Hälsa och samhälle

Ungdomars syn på sex En kvalitativ studie av sju

invandrarungdomar

EXAMENSARBETE

ZAHRA AL-ALAWI RANIA FARAZUMIS

Examensarbete 15 hp Malmö högskola Socionomprogrammet, IFS Hälsa och samhälle Maj 2010 205 06 Malmö

2

Young people's attitudes

to sex

A qualitative study of seven

immigrant youth

ABSTRACT Syftet med vår uppsats är att intervjua ungdomar som har en utländsk bakgrund, tjejer och killar i 18-års ålder på en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tänker, resonerar och förhåller sig kring frågor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas på sju ungdomar. För att analysera vår empiri har vi använt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv på den moderna synen på sexualitet och kärleksideologin. Sedan även av Nader Ahmadi som diskuterar föräldrarnas svårigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus. Förutom detta även socialisationens påverkan på individen och Eriksons perspektiv på hur identiteten till stor del påverkas av föräldrarna. Resultatet vi kom fram till är att ungdomarna skapar sig en egen identitet med en blandning av olika perspektiv. Denna identitet skiljer sig inte mycket från omgivningen och andra ungdomars syn på sex och intima relationer. Nyckelord: sex och intima relationer, invandrarungdomar, uppfostran, socialisation, religion.

3

Innehållsförteckning Innehåll ............................................................................................................... 3 Inledning ............................................................................................................. 4 Problemformulering ......................................................................................... 4 Syfte ................................................................................................................. 4 Frågeställning ................................................................................................... 4 Avgränsning ..................................................................................................... 4 Ordförklaringar ................................................................................................ 5 Metod .................................................................................................................. 5 Kvalitativ metod .............................................................................................. 6 Urval och tillvägagångssätt .............................................................................. 6

Analys av det empiriska ................................................................................... 7 Forskningsetik ................................................................................................. 7

Bakgrund ............................................................................................................ 8 Mångkulturalismen och globalisering .............................................................. 8 Ungdom, kulturmöten och identitet .................................................................. 8

Teorier ...............................................................................................................10 Kärleksideologin ...........................................................................................11

Socialpsykologi .............................................................................................12 Socialisation. ..........................................................................................12

Rollteori .................................................................................................12 Kulturella linser och Habitus ...................................................................13

Ungdomspsykologi .........................................................................................13 Jagidentitet ................................................................................................13

Familjen och föräldrar ...............................................................................14 Vänners betydelse ......................................................................................14

Olika identitet ...........................................................................................14 Religion .........................................................................................................15

Resultat av empirin. ............................................................................................15 Informantpresentation .....................................................................................15 Uppläggning av resultaten ..............................................................................15 Block 1 ...........................................................................................................16 Sex och Kärlek ...........................................................................................16 Block 2 ...........................................................................................................19 Vänner ........................................................................................................19 Media ........................................................................................................20

Block 3 ...........................................................................................................21 Föräldrar ....................................................................................................21 Kultur, tradition, religion ............................................................................22 Olika roller .................................................................................................23

Analys av empirin ..............................................................................................24 Upplägning av analys ....................................................................................24 Analys av resultat ..........................................................................................24 Slutdiskussion och sammanfattning ....................................................................33 Referenser ..........................................................................................................36

Böcker ............................................................................................................36 Antologi .........................................................................................................36

Elektroniska källor .........................................................................................36 Bilagor ...............................................................................................................37 Bilaga 1 ..............................................................................................................38 Bilaga 2 39

4

INLEDNING

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle där människor från hela världen möts på olika sätt. När det gäller det ämne vi har valt, sexualitet, så lever dagens invandrarungdomar i ett samhälle som kan erbjuda en annorlunda sexuell verklighet än föräldrarnas. Förr i tiden var sexualiteten mer beskyddande och präglades av en mängd förbud, där sexuellt avståndstagande rekommenderades oftast som det rätta. Egna erfarenheter säger oss att synen på sex i Sverige kan skapa konflikter då invandrarföräldrars värderingar och syn på sex inte stämmer överens med omgivningens. Sexualitet är i dagens samhälle ett diskuterat ämne och många har olika åsikter om det. Det påstås att sex har blivit fritt och tillgängligt i vårt samhälle. Resultatet blir då att ungdomarna kan hamna i ett dilemma där de får ta hänsyn till två olika förhållningssätt som därmed kommer att forma ens identitet och syn på sex (Forsberg, 2005). Därför kan ungdomarna många gånger ställas inför svårigheter när de skall samtala med deras föräldrar om det sexuella livet, samlevnadsfrågor, om de olikheter och om de konflikter som kan uppstå. Eftersom föräldrarna och samhället kan ha olika förväntningar på ungdomarna kring ovanstående temaområden, därför kan alla dessa frågor och förväntningar kring sexualitet skapa olika problem som hör till ungdomarnas verklighet. Vårt intresse för detta ämne grundar sig på vår föreställning om att sexualitet är ett fenomen som genomsyrar hela människans liv (Forsberg, 2005). Problemformulering Varför kan olika förhållningssätt till sex väcka starka känslor inom oss? I skolan och i det sociala livet får ungdomarna en bild av hur de ska förhålla sig till sex och hemma kanske en annan bild. Detta kan bidra till att ungdomarna blir förvirrade och kan känna att de har en dubbel identitet, där de är på ett specifikt sätt hemma och på ett annat sätt i skolan. Syfte Syftet med vår uppsats är att intervjua ungdomar som har en utländsk bakgrund, tjejer och killar i 18-års ålder på en gymnasieskola i Malmö. Det vi kommer att behandla är hur de tänker, resonerar och förhåller sig kring frågor som har med sexualitet och intima relationer att göra.

Frågeställningar 1) Vad är dessa ungdomars syn, attityd och förhållningssätt på sex och relationer? 2) Vilken är deras största informationskälla om sex? 3) Vad har format deras syn på sex? Avgränsning För att begränsa ett stort forskningsämne som vi har valt att behandla så valde vi att fördjupa oss inom ett särskilt område, som handlar om invandrarungdomars förhållningssätt och attityder till sex och intima relationer. Samt specifikt om hur

5

dessa ungdomar hanterar familjens och det svenska samhällets syn inom detta ämne. Vi jämför inte resultatet med svenska ungdomar och vår studie baseras endast på de informanterna vi har intervjuat.

Ordförklaringar Norm Ett av ett samhälle eller en grupp accepterat sätt att tycka, vara eller bete sig på, alltså beteendemönster som accepteras utan kritik inom gruppen. Typiska värderingar eller mönster av åsikter. Normer är ofta osynliga eller visar sig som traditioner eller invanda beteendemönster (Eisele, 2003). Heteronormativitet Tiina Rosenberg beskriver heteronormativitet på följande sätt: ” Med termen heteronormativitet åsyftas dem institutioner, strukturer, relationer och handlingar som vidmakthåller heterosexualitet som något enhetligt, naturligt och allomfattande ’’ (Forsberg, 2005).

Sexualitet Beteenden hos djur inklusive människa vilka har evolutionär anknytning till fortplantning men som omfattar alla känslor och beteenden som påverkas av könsdrift (lust). Människans sexualitet finns under hela livet, men blir en levnadspåverkande faktor från puberteten, något som består hela livet med avtagande trend i de högsta åldrarna. Sexualitetens centrala manifestation är samlaget, men många andra beteenden har också sexuell innebörd (Nationalencyklopedin, 2010-04-21).

METOD

Syftet med att skriva denna uppsats var att vi ville göra en undersökning om hur ungdomar ser på sexualitet och intima relationer baserat på deras tankar, känslor, attityder och värderingar. För att få en större bild av den tidigare forskning som finns inom vårt kunskapsområde gjorde vi en litteratursökning på biblioteket. Vi sökte på ord som ”sexualitet”, ”invandrarungdomar”, ”kultur”, ”socialpsykologi”, ”värderingar” och ”normer”. Vi upptäckte att det fanns en del skrivet generellt om ungdomars sexualitet och om vilka problem de kan stöta på. Men när det gällde den infallsvinkeln i invandrarungdomars liv vi ville undersöka, angående deras sexualitet och intima relationer, fanns det inte mycket skrivet om det. Vi ansåg att det därför var bra att vi begränsade oss i just invandrarungdomar och deras attityder samt undersöka anledningen till detta med hjälp av socialpsykologi och utvecklingspsykologi. Det gjorde vi främst på grund av att det inte är många som har forskat i just detta ämne utifrån dessa perspektiv och på grund av den tid som fanns till vårt förfogande. För att kunna skriva vårt arbete och besvara vårt syfte, har vi först och främst använt oss mycket av en bok skriven av Philip Hwang och Björn Nilsson, (2003) som heter Utvecklingspsykologi. I vårt arbete har vi använt oss mycket av olika teorier som handlar om identitetsbildning och föräldrarnas roll i den moderna uppfostran. För att en djup förståelse för hur normer och värderingar skapas och lärs in i människan så har vi använt oss av olika teorier inom den socialpsykologiska skolan. Då har vi använt oss av olika böcker som

6

Vardagslivets socialpsykologi av Thomas Johansson & Philip Lalander (2010). När det gäller forskning om invandrarungdomars attityder till sexualitet och identitetsbyggande i ett mångkulturellt sammanhang så har vi använt oss av Margareta Forsberg som har skrivit, Ungdomar och Sexualitet (2005) och sedan en antologi, Ungdom, kulturmöten, identitet, redaktör är Nader Ahmadi (2003). Kvalitativ metod Vi har använt oss och förlitat oss till stor del på de sju kvalitativa intervjuerna vi gjort eftersom det var genom dem vi skulle få fram den information vi sökte efter. Vi har valt att utföra just en kvalitativ studie i vår empiriska undersökning för att vi ville få en så fullständig bild som möjligt och en djupgående beskrivning av det område vi ville undersöka. Kvalitativa metoder inriktar sig på att karaktärisera och det är i grova drag texten som är det centrala arbetsmaterialet. Vi tänkte främst på hur analysen skulle gå tillväga och att få intervjuerna i form av ord istället för i form av siffror. Detta skulle hjälpa oss att få fram ungdomarnas känslor, uppfattningar och åsikter på ett tydligt sätt som kan analyseras (Repstad, 1999).

Urval och tillvägagångssätt Undersökningen genomfördes under våren år 2010. Anledningen till att vi har valt ungdomar som är 18 år är för att vi tycker att den åldersgruppen är intressant. Det är då man befinner sig vid en inledande övergång till vuxenvärlden samtidigt som man fortfarande är en ungdom. Något som vi tycker är viktigt att belysa i vårt arbete är att dessa ungdomar inte är en homogen grupp, vi anser inte att man lever under samma villkor bara för att man är invandrare. Detta eftersom människors uppfostran och erfarenheter varierar mycket beroende på i vilket sammanhang man lever i.

Vi inledde vår undersökning genom att kontakta rektorn till en gymnasieskola i Malmö för att få samtycke till att genomföra våra intervjuer med elever som går på skolan. Efter att vi fick samtycket kontaktade vi en lärare som på sina lektioner presenterade vårt arbete och de som blev intresserade skrev upp deras mejl och telefonnummer som vi senare fick av läraren för att kontakta dem. Vårt mål var att intervjua tre killar och tre tjejer för att få en bild om det finns skillnader i deras förhållningssätt inför ämnet sexualitet och intima relationer. Men det blev sju intervjuer istället för sex eftersom det tillkom en informant som gärna ville vara med och därför tog vi chansen att intervjua. De fem första intervjuerna skedde enskilt medan de sista två skedde i form av en gruppintervju mellan en kille och en tjej. Det var i syfte med att vi ville se dynamiken som kan uppstå när man behandlar ett sånt ämne. Vi valde att använda oss av en halvstrukturerad form av intervjufrågor, för att denna form innehåller bestämda frågor och teman men ger oss även möjligheten att ändra ordningsföljden. Men det ger oss främst möjligheten att ställa följdfrågor som leder till att vi kan få djupare förståelse av den informationen som kommer fram och att undvika missförstånd. Vårt mål var att vi ville vara flexibla till intervjupersonens möjlighet att i sina svar kunna utveckla sina idéer och svara fritt. Intervjuguiden bestod av tre teman. Den första handlade kortfatta om deras bakgrund, den andra om deras synsätt till sex och den tredje om deras synsätt på intima relationer. Det gjorde vi för att underlätta bearbetningen av materialet, men även för att upplysa dem om i vilken ordning frågorna kommer att ställas.

