Utbildningskontoret 2020-05-08 1/2 Barn- och ......hög kvalitet. Skolverkets sammanställning av centrala mål för uppföljning inom ... Våra förskolor, skolor och fritidshem arbetar

KALLELSE

Utbildningskontoret

2020-05-08 1/2

Barn- och utbildningsnämnden

Tid: 2020-05-26 kl. 16:00

Nämnden startar tidigare med information från KPMG gällande granskningsrapport av grundskolans måluppfyllelse.

Plats: Gyllenhjelmssalen, Kommunhuset Strängnäs

Förmötena utgår ordinarie tid kl. 17:00-18:00.

Föredragningslista

Allmänhetens frågestund (i förekommande fall)Mötets öppnandeUppropVal av justerare

Ärende Beteckning

1. Deltagare på distans BUN/2020:368

2. Närvarande på distans, information

3. Föredragningslista, anmälan av övriga

4. Öppet sammanträde

5. Granskning av grundskolans måluppfyllelse, information

6. SKA: Normer, värden och inflytande, information

7. BAS, Bildningsakademien Strängnäs, information

8. Riktlinje för resursfördelning, information

9. Delårsrapport 1:2020 för barn- och utbildningsnämnden

BUN/2020:3 Bilaga

10. Uppdrag avseende Läggesta, förskola och grundskola

BUN/2020:161 Bilaga

2/2

Ärende Beteckning

10. Uppdrag avseende Finninge, grundskola

BUN/2020:268 Bilaga

11. Kontaktpolitikerlista, revidering BUN/2020:15 Bilaga

12. Information från kontaktpolitiker

13. Övriga frågor

14. Information från utbildningschef

15. Information från ordförande

16. Ärendebalanslista

17. Delegationsbeslut

18. Meddelandeärenden

Maria Ehrnfelt Jessica SundqvistOrdförande Sekreterare

ORDFÖRANDEFÖRSLAG

Dnr BUN/2020:368-002 2020-05-05

1/1

Distansdeltagare

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. Ledamoten Z medges möjlighet att följa sammanträdet per telefon, utan möjlighet att delta i beslut.

BeslutsgångOrdföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutet är enhälligt.

Maria Ehrnfelt (M)Ordförande barn- och utbildningsnämnden

INFORMATIONKvalitetsrapport avseende

läroplansuppföljning

Normer, värden och inflytande

UTBILDNINGSKONTORET2020-06-16

BUN/2020:6

2

INLEDNING

I denna rapport beskrivs resultatet av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inom läroplansområdet Normer, värden och inflytande. Rapporten bygger på enheternas uppföljningar och är en sammanställning av de kvalitetsdialoger som genomförts med verksamhetscheferna och i kontorsledningsgruppen under april och maj 2020.

Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet finns i bilaga 1.

Läroplansmål för område Normer, värden och inflytande

Läroplansmålen syftar till att alla barn och elever ska få en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Skolverkets sammanställning av centrala mål för uppföljning inom området är följande:

Normer och värdenVåra förskolor, skolor och fritidshem uppfyller målen om att barn och elever ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar.

Våra förskolor, skolor och fritidshem arbetar enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med normer och värden.

Varje verksamhet bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Ansvar och inflytandeVåra förskolor, skolor och fritidshem uppfyller målen för barns och elevers inflytande samt elevers ansvar.

Varje förskole- och skolenhet har fungerande rutiner för hur barn och elever ska ges inflytande över utbildningen och ta ansvar för förskole- respektive skolmiljön.

Det finns vid varje förskole- och skolenhet ett eller flera forum för samråd med barnen eller eleverna samt möjlighet för elevföreträdare att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse.

Föregående läroplansuppföljning

I kvalitetsrapporten 2019 konstaterades att det generellt sker ett gott trygghetsskapande arbete i verksamheterna men att studieron och dialogen om det förebyggande och främjande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behövde förbättras.

3

Några av rapportens slutsatser var att huvudmannen och cheferna behöver fortsätta med det trygghetsskapande arbetet vid övergångar mellan olika skolformer och årskurser samt behöver börja med att ha ett större fokus på hur barn och elever i praktiken görs delaktiga i sitt lärande och sin skolmiljö.

Nämndens ledamöter rekommenderades att vid sina verksamhetsbesök efterfråga hur förskolor, fritidshem och skolor arbetar med demokrati och inflytande, och fråga barn och elever hur de görs delaktiga i sitt lärande och sin skolmiljö.

Barn- och utbildningsnämndens mål och förväntningar

I Verksamhetsplan 2020-2022 har barn- och utbildningsnämnden följande mål inom uppföljningsområdet:

Alla verksamheter uppvisar ökad delaktighet och trygga lärmiljöer

Barn- och utbildningsnämnden förväntar sig ett utvecklat arbete för att öka barns och elevers delaktighet i sitt lärande att verksamheternas förebyggande och främjande barn- och elevhälsoarbete

fortsätter att utvecklas som en del av det trygghetsskapande arbetet

UPPFÖLJNINGENS GENOMFÖRANDE

Barn- och utbildningsnämndens kvalitetsarbete bygger på dialog mellan olika nivåer i styrkedjan. Eftersom huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ska bygga på enheternas dito börjar dialogkedjan hos läraren i barn- eller elevgruppen. Förskolans eller skolans rektor ansvarar för kvalitetsarbetet på sin enhet och behöver genomföra uppföljningen utifrån de förutsättningar som råder där. Ett exempel är dokumentationen av kvalitetsarbetet som kan se olika ut beroende på enhetens storlek, hur personalgruppen är organiserad och hur ledningsresurser används. Gemensamt är dock att uppföljningen sker i dialogform där det finns utrymme för nyfikna och fördjupande frågor.

Förskolans och grundskolans verksamhetschefer möter sina rektorer i kvalitetsdialog där varje rektor får berätta om sina resultat, analyser och slutsatser. Syftet med kvalitetsdialogerna är att skapa likvärdiga förutsättningar men också att genom kollegialt lärande bidra till utveckling av verksamheten.

I följande steg i dialogkedjan möter utbildningschefen var och en av verksamhetscheferna samt rektor för gymnasiet och vuxenutbildningen i kvalitetsdialog gällande respektive verksamhet. Resultat, analyser och slutsatser

4

från de olika samtalen sammanställs och används som underlag för kvalitetsdialog i kontorsledningsgruppen, där fokus ligger på gemensam styrning och ledning av nämndens verksamheter.

Kontorsledningsgruppens analyser och slutsatser återkopplas till rektorerna för att säkerställa att det råder en gemensam bild av uppföljningsområdet. Därefter ansvarar rektor för återkoppling och fortsatt dialog om uppföljningen på sin enhet, och kontorsledningsgruppen ansvarar för komplettering och/eller korrigering av gemensamma förbättringsinsatser i kontorsplanen. Den aktuella läroplansuppföljningen dokumenteras i en kvalitetsrapport till barn- och utbildningsnämnden.

Läroplansuppföljningen av Normer, värden och inflytande under första kvartalet 2020 har inte genomförts helt i enlighet med modellen. Under perioden har bland annat Skolinspektionen genomfört regelbunden tillsyn och kommunrevisionen granskat grundskolan, vilket tagit tid i anspråk för verksamheterna. Inte minst har corona-epidemin påverkat möjligheten att genomföra uppföljningen som planerat på enhetsnivå då mycket ledningstid fått avsättas för omställning av verksamheten.

Den situation som har uppstått till följd av corona-epidemin har tydliggjort att det systematiska kvalitetsarbetet inte fungerar fullt ut i hela kedjan. De enheter som har ett mer utvecklat systematiskt kvalitetsarbete har genomfört läroplansuppföljningen ungefär som planerat, medan andra inte förmått hålla i tidsplan och uppföljningsmodell. Kontorsledningsgruppens analys och slutsatser av detta har lett dels till en förtydligad arbetsgång med ökad grad av systematik för nästkommande läroplansuppföljning, dels en korrigering av insatsen rörande de systematiska kvalitetsarbetet i kontorsplanen. Den insatsen handlar om förbättrad resultatuppföljning och utvecklad analysförmåga, och vidgas nu till att också handla om att knyta ihop det systematiska kvalitetsarbetet mellan nivåer i kedjan och mellan verksamhetsområden.

RESULTAT

FörskolanFörskolan arbetar kontinuerligt med att skapa trygghet för barnen. Den enkät som genomförts i förskolan under mars månad visar att 99 procent av vårdnadshavarna upplever att deras barn är tryggt i förskolan. Detta är ett resultat av förskolans arbete med att befästa grundverksamheten, vilket exempelvis innebär att vara tydlig med de dagliga rutinerna eller att hjälpa barnen att vara en bra kompis. Barnen deltar

5

också i trygghetsvandringar där barnens synpunkter blir viktiga bidrag för att ytterligare förbättra tryggheten.

När de olika lärmiljöerna är tydliga bidrar det till trygghet för barnen. Arbetet med att utveckla tydliga lärmiljöer har också lett till ökad delaktighet i lärandet. Barnen är delaktiga i planeringen av sin vecka och i den dagliga verksamheten, och har blivit mer självständiga i sina val av aktiviteter när lärmiljöerna har förtydligats. Förskolorna upplever också ett minskat stödbehov då förtydligandet av lärmiljöerna genom exempelvis bildstöd ger likvärdiga förutsättningar, vilket är bra för alla barn.

”Där arbetssättet sitter, där går barnen själva till bilderna och använder sig av teckenstöd.”

Verksamhetschef förskola

Förskolans del i arbetet med förbättrad läsutveckling sker genom aktivt arbete med barnens språkutveckling. I samtal med barnen utvecklas ordförråd och förståelse, men också barnens möjlighet till inflytande. Språket är därmed en demokratisk grund.

Arbetssättet med att specialpedagoger och utvecklingsledare samarbetar nära och aktivt med lärarna bidrar också till trygga lärmiljöer, liksom det etablerade arbetet med ett lågaffektivt bemötande som finns på alla förskolor idag. Detta är en metod för att hjälpa barnen att hitta strategier för att hantera olika situationer. Det nära samarbetet med socialkontorets och regionens funktioner har ytterligare utvecklats som en del i att kunna erbjuda tidiga insatser för barn i behov av stöd.

En ny mall för likabehandlingsplan har tagits fram och implementerats, och rektorerna upplever att personalens medvetenhet inom området har ökat. Ett exempel på det är från det rektorsområde där man haft ett särskilt fokus på normkreativa arbetssätt och där antalet anmälningar om kränkande behandling har ökat som ett resultat av den ökade kompetensen. För övrigt visar uppföljningen av kränkningsärenden att det är få anmälda kränkningsärenden och i delen om barn och elevolycksfall går det inte att urskilja några tydliga mönster av de utredningar som gjorts.

GrundskolanAlla grundskolor arbetar med gemensam lektionsstruktur och flera skolor har styrda rastverksamheter för att trygga lärmiljön för eleverna. En gemensam lektionsstruktur har lett till bättre koppling till läroplanen och mer fokus på kunskapsinnehållet, men också till ökad tydlighet och studiero för eleverna. Styrda rastverksamheter bidrar till att färre konflikter uppstår på rasterna vilket i

6

sin tur medför att undervisningen kan starta direkt efter rasten i stället för att lektionen inleds med att reda ut det som hänt.

Ett vanligt sätt att utveckla ett demokratiskt förhållningssätt är att ha klass- och elevråd. Den lokala barnombudsmannen finns också tillgänglig som stöd för det arbetet. Uppföljningen visar att elevråd inte finns på alla skolor och där de finns uppfattar inte alltid eleverna att rådet är ett sätt för dem att ha inflytande över sin skolmiljö. Alla skolor arbetar dock med elevledda utvecklingssamtal.

”Vi behöver återuppta regelbundna elev- och klassråd och tydliggöra för eleverna vad de har varit med och beslutat om.”

Rektor grundskola

Det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet fortsätter att utvecklas även om det kan konstateras att en del av tiden fortfarande används till att lösa uppkomna situationer. Skolverkssatsningen Samverkan för bästa skola har bidragit till ett förtydligande av elevhälsans olika kompetenser och uppdrag, och till att rutiner och årshjul förtydligats. Inom satsningen har också utbildning och handledning av elevhälsopersonal genomförts, men också gemensamma insatser för skolledningen och elevhälsans olika kompetenser. Flera skolor har som ett resultat av detta börjat med s.k. öppna elevhälsoteam, där lärare och mentorer kan få coachning och stöd i hur de kan hantera olika situationer som uppstår.

Socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens samverkan kring det skolsociala stödteamet, bestående av tre socialpedagoger, har utvecklats och omfattar nu fler skolor. Skolteamet arbetar, på uppdrag av rektor, med förebyggande insatser kring elevens skolsociala situation. Arbetet sker i samarbete med skolans elevhälsoteam och elevens vårdnadshavare.

GymnasietPå gymnasiet togs inför läsåret 19/20 ett omtag gällande det förebyggande arbetet med normer och värden. Ett årshjul har tagits fram och det har genomförts förebyggande elevhälsoaktiviteter med riktade teman mot olika årskurser. Personalen har fått föreläsningar om mobbning för att öka sin kompetens och säkerhet om hur man ska handla när mobbing uppmärksammas. Thomasgymnasiet har också genomfört en elevenkät som bland annat används som underlag för samtalen mellan elever och mentorer i framtagandet av kommande läsårs ordningsregler.

Enkätresultat visar att den upplevda delaktigheten hos gymnasieeleverna har sjunkit något sedan föregående läsår. Gymnasiet har arbetat med att styra undervisningen tydligare mot kursernas centrala innehåll, vilket kan uppfattas av

7

eleverna som att de får minskat inflytande och påverkan på undervisningen. Frågorna om ordningsregler har också ett något lägre resultat än 2019. Det kan bero på att det skolgemensamma arbetet med att revidera ordningsreglerna genomförs under våren, efter det att enkäten genomförts. Ordningsreglerna följs upp på mentorstid och varje klass har sedan möjlighet att vara representerad på elevsamverkansmötet där ordningsreglerna står på agendan.

På gymnasiet har elever och personal genomfört olika skolövergripande aktiviteter för att öka elevernas trygghet, trivsel och sammanhållning. Arbetslagen och elevhälsan har också arbetat tillsammans kring värdegrundsfrågor med eleverna. Resultatet på elevenkätens frågor om trygghet visar dock ett något lägre värde än föregående år. Ett par incidenter som inträffat på skolan under läsåret kan ha bidragit till minskad trygghet.

”Vi behöver skapa tydliga aktiviteter till mentorer att genomföra på mentorstider, gärna med olika teman som inte

behöver bytas ut varje år. Exempel på teman skulle kunna vara nätetik, relationer och samliv, och mänskliga

rättigheter.”

Rektor gymnasieskolan

VuxenutbildningenI vuxenutbildningen är eleverna delaktiga i framtagandet av sin individuella studieplan som ligger till grund för utbildningen. Förändringar görs utifrån elevernas önskemål. Den vanligaste grunden till förändringar är att eleven önskar förlänga studietiden på kurserna som en konsekvens av att man underskattat hur mycket tid som måste avsättas för studierna.

Eleverna på vuxenutbildningen uppger i kursutvärderingarna att de i hög grad är trygga på skolan. I studiesamtalen och vid varje kursstart är studie- och yrkesvägledarna och lärarna tydliga med vilka förväntningar som finns på eleverna, vilket bidrar till att skapa trygghet. Förväntningarna handlar exempelvis om att kunna samarbeta med vem som helst.

”Lärarna har en medveten styrning genom att bestämma var eleverna ska sitta i klassrummet. Då visar vi att de

förväntningar vi har på eleverna om exempelvis samarbete också gäller och det skapar trygghet.”

Rektor vuxenutbildningen

8

Uppföljningen har visat att likabehandlingsarbetet inte är så aktivt som det ska vara och att likabehandlingsplanen inte är ett verksamt verktyg i vardagen. Personalen arbetar nu i grupper för att utveckla och förbättra likabehandlingsarbetet.

Anmälningar till SkolinspektionenUnder 2019 gjordes totalt 39 anmälningar till Skolinspektionen gällande Strängnäs kommuns verksamheter. 14 av anmälningarna rörde området Normer, värden och inflytande; 12 anmälningar gällande kränkande behandling, en anmälan gällande rutiner för klagomålshantering och en anmälan gällande trygghet och studiero. Skolinspektionen konstaterade att skolan brustit i sju ärenden gällande kränkande behandling. Sammanställningen nedan visar att antalet ärenden där Skolinspektionen konstaterar att skolan brustit i arbetet är relativt konstant över tid.

Beslutade ärenden efter grund för konstaterad brist

Därav

Elev

infly

tand

e

Krän

kand

e be

hand

ling

Elev - Elev

Personal - Elev

Anmälnings-skyldigheten

Plan för kränkande behandling Ru

tiner

för k

lago

-

mål

shan

terin

gen

Tryg

ghet

och

stud

iero

2016 - 7 4 2 2 - - -2017 - 4 2 1 2 - - -2018 - 5 4 2 1 - - -2019 - 7 5 3 1 - - -

Data från Skolinspektionens hemsida 2020-04-16

Uppföljningen av skolornas egna rapporterade händelser gällande diskriminering och kränkande behandling visar att de flesta kränkningarna sker på skolgården, främst under lunchrasten. I 95 procent av fallen sker kränkningen mellan elev och elev, och i 20 procent av fallen vid mer än ett tillfälle. I drygt hälften av fallen är tillvägagångssättet fysiskt och i knappt 40 procent är det verbalt. Det fanns en vuxen på plats vid hälften av de anmälda händelserna.

DISKUSSION OCH ANALYS

Tidigare kvalitetsuppföljningar har visat att det generellt sker ett gott trygghetsskapande arbete i barn- och utbildningsnämndens verksamheter men det konstateras också att trygghetsarbete är något som ständigt behöver pågå. Även i årets uppföljning konstateras att ett kontinuerligt värdegrunds- och demokratiarbete är nödvändigt men också att det behöver ske i praktisk handling. Att ta fram regler och planer är inte tillräckligt utan först när barn,

9

elever och personal gemensamt arbetar för att få en gemensam förståelse för begreppens innebörd kan dokument bli ett stöd för ökad delaktighet och reellt inflytande. Grundläggande är dock att ett nyfiket och reflekterande förhållningssätt ska råda, så att allas tankar och idéer ges utrymme.

Exempel på detta återfinns i förskolans analys som visar att arbetet med tydliga lärmiljöer leder till ökad delaktighet och inflytande hos barnen. Arbetet med barnens språkutveckling är också en del av demokratiarbetet då språket är ett redskap för att kunna göra sin röst hörd. Ett förhållningssätt där barnens delaktighet genomsyras av all undervisning är därför en framgångsfaktor.

Grundskolans analys visar på en avgörande skillnad på studieron beroende på undervisningens kvalitet. I klassrum med strukturerad och varierad undervisning råder också studiero. Uppföljningen visar att alla inte följer det som är överenskommet, exempelvis den gemensamma lektionsstruktur som är framtagen på de olika skolorna, och att det får konsekvenser för trygghet och studiero. Personalens förhållningssätt är avgörande för att värdegrundsarbetet ska fungera väl. Att förstå sitt läroplansuppdrag och sin del i helheten leder till ett medvetet arbete och att man gör det som förväntas. När det motsatta råder blir arbetet spretigt och osystematiskt, och det blir svårt att uppnå läroplansmålen om en trygg lärmiljö.

Att arbeta med personalens förhållningssätt utifrån läroplansuppdraget och för en kultur där alla följer det överenskomna är en del av det pedagogiska ledarskapet. Vuxenutbildningens analys visar att ett gemensamt förhållningssätt med tydliga förväntningar på eleverna och varandra har betydelse för en trygg lärmiljö. Fortsatta insatser för att skapa förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap, men också för att stärka förmågan hos rektor att utöva detsamma, i samtliga verksamheter är därför nödvändiga.

I årets uppföljning synliggörs inte elevernas egna upplevelser i så stor omfattning då elevenkäter endast genomförts i några verksamheter. Elevernas synpunkter kan dock tas tillvara på andra sätt, exempelvis genom utvecklingssamtal och klassråd. Uppföljningen visar att elevråd inte finns på alla skolor. Det behöver inte betyda att elevernas inflytande är mindre än tidigare, utan att det sker i andra former. Grundskolornas analyser visar dock att flera skolor behöver återuppta arbetet med elevråd men också att barn och elever behöver medvetandegöras om när och hur de har inflytande, oavsett i vilken form det sker.

Det har skett en förskjutning från ett åtgärdande mot ett mer förebyggande och främjande elevhälsoarbete. Både förskolans och gymnasiets analys visar att ett nära samarbete mellan elevhälsans kompetenser och verksamheternas övriga personal är en framgångsfaktor i det arbetet. I grundskolan har

10

kompetensutvecklingen i Samverkan för bästa skola bidragit till ett utvecklat arbete, men grundskolornas analyser visar att det arbetet behöver hållas i och fortsätta för att elevhälsoarbetet ska bli främst förebyggande och främjande på alla skolor. Tillgång till elevhälsans kompetenser i tillräcklig omfattning uppges utgöra ett hinder för att nå målet.

Trots att likabehandlingsarbetet utvecklats, med exempelvis uppdaterade mallar och system för anmälan och utredningen av kränkningsärenden, sjunker inte antalet anmälningar till Skolinspektionen. Uppföljningen visar att det oftast handlar om att vårdnadshavare inte är nöjda med de insatser som skolan gör. Att Skolinspektionen konstaterar att skolan brustit i hanteringen i flera fall visar att skolan inte följt den lagstiftning som gäller och att anmälan därför kan vara befogad.

Det är också bekymmersamt med de anmälningar där Skolinspektionen konstaterar att skolan gjort det den ska. Oftast grundar sig dessa anmälningar i att dialogen med vårdnadshavare om skolans uppdrag och befogenheter inte är tillräcklig. En anmälan tar värdefull tid i anspråk för utredning och den tiden skulle behöva läggas på att ytterligare utveckla arbetet mot diskriminering och kränkande behandling så att alla elever kan känna sig trygga i skolan. Grundskolan konstaterar i sin analys att kommunikationen med både elever och vårdnadshavare om arbetet kring kränkande behandling behöver bli bättre så att alla vet hur arbetet går till, men också till vem på skolan man kan vända sig om en kränkande situation sker. Detta skapar bättre förutsättningar för ett gemensamt arbete för en trygg lärmiljö.

Samtliga verksamheter är inte synliggjorda i tillräcklig grad i årets uppföljning. Det arbete som dagligen pågår i exempelvis fritidshem och särskola med att skapa delaktighet och trygghet för eleverna har inte följts upp på ett systematiskt sätt. Corona-epidemin och dess konsekvenser för användning av ledningsresurserna är en del av förklaringen. Under vårens uppföljningar har det generellt visat sig att verksamheter som har ett mer utvecklats systematiskt kvalitetsarbete har en bättre förmåga att hålla i insatser och uppföljningar när något oplanerat, som corona, inträffar. I gymnasiets analys konstateras att ett långsiktigt och målinriktat arbete där insatser görs utifrån analysen ger resultat. Fortsatta insatser för att stärka ett långsiktigt och målinriktat arbete i samtliga verksamheter är därför nödvändiga.

11

Bilaga 1. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete

Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen, i syfte att främja och säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid enheterna i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formulerats i läroplanerna.

Skollagen (kap. 4) ålägger varje huvudman inom skolväsendet att på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen så att den blir likvärdig och håller en hög kvalitet. På samma sätt ska förskolor och skolor bedriva ett kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Huvudmannen ska se till att det finns förutsättningar för ett kvalitetsarbete som garanterar verksamhetens kvalitet och likvärdighet. I arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet ingår även att vidta åtgärder. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Dokumentationen ska vara ändamålsenlig vilket betyder att den ska ge underlag för att kunna följa upp verksamheten. Förskolechef och rektor bör därför skapa arbetssätt och rutiner som är effektiva när det gäller att dokumentera verksamheten. Förskolechef och rektor ansvarar också för att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen.

