1

Uppdraget – att värna

det fackliga löftet

2

Producerat av Bilda Idé

Författare Ingemar Göransson och Anna HolmgrenGrafisk formgivning Kerstin GranlundOmslagsfoto Denise Grünstein, BildhusetFoto Pressens BildGrafik Svenska Grafikbyrån

Bilda Idé, Box 42053, 126 13 Stockholme-post info@bildaforlag.sewww.bildaforlag.se© 2003 Författarna och Landsorganisationen i SverigeTryck Blomberg & Janson Offsettryck AB, Bromma 2004

Första upplagan, andra tryckningen

ISBN 91-574-7689-6

För mer läsning – beställ boken:

Löftet – löntagarna och makten på arbetets marknad

från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00,

e-post kundtjanst@bildaforlag.se

3

Arbetets marknad är den marknad där allalöntagare säljer sitt arbete. Om säljarna – lön-tagarna – tvingas konkurrera med varandraför att få sälja sitt arbete ställs kvinnor motmän, sjuka mot friska, unga mot gamla, in-vandrare mot svenskar, arbetslösa mot an-ställda.

Det fackliga löftet är att löntagarna lovar attinte konkurrera med varandra om jobbenmed sämre löner och sämre villkor.

Fackföreningen är det organiserade löftet.Den är en kartell på arbetets marknad därlöntagarna inom samma fack – samma yrke –sluter sig samman för att bestämma prisetoch villkoren på det de säljer.

Det fackliga löftetVi lovar och försäkrar

att aldrig någonsinunder några omständigheter

arbeta på sämre villkor eller till lägre lönän det vi nu lovat varandra.

Vi lovar varandra dettai den djupa insikten om

att om vi alla håller detta löfteså måste arbetsgivaren

uppfylla våra krav!

Kollektivavtalet är det nedskrivna löftet.

Solidaritet utgår från en tanke om allas likavärde. Solidaritet är också insikten om dengemensamma nyttan av att hålla löftet. Omdu – så jag – så vinner vi båda. Solidaritet ärmellan människor, den är ömsesidig, det äratt ge och att få. Solidariteten bygger på ge-mensamma intressen.

Uppdraget utgår från medlemmarna. Det äratt förhindra att vi tvingas konkurrera medvarandra om jobben genom att värna detfackliga löftet.

4

Det finns fyra marknader i samhället. Det ärmarknaderna för varor, tjänster, kapital ocharbete. På en marknad bestäms priset på va-ran genom samspelet mellan efterfrågan påvaran och utbudet – hur mycket det finns avvaran på marknaden.

På bilden visar vi exemplet smör. När detfinns mycket smör (med samma efterfrågan)på marknaden sjunker priset på smör, när detfinns lite smör stiger priset.

Arbetet köps och säljs på arbetets mark-

nad på samma sätt som en vara. Även på arbe-tets marknad finns en efterfrågan. Den äruppbyggd av de arbetsgivare som vill köpa ar-bete. Det finns också ett utbud på arbets-marknaden. Den skapas av löntagarna somvill sälja sin arbetskraft.

I samspelet mellan utbud och efterfråganuppstår ett pris på arbete. Inom arbetsmark-naden finns det delmarknader med olika ut-bud och efterfrågan till exempel på olika yr-ken och i olika branscher.

Priset på smör sjunker när tillgången ökar.

Priset på smör är som priset på arbete

Smör-säljare

Smör-säljare

Smörköpare

Smörköpare

Brist på smör

Smörpris

Tillgång på smör

Överskott på smör

100 kr

50 kr

0

Arbete är som smör

5

Vem som har makten på arbetsmarknadenhandlar inte bara om ägande och pengar. Dethandlar också om beroende, vem som behö-ver vem. Arbetsgivarna behöver arbetarnaför att utföra produktionen, och arbetarnabehöver arbetsgivarna för att trygga sin för-sörjning.

Arbetsgivarna har försökt göra sig obero-ende av löntagarna genom ett vetenskapligtledarskap – taylorismen. De och inte lönta-garna ska förfoga över kunskapen om arbe-tet. Då blir de anställda utbytbara. Priset påarbetet blir lägre.