7

Att vi båda var närvarande vid intervjuerna var för att vi ville undvika att göra personliga tolkningar av den informationen som kom fram. Men vi är ändå medvetna om att det kan vara svårt att vara neutral (Kvale, 1997). Något annat som är värt att nämna är ”intervjuareffekten” vilket är att vi som intervjuare kan påverka våra informanters svar. Vi är medvetna om att det är vårt kön, ålder och etniska bakgrund som kan påverka hur mycket information som intervjupersonerna vill förmedla. Fördelen med vår bakgrund kan vara att vi är nära i åldern samt har en utländsk bakgrund, vilket kan ha lett till att informanterna kan ha fått förtroende för oss att prata om detta ämne öppet (Denscombe, 2000).

Innan vi gjorde intervjuerna hjälpte vaktmästaren oss att hitta ett enskilt grupprum på skolan där vi kunde utföra intervjuerna i en lugn och harmonisk miljö. Men även för att på detta sätt värna om deras integritet. Vi spelade in samtalet efter att vi först hade frågat om deras samtycke till att spela in. Vi ansåg att använda oss av bandspelare under intervjuerna skulle hjälpa oss att koncentrera oss på våra informanter och på den informationen som kommer fram och samtidigt registrera all information korrekt. En av oss gjorde små anteckningar för att fånga det vi tyckte var viktigt. De flesta intervjuerna varade mellan 20-30 minuter (Kvale, 1997).

Enligt Giorgi, ska intervjun alltid skrivas ner ordagrant och detta så snabbt som möjligt, därför satte vi oss ner och transkriberade intervjuerna. Man plockar ut de viktigaste delarna ur intervjuerna som hjälper att besvara ens syfte. Detta leder till en meningskoncentrering, vilket innebär att man formulerar informantens meningar mer koncist. Långa meningar görs till korta där den viktiga innerbörden av meningen är med (Meeuwisse m.fl., 2008).

Analys av det empiriska materialet

När transkriberingen var klar, började vi tolka materialet. Tolkningsprocessen som vi följde var den ”hermeneutiska cirkeln” där vi i vår analys hade en växelverkan mellan helheten och dess mindre delar. Följande citat beskriver hur vi har gått tillväga i vår tolkningsprocess av intervjuerna: Med en text framför sig – till exempel en nedskriven intervju – läser man normalt först igenom det hela för att försöka få en helhetsbild. Därefter går man tillbaka till enskilda teman och utsagor, försöker hitta deras innebörd och betydelse och går så tillbaka igen utifrån en mer reflekterad tolkning av helheten (Repstad, 1999). Vi är medvetna om att vår förförståelse och bakgrund kan påverka tolkningsprocessen och valet av våra teorier och materialet som togs upp i kapitlet tidigare bakgrund. Forskningsetik Eftersom sex är ett känsligt ämne som för vissa fortfarande är tabubelagt tog vi speciellt hänsyn till de etiska principerna, nyttjande, konfidentialitet, samtycke och informationskrav. Med tanke på ämnets sensibilitet ansåg vi att det var bra att vi inte kände informanterna sen tidigare för att undvika situationer där det kan föreligga något beroendeförhållande mellan forskaren och deltagarna.

8

Vi valde att informanterna skulle vara 18 år för att vid den åldern är den sexuella identitetsutvecklingen nästan klar. Ämnet kan vara känsligt för att de inte vet vad sex innebär eller för att de kan ha haft negativa och traumatiska upplevelser som kan väcka olika sorters känslor under intervjuns gång. Vi gjorde en tydlig sammanhangsmarkering och informerade om vårt syfte klart och tydligt och varför vi ville intervjua dem och vilka frågor undersökningen berör. Vi förklarade för dem att frågorna inte kommer att rikta sig in mot deras personliga liv och erfarenheter utan det kommer att vara generella frågor. Vi har informerat dem om att de att det är frivilligt att delta och dessutom gav vi dem vår mejl om de hade några frågor eller ville ta tillbaka sitt samtycke, vilket gav dem en känsla av trygghet. Dessutom meddelade vi om att deras namn och skola inte kommer att publiceras i vårt arbete utan allt kommer att behandlas konfidentiellt. Materialet kommer att bevaras på sådant sätt att ingen annan än oss två har tillgång till det. De fick även avbryta intervjun när de ville och om någon fråga skulle kännas svår, känslig eller för personlig att besvara fick de säga »pass» och hoppa över den frågan. Vi informerade dem även om att de kommer att få ta del av arbetet när den är klar (Kvale, 1997; Meeuwisse m.fl., 2008). Vårt arbete har fått ett godkännande av den etiska prövningen via Malmö högskola.

BAKGRUND

Hur ska man hantera kärlek och sexualitet? En stor del av att bli vuxen är sökandet efter sin egen sexuella identitet. Men detta kan vara svårt eftersom hur människor formar sin sexualitet och sina intima relationer har med vilket samhälle man uppfostras och lever i. Därför kan det ge många motsägelsefulla bilder av både manlig och kvinnlig sexualitet.

Mångkulturalism och globalisering Ur ett internationellt perspektiv så har Sverige utmärkt sig som ett land med stor öppenhet när det gäller sexualiteten. Det kan medverka till att skapa ett dilemma eftersom de flesta av ungdomarna och familjerna som kommer till Sverige kan då bemöta en mer liberal syn på sexualitet än det de är vana vid i sitt hemland. Ungdomarna växer upp i en miljö av möten mellan olika människor och olika värderingar och tankesystem när de ska hitta sina egna sätt att förhålla sig till sexualitet och intima relationer. Men samtidigt så påverkas de av sina föräldrar och deras generation och vill vara lojala med de värderingar som dessa förmedlar (Forsberg, 2005).

Ungdom, kulturmöten och identitet Nader Ahmadi har skrivit boken ”Ungdom, kulturmöten, identitet” (2003) som vi anser relatera mycket till vår studie. Han fördjupar sig i mångkulturalismens utmaningar bland invandrarungdomar och deras familjer.

9

Ahmadi (2003) tar upp barndomens och uppfostrans påverkan på identitetsbyggande och menar att varje individ internaliserar i barndomen olika företeelser som senare kan leda till olika sätt att tolka samma företeelse som umgängesmönster och val av livspartner. Därför menar han att invandrarfamiljer bär med sig djupa inlärda kulturella referenser från det gamla landet. När de kommer i kontakt med det nya landet, Sverige, så påverkas dessa kulturella betingande tolkningsscheman och samtidigt bearbetas de till nya sätt att tolka de olika företeelserna på. Ahmadi (2003) diskuterar även familjen och dess förändrade betydelse och roll i det svenska samhället och tar upp flera exempel som vi kommer att belysa. Han menar att migration är en komplicerad och i vissa fall långvarig process som medför många förändringar i både det sociala, det psykiska och fysiska tillståndet hos individer och familjer. Ahmadi (2003) menar att familjen i Sverige inte är mindre viktigt än i andra länder, men den har en annan funktion och andra gränssättningar och tar upp följande exempel: Sverige är ett land som har en grundprincip i modern uppfostran som värnar för individualitet och skyddande av integritet för alla människor i alla åldrar. Medan det i andra länder kan vara så att de har ett gruppcentrerat tänkande där hela familjen som grupp är viktigare än individen. Därför kan rädsla för att familjen ska hota individens integritet uppstå då det i Sverige är barnets bästa som sätts i centrum och inte gruppens. Till exempel så är det accepterat att tonåringar tar avstånd från familjen för att hävda sin identitet. När det gäller invandrarungdomarna så kan de se sig själva i centrum med en hel värld av rättigheter och friheter som har öppnat sig framför deras ögon, vilket de inte är mogna för eller redo att ta i anspråk för, för att de har socialiserats enligt ett annats samhälles normer. En konsekvens av det blir då att familjen får en komplex roll och svår förändring att bemöta och kan inte hantera sina ungdomars nya förhållningssätt. Ahmadi (2003) anser vidare att frågor som berör sexualitet och intima relationer kan lätt leda till missförstånd. Sexualiteten i det svenska samhället är en fråga som angår individen och alltså endast mellan det älskande paret. Men i många andra samhällen är sexualiteten en angelägenhet för många fler än de direkt inblandade såsom familj och släkt. Ahmadi (2003) hävdar att många invandrar ungdomar kan uppleva något som han kallar för generationskonflikt som är något generellt och som finns hos familjer i alla länder och kulturer. Det som karaktäriserar denna konflikt hos familjer som håller starkt vid deras traditioner är att den har mycket intensivare kraft. De ungdomar som växer upp i en sådan form av familjerelation hamnar då i en annan kris, som han kallar kulturtillhörighetskris. Med detta menar han att dessa ungdomar befinner sig i en ständig kamp för att hitta en balans mellan hemmet som har en stark anknytning till hemlandets traditioner, och samtidigt de krav som det nya samhället ständigt ställer på dem. Därmed blir den dagliga resan mellan hemmet och samhället mycket plågsam och krävande. Han diskuterar identitetsbegreppet och förklarar den på följande sätt att ’’identitet ger en person en fast punkt i hennes omgivande universum och en grund att stå på, som möjliggör för denna, att känna tillhörighet och att förstå sin plats i sin omgivning’’ (Ahmadi, 2003 s 72).

10

Ahmadi (2003) menar därför att invandrarungdomar inte lyckas bygga upp en egen personlig identitet om deras jaguppfattning avviker från det dominerande samhället. Alltså identifierar sig invandrarungdomar varken med den svenska eller hemlandets kultur och upplever ibland att de inte tillhör någon av dem. Därför menar han att många invandrarungdomar behöver hjälp med att hitta en egen identitet som är oberoende av familjens eller omgivningens. En av författarna i boken ”Ungdom, kulturmöten, identitet” är Riyadh Al-Baldawi. I sitt kapitel tar han upp kulturbegreppet och menar att kulturen är ’’ summan av genom livets inlärda traditioner och normer som dominerar och utvecklas genom historien hos en folkgrupp eller nation’’ (Ahmadi, 2003, s 107). I denna definition betonar Al-Baldawi (2003) två viktiga aspekter av kulturbegreppet. För det första menar han att kultur består av traditioner, normer och seder som internaliseras i människan från födseln som ett arv från omgivningen. Dessa traditioner och normer inrotas i individen i en inlärningsprocess. Han menar vidare i sin text att kulturen definieras som en inlärningsprocess vilket innebär att det inte finns några kulturer som är fel eller rätt. Alla är rätt på sitt sätt. Däremot är det upp till individen att genom att studera andras kultur sortera ut traditioner som man vill behålla. Men viktigt att poängtera är att det är svårt att kasta ifrån sig alla normer och traditioner som dominerar om man fortsätter leva i det samhälle som man föds i. Det kan föda starka konflikter med omgivningen där acceptans av alla dessa traditioner och normer ger individen legitimitet och social styrka. ”Jag vill betona att det inte finns oföränderliga kulturer. Det betyder att kulturer traditioner och normer påverkas av en dynamisk historisk utveckling där vissa traditioner tags bort och vissa stärks. Samt att det skapas nya traditioner ju mer människor öppnar sig mot andra kulturer” (s 108). Slutsatsen av det han säger är att denna tolkning på begreppet kultur ger oss möjlighet att se traditioner och normer i samspel med levande människor och är mer utvecklande ju mer öppnare människorna är för varandra. Ett begrepp som Al-Baldawi (2003) även diskuterar är religion. Han menar att religion inte kan vara en kultur men det är en viktig faktor som påverkar olika traditioner och kulturer. Det påverkar till exempel ens livssyn, sättet som människor umgås och kommunicerar på. I världen ser vi idag att en och samma religions regler kan tolkas på olika sätt i beroende på människans utveckling och den skiftande synen på religionen.

