Universitet&högskolorHögskoleverkets årsrapport 2004Högskoleverkets årsrapport 2004

UNIVERSITET & HÖGSKOLOR HÖGSKOLEVERKETS ÅRSRAPPORT 2004

UTGIVEN AV HÖGSKOLEVERKET 2004

HÖGSKOLEVERKETS RAPPORTSERIE 2004 :16 R ISSN 1400-948X

REDAKTÖR STIG FORNENG GRUNDUTBILDNING STIG FORNENG, INGEBORG LANDGREN, TORBJÖRN LINDQVIST, CAROLINA

JOHANSSON FORSKARUTBILDNING PER GILLSTRÖM, HELEN DRYLER, JAN-ÅKE ENGSTRÖM FORSKNING ONNI TENGNER

EKONOMI MARIE KAHLROTH, STIG FORNENG PERSONAL CAROLINA JOHANSSON ARBETSMARKNAD STIG FORNENG

UTVÄRDERINGSRESULTAT RAGNHILD NITZLER INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE TORBJÖRN LINDQVIST NYCKELTAL FÖR

LÄROSÄTEN STIG FORNENG, YANGZA KLEMMING SAMMANSTÄLLNING OCH BEARBETNING AV DATA YANGZA KLEMMING

GRAFISK FORM OCH GRAFIK ALEXANDER FLORENCIO FOTO CHRISTIAN CARLSSON TRYCK DAVIDSONS TRYCKERI AB, VÄXJÖ 2004

TRYCK PÅ MILJÖMÄRKT PAPPER

HÖGSKOLEVERKET LUNTMAKARGATAN 13, BOX 7851, 103 99 STOCKHOLM, TFN 08-563

085 00, FAX 08-563 085 50, E-POST HSV@ HSV.SE, WWW.HSV.SE

3

FörordHögskoleverkets årsrapport sammanfattar utvecklingen vid

universitet och högskolor under det senaste året. Stor vikt

läggs också vid att sätta in den senaste utvecklingen i ett

längre tids sammanhang och redovisa trender och tenden-

ser.

Årsapporten bygger på lärosätenas löpande rapportering

av statistikuppgifter till Statistiska centralbyrån och på den

direkt rapportering till Högskoleverket som lärosätena gör

i samband med att de avlämnar sina års redovisningar till

regeringen.

En nyhet för året är ett särskilt avsnitt om lärosätenas

uppdrag och kontakter, en fråga som Högskoleverket kom-

mer att återkomma till senare, i samband med den särskilda

granskningen av hur lärosätena arbetar med den så kallade

samverkansuppgiften. I årsrapporten ges också ett omdöme

om de tre första åren av sex i den cykel med ämnes- och exa-

mensutvärderingar som pågår.

Förutom huvudrapporten publiceras en tabellbilaga med

ytterligare uppgifter och en förkortad version på engelska.

Alla tre publikationerna fi nns tillgängliga på Högskole-

verkets hemsida på webben, www.hsv.se. Via hemsidan kan

man även nå Högskoleverkets statistikportal, databasen för

nationell uppföljning av verksamheten vid universitet och

högskolor (NU-databasen) samt de särskilda databaserna

för regional rekrytering, nyckeltal för lärosäten och antal

sökande.

Uppgifterna i årsrapporten kompletteras dessutom av mer

detaljerad information i rapportserien Sta tistiska meddelan-

den som utges gemensamt av Statistiska centralbyrån och

Högskoleverket. Statistiska meddelanden och ytterligare

data om universitet och högskolor fi nns också tillgängliga

på Statistiska centralbyråns hemsida, www.scb.se.

sigbrit frankeuniversitetskansler

stig forneng

4

Lärosäten med rätt att utfärda examina inom grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning

Statlig huvudman

Uppsala universitet UU

Lunds universitet LU

Göteborgs universitet GU

Stockholms universitet SU

Umeå universitet UmU

Linköpings universitet LiU

Karolinska institutet KI

Kungl. Tekniska högskolan KTH

Luleå tekniska universitet LTU

Sveriges lantbruksuniversitet SLU

Karlstads universitet KAU

Växjö universitet VXU

Örebro universitet ÖU

Högskolan i Kalmar HK

Blekinge tekniska högskola BTH

Malmö högskola MAH

Mitthögskolan MH

Mälardalens högskola MdH

Enskild huvudman

Chalmers tekniska högskola CTH

Handelshögskolan i Stockholm HHS

Högskolan i Jönköping HJ

Lärosäten med rätt att utfärda examina inom grundläggande högskoleutbildning

Statlig huvudman

Högskolan i Borås HB

Högskolan Dalarna HDa

Högskolan i Gävle HiG

Högskolan på Gotland HG

Högskolan i Halmstad HH

Högskolan Kristianstad HKr

Högskolan i Skövde HS

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla HTU

Idrottshögskolan i Stockholm IH

Lärarhögskolan i Stockholm LHS

Södertörns högskola SH

Danshögskolan DH

Dramatiska institutet DI

Konstfack KF

Kungl. Konsthögskolan KKH

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm KMH

Operahögskolan i Stockholm OH

Teaterhögskolan i Stockholm TH

Enskild huvudman

Ericastiftelsen ES

Ersta Sköndal högskola ESH

Gammelkroppa Skogsskola GSs

Johannelunds teologiska högskola JTH

Teologiska Högskolan, Stockholm THS

Örebro teologiska högskola ÖMS

Beckmans designhögskola BDH

Stockholms Musikpedagogiska Institut SMI

Röda korsets högskola RKS

Sophiahemmets sjuksköterskehögskola SHS

Anmärkning: Dessutom fi nns ett antal utbildningsanordnare med exa-mensrättigheter för psykoterapeututbildning

.

InnehållFörFörordrd 3

Översiktversikt 6

GrundGrundutbildningutbildning 1 10

Forskar utbildningForskar utbildning 3 32

ForskningForskning 4 46

Uppdrag Uppdrag och kontakteroch kontakter 5 52

EkonomiEkonomi 5 58

PersonalPersonal 6 66

Arbets marknadArbets marknad 7 74

UtvUtvärderingsresultatrderingsresultat 8 80

Internationell jInternationell jämfmförelserelse 8 86

Nyckeltal Nyckeltal för lr lärosrosätenten 9 92

SummarySummary 10 104

TabellerTabeller 10 108

Nästan hälften av ungdomskullarna börjar studera vid universitet och högskolor. Läs året

2002/03 började över 80 000 i högre utbildning, vilket är en ny toppnotering, men nu

planar utvecklingskurvan ut. För 2004 tillförs inga nya resurser till grundutbild ningen

och nybörjartalen för hösten 2003 är oförändrade jämfört med föregående höst termin.

Översikt

8

FÖR LÄSÅRET 2002/03 och kalenderåret 2003 pekar fort-

farande de fl esta utvecklingskurvorna uppåt när det gäller

universitets- och högskolesektorn. Det gäller både studenter

i den grund läggande utbildningen och studenter i forskarut-

bildning. För grundutbildningen handlar det om femton år

av oavbruten ökning och för forskarutbildningen betyder de

senaste nybörjar talen att antalet nu närmar sig den topp som

nåddes strax före forskarutbildningsreformen 1998.

Under 2003 omsatte universitet och högskolor tillsam-

mans 43,7 miljarder kronor, vilket är 1,8 procent av Sveriges

bruttonationalprodukt. För hela sektorn, det vill säga inklu-

sive kostnader för studiestöd och kostnaderna för de centrala

myndigheterna inom området, omsattes 55,3 miljarder kro-

nor under 2003.

Nära 360 000 i högre utbildningNära 360 000 i högre utbildningHöstterminen 2003 var antalet individer som var registre-

rade som studerande vid universitet och högskolor 360 000,

cirka 20 000 i forskarutbildning och övriga i den grundläg-

gande ut bildningen. Det motsvarar nästan 3,5 årsklass i den

svenska befolkningen.

Antalet studerande är störst i åldrarna 22–23 år. I dessa

båda åldersgrupper är andelen som studerar vid universitet

och högskolor strax över 30 procent och ända upp till och med

28 års ålder studerar en av tio vid universitet eller högskola.

Även högre upp i åldrarna är det många som studerar,

både nya grupper, till exempel studenter som rekryterats via

kunskapslyftet, och studenter som återkommer till univer-

sitet och högskolor efter ett antal år med sikte på att bygga

på och komplettera sin tidigare utbildning. En tredjedel av

alla studenter i högskolans grundutbildning hösten 2003 var

över 30 år.

De höga studenttalen innebär att Sverige både har många

i återkommande utbildning och hög övergång till högre

utbildning bland dem som nyligen gått ut från gymnasie-

skolan. Övergångs frekvenserna ligger nu relativt nära reger-

ingens mål att 50 procent av en årskull ska ha börjat studera

vid universitet eller högskola när de fyller 26 år.

Det totala antalet nybörjare läsåret 2002/03 var 83 300.

I detta antal ingår 10 500 gäststudent er från andra länder

– ett antal som har ökat stadigt under senare år. Ungefär

hälften av alla gäst studenter kommer till Sverige inom Er-

asmusprogrammet.

Trots de senaste årens höga nybörjartal fi nns det fortfa-

rande fl er sökande än nybörjarplatser, även om det är stora

skillnader mellan olika utbildningar. Många vårdutbild-

ningar har betydligt fl er sökande än nybörjarplatser, med-

an det omvända gäller för många tekniskt och naturveten-

skapligt inriktade utbildningar.

Under 2003 ökade utbildningsvolymen mest inom under-

visningsområdet (lärarutbildning), vårdområdet (framför

allt sjuksköterskeutbildning) och inom humaniora. Utbild-

ningsvolymen inom det tekniska området och inom det na-

turvetenskapliga området var i stort sett oföränd rad, vilket

innebär att dessa båda områdens andel av hela utbildnings-

volymen minskade något under 2003. Tillsammans svarade

de tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdena

för 30 procent av all utbildning.

Antalet per soner som avlade sin första examen läsåret

2002/03 var 36 400. Det är en ökning med 6 procent på ett

år, 13 procent på två år och med 30 procent på tio år.

Arbetsmarknadens tillskott av högskoleutbildade har så-

ledes ökat betydligt under senare år, vilket är betydelsefullt

särskilt mot bakgrund av att de relativt välutbildade 40-ta-

listerna snart kommer att lämna arbetsmarknaden. Till ut-

fl ödet av examinerade från universitet och högskolor kom-

mer dessutom ett betydande antal studenter som går ut på

arbetsmarknaden utan examen, men med en utbildning som

i praktiken är jämförbar.

Bland de examensgrupper som ökar kan nämnas lärare,

sjuksköterskor, civilingenjörer och högskoleingenjörer. De

uppräknade är alla stora grupper med många examinerade.

Ökar gör även mer generellt inriktade examina som kan-

didat- och magisterexamina. När det gäller civilingenjörer

och högskoleingenjörer kommer dock examenstalen sanno-

likt att gå ner igen eftersom antalet nybörjare nu minskar på

dessa utbildningar, särskilt stor är nedgången när det gäller

högskoleingenjörer.

Drygt 60 procent av alla examina avläggs av kvinnor. Fler-

talet utbildningar har en ojämn eller mycket ojämn könsför-

delning. Utvecklingen går dessutom åt fel håll. Könsfördel-

ningen blir allt ojämnare. Den allmänna tendensen är att

andelen kvinnor ökar på alla utbildningar utom på dem där

andelen kvinnor redan ligger nära taket, det vill säga nära

100 procent. Av de större utbildningar som leder till yrkes-

examen är de båda ingenjörsutbildningarna de enda som

fortfarande har en klar övervikt av män.

Fler examinerade Fler examinerade i forskarutbildningen i forskarutbildningen Totalt började nära 3 900 personer i forskarutbildning läs-

året 2002/03. Det är sex procent fl er än före gående år och

9

en fortsättning på föregående års uppgång efter fl era år av

oförändrade nybörjartal.

Könsfördelningen bland nybörjarna är i stort sett jämn

– 48 procent kvinnor och 52 procent män, vilket innebär

att det har skett en stor förändring i könsfördelning under

de senaste tio åren. Under denna period har antalet kvinnor

som börjar i forskarutbildning ökat med 80 procent medan

antalet män bara har ökat med 15 procent. Jämnast är köns-

fördelningen bland nybörjare inom humaniora, samhällsve-

tenskap och naturvetenskap.

Mycket ojämnare än könsfördelningen är den sociala re-

kryteringen. Bland nybörjarna i forskarutbildningen läsåret

2001/02 hade bara 13 procent arbetarbakgrund. Det är un-

gefär lika stor andel som på de utbildningar inom grundut-

bildningen som har den snedaste sociala rekry tering en, till

exempel läkarutbildning och civilingenjörsutbildning.

Totalt var antalet forskarstuderande höstterminen 2002

(med en aktivitet om minst tio pro cent) 18 900. Drygt 40

procent av de aktiva doktoranderna har anställning som

doktorand och drygt tio procent har annan anställning på

lärosätet. Knappt tio procent har utbildningsbidrag.

Jämfört med före reformen 1998 har både andelen dokto-

rander med anställning och den genom snittliga aktivitets-

graden bland doktoranderna ökat, vilket kan ge förutsätt-

ningar för en något snabbare genomströmning i forskarut-

bildningen. Förändringarna är dock små.

Antalet avlagda doktorsexamina ökade med tio procent

läsåret 2002/03. På tio år har antalet doktorsexamina för-

dubblats. Studie tiderna för de examinerade – både brutto

och netto – har dock varit praktiskt taget oförändrade under

hela tioårsperioden.

Oförändrad volym i forskningenOförändrad volym i forskningenDe ekonomiska resurserna för forskning och forskarutbild-

ning vid universitet och högskolor var år 2003 i stort sett

oförändrade jämfört med föregående år i reala termer, det

vill säga med hänsyn tagen till infl ationen. Totalt uppgick de

till strax över 23 miljarder kronor. Det är en knapp femtedel

av de totala resurser som ägnas forsk nings- och utvecklings-

arbete i Sverige.

Av forskningsresurserna vid universitet och högskolor

kommer cirka 45 procent via direkta anslag till lärosätena,

medan så kallad extern fi nansiering svarar för 55 procent av

intäkterna. Huvuddelen av de externa medlen består av of-

fentliga medel, bland annat från Veten skaps rådet och från

de stiftelser som skapades med löntagarfondsmedel. År 2003

svarade off entliga medel för 79 procent av hela fi nansiering-

en av forskning och forskarut bildning vid universitet och

högskolor.

Under 2003 har resurserna för forskning och forskarut-

bildning ökat något vid de nya universiteten (7 procent) och

vid högskolorna (11 procent), medan resurserna har mins-

kat något vid de stora universiteten (1,5 procent). Satsning-

en på anslag för forskning till de nya universite ten och till

högskolorna har inneburit att dessa lärosäten nu svarar för

tio procent av den totala forsk ningsverksamheten vid uni-

versitet och högskolor jämfört med två procent i mitten av

nittio talet.

Hälften av forskningsresurserna vid universitet och hög-

skolor går till områdena teknik och medicin, som också är de

två största forskarutbildningsområdena. Inklusive naturve-

tenskap går två tredjedelar av resurserna till dessa områden.

2 700 examinerade doktorer

18 900 AKTIVA DOKTORANDER

83 300 högskolenybörjare

340 000 STUDENTER I GRUNDUTBILDNINGEN

36 400 examinerade i grundutbildningen

3 900 nybörjare i forskarutbildning

Studerandetal läsåret 2002/03. Under läsåret 2002/03 kom 83 300 nya studenter till universitet och högskolor. Hela antalet studenter i grundutbildningen var 340 000. Av alla studenter avlade 36 400 sin första grundexamen under året. I forskarutbildningen var antalet nybörjare 3 900, det vill säga litet mer än tio procent av utflödet av exami-nerade från grundutbildningen. Antalet aktiva i forskarutbildningen var fem gånger så stort som antalet nybörjare och antalet examinerade doktorer var 2 700, det vill säga två tredjedelar av antalet nybörjare.

Grund-utbildningAntalet studenter i grundutbildningen vid universitet och högskolor fortsatte att öka läs-

året 2002/03. Antalet nybörjare uppgick till 83 300, vilket är en ny högstanotering. De

höga nybörjarsiff rorna innebär att Sverige nu är nära målet att hälften av en årskull bör-

jar studera vid universitet eller högskola.

12

UNDER DE SENASTE ÅREN har nybörjartalen ökat varje

år. På fem år har antalet nybörjare ökat med trettio procent

och på femton är det i det närmaste en fördubbling av in-

fl ödet i den högre utbildningen. Antalet studenter i utbild-

ning har naturligtvis ökat i motsva righet till detta – eller

till och med ännu något mer eftersom många utbildning-

ar har blivit längre och medel antalet terminer i utbildning

har ökat. Höst terminen 2003 var antalet studenter 340 000.

Femton år tidigare, höstterminen 1988, var antalet studenter

165 400. Det betyder en fördubbling på femton år.

Men nu avtar ökningstakten. Uppgifter för hösten 2003

tyder på att infl ödet är i stort sett oförändrat jämfört med

föregående hösttermin. Lärosätena tvingas hålla igen trots

stor efterfrågan på nybörjarplatser eftersom anslagen för den

grundläggande utbildningen inte längre ökar. På några års

sikt kan det innebära sänkta övergångsfrekvenser eftersom

års kullarna som går ut från gymnasieskolan växer kraftigt

under de närmaste åren.

En majoritet av dem som studerar vid universitet och hög-

skolor är kvinnor. Andelen kvinnor är 60 procent och ande-

len män 40 procent. Det är alltså fl er kvinnor än män som

fortsätter till högre utbildning, vilket i huvudsak förklaras

av fördelningen av yrkesutbildningar mellan det gymnasiala

stadiet och högskolan. Det fi nns fl er typiskt manliga yrkes-

utbildningar i gymnasie skolan än typiskt kvinnliga. Den

ojämna könsfördelningen och att fl er kvinnor än män fort-

sätter till högre utbildning är för övrigt drag som det svenska

systemet delar med fl ertalet länder i Europa och i den indu-

strialiserade världen.

Däremot skiljer sig den högre utbildningen i Sverige från

den i många andra länder genom att åldersspridningen bland

de svenska studenterna är större. Hälften av alla som stude-

rar vid universitet och högskolor i Sverige är över 25 år. En

tredjedel är över 25 år när de börjar. I många länder är det

ovanligt att studenterna är mer än något år över 20 när de

börjar vid universitet och högskolor. Mest lika Sverige när

det gäller åldersspridningen bland studenterna är de andra

nordiska länderna.

Många äldre nybörjare är naturligtvis positivt som ett

uttryck för att det fi nns möjlighet att komma tillbaka till

utbildnings systemet efter ungdomsutbildningen, det vill

säga att det livs långa lärandet är en realitet, men att många

av de ungdomar som går ut från gymnasieskolan skjuter upp

studierna vid universitet och högskolor ett eller ett par år el-

ler ännu längre har den nackdelen att de kommer ut senare

på arbetsmarknaden, vilket betyder färre aktiva år i det yrke

de väljer.

Alla sökande får inte platsAlla sökande får inte platsDe höga nybörjartalen till trots är det fortfarande relativt

många sökande som inte får plats, och hösten 2003, när ka-

paciteten att ta emot nya studenter inte längre växer, har an-

delen sökande som har kunnat erbjudas plats sjunkit något.

Konkurrensen om platserna ökar således åter efter en lång

utbyggnadsperiod som har inneburit en stadigt ökande an-

del antagna.

Det totala antalet sökande som inte tidigare hade studerat

vid universitet eller högskola var 106 700 hösten 2003. Av

dessa antogs drygt hälften, 53 procent. Jämfört med före-

gående hösttermin var det en minskning med två procent-

enheter.

När man jämför sökandetalen med antalet antagna bör

man dock hålla i minnet att sökande talen ger en något över-

driven bild av efterfrågan. Många sökande vill testa sina

möjligheter eller för säkra sig om ett alternativ till arbete eller

annan verksamhet. Detta visar sig bland annat i att många

antagna (cirka en fj ärdedel) inte tar sina platser i anspråk.

Bland dessa fi nns även sökande som har antagits till högt

prioriterade alternativ.

Fler sökande inför hösten 2004Fler sökande inför hösten 2004Det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet inklusi-

ve ekonomi och juridik lockar fl est sökande. Nästan lika

många sökte till utbildningar för hälso- och sjukvård inklu-

sive social omsorg. Tillsammans svarar dessa båda områden

0

30 000

60 000

90 000

120 000

150 000

Antagna

Nya sökande

200320011999199719951993

Nya sökande och antagna per hösttermin. Trots utbyggnad av högskolan är det fortfarande många sökande som inte får ett erbjudande om plats på någon av de utbildningar de har sökt till. De båda senaste åren har antalet nya sökande, dvs. sökande som inte tidigare har studerat i högskolan ökat något efter flera års nedgång, men färre har antagits. Gapet mellan sökande och antagna har således ökat.

Antal

År

13

för mer än hälften av de sökta utbildning arna. Det tredje

största området är tekniska utbildningar, därefter följer lä-

rarutbildningar.

Det högsta söktrycket, med vilket här avses antalet för-

stahandssökande per antagen, har ut bild nin g ar med inrikt-

ning mot hälso- och sjukvård. Lägst är söktrycket för det

utbildnings område som innehåller utbildningar med inrikt-

ning mot naturvetenskap, matematik och data. Hösten 2003

var söktrycket 2,7 förstahandssökande per antagen för ut-

bildningar med inriktning mot hälso- och sjukvård, jämfört

med ett genom snitt av 1,2 för utbildningar med in riktning

mot naturvetenskap, matematik och data.

Inför hösten 2004 har antalet sökande till de program

som ingår i den samordnade antag ningen genom Verket för

högskoleservice ökat med fyra procent jämfört med föregå-

ende höst termin. Föregående år noterades en liten nedgång.

Totalt uppgick antalet förstahands sökande (inklusive obe-

höriga) till drygt 118 000 personer, vilka sökte till omkring

1 700 utbildnings alternativ.

Antalet sökande till ingenjörsutbildningarna fortsätter

att minska. Särskilt stor är minskningen när det gäller hög-

skoleingenjörsutbildningarna. Till dessa minskade antalet

förstahands sökande med 12 procent inför hösten 2004 jäm-

fört med föregående hösttermin. Det betyder att det bara

fi nns 0,8 första handssökande per plats, vilket tyder på att

antalet nybörjare på högskoleingenjörsutbildning arna – som

har minskat med en tredjedel på fem år – kommer att mins-

ka ytterligare.

För civilingenjörsutbildningarna är nedgången tre pro-

cent och antalet förstahandssökande per plats är fortfarande

1,5. Även för systemvetarutbildningen, som har haft en kraf-

tig nedgång i sökandeintresse under de senaste åren, fortsät-

ter nedgången.

I övrigt är det oförändrade sökandetal eller små ökningar

av antalet sökande som gäller för de fl esta större utbildnings-

inriktningar, till exempel lärarutbildningen. Sökandetryck-

et, det vill säga antalet förstahandssökande i förhållande till

UtbildningsområdeAntal första-

handssökandeSökande per

antagen

Hälso- och sjukvård samt social omsorg 29 700 2,7

Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 34 900 2,2

Humaniora och konst 3 900 1,5

Teknik 19 600 1,4

Pedagogik och lärarutbildning 16 000 1,3

Naturvetenskap, matematik och data 5 900 1,2

Totalt 114 700 1,8

Sökande och antagna per utbildningsområde höstterminen 2003. Bland alla programsökande är hälso- och sjukvård med social omsorg det ut-bildningsområde som har fl est sökande per antagen. Jämfört med föregående år har intresset för pedagogik och lärarutbildning ökat något medan antalet sökande per antagen har minskat inom området naturvetenskap, inklusive ma-tematik och data.

UtbildningsprogramAntal förstahandssökande Ht 2003 Ht 2004

Förändring i sökande 2003–04, %

Antal platser Ht 2004

Antal sökande per plats Ht 2004

Apotekare 344 411 20 190 2,2

Arbetsterapeut 719 694 -4 265 2,6

Arkitekt 1 779 1 779 0 190 9,4

Civilingenjör 9 815 9 521 -3 6 356 1,5

Systemvetare 2 188 2 019 -8 2 656 0,8

Ekonom 10 987 10 917 -1 5 131 2,1

Högskoleingenjör 5 044 4 458 -12 5 754 0,8

Jurist 4 228 4 773 13 707 6,8

Läkare 4 096 4 213 3 512 8,2

Lärare 14 992 15 395 3 8 473 1,8

Psykolog 2 488 2 545 2 217 11,7

Sjukgymnast 2 597 3 060 18 309 9,9

Sjuksköterska 7 585 7 492 -1 2 510 3,0

Socionom (inkl social omsorg) 6 691 7 829 17 1 227 6,4

Tandhygienist 494 713 44 217 3,3

Tandläkare 695 770 11 130 5,9

Teologie kandidat 267 308 15 225 1,4

Summa 75 009 76 897 3 35 069 2,2

Övrigt 39 303 41 580 6 19 646 2,1

Totalt 114 312 118 477 4 54 715 2,2

Förstahandssökande till utbildningsprogram med antagning genom Verket för högskoleservice. Antalet sökande ökade något inför hösten 2004, men förändringen är liten. Totalt sett går det ungefär två sökande på varje nybörjarplats. I tabellen redovisas uppgifter för de relativt väldefi nierade utbildningsprogram

14

antalet platser, är som vanligt starkast på psykolog-, läkar-,

arkitekt- och sjukgymnastutbildningarna.

Det största antalet sökande har lärarutbildningarna,

ekonomutbildningarna och civilingenjörs utbildningarna.

Därefter följer sjuksköterskeutbildningarna, socionomut-

bildningarna (inklu sive social omsorg) samt juristutbild-

ningarna, högskoleingenjörsutbildningarna och läkarut-

bildningarna.

Över 80 000 nybörjareÖver 80 000 nybörjareAntalet nya studenter vid universitet och högskolor ökade

till 83 300 läsåret 2002/03. Det är sex procent fl er än före-

gående läsår, och ytterligare en toppnotering i den expan-

sion som kännetecknar tillströmningen de senaste fem åren.

Under den perioden ökade antalet nybörjare med 30 procent

efter några år med små förändringar i nybörjartalen under

senare delen av nittiotalet. (Se vidare Studenter och examina

i grundutbildningen 2002/03, Statistiska meddelanden, UF

20 SM 0401.)

I antalet nybörjare ingår även gäststudenter från andra

länder, det vill säga studenter från utländska universitet som

studerar någon eller några terminer i Sverige inom ramen för

utbytesavtal mellan svenska och utländska lärosäten. Dess-

utom ingår så kallade ”free movers”, studenter som på eget

initiativ har sökt sig till Sverige för studier under en kortare

(eller längre) period. Ett ungefärligt mått på antalet utländ-

ska studenter i dessa båda kategorier är antalet nybörjare

med ofullständiga personnummer, det vill säga antalet indi-

vider som inte är folkbokförda i Sverige. För läsåret 2002/03

uppgick detta antal till 10 500 eller nära 13 procent av alla

nybörjare. Det innebär en fortsatt ökning av antalet gäst-

studenter.

Knappt hälften av nybörjarna är 21 år eller yngre. Två

tredjedelar är 24 år eller yngre. Drygt tio procent är 35 år

eller äldre när de börjar sina första studier vid universitet

och högskolor.

Bland nybörjarna år 2002/03 var 58 procent kvinnor och

42 procent män. Kvinnorna är över representerade i alla ål-

dersgrupper, men skillnaden är störst bland nybörjare i åld-

rar från trettio år och uppåt.

Antalet äldre nybörjare har ökat relativt mycket de senas-

te åren, vilket till en del har sin för klaring i det så kallade

kunskapslyftet som har inneburit möjligheter för äldre att

skaff a sig behörighet för högskolestudier och gå vidare till

högskoleutbildning.

En annan faktor som har betydelse för nybörjartalen är

naturligtvis ungdomskullarnas storlek. Det gör de senaste

årens höga nybörjar tal än mer anmärkningsvärda eftersom

ungdoms kullarna har minskat i storlek under hela nittiotalet

och nu är på den lägsta nivån sedan femtiotalet. Det öka-

de antalet unga nybörjare har således åstadkommits genom

stora ökningar i den andel av års kullarna som fortsätter till

högre utbildning.

Nu är emellertid utvecklingen på väg att ändra riktning.

Hösten 2003 är antalet nybörjare oförändrat jämfört med fö-

regående hösttermin på grund av att de resurser som riksda-

gen avsätter för grund utbildningen vid universitet och hög-

skolor inte längre ökar. Samtidigt börjar årskullarna växa

HögskoleprovetHögskoleprovet anordnas två gånger om året och används

som ett komplement till betyg för att sortera sökande när

det fi nns fl er sökande till en utbildning eller kurs än det fi nns

platser. Till mellan en och två tredjedelar av de tillgängliga

utbildningsplatserna tas studenterna in i turordning efter

hög skoleprovsresultat.

Provet är öppet för alla och det fi nns ingen gräns för hur

många gånger man kan göra provet. Det bästa resultatet

under de senaste fem åren räknas vid antagningen. Under de

senaste åren har ungefär hälften av provdeltagarna gjort sitt

första prov medan övriga provdeltagare är sådana som har

återkommit för att förbättra sina provresultat.

År 2003 var antalet provdeltagare drygt 72 000. Det var

3 000 fl er än år 2002. Vårterminen 2004 ökade antalet prov-

deltagare åter något, vilket betyder att den fl eråriga trenden

med ett minskande antal provdeltagare har brutits.

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

2002/031998/991994/951990/91

Högskolenybörjare läsåren 1990/91–2002/03. Antalet som för första gången började studera vid universitet och högskolor var 83 300 läsåret 2002/03. Av dessa var cirka 12 procent utbytesstudenter som kom till Sverige för att genomföra en eller par terminers studier.

Antal

Utbytesstudenter

År

15

igen. På litet sikt kommer det att innebära att en minskad

andel av kommande årskullar får möjlighet att fortsätta till

högre utbildning.

Nära 50-procentsmåletNära 50-procentsmåletDen stora ökningen av nybörjartalen under de senaste åren

har inneburit stora steg närmare 50-procentsmålet, det vill

säga det av regeringen satta målet att 50 procent av en års-

kull ska ha börjat studera vid universitet och högskolor vid

25 års ålder.

Det övergångsmönster som gällde för läsåret 2002/03 ger

en övergångsfrekvens fram till och med 25 års ålder på 48

procent. Den stora skillnaden i nybörjartal mellan män och

kvinnor innebär att kvinnorna redan har passerat 50-pro-

centsgränsen och nu når 55 procent, medan motsvarande tal

för männen bara är 41 procent.

De här redovisade andelarna är de summerade frekven-

serna beräknade på nybörjare läsåret 2002/03. Det betyder

att andelen av respektive årskull 19-åringar, 20-åringar, 21-

åringar och så vidare till och med 25-åringar som börjat stu-

dera läsåret 2002/03 har adderats. Det av regeringen satta

målet avser den faktiskt uppnådda andelen bland 25-åringar i

olika årsklasser. Eftersom den stora övergången sker i åldrar-

na 19–21 år reagerar detta mått lång sammare på förändring-

arna i utbildningskapaciteten. Den senaste års kullen som

har uppnått 25 års ålder (läsåret 2002/03) är födda 1977. För

dessa är andelen som börjat studera vid univers itet och hög-

skolor till och med 25 års ålder 43 procent.

De senaste årens ökade övergång till högre utbildning är

fortsättning på en trend som startade i slutet av åttiotalet

och har inneburit en fördubbling av övergångsfrekvensen

under en 15-årsperiod. De två viktigaste förutsättningarna

för denna utveckling har varit ett stort intresse för högre ut-

bildning från studenternas sida i kombination med en suc-

cessiv utbyggnad av högskolan. Under de senaste tio åren

har över gångsfrekvenserna dessutom fått en extra skjuts av

att årskullarna har minskat från cirka 120 000 till omkring

100 000 personer. Lika många nybörjare ger därmed en hö-

gre frekvens.

Nu står vi inför en snabb ökning av årskullarna. Fram

till 2010 ökar antalet 20-åringar i befolkningen med trettio

procent – från strax över 100 000 för närvarande till strax

över 130 000 år 2010. Det betyder att det krävs en bety-

dande utbyggnad av den högre utbildningen om inte över-

gångsfrekvenserna ska falla. För att bereda plats för hälften

av de tillkommande 30 000 i årskullarna behövs 15 000 nya

nybörjarplatser under en 10-årsperiod. Och kapaciteten vid

universiteten och högskolorna behöver öka litet till för att nå

målet, 50 procent av en årskull. Varje nybörjare kräver dess-

utom – med det mönster som gäller för närvarande – plats

under ytterligare tre år i genomsnitt. Kapaciteten behöver

således utökas med 60 000 helårsstudenter under de när-

maste tio åren för att klara ökningen av ungdoms kullarna.

Till detta kommer eventuella ökade behov för att stärka in-

satserna i livslångt lärande. Detta sagt under den förutsätt-

ningen att allt annat är lika.

Läsåret 2002/03 var antalet nybörjare i åldrarna upp till

och med 25 år drygt 49 000 (gäst stud enter oräknade). Till

detta kom drygt 20 000 äldre nybörjare. Om denna relation

förändras, eller relationen mellan studenter i grundläggande

utbildning och studenter i vidareutbildning förändras, på-

0

10

20

30

40

50

197619741972197019681966

Andel av årskullen som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. På tio födelseårgångar har andelen höjts från 25 till 43 procent. Andelen är 10 procenten-heter högre för kvinnor än för män.

Procent

Födelseår

0

30 000

60 000

90 000

120 000

150 000

201520102005200019951990

Antalet 20-åringar är litet för närvarande. Antalet kommer att öka kraftigt de närmaste åren för att nå en topp år 2010.

Antal

År

20-åringar

16

verkar det givetvis vilken kapacitetsökning som krävs för att

50-procentsmålet ska vara möjligt att nå för olika årskullar

i befolkningen.

Naturvetenskapligt program Naturvetenskapligt program vanligaste förberedelsevanligaste förberedelseÖver 80 procent av dem som börjar studera vid universitet

och högskolor har genomgått ett program eller en linje i

gymnasieskolan. Cirka tio procent har enbart gått i komvux

och resten har bland annat utländsk gymnasial utbildning

eller folkhögskola som grund för studierna vid universitet

eller högskola.

En stor del av nybörjarna kommer mer eller mindre di-

rekt från gymnasieskolan. Ungefär hälften av nybörjarna vid

universitet och högskolor gick ut gymnasieskolan samma år

eller 1–2 år innan de började i högskolan. Eller om vi vän-

der på perspektivet: Drygt fyrtio procent av dem som går ut

gymnasieskolan börjar studera vid universitet eller högsko-

la under de tre närmaste åren efter gymnasiestudierna. Av

dem som gick ut från gymnasieskolan våren 2000 hade 43

procent börjat studera vid universitet eller högskola till och

med läsåret 2002/03.

Högst är övergångsfrekvensen från naturvetenskapspro-

grammet. Cirka 80 procent av dem som går ut från detta

program börjar studera vid universitet eller högskola inom

tre år. Därefter följer det samhällsvetenskapliga program-

met med övergångsfrekvenser på drygt 55 procent. Dessa

båda program är också de största i gymnasieskolan. (Det

vill säga de största programmen när det gäller antalet elever

som går ut med fullständiga slutbetyg. Från det stora indi-

viduella programmet, som är avsett som en brygga till nå-

got av de nationella programmen, är det få elever som går ut

med slutbetyg.) Naturvetenskapsprogrammet och samhälls-

BasårBasåret är en förutbildning som ger behörighet för högskolestu-

dier för studenter som inte redan skaffat sig sådan genom sina

studier i gymnasieskolan. Sedan 1992/93 då basåret in fördes i

högskolan har sammanlagt 30 000 studenter studerat på bas-

året vid landets universitet och högskolor. Efter den inledande

ökningen har antalet studenter varit ungefär 3 500 varje år. Läs-

året 2002/03 fanns 3 449 basårsstudenter vid 27 universitet och

högskolor.

Tidigare var basårsstudier en behörighetsgivande utbildning en-

bart för högskolestudier inom naturvetenskap och teknik, men

från år 2002 har lärosätena rätt att erbjuda basår som ansluter

till andra utbildningar där antalet sökande är lägre än antalet

platser. Enligt lärosätenas årsredovisningar för år 2003 fi nns an-

dra basår än tekniska och naturvetenskapliga dock bara vid två

lärosäten. Det ena är ett basår i teckenspråk vid Örebro univer-

sitet och det andra är en kortare bastermin med svenska, eng-

elska och samhällskunskap vid Malmö högskola. En heltäckande

genomgång av basåret vid landets universitet och högskolor

fi nns i Basåret inom högskolan: situationen våren 2004, Högskole-

verkets rapport till regeringen 2004-03-30.

Vanligen är basår inriktade mot ingenjörsutbildningar och

”öppna” tekniska eller naturvetenskapliga basår där man väljer

inriktning under utbildningens gång. Flera högskolor erbjuder

också kortare basterminer och baskurser integrerade med ut-

bildningsprogram. Dessa utbildningar ges till studenter som har

delar av behörighet men som saknar vissa delar. Några högsko-

lor ger också basår helt eller delvis på distans.

Basårsstudenterna

Fram till och med läsåret 1998/99 var kvinnorna i knapp majori-

tet på basåret. Därefter har det dock skett en omsvängning i

könsfördelningen. Det är nu fl er män än kvinnor som studerar

på basåret. Läsåret 2002/03 var endast 38 procent av basårsstu-

denterna kvinnor.

En tredjedel av basårsstudenterna är 20 år och yngre, vilket

innebär att de i stort sett kommer direkt från gymnasieskolan.

Drygt en tiondel är 31 år och äldre. En något större del av kvin-

norna än av männen tillhör den yngre åldersgruppen.

Efter basåret

Av de studenter som började på basåret läsåret 2001/02 var det

ungefär två tredjedelar som fortsatte på en högskoleutbildning

efter basåret. Hälften av dessa började på en ingenjörsutbild-

ning. Ungefär nio procent började på en naturvetenskaplig ut-

bildning. Endast två procent av basårstudenterna började på en

lärarutbildning. Drygt en fjärdedel fortsatte på utbildningar ut-

anför det tekniska och naturvetenskapliga området, trots att de

läst in just teknisk och naturvetenskaplig kompetens.

Det är stora skillnader mellan vilka utbildningar de manliga

basårsstudenterna och de kvinnliga basårsstudenterna började

på. Bland männen var det betydligt vanligare att börja på en in-

genjörsutbildning. Kvinnorna började däremot i större utsträck-

ning på utbildningar utanför det tekniska eller naturvetenskap-

liga området.

Basåret i komvux

Sedan läsåret 1995/96 fi nns basåret också i komvux. Basåret

i komvux ger dock inte någon garanterad plats i högskolan.

Komvuxbasåren har tidvis fi nansierats inom ramen för särskilda

satsningar mot arbetslösheten, varför platserna vanligtvis reser-

verats för arbetslösa.

17

vetenskapsprogrammet svarar tillsammans för knappt hälf-

ten av dem som lämnar gymnasie skolan efter fullbordade

studier.

Också det så kallade specialutformade programmet, som

ofta är en variant av naturvetenskaps- eller samhällsveten-

skapsprogrammet, har hög övergångsfrekvens, cirka 50 pro-

cent. Från det estetiska programmet är det en tredjedel som

börjar studera vid universitet och högskolor inom de första

tre åren efter att de slutat i gymnasieskolan, och från medie-

och omvårdnads programmen är motsvarande övergång en

fj ärdedel. Från barn- och fritidsprogrammet fort sätter var

femte till universitet och högskolor inom tre år. I övrigt lig-

ger övergångsfrekvenser na vid tio procent eller lägre.

Närmare hälften har studerat Närmare hälften har studerat i komvuxi komvuxDet har blivit allt vanligare att de som börjar studera vid uni-

versitet och högskolor har deltagit i kommunal vuxenutbild-

ning. Närmare hälften av dem som började studera i hög-

skolan läsåret 2002/03 hade någon gång studerat i komvux,

cirka 40 procent hade studier på gymnasienivå i komvux.

Sex år tidigare, läsåret 1995/96, hade en tredjedel av nybör-

jarna studerat i komvux, cirka 20 procent på gymnasienivå.

Andelen som har studerat i komvux har ökat mest bland de

yngsta nybörjarna.

Ökningen av komvux-studier bland de unga som kom-

mer direkt från gymnasieskolan beror bland annat på de

möjligheter att tentera om kurser i gymnasieskolan för att

höja betygen som infördes 1997. De nya reglerna innebär att

fl er och fl er tvingas höja betygen för att kunna konkurrera

om platserna på de mest attraktiva utbildningarna. Konkur-

renskompletteringarna innebär också att starten på högsko-

lestudierna fördröjs och att antalet som börjar studera direkt

efter gymnasieskolan minskar.

Den ökande andelen äldre nybörjare vid universitet och

högskolor som har studerat i komvux förklaras bland an-

nat av det så kallade kunskapslyftet som har syftat till att

öka möjligheterna för äldre att komma tillbaka till utbild-

ningsväsendet för att komplettera sin utbildning. Av nybör-

jarna på social omsorgsutbildning 2002/03 hade närmare

två tredjedelar studerat i komvux åren före högskolestarten.

Det är den högsta komvux-andelen bland nybörjare på ut-

bildningsprogram som leder till en yrkesexamen och som

hösten 2003 hade minst 1 000 behöriga förstahandssökande.

Social omsorgsutbildning är en utbildning som många äldre

redan yrkesverksamma söker sig till för att vidareutbilda sig.

De som har studerat i komvux har i första hand gjort det för

att skaff a sig behörighet.

Den lägsta andelen nybörjare som hade studerat i komvux,

19 procent, hade nybörjarna på civilingenjörsutbildningen,

det vill säga en utbildning som är relativt lätt att komma in

på och som framför allt attraherar unga studerande.

På läkarutbildningen, som har extremt stark konkur-

rens om platserna, har andelen nybörjare som har studerat

CollegeutbildningDen så kallade collegeutbildningen är en förberedande

utbildning med syfte att öka tillgäng ligheten till högre ut-

bildning. Den bedrivs i samarbete mellan kommunal vuxen-

utbildning och ett universitet eller en högskola, där vardera

utbildningsfor men står för högst 20 veckors utbildning. Col-

legeutbildning fi nns från år 2003 som en reguljär verksam-

het, men försöks verksamhet har bedrivits sedan slutet av

nittiotalet.

Komvux-delen av utbildningen ska ge förkunskaper motsva-

rande den grundläggande behörig heten för högskolestudier

och högskoledelen ska ge den särskilda förberedel se som

krävs för den efterföljande utbildningen och därmed tillfred-

ställa särskilda behörighetskrav. Fullgjord collegeutbildning

ska ge platsgaranti till den efterföljande högskoleutbild-

ningen.

Collegeutbildningen har hittills liten omfattning. Ungefär

hälften av lärosätena anordnade collegeutbildning under

2003. I allmänhet handlar det om 20–30 studenter per läro-

säte och starttermin. (Se vidare Collegeutbildningens första år,

Regeringsuppdrag 61-2400-03, Hög skole verket.)

0

10

20

30

40

50

60

2002/032000/011998/991996/97

Andel av högskolenybörjarna som studerat i komvux. Nära hälften av nybörjarna i högskolan 2002/03, dvs. 35 900 personer, har studerat i komvux. Komvuxandelen bland 20-åringar har ökat från 17 till 26 procent mellan 1995/96 och 2002/03. Relativt sett är ökningen av andelen som studerat i komvux störst i denna åldersgrupp där många använder komvux för att stärka sin konkurrenskraft inför ansökan till universitet och högskolor.

Procent

Läsår

20-åringar

Samtliga nybörjare

18

i komvux ökat mer än för någon annan utbildning sedan

möjligheterna till konkurrenskomplettering infördes – från

16 procent bland nybörjare 1995/96 till 44 procent läsåret

2002/03.

Breddad rekryteringBreddad rekryteringDe senaste femton årens expansion av antalet platser i den

högre utbildningen har medfört en breddad rekrytering med

avseende på den sociala rekryteringen. Andelen studenter

med arbetarbakgrund har ökat från 17 procent av nybörjarna

läsåret 1993/94 till nära 23 procent läsåret 2001/02.

Ungdomar med arbetarbakgrund är dock fortfarande un-

derrepresenterade i den högre utbild ningen. De 23 procent

med arbetarbakgrund som noterades för läsåret 2001/02 ska

jämföras med andelen i be folk ningen i motsvarande ålder.

För dem som var i 20–25-årsåldern år 2001 var denna andel

33 procent.

Ett annat sätt att beskriva skillnaden i övergång till den

högre utbildningen mellan grupper med olika social bak-

grund är att relatera till 50-procentsmålet, det vill säga att

jämföra andelen ur olika sociala skikt som har börjat stu-

dera fram till och med 25 års ålder. För ungdomar med hö-

gre tjänstemannabakgrund är denna andel cirka 70 procent.

För ungdomar med arbetarbakgrund är andelen strax under

30 procent.

Skillnaderna mellan olika sociala skikt blir ännu större

om man tar hänsyn till vilken utbild ning studenterna väljer.

Andelen ungdomar från de övre sociala skikten är störst på

läkarut bildningen och andra långa utbildningar med starkt

sökandetryck, medan andelen ungdomar med arbetarbak-

grund är högre på kortare vård- och omsorgsutbildningar,

lärarutbildningar och ingenjörsutbildningar.

Även i detta avseende har det dock skett vissa – om än

små – förskjutningar under de senaste tio åren. Bland annat

kan noteras att på juristutbildningen har andelen med ar-

betarbakgrund ökat från 11 procent bland nybörjare läsåret

1993/94 till 17 procent läsåret 2001/02. Bland civilingenjörer-

na är för ändringen mindre – från 13 procent till 15 procent.

På den senare utbildningen är inte heller ökningen av nybör-

jartalet lika stor under perioden. För läkar utbildningen, som

är den utbild ning som traditionellt har den snedaste sociala

rekryteringen och dessutom har en mycket liten ökning av

nybörjartalen under perioden, är andelen med arbetarbak-

grund oförändrad – 9 procent både 1993/94 och 2001/02.

En jämförelse baserad på föräldrarnas utbildning istäl-

let för yrke ger givetvis likartade resultat, det vill säga ju

mer välutbildade föräld rarna är, desto vanligare är det att

barnen fortsätter till högskolan. Barn till eftergymnasialt

utbildade föräldrar är överrepresenterade, medan barn till

föräldrar som bara har grund skole utbildning är underrepre-

senterade. På jurist- och civilingenjörs utbildningarna till ex-

empel, hade cirka 60 procent av nybörjarna föräldrar med

eftergymnasial utbildning. Det är dubbelt så hög andel som

i befolkningen.

I rekryteringen till olika lärosäten fi nns en skillnad mel-

lan de mindre och nyare lärosätena och de sedan länge

etablerade universiteten och fackhögskolorna. I den för-

ra gruppen av lärosäten är den sociala sammansättningen

bland studenterna betydligt jämnare än vid universiteten

och fack högskolorna. Till stor del hänger detta samman

med olikheter i utbildnings utbudet. Flertalet högstatusut-

bildningar, vilka i allmänhet rekryterar från de övre sociala

skikten, till exempel läkarutbildning, juristutbild ning och

civilingenjörsutbildning, är inte alls eller endast i mycket

liten utsträckning represen terade vid de mindre och nyare

lärosätena. En annan faktor av betydelse för den sociala sam-

mansättningen av studenterna vid de olika lärosätena är den

Reell kompetensHöstterminen 2003 kunde sökande för första gången

åberopa reell kompetens som grund för behörighet till en

utbildning. Av rapporteringen i lärosätenas årsredovisningar

framgår att över 4 000 sökande har hänvisat till reell

kompetens i sina ansökningar. Cirka 15 procent av dessa

sökande har bedömts vara behöriga, men bara cirka fyra

procent har blivit antagna.

Alternativt urvalDen nya bestämmelsen i högskoleförordningen som medger

att ett lärosäte kan avsätta (högst) tio procent av nybörjar-

platserna för antagning genom alternativt urval, det vill säga

att urval av sökande sker efter andra meriter än betyg och

högskoleprov, började gälla inför höst ter mi nen 2003.

Enligt rapporteringen i lärosätenas årsredovisningar har 13

lärosäten använt någon form av alternativt urval, vilket har

resulterat i antagning av cirka 500 studenter.

Fem lärosäten har använt det alternativa urvalet till att av-

sätta platser för studenter som har genomgått ett collegeår.

Tre lärosäten har använt det alternativa urvalet för att anta

sökande som bedömts ha reell kompetens. Könskvotering

har använts av fyra lärosäten och kvotering med hänsyn till

etnisk tillhörighet har använts av tre lärosäten.

Se vidare Reell kompetens och alternativt urval vid lärosätena år

2003, Regeringsuppdrag 83-2399-03, Högskoleverket.

19

svensk bakgrund, det vill säga förhållningssättet till utbild-

ning bland för äldrar och andra i den nära omgivningen.

Under läsåret 2002/03 hade knappt 15 procent av nybörjar-

na vid universitet och högskolor (utbytes studenter oräknade)

utländsk bakgrund, det vill säga var födda utomlands eller

hade två föräldrar födda utomlands. Jämfört med nybör-

jarna föregående läsår har andelen med utländsk bakgrund

ökat med en procentenhet. I befolkningen i motsvarande

åldrar är andelen med utländsk bakgrund drygt 15 procent.

Skillnaden i övergång till högre utbildning mellan ungdo-

mar med svensk och utländsk bakgrund är således liten.

Skillnaderna mellan grupper med olika nationalitet är

dock stora, vilket är att hänföra till både sociala och kultu-

rella faktorer. Iranier är väl representerade på universitet och

högskolor, och det gäller även ungdomar från Norden och

från västeuropeiska länder, medan invandrar grup per från

afrikanska länder är kraftigt underrepresenterade.

0

10

20

30

40

2002/031999/20001996/971993/94

Andel med arbetarbakgrund bland högskolenybörjare och i hela befolk-ningen. Studenter med arbetarbakgrund är fortfarande underrepresenterade vid universitet och högskolor, men under den senaste 10-årsperioden har andelen nybörjare med arbetarbakgrund ökat från 18 till 23 procent av alla nybörjare i åldersgruppen 18–34 år och därmed närmat sig genomsnittet för befolkningen.

Procent

Läsår

Högskolenybörjare

Alla 20-åringar

Social bakgrund för nybörjare 2001/02. Det är stora skillnader i social samman-sättning på olika utbildningar. I diagrammet redovisas fördelningen på ett urval större program som leder till yrkesexamen.

0 20 40 60 80 100

0 20 40 60 80 100

Tandhygienist

Studie- ochyrkesvägledare

Social omsorg

Receptarie

Arbetsterapeut

Sjuksköterska

Lärare

Högskoleingenjör

Socionom

Sjukgymnast

Teolog

Biomedicinsk analytiker

Agronom

Civilingenjör

Tandläkare

Konstnärlig utbildning

Jur kand

Apotekare

Psykolog

Arkitekt

Läkare

Procent

ArbetareHögretjänstemän Övriga

sociala sammansättningen av befolkningen i den region från

vilken lärosätet tar huvuddelen av sina studenter. (För upp-

gifter om andelen med arbetarbakgrund vid olika lärosäten

se tabell i nyckeltalsavsnittet.)

Det bör också framhållas att den sociala skiktningen i ut-

bildningssystemet inte är något som uppstår vid över gången

till universitet och högskolor. Grunden läggs långt tidigare.

Som exempel kan nämnas att av årskullen födda 1980 valde

drygt 60 procent av barnen från högre tjänstemannahem

en studieförberedande gymnasie utbildning medan motsva-

rande andel för barn från arbetarhem var under 25 procent.

Det är här den stora skillnaden fi nns. Bland dem som har

valt en studie förberedande utbildning i gymnasie skolan är

skillnaden i övergång till högre utbildning relativt liten.

Detsamma gäller studieresultaten för studenter från olika

sociala skikt. Bland studenter som har valt en viss utbild-

ning är det små skillnader i studieresultat mellan grupper

med olika bakgrund.

