KLIMATSMART KOMMUN
Sveriges kommuner har stor potential att minska klimatutsläppen
Potentialen är stor för svenska städer att bidra till större miljö- och klimatnytta genom sitt miljö- och hållbarhetsarbete. IVL Svenska Miljöinstitutet visar i denna sammanställning exempel på hur några strategiska miljöreformer kan påverka hela Sveriges klimatavtryck. Ju fler kommuner som arbetar för ökad hållbarhet och främjar den här typen av förändringar desto större blir miljöpotentialen.
Kommunerna har en nyckelroll för att Sverige ska lyckas nå de nationella miljö- målen liksom internationella klimatmål som Parisavtalet. Åtgärder på kommunal nivå ger också viktiga bidrag till FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030, inte minst mål 11 om hållbara städer. I regeringens strategi för levande städer pekas på vikten av att kommunerna ges goda förutsättningar för att utveckla gröna, hälso samma och trygga städer. Städerna behöver utvecklas så att alla dimensioner av hållbar utveckling – miljömässiga, ekonomiska och sociala – tas till vara.
Sammanställningen av våra forskningsresultat avseende hållbar stadsutveckling omfattar hållbart byggande och hållbar planering av bostäder, infrastruktur, offent liga platser, transporter, konsumtion, återvinning och säkrare kemikalie- hantering som i sin tur kräver ny teknik och samarbete mellan flera sektorer.
Miljonbesparing för klimatet med några få strategiska reformer i svenska städer
och tätorter
I den här skriften har vi valt ut några exempel från vår forskning där hållbarhetsreformer i städer och tätorter kan ge stor miljö- och klimatnytta. Vi har beräknat vilken potential som finns om dessa reformer fick genomslag i hela Sverige och tagit lokala exempel från olika svenska kommuner.
De fem områden vi lyfter fram här är ökad andel bilpooler, klimatsmartare byggande av flerbostadshus, effektivare användning av kontorsytor, återbruk av kontorsinredning samt innovation för ökad systemnytta inom energi och transport. Fyra av dessa går att beräkna klimatnyttan av utifrån dagens kunskap. En årlig klimatbesparing beräknas till:
Bilpooler: 125 000 - 940 000 ton CO2e* Klimatsmartare bostadsbyggande: 650 000 ton CO2e Delade kontor: 125 000 - 230 000 ton CO2 Återbruk kontorsinredning: 430 000 ton CO2e årligen
Totalt: 943 000 till 1 863 000 ton CO2e i årlig klimat besparing i Sverige
En stor klimatnyttan ligger i att städer och tätorter utformar resurseffektiva system för energi och transport. Här visar vi på två viktiga innovationsområden, dels att ta till vara fler värmekällor och ytveckla smartare fjärrvärmenät, dels att forma godstrafiklösningar som ger klimatvänlig och säker trafik i cityområden.
*CO2e = koldioxidekvivalente, dvs olika växhusgaser är omräknade så de motsvarar klimatpåverkan av koldioxid och därmed kan läggas samman.
Byggnadstyp Antal bostäder* Bruttototalarea (m2) i medel
Tot Bruttototal- area (m2)
Nya fler- bostadshus 2020-2030
501 750 74 37 129 500 0,349 12 958 195 ca 6,5 miljoner
*Utgår ifrån Boverkets bedömning av totala nybyggnadsbehovet, rapport 2018:24, samt att 75% utgörsav f lerbostadshus (2018 var det 79% och 2017 74%). **Genomsnittlig klimatpåverkan med dagens material och metoder, Erlandsson. M. 2019
Bygg- och anläggningssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp. Nybyggnation av bostäder i tätorter och städer är samtidigt en nyckelfråga för att lösa bostadsbristen och många kommuner jobbar hårt med frågan.
Ser man till klimatpåverkan från bostäder i Sverige idag står byggmaterialen för lika stor påverkan som uppvärmningen under husens livstid.
Kommuner börjar ställa klimatkrav – Växjö, Malmö, Stockholm, Upplands-Väsby Nu finns flera kommunala initiativ kring bättre bygg- metoder och klimatkrav utifrån livscykelanalys av byggprocess och byggmaterial1.