TEORIER

Vi har valt att utgå från några teorier som har sin grund i några inriktningar inom de socialpsykologiska och utvecklingspsykologiska fälten. Inom socialpsykologin har vi studerat samspelet mellan individen och hennes sociala omgivning och människans beteende. Det har vi gjort för att kunna förstå hur värderingar och normer inverkar på ungdomarnas sätt att vara, eftersom de influeras bland annat av sina föräldrar, skolan, kamratgruppen och massmedia och socialiseras på så sätt in i samhället. Utvecklingspsykologin ger oss en vidare förståelse av ungdomsåldern och dess karaktär då den diskuterar utifrån ungdomens biologiska,

11

kognitiva och emotionella utveckling. Vi har även utgått från Anthony Giddens bok som heter ’’Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället’’ Kärleksideologin Anthony Giddens (1995) är sociolog och en av dem som har forskat om sexualitet och intima relationer i det moderna samhället. Han menar att "sexualiteten har idag upptäckts, öppnats upp och blivit tillgänglig som en del i utvecklingen av olika livsstilar. Det är något som var och en av oss ’har’, eller odlar. Den är inte längre något naturgivet, som individen godtar som om den vore något förutbestämt. På något sätt, som ännu återstår att undersöka, fungerar sexualiteten som en formbar egenskap hos jaget, en viktig förbindelselänk mellan kropp, jag-identitet och sociala normer’’ (s 21). Huvudtanken som genomsyrar hans bok är hur framväxten av ett romantiskt kärleksideal har haft avgörande betydelse för synen på sexuella och intima relationer i västvärlden. Han tar upp tre olika sorters relationer som har utvecklats i vår moderna tid. Den första är passionerad kärlek, amour passion, som är en relation som inbegriper sambandet mellan sexuell attraktion, lust och kärlek. Det är lusten och den sexuella attraktionen som dominerar över kärleken och engagemanget i lusten är så stor att det kan få individen att bortse från sina moraliska skyldigheter. Den romantiska kärleken skiljer sig mycket från den passionerade kärleken eftersom lusten förändrar sitt meningsinnehåll och kärleken är den som är i centrum och dominerar över sexualiteten i denna relation. Kärleken är det som legitimerar sexualiteten, vilket gör att den andre framställs som en mycket speciell person som man sätter före sig själv. Den har dessutom en föreställning om att den enskildes liv blir som en individualiserad berättelse som sedan blir som en gemensam historia som man återberättar. Viktiga komponenter i den romantiska kärleken är att det finns en kärleksideologi där kärleken har en central betydelse i en relation och legitimerar sex. Det är en stark heteronormativitet som är i centrum och med detta menas att en heterosexuell relation är den självklara utgångspunkten och det som är det normala. Giddens (1995) tar även upp något som han kallar för den rena relationen. Den rena relationen har inte alls med renhet i sexuell mening att göra. Den syftar på en situation där en social relation etableras för sin egen skull, beroende på vad var och en kan få ut av ett varaktigt förhållande med den andra. Det är den relationen som han menar är mest reflexiv i sin mening, alltså där man reflekterar mycket och är medveten om sina val och handlingar och inte endast styrs av sexualitet eller kärlek. Giddens (1995) diskuterar ungdomars sexuella beteenden och deras ändring genom åren. Han menar att man kan fortfarande idag tillämpa distinktionen fin/dålig flicka när man utforskar tonåringars sexuella beteenden. Samma sak vad gäller männens erövringsvilja till att ha fler tjejer. Men särskilt bland tonårsflickor så har många attityder genomgått stora förändringar. Flickor pratar inte längre om att "hålla sig" för ett äktenskap utan de anser sig ha rätt att vara sexuellt aktiva vid den ålder de själva bedömer är lämpligt. Istället präglas de av ett ideal av romantik och trohet som därmed kan

12

tänkas ta slut, alltså existerar inte den eviga äktenskapliga relationen längre i dagens västsamhälle. Anthony Giddens (1995) tar även upp tjejers och killars attityd till mödomshinnan. Han menar att flickor ser fortfarande mödomshinnan som något de förlorar men idag handlar det inte längre om de ska eller inte ska förlora den, utan att välja den rätta tidpunkten och de rätta omständigheterna för detta. När det gäller killar så är det annorlunda eftersom för killarna är de sexuella erfarenheterna en vinst, något som stärker deras självförtroende och bekräftar deras manlighet. Socialpsykologi

Socialisation Emile Durkheim var den som utvecklade socialisationsbegreppet i början av 1900-talet. Det syftar på uppfostran och uppväxtvillkor samt barnets tillträde till vuxenlivet. Skolan och familjen brukar i denna kontext betraktas som de mest centrala institutionerna för socialisation. Under barnets första levnadsår sker en överföring av värderingar, attityder, beteenden och kunskaper till barnet från andra människor och grupper i samhället. Denna process sker med hjälp av imitation och identifikation med personer, grupper och institutioner som ofta kallas socialisationsfaktorer och socialisationsagenter. Socialisationsprocessen delas in i tre delar nämligen: primär, sekundär och tertiär. Primär socialisation syftar till de personer som är närmast barnet, så som föräldrar, syskon och signifikanta andra, som sätter sina spår i barndomsåldern. Sekundär socialisation innebär att individen internaliserar olika sociala färdigheter för att kunna fungera i samförstånd med samhällets generella normer, till exempel vänner, jämnåriga och skola. Den tertiära situationen syftar på att vi människor påverkas till att internalisera speciella värderingar, så som utifrån massmedia (Nilsson, 2001). I början av socialisationen är det en envägsprocess, alltså en ensidig påverkan som går från de olika miljöfaktorerna till en passiv organism. Men senare betraktas socialisationen som ett samspel eller en tvåvägsprocess alltså blir individen inte längre en passiv mottagande aktör utan är själv med och påverkar sin omgivning genom sin aktiva roll. Individen är under en ständig växelverkan mellan omgivningen och sig själv. Detta innebär att olika generationer som lever i olika samhällen kommer att uppleva olika socialisationsnormer samt värderingar, vilket kan innebära att generationskonflikter, som lätt kan uppstå (Nilsson, 2001).

Rollteorin Rollteoretiker diskuterar olika sociala roller, deras betydelse, samt funktion och förväntningar som påverkar individen och samhällslivet. De sociala rollerna är inlärda av samhällsmedlemmarna. Beroende på vilken livssituation vi befinner oss i, ställer samhället och omgivningen krav på oss och förväntningar på ett lämpligt beteende som ska uppnås. De förväntningarna införlivar vi omedvetet och gör till ett krav på oss själva (Eisele, 2003).

13

Varje dag influeras vi av olika sociala roller som innehåller olika beteendemönster och scheman som har sitt ursprung i kulturen, vårt förflutna och i den sociala sfären, som formats och omformats i en social växelverkan. ”Om en roll rymmer motstridiga förväntningar, om man samtidigt agerar i två olika roller eller om ett beteende måste utföras mot ens vilja uppstår rollkonflikt. Denna konflikt kan i sin tur leda till rolldistans, vilket innebär att två olika roller ställer oförenliga krav. Om konflikten inte går att lösa måste personen distansera sig till en av roller’’ (Eisele, 2003, s; 60).

Kulturella linser och habitus Att något är socialt konstruerat innebär inte att det är lätt att förändra i nya former eftersom förändring tar tid. Den franske sociologen Pierre Bourdieu menar att habitus är något liknande såsom kulturella linser, ett slags invanda strukturer genom vilka man upplever och begripliggör världen och det är något som påverkas och formas i det sociala rummet. Människors förståelse och attityder av världen präglas av de sociala möten de har erfarit i sin värld. Genom att ungdomarna har uppfostrats av sina föräldrar har deras habitus skapat en möjlighet att känna igen sig själva. Huvudtanken i detta är att det inte är en fråga om att upplevelsen enbart sitter i den mentala, utan ens habitus är en förkroppsligad struktur och därför är kultur något trögt och svårt att förändra (Johansson & Lalander, 2009). Ungdomspsykologi

Ungdomspsykologin blev under 1900-talet etablerad som en vetenskaplig teori, som har många olika uppfattningar och tolkningar av ungdomstiden som psykologiskt fenomen (Hwang & Nilsson, 2003). Jagidentitet Erik Homburger Erikson har skrivit en omfattande teori om de åtta stadierna i den psykosociala utvecklingen där ett av stadierna handlar om ungdomstiden som han kallar för ”mellan barn och vuxen” diskuteras. Enligt honom så är det viktigaste problemet under ungdomen att få en jagidentitet. Erikson (2001) menar att ett problem som kan uppstå under ungdomstiden är hur de unga ska klara av att skapa ett sammanhang mellan de roller och färdigheter de tidigare tillägnat sig och de roller och ideal som gäller i vuxenvärlden. Samtidigt som de ska acceptera sin kropp och de starka sexuella impulser som är en del av dem. Uppgiften blir med andra ord att integrera allt detta, och den integrationen är något mer än summan av barndomens identifikationer. Anskaffningen av jagidentiteten under tonåren skiljer sig från kultur till kultur. Men det som är gemensamt i alla samhällen är att individen kommer att vara beroende av möjligheterna av att skapa en meningsfull bild av sin person och de prestationer man erfarit för att kunna tillägna sig en stark jagidentitet. Men något som kan utmana utvecklingen är att de unga utsätts för så många motstridiga värderingar och krav att de skapar en förvirring sitt sociala jag. Den heterogena sociala miljön för ungdomar i dagens sociala samhälle kan, enligt Erikson, skapa en svårighet där de bara kan välja ut vissa delar som kan ingå i ”jagsyntesen”. I sitt utforskande av olika roller och identiteter i deras samspel med både vuxna och jämnåriga riskerar ungdomarna att inte klara av syntesen, vilket kan resultera i identitetsförvirring (Nilsson, 2001).

14

Föräldrar och familjen Det är av stor betydelse för identiteten under tonåren att familjen fungerar som en trygg bas som de unga kan utgå ifrån i sitt sökande efter identitet. Ungdomar som har ett nära band till föräldrar, men som samtidigt har frihet att uttrycka sina åsikter och utforska alternativa värderingar och attityder har bättre möjligheter att komma fram till en mogen identitet. Men samtidigt så är det typiskt för ungdomstiden att man gör uppror mot föräldrarna eftersom det är nödvändigt för dem att ifrågasätta barndomens värderingar för att kunna hitta fram till en mogen identitet. När det gäller invandrarungdomar så kan föräldrarna betyda mycket för en stark positiv identitetsbildning hos de unga, genom att lära de gruppens kulturella traditioner och fostra de till att vara stolta över sin etniska tillhörighet. Föräldrarna har också en viktig uppgift när det gäller att lära ungdomar att hantera fördomar och vredeskonflikter som de kan komma att möta i samhället (Nilsson, 2001). Vänners betydelse

Kamrater har en viktig funktion att fylla under frigörelsen. De övertar delar av den roll som föräldrarna haft som auktoritetsinstans och status givande institution. Man har ett desperat behov av anknytning och beroende av kamratgruppen eftersom vännerna blir den arenan där ungdomarna söker hjälp med att hitta sin identitet. Det är därför man har behov av att tillhöra ungdomsgruppen för att försvara sig mot det ständiga hotet och roll och identitetsförvirringen. Skolan spelar en viktig roll när det gäller att ge de unga rika och varierade möjligheter att utforska sig själv och sin omvärld (Nilsson, 2001; Hwang & Nilsson 2003). Olika identiteter Det finns tre olika sätt att identifiera sina föräldrar på under ungdomstiden enligt Erikson (2001). Den första är att ungdomarna kan bedöma föräldrarna på ett realistisk sätt, identifiera sig med de på vissa områden men också ta avstånd från vissa av föräldrarnas värderingar som de inte vill göra till sin egna. Ungdomar med en ”uppnådd identitet” har också en tendens att välja partner och vänner som kan hjälpa de i frigörelsen från föräldrarna. Den andra kallas för identitesmoraturiom som kännetecknas av att de unga är inne i det som Erikson kallar identitetskrisen. Där ställer ungdomen ständigt frågor och försöker aktivt lösa sina identitetsproblem. De upplever osäkerhet, är sårbara och impulsiva. Erikson menade att krisen inträffar i tidig ungdomsålder, mellan 15-18 års ålder. De flesta har inte etablerat en fast identitet före 20 års ålder. Den tredje är identitetsövertagande som handlar om en identitetsstatus som karaktäriseras av att vissa ungdomar har undvikit identitetsutforskningen genom att de på ett omoget sätt tagit över en identitet utan att uppleva den kris som ett eget val och beslut innebär. De kan ge intryck av att ha en bra självtillit men ändå vara ängsliga och nedstämda. De oroar sig för att inte klara av att uppnå sina mål och uppfylla de förväntningar som andra ställer på dem. De har istället en stor respekt för auktoriteter är mer konforma och mindre självständiga än andra ungdomar (Nilsson, 2001).

15

Religion Ungdomsåren betraktas ofta som en kritisk period när det gäller att ta ställning till frågor som rör, tro, livssyn och religion. Som i alla socialisationer är föräldrarna även på det religiösa området en central identifikationskälla och påverkar ungdomarna omedvetet och medvetet till en viss religiös trosuppfattning. Munksgaard som gjorde en undersökning om danska elevers religiositet kom fram till att religiositeten blir under ungdomen en mer eller mindre stark personlighetsfaktor som kan beskrivas på tre olika sätt. 1) Religiositeten är en central faktor i personligheten där ett personligt engagemang finns för eller emot en religiös livsform som spelar en avgörande roll för den unges identitet. 2) Religiositeten är en given faktor i personligheten som präglas av en oreflekterad överföring av barndomens uppfattningar. 3) Religiositeten är en mer perifer personlighetsfaktor där förhållandet till religion spelar en liten roll (Nilsson, 2001).

