Kvalitetsrapport Förskolan Mariedal · 2019-04-15 · Förskolechefer, rektorer och personal som arbetar med barn och elever i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem har

1

Kvalitetsrapport

Förskolan Mariedal

Läsåret 2016/2017

2

Innehållsförteckning

1. Inledning.................................................................................................................... 3

2. Förutsättningar .......................................................................................................... 4

2.1 Grundfakta .................................................................................................................. 4

2.2 Arbetsmiljö ................................................................................................................. 4

2.3 Vägledande samspel – ett gemensamt förhållningssätt ................................................ 5

2.4 Barn- och utbildningsnämndens mål ............................................................................ 6

3. Normer och värden .................................................................................................... 9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ........................................................ 11

4. Utveckling och lärande ............................................................................................. 12

4.1 Språk ........................................................................................................................ 12

4.2 Matematik ................................................................................................................ 14

4.3 Naturvetenskap och teknik ........................................................................................ 15

4.4 Lek ............................................................................................................................ 17

4.5 Estetik ....................................................................................................................... 18

4.6 Motorik ..................................................................................................................... 19

4.7 Socialt ....................................................................................................................... 21

5. Barns inflytande ....................................................................................................... 22

6. Förskola och hem ..................................................................................................... 24

Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för 2017 ....................................................... 24

7. Övergång och samverkan ......................................................................................... 26

8. Uppföljning, utvärdering och utveckling ................................................................... 27

9. Sammanfattning av utvecklingsområden .................................................................. 28

3

1. Inledning

I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar.. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag från och analys av pedagogernas egna skattningar av olika delar av verksamheten, samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Mariedals förskola är en förskola med fyra avdelningar där barnen är uppdelade i två yngre-, en mellan- och en äldregrupp. Vår inne- och utemiljö är ändamålsenlig och inspirerande för barns utveckling och lärande.

Mariedal har ett eget kök där varierande och näringsriktig mat lagas.

Förskolan ligger i ett skogsområde och man nyttjar ofta närheten till naturen.

I Förskolorna i Frövi finns en medveten tanke kring barns utveckling och lärande. Vi tar hänsyn till barnens olika förutsättningar, styrkor och erfarenheter, vilket kräver ett planerat och medvetet förhållnings- och arbetssätt. Vi använder oss av ett arbetssätt där personalen roterar mellan avdelningarna. Detta innebär att 1 eller 2 i personalen byter avdelning varje läsår. Detta ger barnen en trygghet när de byter avdelning samt bidrar till att verksamheten utvecklas. Detta leder till en stärkt trygghet hos barnen och möjlighet att lära känna fler kompisar och vuxna.

Vi vill att barn och föräldrar ska känna trygghet och glädje under sin vistelse hos oss. Detta inleds med en inskolningsperiod tillsammans med barn och föräldrar. Vi har valt att arbeta med inskolning under 2 veckor för att barnen ska lära känna miljön, barnen och personalen tillsammans med sina föräldrar.

Vi vill skapa trygghet i barngruppen med närvarande och tillåtande pedagoger som är nyfikna på barns lärprocesser. Pedagogens uppgift är att utmana barnen vidare i sitt lärande. Vi ser att en positiv lärandemiljö tillsammans med medvetna pedagoger främjar barnets känslomässiga, sociala och intellektuella utveckling. På varje förskola skrivs verksamhetsmål och avdelningsmål, se prioriterade mål. Målen utgår ifrån förskolans läroplan, utvecklingssamtal och utvärderingar ifrån barn, föräldrar och arbetslagen. Vi följer barnens utveckling och lärande kontinuerligt för att anpassa och utveckla vår verksamhet utifrån aktuell barngrupp. Förskolorna i Frövi ser varandra som tillgångar. Vi samarbetar för att få en spridning på kompetenserna inom förskolorna i syfte att få en likvärdighet i våra verksamheter.

Jenny Risberg

2017-06-29, FRÖVI

4

2. Förutsättningar

2.1 Grundfakta

Antal barn 15 mars 70 Grundbemanning 15 mars 10,90 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis.

2.2 Arbetsmiljö

Beskrivning av årets arbete För att få en hög kvalitet på verksamheten krävs ett pedagogiskt ledarskap och ett gemensamt förhållningssätt. Personalen får fortlöpande tillfällen på våra pedagogiska träffar att arbeta med ledarskap och gruppens utveckling, vägledning i förhållningssättet ICDP, samt systematiskt kvalitetsarbete. Vi har en tajt organisation när det gäller bemanning. Svårast är vid personalens ledigheter eller sjukdom. Under året har det varit mycket svårt att få vikarier och då det har varit många vikarier med lite erfarenhet påverkas arbetsmiljön i stor utsträckning. När det gäller skötsel av ex grönytor, rabatter och snöskottning finns mer att önska. Vårt systematiska brandskyddsarbete fungerar bra och har under året digitaliserats, vilket innebär att avvikelser rapporteras direkt via mail till berörda. Även våra rutiner för arbetsmiljöarbetet fungerar bra. Kontrollrundor görs och protokollen tas upp på samverkansgrupp. Data och teknik fungerar bra även om vi är mycket sårbara då tekniken inte fungerar då vi upplever att det tar lång tid för externa ”reparatörer” att komma och åtgärda problemet. Den interna servicen från vaktmästare fungerar dock mycket bra och problem åtgärdas snabbt. Vi upplever att de öppettider vi har för verksamheten fungerar bra. Vi har en mycket bra IKT och Web-ansvarig på vår förskola. Hon är snabb med att hjälpa till och mycket skicklig pedagogiskt på att lära ut. Vi har ett mycket bra arbetsklimat på vår förskola, det är högt i tak och vi samarbetar och hjälps åt. Alla pedagoger har under vårterminen deltagit vid en lärplatteutbildning. I Lindesbergs kommun har personalen rätt till en friskvårdstimma/vecka, att jobba förebyggande med friskvård är viktigt för att undvika sjukskrivningar med det är svårt att få till det i realiteten då man ser att det är mycket svårt att hitta den tiden.

Analys

Det är slitsamt när vi upplever att det är låg grundbemanning. Vi upplever många gånger att vi inte räcker till för alla barn på det på det sätt vi önskar. Det blir en väldigt sårbar situation för verksamheten när någon är borta, speciellt om det inte finns tillgängliga vikarier eller om det är en vikarie med liten erfarenhet. Man slits mellan önskan att både ha en god kvalitativ daglig verksamhet samt att även vilja ägna tid och kraft åt att utveckla verksamheten mot högre måluppfyllelse. Man kan konstatera att en högre grundbemanning krävs då stor del av de vikarier som finns är outbildade och det då ställs högre krav på ordinarie personal. Kanske borde en utredning gällande något högre grundbemanning genomföras i syfte att ta reda på konsekvenserna både ekonomiskt och kvalitetsmässigt. När tekniken krånglar och det tar tid innan problemen åtgärdas påverkar det vårt dagliga arbete. Lärplatteutbildningen har gett pedagogerna en trygghet i att använde dem och även att kunna se möjligheterna i andvändningsområden.

5

Utvecklingsbehov

Högre grundbemanning, längre introduktion för nya vikarier så att de är mer självgående när de kommer ut i verksamheterna. Tydligare och tidigare information när teknik byts ut eller ändras.