Dokumentationen kan visa på variationer mellan enheter, grupper eller ämnen. För att få sådan jämförande bild av kvaliteten och likvärdigheten behöver huvudmannen arbeta fram rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet där nedanstående frågeställningar utgör grund för såväl enhetens dokumentation som huvudmannens dokumentation av kvalitetsarbetet.

Var är vi? Måluppfyllelsen inom de områden huvudmannen följt upp och utvärderat för att få en nulägesbild av verksamhetens kvalitet och likvärdighet.Vart ska vi? Analys av faktorer som påverkat måluppfyllelsen och av förbättringsbehov. Prioriterade områden för förbättringsinsatser för att uppnå de nationella målen.

12

Hur gör vi?Planering av förbättringsinsatser inom prioriterade områden där förväntade effekter, tidsplan och ansvarsfördelning samt former för utvärdering framgår.Hur blev det?Jämförelse med förväntad effekt av respektive förbättringsinsats. Lärdomar som grund för långsiktig säkring eller som utgångspunkt för förnyade insatser.

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Utbildningskontoret Dnr BUN/2020:3-042 2020-04-01 Administration

1/3

Strängnäs kommunNygatan 10645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

HandläggareMarie-Louise Ramevik 0152-293 37


Delårsrapport 1:2020 för barn- och utbildningsnämnden

Förslag till beslut


1. godkänna delårsrapport 1:2020 för barn- och utbildningsnämnden.

Beskrivning av ärendetI delårsrapport 1 beskrivs aktiviteter relaterade till målen och en prognos görs för måluppfyllelse för helåret. Barn- och utbildningsnämnden gör en helhetsbedömning av respektive mål utifrån tre olika typer av indikatorer: data, enkäter och självskattning. Kvalitetsuppföljning sker kontinuerligt och systematiskt under året, vilket gör att det i delårsrapporterna saknas underlag för måluppföljning av alla mål. Viss måluppföljning görs i delårsrapport 2, men den huvudsakliga uppföljningen görs i årsrapporten.

De flesta målen har på ett eller annat sätt påverkats av coronautbrottet. Barn- och utbildningsnämndens mål om att alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet bedöms bli delvis uppfyllt. Likaså målet om att alla verksamheter tillhandahåller trygga och säkra lärmiljöer. Målet om att fler aktörer bidrar till social hållbarhet för barn och elever bedöms bli helt uppfyllt. Exempel på det är samarbetet Bildningsakademi Strängnäs mellan alla skolhuvudmän och samarbetet mellan skola, socialtjänst och kultur.

Målet att alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö bedöms bli delvis uppfyllt. Sjukfrånvaron i snitt för de senaste 12 månaderna fortsätter sjunka under årets första två månader, men ökar förstås under mars månad när alla med milda förkylningssymptom uppmanas att stanna hemma.

Målet att barn- och utbildningsnämnden har en resursfördelning som kompenserar för barns och elevers olika förutsättningar och behov bedöms inte bli uppfyllt.

Barn- och utbildningsnämnden har för 2020 tilldelats en ekonomisk ram på911,2 miljoner kronor. Den ekonomiska uppföljningen för perioden januari-april visar ett underskott på 3,7 miljoner kronor. Det prognosticerade helårsresultatet är en budget i balans på totalen, men avvikelser på verksamhetsnivå. Denna prognos grundar sig på att regeringen inte beslutar om någon stängning av förskolor och grundskolor på grund av coronapandemin.

2/3

Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget 2020 uppgår till 12,5 miljoner kronor varav 0,5 miljoner kronor är överförda från 2019. Perioden januari-april visar ett utfall på ca 0,1 miljoner kronor. En stor del av investeringsmedlen används i samband med läsårsstart. Samtliga investeringsmedel beräknas användas under 2020 varför prognosen är satt till noll.

Ekonomiska konsekvenser för kommunenBeslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenserBeslutet medför inga övriga konsekvenser.

BarnchecklistaBeslutet har indirekt påverkan på barn och unga utifrån barn- och utbildningsnämndens mål och de förväntningar nämnden uttrycker gentemot verksamheterna. Barn- och utbildningsnämndens mål utgår från skollagens krav på huvudmannen och bidrar till att garantera god kvalitet i barns och elevers utbildning. På så sätt har barns och ungas bästa satts i främsta rummet.

UppföljningBeslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen.

BeslutsunderlagDelårsrapport 1:2020 för barn- och utbildningsnämnden

Beslutet skickas tillEkonomiavdelningenKommunrevisionen

Tony Lööw Marie-Louise Ramevik Utbildningschef Verksamhetscontroller

3/3

Delårsrapport 1:2020Barn- ochutbildningsnämnden

BUN/2020:3-042

2020-05-26

2

InnehållsförteckningInledning ............................................................................................................................3

Uppföljning och analys ......................................................................................................3

Perspektiv Invånare........................................................................................................3

Mål: Alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet ........3

Mål: Alla verksamheter uppvisar ökad delaktighet och trygga lärmiljöer ................7

Perspektiv Samhälle .....................................................................................................10

Mål: Fler aktörer bidrar till social hållbarhet för barn och elever ...........................10

Perspektiv Medarbetare................................................................................................12

Mål: Alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö .....................12

Kompetensförsörjning ..............................................................................................12

Sjukfrånvaro och arbetsmiljö....................................................................................14

Mål: Andelen behöriga ökar i barn- och utbildningsnämndens verksamheter.......16

Perspektiv Ekonomi......................................................................................................16

Mål: Barn- och utbildningsnämnden har en resursfördelning som kompenserar för barns och elevers olika förutsättningar och behov .............................................16

Ekonomisk analys.............................................................................................................18

Driftredovisning............................................................................................................18

Konsekvenser utifrån coronapandemin ......................................................................20

Investeringar .................................................................................................................21

3

InledningBarn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet. Nämndens verksamhetsplan fokuserar därför på de nationella förväntningarna på styrning och uppföljning. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Utbildningens syfte fastställs i skollagen och anger att barns och elevers utveckling och lärande samt livslånga lust att lära ska främjas. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna i samhället samt bidra till en allsidig personlig utveckling som individ och medborgare. Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet men även främja den personliga utvecklingen.

För att ge verksamheterna inom nämndens ansvarsområde förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål har barn- och utbildningsnämnden fattat beslut om Skolutvecklingsprogram 2023. Insatser genomförs inom områdena Kunskaper och lärande, Trygghet och stöd, Attraktiv arbetsgivare samt Förutsättningar.

Nämndens delårsrapport omfattar en redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till april.

Uppföljning och analys

Perspektiv InvånareMål: Alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet

Bedömning/helårsprognos: Delvis uppfyllt

Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

Arbetet med att genomföra Skolutvecklingsprogram 2023 fortsätter.

I syfte att utveckla undervisning och lärande genomför förskolan strategisk kompetensutveckling inom exempelvis språk, matematik, digitalisering och naturvetenskap. Kompetensutvecklingen syftar även till att genom kollegialt lärande öka likvärdigheten mellan de olika förskolorna.

En handlingsplan för ökad läsförståelse i förskola och grundskola har tagits fram, och ett digitalt verktyg för kartläggning av elevers läsförståelse har upphandlats. Utbildning av den personal som ska genomföra kartläggningarna med eleverna pågår under vårterminen. Handlingsplanen är en konkretisering av Skolutvecklingsprogram 2023, liksom den insats som görs för att förtydliga huvudmannens uppföljningsprocess av det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolverkssatsningen Samverkan för bästa skola är inne på sin sista termin och de insatser som görs för att utveckla undervisningskvalitet och stärka ledarskapet i

4

klassrummet fortgår. Insatserna genomförs i form av exempelvis auskultationer, handledning och kollegiala reflektionssamtal.

Förmågan att använda de digitala verktyg som finns har ökat på ett markant sätt i alla verksamheter. Lärplattformen har tillsammans med andra webbverktyg nyttjats flitigt både i gymnasiet och grundskolan för att genomföra fjärrundervisning. Rätt hanterat kommer detta vara värdefulla erfarenheter i framtiden.

Lärplattformen har också anpassats utifrån de löpande uppföljningar som sker och nyttjas i allt större grad vilket medför att rektorerna i grund- och gymnasieskolan har bättre förutsättningar att göra resultatuppföljningar.

Rektorerna i grundskolan har genomfört en gemensam resultatanalys för att öka kompetensen om uppföljning. På gymnasiet har resultatuppföljning skett i utvecklingsgruppen som en del i erfarenhetsspridning och för att öka likvärdigheten.

På gymnasiet genomförs kontinuerliga mentorsuppföljningar för varje elev. Uppföljningarna syftar till att följa upp nuläget och planera för åtgärder för att eleven ska nå målen för utbildningen. Eleverna har även fått vägledning inför det individuella valet för att kunna göra rätt val utifrån sina tankar om tiden efter gymnasiet.

Grupp 2 i LÄS-projektet (Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan) ökar sin kompetens inom matematik, samhällsvetenskap, naturvetenskap och språk. Projektet genomförs i samarbete mellan Strängnäs kommun, Europaskolans stiftelse och Uppsala universitet och syftar till att stärka grund- och gymnasielärares ämnesmässiga och relationsmässiga kompetens. Under våren deltar 8 lärare från kommunala skolor och 12 lärare från fristående skolor i utbildningen.

För att öka måluppfyllelsen inom vuxenutbildningen har förstelärare stöttat lärarna runt insatser som syftar till att ge eleverna ett bättre stöd i studierna. Insatserna handlar både om den akademiska progressionen och om coachning för att hålla i och slutföra den påbörjade kursen. I samverkan med övriga sörmlandskommuner har också granskning av externa aktörer inletts. Syftet med granskningarna är att säkerställa att eleverna får det som avtalats, men också att betygsättning och rapportering av avbrott sker i enlighet med regelverken.

Skolinspektionen har under första kvartalet genomfört regelbunden tillsyn på tre grundskolor och även granskat Strängnäs kommun som skolhuvudman. Syftet med tillsynen, som genomförs regelbundet i all skolverksamhet i landet, är att säkerställa att verksamheten följer de lagar, regler och läroplaner som gäller för de olika verksamheterna.

Coronautbrottets påverkan

De flesta förskolorna arbetar på som vanligt. Det är få sjuka i personalen men många barn är frånvarande. Personalen i förskolan gör vad de kan för att verksamheten ska fortgå enligt tidigare plan. Det systematiska kvalitetsarbetet följs och utvecklingsarbeten pågår som planerat. Rektor har dagliga uppföljningar med alla förskolor för att få en nulägesbild. Förskolan har utvecklats digitalt de senaste åren. Det finns gott om utrustning och den digitala kunskapsnivån är betydligt högre än för bara några år sedan. Många möten genomförs digitalt, med gott resultat.

På fritidshemmen är det generellt färre barn och mer uteundervisning än tidigare.

5

Även särskolan har hög frånvaro då flera elever har underliggande sjukdomar och hör till riskgruppen.

I grundskolan är det också högre frånvaro än normalt. Frånvaron varierar i omfattning mellan enheterna.

Den kartläggning av läsförståelse som skulle påbörjas kommer att bli senarelagd, men utbildning av medarbetare löper på som planerat.

Skolverket har beslutat att nationella proven inte ska genomföras som planerat under vårterminen då det finns osäkerhet kring hur proven kan genomföras på ett rättssäkert sätt.

Gymnasiet och vuxenutbildningen har i enlighet med myndigheternas rekommendationer övergått till distansundervisning. På Thomasgymnasiet har distansstudierna medfört ett ökat deltagande i undervisningen, och en del elever kommer mer till sin rätt i den digitala undervisningen. En utmaning är att stötta elever med inlärningssvårigheter. Den vardagliga strukturen i skolan och läraren i klassrummet skapar förutsättningar för dessa elever, som inte är möjliga att skapa på samma sätt vid distansundervisning.

Ett arbete pågår för att säkerställa att kommande betygssättning blir rättssäker och trovärdig. Myndigheterna har även släppt något på att det ska ske distansundervisning så att mindre grupper av elever ska kunna genomföra delar av undervisningen på plats i skolan. I första hand handlar det om elever i årskurs 3 som ska ta sin examen och om elever på introduktionsprogrammen som ska bli gymnasiebehöriga.