REDOVISNING AV EMPIRIN

Informantpresentation I det här kapitlet möter vi sju ungdomar, därav tre tjejer och fyra killar som går i en gymnasieskola i Malmö. Alla har båda föräldrarna med utländsk bakgrund och informanterna har bott här nästan hela deras liv och föräldrarna har varit i Sverige i mer än tio år. Informanterna kommer ifrån Libanon, Irak, Bosnien, Guinea/Togo, Somalien, Afghanistan och Pakistan. Alla går i årskurs 3 på gymnasiet där de läser olika kurser såsom samhällsvetenskap och naturvetenskapsprogrammet. Informanterna har namngetts med fiktiva namn: Killarna heter Pavlos, Yassin, Samuel och Omar. Tjejerna heter Nora, Christin, Jianna. Uppläggning av resultaten

Vi har delat upp redovisningen av empirin i tre kapitel, som är indelade i olika teman. Det första kapitlet behandlar temat sex och kärlek och det andra kapitlet tar upp temat vänner och media. Det tredje kapitlet tar upp ett flertal teman vilka är föräldrar, religion och kultur och till sist förvirring. Vi har baserat empiriredovisningen på våra frågor som följes av informanternas svar. Informanternas svar har vi ibland delat in i två delar, den ena är killarnas svar och den andra är tjejernas svar. Det gjorde vi då vi fann det lämpligt utifrån ett könsperspektiv då vi hittade tydliga skillnader i deras svar. Efter vår empriredovisning kommer en analys av resultatet. Block 1: Sex och kärlek Fråga: Vad tänker du på när du hör ordet sex? Fråga: Finns det rätt ålder för att ha sex? Fråga: Måste man vara kär för att ha sex? Fråga: Vad innebär sex för dig?

16

Fråga: Skall man vara kär när man gifter sig? Fråga: Tycker du att det finns någon skillnad mellan tjejer respektive killar syn på kärlek och sex?

Block 2: Vänner Media Fråga: Vilken är din största informationskälla när det gäller sex? Har du pratar om det hemma? Fråga: Hur mycket påverkas din syn av media? Block 3: Föräldrar Religion och kultur Olika roller Fråga: Hur ser dina föräldrar på sex? Fråga: Hur mycket påverkar deras synsätt din syn tror du? Fråga: Finns det något annat som påverkar din syn på sex? Fråga: Hur kan du pendla mellan dem olika synsätten?

BLOCK 1

Tema Sex och kärlek Fråga: Vad tänker du på när du hör ordet sex? Alla våra sju informanter både killar och tjejer uttryckte först och främst att sex för dem var samlag mellan en man och en kvinna i en relation. Christin: ’’ Sex är samlag mellan man och kvinna. Det kan vara också att man myser och smeker’’. Men Omar är den enda som avviker och säger: ”Det kan vara en tjej och en kille men också tjej och tjej, kille och kille i dagens samhälle.” Fråga: Finns det rätt ålder för att ha sex? Något som var centralt för alla våra sju informanter, både killar och tjejer var att det är viktigt med att ha uppnått mognad för att kunna ha samlag och att det inte finns någon exakt rätt ålder för att kunna ha sex. Som Samuel uttrycker det ’’ När man är 18 år kan man ha en mentalitet som en 13, 12 åring. Man behöver inte vara mogen, man kan ha blivit dummare. Det är mogenhet som är det viktiga.’’ . Omar uttrycker det såhär: ’’En tolvåring som biologiskt med kroppen kan ha sex kanske inte är mogen för det ’’. Men de flesta uttryckte att man inte skall vara för ung och att åldern 16 till 18 var en bra ålder för att kunna skaffa sig sexuella erfarenheter. Nora menar att ’’ Jag tycker inte att finns någon rätt ålder, om man verkligen känner för det ska man ha

17

det. Inte när man är 15, men från att man är 16, 17 och uppåt börjar man bli mer intresserad av det andra könet.’’.

Fråga: Måste man vara kär för att ha sex?

Tre av fyra killar menar att man inte behöver vara kär för att ha sex. Pavlos: ’’ Nej det måste man inte, om hon vill ha sex och du också vill ha det så kan man väl ha sex då.’’ Omar: ’’ Det kan vara någon lust du har just då, du kan vara på någon fest någonstans, någon tjej kallar på dig. Det ena leder till det andra, så blir det bara så.’’ Medan Yassin är den enda av killarna som menar att kärlek är viktigt för att ha sex och menar: ’’ Finns olika sorters kärlek, långtid och korttidskärlek. Finns också en timme, en dag. Men för att ha sex, det varierar. Det mesta är man kär, man har känslor. Är man kär, då bryr man sig mer om henne än andra, men har man känslor för henne då vill man kanske bara ha sex med henne, och då vill man hålla om henne, ta hand om henne. Det är korttids. Långtids är det där när man gifter sig’’. Alla tjejer uttryckte i denna fråga att känslor inte behöver finnas för att ha sex. Men vi kommer att se en skillnad i svaren på nästa fråga, där de uttrycker motsatsen. Christin: ’’ Nej, bara han är snygg, han är attraktiv’’. Jianna: ’’Jag tycker att man ska ha relationer med andra, man ska kunna ha sex med andra även om man inte är kär, för att lära känna sin kropp för att lära känna hur man fungerar sexuellt, och inte bara vara tillsammans med någon och ha sex. För att man kan ha sex med någon som man verkligen tycker om men det kanske inte fungerar. Så därför tycker jag att man måste, inte måste, men jag tycker att det är bra för en själv, att man utforskar’’. Fråga: Vad innebär sex för dig? För Omar är sex ett sätt där han uttrycker sina känslor för en annan person. ’’ Man uttrycker sina känslor på ett annats sätt’’ och menar vidare att ’’man gillar en person och det är så sexet kommer in’’ och att det är ’’mest känslorna som ska väga in’’. Medan för Samuel och Yassin handlar det om att uppnå fysisk njutning av ett samlag som inte behöver vara inom ett förhållande. Yassin: ”Sex är njutning.” Samuel: ’’Killar bryr sig inte så mycket vem de har sex med, de kan ha sex med vem som helst. Det kan vara utanför ett förhållande.’’ Gemensamt för nästan alla tjejer är att de tillmäter sex med den känslomässiga relationen till den andra partnern. Två av tre tjejer uttryckte att sex är något som är viktigt och bör ske inom en relation med känslor inblandade.

18

Christin: ’’ För mig är sex något viktigt, man kan inte ha sex med vem som helst. Om jag skulle ha sex med en person skulle det vara någon jag ser upp till och tycker om, jag kan inte ha sex med någon jag inte känner, det måste vara lite mer i ett förhållande.’’ Jianna: ’’ Det är väldigt viktigt, det är en personlig grej. Men sen samtidigt så, jag vet inte riktigt. Det är viktigt för att det är så mycket som innehåller i sex, inte bara att man har sex, man har en nära relation med någon. Finns mer känslor. Finns massor av sjukdomar som kan förstöra människors liv som har med sex att göra så ser jag det som allvarligt och privat.’’ Medan Nora har en annorlunda syn på det och uttrycker det såhär: ’’Personligen tycker jag att det finns två sorts sex. Det finns sex då man har sex, utan känslor ingenting man vill bara få orgasm, one night stand. Sen finns det sån, väldigt så intim och känslosam sex. Mellan ett par som verkligen älskar varandra.’’

Fråga: Skall man vara kär när man gifter sig?

Både killar och tjejer ansåg att man ska vara kär för att gifta sig och att det är något viktigt. Pavlos: ’’Ja självklart, det måste man, man kan inte bara gifta sig utan det, då kommer äktenskapet falla ihop förr eller senare. Kommer bara att bli en massa problem och bråk hela tiden. Man kan gifta sig och blir kär senare men det är en liten chans till det. ’’ Jianna: ’’ Det är klart man ska tycka om den man gifter sig med, man ska inte gifta sig om man inte är kär i sin blivande man, det är ett lidande för dig själv, du kommer aldrig att vara lycklig du komma bara nästan döda dig själv inombords om du gifter dig med någon som du verkligen inte har kärlek för.’’ Nora: ’’Ja det ska man, man ska vara kär. Det är logiskt tänkande, sunt förnuft.’’ Yassin: ‘’ Man måste vara kär, annars klara man sig inte. Man måste leva lyckligt.’’

Fråga: Tycker du att det finns någon skillnad mellan tjejers respektive killars syn på kärlek och sex? Svaren som vi fick på denna fråga hänger ihop med förra frågan och här fick vi flera intressanta svar som tydde på att det faktiskt finns skillnader mellan tjejers och killarnas olika förhållningssätt och syn på kärlek och sex. Pavlos: ”Ja, killar de är mer så bara sätta på hur många som helst, de bara skiter i, de flest killarna är så, tjejerna vill vara mer så, de vill älska den personen innan de gör något.” Yassin: ’’ Tjejer vill ha kärlek, de är rädda för att killarna utnyttjar de bara för sex och att dagen efter lämnar de dem. De har sagt det så. Jag har bara lurat dem, och sagt att det inte är så. Men killar har också känslor. Starka, kanske starkare, än tjejernas också men kortvariga’’.

19

Omar: ’’Tjejer tror jag tänker så att killar tänker bara på att vi ska bara ska ha sex med en tjej och att vi skiter i hennes känslor, tjejer är mer så vi vill ha känslor för killen först. Det är klart det finns tjejer som inte har någon självrespekt, men annars allmänt så är det att tjejer tänker mer känslor först sen sexet och killar tänker sex först sen känslor. Det är från person till person’’. Nora: ’’De flesta som bara vill ha sex utan kärlek är självklart killar, men det behöver inte vara en självklarhet men det är killar. Tjejernas version är: jag var helt kär. Killarna version är: jag var helt kåt, jag var tvungen att få ut det’’. Christin: ’’Tjejer tar det mer personligt, mer känslor. Killar kan byta tjejer för att ha sex med, men jag om jag ska ha sex med någon så är det för att jag gillar honom, har känslor, killens sida han vill bara ha sex med mig.’’ Jianna: ’’Ja det tror jag. För mig jag tror att killar tycker att sex är jätte viktigt i ett förhållande. Blir killen kär så visar han känslor mer, blir tjejen kär så kanske hon också visar, men inte lika mycket som kille. Det är en grej som kanske är, det kan vara från person till person. Killar och tjejer beter sig annorlunda beroende på erfarenheter man har haft också.’’. ’’Det är ju lite så att typ det är så att typ om en tjej går med lätt klädda kläder så tror man direkt att hon är lätt, så det är samhället, det är så de har målat upp allting. Jag vet inte riktigt om jag har påverkats så av det. Men man lär sig av vänner. Det är ju jättevikigt att man har ett bra rykte om sig själv. Vem som helst kan prata om dig, det kan vara även en person som man inte bryr sig om. Men en person kan sprida rykte till en hel skola så man hör nu på tv.’’

BLOCK 2

Tema 1 Vänner

Fråga: Vilken är din största informationskälla när det gäller sex? Har du pratat om det hemma?

De allra flesta, fem av sju pratar inte alls om sex hemma och har mest vänner som den största informationskällan. Nora: ’’Internet, och vänner. Där kan man få detaljer. Alltså jag har pratat lite med min mamma, men jättelite. Ingenting detaljerat och så. Om jag vill prata med min mamma så svara hon på allt, men det är inget aktuellt för mig just nu.’’ Christin: ’’Skolan och vänner, jag är mer än annan hemma. Man pratar bara om ytliga grejer. Mamma kan jag gå till och ställa frågor men pappa är det mer respekt till. Jag kan också snacka om sex, men jag kan inte säga, jag vill ha sex, jag kan prata om sex som ett objekt men inte om mig själv.’’ Jianna: ’’Skulle nog säga vänner, jag och min mamma har inte pratat så mycket om sex. Det är mest att hon har sagt att jag ska vara försiktig och skydda mig, om det nu kommer till att jag ska ha sex. Jag är inte så bekväm i att prata med henne om det. Men jag känner att ju äldre jag blir då är det mer lämpligt att snacka om

20

det. Om jag var 16 eller 15 då kände jag att då va det inte aktuellt och då kände jag att vi hade inget att snacka om, men hon tänkte också att när jag blev äldre, ju äldre jag blir desto mer kommer hon få veta. Men annars för det mesta vänner som har haft pojkvänner och berättar om sina erfarenheter och så.’’ Omar: ’’Det är mest skolan och vännerna, där jag är uppvuxen är det inte så vanligt att man pratar om det med föräldrarna, du vet på grund av min religion och kultur. Men med mina vänner är det något annat. Sen snackar man annorlunda men sina vänner än man gör med sin flickvän/pojkvän. Pavlos: ’’Det var skolan, och så kompisar och sånt ju. Aldrig haft något samtal med mina föräldrar om sånt. Känns obekvämt att prata med sina föräldrar om sånt. Alltså för mig, när det gäller sånt så har jag svårt att prata med mina föräldrar om såna saker. Så jag håller det för mig själv då.’’ Men de två resterande av sju pratar om det hemma eller kan prata om det hemma. Yassin: ”Mest skolan, grundskolan, man får information mest av kompisar kan man säga. Men även med pappa har jag pratat mycket om det’’.