Växjö är en av kommunerna som utvecklar sina klimatkrav i en träbyggnadsstrategi, medan Malmö, Stockholm och Upplands Väsby är några av de kommuner som börjat ställa krav på klimat- beräkningar vid byggande. Samtidigt visar branschen tillsammans med forskare hur utsläppen vid bostads- byggande kan halveras2.
En viktig klimatfråga för byggandet är användningen och produktionen av betong. De svenska betong- industrierna arbetar för att kunna producera betong utan nettoutsläpp men behöver stöd från efterfrågan på marknaden. Forskare beräknar att byggkostnaden för en genomsnittlig lägenhet endast skulle bli cirka 20 000 kr högre med krav på nollutsläpp från betongen3.
Bostäder Halvera klimatpåverkan
Total annual emissions (kt CO2/yr) Total CO2 emissions
Current Individual office
Activity based office
250
200
150
100
50
Vissa fall visar att delade kontor kan minska kontors- utrymmet som ett företag behöver med 38-70 procent
I många av Sveriges tätorter och städer utgörs en viktig del av byggnaderna av olika typer av kontor. Kontorsytan i Sverige uppgår till över 30 miljoner m2
och använder 3 541 GWh4 . Samtidigt är nyttjande- graden av kontorsytor idag låg. En 60-70 procents nyttjandegrad anses normal för kontor men bedöm- ningar från fastighetsägare och kommuner är att en kontorsyta i realiteten endast används till 10 procent då kvällar, nätter, helger, semestrar, sjukdagar, utbildningar och kundbesök också räknas in.
Delning av kontorsyta är en ökande trend5 kan ske på olika sätt, till exempel genom så kallat aktivitets- baserat kontor där medarbetarna inte har individuella platser, genom att några få företag delar på platser eller genom ’co-working’ där många olika företag delar en byggnad och användarna betalar en månadsavgift, liknande ett gym-medlemskap. Kommuner har själva stora kontorslokaler som ofta kan effektiviseras. Kommunen kan också underlätta för företag som vill hitta sätt att dela lokaler. För små och nystartade företag kan delning vara ett sätt att hålla nere sina kostnader.
Delade kontor kan ge klimatbesparing på 125 000 – 230 000 ton CO2 per år Fyra typfall av delade kontorsytor har studerats6: ny design som effektiviserar kontorsanvändningen, aktivitetsbaserade kontor och delade ytor i två olika utföranden där det mer extrema exemplet är när stora företag övergår till gemensamma lösningar i hela byggnader med garage, gym, restaurang etcetera. Dessa fall visar att delade kontor kan minska kontors- utrymmet som ett företag behöver med 38-70 procent. Den motsvarande minskningen av växthusgasutsläpp från delningsalternativen är mellan 125 000 och 230 000 ton CO2 per år framför allt ifrån minskad energianvändning. Ytterligare en stor besparing av klimatutsläpp och resurser kommer med att delandet av plats minskar behoven av att bygga nya lokaler.
Kontor Sverige kan minska klimatutsläppen
från kontorslokaler med 38-70 procent genom att vi delar plats på jobbet
4 SCB, 2018d Energistatistik för lokaler, Table 3.24 Total use of energy in non-residential premises in 2017, by energy carrier/energy form and type of premise. 5 I centrala London upptar idag flexibla arbetsplatsoperatörer idag runt 994 000 m2 utrymme, vilket motsvarar drygt 4 procent av all kontorsyta. 6 Fjellander et al; (2019) Delningens potential, IVL Svenska Miljöinstitutet, Rapport C371, slutrapport till Re: Source projekt nr 45295-1 https://www.ivl.se/toppmeny/publikationer/publikation.html?id=5732
Kontorsrenoveringar står för stora volymer avfall i Sverige idag. Detta då många kontor byggs om och inredningen byts ut. I genomsnitt görs lokalanpass- ningsåtgärder var 16:e år. Mycket av bygginteriörerna och kontorsinredningen har dock en betydligt längre livstid än så och kan med relativt enkla åtgärder användas igen när kontoret renoveras. Det gäller till exempel kontorsmöbler, textilgolv, innerdörrar och andra byggprodukter. Eftersom nyproduktion innebär stora klimatutsläpp är nyttan med återbruk stor för flera vanliga inredningar och möbler.