Då skapade löntagarna idén om folkhem-met, den generella välfärden. Med folkhem-met skulle alla få tillgång till bostäder, skola,sjukvård, a-kassa och pension. Folkhemmetskapade inte bara välfärd. Samtidigt skapadedet åt löntagaren ett oberoende av den en-skilde arbetsgivaren.

Kunden som GudFör att ledarna ska kunna styra, utöva det ve-tenskapliga ledarskapet, måste folket accep-tera att ledarna har rätt att styra. Det brukarkallas maktens eller ledarskapets legitimitet.Förr kunde man styra människor med renamaktmedel, militär, polis och hot om svält.

Ledningen för olika verksamheter sökerständigt nya argument för sitt i grunden ode-mokratiska ledarskap. Den nu vanligaste me-toden är att hävda att allt är bestämt, påmarknaden och av kunden. Det finns ingetutrymme för alternativ. Ledningen har intenågon makt. De kan inte heller påverka, de ärockså offer.

I den gamla världen var kungens makt avGuds nåde. Det var inte kungen som bestäm-de, det var Gud. I den nya världen är chefensmakt av kundens nåde. Det är inte chefensom bestämmer, det är kunden.

1920 1940

Ägande Ägande

Taylorism

Vem behöver vem?

Ägande

Arbetstagare

Taylorism

Folkhem

Arbets-givare

Arbets-givare

Arbetstagare

Arbets-givare Arbets-

tagare

Taylor och folkhemmet

6

Konkurrens på en marknad innebär i principatt priset blir lägre. Även på arbetsmarkna-den sänker konkurrens priset på arbete. Detär till skada för löntagarna. Till exempel närolika individer konkurrerar med lägre lönerför att få ett jobb eller när olika företag iSverige eller utomlands konkurrerar medvarandra med sämre arbetsvillkor och lägrelöner.

Konkurrens på de tre marknaderna för va-ror, tjänster och kapital, sänker priset och är iprincip till fördel både för löntagarna ochsamhället som helhet. På dessa områden ärdet också förbjudet att begränsa konkurren-sen med monopol och karteller.

Konkurrens på arbetsmarknaden däre-mot är till skada för hela samhällsekonominmed risk för sjunkande löner, sjunkande köp-kraft och sjunkande priser. För att undvikadet är arbetsmarknaden reglerad i alla mo-derna ekonomier.

På arbetets marknad är det därför tillåtetatt begränsa konkurrensen. På arbetsmark-naden är det fackföreningarna som håller till-baka lönekonkurrensen mellan sina med-lemmar. Utan denna begränsning skulle lö-nerna sjunka ner till existensminimum förflertalet löntagare.

Fackföreningarna är en kartell där löntagar-na träffas och försöker bestämma priset pådet de säljer – sitt arbete.

För att minska risken för konkurrens ochkaos på marknaden har det i alla modernaekonomier skapats regler och system för attminska riskerna. Vi kallar dem löntagarnasvärn mot marknadskrafterna.

Dessa värn påverkar samhället och allasliv på flera olika sätt. De påverkar var och enav oss, de påverkar samhällets utveckling ochde påverkar hur arbetets marknad fungerar.

Värnen gör att riskerna i livet minskar förvarje medborgare – de ger trygghet och viljaatt satsa på framtiden. De förhindrar utslag-ning och social misär. De ger nya livschansernär arbetslivet förändras. De innebär att varoch en vet villkoren och lönen för arbetet. Deskapar ordning och reda när arbeten försvin-ner.

Ur ett samhällsperspektiv bidrar de tillekonomisk stabilitet, utveckling och tillväxt.Efterfrågan blir mer jämn, riskerna för mass-arbetslöshet minskar och strukturomvand-lingen från gamla till nya branscher underlät-tas.

Konkurrens och kartell

7

Kollektivavtalet– löftet som befriar från utpressningOm det inte fanns kollektivavtal skulle ar-betsgivaren tvinga oss att välja mellan jobbetoch lönen. Då kommer en del att välja job-bet, sänka priset på arbetet och vi börjar bju-da under varandra. Det blir en utpressningdär jobbet ställs mot lön och villkor. För storagrupper skulle det snabbt sänka lönerna nertill existensminimum – den lägsta nivå före-tagen måste betala för att få någon arbets-kraft.

