Utbildningsvetenskaplig forskning Deltagare från Vetenskapsrådet vid lärosätesbesök under 2014:

Eva Björck, professor, huvudsekreterare UVKPetter Aasen, professor, rektor, ordförande UVKKerstin Nordstrand, forskningskoordinator UVKAnders Hellström, forskningssekreterare, UVKLena Hed, kommunikatör, UVK

Agenda

• Presentation av Vetenskapsrådet och Utbildningsvetenskapliga kommittén

• Forskningsfinansiering• Utbildningsvetenskap• Beredningsprocessen• Ansökan• Ämnesöversikt• Infrastruktur

”Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskaps-områden.”

Ur instruktion för Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådets organisation

Utbildningsvetenskapliga kommittén (2013-2015)Petter AasenOrdförande/ChairProfessor i utbildningsvetenskap, rektor vid Hogskolen i Buskerud og Vestfold, Norge Stefan AnderbergDocent i kulturgeografi, Lunds universitetJakob CromdalProfessor i pedagogiskt arbete, Linköpings universitetLisa Berlin ThorellDocent i psykologi, Karolinska institutetAnn-Carita EvaldssonProfessor i pedagogik, Uppsala universitetCecilia Kärnefelt HultbergProfessor i musikpedagogik, Kungliga Musikhögskolan i StockholmMikael LindahlProfessor i nationalekonomi, Uppsala universitetLisbeth LundahlProfessor i pedagogiskt arbete, Umeå universitetLars PetterssonProfessor i historia med inriktning mot kunskapsbildning och ämnesdidaktik,Högskolan DalarnaInga-Britt SkoghProfessor i teknikens didaktik, Kungliga Tekniska HögskolanRyszard SzulkinProfessor i sociologi med inriktning på arbete, organisation och personalfrågor, Stockholms universitet

Aktuella regeringsuppdrag• FOKUS – förslag till peer review-baserad modell för

fördelning av basanslag till universitet och högskolor

• SKOLFORSK – underlag till Skolforskningsinstitut

• Internationell rekrytering av framstående forskare, rådsprofessorsprogrammet och bidrag till framstående yngre forskare

• Förbättrad tillgänglighet till och underlättad användning av registeruppgifter för forskningsändamål

• Nationella riktlinjer för open access

FORSKNINGSFINANSIERING

Finansiärer av FoU i Sverige 2011Miljarder kr

Forskningsfinansiärer – myndigheter samt vissa stiftelser

Vetenskapsrådets forskningsstöd 2013Totalt 5,7 miljarder

Utbetalat stöd fördelat på grupper av stödformer 2013

Totalt 5671 miljoner kr

Fördelning av bidragsformen projektstöd 2013

Forskningens verktyg och infrastrukturÄmnesområden och andra större infrastrukturer, 2013

UTBILDNINGSVETENSKAP

Forskningsinriktning för utbildningsvetenskap 2014

Vetenskapsrådet ger stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden.  

Grundforskning inom utbildningsvetenskap handlar om lärande, undervisning, utbildning och bildning.

Avgörande vid bedömning av ansökningar är den vetenskapliga kvaliteten.

Våra bidrag inom utbildningsvetenskap

• Ca 300 ansökningar årligen• Beviljandegrad 12,8 % (2013)• Jämställdhet: Lägre beviljandegrad men längre

projekt/större medelbidrag för kvinnor 2013• Få sökande inom internationell postdok och

framstående yngre forskare• Ökad långsiktighet – hälften av beviljade

bidrag är till projekt på mer än 3 år.

Sökta och beviljade projektbidrag perioden 2007-2013

VärdhögskolaTotalt antal

ansökningar Beviljat

Genomsnittlig beviljningsgrad

2007-2013Göteborgs universitet 252 32 13Stockholms universitet 277 30 11Linköpings universitet 225 34 15Uppsala universitet 155 28 18Umeå universitet 136 23 17Lunds universitet 93 8 9Karlstads universitet 92 7 8Malmö Högskola 88 5 6Örebro universitet 65 12 18Södertörns högskola 62 3 5Luleå tekniska universitet 53 6 11Linnéuniversitetet 69 9 13Mälardalens Högskola 48 4 8Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping 40 3 8Högskolan i Borås 40 3 8Kungl Tekniska högskolan 38 2 5Karolinska Institutet 22 1 5Högskolan i Gävle 21 0Högskolan i Halmstad 21 0Högskolan i Kristianstad 20 2 10Mittuniversitetet 20 2 10Övriga (vardera <20 ansökningar) 92 12 13Totalt 1929 226 12

VR-utlysningar relevanta för utbildningsvetenskaphttp://vr.se/2.5b24e27d107949d9e3880000.html

Projektbidrag Projektbidrag ges för forskning för att lösa en definierad forskningsuppgift.