Möblers miljöpåverkan innefattar utsläpp från materialtillverkning, transport, produktion och bortskaffande, men även från ämnen som används vid tillverkning av möbler, såsom flyktiga organiska föreningar. Det kan vara stor skillnad i koldioxid- avtryck beroende på hur och var exempelvis en stol är tillverkad.
Kommuner underlättar cirkulära flöden – Malmö och Borlänge Flera kommuner arbetar med att cirkulera möbler inom och mellan de egna verksamheterna, t ex Malmö och nio norrortskommuner i Stockholm7, eller under- lätta även för kommunmedborgare att lämna och åter- använda möbler i sina verksamheter, t ex Borlänge8.
30 procent lägre klimatutsläpp med återbruk av bygginteriörer och kontorsinredning Kontorsinredning och interiöra byggprodukter återbrukas inte i så stor grad som den skulle kunna i Sverige idag. En aktuell studie av svenska kontor visar att de största klimatvinsterna ligger i återbruk av höj- och sänkbara skrivbord, kontorsstolar, glas- partier och innerdörrar9.
Denna studie visar att återbruk av inredning vid ombyggnad kan ge 430 tusen ton CO2e minskade klimatutsläpp i Sverige årligen, det betyder 60 ton CO2e mindre för ett genomsnittligt kontor. Samtidigt ges besparingar även av avfallsmängder. Återbruk kan även innebära en stor ekonomisk besparing.
Kontorsinredning Minskat avfall, mindre klimatutsläpp
och sparade pengar med återbruk
7 Kommunala internbytessystemet Malvin används i Malmö sedan många år, nu finns även systemet i nio kommuner i norra Stockholms län https://reko.sorab.se/sorab/#!/ 8 Ta Till Vara är Borlänges återbruks- och integrationssatsning https://www.borlange-energi.se/sv/Avfall/ Ta-tillvara-pa-det-man-har/ 9 Andersson et al (2019), Potential och lösningar för återbruk på svenska kontor, IVL rapport C339
Avfallsminskning Klimatbesparing Ekonomisk besparing
Nationellt 25 000 ton 43 000 ton CO2e 1,3 miljarder kr
Genomsnittligt kontor
(2 000 m2) 40 ton 60 ton CO2e 2 miljoner kr
Trafiken i tätorter innebär en rad påfrestningar för hälsan och på stadsmiljön. Med ökad befolkning i tätare stadskärnor blir det mer trängsel och dålig luft samtidigt som stora ytor krävs till parkering10. Planering för bättre kollektivtrafik samt cykel- och gångtrafik är viktigt i alla svenska tätortskommuner, men det krävs fler åtgärder för att minska bilberoendet och få en smartare trafik.
Allt fler hushåll, främst i tätorter och städer, väljer att dela bil i en bilpool. Med en delad bil blir det lättare för hushållet att välja olika transportsätt beroende på resmål; cykel och gång för kortare turer, kollektiv- trafik för vardagspendling och bil för längre resor eller resor där kollektivtrafiken inte fungerar. För ekonomiskt svaga hushåll innebär bilpool en prismässigt överkomlig tillgång till bil med hög miljöstandard.
Jämfört med egenägda bilar ger bilpooler tydliga energi- och klimatvinster då körsträckorna minskar och miljöbättre bilar används11. Bilpooler servar dessutom fler hushåll men använder färre parkerings- platser12 vilket ger plats i staden för fler bostäder, parker, lekplatser med mera.
Göteborg visar upp bilpoolslösningar I flera svenska städer jobbar kommunen för att underlätta för bilpooler. I Göteborg finns en strategi som pekar på flera sätt att stödja utvecklingen13; de kommunala förvaltningarna använder bilar från publika bilpooler för tjänsteresor, bilpooler beaktas vid bestämmande av p-tal vid byggande och prioriteras på stadens tomtmarksparkering.
Klimatbesparing på 125 000 - 940 000 ton CO2e årligen Skulle bilpoolerna i Sverige öka kan fler hushåll täcka sina behov av bil i större utsträckning utan att själva äga en eller flera bilar. Miljönyttan av det skulle vara stor, särskilt i tätorter och städer där platsbrist och ohälsosam luft är stora problem. Men även klimatmässigt skulle en ökad bilpoolsandel ge en betydande vinst. Tidigare uppskattningar visar på en besparing av 130 – 980 kg CO2e per hushåll (se tabell till höger). Om utbyggnaden av bilpooler sker med elbilar i samband med att fler laddplatser ordnas blir miljövinsten ännu större. Om knappt hälften av de hushåll i svenska tätorter och städer som har egen bil idag byter till bilpool skulle det ge en årlig besparing i Sverige på 125 000 – 940 000 ton CO2e14.
