Upplys Sverige

  • View
    214

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Belysningsinformation

Transcript

  • UPPLYS SVERIGE!Rapport om landets vergng till energisnl belysning

    BELYSNINGSBRANSCHEN

  • UPPLYS SVERIGE | 3 2 | UPPLYS SVERIGE

    Detta r en larmrapport!

    7 | UPPLYS SVERIGE

    Varje r bidrar Sveriges fretag och offentliga verk-samheter till att nra tv miljoner ton koldioxid slpps ut i atmosfren alldeles i ondan. S mycket skulle man nmligen kunna spara genom att byta ut frldrade armaturer och lysrr till modern och energisnl belysning.

    Besparingen motsvarar rligen koldioxidutslppen frn allt inrikesflyg i Sverige under tre r. Eller en femtedel av de klimatml som regeringen aviserat fr r 2020.

    Rknar man besparingspotentialen i kronor blir resultatet lika hisnande. Energimyndighetens kart-lggningar visar att Sveriges skolor skulle kunna spara 350 miljoner kronor varje r p bttre belys-ning. Det motsvarar mer n 1 000 lrartjnster. Fr sjukvrden motsvarar besparingspotentialen lne-kostnaden fr 600 sjukskterskor eller 3 600 hft-ledsoperationer.

    Men varfr r d s mnga gamla energislsande anlggningar fortfarande i drift? Finns det ngon hake? Ja, det visar vr frska intervjuunderskning bland energiansvariga p landets kommuner klart och tydligt. Haken r brist p kunskap.

    Alldeles fr f kommuner r idag medvetna om vilka fantastiska vinster som kan uppns med energieffektiv belysning och automatiska styrsystem fr dagsljus och nrvaro. Men det finns ocks lysande undantag. Ribroskolan i Fagersta och Sundsvalls sjukhus r exempel dr man genom att utnyttja dagens teknik kunnat snka frbrukningen med ver 70 procent.

    Vr underskning visar dessutom att de kommuner som jobbar aktivt med belysningsfrgan ocks r de som frbrukar minst energi, enligt statistik frn Statistiska Centralbyrn. Ju hgre grad av medveten-het, desto lgre blir kostnaden fr skattebetalarna.

    Belysningsbranschen r huvudorganisation fr Sveriges tillverkare och importrer av ljuskllor och belysningsarmaturer. Vi hoppas med denna rapport att bidra till att placera belysningsfrgan p dagord-ningen nr det gller att spara svl pengar som milj. Kunskapsbehovet r enormt!

    MAGNUS FRANTZELLVd Belysningsbranschen

  • 4 | UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE | 5 4 | UPPLYS SVERIGE

    Sverige vntar p grnt ljusNy belysning kan spara tv miljoner ton koldioxid

    Dagens belysningssystem drar bara en femtedel s mycket energi som fr bara 10-15 r sedan. Frklaringen r att det under mitten av 1990-talet skedde ett flertal teknik-sprng inom belysningsomrdet som innebr stora mjligheter att spara energi.

    r 1995 introducerades energieffektiva T5-lysrrsarma-turer, vilket i ett slag innebar en 40 procentig energibe-sparing. Nya reflektormaterial i armaturerna, dimbara system med dagsljusavknning och nrvarostyrning innebr ytterligare 40 procent besparing. Sammantaget kan man ofta spara upp till 80 procent energi jmfrt med gamla system!

    Regeringen har aviserat sin ambition att EU br minska sina koldioxidutslpp med minst 30 procent fram till r 2020, rknat frn basret 1990. Om Sverige tar sig an samma utmaning skulle det innebra att utslppen mste minska med 15 miljoner ton. Byte av belysnings-system skulle motsvara en femtedel av den minskning Sverige br gra fr att n detta ml.

    Utbytestakten fr belysning r emellertid lg, cirka 3 procent per r. Det innebr att det tar 33 r att byta ut all gammal belysning. Frn 1995 har inte ens 40 procent av belysningsanlggningarna bytts ut och det tar ytterligare 20 r innan hela besparingspotentialen har utnyttjats.

    Sju av tio skolor har frldrad belysning

    Mjligheterna att minska elanvndningen genom byte av belysningssystem r mycket stora. I en riksomfat-tande studie som gjorts av Energimyndigheten framgr att mer n 46 procent av kontoren och hela 72 procent av landets skolor och sjukhus har frldrade belysnings-system.

    Nr man omvandlar besparingspotentialen i rena kronor blir effekterna hisnande. Om Sveriges skolor skulle byta ut all gammal belysning skulle man spara totalt nra 350 miljoner kronor. Det motsvarar 1 029 frskolelrare eller 38 miljoner skolluncher under ett r.

    Sveriges kommuner, stat och fretag konsumerar rligen 10 TWh el till belysning. Med moderna belysningssystem skulle man kunna minska den totala frbrukningen med mer n 40 procent. Det mot-svarar nra 2 miljoner ton koldioxid eller 240 000 flygningar mellan Stockholm och Malm.

    En lnsam klimatrddare

    Investeringar i belysningsteknik r ett av de mest kostnadseffektiva stten att minska koldioxidutslppen, visar en studie frn McKinsey 2007, d kostnaden snabbt uppvgs av mins-kad energifrbrukning. En investering i ny belysningsteknik terbetalar sig i regel snabbt.

    Foto: Ulf Celander

  • 25% av den totala elkonsumtion-

    en i fretag och offentlig verksamhet gr t till

    belysning.

    90%av all miljpverkan frn

    belysning kommer frn energi-frbrukningen. Tillverkning, transporter och tervinning

    utgr endast 10 procent.

    S har vi rknat:

    Fr att verstta besparad energi (TWh) till utslpp av CO

    2 har vi utgtt frn hur mycket CO

    2 som genereras av

    elkraftproduktionen i EU:s 25 medlemslnder (0,424 Mton CO

    2 per TWh). Vi antar drmed att Sverige p

    marginalen importerar el frn vra grannlnder.

    Kontor, skolor & sjukhus: Enligt Energimyndighetens studie r cirka hlften av all belysning frldrad, hr kan man enkelt spara 50 % genom utbyte till moderna armaturer med s kallad T5-teknik. Kontoren har dessutom 12 % gldlampor som kan ersttas av lgenergilampor och spara 80 %. Styrning ger

    ytterligare 10 %. Totalt innebr det en besparing p 2,5 TWh.

    Industri: ven hr finns hg andel frldrad belysning som kan ersttas med modern armatur. Besparingspotential 43 %, vilket ger 1,3 TWh.

    Vgbelysning: 50 % av vgbelysningen har frldrad teknik, kan ersttas med modern och spara 0,4 TWh.

    Hushll: Om vi byter ut 80 % av de 80 miljoner gldlampor med medeleffekt 40W som vi anvnder varje r till lgenergilampor s sparar vi 80 %, motsvarande 1,7 TWh.

    Mjlig besparing med bibehllen eller frbttrad belysningsgrad

    Ljuskllor utvecklas hela tiden och ger mer ljus (lumen) per watt. Mest effektiva r de ljuskllor som anvnds fr gatu- och vgbelysning, s kallade hgtrycksnatriumlampor. Fr kontor, skolor och sjukhus r T5-lysrren mest effektiva. LED-belysning (lysdioder), utvecklas snabbt och anses inom 5-6 r att kunna utmana lysrren i energieffektivitet.

    Teknikutveckling p ljuskllor

    Besparingen motsvarar en femtedel av de aviserade klimatmlen r 2020

    1 029 nya lrare skulle kunna anstllas om Sveriges skolor bytte belysning.

    Nuvarandefrbrukning

    (TWh)

    Sparpotential(TWh)

    Sparpotential(%)

    Minskning CO2(miljoner ton)

    KOnTOR, SKOLOR & SjUKhUS

    5,5 2,5 45 1,1

    InDUSTRI 3 1,3 43 0,5

    VgBELySnIng 1,5 0,4 27 0,2

    hUShLL 3,6 1,7 47 0,7

    TOTALT 13,7 5,9 43 2,5

    DIMBARA SySTEM

    DAgSLjUSAVKnnIng

    nRVAROSTyRnIng

    Gamla armaturer, T8(med T8 lysrr=diameter 26 mm

    och konventionella driftdon)

    Moderna armaturer, T5(sk T5-teknik med hgfrekvens- drift och 16 millimeters-lysrr)

    Moderna armaturer, T5 med dimfunktion och dagsljus-

    avknning

    Moderna armaturer, T5 med dimfunktion, dagsljus-

    avknning och nrvarostyrning

    100%

    -82%

    -42%

    -71%

    Fot

    o:

    ke E

    :son

    Lin

    dman

    Foto: ke E:son Lindman

  • 8 | UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE | 9 8 | UPPLYS SVERIGE

    Va? Det kan nog ingen svara p...

    Alla svenska kommuner har idag en vergripande miljpolicy eller klimatstrategi med uttalade ml att snka energifrbrukningen. Sex av tio intervjuade kommunchefer (58 procent) anser ven att de str sig lika bra eller bttre nr det gller frbrukningen i jmfrelse med andra kommuner.

    Medvetandet om hur stor den egna energifrbruk-ningen faktisk r, r dock lg. Tre av fyra (74 procent) svarar att de inte vet hur mycket el-energi som fr-brukas i kommunen. 20 procent anser sig veta, men endast tv intervjuade uppgav en siffra som stmmer verens med SCB:s siffror.

    Lgre frbrukning i kommuner med modern belysning

    De flesta (76 procent) uppger att de genomfrt tgrder fr att minska energifrbrukningen den senaste tiden. Av dessa svarar majoriteten att det frmst rr sig om fjrrvrme, pellets och byte av oljepannor. Endast fyra av tio (43 procent) inkluderar belysning i detta arbete. En jmfrelse med siffror frn Statistiska Centralbyrn visar att denna grupp tenderar att anvnda mindre el-energi.

    Bland de lgfrbrukande kommunerna r det 73 procent som uppger att de aktivt arbetar med belysningsfrgor. Motsvarande siffra bland de hgfrbrukande kommunerna r 63 procent. Begrnsar man frgan till det egna kommunhuset blir skillnaden nnu strre. 68 procent av de lgfrbrukande kommunerna har gjort ngot t belysningen i kommunhuset under de senaste fem ren, mot bara 15 procent av de hgfrbrukande.

    Nio av tio i underskningen har ingen aning om hur stor del av elfrbrukningen i kommunen som gr t till belysning. Endast tv kommuner angav ett svar som stmmer verens med Energimyndighetens generella berkningar, dvs cirka 30 procent.

    En bortglmd frga i klimatdebatten

    Trots att ny belysning ensamt skulle kunna uppfylla en femtedel av den minskning av koldioxidutslppen regeringen aviserat r 2020 svarar bara 26 procent att belysning diskuterats ur ett klimatperpektiv. Sex av tio svarar direkt nej p frgan om belysning diskuterats ur ett klimat- och miljperspektiv.

    Belysning hamnar lngt ner p listan nr vi frgar ansvariga kommunchefer om vilka tgrder de genomfr fr att minska energifrbrukningen. Bara fyra av tio uppger spontant att man arbetar aktivt med belysningsfrgor. I dessa kommuner r energifrbrukningen ocks generellt lgre visar siffror frn Statistiska Centralbyrn, SCB.

    Teknisk chef i svensk