned på samma sätt som innan.

3.4 Analys av bilder på Instagramkonton

Efter analysen av materialet från fokusgruppen och intervjuer ville vi se om vi kunde

hitta någon skillnad i deras nämnda beteende och deras faktiska beteende. Därför

gjordes en bildanalys av 6 Instagram konton tillhörande de personer som ingått i de

tidigare metoderna.

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

4. Resultat och analys

För att mäta korrelationen av variablerna användes poängsystemet för hur många

gånger variablerna nämndes i den insamlade data. Analysen genomfördes utifrån

teorisyntesens tre faktorer; attityd gentemot beteende, subjektiv norm och upplevda

kontrollen. Den subjektiva normen analyserade därefter utifrån publik; privat och

öppet. Resultaten sammanställdes sedan för att se till vilka intentioner som följer för

dessa faktorer och vilka faktorer som pekar på en viss intention. Beteenden på

Instagram utifrån publik identifierades och baseras på Bolino och Turnley (1999)

Initial Item Pool (se bilaga X) och olika typer av strategier kunde därmed urskiljas.

4.1 Fokusgrupp och intervjuer

I tabell 2 visas ungdomars attityder till beteendet på Instagram utifrån det som anses

positivt och negativt. Resultatet visar att 100 procent av ungdomar är positiva till

beteendet att Posta bilder när de gör något. 80 procent av ungdomarna anser det

positivt att Posta bilder på sig själv och sig själv tillsammans med kompisar. Att

Använda filter anser majoriteten av ungdomarna, 80 procent, vara ett positivt

beteende. Beteenden som ungdomar anser mest negativt är Förekomsten av hat,

kränkningar och mobbning och sedan att Posta fula bilder på sig själv. Samband som

man kan hitta mellan det som ungdomar anser positivt respektive negativt är först och

främst att samma mängd är positiva till att Använda filter och negativa till att Posta

fula bilder på sig själv, sambandet styrks även av att 60 procent är positiva till att

Fixa till sig för att se snygg ut innan de publicerar en bild. Tabellen visar även att

andelen positiva beteenden är större, nästan dubbelt så stor, än andelen negativa

beteenden och även procentuellt större för varje beteende.

Tabell 2. Ungdomars attityder gentemot Instagram

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

Tabell 3 representerar de subjektiva normer som ungdomar upplever i miljön på

Instagram och som påverkar hur de presenterar sig själva. Som tabellen visar har

olika normer identifierats utifrån publik. De normer som listas nedan representerar

hur ungdomarna upplever att de måste bete sig på Instagram. För den öppna publiken

kan vi se att alla normer bör uppfyllas, oberoende av hur de ska bete sig och hur de

inte ska bete sig. Det som ter sig intressant är de luckor som inte är förbockade för

den privata publiken; publicera förfinade bilder, publicera redigerade bilder, inte

publicera fula bilder på sig själv och inte publicera konstiga/löjliga bilder på sig

själv. Den privata publiken är som förklarat i tidigare avsnitt endast för ungdomars

närmaste vänner, och resultatet visar här att lägre förväntningar och krav upplevs

ställas på hur ungdomar ska presentera sig för sina närmaste vänner. För den öppna

publiken upplever ungdomar att alla krav och förväntningar måste uppfyllas för hur

de ska presentera sig och beteende på Instagram.

Tabell 3. Subjektiva normer på Instagram utifrån publik

Ungdomars upplevda kontroll kategoriserades utifrån en skala från full kontroll till

ingen kontroll. Tabell 4 visar att den upplevda kontrollen hos ungdomar är nästan

densamma för båda publikerna, även om några beteenden skiljer sig emellan dem.

Ungdomar upplever att de har full kontroll över det mesta i sin självpresentation på

Instagram. De har full kontroll, oavsett publik, över Publicering av bilder, Bilder som

publiceras av kompisar och andra och Hur de ser ut på bilderna. Däremot har de

ingen kontroll över Feedbacken som ges på bilderna, Vad som får kommenteras, Vem

som får kommentera eller Hur andra använder namntaggar (@). Skillnaden som

finns för olika publiker är att för privat publik har ungdomar full kontroll över Vem

som kan se bilderna och Hur de framställer sig själva. För den öppna publiken har de

ingen kontroll över Vem som kan se innehållet, och mindre kontroll över Hur de

framställer sig själva

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

Tabell 4. Ungdomars upplevda kontroll över sitt beteende

Baserat på ungdomars attityder, subjektiva normer och upplevda kontroller plockades

ett antal intentioner ut till varför ungdomar väljer en viss typ av beteende för sin

självpresentation. I tabell 5 kan man se att intentionerna mestadels gäller för den

öppna publiken. Ungdomar vill Visa på ett perfekt liv, Visa att de är populära, Visa

att man gör roliga saker, Visa att man är vuxen/mogen och så vidare. Avsikten till

beteendet för den privata publiken är inte lika spikad, de ska Visa att de gör roliga

saker, Visa att man är berest och Visa sitt liv för andra men inga krav på perfektion

och popularitet ställs.