Därför förbjuder kollektivavtalet arbets-givaren och de anställda att komma överensom sämre lön och anställningsvillkor. De an-ställda har förstått att om de själva fick be-stämma skulle var och en omedelbart utsät-tas för påtryckningar från arbetsgivaren attförsämra sin lön och sina villkor.

Men kollektivavtalet är inte bara befrielsefrån utpressning på den egna arbetsplatsen.Det befriar också en arbetsplats från konkur-rens från andra arbetsplatser. Parterna har iavtalet avsagt sig rätten att sänka lönerna lo-kalt. De centrala avtalen, riksavtalen, fråntar

inte bara var och en utan även den lokalafackliga organisationen rätten att försämravillkoren. Det betyder att man på en arbets-plats inte kan komma överens om försäm-ringar för att ”rädda jobben”.

Kollektivavtalet är värnet som befriar deanställda från utpressning. En utpressningdär människor tvingas välja det kortsiktigtnödvändiga framför det långsiktigt önskvär-da.

Kollektivavtalet gäller alla anställda. Detbetyder att alla får högre lön, samma ersätt-ningar och samma försäkringar. Det gälleräven de som inte är medlemmar och inte be-talar medlemsavgift. Det är orättvist menklokt. Det blir svårare att övertyga oorgani-serade om att bli medlemmar. Men det ärnödvändigt att alla får del av kollektivavtalet,annars skulle icke-medlemmar släpa efter ilön. Då skulle arbetsgivaren tjäna på att an-ställa oorganiserade, medlemmarna skulle fåsvårare att få jobb och de oorganiserade bliännu svårare att övertyga.

Marknads-krafterMarknads-krafter

Löftet

De fem värnen skyddar löftet

1 2 3 4 5

Fullsyssel-

sättning

Aktivarbets-

marknads-politik

Högarbetslös-hetskassa

Starktanställnings-

skydd

Riks-täckandekollektiv-

avtal

8

Fem värnför attskyddalöftetMed fackligt och politiskt ar-bete har löntagarna byggt femvärn mot marknadskrafterna.I tur och ordning hindrar demarknaden att med full kraftslå sönder löntagarnas löfte.Värnen förhindrar kaos ochkonkurrens mellan löntagar-na på arbetets marknad.

De fem värnen är:

Full sysselsättningAktiv arbetsmarknadspolitikHög arbetslöshetskassaStarkt anställningsskyddRikstäckande kollektivavtal

1. Full syssel-sättningDet främsta värnet mot kaospå marknaden är en politik förfull sysselsättning. Målet är attbidra till fler jobb så att det bliren balans mellan tillgång ochefterfrågan på arbete – likamånga som vill köpa, som villsälja arbete.

Om alla har jobb finns detingen risk att arbetslösa ställsmot arbetande. Den som hartryggt jobb med god lön ochbra villkor hotar inte löftet.

2. Aktiv arbets-marknadspolitikSka skydda och stödja arbets-lösa att komma tillbaka tilljobb. Den arbetslöse erbjudsutbildning, kanske i en annanbransch.

Då minskar överskottet påsäljare och tillgången på ar-betskraft kan säkras i andra re-gioner och yrken. Den som är iutbildning hotar inte löftet.Den som har en bra utbildningför ett jobb som erbjuds på ar-betsmarknaden hotar inte hel-ler löftet.

Värn 1:Full sysselsättning

Värn 2:Aktiv arbetsmarknadspolitik

Bransch 2

Bransch 1

Utbildning

De fem värnen

9

Värn 3:Hög arbetslöshetskassa

A-kassa

Värn 4:Starkt anställningsskydd

Värn 5:Rikstäckande kollektivavtal

Region 1

Region 2

100kr/tim

100kr/tim

3. Hög arbetslös-hetskassaPå arbetsmarknaden är a-kas-san en viktig del av den fackli-ga lönepolitiken.

De som har arbete betalartill de arbetslösa så att de inteska tvingas till att ta arbete tilllägre lön eller sämre villkor.