Skolverket lämnade den 4 april 2016 förslag på en strategi för förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och den obligatoriska skolan till regeringen. Digitaliseringen ska bidra till att verksamheterna förbättras och effektiviseras. Alla barn och elever ska få en mer likvärdig möjlighet utveckla en digital kompetens. Strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta. Förskolans, förskoleklassens, skolans och fritidshemmens läroplaner och kursplaner tydliggör uppdraget att ge eleverna adekvat digital kompetens.

Förslagen för att nå vision 2022 är följande och oavsett om regeringen kommer att anta strategin pågår digitaliseringen för fullt.

▪ Förskolechefer, rektorer och personal som arbetar med barn och elever i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem har adekvat digital kompetens.

▪ Alla i ovanstående verksamheter har likvärdig tillgång till digitala verktyg. ▪ Undervisning och administration tar tillvara digitaliseringens möjligheter. ▪ Forskning om skolans digitalisering ökar och strategin följs upp

Detta kommer att ställa stora krav på förskolan såväl som kommunens andra verksamheter. Den nyligen genomförda lärplatteutbildningen bör ses som startskottet för ett väldigt viktigt och spännande arbete vi står i startgroparna för. I förskoleverksamheten finns en IT-strategi samt en IKT-grupp som arbetar med utvecklingen.

2.3 Vägledande samspel – ett gemensamt förhållningssätt

Programmet Vägledande samspel/ICDP är ett hälsofrämjande och förebyggande program

som utgår från att varje person har resurser som kan utvecklas. Syftet är att öka förmågan

att förstå och respektera varandra genom utveckla lyhördhet och empati. Vägledande

samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer. Kvaliteten i relationen är en

förutsättning för barns växande och lärande.

Ur broschyren ”Programmet Vägledande samspel/ICDP” Stiftelsen ICDP Sweden

Beskrivning av årets arbete Vi har arbetat med ICDP på pedagogiska träffar. Vi har rutiner vid inskolningar där vi på ICDP anpassat sätt skapar anknytningar såväl till barnen som vårdnadshavarna, vi har där en grupp som att arbetar med att skapa likvärdighet vid alla våra inskolningar. Vi använder oss av detta förhållningssätt i det dagliga arbetet och vi anser att ICDP är väl förankrat hos all ordinarie personal. I den takt vi har möjligheter utbildas nyanställd personal.

Analys

ICDP gör att vi i personalgruppen förstår varandra, vi vet att vi alla har samma värdegrund och förhållningssätt. ICDP hjälper oss att hjälpa varandra genom bl.a. konstruktiv kritik. Vi bär ständigt med oss frågan vad kan VI göra för att det ska bli bättre i barngruppen. Vi har ett medvetet tänk och

6

pratar ständigt ICDP, vi upplever det att vi kommit till det stadie att ICDP sitter i ryggmärgen hos all ordinarie personal.

Utvecklingsbehov

Vi vill ständigt fortsätta att på olika sätt och vid olika tillfällen underhålla och utveckla ICDP-tänket hos oss samt att ny personal snabbt får information och utbildning inom ICDP.

2.4 Barn- och utbildningsnämndens mål

Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att

Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning.

För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn

Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten.

Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor:

Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för siffror och bokstäver Att intressera sig för lekskrivning.

Beskrivning av årets arbete

Myren (3-4 år)

I den dagliga verksamheten arbetar vi med språk på en mängd olika sätt, egentligen i allt vi gör. I samlingar har vi sång, rim och ramsor. Barnen visar på ett stort intresse för att leka med ord och rimma. Vi läser böcker och har använt oss mycket av bokstäver i samlingar och i den fria leken då många barn visar stort intresse för bokstäver. När barnen skapar teckningar uppmuntras de alltid att signera konstverket själva med sitt eget namn. Vi har under vårterminen haft visa- och berättardag då barnen haft med sig något som de visat i samlingen och fått berätta om. Vi har i den dagliga verksamheten hela tiden dialog med barnen och barnen för även en dialog med varandra.

Hagen (1-2 år)

Vi strävar ständigt efter att ge barnen ord och begrepp i vardagen, i den dagliga verksamheten förtydligar alla pedagoger det man gör med ord. Vi har dagligen samling med rim och ramsor. Vi tränar på bokstavsljud med hjälp av deras namn och med olika aktiviteter bundna till varje bokstav vid samling en gång i veckan, barnen är intresserade och många lär sig att känna igen bokstavsbilden. Vi läser böcker varje dag och böcker finns alltid tillgängliga för barnen. Vi arbetar med Tripp Trapp Träd vid något tillfälle i veckan. Vi värdesätter det dagliga samtalet och utmanar och uppmuntrar barnen till att uttrycka sig. Vi lyssnar på barnen och låter dem få den tid det tar.

Bäcken (3-4 år)

7

Vi strävar efter att vårt arbete med den språkliga medvetenheten skall genomsyra hela verksamheten. Vi har dagliga samlingar där vi sjunger, rimmar och ramsar, i samlingarna använder vi även oss av bokstäver och siffror på olika vis. På våra utflykter och vid utelek låter vi även där samtliga språkliga förmågor löpa som en röd tråd. Vi använder oss av barnens namn vid olika placeringar och arbetar även med våra språkburkar, som blivit en stor framgång. Vi läser böcker

dagligen.

Ängen (5 år)

Vi har under året arbetat med att implementera språklig medvetenhet och språkförståelse i vardagen. Vi har arbetat med att få barnen att känna sig trygga i att ta plats och våga berätta i samlingen och vid olika vardagssituationer t.ex. vid matbordet, att återberätta för varandra vid bokläsning, spela spel, lek, skapande, styrda aktiviteter där man ska ta instruktioner. Vi har arbetat med ett tema kring att uppskatta vänliga handlingar. Vi har även arbetat med språksamlingar, materialet läsnyckeln, rim, sånger och bokläsning samt munmotoriksamlingar och sånger.

Analys

Myren

Genom arbetet vi gör skapar vi förutsättningar för barnen att utveckla ett rikt språk. Visa- och berättardagen har gett förutsättningar för barnen att våga berätta och stå i centrum i samlingar. Vissa av barnen som inte tar så stor plats i samlingarna tidigare har uttryckt sig mer när de haft med en sak hemifrån, kanske har det att göra med att barnen känner trygghet ifrån saken de har med sig hemifrån. Genom pedagogernas dialoger med barnen och observationer av barn-barn dialoger uppmärksammas vi på barnens språk. Vi upplever genom observationer att barnen har ett rikt språk.

Hagen

Genom ett kontinuerligt arbete som genomsyrar hela verksamheten blir språkutvecklingen naturlig för barnen och det blir lättare för dem att ta till sig kunskap. En framgångsfaktor för oss under året är att vi haft en jämn ålder på barnen. Vi kan se att vi nått målen genom att barnen är bra på att kommunicera med tal och kroppsspråk. De är intresserade av tecken och använder det vid vissa tillfallen. Barnen är intresserade av och engagerar sig på samlingarna då vi har sång, ramsor och bokstavsarbete. De är intresserade av böcker och vill gärna läsa själva eller lyssna när någon annan läser. I den dagliga leken ser vi att de tagit till sig arbetet genom deras sång, dialog och lek med ord. Barnen tar efter och upprepar det vi arbetat med, samtalet utvecklas både mellan pedagog och barn men även mellan barn-barn. Genom vårt arbete kan vi se att barnen blivit nyfikna på bokstäverna och de förstår att vi förmedlar något med bokstäver och att bokstäverna är viktiga för vuxna, detta gör att de också vill lära sig.