Projektbidrag – Lärande – hjärna – praktik Öka kunskapen om det ömsesidiga samspelet mellan pedagogisk praktik, barns lärande och hjärnans funktioner utifrån mång- och tvärvetenskaplig forskning.

Infrastrukturbidrag (planering, drifts- och bidrag till dyr vet. utrustning)Ge forskare ökad tillgång till infrastrukturer för forskning genom att bidra tillinvesteringar, drift, underhåll och användarstöd. Register, databaser.

KonferensbidragFrämja internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte. Konferensbidrag är ett sätt att ge forskare verksamma i Sverige möjlighet att anordna en konferens med internationellt erkända föredragshållare.

Internationell postdokMax två år sedan doktorsexamen. Bidragstiden är 18–36 månader. Minst två tredjedelar av bidragstiden ska tillbringas utomlands. 1 050 000 SEK per år varav 900 000 SEK är lönekostnader och 150 000 SEK är till forskningsomkostnader.

International Career Grant (INCA) Ge forskare möjlighet att tidigt i karriären utvecklas både inom sin forskning och som forskningsledare. Forskare som avlagt doktorsexamen för två till sju år sedan.

Bidrag till framstående yngre forskare (FYF)Finansiera anställningar, inklusive forskningsmedel för de allra främsta yngre forskarna. Tre MSEK per år under sex år. Forskare som avlagt doktorsexamen för sex till tolv år sedan.

Bidrag inom rådsprofessorprogrammet (2015)Skapa förutsättningar för de mest framstående forskarna att bedriva långsiktig forskning med stor potential och stort risktagande. Fem MSEK per år under tio år.

Lärande – Hjärna – PraktikÖka kunskapen om det ömsesidiga samspelet mellan pedagogisk praktik, barns lärande och hjärnans funktioner utifrån mång- och tvärvetenskaplig forskning.

De projekt som finansieras ska omfatta forskning om såväl lärande som hjärna och praktik, och fokusera på systematisk och vetenskaplig kunskapsbildning inom området.

•Söks av: Enskild forskare (projektledaren). Svensk doktorsexamen eller motsvarande utländsk examen.•Bidragstid: Längst fem år•Kostnadsslag: Bidraget kan omfatta alla slags projektrelaterade kostnader, exempelvis löner, resor, publiceringskostnader, mindre utrustning och avskrivningskostnader.

BEREDNINGSPROCESSEN

Beredning

Beredningsgrupper UVK har fyra beredningsgrupper med en indelning som är baserad på den områdesindelning för utbildningsvetenskap som vi tillämpar (nedan).

Beredningsgrupp Beteckning Innefattar områden Värden och föreställningar UVK-1 1 Utbildningshistoria

3 Värdefrågor Individens lärande UVK-2 4 Individens lärande

5 Grupprocesser Systemfrågor UVK-3 2 Utbildningssystem

7 Professioner 8 Effektstudier

Didaktik UVK-4 6 Didaktik

Utlysning, beredning och beslut

JAN FEB MAR APR MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC

UTLYSNING ANSÖKAN BEREDNINGS-ARBETE

BESLUT

För varje ansökan lämnar beredningsgruppen ett slutligt sammanvägt betyg på Vetenskapsrådets gemensamma sjugradiga betygsskala.

Randvillkor som beaktas är:

• Jämställdhet• Ålder

Randvillkor

ANSÖKAN

Förutsättningar

• Finansiera forskning av högsta kvalitet• Minska antalet ansökningar – större projekt,

längre perioder• Ständigt förbättra beredningsprocessen• PRISMA 2015

Hur ser en bra ansökan ut?