Samuel: ’’Jag har fått info från skolan och vänner, där hemma, jag bor hos min pappa heltid och ja han är inte så sträng. Han studerade utomlands, han gjorde samma saker när han var i min ålder, men det är inte så att jag pratar med honom om det.’’ Tema 2 Media Fråga: Hur mycket påverkas din syn av media? Pavlos: ’’Nu för tiden det har blivit mer normalt att ha sex, tv visar lättklädda kvinnor, men det är inte så på riktigt. Om det hade vart så att tjejer går runt lättklädda, det är enkelt att få sex, så hade jag självklart blivit påverkad då. Men man påverkas av kompisar som skryter hela tiden, det kommer att påverka en i slutändan.’’ Yassin: ’’Om man inte har tappat oskulden som kille då är det skämmigt, man snackar mycket till den personen, tappa, tappa nu, man tvingar den personen. Det är press. Men det är inte så lätt, där är det bara sån fantasi. Det tar tid, man är mer nervös i verkligheten, det är svårt. Man är inte säker att hon vill, tänk hon svara nej, man blir arg.’’ Samuel: ’’Media, det påverkar de yngre tjejer, man ska vara lättklädd, tillgänglig, det är många tjejer som går efter det. Och killar de har blivit, de börjar nu, man ska vara player, veta hur man ska ha det.’’ Christin: ’’Har aldrig blivit fascinerad av media och sånt, bara läst det. Mycket montage, inte pålitligt. Tjejerna jag umgås med är det fint att hålla sig. Frågar de om jag är oskuld kommer jag att säga jaa jag är oskuld.’’

21

BLOCK 3

Tema 1 Föräldrar

Fråga: Hur ser dina föräldrar på sex?

I denna fråga fick vi enligt våra informanter två skilda åsikter när det gäller föräldrarnas förhållningssätt till sex. För fyra av sju informanter så rekommenderar deras föräldrar att man skall vänta med att ha sex till äktenskap. Pavlos: ’’Mina föräldrar säger att det är för äktenskap alltså. Man får vänta tills man gifter sig alltså’’ Nora: ’’Jag har aldrig frågat henne så, men jag tror hon tror på att man ska ha det inom äktenskapet och verkligen inte före, men alltså om det händer så kommer hon inte döda en. Det som händer, händer men man ska försöka hålla sig. ’’ Omar: ’’Så för dem är det lite så mer privat, de vill inte att jag ska gå runt och prata om det i hemmet och så. De vill att jag ska göra det efter att jag har gift mig.’’ Christin: ’’Pappa säger inte att ni inte får ha sex, han säger det är bäst att spara sig, det är mer respekt. Ni bestämmer själv men det är bättre om du inte har det.’’ Men tre andra informanternas föräldrar har en annan syn på sex, där de får ha samlag innan äktenskap. Yassin: ’’ För han det är helt okay att ha sex innan äktenskapet. Min pappa har bott länge här än alla andra, han har bott i Ryssland länge så det är lugnt han vet hur det är.’’ Samuel: ”Pappa har en fri syn på sex, jag kan ha det innan giftermål.” Jianna: ’’Jag tror att helst att de vill att man ska ha sex när man har en stabil relation. Om man har det innan så tror jag inte att det är så farligt bara att man ska vara lite äldre så att man har lite mer erfarenhet och så, men helst att man har stabilt och har en partner.’’ Fråga: Hur mycket påverkar deras synsätt din syn tror du? Även här fick vi två olika förhållningssätt. Det finns dem som följer deras föräldrars tankar och dem som har tagit till sig sina föräldrars förhållningssätt men väljer att ha en annan syn. Yassin och Samuel tycker att det är okej att ha sex före äktenskapet eftersom deras pappor tillåter det och följer därför deras synsätt utan att problematisera det. Yassin: ”Jag håller med honom.” Samuel: ’’ Även om min pappa hade sagt att jag inte hade fått ha sex innan jag gifte mig tror jag inte det hade påverkat mig så mycket.’’

22

Nora är en av dem vars föräldrar rekommenderar att man har sex efter äktenskapet och menar: ’’ Jag tycker att man ska vänta för jag tycker att det är något stort, sex är något stort. Så jag tycker att man ska vänta på den rätta, jag vet inte om han finns, men man ska ändå vänta. Jag är inte så värst religiös och tyckte jag inte om något så jag hade jag sagt emot men jag tycker inte det är farligt att vänta. Varför ska man ha sex innan? ’’ Fyra informanter har sin egen syn på när man skall ha sex och följer alltså inte föräldrarnas syn. Pavlos: ’’För mig om man redan har ett förhållande innan äktenskapet, om man tycker om personen, tycker det är ok att man ska kunna ha sex då. ’’ Men samtidigt så tycker han att’’ jag tänker många gånger på hur mina föräldrar har uppfostrat mig, vad de har sagt till mig, men samtidigt som jag själv formar egna tankar och idéer.’’ Christin: ’’I nian, åttan man var mer fäst vid föräldrarna, man bara oo ja jag måste lyssna, men nu är det så att jag vet att de vill mitt bästa och de vill att jag följer det de säger men jag vet inte, man lyssnar på det men det är annorlunda man är inte så fäst.” Jianna ser det på ett annat sätt men i samma spår och det är att hon tycker att det innebär en stor risk att vänta med sex till bröllopsnatten: ’’Det känns bättre för en själv att man kan vänta, man förlorar ingenting på det, det handlar inte om att man ska vänta efter man har gift sig, jag menar bara att man ska vara stabil. Behöver inte vara förhållande, men man ska veta vad man gör, och med vem man gör det med. Det är många som gör det misstaget, som jag har också sett på tv, att de gifter sig och båda har inte haft sex och de vill då vänta tills de är gifta. Och det som blir felet då är att eftersom de inte har någon erfarenhet sen innan, så då när de väl börjar ha sex så kanske det inte fungerar…’’. TEMA 2 Kultur, tradition och religion

Fråga: Finns det något annat som påverkar din syn på sex?

Här fick vi olika svar, där informanterna utgick från olika perspektiv men vi lät dem själv välja vad de ville svara. De flesta utgick från religionsperspektivet och valde att svara utifrån följande: Pavlos: ”Religionen påverkar mig väldigt mycket, alltså för att det är ju så att jag är uppfostrad med religionen sen jag var liten och samtidigt, så kom man hit till en värld som påverkar en, det är mer öppet är än själva hemlandet att man måste vänta.’’ Yassin: ’’Religion, islam, jag är halv religiös. När det handlar om den delen av livet, sex, är jag inte religiös. Jag följer när jag är hemma hos mina farbröder, snackar inte om det där. Men utanför när jag är här hos min pappa så snackar jag om det.’’ Nora: ’’Min religion påverkar så klart min syn på sex, inte så mycket kulturen, tänker inte på traditioner. ’’

23

Jianna: ’’ Jag tycker inte riktigt att religion ska påverka ens sexualitet. Alltså för det är att man måste kunna ha frihet, man måste kunna lära sig, finna sig själv och veta vad man vill. Gör man inte det, t.ex. om man är i en, befinner sig i en omgivning då man inte får göra det, eller det, då leder det ofta till att man gör det i smyg och då kanske det leder till att man blir gravid eller får någon sjukdom eller vad som helst. Och gör saker under bordet, för att man är nyfiken eller för att inte känner att man har den friheten. Så därför så tror jag inte, jag tycker inte att det påverkar mig så.’’ De som valde att ta upp kultur och tradition som något centralt som påverkat dem uttryckte sig på följande sätt: Christin: ’’Jag tror på Gud men är inte religiös, det påverkar inte mig, jag förtränger det. Kulturen har mer betydelse, hur människorna är i vår kultur till exempel att om de ser en med en annan kille säger de till direkt, man är mer vaksam.’’ Samuel: ’’Allt det spelar stor roll. Man har det men samtidigt så pushar man bort det. Traditioner, man ska passa in, assimileras in i samhället. Man gör på ett sätt för att bli behandlad som alla andra.’’

Omar: ”Religion, kulturen spelar roll, jag är uppvuxen i Sverige där det är en annan kultur.” Tema 3 Olika roller Fråga: Hur kan du pendla mellan dem olika synsätten? Nora: ’’Man känner sig lite splittrad så där, lite förvirrad. Man vet inte helt vart man står, är man den som är helt öppen och pratar om varje detalj eller den som är lite mer så lugn. Ja alltså jag är van vid det. Christin: ’’Alltså det är olika, man har ju olika roller. Man har en roll som elev i klassen, som bästa kompis till någon. Det är inte så att man ändrar sin personlighet men man anpassar sig till dem man umgås med, den miljö man är med. Jag kan säga till min kompis han är jättesnygg, men inte till min mamma jag vill ha honom! Jag kan vara med pappa som vanligt, jag är samma sak, men undanhåller bara att säga vissa saker. Man är i skolan, det är fritt, alltså tankesätt präglar oss, vi kom hit när vi var unga, så vi är inne i deras sätt att leva. Det är klart att det blir kulturkrock men vi är mer åt deras håll än i hemlands håll. Känner mig mer hemma i svenska synen på sexämnet än mitt hemlands’’ Jianna: ’’Jag vet inte, jag känner mig, eftersom jag är här och det är fritt och man får göra det mesta så man vill. Så du vet alla människor är ju olika, vissa ta ju friheten, utnyttjar medan vissa lär sig av friheten, och det är vad jag har gjort, jag har lärt mig av friheten att även om jag har min kultur bakom mig så har jag ändå funnit mig själv. Jag vet vad jag vill göra. Plus att vi befinner oss i ett sånt land, du kan ju liksom precis göra vad du vill och liksom få den responsen tillbaka att det är okej, fast det inte är okej. Jag har liksom lärt mig själv att hitta mitt eget sätt, inte för fri eller för stängd.’’

24

Pavlos: ’’ när man är hemma så är man helt någon annan och när man är i skolan så är man helt någon annan. Men jag känner mig mest bekväm hemma faktiskt. Det är två traditioner som krockar med varandra. Man blir lätt förvirrad också. För mig när det gäller det så känner jag mig inte att jag är lite mer svensk för detta eller mer somalisk för detta, det är två olika saker. Eftersom jag är uppväxt här men har en somalisk bakgrund tycker jag att jag har en egen syn på det’’. Samuel: Det svenska samhället påverkar dig oerhört mycket, vart man bor, allt, vem man umgås med’’. ’’Jag beter mig på samma sätt, tycker bara det är falskt att bete sig annorlunda. Det är en dålig egenskap att säga en sak och göra en annan!’’ Omar: ’’Jag känner mig hemma överallt, jag är inte på annat sätt hemma. Jag står för det jag säger’’

ANALYS AV EMPIRI

Upplägg av analys Vi analyserar samband mellan sex och kärlek och genusskillnader och relaterar detta till sociologen Anthony Giddens perspektiv och syn på hur den moderna synen på sexualitet och kärleksideologin, där kärleken har stor en betydelse och legitimerar sex, kan ha påverkat dessa ungdomar. Sedan analyserar vi dessa könsskillnader och förväntningar på tjejer och killar utifrån samhället och dess normer utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. Sedan kommer vi in på vad informanterna tror att deras föräldrar har för syn på sex, om man skall vänta till äktenskap eller inte. Detta valde vi att relatera till vår tidigare forskning där Nader Ahmadi diskuterar föräldrarnas svårigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex. Senare kopplar vi det även till Pierre Bourdieu habitus begrepp, där vi tar upp hur svårt det kan vara att kasta ifrån sig alla traditioner som man är uppväxt med. Därefter analyserar vi hur föräldrarnas attityder kan ha påverkat informanternas förhållningssätt till sex. Detta relaterar vi till socialisationens påverkan på individen men även Eriksons perspektiv på hur identiteten till stor del påverkas av föräldrarna. Ämnet som vi kommer in på sen är hur vänner, media, kultur och religion kan ha påverkat informanternas förhållningssätt. Detta analyserar vi ur olika perspektiv. I slutet diskuterar vi hur våra informanter hanterar och känner inför att pendla mellan familjen och omgivningens attityder till olika ämnen samt vilka strategier de har för att klara av situationen.