Bäcken

Vi kan se att vårt arbete ger effekt då barnen i barngruppen kommunicerar mycket i leken, både med oss pedagoger och barn-barn. Många barn visar intresse och stor nyfikenhet inför att skriva, läsa och räkna. Flertalet av barnen känner igen sitt eget namn och många kan även helt eller delvis skriva sitt eget namn.

Ängen

Det fungerar bra att ha en kontinuitet i de olika samlingarna, återkommande aktiviteter och repition ger god effekt. Det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna för att ta tillvara på barnens intresse för skriftspråk och möta dem där de är och ge utmaningar för personlig utveckling för individen. Vi upplever att vi har strävat mot god måluppfyllelse. Barnen tar till sig det vi jobbat med och inspirerar varandra, de visar stort intresse för att läsa och skriva och har även fått förståelse för vad man kan använda skriftspråket till. De visar intresse för ”läsnyckeln” och kan ljuda ihop flertalet ord.

8

Utvecklingsbehov

Eftersom vi har en tajt organisation tar vi varje tillfälle som ges att dela upp barnen i mindre grupper. Vi måste se över vid vilka tidpunkter vi läser böcker för att kunna ge barnen bättre förutsättningar till återberättande av böcker. Som det är nu läser vi före lunch och har då en tid att passa vilket gör att vi ibland måste avbryta. Vi behöver också se om det är möjligt att organisera så att vi kan dela in barnen i mindre läsgrupper vid fler tillfällen för att ge varje barn chans att återberätta för om det är för många i gruppen blir det svårt att ge varje barn möjligheten att återberätta. Även om vi redan arbetar mycket med rim så skulle det vara vår önska att arbeta ännu mer med detta och även i mindre grupper, detta eftersom vi ser att barnen tycker det är väldigt roligt och det ger dem både ord och begrepp.

Utifrån barnens ålder upplever vi att de utvecklats rikligt språkmässigt och att intresset och glädjen inför språket är stor. Vi kommer därför att fortsätta med samma arbetssätt kring språkinlärning.

Vår verksamhet kommer att fortsätta arbetet med att vara lyhörda inför barnens intressen och behov samt ha en stimulerande och utvecklande miljö. Vi skapar förutsättningar för att barnen ska utvecklas i sin proximala utvecklingszon.

Vi fortsätter det utvecklingsarbete vi påbörjat för att uppnå största möjliga måluppfyllelse för varje barn.

9

3. Normer och värden

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för

vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

(Lpfö 98 Reviderad 2016)


Myren

Vi har jobbat mycket med samspel då det är avdelningens mål. Arbetet har handlat mycket om hur vi är mot varandra, att vi alla är olika och har olika åsikter. Vi har läst många av kompisböckerna som handlar om och tar upp mycket av hur man är mot varandra. Vi har lekt många regellekar tillsammans. Vi har jobbat mycket med att barnen ska säga stopp när de inte vill något de inte känner sig bekväma med. Vi pratar mycket om hur man ska vara mot sin närmiljö och hur man ska behandla djurdjur. Barnen visar att de bryr sig om varandra och hjälper varandra. Det märks att barnen har tagit till sig stop och vad det betyder. Barnen visar genom regellekarna att de kan följa instruktioner.

Hagen

Vi använder förhållningssättet STOPP och JAG ÄR INTE FÄRDIG. Detta har gett resultat och vi ser att de använder det i sitt samspel med både barn och vuxna. Vi arbetar med rutiner och strukturer. Arbetar med planerade samlingar där barnen får stå i centrum och träna på turtagning. Pedagogerna planerar aktiviteter med olika gruppkonstellationer. Pedagogerna ger barnen möjligheter att tänka entreprenöriellt både enskilt och tillsammans med andra barn. Exempelvis vid dukning och påklädning. Vi ser att barnen vågar ta för sig i samling, att de barn som har varit försiktiga har blivit modigare och vågar mera. Vi ser att barnen kan säga stopp till varandra om någon vill ta saker och vi använder förhållningssättet, stopp jag är inte färdig och barnen kan lämna tillbaka saken till den andra. Vi ser att de är hjälpsamma mot varandra t.ex. vid på och avklädning. Vi ser att barnen leker med olika kompisar och har hittat nya att leka med. Barnen visar intresse för varandra. Barnen kommunicerar i leken med varandra och har roligt tillsammans.

Bäcken

Vi arbetar med Lekburkar, vi styr vem barnen håller i handen vid utflykt, vem de sitter bredvid i samlingen vid maten osv. Detta för att alla ska känna sig inkluderande. Visa och berätta. Barnen kan leka med flera olika kompisar. Större ro i gruppen. En bra grupp känsla.

Ängen

Avdelningsmål: Under läsåret 16/17 ges barnen möjlighet att utveckla samspel i gruppen. ”Tema” under begränsade perioder där barnen får möjlighet att utveckla sitt samspel, genom att bl.a. Lyssna på varandra, få föra fram egna åsikter, Av pedagogerna bestämda lekgrupper på morgonen. (Mellan frukost och samling.)

10

Samarbetsövningar. T.ex. gemensamma lekar, skapande, uppdrag. Låter föräldrar vara delaktiga genom informationsbrev. Beskriver exempel från vår verksamhet. Vi har haft ett tema om vänskap. Vi har försökt att uppmärksamma positiva saker barnen gör mot varandra. Vi har haft mycket utrymme för skapande. Vi har haft ”eltänk” och försökt att ge utrymme för eget skapande. Barnen visar stort intresse för det. De inspirerar varandra och kommer på många egna idéer. Lärande: i vänskapstemat ”sår vi frön”, man kanske inte ser resultat på en gång men vi tror att barnen ändå får med sig tankar om att vara en bra kompis. I skapandet ser vi mycket kreativitet hos barnen, de hjälper varandra, problemlösning, utvecklar sitt kunnande om olika tekniker. Med lärplattan ser vi att barnen även här utvecklar sin kreativitet, samarbete, turtagning.

Analys

Myren

Utifrån arbetet vi har gjort med gruppen så upplever vi att gruppen känns som en grupp. Barnen kan leka med många olika kompisar, dom frågar efter varandra och hjälper varandra. Regellekarna har fungerat väldigt bra, där har barnen samarbetat, följt instruktioner och visat hänsyn till varandra. Arbetet med detta är något som alltid måste fortgå.

Hagen

Framgången anser vi beror på att vi har fått behålla den homogena gruppen intakt. Vi har jobbat för att göra gruppen trygg med tydlig struktur och fasta rutiner. Vi är nöjda med den måluppfyllelse vi har.