Skillnaden mellan lön ochersättning måste vara liten såatt det inte är lönsamt för enarbetsgivare att byta en an-ställd mot en arbetslös. A-kas-san är en försäkring vid arbets-löshet men framför allt enlöneförsäkring för alla med ar-bete.

4. Ett starkt anställ-ningsskyddLas reglerar vilka anställnings-kontrakt som är tillåtna ochnär en arbetsgivare får sägaupp det. Om arbetsgivaren sä-ger upp det på grund av ar-betsbrist stadgar lagen om enturordning vid uppsägning –sist in först ut – och en rätt tillåteranställning.

På arbetsmarknaden inne-bär det ett skydd mot konkur-rens mellan löntagarna. Åter-anställningsrätten i lagen hin-drar att arbetsgivaren byter uten anställd mot en arbetslössom är billigare.

5. RikstäckandekollektivavtalEtt kollektivavtal innebär attarbetsgivare och anställda sam-tidigt blir bundna av ett avtal.Arbetsgivare får en fredspliktsom gäller alla samtidigt. Lön-tagarna kan använda sin ge-mensamma styrka för att fågoda löner och bra villkor.

Om arbetsgivaren i ställetbara skulle träffa avtal medvarje anställd för sig är riskenstor att en del av de anställdakan strejka med störningar iproduktionen som följd ochandra tvingas acceptera lågalöner och orimliga villkor.

10

Medlemskapets värde

Det är inte ovanligt att det fackliga medlem-skapets värde beskrivs som ett utbyte mellanmedlemmen och facket. Vad får jag för minmedlemsavgift?

Då blir medlemmen en kund till organisa-tionen. Då blir medlemsförmåner viktiga.Men det synsättet gör att det blir svårt att seoch förstå fackets verkliga uppdrag och med-lemskapets sanna värde. Att medlemmarnatillsammans hävdar sina intressen mot ar-betsgivarna och i samhället.

Medlemskapets värde består av tre utby-ten. Det första är mellan en medlem och or-ganisationen. Ingen står ensam. Organisatio-nens kunskaper och resurser skyddar med-lemmen vid tvist med arbetsgivaren. Varjemedlem har en lika stor rätt att påverka orga-nisationen. Att delta i beslut, att välja förtro-endemän. Fackföreningen är demokratisktuppbyggd.

Men varje medlem har också som löntaga-re ekonomiska utbyten som han/hon börvärdera medlemskapet mot. Det är mot ar-betsgivaren och mot samhället som helhet.

Det andra utbytet är mellan den anställdeoch arbetsgivaren. Där är arbetet den anställ-des kostnad. I gengäld får den anställde lönoch andra anställningsförmåner. I USA är lö-nerna på arbetsplatser där de anställda är or-ganiserade ungefär 20 procent högre än påoorganiserade arbetsplatser.

Det tredje utbytet är mellan löntagarenoch samhället. Där är skatten löntagarenskostnad. I gengäld får löntagaren olika tjäns-ter och försäkringar från stat, landsting ochkommuner. Behovet av stöd och hjälp är oli-ka stort för olika grupper. Risken att bli sjuk,få skador, bli arbetslös är inte jämnt fördelad ibefolkningen.

Arbete med låg lön innebär ofta högre ris-ker. Det lönar sig mest för de lågavlönademed generell välfärd. Den fackliga organisa-tionen ser det därför som sin uppgift att för-svara en skattefinansierad generell välfärd.

Värdet av den generella välfärden för enenskild medlem i facket är några, iblandmånga, tusen i månaden jämfört med omdessa tjänster skulle betalas av var och en vidbehov ur den egna plånboken.

11

Medlemskapets värde

Skatt

Arbete

Välfärd

Lön

Utbytet med samhället består av att få välfärd för skatt.

Utbytet med före-taget består av att få lön för arbete.

Avgiften till facket är i första hand en kostnad för att förbättra de två utbytena – med företaget och med samhället.

12

ISB

N 9

1-57

4-76

89-6