Analys av resultat Vi har uppmärksammat ett intressant och tydligt mönster i våra intervjuer som tyder på att det ibland finns skillnader mellan hur pojkar och flickor förhåller sig till ämnet sex, kärlek och intima relationer. När vi ställde frågan, måste man vara kär för att ha sex, så menade de flesta av våra informanter att kärlek och sex är två fenomen som kan existera frikopplade från varandra. Även sex utanför en relation

25

verkar normalt då de uttrycker att man kan ha sex när möjligheten finns, oavsett vart man befinner sig. Tillfällig sexuell kontakt utan att ha en kärleksrelation verkar vara vanligt bland ungdomarna som vi intervjuat. Anthony Giddens (1995) hävdar att det har skett en sexuell revolution i vår tid som har gjort att det har blivit en sexuell frigörelse. Det som är intressant är att alla våra informanter kopplade inte sex till fortplantningen, vilket stämmer överens med den ”plastiska kärleken” som Giddens (1995) nämner är något som är avgörande för frigörelsen som präglar dagens moderna samhälle. Resultaten av både killarnas och tjejernas svar var att sex är något som är ett experimenterande eller ett lustbejakande sätt att agera på som inte behöver ha någon koppling till en kärleksrelation. Men något intressant resultat som vi fick fram sedan när vi ställde frågan, vad innebär sex för dig, fick vi ambivalenta svar av tjejerna. Tjejernas diskussioner genomsyrades då mycket av känslornas och kärlekens betydande roll och de uttryckte vid flera tillfällen att det faktiskt är viktigare än själva samlaget. De fokuserade vid att man ska ha ett ömsesidigt kärleksutbyte som präglas av intimitet och relationens djupa innebörd är ständigt närvarande i deras svar. Detta är den romantiska kärleken, där partnern är i centrum och känslorna är det som mest spelar roll och legitimerar sex. Det skall enligt tjejerna i vår studie främst ske inom en relation där det är tvåsamheten och relationen som sätts i fokus och inte enbart den enskilda individens lustbejakande (Giddens, 1995). Anledningen till att vi fick två motstridiga svar från tjejerna kan vara att de i första frågan, måste man vara kär för att ha sex, relaterade de sex till den rådande normen som Giddens (1995) pratar om där sexualiteten har öppnats upp i dagens samhälle och blivit tillgänglig som en del av olika livsstilar. Men när vi ställde frågan om vad sex innebar för dem så funderade de närmare över dessa beskrivningar och prövade dem mot sin egen situation. Det i sin tur gav upphov till nya reflektioner där de faktiskt diskuterar sex utifrån en kärleksideologi. Omar var också ambivalent i sina svar, för att han först menade att sex inte behöver ske inom en kärleksrelation, men senare uttryckte han att sex för honom innebär ett sätt av visa sina känslor på. När det gäller killarna i frågan, vad sex innebär för dem, fick vi annorlunda svar än tjejernas. Det temat som tydligt återkom i samtal med killarna och genomsyrade deras svar, är det sexuella engagemanget. Killarna i vår studie ser på sex ur ett njutningsperspektiv där sexuell njutning är det som är det centrala och som i motsatsen till tjejerna kommer före kärleken. Vi kan relatera detta till den passionerade kärleken där lusten och den sexuella attraktionen som dominerar över kärleken (Giddens, 1995). Men Yassin var den enda killen som förknippade sex med kärlek och menade att det finns ”korttids och långtidskärlek”. Men det menar han att korttidskärleken är vid ungdomstiden då man inte har som avsikt att ha en seriös relation medan långtidskärleken var något som han förknippade till kärleken inom ett äktenskap. Heteronormativiteten är enligt Giddens (1995) en självklar faktor i en kärleksideologi, vilket är något som tydligt stämmer överens med våra informanters svar. Eftersom när vi frågade de om vad de tänker på när de hör

26

ordet sex så svarade sex informanter att de tänker på ett samlag mellan en kvinna och en man. Alltså utgick de ifrån att heteronormativiteten är det självklara. Men Omar var den enda av informanterna som menade att sex kan ske mellan en ”kille och kille, tjej och tjej”. Anledningen kan vara att han var medveten om att samkönad sex finns i dagens moderna samhälle och enligt Giddens (1995) så är sexualiteten en formbar egenskap hos människan där man själv får välja hur man vill utöva den. När vi diskuterade frågan om det finns skillnader mellan killars respektive tjejers syn på sex och kärlek, la vi märke till att det fanns stereotypa föreställningar. Tjejerna uttryckte tydligt i denna fråga att om de vill agera sexuellt bör de göra det inom ramen för en kärleksrelation. Det kom även fram att det förväntas av tjejer att vara försiktiga när det gäller sexualitet och intima relationer. De vill alltså förmedla en bild om att de skall kontrollera sin sexualitet, medan killarna uttryckte att de har ett större sexuellt handlingsutrymme där de kan ha sexuella relationer även utanför ett kärleksförhållande. Många sexuella erfarenheter ger killar hög status samtidigt som det ger tjejer dåligt rykte. Dessa ojämlika uppfattningar medför till att begränsa tjejernas sexuella handlingsmöjligheter. Giddens (1995) menar att det finns skillnader mellan könen och att de sexuella erfarenheterna är en vinst för killarna och något som stärker deras självförtroende och bekräftar deras manlighet. Därför har killarna en erövringsvilja till att ha fler tjejer. Men när det gäller tjejer så menar Giddens (1995) att man fortfarande idag kan tillämpa begreppet fin/dålig flicka när han har studerat tonåringars sexuella beteenden. När vi ställde frågan, vilken är den rätta åldern för att ha sex, uttryckte alla våra informanter att det handlar om rätt tidpunkt och mognad. Alla tjejer och killar var överens om att det inte har med ålder att göra utan att mognad är ett avgörande kriterium. Men åldern blir avgörande då man inte ska vara för ung för att mognadskriteriet inte kan vara uppfyllt då. Det finns alltså inga betydande skillnader när det gäller ålder för samlagsdebut. Giddens (1995) förknippar åldern med ungdomars attityd till mödomshinnan. Han menar att flickor ser fortfarande mödomen som något de förlorar men i dagens samhälle handlar det inte längre om de ska eller inte ska förlora den, utan att välja den rätta tidpunkten och de rätta omständigheterna för detta. Flickor pratar inte längre om att "hålla sig" för ett äktenskap utan de anser sig ha rätt att vara sexuellt aktiva, inbegripet samlag, vid den ålder de själva bedömer är lämpligt. Sammanfattningsvis är det gemensamt för våra informanter att ha en föreställning om att killar är mer aktiva och har en stark sexuell drift medan tjejer är passiva och har en svagare sexuell drift. De formulerar sig vid flera tillfällen på ett sådant sätt som bygger på sådana föreställningar. Alltså förväntas det av pojkar att vara ständigt sexuellt aktiva och pressa på i fråga om den sexuella initiationen, medan flickor förväntas vilja skjuta upp den. En anledning till att tjejer och killar har olika attityder och förväntningar inför ämnet sex och intima relationer kan vara att man genom socialisation lär sig att tolka och förstå olika situationer på ”rätt” sätt utifrån den rådande normen som existerar i samhället. Därmed utvecklar de en kompetens att agera i olika miljöer. Om man utgår utifrån rollteorin så är dessa könsskillnader ett resultat av de positioner och förväntningar som män och kvinnor förväntas inta och de sätt som de bemöts av omgivningen. Det är samhället och dess normer som formar de

27

sexuella uttryckssätten och genom exempelvis kulturella traditioner, religiösa och moraliska värderingar men också av aktuella samhällsströmmar. Våra upplevelser och uppfattningar om såväl kön som sexualitet är i hög grad resultat av gemensamt skapade och reproducerade sociala konstruktioner. Därför reglerar det när, med vem och under vilka omständigheter man kan tillåta sig ha en sexuell relation (Eisele, 2003). Föräldrar – Föräldrarnas syn

I vår studie framkom det enligt Nora, Omar, Pavlos och Christin att deras föräldrar har en syn på att man inte skall ha sex före äktenskap. Enligt de så skall man försöka vänta för att det medför “respekt”. Men samtidigt så menar informanterna att deras föräldrar är medvetna och förberedda på att sex före äktenskapet ändå kan ske. Men när det gäller Jianna, Yassin och Samuel så menade de att deras föräldrars syn på sex har ändrats från deras tidigare uppfattning när de kom till Sverige och menar att föräldrarna tycker att det är okej att ha sex före äktenskapet. Den franske sociologen Pierre Bourdieu, tar upp begreppet habitus och menar att det är invanda strukturer genom vilka man upplever och begripliggör världen som påverkas och omformas i det sociala rummet. Han menar att habitus är en förkroppsligad struktur och att kultur är något trögt och svårt att förändra inom en människa. Det är alltså svårt att kasta ifrån sig alla traditioner som man är uppväxt med. Det kan föda starka konflikter med omgivningen där acceptans av alla dessa traditioner ger individen legitimitet och social styrka (Johansson & Lalander, 2009). En konsekvens av det blir då att familjen kan få en komplex roll och svår förändring att bemöta och kan därför få svårighet med att hantera sina ungdomars nya förhållningssätt. Såsom vår studie har visat så finns det några föräldrar som väljer att behålla sin traditionella syn på sex medan andra väljer att anpassa sig till det nya samhället och dess syn på sex. Nader Ahmadi (2003) fördjupar sig i sin bok om mångkulturalismens utmaningar bland invandrarungdomar och deras familjer. Han menar att de bär med sig djupa inlärda kulturella referenser från hemlandet. När de kommer till Sverige så påverkas deras kulturellt betingade tolkningsscheman och bearbetas till nya. De största motstridigheterna som kan uppstå mellan föräldrar och barn i invandrarfamiljer är när det berör sexualitet och intima relationer. Detta eftersom sexualiteten i Sverige är något som angår individen, men i många andra samhällen är sexualiteten en angelägenhet för många fler än de direkt inblandade såsom familj och släkt.

Hur påverkar det din synsätt? När vi diskuterade hur mycket de tror att föräldrarnas synsätt på sex påverkar deras syn, så kom det fram att det var några informanter som tyckte att föräldrarnas uppfostran har spelat en stor roll till deras attityder. Samuel och Yassin har deras föräldrars fria syn på sex där man kan ha det före äktenskapet. Yassin uttrycker det såhär ’’ ... men för att min pappa gör det, jag måste göra det.’’

28

Nora följer även sina föräldrar som inte vill att hon ska ha sex före äktenskapet och hade därför en stark övertygelse om att hon kommer att vänta med att ha sex tills hon gifter sig för det var viktigt. Men det fanns även några informanter, Christin, Omar, Jianna och Pavlos, som uttryckte att de har en egen syn på hur de förhåller sig till sex och därför har skapat en egen syn och annorlunda förhållningssätt än föräldrarna. De menar att de påverkas av sina föräldrar och har en stor respekt till deras föräldrars värderingar som de förmedlar. Såsom Christin menar, så vet de att föräldrarna vill deras bästa och de ser föräldrarnas ansträngning som uttryck för omsorg. Samtidigt så har de format egna tankar och idéer kring hur och när de ska utöva sin sexualitet. För dem spelar det därför ingen roll om det är före eller efter ett äktenskap. Som Christin menar, att när man vara yngre var man fäst föräldrarnas synsätt, men så småningom glider man ifrån föräldrarna och börjar även ta in andra synsätt och utifrån det skapar sin egen identitet. Detta kan vi relatera till socialisationsteorin där Durkheim menar att familjen är den primära socialisationsagenten och har en avgörande betydelse för att skapa individens socialitet, normer och värderingar. Genom att förstå socialisationsprocessen och betydelsen av de primära socialisationsagenternas roll i att påverka barnens förhållningssätt till ett ämne såsom sex och det i sin tur kan genomsyra ungdomarnas tolkningsschema (Nilsson, 2001). Vi kan även relatera det till Eriksons (2001) teori om att föräldrarna har en viktig funktion för utvecklingen av identitetsskapandet speciellt under ungdomstiden. De som har en nära kontakt till föräldrarna med stor respekt men samtidigt har frihet att uttrycka sina egna åsikter har enligt Erikson (2001) goda möjligheter till att skapa sin egen identitet. Medan de ungdomar som har ett mycket starkt band med föräldrarna kan sakna möjlighet att frigöra sig på ett bra sätt och därför utvecklar en lånad eller övertagen identitet. De ungdomarna som har samma värderingar och förhållningssätt till sex som deras föräldrar kan relateras till det som Erikson (2001) kallar för identitetsövertagande. Detta övertagande beror enligt honom på att man på ett oreflekterat sätt tagit över föräldrarnas identitet utan att uppleva den kris som ett eget val och beslut innebär. Medan de ungdomar som väljer att skapa sin egen synsätt kan enligt Erikson (2001) bedöma föräldrarna på en realistisk sätt, identifiera sig med de på vissa områden men också ta avstånd från vissa av föräldrarnas värderingar som de inte vill göra till sin egna. Ungdomar med en ”uppnådd identitet” har också en tendens att välja partner och vänner som kan hjälpa dem i frigörelsen från föräldrarna. Vänner När vi ställde frågan om vilken den största informationskällan om sex var för informanterna i vår studie så fick vi ett tydligt resultat som visade att det främst var vänner. Det är i vänskapsrelationer som informanterna söker kunskap och detaljer om sex och intima relationer och där vidgas deras syn inom ämnet. De menar att som ungdom så minskar inflytandet från föräldrarna och istället så ökar inflytandet från jämnåriga och vänner där man i realiteten ställs inför frågor som har med sex och intima relationer att göra.