Under året har det skett en omstrukturering i gruppen, några har flyttat till äldre avdelning och några nya har skolats in. Det har varit en positiv förändring. De barn som blev äldst i gruppen (2½ år), har visat stor empati mot de nya yngre barnen. Till hösten kommer det att vara många nya barn på Hagen. Så då får vi se vad som behövs i den nya gruppen.

Bäcken

Vi upplever att barnen har utvecklat turtagning vid handtvätt och samling, de visar större hänsyn och tålamod till varandra och det sker mindre konflikter. De visar mycket omsorg om varandra, ser andras behov och hjälper varandra, främst vid rutinsituationer.

Ängen

Barnen har hittat nya kompisar. Tidigare fanns flera barn som knappt kunde leka när inte bästa kompisen är här, detta upplever vi inte längre. Lekgrupperna har gjort att barnen kan leka i olika konstellationer. Vi upplever att barnen känner en samhörighet i gruppen. Ser mycket positivt med lekgrupperna. Barnen har utvecklat sin förmåga att hålla kvar i lek, leka med olika barn. Även vid andra tillfällen är det lättare att få barnen att komma till ro i lek. Barnen kan föra fram egna åsikter och många tycker om att berätta. Vi upplever att barnen känner sig delaktiga på vår avdelning. De kan själva komma med egna idéer och ger förslag hur barnen kan vara med och planera verksamhet. Vi har på olika sätt låtit barnen föra fram sina åsikter och träna på att prata inför andra. Det är ett öppet klimat att få vara delaktig.

11

Vänskapstemat blev inte riktigt vad vi hade tänkt. För vissa barn blev det nästan motsatt verkan och istället för att göra bra saker mot andra blev det ännu mera knas. Men vi tror ändå att barnen har fått med sig tankar om hur man är en bra kompis. Vi har gjort en intervju med barnen omkring lekgrupperna och kompisskap. Många upplever lekgrupperna positivt och flera har förstått syftet med grupperna. Många har också idéer på hur man är en bra kompis.

Utvecklingsbehov

Vi fortsätter utveckla arbetet med lekburkar och övriga rutiner.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beskrivning av årets arbete Inför föräldramötet ser vi över likabehandlingsplanen och vi reviderar den sedan efter föräldrarnas inspel och åsikter. Vi tycker det är mycket viktigt att föräldrarna får känna sig delaktiga i och ska känna igen sig i likabehandlingsplanen. Genom att planen är ett levande dokument inom verksamheten kan vi ligga steget före och förekomma problem. Alla avdelningar har under året haft mål som handlar om samspel och har därigenom arbetat med de värderingar som ingår i likabehandlingsplanen. Inför nästa läsår är vi nyfikna på att tillsammans med barnen gå en trygghetsvandring inomhus/utomhus, identifiera ställen som känns bra eller lite läskiga och utifrån det även arbeta fram en enklare plan tillsammans med barnen.

12

4. Utveckling och lärande

Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och

lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar

barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande.

Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och

stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld.

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den

ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar

och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.


4.1 Språk


Myren

I den dagliga verksamheten arbetar vi mycket med språk på olika sätt. I samlingar har vi sång, rim och ramsor. Barnen visar intresse för att leka med ord och rimma. Vi läser böcker. Vi har använt oss mycket av bokstäver i samling och i fria leken då många barn visar intresse för bokstäver. När barnen skapat teckningar uppmuntrar vi dom till att skriva sitt namn själv. Vi har haft visa och berättar dag under vårterminen då barnen har fått tagit med sig något hemifrån som de fått visa i en samling och berättat om. I den dagliga verksamheten har vi mycket dialog med barnen. Barnen för även dialoger med varandra. Genom arbetet vi gör skapar vi förutsättningar för barnen att utveckla ett rikt språk. Visa och berättar dagen har gett förutsättningar för vissa barn att våga berätta det de har tagit med sig hemifrån. Vissa barn som annars inte uttrycker sig jättemycket i samlingar har uttryckt sig mer när de har haft med sig en sak hemifrån. Kanske har det med att barnen känner igen saken från hemmet och det ger en trygghet. Genom pedagogernas dialoger med barnen och observation av barn-barn dialoger uppmärksammas vi på barnens språk. Vi upplever genom detta att barnen har ett rikt språk.

Hagen

Vi arbetar med rim och ramsor, använder bokstäver och ljudar ord och namn, har läsgrupper, barnen får måla och rita och sedan berätta vad de gjort (detta skrivs ner). Vi introducerar stödtecken. Sång, rim, ramsor, bokläsning, mycket som har med språkande att göra. Flera barn börjar förstå vad ljudning är, att bokstäver hänger ihop med ord. Barnen tycker att det är roligt med rim och ramsor och vi ser att de tar till sig och använder dessa i sin egen lek. Barnen har utvecklat ett intresse för att lyssna på sagor. De kan återberätta.

13

Bäcken

Viktigt att ta vara på barns inflytande, vi har haft berättardag utifrån barnens önskemål. De har känt trygghet i att ha en sak med hemifrån vilket har bidragit till att de vågat prata mer inför varandra. Alla barn har haft med en sak att visa och berätta om. Alla barn har visat intresse och glädje av att visa och berätta om sina medhavda saker. Många barn har vågat berätta och uttrycka sig i grupp

Ängen

Samspel: Berätta i samling, samtal vid rutinsituationer t.ex. vid matbordet, redovisa och återberätta för varandra vid t.ex. bokläsning, spelar spel, lek, skapande, olika styrda aktiviteter där man ska lyssna på instruktioner t.ex. miniröris. Vi gör ett tema omkring att uppmärksamma vänskapliga handlingar. Språklig medvetenhet: Språksamlingar, materialet läsnyckeln, rim, sånger, bokläsning. Uttal: Munmotoriksamlingar, sånger, Barnen visar stort intresse för att läsa och skriva. De har fått förståelse för vad man kan använda skriftspråket till. De visar intresse för ”Läsnyckeln” och kan ljuda ihop flera ord. Det går i vågor hur stort intresset är.

Barnen använder sig av skriftspråket i leken, skriver själva eller tar hjälp av varandra och av vuxna.

Analys

Myren

Vi har tagit tillvara barnens intressen för bokstäver och visa och berättar dagen. Genom att vi har uppmuntrat barnen till att skriva sitt namn på teckningar har det lett till att många har lärt sig att skriva sitt namn själv, vissa vill ha stöd av vuxna och vissa lekskriver. I arbetet med bokstäver hade vi kunnat jobba mer med hur varje bokstav låter och haft arbetet i mindre grupper. Vi fortsätter arbetet med bokstäver eftersom barnen visar stort intresse för det och då få in bokstavsljuden.

Hagen

Vi upplever att barnen lockas av att vi t.ex. läser. Även om de inte är intresserade från början så kommer de när vi sitter i soffan och läser. Vi blir mer medvetna om hur vi pratar med barnen, vi tar på språkglasögonen. När vi läser för barnen blir det mer samtal kring innehållet, barnen kan återberätta på sitt vis. Vi uppmärksammar bokstäver och skrift på ett annat sätt, synliggör det för barnen.

Bäcken

Barnen har blivit mer trygga i sig själva och utvecklat sin förmåga att våga berätta och uttrycka sig i grupp.