Tabell 5. Intentioner för beteenden på Instagram utifrån publik

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

Resultatet har utifrån de tre faktorerna och utifrån publik identifierat olika beteenden

som ungdomar utför i sin självpresentation på Instagram. I nedanstående tabell (tabell

6) har beteenden kategoriserats och sorteras utifrån publiken. Resultatet indikerat på

att ungdomar väljer att bete sig olika, och därmed presentera sig olika, beroende på

vilken publik de har framför sig. Ungdomar publicerar olika typer av bilder beroende

på om publiken är privat eller öppen, till exempel kan pinsamma bilder och

misslyckanden publiceras inom den privata sfären. Förskönade bilder hör däremot

endast hemma i den öppna sfären. Selfies är den populäraste bilden för ungdomar att

publicera. Snygga och Vuxna/mogna selfies visas för den öppna publiken där inga

Fula, Neutrala eller Flummiga bilder visas. Ungdomar Använder inte filter för den

privata publiken, men däremot alltid för den öppna. Det beteende som endast hör

hemma för den öppna publiken är att ungdomar Gillar sina egna bilder, detta för att

öka antalet likes och därmed visa på popularitet. Majoriten av beteendena är dock

gemensamma oavsett publik; bilder som publiceras, typ av selfies, oskrivna regler

och bildtext.

Tabell 6. Beteenden på Instagram

Gällande ungdomars strategier för självpresentation har tre strategier identifieras;

självfrämjan, insmickran och föregå med gott exempel. Den strategi som ungdomar

använder mest är självfrämjan, de visar på ett visst beteende för att ge intryck av sin

kompetens. Ungdomar vill visa på sina förmågor och färdigheter genom att publicera

bilder när de utövar en aktivitet, de vill visa att de har ett socialt umgänge genom att

publicera bilder på sig själva tillsammans med kompisar. Se söker bekräftelse och vill

nå ut till så många som möjlig. Näst vanliga strategin bland ungdomar är insmickran

som uppfylls genom att de följer andra människors liv, man ger komplimanger och

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

visar upp sina kompisar och låter dem veta vad man tycker om dem. De tar efter

andra viktiga personers beteende och genom dessa kommunikativa beteenden finns

strävan efter sympatiskhet. Beteendena som pekade mot strategin att föregå med gott

exempel är inte lika raka som de andra två strategierna. Tendenserna för den här

strategin visade sig hos ungdomars beteende att alltid fråga om lov innan man postar

en bild på någon annan, att inte lägga upp olämpliga bilder, och två beteenden som

motsäger de självfrämjat beteende är att inte förfina sig själv och sina bilder och att

inte bry sig om populäritet. Ungdomar tenderar inte att använda bön eller skrämsel för

sin självpresentation, utan snarare raka motsatsen.

Tabell 7. Strategier av självpresentation på Instagram

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

5. Diskussion och slutsats

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

Referenser

Böcker

Ajzen, I. 2005. Attitudes, personality, and behavior. [Electronic Resource], 2nd edn,

Open University Press, New York; Maidenhead, Berkshire, England;.

Arvola, M. 2014. Interaktionsdesign och UX: om att skapa en god

anvandarupplevelse. Lund, Studentlitteratur.

Eagly, A. H., & Chaiken, S. 1993. The psychology of attitudes. Fort Worth: Harcourt

Brace Jovanovich College Publishers

Goffmans, E 1959. The presentation of self in every day life.

O'brien, J. 2006. The production of reality: essays and readings on social interaction.

Thousand Oaks, Calif, Pine Forge Press.

Wibeck, V. 2000. Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som

undersokningsmetod. Lund, Studentlitteratur.

Artiklar

Ajzen, I. 1991. The theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human

Decision Processes, 50(2), 179-211.

Bullingham, L. & Vasconcelos, A.C. 2013, "The presentation of self in the online

world’: Goffman and the study of online identities", Journal of Information Science,

vol. 39, no. 1, pp. 101-112.

Findahl, O. & Davidsson, P. 2015. “Svenskarna och Internet, 2015 års undersökning

av svenska folkets internetvanor”.

https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2015.pdf [2016-04-07]

Geurin-Eagleman, A.N. & Burch, L.M. 2016;2015;, "Communicating via

photographs: A gendered analysis of Olympic athletes’ visual self-presentation on

Instagram", Sport Management Review, vol. 19, no. 2, pp. 133-145.

Hogan, B. 2010, "The Presentation of Self in the Age of Social Media: Distinguishing

Performances and Exhibitions Online", Bulletin of Science, Technology & Society,

vol. 30, no. 6, pp. 377-386

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

Jena R.K. (2015). Compulsive use of Smartphone and Technostress: A study among

Indian students. International Journal of Applied Business and Economic Research.

13, 353-362.

Jones, E. E., & Pittman, T. S. (1982). Toward a gene ral theory of strategic self-

presentation. In J. Suls (Ed.), Psychological perspectives on the self. Hillsdale,

NJ:Erlbaum.

Konok, V., Gigler, D., Bereczky, B.M. & Miklósi, Á. 2016, "Humans' attachment to

their mobile phones and its relationship with interpersonal attachment style",

Computers in Human Behavior, vol. 61, pp. 537-547.

Mehdizadeh, S. 2010, "Self-presentation 2.0: narcissism and self-esteem on

Facebook", Cyberpsychology, behavior and social networking, vol. 13, no. 4, pp.

357-364.

Pittman, M. & Reich, B. 2016, "Social media and loneliness: Why an Instagram

picture may be worth more than a thousand Twitter words", Computers in Human

Behavior, vol. 62, pp. 155-167.

Putnam, R.D. 1995, "Bowling Alone: America's Declining Social Capital", Journal of

Democracy, vol. 6, no. 1, pp. 65-78.

Rui, J.R. & Stefanone, M.A. 2013, "STRATEGIC IMAGE MANAGEMENT

ONLINE: Self-presentation, self-esteem and social network perspectives",

Information, Communication & Society, vol. 16, no. 8, pp. 1286-20.

Sheldon, P. & Bryant, K. 2016, "Instagram: Motives for its use and relationship to

narcissism and contextual age",Computers in Human Behavior, vol. 58, pp. 89-97.

Smith, L.R. & Sanderson, J. 2015, "I'm Going to Instagram It! An Analysis of Athlete

Self-Presentation on Instagram",Journal of Broadcasting & Electronic Media, vol.

59, no. 2, pp. 342-358.

Subrahmanyam, K., Reich, S.M., Waechter, N. & Espinoza, G. 2008, "Online and

offline social networks: Use of social networking sites by emerging adults", Journal

of Applied Developmental Psychology, vol. 29, no. 6, pp. 420-433.

Statens Medieråd, Medietilsynet Norweigan Media Authority (2014). “Barn och

medier 2014”.

http://www.internetstatistik.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/10/Sverige-

Norge-grafiskt_informationsblad.pdf [2016-04-07]

Institutionen för informatik

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar

Tel 0772-28 80 00

Lnu.se

Tossel, C., Kortum, P., Shepard, C., Rahmati, A. & Zhong, L. 2015, "Exploring

Smartphone Addiction: Insights from Long-Term Telemetric Behavioral Measures",

International Journal of Interactive Mobile Technologies (iJIM), vol. 9, no. 2, pp. 37.

Zhao, S., Grasmuck, S. & Martin, J. 2008, "Identity construction on Facebook:

Digital empowerment in anchored relationships", Computers in Human Behavior,vol.

24, no. 5, pp. 1816-1836.

Kim, J. 2001, "Phenomenology of Digital-Being", Human Studies, vol. 24, no. 1/2,

pp. 87-111.

Miller, J. 2014, "The fourth screen: Mediatization and the smartphone", Mobile

Media & Communication, vol. 2, no. 2, pp. 209-226.

Tanaka, S. 2015, "Intercorporeality as a theory of social cognition", Theory &

Psychology, vol. 25, no. 4, pp. 455.

Webbsidor:

Internetstiftelsen i Sverige 2015. Eleverna och internet 2015,

http://eoi2015.iis.se/attityder-och-delaktighet/internets-betydelse-for-elever/

[2016-04-07]

Instagrams helpcenter 2016, https://help.instagram.com/ [2016-04-26]