29

Man kan analysera vänners betydelse ur Eriksons perspektiv där han lägger stor vikt vid vänners roll då deras identitet skapas. Eftersom kamrater har en viktig funktion att fylla under frigörelse perioden då de övertar delar av den roll som föräldrarna haft som auktoritetsinstans och status givande institution. Erikson menar att man har ett desperat behov av anknytning och beroende av kamratgruppen för att uppnå känsla av sammanhang och gemenskap till en grupp, eftersom vännerna blir den arenan där ungdomarna söker hjälp med att hitta sin identitet i. Det är därför man har behov av att tillhöra ungdomsgruppen för att försvara sig mot det ständiga hotet och roll- och identitetsförvirringen (Nilsson, 2001; Hwang & Nilsson 2003). Att vännerna har en stor betydelse vid den åldern kan även bero på det som Emilie Durkheim kallar för socialisationsagenter. Tidigare nämnde vi att föräldrarna var den första socialisationsagenten och den sekundära socialisationsagenten är just vänner och jämnåriga. Därför blir vänner vid den åldern viktiga för ungdomarna för att de ska kunna skapa en stabil identitet, då de identifierar sig med varandra och skapar sig en bild av sig själva och av verkligheten (Nilsson, 2001). Media Den sista socialisationsagenten i socialisationsprocessen är den tertiära, som syftar på att vi människor påverkas till att internalisera speciella värderingar, så som utifrån massmedia (Nilsson, 2001). När vi frågade informanterna om det var något annat som påverkade deras syn på sex fick vi fram att de flesta tycker att media är vilseledande och att man påverkas omedvetet av det men man väljer att inte relatera det till sig själv. Några tycker att media överdriver i sitt sätt att framställa tjejer som lättklädda och sexuellt lättillgängliga. De tycker att det är mycket svårare i verkligheten eftersom sex inte är så tillgängligt som det framställs av media. Media upprätthåller den rådande normen om att killar skall erövra många tjejer. Killarna upplever att det är något som sätter press på dem inte bara att ha sex, men att ha sex med många tjejer samt vara en erfaren inom detta ämne. Det upplever även att de tvingas till att förlora oskulden tidigt för att undvika att känna skam. Detta är ett intressant resultat då det visar på tydliga genusskillnader, där det för killar är en skam att inte ha sex och motsatsen för tjejer, där de kan få ett dåligt rykte om de har mycket sex. Detta kan man relatera till rollteorin där olika förväntningar påverkar individens sätt att agera och handla i sådana situationer. Alltså betraktas socialisationen som ett samspel, där individen inte är en passiv mottagande aktör utan är själv med och påverkar sin omgivning genom sin aktiva roll. Individen är under en ständig växelverkan mellan omgivningen och sig själv. Detta innebär att olika generationer som lever i olika samhällen kommer att uppleva olika socialisationsnormer samt värderingar, vilket kan innebära att generationskonflikter lätt kan uppstå (Eisele, 2003). Religion och kultur I socialisationsprocessen är föräldrarna även på det religiösa området en central identifikationskälla och påverkar ungdomarna omedvetet och medvetet till en viss religiös trosuppfattning. Baldawi (2003) menar att religion är en viktig faktor som

30

påverkar olika traditioner och kulturer. Det påverkar till exempel ens livssyn, sättet som människor umgås och kommunicerar på. När vi ställde frågan om det finns något annat som påverkar din syn på sex såsom religion, kultur och traditioner så tog alla våra informanter upp religion och dess innebörd för synen på sex. Munksgaard har kommit fram till att religiositeten blir under ungdomen en mer eller mindre stark personlighetsfaktor som kan beskrivas på tre olika sätt (Nilsson, 2001). 1) Religiositeten är en central faktor i personligheten där ett personligt engagemang finns för eller emot en religiös livsform som spelar en avgörande roll för den unges identitet. Nora tyckte att hennes religion, islam, är något som påverkar henne mycket och är den största anledningen till att hon inte har sex innan äktenskap, då islam förespråkar det. 2) Religiositeten är en given faktor i personligheten som präglas av en oreflekterad överföring av barndomens uppfattningar. Pavlos menar att religionen påverkar honom väldigt mycket eftersom han är uppfostrad med att religionen skall ha en central betydelse. Men samtidigt så låter han sig påverkas av den friare synen som finns i hans vänners omgivning. Omar menar att han också tycker att religionen och kulturen som han blivit uppvuxen med är viktig för honom, men samtidigt så påverkas han också av kulturen i Sverige. 3) Religiositeten är en mer perifer personlighetsfaktor där förhållandet till religion spelar en liten roll. Yassin menar att han är ”halvreligiös” och menar att när det handlar om ämnet sex så tar han inte hänsyn till vad religionen säger. Jianna tycker att det inte är viktigt för att det på något sätt begränsar hennes frihet till att finna sig själv. Christin säger att hon tror på gud men det påverkar inte hennes syn på sex och väljer därför att förtränga dess betydelse. Samuel menar också att religionen spelar roll men man väljer att ”pusha bort det”. Ett tydligt mönster vi uppmärksammades av informanterna Pavlos, Christin, Samuel och Omar, var att de uttryckte att den svenska kulturen har en stor påverkan på deras syn på sex. De vill ha en friare syn och låter sig påverkas av det svenska samhället för att inte känna sig utanför och avvikande. Såsom Samuel säger: ’’ Traditioner, man ska passa in, assimileras in i samhället. Man gör på ett sätt för att bli behandlad som alla andra.’’. Det visar sig tydligt i detta citat att informanten känner ett integrationskrav där han måste vara på ett speciellt sätt för att inte avvika från dem andra ungdomarna i samhället.

Olika roller

Rollteorin Flera av våra informanter uttrycker att de har olika roller beroende på i vilket sammanhang de befinner sig i. De menar alltså att de har en roll hemma och en annan med sina vänner där dem mer anpassar sig till den miljön de befinner sig i. Vår tolkning av informanterna är att de upplever att hemmet och vännerna befinner sig i två skilda världar som inte går att förena. De menar att varje roll har

31

sina förväntningar som de försöker uppfylla för att passa in i. Dessa roller gör att dem kan hantera olika situationer dem ställs inför för att undvika konflikter både med föräldrar och med vänner. Detta kan analyseras ur rollteorin där man menar att det finns olika sociala roller och dessa införlivar vi omedvetet. Vi influeras i vår vardag av olika sociala roller som innehåller olika beteendemönster och scheman som har sitt ursprung i kulturen, vårt förflutna och i den sociala sfären. Beroende på vilken miljö vi befinner oss i ställer omgivningen krav på oss och förväntningar på ett lämpligt beteende som ska uppnås. Därför är de sociala rollerna i ett fortlöpande samspel mellan individer, grupper och olika samhälleliga förhållanden (Eisele, 2003). Erikson (2001) nämner också roller i sin teori där han menar att ett problem som kan uppstå under ungdomstiden är hur de unga ska klara av att skapa ett sammanhang mellan de roller och färdigheter de tidigare tillägnat sig och de roller och ideal som gäller i vuxenvärlden. Det kom fram något centralt i samtalen med informanterna om att de flesta väljer att undvika att prata om sex hemma på grund av de känner att det medför respekt när man inte pratar om det med sina föräldrar. Dessutom uttrycker de en känsla av obehag och att det är obekvämt att prata om det ämnet. Eller så kan de prata om det i en liten omfattning och då handlar det om att vara försiktig eller så pratar om sex som ett objekt, men relaterar inte det till sig själva. Ahmadi (2003) har diskuterat det i sin bok och menar att många invandrarungdomar kan uppleva generationskonflikt, speciellt hos de familjer som håller starkt fast vid sina traditioner. Då befinner dessa ungdomar sig i en ständig kamp för att hitta en balans mellan hemmet som har en stark anknytning till hemlandets traditioner, och samtidigt till de krav som det nya samhället ständigt ställer på dem. Därmed blir den dagliga resan mellan hemmet och samhället mycket plågsam och krävande. Anledningen till att man inte pratar om sex hemma kan bero på att ungdomarna har socialiserats sedan barndomen i ett ideal där pojkarna och flickorna förväntas att inte prata om sex och bete sig inom ramarna för familjens och traditionens regler. Men i skolan möter dem ett annat synsätt som inte respekterar det dem har sätt upp till och uppfostrats för. De kan inte heller få hjälp av sina föräldrar, som de vet att de inte skulle förstå. Samtidigt kan de inte få hjälp av en kurator för att hon bär på det svenska synsättet, hon kommer inte förstå deras uppfostran och regler som de gärna ser upp till. De sätter själva en gräns mellan det som de kan tala om för föräldrarna och det som är hemligt och själva ta ansvar för det hemliga och prata om det med sina vänner istället. Detta kan vi relatera till rollkonflikt: ”om en roll rymmer motstridiga förväntningar, om man samtidigt agerar i två olika roller eller om ett beteende måste utföras mot ens vilja uppstår rollkonflikt. Denna konflikt kan i sin tur leda till rolldistans, vilket innebär att två olika roller ställer oförenliga krav. Om konflikten inte går att lösa måste personen distansera sig till en av rollerna’’(Eisele, 2003, sid; 60). Att ungdomarna inte pratar så mycket om sex hemma är kanske inte något som endast är specifikt för invandrarungdomar, utan det kan vara en generell företeelse för alla ungdomar vid den åldern där de går igenom frigörelseprocessen som Eriksson nämner i sin teori. Men skillnaden kan vara att företeelsen blir mer tydlig i traditionella familjer.

32

Strategier Vår sista fråga var ”hur kan du pendla mellan de olika synsätten” och där fick vi olika svar av informanterna. De tog upp hur de hanterar de olika roller som de har hemma och med sina vänner och pratade om hur det svenska synsättet påverkat dem och slutligen den förvirring och splittring de känner inför de olika värderingar som de möter. I sitt vardagliga liv pendlar de mellan olika grupper som på olika sätt är viktiga för identitetsskapandet

Såsom vi har tolkat det så gör Christin och Samuel en jämförelse mellan skolan och hemmet. Hemmet representerar då enligt dem deras föräldrars hemland som har sina traditioner och värderingar, och skolan representerar det dem kallar för ’’det svenska samhällets ‘‘. När det gäller deras förhållningssätt till sex, märkte vi att dem hellre ville relatera till det svenska samhället. Detta kan bero bland annat på att eftersom dem har bott länge i Sverige så kan det bli lättare för ungdomarna att hitta sig själva i skolan och det omgivande samhället där de känner sig mer fria med att prata om sex. Medan Pavlos och Jianna känner att dem inte vill relatera till någon specifik av dem utan känner att dem har ’’funnit sig själv’’ och fått ’’en egen syn’’ på det. Men samtidigt så känner Pavlos en förvirring då han känner att ”Det är två traditioner som krockar med varandra. Man blir lätt förvirrad också”. Även Nora känner sig förvirrad och vet inte riktigt var hon står och hur hon ska förhålla sig till olika företeelser.