Ängen

Bra att ha en kontinuitet i de olika samlingarna. Återkommande aktiviteter och repetition. Medvetenhet hos pedagogerna. Ta tillvara på barnens intresse för skriftspråk och möta dem där de är och ge utmaningar för utveckling.

14

Vi upplever att vi har hög måluppfyllelse. Vi har jobbat med en 5årsgrupp och många har haft detta intresse. Barnen inspirerar varandra och tar till sig det vi har jobbat med.

Utvecklingsbehov

Vi fortsätter utvecklaarbetet med att skapa förutsättningar för barnen att utveckla ett rikt språk.

4.2 Matematik


Myren

Vi har jobbat mycket med siffror, antal, mönster, mängder, mätning, begrepp i olika sammanhang. Barnen visar förståelse och intresse för siffror, antal, mönster, mängder, mätning och begrepp. All personal har fått en heldagsutbildning från mattepedagog och en uppföljning skedde på en APT.

Hagen

Tema matematik. Vi gör aktiviteter omkring lägesord, former, antal, storlek, volym, mätning. Vi har arbetat med matematiktema och har tränat först, sist och mittemellan. Som hjälp använde vi kossan, lejonet och hästen. Vi har även tränat på störst och minst med hjälp av duploklossar. Vi har även tränat på överst och underst med hjälp av träklossar. Vi räknar alltid barn och vuxna på samlingen. Barnen blir intresserade när det händer nya aktiviteter samt när de får lite utmaningar och mer avancerade aktiviteter. De förstår snabbt hur man ska tänka och många är aktiva och vill komma med lösningar.

Bäcken

Vi pratar mycket matematik i vardagen. Vi har samlingar med olika matematiska innehåll. Vi erbjuder mycket konstruktions material samt pussel. Många är långt framme i matematiska resonemang. De visar stort intresse för alla former av matematik.

Ängen

Vi har haft matematiksamlingar med ett material som heter Rutan och Randan. Uppmärksammar mycket matematik i vardagen, och får in de olika områdena inom matematik: Lokalisera, räkna, leka, mäta, design och förklara. Gått på formpromenad där barnen blir uppmärksamma på former i vår omgivning. Spelar spel. Räknar antal.

Analys

Myren

Genom arbetet med matematik på olika sätt ser vi att barnen lär sig vilket vi ser som en framgångsfaktor. Vi hade kunnat använda oss av mer vattenlek för att mäta och mer arbete kring tid genom t.ex. använda timglas och visa konkret hur lång tid det är.

15

Hagen

Vi väcker deras intresse genom att introducera nya aktiviteter. De behöver utmaningar. Att ha återkommande aktiviteter under exempelvis samlingar skapar igenkänningsfaktor och det blir en trygghet för barnen att känna igen och veta vad som ska hända. Att dessa aktiviteter kommer tillbaka ger ökad förståelse för matematiska begrepp. Det öppnar upp för spridning av matematik i vardagen.

Bäcken

Det ingår i vårt uppdrag och det gör oss medvetna om matematiken i vardagen. Vi skulle behöva utveckla våra utmaningar för problemlösningar.

Ängen

Bra att ha ett medvetet tänk omkring matematik och ta vara på situationer i vardagen för att lära matematik. Vi ser mycket lärande i ateljén där barnen skapar. Vi har haft ett tillåtande klimat att skapa och stöttar och uppmuntrar barnens kreativitet. I skapandet ser vi mycket problemlösning, se mönster, räkna. m.m. Barnen tar till sig mycket när vi har matematiksamlingar och vi ser sedan att de använder sig av det i sin egen lek.

Utvecklingsbehov

Vi fortsätter utveckla matematikarbetet.

4.3 Naturvetenskap och teknik


Myren

Vi pratar om olika årstider med barnen och genom utflykter i skogen så väcks tankar och funderingar hos barnen kring djur och natur. Vi sjöng Idas sommarvisa och där texten säger att hon har just tagit bort snön. Då frågade en pedagog vad som tar bort snön på riktigt. Barnen svarade då att det är solen som tar bort snön. I förskolans miljö erbjuds många olika konstruktionsmaterial t.ex. lego, kapla stavar, klossar, magneter, plusplus, teknik lego och tågbana. Barnen visar stort intresse för vad som sker och är i naturen, genom detta sker ett lärande.

Hagen

Vi har arbetat med vardagsteknik. Vi har erbjudit lego, klossar, kaplastavar. Vi har tränat av- och påklädning, dra upp dragkedjor, ta på skor. På samlingarna erbjuder vi olika tekniska aktiviteter, med förskole material. Vi provar hur magneter fungerar. Barnen har utvecklats i att sjävständigtvara delaktiga i många rutinsituationer, utifrån ålder. De är nyfikna på natur och djur.

Bäcken

Utflykter i skogen, årstider, djur och natur. Vi fångar upp barnens frågor och intressen. Problemlösningar i vardagen.

16

Ängen

Vi har försökt att tänka mer på att få in naturvetenskap och teknik i verksamheten. Några saker vi har gjort: Utflykter i skogen. Tog tillvara på äpplen och lingon i höstas och använde dem på olika sätt. Uppmärksammar skiftningar i naturen utifrån årstider. Utvecklar kunskapen om olika djur: t.ex. myror och fåglar. Utveckla kunskap om några olika trädsorter. Experiment, har gjort vulkan experiment och tittat på några filmer om vulkaner. Sått frön. Skräpplockar dag, men barnen plockar även skräp vid andra tillfällen. Teknik: Bygg och konstruktionslek, Pedagoger har gått lärplatteutbildning och vi använder dem på fler sätt tillsammans med barnen.

Analys

Myren

Vi vistas mycket ute i naturen, både på gården och i skogen vilket skapar tankar och funderingar hos barn vilket vi tar tillvara. Vi hade kunnat jobbat mer tydligt med natur och teknik. Samtidigt följer vi barnens intressen och funderingar.

Hagen

Vi har arbetat med vardagsteknik. Vi har erbjudit lego, klossar, kaplastavar. Vi har tränat av- och påklädning, dra upp dragkedjor, ta på skor. På samlingarna erbjuder vi olika tekniska aktiviteter, med förskole material. Vi provar hur magneter fungerar. Barnen har utvecklats i att sjävständigtvara delaktiga i många rutinsituationer, utifrån ålder. De är nyfikna på natur och djur.

Bäcken

Vi är bra på att fånga upp barnens intresse för djur och natur, teknik. Vi behöver bli mer medvetna om vad dessa områden innebär.

Ängen

Vi märker att vi gör mer inom detta område när vi är mer medvetna om det. Vi kan lätt väcka barnens intressen genom enkla medel som t.ex. ta fram böcker om olika djur och fåglar, titta på olika saker i naturen. Barnen är nyfikna på experiment.

Utvecklingsbehov

Ett område som vi vill utveckla är att låta barnen vara med och dokumentera mer.

Vi behöver bli bättre på att utveckla deras intresse kring dessa ämnen ytterligare. Göra temaarbete kring området.

17

4.4 Lek


Myren

Vi har planerade aktiviteter och fri lek. I fria leken har barnen möjlighet att välja vem de vill leka med och vad de vill leka. När vi har lekburkarna styr vi pedagoger mer vilka de hamnar tillsammans med och i vilket rum de ska leka i. Genom lekburkarna upplever vi att barnen leker med flera olika kamrater.