Studenter med utländsk Studenter med utländsk bakgrund bara svagt bakgrund bara svagt underrepresenteradeunderrepresenteradeSambandet mellan etnisk bakgrund och övergång till högre

utbildning är komplext. Skillnader i kulturella mönster läggs

till den sociala dimensionen så som den framkommer i sam-

bandet mellan social bakgrund och studier.

I grunden är det likartade faktorer som är styrande för

ungdomar med utländsk bakgrund som för ungdomar med

20

Till detta kommer betydande skillnader mellan utbild-

ningar. Invandrarungdomar börjar oftare på tekniska ut-

bildningar och på vårdutbildningar än på humanistiska och

sam hällsveten skap liga utbildningar, vilket till en del hänger

samman med att utbildningar i den förra gruppen har en vi-

dare internationell användbarhet.

Till utbildningar med de högsta andelarna studenter med

utländsk bakgrund hör tandläkar utbildningen och utbild-

ningen till biomedicinsk analytiker, men även på läkarut-

bildningen och ingenjörsutbildningen är ny börjare med ut-

ländsk bakgrund överrepresenterade. Under de senaste läs-

åren har studenter med utländsk bakgrund även varit något

överrepresen terade bland nybörjarna på jurist utbildningen.

Variationen mellan lärosätena är stor när det gäller an-

delen studenter med utländsk bakgrund, vilket till stor del

beror på vilka utbildningar lärosätet ger, och sammansätt-

ningen av befolk ningen i lärosätets centrala upptagningsom-

råde (se tabell i avsnittet om nyckeltal).

Hälften av studenterna Hälften av studenterna är äldre än 25 årär äldre än 25 årHöstterminen 2003 fanns 340 000 registrerade som stude-

rande i grundutbildningen vid universitet och högskolor.

Det är det högsta antalet hittills.

Studiedeltagandet är högst i åldersgruppen 21 till 24 år,

där var tredje kvinna och drygt var fj ärde man studerar vid

universitet eller högskola. Andelen som studerar vid univer-

sitet och hög skolor är nästan dubbelt så hög i denna ålders-

grupp som bland 19- och 20-åringar. Jämfört med höstter-

minen 2002 har studiedeltagandet ökat mest i åldrarna från

25 år och uppåt.

Ökningen i studiedeltagande är ungefär lika stor för båda

könen, vilket betyder att relationen 60 procent kvinnor och

40 pro cent män bland dem som studerar vid universitet och

högskolor är oförändrad.

Könsfördelningen är ojämnast bland de äldsta studenter-

na. I åldersgruppen 30 till 39 år är antalet kvinnor dubbelt så

stort som antalet män. I åldersgrupperna 40 till 49 respektive

50 till 59 år är tre av fyra studenter kvinnor.

Det stora spannet i ålder inom studentkollektivet innebär

att det är stora skillnader i förhållanden runt studierna. Tre

fj ärdedelar av de studenter som är 24 år och yngre är ensam-

stående, och i denna åldersgrupp är det bara någon procent

som har barn. Det framgår av Högskoleverkets senaste stu-

dentenkät som genomfördes våren 2002. Nästan en tredjedel

bor i studentrum eller i studentlägenhet. Bland studenter

som är 30 år eller äldre är nästan tre fj ärde delar samman-

boende eller gifta och en majoritet har barn. Hälften bor i

villa eller radhus.

Antal Andel av befolkningen i samma ålder, %

Ht 1990 Ht 1995 Ht 2000 Ht 2003 Ht 1990 Ht 1995 Ht 2000 Ht 2003

Alla åldrar 173 501 245 971 285 204 340 049 2,02 2,78 3,21 3,79

därav kvinnor 97 907 138 815 169 785 204 070 2,25 3,10 3,78 4,51

därav män 75 594 107 156 115 411 135 979 1,78 2,45 2,63 3,06

19–20 år 20 715 32 810 29 690 29 785 9,02 15,36 14,47 14,56

därav kvinnor 11 849 19 044 17 029 17 035 10,54 18,23 16,95 17,11

därav män 8 866 13 766 12 661 12 750 7,57 12,61 12,08 12,14

21–24 år 60 946 94 609 103 674 120 968 12,49 20,11 25,13 28,89

därav kvinnor 32 141 50 226 56 515 66 894 13,53 21,77 27,92 32,55

därav män 28 805 44 383 47 159 54 074 11,51 18,52 22,45 25,36

25–29 år 39 374 52 620 64 469 76 444 6,40 8,48 10,89 13,75

därav kvinnor 18 602 25 686 35 406 41 589 6,23 8,46 12,17 15,23

därav män 20 772 26 934 29 063 34 855 6,55 8,49 9,65 12,32

30–39 år 28 992 38 272 52 687 65 504 2,49 3,14 4,18 5,14

därav kvinnor 17 807 23 369 34 678 43 294 3,14 3,94 5,64 6,93

därav män 11 185 14 903 18 009 22 210 1,88 2,39 2,79 3,42

40–49 år 17 275 20 638 25 405 32 928 1,36 1,67 2,17 2,79

därav kvinnor 13 130 15 321 19 487 25 082 2,12 2,51 3,39 4,32

därav män 4 145 5 317 5 918 7 846 0,64 0,85 1,00 1,31

50–59 år 3 980 5 913 7 937 11 680 0,45 0,56 0,64 0,94

därav kvinnor 3 048 4 553 5 911 8 629 0,69 0,87 0,97 1,40

därav män 932 1 360 2 026 3 051 0,21 0,25 0,33 0,49

Antal studenter i grundutbildning samt deras andel av befolkningen i samma ålder. Andelen högskolestuderande är högst i åldersgruppen 21–24 år. Bland kvinnorna studerar var tredje och bland männen litet mer än var fjärde i denna åldersgrupp vid universitet eller högskola. I åldrar över 59 år, som inte särredovisas i tabellen, var antalet studerande drygt 2 200 höstterminen 2003.

21

nadskaraktär, till exempel specialpeda gogutbildning och ut-

bildning av specialistsjuksköterskor.

I vissa fall görs en distinktion mellan traditionella och

icke-traditionella studenter. Med traditionella studenter av-

ses de som börjar studera direkt efter gymnasiet och bedri-

ver sina studier vid universitet och högskolor på heltid och

utan längre avbrott. I den defi nitionen är således studenter i

återkommande utbildning icke-traditionella. Men därutöver

tillkommer deltidsstudenter och studenter som har börjat

studera vid 25 års ålder eller senare.

Mätt på detta sätt är andelen icke-traditionella studen-

ter vid svenska universitet och högskolor strax över 50 pro-

cent. Andelen har ökat något sedan 1995, som den första

mätningen avsåg, och den är något högre bland kvinnor än

bland män. Höstterminen 1995 var andelen bland kvinnor

49 procent. Höstterminen 2003 hade andelen stigit till 56

procent. Bland manliga studenter är förändringen mindre.

Kvalifi cerad yrkesutbildning (KY)Kvalifi cerad yrkesutbildning (KY) är en eftergymnasial ut-

bildningsform som bygger på nära samarbete mellan arbetsli-

vet och olika utbildningsanordnare (gymnasieskola, komvux,

hög skola och utbildningsföretag).

KY bedrevs åren 1996–2001 som försöksverksamhet. Från

år 2002 är det en reguljär utbild nings form i det svenska ut-

bildningssystemet. Det övergripande ansvaret för utbildning-

en har Myndigheten för kvalifi cerad yrkesutbildning.

Det fi nns KY-utbildningar inom nästan alla branscher från

teknik och handel till vård och trädgård. En tredjedel av ut-

bildningstiden är förlagd till arbetsplatser. Behörig hets kraven

är desamma som för högskolan, det vill säga lägst grundläg-

gande behörighet. Omfattningen på utbildningen anges i KY-

poäng. En poäng motsvarar en veckas studier. De fl esta ut-

bildningar är på 80 KY-poäng (cirka 2 år), men det fi nns även

utbildningar som endast omfattar 40 poäng och det fi nns

även längre utbildningar på upp till 120 KY-poäng.

Den som har blivit godkänd på alla ingående kursmoment i

en KY-utbildning som omfattar minst 40 KY-poäng kan få en

kvalifi cerad yrkesexamen. Kurserna i en KY-utbildning kan

i allmänhet inte tillgodoräknas inom högskolan, men frågan

om tillgodoräknande prövas av respektive högskola.

Sedan starten 1996 har antalet helårsplatser i utbildningen

ökat varje år. Under 2003 studerade 16 600 personer i KY-

utbildning, 47 procent kvinnor och 53 procent män.

Av dem som avslutade KY-utbildning under 2002 var 71 pro-

cent antingen i arbete eller verksamma som egenföretagare

året efter, medan 11 procent var i fortsatta studier. I båda

fallen handlar det om sänkta andelar jämfört med föregående

år.

Flertalet studenter fi nansierar sina studier med studieme-

del. Bland heltidsstuderande har mellan 80 och 90 procent

studiemedel.

Många återkommer Många återkommer för vidareutbildningför vidareutbildningHälften av studenterna är äldre än 25 år, en tredjedel är äld-

re än 30, drygt tio procent är äldre än 40, tre procent är

äldre än 50 år. Det livslånga lärandet fi nns således i ganska

stor utsträck ning vid universitet och högskolor. Och ande-

len som studerar vid universitet och högskolor ökar i alla

åldersgrupper över 25 år. I många fall handlar det om en för-

dubbling av andelen studerande på tio år.

Det livslånga lärandet handlar mycket om kvinnors stu-

diedeltagande. I alla åldersgrupper från 30 år och uppåt är

antalet kvinnor som studerar vid universitet och högskolor

minst dubbelt så stort som antalet män.

Det ”livslånga lärandet” har olika innebörd för olika in-

divider. För en del är högre studier i fyrtioårsåldern de för-

sta studierna på högskolenivå. För andra handlar det om

vidare utbildning som ansluter till tidigare högskoleutbild-

ning. Det senare kan eventuellt vara en del i en ӌterkom-

mande utbildning”.

Återkommande utbildning är relativt vanlig i högskolan.

Detta kan konstateras även om det inte fi nns något enkelt

sätt att mäta hur vanlig återkommande utbildning är. Om

man räknar dem som har gjort ett uppehåll som omfattar

minst tre terminer i en följd som återkommande, så var ut-

bildningen hösten 2003 del i en återkommande utbildning

för en fj ärdedel av alla studenter. Mer än var tredje student

som återkommit efter ett uppehåll på minst tre terminer

hade avlagt examen före uppehållet. Och i varje fall i den

gruppen, som alltså omfattar knappt tio procent av alla stu-

denter, kan man utan tvekan tala om utbildningen som en

del i en återkommande utbild ning. Till detta kommer ett

antal studenter i forskarutbild ning, som i många fall kan

karakteriseras som återkommande utbildning.

Andelen i återkommande utbildning ökar naturligtvis

med stigande ålder. I åldrarna från 50 år och uppåt har tre

fj ärdedelar återkommit till den högre utbildningen. Skill-

naden mellan män och kvinnor är ungefär som för den hö-

gre utbildningen i övrigt. Andelen kvinnor i återkom mande

utbildning är femtio procent högre än motsvarande andel

för män. När det gäller åter komst efter examen är skillna-

den ännu större, vilket dock till en del kan förklaras av att

det fi nns fl era kvinnodominerade utbildningar av påbygg-

22

Andelen icke-traditionella studenter ökade från 43 procent

hösten 1995 till 46 procent hösten 2003.

Distansundervisningen Distansundervisningen och Nätuniversitetetoch NätuniversitetetSedan mitten av nittiotalet har antalet studenter i distans-

undervisning ökat snabbare än det antal studenter som följer

undervisningen på respektive lärosäte på vanligt sätt. Särskilt

snabb har ökningen varit de senaste åren. Genom tillkom-

sten av Nätuniversitetet under år 2002 har både utbud och

studenttal ökat kraftigt. Nätuniversitetet är en samordning

av utbudet av IT-baserade kurser, vilka erbjuds av universitet

och högskolor. Samordningen handhas av Myndigheten för

Sveriges nätuniversitet och det samlade utbudet rymmer nu

fl ertalet av de kurser som erbjuds på distans.

Under det senaste läsåret har antalet distans studen ter ökat

med 40 procent och kursutbudet inom Nätuniversitetet har

fått en extra skjuts genom att ersättningen till lärosätena för

dessa kurser är högre än för den reguljära utbildningen och

högre än för andra distanskurser.

Läsåret 2002/03 läste 62 000 studenter på distans, varav

37 000 på kurser inom Nätuniversite tets utbud. Antalet dis-

tansstudenter är därmed drygt 15 procent av hela antalet stu-

derande i grundutbildningen, men många kombinerar dis-

tansstudier och studier som kräver närvaro på lärosätet på

vanligt sätt. Cirka 40 procent av dem som var registrerade

som distans studenter under läsåret 2002/03 var under sam-

ma läsår även registrerade på vanliga kurser.

Könsfördelningen är ungefär densamma bland distans-

studenterna som bland övriga studenter, det vill säga cirka

60 procent är kvinnor, men distans studenterna är äldre än

studenterna i den reguljära utbildningen. Hälften av studen-

terna som läser kurser inom Nätuniversitetets utbud, och

drygt 60 procent bland studenterna på övriga distanskurser,

är 35 år eller äldre. Bland övriga studenter är bara 23 procent

35 år eller äldre.

Distansstudier handlar ofta om relativt korta kurser

– även om det förekommer att hela program ges på dis-

tans. När det gäller Nätuniversitetets 37 000 studenter un-

der läsåret 2002/03, det vill säga cirka tio procent av hela

antalet studenter under läsåret, omfattade studievolymen

12 000 helårsstudenter. Det är bara cirka fyra procent av

utbildnings volymen.

En betydelsefull faktor för utvecklingen av distansutbild-

ning vid universitet och högskolor är de kommunala lär-

centra som etableras i allt snabbare takt över landet. En-

ligt Glesbygds verkets kartläggningar fi nns lärcentra i över

80 procent av landets kommuner, och fl ertalet av dessa ger

stöd åt studenter som är intresserade av högskolestudier på

distans.

Utbildningsvolymens utvecklingUtbildningsvolymens utvecklingDen totala utbildningsvolymen vid universitet och högsko-

lor uppgick till 299 700 helårs studenter (exklusive uppdrags-

utbildning) år 2003. Det är en ökning med 4,4 procent jäm-

fört med föregående år.

Utbildningsvolymen för år 2003 innebar en ny högsta-

nivå i grundutbild ningen, och den innebar också fullt ka-

pacitetsutnyttjande. Det samlade värdet av antalet helårsstu-

denter och antalet helårsprestationer under året låg till och

med strax över det samlade takbelopp som riksdagen anslog

för ersättningen till universitetens och högskolornas grund-

utbildning under 2003.

Av de stora utbildningsområdena har undervisning (med

lärarutbildningen), vård (i första hand sjuksköterskeutbild-

LärcentraSå kallade lärcentra fi nns i fl ertalet av Sveriges kommuner,

framför allt som ett stöd för studenter som studerar på

distans. Lärcentrumet kan bidra med vägledning inför utbild-

ningen och dator- och biblioteksstöd. Ibland organiseras

också studie grupper.

Enligt Glesbygdsverkets undersökning 2004 fi nns lärcentra

i 86 procent av landets kommuner, i många kommuner fi nns

dessutom fl era lärcentra. Flertalet lärcentra ger stöd till stu-

denter som vill bedriva högskolestudier på distans.

LäsårAntal distans-

studenterAndel av allastudenter (%)

1993/94 21 500 8,4

1994/95 24 900 9,2

1995/96 27 000 9,5

1996/97 28 500 9,5

1997/98 29 800 9,7

1998/99 31 200 10,1

1999/2000 31 900 10,0

2000/01 36 200 11,0

2001/02 44 300 12,5

2002/03 63 900 16,6

Antal studenter i distansutbildning. Antalet och andelen studenter som studerar på distans ökar år från år. Läsåret 2002/03 studerade 16,6 procent av alla studenter på distans. Från höstterminen 2002 har antalet distansstudenter ökat ytterligare genom det samordnade utbudet inom Nätuniversitetet med åt-följande högre ersättning till lärosätena för sådana kurser. Läsåret 2002/03 var två av tre distansstudenter registrerade på kurser inom Nätuniversitets utbud.

23

ningen) och humanistiska studier ökat mer än genomsnit-

tet. Det största området, samhällsvetenskap (inklusive eko-

nomi), har ökat något mindre än genomsnittet. De tekniska

och naturveten skapliga utbildningsområdena har tillsam-

mans i stort sett samma antal helårsstudenter som föregå-

ende år; en liten ökning för teknikområdet, en liten minsk-

ning för det naturveten skapliga området. Det betyder också

att teknik och naturvetenskap har minskat sin andel av hela

antalet helårsstudenter från 31,4 procent 2002 till 30,3 pro-

cent 2003.

Utfallet av studierna i antal helårsprestationer var 246 400

för år 2003. Antalet helårspresta tioner avser antalet tenterade

poäng i helårsekvivalenter. I förhållande till antalet helårsstu-

den ter blir prestationsgraden 0,82. Det är ungefär samma

utfall som tidigare. Prestations graden har varit praktiskt ta-

get oförändrad under hela perioden från 1993 för vilken det

fi nns jämförbara data. Däremot är det stora skillnader mel-

lan utbildningsområdena.

Undervisning, vård och konst är områden med de högsta

prestationsgraderna. Det är områden där kurserna i allmän-

het ingår i en hel utbildning. Prestationsgraderna är lägst

inom huma nio ra där mycket av utbildningen har karaktär

av enstaka kurser.

Utöver det ovan redovisade antalet helårsstudenter och

helårsprestationer utför lärosätena också så kallad uppdrags-

utbildning, det vill säga utbildning som fi nansieras av an-

nan beställare än riksdagen. Det handlar då både om kurser

som liknar den reguljära grundutbild nin gen och särskilt ut-

formade kurser. I många fall är det fråga om mycket korta

utbildningar eller föreläsnings serier.

Uppdragsutbildningens volym är liten i relation till den

reguljära utbildningen. Den motsvarar drygt fem procent av

den av riksdagen beställda volymen räknat i helårsstudenter.

I pengar redo visar lärosätena totala intäkter på cirka en mil-

jard kronor för uppdragsutbildning, det vill säga ungefär en

tjugondedel av intäkterna för den reguljära utbildningen.

Jämn regional fördelning Jämn regional fördelning av den högre utbildningenav den högre utbildningenDen högre utbildningen är relativt jämnt fördelad över lan-

det. Numera fi nns det minst ett lärosäte i varje län. Till detta

kommer ett växande utbud av kurser på distans och fl er och

fl er lärcentra som stöder högskoleutbildning.

En länsvis jämförelse visar att utbildningsplatsernas för-

delning relativt väl svarar mot storleken på befolkningen i

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

200320011999199719951993/941990/91

Antalet helårsstudenter fortsätter att öka. Utbildningsvolymen har fördubb-lats sedan läsåret 1990/91 och ökat med femtio procent sedan utbildningsreformen 1993.

Antal

År

Övrigt 2 %Konst (inkl. idrott, design, media) 2 %

Undervisning 8 %

Teknik 18 %

Naturvetenskap 12 %

Vård (inkl. medicin, odontologi, farmaci) 12 %

Samhällsvetenskap (inkl. juridik) 31 %

Humaniora (inkl. teologi) 14 %

Helårsstudenter år 2003 efter utbildningsområde. Det samhällsvetenskapliga området med företagsekonomi som det största enskilda ämnet svarar för en knapp tredjedel av utbildningsvolymen. Det är lika stor del av utbildningsvolymen som natur-vetenskap och teknik tillsammans.

Utbildningsområde

Hum (inkl. teologi) 0,72

Sam (inkl. juridik) 0,80

Vård (inkl. medicin,odontologi, farmaci) 0,93

Naturvetenskap 0,80

Teknik 0,83

Undervisning 0,91

Konst (inkl. idrott,design,media) 0,90

Övrigt 0,85

Totalt 0,82

Genomströmning per utbildningsområde. Antalet helårsprestationer i förhållande till antalet helårsstudenter är lägst inom humaniora och högst inom vårdområdet, undervisning och det konstnärliga området. I genomsnitt tenterar studenterna av 82 procent av de poäng de har registrerat sig för.

24

respektive län. Det betyder att det har skett en regional ut-

jämning sedan slutet av åttiotalet, då den senaste perioden

med utbyggnad av den högre utbildningen startade.

Storstadslänen med stora universitet och högskolor har

därmed inte längre den särställning som de har haft. Anta-

let utbildningsplatser motsvarar numera ganska väl befolk-

ningsandelen även i Stockholms län, Skåne län och Västra

Götalands län.

Mest högskoleutbildning i förhållande till befolkning-

ens storlek fi nns i Uppsala län och Västerbottens län, ge-

nom Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet

respektive Umeå universitet. Västmanlands och Söderman-

lands län har det minsta antalet utbildningsplatser i förhål-

lande till befolknings storleken.

Med expansionen av de nya högskolorna har också ut-

bildningsutbudet vid dessa blivit allt mer varierat. Framför

allt har antalet utbildnings platser med teknisk inriktning

ökat genom etab leringen och utbyggnaden av ingenjörsut-

bildningarna, men numera avläggs även en stor del av alla

kandidat- och magisterexamina vid de nya lärosätena, drygt

fyrtio procent. Under de senaste åren har också några av

dessa läro säten fått examensrätt för civilingenjörs utbild ning.

Det gäller Karlstads universitet, Blekinge tekniska högskola

och Mälardalens högskola. När det gäller andra stora utbild-

ningar som till exempel läkarutbildning och juristutbild-

ning är dock lokaliseringsbilden oförändrad. Sådan utbild-

ning har inte etablerats på några nya orter de senaste femton

åren.

Det fi nns därför fortfarande stora skillnader i inriktning

av utbildningsutbudet mellan olika län och regioner. I fl era

av de län som har de senaste etableringarna av högskoleut-

bildning svarar vårdutbildningar och lärarutbildningar fort-

farande för en större del av utbild nings utbudet än vad som

gäller för riket i genomsnitt. Beträff ande vårdutbildningar-

na gäller det Västernorrlands län, Jämtlands län, Västman-

lands län och Södermanlands län, och beträff ande lärarut-

bildningar gäller det Dalarna, Värmlands och Kalmar län.

Mest speciellt är dock utbild ningsutbudet i Blekinge, där

den tekniska utbildningen (vid Blekinge tekniska högskola)

svarar för mer än hälften utbudet. Riksgenomsnittet när det

gäller teknisk utbildning är 20 procent.

Skillnader i utbildningsutbud fi nns naturligtvis kvar som

en faktor bakom skillnader i över gång till högre utbildning

i olika län och regioner, men skillnaderna mellan länen har

LänAndel av 20-åringar,

procentAndel av helårsstudenterna,

procentAndel som börjat i högskoleutbildning

till och med 25 års ålder, procent

Stockholms län 19,1 20,3 48,8

Uppsala län 3,7 7,6 54,6

Södermanlands län 2,7 1,4 41,8

Östergötlands län 5,2 6,0 47,4

Jönköpings län 3,8 2,4 48,2

Kronobergs län 2,2 2,9 50,4

Kalmar län 2,6 2,1 51,0

Gotlands län 0,7 0,6 43,7

Blekinge län 1,6 0,9 51,9

Skåne län 13,0 14,8 48,1

Hallands län 3,1 1,8 45,8

Västra Götalands län 17,2 16,5 47,3

Värmlands län 3,0 2,8 47,1

Örebro län 3,1 3,2 45,8

Västmanlands län 2,8 1,4 44,7

Dalarnas län 3,0 2,0 45,2

Gävleborgs län 2,9 2,1 44,8

Västernorrlands län 2,5 1,6 47,4

Jämtlands län 1,4 1,1 42,5

Västerbottens län 3,5 5,6 51,2

Norrbottens län 2,9 2,8 48,3

Hela riket 100,0 100,0 47,8

Utbildnings- och befolkningsfördelning samt övergång till högre utbildning. Mest högre utbildning i förhållande till befolkningsandelen fi nns i Uppsala och Västerbottens län. Lägst är andelen högre utbildning i förhållande till befolkningsandelen i Södermanlands och Västmanlands län och i Hallands län. Den faktiska övergången samvarierar naturligtvis med tillgången, men sambandet är inte så starkt.

25

minskat när det gäller hur stor andel som börjar i högre ut-

bildning. I åldrarna upp till och med 25 år är variationen

ungefär tio procentenheter mellan länen.

För de län som ligger högst i övergångsfrekvens har 50-

procentsmålet redan överträff ats. Det gäller Uppsala län,

Blekinge län, Västerbottens län, Kalmar län och Krono-

bergs län.

Nästan tio procentenheter lägre är övergångsfrekvensen i

Södermanlands län, Jämtlands län, på Gotland samt i Väst-

manlands och Gävleborgs län som alla har en övergångs-

frekvens som ligger under 45 procent. (Uppgifterna avser

den summerade övergångsfrekvensen baserad på antalet ny-

börjare läsåret 2002/03.)

Bakom dessa skillnader fi nns fl era faktorer som samver-

kar med eller motverkar varandra. Den sociala samman-

sättningen av befolkningen i länen är en sådan faktor efter-

som benägenheten att fortsätta till högre utbildning är olika

i olika sociala skikt. Tillgången till högre utbildning och

den lokala arbetsmarknaden är andra faktorer som påverkar

övergångsfrekvenserna. Arbets marknaden kan både ge inci-

tament till studier och avlänka från studier. I vissa fall kan

en svag arbetsmarknad stärka incitamenten för studier som

alternativ till arbetslöshet.

Går man vidare ner på kommunnivå ökar skillnaderna

i övergångsfrekvens ytterligare. Mellan kommunerna är

spännvidden nästan 50 procentenheter mellan å ena sidan

Lund och Danderyd, där tre av fyra börjar har börjat studera

vid universitet eller högskola när de fyller 26 år, och å andra

sidan ett antal gles bygdskommuner och andra mindre kom-

muner där bara mellan 25 och 30 procent har börjat högre

studier i samma ålder.

Det fi nns ett tydligt samband mellan övergång till hög-

skoleutbildning och utbildnings nivån i föräldrageneratio-

nen. Kommuner som har en hög andel hög utbildade i åld-

rarna runt femtio år har också en högre övergång till univer-

sitet och högskolor bland de yngre. Sambandet är något

starkare bland män än bland kvinnor vilket beror på att

fl ertalet stora utbildningar som rekryterar många från hem

utan akademisk eller annan högre utbildning i första hand

rekryterar kvinnor. Det gäller till exempel lärarutbildning,

sjuksköterskeutbildning och socionom utbildning. Den enda

motsvarigheten när det gäller utbildningar som rekryterar

många män är hög skoleingenjörsutbildningen.

Men närheten till utbildning har också betydelse. Det

framgår inte minst av att de kommuner där högskolor-

na fi nns i allmänhet har en högre övergång till högskole-

utbildning än andra kommuner med motsvarande utbild-

ningsnivå i föräldra gene ra tionen.

Utbildningens fördelning är naturligtvis utomordentligt

viktig för tillgängligheten och frågan om breddad rekryte-

ring till den högre utbildningen – även om ökad volym i

distansundervis ning och nätdistribuerad undervisning ökar

tillgängligheten. Sedan kommer frågan om vad som händer

efter utbildningen. Många av de studenter som inte behöver

fl ytta före utbild ningen måste ändå göra det när de ska börja

arbeta, eftersom arbetsmarknaden för högskole utbildade är

betydligt ojämnare fördelad än högskoleutbildningen.

Framför allt är det Stockholmsområdet och i viss mån

Göteborgsområdet (Västra Götaland) som har ett nettoin-

fl öde av personer med högskoleexamen. När det gäller Mal-

möområdet (Skåne län) är det i stort sett balans mellan anta-

let utbildade och efterfrågan på utbildade. Övriga områden

i landet förlorar högskoleutbildade, framför allt till Stock-

holmsområdet.

UtlandsstuderandeUtlandsstuderandeAntalet som studerade utomlands var under läsåret 2002/03

något högre jämfört med före gående år. Närmare 23 000

svenskar studerade vid universitet eller högskolor utomlands

som så kallade ”free movers”, det vill säga de ordnade själva

sina studier utomlands. Därtill kommer drygt 6 000 som

reste ut inom ramen för ett utbytesprogram, det vill säga ett

utbyte som organiserades av det lärosäte vid vilket de stu-

derade. Under läsåret 2002/03 var det sålunda nära 30 000

svenska studenter som utnyttjade andra länders system för

grundläggande högskoleutbildning.

Uppgifterna avser antalet studenter som fått studieme-

del för utlandsstudier från Centrala studiestödsnämnden

(CSN). Antalet som studerar utomlands på egen hand är

praktiskt taget detsamma som föregående läsår, medan an-

talet som reser ut inom ramen för ett utbytes program har

ökat med tio procent.

Hälften av dem som har studiemedel för studier utom-

lands är nybörjare, det vill säga studerar utomlands för första

gången och omkring 90 procent av nybörjarna är högst 25

år gamla. Flertalet av dem som studerar utomlands gör det

endast en eller ett par terminer som en del i en utbildning

vid ett svenskt lärosäte. Ett mindre antal skaff ar sig emel-

lertid hela sin utbildning utomlands. Omkring 10 procent

av samtliga utlandsstuderande har varit utomlands sex ter-

miner eller mer.

26

De allra fl esta i kategorin utresande på egen hand studera-

de i Europa, främst i Storbritannien, Spanien och Frankrike.

USA och Storbritannien tar vardera emot cirka 20 procent av

antalet utresande på egen hand. Drygt 30 procent väljer Spa-

nien, Australien och Frankrike. Fem länder tar således emot

omkring tre fj ärdedelar av dem som reser ut på egen hand.

Från 1989 – när möjligheten att få studiemedel för studier

utomlands öppnades – till 2002/03 har det totala antalet

som studerar utomlands på egen hand ökat kraftigt. Under

perioden 1995/96 till 2002/03 ökade antalet med 8 500 per-

soner eller 58 procent.

Nästan 2 700 svenskar studerade i Australien 2002/03, vil-

ket är åtta gånger fl er än 1995/96. Även Italien, Nya Zeeland

och Malta tar emot fl er och fl er svenska studenter, liksom

de nordiska länderna. Särskilt stor har ökningen varit till

Danmark, som numera är det sjätte mest populära landet.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

Inresande

Utresande

2002/032000/011998/991996/971994/951992/93

Ut- och inresande Erasmusstudenter läsåren 1992/93–2002/03. Erasmusstu-denterna är drygt hälften av alla studenter som deltar i någon form av organiserade utbytesprogram. (Källa: Internationella programkontoret.)

Antal

Läsår

Lärarutbildning och pedagogik

JordbrukTjänsterTeknik och tillverkning

Naturvetenskap, matematik och data

Hälsa och välfärd

Okänd

Allmän utbildning

Samhällsvetenskap, ekonomi och juridik

Humaniora (språk) och konst

Antalet studenter som reser ut på egen hand fördelade efter ämnesom-råde (ISCED-klassificering 1997), läsåret 2002/03. Nästan hälften av dem som studerade i andra länder läste humaniora (språk) och konst. Knappt en fjärde-del läste samhällsvetenskap, ekonomi och juridik. Källa: CSN.

Land 1995/96 2002/03

Danmark 317 1 099

Finland 162 212

Island 12 19

Norge 419 584

Norden 910 1 914

Belgien 151 44

Frankrike 1 860 1 793

Grekland 60 100

Irland 77 189

Italien 379 1 012

Malta 40 305

Monaco 34 23

Nederländerna 126 157

Polen 91 106

Portugal 11 34

Rumänien 53 31

Ryssland 151 123

Schweiz 318 209

Spanien 1 119 3 299

Storbritannien 2 367 5 631

Tjeckien 32 49

Tyskland 683 628

Ungern 98 123

Österrike 147 172

Övriga Europa 63 56

Europa utom Norden 7 860 14 084

Egypten 24 20

Sydafrika 12 33

Övriga Afrika 6 12

Afrika 42 65

Kanada 118 140

USA 4 958 3 797

Övriga Nord- och mellanamerika 39 59

Nord- och mellanamerika 5 115 3996

Argentina 34 18

Chile 228 196

Uruguay 48 29

Övriga Sydamerika 43 37

Sydamerika 353 280

Israel 39 23

Japan 12 36

Kina 69 63

Syrien 1 18

Övriga Asien 114 93

Asien 235 233

Australien 304 2 690

Nya Zeeland 36 229

Oceanien 340 2 919

TOTALT 14 855 23 491

Antalet som studerade utomlands på egen hand med studiemedel 1995/96 respektive 2002/03 (exklusive utbytesstuderande). Den störs-ta förändringen i valet av länder bland de studenter som väljer att studera utom-lands är att antalet som tagit med sig studiemedlen till Australien är nio gånger så stort 2002/03 som sju år tidigare. (Källa: CSN.)

27

Dit åkte närmare 1 100 svenskar 2002/03, varav över 300 för

att studera till läkare.

Antalet utresande har minskat till en del länder. Exempel-

vis var antalet utresande till USA som högst 5 400 personer

läsåret 1997/98. Därefter har antalet utresande minskat för

varje år och 2002/03 var det knappt 3 800 som reste dit.

Det största ämnesområdet för dem som reser ut på egen

hand är humaniora – här är språkstudier en stor del – och

konst. Nästan hälften studerade inom detta ämnesområde

läsåret 2002/03. Därefter följer samhällsvetenskap, ekonomi

och juridik med omkring 25 procent. Andelen studerande

inom övriga åtta ämnesområden låg på några få procenten-

heter vardera.

På samma sätt som när det gäller grundläggande högsko-

leutbildning i Sverige är det fl er kvinnor än män som väljer

att studera utomlands. Läsåret 2002/03 var 64 procent av de

utlandsstuderande kvinnor. Åtta år tidigare var kvinnornas

andel 58 procent. Ökningen av antalet utlandsstuderande

under denna period har således till stor del utgjorts av kvin-

nor. Mellan 1995/96 och 2002/03 ökade antalet kvinnor med

75 procent till 15 000, medan antalet män endast ökade med

35 procent till drygt 8 000.

Till de studenter som reser ut på egen hand kommer de

som reser ut inom någon form av utbytesprogram organise-

rat av ett svenskt lärosäte som en del i utbildningen. De var

drygt 6 000 läsåret 2002/03.

Störst är det europeiska utbytesprogrammet Erasmus. In-

ternationella programkontoret (IPK) samordnar det svens-

ka deltagandet i detta utbytesprogram. Erasmusprogrammet

svarar för hälften av det totala utbytet inom program, men

de fl esta svenska högskolor och universitet har också avtal

med högskolor och universitet i andra länder. Den andra

hälften av program utbytet sker via den senare sortens avtal.

Dessutom fi nns Nordplus som är ett utbytesprogram avsett

för studenter och lärare inom högre utbildning i Norden.

Under läsåret 2002/03 studerade knappt 200 personer med

studiemedel inom detta program.

Inom det europeiska Erasmusprogrammet åker de fl esta

svenska studenterna till Storbritan nien, Frankrike, Tyskland

eller Spanien. I andra utbytesprogram studerar många i USA

och Australien.

Inom Erasmusutbytet handlar en stor del av utbytet om

studier i företags ekonomi. En tredjedel av utbytet skedde

inom detta ämnesområde läsåret 2002/03. Därefter följer

teknologi, samhällsvetenskap och numera också medicin

med 8–15 procent vardera. För övriga tretton ämnesområ-

den varierar andelarna mellan en och sju procent.

Antalet utländska studenter som kommer till Sverige via

Erasmus är cirka 5 000. Det är drygt hälften av alla som

kommer till Sverige för att studera vid universitet och hög-

skolor. Totalt uppgick antalet inresande studenter i utbytes-

program till 10 600 år 2003. Det betyder att antalet inresan-

de i sådana program är 4 000 fl er än antalet utresande.

Antalet examina ökar kraftigtAntalet examina ökar kraftigtAntalet examina har ökat med nio procent under det senaste

året. Totalt avlades nästan 48 000 examina vid universitet

och högskolor under läsåret 2002/03. Mest ökar examina-

tionen på de längre utbildningar som omfattar minst fyra

års studier, det vill säga minst 160 poäng. (Se även Studenter

och examina i grundutbildningen 2002/03, Statistiska med-

delanden, UF 20 SM 0401.)

En del av ökningen förklaras av att det har blivit vanli-

gare att studenter avlägger mer än en examen, till exempel

en högskoleingenjörs examen och en kandidat examen eller

en magister examen efter en kandi dat examen, men antalet

individer som avlägger sin första examen har ökat med 6

procent på ett år och 13 procent på två år – till 36 400 läs-

året 2002/03.

Uppgången i antal examina gäller praktiskt taget alla om-

råden och är ett resultat av det stora infl ödet av nya studenter

i den högre utbildningen under nittiotalet.

Kandidat- och magisterexamina svarar för nästan hälften

av hela antalet avlagda examina. I övrigt är de största grup-

perna lärarutbildningen med 6 600 examina, civil ingenjörs-

utbild ningen med nästan 4 000 examina, sjuksköterskeut-

bildningen med 3 400 examina och högskoleingenjörsut-

bildningen med 3 000 examina.

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

Minst 4 års utbildning

3 men ej 4 års utbildning

Mindre än 3 års utbildning

2002/031999/20001995/961991/92

Antal avlagda examina. Sedan början av nittiotalet har antalet avlagda examina ökat med 50 procent Många av de kortaste utbildningarna har också förlängts så att flertalet utbildningar numera omfattar minst tre års studier.

Antal

Läsår

28

Förändringen i examenstal ligger för fl ertalet utbildning-

ar nära den genomsnitt liga förändringen för året. Största

ökningen av examenstalet har påbygg nads utbild ningen till

specialistsjuksköterska som infördes föregående år.

Sedan mitten av nittiotalet har antalet individer som avläg-

ger en examen vid universitet eller hög skola ökat med nästan

fyrtio procent. Det innebär ett kraftfullt tillskott till den ar-

betsmarknad som den relativt välutbildade fyrtiotalistgenera-

tion en snart är på väg att lämna.

Antalet civilingenjörsexamina har ökat med en fj ärdedel

sedan mitten av nittio talet och antalet högskoleingenjörsexa-

mina har fördubblats. Samtidigt har antalet kandidat- och

magisterexamina ökat kraf tigt

Stora könsskillnaderStora könsskillnaderAv alla examina under läsåret 2002/03 avlades 64 procent av

kvinnor och 36 procent av män. Dubbelexamination är nå-

got vanligare bland kvinnor än bland män, bland annat ge-

nom tillkomsten av specialist sjuksköterskeexamen och spe-

cialpedagogexamen – examina vilka alltid föregås av sjuk-

sköterske- respektive lärarexamen. Båda dessa påbyggnads-

examina avläggs företrädesvis av kvinnor.

Bland antalet examinerade personer, det vill säga av alla

som avlägger sin första examen i den grundläggande utbild-

ningen, är andelen kvinnor 62 procent och andelen män 38

procent. Könsfördelningen är något snedare bland exami-

nerade än bland nybörjare eftersom examensfrekvenserna i

allmänhet är något högre bland kvinnor än bland män.

Ser man till enskilda utbildningar eller utbildningsområ-

den är könsfördelningen i allmän het ännu snedare – åt det

ena eller det andra hållet. Inom området vård och omsorg

är nästan nittio procent av de examinerade kvin nor. Inom

undervisnings området är andelen kvinnor bland de exami-

nerade nära åttio procent. Inom humaniora och teologi är

andelen kvinnor nära sjuttio procent. Inom teknik området

är nästan tre fj ärde delar av de examinerade män.

För övriga områden, det vill säga juridik och samhällsve-

tenskap, natur vetenskap, lant- och skogsbruk, medicin och

Examengrupp 1991/92 1996/97 2001/02 2002/03

Kandidatexamen 1 353 6 375 9 817 10 982

Magisterexamen - 4 009 8 428 9 162

Barn- och ungdomspedagogisk examen 4 046 2 313 1 808 1 912

Civilingenjörsexamen 2 768 3 327 3 862 3 951

Grundskollärarexamen 1–7 752 2 429 1 538 1 617

Grundskollärarexamen 4–9 236 1 105 1 423 1 564

Gymnasielärarexamen 953 895 1 366 1 440

Högskoleingenjörsexamen/motsvarande 1 322 1 358 2 889 2 996

Juris kandidatexamen 793 946 938 974

Läkarexamen 715 844 751 799

Psykologexamen 201 205 288 299

Sjukgymnastexamen 463 490 422 431

Sjuksköterskeexamen 3 731 3 102 3 108 3 388

Social omsorgsexamen 515 365 438 424

Socionomexamen 776 954 946 1 039

Specialistsjuksköterskeexamen - - 590 1 221

Specialpedagogexamen 540 393 569 587

Tandläkarexamen 186 270 151 139

Yrkesteknisk högskoleexamen 413 478 236 190

Äldre examina 9 042 1 452 37 12

Övriga 3 308 4 043 4 074 4 628

Totalt 32 113 35 353 43 679 47 755

Därav för första gången examinerade 27 424 29 367 34 347 36 423

Anmärkning 1: Examensuppgifterna inrapporteras med viss eftersläpning. Det senaste årets uppgifter kommer därför att stiga med någon procent.

Examensår Män Kvinnor Båda könen

2000/01 50,6 56,9 54,3

2001/02 51,7 60,8 57,0

2002/03 52,9 63,2 59,0

Summerade examensfrekvenser. Drygt hälften av alla nybörjare vid univer-sitet och högskolor (exklusive utbytesstuderande) avlägger examen. Andelen examinerade är högre för kvinnor än för män Det visar de skattningar som gjorts utifrån uppgifter om antalet individer som avlagt sin första examen de senaste åren. Skattningarna visar också på en stigande tendens.

29

odontologi samt inom det konstnärliga om rådet, ligger för-

delningen mellan män och kvinnor nära det genomsnitt som

gäller för alla examinerade, det vill säga cirka 40 procent

män och 60 procent kvinnor.

När det gäller yrkesexamina som har fl er än 100 examine-

rade är det bara teologer (teologie kandidatexamen), läkare,

tandläkare och arkitekter som har en jämn könsfördelning,

det vill säga andelarna av vardera könet ligger i inter vallet

40–60 procent. Högskoleingenjörsexamina och civilingen-

jörsexamina avläggs till drygt 70 procent av män. För övriga

yrkesexamina gäller att mer än 60 procent av de examine-

rade är kvinnor.

På många utbildningar tenderar könsfördelningen dess-

utom att bli snedare. Andelen kvinnor ökar på nästan alla ut-

bildningar utom på dem där taket redan är nått, det vill säga

där andelen kvinnor redan ligger nära hundra procent. För

fl er och fl er utbild ningar innebär det att köns för delningen

förskjuts från jämn till kvinnodominerad.

Den ojämna könsfördelningen inom många områden

av den högre utbildningen och i fl ertalet examensgrupper

får långsiktiga konsekvenser eftersom den bestämmer köns-

fördelningen i yrkena. De som exami neras nu ska vara yrkes-

verksamma i 30–35 år, i vissa fall ännu längre.

Hälften av nybörjarna Hälften av nybörjarna avlägger examenavlägger examenHälften av alla som börjar studera vid universitet och hög-

skolor avlägger examen. Det kan förefalla vara en låg an-

del, men bland nybörjarna ingår ett betydande antal som

kommer till universitet och högskolor med mera begränsade

syften, till exempel att läsa en eller ett par kurser. Detta är

givetvis särskilt vanligt som del i ett livslångt lärande bland

många av de äldre studenter som söker sig till universitet och

högskolor. Och det är en betydande grupp. En tredjedel av

alla nybörjare är 25 år eller äldre.

En annan faktor som sänker examensfrekvenserna är att

många avslutar sin utbildning utan att ta ut examen fast

de är kvalifi cerade, eller därför att de har något oavslutat

moment i utbild ningen som inte är av betydelse för anställ-

ningsbarheten. En tredjedel av alla som inte avlägger examen

har tagit minst 120 poäng, det vill säga har dokumenterade

Examen Mål 2001–2004 2001 2002 2003 Utfall 2001–2003, %

Magisterexamen med ämnesdjup 25 090 7 197 8 046 8 866 96

Civilingenjörsexamen och arkitektexamen 16 495 3 690 4 112 4 232 73

Sjuksköterskeexamen 13 400 2 822 3 233 3 419 71

Lärarexamen med inriktning mot tidigare år* 12 600 3 236 3 502 3 558 82

Lärarexamen med inriktning mot senare år* 14 190 2 922 3 256 3 454 68

Totalt 81 775 19 867 22 149 23 529 80

* Inklusive examina inom motsvarande äldre utbildningar.

Regeringens examensmål för perioden 2001–04 samt utfall för de tre första åren. När tre fjärdedelar av den period som målen avser har gått ligger antalet magisterexamina högt över 75 procent och för fl era av de grupper som ligger under 75 procent kommer antalet examina att öka under 2004 jämfört med genoms-nittet för de första tre åren i perioden.

Andel av olika årskullar med examen från minst 3-årig högskoleutbildning. Tjugo årskullar fram till födda 1965 har i stort sett lika höga andelar examinerade med minst 3-årig utbildning. Därefter stiger andelen kraftigt.

Procent

0

5

10

15

20

35 år

29 år

25 år

19781975197019651960195519501945

30

Den nya lärarutbildningenDen 1 juli 2001 infördes en ny lärarexamen som ersatte barn- och

ungdomspedagogisk examen, bildlärarexamen, grundskollärarexa-

men, gymnasielärarexamen, hushållslärarexamen, idrottslärarexa-

men, musiklärarexamen och slöjdlärarexamen. Lärarutbildningens

struktur förändrades och utbildningstiden blev längre. Utbildningens

längd är mellan tre och sex år, beroende på mot vilka åldersgrupper

och mot vilka ämnen utbildningen inriktas. Läsåret 2002/03 började

cirka 14 000 personer vid 29 lärosäten på den nya utbildningen.

Den nya lärarutbildningen är organiserad på olika sätt vid olika läro-

säten. På några lärosäten söker studenterna till inriktningar mot en

särskild åldersgrupp eller mot vissa ämnesområden, medan andra

lärosäten har breda inriktningar där den färdigutbildade läraren kan

undervisa inom fl era verksamheter. Några universitet och högskolor

erbjuder dessutom möjligheter att söka till allmänna eller öppna in-

gångar, där studenterna väljer inriktning på utbildningen först efter

en tids studier. I och med den nya lärarutbildningen har studenterna

också i större utsträckning möjlighet att ändra inriktning under ut-

bildningens gång.

Få män vill undervisa yngre åldrar

Högskoleverket har under våren 2004 genomfört en enkätundersök-

ning bland studenter som läser den fjärde respektive sjätte terminen

på den nya lärarutbildningen. Av undersökningen, som omfattade ett

hälftenurval, framgår att ungefär var tionde student planerar att un-

dervisa inom förskola eller förskoleklass, medan mer än en tredjedel

av studenterna vill undervisa inom grundskolans tidigare år.

Undersökningen visar också att manliga och kvinnliga lärarstuden-

ter ofta väljer olika inriktningar i sin utbildning. Medan kvinnorna i

större utsträckning vill arbeta med barn i yngre åldrar, vill männen

främst arbeta i grundskolans senare år, i gymnasiet och inom vux-

enutbildningen. Inom alla inriktningar är kvinnorna fl er än männen.

Kvinnorna är i särskild stark majoritet bland de lärarstudenter som

inriktar sig mot förskolan – endast fyra procent av de studenter som

säger sig vilja arbeta i förskolan är män. Bara bland studenter som

riktar in sig mot gymnasieskolan och vuxenutbildningen är könsför-

delningen relativt jämn.

Totalt (%) Totalt antal Varav kvinnor (%) Varav män (%)

Förskola/Förskoleklass 11 887 96 4

Fritidshem 2 139 78 22

Grundskola, tidigare år 37 2 973 88 12

Grundskola, senare år 16 1 269 69 31

Gymnasium och vuxenutbildning 27 2 124 56 44

Övrigt 4 339

Har ej bestämt skolform 3 277

Summa 100 8 008 76 24

Val av inriktning bland lärarstudenter som började höstterminen 2002. Uppgifterna är hämtade ur Högskoleverkets enkätundersökning till ett urval av studenter på den nya lärarutbildningen. Antalsuppgifterna är alltså skatt-ningar. 94 procent uppger att de är mycket eller ganska säkra på sitt val. I katego-rin ”övrigt” ingår de som uppgett att de vill jobba inom annan verksamhet samt de som uppgett fl era verksamheter.

Än så länge har bara ett fåtal personer, som har kunnat tillgodoräkna

sig tidigare lästa kurser, examinerats från den nya lärarutbildningen.

Examensstatistiken visar alltså fortfarande siffror från den tidigare

lärarutbildningen. Läsåret 2002/03 avlade ungefär 7 000 personer

en lärarexamen. Av dessa utgjorde 28 procent barn- och ungdoms-

pedagogisk examen. Enkätsvaren är inte direkt jämförbara med exa-

mensstatistiken, men man kan ändå konstatera att det verkar som

om färre väljer att utbilda sig till lärare i förskola, förskoleklass och

fritidshem i den nya lärarutbildningen.

1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03

Barn- och ungdoms-pedagogisk examen

2 050 1 734 1 417 1 808 1 912

Grundskollärarexamen 1–7 2 157 1 840 1 579 1 538 1 617

Grundskollärarexamen 4–9 1 041 1 189 1 219 1 423 1 564

Gymnasielärarexamen 1 063 1 314 1 161 1 366 1 440

Övriga (bild, idrott etc.) 385 341 293 243 285

Totalt 6 696 6 418 5669 6 378 6 818

Antal avlagda examen på lärarexamensprogram. Utöver dessa examina har 8 personer läsåret 2001/02 och 85 personer läsåret 2002/03 avlagt examen inom den nya lärarutbildningen. Dessa är inte medräknade i tabellen.

Enligt Skolverkets prognos av lärarbehovet som presenterades 2003

behövs en examination om cirka 5 000 förskollärare per år fram till

2010 om man vill höja utbildningsnivån i barnomsorgen. Om man

däremot nöjer sig med samma utbildningsnivå som 2002 räcker det

med en årlig examination av 3 000 förskollärare.

300 yrkeslärare examineras varje år

Den senaste tiden har bland annat rekryteringen av lärare i yrkes-

ämnen på gymnasiet varit i särskilt fokus. Byggteknik, bagerikunskap,

naturbruksämnen och omvårdnadsämnen är exempel på vad som

räknas som yrkesämnen. För den som vill bli yrkeslärare ställs krav

inte bara på högskoleutbildning utan också på gedigen yrkeserfaren-

het och yrkesutbildning.

Om man utgår från ett alternativ som innebär full behovstäckning i

skola och vuxenutbildning år 2010, räknar Skolverket i sin prognos

med att det bör utexamineras cirka 1 200 yrkeslärare per år. Om

man däremot tänker sig att full behovstäckning i skola och vuxen-

utbildning sker först år 2020, bör ungefär 1 000 yrkeslärare ut-

examineras varje år. Det är långt mer än det antal yrkeslärare som

examineras i dagsläget. I början av nittiotalet examinerades ungefär

800 yrkeslärare per år, men därefter har antalet sjunkit. Från läsåret

1997/98 och framåt har det endast examinerats ungefär 300 yrkes-

lärare per år. Läsåret 2002/03 var 43 procent av de utexaminerade

yrkeslärarna lärare i vårdämnen.

1997/98 1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03

Barn- och fritids-verksamhet

1 8 14 25 33 49

Handel och kontor 26 17 19 13 15 27

Industri och hant-verk

149 79 103 52 87 38

Naturbruk 23 19 48 24 34 13

Vård 112 101 64 85 103 125

Övriga yrkesämnen 20 74 105 56 46 37

Totalt yrkesämnen 331 298 353 255 318 289

Antal examinerade gymnasielärare i yrkesämnen. I förhållande till be-hovet, som totalt är minst ett tusental nyexaminerade per år, är antalet som examineras lågt.

30

31

resultat av tre års studier. Det är med andra ord två tredjede-

lar av nybörjarna som har avlagt examen och/eller har tagit

minst 120 poäng.