• Beaktar VR:s instruktioner• Tydlig bild av bakgrund, teori, tidigare forskning

som motiverar behov av studien• Tydligt syfte och tydliga forskningsfrågor• Tydlig bild av forskningsdesign, metod och

genomförande• Tydlig beskrivning av forskargruppen –

kompetenser och uppgifter• Etiska aspekter beaktas• Genomförandets olika aspekter och budget matchar

Lärosätets roll• Vad händer innan S-bilagan skrivs på?

• Process på lärosätet – Initiering– Ansvarig– Budget– Medverkande forskare– Samverkan andra lärosäten– Stöd i processen– ……….

• Koppling till strategi för lärosätet

ÄMNESÖVERSIKT UVK

Syfte

En ämnesöversikt tas fram under 2014 över det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet.

Översikten ska:

• beskriva det nuvarande tillståndet inom området samt identifiera styrkor, svagheter och utvecklingslinjer,

• tillsammans med motsvarande översikter för andra vetenskapsområden utgöra Vetenskapsrådets underlag till regeringen inför nästa forskningsproposition,

• kunna användas som underlag för UVKs prioriteringar och som referensmaterial inom Vetenskapsrådet och av andra i forskarsamhället.

Detta händer under året

• Forskare (26 st) - tematiska översikter – Kort lägesbeskrivning av forskningen inom det egna området,

styrkor och svagheter och trender – Workshop med utbildningsvetenskapliga kommittén

• Statistiska data om läget och utvecklingen• Infrastruktur frågor till Rådet för Infrastruktur (IFR)• UVK använder texter till en beskrivning av forskningen

inom området och tar fram rekommendationer• Diskussion och synpunkter via:

– Workshop och diskussion UVK– Lärosätesbesök– Webbforum 29 sept, 2 veckor

• Publicering i början av 2015.

Utbildningsvetenskaplig forskning saknar inte kärnor

Elisabet Nilfors, 2013

Tematisk indelningTidigare indelning i 8

områden

Ny tematisk indelning (inspirerad av OECD)

Utbildningshistoria

Utbildningssystem

Effektstudier

Värdefrågor

Individens lärande

Gruppprocesser

Didaktik

Professioner

Summa

1. Utbildningspolitik, utbildningssystem och organisation av utbildning

15 22 8 5 4 1 55

2. Sociala aspekter på utbildning

2 3 2 14 5 3 2 31

3. Undervisning, kommunikation och lärande

3 3 11 2 13 1 33

4. Ämnesdidaktik 1 1 3 3 7 26 41

5. Utbildning för lärare och andra professioner

2 1 1 5 4 5 7 25

Totalsumma 20 29 14 26 32 9 46 9 185

Bidragsformer och finansiärer

Totalt beviljat belopp 2009-2013 (tkr) Bidragsform FORTE RJ VR Summa

Projektbidrag 58 460 40 128 909 196 1 007 784

Forskarskolor 167 770 167 770

Personstöd 1 360 91 444 92 804

Övrigt 12 000 29 587 41 587

Summa 71 820 40 128 1 197 996

1 309 944

1. Utbildningspolitik, utbildningssystem och organisation av utbildningUtbildningspolitik och utbildningspolitiska reformer i grundläggande utbildningUtbildningspolitik och utbildningspolitiska reformer i högre utbildningOrganisation och ledning i utbildningssektornForskningsbaserad skolutvecklingUtbildningsindikatorer och internationella kunskapsjämförelser

Utbildningssystem: Jämlika chanser och social reproduktion

2. Sociala aspekter på utbildningMedborgar- och demokratifostranLikvärdighet och jämställdhet i utbildning Mobbning och åtgärder mot mobbningNyanlända i utbildningssystemetLärande och flerspråkighet i mångkulturella miljöer

3. Undervisning, kommunikation och lärandeLärandeprocesser, kommunikation och meningsskapandeLärande, hälsa och kroppBetyg och bedömningMultimodalt lärande och digitala verktygSpecialpedagogik/inkluderande pedagogik

4. ÄmnesdidaktikÄmnesdidaktik inom NA/MA/Tekn.Ämnesdidaktik inom ämnet svenska (inkl. läs- och skrivinlärning)Ämnesdidaktik inom humaniora (exkl. språk) och samhällsvetenskapÄmnesdidaktik inom språk (även flerspråkighet)Ämnesdidaktik inom estetiska och praktiska ämnen