Hagen

Vi prioriterar lek varje dag, både inne och ute. Vi är närvarade och iakttagande vuxna som deltar i lek, vi respekterar dock barnens lek när de behöver en fredad lek. Vi ser att vi vuxna kan leda lek framåt, ge barnen verktyg till ett socialt samspel. Men även den egna leken måste få utrymme.

Bäcken

Lekburkar, vi prioriterar leken, samspels mål, stimulerande miljö. Barnen har utvecklat leken och kan leka länge, de använder kommunikation samt fantasi.

Ängen

Varje morgon efter frukost och innan samling delar vi upp barnen i lekgrupper. Vi upplever att barnen är nöjda med att bli lite mer styrda och att de känner ett mer lugn och ro i leken. Detta bekräftades också i de intervjufrågor vi gjort med barnen omkring lekgrupper och kompisar där de flesta är positiva till att ha lekgrupper

Analys

Myren

Lekburkarna har fungerat bra och barnen visar ett stort intresse för dem. Efter måltider brukar vi fråga barnen vad de vill göra eller leka med, för att skapa ett lugn i gruppen. Vi fortsätter med lekburkarna och fri lek.

Hagen

Vi anser att det är viktigt att vi är medvetna om vad barnen leker, att vi är engagerade i deras lek. Vi ger tid och värderar leken, den finns med i vår planering. När vi är förebilder ger vi de yngsta barnen möjlighet att utveckla sin lek.

Bäcken

ICDP är en framgångsfaktor som ger resultat. Förändra lekmiljön oftare. Byta material mellan avdelningarna. Analysera vår innemiljö.

Ängen

18

Barnen har hittat nya kompisar. Tidigare fanns flera barn som knappt kunde leka när inte bästa kompisen är här, detta upplever vi inte längre. Lekgrupperna har gjort att barnen kan leka i olika konstellationer. Vi upplever att barnen känner en samhörighet i gruppen. Ser mycket positivt med lekgrupperna. Barnen har utvecklat sin förmåga att hålla kvar i lek, leka med olika barn. Även vid andra tillfällen är det lättare att få barnen att komma till ro i lek. Vi ser också att barnen vidgat sina intressen och val av aktiviteter och lekar.

Utvecklingsbehov

Vi behöver bli bättre på att låna/byta lekmaterial mellan avdelningarna.

4.5 Estetik


Myren

Lekburkarna har fungerat bra och barnen visar ett stort intresse för dem. Efter måltider brukar vi fråga barnen vad de vill göra eller leka med, för att skapa ett lugn i gruppen. Vi fortsätter med lekburkarna och fri lek.

Hagen

Vi sjunger och gör ramsor som har med olika att göra. Vi skapar med olika material och med olika tekniker. Barnen är intresserade av sånger, ramsor, dans, pyssel. De är intresserade av IT och tyckte att det var roligt att julkalendern var med QR-kod och att vi då tittade på film med hjälp av lärplattan och projektorn. Vi tog hjälp av de större barnen när vi hade gemensam dans. De större tog ansvar för de yngre. De yngre iakttog de äldre och tog efter. Vi har dramatiserat sånger, även där tog vi hjälp av de äldre barnen. De yngsta lockades då medverka.

Bäcken

En väldigt aktiv ateljé, miniröris, kulturskolan, rita till innehållet av en bok, planderat skapande varje vecka, samlingar med sång. Kreativa och fantasifulla barn som vågar mer. Barnen har utvecklat sin självkänsla.

Ängen

Skapande: Vi har ett tillåtande klimat för skapande. Barnen har många egna idéer till skapande och vi stöttar dem att förverkliga sina idéer. Rörelse: Barnen i denna grupp har ett stort rörelsebehov. Vi har både planerade och inte planerade aktiviteter för rörelse. Planerade aktiviteter kan vara. miniröris, HärmElin, utflykter, rörelsebanor, gemensamma lekar. Icke planerade aktiviteter kan vara: utevistelse på gården, lek i blåalekrummet, fria leken. Sång och musik: Samlingar på avdelningen men även tillsammans med andra avdelningar. Under VT har vi haft besök av kulturskolan. Dans och drama: Rörelse till musik. dramatisera sånger, ringdanser.

19

Analys

Myren

Vi har erbjudit mycket i ateljén, dels styrda aktiviteter men även att det finns mycket olika material som barnen kan använda när de vill. Vi har haft skapande tillsammans med Bäcken i tvärgrupper en gång i veckan. Vi skulle kunna erbjuda mer dans, då intresset finns hos barnen. Vi fortsätter att erbjuda olika skapande aktiviteter men ser även över miljön och materialet vi erbjuder.

Hagen

Vi hade en luciasamling tillsammans med föräldrar, det blev väldigt lyckat. Sång och musik lockar våra barn och vi har turen att ha en pedagog som spelar gitarr, detta är en inspirationskälla och lyfter musiken till en ny nivå. Vår verksamhet erbjuder mycket sång, ramsor, musik, dans och rörelse, många gånger på barnens initiativ. Vi skulle gärna ha skapat med olika tekniker och material vi fler tillfällen. Tyvärr så är tillgänglighet av lämplig lokal, brist på personal sånt som gör att det är svårt att genomföra dessa aktiviteter regelbundet. Vi erbjuder naturligtvis målning med pennor och kritor dagligen.

Bäcken

Vi har rutiner och samarbete med myren. Vi håller kvar fungerande arbetssätt.

Ängen

I skapandet ser vi att när vi har ett tillåtande klimat för skapande så kan barnen förverkliga sina idéer och känner tillit till sin egen förmåga. Vi ser också att barn som inte tidigare var intresserade av skapande har nu blivit det. Vi känner att vi har fått med alla områden inom estetik.

Utvecklingsbehov

Vi håller kvar fungerande arbetssätt och vidareutvecklar det.

4.6 Motorik


Myren

Vi har arbetat med miniröris en gång i veckan. Vi är ute dagligen och då finns det många tillfällen för barnen att utmana sin motorik.

Hagen

Många av barnen har ett stort rörelsebehov, och intresse för att hoppa, springa, cykla, röra sig och utmana sig själva. De har en vilja att utveckla sin rörelseförmåga. De barn som är lite lugnare i sina rörelser visar ändå intresse för att utmana sig själva i rörelserna. Barnen ständig tillgång till möjligheter att utveckla dessa intressen. Vi har tillgång till lekhall, utelek dagligen på gården, lek i skogen. Barnen har även tillgång till cyklar, gungor, finmotoriskt material i form av t ex pärlor och saxar.

20

Vi ser att barnen har utvecklat sin motoriska förmåga.

Bäcken

Utelek, miniröris, utflykter, ateljén, konstruktion, maten. Många barn utmanar sig och sin kropps förmåga. De flesta är inte hindrade av sin motorik i den dagliga verksamheten och aktiviteter på förskolan. Ökad självkänsla och lycka över att kunna och delta.