Eriksson (2001) tar upp i sin teori något som han kallar för identitesmoraturiom, som kännetecknas av att ungdomarna kan genomgå en identitetskris. Han menar att i sitt utforskande av olika roller och identiteter i deras samspel med både vuxna och jämnåriga riskerar ungdomarna att inte klara av syntesen, Då utsätts ungdomarna för så många motstridiga värderingar och krav att de skapar en förvirring i sitt sociala jag. Han menar därför att invandrarungdomar inte lyckas bygga upp en egen personlig identitet om deras jaguppfattning avviker från det dominerande samhället. Därför menar han att många invandrarungdomar behöver hjälp med att hitta en egen identitet som är oberoende av familjens eller omgivningens. Detta kan vi relatera till de flesta informanterna då de känner sig varken hemma i de svenska eller den hemländska kulturen och upplever ibland att de inte tillhör någon av dem. De uttrycker att dem har funnit sig själv genom att vara något mittemellan där dem väljer vilka värderingar dem vill ta till sig från omgivningen och vilka dem vill få bort, och på det sättet har de hittat sin egen identitet. Den heterogena sociala miljön för ungdomar i dagens sociala samhälle kan, enligt Erikson, skapa en svårighet där de bara kan välja ut vissa delar som kan ingå i ’’jagsyntesen’. För att ungdomarna skall hantera situationer så skapar de nya normer och ny syn på sexualitet och samlevnadsrelationer (Nilsson, 2001).

Baldawi (2003) har också tagit upp identitetskrisen som invandrarungdomarna kan genomgå och menar att de växer upp i en miljö där de möter olika människor med olika värderingar och tankesystem. Men samtidigt så påverkas de av sina föräldrar och deras generation och vill vara lojala med de värderingar som dessa förmedlar, något som i sin tur skapar utmaningar för dem. Ungdomarna befinner sig mellan tillhörigheten till familjen och relationen till det omgivande samhället, med kompisar, skola och media.

33

SLUTDISKUSSION

Vem vi är och vilka personer vi vill bli är något som är ständigt aktuellt i ungdomarnas vardag. Det är under ungdomstiden där stora förändringar sker och där individualiseringen får en större betydelse, då ungdomarna ställs inför olika val som de måste ta ansvar för. Det är val som hänger samman med omgivningens normer och värderingar. Sökandet efter gemenskapen och tillhörigheten till familjen, skolan och vännerna är en viktig faktor som har en stor inverkan på deras identitetsbyggande. Därför pendlar ungdomarna i sin vardag mellan många olika grupper som dem identifierar sig med för att skapa en känsla av sammanhang. Vårt syfte med vår studie var att studera hur invandrarungdomar tänker, resonerar och förhåller sig till sex och intima relationer. Vi har genom våra intervjuer fått svar på de frågorna vi sökte svar på. Till en början tyckte alla våra informanter att kärlek och sex var två fenomen som kan frikopplas från varandra. Tillfällig sexuell kontakt utanför en kärleksrelation verkar vara accepterat, enligt våra informanter, som visar på ett ökande antal tillfälliga sexuella kontakter, en ökad öppenhet för sex mellan kompisar. Men något intressant resultat som vi uppmärksammade sedan var att tjejernas svar genomsyrades mycket av känslornas och kärlekens betydande roll när man har sex. De menar att kärleken är viktigare än själva samlaget. Kärleksideologin syns i tjejernas resultat från studien. Medan killarna i vår studie ser på sex ur ett njutningsperspektiv, där sex är det som är centralt i en relation. Något gemensamt för alla informanter var att heteronormativiteten var det självklara i en relation och nämnde inte något annat, förutom en informant, Omar, som nämnde att det kan finnas en samkönad sexualitet. Ungdomarna har olika förhållningssätt till olika områden och skiljer sig beroende på kön, kille eller tjej. I vårt resultat fick vi fram att det finns stereotypa föreställningar, som bland annat framställs av media, om skillnaden mellan könen. Det förväntas av killar att vara ständigt sexuellt aktiva och pressa på i fråga om den sexuella driften, medan flickor förväntas vilja skjuta upp den. Många sexuella erfarenheter ger killar hög sexuell status samtidigt som der ger flickor dåligt rykte. Våra informanter är alltså djupt medvetna om de normerna som finns i vårt moderna samhälle, men följer inte allt utan väljer att ha sin egen syn i vissa fall. Vi fick ett tydligt resultat som visade att vänner var den största informationskällan som ungdomarna vände sig till och sökte kunskap och detaljer om sex och intima relationer. De menar att de befinner sig i en ålder där inflytandet från föräldrarna har minskat och istället påverkas de mer av jämnåriga och vänner som de känner att det hellre vill relatera till i sådana frågor. Därför påpekar ungdomarna att de helst inte pratar om det hemma, då de får känslor av obehag. I de fallen de pratar om sex hemma så handlar det om att vara försiktig och prata om sex som ett objekt och inte relatera det till sig själva. De känner att de inte kan få någon förståelse av föräldrarna i det ämnet därför sätter de själva en gräns mellan det de kan tala om för föräldrarna och det som de själva tar ansvar för och pratar med sina vänner om det istället.

34

Flera av våra informanter uttrycker att de har olika roller som de anpassar till den miljön och det sammanhang de befinner sig i. Informanterna upplever att de har en roll hemma där de förväntas att inte prata om sex och bete sig inom ramarna för familjens regler, och en annan roll med sina vänner där de kan prata mer fritt om sex. Ungdomarna känner att dessa två befinner sig i två skilda världar som enligt dem inte går att förena. Det är deras sätt att hantera olika situationer de ställs inför för att undvika konflikter med både föräldrar och vänner. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de flesta ungdomarna har skapat sina egna attityder och förhållningssätt till sex. I deras vardag möter de olika värderingar och normer, både hemma och i omgivningen, som de tar till sig eller sorterar bort. Men till slut hittar de sin egen syn inom ämnena sex och intima relationer. Ungdomarna bär ibland på motstridiga krav, dels på sig själv som individ med längtan efter självbestämmande, men även på sig själv som social varelse med förväntningar från omgivningen. Det är inte en fråga om antigen eller utan båda två spelar lika stor roll. Vad ungdomarna prioriterar beror på vilka värderingar de har. För att stabilisera sin identitet och inre balans tenderar de att se sin egen attityd som den enda möjliga, så långt kan de alltså kompromissa. Anledningen till att vi just valde invandrarungdomar var för att vi hade en föreställning om att det skulle finnas betydande skillnader i deras åsikter jämfört med majoritetens ungdomar. Det finns en rådande föreställning och idé om att invandrarungdomarna har en annorlunda och kanske mer återhållsam syn på sex än majoritetens ungdomar, som genomsyras av en friare syn på sex. Men i resultatet framkom det, genom våra intervjuer, att det inte hängde samma med våra föreställningar och förväntningar. De flesta ungdomarna hade utvecklat attityder som inte motstrider mot majoritetens syn, där de faktiskt vill utöva och utforska sina sexuella behov ganska fritt som alla andra ungdomar. Föräldrarnas värderingar och traditioner har såklart sin påverkan på dem, men samtidigt så väljer de att hålla isär det då de umgås med sina vänner. Detta kan vara något som alla ungdomar går igenom och inte behöver vara specifikt bara för invandrarungdomar. Någon annan föreställning som finns är att invandrartjejer ofta nämner oskuld som något centralt när de pratar om sex, men i vår studie så nämnde de mycket sällan oskuld. Istället var kärleksideologin och rätt tidpunkt det som genomsyrade tjejernas diskussioner. Anledningen till att vi just fick detta resultat kan bero på informanternas ålder och mognad. Alla våra informanter var i arton års ålder och därför kan ha hunnit skapa en mogen identitet där de kan uttrycka sina attityder självständigt och omformar föräldrarnas världssyn och anpassar sig till sin uppväxtmiljö. En annan anledning kan vara att alla dessa ungdomar är uppvuxna i Sverige och deras föräldrar har bott minst tio år i Sverige. Majoritetens syn kan ha påverkat på deras attityder till sex och därför finner man inte stora skillnader i deras åsikter. En tredje anledning kan vara att alla tolkar religion och kultur på olika sätt, genom att ungdomarna lever i en mångkulturell kontext så studerar de andras kultur och sorterar ut traditioner som de vill behålla. Denna tolkning på begreppet kultur ger oss möjlighet att tolka traditioner och normer i ett samspel med människorna och är mer utvecklande ju mer öppnare människorna är för varandra. Grundtanken i vår studie är att de attityder som vi har i förhållande till andra är något som vi har lärt oss genom vår socialisation, i vårt samhälles grundläggande

35

värderingar och uppsatta normer. Det tar tid för föräldrarna att vägleda sig själv och socialiseras i det nya samhället för att genom att lära känna andra kulturers tankesätt och förstå den plats som specifika handlingar upptar i olika kulturer lär vi oss hantera olika situationer. Nyttan som kan komma genom våra intervjuer är att ungdomarna får möjligheten då att reflektera kring deras sexualitet och öppet prata om deras syn och tankesätt. De kan genom detta få en större inblick i vad de tycker och varför de tycker som de tycker. Vi la märke till att när vi började med intervjuerna så hade informanterna svårt att uttrycka sina åsikter och attityder men ju längre vi kom in i samtalet desto mer självmedvetna blev de. Många uttryckte i slutet av intervjun att det borde finnas fler människor som undersöker ungdomars attityder och förhållningssätt till sex och intima relationer, för att skolan tar endast upp sex i ett negativt perspektiv där endast könssjukdomar lyfts fram. Därför tyckte de flesta informanterna att våra intervjuer gav de nytta i att förstå sig själva och fördjupa sig i grunden till deras attityder. Det var mycket intressant att genomföra dessa intervjuer eftersom vi kände att våra informanter uttryckte ett behov om att prata om detta ämne, de var öppna och pratglada. Just informanterna vi intervjuade var öppna och fria i sitt synsätt, men något vi är medvetna om är att alla tänker och resonerar inte på samma sätt. Det var många fler som ville vara med, men bristen på tid medförde att vi var tvungna att begränsa antalet informanter. Hade vi haft flera informanter så hade det säkert kommit fram fler förhållningssätt än de vi fick fram. I vår studie var det endast en informant av sju som valde att vänta med att ha sex till efter äktenskapet.

36

REFERENSER Böcker Denscombe, Martyn (2000) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund, Studentlitteratur Eisele Per (2003) Experimentell och tillämpad socialpsykologi. Studentlitteratur, Lund. Forsberg Margareta (2005) Ungdomar och Sexualitet. Edita, Stockholm Statens Folkhälsoinstitut. Giddens Anthony (1995) Intimitetens omvandling : Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället. Nya Doxa AB. Hwang Philip & Nilsson Björn (2003) Utvecklingspsykologi. Författarna och bokförlaget Natur och kultur, Stockholm, Andra upplagan. Johansson, Thomas & Lalander, Philip (2009) Vardagslivets socialpsykologi. Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur Meeuwisse m.fl. (2008) Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm : Natur & kultur, Upplaga 1. utg. Nilsson Björn (2001) Barn och ungdomspsykologi Studentlitteratur, Lund, Andra upplagan. Repstad, Pål (1999) Närhet och distans kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund Studentlitteratur, Upplaga 3 Antologi Ahmadi, Nader (2003) Ungdom, kulturmöten, identitet. Statens Institutionsstyrelse Liber AB, andra upplagan. Elektroniska källor National Encyklopedin (http://www.ne.se/sexualitet, 2010-04-21).

37

BILAGOR

Bilaga 1: Intervju guide Bilaga 2: Godkännandet av Etiska rådet

38

Bilaga 1

Intervjuguide Bakgrund: • Ålder? • Kön? • Vilket land kommer du ifrån? • Hur länge har du bott i Sverige? • Hur länge har dina föräldrar bott i Sverige? • Vilket program läser du? Syn på sex: • Vad tänker du på när du hör ordet sex? • Vad är/innebär sex för dig? • Vilken är din största informationskälla när det gäller sex? • Hur ser dina föräldrar på sex? • Hur mycket påverkar deras synsätt din syn? • Hur mycket påverkas din syn av skolan, vänner, umgänge och media? • Finns det något annat som påverkar din syn på sex? • Finns det rätt ålder för att ha sex? Relationer: • Måste man vara kär för att ha sex? • Måste man vara kär för att gifta sig? • Tycker du att det finns någon skillnad mellan tjejers respektive killars syn på kärlek och sex?

39

Projekt Beslut

Ansökan om etisk prövning av projekt: ”Sex ungdomars syn på ses och relationer” Zahra Al-alawi, Rania Farazumis

Ansökan godkännes.

Ingrid Bolmsjö Ordförande Etikprövningsnämnden

MAH / Hälsa och samhälle

Etikprövningsnämnden

Lena Winslow sekreterare

BESLUT 2010-03-30

Dnr HS60-10/218:4

Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post Malmö högskola Hälsa och samhälle 040-665 74 54 040-665 81 00 www.mah.se lena.winslow@hs.mah.se Hälsa och samhälle S-205 06 Malmö