På vuxenutbildningen fungerar undervisningen väl. Dock påverkas måluppfyllelsen för de elever som normalt behöver extra coachning och motivation för att genomföra sina studier, på samma sätt som på gymnasiet. Alla arbetsgivare tar inte emot elever under corona-epidemin vilket innebär att de elever som inte kan genomföra sin APL (arbetsplatsförlagt lärande) får en fördröjd examen. Den planerade granskningen av externa aktörer har också skjutits på framtiden.

Sammanfattningsvis har mycket ledningstid gått åt till omställning av verksamheterna och till att hantera oro hos vårdnadshavare och personal. Detta gör att planerat utvecklingsarbete fått stå tillbaka på ett icke önskvärt sätt. Den ökade frånvaron under coronatiden varierar mellan enheterna vilket gör att effekterna kommer att slå olika hårt på resultaten. En farhåga är att läsårsresultaten kommer att påverkas negativt av epidemin.

Resultat

Resultatet av kompetensutvecklingen i förskolan är att förståelsen för uppdraget och vad läroplansuppdraget innebär för förskolans olika roller har ökat. Ett synligt tecken på det är att lärmiljöerna har utvecklats och att fler uttrycker en stolthet över att arbeta i förskolan. Detta bidrar till en ökad måluppfyllelse och likvärdighet i förskolan.

Likvärdighet innebär dock inte att alla gör lika. Olika förskolor har olika fokus för sitt utvecklingsarbete, exempelvis språkutveckling eller normkritiskt arbetssätt. Att fokusera på något gemensamt ger riktning i utvecklingsarbetet och har positiv betydelse för resultatet, d v s barns utveckling och lärande.

6

Den påbörjade insatsen med tätare resultatuppföljning i grundskolan har fått stå tillbaka p.g.a. corona-epidemin då rektorerna fått ägna mycket tid år organisering och stöd på skolorna. Det går därför inte att göra en rättvisande resultatprognos för måluppfyllelsen vid läsårsslutet. Detsamma gäller för gymnasiet där undervisningen helt genomförts i digital form. Många elever klarar distansundervisning bra och kommer mer till sin rätt än i klassrummet. För andra elever är det en utmaning att själv ta ansvar för att vara aktiv. Resultatuppföljningar för elever i årskurs 3 är påbörjad och elever får även komma till skolan i små grupper för att göra prov.

Corona-epidemin har också påverkat möjligheten att följa upp resultatet av de stödinsatser som görs inom vuxenutbildningen, då all undervisning sker på distans.

Skolinspektionen har ännu inte fattat samtliga beslut utifrån den regelbundna tillsynen. Gällande tillsynen av förskolan och vuxenutbildningen har den avslutats då det vid tillsynen inte framkommit annat än att Strängnäs kommun uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. Strängnäs kommun har fått ett föreläggande för Thomasgymnasiet gällande förutsättningar för samt styrning och utveckling av utbildningen.

Analys

Förskolan och vuxenutbildningen har påverkats under våren men ändå haft möjlighet att kunna genomföra sin verksamhet i stor omfattning.

Corona har påverkat grundskolan och gymnasiet i sitt mest kritiska läge. Alla elever har av olika skäl inte fått den undervisning de så väl behövt. Lärare har hanterat utmaningen med att ge elever undervisning och samtidigt hitta metoder att kunna bedöma elevers kunskaper på ett rättssäkert och likvärdigt sätt. Skolledningar har i vissa fall haft att hantera hög frånvaro både bland elever och medarbetare och samtidigt tillhandahålla en god lärmiljö.

Planerade utvecklingsinsatser har fått stå tillbaka i vissa fall. I andra fall har de kunnat genomföras, men kommer den förväntade effekten att uppstå? Det är flera olika parametrar som bidrar till att en insats får, eller inte får, effekt. Inom samverkan för bästa skola pågår insatser för att utveckla undervisningen. Det är oklart i vilken utsträckning t ex förstelärarnas arbete med ökad måluppfyllelse kommer att ge ett ökat betygsresultat på kort sikt då parametern högre frånvaro än normalt påverkat deltagandet i insatsen. Svaret kommer inte i denna delårsrapport då resultatuppföljningen sker i samband med läsårsslutet och i kvalitetsuppföljningen Kunskap, utveckling och lärande.

Det som dock framträder i delårsuppföljningen är att enheter som har ett mer utvecklat systematiskt kvalitetsarbete har lättare att beskriva vad olika insatser förväntas leda till, men också har en ökad förmåga att hålla i insatser när något oplanerat inträffar, till exempel corona.

Slutsatser

Arbetet med Skolutvecklingsprogram 2023 behöver fortsätta utifrån syftet att skapa långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål.

7

Prioriterade insatser är:

1. Läsförståelse, där ett nyanskaffat digitalt verktyg kommer bistå lärare med att identifiera varje elevs nuläge och utvecklingsbehov.

2. Digitalisering, där lärplattform och andra tjänster kommer medge ökade möjligheter att möta barn och elever i deras lärande, samt medarbetares möjligheter i undervisning och bedömning.

3. Systematiskt kvalitetsarbete, där resultaten på varje nivå är utgångspunkt för insatser på den nivån. Det gäller hela vägen från klassrum och avdelning till huvudmannanivån.

Mål: Alla verksamheter uppvisar ökad delaktighet och trygga lärmiljöer



De aktiviteter som genomförs inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde tar sin utgångspunkt i Skolutvecklingsprogram 2023. Många av de aktiviteter som genomförs syftar till att nå flera av nämndens mål samtidigt. Skolverkssatsningen Samverkan för bästa skola är ett exempel på detta. I syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten genomförs även insatser för att utveckla det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet. Utbildning och handledning av elevhälsopersonal har genomförts, men också gemensamma insatser för skolledningen och elevhälsans olika kompetenser.

Det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet fortsätter att utvecklas genom exempelvis förbättrade rutiner, tydligare årshjul och synliggörande av de resurser som finns tillgängliga. Förskolan fortsätter det nära samarbetet med socialkontorets och regionens funktioner i syfte att erbjuda tidiga insatser för barn i behov av stöd.

På gymnasiet har det genomförts förebyggande elevhälsoaktiviteter med riktade teman mot olika årskurser. Personalen har fått föreläsningar om mobbning för att öka sin kompetens och säkerhet om hur man ska handla när mobbning uppmärksammas. Thomasgymnasiet har också genomfört en elevenkät som bland annat används som underlag för samtalen mellan elever och mentorer i framtagandet av kommande läsårs ordningsregler.

Förskolan arbetar kontinuerligt med att skapa trygghet för barnen. Ett särskilt fokus har riktats mot att skapa tydliga lärmiljöer där barnen både kan känna trygghet och öka sin delaktighet i lärandet. Förskolan arbetar även kontinuerligt med att utveckla medarbetarnas förhållningssätt för att på så sätt synliggöra barnet och dess rättigheter.


I de vardagliga mötena mellan barn och personal kan barn som av någon anledning far illa uppmärksammas. Den ökade frånvaron har lett till att det finns en oro för att dessa barn inte fångas upp i tillräcklig omfattning.

8

Resultat

I förskolan har arbetet med att utveckla tydliga lärmiljöer lett till ökad delaktighet i lärandet. Barnen är delaktiga i planeringen av sin vecka och i den dagliga verksamheten, och har blivit mer självständiga i sina val av aktiviteter när lärmiljöerna har förtydligats. Förskolorna upplever också ett minskat stödbehov då förtydligandet av lärmiljöerna genom exempelvis bildstöd ger likvärdiga förutsättningar, vilket är bra för alla barn.

Som en del av Bildningsakademi Strängnäs genomförs en enkät för elever i årskurs 3, 6 och 9. Syftet är att kartlägga elevernas upplevda delaktighet i sitt lärande och hur skolorna ytterligare kan skapa motivation att lära. Resultatet av enkäten analyseras under andra delen av maj.

Enkätresultat visar att den upplevda delaktigheten hos gymnasieeleverna har sjunkit något sedan föregående läsår. Gymnasiet har arbetat med att styra undervisningen tydligare mot kursernas centrala innehåll, vilket kan uppfattas av eleverna som att de får minskat inflytande och påverkan på undervisningen.

I vuxenutbildningen är eleverna delaktiga i framtagandet av sin individuella studieplan som ligger till grund för utbildningen. Förändringar görs utifrån elevernas önskemål. Den vanligaste grunden till förändringar är att eleven önskar förlänga studietiden på kurserna som en konsekvens av att man underskattat hur mycket tid som måste avsättas för studierna.

Den enkät som genomförts i förskolan under mars månad visar att 99 procent av vårdnadshavarna upplever att deras barn är tryggt i förskolan. Detta är ett resultat av förskolans arbete med att befästa grundverksamheten, vilket exempelvis innebär att vara tydlig med de dagliga rutinerna eller att hjälpa barnen att vara en bra kompis. Barnen deltar också i trygghetsvandringar där barnens synpunkter blir viktiga bidrag för att ytterligare förbättra tryggheten. Arbetssättet med att specialpedagoger och utvecklingsledare samarbetar nära och aktivt med lärarna bidrar också till trygga lärmiljöer.

Några grundskolor arbetar med gemensam lektionsstruktur och med styrda rastverksamheter för att trygga lärmiljön för eleverna. En gemensam lektionsstruktur har lett till bättre koppling till läroplanen och mer fokus på kunskapsinnehållet, men också till ökad tydlighet och studiero för eleverna. Styrda rastverksamheter bidrar till att färre konflikter uppstår på rasterna vilket i sin tur medför att undervisningen kan starta direkt efter rasten i stället för att lektionen inleds med att reda ut det som hänt.

På gymnasiet har elever och personal genomfört olika skolövergripande aktiviteter för att öka elevernas trygghet, trivsel och sammanhållning. Arbetslagen och elevhälsan har också arbetat tillsammans kring värdegrundsfrågor med eleverna. Resultatet på elevenkätens frågor om trygghet visar dock ett något lägre värde än föregående år. Ett par incidenter som inträffat på skolan under läsåret kan ha bidragit till minskad trygghet.

Eleverna på vuxenutbildningen uppger i kursutvärderingarna att de i hög grad är trygga på skolan. I studiesamtalen och vid varje kursstart är studie- och yrkesvägledarna och lärarna tydliga med vilka förväntningar som finns på eleverna, vilket bidrar till att skapa trygghet.

Elevhälsans förebyggande och främjande arbete har utvecklats, även om en del av tiden fortfarande används till att lösa uppkomna situationer. Elevhälsoinsatsen i Samverkan

9

för bästa skola har bidragit till ett förtydligande av elevhälsans olika kompetenser och uppdrag. Flera skolor har som ett resultat av detta börjat med s.k. öppna elevhälsoteam, där lärare och mentorer kan få coachning och stöd i hur de kan hantera olika situationer som uppstår.

Arbetet med att främja närvaro har pågått under en längre tid. En uppföljning visade dock att den processkarta och det utredningsmaterial som tagits fram inte användes i tillräcklig omfattning då det upplevdes som allt för omfattande. Ett nytt utredningsunderlag har därför tagits fram.

Socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens samverkan kring det skolsociala stödteamet, bestående av tre socialpedagoger, har utvecklats och omfattar nu fler skolor. Skolteamet arbetar, på uppdrag av rektor, med förebyggande insatser kring elevens skolsociala situation. Arbetet sker i samarbete med skolans elevhälsoteam och elevens vårdnadshavare. Teamet är ett exempel på hur Skolutvecklingsprogram 2023 konkretiserats i praktiskt arbete.

Analys

Tidigare kvalitetsuppföljningar har visat att det generellt sker ett gott trygghetsskapande arbete i barn- och utbildningsnämndens verksamheter men det konstaterades också att trygghetsarbete är något som ständigt behöver pågå. Även i årets uppföljning av läroplansområdet Normer, värden och inflytande konstateras att ett kontinuerligt värdegrunds- och demokratiarbete är nödvändigt men också att det behöver ske i praktisk handling. Att ta fram regler och planer är inte tillräckligt utan först när barn, elever och personal har en gemensam förståelse för begreppens innebörd kan arbetet bli ett stöd för ökad delaktighet och reellt inflytande.