Biltrafik Flera miljövinster med
bilpooler i tätorter
10 Enligt Haefeli m.fl. (2006) innebär bilpoolsbilar även att det totala parkeringsplatsbehovet per bilpoolsbil minskar med cirka 35% 11 Roth, Larsson och Koucky (2018) Bilpoolsdefinition – förslag till nationella kriterier och möjliga användningsområden, IVL Svenska Miljöinstitutet Rapport C 290 12 En bilpoolsbil ersätter 4-10 egna bilar, se Shaheen och Cohen (2013) 13 Göteborgs stads plan för miljöfordonsarbete, fordonspooler och stöd för introduktion av elfordon, beslut kommunfullmäktige 2017-01-26 14 Beräkningen bygger på att hälften av samtliga bilhushåll i de tre storstadslänen byter till bilpool, dessa län har 50% av Sveriges befolkning, hela 87% av befolkningen i Sverige anses dock bo i tätort enligt SCB.
Uppskattning av minskningar av CO2e-utsläpp från bildelning/hushåll Low estimate High estimate
Vehicle Ownership 40 kg 140 kg
Vehicle Operation 90 kg 840 kg
SUM 130 kg 980 kg
Skjelvik JM, Erlandsen AM and Haavardsholm O, 2017. Environmental Impacts and potential of the sharing economy. Report for Nordic Council of Ministers 2017. TemaNord 2017:554
Spillvärme och fjärrvärmenät med lågtemperatur kan spara mycket energi - Lund Ett intressant utvecklingsområde är kring lågtemp- ererade fjärrvärmenät där olika kyl- och värmekällor i ett område används och bidrar till systemnytta. I Lund testas flera sådana lösningar, dels i Brunnshög genom EU:s Horizon-projekt Cool District Heating15, dels i Medicon Village där EO.N som värmeaktör menar att 70 procents energieffektivisering är möjlig16.
I andra projekt tittar man på hur städer bättre kan ta tillvara på den värme som människor och system i en stad genererar, till exempel i tunnelbanesystem, avloppssystem, datahallar och sjukhus. Studier kring hur sådana lågtempererade värmekällor konkret kan fås att användas i städers värmesystem pågår bland annat i EU:s Horizon 2020-projekt ReUseHeat som IVL Svenska Miljöinstitutet koordinerar17.
Detta projekt analyserar gärna fler potentiella
värmekällor i olika städer!18
Logistikplatser för gods till stadskärnor kan minska transporterna – Stockholm, Göteborg Ett annat område med stort intresse är hur gods- transporter till stadskärnor kan göras mer effektiva och begränsa sin negativa påverkan på klimatet och den lokala stadsmiljön. Med ökad e-handel uppstår också nya utmaningar. Smartare användning av olika transportslag och samordning av godsflöden är viktiga delar, men det kräver också att man pekar ut platser där omlastning kan ske.
I Stockholm utvecklar och undersöker initiativet Älskade stad samlastning som metod för att klara distribution och ökade varuflöden i städer19. Där används bland annat större garage i city- fastigheter som omlastning mellan lastbilar och mindre eldrivna distributionsfordon.
I Göteborg planeras innovationsprojektet SMOOTh - System of systems for sustainable urban goods transports - kring förutsättningarna för att få fungerande lösningar med logistikplatser för gods- distribution i stadskärnor. Genom att använda större och effektivare fordon för transport på vägar till och inom stadsområdena, och små elektriska fordon eller lastcyklar för leveranser i de mer känsliga stads- miljöerna, kan överbelastning, utsläpp och buller minska. Dessutom kan säkerheten för fotgängare och cyklister förbättras.
Innovation Minska energi- och transportmängder
med nya systemlösningar
Princip för innovationsprojektet SMOOTh
Överblick av spillvärmeprojektet ReUseHeat
INNER CITY LIMIT
Trade
Trade
Vill du veta mer om hur din kommun kan bidra till att
minska Sveriges miljöpåverkan?