DESSUTOM:Lärande i några särskilda sammanhangSmå barns lärandeVuxnas lärande och lärande i yrkeslivetLärande i högre utbildningInformellt lärande – ungas lärande under fritiden

5. Utbildning för lärare och andra professionerLärares profession och utbildningProfessionsutbildning (annan)

1. Utbildnings-politik, utbildnings-

system och organisation av

utbildning28%

2. Sociala aspekter på utbildning

15%3. Undervisning, kom-munikation och lärande

18%

4. Ämnesdidaktik27%

6. Utbildning för lärare och andra professioner

12%

Förskola8%

Grundskola och förskola

4%

Grundskola25%

Grundskola och gym-nasieskola

12%

Gymnasie-skola9%

Särskola0,4%

Vuxen-utbild-ning1%

Flera skol-former/nivåer21%

Högre ut-bildning

15%

Informellt lärande1%

Lärande i yrkeslivet3% Annan skolform/nivå 1%

Område / tema FörskolaGrundskola och förskola Summa

1. Utbildningspolitik, utbildningssystem och organisation av utbildning  2  2  4

Utbildningspolitik och utbildningspolitiska reformer i grundläggande utbildning 1 1

Utbildningssystem: Jämlika chanser och social reproduktion 1 2 3

2. Utbildningens sociala sammanhang  1  3  4Lärande och flerspråkighet i mångkulturella miljöer 1 1

Medborgar- och demokratifostran 2 2

Övergångar och vägledning 1 1

3. Undervisning, kommunikation och lärande  5  4  9Lärande, hälsa och kropp 2 1 3

Lärandeprocesser, kommunikation och meningsskapande 3 1 4

Multimodalt lärande och digitala verktyg 2 2

4. Ämnesdidaktik  10  1  11Ämnesdidaktik inom na/ma/tekn 5 1 6

Ämnesdidaktik inom ämnet svenska 2 2

Ämnesdidaktik övriga/flera ämnen 3 3

5. Utbildning för lärare och andra professioner  2 1   3

Lärares profession och utbildning 2 1 3

Totalsumma 20 11 31

Forskning om förskolan

Behov av nationell infrastruktur för utbildningsvetenskap 2015-2020REGISTERBASERAD FORSKNING INOM UTBILDNINGSVETENSKAP• registerbaserade studier på skol- och skolklassnivå med möjlighet

att koppla elevprestationer (betyg, nationella prov, gymnasieval) till kontextuella uppgifter på skolnivå, t. ex lärares arbetsförhållanden, klasstorlek, lärares utbildningsbakgrund,

• insamling och distribution av uppgifter om aktuella interventioner (NTA, Lärarlyftet m.m.) som underlag för storskaliga longitudinella studier,

• systematiska analyser av samhällsinformation relaterade till individdata inom det utbildningsvetenskapliga området,

• utveckling av befintliga registerdata för att använda i internationella komparativa studier,

• att främja nordisk samverkan inom infrastrukturområdet avseende utbildningsvetenskap, t.ex. länkning av registerdata.

Databaser• Allmänt behöver databaser utvecklas liksom nya

tekniker och metoder för hantering av data - få studier bygger vidare på tidigare forskningsresultat i avsaknad av tillgång till- och okunskap om lagringsmetoder och befintliga databaser,

• Storskaliga studier och longitudinella data har en potential som inte utnyttjas tillräckligt,

• En ny longitudinell kohortdatabas behöver utvecklas.– Förslaget till en svensk kohortstudie, den s.k.

Olivträdsutredningen, 2006 har inte materialiserats - studera barns utveckling och lärande från födseln, ojämlikhet i utbildning, barns och ungas erfarenheter från förskola och tidiga skolgång, samt deras fortsatta studier, utbildnings- och yrkesval i relation till skilda kontextuella betingelser och faktorer såsom hälsa/ohälsa.