I årets uppföljning synliggörs inte elevernas upplevelse och tankar i så stor omfattning. Uppföljningen visar att traditionellt demokratiarbete som elevråd inte finns på alla skolor och elevenkäter har inte genomförts i alla skolformer. Det behöver inte betyda att elevernas inflytande är mindre än tidigare, bara att det sker i andra former.

Slutsatser

Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta samarbetet med övriga nämnder i arbetet med barn och unga. Samverkan mellan ordföranden för de olika nämnderna behöver fortsätta för att skapa förutsättningar för horisontella insatser i förvaltningen.


1. Studiero, att skapa tydlighet och förväntan på förutsättningar för lektionens genomförande.

2. Värdegrund, att skapa gemensam förståelse för och förhållningssätt runt ett förebyggande kränkningsarbete.

10

Perspektiv Samhälle Mål: Fler aktörer bidrar till social hållbarhet för barn och elever

Bedömning/helårsprognos: Helt uppfyllt


Inom ramen för Skolutvecklingsprogram 2023 genomförs flera aktiviteter inom områdena Kunskaper och lärande samt Trygghet och stöd, i samverkan med andra aktörer. Pilotprojektet Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan (LÄS) fortsätter i samarbete mellan Strängnäs kommun, Europaskolans stiftelse och Uppsala universitet. Det gemensamma arbetet mellan alla skolhuvudmän fortsätter. Syftet med samarbetet är att titta på olika möjligheter att bryta skolsegregationen och att stärka Strängnäs som bildningsstad.

Skola, socialtjänst och kulturen (SSK) samarbetar runt barn och unga utifrån inriktningen i barn- och ungdomsstrategin. Samarbetet omfattar tidiga insatser, en utvecklad samarbetsform och fokuserar på satsningar som når en bred målgrupp av unga. Insatser sker bland annat i form av team ungdom och skolsociala stödteamet.

Vuxenutbildningen representerar förvaltningen i arbetsgruppen för arbetsmarknads- och utbildningsfrågor inom 4M, där samtal förs kring gemensam validering och yrkeshögskoleutbildning (YH). Vidare deltar vuxenutbildningen i nätverket Vuxenutbildning i samverkan tillsammans med övriga sörmlandskommuner. Den mest aktuella frågan för nätverket är att se över möjligheten att erbjuda utbildning hos varandra för att på så sätt ge fler studerande utbildningsplats men också för att öka kvalitén på utbildningen.

Familjecentralen är ett resultat av samverkan mellan utbildningskontoret, socialkontoret och regionen. Genom samverkan kan tidiga insatser göras, i enlighet med Skolutvecklingsprogram 2023, exempelvis inom ramen för Öppna förskolan, mödravårdscentralen och barnavårdscentralen. Öppna förskolan samarbetar även med komvux svenska för invandrare (SFI).

Utbildnings- och socialkontoret ingår i samverkansstrukturen med regionen. I det arbetet har arbetsgruppen för närvårdsstruktur börjat hitta effektiva former och en permanent konsultationsgrupp för vardagsnära insatser i tidig samverkan (VITS) har inrättats.

Resultat

Samverkan med de fristående huvudmännen har utvecklats. Tillsammans har de sju skolhuvudmännen samlats under begreppet Bildningsakademi Strängnäs för att tillsammans verka för högre resultat och ökad likvärdighet för alla elever. Flera olika områden är identifierade och några insatser har redan påbörjats. Ett exempel på det är pilotprojektet LÄS som föll väl ut och resulterade i att en ny utbildningsomgång genomförs under läsåret 19/20. Samarbetet mellan kommunen, stiftelsen och universitetet har även resulterat i ett beslut om att utveckla projektet genom att genomföra en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med spetsinriktning och en handledarutbildning i Strängnäs under läsåret 19/20.

11

Samarbetet mellan Öppna förskolan och komvux har resulterat i att fler mammor deltar i svenskundervisning och att föräldralediga mammor håller sin svenska vid liv.

Det förebyggande och främjande barn- och elevhälsoarbetet fortsätter att stärkas i samverkan med övriga kontor i förvaltningen. Förskolans samverkan med socialkontoret kring barn i behov av särskilt stöd har förbättrats, liksom samarbetet med Familjecentralen, barnavårdscentralen, habiliteringen och regionen. Även gymnasiet upplever att samverkan med socialkontorets och regionens funktioner utvecklats i stödet kring eleverna.

Skolsociala stödteamet, som är ett samarbete mellan utbildnings-, social- och kulturkontoret, har breddat sitt uppdrag och arbetar nu på fler grundskolor i kommunen. Teamet arbetar på rektors uppdrag för att i ett tidigt skede ge elever stöd i den sociala utvecklingen.

Gymnasiet har ett särskilt ansvar för att samverka med närsamhället. Detta sker främst i utvecklandet av yrkesutbildningarna. Inom Teknikcollege har nya företag anslutit sig och det finns ett bredare engagemang i samverkan. Vård- och omsorgscollege fungerar fortsatt bra. I samverkan med branschen i restaurang- och livsmedelsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet finns en god uppslutning vilket gjort att alla elever kunnat genomföra det arbetsplatsförlagda lärandet (APL).

Ett sätt att bidra till social hållbarhet för eleverna handlar om att stötta elever som av olika anledningar vill hoppa av gymnasiet. I syfte att motivera eleverna att slutföra studierna genomförs besök och föreläsningar från olika företag och branscher på gymnasiet. Studiebesök genomförs även på folkhögskolor för elever som vill studera i andra former. Möjligheten till individanpassade lösningar har också ökat, dels genom förbättrat samarbete mellan gymnasiet och vuxenutbildningen, dels genom att fler elever kombinerar sina studier med praktik. Detta har lett till att färre elever hoppar av från introduktionsprogrammen.

Inom ramen för Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUAN) sker samverkan med Jobbtorg, arbetsförmedlingen och privata aktörer kring praktikplatser på vård- och omsorgsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. På det sistnämnda programmet sker också praktik på kommunala förskolor. Förskolorna och vuxenutbildningen samverkar även kring uppdragsutbildning för att fler redan anställda ska öka sin kompetens, till exempel till barnskötare.


Coronautbrottet har inneburit att den PRAO som skulle ha genomförts under vårterminen har blivit inställd. Även öppna förskolans verksamhet är inställd.

Analys

De flesta av målets aktiviteter och resultat påbörjades redan under föregående år men har fortsatt i form av fördjupat och utvecklat samarbete. Ett exempel är hur de kommunala och fristående förskolorna samarbetar med Öppna förskolan och tillsammans kan fånga upp behov av tidiga insatser, exempelvis av föräldrautbildning. Förskolans övergripande specialpedagog samverkar även med barnavårdscentralen, barnläkare på vårdcentralen, habiliteringen och andra skolformer i övergången för

12

barn i behov av stöd. Att etablera ett gott samarbete är därmed en framgångsfaktor i det långsiktiga arbetet med andra aktörer.

Slutsatser

Arbetet med Skolutvecklingsprogram 2023 behöver fortsätta.


1. Tidiga insatser, där samarbetet mellan skola, socialtjänst och kulturen kommer att fördjupas ytterligare. Gemensamma förebyggande insatser där medarbetare från kontoren möts kommer bidra till att murar rivs.

2. Bildningsakademi Strängnäs, har under kort tid synliggjort behovet av att verka tillsammans mellan alla skolhuvudmän för att nå högre resultat och ökad likvärdighet och därmed bryta skolsegregationen.

3. Vuxenutbildningen, som verktyg för kommunens kompetensförsörjare behöver fortsätta att utvecklas.

Perspektiv MedarbetareMål: Alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö


Formellt sett har barn- och utbildningsnämnden inte något ansvar för arbetsmiljön i utbildningskontorets verksamheter – det är kommunstyrelsen som har det. Barn- och utbildningsnämnden har dock genom Skolutvecklingsprogram 2023 pekat ut området attraktiv arbetsgivare som en av förutsättningarna för att lyckas med programmet. Attraktiv arbetsgivare definieras som att tillhandahålla bra anställningsvillkor, en anständig lön, goda utvecklingsmöjligheter, en bra arbetsmiljö och möjlighet till delaktighet och inflytande. Nämnden kan också sägas ha ett medansvar för att det finns förutsättningar för verksamheten att leva upp till arbetsmiljölagarna.

Nedan redovisas först kompetensförsörjning för sig och sedan sjuktalen och arbetsmiljöarbetet för sig. Coronautbrottet har påverkat dessa områden i mycket hög grad.

Kompetensförsörjning


Inom ramen för det partsgemensamma avtalet HÖK 18 (huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor) startade under förra året en lokal arbetsgrupp med strategisk kompetensförsörjning som fokus. Alla verksamheter är representerade i gruppen som består av såväl arbetsgivarrepresentanter som fackliga företrädare. Periodens viktigaste arbete inom HÖK har gjorts på enhetsnivå i samverkan: att kartlägga och prioritera aktiviteter inom arbetsmiljö, arbetstid och arbetsorganisation.

13

Kompetensutvecklingsinsatser pågår i linje med Skolutvecklingsprogram 2023, även om några av insatserna fått ställas in eller skjutas upp under perioden. LÄS-projektets (Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan) sista modul ställdes in och genomförs i höst. En särskild studiedag med alla utbildningskontorets verksamheter (utom Vuxenutbildningen) om läsförståelse har genomförts. Thomasgymnasiets alla lärare slutförde Skolverkets utbildning i bedömning i januari. Kursen syftar till att kunna uttrycka feedback till eleverna på ett mer konstruktivt sätt, så att eleverna känner sig stimulerade och utmanade. Grundskolans Samverkan för bästa skola har fortgått med fokus på undervisningens kvalitet, ledarskap och elevhälsoteams-arbete. I förskolan har många kompetensutvecklingsinsatser, som innebär att man samlar personal från många olika förskolor, varit vilande på grund av corona.

Samtidigt har samtliga verksamheter tagit stora kliv framåt när det gäller att använda digitala hjälpmedel och verktyg.

En ny yrkeskategori har inrättats i förskolan: assistent. Assistenterna ska hjälpa pedagogisk personal med praktiska arbetsuppgifter samt assistera i det dagliga arbetet. Assistenten ska i första hand fokusera på omvårdnadsarbetet, medan barnskötaren och förskolläraren ska koncentrera sig mer på det pedagogiska arbetet och undervisningsuppdraget. Det är ett försök att organisera arbetet på ett nytt sätt med anledning av svårigheten att rekrytera behörig personal.

Resultat

På enhetsnivå har inventeringen av arbetsmiljö, arbetstider och arbetsorganisation visat vad enheten behöver sätta fokus på för att vara en attraktiv arbetsplats. Resultatet av den inventeringen är bearbetad i styrgruppen för HÖK 18 på utbildningskontoret vilket visade att värdet av arbetet är störst längst ut i organisationen. När det gäller det sista området, lönebildning, kommer arbetet slutföras när årets lönerevision är slutförd.

Som nämnts tidigare har vissa planerade kompetensutvecklingsinsatser inte kunnat genomföras. Den påtvingade konsekvensen av corona är att nyttjandet av digitala verktyg ökat markant. Effekter av det som genomförts kommer behöva följas mer långsiktigt.

Behörigheten inom personalen på vuxenutbildningen och gymnasiet är bra. Gymnasiet var ute tidigt med rekryteringar inför hösten och tillsatte fyra tjänster i februari.

Det är svårt att rekrytera personal till förskolor och grundskolor, framför allt i kommunens ytterområden utanför Strängnäs och Mariefred.

Det finns förskolor med avdelningar där det saknas förskollärare. Det finns dock alltid en ansvarig förskollärare för undervisningen, även om det saknas på avdelningen. Inom förskolan försöker man rekrytera försteförskollärare då det ibland ger fler sökande.

Inom grundskolan är det svårast att rekrytera i högre årskurser och inom matematik, naturorienterande ämnen samt praktiska och estetiska ämnen. Höstens försök att rekrytera ett helt förstelärarteam (bestående av fyra lärare) till en av skolorna i ytterområdena till pågående vårtermin misslyckades, och endast en förstelärare anställdes. Förstelärarteamet var en del av tre i en satsning som ska syfta till att behålla och rekrytera legitimerad personal och få kontinuitet i personalgruppen. Den andra var

14

en lönesatsning på legitimerade lärare. Den tredje var en förstärkning i skolledningen med ytterligare en biträdande rektor, vilken är anställd sedan årsskiftet.

Analys

Satsningen är en del i Skolutvecklingsprogram 2023 för att öka likvärdigheten och höja resultaten. Den var utformad på ett brett sätt där flera delar som utpekas som viktiga i HÖK samspelar i ett försök att skapa attraktiva tjänster: lön, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Att satsningen inte lyckades visar hur stor utmaningen med kompetensförsörjningen är och hur svårt det är att vända en skolas rykte.

Ansträngningarna att locka behörig personal till ytterområdena behöver fortsätta och utvecklas och försök med nya roller i organisationen likaså. Framgångsrika sätt att arbeta behöver spridas.

Slutsatser

Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta arbeta tillsammans med kommunstyrelsen för att säkerställa att intentionen i Skolutvecklingsprogram 2023 om attraktiv arbetsgivare kan nås.

Prioriterade insatser

1. HÖK 18 ska slutföras

Sjukfrånvaro och arbetsmiljö


Attraktiv arbetsplats är ett viktigt område inom Skolutvecklingsprogram 2023 då medarbetare och chefer som trivs och mår bra är en förutsättning för barns och elevers lärande. Ett arbete kring det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) med ett särskilt fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) pågår. Ett årshjul med arbetsmiljöaktiviteter, verktyg och tips månadsvis togs fram under förra året. En tydligare plan för uppföljning har också skapats. Detta sammantaget underlättar skolornas och förskolornas systematiska arbetsmiljöarbete och tydliggör enheternas behov på huvudmannanivå.

Under den aktuella perioden har dock såväl sjukfrånvaron som arbetsmiljöarbetet påverkats av coronapandemin.

För att avlasta rektorerna har en intendent och en utbildningssamordnare anställts inom grundskolan. En intendent är under anställning inom förskolan. Dessa funktioner jobbar övergripande med bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete.

15

Resultat

Utbildningskontorets genomsnittliga sjukfrånvaro för de senaste tolv månaderna fortsätter att minska under årets första två månader. Skillnaden i utfallet per månad januari 2020 och januari 2019 är 2,7 procentenheter. I februari är samma skillnad 1,8 procentenheter. Långtidsfrånvaron står för 47 procent av frånvaron (snitt de senaste 12 månaderna i februari). Snittet för långtidsfrånvaron i februari 2019 var 51 procent. Långtidsfrånvaron visar inte samma stadiga trend nedåt som sjukfrånvaron i stort fram till februari 2020.

I mars månad kommer coronaviruset och riktlinjer från Folkhälsomyndigheten om att man ska stanna hemma även vid milda förkylningssymptom samt två dagar till. Sjukfrånvaron går upp dramatiskt i mars. Varje enhet på utbildningskontoret har fört daglig statistik över frånvaron av såväl barn och elever som personal sedan vecka 12, det vill säga från den 16 mars. I statistiken syns att frånvaron är som högst av både barn och elever samt personal de första två veckorna. Vecka 14 och 15 går frånvaron ner och efter påsklovet är frånvaron på ungefär samma nivåer som vanligt. När vuxenutbildningen och gymnasiet började bedriva distansundervisning blev resultatet att sjukfrånvaron sjönk. Det beror på att lärarna kunnat jobba hemifrån trots att de haft milda sjukdomssymptom. På förskolan ses också en minskning av sjukfrånvaro under april.

På gymnasiet och vuxenutbildningen har arbetsmiljöarbetet under coronatiden handlat om lärarnas arbetsmiljö och –belastning när de bedriver undervisning hemifrån. Det blivit mer fokus på hur medarbetarna kan begränsa sin arbetstid. Vissa fysiska skyddsronder har skjutits upp.

Inom grundskolan har anställningen av ytterligare en intendent bidragit till en ökad systematik av skyddsronder, arbete med brandskydd och att en plan mot hot och våld tagits fram. En tydligare bild av vilket arbete som återstår att göra finns också – bland annat att se till att fördelning av arbetsmiljöuppgifter görs samt att uppdatera rutiner för första hjälpen och krisstöd.

Analys

Att trenden med minskade sjuktal från 2019 håller i sig de två första månaderna 2020 är ett resultat av ökad tydlighet, systematik och struktur i alla led – från enhetsnivå till

16

utbildningskontoret som helhet. Det är också resultatet av ett uthålligt arbete som pågått under en lång tid. Ett målmedvetet och systematiskt arbete utifrån SAM har också bidragit. Tecken på att det systematiska arbetsmiljöarbetet sviktat något under belastningen av corona förekommer. Detta behöver analyseras djupare.

Orsaken till ökningen av sjukfrånvaron i mars förklaras av att medarbetare följt de anvisningar som myndigheter och arbetsgivare formulerat.

Den mer gynnsamma sjukfrånvaron i förskolan förklaras av en tydlig linje när det gäller vem som får och inte får komma till förskolan, samt ökat fokus på det personliga ansvaret för hygien.

Slutsatser

Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta arbeta tillsammans med kommunstyrelsen för att säkerställa en fortsatt minskning av sjukfrånvaron.

Prioriterade insatser

1. Arbetet med SAM kommer fortsätta

Mål: Andelen behöriga ökar i barn- och utbildningsnämndens verksamheter

Bedömning/helårsprognos: Ej utvärderad

Behörigheten utvärderas i delårsrapport 2.

Perspektiv Ekonomi Mål: Barn- och utbildningsnämnden har en resursfördelning som kompenserar för barns och elevers olika förutsättningar och behov

Bedömning/helårsprognos: Ej uppfyllt


Arbetet med att utveckla resursfördelningsmodellen inom ramen för Skolutvecklingsprogram 2023 är en ständigt pågående process. Inför 2020 ökade den socioekonomiska viktningen med cirka 2 procent.

I Skolutvecklingsprogram 2023 framgår vikten av att skapa former för att effektivt nyttja nämndens resurser för att utjämna barn och elevers olika förutsättningar nu och i framtiden – både när det handlar om ekonomi och om förutsättningar för verksamheten.

Samtliga huvudmän för grundskola och gymnasiet i kommunen deltar i arbetet med Bildningsakademi Strängnäs, där området ekonomi/resursfördelning ingår. Syftet är

17

att se hur kommunen som helhet kan höja sina resultat, öka likvärdigheten och minska effekter av skolsegregation och i det skapa ett rättvist resursfördelningssystem.

Barn- och utbildningsnämndens resursfördelningsmodell gäller alla huvudmän. Den innehåller en del där resurser viktas utifrån barnets/elevens bakgrundsförutsättningar.

Resultat

I en jämförelse mellan grundskolors faktiska resultat och deras modellberäknade resultat framgår att de flesta skolorna oavsett huvudman inte når de modellberäknade värdena, där hänsyn tagits till bakgrundsförutsättningarna. Resultat för 2020 kommer dock finnas först till delårsrapport 2.

Analys

Då huvuddelen av skolorna inte når sina modellberäknade värden kan orsaker till lägre resultat än förväntat inte finnas hos en enskild huvudman.

Modellen flyttar ekonomiska resurser från skolor med mer gynnsamma förutsättningar till skolor med mindre gynnsamma förutsättningar. I vilken utsträckning det medför att skolor med mer gynnsamma förutsättningar inte når sina modellberäknade värden är svårt att avgöra. Klart är att det resurstillskott som skolor med mindre gynnsamma förutsättningar får, inte leder till att modellberäknat värde nås.

Då skolor inte når sina modellberäknade värden kan en förklaring vara att den kompensatoriska delen är för liten. Då även skolor med elever med bättre bakgrundsförutsättningar också visar svårigheter att nå sina modellberäknade resultat kan inte förändringar i storleken på viktningen ensamt förklara avvikelsen, utan sannolikt finns förklaringen i att grundbeloppet är för lågt för att kunna finansiera både den lagstadgade undervisningstiden i klassrummet och det särskilda stödet i och utanför klassrummet.

Slutsatser

Arbetet med att öka transparens och träffsäkerhet i resursfördelningen behöver fortsätta.

Prioriterade insatser:

1. Följa upp och jämföra kunskapsresultat med ekonomisk fördelning för att kunna identifiera effekten av hur resursfördelningen slår.

18

Ekonomisk analys

Driftredovisning

Driftredovisningen omfattar ett ekonomiskt utfall för januari till april per verksamhetsområde. Barn- och utbildningsnämnden redovisar per 30 april en negativ avvikelse med 3,7 miljoner kronor. Helårsprognosen är en budget i balans men med avvikelser på verksamhetsnivå. Denna prognos grundar sig på att regeringen inte beslutar om någon stängning av förskolor och grundskolor på grund av coronapandemin, men skulle det ske så kommer prognosen att förändras. Detta beskrivs under rubriken Konsekvenser utifrån coronapandemin.

Ramprotokoll

Nämnd och förvaltning: -5,9 miljoner kronor

Periodens negativa avvikelse beror främst på att det är fler barn och elever i våra verksamheter än budgeterat för perioden, men den bör vara i balans på helår. Budgetramarna för nämnden utgår från hur många invånare Strängnäs kommun har i åldern 1-18 år i mars året innan, då befolkningsprognosen görs. En demografisk och ekonomisk volymjustering, för fler eller färre barn/elever i åldern 1-18 år, sker två gånger per år i samband med kommunens delårsrapport per 31 augusti samt slutavstämning i samband med årsbokslut.

Under 2019 ökade befolkningen i åldrarna 1-18 med 163 fler än befolkningsprognosen sade, vilket innebar en volymjustering på 15 miljoner kronor på helår. Den senaste befolkningsprognosen för 2020 pekar på en ökning på 200 personer i samma ålderskategori, vilket skulle innebära en justering med ytterligare 21 miljoner kronor till BUN:s ram för 2020.

Helårsprognosen som pekar mot 2,6 miljoner kronor avser en centralt budgeterad reserv som inte tas i anspråk, utan används till att balansera grundskola och gymnasiets prognostiserade underskott, samt lägre personalkostnader än budget.

Januari-april 2020 Helår 2020Barn- och utbildningsnämnden, tkr Utfall

(U)Budget

(B)Avvikelse

(B-U)Årsprognos

(P)Årsbudget

(Å)Avvikelse

(Å-P)

Nämnd och förvaltning -16 753 -10 887 -5 866 -29 230 -31 830 2 600Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk -70 020 -72 114 2 093 -220 330 -221 730 1 400Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass -157 663 -158 600 937 -445 575 -445 175 -400 Särskola inkl. särvux -11 593 -11 626 34 -33 190 -32 890 -300 Gymnasieverksamhet -54 357 -53 477 -880 -157 342 -154 042 -3 300 Vuxenutbildning -9 063 -9 075 13 -25 561 -25 561 0Summa driftredovisning -319 449 -315 780 -3 669 -911 228 -911 228 0

19

Förskola inkl. pedagogisk omsorg och öppen förskola: 2,1 miljoner kronor

Periodens positiva avvikelse beror på ökade barnomsorgsintäkter på grund av fler barn i förskolan med ca 0,7 miljoner kronor samt lägre kostnader för bland annat IT och hälsobefrämjande åtgärder, men dessa kommer utjämnas på helår. De ökade barnomsorgsintäkterna prognostiseras lämna ett överskott på 1,4 miljoner kronor på helår.

Varav kommunal verksamhet: 1,1 miljoner kronorDen positiva avvikelsen beror på en ökad efterfrågan av förskoleplatser under våren vilket genererar en överinskrivning på fler av förskolorna. Men antal barn sjunker under sommarmånaderna och då är detta överskott nödvändigt för att ha en budget i balans på helår. Det finns en farhåga för ett minskat antal barn i kö, vilket i dagsläget pekar på ett ökat antal lediga platser på alla enheter under hösten. De enheter som har vikariat har avslutat dessa, men kostnader för fast anställd personal finns kvar. Det är i nuläget svårt att avgöra vad som eventuellt är en effekt av corona, där föräldrar håller barnen hemma, eller om prognoserna visar fel. En översyn av servicegraden, d v s hur stor andel av barnen i åldrarna 1-2 år som har plats i förskolan, kommer att ske under våren 2020.

Grundskola inkl. fritidshem och förskoleklass: 0,9 miljoner kronor

Periodens positiva avvikelse beror på lägre kostnader för Tosterö resursskola, IT, hälsobefrämjande åtgärder samt högre barnomsorgsintäkter för fler barn i fritidshem, men dessa kommer utjämnas på helår. Helårsprognosen pekar på -0,4 miljoner kronor och består av -0,7 miljoner kronor för kommunal verksamhet, samt 0,3 miljoner kronor på Tosterö resursskola, se nedan.

Varav kommunal verksamhet: 0,1 miljoner kronorTre av grundskolorna pekar mot ett underskott på helår med totalt -0,7 miljoner kronor. Dessa skolor brottas med svårigheter med delningstal i klasserna, tapp av elever, för få elever för en klass – men inte heller möjlighet att slå samman klasser. Personalförändringar kommer att ske under hösten för att försöka minska underskottet. Samtidigt finns en osäkerhet kring hur corona påverkar personalkostnaderna längre fram när elever behöver ta igen missad tid i skolan. Det har kommit nya direktiv kring statsbidraget Likvärdig skola, vilket kan komma att påverka prognosen negativt.

Varav Tosterö resursskola: 0,3 miljoner kronorLägre personalkostnader under våren, då verksamheten är igång i full kapacitet först till höstterminen och prognostiserar 0,3 miljoner kronor på helår.

Särskolan inkl. särvux: 0

Periodens visar en mycket liten positiv avvikelse. Helårsprognosen pekar mot ett underskott på 0,3 miljoner kronor. Det beror främst på tidigaresärskolan (årskurs 1-6) som har färre elever på fritidshemmet (fyra stycken). Samtidigt är det högre personalkostnader på grund av elever, med högre ersättningsnivåer, som har ett större omsorgsbehov. Lägre externa kostnader bidrar dock till att minskat underskott på helår.

20

Gymnasieverksamhet: -0,9 miljoner kronor

Periodens negativa avvikelse beror på högre personalkostnader men också på ett plus på centrala kostnader så som administration på 0,2 miljoner kronor. Helårsprognosen pekar på ett underskott på 3,3 miljoner kronor.

Varav Thomasgymnasiet: -1,1 miljoner kronorPersonalkostnaderna är högre än budget. Ändå är personalnivån på den nivå som verksamheten kräver utifrån bland annat garanterad undervisningstid, rätt till extra stöd och tillgång till elevhälsa. Åtgärder är planerade för att anpassa organisationen, men en konsekvens kan bli minskad tillgång till elevhälsa och sämre möjlighet att erbjuda elever i behov av stöd tillgång till det stödet. I underskottet ligger också en lägre intäkt med 1,2 miljoner kronor på helår för ett statsbidrag som inte beviljats.

Vuxenutbildning: 0

Det är en ökad efterfrågan på grundläggande svenska som andraspråk men en svag nedgång av antal studerande inom svenska för invandrare (SFI). Målsättning att ha en budget i balans på helår.

Konsekvenser utifrån coronapandeminDet är i dagsläget svårt att ge några exakta siffror på hur corona kommer att påverka BUN:s ekonomi.

Klart är att vårterminens frånvaro av personal, men framför allt elever, kommer att kräva att eleverna får en chans att ta igen skolarbete på t ex lov. Detta gäller framför allt grundskolans högre årskurser och gymnasiet. Det kommer att behövas personalresurser, men omfattningen av detta behov är ännu oklar.

Om regeringen skulle besluta om att stänga förskolor och skolor skulle barnomsorgsintäkterna minska. Kommunen ska betala tillbaka avgiften till vårdnadshavarna om det inte handlar om att det är stängt enstaka dagar.

Om regeringen beslutar att stänga förskolor och skolor har BUN som hemkommun ansvar även för de friståendes barn och elever. BUN har upprättat entreprenadavtal med majoriteten av de fristående verksamheterna i kommunen, som innebär att de fristående tar ansvar för sina egna barn och elever vid en eventuell stängning. Men skulle en fristående verksamhet ha ett stort personalbortfall faller ansvaret ändå på hemkommunen. Det innebär att barn och elever på fristående förskolor och skolor måste kunna beredas plats på kommunala förskolor och fritidshem. Det handlar då om barn och elever vars vårdnadshavare har samhällsviktiga tjänster samt om barn och elever som av psykiska, fysiska eller andra skäl har behov av omsorg. Hur många dessa barn och elever är som behöver omsorg också vid en stängning är oklart till dess att ett eventuellt beslut om stängning kommer.

Sveriges kommuner och regioner menar att bidrag ska betalas ut till fristående verksamheter även om verksamheten tillfälligt är stängd. Samtidigt kan de kommunala enheter som kan komma att ta emot barn och elever från fristående verksamheter behöva en högre ersättning än den ordinarie barn- eller elevpengen för att kunna bedriva verksamhet. Det kan alltså bli tal om en dubbel barn- och elevpeng för ett antal barn och elever – dels till ordinarie fristående verksamhet, dels till den kommunala enhet där barnet eller eleven tillfälligt vistas.

Dessutom tillkommer en del mindre kostnader för att kunna köpa in mer surf till elever som undervisas på distans, matlådor till gymnasieelever som bor i Nykvarn och går på

21

Thomasgymnasiet och mat till gymnasieelever som bor i Strängnäs men går på gymnasium i andra kommuner. Det är möjligt att det tillkommer fler oförutsedda kostnader.

Investeringar

Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget 2020 uppgår till 12,5 miljoner kronor. Budgeten är främst planerad att användas till:

Möbler och utrustning till förskolorna: 0,7 miljoner kronor Verksamhetsanpassningar vid förskolorna: 0,5 miljoner kronor Möbler och utrustning till grundskolorna inkl. möbler och utrustning till nya

paviljonger vid Mariefreds skola och Tosterö resursskola i samband med lokalanpassningarna: 1,2 miljoner kronor

Verksamhetsanpassningar vid grundskolorna: 0,6 miljoner kronor Möbler och utrustning till gymnasiet och vuxenutbildningen: 0,5 miljoner

kronor Digitala verktyg till elever, klassrum och medarbetare: 7,2 miljoner kronor IT-system och infrastruktur med mera: 1,8 miljoner kronor

För perioden januari-april redovisas ett utfall på 0,1 miljoner kronor och helårsprognosen är att hela budgeten för året kommer att nyttjas.

Utfall jan-apr

Prognosjan-dec

Beslut om tillskott1)

Prognosjan-dec

Beslut om tillskott1)

Direkta kostnadsökningar/intäktsbortfallÖkade personalkostnader -468Utöka lovskolan med anledning av undervisningsbortfall under vt -250Ev. återbetalning av barnomsorgsintäkter vid stängning av förskola och fritdshem/månad -2 200Ev. utbetalning av barnpeng 2 ggr för samma barn om kommunen tar emot barn från fristående verksamhet/månad -200

Indirekta kostnadsökningar/intäktsbortfall

Summa: -468 -2 650 0 0 01) Tillskott genom budgettillskott eller annan kostnadsersättning

Ekonomiska konsekenser för Barn- och utbildningsnämnden med anledning av Coronapandemin, tkr

2020 2021

HelårBudget

Jan-apr Utfall

Jan-aprAvvikelse

Helår Prognos

Utfall

Helår Prognos

AvvikelseTotal

Budget TotaltUtfall

Total Avvikelse

Total Prognos

Utfall

Total Prognos

Avvikelse Maskiner och inventarier -3 000 77 3 077 -3 500 -500 -5 203 -1 625 3 578 -5 203 0 IT och digitalisering -9 000 -208 8 792 -9 000 0 -9 000 -208 8 792 -9 000 0 Summa investeringar -12 000 -131 11 869 -12 500 -500 -14 203 -1 834 12 369 -14 203 0 1) Utfall ti l l om med rapportmånad/Prognos ti l l och med 2020

Barn- och utbildningsnämnden, tkr

Kategoribenämning

Årets investeringar 2020 Sedan projektens start1)

TJÄNSTEUTLÅTANDE


1/2


Tel 0152-291 00Fax 0152-290 00


HandläggareGunnar Karlsson 0152-293 52


Uppdrag avseende Läggesta, förskola och grundskola



1. uppdra till förvaltningen att påbörja planeringen för en förskola och grundskola i Läggesta.

Beskrivning av ärendetBefolkningsprognosen för Strängnäs kommun (2020-03-16) visar på en ökning i förskoleåldrarna 1–5 år på totalt 70–240 barn och i grundskoleåldrarna 6–15 år på totalt 400–500 elever fram till år 2025. Mariefred-Läggesta andel av ökningen kan komma att öka mot tidigare 30%. Mariefred-Läggesta har, under senare år, haft en högre tillväxttakt än sin andel om 30%, varför bedömningen kan vara i underkant för området. En befolkningsprognos på kommundelsnivå kommer att redovisas i maj/juni.

I Läggestaområdet finns en antagen detaljplan för Södra Årby som även innefattar en skoltomt. Området ligger strategiskt bra till ur kommunikationssynpunkt och ligger i ett mycket expansivt område. Skoltomtens storlek bedöms inrymma både en förskola och skola.

FörskolanFör att klara befolkningsökningen fram till 2025 behöver antalet förskoleplatser utökas med ytterligare ca 140 platser eller 8 avdelningar.

Ett förberedande arbete behöver påbörjas för att utreda möjligheterna till en förskola på skoltomten i Södra Årby.

GrundskolanKommunfullmäktige beslutade 2018 utifrån rapporten Skolstruktur för inkluderande lärmiljö (SUFIL), 2017-11-28, reviderad rapport, bland annat att årskurserna 7–9 vid Stallarholmsskolan skulle upphöra. Mariefreds skola blev då ett naturligt förstahandsval som mottagande skola. I en tänkbar utveckling mot 2027 bedömdes också behovet av ytterligare en skola i Mariefred-Läggesta för att klara befolkningstillväxten. Idag är bedömningen att detta infaller redan till 2025.

2/2

Ett förberedande arbete behöver påbörjas för att utreda möjligheterna till en skola på skoltomten i Södra Årby.

Ekonomiska konsekvenser för kommunenRedovisas i det förberedande arbetet.

Övriga konsekvenserUtredningen kommer innehålla en barnkonsekvensanalys.

UppföljningÄrendet kommer efter genomförd utredning att återkomma till barn- och utbildningsnämnden för beslut.

BeslutsunderlagInga handlingar bifogas.

Beslutet skickas till-

Tony Lööw Gunnar Karlsson Utbildningschef Utredare

TJÄNSTEUTLÅTANDE


1/2


Tel 0152-291 00Fax 0152-290 00


HandläggareGunnar Karlsson 0152-293 52


Uppdrag avseende Finninge, grundskola



1. uppdra till förvaltningen att påbörja planeringen för fler skolplatser i Finningeområdet.

Beskrivning av ärendetBefolkningsprognosen för Strängnäs kommun (2020-03-16) visar på en ökning i grundskoleåldrarna 6–15 år på totalt 400–500 elever fram till år 2025. Strängnäs stads tidigare andel av ökningen på 50% bedöms bli oförändrad. En befolkningsprognos på kommundelsnivå kommer att redovisas i maj/juni.

För att kunna möta befolkningsökning behöver grundskolans kapacitet utökas. Finningeskolan är idag en F-3 skola med fyra paralleller och 354 elever (april 2020). Skolan har en brist på lokaler och kompletterades med en paviljong med bland annat fyra klassrum hösten 2017. Hyresperioden sträcker sig fram till 2022-12-31. Paviljongerna behöver därefter ersättas med en permanent byggnation alternativt förlängt hyresavtalet.

För att klara befolkningsökningen i Strängnäs tätort behöver fler skolplatser skapas. Detta kan göras genom att planera för en ny skola eller komplettera befintliga skolor. Finningeskolans behov av en permanent utbyggnad, för att klara nuvarande elevantal, skulle kunna byggas ut ytterligare för att skapa plats för fler årskurser.

Ett förberedande arbete behöver påbörjas för att utreda olika alternativ och möjligheter.

Ekonomiska konsekvenser för kommunenRedovisas i det förberedande arbetet.

Övriga konsekvenserUtredningen kommer att innehålla en barnkonsekvensanalys.

UppföljningÄrendet kommer efter genomförda utredning att återkomma till barn- och utbildningsnämnden för beslut.

2/2

BeslutsunderlagInga handlingar bifogas.

Beslutet skickas till-

Tony Lööw Gunnar Karlsson Utbildningschef Utredare

ORDFÖRANDEFÖRSLAG


1/2


Tel 0152-291 00Fax 0152-290 00


HandläggareJessica Sundqvist 0152-293 54


Revidering av kontaktpolitikerlista 2019-2022



1. fastställa kontaktpolitikerlistan daterad 2020-04-28.

Beskrivning av ärendetBarn- och utbildningsnämnden reviderade sin kontaktpolitikerlista senast den 6 juni 2019, BUN § 99. Kontaktpolitikerlistan innebär att varje ledamot och ersättare i nämnden utses till kontaktpolitiker för en eller flera enheter. I och med att Stephan Pakh (KD), Ewa Thalén Finné (M), Louice Nilsson (S), Jeanette Kindfalk (S) Nina Danson (V) tillkommit som ledamöter och ersättare istället för Carl-Henrik Lange (STRP), Julia Liljeqvist Crafoord (S), Tommy Strand (M), Kukkamariia Valtola Sjöberg (MP), Marie Eriksson (S), Catarina Hellmark (V), Cecilia Siösteen (KD) föreligger behov att uppdatera kontaktpolitikerlistan.

De av nämnden utsedda kontaktpolitikerna är en viktig länk mellan elever, föräldrar, personal och nämnden. Kontaktpolitikerna kan få insyn och kunskap om villkoren för verksamheterna och deras resultat genom samtal och diskussion med rektor eller biträdande rektor, med personal, barn och elever. Det är alltså inte frågan om någon form av tillsyn eller kontroll. Varje verksamhet ska få en planerad kontakt per termin. Nämndens ansvarsområde sträcker sig från förskola till vuxenutbildning. Att följa utveckling och resultat för barn i förskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg är lika viktigt som för elever och studerande i grundskolan, särskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen.

Ekonomiska konsekvenser för kommunenBeslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenserBeslutet medför inga övriga konsekvenser.

UppföljningBeslutet kommer att följas upp i samband med att förändringar sker i nämndens sammansättning.

2/2

BeslutsunderlagKontaktpolitikerlista 2019-2022, 2020-04-28

Beslutet skickas tillSamtliga enheter

Maria Ehrnfelt (M)Ordförande

INFORMATION


1/3


Tel 0152-291 00Fax 0152-290 00


Förslag, Kontaktpolitikerlista 2019–2022 Fastställd i barn- och utbildningsnämnden åååå-mm-dd BUN § xx

ENHET KONTAKTPOLITIKERFörskolor:

Grävlingens förskola Wailith Edstein (S)

Siklöjans förskola Patrik Åhlund (SD)

Solgläntans förskola Gunilla Orrebrink (M)

Vårfruberga förskola Hanna Drakengren (C)

Trevnadens förskola Tommy Svensson (S)

Trädgårdsmästarens förskola Tommy Svensson (S)

Nattugglans förskola Maria Ehrnfelt (M)

Skogsbackens förskola Louice Nilsson (S) Julia Crafoord (S)

Trollskogens förskola Louice Nilsson (S) Julia Crafoord (S)

Täppans förskola Ewa Thalén Finné (M) Tommy Strand (M)

Sundby Parks förskola Wailith Edstein (S)

Tosterö förskola Agnes Tinglöv (M)

Härads förskola Äppellunden Agnes Tinglöv (M)

Björnmossans förskola Mikael Fahlsten (M)

Marielunds förskola Mikael Fahlsten (M)

Nyponets förskola Mikael Fahlsten (M)

Ängens förskolaMonika Eriksson Bertilsson (STRP) Carl-Henrik Lange (STRP)

Stallarholmens förskola Nina Danson (V) Kukkamariia Valtola Sjöberg (MP)

Länna förskola Jonas Sinclair (M)

Kanonens förskola Jeanette Kindfalk (S) Marie Eriksson (S)

Skämby förskola Jeanette Kindfalk (S) Marie Eriksson (S)

Tallbackens förskola Agnes Tinglöv (M)

Förskolan Växthuset Tiina Ihatsu Harder (L)

Förskolan Vikingen Gunilla Orrebrink (M)

Olowsgårdens förskola Rose-Marie Söderlund (SD)

Stugans privata förskola Gunilla Orrebrink (M)

Förskolan Smultronstället Nina Danson (V) Catarina Hellmark (V)

Strängnäs Montessoriförskola Stephan Pakh (KD) Cecilia Siösteen (KD)

Mariefreds Montessoriförskola Per Hildebrand (M)

Gripsholms förskola Arne Stade (S)

2/2

Ängshyddans privata förskola Lars-Göran Yeudakimchikov Malmqvist (S)

Öppna förskolor:

Öppna förskolan Familjecentralen Ewa Thalén Finné (M) Kukkamariia Valtola Sjöberg (MP)

Öppna förskolan Kyrkans bodar Strängnäs Patrik Åhlund (SD)

Öppna förskolan Hjärtat Mariefred Jonas Sinclair (M)

Grundskolor:

Paulinska skolan Ewa Thalén Finné (M) Tommy Strand (M)

Vasaskolan Monika Eriksson Bertilsson (STRP) Hanna Drakengren (C)

Finningeskolan Tiina Ihatsu Harder (L)

Friskolan Asken Patrik Åhlund (SD)

Friskolan Karlavagnen Arne Stade (S) Catarina Hellmark (V)

Europaskolan Rogge Gunilla Orrebrink (M)

Strängnäs Montessoriskola Stephan Pakh (KD) Cecilia Siösteen (KD)

Särskolan, Stenbyskolan och Thomasskolan Torbjörn Johansson (S)

Karinslundsskolan Hanna Drakengren (C) Carl-Henrik Lange (STRP)

Mariefreds skola Lars-Göran Yeudakimchikov Malmqvist (S)

Gripsholmsskolan Arne Stade (S)

Stallarholmsskolan Nina Danson (V) Kukkamariia Valtola Sjöberg (MP)

Åkerskolan Per Hildebrand (M)

Resursskolan Torbjörn Johansson (S)

Vårfruberga skola Hanna Drakengren (C)

Gymnasium o Vux:

Europaskolan Strängnäs Jonas Sinclair (M)

Thomasgymnasiet Maria Ehrnfelt (M)

Gymnasiesärskolan Torbjörn Johansson (S) Arne Stade (S)

Vuxenutbildningen Rose-Marie Söderlund (SD)

Övriga:

Ungdomsmottagningen Maria Ehrnfelt (M)

Språkcentrum Louice Nilsson (S) Julia Crafoord (S)

HandläggareJessica Sundqvist 0152-293 54

2/2

Ärendebalanslista Barn- och utbildningsnämnden år 2020 Sid 1 (1)

Uppdateras kontinuerligt. Fet stil = beslutsärende 2020-05-18

Nämnd 28 januari – Stoppdag 3 jan Presidium 9 jan Nämnd 25 februari – Stoppdag 31 jan Presidium 6 feb Nämnd 24 mars – Stoppdag 28 feb Presidium 5 mars

• Motion - Upphämtningsparkering vid Vasaskolan (BUN/2019:643)

• SKA: Övergång, samverkan och omvärld, information (BUN/2020:6) • Teknikcollage • Work shop om buns framtida planering

• Årsrapport 2019 (BUN/2020:1) • Internkontrollplan 2019, årsuppföljning (BUN/2019:5) • SKA: Övergång, samverkan och omvärld (BUN/2020:6) • Patientsäkerhetsberättelse för 2019 (BUN/2020:8) • Nämnden sammanträder på Åkerskolan.

• Regler gällande skolskjuts, revidering (BUN/2020:16) • Remiss – Program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen

om nationella minoriteter och minoritetsspråk (BUN/2020:37) • Delegationsordningen, revidering (BUN/2020:18) • Verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats

• Tillsyn gentemot fristående förskolor 2019, information

(BUN/2019:529) • Work shop om buns framtida planering

Nämnd 28 april – Stoppdag 3 april Presidium 9 april Nämnd 26 maj – Stoppdag 1 maj Presidium 7 maj Nämnd 16 juni – Stoppdag 22 maj Presidium 28 maj

• Remissvar – Attraktionskraft för ett bra företagsklimat (BUN/2020:186)

• Månadsrapport mars (BUN/2020:4) • SKA: Bakgrund och förutsättningar, information (BUN/2020:6) • Work shop 2021-2023

• Delårsrapport 1:2020 för barn- och utbildningsnämnden

(BUN/2020:3) • Uppdrag avseende Läggesta förskola och grundskola

(BUN/2020:161) • Uppdrag avseende Finninge, grundskola (BUN/2020:268) • Kontaktpolitikerlista, revidering (BUN/2020:15) • Granskninga av grundskolans måluppfyllelse, information • SKA: Normer, värden och inflytande, information (BUN/2020:6) • BAS, Bildningsakademien Strängnäs, information • Riktlinje resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens

verksamhetsområde, information

• SKA: Normer, värden och inflytande (BUN/2020:6) • Riktlinje resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens

verksamhetsområde (BUN/2020:160) • Firmateckningsrätt för barn- och utbildningsnämnden

(BUN/2020:405) • Remissvar - Biblioteksplan 2021-2024 för Strängnäs kommun,

(BUN/2020:417) • Remissvar - Klimat- och energiplan för Strängnäs kommun,

(BUN/2020:418)

• Begäran om investeringsmedel Bildningscenter (BUN/2020:159), information

• Månadsrapport maj (BUN/2020:4) • SKA: Preliminära betygsresultat grundskola och gymnasium

information • Skolinspektionens beslut efter tillsyn, information

Nämnd 25 augusti – Stoppdag 31 juli Presidium 6 aug Nämnd 29 september – Stoppdag 4 sep Presidium 10 sept Nämnd 3 november – Stoppdag 9 okt Presidium 15 okt • Begäran om investeringsmedel Bildningscenter

(BUN/2020:159) • Missiv – Granskning av grundskolan måluppfyllelse

(BUN/2020:97) • Regler för utbetalning, (BUN/2020:187)

• Antagning kommunala gymnasieskolan läsåret 2020/2021,

information • SKA: Bakgrund och förutsättningar (BUN/2020:6)

• Delårsrapport 2:2020 för barn- och utbildningsnämnden

(BUN/2020:3) • SKA: Bakgrund och förutsättningar (BUN/2020:6) • Ledamot till gymnasieutskott, den kommunala gymnasieskolan

(BUN/2020:32) • Gallring av handlingar gällande räkenskapsinformation

(BUN/2020:103)

• Verksamhetsplan 2021-2023 för barn- och utbildningsnämnden (BUN/2020:2)

• Resursfördelning 2021 för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde (bidragsbelopp, information)

• Verksamhetsplan 2021-2023 för barn- och

utbildningsnämnden, med internkontrollplan och budget (BUN/2020:2)

• Resursfördelning 2021 för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde (bidragsbelopp, budget)

• SKA: Kunskap, utveckling och lärande, information (BUN/2020:6)

Nämnd 25 november – Stoppdag 30 okt Presidium 5 nov Nämnd 15 december – Stoppdag 20 nov Presidium 26 nov Varje månad

• Regler för val till förskoleklass och grundskola 2021 (BUN/x) • SKA: Kunskap, utveckling och lärande (BUN/2020:6) • Månadsrapport oktober (BUN/2020:4)

• Sammanträdesdagar 2021/2022 (BUN/2020:406)

Föredragningslista, anmälan av övriga frågor Öppet sammanträde Övriga frågor anmäls under punkten föredragningslista Information från kontaktpolitiker muntlig information Information från utbildningschefen muntlig information Information från ordföranden muntlig information Ärendebalanslista bilaga Delegationsärenden bilaga i Lexmeeting Anmälningsärenden bilaga i Lexmeeting

Documents

Utbildningskontoret 2020-05-08 1/2 Barn- och ......hög kvalitet. Skolverkets sammanställning av centrala mål för uppföljning inom ... Våra förskolor, skolor och fritidshem arbetar