Ängen

Barnen i denna grupp har ett stort rörelsebehov. Vi har både planerade och inte planerade aktiviteter för rörelse. Planerade aktiviteter kan vara: miniröris, härmelin, utflykter, rörelsebanor, gemensamma lekar. Icke planerade aktiviteter kan vara: utevistelse på gården, lek i blåalekrummet, fria leken. Vi erbjuder många finmotoriska aktiviteter så som pärlplattor, sy, rita och måla, klippa, skriva, färglägga. Vi har tränat på att kunna sitta stilla vid bl.a. samling och bokläsning. Vi har också tränat på att slappna av i t.ex. avslappningsövningar och lite yoga kopplat till miniröris.

Analys

Myren

Miniröris har fungerat bra och barnen visar intresse för det. Vi har haft det i tvärgrupper med Bäcken.

Hagen

Tillgången till bra lokaler, bra utemiljö samt närheten till skogen är framgångsfaktorer när det gäller barnens motoriska utveckling. Personalen har en ambition att erbjuda barnen motoriska utmaningar, både ute och inne

Bäcken

Bra rutiner och samarbete med Myren. Mer inriktad på individ behov och dess utveckling.

Ängen

Gruppen har ett stort rörelsebehov och vi har försökt att tillgodose detta med både planerade rörelseaktiviteter men också stort utrymme för rörelse ute och inne. Vi ser att barnen har lättare att koncentrera sig i andra situationer om de har fått utlopp för sitt rörelsebehov. Vi har också sett att barnen behöver träna på att kunna slappna av och vi har på olika sätt gett förutsättningar för att utveckla det.

Utvecklingsbehov

Vi vill fortsättningsvis utveckla arbetet genom att rikta in det mer på individnivå.

21

4.7 Socialt


Vi har jobbat för att göra gruppen trygg med tydlig struktur och fasta rutiner. Vi använder materialet ”stopp, jag är inte färdig”. Det vi kan se nu är att vi många gånger inte ens behöver säga detta, de vet ändå och respekterar varandras lek. De äldre tar för sig i samlingen på ett bra sätt och de yngre tittar mycket och lär av de äldre Vi har arbetat mycket med turtagning och gemensamma regler och det har gett ett gott resultat Gemensamma förhållningssätt och rutiner ger positivt resultat. Delaktighet i sin kultur och respekt för andras kultur: Barnen får delaktighet i sin egen kultur bl.a. genom traditioner och vårt firande vid olika högtider, men eftersom vi inte har några barn här just nu från andra kulturer har vi inte jobbat så mycket om andra kulturer.

Analys

Vi ser att barnen vågar ta för sig i samling, att de barn som har varit försiktiga har blivit modigare och vågar mera. Vi arbetar med rutiner och struktur och gör samma sak flera gånger. Vi ser att barnen kan säga stopp till varandra om någon vill ta saker och vi använder förhållningssättet, stopp jag är inte färdig och barnen kan lämna tillbaka saken till den andra. Vi ser att de är hjälpsamma mot varandra t.ex. vid på och avklädning. Vi ser att barnen leker med olika kompisar och har hittat nya att leka med, barnen visar intresse för varandra, barnen kommunicerar i leken med varandra och har roligt tillsammans. När de yngre får uppgifter i samlingen kliver de äldre tillbaka och låter de yngre få ta plats.

Utvecklingsbehov

Inför hösten får vi ta hänsyn till hur den nya gruppen kommer att se ut och vilka behov som finns där.

Utveckla arbetet kring andra kulturer.

22

5. Barns inflytande

I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala

utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för

miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör

ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.



Myren

Visa och berättar dag. Under stora delar av dagen har barnen möjlighet att påverka sin situation. T.ex. frukt, val av aktiviter, skapa enkla regler tillsammans. Vi har provat på att rösta om var vi ska gå på utflykt. Visa och berättar dagen har gett förutsättningar för vissa barn att våga berätta det de har tagit med sig hemifrån. Vissa barn som annars inte uttrycker sig jättemycket i samlingar har uttryckt sig mer när dom har haft med sig en sak hemifrån. Kanske har det med att barnen känner igen saken från hemmet och det ger en trygghet.

Hagen

Vi erbjuder valmöjlighet inför olika tillfällen på förskolan. Vi är lyhörda och försöker möta barnens behov i både lek och rutinsituationer, matsituationer, skapande, lek, läsning. Vi ser att barnen är medvetna om att de har valmöjligheter i olika situationer, detta på ett positivt vis.

Bäcken

Visa och berätta, kompisböckerna i äldre gruppen, de får välja vad de vill leka i rummet du tilldelas, de får rösta om vilken bok som ska läsas, vara med och rösta om lekmaterial, födelsedagar får de välja sånger. Närvarande pedagoger i leken som uppmärksammar och stöttar barens förmåga att sätta gränser för varandra. Barnen vet vad de vill och kan uttrycka det, de flesta kan även ta ett nej. Se verksamhetsdokumentation visa och berätta

Ängen

”Tema” under begränsade perioder där barnen får möjlighet att utveckla sitt samspel, genom att bl.a. Lyssna på varandra, få föra fram egna åsikter, Fotoprojekt: Låta barnen beskriva sin upplevelse av förskolan genom att få fotografera och berätta. Barnen ges möjlighet att utveckla sin förmåga att våga prata inför andra t.ex. lyssna på böcker och återberätta för varandra, få agera i samling. Förstå och handla efter demokratiska principer genom att rösta om olika saker. Barnen får önska saker vi kan handla till förskolan.

23

Analys

Myren

Vi försöker tillmötesgå barnen så långt det går och vad verksamheten tillåter. Vi pedagoger lyssnar in barnen och är lyhörda för deras idéer och åsikter. Vi fortsätter att vara lyhörda och uppmärksamma på vad barnen vill.

Hagen

Vi har en samsyn på hur vi arbetar kring barns inflytande. Vi arbetar med ICDP- tänket. Barnen vet vad som gäller, det skapar en bra grund när vi vuxna behandlar barnen lika.

Bäcken

Tydlig struktur och rutiner. Fortsätter som tidigare.

Ängen

Vi ser att detta område om barn inflytande handlar också mycket om att kunna lyssna på andra och ta hänsyn till andras åsikter. När vi röstar om olika saker så är det inte säkert att alla kan få det de själva önskade, men vi ser att barnen respekterar de resultat som blir och de har en förståelse för demokratiska principer. Vi har jobbat mycket med att barnen utvecklar sin förmåga att våga prata inför andra och våga föra fram sina åsikter och samtidig kunna lyssna på andras åsikter. Vi har ett öppet klimat på avdelningen där barnens idéer och förslag tas tillvara.

Utvecklingsbehov

Ständigt observera och identifiera situationer där barnen kan få komma in och ta mer ansvar för verksamhetens utformning och planering.

24

6. Förskola och hem

Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska

komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska

kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära

och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen

för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är

tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas

möjligheter till inflytande.


Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för 2017

Svarsfrekvens: 71%

Personalen på förskolan har

positiva förväntningar på mitt

barns utveckling och lärande.

92,9 100

Mitt barns förskola har en bra

innemiljö och utrustning för

utveckling och lärande.

88,2 99

I förskolan uppmuntras mitt barns

nyfikenhet och lust att lära.100,0 100 Mitt barn trivs i förskolan. 94,1 100

I förskolan utvecklas mitt barns

förmåga att uttrycka sina tankar

och åsikter.