Om beräkningarna av genomströmningen begränsas till

nybörjare som var 24 år eller yngre när de började blir an-

delen som har avlagt examen och/eller tagit 120 poäng nära

tre fj ärde delar, vilket är ett typiskt resultat i internationell

jämförelse.

När det gäller de enskilda utbildningarna är det stora va-

riationer. En del har höga examens frekvenser. Högst är exa-

mensfrekvenserna på utbildningar som har krav på examen

för yrkes utövandet. Det kan vara krav på examen för legi-

timation eller behörighet, till exempel läkar utbildning och

sjuksköterskeutbildning eller lärarutbildning. På dessa ut-

bildningar ligger examensfrekvenserna runt 80–90 procent.

Lägst är examensfrekvenserna på utbildningar med in-

riktning mot generell examen. Det är utbild ningar för vilka

examensfrekvenserna påverkas dels av att många byter till

utbildningar inriktade mot en yrkes examen, dels av att äm-

nesinnehållet i sig är viktigare än examen och att många

därför etablerar sig på arbetsmarknaden innan de har en

fullständig utbildning.

Det kan väl tilläggas att examensfrekvenserna utbildning

för utbildning blir väsentligt lägre än den examensfrekvens

som en kvot mellan infl ödet i högskolan och utfl ödet av exa-

minerade ger, vilket beror på att många studenter byter ut-

bildning och därmed kommer att räknas som studieavbrott

på åtminstone en utbildning. I genomsnitt börjar studen-

terna på 1,7 utbildnings program.

Som framgick av de tidigare redovisade uppgifterna om

poäng per kurs eller tenterade poäng som andel av de poäng

som kursregistreringarna avser var prestationsgraden totalt

0,82 för år 2003, det vill säga hela antalet helårsprestationer

år 2003 dividerat med hela antalet helårs studenter samma år.

Det är alltså ett väsentligt högre tal än vad som gäller med

olika varianter av examensfrekvenser som resultatmått.

Studenter med funktionshinderHur många av dem som studerar vid landets universitet och

högskolor som har ett funktionshinder vet man inte – och

naturligtvis heller inte hur många funktionshindrade som

skulle vilja börja studera men som saknar möjlighet till det.

Däremot fi nns det statistik över hur många som har varit i

kontakt med högskolornas samordnare för studenter med

funktionshinder.

Antalet studenter med funktionshinder – liksom antalet stu-

denter överhuvudtaget – har ökat konstant sedan mitten av

nittiotalet. Framför allt är det gruppen dyslektiker som har

ökat. År 2003 fi ck 2 698 studenter, varav 21 forskarstude-

rande, medel för kompensatoriskt pedagogiskt stöd i form

av bland annat anteckningshjälp, lektörer och teckenspråk-

stolkning. Av dessa var 63 procent kvinnor. Utöver de stu-

denter som sökt medel för kompensatoriskt stöd, har drygt

1 400 andra studenter kontaktat högskolornas samordnare

för andra former av stöd, till exempel rådgivning, samtal och

studieplanering.

Varje högskola ska vid behov avsätta 0,15 procent av grund-

utbildningsanslaget till särskilt pedagogiskt stöd i studiesi-

tuationen för studenter med funktionshinder. Därutöver

avsätter riksdagen årligen ett särskilt anslag som fördelas

mellan de universitet och högskolor där de egna avsatta 0,15

procent inte täcker kostnaderna för genomförda stöd. För

år 2004 har regeringen höjt den andel av anslaget som hög-

skolorna ska avsätta till detta ändamål till 0,30 procent.

Högskolornas sammanlagda kostnader för det särskilda pe-

dagogiska stödet var år 2003 cirka 54 miljoner kronor. Av

de redovisade kostnaderna stod kostnader för teckenspråk-

stolkning för 71 procent. År 2003 redovisade 23 högskolor

kostnader för teckenspråkstolkning. För de högskolor som

hade kostnader som översteg de egna avsatta medlen, fanns

cirka 22 miljoner kronor att dela på från riksdagens anslag.

Högskolornas merkostnader under 2003 var dock betydligt

större än så, vilket innebar att högskolorna endast fi ck 63

procent av merkostnaderna täckta av de nationella medlen.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

Annat stöd

Kompensatoriskt stöd

2003200220012000199919981997

Antalet funktionshindrade som har fått särskilt stöd i utbildningssituatio-nen har ökat kraftigt de senaste åren, framför allt ökar gruppen dyslekti-ker som får stöd.

Antal

År

Antalet nybörjare i forskarutbildningen ökade till nära 3 900 läsåret 2002/03 och är

åter nära den högstanivå som nåddes omedelbart före forskarutbildningsrefor men 1998.

Sam tidigt fortsätter den ökning av antalet doktorsexamina som på tio år har fördubblat

examina tionen till nära 2 700 år 2003.

Forskar-utbildning

34

UNDER LÄSÅRET 2002/03 BÖRJADE nära 3 900 personer

forskarutbildning. Det är en ökning med sex procent på

ett år. Under en tioårsperiod har antalet nybörjare ökat med

nära 40 procent, men utvecklingen varierar mellan ämnes-

områdena. Inom medicin och teknikvetenskap, de två äm-

nesområden där antalet nybörjare ökat mest, är motsvarande

ökning 65 respektive 57 procent. Även om antalet nybörjare

inom humaniora har ökat under de senaste fyra åren är de

alltjämt färre än åren innan reformen 1998.

En förändring som skett under det senaste av de här re-

dovisade läsåren är dock att det i maj 2002 blev möjligt att

anta studenter till licentiatexamen – tidigare antogs alla till

den längre utbildningen som normalt avslutas med doktors-

examen. Under år 2002 antogs 178 studenter till licentiatut-

bildning, år 2003 antogs 761 studenter. Antagning till licen-

tiatexamen är särskilt förekommande vid Karolinska institu-

tet och Kungl. Tekniska högskolan, vilka tillsammans svarar

för 45 procent av antagna till licentiatexamen år 2003.

Jämnare könsfördelningJämnare könsfördelningUnder de senaste tio åren har antalet nybörjare ökat betyd-

ligt mer bland kvinnor än bland män. Antalet kvinnor som

börjat forskarstudier har under perioden ökat med 79 pro-

cent medan motsvarande ökning bland män är 15 procent.

Läsåret 2002/03 var andelen kvinnor bland nybörjarna

48 procent. En liten nedgång från läsåret innan, då andelen

kvinnor var den hitintills största – 49 procent.

Könsfördelningen varierar mellan ämnesområdena. Läs-

året 2002/03 var andelen kvinnor bland nybörjarna störst

inom medicin, 60 procent, och minst inom teknikveten-

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

Kvinnor

Män

Totalt

2002/032000/011998/991996/971994/951992/93

Nybörjare i forskarutbildning. Läsåret 2002/03 började nära 3 900 personer en forskarutbildning. Det är det näst högsta antalet någonsin. Endast läsåret 1997/98 var nybörjarna fler.

Antal

Läsår

0

300

600

900

1 200

1 500

Medicin

Teknikvetenskap

Naturvetenskap

Samhällsvetenskap

Humaniora

2002/032000/011998/991996/971994/951992/93

Nybörjare i forskarutbildning per ämnesområde (de fem största). Under den senaste tioårsperioden har medicin och teknikvetenskap haft det högsta antalet nybörjare. Inom dessa två ämnesområden har antalet nybörjare under perioden ökat betydligt mer än inom övriga områden. De utgör drygt hälften av samtliga nybörjare läsåret 2002/03.

Antal

Läsår

0

10

20

30

40

50

60

70

Medicin

Teknikvetenskap

Naturvetenskap

SamhällsvetenskapHumaniora

2002/032000/011998/991996/971994/951992/93

Andel kvinnor bland nybörjare i forskarutbildning per ämnesområde (fem största). Läsåret 1992/93 var andelen kvinnor mindre än 50 procent inom samtliga ämnesområden. Tio år senare överstiger andelen kvinnor 50 procent inom tre av fem ämnesområden. Inom medicin är två av tre nybörjare på forskarut-bildningen kvinnor.

Procent

Läsår 0 20 40 60 80 100

Totalt

Kvinnor

Män

Åldersfördelning bland nybörjare i forskarutbildning läsåret 2002/03. Drygt två av fem nybörjare är 30 år eller äldre. Kvinnliga nybörjare är i allmänhet något äldre – en av fem är 40 år eller äldre.

Procent

40–

35–39

30–34

25–29

–24

35

skap, 29 procent. En jämnare fördelning råder inom huma-

niora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Inom sam-

hällsvetenskap minskade andelen kvinnor från 58 procent

läsåret 2001/02 till 51 procent läsåret 2002/03.

Övergång till forskarutbildningÖvergång till forskarutbildningBland dem som examinerades i högskolans grundutbildning

under läsåren 1994/95 till 1998/99 hade 7 procent övergått till

forskarutbildning till och med läsåret 2002/03, men det är

stor variation mellan examensgrupperna när det gäller hur

stor övergången till forskarutbild ning är.

Det är vanligast att fortsätta till forskarutbildning bland

dem som har en grundexamen inom det naturvetenskap-

liga området. Bland examinerade under läsåren 1994/95 till

1998/99 hade 35 procent påbörjat forskarutbildning senast

läsåret 2002/03. Lägst är andelen som fortsätter till forskar-

utbildning bland examinerade inom vård- och undervis-

ningsområdena.

Inom dessa områden med låg övergång fi nns många kvin-

nor, vilket bidrar till att könsfördelningen i grund- respek-

tive forskarutbildning skiljer sig. Bland dem som under pe-

rioden examinerades i grundutbildning utgör kvinnorna 60

procent, medan andelen kvinnor bland dem som börjat fors-

karutbildning är 44 procent.

Inom fl ertalet utbildningsområden är det en högre andel

män än kvinnor som fortsätter till forskarutbildning. Skill-

naden är störst inom det naturvetenskapliga området. Bland

dem som har sin grundexamen inom detta område skiljer

det 13 procentenheter till männens fördel. Detta är till en

Utbildningsområde i grundutbildning

Antal examinerade i grund-utbildning 1994/95–1998/99

Andel (%) kvinnor

Andel (%) totalt och inom respek-tive kön som börjat forskarutbild-

ning t.o.m. läsåret 2002/03Andel (%) kvinnor bland dem som börjat forskarutbildning Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

Samtliga 96 496 64 133 60,1 7,1 5,3 10,0 44,2

Humaniora och teologi 6 824 3 293 67,5 14,1 11,2 20,0 53,8

Samhällsvetenskap och juridik 24 310 18 513 56,8 5,7 4,8 6,9 48,1

Undervisning 29 559 7 952 78,8 1,5 1,0 3,6 50,2

Naturvetenskap 4 617 3 125 59,6 35,5 30,3 43,2 50,1

Teknik 6 420 24 892 20,5 9,6 10,1 9,5 21,5

Lant- och skogsbruk 619 979 38,7 13,0 17,8 9,9 53,1

Medicin och odontologi 3 346 2 847 54,0 14,0 12,0 16,4 46,3

Vård och omsorg 21 202 2 913 87,9 2,3 2,2 3,4 82,2

Konstnärligt område 1 322 955 58,1 1,2 1,1 1,5 50,0

Övrigt område 97 87 52,7 9,2 11,3 6,9 64,7

Examinerade i högskolans grundutbildning som övergått till forskarutbildning. Inom sju av tio utbildningsområden är det en större andel bland männen än bland kvinnorna som påbörjat en forskarutbildning inom de närmaste åren efter examen i grundutbildningen. Inom naturvetenskap, där andelen som läser vidare är som störst, skiljer det 13 procentenheter mellan könen till männens fördel. Inom undervisning respektive vård och omsorg, områden där framförallt många kvinnor examinerats, är andelen som påbörjat en forskarutbildning låg.

Lärosäten efter antalet som övergått till forskar-studier (elva högsta)

Antal examinerade i grundutbildning 1994/95–1998/99

Antal som börjat fors-karutbildning t.o.m.

läsåret 2002/03

Andel (%) som bör-jat forskarutbildning

t.o.m. läsåret 2002/03

Andel (%) bland dem som övergått till forskar-utbildning som stannat kvar på samma lärosäte som i grundutbildningen

Andel (%) bland de forskarstuderande som är examinera-

de i grundutbildning på samma lärosäte

Riket totalt 16 0629 11 482 7,1 71,0 71,0

Lunds universitet 19 138 1 980 10,3 85,5 83,7

Uppsala universitet 13 167 1 829 13,9 66,8 80,9

Stockholms universitet 11 550 1 339 11,6 68,0 74,7

Göteborgs universitet 14 092 1 150 8,2 79,2 73,5

Umeå universitet 9 453 868 9,2 73,4 84,6

Kungl. Tekniska högskolan 7 130 808 11,3 84,8 65,6

Linköpings universitet 9 227 808 8,8 72,3 67,0

Chalmers tekniska högskola 5 829 648 11,1 80,9 67,5

Karolinska institutet 3 608 355 9,8 86,8 37,2

Luleå tekniska universitet 4 110 314 7,6 71,7 69,7

Sveriges lantbruksuniversitet 2 056 302 14,7 84,1 52,8

Examinerade i högskolans grundutbildning som övergått till forskarutbildning. Elva lärosäten frambringar nio av tio forskarstuderande. Det är också på dessa lärosäten som övergångsandelen till forskarstudier är allra högst. Lunds universitet tar fram fl est forskarstuderande till antalet, medan Sveriges lantbruksuni-versitet har högst övergångsandel till forskarutbildning. Bland dem som övergår till forskarutbildning stannar merparten kvar på det lärosäte där de fått sin grundut-bildning. På Karolinska institutet kommer många av de forskarstuderande från andra lärosäten.

36

del ett resultat av att relativt många kvinnor utbildar sig till

receptarie, en utbildning som mer sällan leder till forskarut-

bildning. Ett område som avviker från den allmänna bilden

är lant- och skogsbruk. Inom detta område är övergångsfrek-

vensen till forskarutbildning högre bland kvinnor än bland

män. Det är många kvinnor som utbildar sig till agronom

eller hortonom, vilka är de två utbildningar inom området

som har de högsta övergångsandelarna. Lant- och skogsbruk

är dock ett område med relativt få examinerade totalt.

Den sociala bakgrunden påverkar övergången till forskar-

utbildning. Läsåret 2000/01 fanns en klar överrepresentation

bland nybörjarna i forskarutbildningen av studenter vars för-

äldrar var högre tjänstemän. Denna grupp utgjorde 45 pro-

cent, medan motsvarande andel bland högskolenybörjarna

var 25 procent. Det fanns även 25 procent bland högskoleny-

börjarna som hade arbetarbakgrund, men bland nybörjarna

i forskarutbildning var denna andel endast 13 procent. Inom

vård- och undervisningsområdena, där övergången är som

lägst, är andelen med arbetarbakgrund som störst bland hög-

skolenybörjarna – 32 procent. (Statistiska meddelanden UF

20 SM 0202, Social bakgrund bland högskolenybörjare 2001/02

och doktorandnybörjare 2000/01.)

Beträff ande utländsk bakgrund (utrikes född eller född

i Sverige med två utrikes födda föräldrar), tycks denna inte

ha någon avgörande påverkan vid övergången till forskar-

utbildning. Läsåret 2000/01 hade 12 procent av högskole-

nybörjarna utländsk bakgrund, medan motsvarande andel

bland nybörjarna i forskarutbildning var 26 procent. En stor

andel av nybörjarna i forskarutbildning är emellertid gäst-

doktorander, uppskattningsvis 15 procent, vilket betyder att

ungefär 11 procent av dem med utländsk bakgrund har sin

grundutbildning från ett svenskt lärosäte. Många av hög-

skolenybörjarna inom odontologi och medicin har utländsk

bakgrund, vilket även avspeglar sig i forskarutbildningen,

särskilt vad gäller odontologi. Av nybörjarna i forskarutbild-

ning inom odontologi läsåret 2000/01 hade 36 procent ut-

ländsk bakgrund. (Statistiska meddelanden UF 19 SM 0201,

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning 2001/02

och forskarutbildning 2000/01.)

Övergångsandelen varierar däremot med utbildningsnivå.

Exempelvis fortsatte 9 procent till forskarutbildning bland

dem som tog kandidatexamen, medan motsvarande andel är

22 procent bland dem som tog magisterexamen och 16 pro-

cent bland dem som tog civil ingenjörs examen.

Därutöver varierar övergångsandelen mellan lärosätena.

Andelen som fortsätter till forskar utbildning är givetvis hö-

gre på de lärosäten som ger de utbildningar som oftare leder

vidare till forskarutbildning. Men givet detta är övergångs-

andelen generellt högre vid de lärosäten som samtidigt erbju-

der forskarutbildningar, det vill säga de större universiteten

och högskolorna. Av alla som avlade magisterexamen vid de

stora universiteten under perioden 1994/95 till 1998/99 hade

var fj ärde påbörjat forskarbildning fram till och med läsåret

2002/03. Motsvarande andel för högskolorna (inklusive de

nya universiteten) var var åttonde.

De fl esta börjar sin forskarutbildning på det lärosäte där

de fått sin grundutbildning, vilket omvänt betyder att många

forskarstuderande på lärosätet har genomgått grundutbild-

ningen på detsamma. Undantaget är Karolinska institutet

där många forskarstuderande kommer från annat lärosäte,

framförallt från Uppsala och Stockholms universitet.

Det fi nns en rad förklaringar till att rörligheten är låg

mellan lärosätena vid övergången till forskarutbildning. För-

utom att det kan innebära betydande praktiska problem att

fl ytta till en ny ort, kan det fi nnas inslag i rekryteringspro-

cessen som bidrar till den låga rörligheten.

Forskarutbildningsutredningen för fram att behörighets-

krav, antagningsformer och urvalskriterier ska vara kända

nationellt och att platser inom forskarutbildningen ledig-

förklaras och tillsätts i ett öppet förfarande, för att undvika

godtycklighet vid rekryteringen och därigenom öka rörlig-

heten. (En ny doktorsutbildning – kraftsamling för excellens

och tillväxt, SOU 2004:27.)

DoktorandspegelnDoktorandspegelnHögskoleverkets undersökning – Doktorandspegeln 2003 –

belyser olika aspekter av forskarutbildningen ur ett dokto-

randperspektiv. Undersökningen genomfördes som en pos-

tenkät till cirka 9 800 aktiva doktorander våren 2003, det

vill säga ungefär hälften av alla aktiva doktorander. Svars-

andelen var 72 procent.

Merparten av doktoranderna ger sin utbildning ett sam-

manfattande gott betyg, men resultaten visar också att det

förekommer vissa problem. Introduktionen till forskarut-

bildningen är något som de fl esta forskarstuderande är miss-

nöjda med. Tre av fyra uppger att de inte är nöjda med insti-

tutionernas introduktion för nyantagna, upplysning om vil-

ka rättigheter och skyldigheter forskarstuderande har samt

förhands informa tion om forskarutbildningen.

De fl esta forskarstuderande uppger att de i stor utsträck-

ning förvärvat kunskaper i veten skapliga teorier respektive

metoder samt förmåga att självständigt bedriva forskning.

Samtidigt är det en knapp femtedel som uppger sig ha för-

37

värvat dessa kunskaper och förmågor i ringa utsträckning.

Ett anmärkningsvärt resultat med tanke på att det rör en del

av kärnan i forskarutbildningen.

Frågor kring handledning och handledare ger en splitt-

rad bild. Även om fl ertalet forskar studerande uppger att

handledningen fungerar tillfredsställande, så förekommer

uppenbara brister. Många uppger att handledaren i ringa

utsträckning visat intresse för deras studier, gett konstruktiv

kritik på forskningsarbetet eller diskuterat metodfrågor eller

teori med dem. En betydande andel, 40 procent, anser att de

inte fått handledning i den utsträckning de önskat sig. Den

genomsnittliga tiden för handledning under höstterminen

2002 uppskattas till 6–10 timmar. Ungefär var fj ärde fors-

karstuderande uppger att de i betydande grad har upplevt

brister i handledningen som varit till hinder i forskningsar-

betet och en lika stor andel har bytt eller allvarligt övervägt

att byta handledare.

Även om huvuddelen av de forskarstuderande uttrycker

tillfredsställelse vid de frågor som rör utbildningens kursdel,

uppger två av fem att kursutbudet inte stämmer överens med

deras önskemål och behov. En tredjedel uppfattar inte att

kurserna har relevans för avhandlings arbetet.

Medinfl ytandet på institutionerna uppges vara ringa och

miljön där upplevs inte heller vara kreativ, detta uppger 70

respektive 50 procent av de forskarstuderande. Nära hälften

av de forskarstuderande uppger att de under 2002 i stor ut-

sträckning upplevt stress/press som gett negativa erfarenhe-

ter, något som till del är kopplat till upplevelsen av för höga

krav i förhållande till utbildningens längd och relationen

till handledare.

Även om många brister tycks fi nnas inom forskarutbild-

ningen får man inte glömma bort att majoriteten av Sveriges

forskarstuderande upplever sin utbildning som positiv och

stimulerande. Fyra av fem ger forskarutbildningen det sam-

manfattande betyget ”bra” eller ”mycket bra”. Lika många

uppger att de skulle välja samma universitet/högskola res-

pektive att de på nytt skulle välja att påbörja forskarutbild-

ningen om valet skulle stå nu.

Nästan hälften har anställning Nästan hälften har anställning som doktorandsom doktorandHöstterminen 2002 var 8 678 kvinnor och 10 259 män aktiva

forskarstuderande, det vill säga de hade en aktivitetsgrad om

minst 10 procent. (En aktivitetsgrad på 100 procent betyder

att den studerande ägnar sig åt sina studier motsvarande hel-

tid.) Utöver dessa fanns det 1 800 kvinnor och 2 500 män

81–100 %

61–80 %

41–60 %

10–40 %

Aktivitetsgrad bland aktiva forskarstuderande höstterminen 2002. Bland de aktiva forskarstuderande har 38 procent en aktivitetsgrad mellan 81 och 100 procent.

Övrigt

Utbildnings-bidrag

Studiemedel

Stipendier

På annat sätt av högskolan

Anställning som doktorand

Studiefinansiering för aktiva forskarstuderande höstterminen 2003. An-ställning som doktorand är det enskilt vanligaste försörjningssättet. Det är dock färre än hälften av doktoranderna som finansierar sina studier på detta sätt. (Om en person har mer än en typ av försörjning räknas samtliga försörjningstyper.)

0

10

20

30

40

50

60

70

Samtliga ämnesområden

Medicin

Teknikvetenskap

Naturvetenskap

SamhällsvetenskapHumaniora

HT 03VT 02HT 00VT 99

Andel forskarstuderande med anställning som doktorand vårterminen 1999 till höstterminen 2003, totalt och per ämnesområde (de fem största). Totalt sett har andelen med anställning som doktorand ökat de senaste fem åren från 37 procent till 44 procent. Anställning som doktorand är vanligast inom teknikvetenskap och minst vanligt inom medicin. (Om en person har har fler än en typ av försörjning räknas samtliga försörjningstyper.)

Procent

År

38

som var registrerade i forskarutbildning, men inte var aktiva

alls eller hade en aktivitetsgrad som understeg tio procent.

Bland de aktiva doktoranderna hade nästan 40 procent en

aktivitetsgrad som låg över 80 procent.

Forskarstudierna kan fi nansieras på olika sätt inom hög-

skolesystemet – till exempel genom anställning som dok-

torand (doktorandtjänst), genom andra anställningar inom

högskolan, genom utbildningsbidrag eller stipendium.

Idag är anställning som doktorand den enskilt vanligaste

fi nansieringsformen – 44 procent av de aktiva forskarstude-

rande hade en sådan anställning under höstterminen 2003.

Drygt 9 procent hade utbildningsbidrag och 13 procent var

fi nansierade på annat sätt av högskolan, till exempel via an-

ställning som assistent eller adjunkt. En relativt stor grupp är

”övriga”, 26 procent. Här ingår industridoktorander och de

som har anställning utanför högskolan oavsett om anställ-

ningen har anknytning till forskarutbildningen eller ej.

Hur studierna fi nansieras har bland annat betydelse för

den tid som kan ägnas åt studier. Även den sociala trygghe-

ten påverkas, eftersom vissa av fi nansieringsformerna med-

för ett sämre socialt skydd. Ett exempel är stipendier, som

ofta inte är beskattade och därmed inte ger sociala förmåner.

Ur ett sammantaget perspektiv, socialt och studiemässigt, är

anställning som doktorand ett av de fördelaktigaste anställ-

ningsvillkoren.

Andelen med anställning som doktorand har ökat under

åren. Under de senaste fem åren har andelen ökat från 37 till

44 procent. Före dess skedde en markant uppgång i samband

med forskarutbildningsreformen 1998, då kraven på en

ordnad fi nansiering för hela studie tiden skärptes. Mellan

läsåren 1997/98 och 1998/99 steg andelen med anställning

som doktorand bland nybörjarna från 25 till 40 procent.

Anställning som doktorand är vanligast inom det teknis-

ka ämnesområdet, 62 procent av de forskarstuderande hade

en sådan anställning under höstterminen 2003. Motsvaran-

de andel inom humaniora var 38 procent, samhällsvetenskap

37 procent, naturvetenskap 52 procent och medicin 23 pro-

cent. Den låga andelen inom medicin förklaras till del av att

det är vanligt att läkare bedriver forskarstudier vid sidan om

sitt ordinarie arbete.

Forskarskolornas två första läsårForskarskolornas två första läsårDe 16 forskarskolor som startade med särskilda resurser 2001

är nu inne på tredje läsåret.

Enligt regeringens uppdrag ska åtminstone 392 doktoran-

der ha examinerats vid utgången av år 2007, med möjlig för-

Totalt Kvinnor Män

Management och IT 35

Uppsala universitet* 3 4

Partnerhögskolor 12 16

Genomik och bioinformatik 24

Stockholms universitet 2 1

Partnerhögskolor 11 10

Genomik och bioinformatik 35

Göteborgs universitet 4 7

Partnerhögskolor 13 11

Genusforskarskolan 30

Umeå universitet 23 1

Partnerhögskolor 5 1

Grundläggande datavetenskap 40

Linköpings universitet 6 17

Partnerhögskolor 2 15

Historia 19

Lunds universitet 3 5

Partnerhögskolor 7 4

Läkemedelsvetenskap 23

Lunds universitet 8 10

Partnerhögskolor 2 3

Matematik och beräkningsvetenskap 22

Uppsala universitet 3 10

Partnerhögskolor 4 5

Materialvetenskap 19

Chalmers tekniska högskola 4 8

Partnerhögskolor 5 2

Naturvetenskapernas och teknikens didaktik 18

Linköpings universitet 1 1

Partnerhögskolor 10 6

Pedagogiskt arbete 21

Umeå universitet 3 2

Partnerhögskolor 12 4

Romanska språk 18

Stockholms universitet 12 3

Partnerhögskolor 2 1

Rymdteknik 19

Luleå tekniska universitet 1 5

Partnerhögskolor 3 10

Språkteknologi 27

Göteborgs universitet 2 3

Partnerhögskolor 8 14

Telekommunikation 20

Kungl. Tekniska högskolan 1 18

Partnerhögskolor 0 1

Vård och omsorg 15

Karolinska institutet 11 2

Partnerhögskolor 1 1

Totalt 385 184 201

Värdhögskolor 184 87 97

Partnerhögskolor 201 97 104

* Värdhögskolornas namn har skrivits ut.

Nybörjare forskarskolor läsåret till och med 2002/03. Totalt sett är för-delningen mellan män och kvinnor samt mellan värd- och partnerhögskolor gan-ska jämn. Några enskilda forskarskolor har dock en mycket sned fördelning.

39

längning om högst ett år i de fall doktoranderna arbetat med

institutionstjänstgöring.

Efter två läsår är examensfrekvensen av naturliga skäl låg.

Fem doktorander har avlagt licentiatexamen, ingen har av-

lagt doktorsexamen. Totalt har 385 doktorander registrerats

som nybörjare. Detta i kombination med bland annat få av-

hopp (tre registrerade till och med vårterminen 2003), trygg

fi nansiering (en stor andel av doktoranderna är anställda),

få handledarbyten och att biträdande handledare är vanligt,

gör att utsikterna att uppnå examensmålet är goda.

Till och med våren 2003 har som lägst 15 och som högst

40 nybörjare registrerats på en enskild forskarskola. Enligt

rapporteringen har det i fl ertalet forskarskolor varit många

sökande till doktorandplatserna. Detta hänger sannolikt del-

vis ihop med att många forskarskolor har genomfört gemen-

samma och nationella utlysningar av doktorandplatser, fl era

har till exempel annonserat i rikstäckande dagstidningar.

Totalt sett är andelen kvinnor och män bland nybörjarna

jämn (48 procent kvinnor), vilket ligger i nivå med fördel-

ningen i övrig forskarutbildning. Flera enskilda forskarsko-

lor har dock antingen en manlig eller kvinnlig övervikt. Ex-

empelvis är andelen kvinnor mycket stor i genusvetenskap,

romanska språk samt vård och omsorg, och omvänt är an-

delen manliga nybörjare mycket hög i telekommunikation,

rymdteknik och grundläggande datavetenskap.

Till stor del återspeglar könsfördelningen den som fi nns

bland de sökande. Det tillhör undantagen att någon fors-

karskola har använt sig av positiv särbehandling vid rekry-

teringen, det vill säga att underrepresenterat kön har fått fö-

reträde vid jämbördig meritering.

Antalet nybörjare på värdhögskolor respektive partner-

högskolor är ungefär lika stort – vid värdhögskolorna är an-

talet 184 (48 procent) och vid partnerhögskolorna 201.

Partnerhögskolorna är visserligen betydligt fl er än värd-

högskolorna, men samtidigt är värdhögskolorna stora lärosä-

ten med fl era medverkande institutioner. Många forskarsko-

lor har i samband med rekryteringen tagit hänsyn till att

även partnerhögskolorna ska rekrytera doktorander. Dock

fi nns det några partners som ännu inte har antagit några

doktorander. En orsak kan vara att forskarskolans styrelse

inte har tagit någon speciell hänsyn till fördelnings frågan,

eller att partnerhögskolorna har låg forskningsaktivitet inom

forskarskolans ämnes område.

Internationellt Internationellt forskarstuderandeutbyteforskarstuderandeutbyteUnder 2003 reste nära 900 forskarstuderande utomlands för

att delta i studerandeutbyte om minst tre månader. Något

färre, drygt 800 forskarstuderande, kom till Sverige från an-

dra länder för motsvarande utbyte. Uppgifter om internatio-

nellt utbyte inom forskarutbildningen avser poänggivande

delar av forskarutbildningen. Med inresande forskarstude-

rande avses dem som inte är antagna till svensk forskarut-

bildning och som inte har för avsikt att genomföra hela fors-

karutbildningen i Sverige.

Studerandeutbytet minskade något under 2003 jämfört

med året innan, och då särskilt inresande forskarstuderande

som var ungefär 80 personer färre. Någon trend i utveckling-

en av utbytet går inte att se för de senaste fem åren. Antalet

utresande forskarstuderande har sedan 1999 varierat mellan

700 och 900 personer per år – antalet inresande mellan 700

och 1 000 personer.

I likhet med tidigare år skedde större delen av utbytet un-

der 2003 med länder inom EU. Drygt 44 procent av de utre-

sande och nära 40 procent av de inresande reste till eller kom

från något EU-land. En stor del av utbytet sker även med

USA, nära var fj ärde utresande förlade sina studier dit.

De fl esta av dem som ingår i internationellt utbyte fi nns

inom det tekniska vetenskaps området. Var tredje utresan-

de respektive inresande forskarstuderande fi nns inom detta

ForskarskolornaDe 16 nationella forskarskolorna etablerades år 2001 med

särskilda medel i enlighet med förslag i regeringspropositio-

nen Forskning och förnyelse (2000/01:3). För varje forskar-

skola har regeringen utsett dels en värdhögskola, som har

det övergripande och samordnande ansvaret, dels fl era sam-

verkande partnerhögskolor. Regeringen har särskilt betonat

vikten av att även högskolor vilka inte äger egen rätt att exa-

minera i forskarutbildningen ska medverka som partnerhög-

skolor och kunna rekrytera doktorander. Forskarskolorna

kan själva bestämma om de vill utöka samarbetet till fl er

partners, något som fl era har valt att också göra.

Varje forskarskola har en föreståndare som ansvarar för den

mer löpande verksamheten och arbetar för att uppställda

målsättningar uppfylls. Under hösten 2003 intervjuade Hög-

skoleverket samtliga 16 föreståndare i syfte att följa upp hur

forskarskolorna under de inledande åren arbetat med re-

krytering, kurser etc. En första sammanställning, som också

inkluderar statistiska uppgifter, fi nns redovisad i rapporten

16 forskarskolor – statistisk uppföljning av doktoranderna och

några resultat om verksamheten, Högskoleverket, Rapport

2003-12-16.

40

område. Många inresande, drygt var fj ärde, fi nns inom det

medicinska vetenskapsområdet.

Fördubbling av antalet Fördubbling av antalet forskarexamina på tio årforskarexamina på tio årUnder de senaste tio åren har antalet avlagda forskarexa-

mina (doktors- och licentiatexamina) mer än fördubblats.

Antalet doktorsexamina har ökat med 114 procent, till 2 677

examina år 2003. Motsvarande ökning för licentiatexamina

är 88 procent, till 1 035 examina. Under de senaste fem åren

är det främst doktorsexamina som har ökat i antal, medan

antalet licentiat examina legat kvar på ungefär 1 000 exa-

mina per år.

Antalet forskarexamina har sedan 1999 ökat inom samt-

liga större ämnesområden. Antals mässigt har teknikveten-

skap stått för den största ökningen med drygt 200 examina.

Inom humaniora utgjordes motsvarande ökning av nära 80

examina, vilket resulterar i den största andelsmässiga ök-

ningen, 32 procent.

Drygt 28 procent av samtliga som fi ck sin doktorsexa-

men under 2003 examinerades inom ämnesområdet medicin

– 755 personer. Inom humaniora examinerades 279 personer,

inom samhällsvetenskap 379, inom naturvetenskap 469 och

inom teknikvetenskap 569.

Andelen licentiatexamina varierar mellan olika ämnes-

områden. Inom teknikvetenskap utgör licentiatexamina en

betydande andel då dessa, 535 examina, utgör nära hälften av

samtliga forskarexamina inom ämnesområdet. Minst van-

ligt är licentiatexamina inom medicin, där drygt var tionde

forskarexamina är en sådan.

Sett till forskarexamina är teknikvetenskap det största

ämnesområdet. Den sammantagna forskarexaminationen

inom teknikvetenskap, 1 104 examina, motsvarar nära 30

procent av samtliga forskarexamina under 2003.

Andelen som efter en viss tid erhållit doktorsexamen har

ökat under de senaste 20 åren. En analys som Forskarutbild-

ningsutredningen lät SCB göra, visar att bland dem som var

nybörjare under första hälften av 1990-talet, hade i genom-

snitt 52 procent erhållit doktorsexamen efter åtta år. Mot-

svarande andel var 45 procent bland nybörjare åren 1985–89

och 37 procent bland nybörjare åren 1980–84 (En ny dok-

torsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt, SOU

2004:27).

0

1 000

2 000

3 000

4 000

Licentiatexamen

Doktorsexamen

Totalt

200320011999199719951993

Antal forskarexamina 1993–2003. Antalet doktorsexamina ökade med 10 procent mellan 2002 och 2003 till drygt 3 700 examina. Antalet licentiatexamina har legat runt 1 000 examina per år sedan 1999.

Antal

År

Forskarexamina per ämnesområde (de fem största) 1999–2003. Antalet forskarexamina har under de senaste fem åren antalsmässigt ökat mest inom teknikvetenskap med drygt 200 examina. Inom teknikvetenskap utgör licentiatexamina ungefär hälften av forskarexamina. Humaniora står för den största procentuella ökningen, 32 procent.

Antal

0

200

400

600

800

1 000

1 200

Licentiatexamina

Doktorsexamina

MedicinTeknikvetenskapNaturvetenskapSamhällsvetenskapHumaniora

2003

2002

2001

2000

1999

2003

2002

2001

2000

1999

2003

2002

2001

2000

1999

2003

2002

2001

2000

1999

2003

2002

2001

2000

1999

41

Universitet/högskolaVetenskapsområde

Minimiantal examina enligt utb.uppdrag

2001–2004Antal avlagda

examina 2001*Antal avlagda

examina 2002*Antal avlagda

examina 2003*

Summa avlagda examina perioden

2001–2003

Andel (%) uppnådda examina enligt utb.

uppdraget

Uppsala universitet

Hum. - Sam. 438 130 135 129 394 90,0

Medicinskt 448 157 125 152 434 96,9

Naturvetenskapligt 1 445 124 134 170 428 96,2

Totalt 1331 411 394 451 1256 94,4

Lunds universitet**

Hum. - Sam. 371 123,5 133,5 134,5 391,5 105,5

Medicinskt 414 116,5 140 139,5 396 95,7

Naturvetenskapligt 294 91 87 92,5 270,5 92,0

Tekniskt 440 92 116 138 346 78,6

Totalt 1 519 423 476,5 504,5 1404 92,4

Göteborgs universitet

Hum. - Sam. 372 112 116 145 373 100,3

Medicinskt 450 108 97 113 318 70,7

Naturvetenskapligt 220 65 63 64 192 87,3

Totalt 1 042 285 276 322 883 84,7

Stockholms universitet

Hum. - Sam. 447 150,5 133,5 158,5 442,5 99,0

Naturvetenskapligt 453 110,5 108 123,5 342 75,5

Totalt 900 261 241,5 282 784,5 87,2

Umeå universitet

Hum. - Sam. 160 45 56 52,5 153,5 95,9

Medicinskt 225 71 57 51,5 179,5 79,8

Naturvetenskapligt 140 45 38 52,5 135,5 96,8

Totalt 525 161 151 156,5 468,5 89,2

Linköpings universitet

Hum. - Sam. 108 40 43 33,5 116,5 107,9

Medicinskt 175 46 54,5 68,5 169 96,6

Tekniskt 297 66,5 83,5 92 242 81,5

Totalt 580 152,5 181 194 527,5 90,9

Karolinska institutet

Medicinskt 1 006 271 306 313,5 890,5 88,5

Kungliga Tekniska högskolan

Tekniskt 828 240 211,5 249,5 701 84,7

Luleå tekniska universitet

Hum. - Sam. 14 6,5 10 8,5 25 178,6

Tekniskt 250 53,5 53,5 49,5 156,5 62,6

Totalt 264 60 63,5 58 181,5 68,8

Karlstads universitet**

Hum. - Sam. 30 2,5 6,5 11,5 20,5 68,3

Tekniskt 20 0 3,5 5,5 9 45,0

Totalt 50 2,5 10 17 29,5 59,0

Växjö universitet

Hum. - Sam. 30 6 5 6,5 17,5 58,3

Örebro universitet

Hum. - Sam. 40 7,5 14 6,5 28 70,0

Blekinge tekniska högskola

Tekniskt 19 4,5 6 4 14,5 76,3

Malmö högskola

Medicinskt 25 8 5,5 4 17,5 70,0

Högskolan i Kalmar

Naturvetenskapligt 6 3 2 0 5 83,3

Sveriges lantbruksuniversitet

Forskarexamina SLU 400 143,5 110,5 113 367 91,8

Chalmers tekniska högskola

Tekniskt 590 141,5 164,5 168 474 80,3

Högskolan i Jönköping

Hum. - Sam. 3 22 4 7,5 1,5 13 59,1

* Uppgifter från lärosätenas årsredovisningar** Uppgifter för 2001 och 2002 korrigerade i lärosätets årsredovisning 20031 inkluderar målet för tekniskt vetenskapsområde2 vissa ämnen inom hum.-sam.

42

0 20 40 60 80 100

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Procent

Män

Kvinnor

År Doktorsexamen

0 20 40 60 80 100

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Könsfördelning bland examinerade i forskarutbildning 1993–2003. An-delen kvinnor har ökat under de senaste tio åren bland såväl doktors- som licenti-atexaminerade.

Procent

Män

Kvinnor

År Licentiatexamen

Regeringens examensmålRegeringens examensmålAntalet examina utvecklas också positivt i förhållande till

de mål regeringen har satt för antalet examina. Lärosäten

med examensrätt för forskarutbildning fi ck inför budgetåret

2001 examensmål angivna av regeringen för fyraårsperioden

2001–2004. Examensmålen anger ett lägsta antal examina

för perioden och varierar mellan lärosäten och vetenskaps-

områden.

Ännu återstår ett år av den målsatta perioden, men många

lärosäten uttrycker i sina års redo visningar för 2003 att må-

len kommer att uppnås med god marginal. En samman-

ställning av utfall och mål visar att prognosen för uppfyllda

examensmål är god. Efter 3 av periodens 4 verksamhetsår

ligger det totala utfallet på nära 88 procent av målet för hela

perioden.

Flertalet lärosäten har redan under 2003 uppfyllt exa-

mensmålen inom humanistisk-samhällsvetenskapligt ve-

tenskapsområde. Inom det tekniska vetenskapsområdet är

måluppfyllelsen inför 2004 lägst, men den ligger ändå vid

nära 80 procent av målet.

Endast ett fåtal lärosäten uttrycker viss tvekan till att

kunna uppnå målen inom vissa veten skapsområden. Göte-

borgs universitet inom medicinskt vetenskapsområde, Luleå

tekniska universitet inom tekniskt och Karlstads universitet

inom tekniskt vetenskapsområde är några exempel.

Andelen kvinnor fortsätter Andelen kvinnor fortsätter att ökaatt ökaAndelen kvinnor bland dem som avlägger doktorsexamina

har på tio år ökat från 30 till 45 procent. Av totalt 2 677 ut-

färdade doktorsexamina under 2003 stod kvinnor för 1 192

examina och män för 1 485.

Under de senaste fem åren har den största ökningen av

andelen kvinnor bland dem som avlägger doktorsexamina

skett inom ämnesområdet medicin. Andelen ökade med

12 procentenheter upp till 55 procent år 2003, vilket är den

Vetenskapsområde

Minimiantal exami-na enligt utb.upp-drag 2001–2004

Antal exa-mina 2001*

Antal exa-mina 2002*

Antal exa-mina 2003*

Summa avlagda examina perioden

2001–2003

Andel (%) uppnådda examina enligt utb.

uppdraget

Humanistisk-samhällsvetenskapligt 2 032 627,5 660 687,5 1975 97,2

Medicinskt 2 743 777,5 785 842 2404,5 87,7

Naturvetenskapligt** 1 558 438,5 432 502,5 1373 88,1

Tekniskt 2 444 598 638,5 706,5 1943 79,5

Lant.vet., Skogsvet. och Vet.med. 400 143,5 110,5 113 367 91,8

Totalt 9 177 2 585 2 626 2 851,5 8 062,5 87,9

* Uppgifter från Årsredovisningar** För Uppsala universitet inkluderas även tekniskt vetenskapsområde

Examensmål för fyraårsperioden 2001–2004 och antal avlagda examina. I tabellen redovisas regeringens examensmål för forskarutbildningen inom de fyra vetenskapsområdena och för verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet, samt utfallet under de tre första åren. En licentiatexamen räknas i detta sammanhang som en halv examen eftersom normalstudietiden är hälften av vad som gäller för doktorsexamen. En doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen räknas också som en halv examen.

43

högsta andelen kvinnor inom de fem större ämnesområde-

na. Inom humaniora är andelen kvinnor 50 procent, inom

samhällsveten skap 48 procent, inom naturvetenskap 42 pro-

cent och inom teknikvetenskap 25 procent.

Under 2003 avlades totalt 1 035 licentiatexamina, varav 37

procent av kvinnor. Att andelen kvinnor är betydligt lägre

för licentiatexamina jämfört med doktorsexamina beror till

stor del på att drygt hälften av licentiatexamina utfärdas

inom teknikvetenskap – ett ämnesområde där män är i klar

majoritet. Följaktligen är andelen kvinnor minst inom tek-

nikvetenskap, 26 procent. Inom humaniora är motsvarande

andel 60 procent, inom samhällsvetenskap 38 procent, inom

naturvetenskap 39 procent och inom medicin 77 procent.

35 år – medianålder vid 35 år – medianålder vid doktorsexamendoktorsexamenUnder de senaste tjugo åren har medianåldern bland dem

som avlägger doktorsexamen legat mellan 35 och 36 år, så

även vårterminen 2003, då medianåldern var 35 år. Kvin-

nornas medianålder är något högre än männens, 36 mot 34

år. Högst är medianåldern för dem som avlägger teologie

doktorsexamen, 45 år. Lägst är medianåldern för dem som

avlägger teknologie och agronomie doktorsexamen, 32 år.

Som en följd av att nybörjarna i forskarutbildning inom

naturvetenskap och teknikvetenskap är jämförelsevis yngre,

är många av dem som avlade doktorsexamen inom dessa om-

råden under 30 år, 19 res pek tive 16 procent.

Andel kvinnor bland doktorsexaminerade per ämnesområde (de fem största) 1999–2003. Andelen kvinnor bland de doktorsexaminerade fortsätter att öka inom de flesta ämnesområden.

Procent

0

10

20

30

40

50

60

MedicinTeknikvetenskapNaturvetenskapSamhällsvetenskapHumaniora

2003

2002

2001

2000

1999

2003

2002

2001

2000

1999

2003

2002

2001

2000

1999

2003

2002

2001

2000

1999

2003

2002

2001

2000

1999

Andel kvinnor bland licentiatexaminerade per ämnesområde (de fem största) 1999–2003. Det är svårt att se en tydlig trend rörande andelen kvinnor bland licentiatexaminerade under de senaste fem åren. Inom samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknikvetenskap är andelen relativt oförändrad över tid, inom humaniora och medicin syns ingen tydlig utveckling.

Procent

0

10

20

30

40

50

60

70

80

MedicinTeknikvetenskapNaturvetenskapSamhällsvetenskapHumaniora

2003

2002

2001

2000

1999

2003

2002

2001

2000

1999

2003

2002

2001

2000

1999

2003

2002

2001

2000

1999

2003

2002

2001

2000

1999

44

Bland dem som avlade licentiatexamen under vårtermi-

nen 2003 låg medianåldern på 31 år. Kvinnorna var i genom-

snitt något äldre än männen, 32 respektive 30 år. Andelen li-

centiatexaminerade under 30 år är något lägre bland kvinnor

– 34 procent jämfört med 38 procent bland män.

Oförändrade studietiderOförändrade studietiderDen genomsnittliga nettostudietiden (beräknad efter upp-

given aktivitetsgrad) räknat i medianantal terminer för dem

som avlade en doktorsexamen vårterminen 2003 var 8,7 ter-

miner, ungefär 4,5 år. Studietiden har i stort sett varit oför-

Andel doktorsexaminerade under 30 år per ämnesområde (de fem största) 1999–2003. Andelen yngre doktorsexaminerade är störst inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Inom naturvetenskap är ungefär var femte doktorsexaminerad yngre än 30 år.

Procent

0

5

10

15

20

MedicinTeknikvetenskapNaturvetenskapSamhällsvetenskapHumaniora

2003

2002

2001

2000

1999

2003

2002

2001

2000

1999

2003

2002

2001

2000

1999

2003

2002

2001

2000

1999

2003

2002

2001

2000

1999

Vårterminen 1999 Vårterminen 2000 Vårterminen 2001 Vårterminen 2002 Vårterminen 2003

Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt

Bruttostudietid från 1:a aktiva termin

Lic. 8 8 8 7 7 7 7 8 7 7 7 7 7 7 7

Dr 12 13 13 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12

Nettostudietid Lic. 5,3 5,3 5,3 5,5 5,0 5,3 5,3 5,5 5,3 5,2 5,1 5,2 5,6 5,3 5,6

Dr 8,8 9,3 9,0 8,5 9,0 8,7 8,5 8,7 8,5 8,8 8,7 8,8 8,6 8,7 8,7

Studietider till examen (medianantal terminer). Nettostudietiden till examen är fortfarande något längre än den stipulerade tiden som är två år för licentiat-examen och fyra år för doktorsexamen. Bruttostudietiderna, som inkluderar uppehåll, annat arbete och långsammare studietakt, är betydligt längre. Studietiden har i stort sett varit oförändrade för dem som tagit examen under de fem senaste vårterminerna.

ändrad bland dem som examinerats under de senaste fem

vårterminerna.

Nettostudietiden bland dem som avlade en licentiatexa-

men vårterminen 2003 var 5,6 terminer eller nära 3 år. Net-

tostudietiden för att avlägga en licentiatexamen ökade något

jämfört med de senaste vårterminerna.

Beräkningen av bruttostudietid utgår från den första ter-

min som doktoranden har en aktivitetsgrad om minst tio

procent. Bland dem som avlade doktorsexamen vårterminen

2003 är bruttostudietiden i genomsnitt 12 terminer, vilket

motsvarar sex år. Motsvarande studietid för dem som avlade

licentiatexamen är 7 terminer, det vill säga 3,5 år.

45

ForskarutbildningsutredningenI mars 2004 överlämnades Forskarutbildningsutredningens

betänkande En ny doktorsutbildning – kraftsamling för excellens

och tillväxt, SOU 2004:27. Utredningens uppdrag var att se

över forskarutbildningen och perioden efter doktorsexa-

men. Några av utredningens förslag är:

• En klarare defi nition av målet för forskarutbildningen – ett

tydliggörande av att forskarutbildning förbereder även för

arbetsuppgifter utanför akademin.

• En antagningsprocess där antagningen bl.a. sker samord-

nat och urvalet mellan sökande görs efter fastställda kri-

terier. Alla utbildningsplatser ledigförklaras och tillsätts i

ett öppet förfarande.

• En förstärkning av de direkta statsanslagen för att hög-

skolorna bättre ska kunna ansvara för en högkvalitativ

forskarutbildning. Medel för forskarutbildningen tilldelas

lärosätena i proportion till examensmål och genomförda

examina genom ett mål- och resultatstyrt resurstilldel-

ningssystem, där 75 procent av utbildningen är fi nansierad

genom direkta statsanslag och övriga 25 procent av ex-

terna medel.

• Forskarstuderande ska ha en tryggad fi nansiering genom

doktorandanställning och kunna ägna sig åt utbildningen

koncentrerat. Utbildningsbidrag avskaffas och det ska inte

tillåtas att inrätta stipendier som studiefi nansiering istället

för utbildningsbidrag eller doktorandanställning.

• Fler forskarskolor inrättas – en tredjedel av utbildningen

bör genomföras vid sådana.

• Forskarutbildningen bör vara en del i en sammanhållen

examensstruktur som tillgodoser samhällets behov av

utbildade på olika nivåer och harmoniserar med andra

länders. En ny examensstruktur om 3+2+3 år inrättas, där

en tvåårig masterutbildning med forskningsförberedande

moment är grund för en treårig forskarutbildning.

• En ny anställning – anställning som doktor – inrättas för

att förbättra meriterings-möjligheterna inom högskolesys-

temet för nyexaminerade doktorer.

• Det bör bli möjligt för högskolor att erhålla examensrätt

i forskarutbildning inom andra områden än ett helt veten-

skapsområde, bl.a. för att i högre grad främja specialise-

ring och profi lering vid landets lärosäten.

Forskningsresurserna vid universitet och högskolor uppgick under 2003 till strax över 23

miljarder kronor. Det var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år, vilket inne-

bär att en fl erårig trend av ökande resurser för forskning inom högskolesektorn har bru-

tits.

Forskning

48

DE SAMMANLAGDA UTGIFTERNA för forskning och ut-

vecklingsarbete i Sverige uppgick till 96,7 miljarder kronor

år 2001 (senast tillgängliga data). FoU-utgifternas andel av

BNP ökade till 4,3 procent, vilket ger Sverige en tätposition i

jämförelse med andra länder, en placering som Sverige inne-

haft sedan 1993. Andra länder med hög andel FoU-utgifter i

relation till BNP är Finland, Japan och USA.

Företagssektorn i Sverige har stärkt sin dominans och sek-

torns andel av FoU-utgifterna har ökat från 75 procent år

1999 till 78 procent år 2001. Andelen för universitet och hög-

skolor har minskat och uppgick till drygt 19 procent år 2001.

Resterande del av FoU-utgifterna, omkring 3 procent, kan

hänföras till den off entliga sektorn (statliga myndigheter).

Forskningsresurserna sprids Forskningsresurserna sprids alltmeralltmerÄven om de sammanlagda forskningsresurserna minskat nå-

got mellan år 2002 och år 2003 så skiljer sig utvecklingen

mellan olika lärosäten. Så gott som alla äldre universitet och

fackhögskolor visar större eller mindre minskningar av sina

forskningsintäkter mellan år 2002 och 2003, medan de tre

nya universiteten (Karlstad, Växjö och Örebro) och fl ertalet

högskolor redovisar ökade forskningsintäkter.

De äldre universiteten och fackhögskolorna minskade

sina intäkter med 1,5 procent medan de tre nya universiteten

ökade sina med 6,6 procent. De sex högskolorna med rätt att

bedriva forskarutbildning inom ett vetenskapsområde (Ble-

kinge tekniska högskola, högskolorna i Jönköping, Kalmar

och Malmö, Mitthögskolan samt Mälardalens högskola)

uppvisar den största ökningen, 10,6 procent, medan övriga

högskolor ökade sina forskningsintäkter med 9,1 procent.

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0

Norge

Storbritannien

Nederländerna

Kanada

EU

Frankrike

Danmark

Tyskland

USA

Japan

Finland

Sverige

FoU-utgifter som andel av BNP i vissa OECD-länder 1997 och 2001. Bland EU-länderna uppnår Sverige och Finland redan nu unionens mål att FoU-utgifterna skall uppgå till tre procent av BNP. (Källa: Main Science and Technology Indicators 2003/2, OECD).

BNP

1997

2001

Trenden brytsTrenden brytsEnligt lärosätenas ekonomiska redovisning till Högskolever-

ket uppgick de sammanlagda resurserna för forskning och

forskarutbildning vid universitet och högskolor år 2003 till

något över 23 miljarder kronor. I löpande pris innebär det en

ökning med 4 procent jämfört med år 2002, men med hän-

syn till prisutvecklingen har resurserna minskat med drygt

100 miljoner kronor eller 0,5 procent (fastprisberäkning med

index för statlig konsumtion totalt). Därmed bryts en fl er-

årig ökning av de totala forskningsresurserna vid universitet

och högskolor. Intäkterna har minskat såväl från forsknings-

stiftelser (av löntagarfondmedel) som privata stiftelser, och

även från direkta statsanslag. Däremot har intäkterna från

Vetenskapsrådet, statliga myndigheter samt EU ökat.

0

5

10

15

20

25

Totalt för forskning och forskar-utbildning

Extern finansiering

Direkta statsanslag

20032002200120001999

Intäkter för forskning och forskarutbildning (fast pris, prisläge år 2003). Såväl de externa medlen som de direkta statsanslagen minskade något år 2003.

Miljarder kronor

År

1999 2003 Ökning

Äldre universitet och fackhögskolor 19 304 20 634 7 %

Nya universitet 331 701 112 %

Högskolor med vetenskapsområde 560 873 56 %

Övriga högskolor 539 863 60 %

Totalt 20 734 23 072 11 %

Intäkter för forskning/forskarutbildning 1999 och 2003, miljoner kro-nor, (fast pris, prisläge 2003). Totalt ökade forskningsresurserna mellan 1999 och 2003 med 11 procent. De nya universiteten och högskolorna uppvisar störst relativ ökning, men i absoluta tal är ökningen störst vid de äldre univer-siteten och fackhögskolorna.

49

Ökade resurser vid de nya Ökade resurser vid de nya universitetenuniversitetenUnder den senaste femårsperioden, mellan 1999 och 2003,

har statsmakternas satsningar på forskningsresurser till de

tre nya universiteten medfört att dessa lärosäten mer än

fördubblat intäkterna för forskning och forskarutbildning.

Även högskolorna med vetenskapsområden och övriga hög-

skolor visar en kraftig ökning, medan äldre universitet och

fackhögskolor har haft en betydligt lägre relativ ökning.

Satsningen på forskningsresurser till de nya universiteten

och högskolorna har medfört en successiv omfördelning av

dessa medel. De äldre universiteten och fackhögskolorna do-

minerar naturligt nog bilden, men deras andel av resurserna

har minskat sedan mitten av 90-talet då den var drygt 98

procent. År 2003 hade denna andel minskat till 89,4 procent,

medan de tre nya universiteten hade 3 procent, högskolor

med vetenskapsområden 3,8 procent och övriga högskolor

3,7 procent av forskningsresurserna. (En detaljerad analys

ges i Högskoleverkets rapport Intäkter för forskning och fors-

karutbildning 1977–2002. Särskilt fokus på nya universitet och

på högskolor, rapport 2004:14 R.)

Andelen direkta statsanslag är Andelen direkta statsanslag är 45 procent45 procentDet har skett stora förändringar i forskningsfi nansieringen

vid universitet och högskolor. I början av 80-talet fi nansie-

rades forskning och forskarutbildning till två tredjedelar av

fakultetsanslag och andra direkta statsanslag till lärosätena.

Denna andel har successivt minskat för att de senaste åren

uppgå till omkring 45 procent. Den externa fi nansieringen år

2003 utgjorde således 55 procent av forsknings fi nansieringen

vid lärosätena.

En stor del av den externa fi nansieringen består av of-

fentliga medel vilket medför att off entliga medel dominerar

fi nansieringsbilden. År 2003 var andelen off entliga medel 79

procent, detta under förutsättning att forskningsstiftelserna

betraktas som off entliga.

10 miljarder kronor till 10 miljarder kronor till bidragsfi nansierad forskningbidragsfi nansierad forskningLärosätenas intäkter för bidragsfi nansierad forskning upp-

gick till drygt 10 miljarder kronor år 2003. Räknat i fast pris

är det en marginell ökning på 0,3 procent jämfört med 2002.

Det bör observeras att uppgifterna avser de medel som ta-

gits i anspråk under året. Finansiärerna kan ha beslutat om

högre bidrag, men dessa har ännu inte kunnat utnyttjas av

lärosätena.

Forskningsstiftelserna (av löntagarfondmedel) och vissa

privata svenska stiftelser har minskat sina bidrag. Även bi-

dragsintäkterna från företag har minskat. Däremot har in-

täkterna från bl.a. forskningsråd, statliga myndigheter och

EU ökat.

Lärosätena har också externa intäkter i form av uppdrags-

forskning. Dessa intäkter uppgick till drygt 1,4 miljarder

kronor år 2003 vilket innebär en marginell ökning jämfört

med år 2002. Dessutom redovisar lärosätena 1,1 miljarder

kronor i övriga avgiftsintäkter.

Drygt 46 procent av de externa Drygt 46 procent av de externa intäkterna är vetenskapligt intäkterna är vetenskapligt prövadeprövadeDe externa intäkterna till universitet och högskolor beslutas

av olika off entliga och privata fi nansiärer. En del av dessa

forskningsresurser fördelas efter vetenskapliga kriterier och

här har forskare ett stort infl ytande på fördelningsprocessen,

vilken resulterar i vetenskapligt prövade medel. Andra medel

fördelas efter andra bedömningsgrunder och för speciella

syften utan ett direkt infl ytande av vetenskapssamhället. I

en del fall kan det vara svårt att bedöma om intäkterna från

vissa fi nansiärer ska betraktas som vetenskapligt prövade el-

ler ej. Ibland kan uppdelningen i bidragsintäkter respektive

uppdragsintäkter vara oklar. En något schablonmässig in-

delning, baserad på den indelning i olika konton som utgör

Övrigt 3,4 %Svenska och utländska företag 6,4 %

Svenska och utländska organisationer utan vinstsyfte 11,5 %

EU-medel 3,1 %

Statliga myndig-heter, kommuner, landsting 14,7 %

Forskningsstiftelser 4,8 %

FAS, FORMAS 2,7 % Vetenskapsrådet 8,2 %

Direkta statsanslag45,2 %

Intäkter för forskning/forskarutbildning vid universitet och högskolor 2003. Det är tämligen små förändringar i finansieringsbilden sedan 2002. Dock har Vetenskapsrådet ökat sin andel medan forskningsstiftelserna minskat något.

50

bas för lärosätenas rapportering av sina intäkter till Högsko-

leverket, kan se ut som tabellerna ovan visar:

Den externa forskningsfi nansieringen uppgick under 2003

till drygt 12,6 miljarder kronor. En fördelning av dessa resur-

ser i vetenskapligt prövade medel respektive ej vetenskapligt

prövade medel visar att drygt 46 procent av de externa intäk-

terna var vetenskapligt prövade. Denna andel har minskat

med ett par procentenheter den senaste femårsperioden.

Forskningsbidrag Uppdrags- och avgiftsintäkter

Vetenskapligt prövade medel Ej vetenskapligt prövade medel Ej vetenskapligt prövade medel

Offentliga Privata Offentliga Privata Offentliga Privata

Forskningsråd Svenska stiftelser och organi-sationer utan vinstsyfte

Statliga myndigheter Svenska företag Statliga myndigheter Svenska företag

Svenska forskningsstiftelser Kommuner och landsting

Utländska företag och organisationer

Kommuner och landsting

Utländska företag och organisationer

EU Övriga fi nansiärer EU Övriga fi nansiärer

Externa forskningsintäkter vid universitet och högskolor fördelade på vetenskapligt prövade respektive ej vetenskapligt prövade medel.

Forskningsbidrag 10 109 Uppdrags- och avgiftsintäkter 2 542

Vetenskapligt prövade medel 5 232 Ej vetenskapligt prövade medel 4 877 Ej vetenskapligt prövade medel 2 542

Offentliga 3 631 Privata 2 219 Offentliga 3 072 Privata 1 187 Offentliga 1 047 Privata 1 495

Externa forskningsintäkter vid universitet och högskolor 2003, miljoner kronor. De externa intäkterna var 12 651 miljoner kronor år 2003. Av dessa var drygt 46 procent vetenskapligt prövade, dvs. fördelade av forskare efter vetenskapliga kriterier.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

550

600

650

ÖstersjöstiftelsenVårdalsstiftelsen STINT

SSF

MISTRA

KK-stiftelsen

Innovations-centrum

Industriell miljöekonomiFramtidens kultur

20032002200120001999

Intäkter från forskningsstiftelserna vid universitet och högskolor 1999– 2003 (fast pris, prisläge 2003). Totalt var intäkterna från forskningsstiftelserna 1,1 miljarder kronor 2003. Flera av stiftelserna har minskat sina bidrag under senare år.

Miljoner kronor

År

Finansiärer 2002 2003Förändring i procent

Vetenskapsrådet 1 705 1 902 11,6

FAS 220 234 6,6

FORMAS 388 384 –1,0

Vinnova/NUTEK/ITPS 477 451 –5,4

Försvarsmyndigheter 33 35 4,7

Rymdstyrelsen 27 42 54,6

Sida/SAREK 202 232 15,0

AMS/LAN 51 44 –14,1

Länsstyrelser 99 99 –0,3

Övriga statliga myndigheter, affärsdrivande verksamhet 1 208 1 239 2,6

Kommuner och landsting 214 215 0,4

Forskningsstiftelser (av löntagarfondmedel) 1 198 1 111 –7,2

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse 433 450 4,0

Cancerfonden 261 260 –0,5

Riksbankens jubileumsfond 270 239 –11,4

Stiftelser förvaltade av lärosätet 192 196 1,9

Övriga svenska stiftelser och organisation-er utan vinstsyfte 1252 1 074 –14,2

Utländska organisationer utan vinstsyfte 183 209 14,3

Svenska och utländska företag 689 596 –13,5

EU-medel 673 715 6,2

Övrigt 303 382 26,1

Summa bidrag för forskning/forskarutbildning 10 076 10 109 0,3

Bidragsgivare till forskning/forskarutbildning 2002 och 2003, miljo-ner kronor (fast pris, prisläge 2003). Lärosätenas intäkter av bidrag ökade marginellt mellan 2002 och 2003. Forskningsråden ökade sina bidrag medan bidragen från stiftelser och företag minskade.

Minskade intäkter från Minskade intäkter från forskningsstiftelsernaforskningsstiftelsernaFrån mitten av 90-talet började de stiftelser som inrättats av

löntagarfondmedel att fi nansiera forskning vid universitet

och högskolor. Trots att fl era stiftelser minskat sina bidrag

under senare år utgör de en betydelsefull del av forskningsfi -

nansieringen. År 2003 var de totala bidragen från forsknings-

stiftelserna 1,1 miljarder kronor. De tre största stiftelserna är

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Stiftelsen för kun-

skap och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) samt Stiftel-

sen för miljöstrategisk forskning (Mistra). Dessa tre stiftelser

svarade för omkring 80 procent av lärosätenas intäkter från

forskningsstiftelserna. En stor minskning ägde rum mellan

2001 och 2002 då lärosätenas intäkter från SSF minskade

med över 100 miljoner kronor. (I tabell 11 i slutet av årsrap-

porten fi nns stiftelsernas bidrag fördelade per lärosäte.)

Under de senaste tio åren har stats makterna betonat betydelsen av läro sätenas sam-

verkan med det omgivande samhället för att öka samhällsnyttan av utbildning och

forskning. Det handlar om ett förhållningssätt i verksamheten, och det blir därmed

svårfångat i kvantitativa termer. Några aspekter kan dock mätas.

Uppdrag och kontakter

54

DEN DIREKTA EFTERFRÅGAN på insatser från universitet

och högskolor uttrycks bland annat i hur stor uppdragsverk-

samhet lärosätena har, det vill säga hur mycket utbildning

respektive forskning de utför på beställning och mot betal-

ning.

Annat som tydliggör kontaktytorna mot det omgivande

samhället och synliggör lärosätena i sin omgivning är hol-

dingbolag och teknikparker, och inte minst de vanligt fö-

rekommande etableringarna på nya orter utanför lärosätets

huvud campus.

Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning Universitet och högskolor samarbetar med sin omgivning

bland annat genom att anordna utbildning på uppdrag av

andra än regeringen, så kallad uppdrags utbildning. Upp-

dragsutbildning är utbildning som lärosätena anordnar mot

avgift för personer som uppdragsgivaren utser. Det kan

handla om poänggivande kurser men också om konferenser

eller seminarier.

De fl esta lärosäten anordnar någon form av uppdrags-

utbildning. År 2003 bokförde 41 lärosäten intäkter av upp-

dragsutbildning. De sammantagna intäkterna av uppdrags -

utbildning uppgick till 1,1 miljarder kronor.

Om man jämför intäkterna för uppdragsutbildning med

de totala intäkterna förgrund utbild ningen totalt sett får man

en uppfattning om uppdragsutbildningens betydelse i läro-

sätenas verksamhet. De senaste sex åren har intäkterna av

uppdragsutbildning vid universitet och högskolor ökat. Men

eftersom även de totala intäkterna för grundutbildningen

har ökat, har relationen mellan uppdragsutbildning och

grund utbildning totalt sett inte förändrats.

År 2003 var de sammantagna intäkterna av uppdragsut-

bildning 5,3 procent av de totala intäkterna för grundutbild-

ningen, vilket är i samma nivå som tidigare år. Denna kvot

varierar dock kraftigt mellan olika lärosäten. Om man un-

dantar Karolinska institutet, som 2003 hade höga intäkter

av uppdragsutbildning med anledning av en engångsersätt-

ning, är Blekinge tekniska högskola det lärosäte som har

störst andel uppdragsutbildning i förhållande till sina totala

intäkter för grundutbildning.

Uppdragen kommer framför allt från den off entliga sek-

torn. År 2003 kom 44 procent av de sammantagna intäk-

terna av uppdragsutbildning från statliga myndigheter, och

intäkter från kommuner och landsting stod för 36 procent.

Utbildningen som utförs på uppdrag från statliga myndig-

heter handlar exempelvis om polisutbildning, rektorsutbild-

ning och utbildning för arbetslösa. Den uppdrags utbildning

som beställs från kommuner och landsting är framför allt

fortbildning för personal inom vårdområdet och inom barn-

omsorg och skola. Av intäkterna av uppdragsutbildning kom

17 procent från privata uppdragsgivare – svenska och utländ-

ska företag och organisationer.

UppdragsforskningUppdragsforskningHögskolorna är uppdragstagare från omgivningen också när

det gäller forskning och vetenskapligt arbete. Utöver rena

forskningsuppdrag kan uppdragsforskning vara arbete som

kräver vetenskaplig kompetens men som inte är att betrakta

som forskning. Det kan då exempelvis handla om tekniskt

utvecklingsarbete, konsultuppgifter, långsiktig datainsam-

ling eller kliniska observationer med användning av etable-

rade vetenskapliga principer och instrument.

År 2003 redovisade 29 lärosäten intäkter av uppdrags-

forskning. De samlade intäkterna av uppdragsforskning var

1,4 miljarder kronor. Det är ungefär samma belopp som un-

der 2002 och 2001. Nästan hälften av intäkterna kom från

svenska eller utländska företag och organisationer. Off entli-

ga fi nansiärer – statliga myndigheter, kommuner och lands-

ting – stod för 42 procent av intäkterna.

Sett över tid har intäkterna av uppdragsforskning ökat.

Dessa intäkter har ökat mera än de totala intäkterna för

forskning. År 2003 utgjorde intäkter av upp dragsforskning

vid universitet och högskolor 6,2 procent av de totala intäk-

terna för forskning och forskarutbildning. Motsvarande an-

del för år 1997 var 5,0 procent. Relationen mellan intäkter

0

200

400

600

800

1 000

1 200

2003200220012000199919981997

Intäkter för uppdragsutbildning (2003 års pris). Uppdragsutbildningen ökar i omfattning i ungefär samma takt som den anslagsfinansierade utbildningen. (Uppgifter för Handelshögskolan i Stockholm ingår inte eftersom Handelshögskolan från och med år 2001 bokför sina intäkter av uppdragsutbildning i det utbildningsbolag som högskolan äger.)

Miljoner kronor

År

55

av uppdragsforskning och intäkter för forskning totalt sett

varierar dock kraftigt mellan de olika lärosätena. Det fi nns

inget tydligt mönster i denna variation, oavsett om man ser

till lärosätets storlek eller inriktning.

Störst andel uppdragsforskning har Lärarhögskolan i

Stockholm där en fj ärdedel av intäkterna för forskning kom-

mer från uppdragsforskning. Karolinska institutet och Gö-

teborgs universitet är de lärosäten med störst intäkter av upp-

dragsforskning räknat i absoluta tal.

Utbildningsetablering Utbildningsetablering utanför huvudortenutanför huvudortenNär ett universitet eller en högskola etablerar sig på andra

orter än huvudorten sker det ofta i samarbete med andra

aktörer i regionen, till exempel kommuner eller regionalt

förankrade företag. Ett exempel på detta är Högskolan Da-

larnas utbildning i industriell datateknik som man startat i

Ludvika i samarbete med kommun och näringsliv. Det fö-

rekommer också att lärosätet har övertagit en verksamhet på

annan ort. Så är exempelvis fallet med Ingesunds musikhög-

skola i Arvika som år 2002 gick upp i Karlstads universitet.

Regeringen har också uppdragit åt några lärosäten som sär-

skilt åtagande att bedriva decentraliserad utbildning.

Några lärosäten har fl era huvudorter och är i och med

det etablerade på fl era orter. Det handlar om lärosäten som

är sammanslagningar av tidigare enskilda enheter. Det gäl-

ler exempelvis för Mitthögskolan och Mälardalens högskola,

där samman slagningar av tidigare enskilda högskolor har

resulterat i ett lärosäte med fl era huvudorter.

Den decentraliserade högskoleutbildningen har olika stor

omfattning på olika orter. Det fi nns stora campus med an-

senligt utbildningsutbud, och det fi nns små utbildningssats-

ningar med en enda utbildning. Utbildningsverksamheten

vid utlokaliserade campus har ofta en inriktning mot ett sär-

skilt ämnesområde, såsom i Grythyttans restauranghögskola

eller skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. Men det fi nns

också campus med ett mycket varierat utbud, till exempel

campus i Helsingborg och i Norrköping.

I några fall samarbetar fl era lärosäten i decentraliserade

campus. Så är fallet i exempelvis Kiruna där både Umeå uni-

versitet och Luleå tekniska universitet ger utbildningar, och

i Haninge där Kungliga tekniska högskolan delar campus

med Södertörns högskola.

Universitet och högskolor är också involverade i decen-

traliserade utbildningar som inte ger högskolepoäng, exem-

pelvis KY-utbildningar eller komvux-delen i collegeutbild-

ningar.

Många lärosäten samarbetar dessutom med så kallade lär-

centra där studenterna bland annat kan läsa distansutbild-

ning i studiegrupper. Enligt en kartläggning som Glesbygds-

verket gjort tillhandahölls högskoleutbildning år 2001 vid

lärcentra i 134 kommuner.

Förutom utbildningsetableringar har många lärosäten

även viss forskning lokaliserad till andra orter än huvud-

orten.

0

300

600

900

1 200

1 500

2003200220012000199919981997

Intäkter för uppdragsforskning (2003 års pris). Intäkterna för uppdragsforsk-ning har varit i stort sett oförändrade under de senaste tre åren. I ett längre perspek-tiv har dock uppdragsforskningen ökat, och ökat snabbare än forskningsverksamhe-ten i genomsnitt.

Miljoner kronor

År

Lärosäte Etablering utanför huvudorten

Lunds universitet Helsingborg, Malmö

Umeå universitetKiruna, Lycksele, Skellefteå, Örnsköldsvik

Linköpings universitet Norrköping

Karolinska institutet (Solna) Huddinge

Kungl. Tekniska högskolan (Stockholm) Haninge, Flemingsberg, Södertälje

Luleå tekniska universitet Boden, Kiruna, Piteå, Skellefteå

Sveriges lantbruksuniversitet (Alnarp, Skara, Umeå, Uppsala) Skinnskatteberg

Karlstads universitet Arvika

Blekinge tekniska högskola (Karlskrona) Karlshamn,Ronneby

Högskolan i Dalarna (Borlänge, Falun) Filipstad, Leksand, Ludvika

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Vänersborg

Södertörns högskola (Flemingsberg) Haninge, Södertälje

Många lärosäten bedriver utbildningsverksamhet på fl era orter. Ovanstående lista visar orter med högskoleutbildning bestående av minst ett utbildningsprogram om 120 poäng, och där verksamheten bedrivs i ett högs-koledrivet campus. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har nyligen beslutat om ett samlat campus i Trollhättan i stället för tre campus som idag.KTH:s och Stockholms universitets verksamhet i IT-universitet i Kista fi nns inte i tabellen, eftersom Kista är en stadsdel i Stockholms kommun.

56

HoldingbolagHoldingbolagHoldingbolag är en typ av förvaltningsbolag vars verksam-

het huvudsakligen består i att äga andra företag och att ut-

öva ett aktivt ägande i dessa. Syftet med holdingbolagen

vid universitet och högskolor är framför allt att förenkla för

forskare att kommersialisera sina forskningsresultat. På så

sätt ökar också möjligheterna för allmänheten att dra nytta

av forskarnas resultat.

För att ge forskare möjligheter att vidareutveckla bäran-

de forskningsresultat kommersiellt bildas dotterbolag kring

forskarnas produktidéer. Holdingbolagen bidrar med kapi-

tal och kan även medverka till att stödja forskarna i till ex-

empel patentstrategisk rådgivning. När sedan dotterbolagen

överlevt den första tiden är tanken att de ska säljas till ex-

terna intressenter.

Både lärosäte och näringsliv är representerade i holding-

bolagets styrelse. Fördel ningen mellan näringslivs- och läro-

sätesrepresentanter i styrelsen ser olika ut vid olika holding-

bolag. Det förekommer att holdingbolagets verkställande di-

rektör har sin hemvist i lärosätets ledning.

Regeringen har hittills inrättat holdingbolag vid fj orton

universitet och högskolor. Holdingbolagen har bildats i två

omgångar. Elva holdingbolag bildades under 1994/1995 och

ytterligare tre stycken inrättades i slutet av 2002. Samman-

lagt har regeringen avsatt 79 miljoner kronor för bildandet

av holdingbolag vid universitet och högskolor. Ytterligare

lärosäten har ansökt om att bilda holdingbolag, men reger-

Inrättade 1994/95 Tilldelat kapital, miljoner kronor

Uppsala universitet 9

Lunds universitet 10

Göteborgs universitet 6

Stockholms universitet 5

Umeå universitet 5

Linköpings universitet 5

Karolinska institutet 5

Kungl. Tekniska högskolan 7

Luleå tekniska universitet 4

Sveriges lantbruksuniversitet 4

Högskolan i Halmstad 4

Inrättade 2002

Karlstads universitet 5

Högskolan i Borås 5

Högskolan Kristianstad 5

Summa 79

Holdingbolag vid universitet och högskolor. Regeringen har inrättat holdingbolag vid fjorton universitet och högskolor, i två omgångar, i syfte att förenkla kommersialiseringen av forskningsresultat

ingen har bedömt att det för närvarande inte fi nns fi nansiella

förutsättningar att inrätta fl er holdingbolag.

En uppföljning som Riksrevisionsverket gjorde år 2001

av de holdingbolag som tillkom i första omgången visar att

det generellt sett tog ganska lång tid för holdingbolagen att

komma igång med sin verksamhet (Från forskning till tillväxt

– statligt stöd till samverkan mellan högskola och näringsliv,

RRV 2001:11).

Orsaken till detta har framför allt varit att holdingbola-

gen har haft svårt att lösa sin fi nansiering. Dessutom tas den

första tiden i anspråk av att få infrastruktur på plats och för-

handla fram samarbetsavtal med banker, revisionsbolag med

mera. De tre holdingbolag som bildades 2002 har heller inte

haft så stor aktivitet under sitt första verksamhetsår.

Graden av aktivitet vid de olika holdingbolagen skiljer

sig åt, vilket bland annat avspeglas i antalet dotterbolag vid

respektive holdingbolag. Holdingbolagen kan i princip vara

delägare i tre olika typer av bolag: projektbolag, tjänstebolag

och stödbolag. Projektbolagen är de bolag där forskningsre-

sultaten kommersialiseras. Tjänstebolag är företag som ute-

slutande bedriver uppdragsforskning. Stödbolagen har inte

specifi kt med forskning att göra, utan medverkar i proces-

sen att kommersialisera forskningsresultat på andra sätt. De

kan exempelvis syssla med patentstrategisk och annan juri-

disk rådgivning.

TeknikparkerTeknikparkerTeknikparker – eller forskningsbyar som de också kallas – är

idag en etablerad företeelse över hela världen. En teknikpark

är ett fysiskt område med närhet till ett universitet eller en

högskola, där olika kunskapsintensiva företag samlas. Par-

kerna har ofta uppkommit och drivs genom samarbete mel-

lan lärosätet, det lokala närings livet och omgivande kom-

muner och landsting.

Tanken är att teknikparkerna ska skapa möjligheter till

samarbete mellan ett kunskaps intensivt näringsliv och den

forskningsintensiva miljön som fi nns vid universitet och

högskolor. Högskolevärlden och teknikparken kan dra nytta

av varandra på många olika sätt. Samarbetet kan till exempel

bestå i att studenter gör examensarbeten vid parkens företag,

eller att forskare vid högskolan utför forsknings uppdrag för

parkföretagens räkning. Dessutom rekryteras studenter och

forskare som medarbetare i teknikparkens företag.

Teknikparken är också en etableringsplats för studenter

och forskare som startar egna företag. De fl esta parker har

olika former av så kallade inkubatorprogram för att stödja

57

nyföretagande. Inkubatorprogrammen innebär att nystar-

tade företag under en tillväxtperiod erbjuds stöd i form av

exempelvis lokaler, utbildning, juridisk rådgivning och ad-

ministrativa tjänster till särskilt låga kostnader. I de fl esta fall

riktar sig inkubatorprogrammen till studenter och forskare

vid hög skolan.

De första teknikparkerna i Sverige etablerades i mitten av

åttiotalet. Sedan har framväxten av teknikparker skett i två

etapper – i slutet av åttiotalet samt i slutet av nittiotalet och

början av tvåtusentalet. Idag är cirka trettio teknikparker

anslutna till Swedepark, som är en intresseorganisation för

svenska teknik- och forskningsparker. I stort sett fi nns det

en teknikpark i varje region där det fi nns ett universitet el-

ler en högskola.

Teknikparkerna är olika stora. De fl esta av parkerna hy-

ser mellan 20 och 50 företag. Sex parker har fl er än 150 fö-

retag. Oftast består parkerna av en kombination av företag

som har startats av studenter eller forskare och ditfl yttade

företag som vill dra nytta av närheten till forskning och ut-

bildning. De fl esta teknikparker har en majoritet av företag

inom informationsteknologi och andra tekniskt inriktade

branscher. Några parker är enbart inriktade på bioteknik

och medicinsk industri. Kopplingen till respektive högskolas

profi lområden varierar.

0

5

10

15

20

25

30

20042001199819951992198919861983

Utvecklingen av antalet teknikparker. Teknikparker, det vill säga områden för kunskapsintensiva företag i närhet till universitet och högskolor, finns på allt fler platser och omfattar ett ständigt växande antal företag.

Antal

År

Under 2003 ökade resurserna för verksamheten vid universitet och högskolor med min-

dre än en procent. Resultatmässigt blev tillväxttalen högre. Antalet helårs presta tioner i

grundutbildningen ökade med nära 5 procent och antalet examinerade med 6 procent. I

forskarutbildningen ökade antalet doktors examina med 10 procent. Men resultatförbätt-

ringen är till stor del en följd av tidigare resurstillskott. Antalet nybörjare hösten 2003

var oförändrat jämfört med föregående år.

Ekonomi

60

KNAPPT HÄLFTEN AV verksamheten vid universitet och

högskolor, 47 procent, är grund utbildning. Drygt hälften, 53

procent, är forskning och forskarutbildning. Verksam heten

fi nansieras till stor del med off entliga medel. Inklusive fi nan-

sie ringen via de forskningsstiftelser som tillkom med lönta-

garfondsmedel svarade den off entliga sektorn för 87 procent

av fi nansieringen av verksamheten vid univer sitet och hög-

skolor under år 2003.

Till största delen kommer resurserna från statliga anslag.

Under 2003 var de statliga direktanslagens andel av de totala

intäkterna 65 procent. Resten av den off entliga fi nansiering-

en kommer indirekt från staten, till exempel genom anslag

som går till universitet och högskolor via Vetenskapsrådet,

eller från kommuner och lands ting eller från EU.

Två procent av BNPTvå procent av BNPUnder år 2003 var kostnaden för verksamheten vid universi-

tet och högskolor 43,7 miljarder kronor, vilket är 1,8 procent

av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Det är i stort sett

oförändrat jämfört med föregående år. Sett i ett litet längre

perspektiv har andelen av BNP som används för högre ut-

bildning och lärosätenas forskning och forskarutbildning

ökat. I början av nittiotalet var motsvarande andel strax un-

der 1,5 procent av BNP.

Jämfört med andra länder är resurserna till den högre ut-

bildningen i Sverige relativt stora, dock betydligt mindre

än i USA, Sydkorea och Kanada, se vidare avsnittet med

internatio nella jämförelser.

Till de totala kostnaderna för verksamheten inom hög-

skolesektorn hör också kostna den för studiestödet och för

verksamheten vid de centrala myndigheterna inom hög-

skoleområdet. Med dessa kostnader tillagda, av vilka stu-

diestödet är den stora posten, uppgår kostnaden till 55,3

miljarder kronor för år 2003. Det är 2,3 procent av brutto-

nationalprodukten.

Kostnaden för studiestöd till studenterna vid universitet

och högskolor uppgick för år 2003 till 10,9 miljarder kronor.

Kostnaden för de centrala myndigheterna inom sektorn upp-

går till cirka 700 miljoner kronor.

Liten tillväxtLiten tillväxtUnder 2003 var volymtillväxten vid Sveriges universitet och

högskolor måttlig – de totala intäkterna ökade med 0,6 pro-

cent. Intäkterna för grundläggande högskole utbildning öka-

de med drygt 2 procent, medan intäkterna för forskning och

forskar utbild ning minskade med 0,5 procent.

Det är de nya universiteten och högskolorna som står för

tillväxten. Vid de etablerade universiteten och vid de konst-

närliga högskolorna har intäkterna minskat något sedan fö-

regående år.

År 2003 var lärosätenas totala intäkter 43,5 miljarder kro-

nor, varav 65 procent var stats anslag som gick direkt till lä-

rosätena. Ytterligare 22 procent var off entliga medel som gick

till universitet och högskolor via Vetenskapsrådet och andra

statliga myndig heter, EU, kommuner och landsting samt

från de forskningsstiftelser som bildades med löntagarfond-

medel. Cirka 13 procent av verksamheten vid universiteten

och högskolorna fi nansierades av privata medel.

Ett trendbrott inträff ade under 2003 i och med att intäk-

terna från privata fi nansiärer minskade. Under en följd av år

har intäkterna från privata fi nansiärer ökat stadigt, men det-

ta förändrades under 2003 då dessa intäkter minskade med

4 procent. Det innebär att andelen off entlig fi nansiering av

verksamheten vid universitet och högskolor ökade för första

gången på fl era år.

Av universitetens och högskolornas sammanlagda intäk-

ter gick 31 miljarder, eller 72 procent, till de 10 största univer-

siteten och fackhögskolorna. Återstående intäkter fördelas på

ett fyrtiotal lärosäten.

År 2002 ökade andelen anslagsfi nansierad verksamhet

från 61 till 65 procent, huvudsakligen på grund av att vårdut-

bildningarna då övergick till statlig huvudman. Andelen an-

slagsfi nansiering var densamma år 2003. Finansieringsbilden

skiljer sig dock avsevärt emellan olika typer av lärosäten. Vid

de stora universiteten fi nansieras i genomsnitt 60 procent

av verksamheten av direkta statsanslag. Vid de nya univer-

siteten och vid högskolorna var andelen anslagsfi nansierad

verksamhet betyd ligt högre. Detta förklaras huvudsakligen

Studiestöd

Centrala myndigheter med mera

Universitet och högskolor

Kostnader för högskolesektorn år 2003. De totala kostnaderna för högskole-sektorn uppgick till 55,3 miljarder kronor år 2003.

61

av fördelningen mellan grundutbildning och forskning vid

olika lärosäten, eftersom grundutbildningen till 87 procent

fi nansieras av direkta statsanslag.

Forskning och forskarutbildning fi nansieras till 55 procent

av externa fi nansiärer. Forskning och forskarutbildning ut-

gör en stor del av verksamheten vid de etablerade universite-

ten och följaktligen blir andelen direkta statsanslag där lägre

än vid andra lärosäten.

Lärosätena får också bidrag från olika externa fi nansiärer.

Dessa bidrag fi nansierar i allmänhet forskningsprojekt som

initierats av forskare vid universitet och högskolor. Veten-

skapsrådet och privata stiftelser är exempel på bidragsfi nan-

siärer. Bidragen svarar för en fj ärdedel av hela fi nansieringen

av verksamheten vid universitet och högskolor.

Intäkterna för uppdragsutbildning var drygt en miljard

kronor år 2003. Av dessa kom över 80 procent från statli-

ga myndigheter, kommuner och landsting. Uppdragsforsk-

ningen däremot, utförs till drygt hälften på uppdrag från

den privata sektorn. Intäkterna för uppdragsforskning var

1,4 miljarder år 2003.

Dessutom utför universitet och högskolor annan avgiftsfi -

nansierad verksamhet. Dessa avgiftsintäkter har ökat stadigt

sedan slutet av 1990-talet, men år 2003 minskade avgiftsin-

täkterna något. Totalt svarade avgiftsintäkter för 10 procent

av verksamheten vid universitet och högskolor 2003.

Ökade personalkostnaderÖkade personalkostnaderDe totala kostnaderna för verksamheten vid Sveriges univer-

sitet och högskolor var 43,7 miljarder kronor år 2003. I fasta

priser har volymen ökat med 0,8 procent sedan föregående

år. Eftersom kostnaderna var högre än intäkterna blev verk-

samhetsutfallet för sektorn negativt – ett underskott på 238

miljoner kronor, det vill säga ett mycket litet minus i förhål-

lande till volymen i verksamheten.

Merparten av underskottet gäller verksamhetsgrenen

forskning och forskarutbildning, som uppvisar ett under-

skott på knappt 210 miljoner kronor. Kostnadsfördelningen

mellan verksamhetsgrenarna är sådan, att grundutbildnings-

kostnaderna ökade med 3,3 procent, medan kostnaderna för

forskning och forskarutbildning minskade med 0,9 pro-

cent.

De nya universiteten och högskolorna står för volymök-

ningen, speciellt stor är ökningen vid de nya universiteten.

Vid de etablerade universiteten och vid de konstnärliga hög-

skolorna minskade kostnadsvolymen i reala termer.

Privata medel 13 %

Övriga offent-liga medel 22 %

Direkta statsanslag 65 %

Finansiering av verksamheten vid universitet och högskolor 2003. Samman-lagt står den offentliga sektorn för 87 procent av lärosätenas intäkter som uppgick till 43,3 miljarder kronor år 2003.

55

60

65

70

2003200220012000199919981997

De direkta statsanslagens del av finansieringen av verksamheten vid universitet och högskolor. Under nittiotalet minskade statsanslagens del av intäkterna, men under de senaste åren har anslagens andel åter ökat.

Procent

År

0

20

40

60

80

100 Privata finansiärer

Övriga offentliga finansiärer

Direkta statsanslag

GrundutbildningForskning

Finansiering av grundutbildning respektive forskning och forskarutbild-ning. Grundutbildningen är i huvudsak anslagsfinansierad, 87 procent av intäkterna kommer från direkta statsanslag. För forskning och forskarutbildning är motsvarande andel 45 procent.

Procent

62

Sedan föregående år har personalkostnaderna ökat med

3,3 procent i fasta priser, det vill säga mer än den genomsnitt-

liga volymökningen. Det innebär att andra kostnads slag har

minskat jämfört med föregående år.

År 2003 var 59,5 procent av de totala kostnaderna perso-

nalkostnader och 14,2 procent kostnader för lokaler. Ande-

len personalkostnader har ökat med 1,5 procentenheter från

2002, medan lokalkostnadernas andel är oförändrad. Öv-

riga kostnadsslag, driftskostnader, fi nansiella kostnader och

avskrivningar, minskade sina andelar med ungefär en halv

procentenhet vardera.

Balans mellan intäkter och Balans mellan intäkter och kostnaderkostnaderLärosätenas ekonomiska resultat ligger i samtliga fall nära

noll. Avvikelserna från fullständig balans mellan intäkter

och kostnader är genomgående mycket små och de minus-

resultat som förekommer har täck ning i överskott som res-

pektive lärosäte har visat tidigare.

Jämfört med de resultatprognoser lärosätena gjorde i sina

delårsrapporter är det faktiska utfallet för helåret 2003 över

400 miljoner kronor bättre. Denna resultat förbättring jäm-

fört med prognosen har i första hand skett genom sänk-

ta kostnader. Intäkterna ligger nära de som prognostisera-

des i delårsrapporterna både när det gäller forskningen och

grundutbildningen.

Totalt sett hade lärosätena ett samlat överskott (det vill

säga summan av de balanserade kapital föränd ringar na från

tidigare år och kapitalförändringen år 2003) som upp gick till

3,4 miljarder kronor vid ingången i år 2004. Det motsvarar

nästan åtta procent av den totala kostnadsomslutningen vid

universitet och högskolor. Men överskotten är ojämnt för-

delade och oftast handlar det om ännu ej utnyttjade resurser

för forskning och forskar utbildning, mindre ofta om över-

skott i grundutbildningen.

Över målet i grundutbildningenÖver målet i grundutbildningenEn viktig faktor bakom de balanserade resultaten är den sto-

ra studenttill strömningen som medför att fl ertalet lärosäten

når upp till det mål för utbildningsvolymen som riksdagen

angivit med det så kallade takbeloppet för lärosätet. Det vill

säga det belopp som anger det maximala antal studenter och

studieprestationer som riks dagen betalar ersättning för till

lärosätet under året.

Totalt låg utbildningsvolymen 2,5 procent över de sam-

lade takbeloppen år 2003 och mer än två tredjedelar av lä-

rosätena låg över sina respektive takbelopp. Det är en tydlig

förändring jämfört med de två föregående åren då den totala

utbildningsvoly men bara nådde upp till 96 respektive 98,5

procent av de samlade takbeloppen.

Två faktorer ligger bakom förändringen. Utbyggnadstak-

ten, det vill säga den av riksdagen fi nansierade kapacitetshöj-

ningen genom utökade anslag, var under 2003 lägre än un-

der de närmast föregående åren. Dessutom har kapacitetsut-

nyttjandet för bättrats genom omfördelning av utbildnings-

kapacitet mellan lärosätena. Inför och under 2002 omförde-

lades utbildningsplatser från lärosäten som hade svårt att nå

Verksamhetens intäkter 2000 2001 2002 2003

Statsanslag 21 911 23 050 26 576 28 115

Medel från landsting för vårdutbildning*

1 298 1 330

Bidrag 8 343 9 185 10 072 10 522

Avgifter och andra ersättningar

4 330 3 957 4 232 4 438

Finansiella intäkter 694 437 444 388

Summa intäkter 36 576 37 959 41 325 43 463

Verksamhetens kostnader

Personalkostnader 21 083 22 147 24 092 26 014

Lokalkostnader 5 033 5 455 5 894 6 224

Kostnader för klinisk utbildning och forskning

1 576 1 642 1 733 1 781

Övriga driftkostnader 6 662 6 775 7 254 7 438

Avskrivningar 1 869 1 898 1 994 2 009

Finansiella kostnader 298 331 500 234

Summa kostnader 36 522 38 249 41 468 43 701

Verksamhetsutfall 54 –290 –143 –238

Uppbördsverksamhet

Intäkter 5 5 6 13

Kostnader 5 5 5 13

Saldo 0 0 0 0

Transfereringar

Intäkter 829 1 165 1 204 1 224

Kostnader 829 1 165 1 206 1 224

Saldo 0 0 –2 0

Resultat av andelar i andra företag

Intäkter 8 42 13 62

Kostnader 2 23 48 50

Saldo 6 19 –36 12

Årets kapitalförändring 60 –271 –181 –226

* Från och med 2002 fi nansieras de medellånga vårdutbildningarna med statliga an-slag.

Sammanställning av lärosätenas resultaträkningar, uppgifterna avser miljoner kronor. Volymen i verksamheten har fortsatt att öka år 2003. I löpan-de priser har både intäkter och kostnader ökat med drygt fem procent. Av de olika kostnadsslagen har personalkostnaderna ökat mer än genomsnittet medan lokalkostnaderna har ökat ungefär genomsnittligt, dvs. med drygt fem procent.

63

LärosäteOmslut-ning, mkr

Förändring 2002–03, % (löpande priser)

Resultat, mkr

Eget kapital, mkr

Takbelopp, mkr

Utfall, mkr

Procent över/under tak

Värde av prestatio-ner i lager, mkr

Uppsala universitet 3 884,4 3,9 54,2 335,0 1 088,5 1 057,8 -2,8

Lund 4 956,7 5,9 -83,6 545,0 1 380,6 1 393,3 0,9 9,3

Göteborg 4 006,7 5,6 41,8 170,6 1 354,7 1 443,3 6,5 135,5

Stockholm 2 699,9 4,5 -23,6 169,5 8 30,3 891,4 7,4 83,0

Umeå 2 748,8 5,7 -32,3 373,3 994,6 939,7 -5,5

Linköping 2 451,1 4,5 -47,3 166,9 1 055,1 1 065,9 1,0 70,1

Karolinska 3 639,2 -0,5 -88,1 325,1 465,9 475,2 2,0 16,7

KTH 2 741,4 1,5 -10,7 32,2 852,8 836,7 -1,9

Chalmers 2 142,0 1,4 -34,7 72,5 595,1 632,3 6,3

Luleå 1 203,9 9,3 -21,5 74,8 525,7 518,0 -1,5

SLU 2 244,9 3,7 -43,0 40,7

Karlstad 769,0 12,6 6,5 57,4 432,2 438,3 1,4

Växjö 627,3 12,4 57,5 107,9 363,8 412,6 13,4 16,4

Örebro 830,7 13,3 -13,6 92,2 499,4 526,9 5,5 12,4

Blekinge tekn högsk 377,1 11,0 1,5 26,4 213,9 173,9 -18,7

Borås 429,8 7,8 -16,7 16,3 314,3 353,9 12,6 31,2

Dalarna 438,4 8,6 2,6 29,0 308,1 328,2 6,5

Gotland 139,6 19,5 1,8 -9,9 80,1 76,7 -4,3

Gävle 481,8 15,9 -8,5 46,8 321,1 322,5 0,5 6,0

Halmstad 354,3 13,8 4,5 61,2 250,6 252,7 0,9

Jönköping 536,6 11,2 10,1 37,3 354,7 388,1 9,4 35,5

Kalmar 563,3 13,2 23,9 85,1 345,6 370,5 7,2 9,3

Kristianstad 358,8 11,2 10,2 29,9 280,8 283,9 1,1

Skövde 304,9 9,2 -8,4 66,0 228,3 246,4 8,0

Trollhättan/Uddevalla 324,8 10,0 -5,6 9,2 233,3 246,9 5,8 14,7

Idrottshögskolan 76,3 10,1 7,5 21,3 42,8 42,0 -1,8 0,6

Lärarhögskolan 538,5 8,9 63,1 135,5 362,7 418,4 15,4 36,3

Malmö 868,4 11,5 34,6 111,3 570,3 637,0 11,7 30,9

Mitthögskolan 781,4 5,1 18,7 9,3 464,6 442,5 -4,8

Mälardalen 662,7 11,1 -6,4 29,6 498,9 490,7 -1,7

Södertörn 492,0 -1,6 11,1 14,2 244,6 236,1 -3,5

Danshögskolan 34,8 9,4 0,6 8,7 25,8 28,8 11,7 2,6

Dramatiska institutet 78,7 -2,3 7,8 20,8 72,0 72,5 0,7 7,2

Konstfack 122,5 -4,0 8,1 46,3 113,5 112,3 -1,0 9,4

Konsthögskolan 63,2 -1,0 -2,1 12,0 51,3 54,2 5,8 5,1

Musikhögskolan 137,1 10,2 6,4 26,4 98,3 98,5 0,3 9,5

Operahögskolan 24,5 35,0 -4,1 0,1 15,0 15,4 3,0 0,5

Teaterhögskolan 30,9 11,9 -1,2 0,9 24,8 24,9 0,1

Summa 43 166,3 5,3 -78,9 3 396,6 15 953,7 16 348,6 2,5 542,1

Resultat (årets kapitalförändring) samt utfall i grundutbildningen år 2003 enligt lärosätenas årsredovisningar. I tabellen redovisas lärosätenas kost-nadsomslutning och resultat samt utfallet i grundutbildningen i förhållande till takbeloppet, det vill säga det maximala värde av prestationer inom grundutbildningen som riksdagen har anslagit medel till. (Av enskilda utbildningsanordare ingår endast Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping i tabellen.)

ut bildningsmålen, det vill säga sina takbelopp, till lärosäten

med starkare efterfrågan och möjlighet att utbilda fl er.

För framtiden antyder dock det höga kapacitetsutnytt-

jandet ett problem. Under 2004 är ramen för grundutbild-

ningen oförändrad, det vill säga kapaciteten i antal helårsstu-

denter är densamma år 2004 som år 2003. Det betyder att

många lärosäten måste dra ner sin utbildningsvolym eller

minska resurserna per student vid oförändrad volym. Påfrest-

ningarna på systemet ökar dessutom av att de tidigare årens

successiva volym ökningar fortsätter att generera ökningar

även under studenternas andra och tredje år och så vidare.

För en del lärosäten kan det därför bli nödvändigt att mins-

ka antalet platser för nybörjare för att utbildningsvolymen

– antalet helårsstudenter – ska hålla sig inom de av riksdagen

angivna ramarna.

64

Samtidigt växer årskullarna som lämnar gymnasiet, och

de växer snabbt under de kommande åren, vilket betyder att

ytterligare nybörjarplatser behövs för att dessa ungdomar ska

få samma chans att gå vidare till högre utbildning som deras

något äldre kamrater.

Drygt 60 000 kronor Drygt 60 000 kronor per helårsstudentper helårsstudentUnder år 2003 var den kostnad som lärosätena redovisar i ge-

nomsnitt 63 000 kronor per hel års student. Om studiestöds-

kostnaden läggs till stiger beloppet till strax under 100 000

kronor. Men det är stor skillnad mellan olika utbildning-

ar. Lägst ligger kostnaden inom humaniora och samhälls-

vetenskap där undervisningen ofta bedrivs i relativt stora

grupper. Kostnaderna är högre inom teknik och naturve-

tenskap som har större laborativa inslag, och högst inom

de konstnärliga utbildningarna, där undervisningen är mer

individualiserad. Utbildningen inom teknik och naturve-

tenskap är mer än dubbelt så dyr (per år och student) som

utbildningen inom humaniora och samhällsvetenskap.

Genomsnittskostnaden har sjunkit med 1,5 procent jäm-

fört med föregående år i fast pris, vilket helt enkelt är ett

uttryck för att ersättningen per utbildningsplats inte riktigt

hänger med kostnadsökningen. Därmed måste resursinsat-

sen per student dras ner för att kostnaderna ska rymmas

inom intäktsramen.

Sedan 1994/95 har de reala resurserna för grundutbild-

ningen minskat med drygt 20 procent per student, framför

allt genom de besparingar som gjordes under 1996 och 1997 i

syfte att minska underskotten i statsbudgeten. Under de åren

minskade de reala resurserna med cirka 10 procent. Därefter

har det handlat om ett par procent per år i genomsnitt.

Undantag är resurserna inom områdena humaniora och

samhällsvetenskap (inklusive teologi och juridik). Där för-

stärktes resurserna med 100 miljoner kronor 2002 och ytter-

ligare 100 miljoner kronor 2003. Det innebar ett extra till-

skott på 3,5 procent per år och student till dessa områden. För

år 2003 gjordes också en extra förstärkning om 15 procent i

ersättningen för utbildning inom vårdområdet.

0,90

0,95

1,00

1,05

1,10

1,15

1,20

1,25

1,30

Prislappar (övriga områden)

Prislappar (HSTJ)

Statlig konsumtion Regeringens pris- och löneomräkning

2004200119981994/95

Prislappar och kostnadsutveckling. Gapet mellan prislappskurvan och index för statlig konsumtion visar tydligt att ersättningen per student i reala termer har minskat sedan 1994/95. Särskilt kraftig var nedgången mellan 1996 och 1997 då de allmänna besparingarna i statsbudgeten slog hårt mot många områden. Även efter 1997 har de reala resurserna minskat. De senaste åren har dock de reala resurserna för humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik stärkts genom ett särskilt tillskott till dessa områden.

Index (1997=1,00)

År

65

Ersättning per student och områdeRiksdagens anslag till grundutbildningen betalas ut per helårsstu-

dent och per helårspresta tion enligt en särskild taxa, enligt be-

slut av regeringen. I samband med beslutet om anslaget till varje

universitet och högskola fattar riksdagen också beslut om ett

”takbelopp” som anger hur mycket som maximalt kan betalas ut

till varje lärosäte. För innevarande år (2004) gäller nedanstående

belopp per helårsstudent och helårs prestation.

I kolumnen längst till höger anges de olika områdenas relativa

storlek räknat efter antalet hel årsstudenter 2003.

Flertalet utbildningsområden är små. Nästan hälften av hela

utbildningsvolymen (antalet helårs studenter) avser utbildning

inom områdena humaniora, samhälls veten skap, teologi och juri-

dik. En tredjedel avser teknik och naturvetenskap. Till sammans

svarar dessa båda ersättnings nivåer för nära åttio procent av

hela den statligt fi nansierade utbild ningsvolymen räknad i helårs-

studenter. När staten nu har tagit över fi nansieringen av vårdut-

bildningen från landstingen (från år 2002) är i stort sett all grund-

utbildning statligt fi nansierad.

Utöver här redovisade belopp gäller att för helårsstudenter på

kurser som ges inom det samlade utbudet från Nätuniversitetet

får lärosätena en extra ersättning om 20 000 kronor per helårs-

student inom en av regeringen given ram för varje lärosäte.

Utbildningsområde Ersättning per helårsstudent Ersättning per helårsprestation Helårsstudenter 2003,procent

Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt 17 045 16 789 45,2

Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 42 997 37 047 30,6

Odontologiskt 39 495 46 007 0,4

Medicinskt 53 370 64 917 4,1

Vård 47 759 41 366 7,4

Undervisning 31 176 36 716 8,1

Övrigt 36 077 29 306 2,0

Design 127 299 77 560 0,6

Konst 180 724 77 589 0,2

Musik 109 824 69 441 0,7

Opera 261 724 156 567 0,0

Teater 253 083 126 058 0,1

Media 258 269 206 884 0,2

Dans 177 993 98 351 0,0

Idrott 92 753 42 923 0,3

Anmärkning: En helårsstudent är en student som är registre rad för heltidsstudier i två terminer (40 poäng) eller registreringar av en eller fl era studenter för mindre utbild ningsmängder som adderar sig till 40 poäng. En helårsprestation är 40 tenterade poäng. För att få antalet helårsprestationer räknas alla tenterade poäng samman och divideras med 40.

Hälften av högskolans undervisande och forskande personal har forskarutbildning. Det

är en relativt låg andel. Andelen bör dock kunna stiga väsentligt inom de fl esta områden

under de närmaste 10–15 åren, då stora nyrekryteringar ska göras för att ersätta dem som

går i pension.

Personal

68

ÅR 2003 FANNS DET TOTALT 53 100 anställda inom hög-

skolan (heltidsekvivalenter). Det är ungefär en fj ärdedel av

all statligt anställd personal. Exklusive doktorander var an-

talet anställda 43 900 (heltidsekvivalenter). Antalet anställda

(exklusive doktorander) har därmed ökat med 3,0 procent

jämfört med år 2002.

De personalkategorier som har ökat mest sedan föregå-

ende år är administrativ personal samt lektorer. Dessa båda

kategorier har ökat med 6,0 respektive 5,5 procent. Däremot

har antalet lokalvårdare minskat med 15 pro cent, vilket san-

nolikt beror på att lärosätena i ökad omfattning anlitar städ-

fi rmor i stället för att ha anställda lokalvårdare.

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

Antal anställda exklusive forskar-studerande med anställning

Antal anställda

2003200019971994199119881985

Antal anställda vid universitet och högskolor 1985–2003, heltidsekvivalen-ter. Sedan början av nittiotalet har det skett en stadig ökning av antalet anställda vid universitet och högskolor – i takt med att verksamheten har expanderat både inom grundutbildning, forskning och forskarutbildning.

Antal

År

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

TA-personal

Annan f/u personal

Särskild forskartjänst

Adjunkt

Adjunkt m.fl.Lektor

Forskarassistent

Professor

2003200019971994199119881985

Antal forskande och undervisande personal vid universitet och högskolor 1985–2003 (exkl. doktorander och gäst- och timlärare). Under den senare delen av nittiotalet har antalet professorer och adjunkter ökat kraftigt. Den stora ök-ningen av antalet professorer förklaras av befordringsreformen. Ökningen av antalet adjunkter beror till stor del på att vårdhögskolorna har förstatligats och därmed har deras personal tillkommit. (Några av kurvorna är brutna mellan 1994 och 1995 på grund av omläggningen av statistiken.)

Antal

År

Expansionen av verksamheten vid universitet och hög-

skolor har inneburit ständigt ökande personalbehov. Sedan

1985 har antalet anställda, inklusive forskarstuderande med

anställning, ökat med över 60 procent. Antalet forskarstu-

derande har dock ökat mer än andra grupper. Även med de

forskarstuderande exkluderade blir dock personalökningen

nästan 40 procent sedan 1985.

Överföringen av landstingens vårdhögskolor till de stat-

liga lärosätena står för en del av ökningen under senare hälf-

ten av nittiotalet, liksom infogandet av enskilda utbildnings-

anordnare i personalstatistiken från och med år 2001.

Ökningar inom de fl esta Ökningar inom de fl esta personalkategorierpersonalkategorierUngefär 40 procent av alla anställda inom högskolan är fors-

kande och undervisande personal. Däribland utgör adjunk-

ter och lektorer den största gruppen år 2003 (29,4 respektive

25,3 procent), därefter följer annan forskande och undervi-

sande personal (16,8 procent), professorer (14,9 procent), tek-

nisk och administrativ personal (9,5 procent) och slutligen

forskarassistenter (4,0 procent).

Den långsiktiga utvecklingen visar stora skillnader mel-

lan olika grupper av forskande och undervisande personal.

Antalet professorer har ökat kontinuerligt sedan 1985 med

en markant ökning de senaste åren, i huvudsak beroende på

befordringsreformen då behöriga lektorer fi ck möjlighet att

anställas som professor. Även antalet lektorer har ökat – med

undantag för en minskning år 2000 som en konsekvens av

att många just då uppgraderades från lektor till professor

genom befordringsreformen.

Antalet forskarassistenter fördubblades under senare hälf-

ten av åttiotalet men har sedan dess legat i stort sett konstant.

Adjunkterna visar en stark tillväxt framförallt efter 1997. En

stor del av ökningen beror på att vårdhögskolorna införlivats

i de statliga lärosätena och därmed även i personalstatistiken.

De särskilda forskningstjänsterna minskade kraftigt mellan

1987 och 1992. Detta berodde till stor del på den så kallade

Lätu-reformen 1986 som bland annat innebar att vissa av

forskningstjänsterna successivt skulle ersättas av anställning

som lektor, adjunkt eller doktorand.

Under perioden 1985–2002 genomfördes vissa revide-

ringar av personalstatistiken vilket påverkar jämförelserna

över tid. År 1995 renodlades gruppen adjunkter genom att

vissa tjänstekategorier fördes till annan forskande och un-

dervisande personal respektive administrativ personal. Vi-

dare upphörde gruppen särskilda forskningstjänster för att

69

i stort sett komma att ingå i gruppen annan forskande och

undervisande personal. Kurvorna visar därför ett brott 1995

för dessa grupper. Från och med 2001 ingår även den del av

teknisk och administrativ personal som har forskande eller

undervisande arbetsuppgifter, till exempel forskningsingen-

jörer, projektledare och projektassistenter i den forskande

och undervisande personalen.

Forskande och undervisande Forskande och undervisande personal ökar inom de fl esta personal ökar inom de fl esta ämnesområdenämnesområdenÅr 2003 uppgick den forskande och undervisande persona-

len inom högskolan till 24 200 anställda (heltidsekvivalen-

ter). Av dessa återfanns 5 700 inom samhällsvetenskap, som

därmed utgör det största ämnesområdet. Näst störst var äm-

nesområdet teknik med 4 500 lärare och forskare. Därefter

följer humaniora och religionsvetenskap, medicin samt na-

turvetenskap med drygt 3 000 vardera.

De fl esta ämnesområden uppvisar ökningar av den fors-

kande och undervisande personalen under 2003. Smärre

minskningar kan dock noteras för odontologi, veterinärme-

dicin, matema tik samt skogs- och jordbruksvetenskap. Den

forskande och undervisande personalen ökade totalt sett

med 900 heltidsekvivalenter eller 3,9 procent under 2003.

Det är en mindre ökning än ökningen föregående år. I ab-

soluta tal hade ämnesområdet samhällsvetenskap störst ök-

ning mellan 2002 och 2003. Det kan tilläggas att ämnes-

områdenas olika karaktär medför att sammansättningen av

tjänstekategorier varierar mycket dem emellan.

Ökningen av antalet helårsstudenter sedan 2002 är 4,4

procent, dvs. en mindre ökning än föregående år. Därmed

avtar den tidigare noterade trenden att antalet helårsstu-

denter ökar mer än den forskande och undervisande perso-

nalen. Antalet studenter per lärare fortsätter visserligen att

öka men i betydligt lägre takt än tidigare. År 2003 gick det

drygt tolv helårsstu denter på varje anställd tillhörande den

undervisande och forskande personalen (likaledes räknad i

heltidsekvivalenter). Men detta är givetvis en siff ra som va-

rierar starkt från ämnes område till ämnesområde och från

lärosäte till lärosäte, inte minst därför att forskningsinslaget

i verksamheten varierar starkt.

Fakta om statistiken Redovisningen i årsrapporten av personalen vid universitet

och högskolor baseras helt på SCB:s vidarebearbetning av

den kortperiodiska lönestatistiken för statliga myndigheter

(individuppgifter med mätmånad oktober). Genom en kom-

plettering av löneredovisningssystemen vid universitet och

högskolor fi nns från och med år 2001 all personal fördelad

på vetenskapsområden. Personal som inte kan knytas till ett

visst vetenskapsområde redovisas på område gemensamt/

övrigt. Dessutom fi nns all undervisande och forskande per-

sonal fördelad på ämnen. Genom en särskild insamlingsrutin

omfattar redovisningen även individbaserad statistik över

personalen hos enskilda utbildningsanordnare.

Ämnesområde ProfessorForskar-assistent Lektor Adjunkt

Gäst- och timlärare

Annan forskande och undervisande personal

Teknisk och admi-nistrativ personal Summa Andel

Humaniora och religions-vetenskap 473 119 1 098 1 035 130 314 101 3 269 13,5

Rättsvetenskap/juridik 74 4 124 108 40 38 8 396 1,6

Samhällsvetenskap 531 85 1 785 2 305 130 615 233 5685 23,5

Matematik 120 26 344 222 29 22 27 789 3,3

Naturvetenskap 634 280 748 242 26 571 592 3092 12,8

Teknikvetenskap 716 226 1 120 1 160 101 480 682 4485 18,5

Skogs- och jordbruks-vetenskap 120 46 67 70 1 470 74 848 3,5

Medicin 793 177 413 194 22 1 067 443 3 109 12,8

Odontologi 60 8 59 75 4 33 19 259 1,1

Farmaci 20 3 22 7 26 5 83 0,3

Veterinärmedicin 33 11 17 78 20 9 168 0,7

Övriga forskningsområden 82 45 384 1 302 68 63 51 1 994 8,2

Ingen uppgift 4 3 14 4 26 51 0,2

Totalt 3 659 1 031 6 183 6 811 555 3 746 2 243 24 227 100,0

Forskande och undervisande personal (heltidsekvivalenter) efter ämnesområde 2003. De fl esta arbetar inom det samhällsvetenskapliga området. Det näst största området är teknikvetenskap. Därefter följer tre jämnstora områden: humaniora, naturvetenskap och medicin.

70

Oförändrad andel lärare Oförändrad andel lärare med doktorsexamenmed doktorsexamenHälften av den forskande och undervisande personalen (50

procent) har doktorsexamen. Denna andel har i stort sett va-

rit oförändrad de senaste åren. Bland kvinnorna är andelen

37 procent och bland männen 58 procent (exklusive anställda

forskarstuderande).

I den forskande och undervisande personalen ingår pro-

fessorer, forskarassistenter, lektorer, adjunkter, gäst- och tim-

lärare samt annan forskande och undervisande personal. I

sistnämnda grupp ingår till exempel amanuenser, forskare

och forskningsassistenter. Även teknisk och administrativ

personal som har undervisande och forskande uppgifter in-

går, till exempel forskningsingenjörer, projektledare med

fl era.

Till anställningar som professor, forskarassistent och lek-

tor rekryteras i huvudsak personer med doktorsexamen.

Bland professorerna har 90 procent en svensk doktorsexa-

men eller en utländsk motsvarighet. Bland forskarassisten-

terna är andelen med doktorsexamen 93 procent och bland

lektorerna 85 procent. Totalt sett fi nns det för dessa lärarka-

tegorier inga markanta skillnader mellan andelen med dok-

torsexaminerade bland kvinnor och bland män. Det rör sig

om en eller annan procentenhet. Även bland annan fors-

kande och undervisande personal har relativt många en dok-

torsexamen. För kvinnorna är andelen 48 procent och för

männen 63 procent.

Bland adjunkterna är det en låg andel som har doktorsexa-

men, omkring 3 procent. För anställning som adjunkt krävs

inte heller forskarexamen. Dessutom har befordringsrefor-

men medfört att ett stort antal adjunkter med doktorsexa-

men befordrats och anställts som lektorer.

Det fi nns skillnader i andel med doktorsexamen mellan

de olika ämnesområdena. Högst andel med doktorsexamen

återfi nns år 2003 inom medicin och skogs- och jordbruks-

vetenskap samt landskapsplanering. För professorerna inom

dessa områden är andelen 96 procent respektive 94 procent.

För lektorerna är andelen 96 procent inom båda ämnesom-

rådena. En mer detaljerad redovisning fi nns i Personal vid

universitet och högskolor 2002, Statistiskt meddelande UF 23

SM 0401.

Andelen kvinnor ökar långsamt Andelen kvinnor ökar långsamt Sedan 1995 har andelen kvinnor stigit från 44,2 procent till

att utgöra hälften (49,5 procent) av alla anställda (heltidsekvi-

valenter) i högskolan 2003. Räknas anställda exklusive dok-

torander så har könsfördelningen varit jämn sedan något år

tillbaka. Däremot fi nns tydliga skillnader i fördelningen av

män och kvinnor inom högskolans olika personalkategorier.

Högst andel kvinnor fi nns bland den administrativa perso-

nalen och bibliotekspersonalen, 77 respektive 73 procent.

Bland den forskande och undervisande personalen har

andelen kvinnor successivt ökat. År 2003 var andelen kvin-

Ämnesområde Professor Forskarassistent Lektor Adjunkt Annan forskande och undervisande personal

Humaniora och religionsvetenskap Kvinnor 72 95 79 3 48

Män 76 92 75 3 61

Totalt 75 93 77 3 54

Samhällsvetenskap Kvinnor 92 95 88 2 31

Män 92 96 85 3 40

Totalt 92 96 86 3 35

Naturvetenskap Kvinnor 99 93 91 8 52

Män 94 90 93 9 73

Totalt 95 91 92 8 66

Teknikvetenskap Kvinnor 83 84 91 5 59

Män 87 92 82 4 58

Totalt 87 91 83 4 58

Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering

Kvinnor 95 92 84 12 56

Män 93 100 89 4 71

Totalt 94 96 88 7 66

Medicin Kvinnor 93 98 96 10 59

Män 97 94 95 22 74

Totalt 96 96 96 13 66

Andelen (procent) personer med doktorsexamen år 2003. Andelen kvinnor med doktorsexamen är störst inom skogs- och jordbruksvetenskap samt land-skapsplanering. Andelen kvinnor och män med doktorsexamen per personelkategori och ämnesområde varierar inte särskilt mycket för professorer, forskarassis-tenter, lektorer och adjunkter.

71

nor inom gruppen som helhet 39 procent (exklusive anställda

forskar studerande). Ökningar har skett för alla personalka-

tegorier, dock kan en smärre minskning noteras för forskar-

assistenterna mellan 2001 och 2002. Lägst andel kvinnor

fi nns inom professorskåren, 15 procent, och högst bland ad-

junkterna, 54 procent.

Många går i pensionMånga går i pensionAntalet pensioneringar bland den undervisande och fors-

kande personalen vid universitet och högskolor ökar kraftigt

under kommande år. Under perioden 2003–2007 uppnår

nästan 3 200 personer pensionsåldern. Åren 2008–2012 ökar

antalet till 4 700 för att under den därpå följande perio-

den, 2013–2017, minska något till 4 100. Som jämförelse kan

nämnas att under nittiotalet var motsvarande antal knappt

1 200 per femårsperiod. Här har antagits att pensionsåldern

är 65 år. Möjligheten att arbeta till 67 år kan förändra siff -

rorna i någon mån.

Under de kommande femton åren kommer mellan 600

och 1 000 personer i den forskande och under visande per-

sonalen gå i pension årligen. Det nuvarande antalet avlagda

doktorsexamina är ungefär 2 700. Totalt sett är det tillräck-

ligt för att ersätta de forskarutbildade lärare och forskare

som går i pension.

Sannolikt kommer dock efterfrågan på forskarutbildade

att öka både inom och utom univer sitets- och högskolesek-

torn. Se vidare Högskoleverkets redovisning av uppdraget

att utreda det fram tida behovet av lärare vid universitet och

högskolor (reg. nr. 63-1608-13).

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

2013–172008–122003–071996–20001991–95

Antal personer bland den forskande och undervisande personalen som uppnår 65 års ålder. Antalet pensioneringar, som under lång tid har varit lågt, kommer att stiga kraftigt under de närmaste femton åren.

Antal

Årtal0

10

20

30

40

50

60

Professor

LektorForskarassistent

Annan forskande/undervisande personal

Adjunkt

20032001199919971995

Andel kvinnor bland forskande och undervisande personal 1995–2003. Andelen kvinnor har ökat inom alla personalkategorier. Sedan 1995 har andelen bland professorer stigit från 8 till 15 procent och bland lektorerna från 22 till 33 procent. Förändringar för adjunkterna kan till stor del tillskrivas förändringar i personalstatistiken.

Procent

År

Det framtida lärarbehovetDet framtida lärarbehovetDe faktorer som direkt bestämmer behovet av lärare och

forskare är de förestående pen sione ringarna, de ökande ung-

domskullarna, det uppsatta 50-procentsmålet (det vill säga

att 50 procent av en årskull ska ha påbörjat högskolestudier

vid 25 års ålder) samt de framtida resurserna för forskning/

forskarutbildning.

I Högskoleverkets rapport redovisas utförligt vilka anta-

ganden som gjorts och hur beräkningarna är utförda. På

vissa punkter har alternativa beräkningar gjorts, bland annat

när det gäller ambitionen att öka andelen doktorsexamine-

rade lärare inom högskolan. Ett beräkningsalterantiv utgår

från att all forskande och undervisande personal som pensio-

neras ska ersättas med doktors examinerade, ett annat utgår

från att endast de pensionerade som har forskarutbildning

ska ersättas med doktorsexaminerade. Nedan redovisas ut-

fallet av beräkningarna i fallet med de högsta ambitionerna

när det gäller doktorsexaminerade lärare.

Två olika prognosalternativ har beräknats för det totala

antalet doktorsutbildade framöver: prognosalternativ 1 som

utgår ifrån att omfattningen av doktorsutbildningen kvar-

står på nuvarande nivå och prognosalternativ 2 som utgår

ifrån en fördubbling av examinationen av doktorer inom

15 år. Analyserna har gjorts i femårsperioder (2003–2007,

2008–2012 och 2013–2017) och per ämnesområde.

När beräkningarna tar hänsyn till de ovan nämnda fak-

torerna (med antagandet att alla lärare som pensioneras er-

sätts med doktorsexaminerade) samt att nuvarande nivå på

doktors utbildning kvarstår (prognosalternativ 1), så kommer

rekryteringsbasen under alla tre femårsperioderna att vara

72

mindre än högskolans behov av lärare och forskare inom

humaniora/religionsvetenskap, rättsvetenskap/juridik och

övriga forskningsämnen (huvudsakligen vårdvetenskap).

Dock bör noteras att inom vårdvetenskap rekryteras

många doktorer från andra ämnes områden, framför allt

från medicin och samhällsvetenskap. Under de två första

perioderna (2003–2007, 2008–2012) kommer dessutom re-

kryteringsbasen att vara mindre än behovet inom samhälls-

vetenskap och matematik. Skogs- och jordbruksvetenskap

visar underskott i rekryteringsbasen under de senare två pe-

rioderna och odontologi under period två.

Om man istället räknar med en fördubbling av examina-

tionen av doktorerade inom 15 år (prognosalternativ 2) blir

resultatet följande: Det kommer att råda brist på lärare och

forskare inom ett fl ertal ämnesområden under de två för-

sta femårsperioderna (2003–2007, 2008–2012). Det gäller

bland annat humaniora och religionsvetenskap, rättsveten-

skap/juridik, samhälls vetenskap, matematik samt skogs-

och jordbruksvetenskap. Under perioden 2013–2017 mins-

kar ungdomskullarna, expansionen av forskarutbildningen

har planat ut och examina tionen av doktorer ökar kraftigt.

Således kommer med detta beräkningsalternativ högskolans

behov kunna tillgodoses under den sista femårsperioden –

med undantag för övriga forskningsämnen (huvudsakligen

Vårdvetenskap).

I båda prognosalternativen kommer rekryteringsbasen att

överstiga högskolans behov av lärare och forskare inom de tre

största forskningsämnena, naturvetenskap, teknikvetenskap

och medicin under alla tre tidsperioderna.

Eftersom analysen görs på ämnesområden som omfattar

många ämnen fi nns det naturligtvis enskilda ämnen där si-

tuationen är annorlunda. Dessutom varierar rekryteringslä-

get vid olika lärosäten.

Prognosalternativ 1 Prognosalternativ 2

Ämnesområde 2003–2007 2008–2012 2013–2017 2003–2007 2008–2012 2013–2017

Humaniora och religionsvetenskap – – – – – +

Rättsvetenskap/juridik – – – – – +

Samhällsvetenskap – – + – – +

Matematik – – + – – +

Naturvetenskap + + + + + +

Teknikvetenskap + + + + + +

Skogs- och jordbruksvetenskap m.m. + – – – – +

Medicin + + + + + +

Odontologi + – + + + +

Farmaci + + + + + +

Veterinärmedicin + + + + + +

Övriga forskningsämnen – – – – – –

Plustecken: Rekryteringsbasen är större än lärarbehovet Minustecken: Rekryteringsbasen är mindre än lärarbehovet

Är tillskottet av forskarutbildade tillräckligt för att täcka behovet av nyrekryteringen av lärare till universitet och högskolor under de närmaste femton åren? I tabellen redovisas resultatet av Högskoleverkets bedömning för olika ämnesområden under två olika förutsättningar. Prognosalternativ 1 utgår från nuvarande dimensionering av forskarutbildningen. Prognosalternativ 2 utgår från en fördubbling av examinationen av doktorer inom 15 år. Rekryteringsbasen beräknad med hänsyn till förvärvsfrekvenser och doktoranders önskemål om fortsatt anställning i högskolan efter examen. Lärarbehovet är beräknat med hänsyn till pensioner-ingar, expansion av grundutbildning och forskning samt ökad andel lärare med doktorsexamen genom att alla lärare som pensioneras ersätts med doktorsutbildade.

Arbets-marknadTrots de senaste årens svagare konjunktur etablerar sig fl ertalet nyexaminerade från uni-

versitet och högskolor relativt snabbt på arbets mark naden, men det är stora skillnader

mellan olika examens grupper.

76

I ALLMÄNHET HAR DE som har högskole utbildning ett

försteg på arbetsmarknaden framför dem som har en gym-

nasial utbildning, vilka i sin tur har en starkare ställning än

de som enbart har grundskole utbildning. Ett tecken på detta

är arbetslöshetssiff rorna.

Oberoende av konjunktur läge är arbetslösheten högst för

den del av arbetskraften som endast har grundskoleutbild-

ning eller motsvaran de. Arbetslösheten är lägre för dem som

har gymnasial utbild ning och lägst för dem som har hög-

skoleutbildning. Under år 2003 till exempel, var arbetslös-

heten bland högskoleutbildade 3,4 procent enligt Statistis-

ka central byråns arbets kraftundersökningar (AKU). Bland

gymna sialt utbildade var arbetslösheten 5,0 procent och

bland grundskole utbildade 7,0 procent.

I många fall är det uppenbart varför längre utbildning

också medför en starkare ställning på arbetsmarknaden.

Ofta fi nns en yrkeshierarki med viss utbytbarhet mellan ni-

våerna. De som är kvalifi cerade för den högre nivån kan er-

sätta dem som är kvalifi cerade för den lägre, men inte tvärt-

om. Civilingenjörer kan ersätta högskoleingenjörer, och hög-

skoleingenjörer kan ersätta tekniker, till exempel.

Det fi nns dessutom hela tiden en tendens till att arbets-

givarna graderar upp kraven på kom peten s inom olika yr-

kesområden. Det behöver inte betyda att den längre utbild-

ningen är nödvändig för yrket, men den ger ofta individen

ett extra plus som arbets marknads kvalifi kation – och den

ger en säkrare ställning i arbetslivet.

Etableringen på Etableringen på arbetsmarknadenarbetsmarknadenBland dem som examinerades från universitet och högskolor

läsåret 2000/01 hade 81 procent etablerat sig på arbetsmarkna-

d en år 2002, det vill säga ett till ett och halvt år efter att de tog

sin examen. Andelen var bara en procent enhet lägre än mot-

svarande andel ett år tidigare, trots nedåtgående konjunktur

och stigande arbetslöshet. Det framgår av den årliga under-

sökning av etableringen på arbetsmarknaden som Högskole-

verket genomför tillsammans med Prognos institutet vid Sta-

tistiska centralbyrån. I undersökningen mäts etableringen

genom uppgifter om inkomster, förekomst av arbetslöshet

och arbetsmarknadspolitiska åtgärder bland annat. (Meto-

den redovisas i Etableringen på arbetsmarknaden, Högskole-

verkets rapportserie 2003:7 R.)

En förklaring till att etableringsförloppet inte har påver-

kats mer för de högskoleutbildade är att många som lämnar

universitet och högskolor är inriktade mot den off entliga

sektorn där efter frågeutveck lingen i många fall är en annan

än inom det privata näringslivet.

Resultaten visar en tydlig nedgång i etableringstalen för

civilingenjörer, högskoleingen jörer och ekonomer till exem-

pel, medan andelen etablerade i de växande grupperna av

lärare och vårdutbildade är oförändrad eller har ökat. Skill-

naderna i utveckling mellan olika sektorer på arbetsmarkna-

den har också inneburit att skillnaden mellan män och kvin-

nor i andel etablerade, som år 2001 var fem procentenheter

till männens fördel, har minskat till två procentenheter vid

mätningen som gäller år 2002 – 82 procent etablerade män

och 80 procent etablerade kvinnor.

Läkare och sjuksköterskor är två stora grupper som eta-

blerar sig mycket snabbt på arbets mark naden. Andra sto-

ra grupper som etablerar sig snabbt är civilingen jörer och

högskole ingenjörer, även om andelen etablerade ett till ett

och ett halvt år efter examen har sjunkit jämfört med i slu-

tet av nittiotalet.

Flertalet examensgrupper ligger i mätningen år 2002 i

ett intervall mellan 70 och 90 procent etablerade på arbets-

marknaden ett till ett och ett halvt år efter examen. Några

stora grupper som avviker negativt är de som har konstnär-

lig examen. Bland dem har bara en tredjedel etab lerat sig på

arbetsmarknaden ett till ett och ett halvt år efter examen.

Även humanister med kandidat- eller magisterexamen samt

samhällsvetare och naturvetare med kandidatexamen har

relativt låg etableringsgrad. Bland dem med konstnärlig exa-

men tillhörde 39 procent den grupp som stod utanför eller

hade en svag ställning på arbetsmarknaden ett till ett och

ett halvt år efter examen, det vill säga de hade ingen eller låg

arbetsinkomst och/eller var arbetslösa.

0

2

4

6

8

10

12

Högskola

Gymnasieskola

Grundskola

200320011999199719951993

Arbetslöshet efter utbildningsnivå i arbetskraften, 16–64 år. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och arbetslöshet, vilket framgår av SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU).

Procent

År

77

När det gäller de examinerade som har avlagt en så kallad

generell examen, det vill säga en magister- eller kandidatexa-

men är det examinerade med utbildning inriktad mot vård,

medicin, ekonomi och teknik som etablerar sig snabbast – i

det senare fallet handlar det i allmänhet om examine rade

med en högskoleingenjörsutbildning som har valt att ta ut

en kandidat- eller magister examen istället för en ingenjörs-

examen.

De som har avlagt magisterexamen har oberoende av in-

riktning en något högre etablerings grad ett till ett och ett

halvt år efter examen än de som har avlagt kandidatexamen,

vilket indikerar att den längre utbildningen i vissa fall ger ett

försteg vid utträdet på arbetsmark naden.

Långsammare etablering Långsammare etablering för studenter med utländsk för studenter med utländsk bakgrundbakgrundMaterialet från undersökningen visar också att etablering-

en på arbetsmarknaden går lång sammare för examinerade

Antal examinerade Andel etablerade, procent Förändring sedan 2001, procentenheter

Läkare 690 92 0

Apotekare 90 92 3

Sjuksköterskor 2 878 91 2

Receptarier 162 90 –5

Biomedicinska analytiker 107 90 7

Magisterexamen, vård, medicin 209 88 –4

Civilingenjörer 3 020 87 –6

Kandidatexamen, vård, medicin 374 86 –1

Lärare 6 022 83 2

Högskoleingenjörer 2 584 82 –4

Magisterexamen, ekonomi 1932 82 –4

Magisterexamen, teknik 653 82 –11

Jurister 1 183 81 –1

Kandidatexamen, teknik 1 240 81 –7

Socionomer 817 80 0

Sjukgymnaster 400 80 0

Kandidatexamen, ekonomi 1147 80 0

Tandhygienister 156 80 8

Magisterexamen, beteendevetare 408 78 –2

Social omsorgsexamen 387 78 0

Magisterexamen 5 038 77 –3

Arbetsterapeuter 396 77 1

Agronomer, lantmästare, hortonomer 165 76 –4

Tandläkare 101 75 4

Psykologer, psykoterapeuter 374 74 –1

Kandidatexamen 4 931 74 –1

Arkitekter 166 73 1

Magisterexamen, samhällsvetare 722 72 –1

Magisterexamen, naturvetare 770 71 –1

Kandidatexamen, beteendevetare 772 71 2

Teologer 131 68 –3

Kandidatexamen, naturvetare 209 66 –0

Kandidatexamen, samhällsvetare 696 66 –0

Kandidatexamen, humaniora 493 52 3

Magisterexamen, humaniora 344 50 6

Konstnärer 178 33 –4

Total 30 283 81 –1

Andel (procent) etablerade på arbetsmarknaden 2002 av examinerade 2000/01. Det är relativt stora skillnader i hur snabbt etableringen på arbetsmar-knaden går för olika examensgrupper. Trögast går etableringen för dem som har en konstnärlig och humanistisk utbildning. Som framgår av tabellen går etableringen något långsammare för dem som examinerades 2000/01 än för dem som examinerades föregående år, vilket hänger ihop med kunjunkturutvecklingen. Flera grupper av vårdutbildade samt lärare går dock emot strömmen.

78

med utländsk bakgrund än för examinerade med svensk

bakgrund. Andelen som står utanför arbetsmarknaden el-

ler har en svag ställning på arbetsmarknaden ett till ett och

ett halvt år efter examen är högre bland examinerade med

utländsk bakgrund än bland examinerade med svensk bak-

grund oavsett vilken utbildning det gäller.

Totalt är det drygt tio procent av de examinerade läs-

året 2000/01 som har utländsk bak grund, det vill säga de

är födda utomlands eller har föräldrar som båda är födda

utomlands.

Bland alla som avlade examen läsåret 2000/01 var andelen

med ett högt värde på ”problem indikatorn”, utanför arbets-

marknaden eller svag ställning på arbetsmarknaden knappt

tio procent. Bland dem med utländsk bakgrund, och sär-

skilt för första generationens invandrare, är värdet betydligt

högre.

Bland examinerade som är första generationens invand-

rare – ungefär tre fj ärdedelar av hela gruppen med utländsk

bakgrund – är genomsnittsvärdet på ”problem indikatorn”

17 procent, bland andra generationens invandrare 13 procent

och bland examine rade med svensk bakgrund 9 procent.

Eftersom det handlar om personer som har genomgått

samma utbildning, och härigenom är lika i det avseende som

är mest relevant i förhållande till arbetsmarknaden, är det

svårt att förklara skillnaderna på annat sätt än att det före-

kommer diskriminering på den svenska arbets marknaden.

Skillnaden i etablering eller icke-etablering förekommer i

praktiskt taget alla examensgrupper, men nivåerna varierar.

Det gör också andelen med utländsk bakgrund. Andelen med

utländsk bakgrund är hög på utbildningar med inriktning

mot vård, särskilt odontologi, och låg på lärar utbildningar

till exempel. Skillnaden i andel med problem i etablering-

en på arbetsmarknaden mellan grupper med svensk och ut-

ländsk bakgrund fi nns dock oavsett hur hög andelen med

utländsk bakgrund är i de olika examensgrupperna.

Stort tillskott till Stort tillskott till arbetsmarknadenarbetsmarknadenTotalt är tillskottet till arbetsmarknaden av examinerade

vid universitet eller högskola cirka 30 000 per år – ungefär

30 procent av en årsklass. Därutöver tillkommer ett gan-

ska stort antal som lämnar uni versitet och högskolor utan

examen. I denna grupp fi nns cirka 10 000 indivi der som

har minst tre års högskoleutbildning och således i många

sammanhang är jämförbara med dem som avlagt examen. I

vissa fall är erbjudande om anställning inom det tilltänkta

yrkesområdet rent av huvudskälet till att studierna avslutas

utan examen.

Varje år får arbetsmarknaden således ett betydande till-

skott av högskoleutbildade. Bland dem som går i pension är

antalet högskoleutbildade knappt hälften så många. Med

Antal examineradeAndel med

utländsk bakgrund, %

Andel med svag ställning eller utanför arbetsmarknaden

Första generationens invandrare Andra generationens invandrare Svensk bakgrund

Civilingenjörer 3 020 8 14 9 6

Ingenjörer 2 584 12 12 17 8

Lärare 6 022 7 6 10 7

Arbetsterapeuter 396 8 12 7

Läkare 690 14 6 2

Receptarier 162 16 5 5

Sjukgymnaster 400 8 13 5

Sjuksköterskor 2 878 12 3 5 4

Social omsorgsexamen 387 10 9 7

Tandhygienister 156 22 18 6

Tandläkare 101 53 36 6

Psykologer, psykoterpeuter 374 15 11 9

Socionomer 817 12 9 9 8

Jurister 1 183 9 22 13 10

Magisterexamen 5 038 11 27 16 12

Kandidatexamen 4 931 11 26 17 14

Totalt 30 283 10 17 13 9

Etableringen på arbetsmarknaden för examinerade med svensk respektive utländsk bakgrund läsåret 2000/01. I genomsnitt var andelen med en svag ställning på arbetsmarknaden (inklusive dem som har klassifi cerats som utanför arbetsmarknaden) nästan dubbelt så stor bland dem med utländsk bakgrund som bland dem med svensk bakgrund. (I några fall är antalet individer så litet att uppgift har utelämnats. Det bör också nämnas att andelen utanför arbetsmarknaden tenderar att överskattas något genom att uppgifter i vissa fall saknas om individer som fl yttar utomlands. Detta fel är störst bland första generationens invandrare.)

79

varje ny års klass som träder ut på arbetsmarknaden sker så-

ledes en uppgradering av kompetensen i arbetskraften. Dess-

utom återkommer en del äldre till arbetsmarknaden efter

fortbildning eller vidareutbildning vid universitet eller hög-

skola, vilket ytterligare höjer utbildningsnivån i arbetskraf-

ten.

I genomsnitt räcker således antalet som lämnar utbild-

ningsväsendet med högskoleutbildning mer än väl till för att

fylla luckorna efter de högskoleutbildade som lämnar arbets-

marknaden. Med de senaste femton årens kraftiga utbygg-

nad av den högre utbildningen kommer andelen högskoleut-

bildade i arbetskraften att fortsätta att öka i fl era decennier,

när varje årgång som går i pension ersätts av ett nytillskott

från utbildningsväsendet som har en betyd ligt högre genom-

snittlig utbildningsnivå än de som avgår med pension.

Men det fi nns givetvis skillnader mellan yrkeskategorier.

Vissa examensgrupper har ökat kraftigt, andra inte alls.

Samtidigt förändras behoven av personer inom olika yrkes-

kategorier på olika sätt.

Balansen mellan tillgång Balansen mellan tillgång och efterfråganoch efterfråganI etableringsuppgifterna för examinerade 1994/95 till och

med 2000/01 är det i första hand för vissa grupper av utbil-

dade inom vårdområdet samt för humanister och konstnär-

ligt utbildade som resultaten tydligt pekar på obalans mellan

tillgång och efterfrågan. I det första fallet handlar det om

brist på utbildade och i det andra fallet om över skott. (Se

även Arbetskrafts barometern ’03, Information om utbildning

och arbetsmark nad 2003:5, SCB.)

Uppgifter om dagens – eller de senaste årens – balans-

situation på arbetsmarknaden ger dock inte så mycket led-

ning i fråga om hur olika utbildningar bör dimensioneras

för framtiden. Kortsiktigt är konjunkturläget mycket bety-

delsefullt för de studenter som är på väg ut på arbetsmark-

naden. Långsiktigt är det istället faktorer som näringsgrens-

utveckling, yrkes sammansättning, pensionsavgångar och

annan rörlighet som är avgörande för efterfrågan på olika

examensgrupper.

För fl era av de grupper som för närvarande har lättast att

etablera sig på arbetsmarknaden kan man även för framti-

den förutse att behovet av nyrekryte ring från utbildningsvä-

sendet kommer att överstiga det antal som examineras med

nuvarande dimensionering av utbildningen. Det gäller till

exempel läkare och sjuksköterskor och många lärargrupper.

Det gäller även ingen jörer och tekniker – inte minst när

stora grupper av gymnasieingenjörer födda på fyrtiotalet går

i pension.

Antalet förvärvsaktiva läkare kommer att vara i stort sett

oförändrat under perioden fram till år 2020 om landstingen

inte fortsätter att importera läkare i stor skala på samma sätt

som skett under det senaste decenniet. Det är en stor föränd-

ring jämfört med den stadiga ökning av läkartätheten som

har skett under fl era decennier. Antalet tandläkare kommer

till och med att minska med en tredjedel fram till år 2020

om inte utbildningen utökas.

För fl era av de grupper som redan idag har svårigheter att

etablera sig på arbetsmarknaden, till exempel humanister

och konstnärligt utbildade pekar bedöm ningarna på fort-

satt överskott på arbetskraft. Även när det gäller ekonomut-

bildningen, som har haft en stark ökning under de senaste

femton åren, fi nns risker för ett framtida överskott. Detsam-

ma gäller systemerare och programmerare. Det senare är en

grupp som det råder god tillgång på i dagsläget och mycket

talar för att tillskottet av ny examinerade till arbetsmarkna-

den kommer att överstiga efter frågan under en relativt lång

period. (Se vidare Utbildning och arbete. Tillskott och rekry-

teringsbehov av olika utbildningsgrupper till 2010, Information

om utbildning och arbetsmarknad 2004:1, SCB.)

Utvärderings-resultatEfter de första tre åren av Högskoleverkets sexåriga utvärderingsprogram är huvud-

resultatet att kvaliteten i den högre utbildningen är tillfredsställande. Enligt de inter-

nationella bedömarna står sig utbildningarna väl i internationell jämförelse. De brister

som noteras har i många fall samband med svårigheter att hålla tillräcklig kvalitet i små

utbildningsmiljöer. Tio procent av granskningarna har lett till att examensrätten ifråga-

satts, men hittills har utvärderingsprogrammet inte lett till att någon examensrätt har

dragits in.

82

TRE ÅR HAR GÅTT SEDAN Högskoleverkets nationella

ämnes- och programutvärderingar startade. Under sex år

ska samtliga utbildningar som leder till generell examen el-

ler yrkesexamen granskas. Kvalitetsgranskningarna har tre

syften:

• att bidra till institutionens/motsvarande egen kvalitets-

utveckling,

• att granska om utbildningen svarar mot mål och be-

stämmelser i högskolelagen och högskoleförordningen,

• att ge information till bland andra studenter inför val av

utbildning.

De skilda syftena gör att fl era målgrupper för utvärdering-

arna kan identifi eras. Studenterna är naturligtvis en viktig

målgrupp, en annan är institutionerna/lärosätena och en

tredje riksdag och regering. Hur har då kvalitetsgranskning-

arna hittills svarat upp mot ovannämnda syften?

Nära 700 utbildningar har granskats under de tre åren.

Utvärderingarna har också berört ett mycket stort antal per-

soner inom den högre utbildningen. Förutom att lärare, stu-

denter, institutions-, fakultets- och lärosätesledningar har

varit engagerade, har 330 bedömare medverkat. Cirka 60

procent av de ämnessakkunniga har kommit från något an-

nat land än Sverige.

Utvärderingarna bidrar till Utvärderingarna bidrar till kvalitetsutveckling – några kvalitetsutveckling – några exempelexempelMånga har uttalat sig uppskattande om den nationella bild

av kvalitetsläget inom ett ämne som utvärderingarna ger när

både högskolor och universitet omfattas av utvärderingarna.

En konsekvens av detta är att utvärderingarna i fl era fall

har lett till nationella ämnesråd, nätverk och samverkan.

Utvärderingarna har också bidragit till ett ömsesidigt erfa-

renhetsutbyte.

Utvärderingsrapporterna fyller också en funktion som be-

slutsunderlag på olika nivåer: för högskolestyrelser, lärosätes-

ledningar, fakulteter och institutioner.

Själva utvärderingsmodellen med självvärdering, extern

granskning, där även internationella sakkunniga ingår i be-

dömargruppen, och uppföljning samt syftet att kontrollera

en miniminivå för kvaliteten i utbildningen bidrar till att

stärka legitimiteten i utbildningarna såväl nationellt som in-

ternationellt.

StudentinformationStudentinformationFör studenterna är det inte minst viktigt att utvärderingarna

faktiskt innebär en kontroll av att utbildningarna håller till-

räcklig kvalitet. Utvärderingarna leder till att Högskolever-

ket, om så är nödvändigt, kräver åtgärder i de fall kvaliteten

bedöms vara otillräcklig. Studenterna får också information

om inriktning, innehåll och kvalitet på utbildningar vid oli-

ka universitet och högskolor. Högskoleverket har valt att föra

ut information till studenterna på en särskild webbplats kall-

lad "studera.nu".

Kvaliteten i utbildningarnaKvaliteten i utbildningarnaEtt allmänt omdöme i utvärderingarna är att svensk högre

utbildning håller god kvalitet. Utbildningarna står sig också

väl i ett internationellt perspektiv enligt de utländska bedö-

marna. Det betyder dock inte att det inte fi nns sådant som

behöver åtgärdas och förbättras. Bedömargrupperna ger i

sina rapporter en rad förslag och rekommendationer till hur

de enskilda institutionerna/motsvarande kan förbättra ut-

bildningens kvalitet. De utländska bedömarna ger också en

del kritiska synpunkter som har att göra med strukturella

förhållanden som skiljer sig åt mellan deras länder och Sve-

rige. Det gäller inte minst utbildningarnas längd, och fram-

för allt omfattningen av studierna i ett ämne på grundnivå.

Bedömarna noterar bristande förkunskaper i matematik

och språkämnen bland annat, men konstaterar att förhål-

landena är jämförbara i andra länder. När det gäller språk-

studier har Danmark och Norge obligatoriska introduk-

tionskurser i allmän lingvistik och grammatik för att alla

språkstuderande ska ha samma grundläggande teoretiska

kunskaper.

Beträff ande några ämnen, bland andra företagsekonomi,

hävdas att studenter i till exempel Norge får betydligt mer

undervisning mätt i antal timmar per vecka. En stor del ges

i föreläsningsform och i större utsträckning av professorer än

vad fallet är i Sverige, vilket kan bidra till bättre forsknings-

anknytning. I motsvarande ämnen i Sverige sker undervis-

ning mer i smågrupper, vilket ger totalt sett färre undervis-

ningstimmar per student, men skapar bättre möjligheter till

dialog och studentmedverkan.

Kraven på matematik och statistik i både nationaleko-

nomi och företagsekonomi är i Sverige mindre än i fl era an-

dra länder. Detta leder, hävdas det, bland annat till en sva-

gare ställning för ekonometri som en del av utbildningen i

nationalekonomi i Sverige, vilket kan medföra att de som

83

utbildats i Sverige kan få svårare att få internationella an-

ställningar.

De utvärderade utbildningarna visar att forskarstuderan-

de ofta har olika och inte alltid så goda villkor i små ut-

bildningsmiljöer. Med få eller inga seminarier och med ett

mycket begränsat kursutbud, kan vissa utbildningar inte er-

bjuda doktoranderna en kritisk och kreativ miljö.

Av de nära 700 grund- och forskarutbildningar som hit-

tills har granskats, har examensrätten ifrågasatts i 69 fall.

Dessa utbildningar har inte nått upp till en miniminivå för

högskolemässighet, det vill säga man har inte kunnat upp-

rätthålla en tillräckligt kreativ och kritisk miljö med nöd-

vändig ingående lärarkompetens. Särskilt sårbara har miljö-

erna för de så kallade småspråken visat sig vara. I ett fåtal fall

har ifrågasättandet rört innehållet i utbildningarna. Detta

har då bedömts som otillräckligt, alternativt legat på för låg

vetenskaplig nivå. I det sammanhanget bör nämnas att ifrå-

gasättanden av examensrätten har gjorts av utbildningar vid

såväl universitet som högskolor.

Ett ifrågasättande av examensrätten är en kraftfull åtgärd

för att driva på kvalitetsutvecklingen. Lärosätena får i sådana

fall ett år på sig att förbättra påtalade brister. De förbättring-

ar som lärosätena hittills har vidtagit har inneburit att Hög-

skoleverket inte behövt återkalla någon examensrätt.

Ett antal problem som återkommande uppmärksammas

i utvärderingarna hänger samman med bristen på tillräck-

liga ekonomiska resurser. Det minskade ekonomiska utrym-

met leder till en ansträngd arbetssituation för lärarna och

få undervisningstimmar per vecka för studenterna, vilket

är särskilt tydligt i samhällsvetenskapliga och humanistiska

ämnen. I sällsynta fall har det framkommit att lärare säger

sig ha en riktigt bra arbetssituation. På de fl esta håll ser de

sig i stället som underbemannade och har svårt att svara upp

mot alla krav och förväntningar som ställs på dem. Kom-

petensutveckling och egen forskning får ofta stå tillbaka för

en tung undervisningsbörda och administrativa uppgifter.

Till det bidrar att situationen i fl era ämnen måste lösas med

ett stort antal vikarier, timanställda och icke disputerade

lärare. En ambition att tillmötesgå studenters önskemål om

tillgänglighet innebär dessutom att många lärare får allt

mindre tid till egen utveckling. Trots det gör de ett omvitt-

nat gott arbete. Tilläggas kan att de utländska bedömarna

särskilt kommenterar och förvånas över de fast anställda lä-

rarnas dåliga möjligheter till forskning inom ramen för an-

ställningen. Påpekandena gäller i synnerhet de befordrade

professorerna.

Det arbete som lärosätena lägger ner på jämställdhetsfrå-

gorna har särskilt studerats i en uppföljning av en tidigare

utvärdering år 1999/2000 av kvalitetsaspekterna student-

infl ytande, jämställdhet samt social och etnisk mångfald.

Uppföljningen visar att väsentliga förbättringar har skett se-

dan utvärderingen, särskilt när det gäller aspekten social och

etnisk mångfald. I utvärderingsrapporterna tonar ett mer

generellt mönster fram med fl er kvinnor än män på lägre ni-

våer i utbildningarna och i lärarkåren och fl er män på högre

nivåer. Även om det görs en hel del för att åstadkomma en

jämnare könsfördelning behöver mer göras, inte minst när

det gäller att försöka påverka rekryteringsunderlaget.

Profi lering, samverkan och koncentration är de förslag

som ges för att åstadkomma lösningar på de mer regelbundet

återkommande iakttagelserna under de tre åren. Iakttagel-

serna gäller en ansträngd ekonomi, lärarnas arbetssituation,

lågt antal undervisningstimmar, olika villkor för doktoran-

derna och många små utbildningsmiljöer företrädesvis inom

forskarutbildningen.

Trots att fl era problemområden har identifi erats i utvärde-

ringarna och trots att Högskolverket i fl era fall har ifrågasatt

examensrätten för enskilda utbildningar är huvudintrycket

att utbildningarna uppvisar ett gott resultat. Ett omfattande

och ambitiöst arbete läggs ner på svensk högre utbildning.

ArbetslivsperspektivetArbetslivsperspektivetSamtliga utvärderingar av utbildningar som leder till yr-

kesexamen har haft yrkeslivsrepresentanter i bedömargrup-

perna. I andra utvärderingar har avnämare inbjudits till de

återföringskonferenser som avslutar varje utvärdering. Erfa-

renheten visar att inslaget av avnämare har ökat trovärdighe-

ten och gett en mer balanserad bild av yrkesutbildningarna.

Flera av avnämarrepresentanterna framhåller betydelsen av

att högskolan ger en generell skolning snarare än en utbild-

ning inriktad på specialisering. Ett vanligt omdöme är att

specialiseringen bör ges i arbetslivet. Frågor om den akade-

miska friheten i samband med forskarutbildningar i samar-

bete med industrin eller genom annan extern fi nansiering

av forskning har också väckts av bedömare som utvärderat

yrkesutbildningar. I hur stor utsträckning kan till exempel

forskningsresultat hemlig hållas?

Riksdag och regering Riksdag och regering Det är naturligtvis viktigt för politiker och andra besluts-

fattare att svensk utbildning står sig väl i ett internationellt

84

samman hang. En internationell utblick visar att det svenska

utvärderings systemet står sig väl. Här fi nns ett heltäckande

utvärderingssystem med en periodicitet om sex år. Sverige

uppfyller väl de krav på utvärderingssystem som hittills for-

mulerats i Bolognaprocessen. Det heltäckande systemet, som

ger en nationell överblick, bidrar också till att skapa ett gott

beslutsunderlag för beslutsfattare på övergripande nivå.

Ämnes- och programutvärderingarna har visat på nödvän-

digheten av att profi lera, samverka och koncentrera. Detta

har Högskoleverket framfört till både regering och lärosäten.

Frågorna har nu förts upp på den politiska dagordningen. I

dessa frågor kan en ökad aktivitet vid lärosätena noterats.

Utvärderingarna har också påvisat behovet av en översyn

av det nuvarande resurstilldelningssystemet för såväl grund-

som forskarutbildning liksom problemet med rådande ve-

tenskapsområdesindelning. Regeringen tillsätter en särskild

utredare för resurstilldel nings systemet och behandlar frå-

gan om vetenskapsområdesindelning i det förslag till ny exa-

mensordning som föreligger.

Utvärderingar 2001–2003 Antal granskningar

Datavetenskap/datalogi 22

Medie- och kommunikationsvetenskap 22

Klassiska språk 23

Teologi och religionsvetenskap 22

Matematik 36

Svenska och nordiska språk 19

Företagsekonomi 37

Nationalekonomi 29

Lingvistik 12

Sjöingenjörs- och sjökaptensexamen 4

Antikens kultur och samhällsliv samt egyptologi 10

Arkeologi 14

Historia 29

Ekonomisk historia 10

Miljövetenskap, miljöteknik, miljö- och hälsoskydd 31

Kemi 26

Socialt arbete och socionomexamen 27

Slaviska språk, Öst- och Centraleuropakunskap 9

Baltiska och keltiska språk 4

Högskoleingenjörsexamen 100

Facköversättning 1

Kulturvetenskap, kulturpedagogik 3

Socialantropologi, kulturantropologi 10

Etnologi 13

Sociologi, kriminologi, rättssociologi, socialpsykologi, arbetsvetenskap 40

Data- och systemvetenskap/informatik 30

Psykologi, psykologexamen 37

Geovetenskap 20

Agrara utbildningar 10

Orientaliska språk 31

Summa 681

Utvärderade ämnen och utbildningsprogram. I tabellen redovisas de ämnen och utbildningsprogram som utvärderats under de första tre åren av det sexåriga utvärderingsprogrammet. Antalet granskningar är lika med antalet granskade institutioner och programinriktningar.

Internationell jämförelseHöjd utbildningsnivå som instrument för konkurrenskraft och tillväxt har stått på

dagordningen i mer än femton år – i Sverige och internationellt. Avtrycken i utbild-

ningsstatistiken är tydliga. I Sverige har studenttalen fördubblats och utvecklingen är

likartad i fl ertalet jämförbara länder.

88

I DETTA AVSNITT PRESENTERAS några av de indikatorer

som har utvecklats under mer än ett decennium i OECD-

projektet Indicators of Education Systems (INES). Ett stort

antal länder medverkar i projektet. Resultaten har sedan bör-

jan av nittiotalet presenterats i OECD-publikationen Educa-

tion at a Glance (EaG) vars senaste version off entliggjordes

under hösten 2003. (Nya uppgifter publiceras i september

2004.)

Klassifi ceringen av utbildningar har sedan mitten av sjut-

tiotalet systematiserats genom International Standard Clas-

sifi cation of Education (ISCED). En revidering av ISCED

gjordes 1997. Möjligheterna till jämförelser av utbildnings-

statistik mellan länder har förbättrats avsevärt framförallt

under nittiotalet. Men fortfarande fi nns det problem med

bland annat defi nitioner av statistiska variabler vilket gör att

jämförelserna måste användas med försiktighet.

I ISCED 97 har grundläggande högskoleutbildning nivå 5

och forskarutbildning nivå 6. Nivå 5 är uppdelad i 5A och 5B.

5A avser högre utbildning som är tre år eller längre och som

leder till yrken med höga krav på teoretisk utbildning, till

exempel läkare, tandläkare och arkitekt. Slutförd utbildning

på nivå 5A är också en grund för forskarutbildning. Till nivå

5B hänförs högskoleutbildningar på normalt 2–3 år som har

en mer praktisk/yrkesförberedande karaktär. Det kan till-

läggas att uppdelningen mellan 5A och 5B varierar mellan

länderna vilket medför vissa problem vid jämförelser.

Höga utbildningskostnader Höga utbildningskostnader i Sverigei SverigeNär det gäller resurser för utbildning och forskning relate-

rat till bruttonationalprodukten (BNP) placerar sig Sverige

högt i fl era av EaG-indikatorerna. USA, Sydkorea och Ka-

nada avsätter sedan fl era år den högsta andelen av BNP till

högskolesektorn bland OECD-länderna. Andelen är 2,5–2,7

procent. Därefter följer Finland, Sverige och Danmark med

1,6–1,7 procent. Vid beräkningen av denna indikator ingår

resurser för både utbildning och forskning vid universitet

och högskolor. Indikatorn är därför beroende av hur län-

derna organiserar sin forskningsfi nansiering. Länder med

stor forskningsverksamhet inom högskolesektorn får högre

värden och vice versa.

OECD redovisar också kostnaderna per student i ett an-

tal länder, med en uppdelning av kostnaderna på utbild-

ning, forskning samt stödfunktioner. Den sistnämnda pos-

ten innefattar studentbostäder med mera som i vissa länder

fi nansieras via lärosätena. Indikatorn är intressant för Sve-

riges del eftersom cirka hälften av kostnaderna inom uni-

versitet och högskolor avser forskning/forskarutbildning. I

andra länder bedrivs forskning och utvecklingsverksamhet

(FoU) i större utsträckning utanför högskolesektorn. Bland

de länder som har kunnat lämna uppgifter till denna indi-

kator har USA, Kanada och Irland högst utbildningskostna-

der per student. Australien, Danmark och Sverige kommer

därefter och även dessa länder har relativt höga utbildnings-

kostnader per student.

Expansionen av den högre Expansionen av den högre utbildningenutbildningenMånga länder har byggt ut sin högre utbildning under nit-

tiotalet. Mellan 1995 och 2001 har i genomsnitt antalet stu-

denter i högre utbildning ökat med 31 procent i OECD-län-

derna. Sverige hamnar på 26 procent. Det betyder att den

utbyggnad av den högre utbildningen som startade i början

Kostnader för högre utbildning, andel av BNP år 2000. USA, Sydkorea och Kanada är de länder i vilka den högsta andelen av BNP går till högre utbildning. Därefter kommer de nordiska länderna tillsammans med Australien, Irland och Belgien. Kostnaderna inkluderar forskning inom universitet och högskolor men inte kostnader för studiemedel.

0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

Slovakien

Grekland

Italien

Tjeckien

Tyskland

Turkiet

Storbritannien

Portugal

Mexico

Japan

Frankrike

Ungern

Schweiz

Spanien

Österrike

Nederländerna

Norge

Belgien

Irland

Australien

Danmark

Sverige

Finland

Kanada

Sydkorea

USA

Procent

89

av nittiotalet fortsatt också under den senare delen, men inte

i lika hög grad som under första hälften av nittiotalet.

Det är stora skillnader i utbyggnadstakten mellan län-

derna. Delvis kan skillnaderna förklaras med utgångsläget.

De länder som visar låg utbyggnadstakt under nittiotalet

hade högt deltagande i högre utbildning redan 1990 och har

behållit, och i någon mån ökat, denna höga nivå. I andra

länder har utbyggnadstakten varit större. I Sydkorea, Po-

len, Tjeckien, Ungern och Grekland ökade antalet studenter

med 54 procent eller mer mellan 1995 och 2001, men då från

ett relativt lågt utgångsläge.

Många nya studenter i SverigeMånga nya studenter i SverigeSverige har ett stort antal nybörjare i högre utbildning re-

laterat till befolkningen och räknat över alla åldrar. Endast

Nya Zeeland och Finland har en högre andel. För Sveriges

del är andelen 69 procent, att jämföra med OECD-ländernas

genomsnitt på 47 procent. Då avses nybörjare till ISCED-

nivå 5A. Andelen erhålls genom en summering av de relativa

nybörjar frekvenserna för varje ålder.

Sverige har tillsammans med Nya Zeeland, Island och

Danmark den högsta medianåldern bland högskolenybör-

jarna. För Sveriges del är medianåldern knappt 23 år. I de

fl esta andra länder är medianåldern omkring 20 år. Irland

har högst andel unga högskolenybörjare med 80 procent un-

der 20 år. Även i Frankrike, Belgien, Slovakien och Tjeckien

är nybörjarna unga. Sverige framstår som en kontrast till

dessa länder med endast 20 procent av nybörjarna under 20

år och mer än 20 procent över 30 år. Sverige har tillsammans

med Nya Zeeland och Norge den högsta andelen över 30 år

bland samtliga OECD-länder.

Drygt tre år i högskoleutbildningDrygt tre år i högskoleutbildningEaG har en indikator som beskriver förväntat antal år i högre

utbildning. Den erhålls som summan av relativa deltagar-

frekvenser för varje årskull för personer som är 17 år och äld-

re. Indikatorn är ett generellt mått på utbildningsvolymen

Kostnad per student i högre utbildning 1999. Även om man räknar bort de jämförelsevis höga kostnaderna för FoU-verksamheten inom universitet och högskolor i Sverige ligger utbildningskostnaderna per student relativt högt i Sverige. Kostnaderna redovisas i US-dollar justerade med hjälp av köpkraftspariteter (PPP).

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000

FoU

Stödfunktioner

Utbildning

Grekland

Polen

Slovakien

Tjeckien

Ungern

Spanien

Finland

Storbritannien

Frankrike

Tyskland

Nederländerna

Sverige

Danmark

Australien

Irland

Kanada

USA

US-dollar

Förväntat antal år av högskoleutbildning för 17-åringar 2001. Uppgifterna avser grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning. Sverige placerar sig i den övre tredjedelen bland OECD-länderna.

0 1 2 3 4 5

0 1 2 3 4 5

Turkiet

Tjeckien

Slovakien

Schweiz

Tyskland

Ungern

Österrike

Island

Italien

Portugal

Nederländerna

Frankrike

Danmark

Storbritannien

Irland

Kanada

Belgien

Polen

Spanien

Norge

Australien

Grekland

Sverige

Nya Zeeland

USA

Sydkorea

Finland

Antal år

90

och är beroende av både antalet studenter i högre utbildning

och utbildningens längd. Genomsnittet för OECD-länderna

är 2,6 år. I Finland, Sydkorea och USA kan 17-åringar för-

vänta sig 3,5–4,2 år av högskoleutbildning.

I Sverige kan 17-åringar förvänta sig 3,2 år av högskoleut-

bildning. Om indikatorn i stället beräknas för förväntat an-

tal år i all utbildning för 5-åringar hamnar Australien i topp

med 20,6 år och Sverige på andra plats med 20 år. Länder-

genomsnittet är i detta fall 16,9 år. I nästan alla länder kan

kvinnor förvänta sig fl er år av utbildning än män. För Sveri-

ges del kan kvinnor förvänta sig 21,6 års utbildning och män

18,5. Genomsnittet för länderna är 17,2 år för kvinnor och

16,6 för män. Det är dock stora skillnader mellan länderna.

I Sydkorea, Schweiz, Turkiet, Tyskland och Nederländerna

kan män förvänta sig fl er år av utbildning än kvinnor. För-

hållandet är det motsatta i till exempel de nordiska länderna

och Storbritannien.

Hög andel examina inom Hög andel examina inom vård och medicinvård och medicinDå man relaterar antalet examina i högre utbildning (ISCED

5A) till antalet personer i en typisk åldersgrupp för examen

placerar sig Sverige i mitten av skalan av länder. Genomsnit-

tet för länderna är 28,8 procent och för Sveriges del 29,7 pro-

cent 2001. I Finland och Australien är andelen 40–42 pro-

cent medan Tjeckien har lägst andel av alla länder. Schweiz,

Tyskland och Italien har också en relativt låg andel på 18–20

procent. Sistnämnda länder har dock en hög andel utbild-

ningar som är fem år eller längre.

Länderna uppvisar olika särdrag i fördelningen av exa-

mina (ISCED 5A) över ämnesområden. Sverige och de öv-

riga nordiska länderna tillsammans med Nederländerna

har högst andel examina inom det medicinska området

och vårdområdet. Däremot har Sverige en relativt låg andel

inom samhällsvetenskap, 23 procent medan genomsnittet är

32 procent. Inom teknik och naturvetenskap ligger Sverige

på tredje plats med 31 procent efter Sydkorea och Tyskland

som ligger högst med 39 respektive 32 procent.

Sverige ökar inom Sverige ökar inom naturvetenskap och tekniknaturvetenskap och teknikDen svenska satsningen på teknik och naturvetenskap har

under nittiotalet medfört en för dubbling av antalet exami-

nerade inom detta område relaterat till befolkningen i åldern

20–29 år. Detta innebär att Sverige har avancerat uppåt på

skalan i jämförelse med andra länder sedan början av nit-

tiotalet.

Även andra länder har gjort stora satsningar inom områ-

det. Spanien har liksom Sverige fördubblat antalet exami-

nerade inom naturvetenskap och teknik och även i Portugal

har de examinerade ökat kraftigt. Däremot uppvisar Tysk-

land ingen ökning mellan 1993 och 2000.

Många forskarexamina i SverigeMånga forskarexamina i SverigeNär det gäller forskarexamina placerar Sverige sig i toppen

genom den fördubbling av antalet examinerade som skedde

under nittiotalet. Antalet forskarexamina relaterat till be-

folkningen i en typisk åldersgrupp för examen är 2,7 procent

i Sverige, vilket var det högsta uppmätta värdet inom hela

OECD-området.

Andra länder med en relativt hög andel examinerade i

forskarutbildning är Schweiz, Tyskland, Finland, Österrike

och Storbritannien.

Antal examina i högre utbildning relaterat till befolkningen i typisk åldersgrupp för examen 2001. Australien och Finland har högst andel examina i högre utbildning. Uppgifterna avser ISCED nivå 5A (first degree).

0 10 20 30 40 50

0 10 20 30 40 50

5– år

3–5 årTjeckien

Österrike

Schweiz

Tyskland

Italien

Frankrike

Sverige

Japan

Storbritannien

Danmark

Island

Finland

Australien

Procent

91

Välutbildad befolkningVälutbildad befolkningFyra femtedelar av Sveriges befolkning har lägst gymnasieut-

bildning vilket ger Sverige en plats i övre tredjedelen i skalan

av OECD-länder. I Kanada har 41 procent av befolkningen

i åldrarna 25-64 år högskoleutbildning, vilket är den högsta

andelen bland länderna. Sverige kommer här på femte plats

med 32 procent. Uppgifterna avser all högskoleutbildning,

det vill säga ISCED-nivåerna 5B, 5A och 6.

En jämförelse som endast avser nivåerna 5A och 6, det

vill säga för Sveriges del högskoleutbildning som är tre år

eller längre samt forskarutbildning, utfaller något sämre för

svenskt vidkommande. Sverige placerar sig här på nionde

plats med 17 procent, vilket dock är över ländernas genom-

snitt på 15 procent. Sverige har en lägre andel yngre personer

med högskoleutbildning, tre år eller längre, än många andra

länder. Däremot är äldre åldersgrupper mer välutbildade.

Antalet examinerade inom naturvetenskap och teknik per 100 000 i befolkningen i åldern 20–29 år, 1993 och 2000. I många länder har examinatio-nen ökat kraftigt inom teknik och naturvetenskap under nittiotalet. Uppgifterna avser ISCED nivå 5 och 6.

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500

2000

1993Nederländerna

Portugal

Tyskland

Belgien

Spanien

Sverige

Finland

Storbritannien

Irland

Antal

Andelen personer med högskoleutbildning 2001 i relation till befolkningen 25–64 år. Drygt 32 procent av Sveriges befolkning 25–64 år har högskoleutbildning.

0 10 20 30 40 50

0 10 20 30 40 50

Turkiet

Portugal

Italien

Tjeckien

Slovakien

Polen

Ungern

Österrike

Mexico

Grekland

Luxemburg

Frankrike

Tyskland

Spanien

Sydkorea

Nederländerna

Island

Schweiz

Storbritannien

Danmark

Belgien

Nya Zeeland

Australien

Norge

Finland

Sverige

Japan

Irland

USA

Kanada

Procent

Nyckeltal för lärosätenI detta avsnitt redovisas uppgifter som beskriver lärosätenas storlek och verksamhet med

ett antal kvantitativa mått, inklusive resultatmått som examina och studenternas poäng-

produktion.

94

HÖGRE UTBILDNING BEDRIVS vid ett femtiotal universi-

tet och högskolor och andra enheter av mycket varierande

storlek och med olika inriktning på verksamheten. Som ex-

empel kan nämnas att de tio största lärosätena svarar för tre

fj ärdedelar av all utbildning och forskning, medan de övriga

fyrtio svarar för en fj ärdedel. Ser man bara till forskningen

är storleksskillnaderna större. Av forskning och forskarut-

bildning vid universitet och högskolor svarar de tio största

lärosätena för nittio procent.

I vidstående tabeller redovisas ett antal kvantitativa upp-

gifter som beskriver skillnader och likheter mellan läro-

sätena. (De minsta lärosätena med enskild huvudman är

exklude ra de.)

Uppgifterna är sådana som ofta brukar redovisas och an-

vändas i beskrivningar av verksamheten vid universitet och

högsko lor. Det är i den meningen termen nyckeltal har an-

vänts här.

De uppgifter som redovisas är de senast tillgängliga.

Ofta avser uppgifterna kalenderåret 2003, i vissa fall läsåret

2002/03. I samtliga fall är de redovisade uppgifterna lika

med de uppgifter som har rapporterats från respektive läro-

säte till Statistiska centralbyrån (SCB) eller direkt till Hög-

skoleverket. I de fall ett nyckeltal har utelämnats beror det på

att det grundar sig på individ uppgifter och att antalet indivi-

der är alltför litet eller att uppgift inte kan förekomma

I nedanstående text defi nieras och kommenteras de re-

dovisade uppgifterna i den ordning som de förekommer i

tabellerna.

Uppgifterna i tabellen fi nns – tillsammans med uppgifter

för föregående år – även tillgängliga i en särskild applikation

på Högskoleverkets webbplats, www.hsv.se.

Nybörjare i grundutbildningenNybörjare i grundutbildningenNybörjare vid lärosätet. Uppgifterna avser antalet nybör-

jare läsåret 2002/03. Uppgifterna anger det antal individer

som för första gången började sina studier vid det aktuella

läro sätet.

Första gången vid universitet eller högskola. Denna

uppgift redovisar det antal som för första gången började

sina studier vid det aktuella lärosätet och dessutom inte ti-

digare hade studerat vid något annat lärosäte, dvs. det är

en delmängd av antalet som är nybörjare vid lärosätet. Av

tabellen framgår till exempel att 40 procent av de studenter

som började vid ett visst lärosäte läsåret 2002/03 tidigare

hade studerat vid något annat lärosäte. Alla övriga uppgifter

under rubriken ”Nybörjare i grundutbildningen”, till exem-

pel könsfördelning, medianålder och andel med arbetarbak-

grund, avser denna grupp, dvs. de som inte bara är nya vid

lärosätet utan börjar sina första studier vid universitet och

högskolor. I högskole statistiken brukar denna grupp kallas

högskolenybörjare.

Andel nybörjare på förstahandsval. Andel av nybörjar-

na som började på den utbildning de hade valt i första hand;

i procent. För alla högskolenybörjare på program hösttermi-

nen 2003 vid respektive lärosäte, vilka fanns med som sö-

kande i VHS söksystem, har man undersökt om de har bör-

jat på den utbildning de valde i första hand eller på ett lägre

prioriterat alternativ. Den andel nybörjare på förstahandsval

som redovisas är antalet nybörjare på förstahandsvalet av alla

som fi nns med i VHS söksystem. Uppgift redovisas inte för

de lärosäten där färre än 70 procent av högskolenybörjarna

fi nns med i VHS söksystem. (Genomsnittet är 79 procent.)

Kvarvarande år 2. Uppgiften anger hur stor andel av

dem som var högskolenybörjare vid ett visst lärosäte läsåret

2001/02 som var registrerade som studerande vid samma lä-

rosäte följande läsår, dvs. läsåret 2002/03. Uppgiften anges i

procent. För hela riket är andelen 62 procent, vilket visar på

en betydande rörlighet bland studenterna.

Medianålder för högskolenybörjare. De studenter som

för första gången kommer till ett universitet eller en högskola

har en medianålder av mellan 22 och 23 år.

Andel män. Andel män bland högskolenybörjarna; i pro-

cent.

Andel med arbetarbakgrund. Andel bland högskoleny-

börjarna som kommer från arbetar hem enligt den socioeko-

nomiska indelning som SCB använder. Uppgifter om social

bakgrund för högskolestudenter publiceras löpande i Statis-

tiska meddelanden, senast i UF 20 SM 0202, 2002. Uppgif-

terna avser högskolenybörjare upp till och med 34 års ålder

och det bortfall som förekommer är ungefär tio procent.

Som framgår av tabellen är skillnaderna mellan lärosäten be-

tydande, vilket hänger samman både med utbild nings utbud

och social struktur i det område som är lärosätets huvud-

sakliga rekryterings område. Uppgiften redovisas i procent.

Jämfört med tidigare redovisade uppgifter har vissa juste-

ringar skett då den nya redovisningen baseras på uppgifter

om föräldrarnas yrke från folk- och bostadsräkningen 1990.

I tidigare redovisning användes uppgifter från folk- och bo-

stadsräkningen 1985.

Jämförelsetal för andel med arbetarbakgrund. För var-

je lärosäte anges ett jämförelsetal som visar andelen med ar-

95

betarbakgrund bland nybörjarna vid lärosätet dividerat med

motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma

kommuner och i samma åldrar, dvs. ett tal som visar hur hög

andelen med arbetarbakgrund skulle ha varit om den sociala

bakgrunden inte spelade någon roll för sannolikheten att

börja studera. Jämförelsetalet 0,50 visar till exempel att ande-

len med arbetarbakgrund bland nybörjarna bara är hälften

så stor som den skulle ha varit om arbetar barnen hade varit

representerade bland nybörjarna i samma utsträckning som

i ett genomsnitt av befolkningen i samma åldrar och från

samma kommuner.

Andel med utländsk bakgrund. Andel studenter som

själva är födda utomlands eller har två föräldrar födda ut-

omlands, exklusive adoptivbarn; i procent.

Jämförelsetal för andel studenter med utländsk bak-

grund. Jämförelsetalet avseende utländsk bakgrund är fram-

räknat på samma sätt som jämförelsetalet avseende social

bakgrund. Andelen med utländsk bakgrund bland nybör-

jarna vid lärosätet dividerad med motsvarande andel för ett

genomsnitt av individer från samma kommuner och i och i

samma ålder. Totalt sett är jäm förelsetalet 0,96, vilket visar

att studenter med utländsk bakgrund är något underrepre-

senterade bland nybörjarna vid universitet och högskolor.

Skillnaderna är dock stora mellan lärosäten.

Andel med högskoleutbildade föräldrar. Andel hög-

skolenybörjare som kommer från en hemmiljö där minst

en av föräldrarna har utbildning på högskolenivå, nivå fem

i Svensk utbildningsnomenklatur, SUN, se vidare Statistis-

ka meddelanden UF 20 SM 0202, 2002. Uppgiften avser

nybörjare i åldrar upp till och med 34 år och andelen som

det saknas uppgift om är cirka åtta procent. Den redovisade

uppgiften avser andel i procent.

Jämförelsetal för andel med högskoleutbildade för-

äldrar. Detta jämförelsetal är bildat på samma sätt som de

föregående jämförelsetalen, dvs. genom en standardvägning

som tar hänsyn till kommun och ålder. På samma sätt som

när det gäller social bakgrund avser uppgifterna högskole-

nybörjare upp till och med 34 års ålder.

Studenter i grundutbildningenStudenter i grundutbildningenAntal helårsstudenter. Antal helårsstudenter (Hst), exklu-

sive uppdragsutbildning, år 2003.

Antal helårsprestationer. Antal helårsprestationer (Hpr),

exklusive uppdragsutbildning, år 2003.

Prestationsgrad. Antal helårsprestationer dividerat med

antal helårsstudenter; anges i procent. Som alla tvärsnitts-

mått påverkas även detta mått av den eftersläpning som fi nns

i resultatet, antalet helårsprestationer, i förhållande till an-

talet helårsstudenter. Detta har betydelse framför allt när

volymen i verksamheten ökar eller minskar kraftigt.

Andel studenter på kurser med jämn könsfördelning.

Andel studenter på kurser där andelen kvinnor och män

ligger inom intervallet 40–60 i pro cent av alla kurser vid lä-

rosätet. Kurserna har vägts med antalet helårsstudenter som

vikt. Uppgifterna avser alla kurser läsåret 2002/03.

Andel icke-traditionella studenter. För att räknas som

icke-traditionell student ska den studerande uppfylla minst

ett av följande tre kriterier: börjat studierna vid 25 års ålder

eller senare, studera på deltid, gjort ett sammanhängande

uppehåll i studierna vid universitet och högskolor som om-

fattar minst tre terminer. Uppgiften avser andelen icke-tra-

ditionella studenter av alla som var registrerade som stude-

rande höstterminen 2003; i procent.

Andel i återkommande utbildning. Andel av alla stu-

denter som var registrerade höst terminen 2003 som har haft

ett sammanhängande uppehåll om minst tre terminer; i pro-

cent.

Återkommande efter examen. Andel av alla studenter

som var registrerade höst terminen 2003 som har haft ett

sammanhängande uppehåll om minst tre terminer och före

uppehållet hade avlagt examen; i procent.

Grundutbildningsprofi l. Antalet helårsstudenter (Hst)

år 2001 fördelat över utbildnings områden; anges i procent.

Examina i grundutbildningenExamina i grundutbildningenAntal avlagda examina. Totala antalet avlagda examina

läsåret 2000/01. För examens uppgifterna gäller att anta-

len regelmässigt underskattar det faktiska antalet något på

grund av eftersläpning i rapporteringen. Föregående år blev

det defi nitiva antalet examina cirka två procent högre. På

följande rader i tabellen särredovisas antalet examina i någ-

ra större grupper: magisterexamina, civilingenjörsexamina

samt kandidat examina.

Förstagångsexaminerade. Med förstagångsexaminerade

menas antalet individer som avlägger sin första examen vid

universitet eller högskola. Av de examina som avlades under

läsåret 2002/03 avlades en fj ärdedel av studenter som redan

avlagt en examen – tidigare eller under samma läsår. Van-

96

liga kombinationer är kandidatexamen tillsammans med

ingen jörsexamen, sjuksköterskeexamen eller magisterexa-

men. Skillnaden mellan antalet avlagda examina och an-

talet förstagångsexaminerade individer är stor mellan olika

lärosäten, bland annat beroende på skillnader i praxis när

det gäller hanteringen i utfärdandet av examens bevis. Anta-

let förstagångsexaminerade är därför ofta ett bättre mått på

utbildningsresultatet än antalet avlagda examina.

Andel förstagångsexaminerade av alla examina. Upp-

giften visar skillnaden mellan lärosäten i antal examina och

antal förstagångsexaminerade, dvs. antal examinerade indi-

vider. Uppgiften anges i procent.

Genomsnittligt poänginnehåll i examen (antal år).

För alla förstagångsexaminerade redovisas antalet poäng i

examen omräknat till helår, dvs. 120 poäng är tre år, 160 po-

äng är fyra år osv. Uppgiften ger således en bild av skillnader

i utbildningarnas längd mellan läro sätena.

Examen eller 120 poäng inom 7 år. Uppgiften anger

hur stor andel av högskolenybör jar na 1995/96 som inom 7 år,

dvs. fram till och med läsåret 2002/03, hade avlagt examen

eller uppnått 120 poäng utan att avlägga examen. Uppgif-

ten anges i procent. Observera att alla poäng räknas och att

examina räknas även om prestationerna har utförts vid ett

annat lärosäte än det där studenten började 1995/96. Byte av

lärosäte påverkar således inte utfallet.

Genomsnittspoäng efter 3 år. Uppgiften anger hur

många poäng de studenter som började vid lärosätet (hög-

skolenybörjarna) 1999/2000 har tagit under de första tre

åren. För student er som bytt lärosäte räknas även poängen

vid det nya lärosätet in. I genomsnitt ligger värdet på denna

variabel på 70 av de 120 poäng som tre års heltidsstudier om-

fattar. Skälen till det låga värdet i förhållande till 120 poäng

är dels att tentamensresultaten regelmässigt har en viss ef-

tersläpning, dels att relativt många studenter slutar efter en

kortare tids studier.

Internationellt studentutbyte Internationellt studentutbyte (grundutbildningen)(grundutbildningen)Antal inresande studenter. Uppgiften anger antalet inre-

sande studenter i lärosätenas utbytesprogram kalenderåret

2003, det vill säga internationellt studentutbyte som ingår i

Erasmus-programmet och annat studentutbyte som organi-

seras av lärosätena.

Antal utresande studenter. Uppgiften anger antalet ut-

resande studenter i lärosätenas utbytesprogram kalenderåret

2003, det vill säga internationellt studentutbyte som ingår i

Erasmus-programmet och annat studentutbyte som organi-

seras av lärosätena.

Utresande studenter av för första gången examinera-

de. För att få ett relativt mått på hur vanligt det är att stu-

denterna deltar i internationellt studentutbyte har antalet

utresan de studenter satts i relation till antalet som avlagt

sin första examen. Måttet ger en bild av hur stor andel av de

examinerade som har en period av studier utomlands i sin

utbildning. Eftersom det fi nns en diff erens i tid mellan an-

talet utresande och antalet examinerade så påverkar kraftiga

ökningar eller minskningar i volymerna måttet.

ForskarutbildningForskarutbildningÖvergång till forskarutbildning. Examinerade i grundut-

bildningen vid respektive lärosäte läsåren 1994/95–1998/99

som fram till och med läsåret 2002/03 hade börjat i fors-

karutbildning. Uppgiften anges i procent och avser alla som

börjat i forskarutbildning oavsett vid vilket lärosäte.

Antal nybörjare. Uppgiften avser antalet nybörjare i fors-

karutbildning läsåret 2002/03.

Antal aktiva forskarstuderande vårterminen 2003.

Uppgiften avser antal aktiva i forskarutbildning vårtermi-

nen 2003. Som aktiva forskarstuderande anses de som har

rapporterats studera på minst tio procent av heltid.

Antal forskarstuderande vårterminen 2003, heltids-

ekvivalenter. Uppgiften avser antalet i forskarutbildning

vårterminen 2003 angivet i heltidsekvivalenter.

Antal med doktorandanställning vårterminen 2003,

heltidsekvivalenter. Antalet med doktorandanställning

omräknat till heltidsekvivalenter.

Andel med doktorandanställning. Uppgiften anger hur

stor del av forskarutbildningen vid lärosätet som fi nansieras

genom doktorandanställningar; i procent.

Forskarstuderande/doktorsexamen. Uppgiften anger

relationen mellan antalet forskar studerande angivet i hel-

tidsekvivalenter och antalet avlagda doktorsexamina. Om

studie tiden per heltidsekvivalent är fyra år och tillfl ödet av

nya studenter är konstant blir talet fyra, vilket är lika med

normalstudietiden. Talet påverkas dock i hög grad av för-

ändringar i infl ödet av nya studenter. Det blir högt i ett

skede av ökad tillströmning eller vid uppbyggnad av utbild-

ningen, till exempel för de nya universiteten.

Antal doktorsexamina. Antal avlagda doktorsexamina

läsåret 2002/03.

Antal licentiatexamina. Antal avlagda licentiatexamina

läsåret 2002/03.

97

Personal/lärarePersonal/lärareAntal anställda. Uppgiften avser samtliga anställda i okto-

ber 2003 enligt SCB:s personal statistik, exklusive anställda

doktorander. Antalet anställda är omräknat till heltidsper-

soner.

Andel lärare. Uppgifterna avser andel lärare i procent av

alla anställda. Antalet anställda respektive lärare är omräk-

nat till heltidspersoner. I gruppen lärare ingår professorer,

lektorer, adjunkter, forskarassistenter, gäst- och timlärare

samt annan forskande och under visande personal.

Antal lärare. Uppgiften avser antal lärare, exklusive an-

ställda doktorander, omräknade till heltidspersoner. Uppgif-

terna avser all forskande och undervisande personal enligt

SCB:s personalstatistik med mät tidpunkt i oktober 2003. I

gruppen lärare ingår professorer, lektorer, adjunkter, fors-

karassistenter, gäst- och timlärare samt annan forskande och

under visande personal.

Andel kvinnor. Andel kvinnor bland lärarna; i procent.

Antal helårsstudenter per lärare. På totalnivå ger antalet

helårsstudenter per lärare ett mått på lärarresursen vid läro-

sätet i förhållande till studentpopulationen. Lärartätheten

varierar kraftigt mellan utbildningsområdena. Dessutom är

det stora skillnader mellan lärosätena i hur stor del av lärar-

nas tid som ägnas forskning. Vid vissa av de mindre lärosäte-

na arbetar lärarpersonalen nästan uteslutande med undervis-

ning. Vid de stora universiteten och vid vissa fackhögskolor

ägnas större delen av lärarinsatsen åt forskning.

Antal disputerade lärare. Uppgiften avser antal med

doktorsexamen av all undervisande och forskande personal

enligt SCB:s utbildningsregister; i heltidsekvivalenter.

Andel disputerade lärare. Antalet disputerade lärare en-

ligt SCB:s utbildningsregister i relation till hela antalet lä-

rare, exklusive doktorandanställda, enligt ovan; i procent.

Andelen disputerade lärare varierar stort mellan lärosätena

beroende bl.a. på huvudinriktning och hur länge under-

visning och forskning bedrivits. Så är t.ex. andelen dispu-

terade lärare vid de konstnärliga högskolorna låg eftersom

högskoleförord ningen föreskriver annan behörighet för an-

ställning vid dessa högskolor. Vidare är andelen disputerade

lärare i regel lägre vid de nya högskolorna än vid de gamla

universiteten

Antal professorer. Antalet professorer, i heltidsekvivalen-

ter, i oktober 2003 enligt SCB:s personalstatistik.

Andel professorer. Uppgiften avser andel professorer av

alla lärare, båda talen räknade i heltidsekvivalenter; i pro-

cent.

EkonomiEkonomiOmslutning. Uppgiften avser de totala kostnaderna år 2003

enligt lärosätenas årsredovisningar och anges i miljoner kro-

nor. Denna uppgift ger en bild av storleken på lärosätets

verksamhet.

Lokalkostnader. Uppgiften avser de lokalkostnader som

redovisas i respektive lärosätes årsredovisning för 2003 och

anges i procent av de totala kostnaderna. Uppgifterna är inte

helt jäm förbara mellan lärosätena då det fi nns skillnader i

vilka kostnader som olika lärosäten inne fattar i lokalkost-

nader. Ett exempel är kostnader för städning. I huvudsak

har dock skillnaderna i lokalkostnader mellan lärosätena sin

grund i vilken typ av utbildning och forskning som utförs.

Konstnärlig utbildning och idrott är mer än genomsnittligt

lokal krävande och det gäller även teknik och naturveten-

skap, medan lokalbehoven är mindre omfattande inom det

de samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena till

exempel.

Bibliotekskostnader. Bibliotekskostnaderna avser kost-

naderna för centralbiblioteken vid respektive lärosäte år

2003, exklusive kostnader för lokaler, som andel av lärosä-

tets totala kostnader; i procent. Uppgiften är hämtad från

respektive lärosätes årsredovisning. På samma sätt som för

lokalkostnader fi nns ingen fullständig överensstämmelse

mellan lärosätena i vad som ingår i bibliotekskostnaden.

Dessutom fi nns skillnader i hur mycket av verksamheten

som sker centralt och hur mycket som sker i mindre enheter

inom lärosätet.

Andel grundutbildning. Uppgiften anger hur stor andel

av kostnaderna för hela verksamheten, exklusive sådan verk-

samhet som redovisats som övrig, som avser verksamhetsgre-

nen grundutbildning; i procent.

Andel forskning/forskarutbildning. Uppgiften anger

hur stor andel av kostnaderna för hela verksamheten, exklu-

sive sådan verksamhet som redovisats som övrig, som avser

verksamhetsgrenen forskning/forskarutbildning; i procent.

FinansieringFinansieringExtern fi nansiering. Huvuddelen av verksamheten vid uni-

versitet och högskolor fi nansieras med statliga anslag. I ge-

nomsnitt är denna andel drygt 60 procent. Övrig fi nansie-

ring kommer från forskningsråd, andra statliga organisa-

tioner, stiftelser inrättade med löntagar fondsmedel, andra

stiftelser, kommuner, landsting (inklusive fi nansiering av

den landstings kommunala vårdutbildningen), privata före-

98

tag med mera. Dessa medel brukar kallas externa då de är

villkorade på ett annat sätt än de statliga direktanslagen.

Uppgiften avser de totala externa medlen i procent av hela

intäkten till lärosätet för år 2003.

Anslag. De statliga direktanslagens andel av den totala

intäkten för år 2003; i procent.

Forskningsanslag. Intäkten från forskningsanslag som

andel av de totala intäkterna från statliga anslag för år 2003;

i procent. Uppgiften ger således en bild av hur de statliga

anslagen fördelas på de båda verksamhetsgrenarna grundut-

bildning och forskning/forskar utbildning.

Andel uppdragsutbildning. Andel av de totala intäk-

terna till grundutbildningen som avsåg upp dragsutbildning;

i procent.

Andel uppdragsforskning. Andel av de totala intäkterna

till verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning som

avsåg upp dragsforskning; i procent.

Forskningsfi nansieringForskningsfi nansieringIntäkter. Intäkterna för forskning och forskarutbildning

kommer från anslag och externa intäkter. Uppgiften avser

de totala intäkterna till verksamhetsgrenen år 2003; i mil-

joner kronor.

Extern fi nansiering. De externa intäkterna till forskning

och forskarutbildning redovisas i lärosätenas resultaträk-

ningar som intäkter av uppdrag, avgifter och bidrag. Bidrag

för forskning lämnas från forskningsråd, statliga myndighe-

ter, kommuner och landsting, EU, svenska företag, svenska

organisationer utan vinstsyfte, utländska företag, utländska

organisationer utan vinstsyfte och övrigt. Uppgiften avser

andelen extern fi nansiering som andel av de totala intäkterna

till verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning år

2003; i procent.

Intäkter från Vetenskapsrådet. Intäkter från Veten-

skapsrådet (och tidigare motsvarigheter) år 2003; i procent av

externa intäkter till verksamhetsgrenen forskning och fors-

karutbildning. Andelen intäkter från forskningsråd (Veten-

skapsrådet) följs ofta med särskilt intresse på grund av kon-

kurrensen om dessa medel och den omfattande vetenskap-

liga prövning som föregår tilldelningen av dessa medel.

Lärosäten i nyckeltalstabellen

Uppsala universitet UU

Lunds universitet LU

Göteborgs universitet GU

Stockholms universitet SU

Umeå universitet UmU

Linköpings universitet LiU

Karolinska institutet KI

Kungl. Tekniska högskolan KTH

Chalmers tekniska högskola CTH

Luleå tekniska universitet LTU

Handelshögskolan i Stockholm HHS

Sveriges lantbruksuniversitet SLU

Karlstads universitet KAU

Växjö universitet VXU

Örebro universitet ÖU

Blekinge tekniska högskola BTH

Högskolan i Jönköping HJ

Högskolan i Kalmar HK

Malmö högskola MAH

Mitthögskolan MH

Mälardalens högskola MdH

Högskolan i Borås HB

Högskolan Dalarna HDa

Högskolan på Gotland HG

Högskolan i Gävle HiG

Högskolan i Halmstad HH

Högskolan Kristianstad HKr

Högskolan i Skövde HS

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla HTU

Idrottshögskolan i Stockholm IH

Lärarhögskolan i Stockholm LHS

Södertörns högskola SH

Danshögskolan DH

Dramatiska institutet DI

Konstfack KF

Kungl. Konsthögskolan KKH

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm KMH

Operahögskolan i Stockholm OH

Teaterhögskolan i Stockholm TH

Riket UU LU GU SU UMU LIU KI KTH CTH

Nybörjare i grundutbildningenNybörjare vid lärosätet 143 725 9 090 11 450 11 547 12 380 6 417 6 713 3 283 5 003 3 392Första gången i högskoleutbildning 83 319 5 098 7 316 6 193 6 009 3 912 4 643 1 311 2 916 2 420Andel nybörjare på förstahandsval (procent) 76 77 80 74 - 75 79 68 84 88Kvarvarande år 2 (procent) 69 67 69 66 53 72 74 83 79 81Medianålder, högskolenybörjare 22,6 21,5 21,5 22,7 22,5 22 21,8 24,9 22,2 21,8Andel män, högskolenybörjare (procent) 42 40 46 33 38 40 49 23 74 79Andel med arbetarbakgrund (procent) 24 18 16 22 16 25 21 23 18 - Jämförelsetal, social bakgrund 0,73 0,57 0,52 0,67 0,64 0,73 0,59 0,86 0,66 - Andel med utländsk bakgrund (procent) 15 14 13 15 22 8 11 34 28 13Jämförelsetal, utländsk bakgrund 0,96 0,93 0,78 0,88 0,96 0,89 0,85 1,52 1,28 0,83Andel med högutbildade föräldrar (procent) 28 40 42 34 40 29 32 34 40 - Jämförelsetal, föräldrars utbildning 1,43 1,66 1,84 1,6 1,44 1,5 1,73 1,42 1,54 - Studenter i grundutbildningenAntal studenter (hösttermin) 340 034 23 616 30 207 30 447 26 552 18 332 19 961 6 997 14 118 9 426Antal helårsstudenter 299 746 20 657 27 013 26 115 24 632 16 345 17 971 5 263 12 032 8 737Antal helårsprestationer 246 369 16 738 21 640 21 164 18 470 13 782 14 964 4 810 9 955 7 568Prestationsgrad (procent) 82 81 80 81 75 84 83 91 83 87Andel helårsstudenter på kurser med jämn könsfördelning (procent) 26 30 32 27 35 29 17 27 17 12Andel icke-traditionella studenter (procent) 52 42 40 56 56 49 40 65 40 27Andel i återkommande utbildning (procent) 25 22 20 31 31 25 17 40 18 11Återkommande efter examen (procent) 10,6 8,5 6,4 13,2 9,8 11,5 6,7 25,7 5,8 3,1Grundutbildningsprofi l, andel helårsstudenter, procentHumaniora, samhällsvetenskap, juridik 45 50 56 51 77 44 35 7 7 2Naturvetenskap 12 15 8 17 11 13 17 7 22 - Teknik 18 9 20 1 5 10 26 2 72 98Övriga 25 26 16 32 7 33 21 84 1 - Examina i grundutbildningenTotalt antal avlagda examina 47 755 3 552 3 693 3 393 3 209 3 392 3 093 1 746 1 935 1 250Antal magisterexamina 9 054 1 053 1 081 1 006 1 211 761 764 139 154 13Antal civilingenjörsexamina 3 951 247 631 - - 139 633 - 1 137 720Antal kandidatexamina 10 982 496 579 626 1 275 677 583 531 4 1Antal förstagångsexaminerade 36 423 2 655 2 983 2 497 2 402 2 367 2 359 862 1 840 1 109Andel förstagångsexaminerade (procent) 76 75 81 74 75 70 76 49 95 89Genomsnittligt poänginnehåll i examen (antal år) 3,6 4 4,1 3,9 3,8 3,6 3,9 3,7 3,9 3,9Examen eller 120 poäng inom 7 år (procent) 63 66 67 63 55 68 68 74 66 71Genomsnittspoäng efter 3 år 76 76 73 74 64 79 82 81 83 85Internationellt studentutbyte (grundutbildningen)Antal inresande studenter 10 566 1 063 1 459 580 620 340 726 223 775 392Antal utresande studenter 6 434 711 803 471 177 240 592 141 604 257Utresande studenter av första gången examinerade (procent) 18 27 27 19 7 10 25 16 33 23ForskarutbildningÖvergång till forskarutbildning (procent) 7,1 13,9 10,3 8,2 11,6 9,2 8,8 9,8 11,3 11,1Antal nybörjare i forskarutbildning 3 863 490 607 387 298 226 260 386 308 233Antal aktiva forskarstuderande (vårtermin) 19 333 2 418 3 074 2 221 1 866 1 133 1 247 2 001 1 727 1 113Antal forskarstuderande (vårtermin, heltidsekvivalenter) 13 806 1 788 2 148 1 469 1 420 818 800 1 417 1 262 796Antal anställda som doktorand (vårtermin, heltidsekvivalenter) 7 327 988 1 178 524 668 519 484 476 769 579Andel doktorandanställningar (heltidsekvivalenter, procent) 53 55 55 36 47 63 60 34 61 73Antal forskarstuderande (heltidsekvivalenter) / doktorsexamen 5 5 5 5 5 6 5 5 6 6Antal doktorsexamina 2 588 394 469 282 263 138 165 297 206 131Antal licentiatexamina 984 115 122 67 113 25 80 53 170 130Personal/lärareAntal anställda (heltidsekvivalenter) 43 861 3 790 4 796 3 983 2 799 3 074 2 475 2 934 2 128 1 672Andel lärare (procent) 55 55 53 55 63 57 58 46 56 50Antal lärare (heltidsekvivalenter) 24 227 2 067 2 529 2 174 1 750 1 740 1 446 1 337 1 189 840Andel kvinnor (av lärare, procent) 39 36 31 45 40 43 38 47 18 15Antal helårsstudenter per lärare 12,4 10,0 10,7 12 14,1 9,4 12,4 3,9 10,1 10,4Antal disputerade lärare (heltidsekvivalenter) 11 957 1 286 1 557 1 224 997 810 779 845 645 516Andel disputerade lärare (procent) 49 62 62 56 57 47 54 63 54 61Antal professorer (heltidsekvivalenter) 3 659 447 558 419 322 232 240 274 219 152Andel professorer (av lärare, procent) 15 22 22 19 18 13 17 21 18 18EkonomiOmslutning, miljoner kronor 43 701 3 884 4 957 4 007 2 700 2 749 2 451 3 639 2 741 2 142varav lokalkostnader (procent) 14,2 14,3 13,3 13,6 17,3 10,4 14 13,2 18,4 16 bibliotekskostnader (procent) 2,7 3,3 2 2,7 3,3 2,2 2,9 2,4 - - Andel grundutbildning (procent) 46,4 31,8 35,4 42,2 39,4 45,3 51,5 21,6 35,1 33,6Andel forskning/forskarutbildning (procent) 53,3 68,2 64,6 57,8 60,6 54,7 48,5 78,4 64,9 66,4FinansieringAndel extern fi nansiering (procent) 35,3 39,2 40,4 33,5 33,9 31 31,7 51,1 45,5 51,1Andel (statliga) anslag (procent) 64,7 60,8 59,6 66,5 66,1 69 68,3 48,9 54,5 48,9varav forskningsanslag (procent) 37 53,4 48 43,9 51,7 44,6 31,3 64,2 43,5 38,2Andel uppdragsutbildning (procent) 5,3 5 2,5 2,3 4,9 10,4 4,2 18,2 2,1 5,4Andel uppdragsforskning (procent) 6,2 5,9 3,1 9,1 3 8,1 7,3 8,9 5,2 7,2Forskningsfi nansieringIntäkter, miljoner kronor 23 072 2 653 3 175 2 381 1 637 1 484 1 172 2 763 1 772 1 377varav extern fi nansiering (procent) 54,8 52,2 56,1 50,5 44 43,6 56,1 59,6 63,4 71,4 intäkter från Vetenskapsrådet (procent) 15 22,5 19,3 16,3 25 14,6 16,8 13,8 15,6 12,8

LTU HHS SLU KAU VXU ÖU BTH HJ HK MAH

Nybörjare i grundutbildningenNybörjare vid lärosätet 3 780 523 1 647 4 123 5 102 4 591 1 680 4 409 3 532 7 522Första gången i högskoleutbildning 2 605 357 996 2 529 2 737 2 875 871 2 853 2 108 3 180Andel nybörjare på förstahandsval (procent) 75 96 80 77 74 71 - 73 76 74Kvarvarande år 2 (procent) 72 91 75 67 68 68 65 70 66 70Medianålder, högskolenybörjare 22,9 21,7 22,9 22,8 22,4 22,6 23,2 22,6 22,6 23,8Andel män, högskolenybörjare (procent) 49 62 46 37 44 36 51 42 42 35Andel med arbetarbakgrund (procent) 30 - - 31 28 28 31 29 31 30Jämförelsetal, social bakgrund 0,77 - - 0,8 0,75 0,77 0,83 0,8 0,83 0,89Andel med utländsk bakgrund (procent) 7 - - 9 14 12 12 14 9 22Jämförelsetal, utländsk bakgrund 0,74 - - 0,94 1,06 0,89 1,08 1,04 0,83 1,05Andel med högutbildade föräldrar (procent) 21 - - 19 20 21 22 21 17 22Jämförelsetal, föräldrars utbildning 1,35 - - 1,22 1,32 1,27 1,35 1,34 1,09 1,14Studenter i grundutbildningenAntal studenter (hösttermin) 9 736 1 538 3 806 10 822 11 011 11 123 3 613 8 676 7 334 13 998Antal helårsstudenter 8 268 1 282 3 425 8 475 8 760 9 499 2 837 7 229 6 430 11 060Antal helårsprestationer 7 165 1 201 3 010 7 226 6 747 7 987 2 303 6 038 5 415 9 115Prestationsgrad (procent) 87 94 88 85 77 84 81 84 84 82Andel helårsstudenter på kurser med jämn könsfördelning (procent) 25 - 16 27 29 31 19 24 22 21Andel icke-traditionella studenter (procent) 52 22 39 57 54 52 51 46 49 61Andel i återkommande utbildning (procent) 23 6 17 28 28 24 21 21 22 30Återkommande efter examen (procent) 9,8 1 4,9 13,5 13 9,1 6,5 10,3 7,8 13,1Grundutbildningsprofi l, andel helårsstudenter, procentHumaniora, samhällsvetenskap, juridik 32 100 11 53 58 50 28 45 37 37Naturvetenskap 10 - 72 11 12 6 7 5 14 5Teknik 33 - - 13 6 16 50 22 24 16Övriga 25 - 17 23 24 28 15 28 26 42Examina i grundutbildningenTotalt antal avlagda examina 1 404 212 705 1 307 1 196 1 540 476 1 150 693 1 742Antal magisterexamina 174 210 211 213 224 273 154 217 68 18Antal civilingenjörsexamina 438 - - - - - - - - - Antal kandidatexamina 276 2 9 257 401 395 169 216 197 75Antal förstagångsexaminerade 1 134 197 650 1 126 986 1 277 393 988 495 1 350Andel förstagångsexaminerade (procent) 81 93 92 86 82 83 83 86 71 78Genomsnittligt poänginnehåll i examen (antal år) 3,9 4 4,1 3,3 3,4 3,5 3,4 3,4 3,3 3Examen eller 120 poäng inom 7 år (procent) 63 - - 63 62 70 52 69 61 - Genomsnittspoäng efter 3 år 79 - 85 74 73 76 73 78 74 73Internationellt studentutbyte (grundutbildningen)Antal inresande studenter 261 133 207 194 561 286 81 621 114 115Antal utresande studenter 178 120 76 94 268 139 14 398 81 90Utresande studenter av första gången examinerade (procent) 16 61 12 8 27 11 4 40 16 7ForskarutbildningÖvergång till forskarutbildning (procent) 7,6 5,6 14,7 3 3,7 2,8 5,7 1 3 1,9Antal nybörjare i forskarutbildning 117 34 169 46 81 88 28 15 16 17Antal aktiva forskarstuderande (vårtermin) 500 206 803 203 206 252 78 60 58 52Antal forskarstuderande (vårtermin, heltidsekvivalenter) 372 157 613 145 139 182 59 37 49 27Antal anställda som doktorand (vårtermin, heltidsekvivalenter) 242 20 398 101 109 77 50 35 26 16Andel doktorandanställningar (heltidsekvivalenter, procent) 65 13 65 70 79 42 84 93 52 59Antal forskarstuderande (heltidsekvivalenter) / doktorsexamen 7 6 5 15 23 11 20 12 25 7Antal doktorsexamina 52 25 119 10 6 17 3 3 2 4Antal licentiatexamina 59 5 9 17 4 4 3 1 - 3Personal/lärareAntal anställda (heltidsekvivalenter) 1 133 221 2 457 959 671 952 387 588 654 1 087Andel lärare (procent) 56 45 48 60 56 53 46 57 55 54Antal lärare (heltidsekvivalenter) 637 99 1 170 580 376 509 179 336 362 586Andel kvinnor (av lärare, procent) 33 16 37 45 36 45 40 49 39 51Antal helårsstudenter per lärare 13 12,9 2,9 14,6 23,3 18,7 15,8 21,5 17,7 18,9Antal disputerade lärare (heltidsekvivalenter) 262 76 742 170 134 197 58 104 97 206Andel disputerade lärare (procent) 41 76 63 29 36 39 32 31 27 35Antal professorer (heltidsekvivalenter) 79 43 179 37 34 49 18 29 24 40Andel professorer (av lärare, procent) 12 43 15 6 9 10 10 9 7 7EkonomiOmslutning, miljoner kronor 1 204 294 2 245 769 627 831 377 537 563 868varav lokalkostnader (procent) 12,8 8,7 12,2 12,5 15 15,4 13,9 14,7 15 14,1 bibliotekskostnader (procent) 2,8 - - 3,3 3,3 4,4 - 2,6 2 2,2Andel grundutbildning (procent) 51,9 50,3 24,4 68,8 68,8 68,3 69,7 77,5 78,4 83Andel forskning/forskarutbildning (procent) 48,1 49,7 70 31,2 31,2 31,7 30,3 22,5 21,6 17FinansieringAndel extern fi nansiering (procent) 33,4 70,6 47,6 21,9 20 17 30,3 25,5 22,8 16,8Andel (statliga) anslag (procent) 66,6 29,4 52,4 78,1 80 83 69,7 74,5 77,2 83,2varav forskningsanslag (procent) 29,5 34,6 64,7 23,3 25,1 22 23,3 9 13,8 9,6Andel uppdragsutbildning (procent) 2,9 - 1,8 5 11,1 3,4 15 5,6 12,6 6Andel uppdragsforskning (procent) 13,4 0,4 4,2 9,3 16,2 2,1 - 4,2 - 4,5Forskningsfi nansieringIntäkter, miljoner kronor 564 120 1 535 246 207 249 108 121 119 140varav extern fi nansiering (procent) 58,8 83,6 51,4 42,4 33,5 39,9 42,9 69,8 47,6 48,5 intäkter från Vetenskapsrådet (procent) 5,4 6,1 3,8 7,7 - 11,7 - 4,1 10,7 15,4

MH MDH HB HDA HG HIG HH HKR HS HTU

Nybörjare i grundutbildningenNybörjare vid lärosätet 4 450 3 899 3 776 3 564 1 545 3 749 2 635 3 049 2 047 3 173Första gången i högskoleutbildning 2 526 2 493 1 956 2 180 516 1 994 1 543 1 558 1 346 1 730Andel nybörjare på förstahandsval (procent) 75 73 67 74 70 73 74 68 67 68Kvarvarande år 2 (procent) 65 68 64 69 57 68 67 71 71 70Medianålder, högskolenybörjare 24,1 22,9 24,4 24,2 23,9 24,8 22,3 23,1 22,6 26,3Andel män, högskolenybörjare (procent) 35 39 29 42 46 40 42 35 43 34Andel med arbetarbakgrund (procent) 29 29 32 33 24 33 28 33 31 33Jämförelsetal, social bakgrund 0,79 0,83 0,89 0,83 0,73 0,86 0,76 0,85 0,81 0,86Andel med utländsk bakgrund (procent) 7 20 20 10 9 11 11 13 14 13Jämförelsetal, utländsk bakgrund 0,8 1,09 1,22 1,06 0,7 1,04 0,82 1,04 1,18 1,02Andel med högutbildade föräldrar (procent) 20 19 17 16 31 15 18 16 19 14Jämförelsetal, föräldrars utbildning 1,3 1,14 1,03 1,11 1,64 1,04 1,18 1,08 1,2 0,96Studenter i grundutbildningenAntal studenter (hösttermin) 10 396 10 258 7 356 6 514 2 510 8 167 6 095 6 742 4 877 6 032Antal helårsstudenter 8 094 8 527 5 901 5 923 1 725 6 314 5 298 5 366 4 051 4 755Antal helårsprestationer 6 751 7 011 4 993 4 910 1 110 4 899 4 347 4 493 3 416 3 903Prestationsgrad (procent) 83 82 85 83 64 78 82 84 84 82Andel helårsstudenter på kurser med jämn könsfördelning (procent) 19 21 22 26 37 29 30 23 27 14Andel icke-traditionella studenter (procent) 64 57 61 62 61 65 47 59 51 68Andel i återkommande utbildning (procent) 29 24 29 24 30 31 20 29 21 26Återkommande efter examen (procent) 9,9 8,8 12,9 11,9 9,3 13,3 8,2 14,3 9,1 10,5Grundutbildningsprofi l, andel helårsstudenter, procentHumaniora, samhällsvetenskap, juridik 43 43 32 39 65 48 58 46 38 51Naturvetenskap 9 10 12 10 8 19 11 12 9 9Teknik 16 23 16 18 25 14 20 10 32 18Övriga 33 23 40 32 2 20 11 33 20 22Examina i grundutbildningenTotalt antal avlagda examina 1 372 1 333 1 201 841 14 1 139 781 859 805 864Antal magisterexamina 175 165 213 33 2 102 88 28 46 3Antal civilingenjörsexamina - 6 - - - - - - - - Antal kandidatexamina 414 572 382 344 9 358 442 201 434 481Antal förstagångsexaminerade 1 135 939 715 638 14 887 575 719 504 593Andel förstagångsexaminerade (procent) 83 70 60 76 100 78 74 84 63 69Genomsnittligt poänginnehåll i examen (antal år) 3,4 3,4 3,2 3,3 3,2 3,2 3,3 3,2 3,2 3Examen eller 120 poäng inom 7 år (procent) 57 56 56 54 84 53 61 65 76 55Genomsnittspoäng efter 3 år 68 71 70 79 73 74 78 78 84 72Internationellt studentutbyte (grundutbildningen)Antal inresande studenter 159 207 64 377 8 112 174 167 146 66Antal utresande studenter 152 109 77 32 11 43 85 33 131 39Utresande studenter av första gången examinerade (procent) 13 12 11 5 79 5 15 5 26 7ForskarutbildningÖvergång till forskarutbildning (procent) 2,4 1,9 3,4 0,8 - 1,4 3 0,9 2,4 0,6Antal nybörjare i forskarutbildning 23 36 - - - - - - - - Antal aktiva forskarstuderande (vårtermin) 47 102 - - - - - - - - Antal forskarstuderande (vårtermin, heltidsekvivalenter) 38 71 - - - - - - - - Antal anställda som doktorand (vårtermin, heltidsekvivalenter) 27 43 - - - - - - - - Andel doktorandanställningar (heltidsekvivalenter, procent) 72 61 - - - - - - - - Antal forskarstuderande (heltidsekvivalenter) / doktorsexamen - 35 - - - - - - - - Antal doktorsexamina - 2 - - - - - - - - Antal licentiatexamina - 4 - - - - - - - - Personal/lärareAntal anställda (heltidsekvivalenter) 844 762 518 538 147 615 432 447 361 432Andel lärare (procent) 59 62 66 63 54 63 57 66 59 63Antal lärare (heltidsekvivalenter) 501 470 342 340 80 386 246 295 214 271Andel kvinnor (av lärare, procent) 41 42 51 44 31 44 36 56 45 48Antal helårsstudenter per lärare 16,1 18,1 17,2 17,4 21,6 16,3 21,6 18,2 18,9 17,5Antal disputerade lärare (heltidsekvivalenter) 161 152 76 100 22 123 87 85 49 68Andel disputerade lärare (procent) 32 32 22 29 27 32 35 29 23 25Antal professorer (heltidsekvivalenter) 31 32 17 13 2 15 21 9 10 3Andel professorer (av lärare, procent) 6 7 5 4 2 4 9 3 5 1EkonomiOmslutning, miljoner kronor 781 663 430 438 140 482 354 359 305 325varav lokalkostnader (procent) 15,9 15,7 14,4 13,1 14,5 14,1 15,4 11,1 14,5 12,1 bibliotekskostnader (procent) 3,1 2,9 3,8 2,3 3,5 2,3 2 2,7 - 3,5Andel grundutbildning (procent) 64,7 84 87,4 84,4 90 77,9 80,4 84,2 83,1 84,9Andel forskning/forskarutbildning (procent) 35,3 16 12,6 15,6 10 22,1 19,6 15,8 16,9 15,1FinansieringAndel extern fi nansiering (procent) 25,3 16,2 15,2 16,4 28,9 14,4 19 14,6 11,1 16,7Andel (statliga) anslag (procent) 74,7 83,8 84,8 83,6 71,1 85,6 81 85,4 88,9 83,3varav forskningsanslag (procent) 19,8 8,1 8,8 9,8 7,6 17,4 12 8,6 8,9 8,4Andel uppdragsutbildning (procent) 1,8 3,1 5,7 6,7 0,6 3,3 2,2 6,1 2,1 3,7Andel uppdragsforskning (procent) 0,9 6,5 1,2 4,6 - 3,6 4 9,1 - 1,4Forskningsfi nansieringIntäkter, miljoner kronor 283 102 56 67 16 109 72 52 43 55varav extern fi nansiering (procent) 58,2 56,3 44,6 46,5 51,4 35,7 51,3 47,6 45,8 59,2 intäkter från Vetenskapsrådet (procent) 1,9 4,6 3,2 1,6 7,1 2,2 4,5 5,7 - 0,6

IH LHS SH DH DI KF KKH KMH OH TH

Nybörjare i grundutbildningenNybörjare vid lärosätet 191 5 135 4 155 87 705 215 116 282 14 137Första gången i högskoleutbildning 109 2 075 2 224 34 233 121 38 154 3 49Andel nybörjare på förstahandsval (procent) 83 82 61 - - - - - - - Kvarvarande år 2 (procent) 66 63 57 56 23 75 77 69 100 45Medianålder, högskolenybörjare 22,4 30,8 21,9 23 30,5 25,3 26 23,7 - 30Andel män, högskolenybörjare (procent) 47 19 37 21 45 36 45 44 - 45Andel med arbetarbakgrund (procent) 20 26 21 18 12 21 - - - 28Jämförelsetal, social bakgrund 0,7 0,96 0,78 0,59 0,44 0,82 - - - 1,24Andel med utländsk bakgrund (procent) 11 21 27 11 16 15 - 17 - 17Jämförelsetal, utländsk bakgrund 0,56 0,95 1,06 0,66 0,8 0,76 - 0,84 - 0,77Andel med högutbildade föräldrar (procent) 31 21 30 43 40 36 - - - 30Jämförelsetal, föräldrars utbildning 1,36 0,91 1,23 1,94 1,66 1,41 - - - 1,05Studenter i grundutbildningenAntal studenter (hösttermin) 584 9 862 7 683 185 516 562 237 702 39 152Antal helårsstudenter 467 6 708 6 617 112 163 606 218 605 38 67Antal helårsprestationer 402 6 020 5 074 102 157 540 215 613 38 67Prestationsgrad (procent) 86 90 77 91 96 89 98 101 100 100Andel helårsstudenter på kurser med jämn könsfördelning (procent) 46 7 31 - - - - - - - Andel icke-traditionella studenter (procent) 44 79 41 88 88 62 71 49 56 79Andel i återkommande utbildning (procent) 22 49 18 39 53 31 49 24 31 59Återkommande efter examen (procent) 9,4 30,5 3,1 20 15,7 3,4 21,1 7 2,6 27,6Grundutbildningsprofi l, andel helårsstudenter, procentHumaniora, samhällsvetenskap, juridik 12 17 84 - - - - - - - Naturvetenskap - 9 6 - - - - - - - Teknik - - 5 - - - - - - - Övriga 88 74 5 100 100 100 100 100 100 100Examina i grundutbildningenTotalt antal avlagda examina 73 1 372 452 5 10 109 28 97 10 11Antal magisterexamina - 34 131 - - 52 28 - - - Antal civilingenjörsexamina - - - - - - - - - - Antal kandidatexamina 23 48 254 - - 24 - - - - Antal förstagångsexaminerade 44 961 429 5 10 82 28 66 9 11Andel förstagångsexaminerade (procent) 60 70 95 100 100 75 100 68 90 100Genomsnittligt poänginnehåll i examen (antal år) 2,8 3,1 3,8 2,2 2,3 3,9 5 3,7 3,4 4Examen eller 120 poäng inom 7 år (procent) - 74 - - - - - - - - Genomsnittspoäng efter 3 år 100 84 70 - - - - - - - Internationellt studentutbyte (grundutbildningen)Antal inresande studenter 2 47 196 1 1 20 11 29 - - Antal utresande studenter - 37 144 7 - 22 5 27 - - Utresande studenter av första gången examinerade (procent) - 4 34 140 - 27 18 41 - - ForskarutbildningÖvergång till forskarutbildning (procent) 1,1 2,4 - 1,2 0,6 0,6 0,7 0,9 1,9 - Antal nybörjare i forskarutbildning - - - - - - - - - - Antal aktiva forskarstuderande (vårtermin) - - - - - - - - - - Antal forskarstuderande (vårtermin, heltidsekvivalenter) - - - - - - - - - - Antal anställda som doktorand (vårtermin, heltidsekvivalenter) - - - - - - - - - - Andel doktorandanställningar (heltidsekvivalenter, procent) - - - - - - - - - - Antal forskarstuderande (heltidsekvivalenter) / doktorsexamen - - - - - - - - - - Antal doktorsexamina - - - - - - - - - - Antal licentiatexamina - - - - - - - - - - Personal/lärareAntal anställda (heltidsekvivalenter) 74 547 543 42 65 140 50 178 26 29Andel lärare (procent) 70 58 54 73 45 52 53 60 62 55Antal lärare (heltidsekvivalenter) 51 318 292 31 29 72 26 108 16 16Andel kvinnor (av lärare, procent) 38 70 41 64 36 45 37 31 46 57Antal helårsstudenter per lärare 9,1 21,1 22,7 3,6 5,6 8,4 8,3 5,6 2,4 4,3Antal disputerade lärare (heltidsekvivalenter) 19 77 161 3 1 1 1 4 - - Andel disputerade lärare (procent) 37 24 55 8 3 2 4 4 - - Antal professorer (heltidsekvivalenter) 3 16 32 2 6 13 12 20 3 2Andel professorer (av lärare, procent) 6 5 11 7 22 18 44 18 19 13EkonomiOmslutning, miljoner kronor 76 538 492 35 79 123 63 137 24 31varav lokalkostnader (procent) 21 15 18,6 20,3 19,2 25 31,5 12,7 16,4 25,4 bibliotekskostnader (procent) 3,5 3,4 3,9 0,7 0,8 1,7 1,3 1,2 - 0,1Andel grundutbildning (procent) 71,9 87,2 51,5 89,3 94,2 94,5 100 94,2 88,5 89,7Andel forskning/forskarutbildning (procent) 28,1 12,8 48,5 10,7 5,8 5,5 - 5,8 11,5 10,3FinansieringAndel extern fi nansiering (procent) 27,9 16,8 48,5 13,1 11,4 8,3 10,8 13,4 8,7 3,4Andel (statliga) anslag (procent) 72,1 83,2 51,5 86,9 88,6 91,7 89,2 86,6 91,3 96,6varav forskningsanslag (procent) 24,2 5,3 7,4 10,7 4,1 3,4 3,9 3,3 13,7 9,7Andel uppdragsutbildning (procent) 0,7 8,1 2,1 1 - 0,6 - 1,3 - - Andel uppdragsforskning (procent) - 26,6 3,5 - 0,2 - - - - - Forskningsfi nansieringIntäkter, miljoner kronor 24 68 242 4 5 6 8 13 3 3varav extern fi nansiering (procent) 39 60,9 92,1 13,1 33,9 37 71,5 68,3 9,3 - intäkter från Vetenskapsrådet (procent) 25,7 28,2 5,2 97,6 99,5 57,5 37,5 - - -

SummaryNearly half of the young people in each age cohort are now beginning to study in

higher education. During the academic year of 2002-03 there were over 80,000 new

enrolments, a new record high, although expansion is now levelling out. During 2004

no new resources were allocated to undergraduate programmes and enrolment fi gures

for the autumn of 2003 remained unchanged compared to the preceding autumn.

106

FOR THE ACADEMIC YEAR 2002-03 and for 2003 as a who-

le, most development statistics indicate growth in the higher

education sector. Th is applies to students in both under-

graduate and postgraduate programmes. For undergradu-

ate programmes this means fi fteen years of uninterrupted

growth while enrolment fi gures for postgraduate program-

mes are beginning to approach the peak attained immedia-

tely before the 1998 reform of postgraduate education.

During 2003 the total expenditure of the higher education

institutions amounted to SEK 43.7 billion, 1.8 per cent of

Sweden’s GDP. For the sector as a whole, including fi nancial

assistance to students and the costs of the central agencies,

expenditure amounted to SEK 55.3 billion during the year.

Nearly 360,000 in higher Nearly 360,000 in higher education education During the autumn semester of 2003, the number of indivi-

duals registered as students at higher education institutions

amounted to 360,000, of whom about 20,000 were enrolled

in postgraduate programmes and the remainder as under-

graduate students. Th is corresponds to about 3.5 age cohorts

of the Swedish population.

Th e largest number of students are aged between 22-23.

In these two age groups, the proportions studying in higher

education are just over 20 per cent, and one out of ten of

those aged up to 28 is also studying at a higher education

institution.

Th ere are also many older students, both from new groups

such as those recruited as a result of the adult education

initiative and students returning to higher education after

a number of years in order to add to or supplement quali-

fi cations already held. One-third of all the students on un-

dergraduate programmes in the autumn of 2003 were over

30 years of age.

Many students, in particular those who are older, are par-

ticipating in distance learning programmes, which have ex-

panded a great deal during recent years, not least since the

joint launch of a range of courses in what is called the ‘Net

University’. During the academic year of 2002-03 almost

17 per cent of students were taking distance learning pro-

grammes.

Th e high student fi gures mean that Sweden has large num-

bers in recurrent education and also a high transfer rate to hig-

her education among those who have recently completed their

secondary schooling. Th e transfer rate is now relatively close to

the government’s goal that 50 per cent of an age cohort should

have started studies in higher education before the age of 26.

Th e transfer rate calculated on the basis of the number of

beginners during the academic year of 2002-03 is 48 per

cent. Th is is two percentage points higher than for the pre-

ceding year. Th is means that it is now twice as common to

continue to higher education as it was at the beginning of

the 1990s. But there is a large diff erence between men and

women. Among women, 55 per cent of an age cohort progress

to study at a higher education institution. Th e corresponding

fi gure for men is 41 per cent.

Th e total number of new enrolments during the academic

year of 2002-03 was 83,300. Th is fi gure includes 10,500 guest

students from other countries – a number that has been in-

creasing steadily in recent years. About half of all the guest

students come to Sweden in connection with the Erasmus

programme.

Despite the high enrolment fi gures in recent years, there

are still more applicants than places available for beginners,

even though there are major variations between subjects.

Many programmes in the caring sciences attract considera-

bly more applicants than the places off ered whereas the op-

posite applies for many programmes in technology and the

natural sciences.

During 2003 the greatest increase in capacity took pla-

ce in the area of education (teacher training programmes),

the caring sciences (mainly programmes in nursing) and the

humanities. Capacity in the fi elds of technology and the

natural sciences remained more or less unchanged, which

means that the proportion of students in these areas decli-

ned somewhat during 2003. Together engineering and the

natural sciences accounted for about 30 per cent of all the

places off ered.

Th e number of individuals awarded their fi rst qualifi ca-

tions during the academic year of 2002-03 was 36,400. Th is

is an increase of 6 per cent compared to the previous year,

13 per cent compared to the year before that and 30 per cent

more than a decade earlier.

Th ere has therefore been a signifi cant increase in the num-

ber of qualifi ed individuals entering the labour market in

recent years, which is particularly important in view of the

imminent retirement of the relatively well-educated cohorts

born in the 1940s. In addition to the supply of graduates

from higher education institutions, a considerable number of

students will be entering the labour market without formal

qualifi cations even though they have completed program-

mes that are in practice comparable. Among the qualifi ca-

tions that are increasing in number can be listed degrees in

107

teaching and nursing, and master’s degrees and diplomas in

engineering. Th ese groups are all substantial and contain

large numbers of graduates. A larger number of less speci-

fi c degrees such as bachelor’s and master’s degrees were also

awarded. However, there is likely to be a decline in the num-

ber of master’s degrees, bachelor’s degrees and diplomas in

engineering in the future, as fewer students are now being

enrolled into these programmes, this decline is particularly

signifi cant for those leading to the award of a diploma.

Just over 60 per cent of all those graduating are women.

In a number of programmes the gender balance is uneven or

highly uneven. Here trends are moving in the wrong direc-

tion. Th e gender balance is becoming increasingly uneven.

Th ere is a general tendency for the proportion of women to

rise in all programmes except those where it has already al-

most reached its ceiling, or in other words is approaching 100

per cent. Among major programmes that lead to the award of

vocational qualifi cations, only the various engineering pro-

grammes still have a clear majority of men.

More postgraduate degrees More postgraduate degrees Altogether almost 3,900 individuals were enrolled on post-

graduate programmes in the academic year of 2002-03. Th is

is 6 per cent more than in the year before and continues the

previous year’s increase after several years with no change in

the numbers of new enrolments.

Th e gender balance among new enrolments is more or less

even – 48 per cent women and 52 per cent men, which me-

ans that there has been a major change in the proportions

of men and women enrolled during the last ten years. In

this period the number of women beginning postgraduate

programmes has risen by 80 per cent whereas the number of

men by only 15 per cent.

Th ere is much greater imbalance in social background than

between the genders. Only 13 per cent of those enrolled in

postgraduate programmes during the academic year of 2001-

02 came from working class backgrounds. Th is is roughly the

same proportion as for the undergraduate programmes with

the most uneven social recruitment, such as programmes in

medicine and master’s programmes in engineering.

Th e total number of postgraduate students during the au-

tumn semester of 2002 (with a level of activity of at least 10

per cent) was 18,900. Just over 40 per cent of active postgra-

duate students have been appointed to doctoral studentships

and just over 10 per cent have some other form of appoint-

ment at a higher education institution.

Compared with the situation prior to the 1998 reform,

both the proportion of postgraduate students with some

form of appointment and the average level of postgradua-

te student activity has risen, which may enable more rapid

completion of postgraduate programmes. Th ese changes are

not, however, substantial.

Th e number of PhD’s awarded rose by ten per cent during

the academic year of 2002-03. In ten years the number of

PhD’s awarded has doubled. Th e time spent studying for

these degrees – both gross and net – has however remained

more or less constant during the entire ten-year period.

No change in the volume No change in the volume of research of research Th e resources available in 2003 for research and postgradu-

ate programmes at higher education institutions remained

more or less the same as for the previous year in real terms,

or in other words if infl ation is taken into account. Th e total

amount was just over SEK 23 billion. Th is is just under one

fi fth of the total amount devoted to research and develop-

ment activities in Sweden.

About 45 per cent of the resources available to the hig-

her education institutions for research comes in the form

of direct allocations, while ‘external’ funding provides 55

per cent of these resources. Most of the external funding

comes from the public purse, for instance from the Swedish

Research Council and the foundations established in con-

nection with the reform of the retirement pension system. In

2003 public funding accounted for 79 per cent of the fi nance

allocated to higher education for research and postgraduate

programmes.

During 2003 the resources for research and postgraduate

programmes have risen somewhat at the new universities (7

per cent) and the university colleges (11 per cent) whereas

there has been some decline at the major universities (1.5 per

cent). Th e prominence given to funding research at the new

universities and university colleges means that these insti-

tutions now account for 10 per cent of all research activities

in higher education compared with 2 per cent at the begin-

ning of the 1990s.

Half of the resources available for research at the higher

education institutions go to the fi elds of engineering and

medicine, which are also the two largest research areas. To-

gether with the natural sciences these areas account for two-

thirds of the resources allocated.

TabellerI årsrapporten har antalet helårsstudenter och helårsprestationer fördelats efter utförande

lärosäte, oavsett vilket lärosäte som har beställt och fi nansierat verksamheten. Utöver

här redovisade tabeller fi nns en särskild tabellbilaga.

Tabell 1. Antal studenter höstterminen 2003 samt helårsstudenter och helårsprestationer i grundläggande högskoleutbildning budgetåret 2003. Helårsstudenter och helårsprestationer inkluderar uppdragsutbildning. Antalet studenter är nettoräknat.

Höstterminen 2003 Budgetåret 2003

Universitet/högskola Antal studenter Varav kvinnor Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad

Uppsala universitet 23 616 14 235 20 943 17 070 82 %

Lunds universitet 30 209 16 208 27 287 21 919 80 %

Göteborgs universitet 30 450 20 179 26 662 21 707 81 %

Stockholms universitet 26 552 16 074 25 528 19 251 75 %

Umeå universitet 18 334 11 249 16 778 14 160 84 %

Linköpings universitet 19 963 10 578 18 187 15 216 84 %

Karolinska institutet 6 997 5 493 5 531 5 042 91 %

Kungl. Tekniska högskolan 14 118 3 944 12 132 10 035 83 %

Chalmers tekniska högskola 9 426 2 271 8 762 7 586 87 %

Luleå tekniska universitet 9 737 5 240 8 347 7 231 87 %

Handelshögskolan i Stockholm 1 538 572 1 369 1 288 94 %

Sveriges lantbruksuniversitet 3 806 2 403 3 431 3 019 88 %

Karlstads universitet 10 871 7 131 8 719 7 511 86 %

Växjö universitet 11 013 6 581 9 230 7 194 78 %

Örebro universitet 11 123 7 181 9 655 8 151 84 %

Blekinge tekniska högskola 3 615 1 654 2 848 2 317 81 %

Högskolan i Jönköping 8 677 5 427 7 449 6 333 85 %

Högskolan i Kalmar 7 334 4 310 6 557 5 529 84 %

Malmö högskola 13 998 9 414 11 323 9 453 84 %

Mitthögskolan 10 396 6 537 8 197 6 885 84 %

Mälardalens högskola 10 258 6 361 8 618 7 139 83 %

Högskolan i Borås 7 358 5 186 6 089 5 183 85 %

Högskolan Dalarna 6 514 4 100 5 981 4 994 84 %

Högskolan på Gotland 2 510 1 523 1 725 1 110 64 %

Högskolan i Gävle 8 168 5 097 6 400 5 004 78 %

Högskolan i Halmstad 6 090 3 518 5 387 4 447 83 %

Högskolan Kristianstad 6 742 4 761 5 482 4 609 84 %

Högskolan i Skövde 4 874 2 984 4 085 3 471 85 %

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 6 032 4 189 4 851 3 957 82 %

Idrottshögskolan i Stockholm 584 310 472 405 86 %

Lärarhögskolan i Stockholm 9 862 8 085 7 204 6 590 92 %

Södertörns högskola 7 683 5 152 6 625 5 085 77 %

Danshögskolan 185 170 118 107 91 %

Dramatiska institutet 516 313 163 157 96 %

Konstfack 562 371 606 540 89 %

Kungl. Konsthögskolan 237 127 218 215 98 %

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 702 338 608 619 102 %

Operahögskolan i Stockholm 39 22 38 38 100 %

Teaterhögskolan i Stockholm 152 105 68 68 100 %

Beckmans Designhögskola 122 81 132 132 100 %

Stockholms Musikpedagogiska Institut 145 97 67 64 96 %

Ericastiftelsen 102 85 38 38 100 %

Ersta Sköndal högskola 748 626 710 647 91 %

Gammelkroppa Skogsskola 19 1 17 17 100 %

Johannelunds teologiska högskola 99 46 77 65 85 %

Röda Korsets Högskola 437 386 401 451 112 %

Sophiahemmet Högskola 309 282 429 412 96 %

Teologiska Högskolan i Stockholm 341 231 200 155 77 %

Örebro Teologiska högskola 233 114 131 101 77 %

Enskilda Psykoterapeututbildningsanordnare 379 283 192 192 100 %

Totalt netto 340 034 204 058 306 065 252 904 83 %

Tabell 2. Antal helårsstudenter i grundläggande högskoleutbildning 1994/95–2003. Exklusive uppdragsutbildning.

Helårsstudenter 1994/95 1995/96 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Uppsala universitet 18 936 19 340 19 734 18 970 18 940 18 382 18 569 19 017 20 121 20 658

Lunds universitet 26 476 27 575 28 286 28 532 27 204 23 544 23 219 23 643 25 648 27 013

Göteborgs universitet 21 394 22 196 22 358 22 518 22 437 21 832 21 572 22 793 25 097 26 115

Stockholms universitet 20 762 20 763 21 684 23 932 21 965 21 407 21 333 22 616 23 942 24 632

Umeå universitet 12 596 14 218 14 619 14 487 15 235 15 388 15 517 15 740 15 911 16 345

Linköpings universitet 10 832 12 070 13 019 14 124 14 385 14 882 15 403 16 532 17 307 17 972

Karolinska institutet 2 845 2 566 2 973 2 984 4 819 4 778 4 711 4 597 4 843 5 263

Kungl. Tekniska högskolan 9 056 9 498 9 447 10 044 10 418 10 445 10 393 10 573 11 262 12 032

Chalmers tekniska högskola 6 747 6 911 7 104 7 278 7 237 7 326 7 488 8 016 8 469 8 737

Luleå tekniska universitet 5 345 5 918 6 357 6 590 6 715 7 392 7 696 7 688 8 216 8 268

Handelshögskolan i Stockholm 1 421 1 477 1 472 1 383 1 320 1 237 1 269 1 281 1 385 1 282

Sveriges lantbruksuniversitet 2 058 2 354 2 465 2 877 3 184 3 600 3 441 3 572 3 289 3 425

Karlstads universitet 6 240 6 449 6 571 6 791 6 876 7 330 7 524 7 842 8 543 8 475

Växjö universitet 5 039 5 263 5 521 5 659 6 212 6 937 7 052 7 213 7 826 8 760

Örebro universitet 5 788 5 862 7 045 7 160 7 278 7 603 7 954 8 289 8 852 9 499

Blekinge tekniska högskola 1 435 1 623 1 725 2 201 2 445 3 321 3 314 3 152 3 134 2 837

Högskolan i Jönköping 3 005 3 418 3 707 4 034 4 240 4 394 4 619 4 922 6 863 7 230

Högskolan i Kalmar 2 818 2 987 3 207 3 644 4 066 4 487 4 981 5 415 6 316 6 430

Malmö högskola (222) 2 303 5 899 7 409 8 556 10 027 11 060

Mitthögskolan 7 119 7 079 8 677 9 299 9 555 9 432 8 916 8 653 8 302 8 094

Mälardalens högskola 3 522 3 918 5 610 6 177 7 163 7 596 7 795 7 936 8 349 8 527

Högskolan i Borås 2 499 2 914 2 838 2 961 3 171 4 035 4 450 4 865 5 506 5 901

Högskolan Dalarna 2 880 3 514 3 845 3 729 3 701 4 665 5 278 5 354 5 728 5 923

Högskolan på Gotland (468) (378) (724) (626) 175 401 622 833 1 255 1 725

Högskolan i Gävle 3 017 3 352 3 457 3 520 3 975 5 213 5 668 5 945 6 080 6 314

Högskolan i Halmstad 2 297 2 668 3 046 2 954 3 740 4 185 4 615 4 817 5 046 5 298

Högskolan Kristianstad 2 299 2 615 2 774 2 956 3 765 4 437 4 849 4 998 5 153 5 367

Högskolan i Skövde 1 890 2 434 2 660 2 522 2 499 3 082 3 341 3 677 4 068 4 051

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 1 397 1 520 1 648 1 892 2 359 2 686 3 588 3 907 4 532 4 755

Idrottshögskolan i Stockholm 484 370 438 453 455 437 437 418 458 468

Lärarhögskolan i Stockholm 4 874 5 867 4 654 4 693 4 258 3 821 3 889 4 548 5 847 6 708

Södertörns högskola 1 287 2 738 4 562 5 139 5 675 6 022 6 617

Danshögskolan 105 101 107 109 110 111 102 99 107 113

Dramatiska institutet 137 112 121 138 135 121 102 150 161 163

Konstfack 600 533 572 623 634 595 614 577 640 606

Kungl. Konsthögskolan 191 220 218 211 216 212 213 217 226 218

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 569 539 557 610 589 614 600 626 630 605

Operahögskolan i Stockholm 47 39 39 37 40 38 43 38 36 38

Teaterhögskolan i Stockholm 73 76 75 69 69 70 69 73 69 68

Ingesunds Musikhögskola * 144 138 160 155 149 134 135 137

Beckmans Designhögskola ** 132

Stockholms Musikpedagogiska Institut 107 116 121 122 93 81 63 59 54 64

Ericastiftelsen 33 43 39 35 32 38 37 38 35 38

Ersta Sköndal högskola 387 389 507 592 664 690

Gammelkroppa Skogsskola 18 18 18 18 27 27 26 24 17

Johannelunds teologiska högskola 30 32 43 56 66 55 61 54 62 74

Stiftelsen Stora Sköndal 167 177 180 211

Röda Korsets Högskola 296 338 340 329 345 338 345 368 384 330

Sophiahemmet Högskola 254 256 245 281 277 280 266 290 300 307

Övriga vårdhögskolor *** 17 101 14 565 14 684 15 317 7 218 2 452 1 402 1 390

Teologiska Högskolan i Stockholm 80 78 102 142 142 164 139 156 172 191

Örebro Teologiska högskola 45 52 75 84 101 99 79 77 116 126

Enskilda Psykoterapeututb.anordnare 162 192

Totalt 215 050 224 172 234 637 244 198 245 455 250 554 256 855 268 050 287 236 299 749

* Ingår från och med 2002 i Karlstads universitet** Ny från och med 2003*** Uppgår från och med 2002 i andra universitet och högskolor

Tabell 3. Antal helårsprestationer i grundläggande högskoleutbildning 1994/95–2003. Exklusive uppdragsutbildning.

Helårsprestationer 94/95 95/96 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Uppsala universitet 15 236 15 341 15 844 15 098 15 706 15 010 14 958 15 437 16 097 16 738

Lunds universitet 21 506 22 003 22 575 23 445 22 838 19 794 18 978 19 355 20 780 21 640

Göteborgs universitet 17 795 18 244 18 733 18 243 17 742 18 098 17 849 18 702 20 160 21 164

Stockholms universitet 16 055 15 851 16 987 17 685 16 227 16 412 16 609 17 293 17 942 18 470

Umeå universitet 10 515 11 832 12 064 12 095 12 700 13 143 13 087 13 318 13 356 13 782

Linköpings universitet 9 211 10 045 10 688 11 549 11 874 12 357 12 937 13 817 14 342 14 964

Karolinska institutet 2 656 2 413 2 804 2 850 4 462 4 434 4 313 4 250 4 590 4 810

Kungl. Tekniska högskolan 7 212 8 118 7 900 8 780 9 192 9 214 9 082 9 311 9 798 9 955

Chalmers tekniska högskola 5 647 6 058 6 883 6 308 6 255 6 360 6 519 6 900 7 217 7 568

Luleå tekniska universitet 4 693 4 998 5 284 5 764 5 750 6 189 6 699 6 839 6 509 7 165

Handelshögskolan i Stockholm 1 109 1 087 1 067 1 105 1 105 1 065 1 089 1 186 1 110 1 201

Sveriges lantbruksuniversitet 1 946 2 336 2 404 2 785 2 957 3 100 3 161 3 180 3 083 3 010

Karlstads universitet 5 038 5 246 5 347 5 423 5 406 5 925 6 187 6 275 6 895 7 226

Växjö universitet 3 879 3 994 4 081 4 484 4 760 5 503 5 469 5 606 6 118 6 747

Örebro universitet 4 398 4 969 6 056 6 370 6 358 6 711 7 012 7 338 7 685 7 987

Blekinge tekniska högskola 1 156 1 324 1 361 1 639 1 889 2 535 2 558 2 606 2 430 2 303

Högskolan i Jönköping 2 605 2 965 2 991 3 347 3 801 3 746 3 819 4 180 5 667 6 038

Högskolan i Kalmar 2 469 2 586 2 745 2 888 3 606 3 767 4 069 4 623 5 139 5 415

Malmö högskola 1 482 4 919 5 968 6 967 8 347 9 115

Mitthögskolan 5 724 5 723 7 370 7 582 7 837 7 776 7 451 7 167 6 720 6 751

Mälardalens högskola 2 505 2 963 4 343 4 928 5 610 6 236 6 546 6 616 6 874 7 011

Högskolan i Borås 2 055 2 393 2 701 2 438 2 660 3 356 3 802 4 023 4 532 4 993

Högskolan Dalarna 2 304 2 963 3 055 3 140 3 046 3 703 4 100 4 416 4 645 4 910

Högskolan på Gotland (370) (361) (583) (567) 95 301 436 595 955 1 110

Högskolan i Gävle 2 433 2 672 2 949 2 754 3 164 4 124 4 563 4 858 4 960 4 899

Högskolan i Halmstad 1 818 2 079 2 510 2 438 3 005 3 431 3 676 4 077 4 120 4 347

Högskolan Kristianstad 1 995 2 216 2 398 2 584 3115 3 554 4 087 4 369 4 272 4 493

Högskolan i Skövde 1 499 1 884 1 925 2 010 1 996 2 595 2 797 2 872 3 198 3 416

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 1 153 1 244 1 296 1 468 1 900 2 234 2 934 3 198 4 167 3 903

Idrottshögskolan i Stockholm 439 347 430 428 450 406 398 365 409 402

Lärarhögskolan i Stockholm 3 153 5 155 4 293 4 188 4 190 3 644 3 360 4 006 4 819 6 020

Södertörns högskola 856 1 993 3 220 3 923 4 340 4 509 5 075

Danshögskolan 98 91 77 103 99 97 106 98 110 102

Dramatiska institutet 137 112 121 137 139 122 102 147 163 157

Konstfack 597 497 447 569 581 518 586 513 561 540

Kungl. Konsthögskolan 191 220 218 211 213 209 212 213 222 215

Kungl. Musikhögskolan 525 534 550 591 546 588 581 625 624 613

Operahögskolan i Stockholm 39 37 35 36 34 35 37 37 36 38

Teaterhögskolan i Stockholm 76 76 75 69 69 70 69 73 69 68

Ingesunds Musikhögskola * 144 134 154 150 143 126 128 133

Beckmans Designhögskola ** 132

Stockholms Musikpedagogiska Institut 99 105 109 103 93 80 62 59 52 61

Ericastiftelsen 33 43 39 35 32 38 37 38 35 38

Ersta Sköndal högskola 342 411 459 482 582 604

Gammelkroppa Skogsskola 18 18 18 18 27 27 26 24 17

Johannelunds teologiska högskola 22 29 38 50 64 47 62 54 63 62

Stiftelsen Stora Sköndal 160 165 169 177

Röda Korsets Högskola 288 326 329 318 320 314 337 341 374 380

Sophiahemmet Högskola 255 256 245 281 273 275 253 265 360 284

Övriga vårdhögskolor *** 15 749 13 325 13 630 13 959 7 082 2 362 1 213 1 256

Teologiska Högskolan i Stockholm 69 64 83 97 113 132 122 131 134 147

Örebro Teologiska högskola 39 51 74 81 88 73 67 63 85 98

Enskilda Psykoterapeututb.anordnare 162 192

Totalt 176 725 185 132 195 495 201 657 203 419 208 386 212 896 222 638 235 093 246 372

* Ingår från och med 2002 i Karlstads universitet** Ny från och med 2003*** Uppgår från och med 2002 i andra universitet och högskolor

Tabell 4. Antal avlagda examina i grundläggande högskoleutbildning 1999–2003, per lärosäte.

Alla examina Antal examina som omfattar minst 3 års studier

Universitet/högskola 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003

Uppsala universitet 2 917 3 090 2 982 3 268 3 548 2 727 2 887 2 785 2 966 3 249

Lunds universitet 3 715 3 621 3 424 3 713 3 775 3 497 3 423 3 306 3 497 3 548

Göteborgs universitet 3 290 4 101 3 703 3 654 3 777 3 003 3 682 3 311 3 298 3 487

Stockholms universitet 2 563 2 978 2 823 2 982 3 256 2 466 2 888 2 747 2 903 3 146

Umeå universitet 2 528 2 542 2 725 3 125 3 426 2 323 2 368 2 573 2 900 3 120

Linköpings universitet 2 211 2 151 2 203 2 807 3 260 2 029 2 017 2 046 2 668 3 100

Karolinska institutet 1 535 1 386 1 652 1 814 1 830 1 444 1 303 1 476 1 495 1 532

Kungl. Tekniska högskolan 1 913 1 872 1 678 1 958 1 893 1 829 1 790 1 588 1 884 1 835

Chalmers tekniska högskola 1 294 1 214 1 264 1 277 1 417 1 088 1 033 1 040 1 086 1 304

Luleå tekniska universitet 914 1 114 1 249 1 520 1 455 865 1 018 1 199 1 434 1 381

Handelshögskolan i Stockholm 241 229 218 215 231 241 229 218 215 231

Sveriges lantbruksuniversitet 454 811 606 620 724 334 511 450 440 562

Karlstads universitet 1 060 1 149 1 133 1 230 1 372 1 023 1 107 1 067 1 178 1 207

Växjö universitet 1 019 980 996 1 104 1 224 978 948 977 1 035 1 158

Örebro universitet 1 095 1 054 1 241 1 445 1 468 1 042 1 026 1 207 1 389 1 394

Blekinge tekniska högskola 294 335 394 433 519 248 298 369 405 467

Högskolan i Jönköping 600 707 693 1 128 1 553 590 699 688 1 027 1 450

Högskolan i Kalmar 704 754 693 753 769 524 553 535 658 649

Malmö högskola 981 1 178 1 371 1 694 1 713 822 959 1 184 1 340 1 440

Mitthögskolan 1 174 1 220 1 278 1 298 1 307 1 071 1 163 1 218 1 214 1 209

Mälardalens Högskola 1 192 1 198 1 404 1 345 1 353 1 111 1 126 1 315 1 238 1 240

Högskolan i Borås 651 849 1 047 1 209 1 249 609 807 1 006 1 061 1 104

Högskolan Dalarna 555 649 697 751 952 513 610 647 702 845

Högskolan på Gotland 10 14 14 20 8 12 10 19

Högskolan i Gävle 703 715 885 1 025 1 160 652 651 792 884 964

Högskolan i Halmstad 455 431 528 690 846 447 423 504 655 747

Högskolan Kristianstad 531 599 670 764 886 501 567 653 691 824

Högskolan i Skövde 466 524 656 850 819 453 496 616 797 727

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 177 403 481 611 793 165 377 454 583 735

Idrottshögskolan i Stockholm 125 108 98 93 96 84 88 68 78 84

Lärarhögskolan i Stockholm 1 510 1 437 1 127 1 289 1 650 1 223 1 141 901 1 007 1 322

Södertörns högskola 30 77 181 335 478 30 77 181 330 471

Danshögskolan 15 23 17 25 4 14 18 17 19 1

Dramatiska institutet 54 22 35 34 15 39 3 30 28 1

Konstfack 124 135 99 108 98 119 133 99 108 98

Kungl. Konsthögskolan 35 21 28 19 28 35 21 28 19 28

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 88 76 86 63 93 79 60 67 44 72

Operahögskolan i Stockholm 13 9 9 8 10 7 7 5 8 8

Teaterhögskolan i Stockholm 13 11 20 12 11 11 20 12 11

Ingesunds Musikhögskola * 20 5 9 20 5 9

Beckmans Designhögskola ** 55 55

Stockholms Musikpedagogiska Institut 18 12 17 17 14 12 7 16 13 11

Ericastiftelsen 12 12 3

Ersta Sköndal högskola 87 88 97 185 160 87 88 97 178 155

Gammelkroppa Skogsskola 4 7 11 2 4 7 11 2

Johannelunds teologiska högskola 20 12 27 19 18

Röda Korsets Högskola 91 98 89 97 209 91 98 89 97 209

Sophiahemmet Högskola 50 76 82 79 190 50 76 82 79 190

Hälsohögskolan i Jönköping 310 334 332 289 309 328

Hälsohögskolan Väst i Vänersborg 179 179

Vårdhögskolan Boden 154 154

Teologiska Högskolan i Stockholm 18 13 23 29 23 18 13 22 28 21

Örebro Teologiska högskola 19 26 12 17 5

Enskilda Psykoterapeututbildningsanordnare 46 65

Totalt 38 205 40 463 41 103 45 795 49 822 35 125 37 126 38 049 41 712 45 413

Andel kvinnor (%) (60) (61) (61) (63) (63) (60) (61) (62) (63) (63)

* Ingår från och med 2002 i Karlstads universitet** Ny från och med 2003

Tabell 5. Antal avlagda examina i grundläggande högskoleutbildning läsåren 1998/99–2002/03, per ämnesområde och examen.

1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03Ämnesområde och examenstyp Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%)

Humaniora och teologi 2 648 (68) 2 635 (70) 2 745 (69) 2 771 (70) 2 849 (71)Magisterexamen 883 (70) 862 (70) 983 (70) 978 (69) 971 (73)Magisterexamen (bredd) - - - - - - - - 7 (86)Kandidatexamen 1 391 (69) 1 394 (72) 1 411 (69) 1 435 (74) 1 488 (71)Högskoleexamen 171 (65) 150 (61) 172 (60) 202 (64) 248 (67)Teologie kandidatexamen/motsv 164 (47) 192 (58) 155 (59) 155 (53) 135 (54)Äldre examina 39 (85) 37 (62) 24 (83) 1 (100) - - Information och journalistik 12 (83) 4 (75) - - - - - - Kultur och språk 27 (85) 33 (61) 24 (83) 1 (100) - -Juridik och samhällsvetenskap 9 837 (57) 10 814 (59) 11 750 (60) 12 105 (61) 13 205 (61)Magisterexamen 3 325 (51) 3 894 (52) 4 273 (53) 4 651 (54) 4 908 (54)Magisterexamen (bredd) - - - - - - 6 (33) 75 (55)Kandidatexamen 3 784 (57) 4 154 (62) 4 472 (62) 4 805 (62) 5 400 (62)Högskoleexamen 375 (50) 318 (54) 366 (58) 438 (55) 498 (57)Juris kandidatexamen/motsv 944 (56) 1 067 (56) 1 243 (57) 938 (62) 974 (62)Psykologexamen/motsv 245 (66) 283 (70) 366 (67) 288 (73) 299 (71)Socionomexamen/motsv 848 (81) 841 (84) 861 (85) 946 (89) 1 039 (90)Äldre examina 316 (49) 257 (49) 169 (55) 33 (39) 12 (58) ADB och systemvetenskapliga utbildningar 8 (63) 10 (30) 11 (36) 1 - - - Ekonomutbildningar 237 (48) 189 (53) 93 (55) 10 (40) 4 (50) Förvaltningsutbildningar 7 (43) 6 (33) 9 (78) - - - - Påbyggnadsutb 4 (50) - - 9 (56) - - - - Övriga grundutbildningar 60 (53) 52 (40) 47 (55) 22 (41) 8 (63)Undervisning 7 402 (79) 7 217 (79) 6 281 (78) 7 246 (80) 7 758 (81)Barn- och ungdomspedagogisk examen/motsv 2 050 (88) 1 734 (90) 1 417 (89) 1 808 (88) 1 912 (92) fritidsped 531 (76) 450 (76) 432 (76) 600 (76) 569 (78) förskollärare 1 519 (93) 1 284 (95) 985 (95) 1 208 (95) 1 343 (97)Bildlärarexamen/motsv 63 (73) 59 (81) 73 (85) 46 (72) 55 (87)Flyglärarexamen/motsv 1 - - - - - - - - -Folkhögskollärarexamen/motsv 115 (71) 88 (60) 35 (63) 106 (65) 87 (68)Grundskollärarexamen 1-7/motsv 2 157 (86) 1 840 (87) 1 579 (87) 1 538 (88) 1 617 (89)Grundskollärarexamen 4-9/motsv 1 041 (67) 1 189 (66) 1 219 (70) 1 423 (73) 1 564 (73)Gymnasielärarexamen/motsv 1 063 (63) 1 314 (64) 1 161 (61) 1 366 (65) 1 440 (64)Hushållslärarexamen/motsv 2 (100) 1 (100) 1 (100) - - - -Idrottslärarexamen/motsv 112 (48) 71 (34) 47 (60) 99 (42) 39 (44)Lärarexamen - - - - - - 8 (88) 85 (88)Musiklärarexamen/motsv 130 (49) 138 (57) 126 (51) 98 (52) 119 (57)Slöjdlärarexamen/motsv 78 (45) 72 (60) 46 (46) 58 (55) 72 (60)Specialpedagogexamen/motsv 450 (96) 568 (94) 465 (91) 569 (95) 587 (92)Studie- och yrkesvägledarexamen/motsv 136 (85) 143 (86) 112 (84) 126 (84) 181 (91)Äldre examina - undervisningsområdet 4 (75) - - - - 1 - - -Naturvetenskap 1 857 (58) 2 009 (59) 2 328 (62) 2 241 (61) 2 712 (63)Magisterexamen 1 217 (56) 1 379 (58) 1 560 (60) 1 606 (60) 1 792 (59)Magisterexamen (bredd) - - - - - - - - 6 (67)Kandidatexamen 398 (52) 398 (55) 410 (57) 396 (56) 477 (64)Högskoleexamen 23 (17) 28 (50) 38 (63) 39 (46) 41 (37)Apotekarexamen/motsv 82 (67) 108 (64) 116 (64) 118 (71) 165 (74)Receptarieexamen/motsv 126 (98) 91 (93) 190 (94) 82 (96) 231 (94)Äldre examina 11 (36) 5 (100) 14 (29) - - - -Teknik 7 422 (23) 8 262 (24) 8 536 (27) 9 302 (28) 9 562 (29)Magisterexamen 179 (24) 240 (20) 320 (17) 473 (26) 675 (25)Magisterexamen (bredd) - - - - - - 9 (44) 17 (24)Kandidatexamen 988 (24) 959 (26) 1 069 (28) 1 298 (33) 1 192 (32)Högskoleexamen 119 (19) 78 (24) 136 (24) 126 (27) 140 (33)Arkitektexamen/motsv 146 (51) 190 (50) 177 (48) 138 (54) 124 (60)Brandingenjörsexamen/motsv 19 (26) 25 (12) 18 (11) 20 (30) 37 (22)Civilingenjörsexamen/motsv 3 561 (23) 3 796 (23) 3 608 (26) 3 862 (27) 3 951 (28) automatiseringsteknik - - 15 - 33 (3) 45 (11) 36 (17) bioteknik - - 1 - 6 (67) 11 (55) 23 (74) datateknik 305 (8) 305 (9) 303 (17) 302 (11) 333 (9) ekosystemteknik - - - - - - 1 (100) 13 (85) elektronikdesign - - - - - - 18 (6) 24 (4) elektroteknik 497 (10) 526 (12) 480 (14) 438 (15) 467 (15) farkostteknik 65 (11) 106 (10) 81 (14) 80 (18) 93 (18) geoteknologi 2 (50) - - 2 (50) 1 (100) - - industriell arbetsmilj 23 (65) 14 (71) 30 (53) 37 (57) 28 (43) industriell ekonomi 350 (25) 312 (27) 362 (30) 345 (30) 375 (33) industriell kemi 15 (40) 8 (38) 6 (50) - - - - informationsteknologi - - 10 (30) 27 (30) 31 (42) 32 (16) kemiteknik 332 (51) 359 (52) 342 (52) 425 (51) 380 (55) kommunikations-/transportsystem - - - - - - 16 (31) 33 (33) lantmäteri 123 (57) 158 (52) 143 (47) 106 (61) 121 (48) maskinteknik 745 (13) 799 (14) 666 (18) 789 (19) 742 (20) materialfysik 2 - 2 - - - - - - - materialteknik 51 (37) 74 (31) 72 (33) 61 (43) 59 (49) materialvetenskap 16 (6) 22 (27) 17 (12) 17 (12) 27 (11) medieteknik - - - - - - 7 (29) 33 (49) miljö- o vattenteknik 14 (57) 19 (42) 33 (52) 41 (61) 29 (45) molekylär bioteknik 41 (44) 33 (58) 32 (53) 47 (62) 33 (49) riskhantering - - - - - - 3 (33) 26 (39) rymdteknik - - - - - - 5 - 14 (50)

Fortsättning på tabell 5.

1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03Ämnesområde och examenstyp Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%)

samhällsbyggnadsteknik 41 (66) 46 (52) 58 (59) 58 (64) 57 (54) teknisk biologi 9 (56) 34 (62) 57 (74) 52 (46) 74 (69) teknisk datavetenskap 23 (9) 23 (9) 36 (17) 33 (12) 36 (11) teknisk fysik 367 (16) 395 (19) 353 (22) 419 (21) 406 (22) teknisk fysik o elektr 123 (13) 110 (17) 134 (17) 93 (13) 128 (16) teknisk naturvet kemi 22 (41) 17 (29) 24 (42) 44 (46) 39 (41) väg och vatten 395 (31) 408 (26) 311 (22) 337 (27) 290 (33)Högskoleingenjörsexamen/motsv 1 854 (23) 2 321 (25) 2 670 (30) 2 889 (29) 2 996 (29) bygg 238 (27) 257 (30) 208 (27) 213 (27) 272 (32) data 151 (19) 365 (31) 452 (29) 470 (26) 547 (21) drift 55 - 58 (3) 30 (3) 22 - 13 (31) elektro 432 (11) 500 (13) 608 (16) 648 (18) 587 (15) energi 85 (14) 128 (27) 138 (36) 109 (29) 109 (32) industriell ekonomi 38 (21) 66 (30) 66 (41) 85 (41) 121 (41) kemi 211 (57) 222 (60) 266 (67) 279 (65) 232 (70) maskin 428 (14) 467 (11) 540 (18) 592 (21) 582 (18) övriga inr 216 (36) 258 (35) 362 (41) 471 (38) 533 (41)Maskinteknikerexamen/motsv 32 (6) 43 - 31 - 16 - 12 -Sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen/motsv - - 1 - 18 - 38 (5) 37 (8)Sjöingenjörsexamen/motsv 58 (2) 64 (2) 58 - 47 (2) 39 (8)Sjökaptens- och styrmansexamen/motsv - - - - 36 - 57 (12) 82 (5)Sjökaptensexamen/motsv 87 (7) 145 (4) 117 (3) 89 (7) 70 (1)Styrmansexamen/motsv 55 (4) 40 (3) 16 - 4 - - -Yrkesteknisk högskoleexamen/motsv 289 (18) 345 (21) 256 (15) 236 (23) 190 (27)Äldre examina - teknik 35 (3) 15 (7) 6 (17) - - - -Lant- och skogsbruk 240 (50) 582 (55) 385 (61) 377 (61) 383 (62)Agronomexamen/motsv 87 (67) 140 (59) 116 (64) 116 (71) 121 (79)Djursjukvårdarexamen - - 16 (100) 12 (100) 21 (100) 5 (100)Hippologexamen - - 111 (92) 43 (98) 43 (95) 30 (93)Hortonomexamen/motsv 18 (83) 20 (65) 23 (83) 16 (88) 19 (84)Jägmästarexamen/motsv 38 (26) 55 (22) 45 (24) 16 (13) 38 (34)Landskapsarkitektexamen/motsv 18 (56) 50 (72) 53 (79) 37 (76) 56 (70)Landskapsingenjörsexamen/motsv 12 (42) 24 (29) 19 (47) 28 (54) 15 (47)Lantmästarexamen/motsv 25 (36) 139 (27) 56 (36) 88 (25) 76 (17)Skogsmästarexamen/motsv 29 (7) 11 (9) 9 (11) 1 - 1 -Skogsteknikerexamen/motsv 2 - 1 - - - - - - -Trädgårdsingenjörsexamen/motsv 10 (100) 15 (80) 9 (56) 11 (55) 22 (91)Äldre examina - lant- och skogsbruk 1 (100) - - - - - - - -Medicin och odontologi 1 437 (55) 1 299 (56) 1 203 (60) 1 319 (58) 1 412 (64)Magisterexamen - medicin 54 (76) 93 (62) 99 (81) 159 (74) 162 (81)Magisterexamen - odontologi 8 (75) 3 (67) 2 (50) 2 (50) 4 (100)Magisterexamen - veterinärmedicin 8 (25) 10 (20) 5 (60) 5 (80) 5 (40)Kandidatexamen - medicin 41 (81) 33 (88) 44 (82) 59 (83) 55 (76)Kandidatexamen - odontologi 33 (76) 22 (77) 17 (77) 26 (69) 19 (84)Högskoleexamen - medicin 5 (80) 5 (40) 1 (100) 1 (100) 2 -Läkarexamen/motsv 863 (50) 835 (51) 775 (54) 751 (49) 799 (55)Optikerexamen 46 (74) 44 (89) 29 (76) 43 (81) 41 (85)Psykoterapeutexamen/motsv 58 (83) 42 (69) 41 (68) 60 (72) 120 (83)Tandläkarexamen/motsv 253 (49) 152 (51) 128 (52) 151 (55) 139 (60)Veterinärexamen/motsv 68 (75) 60 (82) 62 (76) 62 (84) 66 (88)Vård och omsorg 6 227 (88) 6 717 (88) 6 696 (88) 7 719 (88) 9 241 (88)Magisterexamen 219 (87) 254 (84) 238 (91) 366 (84) 349 (85)Kandidatexamen 1 309 (87) 1 471 (88) 1 616 (88) 1 674 (90) 2 205 (89)Högskoleexamen 20 (95) 25 (84) 9 (100) 17 (77) 92 (92)Arbetsterapeutexamen/motsv 364 (95) 442 (93) 406 (94) 387 (95) 364 (94)Audionomexamen/motsv 10 (80) - - 27 (93) 41 (93) 41 (90)Barnmorskeexamen/motsv 203 (100) 155 (100) 178 (100) 136 (100) 147 (100)Biomedicinsk analytikerexamen/motsv 41 (95) 80 (83) 131 (86) 191 (91) 163 (85)Dietistexamen - - 23 (100) 31 (87) 94 (95) 42 (95)Logopedexamen/motsv 16 (94) 63 (98) 20 (100) 79 (91) 44 (96)Ortopedingenjörsexamen/motsv 3 - 19 (47) - - 6 (33) 8 (25)Röntgensjuksköterskeexamen - - - - - - 5 (100) 50 (90)Sjukgymnastexamen/motsv 468 (75) 474 (78) 429 (74) 422 (81) 431 (79)Sjukhusfysikerexamen - - - - 3 (33) 8 (63) 10 (70)Sjuksköterskeexamen/motsv 3 018 (87) 3 012 (87) 2 905 (88) 3 108 (88) 3 388 (87)Social omsorgsexamen/motsv 406 (91) 443 (94) 446 (92) 438 (93) 424 (92)Specialistsjuksköterskeexamen - - - - 54 (93) 590 (83) 1 221 (89)Tandhygienistexamen/motsv 133 (94) 206 (98) 165 (96) 124 (95) 221 (99)Tandteknikerexamen 17 (71) 50 (70) 38 (63) 33 (73) 41 (76)Konstnärligt område 501 (59) 500 (57) 466 (61) 575 (57) 600 (61)Magisterexamen 61 (61) 72 (42) 67 (61) 160 (50) 173 (58)Magisterexamen (bredd) - - - - - - 1 (100) - -Kandidatexamen 23 (78) 75 (67) 91 (73) 115 (64) 133 (75)Högskoleexamen 71 (69) 62 (48) 75 (59) 89 (63) 64 (69)Konstn högskoleexamen dans/motsv 14 (93) 24 (96) 17 (88) 22 (96) 1 (100)Konstn högskoleexamen konst o design/motsv 101 (69) 104 (65) 53 (72) 13 (62) 65 (71)Konstn högskoleexamen musik/motsv 129 (46) 109 (45) 88 (41) 60 (43) 110 (43)Konstn högskoleexamen scen o medier/motsv 89 (48) 39 (67) 60 (57) 99 (53) 44 (57)Organistexamen/motsv 12 (58) 15 (60) 14 (64) 16 (50) 10 (50)Äldre examina 1 - - - 1 (100) - - - -Totalt 37 602 (60) 39 960 (61) 40 302 (61) 42 951 (62) 47 755 (64)

Humaniora och religionsvetenskap

Rättsvetenskap/juridik Samhällsvetenskap Matematik Naturvetenskap

Universitet/högskola/variabel Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%)

Uppsala universitet

Nybörjare 71 (58) 6 (83) 51 (53) 15 (20) 127 (38)

Aktiva 521 (51) 38 (47) 336 (49) 67 (25) 614 (41)

Doktorsexamina 69 (48) 3 (100) 47 (45) 7 (14) 114 (42)

Licentiatexamina 18 (56) 8 (25) 6 (50) 45 (29)

Lunds universitet

Nybörjare 74 (53) 11 (46) 62 (44) 21 (10) 122 (45)

Aktiva 474 (53) 43 (40) 486 (48) 77 (20) 508 (38)

Doktorsexamina 67 (55) 3 (67) 68 (46) 13 (15) 99 (37)

Licentiatexamina 8 (75) 8 (50) 11 (27) 23 (30)

Göteborgs universitet

Nybörjare 50 (48) 1 (0) 80 (56) 1 (100) 50 (66)

Aktiva 355 (52) 9 (56) 573 (53) 20 (50) 308 (48)

Doktorsexamina 49 (51) 3 (0) 86 (51) 3 (33) 49 (51)

Licentiatexamina 3 (33) 23 (30) 3 (33) 20 (35)

Stockholms universitet

Nybörjare 63 (62) 5 (40) 96 (56) 3 (0) 118 (59)

Aktiva 449 (59) 52 (48) 656 (56) 43 (33) 622 (50)

Doktorsexamina 63 (52) 4 (50) 86 (50) 5 (0) 104 (46)

Licentiatexamina 13 (69) 25 (40) 9 (22) 64 (52)

Umeå universitet

Nybörjare 21 (38) 3 (67) 49 (43) 2 (0) 54 (41)

Aktiva 170 (51) 12 (67) 282 (51) 20 (15) 282 (45)

Doktorsexamina 24 (38) 1 (100) 24 (46) 2 (0) 47 (34)

Licentiatexamina 2 (50) 4 (25) 1 (100) 4 (25)

Linköpings universitet

Nybörjare 4 (50) 1 (0) 19 (63) 8 (25) 4 (100)

Aktiva 22 (46) 6 (33) 159 (57) 35 (23) 26 (50)

Doktorsexamina 1 (0) 10 (60) 5 (20) 3 (67)

Licentiatexamina 7 (43) 4 (25) 1 (0)

Karolinska institutet

Nybörjare 2 (50)

Aktiva 5 (60)

Doktorsexamina

Licentiatexamina

Kungl. Tekniska högskolan

Nybörjare 14 (14) 14 (29)

Aktiva 2 (100) 61 (18) 90 (40)

Doktorsexamina 14 (29) 10 (50)

Licentiatexamina 4 (0) 13 (39)

Chalmers tekniska högskola

Nybörjare 10 (40) 10 (20)

Aktiva 5 (60) 45 (27) 73 (26)

Doktorsexamina 6 (17) 9 (11)

Licentiatexamina 7 (14) 11 (27)

Luleå tekniska universitet

Nybörjare 1 (0) 1 (100) 12 (33) 2 (50) 9 (11)

Aktiva 2 (50) 3 (67) 59 (56) 19 (47) 40 (48)

Doktorsexamina 7 (43) 3 (0) 3 (100)

Licentiatexamina 3 (100) 1 (100) 6 (50)

Handelshögskolan i Stockholm

Nybörjare 34 (38)

Aktiva 10 (30) 196 (39)

Doktorsexamina 2 (50) 28 (36)

Licentiatexamina 2 (0)

Tabell 6. Antalet studerande och examinerade i forskarutbildningen. Antalet nybörjare läsåret 2002/2003, antalet doktors- och licentiatexamina budgetåret 2003 samt antalet aktiva vårterminen 2003 och andelen kvinnor i procent.

Teknikvetenskap

Skogs- och jord-bruksvetenskap samt landskaps-

planering Medicin Odontologi Farmaci VeterinärmedicinÖvriga forsknings-

områden

Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%)

57 (19) 119 (54) 30 (37) 14 (100)

200 (20) 488 (54) 126 (57) 30 (97)

33 (21) 108 (46) 22 (86) 4 (100)

17 (35) 17 (94) 3 (67)

96 (42) 216 (63) 5 (80)

674 (32) 782 (55) 30 (83)

92 (34) 133 (47) 7 (86)

73 (27) 2 (100) 1 (100)

17 (35) 165 (67) 9 (44) 14 (79)

72 (53) 769 (63) 55 (46) 60 (95)

10 (70) 106 (59) 5 (40) 4 (100)

2 (0) 11 (91) 4 (50) 3 (100)

10 (30) 3 (33)

28 (46) 17 (41)

6 (33) 1 (0)

4 (50)

11 (18) 69 (52) 6 (50) 11 (82)

35 (29) 270 (50) 27 (56) 36 (86)

3 (33) 44 (48) 1 (0) 3 (67)

3 (33) 6 (50) 2 (50)

121 (20) 57 (68) 46 (63)

502 (22) 332 (58) 165 (70)

63 (18) 62 (58) 24 (63)

70 (26) 5 (100) 1 (0)

377 (59) 7 (43)

1 963 (62) 34 (56)

300 (61) 4 (100)

50 (68) 2 (50)

275 (30) 5 (60)

1 569 (26) 5 (60)

199 (22)

146 (27)

213 (30)

990 (27)

127 (25)

144 (22)

84 (19) 8 (88)

365 (25) 12 (92)

25 (8)

56 (25) 1 (100)

Humaniora och religionsvetenskap

Rättsvetenskap/juridik Samhällsvetenskap Matematik Naturvetenskap

Universitet/högskola/variabel Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%)

Sveriges lantbruksuniversitet

Nybörjare 3 (33) 3 (0) 1 (0) 60 (52)

Aktiva 6 (33) 29 (48) 1 (0) 257 (46)

Doktorsexamina 8 (38) 1 (0) 27 (44)

Licentiatexamina 1 (100) 1 (0)

Karlstads universitet

Nybörjare 2 (100) 11 (46) 13 (69)

Aktiva 19 (63) 88 (52) 3 (33) 33 (46)

Doktorsexamina 3 (67) 6 (67)

Licentiatexamina 3 (67) 2 (100) 1 (0) 4 (75)

Växjö universitet

Nybörjare 13 (85) 36 (67) 5 (40) 1 (0)

Aktiva 44 (55) 86 (57) 12 (17) 3 (33)

Doktorsexamina 3 (0) 2 (50)

Licentiatexamina 1 (0) 3 (0)

Örebro universitet

Nybörjare 6 (17) 29 (45) 7 (71)

Aktiva 28 (36) 111 (50) 23 (48)

Doktorsexamina 5 (80) 3 (67)

Licentiatexamina 3 (33)

Blekinge tekniska högskola

Nybörjare

Aktiva

Doktorsexamina

Licentiatexamina

Högskolan i Jönköping

Nybörjare 3 (67) 12 (67)

Aktiva 8 (63) 52 (44)

Doktorsexamina 2 (100)

Licentiatexamina

Högskolan i Kalmar

Nybörjare 1 (0) 11 (73)

Aktiva 2 (0) 56 (46)

Doktorsexamina 1 (0)

Licentiatexamina

Malmö högskola

Nybörjare

Aktiva

Doktorsexamina

Licentiatexamina

Mitthögskolan

Nybörjare 3 (67) 6 (33)

Aktiva 8 (38) 13 (62)

Doktorsexamina

Licentiatexamina

Mälardalens högskola

Nybörjare 5 (60)

Aktiva 9 (33)

Doktorsexamina

Licentiatexamina 1 (0)

Summa

Nybörjare 308 (55) 31 (55) 496 (51) 91 (24) 606 (48)

Aktiva 2 095 (53) 181 (47) 3 120 (51) 422 (26) 2 948 (44)

Doktorsexamina 279 (50) 16 (56) 379 (48) 59 (17) 469 (42)

Licentiatexamina 48 (60) 0 89 (38) 49 (27) 191 (39)

Fortsättning på tabell 6.

Teknikvetenskap

Skogs- och jord-bruksvetenskap samt landskaps-

planering Medicin Odontologi Farmaci VeterinärmedicinÖvriga forsknings-

områden

Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%) Totalt Kv (%)

64 (50) 1 (0) 37 (76)

4 (50) 375 (48) 5 (60) 126 (75)

48 (42) 1 (0) 26 (69)

11 (73) 1 (100)

10 (20) 4 (75) 6 (83)

43 (33) 7 (57) 10 (90)

2 (50)

7 (29)

10 (20) 16 (88)

43 (33) 18 (89)

1 (0)

3 (100)

15 (33) 14 (50) 17 (53)

34 (32) 16 (44) 40 (65)

1 (100)

1 (100)

28 (29)

80 (24)

4 (25)

2 (0)

4 (50)

13 (46) 4 (50)

47 (55) 5 (60)

3 (100)

3 (33)

14 (21)

26 (23)

31 (36)

106 (24)

3 (67)

7 (0)

992 (29) 64 (50) 1 025 (59) 35 (46) 30 (37) 37 (76) 150 (73)

4 771 (27) 375 (48) 4 649 (59) 163 (52) 126 (57) 126 (75) 411 (79)

569 (25) 48 (42) 755 (55) 13 (69) 22 (86) 26 (69) 42 (74)

535 (26) 11 (73) 91 (77) 11 (46) 3 (67) 1 (100) 6 (83)

Universitet/högskolaForskningsområde Utbildningsbidrag Doktorandtjänst

På annat sätt av högskolan Studiemedel Stipendier Yrkesverksamhet m.m.

Uppsala universitet 356 1 282 353 4 221 653

Humaniora och religionsvetenskap 69 184 44 3 71 220

Rättsvetenskap/juridik 1 17 1 7 12

Samhällsvetenskap 46 164 45 31 93

Matematik 3 52 9 6 7

Naturvetenskap 106 446 111 39 61

Teknikvetenskap 173 8 1 26

Medicin 110 149 106 1 56 207

Farmaci 21 83 16 3 20

Övriga forskningsområden 14 13 7 7

Lunds universitet 340 1 532 321 12 123 1 071

Humaniora och religionsvetenskap 64 180 70 3 20 237

Rättsvetenskap/juridik 28 4 3 8

Samhällsvetenskap 11 197 92 7 26 222

Matematik 69 1 9

Naturvetenskap 103 363 22 26 42

Teknikvetenskap 7 472 51 25 139

Medicin 153 210 73 2 22 398

Övriga forskningsområden 2 13 8 1 16

Göteborgs universitet 346 671 308 18 201 956

Humaniora och religionsvetenskap 70 141 33 2 35 128

Rättsvetenskap/juridik 2 4 6

Samhällsvetenskap 46 200 125 8 30 223

Matematik 17 4 3

Naturvetenskap 105 157 43 10 41

Teknikvetenskap 14 32 5 6 22

Medicin 90 106 63 5 115 465

Odontologi 6 6 3 1 5 38

Övriga forskningsområden 15 10 28 2 30

Stockholms universitet 218 862 479 12 228 558

Humaniora och religionsvetenskap 21 207 48 7 64 163

Rättsvetenskap/juridik 34 1 6 11

Samhällsvetenskap 22 222 161 4 90 267

Matematik 5 18 7 22

Naturvetenskap 166 352 250 1 62 82

Teknikvetenskap 4 18 12 5 5

Medicin 11 1 8

Umeå universitet 129 674 260 5 43 255

Humaniora och religionsvetenskap 105 14 3 5 52

Rättsvetenskap/juridik 8 3 1

Samhällsvetenskap 10 194 60 1 13 34

Matematik 1 15 4 1

Naturvetenskap 70 195 104 8 20

Teknikvetenskap 1 28 4 1 2

Medicin 42 93 57 1 11 120

Odontologi 3 15 1 1 15

Övriga forskningsområden 2 21 13 3 11

Linköpings universitet 122 666 253 0 35 372

Humaniora och religionsvetenskap 18 1 1 5

Rättsvetenskap/juridik 3 2 2

Samhällsvetenskap 8 82 55 6 34

Matematik 32 1 2

Naturvetenskap 4 20 1 6

Teknikvetenskap 4 356 45 6 122

Medicin 52 73 80 17 177

Övriga forskningsområden 54 82 68 5 24

Karolinska Institutet 396 602 384 2 259 818

Samhällsvetenskap 1 2 2

Medicin 390 590 379 2 256 800

Odontologi 6 11 3 3 16

Kungl. Tekniska högskolan 34 952 187 5 142 485

Samhällsvetenskap 2

Matematik 3 58 1 1

Naturvetenskap 12 42 20 7 21

Teknikvetenskap 19 851 164 5 131 463

Övriga forskningsområden 1 4

Tabell 7. Antal forskarstuderande med studiefi nansiering vårterminen 2003. (Forskarstuderande som under terminen haft fl era olika fi nansieringstyper kan förekomma fl era gånger i tabellen).

Universitet/högskolaForskningsområde Utbildningsbidrag Doktorandtjänst

På annat sätt av högskolan Studiemedel Stipendier Yrkesverksamhet m.m.

Chalmers tekniska högskola 1 784 75 0 63 241

Humaniora och religionsvetenskap 2 3

Matematik 40 4 6

Naturvetenskap 54 2 1 17

Teknikvetenskap 1 688 69 62 215

Luleå tekniska universitet 0 304 76 1 30 135

Humaniora och religionsvetenskap 2 2

Rättsvetenskap/juridik 3 3

Samhällsvetenskap 39 17 2 15

Matematik 13 3 3

Naturvetenskap 23 2 4 11

Teknikvetenskap 221 46 1 24 100

Övriga forskningsområden 3 8 1

Handelshögskolan i Stockholm 23 28 70 0 104 58

Rättsvetenskap/juridik 4 6

Samhällsvetenskap 23 24 70 104 52

Sveriges lantbruksuniversitet 47 514 110 0 104 120

Humaniora och religionsvetenskap 5 1

Samhällsvetenskap 18 1 8 4

Matematik 1

Naturvetenskap 36 174 38 33 27

Teknikvetenskap 3 4

Medicin 1 3 1 1

Skogs-/jordbruksv./landskapspl. 8 233 51 52 61

Veterinärmedicin 2 78 19 10 22

Karlstads universitet 0 137 42 0 1 25

Humaniora och religionsvetenskap 12 1 6

Samhällsvetenskap 53 24 1 11

Matematik 3

Naturvetenskap 28 4 1

Medicin 1 6

Teknikvetenskap 37 6 1

Övriga forskningsområden 3 7

Växjö universitet 0 149 32 0 3 25

Humaniora och religionsvetenskap 34 5 3 2

Samhällsvetenskap 54 19 15

Matematik 12

Naturvetenskap 3

Teknikvetenskap 38 5

Övriga forskningsområden 8 8 3

Örebro universitet 33 104 68 0 4 91

Humaniora och religionsvetenskap 6 17 7 4

Samhällsvetenskap 19 34 38 4 42

Naturvetenskap 2 15 2 9

Medicin 4 2 11

Teknikvetenskap 22 6 7

Övriga forskningsområden 2 16 13 18

Blekinge tekniska högskola 0 65 11 0 0 5

Teknikvetenskap 65 11 5

Högskolan i Jönköping 0 52 1 0 0 7

Rättsvetenskap/juridik 7 1

Samhällsvetenskap 45 1 6

Högskolan i Kalmar 19 31 0 0 5 5

Matematik 2

Naturvetenskap 17 31 5 5

Övriga forskningsområden

Malmö högskola 0 24 11 0 0 30

Odontologi 19 11 30

Övriga forskningsområden 5

Mitthögskolan 0 34 9 1 3 6

Matematik 5 3

Naturvetenskap 10 1 2 1

Teknikvetenskap 19 5 1 1 5

Mälardalens högskola 0 65 24 0 1 32

Matematik 9 2

Teknikvetenskap 56 22 1 32

Totalt 2 064 9 532 3 074 60 1 570 5 948

Andel kvinnor (%) (56) (45) (53) (67) (47) (46)

Fortsättning på tabell 7.

Universitet/högskola Kön Professor Forskarass. Lektor AdjunktGäst- och timlärare

Annan forskan-de/undervisande

personal*Biblioteks-personal

Övrig personal** Totalt

Uppsala universitet Kvinnor 64 55 165 132 8 226 100 1 095 1 846Män 383 66 330 102 16 289 52 706 1 944Totalt 448 120 494 233 24 516 153 1 801 3 790

Lunds universitet Kvinnor 68 79 227 183 9 78 102 1 492 2 237Män 491 122 507 190 28 147 55 1 020 2 559Totalt 558 201 734 373 37 225 157 2 512 4 796

Göteborgs universitet Kvinnor 82 33 220 279 22 296 121 1 173 2 226Män 337 38 342 165 9 235 39 594 1 758Totalt 419 70 562 444 31 531 160 1 767 3 983

Stockholms universitet Kvinnor 61 38 166 95 19 216 83 705 1 384Män 261 77 278 88 23 233 26 429 1 415Totalt 322 116 444 183 42 449 109 1 135 2 799

Umeå universitet Kvinnor 41 37 163 262 2 75 62 910 1 552Män 192 53 308 228 2 107 26 606 1 523Totalt 232 90 471 490 4 182 88 1 516 3 075

Linköpings universitet Kvinnor 29 34 147 177 54 7 64 748 1 259Män 211 60 306 169 51 13 23 384 1 216Totalt 240 94 453 346 104 19 87 1 132 2 475

Karolinska institutet Kvinnor 46 27 63 175 322 50 1 209 1 892Män 228 34 71 35 336 21 317 1 042Totalt 274 60 135 210 658 71 1 526 2 934

Kungl. Tekniska högskolan Kvinnor 14 10 31 44 2 66 28 540 734Män 205 41 212 155 8 210 9 554 1 394Totalt 219 51 244 198 9 276 37 1 094 2 128

Chalmers tekniska högskola Kvinnor 11 21 38 12 5 19 32 434 572Män 141 75 227 79 11 70 5 492 1 100Totalt 152 96 265 91 17 89 38 926 1 672

Luleå tekniska universitet Kvinnor 3 3 36 140 1 9 33 298 522Män 76 1 129 147 1 20 7 230 611Totalt 79 4 165 287 2 30 40 528 1 134

Handelshögskolan i Stockholm Kvinnor 2 12 1 15 77 107Män 41 37 3 2 2 30 114Totalt 43 49 4 2 17 107 221

Sveriges lantbruksuniversitet Kvinnor 35 38 30 85 1 202 33 760 1 183Män 144 35 68 67 366 20 574 1 274Totalt 179 74 99 152 1 567 53 1 333 2 457

Karlstads universitet Kvinnor 6 2 45 173 2 6 23 274 532Män 31 3 113 144 2 4 2 129 428Totalt 37 5 158 317 4 10 25 403 959

Växjö universitet Kvinnor 5 1 35 80 11 5 20 164 321Män 29 2 87 106 9 7 6 106 350Totalt 34 3 122 186 20 12 26 270 671

Örebro universitet Kvinnor 15 1 61 120 1 9 25 282 514Män 34 2 98 114 2 10 14 165 439Totalt 49 3 159 234 3 19 39 447 952

Blekinge tekniska högskola Kvinnor 4 11 52 0,2 3 11 98 180Män 14 1 38 51 0,2 5 3 95 207Totalt 18 1 49 103 0,4 8 14 194 387

Högskolan i Jönköping Kvinnor 2 32 115 7 20 152 327Män 27 65 69 8 7 87 262Totalt 29 97 184 15 26 238 588

Högskolan i Kalmar Kvinnor 5 1 26 90 1 3 7 199 331Män 19 2 74 107 0,4 5 4 113 324Totalt 24 3 99 197 1 7 11 312 654

Tabell 8. Personalen vid universitet och högskolor oktober 2003, heltidsekvivalenter. (Uppgifter om forskarstuderande fi nns i tabell 6 och 7.)

Universitet/högskola Kön Professor Forskarass. Lektor AdjunktGäst- och timlärare

Annan forskan-de/undervisande

personal*Biblioteks-personal

Övrig personal** Totalt

Malmö högskola Kvinnor 12 6 70 188 12 11 23 297 619Män 29 2 102 129 18 6 11 172 468Totalt 40 8 172 317 30 17 34 468 1 087

Mitthögskolan Kvinnor 4 1 43 123 5 2 36 210 423Män 27 5 91 131 4 12 8 142 421Totalt 31 6 135 254 9 14 44 352 844

Mälardalens högskola Kvinnor 3 51 135 4 7 16 172 387Män 29 85 143 3 9 5 102 375Totalt 32 136 278 7 16 20 274 762

Högskolan i Borås Kvinnor 6 24 133 9 1 17 98 288Män 11 52 83 16 2 4 63 230Totalt 17 76 216 25 3 21 161 518

Högskolan Dalarna Kvinnor 5 30 109 0,2 2 14 99 259Män 13 5 54 102 0,3 9 4 92 279Totalt 13 9 84 212 0,5 10 18 191 538

Högskolan på Gotland Kvinnor 5 11 1 2 4 39 61Män 2 20 19 2 1 3 40 86Totalt 2 25 30 3 2 7 79 147

Högskolan i Gävle Kvinnor 2 35 123 7 13 134 313Män 14 76 104 11 3 94 301Totalt 15 111 227 18 16 227 615

Högskolan i Halmstad Kvinnor 4 2 25 50 3 1 10 119 212Män 18 1 56 69 8 5 64 221Totalt 21 3 81 119 11 1 15 182 432

Högskolan Kristianstad Kvinnor 2 30 131 6 90 257Män 8 51 68 3 60 189Totalt 9 81 199 9 149 447

Högskolan i Skövde Kvinnor 1 8 42 45 2 8 84 189Män 9 46 23 34 4 5 51 172Totalt 10 54 65 78 6 12 136 361

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Kvinnor 25 101 2 17 88 234

Män 3 41 86 0,5 2 65 198Totalt 3 67 187 3 2 17 154 432

Idrottshögskolan i Stockholm Kvinnor 6 9 1 3 13 31Män 3 2 10 11 2 1 15 42Totalt 3 2 15 20 3 4 27 74

Lärarhögskolan i Stockholm Kvinnor 6 1 43 119 39 3 12 153 375Män 10 22 46 9 1 5 80 172Totalt 16 1 64 164 48 4 17 233 547

Södertörns högskola Kvinnor 8 7 59 25 0,2 8 21 162 289Män 24 6 77 44 12 6 86 254Totalt 32 13 135 69 0,2 20 27 248 543

Danshögskolan Kvinnor 1 4 8 5 2 1 8 28Män 1 2 3 3 3 4 15Totalt 2 6 11 7 4 1 11 42

Dramatiska institutet Kvinnor 2 5 4 19 29Män 5 7 7 1 16 36Totalt 7 12 11 1 34 65

Konstfack Kvinnor 6 9 16 2 0,5 3 37 73Män 8 12 18 2 0,8 1 27 67Totalt 13 21 34 3 1 4 63 140

0Kungl. Konsthögskolan Kvinnor 4 3 3 15 25

Män 8 4 5 2 7 25Totalt 12 7 8 2 22 50

Fortsättning på tabell 8.

Universitet/högskola Kön Professor Forskarass. Lektor AdjunktGäst- och timlärare

Annan forskan-de/undervisande

personal*Biblioteks-personal

Övrig personal** Totalt

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kvinnor 2 13 12 7 4 33 71

Män 18 23 23 9 35 108Totalt 20 36 35 16 4 67 178

Operahögskolan i Stockholm Kvinnor 6 1 5 12Män 3 5 1 5 14Totalt 3 11 2 10 26

Teaterhögskolan i Stockholm Kvinnor 0,5 5 2 10 17Män 2 3 0,3 8 12Totalt 2 8 2 17 29

Beckmans Designhögskola Kvinnor 3 2,2 5Män 2 2,5 4Totalt 4 5 9

Stockholms Musikpedagogiska Institut Kvinnor 4 1 2 6

Män 1 6 0,4 2 9Totalt 1 9 1 4 15

Ericastiftelsen Kvinnor 0,4 2 5 7Män 0,3 1 1 2Totalt 1 3 6 9

Ersta Sköndal högskola Kvinnor 16 26 1 5 5 14 67Män 2 13 5 4 4 3 31Totalt 2 29 31 5 9 5 18 98

Gammelkroppa skogsskola Kvinnor 1 5 6Män 3 3 6Totalt 4 8 11

Johannelunds Teologiska hög-skola Kvinnor 3 3 6

Män 4 1 1 4 10Totalt 4 4 1 7 15

Röda Korsets Högskola Kvinnor 6 16 3 12 37Män 2 1 1 4Totalt 8 16 4 13 41

Sophiahemmet Högskola Kvinnor 6 21 4 6 38Män 2 7 9Totalt 8 21 4 13 47

Teologiska Högskolan, Stockholm Kvinnor 3 1 1 1 4 9

Män 0,2 8 1 8Totalt 0,2 10 1 1 1 5 18

Örebro Teologiska Högskola Kvinnor 2 0,5 2 4Män 5 6 0,8 1 12Totalt 5 8 1 2 16

Enskilda Psykoterapeututb.an-ordnare Kvinnor 0,1 2 6 1 11 20

Män 0,1 3 4 0,6 3 10Totalt 0,2 5 9 2 14 30

Totalt Kvinnor 551 401 2 027 3 649 276 1 603 1 049 12 557 22 112Män 3 109 630 4 155 3 161 279 2 143 387 7 885 21 749Totalt 3 659 1 031 6 183 6 811 555 3 746 1 435 20 442 43 861

* Amanuens, forskare, forskningsassistent, m.fl .** Teknisk och administrativ personal, lokalvårdare, arvodister*** Ny från och med 2003

Fortsättning på tabell 8.

Tabell 9. Undervisande och forskande personal oktober 2003, antal individer, efter ålder och kön. (Uppgifter om forskarstuderande fi nns i tabell 6 och 7.)

Ålder Kön Professor Forskarassistent Lektor AdjunktGäst- och tim-

lärare

Annan forskan-de/undervisan-de personal* TA-personal** Totalt

–24 år Kvinnor 9 6 84 29 128

Män 10 13 103 29 155

Totalt 19 19 187 58 283

25–29 år Kvinnor 5 5 141 37 328 165 681

Män 10 18 164 54 239 222 707

Totalt 15 23 305 91 567 387 1 388

30–34 år Kvinnor 72 95 287 66 399 143 1 062

Män 11 191 226 337 61 478 220 1 524

Totalt 11 263 321 624 127 877 363 2 586

35–39 år Kvinnor 10 140 203 410 69 364 128 1 324

Män 72 297 600 463 94 512 199 2 237

Totalt 82 437 803 873 163 876 327 3 561

40–44 år Kvinnor 46 102 310 512 92 271 131 1 464

Män 257 105 694 434 66 380 159 2 095

Totalt 303 207 1 004 946 158 651 290 3 559

45–49 år Kvinnor 63 54 345 662 71 211 107 1 513

Män 499 41 693 474 70 303 133 2 213

Totalt 562 95 1 038 1 136 141 514 240 3 726

50–54 år Kvinnor 140 25 385 820 83 152 149 1 754

Män 683 13 734 583 60 204 173 2 450

Totalt 823 38 1 119 1 403 143 356 322 4 204

55–59 år Kvinnor 182 13 483 876 61 96 164 1 875

Män 942 4 845 665 66 169 185 2 876

Totalt 1 124 17 1 328 1 541 127 265 349 4 751

60–64 år Kvinnor 132 7 357 515 30 53 70 1 164

Män 778 639 415 28 97 99 2 056

Totalt 910 7 996 930 58 150 169 3 220

65 år– Kvinnor 19 46 40 19 16 5 145

Män 159 77 37 30 40 28 371

Totalt 178 123 77 49 56 33 516

Totalt Kvinnor 592 418 2 229 4 272 534 1 974 1 091 11 110

Män 3 401 661 4 526 3 582 542 2 525 1 447 16 684

Totalt 3 993 1 079 6 755 7 854 1 076 4 499 2 538 27 794

* Amanuens, forskare, forskningsassistent, m.fl .** Teknisk och administrativ personal med undervisande eller forskande uppgifter, t.ex. forskningsingenjörer, projektassistenter och projektledare.

Tabell 10. Universitetens och högskolornas intäkter, kostnader, verksamhetsutfall och årets kapitalförändring enligt fastställda resultaträkningar, budgetåret 2003, tkr.

Verksamhetens intäkter Verksamhetens

Universitet/högskola StatsanslagAvgifter o andra

ersättningar BidragFinansiella intäkter

Summa intäkter

Personal-kostnader

Lokal-kostnader

Klinisk utbildn. och forskning

Övriga drift-kostnader

Uppsala universitet 2 370 689 406 401 1 095 939 26 012 3 899 041 2 343 576 555 459 202 895 578 788

Lunds universitet 2 904 250 432 648 1 490 671 46 169 4 873 737 2 986 932 659 885 326 350 712 744

Göteborgs universitet 2 683 071 362 354 945 502 41 914 4 032 841 2 274 033 544 703 389 934 574 761

Stockholms universitet 1 753 296 296 732 610 446 18 690 2 679 164 1 710 539 466 835 399 363

Umeå universitet 1 853 698 358 813 478 883 29 639 2 721 033 1 622 121 285 856 212 992 502 476

Linköpings universitet 1 632 912 264 789 490 579 14 620 2 402 900 1 524 193 343 779 127 468 333 436

Karolinska institutet 1 737 646 470 570 1 260 774 83 008 3 551 998 1 830 567 479 398 470 980 725 139

Kungl Tekniska högskolan 1 486 261 256 432 981 445 8 183 2 732 321 1 630 346 503 787 420 508

Chalmers tekniska högskola 1 030 947 204 093 851 542 20 693 2 107 275 1 170 013 342 155 439 374

Luleå tekniska universitet 786 610 129 114 258 759 6 281 1 180 764 730 178 153 984 282 903

Handelshögskolan i Stockholm 53 766 16 292 113 918 9 550 193 526 178 967 25 716 87 745

Sveriges lantbruksuniversitet 1 212 921 359 932 614 535 15 065 2 202 453 1 401 116 274 871 477 099

Karlstads universitet 605 512 66 485 98 662 4 806 775 465 525 802 95 977 112 590

Växjö universitet 547 749 96 371 33 496 7 168 684 784 390 973 94 294 119 924

Örebro universitet 677 973 45 718 87 693 5 727 817 111 524 797 127 604 6 609 129 628

Blekinge tekniska högskola 263 839 22 989 89 871 1 936 378 635 217 932 52 308 85 687

Högskolan i Jönköping 403 791 96 474 41 527 541 792 332 538 78 691 100 076

Högskolan i Kalmar 448 949 63 307 69 459 5 392 587 107 324 959 84 438 114 279

Malmö högskola 751 112 79 909 66 933 5 012 902 966 550 991 122 309 162 197

Mitthögskolan 598 045 32 782 168 542 830 800 199 467 449 124 095 130 121

Mälardalens högskola 546 687 38 174 68 136 3 256 656 253 418 663 104 307 10 022 89 497

Högskolan i Borås 350 215 31 719 29 033 2 111 413 078 270 282 61 724 6 219 67 232

Högskolan Dalarna 368 726 24 377 46 220 1 643 440 966 276 561 57 272 84 441

Högskolan på Gotland 100 478 9 832 31 039 141 349 71 678 20 277 38 135

Högskolan i Gävle 402 578 21 462 46 262 2 987 473 289 312 035 68 078 5 457 77 174

Högskolan i Halmstad 290 899 18 827 46 611 2 630 358 967 227 437 54 389 3 420 54 183

Högskolan Kristianstad 313 577 30 935 22 536 1 988 369 036 236 574 39 819 65 869

Högskolan i Skövde 260 884 9 727 19 796 6 104 296 511 198 569 44 298 44 906

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 264 576 14 805 38 376 1 481 319 238 219 038 39 160 6 817 40 834

Idrottshögskolan i Stockholm 60 369 13 339 9 344 720 83 772 41 850 16 035 15 663

Lärarhögskolan i Stockholm 500 423 70 839 24 589 5 795 601 646 287 213 80 940 146 559

Södertörns högskola 257 174 23 649 218 318 3 966 503 107 295 384 91 624 78 063

Danshögskolan 30 316 1 178 3 450 444 35 388 21 129 7 079 5 991

Dramatiska institutet 76 599 966 8 371 565 86 501 40 749 15 083 18 163

Konstfack 118 588 6 279 4 575 1 170 130 612 66 816 30 594 20 812

Kungl. Konsthögskolan 54 495 1 249 4 866 513 61 123 27 934 19 896 12 354

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 124 179 9 545 8 861 830 143 415 92 291 17 355 23 660

Operahögskolan i Stockholm 18 630 262 1 408 96 20 396 13 503 4 008 5 790

Teaterhögskolan i Stockholm 28 708 331 605 68 29 712 16 947 7 846 5 668

Beckmans Designhögskola 13 902 21 49 13 972 6 742 2 369 5 638

Stockholms Musikpedagogiska Institut 9 617 1 533 12 11 162 7 135 1 977 1 961

Ericastiftelsen 5 914 880 246 39 7 079 5 103 358 1 217

Ersta Sköndal högskola 43 946 25 175 9 555 78 676 50 042 7 863 27 478

Gammelkroppa Skogsskola 1 150 5 972 913 13 8 048 5 022 618 2 416

Johannelunds teologiska högskola 1 701 2 183 7 621 3 11 508 6 797 3 122 1 142

Röda Korsets Högskola 34 265 7 167 265 497 42 194 22 433 3 961 6 721 3 766

Sophiahemmet Högskola 26 529 2 525 14 333 43 387 25 185 4 741 5 613 6 986

Teologiska Högskolan i Stockholm 4 941 1 716 5 714 74 12 445 7 782 2 061 2 541

Örebro teologiska högskola 2 251 1 194 1 568 5 013 5 491 802 999

Riket totalt 28 115 354 4 438 044 10 521 808 387 749 43 462 955 26 014 407 6 223 800 1 781 497 7 437 975

Tabellen är en sammanställning av de statliga universitetens och högskolornas fastställda resultaträkningar samt ekonomiska uppgifter som enskilda högskolor lämnat till Högskoleverket. Lärosätena har använt delvis olika redovisningsprinciper varför stor försiktighet bör iakttagas vid jämförelser. Summeringarna har gjorts för att ge en ungefärlig bild av högskolesektorns omfattning.

kostnader Uppbördsverksamhet TransfereringarResultat från andelar i

dotter- och intresseföretagÅrets kapital-

förändring

Finansiella kostnader Avskrivningar

Summa kostnader

Verksam-hetsutfall Intäkter Kostnader Saldo

Erhållna medel

Lämnade bidrag Saldo Intäkter Kostnader Saldo

8 296 195 352 3 884 366 14 675 0 221 468 221 468 0 39 532 39 532 54 207

17 111 253 680 4 956 701 –82 963 149 149 0 173 108 173 108 0 –660 –660 –83 624

22 193 201 123 4 006 747 26 094 105 105 0 160 566 160 566 0 15 745 15 745 41 839

14 936 108 201 2 699 874 –20 710 0 174 339 174 339 0 9 944 12 828 –2 884 –23 594

9 053 116 289 2 748 787 –27 754 0 61 324 61 324 0 –4 514 –4 514 –32 268

12 031 110 161 2 451 068 –48 168 0 112 991 112 991 0 885 885 –47 283

13 093 119 997 3 639 174 –87 176 3 708 3 708 0 28 894 28 894 0 903 –903 –88 079

15 833 170 932 2 741 406 –9 086 0 126 297 126 297 0 –1 599 –1 599 –10 685

43 467 146 973 2 141 982 –34 707 0 0 0 –34 707

4 072 32 769 1 203 906 –23 142 0 15 765 15 765 0 1 657 1 657 –21 485

1 640 294 068 –100 542 0 0 34 748 –34 748 –135 290

12 231 79 565 2 244 882 –42 429 2 003 2 003 0 73 482 73 482 0 569 –569 –42 998

3 665 31 005 769 039 6 426 0 5 420 5 420 0 23 23 6 449

2 218 19 905 627 314 57 470 0 1 236 1 236 0 0 57 470

4 050 37 995 830 683 –13 572 0 7 256 7 256 0 0 –13 572

1 669 19 509 377 105 1 530 0 1 537 1 537 0 0 1 530

25 337 536 642 5 150 0 0 0 5 150

5 403 34 174 563 253 23 854 0 4 782 4 782 0 0 23 854

4 022 28 871 868 390 34 576 2 361 2 361 0 0 0 34 576

7 658 52 112 781 435 18 764 4 723 4 798 –75 0 0 18 689

6 013 34 154 662 656 –6 403 0 10 475 10 475 0 0 –6 403

2 816 21 546 429 819 –16 741 0 2 855 2 855 0 0 –16 741

2 476 17 607 438 357 2 609 0 0 0 2 609

1 544 7 927 139 561 1 788 0 0 0 1 788

2 146 16 918 481 808 –8 519 0 0 0 –8 519

1 578 13 314 354 321 4 646 0 3 252 3 252 0 789 958 –169 4 477

1 566 14 964 358 792 10 244 0 2 772 2 772 0 0 10 244

2 036 15 058 304 867 –8 356 0 0 0 –8 356

1 615 17 377 324 840 –5 602 0 549 549 0 0 –5 602

174 2 544 76 266 7 506 0 19 046 19 046 0 0 7 506

3 478 20 306 538 496 63 149 0 8 674 8 674 0 0 63 149

4 185 22 739 491 995 11 112 0 0 0 11 112

58 553 34 810 578 0 0 0 578

348 4 383 78 726 7 775 0 5 066 5 066 0 0 7 775

251 4 039 122 512 8 100 0 0 0 8 100

538 2 499 63 221 –2 098 0 1 284 1 284 0 0 –2 098

407 3 347 137 060 6 355 0 1 551 1 551 0 0 6 355

50 1 121 24 472 –4 076 0 0 0 –4 076

79 408 30 948 –1 236 0 0 0 –1 236

2 312 15 063 –1 091 0 0 0 –1 091

4 103 11 180 –18 0 0 0 –18

8 6 686 393 0 0 0 393

208 1 174 86 765 –8 089 0 0 0 –8 089

36 419 8 511 –463 0 0 0 –463

4 443 11 508 0 0 0 0 0

6 670 37 557 4 637 0 0 0 4 637

34 828 43 387 0 0 0 0 0

2 286 12 672 –227 0 0 0 –227

7 292 –2 279 0 0 0 –2 279

234 303 2 008 988 43 700 969 –238 015 13 049 13 124 –75 1 223 990 1 223 990 0 61 802 50 006 11 796 –226 295

Tabell 11. Bidrag från vissa forskningsstiftelser till universitet och högskolor, budgetåret 2003, tkr.

KK SSF STINT MISTRA

Universitet/högskola 2001 2002 2003 2001 2002 2003 2001 2002 2003 2001 2002 2003

Uppsala universitet 4 660 2 481 1 095 99 541 81 564 79 719 5 180 7 119 7 048 15 485 16 812 22 387

Lunds universitet 10 870 6 554 5 395 94 335 55 880 69 040 3 773 3 017 3 704 31 531 20 945 872

Göteborgs universitet 8 746 8 774 11 824 49 854 17 801 13 670 1 772 4 533 3 974 14 873 16 087 26 381

Stockholms universitet 4 864 364 106 6 599 10 451 11 901 6 376 5 159 6 093 5 322 3 940 3 689

Umeå universitet 2 797 2 060 1 175 7 730 8 667 7 419 3 130 566 1 366 2 813 1 867 1 624

Linköpings universitet 16 223 13 734 7 310 60 206 44 063 48 335 3 398 708 1 424 5 039 321 416

Karolinska institutet 6 068 7 712 8 233 44 916 45 277 58 483 3 971 4 701 5 451 207 203 31

Kungl. Tekniska högskolan 1 834 1 721 3 045 100 880 122 795 107 652 6 760 3 445 5 347 7 195 8 214 10 549

Chalmers tekniska högskola 8 975 17 234 8 164 106 380 94 664 89 730 10 828 8 609 9 200 14 350 14 668 10 956

Luleå tekniska universitet 5 236 3 174 552 6 208 8 566 8 794 320 450 835 4 632 5 164 6 461

Handelshögskolan i Stockholm 900 1 390 198

Sveriges lantbruksuniversitet 6 127 15 330 6 389 6 981 2 484 8 998 4 490 5 128 1 878 41 733 52 133 58 967

Karlstads universitet 16 150 23 870 19 612 46 25

Växjö universitet 7 169 15 158 4 735

Örebro universitet 11 828 24 255 24 138 368 456 319 638

Blekinge tekniska högskola 14 464 8 758 11 617 94 323 116

Högskolan i Jönköping 4 050 2 711 3 619

Högskolan i Kalmar 5 373 8 417 9 899 18 345

Malmö högskola 10 144 7 534 8 196

Mitthögskolan 24 154 23 546 17 345 270 213 2 182

Mälardalens högskola 12 051 13 421 10 314 139 3 048 82 52

Högskolan i Borås 3 899 7 235 7 150

Högskolan Dalarna 5 507 9 760

Högskolan på Gotland 2 576 1 332 948

Högskolan i Gävle 7 841 6 108 5 160

Högskolan i Halmstad 6 530 9 034 13 808

Högskolan i Kristianstad 1 439 467 10 566 420 276

Högskolan i Skövde 13 306 10 128 6 886 1 165 30

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 3 716 5 379 5 571 385

Lärarhögskolan i Stockholm 961 47

Södertörns högskola 1 521 4 951 635 566 83 56 3 332

Konstfack 22

Ersta Sköndal högskola

Hälsohögskolan i Jönköping *

Röda Korsets Högskola

Summa 229 079 251 442 223 316 584 196 493 515 506 966 51 722 46 143 47 140 143 725 143 497 142 834

KK = Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutvecling SSF = Stiftelsen för strategisk forskning STINT = Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT)MISTRA = Stiftelsen för miljöstrategisk forskningVårdal = Stiftelsen för vård och allergiforskningMiljöeko = Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitetÖstersjö = Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och ÖsteuropaFramtiden = Stiftelsen framtidens kultur Innovation = Stiftelsen Innovationscentrum* Ingår från och med 2002 i Högskolan i Jönköping

Vårdal Miljöeko Östersjö Framtiden Summa

2001 2002 2003 2001 2002 2003 2001 2002 2003 2001 2002 2003 2001 2 002 2003

6 900 6 349 4 259 260 404 131 766 114 585 114 912

5 793 11 144 11 676 17 017 20 049 9 766 344 172 -340 163 663 117 761 100 113

10 916 8 349 3 278 86 161 55 544 59 126

1 096 850 289 24 257 20 764 22 078

7 098 5 892 5 185 23 568 19 051 16 769

1 802 3 039 3 713 9 629 137 127 96 297 62 002 61 325

21 987 20 815 11 731 77 149 78 708 83 929

34 12 88 116 703 136 187 126 682

140 533 135 175 118 050

16 396 17 354 16 642

900 1 390 198

264 164 59 331 75 339 76 396

56 16 206 23 916 19 637

253 100 7 422 15 258 4 735

276 12 472 25 349 24 457

14 464 9 081 11 827

398 165 4 050 3 109 3 784

184 5 575 8 762 9 899

10 144 7 534 8 196

288 24 925 25 728 17 345

12 133 13 612 13 362

369 3 899 7 235 7 519

5 507 0 9 760

2 576 1 332 948

299 75 8 140 6 183 5 160

6 530 9 034 13 808

1 439 887 10 842

13 336 11 293 6 886

3 716 5 379 5 956

100 1 061 0 47

111 701 132 368 137 128 114 176 137 319 137 849

0 0 22

665 750 1 250 665 750 1 250

49 49 0 0

196 196 0 0

57 958 58 025 42 079 17 017 20 049 9 766 111 701 132 628 137 532 10 007 321 -125 1 205 405 1 145 621 1 109 508

130

Högskoleverket har av regering och riksdag ålagts ett an-

svar för nationell uppföljning av högre utbildning och forsk-

ning.

Högskoleverket är från och med 1 juli 1995 statistikan-

svarig myndighet för högskoleväsendet medan SCB är sta-

tistikansvarig myndighet för forskning. Detta enligt en till

lagen om den offi ciella statistiken (2001:99) anslutande för-

ordning (2001:100).

Enligt nämnda förordning ska den offi ciella statistiken

dokumenteras, kvalitetsdeklareras och hållas allmänt till-

gänglig enligt föreskrifter som SCB meddelar.

Källorna till Högskoleverkets uppföljning av högskolevä-

sendet är de statliga universitetens och högskolornas årsre-

dovisningar samt uppgifter från universitets- och högskole-

registret och forskningsstatistiken vid SCB. Studerandedata

till universitet- och högskoleregistret och lärosätenas årsredo-

visningar hämtas huvudsakligen från det lokala studiedoku-

mentationssystemet Ladok. De enskilda utbildningsanord-

narna har lämnat uppgifter till Högskoleverket som delvis

motsvarar uppgifterna från de statliga lärosätena. Uppgifter

har vidare inhämtats från Centrala studiestödsnämnden.

De uppgifter som hämtats från universitet- och högsko-

leregistret vid SCB har kvalitetsdeklarerats i primärpublika-

tionerna. För uppgifter om studenter och examina gör SCB

bedömningen att uppgifterna håller hög kvalitet. Uppgif-

terna om helårsstudenter och helårsprestationer utgör grund

för resurstilldelning, varför även dessa måste bedömas ha

hög tillförlitlighet.

Enligt lagen om den offi ciella statistiken ska individba-

serad offi ciell statistik vara könsuppdelad när inte särskilda

skäl talar däremot. Så har också skett i största möjliga ut-

sträckning i denna rapport i och med att antalet och an-

delen kvinnor angivits. Däremot har det av utrymmesskäl

inte alltid varit möjligt att i tabellerna även ange antalet och

andelen män.

Universiteten och högskolorna har i årsredovisningarna

använt delvis olika principer vad gäller den ekonomiska re-

dovisningen vilket gör att jämförelser mellan lärosätena för-

svåras. Försiktighet bör därför iakttagas vid jämförelser mel-

lan lärosäten och även vid jämförelser med tidigare år.

Kvalitets deklaration avseende redo visade uppgifterKvalitets deklaration avseende redo visade uppgifter