Uppdrag: att bidra till jämställdhetsutveckling i Västra Götaland

• Genusdriven innovation och företagsamhet • Kompetens- och metodutveckling • Jämställd samhällsutveckling

• processtöd för systematiskt jämställdhetsarbete i tillväxt- och

utvecklingsarbetet, kommuner, företag och organisationer

• normkritisk organisationsutveckling

• utbildning, nätverk, workshops, etc

Hållbar regional tillväxt innebär att både nuvarande och kommande generationer kan erbjudas sunda ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden.

För att nå dit måste jämställdhet mellan kvinnor och män, integration och mångfald, samt miljö ges ett ytterligare stärkt fokus inom det regionala tillväxtarbetet - i planering och genomförande av olika insatser.

(Om regional tillväxt, Näringslivsdepartementet 2014)

Nationella jämställdhetspolitiska mål – makt, inflytande, ekonomisk jämställdhet, fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, mäns våld mot kvinnor

Nationella mål för tillväxtarbetet Handlingsplan 2012-2014 – Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå

inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser

Regionala mål för jämställdhet, tillväxt och utveckling • Handlingsplan ”Jämställdhet gör skillnad” 2012-2014 • Länsstrategi ”Jämställt Västra Götaland 2014-2017” • VG2020 – Strategi för tillväxt och utveckling i VG • Genomförandeplan för Skaraborg 2014-2016

Normer kring tillväxt och utveckling?

Hur påverkar samhällets genusordning definitionen av ”behov” och lösningar av gemensamma ”problem”? - vem definierar? - vilka är inkluderade i beslutsfattandet? - hur fördelas resurser? Kan genusmedvetna och normkritiska arbetssätt bidra till att bredda basen och de utgångspunkter som styr arbetet med regional tillväxt och utveckling?

Hur integrerad är jag i samhället? Vilka insatser gör jag för att bli mer integrerad? Vilka institutionella hinder finns för att jag ska vara så integrerad som jag önskar?

• Vänder på perspektiven och

ifrågasätter normer som premierar och exkluderar.

• Sätter fokus på normerna – inte normbrytarna.

• Utmanar föreställningar om oss själva.

Ett normkritiskt förhållningssätt:

Med målet att: • flytta tolkningsföreträden • skapa nya handlingsutrymmen • utveckla arbetsmetoder

Ansatsen utgår från: • att det finns en överenskommelse om människors

lika värde

• att det finns en vilja att arbeta för människors deltagande på lika villkor

Sätter fokus på:

• effekterna av handlingen – inte intentionerna • hur vi skapar villkor som gör det möjligt för oss att vara olika men ändå delta jämlikt?

Värderingar Verklighets-

uppfattning Normer

Detta är min världsbild. Så uppfattar jag verkligheten, för att…

Detta är mina moraliska utgångspunkter. Så anser jag att det bör vara, för att…

Så här gör vi. Föreskrivande. Kollektiva rättesnören. Gränssättande. Skillnadsskapande: ”normalitet” och ”avvikare”, ”den andre”

Alla har individuella värderingar - men i homogena grupper omvandlas vissa värderingar till normer och blir ett slags outtalat kollektivt kontrakt (skuggregler) kring ett tyst antagande - ”det självklara”. Ur vems perspektiv är det ”självklart”?

Vi deltar alla i processer som förstärker och normaliserar normer genom att följa dem eller i processer som synliggör och ifrågasätter normer genom att vi bryter mot dem. MEN

ibland finns inget val. Vi är maktlösa inför andras

föreställningar om oss och vilka vi är. Normkritik bygger på synliggörande av människors positioner och makt att påverka normer.

KÖN

ÅLDER

FUNKTION

TROSUPP-

FATTNING

ETNICITET

SEXUALITET

CHEF KVINNLIG

CHEF

SAMKÖNADE

ÄKTENSKAP

ÄKTENSKAP

SVENSKA FÖR

INVANDRARE

SVENSK

TROENDE

TROENDE

MUSLIM

BOENDE

ÄLDRE-

BOENDE

ANPASSAD

HANDIKAPPANPASSAD

UTRIKES FÖDD

MAN MAN

NYSVENSK

ANDRA

GENERATIONENS

INVANDRARE

SVENSKA

GENERATION

OHINDRAD

HINDRAD

UNG VUXEN

VUXEN

PARTNER

MAKE

FRIRELIGIÖS

RELIGIÖS

HOMOSEXUELL

SEXUELL

Vad definieras som innanför och utanför?

kön

etnicitet

funktionsvariationer

trosuppfattning

ålder

sexualitet

könsidentitet

Könsnormer/genus Svenskhetsnorm/ vithetsnorm Friskhetsnorm/ funkisnorm Trosnorm Åldersnorm Heteronorm Tvåkönsnorm

NORMER påverkar

Våra handlingsutrymmen och valmöjligheter Vår tillgång till makt och resurser Vår hälsa o trygghet Våra möjligheter att använda vår fulla potential

Problemformuleringen

skapar lösningen

Carol Bacchi: Analysing policy: whatʼs the problem represented to be?

Startade i en fråga… ”Vad gör Skaraborg till en attraktiv region?” Deltagare: Människor i åldern 16 till 80 från olika sektorer, branscher och kommuner med olika livsvillkor, ursprung, erfarenheter och förutsättningar Arbetsmetod: Grupprocesser där deltagarna själva styrde val av arbetsområden och metoder

…slutade med en vision och åtgärdsförslag

foQus flyttade tolkningsföreträdet

• Skaraborg är en region som sätter helhetsperspektivet främst. Den sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling väger lika tungt vid alla beslut om utvecklingssatsningar.

• Skaraborg präglas av ett öppet och tillåtande klimat, som ger alla möjlighet att använda sin drivkraft och kompetens.

• Alla sektorer tillmäts lika värde och har likvärdig tillgång till forskning, kompetensutveckling och stöd.

• Stadsplanering utgår från att skapa tillgängliga och trygga miljöer.

• I Skaraborg är alla delaktiga.

”att växa till sig”

Är ”det normala” rationellt? - ur vems perspektiv, i så fall

Är ”det normala” effektivt? - för individ eller system

Främjar ”det normala” utveckling? - är utveckling önskvärd eller störande

Skapar ”det normala” nya handlingsutrymmen? - för kreativitet, nya lösningar, delaktighet…

Hur attraktiv är vår kommun ur nyinflyttades perspektiv? Vad gör vi för att de ska välja att stanna? Hur planerar vi städer och kommunikationer så att de ger alla möjlighet till deltagande i fritids- och arbetsliv? Hur skapar vi förutsättningar för att alla invånare ska ha inflytande i kommunen? Hur kan de nyinflyttades eventuella behov av strukturella förändringar skapa fördelar för alla medborgare? Hur skapar vi förutsättningar för alla invånare att använda sin fulla potential och vara medaktörer i utvecklingsarbetet?

”att växa till sig”

kräver att vi ställer nya frågor som kan ge nya svar på ”gemensamma problem”