Frågor

• Indelning i ämnesområden och teman

• Viktigaste områden att utveckla

• Infrastruktur

• Forskning om lärande i skolanGRUNDFORSKNINGTILLÄMPAD PRAKTIKNÄRA FORSKNING

Antal ansökningar per bidragsform

 

Utlysning

Projektbidrag (U)

Projektbidrag Lärande-hjärna-praktik (U)

Bidrag till framstående yngre forskare (HS, U, KF)

2014

259

11

52

2013

262

utlystes ej

157

International Career Grant (alla områden) 98 utlystes ej

Swedish Research Links (alla områden) 103 137

Forsknings-/kunskapsöversikter:• Joanna Giota: Individualiserad undervisning• Thom Axelsson: Barns och ungas utbildning i ett segregerat samhälle• Charli Eriksson: Kunskap om hälsa och lärande• Geschwind/Forsberg: Forskning om högre utbildning (kommande)• Sven Persson: Likvärdighet i förskolan (kommande)

Konferensen Resultatdialog• 20-21 november i Jönköping

Forskning pågår• Sök bland pågående projekt på vr.se

Synliggöra utbildningsvetenskaplig forskning

Internationella satsningar och samarbeten

• Horizon 2020• NORDFORSK – ”Education for tomorrow”• ESFRI – European Strategy Forum for Research

Infrastructures (fem initiativ inom humaniora & samhällsvetenskap)

• Bilaterala samarbeten (Brasilien, Sydkorea…)• Samverkan NSF – teknik, na, ma• OECD – Kartläggning av utbildningsforskning och

utvecklingsarbete i Europa

TACK!

SKOLFORSK

Uppdrag att kartlägga forskningsresultat med relevans för skolväsendet 

”The GAP”

Bild: Nether lands Init iat ive for Educational Research

Medicine, science, technology

Reading suggestion: Burkhardt, H. & Schoenfeld, A (2003). Improving Educational Research: Toward a More Useful, More Influential, and Better-Funded Enterprise. Educational Researcher . Bild: johan.lithner@umu.se

Education

Research

Development

Development

PracticeResearch

Practice

Kartläggningar av skolforskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolan

I - IIInventering av koncept och

modeller, nationella,

nordiska och inter-nationella

III - IVProblem-

inventering trans-formation

teori/praktik/policy

VIIMetoder för att

utarbeta systematiskakunskaps-översikter

VIIIForsknings-basering av

lärar-utbildning

Kartläggning av forskningsresultat – specifika forskningsfrågor IX A

Internationella komparativa studier

IX EMatematik

IX DTidig

intervention förskola

IX CLäs och

skriv

IX BInkludering/

special-pedagogik

V - VIRelevanta fråge-

ställningar praktik/policy

Underlag för att underlätta den nya myndighetens initiala arbete

X - XIBedömning

&Betyg

XIIKartläggning

av svenskpraktiknära skol-

forskning

Delprojekt I. Magnus Levinsson, Göteborgs universitet

Delprojekt II. Tine Pröitz, Høgskolen i Buskerud og Vestfold

Delprojekt III. Glenn Hultman, Linköpings universitet

Delprojekt IV. Karin Rönnerman, Göteborgs universitet

Delprojekt V. Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet

Delprojekt VI. Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet

Delprojekt VII. Tine Pröitz, Høgskolen i Buskerud og Vestfold

Delprojekt VIII. Ninni Wahlström, Linnéuniversitetet

Delprojekt IX. A. Sverker Lindblad, Göteborgs universitet

Delprojekt IX. B. Claes Nilholm, Malmö högskola

Delprojekt IX. C. Karin Taube, Umeå universitet

Delprojekt IX. D. Ingegerd Tallberg Broman, Malmö högskola

Delprojekt IX. E. Andreas Ryve, Mälardalens högskola Per Nilsson, Örebro universitet

Delprojekt X. Viveca Lindberg, Stockholms universitet

Delprojekt XI. Christian Lundahl, Örebro universitet

Delprojekt XII. Mina O’Dowd, Lunds universitet

Ansvariga forskare

Följande personer ingår i referensgruppen:

Mikael Alexandersson, Högskolan i HalmstadHelena Bjelvenius, SKLIngrid Carlgren, Stockholms universitetKarin Hermansson, IFOUSAnna Jändel-Holst, Lärarnas RiksförbundFredrika Fredmark, FriskolornaLena Linnerborg, SkolledarnaEva Minten, SkolverketLena M Olsson, LärarförbundetThomas Persson, Stockholms stad

Referensgrupp