92,9 97Mitt barn känner sig tryggt i

förskolan.100,0 100

Jag får information om de mål som

styr verksamheten. 95,8 97

Mitt barn får ett bra bemötande

av förskolans personal.100,0 100

Jag får information om mitt barns

utveckling och lärande.94,7 96

Jag är nöjd med mitt barns

förskola. 98,4 100


Vi har regelbundet dokumenterat i barndokumentation, denna information har vårdnadshavarna fått tagit del av på utvecklingssamtal. Vi har daglig kontakt vid lämning och hämtning. Vi har väggdokumentation där vårdnadshavarna kan se vad som sker på förskolan. Vi skickar informationsbrev en gång i månaden. Vi har en verksamhetsdokumentationspärm. Vi erbjuder även

25

aktuell information på hemsidan. Vi är öppna för dialog med vårdnadshavare, något som de har tagit till sig och uppskattar.

Analys

Den öppna dialogen har en positiv verkan på vårdnadshavarrelationen.

Väggdokumentation i form av bild och text lockar både vuxna och barn. Däremot har vi inte sett något intresse av att ta del av innehållet i verksamhetsdokumentationspärmen.

Vi har i våra informationsbrev delgett hur arbetet kring både avdelningens och nämndens mål har gått framåt. I tidigare nöjdhetsenkäter har föräldrarna uttryckt att de inte har fått info ang. detta. I årets enkät var resultatet mycket positivt. Så regelbunden information har gett resultat. Vi tar med oss detta till nästa termin.

Utifrån enkäten tolkar vi det som att vårdnadshavarna är nöjda med information och bemötande.

Utvecklingsbehov

Vi bör ta oss en funderare på om vi ska ha kvar verksamhetsdokumentationspärmen i dess nuvarande form, eller om vi kan jobba vidare med analys av barns utveckling och lärande så att

väggdokumentationen blir ett pedagogiskt verktyg.

Alla vårdnadshavare ska ha information om de mål som styr verksamheten

26

7. Övergång och samverkan

Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och

fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.

Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper,

erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang,

kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas

samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför

övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.


I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet.


Från förskola till förskoleklass finns en tydlig plan för hur övergången ska gå till. Den är utförlig och lätt att följa. Vi har även under terminens gång skolat över barn från yngre till äldreavdelningen.

Analys

Övergången från förskola till förskoleklass fungerar mycket tillfredställande.

När vi under våren flyttade över några barn från yngre avdelningen till äldre avdelningen blev det inte bra. All personal upplevde att de inte var fullt delaktiga i planeringen inför övergången.

Utvecklingsbehov

Vi behöver utarbeta en plan med rutiner för övergång mellan yngre och äldreavdelningen. Inskolningsgruppen utarbetar ett förslag och presenterar detta på APT i november.

27

8. Uppföljning, utvärdering och utveckling

Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas

och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande

behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras.

För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter,

kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det

behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas

till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten

som intressant, rolig och meningsfull.


I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består bl.a. av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp.


Nyanställda introduceras kontinuerligt i kvalitetsarbetet. Förskolans personal använder kommunens dokument för systematiskt kvalitetsarbete fortlöpande. Reflektions och planeringsunderlaget är en del av dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet som används vid arbetslagens gemensamma planering och som var fjärde vecka förs över till verksamhetsdokumentationen. Ansvarspedagogerna skriver regelbundet i barndokumentationen som vid några tillfällen gås igenom med arbetslaget för att få till en så bra helhetsbild som möjligt

Analys

Personalen upplever att dokumenten är omfattande samt svåra att förstå sig på.

Utvecklingsbehov

Materialet behöver förenklas.

28

9. Sammanfattning av utvecklingsområden

Arbetsmiljö:

• Högre grundbemanning, längre introduktion för nya vikarier så att de är mer självgående när de kommer ut i verksamheterna.

• Tydligare och tidigare information när teknik byts ut eller ändras.

• Går det att förändra så att friskvårdstimmen istället blir ett friskvårdsbidrag?

Vägledande samspel:

• Vi vill ständigt fortsätta att på olika sätt och vid olika tillfällen underhålla och utveckla ICDP-tänket hos oss samt att ny personal snabbt får information och utbildning inom ICDP.

Barn- och utbildningsnämndens mål:

• Eftersom vi har en tajt organisation tar vi varje tillfälle som ges att dela upp barnen i mindre grupper. Vi måste se över vid vilka tidpunkter vi läser böcker för att kunna ge barnen bättre förutsättningar till återberättande av böcker. Som det är nu läser vi före lunch och har då en tid att passa vilket gör att vi ibland måste avbryta. Vi behöver också se om det är möjligt att organisera så att vi kan dela in barnen i mindre läsgrupper vid fler tillfällen för att ge varje barn chans att återberätta för om det är för många i gruppen blir det svårt att ge varje barn möjligheten att återberätta. Även om vi redan arbetar mycket med rim så skulle det vara vår önskan att arbeta ännu mer med detta och även i mindre grupper, detta eftersom vi ser att barnen tycker det är väldigt roligt och det ger dem både ord och begrepp.

• Vår verksamhet kommer att fortsätta arbetet med att vara lyhörda inför barnens intressen och behov samt ha en stimulerande och utvecklande miljö. Vi skapar förutsättningar för att barnen ska utvecklas i sin proximala utvecklingszon.

Normer och värden: • Vi fortsätter med lekburkar och övriga rutiner.

• Till hösten kommer barngrupperna att se annorlunda ut. Då utvärderar vi vad som behövs i den nya gruppen.

Utveckling och lärande:

• Vi fortsätter utveckla arbetet med att skapa förutsättningar för barnen att utveckla ett rikt språk.

• Vi fortsätter utveckla matematikarbetet.

• Ett område som vi vill utveckla är att låta barnen vara med och dokumentera mer.

• Vi behöver bli bättre på att utveckla intresse kring naturvetenskap och teknik ytterligare. Göra temaarbete kring området.

• Vi behöver bli bättre på att låna/byta lekmaterial mellan avdelningarna.

• Vi vill fortsättningsvis utveckla arbetet med motoriska färdigheter genom att rikta in det ännu mer på individnivå.

• Utveckla arbetet kring andra kulturer.

Barns inflytande:

• Ständigt observera och identifiera situationer där barnen kan få komma in och ta mer ansvar för verksamhetens utformning och planering

29

Förskola och hem: • Vi bör ta oss en funderare på om vi ska ha kvar verksamhetsdokumentationspärmen i dess

nuvarande form, eller om vi kan hitta en form som blir mer attraktiv för vårdnadshavare att ta del av.

• Alla vårdnadshavare ska ha information om de mål som styr verksamheten

Övergång och samverkan:

• Vi behöver utarbeta en plan med rutiner för övergång mellan yngre och äldreavdelningen. Inskolningsgruppen utarbetar ett förslag och presenterar detta på APT i november.

Uppföljning, utvärdering och utveckling:

• Materialet behöver förenklas.

Documents

Kvalitetsrapport Förskolan Mariedal · 2019-04-15 · Förskolechefer, rektorer och personal som arbetar med barn och elever i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem har