UTMANINGEN - Exergiakademin · UTMANINGEN – forskare om en hållbar mänsklighet Utgivare Vetenskapsrådet, 103 78 Stockholm ISBN 978-91-7307-131-4 Ansvarig utgivare Birgitta Myrman,

I stället för att överutnyttja våra ekosystem måste vi förvalta dem för vår egen framtida välfärd. Det handlar om att våra barnbarn också ska ha näringsrik mat på bordet och rent vatten att dricka och bada i. Det säger forskare i den här populärvetenskapliga boken om hur vi kan sköta vår jord bättre.

Men hur förvaltar vi våra ekosystem på ett smart sätt? Hur påverkar klimatförändringen? Vem har ansvar för vad? Handlar det om ny teknik eller politik? Måste vi ändra livsstil?

I Utmaningen får du en mångvetenskaplig bild av lösningar för en hållbar framtid. Forskare, med expertis inom bland annat systemekologi, nationalekonomi, statsvetenskap, fysik, psykologi och pedagogik debatterar allt från globala avtal till vad vi själva kan göra i vår vardag.

PRISGRUPP

FPOCKETSTANDARD

pocketeradpopulärvetenskap

UTMANINGEN– forskare om en

hållbar mänsklighet

UTM

AN

ING

EN

pocketera

d p

op

ulä

rvetenska

p

UTMANINGEN

Pocketerad populärvetenskapPocketerad populärvetenskap (Pop) är en bokserie från Vetenskapsrådet som ger en lättillgänglig och samlad bild av var forskningen står i en aktuell samhällsfråga. I böck-erna får läsaren möta forskare från olika områden som berättar utifrån sina forskningsperspektiv. Pop-böckerna ger läsaren en chans att bilda sig en uppfattning om angelägna samhällsfrågor.

Tidigare böcker i Pop-serienDär guld glimmar blått – forskare om den lilla nanorevolutionen (2007)Bakom vansinnet – forskare om psyke, våld och rädsla (2007)Den hemliga koden – aktuell forskning om läsning (2006)

UTMANINGEN – forskare om en hållbar mänsklighet

Utgivare Vetenskapsrådet, 103 78 Stockholm

ISBN 978-91-7307-131-4

Ansvarig utgivare Birgitta Myrman, Vetenskapsrådet

Redaktör Kristina Sundbaum, Vetenskapsrådet

Skribenter Karl-Johan Börjesson, Annika Olofsdotter,

Jessica Rydén

Språkgranskare EW Textproduktion

Redaktionsråd Bengt Westerberg (ordförande), Johanna

Björklund, Carl Folke, Sverker Jagers, Cecilia

Lundholm, Fredrik Moberg, Sverker Sörlin

Illustratör Liselotte Watkins

Grafisk formgivare Erik Hagbard Couchér

Tryck CM Digitaltryck, Bromma 2008

UTMANINGEN– forskare om en hållbar mänsklighet

Läs mer på webbplatsen forskning.se. Missa inte Planeten som bjuder på nytänkande, interaktiva kunskapsscener fyllda med fakta, illustrationer, filmer och animeringar om människans påverkan på vår planet.

InnehållFör vårA bArNbArNs skUll 9

Vi hör ihop 10Utmaningen gäller mer än växthusgaser 12Billigare att agera nu 14Fog för optimism – lösningar finns 15

HUr GjordE vI Förr I TIdEN? 21Myten om det ekologiska helgonet 23Från statisk skapelse till föränderlig planet 24Sen upptäckt i mänsklighetens historia 26Hållbarhet och tillväxt – en ohelig allians? 30Klimathotet – några nedslag i historien 32Begreppet hållbar utveckling och dess historia 33

vAd är dET vI MåsTE lösA? 37Ekosystemens immunförsvar – resiliens 38Millennium Ecosystem Assessment 42Flippade ekosystem 44Jakten på den perfekta grödan 48Ostburgare beroende av pollinering 52Mångfalden viktig för att klara bakslag 52Beroende av utländska ekosystem 54Klimatförändringens effekter 57

dAGs För MobIlIsErING, MEN HUr Gör vI? 63Hoppet växer i takt med hotet 64Stigbundenhet försenar förändringar 65Bra att börja i det lilla 67Samspel mellan politiker, medborgare

och företag 71Från Folkets hus till Facebook 75Idealister eller ekonomiska realister? 76Ingen patentlösning för miljövänligt beteende 78Miljövärdet måste aktiveras i vardagen 80

sE MöjlIGHETEr I sTällET För HoT 85Tron på att kunna påverka viktig 88Traditionsbyte på gång inom skolan 89Värdefrågor utmanar lärare och elever 90Kontakt med djur engagerar unga 92

vAd kAN jAG GörA? 95Från 12 till 2 ton utsläpp per person och år 98Klimatsmarta middagar 99Mer grönsaker och mindre kött 101Energieffektiva bostäder 104Thailandsresorna i topp bland klimatbovarna 108Bilen – vän eller fiende? 110Mer lön, större miljöpåverkan 112

lösNINGAr För ETT FrAMTIdA HållbArT sAMHällE 117Kartor med vägval 119Behov av helhetstänk i teknikutvecklingen 121Mindre konsumtion en lösning? 128Prislappar och utsläppsrätter 135Det räcker inte med skatter och utsläppsrätter 141Motivation genom handelsregler 145Värdera ekosystem 146Innovativa lösningar, lokala samarbeten 149

FråN oljEpANNA TIll solpANEl 153Hur länge räcker oljan? 154Kärnkraft – avveckla eller utveckla? 156Stor potential för solenergi 159Vind och vatten 160Från fossil till bio 163Etanol – en återvändsgränd? 168Sluta slösa – fokusera på energieffektivisering 170

vEM bär ANsvArET För vAd? 173Allmänningens tragedi 175Ansvar för kommande generationer 176Historisk skuld 178För stort hopp till tekniken? 181Utvecklingsländerna drabbas värst 182Vatten en nyckelfråga 183Konflikter och samarbete 186Klimatflyktingar 188

ANTA UTMANINGEN 192Attitydförändring på gång 193Lyckade exempel 194Tekniken är inte värdefri 197Öppna ögonen 198

ForskNINGsoMrådEN 200

ordFörklArINGAr 205

skrIbENTEr 208

ForskArE ocH prAkTIkEr soM MEdvErkAr I bokEN 209

UTMANINGEN 9

För våra barnbarns skull

Av ANNIkA OLOfSDOTTeR

fORSkAReCarl folke – professor i naturresurshushållning, Stock-

holms universitet, chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, forskningschef för Stockholm Resilience Centre

10 UTMANINGEN

Det är svårt att få perspektiv på vårt liv på jorden. Med hjälp av datorprogram kan vi se planeten hänga som en boll i rymden, och zooma in så nära så att vi hittar våra egna hem bland alla miljontals andra hem. Men det är svårt att få en bild över hur alla djur, växter, mikroorganismer och människor lever tillsammans i ett ständigt pågående samspel.

Människan har lyckats skapa ett datorprogram som ger oss ett fascinerande perspektiv på vår plats på planeten. Men trots våra miljoner år på jorden, har vi långt ifrån full kunskap om hur våra ekosys-tem fungerar och vilken nytta alla olika livsformer gör. Som människor är vi en del av naturen och är beroende av att jorden förser oss med ren luft, mat, vatten och andra ekosystemtjänster. Naturen ger oss dessa tjänster gratis. Hela vår globala sociala miljö och ekonomi bygger på att ekosystemen fungerar och ger oss det vi behöver.

Vi hör ihopVi vet att vi är en del av ett myllrande nätverk av liv på jorden. Vi börjar nu också förstå att vi påverkar den i allt för stor utsträckning – människans livsstil fungerar inte länge till, det måste till en förändring. Vad vi gör här i Sverige påverkar ekosystem på andra sidan planeten, en liten ögrupp mitt i Stilla havet eller en bergssluttning i Costa Rica. Människor,

UTMANINGEN 11

ekosystem och ekonomi världen över hör ihop. Vi är beroende av en internationell marknad för att få mat, varor och tjänster. Svenskar använder jord-bruksmark, skog och hav även utomlands. Fisk som fångas utanför Chile, Spanien och Afrika transpor-teras till fabriker för omvandling till pellets som se-dan slussas vidare över land och hav till annan plats på planeten för att bli mat till jätteräkor. Räkor som i sin tur skickas vidare ut i världen för att slutligen hamna i din stekpanna tillsammans med vitlök och chili, också de importerade. Att vi köper och äter dessa importerade godbitar, har betydelse för en mängd ekosystem, människor i arbete och penga-flöden. Men vi är sällan medvetna om vad våra val i affärernas frysdiskar innebär.

Världshandeln ger oss mycket gott, påpekar Carl Folke, professor i naturresurshushållning, chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi och forsk-ningschef för Stockholm Resilience Centre. Men dagens produktion av varor innebär att vi tar ut för stora resurser på en gång. I det långa loppet kommer det att ge mindre mängder vatten, mat och ekosystemtjänster för världens befolkning, som dessutom ständigt ökar. Människans påver-kan på naturen är inget nytt, men i dag sker ne-gativa störningar i större skala och i snabbare takt än tidigare. Vår tillvaro äventyras när vi tar ut för mycket resurser, släpper ut föroreningar och

12 UTMANINGEN

påverkar ekosystemens förmåga att samspela och förändras.

Utmaningen gäller mer än växthusgaser Vi vet sedan länge att utsläppen av försurande äm-nen och andra luftföroreningar, gifter, ozonnedbry-tande kemikalier och övergödande ämnen måste minska. Vi vet att ekosystem inom det konventio-nella jord- och skogsbruket och industrifisket över-utnyttjas runt om i världen. Allt fler tar också till sig det forskarna säger: att det är mycket sannolikt att merparten av den globala temperaturökningen sedan 1990-talets mitt, beror på människans utsläpp av växthusgaser och att vi därför drastiskt måste minska utsläppen.

Men i vår iver att komma till rätta med ett en-skilt problem som den globala uppvärmningen – hur komplext det än är – får vi inte blunda för att det också finns andra stora utmaningar än utsläpp av växthusgaser. Debatten om klimatförändringen får inte skymma betydelsen av att våra ekosystem fung-erar. Klimatförändringen är i sig ett miljöproblem med globala proportioner som måste åtgärdas, men i diskussionen får vi akta oss noga för att endast foku-sera på nya energisystem.

– Det hjälper inte att bara minska fossila bräns-len för att nå en hållbar utveckling. Den allt ökande

UTMANINGEN 13

globala uppvärmningen minskar av att vi övergår till alternativa fossilbränslefria energikällor, och det behövs. Men nya energilösningar kan ställa till stor förödelse om man inte tar hänsyn till världens eko-system och människors förutsättningar, säger Carl Folke.

Nya energilösningar kan inte heller lösa andra miljöproblem som utfiskningen av vissa fiskarter, utsläppen av tungmetaller i vattendrag, eller beho-vet av att få tillbaka insekter som pollinerar grödor till jordbruk som drivs för intensivt.

Människan en nyckelspelare Hållbar utveckling är för vissa ett uttjatat begrepp, men det är ett faktum att vi måste tänka långsiktigt och mer kvalitetsinriktat. Kvalitet som håller länge. I stället för att överutnyttja ekosystemen behöver vi förvalta dem för vår egen framtida välfärd, så att också våra barnbarn ska ha näringsrik mat på bordet och rent vatten att dricka och bada i. Naturen be-höver skötas och användas så att dess kapacitet och motståndskraft förbättras på lång sikt.

Planeten behöver en långsiktigt hållbar utveck-ling när det gäller såväl ekonomisk som ekologisk och social utveckling.

– Vi måste sluta hävda att vi har gjort oss obero-ende av naturen och att vi klarar oss med ny teknik i stället för ekosystemens arbete. Människan är en

14 UTMANINGEN

nyckelspelare på planeten och har så stor inverkan att vi formar dess utveckling, säger Carl Folke. Vi måste börja uppskatta ekosystemens ”gratistjäns-ter” och vi behöver stödja detta arbete i stället för att störa det.

Billigare att agera nuForskare världen över framhåller att vi måste börja agera. Ekosystem som väl har förstörts är mycket dyra att återskapa. Om det över huvud taget går. Det är billigare att göra något åt saken från början. Den brittiske ekonomen Nicholas Stern rapporterade 2006 (Sternrapporten) att en begränsning av utsläpp av växthusgaser för att undvika klimatförändringens värsta följder, kostar ungefär en procent av världens bruttonationalprodukt (bnp) per år. Att inte göra nå-got kan få världsekonomin att krympa med minst fem procent per år, nu och i all framtid. När man vidgar skalan av risker och följder, kan skadorna sti-ga till 20 procent av bnp eller mer.

fn:s Human Development Report från 2006 hänvisar till forskning som räknat ut att varje dollar som in-vesteras i vatten och sanitet i genomsnitt genererar ytterligare åtta dollar. Det handlar främst om investe-ringar för att undvika kostnader som förknippas med utgifter för hälsovård samt förluster i produktivitet och arbetskraft i några av världens fattigaste länder.

UTMANINGEN 15

Fog för optimism – lösningar finnsVi tjänar på att agera nu. Men hur vi ska åstadkom-ma ett hållbart samhälle har forskare ibland olika åsikter om. De flesta är ense om att teknisk utveck-ling spelar en stor roll för framtiden, men allt fler höjer sin röst för att vi samtidigt måste ändra vårt sätt att se på livsstil, konsumtion och materiellt väl-stånd. Vi har inget val och vi måste nå dit med inter-nationella och rättvisa överenskommelser. Mycket kommer att förändras, lokalt och globalt. Men hur? Vilken roll spelar vi enskilda individer och vad be-höver avgöras av eu? Är det högteknologi eller po-litiska beslut som ska göra jobbet, eller både och? Går det att mobilisera kraft och vilja för att åstad-komma den förändring vi behöver? Och hur kan jag själv påverka?

Vad vi gör med vår livsmiljö i dag har betydelse för människans fortsatta utveckling. Kanske låter det skrämmande, men det är också en möjlighet.

– Utmaningen nu är att utvecklas i samspel med ekosystemen. Vi måste räkna in och stärka ekosys-temens kapacitet att understödja samhällets utveck-ling. Vi får inte låta dem kollapsa utan måste stärka ekosystemens anpassningsförmåga. Samhället behö-ver förändras och gå mot en ny riktning för att klara detta, säger Carl Folke.

Han betonar att vi står inför ödesfrågor som hand-lar om våra kulturers framtid.

16 UTMANINGEN

Om vi urholkar naturens förmåga att klara av för-ändring och vidareutvecklas samtidigt som kli-matförändringen gör jorden varmare, finns risk att ekosystemen tippar över till improduktiva tillstånd. Detta kan starta stora befolkningsström-mar av miljöflyktingar som i sin tur kan påverka världsekonomin, fn-systemet och fredsprocesser. Hur kan vi som samhälle organisera oss för att ha beredskap för sådana situationer? Regioner med brist på färskvatten lever många gånger redan i dag under konflikter om vattnet, men det finns också exempel på samarbeten som kunnat överbrygga konflikter.

Även människan och våra samhällen behöver ha förmåga och social kapacitet att anpassa sig och ut-vecklas när invanda förutsättningar rubbas. Enligt Carl Folke behöver vi normer och regler i samhället som stärker förmågan att klara av förändringar i ti-der av varmare klimat och försämrade ekosystem.

– Kan eu:s system hantera en situation utan vat-tenförsörjning i Spanien och Italien under fem år? Hur agerar omvärlden om inte Himalayas glaciärer kan leverera sötvatten nedströms till Bangladesh och folk i miljontals flyttar därifrån, frågar han.

Ekosystemen är inte bara någon marginell före-teelse utan är grundvalen för en positiv samhällsut-veckling. Vi kan nå en ekologiskt hållbar samhällsut-veckling om vi ändrar vårt perspektiv och beteende. Men vår värderingsgrund och världsbild behöver

18 UTMANINGEN

förändras. Och det håller redan på att ske. Carl Folke tror att en mental ”tipping point” har nåtts. Allt fler förstår att människan är beroende av en livskraftig biosfär.

– Ju snabbare denna mentala process går, desto större chans har vi att leva kvar och utvecklas som art.

UTMANINGEN 21

Hur gjorde vi förr i tiden?

Av JeSSICA RyDéN

fORSkAReSverker Sörlin – professor i miljöhistoria, Kungliga

tekniska högskolan, forskningsledare vid Stockholm Resilience Centre

22 UTMANINGEN

Att människans negativa påverkan på våra ekosys-tem har förvärrats under 1900-talet betyder inte att våra föregångare hyste större omsorg om naturen. Redan under förhistorisk tid orsakade jägare och samlare storskaliga förändringar i dåtidens ekosys-tem. Skövling av skog och ensidig odling förstörde jordar. Mängder av djurarter utrotades. Det här be-rättar Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan och forskningsledare vid Stockholm Resilience Centre, som forskat om människans förhållande till naturen genom histo-rien.

– Klimatförändringar och infektioner kan ha bi-dragit till utrotningen av vissa djurarter, men troli-gen var människors jakt en viktig orsak, säger han.

Notan blev dyr för naturen. I Australien, Sydame-rika respektive Nordamerika dog mellan 70 och 85 procent av de större djuren ut.

– Det här mönstret går igen i stora delar av värl-den och under alla historiska perioder, säger Sverker Sörlin. Det är en myt att människan tidigare levt i harmoni med naturen.

Att förstörelsen av ekosystemen inte var lika om-fattande förr som i dag, handlar om att människorna på jorden var betydligt färre och inte hade tillgång till fossila bränslen och dagens teknik. I dag är de negativa effekterna på ekosystemen globala, vilket innebär att hela mänsklighetens överlevnad faktiskt står på spel.

UTMANINGEN 23

Myten om det ekologiska helgonet Inte minst européernas kolonisering av det som kallades den nya världen fick förödande konsekven-ser. Förutom att sprida sjukdomar förde européerna med sig växter och djur som slog ut den lokala flo-ran och faunan. Ett exempel är Nya Zeeland, där de erövrande britterna totalt förändrade växtlighet och djurbestånd. Det i dag så typiska landskapet med ängar, betande får, svärmande bin och sparvar är helt och hållet ett resultat av européernas framfart.

Det här innebär inte att ursprungsbefolkningarna var några ekologiska helgon som levde i samklang med naturen, förklarar Sverker Sörlin. Maorier, in-dianer och andra folkslag har även de bidragit till att en mängd arter försvunnit. På den isolerade ön Ha-waii hade exempelvis folket utrotat kanske mer än femtio fågelarter redan före James Cooks ankomst till ön år 1778.

– Nu behöver inte det här betyda att man ska gå från svart till vitt och påstå att människor tidigare i historien generellt var lika tanklöst exploaterande som vi har varit, poängterar Sverker Sörlin. Snarare handlade det om okunskap. Människor som började odla och hugga ner mer och mer skog upptäckte kanske att det ledde till utarmning av jorden, men det var inget som de visste i början. Och framför allt – de kunde flytta vidare till nya marker.

Respekt och en nära relation till djur och natur fanns också hos tidigare folkslag, men man hade

24 UTMANINGEN

knappast några djupsinnigare teorier om hur olika djur- eller växtarter skulle fortleva. Inte ens de nord-amerikanska indianerna som brukar lyftas upp som ett föredöme i sin omsorg om kommande generatio-ner hade sådana tankar.

– Läser man skildringar av hur indianer levde på 1600- och 1700-talet förstår man att de dödade djur i ganska stor skala, säger Sverker Sörlin. Visst kände de respekt för djurets väsen och särskilda egenska-per, men hur djurbeståndet skulle bevaras och var de geografiska gränserna för denna omsorg skulle sät-tas, kan man inte gärna tänka sig att de hade några säkra kunskaper om.

Från statisk skapelse till föränderlig planet

Den typ av världssamvete för naturen som finns i dag kräver en uppfattning om jorden som helhet. Omsorgen förutsätter dessutom kunskap om hur jorden förändras. Båda dessa företeelser är tämligen nya i mänsklighetens historia, påpekar Sverker Sörlin och beskriver utvecklingen i Västerlandet.

– Att vi har en gemensam jord var något man i Västerlandet började ta till sig under 1500-talet för första gången – först då hade den ju kringseglats. Att den kan förändras dök upp som idé under 1600- talet. Tidigare hade den bibliska bilden av jorden som en färdig och fulländad skapelse varit förhärskande. Möjligen skulle den en gång i framtiden gå under.

UTMANINGEN 25

Synen på jordens historia var dock radikalt annor-lunda än den som forskare arbetar med i dag.

– Tidsskalan utökades kontinuerligt, men det är mycket sent in i vår tid som vi har förstått att uni-versum har en historia på flera miljarder år, berättar Sverker Sörlin. Darwin var till exempel mycket be-kymrad över att tidsskalan för jorden inte räckte för att han skulle få ihop sin teori om evolutionen. På den tiden utgick man från en tidsskala på tiotusentals år.

Upptäckten att det funnits istider gjordes i mit-ten av 1800-talet. Glaciärforskare och naturgeogra-fer var bland de första att notera förändringar i just klimatet. Under 1900-talet har sedan kunskapen om klimatförändringar successivt ökat och redan på 1940-talet pågick en intensiv diskussion om det som då kallades ”klimatförbättringen”.

Ett avgörande bidrag till förståelsen av växthus-effekten kom klimatforskaren Charles D. Keeling med. År 1958 började han mäta koldioxidhalten i atmosfären på Manua Loa på Hawaii. Mätningar genomfördes sedan årligen och gav forskare allt fler bevis för att vi människor har ett globalt inflytande över klimatförändringen, berättar Sverker Sörlin.

– Hypoteser om fossila bränslen fanns redan på 1930- och 40-talet, men slog igenom runt 1980. Sedan dess har forskarsamhällets majoritet rört sig tydligt i en och samma riktning – att det pågår en av männis-kan framkallad uppvärmning av atmosfären.

Men det riktigt stora genomslaget i opinionen har kommit under det senaste årtiondet och politiska

26 UTMANINGEN

åtgärder har egentligen inte börjat på allvar, konsta-terar Sverker Sörlin. Det räcker alltså inte med att kunskap finns till hands; det är mycket annat som avgör om den tillämpas.

Läs mer i kapitlet Dags för mobilisering, men hur gör vi?

Sen upptäckt i mänsklighetens historiaKunskapen om hur det ekologiska samspelet fung-erar och människans roll i ekosystemen, är ännu ny-are än kunskapen om hur klimatet förändras. Visser-ligen lanserades begreppet ekologi redan 1867, men det är faktiskt först under 1990-talet som forskarna kunnat beskriva hur komplicerade och oförutsäg-bara ekosystemen är.

– Det är viktigt att hålla de här tidsskalorna i minnet när man ställer frågan varför vi inte reagerat tidigare på globala miljöförändringar, säger Sverker Sörlin. Min poäng är att upptäckten av människans roll i ekosystemen och påverkan på klimatet har en relativt kort historia om man tänker på hur många generationer som funnits sedan antiken eller medel-tiden.

Inte heller har vi tänkt på att mäta vårt uttag av jordens resurser särskilt länge, förklarar Sverker Sörlin. Först för kanske tio år sedan hade forskarna utvecklat någorlunda tillförlitliga metoder för att beskriva hur vi övertrasserar jordens konto.

28 UTMANINGEN

Bekymrade kolonitjänstemän först med naturskyddParallellt med en stigande medvetenhet kring hur människan tär på jordens resurser, har också mot-krafter vuxit fram. Redan på 1600-talet togs de första stegen mot ett modernt naturskydd och miljölag-stiftning. Skådeplatsen var de tropiska öar som ex-ploaterades hårt av fransmän, tyskar och holländare. Öarnas begränsade yta gjorde att skadorna blev över-blickbara och tydliga.

– Många kolonialtjänstemän reagerade starkt när de såg resultatet av skogsskövling, odling, och får-skötsel, berättar Sverker Sörlin. Skogen växte inte upp igen sedan den huggits ner. De betande djuren i kombination med häftiga regn skapade marker dis-ponerade för erosion och jordskred.

Resultatet blev att en del tjänstemän startade program för naturskydd, försökte hitta på metoder för att stoppa utarmningen och fick de styrande på hemmaplan att införa lagstiftning.

Det dröjde dock in på 1900-talet innan idéerna om naturskydd slog igenom på bredare front i Europa.

– Till skillnad från i dag förstod man dock inte att människans påverkan på naturen är så storskalig och gränsöverskridande, säger Sverker Sörlin. Man inrät-tade nationalparker och naturreservat för att skydda naturen och insåg inte att det inte går att freda några områden från förändring och påverkan. Dessutom täcker ju parkerna och reservaten bara några få pro-cent av jordens beboeliga landyta och nästan ingen-ting av oceanerna.

UTMANINGEN 29

Militärforskning och boksuccé födde den moderna miljörörelsenDen moderna miljörörelsen etablerades först un-der 1960-talet. Frågor om miljögifter, övergödning av vattendrag, försurning och oljeutsläpp var bland de första som hamnade på den politiska dagord-ningen. Biologen och författaren Rachel Carsons bok ”Tyst Vår” kom ut 1962 och gav eko över hela världen. Hennes appell för att stoppa utsläppen av insektsbekämpningsmedel som dödade småfåg-lar resulterade i ett ökat miljöengagemang, även i Sverige.

Men att miljöproblemen kom upp på världsagen-dan under 1960-talet berodde inte bara på en gryende miljörörelse eller enskilda miljökämpar som Rachel Carson, berättar Sverker Sörlin.

– Ser man lite mer osentimentalt på historien för-står man att det var insikter från en rad forsknings-discipliner som tillsammans gav den nya kunskapen. Inte minst den militärt motiverade forskningen bi-drog till en ökad kunskap på miljöområdet.

Exempelvis gjorde man viktiga upptäckter kring klimatförändringar då forskare deltog i militära pro-jekt i Arktis och på Antarktis på 1950- och 60-talen. Även forskning om insektsbekämpning och tropik-medicin för militära behov gav viktiga insikter om hur ekosystemen fungerade.

Under åren har vårt förhållande till naturen bli-vit allt mer reglerat. Miljölagstiftning, gränsvärden, skatter och olika typer av regleringar har införts på

30 UTMANINGEN

miljöområdet och miljöengagemanget har etablerats hos västvärldens medborgare. Från 1970-talet växer också den civila miljöforskningen kraftigt.

– Överlag kan man säga att det parallellt med his-torien om den expanderande förstörelsen i världen, finns en annan historia om ökande kunskap och fler åtgärder för att rätta till det människan ställt till med i naturen, säger Sverker Sörlin.

I allt väsentligt har upptäckten av miljöproblem kommit under andra hälften av 1900-talet, under-stryker han.

– Visst kan man tycka att vi borde ha löst det här problemet på några decennier, men då måste man betänka att de drivkrafter vi byggt våra sam-hällen på – att öka välståndet och den ekonomiska tillväxten – är väldigt starka. Alla spelregler är upp-gjorda för att detta ska fortsätta.

Hållbarhet och tillväxt – en ohelig allians?

Just frågan om ekonomisk tillväxt är på ett intres-sant sätt sammankopplad med begreppet ”hållbar utveckling”, berättar Sverker Sörlin. Begreppet lan-serades i fn-rapporten Our Common Future år 1987 och har sedan dess dominerat miljöpolitiken.

I rapporten, som lades fram av en fn-kommission ledd av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland, konstaterades att vi äventyrar framtida

UTMANINGEN 31

generationers behov av energi och resurser. Världens länder skulle därför utforma samhällen präglade av hållbar utveckling, men med bibehållen ekonomisk tillväxt. Ingen slump, enligt Sverker Sörlin:

– Hållbarhetsbegreppet har en stark historisk koppling till ”business as usual”, att det handlar om att få avkastning på sina resurser. Redan på 1600-talet fanns en föreställning om att man skulle producera uthålligt, det vill säga långsiktigt säkra inkomsten, och när modernt skogsbruk växte fram i Europa un-der 1700- och 1800-talen talade man om uthållig av-kastning som mål.

Debatten mellan tillväxtivrare och tillväxtkritiker har böljat fram och tillbaka sedan årtionden, men under 1990-talet började allt fler hävda att det var möjligt att förena tillväxt och hållbarhet, ungefär så som Brundtland föreslagit, förklarar Sverker Sörlin. Nu är dock tiden mogen för en annan samhälls- vision än den som i dag är förhärskande, tror han:

– Bland annat den enormt snabba tillväxten i Asien har gjort att den ekologiska moderniseringens vackra idéer visat sig allt svårare att förverkliga. Till-växtkritiken kommer att växa sig starkare, ju tydli-gare det blir att en ständigt ökande konsumtion och fler transporter är och förblir ett problem för miljö, klimat och ekosystem.

Men det finns också mer existentiella motiv som kan få ett större inflytande framöver för människors livsval.

32 UTMANINGEN

– Mot den rådande uppfattningen om att människan ska förverkliga sig själv och sina förmågor genom att producera så mycket som möjligt och ta resurser i anspråk, vita activa, kommer vi kanske att få se mer av en utopisk vision om vita contemplativa, ett arka-diskt tillstånd där vi lever i samklang med naturen och lever på en ny energinivå.

Kanske står vi i dag inför en historisk omvändelse, resonerar Sverker Sörlin. Genom historien har det varit viktigare för människan att inte tillhöra natu-ren, konstaterar han, men den uppdelningen blir nu alltmer omodern.

– Vi börjar förstå att vi behöver samhällen som kräver en välfungerande omgivning, att vi männis-kor måste interagera med naturen och inte bara un-derordna och kontrollera den som hittills varit den dominerande strävan. Själva ordet ”samhälle” håller på att utvidgas till att omfatta även naturen. Det är en historisk förändring.

Klimathotet – några nedslag i historien• 1827 En grund för teorin om en växthuseffekt läggs av

den franske fysikern Jean-Baptiste Joseph Fourier. • 1896 Den svenske fysikern och kemisten Svante Arrhenius

visar i beräkningar att förekomsten av koldioxid och vat-tenånga i atmosfären ger ett varmare klimat på jorden.

• 1950–60-talet Den amerikanske klimatforskaren Charles D. Keelings mätningar visar att koldioxidhalterna i atmos- fären har ökat sedan slutet av 1800-talet.

UTMANINGEN 33

• 1988 IPCC, Inter Governmental Panel on Climate Change, FN:s särskilda panel kring klimatförändringar, bildas.

• 1992 FN:s klimatkonvention sluts i Rio de Janeiro.• 2005 Kyotoprotokollet träder i kraft.• 2006 Den så kallade Sternrapporten av den brittiske

ekonomen Nicholas Stern får stor uppmärksamhet. Där mäts följderna av den globala uppvärmningen i pengar.

• 2007 (februari) FN:s klimatpanel IPCC ändrar sin formu-lering till att det är mycket sannolikt att stigande tem-peraturer beror på människan. De visar också scenarier över troliga temperaturhöjningar under detta århundra-de, samt effekter på människor och ekosystem vid olika stora höjningar.

• 2007 (februari) EU:s ledare enas om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser.

• 2007 (maj) IPCC beskriver i en rapport vad världens ledare bör göra för att bromsa klimatförändringen.

• 2007 (november) IPCC skärper prognoserna, visar vad som redan har hänt i olika delar av världen, och att vi har 8–10 år på oss att bryta den globala temperaturökningen.

källa: www.sr.se

Begreppet hållbar utveckling och dess historia

• 1987 Definitionen av hållbar utveckling, ”att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”, kommer från FN:s kommission för miljö och utveckling

34 UTMANINGEN

som 1987 presenterade ett världsprogram för föränd-ring. Den kallas oftast Brundtlandkommissionen efter dess ordförande, den norska statsministern Gro Harlem Brundtland. Men redan 1981 används begreppet hållbar utveckling i rapporten World Conservation Strategy från Internationella naturvårdsunionen IUCN, Världsnaturfon-den och FN:s miljöorgan UNEP.

• 1992 Det tas ytterligare ett steg i riktning mot hållbar ut-veckling när Agenda 21 och Riodeklarationen antas vid en FN-konferens i Rio de Janerio. Riodeklarationen slår fast att hållbar utveckling har fyra ömsesidigt beroende dimensioner: social, kulturell, ekonomisk respektive eko-logisk hållbarhet.

• 2000 Vid millennietoppmötet i New York i september enas världens länder för första gången om en gemen-sam internationell dagordning för global utveckling, den så kallade Millenniedeklarationen. Bland annat sägs att en miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015.

• 2002 Världstoppmötet om hållbar utveckling i Johan-nesburg följer upp genomförandet av Agenda 21 och övriga åtaganden från konferensen i Rio. Toppmötet resulterar i en deklaration och en genomförandeplan med en rad nya mål.

källa: www.sfn.se, www.gu.se

UTMANINGEN 37

Vad är det vi måste lösa?


fORSkAReJohanna Björklund – agronom, forskare vid Centrum

för uthålligt jordbruk, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Lisa Deutsch – forskare i naturresurshållning, Stock-holm Resilience Centre

Carl folke – professor i naturresurshushållning vid Stockholms universitet, chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, forskningschef för Stockholm Resi-lience Centre

fredrik Moberg – doktor i naturresurshållning, Stock-holms universitet, verksamhetschef, Albaeco

38 UTMANINGEN

Allt levande, inklusive vi människor, ingår i någon form av ekosystem. Ekosystemen består av växter, djur och mikroorganismer i ett område, och alla är sam-manlänkade genom kretslopp av näringsämnen och energiflöden. Ett ekosystem kan vara en liten sjö eller ett stort hav, livet på en stubbe eller i en skog. Världen är ett myller av ekosystem som fungerar enskilt, men som också i högsta grad är beroende av varandra.

Ekosystemen utför många tjänster åt oss. Vare sig vi bor på en gård på Skaraslätten eller mitt i Tokyo, är vi människor beroende av dessa naturens gratis-tjänster som forskarna kallar ekosystemtjänster, el-ler ibland bara ekotjänster. Det kan vara luften vi andas som blir syresatt av växternas fotosyntes, våt-marker som renar utsläpp av kväve från jordbruket och dagvatten från vägar, vatten som renas när träd suger upp det och sedan transpirerar vattenånga till atmosfären, mineraler som sprids och näringsämnen som återförs till jordbruk, skogsbruk och fiske.

Ekosystemens immunförsvar – resiliensSamhällen är svåra att styra och förutsäga eftersom de har en förmåga att organisera sig själva, anpassa sig och sin styra omgivande miljö.

– Det gäller såväl ekosystem som företag och marknader. De är alla komplexa och levande system, säger Carl Folke, professor i naturresurshushållning vid Stockholms universitet och chef för Beijerinsti-

UTMANINGEN 39

tutet för ekologisk ekonomi. Det här medför risker och överraskningar och vi behöver i många fall för-säkringar för att gardera oss mot osäkerheten. För företag och individer finns försäkringar att teckna, men det finns inga ekonomiska försäkringar för ekosystemens förmåga att klara av överraskningar och plötsliga förändringar.

Ekosystemen förändras ständigt på grund av olika omställningar i deras omgivning. Till det kommer människans påverkan, som till exempel att vi släp-per ut olika ämnen och att vi minskar den biolo-giska mångfalden och förenklar ekosystemen för att kunna producera sådant vi själva vill ha. En form av naturlig försäkring är att se till att ekosystemen har det som forskarna kallar för resiliens. Resiliens är ett mått på ett systems förmåga att klara av en föränd-ring och kunna gå vidare, det vill säga hur stresståligt det är och hur mycket förändring ett ekosystem eller ett samhälle kan klara av att hantera utan att ramla över i ett annat ofta försämrat tillstånd.

Dämpar effektenI ett resilient system blir effekten av störningar som exempelvis skogsbränder, alltför hårt fiske, skade-djursangrepp eller att nya arter tränger sig på, en möjlighet att utvecklas på nytt, att komma vidare. Resiliensen gör det möjligt att klara förändringar, den buffrar och ger potential att fortsätta utvecklas.Fredrik Moberg, doktor i naturresurshållning och

40 UTMANINGEN

verksamhetschef vid Albaeco, talar om likheter mel-lan naturens resiliens och människans immunförsvar.

– Vi människor behöver motståndskraft mot sjuk-domar. Immunförsvaret ger oss förmåga att klara av och återhämta oss efter en virus- eller bakterieinfek-tion. Sover vi för lite, äter dåligt eller stressar, blir vi lättare sjuka. Har vi motståndskraft blir störning och förändring inget hotfullt eller farligt utan helt enkelt en del av utvecklingen, och kan få oss att tän-ka om, ompröva och öppna upp för nya möjligheter, säger han. På samma sätt är det i ett ekosystem med resiliens. Motståndskraften (robustness) är en del av ekosystemens resiliens, den hjälper återhämtningen efter stress.

Om ett system däremot inte är resilient när för-ändringar sker – till exempel genom att för många viktiga arter blir sjuka och dör – kan ekosystemet kollapsa helt och inte längre tillhandahålla ekosys-temtjänster på samma sätt som tidigare. Då slår skör-dar fel, förorenat vatten sköljer orenat ut i haven och fisken försvinner. Vi kan jämföra med hur vi själva lever som människor. Vår motståndskraft försäm-ras genom yttre stress. Stora förändringar innebär ibland att vi blir känsligare. Ett nytt roligt, men krä-vande jobb är positivt men kan få oss ur balans. Att en närstående blir svårt sjuk eller avlider förändrar oss negativt. Tunga händelser kan få oss att kollapsa, men resiliensen hjälper oss vända dessa situationer till något positivt, att se framåt, till nya insikter.

UTMANINGEN 41

Biologisk mångfald en livförsäkringEtt bra sätt att bevara resiliens är att bevara mång-falden i naturen. Särskilt resilienta ekosystem har många arter som utför samma funktion, som foto-syntes eller nedbrytning, och reagerar på olika sätt när ekosystemet störs. Då kan arterna kompensera för varandra när förhållandena ändras. Om det finns en mängd olika arter och gener inom systemet ökar alltså chansen att klara förändringar. Om en art är på tillbakagång eller försvinner på grund av sjukdom kan en annan ta vid och utveckla ekosystemet. Det är en livförsäkring för ekosystemen och därigenom för oss människor. Inom exempelvis jordbruket är det viktigt med olika grödor och ett jordbruksland-skap som ger livsmiljöer för många insektsarter.

– Det handlar också om mångfalden av arter nere i jorden, säger Johanna Björklund, agronom och fors-kare vid Centrum för uthålligt jordbruk, slu. Insek-ter, maskar och mikroorganismer ger bördiga jordar, vittring och omsättning på näring åt grödorna på åkern. Om det finns många arter har de också lättare att reglera varandra. Precis som de lättare kan stå emot inkräktande insekter och sjukdomar. Annars kan en art lätt ta över, till exempel en art som förstör eller minskar skörden.

Mångfalden av arter kan också öka effektiviteten i ekosystemen och tillåter att växter och djur blir spe-cialister som klarar sig i vissa nischer. Det kan vara fåglar som föredrar en viss sorts mat, som nötskri-

42 UTMANINGEN

kan som genom sin förkärlek för ekollon också är en effektiv fröspridare av nya ekar. En insekt kan leva på avfall från en viss växt eller döda djur. Varje art kan utnyttja en egen specifik resurs och därigenom kan jordens resurser användas på bästa sätt. Olika djurarter och växter anpassar sig utifrån olika på-frestningar och störningar.

– Det här är viktigt eftersom djur och växter som nischar sig ökar den biologiska mångfalden. Resi-liensen ökar. Om jorden har många olika arter med olika anpassningsförmåga, finns helt enkelt en större chans för överlevnad, säger Johanna Björklund.

Millennium Ecosystem Assessment Varje människa på jorden använder i genomsnitt 2,2 hektar ekosystem, men om vi räknar med ett lång-siktigt hållbart nyttjande av naturresurser räcker jorden bara till för 1,8 hektar per person. Då inräk-nas den biologiskt produktiva yta mark och vatten som långsiktigt behövs för att försörja en befolk-ning. Vi överutnyttjar ekosystemen och tär för hårt på naturkapitalet. Vi använder med andra ord natu-rens resurser snabbare än vad jorden har förmåga att återskapa dem. Resurserna minskas samtidigt som vi blir allt fler människor som ska försörjas av jorden. Hittills är det den rika delen av jordens befolkning som har fått mest nytta av de resurser och tjänster som ekosystemen ger, och som har överutnyttjat

UTMANINGEN 43

dem, som har utfiskat haven och orsakat merparten av klimatförändringen. De fem rikaste procenten av världens befolkning använder 66 gånger mer av jor-dens resurser än de fattigaste fem procenten.

I fn:s studie Millennium Ecosystem Assessment (ma-studien), en globalt omfattande ekosystemstu-die som kom år 2005, konstaterade cirka 1 400 fors-kare och experter från alla världsdelar att många ekosystem runt om i världen har stora problem. 60 procent av ekosystemen är utnyttjade av människan på ett ohållbart sätt. Det gäller havens förmåga att producera fisk, pollinering av grödor, luft och vat-tenrening, naturlig skadedjursbekämpning (som när fåglar äter insekter) och förmågan hos ekosystem att lindra effekten av naturkatastrofer.

Experterna utgick i studien från vad ekosystemen ger människan genom de gratistjänster systemen ut-för. Man har fångat in övergripande representativa ekosystemtjänster från jordens alla hörn, och dessa består i sin tur av en mängd olika ekosystem och tjänster.

– Under de senaste femtio åren har vi haft en blind tilltro till utvecklingen i världen och den ekonomis-ka tillväxten. En stor del av världens befolkning har fått förbättrade levnadsvillkor genom exempelvis bevattning och konstgödning som gett större skör-dar. Men ma-studien konstaterar att detta har skett på bekostnad av ekosystemens långsiktiga hälsa, sä-ger Fredrik Moberg.

44 UTMANINGEN

Flippade ekosystemEkosystem har förmågan att hålla masken. De kan länge se ut att ha god resiliens. De verkar opåverkade och fortsätter att vara produktiva trots att denna i själva verket är kraftigt nedsatt. Men en dag kan droppen få bägaren att rinna över. En störning kan trycka systemet över en tröskel till ett nytt tillstånd. Det kan jämföras med en kollega som jobbat hårt för länge, på övertid, utan att sätta ner foten för ett stopp och som plötsligt slås ned av en utmattnings-depression. Men liknelsen haltar. Människan har förmåga att komma igen, även om det kan ta tid.

Det är däremot inte säkert att ekosystemen kan komma igen efter att ha hamnat på andra sidan trös-keln. Om ett ekosystem väl har ”flippat över” kan det i det mänskliga tidsperspektivet vara svårt att göra något åt det, åtminstone utan mycket stora och dyra åtgärdspaket. Och det är inte säkert att ens det hjälper.

– Allt fler ekosystem i världen verkar gå mot sam-ma öde. En klar sjö blir plötsligt grumlig, produk-tiva gräsmarker som savanner blir till lågproduktiva busklandskap. De nya tillstånden ger betydligt färre eller inga ekosystemtjänster till människan, säger Carl Folke.

Ett sådant exempel finns mycket nära: Östersjön. Övergödning och syrebrist verkar ha gått så långt att hela ekosystemet har flippat över till ett nytt tillstånd som det kan bli svårt att komma ur. Förut-

UTMANINGEN 45

om övergödningen i sig tror forskare att de vikande torskmängderna är en av huvudanledningarna till att Östersjön verkar ha kollapsat och ”gått i baklås” i ett övergött tillstånd med kraftigt ökad produktion av bland annat växtplankton. När torsken, som är ett rovdjur högt upp i näringskedjan, minskar drastiskt i antal får det konsekvenser på det övriga ekosyste-met. Skarpsillen som är torskens huvudsakliga föda har förökat sig kraftigt vilket i sin tur resulterat i att mängden djurplankton som skarpsillen äter har minskat. Och när djurplankton som lever på växt-plankton minskar, ökar i stället mängden växtplank-ton som förökar sig och förökar sig…

Att torsken försvinner innebär alltså inte endast att vi steker Hoki från Nya Zealand till middag utan också att ekosystemet rubbas. Vissa forskare anser att detta kan vara en av orsakerna till havets alg-blomning som förvärrats under senare år.

Korallrev – lättstörda havsoaserEtt annat exempel på starkt påverkade ekosystem som i vissa områden har flippat över, är korallre-ven. Om du någon gång har snorklat över ett friskt korallrev, kan du förmodligen tänka dig det klara vattnet med myllret av färgglada fiskar och mjuka koraller som vajar i strömmen medan de hårda kor-allerna bildar kuddar eller spetsar under dig. Det här är vad Fredrik Moberg kallar ”produktiva oaser” i hav som ibland kan vara så näringsfattiga att de

46 UTMANINGEN

skulle kunna kallas havsöknar. Friska korallrev är fantastiska oaser som använder resurser effektivt – men deras balans är lätt att störa.

På många håll i Karibien har ekosystemen flippat över. Utsläpp av näringsämnen från kuststäder och plantager, överfiskning, jakt på däggdjur och kräl-djur har minskat resiliensen hos reven. Om koraller-na blir överväxta av alger får korallernas larver inte fäste och kan inte fortsätta bygga på reven. I friska korallrev har en speciell sorts sjöborrar, papegoj-fiskar och deras likar den livsviktiga uppgiften att äta alger, eller rensa bort döda koraller. I områden kring Jamaica har ekosystemet överutnyttjats så till den grad att sjöborrar länge var den enda algätaren som var kvar och ensam skötte den livsnödvändiga algrensningen av korallreven. Plötsligt blev sjöbor-rarna sjuka och dog, vilket fick konsekvensen att alger på kort tid tog över reven och gjorde det omöj-ligt för korallerna att leva vidare. Det som hände var att ekosystemet flippade – tippade över tröskeln och blev till en försämrad miljö för såväl koraller som fiskyngel att leva i. Det här påverkar förstås också oss människor. Ett rev som är övervuxet av alger ger mycket mindre föda åt djur, fisk och människor. Det ger oss färre ekosystemtjänster och mindre resurser för människor att dela på.

Det är bättre att dra nytta av tjänsterna från ett korallrev på andra sätt än att ta ut för mycket av revets produkter eller att rasera dess grund till ex-

UTMANINGEN 47

empel genom att använda koraller till byggnadsma-terial och souvenirer, och därmed äventyra revets resiliens.

– Det är till exempel bättre att använda dem som yngelkammare för fisk, inspirationskälla för nya mediciner, vågbrytare och för dykturism. Ett indu-striellt storfiske på reven är otänkbart men ett för-siktigt lokalt fiske går att bedriva. Och papegojfisk som nu finns på många restaurangmenyer runt om i världen, kan aldrig vara en bra maträtt. De behövs på reven. Ät dem inte! säger Fredrik Moberg.

Så mycket som 60–80 procent av korallreven är hotade. Klimatförändringen identifieras som ett av de allvarligaste hoten tillsammans med destruktiva fiskemetoder, föroreningar och exploateringar av kuster. Många forskare menar att om vi inte bromsar klimatförändringen är korallreven bland de biotoper som helt kommer att försvinna under detta århund-rade. Det måste till en förändring. Och det finns lösningar. Vid världens största korallrev, Stora Bar-riärrevet utanför Australien, har man uppmärksam-mat hoten mot ekosystemet, och ett övergripande samarbete mellan olika grupper i samhället har lett till nya metoder för att förvalta revet på ett hållbart sätt. Insatserna vid Stora Barriärrevet visar på vägar att gå, men de lokala initiativen måste kompletteras med statliga och internationella överenskommelser.

Läs mer i kapitlet Anta utmaningen.

48 UTMANINGEN

Jakten på den perfekta grödanI dag består hälften av energiintaget för jordens hela befolkning av ris, vete, majs och potatis. De allt vanligare fiskodlingarna domineras av mindre än tio arter. Förr odlades fler grödor som var anpas-sade efter de förutsättningar som fanns på platsen. Olika grödor, olika sorters mat vart man än kom. En sorts vete passade att odla i Mälardalen, andra sorter växte bättre i Skåne eller på den amerikanska slätten. Grödor var anpassade efter den specifika platsen med dess jordmån, temperatur, regnmängd, vindförhållanden, näringsämnen, djur och insekter. Bara i Asien odlades i början av 1900-talet ungefär 100 000 olika sorters ris. På Filippinerna brukades på 1950-talet 3 500 sorter – i dag endast åtta sorter.

Efter andra världskriget utvecklades jordbruket i västvärlden mot ett industriellt sätt att producera mat. Enligt Johanna Björklund har vi med hjälp av maskiner, handelsgödsel och kemiska bekämpnings-medel ökat matproduktionen 3–5 gånger sedan dess. Storleken på odlingarna ökade för att marken skulle användas rationellt. Det är lättare att köra traktorer på större fält än på små, så lantbrukarna tog bort öar av störande träd, buskar och blommor, baxade bort gärdesgårdar och dåligt placerade stenrösen. Med dessa naturmiljöer försvann också många insekter som tidigare klarat att balansera skadeinsekternas attacker. Nu fick dessa ett dukat bord om inte bekämp-ningsmedel sattes in för att döda skadeinsekterna.

50 UTMANINGEN

Växtförädling och konstgödsel Samtidigt utvecklades växtförädlingen. Man för-bättrade egenskaper hos de växter som ansågs vär-defulla och tog bort kvaliteter som var onödiga i det moderna jordbruket.

– Människan ändrade fördelningen av egenskaper hos grödorna. Vissa anlag tonades ned för att för-bättra ett annat anlag. Hos spannmålet var det bättre med mer kärna att göra mjöl av. Strå och blad var däremot inte lika viktiga, säger Johanna Björklund.

Rötterna behövde inte förgrena sig mycket för att ta upp näring, eftersom konstgödslet lades vid markytan runt växten. Det egna skyddet mot skade-insekter och sjukdomar kunde också förädlas bort, eftersom bekämpningsmedel tog över det jobbet.

– Vi trodde att vi gjorde bättre växter, men vi för-ädlade bara fram mer av just det vi ville ha för stun-den och för att få större skördar, säger hon.

Och större skördar blev det, men det visade sig snart att de förädlade sorterna var känsligare än lokala sorter som anpassats genom årtusenden för att klara vissa förhållanden. Därför besprutas de konventionella odlingarna med kemiska bekämpningsmedel mot skadeinsekter, mot svamp, mot mögel, mot ogräs.

Alla vill ha stora skördar som växer fort och därför väljer fler jordbrukare samma arter, världen över. An-talet arter som odlas minskar, liksom antalet sorter inom varje art. När Johanna Björklund undersökte 1990-talets jordbruk i Sverige kom hon fram till att 95 procent av allt höstvete var av samma sort. Ett

UTMANINGEN 51

enda vetefält kan vara 70–80 hektar, vilket motsva-rar 140–160 fotbollsplaner.

Många effekter av det industriella jordbruket bör-jar bli synliga först nu. De positiva effekterna i form av ökad produktivitet har länge varit uppenbara, men nu blir de negativa ekologiska konsekvenserna så allvarliga att de tar över:• Näringsämnen från gödning av markerna läcker ut

i vattendrag, sjöar och hav och göder vattenväxter. När dessa dör behövs syre för att bryta ned dem, ett ämne som det blir brist på. Resultatet blir döda bottnar på många håll med sämre förutsättningar för fisk att fortplanta sig. Djur, fiskar och växter som föredrar näringsrikt vatten ökar på bekost-nad av andra arter.

• Rester av bekämpningsmedel läcker till grund-vatten och vattendrag, och kan finnas i andra le-vande organismer och i vår mat.

• I torra områden blir marken saltare av omfattande konstbevattning.

• Bördig jord eroderas bort av tropikernas häftiga regn när odlingar blir stora och skyddande kant-vegetation tas bort.

• Den biologiska mångfalden minskar drastiskt. Djur, insekter, mikroorganismer försvinner när deras livsmiljöer tas bort. Många är vilda pollina-törer, som vildbin, humlor och fjärilar som bygger bon i buskar och kantzoner. Hälften av de utrot-ningshotade insektsarterna i Sverige hör hemma i öppna jordbrukslandskap.

52 UTMANINGEN

Ostburgare beroende av pollineringMaten vi äter är beroende av att insekter pollinerar grödorna. Till och med en ostburgare är beroende av pollinerande insekter, säger Lisa Deutsch, forskare i naturresurshållning vid Stockholm Resilience Centre.

– Fodret som kossan äter, som sedan blir till ost och köttfärs innehåller säkert raps. Och rapsblom-mor pollineras av flera olika insekter. Senap, toma-terna i ketchupen, gurkan och löken behöver bin och humlor som pollinerar dem för att de ska bilda frukt. Salladen behöver dem för att nya frön ska bildas.

Om inte insekterna finns är det bara för männis-kan att försöka göra pollineringsjobbet. I Kina och Nepal har insektspollinatörer nästan försvunnit på många platser. I äppelodlingarna klättrar därför tu-sentals människor med penslar eller dunvippor för att pollinera blommorna. Människan är dock inte på långa vägar lika effektiv. När kaffe pollineras av in-sekter blir avkastningen avsevärt högre än när män-niskor utför jobbet. Och dyrt blir det utan insekter. De allt färre pollinatörerna i usa leder enligt forsk-ning till förluster på mellan sex och åtta miljarder dollar varje år.

Mångfalden viktig för att klara bakslagDe få arter som massproduceras i dag för att ge stora skördar med hjälp av bekämpningsmedel och konstgödsel, är känsliga och har sämre förmåga att

UTMANINGEN 53

stå emot störningar. Om sjukdomar eller insekter blir resistenta mot bekämpningsmedel, finns det risk för att grödan inte kan räddas. När till exem-pel den enda sorts korn som odlades i västländerna under 1940-talet drabbades av ett virus, fanns inga resistenta kornsorter att få tag på och viruset fick fäste i många länder i främst Europa. Bekämpnings-medlen bet inte. Räddningen blev lokala kornsorter i Etiopiens bergstrakter, där bönderna inte hade bytt ut sitt korn till den massproducerade sorten. Genom att korsa det drabbade kornet med etiopiska sorter fick man resistensen tillbaka.

Riskspridning som garderingMen allt var inte bättre förr, bristen på mat är ing-enting vi vill tillbaka till. Jordbruksrevolutionen har gett fler människor betydligt bättre och mer mat. Da-gens människor i fattigdom behöver få mat för dagen och strävar efter en bättre situation. Med all rätt.

– Men att odla mat i monokulturer är ingen lös-ning för framtiden utan urholkar naturen till den grad att vi riskerar att få mycket sämre villkor för livsmedelsproduktion i framtiden, säger Carl Folke. När jordens befolkning fortsätter växa är det ännu viktigare att inte förstöra grundförutsättningarna för jordbruket.

Carl Folke anser att lösningen ligger i att stärka resiliensen, förmågan att klara av förändring och kunna fortsätta utvecklas, hos ekosystemen genom

54 UTMANINGEN

att ha ett lantbruk med större diversitet, från arter till landskap. Djur, växter och insekter bör användas som hjälp med skadedjursbekämpning, och djur-uppfödning och växtproduktion bör åter samsas sida vid sida så att naturliga näringsämnen kan användas och cirkulera. Insprängt i detta kan möjligen mono-kulturer också existera, men som det är nu, alltså tvärtom, urholkas resiliensen för mycket.

Carl Folke brukar jämföra den biologiska mång-falden med aktiespararnas riskspridning. Få satsar på ett enda företag och hoppas på det bästa, de lägger inte alla ägg i en korg.

– Vi vet inte i dag vilka arter och landskapstyper som kommer att vara viktiga i morgon, kanske i ett varmare klimat. Vi måste behålla en mångfald för att gardera oss.

Beroende av utländska ekosystemLisa Deutsch anser att svenska bönder i dag ser na-turen som en grundläggande produktionsfaktor som måste skötas långsiktigt. Det är dock tyvärr inte lika vanligt i alla länder.

– Vi borde bry oss lika mycket om hur ekosystem utomlands sköts, eftersom en tredjedel av den mark som förser oss svenskar med mat finns i andra län-der. Vi har flyttat en stor del av våra egna ekologiska begränsningar utanför Sverige. Vi kan ju inte odla kiwi och clementiner och om vi vill fortsätta att äta

UTMANINGEN 55

tropisk frukt, är vi beroende av att naturens kapaci-tet inte försämras i de utländska ekosystemen, säger Lisa Deutsch.

Jätteräkornas intrång i barnkammaren Ett extremt exempel på ohållbar livsmedelsproduktion utomlands är odlingar av jätteräkor eller som de också kallas: scampi eller tigerräkor. Du finner dem på sushi-tallriken, på pizzan, i pastasåsen och i varenda frysdisk i handeln. Mangroveskogen i tropiska strandområden skövlas för att ge plats åt dessa jätteräkodlingar. För att få räkorna att överleva och växa i bassängerna krävs stora mängder antibiotika och kemikalier för att stå emot virus och bakterier i den intensiva driften.

– Efter 5–10 år är sjukdomarna så täta och smitt-samma att odlingarna läggs ned. Storföretagen som driver dem flyttar till nya kustområden och lämnar en förstörd miljö, säger Lisa Deutsch.

Mangroveskogen är ett av världens mest produkti-va ekosystem som skyddar mot översvämningar och erosion, fungerar som vattenreningsfilter för vatt-net som rinner från land till hav, och som barnkam-mare för fiskyngel och skaldjur. Mangroveskogen är livsviktig för det kustnära fisket och för korallreven som behöver rent vatten. Miljontals fattiga männis-kor lever av mangroveskogens tjänster som ger ett bra fiske, ved, byggnadsmaterial och medicinalväx-ter. I dag är cirka hälften av världens mangrovesko-gar borta.

56 UTMANINGEN

Dammsugning av fiskÖverfiske är ett annat konkret exempel på hur vi överutnyttjar ett ekosystem. Vintern 2007–2008 började radions matlagningsprogram och tidningar-nas receptsidor publicera listor med hotade fiskarter, och framhävde fisken sej som ett alternativ till den hårt överfiskade torsken. Författaren Isabella Löwin beskriver i sin bok ”Tyst hav” från 2007, att proble-men med överfiskning av många olika arter har varit uppenbara för forskare under minst ett decennium, men forskarna har inte fått politiskt gehör för sina varningar.

Problemet är att industrifisket har för effektiva fångstmetoder som i praktiken dammsuger upp hela fiskstim. Fisken i haven räcker inte till för den typen av fångstmetoder. De måste vara tillräckligt många för att kunna föröka sig, och den ständiga överfiskningen leder till slut till att de inte klarar sig. Det handlar inte om att vi människor äter för mycket fisk. Det är just denna dammsugning av fisk som är problemet. Världens tidigare största torsk-fiske vid Newfoundland utanför Kanada är det mest tydliga exemplet på överfiskning. Under 1960- talets slut fiskades 800 000 ton torsk i området. På 1980-talet gav samma hav endast 250 000 ton. 1992 infördes fiskestopp efter att årsfångsterna inte blev större än 2000 ton. Fortfarande har bestånden inte återhämtat sig.

UTMANINGEN 57

Klimatförändringens effekterÖverutnyttjande handlar också om hur vi genom vår produktion av varor och energi släpper ut ämnen till luften som direkt eller indirekt är skadliga, som svavel, kväve, partiklar och växthusgaser. Det är ut-släppen av växthusgaser som har strålkastarljuset på sig när vi debatterar klimatförändringen och vad vi ska göra åt den i form av till exempel nya energilös-ningar och bränslen.

I dag baseras ungefär 80–85 procent av människans energianvändning på fossila bränslen som olja, kol och naturgas, vilka är huvudkällorna till människans utsläpp av koldioxid. Dessa utgör merparten av de samlade växthusgaserna som med mycket stor säker-het bidrar till den globala uppvärmningen enligt fn:s klimatpanel, Inter Governmental Panel on Climate Change, ipcc, som 2007 tillsammans med Al Gore fick Nobels fredspris.

Naturen och dess invånare har under evolutionens lopp anpassat sig till förändringar i temperatur och vattentillförsel. De flyttar och sprider sig norrut eller söderut under längre varmare eller kallare perioder. Under förra istiden då temperaturen sjönk fem gra-der förpassades växtligheten söderut, för att sedan återkomma när isen sakta smälte bort. Men naturens egna temperaturförändringar har varit långsamma i jämförelse med de temperaturökningar som förvän-tas ske till följd av den förstärkta växthuseffekten.

58 UTMANINGEN

Frön kan bara spridas en viss distans med djur och vinden. Temperaturförändringen kommer att gå för snabbt.

– Växter hinner inte flytta norrut när det så snabbt blir varmare, utan vissa organismer kommer i stället att konkurreras ut av andra. Det blir obalans i syste-men, säger Johanna Björklund.

Temperaturen höjs – men hur mycket?Forskarna i fn:s klimatpanel tar fram, och granskar, olika scenarier som bygger på olika antaganden om hur mycket växthusgaser vi släpper ut nu och fram-över. För att det över huvud taget ska vara möjligt att begränsa temperaturökningen till mellan 2 och 2,4 grader i genomsnitt för jorden som helhet, måste vi inom tio år vända utsläppstrenden och minska utsläppen fram till 2050 med 50–85 pro-cent jämfört med det vi släppte ut totalt i världen år 2000. Trots kraftiga nedskärningar av utsläppen räknar forskarna med ett par graders högre medel-temperatur, vilken kan komma att inträffa runt år 2060, alltså när dagens tonåringar har barn i 30-årsåldern. ipcc tar inte hänsyn till att ekosystemen kan flippa över till nya tillstånd. Det finns risk för självförstärkande effekter av uppvärmningen som kan resultera i en okontrollerad ökning med runt sex grader Celsius. För att begränsa temperatur-ökningen måste vi redan nu se till att minska ut-släppen av växthusgaser.

UTMANINGEN 59

Vad ska våra barn och barnbarn växa upp med?En ökad medeltemperatur på två grader kan inne-bära minskad tillgång på sötvatten i redan torra områden medan regnmängderna ökar på de norra breddgraderna och i tropikerna. Det innebär också att korallerna dör, den biologiska mångfalden mins-kar drastiskt och spannmålsskördar sjunker på lägre breddgrader. Afrika kan exempelvis stå med halv-erade skördar år 2020.

– Redan i dag ser vi ett mönster av mer extrema väder, där stormar, torka och översvämningar blir mer långvariga, inträffar oftare eller blir starkare, säger Fredrik Moberg. Men det går inte att säga om en enskild händelse som stormen Gudrun eller orkanen Katrina beror på den förstärkta växthus- effekten eller är ett uttryck för mer normala väder-variationer.

Fredrik Moberg säger också att vi kommer att få se förändringar i den svenska havsmiljön. Det blir förmodligen varmare och isfritt under längre perio-der under året, vilket kan leda till att fler exotiska arter som kommer med fartygens ballastvatten från andra delar av världen får fäste här i norr. Många av dessa dör normalt under vintern, men kan komma att ta sig livsrum i ett varmare Sverige. Dessutom förväntas nederbörden öka kraftigt på våra bredd-grader. Då kan salthalten i södra Östersjön sjunka så mycket så att varken torsk, blåmussla eller ejder kan överleva.

60 UTMANINGEN

Fredrik Moberg och Johanna Björklund pekar också på vissa kortsiktiga positiva effekter av ett varmare klimat för de norra breddgraderna, som en längre växtsäsong och att grödorna växer bättre med en hö-gre koldioxidhalt i luften. Men de är noga med att påpeka att dessa effekter överskuggas av drastiska försämringar av odlingsförutsättningarna i andra delar av världen. Skadeinsekterna kan också öka i Sverige liksom sjukdomar på grödor, som svamp-sjukdomar som kan övervintra i ett mildare klimat. Ett mer dramatiskt väder påverkar också det svenska jordbruket negativt.

– Vi är dessutom starkt knutna till den globala marknaden för livsmedel och är beroende av att eko-systemen fungerar där för att kunna förse oss med mat och djurfoder. Och andra delar av världen kommer att drabbas betydligt hårdare, säger Fredrik Moberg.

Mångfaldens betydelse i ett varmare klimatVissa forskare menar att det allra största hotet med den förstärkta växthuseffekten är att ett varmare klimat kraftigt påverkar ekosystemen och de djur och växter som är specialiserade på att överleva un-der vissa omständigheter.

– Att havsnivån ökar är ett stort problem, men det är än mer oroande att 20–30 procent av alla jordens arter av växter, djur, insekter och mikroorganismer riskerar att dö ut om temperaturen ökar med i genomsnitt 2–3 grader, anser Johanna Björklund.

UTMANINGEN 61

Försvinner dessa organismer ur ekosystemen kan många funktioner inte längre utföras. Vissa växter upphör exempelvis att blomma vid vissa tempera-turhöjningar, andra klarar sig längre. Om växternas blomning och förmåga till fortplantning minskar, får det återverkningar i minskade skördar inom jord-bruket.

För att bättre klara värmeökningen bör vi behålla och förbättra den biologiska mångfalden. Om det finns en mängd olika arter och gener inom ekosys-temen ökar chansen för systemen att klara föränd-ringar och påfrestningar. Ett sätt för Sverige är att blanda in lövträd i granplanteringarna. Då ökar åter-hämtningsförmågan. Eventuella skador blir heller inte lika omfattande, som de exempelvis blev efter stormen Gudrun.

– Inom lantbruket finns mycket att lära av det ekologiska jordbruket eftersom man där har större variation i odlingarna, vilket ger en större biologisk mångfald, säger Johanna Björklund.

UTMANINGEN 63

Dags för mobilisering,men hur gör vi?

Av JeSSICA RyDéN

fORSkAReChris von Borgstede – forskare i miljöpsykologi, Göte-

borgs universitet katarina eckerberg – professor i statsvetenskap vid

Umeå universitet och verksam vid Stockholm Environ- ment Institute samt Stockholm Resilience Centre

victor Galaz – forskare i statsvetenskap, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet

Sverker Jagers – biträdande lektor och forskare i statsvetenskap, Göteborgs universitet

Maria Johansson – docent i miljöpsykologi, Lunds Tekniska Högskola

Anna-Lisa Lindén – professor i sociologi, Lunds univer-sitet

Sverker Sörlin – professor i miljöhistoria, Kungliga tekniska högskolan, forskningsledare vid Stockholm Resilience Centre

64 UTMANINGEN

Fler människor oroar sig för miljön, men fortsätter ändå att köra bil, åka på långresor med flyg och köpa mängder av energikrävande prylar till hemmet. Värl-dens ledare har ännu inte fattat avgörande beslut för åtgärder mot de globala miljöproblemen. Loppet är kört, säger pessimisterna och sätter på sig skygglap-parna. Andra hoppas att det löser sig med nya energi-lampor till folket.

Lyfter vi blicken och ser utvecklingen i ett längre perspektiv är optimismen levande och växande. Det menar professor Sverker Sörlin, professor i miljöhis-toria vid Kungliga tekniska högskolan, forskningsle-dare vid Stockholm Resilience Centre och författare till flera böcker om miljöhistoria.

– Under det senaste århundradet har vi visser-ligen fått allvarliga miljöproblem på halsen, men samtidigt har motkrafter uppstått. Det har bildats miljöorganisationer och vi har fått lagar, skatter och regleringar som syftar till att skydda miljön.

Hoppet växer i takt med hotet Enligt Sverker Sörlin pågår en långsiktig historisk process med syftet att skapa balans mellan män-niskans påverkan och jordens resurser. Det finns en optimism som dock grumlas av tidsperspektivet – förstörelsen av planeten går i rasande takt. Para-doxalt nog kan just det akuta världsläget öka hoppet om lösningar. Det menar Victor Galaz, statsvetare

UTMANINGEN 65

vid Stockholm Resilience Centre. Han forskar kring politiska institutioners möjligheter att förebygga och hantera överraskningar eller kriser som klimat-chocker och epidemier.

– Är hotbilden tillräckligt allvarlig kan processer som i normala fall tar lång tid snabbas upp rejält, sä-ger han.

Ett exempel rör världshälsoorganisationen who. När den smittsamma och fruktade sjukdomen sars (svår akut respiratorisk sjukdom) upptäcktes 2003 i Kina och snabbt spred sig, blev det tydligt att who:s system för att fånga upp varningssignaler om smit-toutbrott inte längre fungerade.

– Inför hotet om en världsomspännande epidemi genomförde man då en imponerande förändring av hela det internationella regelverket och organisatio-nen inom loppet av bara några år, berättar Victor Galaz.

Även eu har i vissa krislägen visat prov på hand-lingskraft, tycker han. Att bygga upp en ny myndighet kan ta tio år inom eu, men när fågelinfluensan spred skräck, inrättade man en särskild myndighet för han-teringen av smittospridning (ecdc) på endast två år.

Stigbundenhet försenar förändringarSamtidigt är det vanskligt att jämföra den globala uppvärmningen med tidigare och mer begränsade utmaningar som mänskligheten ställts inför. Kli-

66 UTMANINGEN

matfrågan är unik i ett historiskt perspektiv, förkla-rar Sverker Sörlin.

– Om vi ska lösa klimatfrågan krävs ett samarbete och samförstånd mellan världens alla länder. Jag kan inte erinra mig någon annan situation i världshisto-rien som påminner om denna.

Klimathotet slår dessutom mot själva blodomloppet i våra samhällen – energiförsörjningen. För att överle-va måste vi ändra stora system, som hur vi producerar energi, förflyttar oss, bygger bostäder med mera. Att genomföra de radikala förändringar som behövs är därför inte lätt, hur stor vilja vi än har. Inte minst för att de här stora systemen präglas av det som Sverker Jagers, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs uni-versitet, kallar ”stigbundenhet”. Förenklat betyder det att vi inte snabbt kan ändra ett helt system genom att modifiera vissa delar, eftersom allt är uppbyggt enligt vissa förutsättningar. Det gäller till exempel järnvägs- nät, stadsbebyggelse och system för energiförsörjning.

– Har vi ett system med spänningen 220 volt i el-ledningarna är alla delar i systemet anpassade efter detta: kablar, kopplingsdosor, ställverk och så vidare, säger Sverker Jagers. I det läget är det svårt att plöts-ligt lägga om systemet, ”vika av från stigen”, även om vi skulle kunna lysa upp våra hus med en spänning på 12 volt.

Investeringar som gjorts under hundra år kanske därför tar 50 till 100 år att ”ta sig ur” för ett samhälle, konstaterar Sverker Jagers.

UTMANINGEN 67

Bra att börja i det lillaAndra forskare är mer hoppfulla om att världens samhällen ska kunna mobilisera i tid. Genom histo-rien har vi trots allt sett prov på snabba systemskif-ten. it-revolutionen och framväxten av bilsamhället är sådana exempel. Genom att studera hur tidigare stora systemskiften har gått till, kan forskarna få ledtrådar till hur vi kan snabba på processer.

– Forskning visar att storskaliga samhällsföränd-ringar ofta har börjat i mindre, lokala initiativ, be-rättar Victor Galaz. I en förfas har man en massa små innovationer. Några av dessa tar sedan fart, sprids av någon anledning och ersätter den gamla ordningen.

Kristianstads Vattenrike är ett sådant exempel (läs mer om Kristianstads Vattenrike i kapitlet Anta ut-maningen). Själv lyfter han fram mikrokrediter som ett positivt exempel på hur det som startat i det lilla kan expandera och få enorm betydelse. Denna mo-dell för lån till fattiga började som ett lokalt initiativ och har nu hjälpt miljontals människor ut ur slum-men och till ett drägligare liv.

– Slutsatsen är att politiker bör uppmuntra att det finns en mängd lokala projekt och experiment på gång hela tiden som en försäkring mot oönskade överraskningar och förändringar. Staten blir då mer en projektledare och koordinator än en lands-fader som pekar med hela handen, säger Victor Galaz.

68 UTMANINGEN

En ny roll för statenEn utveckling åt det hållet har redan inletts under de senaste decennierna. Under 1980- och 90-talen har nationalstaternas makt urholkats, offentliga tjänster lagts ut på privata aktörer och intresseorganisationers påverkan på beslutsfattare ökat. Om denna utveck-ling är bra eller dålig för lösningen av globala miljö-problem råder det dock delade meningar om bland forskare i statsvetenskap, berättar Victor Galaz.

– De som tolkar utvecklingen positivt säger att de-centraliseringen skapar en arena där olika samhälls- aktörer kan ta initiativ och tillåter lokala aktiviteter att ta fart. Företagsledare och kommuner kan till exempel samlas och gå före i kampen för en mer hållbar värld.

De pessimistiska ser en fragmenterad samhälls-struktur som inte klarar av att svara mot framtida utmaningar, eftersom den spridda makten och sta-tens brist på överblick hela tiden leder till intresse-blockeringar mellan olika aktörer.

– Ett exempel är hanteringen av galna ko-sjukan i Storbritannien, säger Victor Galaz. Att krisen blev så omfattande, och att samarbetet mellan myndig-heter, politiker och forskare fallerade, berodde till stor del på att den brittiska statsförvaltningen hade fragmenterats.

Osäkerheten det enda säkra Den politiska apparaten har dessutom generellt be-gränsningar i att lösa komplexa problem. Just nu är allt

UTMANINGEN 69

fokus på den globala uppvärmningen, men de globala miljöförändringarna handlar ju om så mycket mer.

– Men för att frågan ska bli hanterbar politiskt blir det lätt att den kokas ner till att vi måste fasa ut fossila bränslen och inget annat, säger Victor Galaz. Eller den 20-20-20-lösning som Tysklands förbunds-kansler Angela Merkel lanserar: att få ner utsläppen med 20 procent till 2020 och öka användningen av förnybara bränslen med 20 procent. Det är i och för sig bra, men en mycket smal lösning för problem som är oändligt mycket mer komplicerade.

Att anklaga politikerna för att medvetet förenkla sanningen håller dock inte, tycker Victor Galaz. Kunskapen om hur dynamiska ekosystem fungerar har inte funnits särskilt länge och ger dessutom ingen enkel vägledning för hur man ska agera. I själva ver-ket är osäkerheten det enda säkra. Det är svårt att förutse vilka effekter en viss förändring i ett ekosys-tem medför, förändringar kan komma oväntat och snabbt, och spridas dramatiskt.

– Ett vattendrag kan förorenas dagligen utan att det skenbart har några stora effekter och så plötsligt passerar man en tröskel och i ett slag förvandlas vatt-net till en grön algsoppa.

Eftersom ekosystemen är tätt sammankopplade med politiska och sociala sammanhang betyder mer sårbara ekosystem en osäkrare tillvaro för oss alla. Kollapsar ett fiskevatten som det gjorde vid Kanadas östkust, får det ekonomiska och sociala efterverk-

70 UTMANINGEN

ningar. Hela samhällen dör ut när de stora fiske- företagen försvinner och människor förlorar sina arbeten.

Klarar staten krisen? En mobilisering kräver därför att framtidens sam-hällen kan möta oväntade kriser. Troligtvis blir ut-vecklingsländerna de som drabbas först och hårdast av den galopperande uppvärmningen, men även vi svenskar har anledning att se om vårt hus, anser Victor Galaz.

– Svenska staten har i dagsläget inte kapacitet eller organisation för att hantera kommande kriser. Miljö- förvaltningen är inriktad på att arbeta med lång-samma förändringar och har inte förmåga att fånga upp snabba förändringar i ekosystemen. Dessutom saknar staten kapacitet att samla samhällsaktörer för att bromsa snabba, negativa förändringar.

Detta är allvarligt eftersom statens oförmåga att hantera kriser urholkar förtroendet för demokrati och gör att människor ropar efter mer hierarkisk ledning. Sverker Jagers hyser däremot större förtro-ende för det demokratiska styrelsesättet.

– Det ligger så att säga i en demokratis grundupp-drag att skydda sina medborgare. Får den globala uppvärmningen direkta konsekvenser i samhället, som exempelvis svåra översvämningar, tror jag inte det finns något system som lika kraftfullt och snabbt kan vidta åtgärder.

UTMANINGEN 71

Sverker Jagers håller med om att krisberedskapen kanske inte har tillräckliga resurser i dag, men tror att det handlar om en läroprocess.

– Blir det översvämningar tre år i rad i Karlstad, kommer Karlstads politiker att investera medel och inrätta ett system för att förhindra fler.

Samspel mellan politiker, medborgare och företag

Redan nu finns det administrativa modeller som vi-sar att organisation och beslutsfattande mycket väl kan utformas för att snabbt fånga upp och hantera obalanser i ekosystem. Ett exempel är så kallad adap-tiv samförvaltning, som prövas på så olika håll i värl-den som Kreugerparken i Sydafrika och Kristianstad i Sverige.

– I stället för att staten inför en femårsplan för hur naturresurser, som skog och vattendrag ska för-valtas i ett visst område, har man flexibla planer som sköts av ett nätverk av aktörer på olika nivåer – myn-digheter, kommuner, intresseorganisationer och fö-retag, säger Victor Galaz.

Alla inblandade håller kontinuerlig kontakt med varandra och bevakar förändringar i ekosystemet. Man kan därför snabbt upptäcka och vända en de-struktiv utveckling. Men om vi ska överleva många hundratals år till räcker det självklart inte bara med samhällen som kan anpassa sig till oväntade kriser.

UTMANINGEN 73

Vi måste forma våra samhällen så att de blir hållbara på sikt.

I dag riktas strålkastarljuset på världens politiska ledare som förväntas lösa krisen, men utvecklingen mot en hållbar värld sker genom ett samspel mellan den politiska makten, medborgarna och företagen. Det menar Katarina Eckerberg, professor i stats-vetenskap vid Umeå universitet och verksam vid Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre, som forskat kring hur miljö- politik genomförs i praktiken inom allt från lokala skogsbruk till globala överenskommelser.

– Det är skillnad på miljöpolitiken i dag och för tjugo år sedan, säger hon. Då tänkte vi främst att det är offentlig politik som ska vända utvecklingen. I dag skulle jag vilja säga att det finns stora företag som går i bräschen och kanske till och med leder vägen ibland.

Som exempel nämner Katarina Eckerberg det av-tal som stoppade användningen av kemikalier som skadar ozon. I det fallet var det ett amerikanskt bo-lag som gick i täten och tog fram alternativ till att använda freoner i kylskåp och sprayflaskor.

– Många internationella storföretag har ett in-tresse av en stabil situation på miljöområdet. För att kunna exportera varor över hela världen på ett enkelt sätt och för lång tid framöver, ser de gärna att det utvecklas internationell reglering och lag-stiftning på miljöområdet och styrmedel som går

74 UTMANINGEN

i samma riktning i alla länder. Det gäller självklart inte alla företag, men seriösa framtidsföretag.

Medborgare en viktig rollAtt politiska styrmedel som skatter, gränsvärden och lagar kan bidra till utvecklingen mot ett håll-bart samhälle, finns det många exempel på. I början av 1990-talet flyttades mycket av inkomstskatten till miljöskatter – bensinskatt, svaveldioxidskatt och senare koldioxidskatt. Omställningen ledde till att utsläppen minskade avsevärt.

– För att politiker ska vilja driva igenom styrme-del krävs dock en folklig opinion som understödjer dessa, säger Katarina Eckerberg. Så var fallet i slutet av 1900-talet, då det fanns protester mot den höga inkomstskatten, samtidigt som miljömedveten- heten ökade bland befolkningen.

Det gjorde det möjligt att genomföra en viss skat-teväxling med lägre skatt på arbete och högre på miljöförstöring. Vi medborgare kan därför spela en viktig roll i utvecklingen mot en bättre värld. Med det menar inte Katarina Eckerberg att ansvaret för jordens framtid ska flyttas till individen, men genom att göra individer medvetna om att deras beteende faktiskt får en påtaglig konsekvens, kan vi skapa ett tryck på politiker att göra något och få företagen att svara upp mot nya behov och utveckla nya tekniker.

– I den bästa av världar går makthavarna före och driver utvecklingen mot en hållbar värld, men i själva

UTMANINGEN 75

verket är politiker i dag styrda av opinionen mer än någonsin. Inte av någon cynism, men eftersom det finns så många mekanismer i samhället som frestar till det, säger Katarina Eckerberg.

Samspelet mellan medborgare och politiker går också åt andra hållet. Det är en viktig uppgift för politiker att sprida kunskap och väcka opinion, an-ser Katarina Eckerberg.

– De flesta människor är överens om att vi ska betala skatt för att kunna ha skolor och sjukhus. På samma sätt måste politikerna försöka skapa en med-vetenhet om att miljöfrågorna är en gemensam sak som vi alla medborgare måste hjälpas åt kring.

Från Folkets hus till FacebookKatarina Eckerberg tror att läget just nu är bra för att införa tuffa styrmedel på miljöområdet. Inte minst tack vare intensiva skriverier i medier är miljöopi-nionen starkare än på länge. Det finns också en folk-rörelse för miljön i dag om än med andra förtecken än på 1960- och 70-talen.

– Man träffas inte på folkets hus, trycker pamflet-ter och demonstrerar på gator och torg. Nu demon-strerar man på Facebook, bildar allianser virtuellt eller drar igång olika typer av lokala föreningar och nätverk, säger hon.

Ett exempel på en modern folkrörelse är Agenda 21-rörelsen, som startade efter Rio-mötet 1992. Rörel-

76 UTMANINGEN

sen som hade fokus på lokalt arbete, nådde sin kul-men i Sverige under 1998, men har fortlevt genom nya projekt och nätverk i samma anda, berättar Katarina Eckerberg.

– Nu kallas det att man jobbar med folkhälsa eller med andra specifika områden, men det är fortfaran-de så att människor försöker initiera en förändring genom att agera lokalt.

Det kan handla om att skapa en bilpool, att lära dagisbarn om natur och miljö eller att införa miljö-anpassad upphandling inom kommunen – allt mel-lan himmel och jord som påverkar närmiljön.

Det arbetet är även kopplat till en folkrörelse kring landsbygdsfrågor och byautveckling, där part-nerskap mellan offentliga och privata aktörer kan resultera i exempelvis små företag som bedriver eko-turism eller säljer lokalt odlad och producerad mat.

Idealister eller ekonomiska realister?Frågan är dock i vilken utsträckning vi människor är beredda att lägga om vår livsstil. För samtidigt som allt fler uttrycker oro för världens framtid, fortsät-ter vi att flyga till Thailand över julen, köra bil och fylla våra hem med energislukande prylar. Ända se-dan 1980-talet har svenskarna klassat miljöfrågan som viktig i olika enkätundersökningar, men vår livsstil har knappats blivit mer hållbar. Varför är det så?

UTMANINGEN 77

Miljövärdet hamnar sällan högst på listan i olika vardagssituationer, konstaterar Chris von Borgstede, forskare i miljöpsykologi vid Göteborgs universitet. Vi har så många andra faktorer att ta hänsyn till i vardagen som vi tycker är viktiga.

– När du dödshungrig går in i affären för att hand-la middagsmat till familjen, är det inte värdet ”om-sorg om miljön” som aktiveras. Då gäller det att hitta något billigt som familjen gillar. Och så blir det kött-bullar i stället för ekologiska grönsaker som hamnar i varukorgen.

Tittar vi på olika studier av vad människor räknar som viktigt i livet, blir det tydligt att det vi priori-terar högst är en trygg ekonomi, att ha ett arbete vi trivs med och omsorg om familjen, säger Chris von Borgstede. Dessa värden går ofta före omsorgen om miljön, när vi gör viktiga livsval.

– Om jag till exempel har valt att bo i ett visst hus för att det är fint och för att barnen trivs i området, flyttar jag troligtvis inte om någon påpekar att huset inte har en miljövänlig uppvärmning.

Bra på sopsortering, men reser som miljöbovarAtt säga att vi bryr oss om miljön, är inte samma sak som att vi automatiskt beter oss miljövänligt. Det visar inte minst olika undersökningar där vi svenskar har fått svara på hur vi värderar miljöfrågor.

– Svenskar klassar genomgående miljö- och klimat- frågor som mycket viktiga, säger Anna-Lisa Lindén,

78 UTMANINGEN

professor i sociologi vid Lunds universitet. Sedan mätningarna började i slutet av 1980-talet är det ungefär 9 av 10 som uppger att de är medvetna om miljöproblem. Många uppger att de är bekymrade över stora problem som förtunningen av ozonskik-tet, den globala uppvärmningen, regnskogarna och hanteringen av kärnkraftsavfall.

Anna-Lisa Lindén har länge forskat om samban-det mellan människors livsstil och miljöpåverkan. I en rad, ofta tvärvetenskapliga, forskningsprojekt har hon bland annat studerat människors konsumtion, hushållens elanvändning och människors resmöns-ter och val av transportmedel. Det finns ingenting enkelt eller generellt svar på om vi svenskar lever miljövänligt eller inte, konstaterar hon.

– Det varierar mellan olika vardagliga beteenden och mellan olika individer. Grovt sammanfattat kan man säga att vi är bra på att sopsortera och köpa rätt mat, medan vi är sämre på att resa miljövänligt och att använda eldrivna apparater på ett energisnålt sätt.

Ingen patentlösning för miljövänligt beteende

Det finns ingen enkel modell som kan förklara män-niskors beteende eller val i alla lägen, berättar Maria Johansson, docent i miljöpsykologi vid Lunds tek-niska högskola.

UTMANINGEN 79

– Vill vi påverka människor att bete sig mer miljö-vänligt, måste vi därför undersöka vad som styr det specifika beteendet vi vill förändra.

Inom miljöpsykologin används olika teoretiska modeller för att studera vad som styr individers age-rande i olika situationer. Enligt en ofta använd mo-dell är ditt beteende en konsekvens av att du har en viss intention att göra något. Intentionen påverkas av dina attityder, och av vad andra runt omkring dig tycker om ett visst beteende (subjektiv norm) samt av hur lätt eller svårt du upplever det är att påverka situationen (upplevd kontroll).

– Den här teorin säger att du kan tycka att du bör åka kollektivt till jobbet för miljöns skull, men ändå väljer att ta bilen om alla dina arbetskamrater bil-pendlar och om du upplever att det är besvärligt att ta bussen, förklarar Maria Johansson.

Här påverkar alltså den subjektiva normen och den upplevda kontrollen ditt beteende i en viss rikt-ning. Omvänt kommer du, om du har människor runt omkring dig som understryker hur bra det är att åka kollektivt och du själv finner att det fungerar fint i vardagen, troligtvis att formulera en intention som gör att du tar bussen till arbetsplatsen.

Forskningen visar att olika faktorer spelar olika stor roll i skilda situationer. Det finns till exempel studier som visar att den sociala normen kan vara be-tydelsefull för föräldrarnas val att skjutsa sina barn med bil till olika aktiviteter. Detta eftersom de inte

80 UTMANINGEN

vill uppfattas som dåliga föräldrar när alla andra för-äldrar ställer upp och skjutsar. Dessutom ses trafik- miljön som otrygg och barnen kan råka möta ”fel personer”.

– I andra situationer kan den sociala normen vara betydelselös och helt andra faktorer vara avgörande för hur vi beter oss, säger Maria Johansson. Lika lite som vi kan förlita oss på en enda teknik för att lösa klimatkrisen, kan vi således förlita oss på enbart en psykologisk metod för att få människor att bete sig mer hållbart.

På motsvarande sätt kan vi inte säga att ett poli-tiskt styrmedel är bättre än ett annat på miljöom-rådet. Visserligen är ekonomin central för många människor, men Katarina Eckerberg håller inte med dem som säger att en chockhöjning av koldioxid- och bensinskatten är den enda gångbara vägen för att lösa klimatfrågan.

– Om vi vill sätta stopp för ett mycket avgränsat, specifikt beteende, kan man tänka sig att skicka ut information om en ny lag och sedan införa den. Men med en komplex fråga som jordens uppvärmning, måste vi kombinera många olika sorters styrmedel.

Miljövärdet måste aktiveras i vardagenOavsett hur vi vill styra människors beteende är kunskap och information nödvändigt. Men långt ifrån tillräckligt, konstaterar Chris von Borgstede:

UTMANINGEN 81

– Stora informationskampanjer ger generellt sett liten effekt på beteenden, för att inte säga ingen alls. Däremot är information viktig för att bereda vägen för andra styrmedel. Om trängselsavgifter införs, ökar acceptansen om vi samtidigt går ut med infor-mation som förklarar hur avgasutsläppen påverkar miljön och vad vi kan vinna ekonomiskt på att inte köra bil.

För att informationen ska bli effektiv måste den även anpassas till hur motiverad mottagaren är att ta till sig informationen, påpekar Chris von Borgstede, som just nu undersöker hur en effektiv miljökom-munikation kan se ut.

– Det spelar ingen roll hur mycket information du får i brevlådan om sopsortering om du inte är mot-taglig för den, säger hon. Människor är i olika faser och har olika kunskapsnivå. Vissa kanske tycker att de redan kan det här och andra tycker det är jätte-trist information och slänger den direkt.

Chris von Borgstede understryker också vikten av att se vardagsindividen. För att hjälpa människor att bete sig miljövänligt bör miljövärdet aktiveras i olika vardagssituationer. Ett exempel är miljömärkta varor, där budskapet om vad som är miljövänligt är enkelt att se och upprepas varje gång vi går och handlar. Att påminna människor om miljövärdet är viktigt, eftersom forskning visar att det finns liten spridningseffekt mellan olika miljövänliga beteen-den, förklarar Chris von Borgstede.

82 UTMANINGEN

– Människor kopplar inte ihop olika livsområden. Du kan sopsortera hemma, men inte på jobbet. Eller åka bil till stormarknaden och handla kravmärkt mjölk, trots att det är mer miljövänligt att handla vanlig mjölk i Seven Eleven runt hörnet.

Miljöguider och sophjälpare Ett effektivt sätt att ändra människors beteende är också att rent konkret demonstrera hur vi kan bete oss miljövänligt. Forskning visar att många ofta sak-nar procedurkunskap på miljöområdet, alltså kunskap om hur vi i praktiken agerar på ett miljövänligt sätt, förklarar Chris von Borgstede. Hon exemplifierar med en studie av människors elkonsumtion i hemmet. En grupp fick enbart information om hur de kunde minska elkonsumtionen, en annan fick en ny elmätare installerad, och en tredje fick både en ny elmätare in-stallerad och hjälp av någon som kom hem och visade vad och hur de kunde göra för att minska elanvänd-ningen, till exempel installera en ny vattenberedare.

– Det visade sig då att de personer som hade fått både ny elmätare och konkret hjälp i hemmet också tillhörde dem som minskade sin elkonsumtion mest, berättar Chris von Borgstede. Dessutom varade det nya beteendet över tid.

Liknande positiva resultat syns i andra studier där man har hjälpt människor att bete sig miljövänligt.

– Det vore kanske därför inte så dumt med mil-jöguider som finns på plats i bostadsområden och

UTMANINGEN 83

på arbetsplatser och som rent konkret kan visa sina grannar eller kollegor hur man beter sig miljövän-ligt, tycker Chris von Borgstede. I stället för sop- spioner kan man ha sophjälpare till hands vid miljö-stationer.

Värderingar varar längst Om vi vill att människor ska lägga om sin livsstil och genomgående göra miljövänliga val, ska vi, enligt Maria Johansson, helst påverka människors vär-deringar i grunden. Det som ger mest konsekvent beteende över tid är det som styrs av en inre, person-lig norm som bygger på grundläggande värderingar.

– Om politiker inför ett ekonomiskt styrmedel som trängselavgifter ger det troligen effekt på kort sikt, men om du inte har påverkat människors moral är det stor risk att de återgår till att köra bil i stan om avgiften tas bort. Detta eftersom deras beteende var externt motiverat och inte styrdes av egna värde-ringar, säger Maria Johansson.

UTMANINGEN 85

Se möjligheter i stället för hot

Av JeSSICA RyDéN

fORSkAReellen Almers – doktorand i didaktik, Högskolan för

lärande och kommunikation i JönköpingCecilia Lundholm – forskare i pedagogik, Pedagogiska

institutionen och Stockholm Resilience Centre, Stock-holms universitet

Johan Öhman – universitetslektor i pedagogik, Örebro universitet

86 UTMANINGEN

Forskning visar att det tar lång tid att etablera vär-deringar och beteenden. Dessa grundläggs ofta un-der barndomen. Om vi växer upp med föräldrar som sopsorterar, cyklar ofta och är engagerade i en miljö-organisation, finns det goda chanser att vi växer upp till miljömedvetna vuxna, men det är långt ifrån säkert. Miljöengagemang utvecklas ofta under upp-växten, men det går inte att peka ut någon enskild faktor som avgörande.

– När människor själva får berätta om varför de har utvecklat ett miljöengagemang nämner de bland annat naturupplevelser, engagerade lärare, ett miljöintresse i familjen, kontakt med miljö-organisationer eller vänner som är engagerade, berättar Ellen Almers, doktorand i didaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jön-köping.

Ellen Almers har i sitt avhandlingsarbete djup-intervjuat en grupp unga tjejer och killar, som alla försöker bidra till en hållbar utveckling genom att engagera sig i föreningar eller genom sina konsum-tionsvanor. Analysen är inte slutförd, men Ellen Almers kan redan nu se vissa tendenser.

– När det gäller viljan och lusten att handla tycks tillgången till ”möjligheternas språk” vara viktig, sä-ger hon. Det betyder att man kan se möjligheter som ännu inte har blivit verklighet, som att världssvälten går att lösa eller att den globala uppvärmningen kan hejdas.

88 UTMANINGEN

Tron på att kunna påverka viktigDenna tillit till förmågan att förändra världen kan ha förmedlats av en förälder, en lärare eller i fören-ingslivet. En lärare har till exempel inte bara före-läst om vad som händer när en sjö förorenas eller när jorden värms upp, utan också stärkt ungdomar-nas tro på att de kan påverka sin omvärld. Samtliga ungdomar lyfter även upp föreningslivet som en viktig plats att få diskutera hållbarhetsfrågor med likasinnade.

– Föreningarna har varit centrala för att söka lös-ningar och ta ställning till olika handlingsalternativ, berättar Ellen Almers. Inte minst för att man får prova att agera i praktiken. En kille i Fältbiologerna berättade att det varit i föreningslivet han lärt sig att skriva remissvar och uppvakta lokalpolitiker. Det var inget han fick lära sig i skolan.

Ungdomarna i Ellen Almers studie uppvisar det som forskarna kallar handlingskompetens. De har inte bara tillägnat sig kunskaper, utan också vilja, lust och mod att agera. De kan ta ställning utifrån osäker eller ofullständig kunskap, göra moraliska ställningstaganden och ompröva sin inställning uti-från ny kunskap. Det sistnämnda är viktigt inte minst eftersom frågor om hållbarhet är så komplexa:

– Kunskapen på miljöområdet förändras hela ti-den, konstaterar Ellen Almers. Därför är det inte fruktbart att enbart uppfostra barn till ett på för-hand bestämt beteende.

UTMANINGEN 89

Traditionsbyte på gång inom skolan Att ge barn och ungdomar handlingskompetens stämmer väl överens med uppdraget om demokra-tisk fostran som den svenska skolan har. Enligt lä-roplanen ska skolan lära elever att kritiskt granska och värdera kunskap på olika områden. Ger då sko-lan barnen handlingskompetens på området hållbar utveckling?

– Svaret på det är både ja och nej, berättar Johan Öhman, universitetslektor i pedagogik vid Örebro universitet, som forskar kring människans relation till naturen i utbildningssammanhang.

Johan Öhman berättar att undervisningen om miljöfrågor i de svenska skolorna baseras på tre tra-ditioner. När miljö först dök upp på skolschemat un-der 1960- och 70-talen präglades undervisningen av en syn på att kunskap i sig kan förändra beteenden.

– Därefter hördes kritiska röster under 1980-talet när man förstod att det inte räcker, utan att värde-ringar också spelar stor roll. Resultatet blev att man införde en normerande undervisning där läraren med utgångspunkt i vad som är rätt och fel förvän-tades skapa miljövänliga elever.

Verktyg för egna åsikterMen även denna tradition kritiseras nu allt mer ställd mot skolans demokratiska uppdrag att främja fri opinionsbildning, enligt Johan Öhman. Just nu är därför en tredje tradition under utveckling. I denna

90 UTMANINGEN

utbildning för hållbar utveckling ska läraren kunna visa på konflikter och olika synsätt som kan rymmas inom ett miljöproblem och ge eleverna verktyg att bilda sig en egen åsikt.

Att många elever och lärare önskar en sådan un-dervisning framkom i en utvärdering av skolornas miljöundervisning som genomfördes under 2001.

– Många lärare vittnade om att undervisningen hade stagnerat och eleverna efterlyste mer diskus-sioner om moraliska frågor, som djurrätt och global rättvisa, i stället för tjat om sopsortering, berättar Johan Öhman.

Värdefrågor utmanar lärare och elever Att undervisa i ett ämne som rymmer laddade värde-frågor och etiska aspekter är dock ingen enkel historia. Det gör också att undervisningen kan bli en svår ut-maning för både elever och lärare. Det visar studier av både högskolestuderande och barn i motsvarande grund- och gymnasieskolan, berättar Cecilia Lund-holm, forskare i pedagogik vid Stockholm Resilience Centre.

– När man kommer in på miljöproblem hamnar lärare och elever snart i en diskussion om hur man ska lösa dem, säger hon. Undervisningen går över i politiska frågor. En del elever tycker att det är besvä-rande att behöva ha åsikter, andra tycker att de inte får svar på sina frågor.

UTMANINGEN 91

Läraren måste i sin tur hitta en balansgång mellan olika uppfattningar. Vissa lärare löser det genom att inte låtsas om att det rör sig om laddade frågor, vilket kan göra verkligheten ännu mer förvirrande, medan andra så gott de kan försöker att balansera diskus-sionen. Något som kan vara nog så knepigt, eftersom dagens miljöproblem är så komplexa och sträcker sig över flera ämnesområden:

– Det är kanske inte så lätt för en biologilärare att svara på frågor om hur växthuseffekten ska kunna lösas på politisk nivå. Eller tvärtom för samhällskun-skapsläraren att förklara vetenskapligt hur växthus-effekten fungerar, säger Cecilia Lundholm.

Viktigt med samarbete över ämnesgränserLösningen är inte självklart att låta en ämneslärare undervisa tvärvetenskapligt, enligt Cecilia Lund-holm.

– Däremot är det bra om lärare med olika ämnes-kompetens kan ha ett nära samarbete, säger Cecilia Lundholm. Ett bra exempel på när det fungerar är projektet ”Matkassen”, som bedrevs vid en av Stock-holms gymnasieskolor.

I Matkassen fick eleverna undersöka matens väg från bonden via grossist och affär till tallriken. Elev-erna lärde sig vad som styrde olika led och vilken miljöpåverkan alltifrån produktion till förvaring har. Arbetet leddes gemensamt av en lärare i natur-vetenskap och en lärare i samhällsvetenskap.

92 UTMANINGEN

Men utbildning om hållbar utveckling kan självklart bedrivas inom fler ämnen än naturvetenskap och samhällsvetenskap. I rapporten ”Hållbar utveckling i praktiken” från Myndigheten för skolutveckling beskrivs en storsatsning där femtio gymnasie- och grundskollärare vid olika skolor fick handledning för att utveckla en praktik för hållbar utveckling.

– Detta släppte loss en fantastisk kreativitet, berättar Johan Öhman, som var med och ledde projektet. Till exempel fick elever på gymnasieskolans bygg-program skapa en miljövänlig friggebod. Ett arbete som lärde eleverna att arbeta både självständigt och demokratiskt och gav dem kunskaper i miljövänlig hantering av virke.

Kontakt med djur engagerar unga Johan Öhman poängterar att argumentet mot en normerande undervisning handlar om skolans demokratiska uppdrag och inte om vilken undervisning som är bäst på att skapa miljöengagemang. Om hur en sådan undervisning ska se ut finns det fortfarande mycket kvar att utforska.

– Det finns många studier där man har undersökt barnens miljöintresse och kunskaper före och efter en viss undervisningsinsats. Problemet är bara att man inte undersökt exakt vad i undervisningen som har lett till en viss effekt. Dessutom har man sällan under-sökt effekterna på längre sikt, säger Johan Öhman.

UTMANINGEN 93

I dag bedrivs mer forskning om lärandet som en pro-cess, något som förhoppningsvis ska ge fler ledtrådar för den som vill utveckla en bra pedagogik för håll-bar utveckling.

– Bara för att barn har fått undervisning om na-turen eller varit i naturen så betyder det inte att de blir engagerade i miljöfrågor. Det handlar mer om på vilket sätt undervisningen skett, om den uppre-pats och hur man följt upp den, konstaterar Johan Öhman.

Moralisk relation till naturen Enligt Johan Öhman finns det mycket inom forsk-ningen som pekar på att engagemang för naturen väcks genom moraliska frågor. Han talar om olika sätt att upprätta en moralisk relation till naturen. Hur det kan gå till undersöker han nu i ett projekt där barn deltar i utomhuspedagogik.

– Av det jag hittills sett väcks omsorgen om na-turen framför allt när barn har direktkontakt med djur, säger Johan Öhman och ger ett exempel:

– En grupp killar i årskurs tre fångar smådjur i en bäck under en friluftsdag. Upprymda hittar de en vattensalamander som de engagerat pysslar om och ger ett namn. När dagen är slut släpper de under tå-rar tillbaka den. Det är svårt att tro att sådana upple-velser inte sätter några spår.

UTMANINGEN 95

Vad kan jag göra?

Av kARL-JOhAN BÖRJeSSON

fORSkAReJohanna Björklund – agronom, forskare vid Centrum

för uthålligt lantbruk, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Annika Carlsson-kanyama – docent i industriell eko-logi, Kungliga tekniska högskolan och forskare inom miljö och energisäkerhet, Totalförsvarets forsknings-institut (FOI)

kajsa ellegård – professor i teknik och social föränd-ring, Linköpings universitet

eva friman – föreståndare för Centrum för hållbar ut-veckling (Cemus), Uppsala universitet

John holmberg – professor i fysisk resursteori, Chal-mers tekniska högskola

Thomas B Johansson – professor i energisystem och föreståndare för Internationella miljöinstitutet (IIIEE), Lunds universitet


friederike Ziegler – doktor i marin ekologi och fors-kare vid Institutet för livsmedel och bioteknik (SIK)

96 UTMANINGEN

Utfiskade hav, nedhuggna regnskogar och förstörda korallrev – vad kan jag göra åt det? Det lever över sex miljarder människor på jorden och jag är bara en av dem, min påverkan är ju bara en droppe i havet.

Det är lätt att ge upp och tänka att enskilda män-niskors ansträngningar inte gör någon skillnad, att problemet måste lösas på högre nivå. Men var och en som anpassar sitt liv till att påverka miljön mindre, gör skillnad för våra ekosystem och den globala upp-värmningen. Fredrik Moberg, doktor i naturresurs-hållning och verksamhetschef vid Albaeco, anser att konsumentens makt är stor.

– Genom att göra medvetna val kan vi faktiskt göra stor skillnad och bidra till en hållbar utveck-ling. Till vår hjälp har vi märkning som exempelvis Krav och Bra miljöval som styr vår konsumtion åt ett håll som är mindre tärande på ekosystemen. Mil-jömärkta produkter bidrar också till att upprätthålla den biologiska mångfalden, säger han.

Men långtifrån alla produkter är miljömärkta och det är inte alltid lätt för konsumenten att veta vilka val hon eller han ska göra för att vara miljö-vänlig. Fisk och skaldjur är en livsmedelsgrupp där märkningen inte har kommit så långt. I dag finns några få produkter som är märkta av Krav och msc (Marine Stewardship Council), som bland annat säkerställer att fisken kommer från hållbara be-stånd, men majoriteten av fisken vi köper saknar miljömärkning.

UTMANINGEN 97

I väntan på bättre märkning rekommenderar Fredrik Moberg Världsnaturfondens konsumentguide Fisk till middag som visar vilka fiskarter som är okej att äta ur miljöperspektiv och vilka man bör undvika.

– Guiden fick först en del kritik för att den ge-neraliserade för mycket och inte delade upp sina re-kommendationer i olika bestånd, men den har blivit mer precis med åren. En rekommendation är att inte äta torsk från Östersjön, något som är viktigt inte bara för torskbeståndets överlevnad utan förmodli-gen för hela Östersjöns ekosystem, säger han.

Även när det gäller utsläppen av växthusgaser kan vi som individer göra en skillnad, menar Annika Carlsson-Kanyama, docent i industriell ekologi vid Kungliga tekniska högskolan.

– Experiment med hushåll har visat att en minsk-ning av koldioxidutsläppen på 30 procent är möjlig utan att ändra utgiftsnivå eller göra några extrema livsstilsförändringar.

Men det finns inga patentlösningar för hur en in-divid eller familj ska göra för att minska sin påver-kan på miljön. Det skiftar mellan människor när det gäller var vår påverkan är som störst, och därmed var den största förändringspotentialen finns.

– Folk är olika. Det som är enkelt för en kan vara helt oacceptabelt för en annan. En del älskar att bada i badkar och kan inte tänka sig att ge upp det. För vissa är det självklart att byta till miljöbil, för andra är det omöjligt att köpa en ny bil. Därför är

98 UTMANINGEN

det viktigt att det finns en lång lista på åtgärder, så att var och en får välja de åtgärder som passar dem, säger Annika Carlsson-Kanyama.

Från 12 till 2 ton utsläpp per person och år

Det finns flera olika sätt att räkna ut hur stor påver-kan vi som privatpersoner har på den globala upp-värmningen och klimatet. Det vanligaste sättet är att räkna samman utsläppen av växthusgaser inom landet, räkna om dem i koldioxid och dela det på hela befolkningen. Då hamnar vi i Sverige på sex ton koldioxid per person och år. Det är betydligt lägre än länder som usa och Frankrike, men betydligt högre än den hållbara nivån som ligger någonstans mellan ett och två ton per person.

Men Annika Carlsson-Kanyama är kritisk till det traditionella sättet att räkna ut klimatpåverkan.

– Den metoden räknar bara med produktionen som sker i Sverige. En stor del av det vi konsumerar produceras i andra länder.

Det är därför mer rättvisande att räkna med alla utsläpp vi orsakar, både inom och utanför Sverige. Om vi i stället lägger till utsläppen av de produk-ter vi importerar och minskar med de utsläpp som kommer från våra exportprodukter, ökar utsläppen till 12 ton per person och år. Eftersom den hållbara nivån ligger någonstans mellan ett och två ton per

UTMANINGEN 99

person, handlar det alltså om en enorm minskning i utsläpp vi svenskar måste åstadkomma.

Klimatsmarta middagarMinst en fjärdedel av hushållens klimatpåverkan är kopplade till vad vi äter. Genom att tänka på vad vi äter och hur vi tillagar vår mat kan vi alltså påverka utsläppen av växthusgaser. Varje gång vi går till bu-tiken för att handla gör vi viktiga val, oavsett om vi vet om det eller inte. Men det är inte enkelt för den miljömedvetna konsumenten att veta vilka val hon eller han ska göra i mataffären.

Eva Friman, föreståndare för Centrum för hållbar utveckling (Cemus) i Uppsala, har några grundregler när hon handlar.

– Jag köper närproducerade varor och försöker sä-songsanpassa mina inköp. På vintern köper jag till exempel mer rotsaker. Dessutom undviker jag kött och fisk.

Klimatmärkning på gångSådana minnesregler kan vara bra att ha, men det är inte alltid lätt att veta varifrån maten kommer och vil-ken mat som är klimatsmart. Därför har efterfrågan på en klimatmärkning ökat de senaste åren. På flera håll i världen arbetar man nu med att ta fram sådana märkningssystem. Målet är att det ska framgå hur stor klimatpåverkan olika livsmedel har. I Storbritannien

100 UTMANINGEN

har detaljvarukedjan Tesco deklarerat att de ska klimatmärka sina produkter, i Sverige arbetar krav och Svenskt Sigill med ett liknande märkningssystem.

Var tyngdpunkten av utsläppen ligger varierar mellan olika livsmedel. För kött är det ofta under uppfödningen som de flesta växthusgaserna släpps ut. För frukt är det ofta vid transporterna och för förädlade livsmedel är det ofta i processledet som utsläppen är störst.

Friederike Ziegler, doktor i marin ekologi och forskare vid Institutet för livsmedel och bioteknik (sik), har undersökt miljöpåverkan av fisk- och skal-djursprodukter. Hon har följt produktionen av ett kilo havskräftor från havet till matbordet. Resultatet visar att fångstmetoden var avgörande för hur stora utsläppen blev.

– Trålfiske efter havskräfta ger mycket högre ut-släpp än vad fiske med burar gör. För att fånga ett kilo havskräftor med trål går det åt åtta liter diesel-olja, säger hon.

Även hur maträtter tillagas är viktigt ur klimat-synpunkt. Annika Carlsson-Kanyama föredrar till exempel att använda vattenkokare och mikrovågs-ugn framför spis och ugn. Hon förespråkar också storkok eftersom det är mer energieffektivt än att laga lite mat åt gången.

– Mat tillagad i små portioner i ugn drar mest energi. Bakad potatis är något av det mest energi- slösande man kan laga.

UTMANINGEN 101

Mer grönsaker och mindre köttEn minskning av köttkonsumtionen är ett enkelt sätt att minska sin klimatpåverkan.

Det går åt ungefär tio gånger mer yta till att producera kött än grönsaker. Thomas b Johansson, professor i energisystem vid Internationella miljöin-stitutet i Lund, har räknat på hur en förändrad diet skulle kunna öka förutsättningarna för att producera bioenergi i usa.

– Om alla amerikaner går över till en vegetarisk kost skulle man friställa 90 procent av landets jord-bruksareal för att odla energigrödor på, säger Thomas b Johansson.

Globalt är dock två tredjedelar av all jordbruks-mark betesmark. Sådan mark är inte lämpad för od-ling eftersom den ofta är för stenig, erosionsbenägen eller för torr. Där behövs djuren.

Enligt en rapport från fn:s livsmedels- och jord-bruksorganisation fao svarar köttproduktionen för 18 procent av de globala växthusgasutsläppen. Det är mer än hela transportsektorn som står för 14 pro-cent. Men i relation till den jämförelsen bör man ha i åtanke att köttproduktionen ger oss högkvalitativ mat som vi ju behöver för att överleva, medan vi kan klara oss helt utan fossilbaserade transporter.

Vad ska en miljömedveten köttkonsument välja? Om vi vill vara så klimatneutrala som möjligt ska vi välja fågel, de har minst påverkan på klimatet. Störst

102 UTMANINGEN

klimatpåverkan har nötköttsproduktion. Nötköttets påverkan på klimatet är ungefär sex gånger större än kycklingens. En viktig anledning är utsläppen av de starka växthusgaserna metan som bildas vid mat-smältningen och lustgas som läcker ut från gödseln. En annan viktig orsak till nötkreaturens klimatpå-verkan, i ett globalt perspektiv, är nedhuggningen av regnskog för att få betesmark och kunna odla foder. När det gäller att odla foder, har dock fågelproduk-tion lika stor klimatpåverkan eftersom fåglar ofta lever på färdigproducerat foder.

Från utsläppssynpunkt är det möjligen bättre att äta kyckling och gris än får och ko. Men riktigt så enkelt är det inte. Johanna Björklund, forskare vid Centrum för uthålligt lantbruk vid slu i Uppsala, tycker att det vore fel väg att äta mer fågel och gris för att minska utsläppen.

– Djur som betar fungerar som energiomvandlare, de äter gräs och producerar livsmedel som mjölk och kött. Höns och grisar däremot föds upp på spannmål, de konkurrerar alltså med oss människor om födan. Ur den synpunkten är det alltså bättre att äta nöt och lamm. Dessutom är de viktiga för ett öppet och varierat landskap samt för att bevara den biologiska mångfalden, säger hon.

I dag äter svenskar ungefär 75 kg kött per person och år (2005). Det innebär att vi äter närmare ett och ett halvt kilo kött per vecka. Det är 23 procent mer än vad vi åt per person under 1996.

UTMANINGEN 103

– Naturvårdsverket gjorde en undersökning i slutet av 1990-talet om hur mycket kött vi måste äta för att hålla våra ängs- och hagmarker öppna och kom fram till att 20 kilo svenskt kött per person och år räcker. Men då handlar det bara om betande djur som får och nöt, säger Annika Carlsson-Kanyama.

Det är viktigt att se varifrån köttet kommer. Im-porten av kött har ökat kraftigt de senare åren medan antalet nötkreatur har halverats i Sverige sedan 1950-talet. Produktionen av svenskt griskött har däremot ökat. Enligt Johanna Björklund är det konsumtion av importerat kött som bör minska eftersom djur i andra länder inte har gjort nytta i det svenska land-skapet och det köttet behövs bättre för människor i andra delar av världen. Dessutom bör vi minska konsumtion av kött från djur som inte är uppfödda på grovfoder som gräs och klöver eller restprodukter från hushåll och livsmedelsindustri.

Enligt Annika Carlsson-Kanyama är det vanligen bäst att köpa närproducerat kött, men hon menar också att brasilianskt nötkött på vissa sätt kan vara bättre ur klimatperspektiv än nötkött från Sverige. Anledningen är att klimatet gör att djuren där kan beta ute året om. I Sverige går djuren inomhus un-der vinterhalvåret och äter kraftfoder producerat av grödor som har transporterats långa sträckor. Den ökande efterfrågan på brasilianskt kött kan dock också få negativa konsekvenser för klimatet, eftersom produktionen flyttas längre och längre

104 UTMANINGEN

upp i regnskogen och därmed orsakar nedhuggning av regnskog.

Det är alltså inget lätt val den enskilda konsu-menten står inför i köttdisken. Ska hon prioritera att hålla ängs- och hagmarkerna öppna och därmed gynna den biologiska mångfalden eller välja kött från djur som inte påverkar utsläppen av växthus-gaser i samma utsträckning? Ska hon stödja svensk köttproduktion eller köpa kött från andra länder?

– Det är viktigt att det kött vi äter kommer från djur som gör mer nytta än att bara ge oss kött. Från mjölkkor och deras kalvar får vi till exempel både mjölk, kött och ett öppet landskap, säger Johanna Björklund.

– Det bästa från klimatsynpunkt skulle vara att lägga om vår kost och äta mer vegetabilier. Tyvärr är utvecklingen den motsatta. Köttkonsumtionen verkar öka när människor får mer pengar, se bara på Kina, säger Annika Carlsson-Kanyama.

Energieffektiva bostäderVåra bostäder och lokaler står för 40 procent av landets energianvändning. En mer effektiv ener-gianvändning i våra bostäder innebär därför stora möjligheter till besparingar, både för miljön och för ekonomin.

En stor del av energin i bostäderna går åt till upp-värmning. Genom att bygga våra hus mer energi-

UTMANINGEN 105

effektiva skulle vi kunna spara in mycket av upp-värmningskostnaden.

– Det finns stora möjligheter att energieffektivise-ra våra bostäder. Vi har byggnadstekniker i dag som kan minska energianvändningen i bostäderna med 90 procent, säger Thomas b Johansson.

Snåla passivhusEnergieffektiv byggnadsteknik och så kallade passiv-hus är på frammarsch. Det speciella med passivhusen är att de inte behöver något centralt uppvärmnings-system, det räcker i princip med värmen från hus-hållsmaskinerna och från dem som bor i huset. Det är möjligt genom att bygga husen välisolerade och använda värmeväxlare som tar vara på värmen i den utgående luften.

– Husen har kanske en något högre tillverknings-kostnad, men eftersom uppvärmningskostnaden är låg lönar det sig snabbt, säger Thomas b Johansson.

Passivhusen är byggda för att vara så energisnåla som möjligt. Tekniken som används för att bygga passivhus går därför inte att direkt överföra vid re-novering av gamla hus. Genom att tilläggsisolera och byta till mer välisolerade fönster kan man dock minska energiåtgången markant även i gamla hus.

Ta på varm tröja och koppla ur laddarenDet är inte bara i byggbranschen det går att energi-effektivisera, även våra aktiviteter i hemmet är vik-

106 UTMANINGEN

tiga. Varmvatten, ventilation, belysning, kyl och frys är andra områden där energiåtgången är stor. Här finns det mycket att göra. Kajsa Ellegård, professor i teknik och social förändring vid Linköpings univer-sitet, anser att vi måste ändra synsätt när det gäller energi.

– I Sverige har vi tagit elen för given eftersom den har varit så otroligt billig. Det har lett till beteenden som är mycket energislösande. Vi behöver inte du-scha två gånger per dag eller gå runt med bara t-shirt inomhus mitt i vintern, ändå gör vi det, säger hon.

Kajsa Ellegård tror på många bäckar små när det gäller energibesparing.

– Vi kan inte sätta oss ner och vänta på den stora tekniska lösningen som ska lösa alla problem. Med små förändringar kan vi spara mycket energi, oavsett om vi bor i hus eller lägenhet. Var för sig kan föränd-ringarna verka lite löjliga, men tillsammans ger de en stor effekt.

Det kan handla om att byta till energilampor, stänga av maskiner vi inte använder och att sänka inomhustemperaturen någon grad. Eller en sådan enkel sak som att dra ur laddaren ur kontaktuttaget när vi inte använder den.

– Ett växande problem är alla dessa apparater med omformerare som ligger och drar el dygnet runt utan nytta. Eftersom eluttagen nästan alltid sitter nere vid golven är vi för lata för att böja oss ner och dra ur dem. Ett enkelt sätt att lösa problemet är att

UTMANINGEN 107

använda en kontaktdosa med avstängningsknapp, säger Kajsa Ellegård.

Oavsett hur vi bor kan vi påverka vår energi- användning i hemmet betydligt. Motivationen skil-jer sig dock något mellan den som bor i villa och den som bor i lägenhet.

– Ett problem med hyreslägenheter är att allt inte syns på elräkningen. Varmvatten och tvättstuga in-går ofta i hyran. Om man inte ser sin förbrukning är det lätt att duscha länge eller alltid använda tork-tumlaren.

Visualisera energianvändningenKajsa Ellegård tycker därför att det är viktigt att vi-sualisera energiförbrukningen. Ett av hennes forsk-ningsprojekt går ut på att kartlägga energiförbruk-ningen för människors vardagliga aktiviteter. Genom att göra ett energidiagram över dygnets 24 timmar framgår det vilka aktiviteter som förbrukar energi.

I många hushåll kan man se tydliga toppar i energi- förbrukningen på morgonen och kvällen. På morgo-nen är energiförbrukningen ofta kortvarig eftersom aktiviteter som att koka tevatten och brygga kaffe går fort. På kvällen är elförbrukningen ofta mer ut-dragen. Matlagning följs ofta av att diskmaskinen sätts igång och att tv eller dator slås på.

– Jag tror att det är viktigt att koppla energi- användningen till våra aktiviteter. Först då blir vi medvetna om vår energiförbrukning.

108 UTMANINGEN

Maskinerna som tillverkas blir i allmänhet mer energisnåla. Samtidigt skaffar vi oss fler elektro-niska prylar. Jämför bara dagens kök med ett kök från femtiotalet så blir det tydligt. Vi ser också en individualisering av det som tidigare var kollektivt. I dag ska alla i familjen ha varsin tv-apparat, i stället för en gemensam som tidigare. Likadant är det med datorer och musikspelare.

– Tendensen är att vinsterna av energisnålare byggnader och maskiner äts upp av fler energikrä-vande prylar i hemmen. Först och främst behövs en reflekterad och förståndig användning av den teknik vi har. Då blir vi också bättre på att använda nyut-vecklade, mer energisnåla tekniker rätt från början, säger Kajsa Ellegård.

Thailandsresorna i topp bland klimatbovarna

Vi reser allt längre och allt oftare. Det är inte länge sedan en resa från Kalmar till Öland var en stor hän-delse. För trettio år sedan var Mallorca ett spännande och exotiskt resmål. Nu är det Thailand som är sol-suktande svenskars vallfärdsmål. Trots klimatdebat-ten har svenskarnas flygresor till resmål utanför Eu-ropa ökat kraftigt de senaste åren.

– Dagens trend att långdistansflyget ökar är svår att få ihop med en 85-procentig minskning av koldi-oxidutsläppen. Om vinsterna vi gör i energieffektivi-

UTMANINGEN 109

sering hela tiden äts upp av att folk bara reser längre och mer blir det svårt att sänka utsläppsnivåerna, säger John Holmberg, professor i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola.

Enligt fn:s klimatpanel står flyget för två till tre procent av världens sammanlagda koldioxidutsläpp. Klimatpåverkan är dock betydligt större eftersom utsläppen sker på hög höjd och därför påverkar molnbildningen.

Ta tåget till semestern!En flygresa tur och retur till Thailand innebär ett ut-släpp av 1,8 ton koldioxid per person. Efter en sådan resa har vi alltså förbrukat vår årsranson av koldi-oxidutsläpp, eftersom det motsvarar vad var och en kan släppa ut i ett hållbart perspektiv, och vad vi ska minska våra utsläpp till för att bromsa klimat-förändringen. 1,8 ton koldioxid per person är dess-utom mer än en genomsnittlig afrikan släpper ut på ett helt år. Genom att välja andra transportmedel än flyg eller genom att välja mer närbelägna resmål kan vi minska vår klimatpåverkan. I dag kan vi till exem-pel välja charterresor med tåg till Medelhavet.

Flygindustrin är i dag varken belagd med bränsle-, energi- eller koldioxidskatt. Om flyget skulle ha sam-ma koldioxidbeskattning som bilismen, skulle en resa tur och retur till Thailand kosta 6 000 kronor bara i skatt. Hittills har flyget stått utanför utdelningen av utsläppsrätter, men från och med 2012 blir det ändring

110 UTMANINGEN

på det. eu har beslutat att även flyget ska inkluderas i handeln med utsläppsrätter. Flera av de stora flyg-bolagen erbjuder möjligheten att klimatkompensera sin flygresa. Det finns normalt tre olika sätt: genom en investering i förnybara energiprojekt eller i skogs-plantering eller genom att köpa utsläppsrätter.

Intresset för att klimatkompensera har hittills va-rit lågt bland flygresenärerna. sas har erbjudit sina re-senärer att klimatkompensera sedan mars 2007. Trots att tiotals procent ställde sig positiva till möjligheten visade sig betalningsviljan vara lägre. Mindre än en procent av resenärerna klimatkompenserade sin resa under det första året. En anledning till den låga siff-ran kan vara att flera av projekten har fått kritik för att inte vara långsiktigt hållbara och att de inte har granskats av utomstående kontrollorgan.

Att klimatkompensera kan också vara ett problem i sig om vi ser det som ett avlatsbrev – ”så länge jag klimatkompenserar mina årliga resor till Thailand, har jag ryggen fri”.

– Klimatkompensering betyder inte att vi kan flyga till exotiska resmål hur ofta som helst. Det ersätter inte andra åtgärder för att minska våra utsläpp, som nya bränslen och minskat resande, säger Fredrik Moberg.

Bilen – vän eller fiende?Privatbilismen är ett annat område inom transport-sektorn som växer, både i Sverige och i världen. I

UTMANINGEN 111

Sverige äger varannan person en bil. I världen är var tionde person bilägare.

För en person som kör bil finns också mycket att spara. Några alternativ är samåkning, kollektiva al-ternativ eller att helt enkelt stanna hemma och job-ba någon dag. Genom att köra bil fem mil mindre i veckan kan bilister minska sina koldioxidutsläpp med 100 kilo per år.

Vid en närmare titt på utvecklingen av bilarna de senaste trettio åren ser vi att de har blivit mycket större och starkare. Däremot har bensinåtgången bara minskat något.

– Faktum är att hela 65 procent av resurser för teknikutveckling har gått åt till att höja bilarnas pre-standa, medan endast 35 procent har använts för att minska bränsleanvändningen. Om energieffektivite-ten prioriterades hos biltillverkarna skulle vi se helt andra bilar än vad vi gör i dag, säger John Holmberg.

Satsa på bränslesnål bilDet allra bästa är att minska sin bilkörning, men om du vill byta från en bil till en annan, är John Holm-bergs rekommendation att köpa en bränslesnål bil. Genom att byta från en bil som drar 0,9 liter bensin per mil till en som drar 0,45 kan man enkelt halvera utsläppen av koldioxid.

– Att köpa en energieffektiv bil vinner både du och miljön på. De bilar som kostar mest i dag är också de som drar mest energi. Det är egentligen sjukt att

112 UTMANINGEN

köra runt på platta, asfalterade vägar med en bil som kan dra en motstridig elefant upp för Kilimanjaro, säger han.

Drivmedel är en annan fråga som ofta kommer upp i klimatdebatten. I dag är flera biobränslen un-der utveckling. Metanol, etanol, biogas och biodiesel är några av dem som ofta nämns i debatten. I Sverige har etanol varit det bränsle som nått störst fram-gång. Etanolen har dock en del negativa effekter. Dels konkurrerar vissa typer av etanolproduktion med livsmedelsproduktion och kan därmed komma att driva upp priserna på mat, dels är en stor del av den etanol som framställs i dag inte särskilt energi-effektiv. Undersökningar har visat att etanol fram-ställt av amerikansk majs ger mindre energi tillbaka än vad som krävs för att framställa den.

Läs mer om alternativa bränslen och etanol i kapitlet Från oljepanna till solpanel.

Mer lön, större miljöpåverkanStändigt ökad konsumtionen är en viktig drivkraft i dagens samhälle. Trots att många pratar om att vi har för många prylar slår julhandeln rekord år efter år. Annika Carlsson-Kanyama är orolig för utveck-lingen. Hon har studerat vad vi spenderar våra peng-ar på. Resultatet visar att vad vi än köper har det gått åt fossila bränslen för att producera det. Forskning-

114 UTMANINGEN

en är entydig – ju mer pengar vi tjänar, desto större miljöpåverkan har vi. Vi köper större hus, fler prylar och reser längre. En hög inkomst är helt enkelt svår att kombinera med ett miljövänligt levnadssätt.

– Den enklaste vägen till att minska våra utsläpp är att minska våra inkomster. För dem som tjänar mycket är ett bra sätt att gå ner i arbetstid, säger hon.

Eva Friman menar att vi måste byta konsumtions-mönster.

– Vi kan inte fortsätta att konsumera som vi gör i dag, vår överkonsumtion har lett till en orättvis värld. Vi måste bli bättre på att ta tillvara det vi har och bli bättre på att samarbeta. I dag utgår vårt ägande från kärnfamiljen, i stället måste vi öka vårt samarbete utanför den lilla enheten. Att gå med i en bilpool eller att dela gräsklipparen med grannen kan vara en bra start.

Läs mer om konsumtion i Lösningar för ett framtida hållbart samhälle.

UTMANINGEN 117

Lösningar för ett fram-tida hållbart samhälle


fORSkAReChristian Azar – professor i fysisk resursteori, Chal-

mers tekniska högskolaJohanna Björklund – agronom, forskare vid Centrum för

uthålligt jordbruk, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Lisa Deutsch – forskare i naturresurshållning, Stock-holm Resilience Centre

Carl folke – professor i naturresurshushållning, Stock-holms universitet, chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, forskningschef för Stockholm Resilience Centre

Åsa Löfgren – forskare i nationalekonomi, Göteborgs universitet


Greg Morrison – professor och avdelningsföreståndare, Vatten, Miljö, Teknik, Chalmers tekniska högskola

karl-Göran Mäler – professor i nationalekonomi, Stockholm Resilience Centre och Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi

Christer Sanne – docent i samhällsplanering, tidigare verksam vid Kungliga tekniska högskolan

Will Steffen – professor inom området ekosystem och glo-bala förändringar, Australian National University

Tore Söderqvist – forskare i nationalekonomi, forsk-nings- och utredningschef, Enveco Miljöekonomi AB

118 UTMANINGEN

Kärnan i utmaningen vi står inför nu är att skapa ett hållbart samhälle som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. På energisidan måste drastiska åtgärder komma igång för att ta oss ur det fossil-bränslebaserade samhället. Inom jordbruket behövs förändringar för att inte utarma markerna utan i stället öka den biologiska mångfalden och vi behö-ver få tillbaka fisken i världshaven. I kapitlet Vad kan jag göra? talar forskarna om vad vi som individer kan göra. Men vilka åtgärder måste vi ta till på global nivå? Frågan är komplex och ingen kan med säker-het säga sig ha kompletta lösningar. Forskarnas svar på hur vi ska åstadkomma en hållbar värld skiljer sig åt i vissa delar, men resonemanget som följer i det här kapitlet mynnar ut i att vi bland annat:

• behöver en ny välfärdsutveckling där konsumtio-nen samarbetar med naturens kapacitet att produ-cera naturresurser och ekosystemtjänster

• behöver ny energieffektiv teknik som vi handskas med på ett sätt som inte äventyrar ekosystemen

• använder ekonomiska styrmedel för att skapa ef-terfrågan på, och möjlighet till, större produktion av energieffektiv och smart teknik på marknaden

• använder ekonomiska styrmedel så att priserna på varor inkluderar miljökostnaderna och får oss att prioritera bort konsumtion som försämrar ekosys-temens resiliens

UTMANINGEN 119

• kommer överens om internationella målsättning-ar och tak för utsläpp

Många forskare runt om i världen är överens om det viktigaste – att det är människors påverkan som gör att vi har hamnat i en kritisk situation med globala miljöproblem, och att förändringar måste ske nu. Vissa av forskarna menar att det räcker med ny en-ergieffektiv och miljösparande teknik för att klara den utmaningen. Andra menar att vi på ett globalt plan måste förändra den ekonomiskt rika världens överkonsumerande livsstil.

Kartor med vägvalFör att veta vilka vägval vi ska göra, behövs dels ett mål, dels en karta med vägar till målet. Greg Morrison, professor och avdelningsföreståndare vid Vatten, Miljö, Teknik, Chalmers tekniska högskola, med-verkar i det internationella forskningsprojektet Alliance for Global Sustainability, ags, med syftet att rita kartor över de faktiska omständigheter som råder på energi, livsmedels- och transportområdet. Det handlar inte om att rita kartor i bokstavlig me-ning, men projektet ska om några år leverera fakta till samhället och beslutsfattare om hur de tekniska systemen ser ut och vilka behov, och framför allt vil-ka krav som människor ställer. Forskarna ska arbeta fram alternativa vägar som vi kan välja mellan och

120 UTMANINGEN

visa vart dessa kan komma att leda oss. Projektet är ett samarbete mellan ledande tekniska universitet i världen, till exempel mit (Massachusetts Institute of Technology) i Boston, eth (Die Eidgenössische Tech-nische Hochschule) i Zürich och Tokyo universitet.

Kunskap över landsgränserGreg Morrison och övriga forskare som ingår i pro-jektet på Chalmers tekniska högskola, fokuserar på energisystem och livsmedels- och vattenprogram-men. Över hela världen ändrar folk sina matvanor. Inte bara för att de behöver, utan för att de vill.

– Vi svenskar äter inte längre särskilt mycket husmanskost och kineser äter allt mer kött. Många världen över vill dricka kaffe-latte och mjölkkon-sumtionen ökar radikalt. Det här får återverkningar i världens handelsströmmar, säger Greg Morrison, och betonar att trenden också tyder på en allt större internationell livsmedelshandel. I dess spår ökar in-tresset för livsmedelsförpackningar gjorda av nya material som kan hålla livsmedlen fria från bakte-rier.

Greg Morrison med kollegor ritar också till exem-pel en europeisk karta över produktion och använd-ning av energi. Som det ser ut nu är databaser och kunskap om energisystemen normalt uppbyggda för att beskriva varje land för sig. Men systemen hänger ihop över landsgränserna eftersom olika länder ex-porterar och importerar till och från varandra.

UTMANINGEN 121

– El tillverkas huvudsakligen av kärnkraft och vattenkraft i Sverige, men i Europa som helhet är det fort-farande kol som är huvudingrediensen i produktio-nen och det finns mycket kol, säger Greg Morrison. Om vi ska minska koldioxidutsläppen blir lösning-arna olika om vi ser problemet ur ett svenskt eller ett globalt perspektiv.

Energiprogrammet har 2008 pågått i fyra år och flera doktorandstudier har kommit halvvägs. Fort-farande dröjer det cirka fem år innan vägvalen är redo att presenteras för beslutsfattare.

Behov av helhetstänk i teknikutvecklingen

I backspegeln kan vi blicka tillbaka på otroliga teknik-vinningar som har gjorts de senaste hundra åren, tek-nik som har förändrat hela vårt samhälle. Och forsk-ning och teknikutveckling går framåt med jättekliv.

– På energiområdet finns i dag teknik som kan ge möjlighet för hela mänskligheten att leva på en nivå som motsvarar den som finns i den rika världen för närvarande, när det gäller transporter, el och värme. Och detta samtidigt som vi uppnår låga koldioxidut-släpp, menar professor Christian Azar som har tagit fram energiscenarier för Sverige och världen som helhet.

Enligt Christian Azar visar scenarierna att vi med hjälp av energiåtervinning, effektivisering, andra

122 UTMANINGEN

energislag än fossila bränslen och infångning av lag-ring av koldioxid, kan leva på samma nivå som nu utan att det blir alltför dyrt.

Detta låter förstås positivt, samtidigt menar Christian Azar och många forskare med honom att det är nödvändigt att tänka in tekniken i helhets-lösningar och ta hänsyn till hur den påverkar för-utsättningarna för människor och natur. Mycket av den tekniska utvecklingen har varit möjlig tack vare motståndskraftiga och utvecklingsbara ekosystem, och nu tänjer vi gränserna för dessa system allt mer.

– Vi måste vara medvetna om att bakom de tek-nologiska lösningarna ligger behovet av ekosystem-tjänsterna, säger Carl Folke. De moderna teknikut-vecklade fisk- och skaldjursodlingarna, som i dag står för 25 procent av all fisk som säljs som matfisk, är beroende av välmående ekosystem. Att odla fram ett kilo lax kräver en mängd olika andra fisksorter som tas i det fria havet.

Teknik kan få problemen att verka mindre Professor Will Steffen, forskare inom området eko-system och globala förändringar vid Australian National University, hävdar att tekniska lösningar kan vara baserade på förenklade antaganden som tenderar att underskatta problemens omfattning. Han menar att begreppet globala miljöproblem ofta förenklas till att handla bara om klimatförändringar. Man glömmer då att biologisk mångfald och andra

UTMANINGEN 123

ekosystemförsämringar hör till de globala miljöpro-blemen. Problemet med klimatförändringar reduce-ras i sin tur till att handla om global uppvärmning som beror på utsläpp av växthusgaser. Och växthus-gaserna i sin tur förenklas till att bara vara koldioxid, som kommer från fossilbränsleeldade energisystem.

Resultatet blir att något så komplext som globala miljöproblem, blir till en smalare diskussion om ett nytt energisystem, och frågan om vad som är bäst: sol, vind, biomassa eller kärnkraft?

– Problemen är enorma och vi behöver alla lös-ningar, säger Will Steffen.

Med en uppsättning av olika energilösningar kan vi minska utsläpp av koldioxid och sakta ned takten för den globala uppvärmningen. Det är givetvis bra. Men vi glömmer ofta att ta hänsyn till vilka konse-kvenserna blir för ekosystemtjänsterna. Risken är att satsningar på nya teknologiska lösningar utan tankar om helheten försämrar ekosystemen och förutsätt-ningarna för lokalbefolkningen.

Produktion av biodrivmedel tar exempelvis stora landområden i anspråk och konkurrerar med mat-produktion och biologisk mångfald. Därför ska vi inte okritiskt godkänna all expansion av odlingsmark för att få fram alternativ till bensin och diesel.

– Det är en enkel lösning att endast se till ener-gilösningar, men det är alltför enkelt och vi måste vara försiktiga, säger Will Steffen. Nya energisystem hade ju inte kunnat få tillbaka torsken i det ut-

124 UTMANINGEN

fiskade havet utanför Kanada, som är en annan form av miljöproblem än den förstärkta växthuseffekten.

Alvedon-effekten och quick fixesIngen opponerar sig mot att ny teknik är oerhört viktig för att miljöproblemen ska kunna lösas, men risken är alltså att den nya tekniken löser problem ”på ytan”, inte grundproblemen med människans överutnyttjande av ekosystemen.

– Ibland tror vi att tekniken löser miljöproblemen, och struntar i att gå till botten med uppgiften. Efter ett tag kan svårigheterna i stället ha blivit värre, säger Tore Söderqvist, forskare i nationalekonomi som arbetar som forsknings- och utredningschef på kon-sultföretaget Enveco Miljöekonomi ab.

Fredrik Moberg, doktor i naturresurshållning och verksamhetschef vid Albaeco, liknar vår tendens att an-vända tekniklösningar för att lösa akuta globala miljö- problem med Alvedon-effekten: den akuta smärtan försvinner med en värktablett, men bakomliggande orsaker kan finnas kvar. Faran är att vår behandling av symptomen kan dölja att balansen och den eftertrak-tade resiliensen hos ekosystemen håller på att under-mineras, vilket till slut kan leda till skador som inte går att reparera eller ersätta med ny teknik.

Tore Söderqvist hänvisar till sådana lösningar som ”quick fixes” och skriver tillsammans med flera an-dra ekonomer och ekologer i en vetenskaplig artikel i tidskriften Environment (2006) att forskning visar

UTMANINGEN 125

att ”naturliga” katastrofer ibland är konsekvenser av djupare och mer grundläggande problem som män-niskan orsakat genom att åsidosätta ekosystemens funktion. Teknik för att åtgärda dem kan antingen ge förvärrade effekter när kriser inträffar eller inne-bära att kriserna skjuts upp.

Översvämningarna i samband med orkanen Ka-trina berodde till en betydande del på människans förändringar av ekosystemen i Mississippis floddel-ta. Överfiskning är ett annat exempel: område efter område fiskas ut, längre och längre ut i haven, vore den långsiktigt bästa lösningen att ändra reglerna för fisket så att det inte längre lönar sig för fiskarna att fånga så mycket som möjligt. Men i stället svarar regeringar ofta med att öka subventionerna för fång-sterna, vilket ökar trycket på fisket ytterligare.

Applådera nya teknik, men tänk långsiktigtAtt pumpa ned koldioxid i berggrunden (kollagring) är något som diskuteras för att minska utsläppen av koldioxid. Även om denna teknik kan ha fördelar, anser forskarna att den också kan utgöra ett långsik-tigt hot: den ger möjlighet för samhället att fortsätta att använda fossila bränslen. Å andra sidan kan kol-lagring kanske vara en tillfällig lösning, något vi be-höver för att motverka en alltför hög temperaturök-ning i väntan på att vi kommer längre i utvecklingen av alternativ teknik och bränslen. Vi kan likna det vid kalkningen av sjöar i Skandinavien som bot mot

126 UTMANINGEN

försurningen. Den påbörjades under 1980-talet och pågår fortfarande. Under de flera tiotal år som det tog att analysera problemet och minska utsläppen, sattes kalkning in som motåtgärd och var en nödvän-dighet för att sjöarnas miljö inte skulle lida oåterkal-lelig skada. Men det bakomliggande problemet med luftföroreningar som medför försurande nedfall av svavel och kväve krävde förstås helt andra åtgärder.

För att inte bara ta till akuta lösningar, krävs det att vi vågar se långsiktigt.

– Regeringar måste lova långsiktiga lösningar som ser till helheten för jordens miljö. Om vi tar till kortsiktiga åtgärder behöver de knytas till långsik-tiga insatser. I försurningsfallet gjordes detta med en svavelskatt. Den påverkade utsläppen och stärkte statskassan som i sin tur finansierade kalkning, säger Tore Söderqvist.

Från 1990 till 2004 har det försurande nedfallet av svavel minskat med cirka 60 procent i Sverige och nedfallet av kväve med cirka 30 procent. Kalkning av sjöar och vattendrag har därför minskat i hela landet för att anpassas till den minskade försurningen.

Om vi är försiktiga när vi inför ny teknik och anpassar den till ekosystemen, ska vi applådera nya innovationer. Enligt Will Steffen är det omöjligt för en så stor befolkning som hela jordens, att försörjas utan smart teknik.

Läs mer om tekniska framsteg och alternativ till fos-sila bränslen i kapitlet Från oljepanna till solpanel.

UTMANINGEN 127

GPS-styrd gödslingÄven om konventionella jordbruk många gånger behöver anpassas till ekosystemens långsiktiga håll-barhet, behövs ändå ny teknik. Konstbevattning i världen är en viktig orsak till brist på färskvatten, grundvattennivåer sänks och vattenreservoarer töms. Man ser sjunkande grundvattennivåer på många håll i världen, bland annat i usa, Kina och Indien. Mel-lan 5–25 procent av allt färskvatten används över sin regenerationskapacitet.

Konstbevattningsteknik som ger varje planta pre-cis rätt mängd vatten vid exakt rätt tillfälle, skulle minska spillet i områden där vattenresurserna är begränsade. På liknande sätt kan modern gps-styrd gödsling ge exakt rätt mängd näring till plantorna utifrån inprogrammerade data om mark, vattentill-gång och växtart. På så vis minskar övergödningen och mindre mängder näringsämnen läcker ut i vat-tendrag. Det här är en tekniklösning som är lönsam vid stora enheter och man ska ha i åtanke att det krävs stora insatser av indirekt energi vid utveckling och tillverkning av tekniken.

Dags för ekosystemteknologiOm uppfinnare och innovatörer har ekosystemen i bakhuvudet när de utvecklar ny teknik, kommer förmodligen integrerade lösningar eller ekosystem-teknologi att bli vanligare. Ekosystemteknologi ut-nyttjar ekosystemens egen förmåga samtidigt som den stärker dem. De nya teknikerna kan komma att

128 UTMANINGEN

bli komplement eller alternativ till konventionell teknik.

Ett exempel är ett pågående försök i Lysekils kom-mun. Kommunens reningsverk behövde utvecklas för att ta hand om övergödande utsläpp från en ökande befolkning. I stället för en utbyggd kväverening beslu-tade sig kommunen för att undersöka om en ekosys-temtjänst kunde nyttjas. Ett norskt företag har åtagit sig att odla musslor vid kusten utanför Lysekil för att rena bort flera hundra ton gödande ämnen varje år. De får alltså betalt för att rena vattnet och kan dessutom sälja musslorna som livsmedel eller djurfoder. Muss-lorna lever av näringsämnen i hushållens avloppsvat-ten och renar vattnet från dessa, precis som ett re-ningsverk normalt gör. Det låter kanske lite läskigt, men egentligen är det inte konstigare än att vi dricker mjölken från kor som betat på gödslade åkrar.

I Chile finns så kallade integrerade odlingar där fisk, musslor och matalger odlas samtidigt. Eftersom musslor och alger livnär sig på fiskens avfall blir det inte samma övergödningsproblem som i vanliga fisk-odlingar. Man skördar tre varor i stället för en och vattnet blir renare.

Mindre konsumtion en lösning?Redan nu byter vi sakta men säkert ut sämre teknik mot ny och mindre energi- och utsläppskrävande. Vi byter glödlamporna mot energilampor, installerar

UTMANINGEN 129

värmepumpar, testar solpaneler och funderar på byte till hybridbil. Men det svåraste verkar vara att ge sig på våra konsumtionsvanor. Varje år växer julklapps-högen under julgranen och vi funderar på hur vi ska få till bra förvaring till alla våra prylar, i stället för att konsumera mindre.

Slöseri, överflöd, ohållbart?Vissa forskare anser att vår konsumtion inte håller, att vi måste ändra livsstil. En av dem är Christer Sanne, docent i samhällsplanering, numera pensionär men tidigare verksam vid Kungliga tekniska högskolan, som menar att vi konsumerar för mycket, världens befolkning ökar och alla vill ha mer. Men vad är ”för mycket”?

– Ordet överkonsumtion i sig kan vara utmanande. Vem har rätt att säga vad som är för mycket? frågar han.

Christer Sanne har tre definitioner på vad för hög konsumtion innebär. Han exemplifierar med bilar:

– Det är slöseri att resa med en ineffektiv bil som använder mer bränsle än vad som behövs. Det är överflöd att köra en vräkig och bränsletörstig bil och det är ohållbart att så många människor på jorden har bil och kör så mycket.

Christer Sanne är förespråkare för minskad kon-sumtion för att komma till rätta med miljöproble-men. Han säger att 1900-talets ekonomiska utveck-ling har fört mycket gott med sig. Den svenska

130 UTMANINGEN

konsumtionen har tredubblats på femtio år. Genom produktivitetsvinster behövs i dag en lägre insats av arbete, material och energi än tidigare för att produ-cera varor. Men vinningar vi gör på teknikområdet äts upp av att vi samtidigt konsumerar mera.

– Användningen av energi och material har mins-kat de senaste årtiondena med 0,4 procent mindre energi per krona inom eu sedan 1960. Men den to-tala energianvändningen inom unionen ökar med 2,6 procent per år trots att det krävs mindre energi och material i produktionen därför att volymerna ökar, säger han och hänvisar till ett fenomen kallat rekyleffekten.

Fler bilar per familjEtt exempel på rekyleffekten är att bilar i dag kan köras på lägre drivmedelsmängder jämfört med för trettio år sedan. Men i stället för att ta vara på de positiva miljövinsterna, väljer vi att köpa större och tyngre bilar eller att köra längre. Och vi köper fler bilar per familj.

Inom bostadssektorn bygger vi större hus med fler och större fönster när kostnaderna för energi mins-kar med tjockare väggisolering och bättre fönster. Vi kan lockas att tro att vi gör miljön en tjänst genom att ha fler av en miljöanpassad vara, när det bästa vore att inte använda den så mycket över huvud ta-get. En och annan känner sig säkerligen stolt över sitt miljöengagemang genom att ha en eller kanske

132 UTMANINGEN

två miljöbilar i sin ägo. Vore det ännu bättre för mil-jön om man hade tre miljöbilar?

– Ingen ny teknik i världen kan få vår västerländ-ska livsstil att bli ekologiskt hållbar, och nu sprids vår livsstil till nya delar av världen. Samtidigt visar forskning om välfärd och lycka att mer konsum-tion i vår del av världen inte gör oss lyckligare, säger Christer Sanne.

Kortare arbetstid – hälsosamt eller osolidariskt?Kanske skulle mindre arbete få oss att må bättre? Christer Sanne hävdar att en konsumtionsminsk-ning skulle förbättra miljötillståndet, och att arbets-tagarna kan ta del av industrins produktivitetsvinster i minskad arbetstid i stället för i ökad lön. Ekonomen John Maynard Keynes skrev på 1930-talet en essä kallad ”Våra barnbarns ekonomiska möjligheter” där han pekade på att effektiviteten i produktionen stän-digt ökar och att vi i framtiden inte skulle behöva ar-beta lika mycket för att få ihop till livets nödtorft.

– Keynes spekulerade att det i dag skulle räcka med en arbetsdag på tre timmar. Men han kunde el-ler ville inte förutse att ekonomisk tillväxt skulle bli ett politiskt mål i samhället, säger Christer Sanne.

Sanne har räknat fram att om vi hade använt pro-duktivitetstillväxten från 1980-talet tills nu till att sänka arbetstiden, kunde vi ha haft en 32-timmars-vecka, men ändå haft hälften av löneökningen kvar till annat.

UTMANINGEN 133

Det finns förstås de som har minskat sin arbetstid mot att i utbyte få ökad fritid. Fredrik Moberg tack-ade till exempel nej till en löneförhöjning mot att han i stället fick varannan fredag ledig.

– Det är bra för både mig och miljön. Varannan fredag blir jag något annat än försörjare och pappa och gör sådant jag gjorde innan jag fick barn: besöker konstutställningar, går ut i naturen eller umgås med en kompis eller mina föräldrar. Och ändå hinner jag hämta barnen tidigare från fritids, berättar han.

Men han har fått kritik för sitt agerande, och har fått höra att det är osolidariskt eftersom inte alla kan agera så om välfärdssamhället ska fungera. Vem skulle då betala för tant Agdas långvårdsplats, sjuk-vård och dagis? Nationalekonomen Tore Söderqvist tror inte att enstaka arbetstidsförkortningar skulle skada samhällsekonomin:

– Men visst stämmer det att resurserna som staten får in skulle minska och därmed skulle den samlade potten till välfärdstjänster reduceras.

Skattesystemet är uppbyggt på ekonomisk akti-vitet och genom den på vinster i företag, inkomst-skatter och skatt på konsumtion genom moms. Tore Söderqvist menar att om vi drar ner den ekonomiska aktiviteten, till exempel för att minska miljöförstö-ringen av viss produktion, får vi problem att finan-siera välfärdssystemet till slut.

– Man kanske kan säga att det är osolidariskt att arbeta mindre, men å andra sidan kanske personen

134 UTMANINGEN

som drar ner sin arbetstid blir friskare, mår bättre och får mer tid för egna föräldrar och barn. I för-längningen kanske inte det kräver lika mycket skat-tefinansiering, säger Tore Söderqvist.

Är vi då tillbaka i att vårda våra gamla föräldrar och barn själva i stället för att de ska bo på service-hem och gå på dagis? En kvinnofälla?

– Nej, menar Christer Sanne. Den del av produk-tivitetsökningen vi låter gå till högre lön kan läggas på välfärdstjänster i stället för på konsumtion av varor. Vi behöver inte dra ner på välfärdstjänsterna men vi kanske måste finna oss i högre skatteuttag. Oavlönad samhällstjänst är också ett alternativ.

Alla forskare resonerar inte på samma sätt gällan-de förändringar av konsumtionsmönster för en håll-bar utveckling. Greg Morrison tror till exempel att fortsatta tekniksprång är vägen till ett uthålligt sam-hälle, snarare än minskad konsumtion. Forskarna är dock överens om att konsumtion av energislukande och materialkrävande varor och tjänster måste mins-ka, samtidigt som det finns mängder av tjänster och produkter som inte tillhör dessa kategorier – och det finns inte någon anledning att minska inköpen av dessa. Konserter, biofilmer och vissa spa-tjänster blir inte nödvändigtvis skadligare för ekosystemen för att de produceras i större mängder. Kanske inte hel-ler nedladdningsbara datorspel och musik, även om datorer, stora servrar och sökmotorer drar oväntat mycket energi.

UTMANINGEN 135

Prislappar och utsläppsrätterOm vi vill minska konsumtionen av miljöbelastan-de varor anser många forskare, nationalekonomer som ingenjörer, att det är bättre att höja priserna på varorna. Miljöskador är ännu inte kopplade till plånboken på ett effektivt sätt. Om vi höjer priser på varor genom skatter på energi och råvaror eller genom handel med utsläppsrätter i alla länder, kan vi komma åt problemet. Om det kostar att släppa ut gifter eller växthusgaser, ökar priserna på pro-dukterna och konsekvensen blir att miljöförstöring kostar.

– Det är både tekniskt och ekonomiskt möjligt att lösa problemet med växthuseffekten, men det kom-mer inte att hända av sig självt. Den enskilt vikti-gaste åtgärden är därför att höja priset på koldioxid, säger Christian Azar.

Om skatten är tillräckligt hög med tanke på de miljöproblem som den ska komma åt, kommer de val du gör som konsument att påverkas. En svensk biff blir dyrare om kadmiumhaltigt konstgöd-sel beskattas i Brasilien, eftersom vi importerar kraftfoder därifrån. Kanske du då skulle vilja äta mindre kött. Andra skulle fortsätta äta samma mängder, men välja att prioritera bort något annat. Om biljettpriset för en weekendresa till Barcelona blir dyrare på grund av en koldioxidskatt på flyg-bränslet, väljer du kanske i stället att ta tåget till Prag.

136 UTMANINGEN

Polluters Pay Principle Eftersom ingen äger resurser som vatten och luft, har under historiens gång många sett det som en rättighet att använda dessa tillgångar hur som helst, även om det har inneburit att de blivit förstörda. I många länder kostar det ingenting att förorena mil-jön, det kostar till exempel ingenting extra i form av miljöavgifter att som husägare ha 25 grader Celsius inomhus och låta ett öppet fönster fläkta eller att köra bil hundra meter och handla medan bilen står på tomgång.

Skadorna på miljön syns inte i priserna på bilar, stålvajrar, leksaker, cement, wellpapp, energi.

– I de flesta länder är det gratis att släppa ut ex-empelvis luft- eller vattenföroreningar, att använda konstgödsel som innehåller tungmetaller och bespru-ta grödor med kemiska bekämpningsmedel. Därför tar heller inte företag, privatpersoner, bönder och andra hänsyn till kostnader för miljön när de räknar på vad varorna kostar att tillverka, säger Åsa Löfgren, forska-re i nationalekonomi vid Göteborgs universitet.

Hon pekar på att de betalar för produktionsfakto-rer som arbetskraft och maskiner, men inte ser miljön som en produktionsfaktor som kostar att utnyttja. Alltså lägger de inte på kostnaden för miljöskadorna på priset på de varor och tjänster de producerar. Inte heller får personer eller företag som utför positiva åt-gärder ersättning för detta. Det finns vissa former av eu-ersättningar för ekologisk produktion, men det är

UTMANINGEN 137

svårt att avgöra i vad mån stödet verkligen motsvarar samhällsnyttan av det ekologiska lantbruket.

Gömda förlusterMiljön kostar inte – alltså är det lätt att utnyttja den för mycket. Ett stort problem är att detta överutnytt-jande inte syns i de mätinstrument som vi använder för att visa hur väl världens länder utvecklas. Den ekonomiska tillväxten i ett land mäts i landets brut-tonationalprodukt (bnp), vilket visar vilken inkomst en nation har under ett år och hur vårt materiella välstånd ökar. Att mäta välstånd på det här sättet är långt från optimalt. bnp är ett ofullständigt mått på ekonomisk utveckling, eftersom förändringar i na-turresurser eller ekosystemtjänster inte räknas in. Det kan till och med vara så att om vi urholkar ett ekosystem och utnyttjar dess naturresurser, visar det på en bättre ekonomisk utveckling. Om fiskbestån-den i ett land fiskas ut eller om skogarna huggs ned, syns inte detta på kostnadssidan. I stället ökar bnp genom intäkterna från fisket och timret.

Karl-Göran Mäler, professor i nationalekonomi vid Stockholm Resilience Centre och Beijerinsti-tutet för ekologisk ekonomi, är en av de ledande forskarna inom utveckling av nationalräkenskaper så att även miljötillgångar ingår. Han var en av dem som utvecklade begreppet utsläppsrätter. Men dessa mått är ändå fortfarande grova och partiella, menar Karl-Göran Mäler. När hans forskargrupp inkluderar

138 UTMANINGEN

befolkningsökningen i sina beräkningar blir bilden dystrare än den som visas i samtida litteratur om ekonomisk utveckling.

– Stora delar av Afrika som visar god utveckling enligt bnp-beräkningarna har i själva verket blivit ännu fattigare under det senaste årtiondet. Flera länder klarar inte välfärdskriteriet: de tömmer sina naturtillgångar i högre hastighet än de investerar inkomsterna från dem i utbildning, hälso- och sjuk-vård och industri, säger Karl-Göran Mäler.

Han framhåller att naturkapitalet räknas för lågt även i siffrorna från hans egen forskargrupp efter-som de saknar tillräckliga data. Det gäller för alla världens länder, också industriländerna och Kina. Karl-Göran Mäler pekar på problemen med tröskel-effekter och understryker riskerna med ytterligare förluster av naturkapital.

Ekonomiska styrmedel lockar fram miljöhänsynGenom att använda ekonomiska styrmedel som skat-ter, subventioner och handel med utsläppsrätter, kan regeringar både tvinga och motivera företag att bry sig om miljökostnaderna. Det blir nödvändigt att se över produktionen och räkna på om det är värt att betala skatt för att fortsätta förorena som vanligt, el-ler om det faktiskt är ekonomiskt bättre att minska utsläppen, materialanvändning och energiförbruk-ning. Vare sig företagen väljer att betala skatt, in-stallera reningsteknik eller effektivisera processerna

UTMANINGEN 139

kommer det att vara en kostnad för dem. Priserna på cementen, armeringsjärnen, plastbaljor och bilar höjs och det är inte längre gratis att utnyttja eller skada luften, vattnet eller marken.

I Sverige, liksom i Norden och i flera av eu:s med-lemsstater är vi sedan 1990-talet vana vid att det kos-tar att förorena luften. De svenska bensin- och diesel-priserna är jämfört med många länder i världen höga, eftersom vi betalar energi-, koldioxid- och svavel-skatt. Eldningsoljan som villaägare använder beskat-tas också högt. Många har därför bytt ut oljepannan mot mer miljöanpassade uppvärmningssystem. Fossi-la bränslen har minskat och biobränsleanvändningen ökat, precis som den politiska viljan att styra över an-vändningen från fossila bränslen till förnybara.

Det måste löna sig att investera i bättre teknikVitsen med ekonomiska styrmedel är att minskning-arna av utsläpp görs av de företag som har de bil-ligaste processerna för att dra ner dem. Åsa Löfgren säger att detta är nödvändigt för att tillräckligt hårda restriktioner på utsläpp av växthusgaser ska åstad-kommas. fn:s klimatpanel har beräknat att om alla världens länder införde en skatt på 300–350 kronor per ton utsläpp av koldioxidekvivalenter, skulle kol-dioxidhalten i atmosfären kunna stabiliseras på 450 ppm koldioxidekvivalenter. Energibesparande tek-nik som finns på marknaden i dag, men som många företag anser vara för dyr, skulle börja användas. Det

140 UTMANINGEN

vore ändå billigare än att betala skatt på alla utsläpp. Det måste löna sig för företagen att installera effek-tivare och renare teknik och det blir lönsamt först när utsläppen får ett pris.

Även om klimatpanelens siffror skulle visa sig vara för optimistiska, kan man jämföra denna skattenivå med den som svenska hushåll har på cirka 1 000 kr/ton år 2008. Svenska hushåll skulle därför inte drabbas av en internationell skatt, men många länder som inte infört ekonomiska styrmedel på fossila bränslen, eller har mycket låga skatter, kommer att känna av prishöj-ningar. Det samma gäller bland annat vår industri som undantagits stora delar av koldioxidskatten.

Rättvis fördelning av utsläppsrätter – Tyvärr är det en utopi att få med alla länder på en koldioxidskatt. Handel med utsläppsrätter har däre-mot större chanser, menar Åsa Löfgren.

I eu:s handelssystem för utsläppsrätter för kol-dioxid ingår stora industri- och energiproduktions-anläggningar, och nu också flygtrafik. Ett tak sätts för hur stora utsläppen får vara för alla medlems-länderna sammanlagt. Utsläppen bildar en ”bubbla”. Företagen inom bubblan får dela på rättigheterna att släppa ut koldioxid. När alla har fått sin del av kakan kan de köpa och sälja rättigheter och gör det utifrån hur mycket det kostar de egna anläggningarna att minska utsläppen. Om utsläppstaket sätts lägre än vad företagen skulle släppa ut utan handelssystemet,

UTMANINGEN 141

kommer kostnaderna för utsläppsrätterna på mark-naden att påverka priserna på el och varor, precis som en skatt gör. Vill man sedan minska de totala utsläppen inom eu, sänks taket och antalet utsläpps-rätter som delas eller auktioneras ut.

Åsa Löfgren tror på regionala handelssystem som eventuellt är hopkopplade. En förutsättning är att ett rättvist system mellan utvecklings- och indu-striländer skapas. Problemet ligger i fördelningen av utsläppsrätter i ett inledningsskede. Om industri-länderna får en större tilldelning tack vare att de har högre produktion och tidigare har släppt ut mer koldi-oxid, är det högst orättvist mot utvecklingsländerna. Om däremot utdelningen av utsläppsrätter görs per invånare blir utvecklingsländerna vinnare och en stark inkomstfördelning skulle göras från industri- till utvecklingsländerna.

Det räcker inte med skatter och utsläppsrätter

I den bästa av världar skulle det räcka med enbart skatter och utsläppsrätter för att nå en hållbar ut-veckling, säger Åsa Löfgren, men medger att det inte är så enkelt. Vi behöver förstås även olika sanktioner, kvoter och lagar för att minska vår miljöbelastning. Dessutom behövs det ekonomiskt stöd till forskning och andra åtgärder som leder till förbättrade eko-system och gynnar en hållbar utveckling. Christian

142 UTMANINGEN

Azar anser exempelvis att stöd till utveckling och användning av ny och avancerad energiteknik måste öka. Det är också viktigt att regeringar inför regler och annan politik som driver fram förbättrad ener-gieffektivitet.

Det finns också forskare som tvivlar på markna-dens förmåga att lösa miljöproblemen och återställa de ekologiska tjänsterna, eftersom det just är detta ekonomiska system som skapat problemen, på- pekar Johanna Björklund, agronom och forskare vid Centrum för uthålligt jordbruk, slu.

– När vi inom det nuvarande ekonomiska syste-met har ”löst” ett miljöproblem, kommer vi snabbt att vara på väg mot nästa. Komplexiteten gör det omöjligt för marknaden att hantera dem.

Kritikerna menar att de kriterier som måste vara uppfyllda för att marknaden ska fungera bra ald-rig kan uppfyllas när det handlar om ekosystem. Bland andra forskaren Deborah du Nann Winter, som forskar kring vilken roll psykologi har spelat när det gäller de globala miljöproblemen och hur psykologi kan hjälpa oss att lösa dem, menar att läget för miljön är så allvarligt att vi inte längre kommer undan de existentiella frågorna om vad det är att vara människa och vad vi har rätt att göra med vår planet.

Will Steffen ser ett alternativ till ekonomisk vär-dering som han kallar ”skyddsräcken” eller gräns-spår. Genom att se på planeten som en helhet, kan

UTMANINGEN 143

gränser sättas för hur mycket förändring och på-verkan olika ekosystem tål. Det finns exempelvis gränser för vilka arealer naturmark som krävs för att upprätthålla andra ekosystemtjänster. Det sätter samtidigt gränser för hur mycket mark som kan om-vandlas till jordbruksmark.

– När den gränsen är nådd ska all exploatering av ekosystemet i fråga stoppas. Detsamma kan göras för hur mycket fisk som måste vara kvar i haven och för hur hög koldioxidhalten i atmosfären får bli, säger han.

Detta kommer i sin tur att få ekonomiska konse-kvenser, men i botten ligger då en värdering av hur mycket naturen tål och inte som nu: att ekonomisk tillväxt är grundbulten för vår välfärd.

Gemensamma beslut om internationellt utsläppstakKarl-Göran Mäler ser inte att problemet vi står inför på klimatområdet är att hitta de bästa ekonomiska styrmedlen, vare sig de är skatter eller utsläppsrätter. Det handlar om att komma överens. Vi måste gemensamt komma fram till hur mycket växthusgaser vi maximalt får släppa ut i världen – ett internationellt tak för utsläppen.

– Med ett tak kan vi relativt lätt hitta ett system som låter fattiga länder utvecklas, samtidigt som de går med i handeln med utsläppsrätter, säger han.

Karl-Göran Mäler menar att vi tillsammans med andra länder förslösat Östersjön på grund av att vi

144 UTMANINGEN

inte har lyckats komma fram till en överenskom-melse, och samma sak gäller fisket i världshaven. Östersjöförhandlingarna har visserligen tagit ett litet steg i rätt riktning genom att dra ner fiske-kvoterna och ställa krav på minskade kväveutsläpp. Anledningen till att förhandlingarna lyckades var en ny modell som visar hur kväve och fosfor trans-porteras från kust till öppet hav och vidare ner i djupen.

– Att forskarna gjorde dessa första förutsägelser av hur näringsämnena rör sig, medförde att man kunde komma överens om minskningar, säger han.

I förhandlingarna om försurningen på 1980-talet användes också en modell för prognoser över vad som hände vid olika politiska överenskommelser.

– Man kunde handfast se effekter av överenskom-melser om 10, 20 eller 50 procents minskningar av försurande ämnen på skog och fiske och detta un-derlättade förhandlingarna.

Karl-Göran Mäler vill se fler sådana modeller som hjälpmedel i förhandlingarna. Han berättar också om forskaren Scott Barrett vid Johns Hopkins Uni-versity i usa, som studerat alla framgångar och mot-gångar i internationella förhandlingar och överens-kommelser.

– Hans slutsats var att vi förmodligen inte behöver ha fullständiga globala lösningar. Det kan till en bör-jan räcka med att vissa länder påbörjar ett samarbete. Ozonproblematiken började med att viktiga länder

UTMANINGEN 145

tog ett gemensamt beslut om att stoppa användning-en av freoner, men så småningom blev det en global överenskommelse, säger Karl-Göran Mäler.

Motivation genom handelsregler Ytterligare ett sätt att komma till rätta med miljö-problemen vore att låta de internationella handels-reglerna genom världshandelsorganisationen wto utvecklas så att produktionens effekter på ekosyste-men kan ingå. Hållbarhet syns i dag inte i de inter-nationella handelsreglerna. Många produkter som vi köper importeras från länder som utnyttjar ekosys-temen på ett ohållbart sätt. Det är inget som Sve-rige som nation kan stoppa. Det innebär exempelvis, enligt Lisa Deutsch, forskare i naturresurshållning vid Stockholm Resilience Centre, att vi inte kan för-bjuda varor som bidragit till att mera regnskog hug-gits ned.

– Dagens internationella handelsregler genom världshandelsorganisationen wto blockerar signaler från ekosystemen till samhället. Vi borde kunna stäl-la samma krav på våra handelspartners utomlands, som vi ställer på vår egen produktion, säger hon.

Om wto skulle väga in påverkan på ekosystemen i handelsreglerna, får alla länder konkreta siffermotiv för att inte försämra ekosystemens återhämtnings-förmåga. Marknaden kommer då automatiskt att rikta in sig på detta.

146 UTMANINGEN

Värdera ekosystemDet går att räkna ut vad en del positiva åtgärder är värda rent ekonomiskt, åtminstone grovt räknat. Med hjälp av sådan värdering kan vi subventionera de verksamheter som gör jorden nytta. Det hållbara jordbruket kan få stöd för att det förbättrar ekosys-temens anpassnings- och utvecklingsförmåga. De som fiskar med hållbara metoder kan få ekonomiskt stöd för det. På så sätt får de ersättning för tjänsterna de tillför, inte bara betalning för grönsakerna, bom-ullen, eller fisken de säljer. Då kommer fler att välja att producera på samma hållbara sätt. Och tvärtom: genom att värdera ekosystemtjänsterna går det ock-så att lättare att komma fram till hur hög skatten ska vara som förorenaren måste betala för miljöför-störelse.

Marknadslösningar från down-underEtt exempel på en lösning där den som förbättrar ekosystemen får betalt av användarna för att utföra arbetet finns i Canberra, Australien. Konsument-erna betalar en myndighet för att sköta ett infil-treringsområde på ett ekologiskt hållbart sätt. Ett infiltreringsområde är själva marken som regnet sipprar igenom innan det rinner ut i vattendrag och dammar. Marken behöver hållas i ett gott ekologiskt skick för att vattnet ska bli rent när det rinner fram, för att sedan användas till konstbevattning eller, efter ytterligare rening, dricksvatten.

UTMANINGEN 147

– Avgiften sätter pris på ekosystemtjänsten vatten-rening och användarna betalar för den, precis som de betalar för rörledningssystem, vattenreningsan-läggningar med mera, säger Will Steffen.

Förslag om stöd till jordbrukarefn:s livsmedels- och jordbruksorganisation, fao, konstaterade i en publikation hösten 2007 att ett effektivt incitament för att åtgärda miljöproblem som förluster av biologisk mångfald, vattenförsörj-ning och klimatförändring kan vara stöd till jord-brukare som förstärker ekosystemtjänster. Jordbruk använder mer mark och vatten än i all annan mänsklig aktivitet och kan urholka jordens land-, vatten-, atmosfär-, och biologiska resurser – eller förstärka dem. På klimatområdet skulle fao:s föreslagna incitament kunna innebära stöd för att minska skogssköv-lingen, plantera träd, öka jordtäckning och förbättra gräsmarker.

Värdering provocerarEkonomiska värderingar kan också användas inför ett beslut om att ta bort, förändra eller utnyttja ett ekosystem. Kostnaderna för miljön vägs mot nyttan av att göra ingreppet – är projektet bra för samhället eller inte?

– Att värdera miljön i pengar är för många fel. Men om det inte görs är det lätt att ekosystemtjäns-ternas värden kommer bort eller att värdet sätts till

148 UTMANINGEN

noll, säger Tore Söderqvist, vars företag gör just vär-deringar av ekosystemtjänster för myndigheter och organisationer.

Det är viktigt att avgränsa värderingen till fak-tiska projekt som påverkar ekosystemen. Ett förslag om att anlägga ett parkeringsgarage på ett koloni-lottsområde kan vägas mot bland annat polline-ringstjänsten som utförs av insekterna i området. En annan fråga kan gälla hur höga kostnaderna blir av att fortsätta fiska i hotade fiskbestånd jämfört med förlusterna som yrkesfiskarna får av ett totalt fiske-förbud i en viss region? Vilket värde har nötskrikan som fröspridare på Djurgården i Stockholm jämfört med om en person ska anställas för att plantera ekar. Frågan är aktuell om kommunen planerar att dra en motorväg genom fågelns häckningsplatser.

– En ekonomisk värdering gör inte anspråk på att visa hela sanningen. Vetenskapen vet inte vad exempelvis alla organismer åstadkommer i marken och därför går det inte att sätta ekonomiska värden på alla funktioner. Att de ändå har ett värde måste framgå i beslutsunderlaget, säger Tore Söderqvist.

Undervisning nödvändig Karl-Göran Mäler betonar vikten av att personer som medverkar i studier som ligger till grund för värderingarna måste ha kunskap om de ekonomis-ka och ekologiska konsekvenserna av projektet. De måste få utbildning.

UTMANINGEN 149

– Folks kunskap varierar, och gör det också över tid. Klimatfrågan ges exempelvis större värde i dag än för fem år sedan eftersom massmediers fokus under lång tid legat på frågan. Utbildningens del i en värde-ring är en budgetfråga. En seriös utvärdering måste få kosta, annars kan värderingen göra mer skada än nytta, anser han.

Finns det möjlighet att ge ett totalt ekonomiskt värde för jordens samlade ekosystemtjänster? Nej! säger nationalekonomerna Tore Söderqvist och Karl-Göran Mäler. En av grundarna till ekosystem-värderingar försökte sig på det under 1990-talet och kom fram till att de var värda dubbelt så mycket som jordens totala bnp, cirka 33 triljoner dollar.

– En sådan värdering är helt omöjlig. Det skulle innebära att det kan vara ett alternativ att ta död på alla livsmöjligheter på jorden, säger Karl-Göran Mäler.

Tore Söderqvist anser att det är en utopi. Den eko-nomiska dimensionen kan inte inrymma alla värden.

Innovativa lösningar, lokala samarbetenFörutom att låta kostnaderna för miljöskadorna ligga i priserna för varor och tjänster, eller se till att handla av företag med uttänkt miljöarbete och miljömärkning, kan ekosystem stärkas på andra sätt – till exempel genom att med gemensamma lokala krafter testa nya lösningar.

150 UTMANINGEN

Personer som förvaltar ekosystemens resiliens kan bli förvaltare av landskap i stället för producenter av enskilda varor.

Johanna Björklund koordinerar ett forsknings-projekt som hon kallar deltagardrivet. Forskare och lantbrukare försöker finna nya vägar till lönsam produktion genom att använda lokala och ekolo-giska tjänster och resurser i stället för att använda fossila bränslen. De använder naturliga fiender för skadedjursbekämpning, bygger upp bördig jord och skapar gynnsamma mikroklimat. En gård knyter till exempel ihop kretsloppet mellan land och stad. De använder slam och urin från hushåll för gödsling. En annan gård arbetar med alternativ till att spruta bekämpningsmedel på ogräs och skadedjur, bland annat ankor som i stället äter ogräset och insekter samtidigt som de gödslar. En tredje gård använder framgångsrikt häst i sin grönsaksodling.

Andra exempel på initiativrika lösningar som nämnts tidigare är Kristianstads Vattenrike och Stora barriärrevet i Australien. Läs mer om dessa i kapitlet Anta utmaningen.

UTMANINGEN 153

Från oljepannatill solpanel


fORSkARekjell Aleklett – professor i fysik, Uppsala universitetThomas B Johansson – professor i energisystem

och föreståndare för Internationella miljöinstitutet (IIIEE), Lunds universitet.

John holmberg – professor i fysisk resursteori, Chal-mers tekniska högskola

Sven kullander – professor emeritus i högenergifysik, Uppsala universitet och ordförande för Kungliga vetenskapsakademiens energiutskott

Anders Lewald – enhetschef för energiteknikavdelningen, Energimyndigheten

Martin Persson – doktorand i fysisk resursteori, Chal-mers tekniska högskola

154 UTMANINGEN

Oavsett hur stor tilltro vi har till teknikutveckling-ens del i att bromsa klimatförändringen, är det ett faktum att vi behöver energisystem som bygger på förnybara energikällor i stället för fossila bränslen. Det är forskare världen över eniga om. Dagens en-ergisystem bygger i huvudsak på de fossila bränslena kol, olja och naturgas som, förutom att de är ändliga resurser, har den förödande nackdelen att de släp-per ut koldioxid och andra miljöfarliga ämnen vid förbränning. I dag står fossila bränslen för ungefär 85 procent av världens energiförsörjning. Hur kan ny teknik förändra det och vilka är alternativen till dagens energisystem?

Hur länge räcker oljan?En fråga som ständigt kommer upp i debatten om fossila bränslen är hur länge oljan kommer att räcka. Oljeexperten Kjell Aleklett, professor i fysik vid Uppsala universitet med globala energisystem som forskningsområde, är övertygad om att oljeproduk-tionstoppen, peak oil, kommer inträffa inom de när-maste två åren.

– Det betyder inte att oljan kommer att ta slut, men det kommer att bli betydligt dyrare att ta upp den, säger han.

Optimisterna tror att oljan kommer räcka länge till. De hänvisar till att nya oljefält upptäcks med jämna mellanrum. Kjell Aleklett menar att optimisternas in-vändning knappast håller för en granskning i dag.

UTMANINGEN 155

– De stora fälten var enkla att hitta, så dem fann man redan på 1940-, 50- och 60-talen. I dag har man be-tydligt bättre teknik men hittar knappt några stora oljefält längre. Det senaste fann man i Kazakstan för snart tio år sedan.

Kolet en ödesfrågaÄven naturgasen är nära sin topproduktion. Däre-mot finns det fortfarande gott om tillgängligt kol. Enligt Martin Persson, doktorand i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola, är det kolet som blir klimatutvecklingens ödesfråga. I det expande-rande Kina byggs det kolkraftverk för fullt. Det på-går också diskussioner i flera länder, däribland usa och Kina, om att satsa på att producera drivmedel av kol. Tekniken att utvinna flytande bränsle ur det fasta kolet finns redan, den utvecklades i Sydafrika under apartheidtiden när landet på grund av sank-tioner inte kunde köpa utländsk olja.

Utsläppen av koldioxid från koldiesel är ungefär dubbelt så stora som från utsläppen från bensin.

– Att producera flytande bränsle av kol skulle vara ett steg i helt fel riktning. Ska vi klara av att minska koldioxidutsläppen finns det inte plats för koldiesel, säger Martin Persson.

Koldioxidneutrala fossila bränslenOm vi ska kunna fortsätta att använda de fossila bränslen som finns kvar, krävs det att de blir koldi-oxidneutrala.

156 UTMANINGEN

– Hur mycket fossila bränslen vi kan använda handlar om hur vi lyckas med teknikerna koldiox-idavskiljning och koldioxidinfångning, säger John Holmberg, professor i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola.

Tekniken för koldioxidavskiljning och kollag-ring är under utveckling. Norge ligger i framkant med Sleipnerprojektet. På Sleipnerfältet i Nordsjön avskiljs varje år närmare en miljon ton koldioxid som pumpas ner och lagras 800 meter under havs-botten. Projektet innebär att tre procent av Norges totala koldioxidutsläpp avskiljs varje år. Metoden är än så länge dyr, men med ekonomiska styrmedel är det möjligt att den växer sig större. I Norge slipper företaget som står bakom Sleipnerprojektet betala skatten på koldioxidutsläpp, vilket gör projektet lönsamt. Det har dock höjts kritiska röster om sä-kerheten i sådana här projekt, till exempel risken för att berg kan vittra sönder på grund av kolsyra som bildas och att det medför en explosionsrisk.

Kärnkraft – avveckla eller utveckla?Kärnkraftens vara eller icke vara är en gammal fråga i Sverige och med klimatdebatten har förespråkarna fått ett uppsving. Sven Kullander, tidigare professor i högenergifysik vid Uppsala universitet, är överty-gad om att kärnkraften har en plats att fylla även i framtida energisystem och vill att Sverige ska vara

UTMANINGEN 157

delaktigt i att utveckla fjärde generationens kärn-kraftsteknologi.

– Kärnkraften är på många sätt överlägsen andra energikällor eftersom den släpper ut mindre koldi-oxid än vind-, sol- och bioenergi gör. Den är också mindre materialkrävande än de andra energikäl-lorna. Med fjärde generationens teknik räcker resur-serna i 10 000 år. Om man också börjar utvinna uran ur havsvatten och använder torium kommer bräns-let över huvud taget inte att utgöra en begränsning, säger Sven Kullander.

Thomas b Johansson, professor i energisystem och föreståndare för internationella miljöinstitutet (iiiee), Lunds universitet, tillhör de forskare som är kritiska till kärnkraften. Riskerna är för stora. Reak-torsäkerheten, den höga kostnaden, lagringen av det radioaktiva avfallet och kärnkraftverken som mål-tavlor för terroristattacker är några av de problem han inte ser lösningen på.

– Jag var i New York den elfte september 2001. En av de första tankarna som slog mig var att det var tur att de flög in i de där tornen och inte i Indian point som ligger en liten bit utanför staden. Då hade vi kanske förlorat hela New York, säger han.

Thomas b Johansson framhåller ändå kopplingen till kärnvapen som det största problemet med kärn-kraften.

– Om man har civil kärnkraft är steget inte långt till att utveckla kärnvapen. Då har man det tekniska

158 UTMANINGEN

kunnandet och man har plutonium att stoppa i dem. Som jag ser det finns det ingen plats för kärnkraft så länge det finns möjligheter att utveckla andra energi- källor som inte är kopplade till vapen, säger han.

Fusionsenergi enkel, men bara i teorinFusionsenergi är den rena kärnenergin som sedan 1950-talet framställts som svaret på alla energipro-blem. Metoden är enkel i teorin, men svårare att genomföra i praktiken. I stället för att klyva tunga kärnor (fission) kan energi frigöras genom samman-slagning av lätta atomkärnor (fusion) med en pro-cess som liknar den i solen.

Trots mångåriga satsningar finns det ännu inga fusionskraftverk i drift. Vid en försöksanläggning i Storbritannien har den så kallade tokamakreaktorn uppnått en effekt på 20 Megawatt under några mi-nuter, längre har man inte kommit.

– Forskarna har satsat på ett spår. Det kommer inte att vara realistiskt att börja bygga en första pro-duktionsanläggning förrän tidigast 2050. I bästa fall kan det finnas fusionsanläggningar klara för att pro-ducera el i större skala 2100, men allt är fortfarande osäkert, säger Sven Kullander.

Thomas b Johansson vill i stället se en massiv sats-ning på de förnybara energikällor som redan finns.

– Om fusionskraft någonsin kommer att utveck-las på en kommersiell nivå ligger det långt fram i ti-den. Varför inte använda det fusionsverk som redan fungerar, det vill säga solen, säger han.

UTMANINGEN 159

Stor potential för solenergiSolen är en förnybar energikälla som har mycket stor potential. I princip alla processer på jorden drivs av solen, och det är de processerna vi lever av. Utan so-len har vi ingen mat, inget vatten, ingen värme, ing-en atmosfär, inget klimat, inga geologiska kretslopp, inget liv. Frågan är hur vi ska ta vara på solenergin bättre och omvandla solenergi till el och värme för andra ändamål i vårt samhälle också.

I dag finns det tre huvudsakliga metoder att utnyttja solenergin: solfångare, solceller och solkraftverk:

Solfångare tar emot solstrålar och omvandlar solener-gin till värme. I sin enklaste form är det en svart slang med vatten, men det finns betydligt mer avancerade varianter. Solfångare används för uppvärmning och varmvatten. En fördel med solfångare är att de är rela-tivt billiga, en nackdel är att värmen är svår att lagra.

Solceller består av en halvledare, ofta kisel, som om-vandlar solenergin till elektricitet. Enkelt beskrivet rycker energin från solstrålarna loss en elektron i halvledaren, en elektron som då kan fara runt i en krets och leverera elektricitet. Varje enskild cell pro-ducerar relativt låg spänning, därför kopplas cellerna samman till solpaneler.

Solkraftverk använder värmen från solstrålarna till att värma vatten och bilda ånga. Ett exempel är sol-

160 UTMANINGEN

torn som drivs kommersiellt bland annat i Spanien. Solljuset fångas in av speglar som sitter i en parabol-form. Solstrålarna koncentreras till en behållare i ett torn i mitten. Vattnet kokar och driver en ånggene-rator som i sin tur driver en turbin.

– Jag tror att den stora potentialen framöver ligger i solceller. Med dagens teknik skulle solceller på en yta motsvarande sex procent av Sahara räcka för att täcka hela mänsklighetens behov av energi, säger John Holmberg.

Trots den stora potentialen står solenergin för mindre än 0,1 procent den globala elproduktionen. Men solcellerna är på frammarsch, de senaste åren har världsproduktionen ökat med 60 procent per år. Den huvudsakliga orsaken till att solceller fort-farande spelar en mycket liten roll i energiförsörj-ningen är priset. Från början togs de fram för att användas till satelliter och utvecklades utan tanke på kostnaderna.

Vind och vatten Vattenkraften har flera förtjänster. Till skillnad från exempelvis vind- och solkraft har vatten lagrings-potential. Genom att öka och minska genomsläpp-ningen av vatten i dammarna kan energin utnyttjas när den mest behövs. Vattenkraften är också den av de förnybara elkällorna som är mest utvecklad i dag.

UTMANINGEN 161

Hela 87 procent av elkraften från förnybara energi-slag kommer från vattenkraft. Utbyggnaden har va-rit störst i Europa och Nordamerika. I Sverige står vattenkraften exempelvis för närmare hälften av el-produktionen. I utvecklingsländerna har utbyggna-den inte varit så stor hittills, men den är på uppgång, särskilt i Asien.

Oroande ekologiska och sociala konsekvenser Thomas b Johansson ser med oro på utvecklingen.

– Vattenkraften går att bygga ut globalt, men det finns kraftiga begränsningar. Det gäller att använda den på rätt platser och med rätt metoder så att man inte får för stora negativa ekologiska och sociala konsekvenser, säger han.

I reglerade vattendrag förändras levnadsbeting-elserna kraftigt för de djur och växter som lever där. Migrerande fiskar får svårare att fortplanta sig och många organismer har svårt att anpassa sig till det fluktuerande vattenståndet. Kraftdam-mar förändrar också förhållandena för människor som lever längs vattendragen. Till exempel har de stora vattenkraftsatsningarna i Kina inneburit att miljontals människor har tvångsförflyttats med negativa sociala effekter som resultat. I stället spår Thomas b Johansson lysande framtidsutsikter för vindkraften:

– Vindkraftverken har samma fördel som solceller, de går snabbt att bygga och kan tillverkas i liten

162 UTMANINGEN

skala. De går därför bra att bygga upp parallellt med andra energikällor.

Utbyggnaden av vindkraften sker i dag i ett tiotal länder. Tyskland är världsledande på vindkraftsom-rådet, trots begränsade förutsättningar vad det gäl-ler vindresurser ökar utbyggnaden av vindkraften snabbt och står i dag för ungefär sju procent av elan-vändningen i landet. Thomas b Johansson tycker att det är synd att så få länder har satsat på vindenergi. Han ser många platser i världen där potentialen är stor.

– Det finns områden där det är känsligt att bygga vindkraft, men det finns också områden där de kan bygga hur mycket som helst. Patagonien, Nordafri-kas Atlantkust och Mellanvästern i usa är bara några exempel. Det finns tillräckligt med vindkraftresur-ser i Mellanvästern för att producera fem gånger den amerikanska elanvändningen, säger han.

En nackdel är att områdena som är lämpliga för utbyggnad av vindkraft ligger långt från de områ-den där elbehovet är som störst. Thomas b Johans-son har räknat på möjligheten att producera vind-kraft i inre Mongoliet för den kinesiska jättestaden Beijings behov. I inre Mongoliet är förhållandena ultimata för vindkraftsproduktion. Det är platt, extremt glesbefolkat, skoglöst och bra vindförhål-landen.

– Vi kom fram till att det skulle gå utmärkt att överföra vindkraft från Inre Mongoliet till det folk-

UTMANINGEN 163

rika Östra Kina med högspänd likström. Och det till ungefär samma kostnad som för kolproducerad el.

Från fossil till bioBioenergi är en förnybar energikälla med stor poten-tial för framtiden. Energi från biologiskt material har många användningsområden. Vi kan köra våra bilar med etanol, värma våra hus med flis och produ-cera el genom värmekraftverk. Men det finns en del frågetecken som måste rätas ut.

Problemet är att produktionen av bioenergi kon-kurrerar med många andra intressen, inte minst med livsmedelproduktion.

– Potentialen för biobränslen är stor. Risken är att man bygger ut den på fel sätt, till exempel genom att hugga ner regnskog för att odla oljepalmer till bio-diesel. Det är något av det dummaste man kan göra, säger Thomas b Johansson.

I november 2007 kom Kungliga Vetenskapsaka-demiens (kva) energiutskott med en rapport där de uppskattade att bioenergiuttaget i Sverige kan öka med 40 procent på 50 till 100 års sikt. Det får anses nedslående för dem som vill se bioenergin som er-sättning för de fossila bränslena.

– Vi kan öka uttagen av bioenergi, särskilt genom bättre utnyttjande av restprodukter från skogs- och jordbruk. Men vi får inte göra det på bekostnad av saker som livsmedelsproduktion och biologisk

164 UTMANINGEN

mångfald, säger Sven Kullander som är ordförande för kva:s energiutskott.

Tre generationer biobränsleVid ett byte av energisystem behöver transportsek-torn alternativ till bensin och dieselolja. En lösning som ofta framförs är att byta ut de fossila bränslena mot biobränslen. Grundmaterialet kan komma från skogen (till exempel spån och bark), jordbruket (en-ergiskog och halm), pappersindustrin (svartlut) och avfall (hushållssopor, gödsel och slakteriavfall).

Biobränslen brukar delas upp i tre generationer, be-roende på hur de tillverkas:

Första generationens biobränslen är baserade på jordbruksprodukter. Hit hör etanol som produceras genom jäsning av stärkelserika grödor, biogas som produceras genom rötning av hushållsavfall och rme (rapsmetylester) som tillverkas av raps och rybs.

Andra generationens biobränslen kan produceras inom ett 10-årsperspektiv. De baseras på produkter från både skogs- och jordbruk. Hit hör också vidare-utveckling av etanol framställd av skogsråvara samt olika drivmedel som kan framställas genom förgas-ning av biomassa till syntesgas. Gasen kan sedan an-vändas till produktion av metanol, dme (dimetyles-ter) syntetisk diesel eller biometan.

UTMANINGEN 165

Tredje generationens biobränslen är möjliga att producera i ett 50-årsperspektiv. Till denna grupp hör i första hand vätgas lämpad för bränsleceller och framställd av förgasad biomassa och biogas. Den stora fördelen är att slutprodukterna blir vat-tenånga i stället för koldioxid som för de andra bio-bränslena.

Biogas är det biobränsle som många forskare inom energisektorn menar har störst potential för fram-tiden.

– Genom rötning av restprodukter till biogas kan vi ta tillvara energin i avfallet på ett effektivt sätt, säger Thomas b Johansson.

Många bud om skogenSverige är ett skogsland. Stora mängder bioenergi finns i alla dessa granar, tallar och björkar runt om i landet. Men konkurrensen om skogens resurser är stor. Pappers- och trävaruindustrin är beroende av råvaran. Om trycket på skogen ökar är biologisk mångfald och skogen som rekreationsområde två andra viktiga faktorer att väga in. I Sverige bidrar bioenergi med 17 procent av den totala energitillför-seln; huvuddelen är skogsprodukter. Sven Kullander ser en möjlighet att öka uttaget av restprodukter ur skogen för energikonsumtion. I dag lämnas grenar och toppar i de flesta fall kvar efter en avverkning. Genom att ta tillvara en del av denna biomassa

166 UTMANINGEN

skulle skogens bidrag till energisektorn öka med 20 twh per år. Frågan är då hur vi ska utnyttja bioenergi från skogen på bästa sätt. Ska vi tillverka elektricitet, värme eller biodrivmedel?

Sven Kullander avråder från att tillverka drivme-del av skogsprodukterna. Anledningen är att verk-ningsgraden är så låg. Om man ska göra drivmedel av skogsbiomassa är verkningsgraden 50 procent. Alltså skulle vi kunna använda skogsprodukter för att pro-ducera 10 twh biobränsle.

– Min rekommendation är i stället att satsa på vär-mekraftverk. Då kan vi använda två tredjedelar av energin till värme och en tredjedel till elproduktion, säger Sven Kullander.

Anders Lewald, enhetschef på Energimyndig-heten, är överens om att det är värme och el som biobränslet ska användas till, åtminstone på kort sikt.

– För att minska våra koldioxidutsläpp ska vi satsa på att producera värme och el, men på längre sikt är det intressant att producera drivmedel. Det är enk-lare att ersätta uppvärmning än transportbränsle, säger han.

Vilket transportbränsle som kommer att domi-nera vill Anders Lewald inte sia om. Troligen blir det flera olika drivmedel.

– I dagsläget är det inte drivmedlet i sig som är det intressanta utan hur effektiv processen att ta fram det är.

168 UTMANINGEN

Etanol – en återvändsgränd?I Sverige är etanol det biobränsle som har dominerat. Det är inte så konstigt eftersom etanolen har många fördelar och tekniken som behövs för att framställa den finns. Etanolen är på vissa sätt ett bra alternativ till bensin eftersom den fungerar i förbrännings-motorer. Den är dessutom lätt att förvara och distri-buera. Restprodukterna vid förbränning blir koldioxid och vatten. Så långt är det inga problem, det är när vi tittar på produktionsledet som nackdelarna med etanol som bränsle blir synbara.

Dagens etanolframställning får dramatiska effek-ter på miljö och biologisk mångfald i de områden där grödorna odlas, samtidigt som den konkurrerar med livsmedelsproduktion till en växande befolkning. I usa har den ökade efterfrågan på majs till etanol-framställning påverkat priserna på livsmedel. På ett år fördubblades priserna på majstortillas i Mexiko med stora protester bland befolkningen som följd.

Ett annat problem med dagens etanolproduktion är att den i många fall inte är energieffektiv. Odling av stärkelserika grödor som majs och vete är i allmän-het mycket resurskrävande. Det finns forskningsrap-porter som visar att det går åt lika mycket, eller till och med mer energi för att producera majsetanol än vad som kommer ut i slutändan. Anledningen till att det har varit lönsamt att satsa på etanol som fordons-bränsle är de stora subventionerna.

UTMANINGEN 169

– Etanolen har ingen framtid som den produceras i Nordamerika och Sverige i dag, säger Thomas b Johansson.

Sven Kullander håller med:– I den svenska politiken har huvudspåret varit

positivt till etanol, men det börjar allt mer likna en återvändsgränd. Frågan är hur fort det spåret kom-mer att kunna avvecklas.

Brasilianska sockerrör bättre, men långt ifrån braEtanol producerad på brasilianska sockerrör anses på vissa sätt vara bättre än etanol producerad på andra grödor. Vid etanolproduktion av sockerrör används bagassen, alltså den del av sockerrören som inte brukas för sockerproduktion. Eftersom det är restprodukter från jordbruket är konkurrensen med livsmedel inte lika stor och sockerrören kräver inte heller lika högintensivt jordbruk som till exempel majs och vete. Etanolen ger därför betydligt högre energiutbyte än dessa grödor.

Men om större arealer används till sockerrörs- odling trängs boskapsbönder undan från sina marker. För att få nya betesmarker till sina djur blir många tvungna att hugga ner regnskog. På flera håll har sockerrörsodlingar också fått kritik för att de för-giftar miljön genom användningen av bekämp-ningsmedel och att de anställda på plantagerna har slavliknande kontrakt.

170 UTMANINGEN

Sluta slösa – fokusera på energieffektivisering

John Holmberg menar att ökad energieffektivise-ring är lika viktigt som alla alternativa energikällor samlade.

– I dag ser vi ett otroligt energislöseri. Där tror jag att vi kommer se ett ordentligt trendskifte inom de närmaste decennierna, säger John Holmberg.

Energieffektiviseringen kan ske på alla plan. Det kan handla om nanoteknik, lysdioder och smarta material, men också att ändra attityden till energi som råder i dag. Särskilt energislösande är våra bostä-der. Över en tredjedel av all energi i Sverige används inom byggnadssektorn. I Sverige är vi vana vid ett lågt energipris och energieffektivitet har inte varit prioriterat inom byggnadssektorn. I dag håller dock energieffektivt byggande på att slå igenom.

– Vi står inför en renovering av miljonprogram-met. Om vi använder energieffektiv byggnadsteknik kan vi minska energiförbrukningen för uppvärmning med minst 50 procent, säger Thomas b Johansson.

2001 byggdes Sveriges första passivhus, alltså hus utan central uppvärmning. Lindåshusen, som de kallas, har varit en succé och förebild för passivhus i andra delar av Sverige. Trots det ligger Sverige långt efter länder som Tyskland, Österrike och Schweiz. Där har ökningen av passivhus varit över 100 procent flera år i rad.

UTMANINGEN 171

– Tekniken för en omställning till ett hållbart en-ergisystem finns, nu gäller det bara att hitta den politiska viljan att driva igenom den, säger John Holmberg.

UTMANINGEN 173

Vem bär ansvaretför vad?


fORSkAReCarl folke – professor i naturresurshushållning, Stock-

holms universitet, chef för Beijerinstitutet för ekolo-gisk ekonomi, forskningschef för Stockholm Resilience Centre

Peter haldén – doktor i statsvetenskap, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)

Sverker Jagers – lektor i statsvetenskap, Göteborgs universitet

Christian Munthe – professor i praktisk filosofi, Göte-borgs universitet

Mirjam Palm – klimatsamordnare, SidaJohan Rockström – professor i naturresurshushåll-

ning, Stockholms universitet, chef för Stockholm Resi-lience Centre, föreståndare för Stockholm Environ-ment Institute

174 UTMANINGEN

För att lösa de globala miljöproblemen måste alla vara med. Det spelar ingen roll om vi i Sverige be-stämmer oss för att till exempel förbjuda alla fossila bränslen med omedelbar verkan om inga andra län-der gör något. Vid internationella klimatförhand-lingar är därför rättvisa och ansvar tunga frågor. Vem bär ansvaret för globala miljöproblem och klimat-förändringen? Har vi som lever i industriländer rätt att förvägra länder att använda fossila bränslen och därmed utvecklas på det sätt vi har gjort?

De stora miljöfrågorna föder många moraliska frå-geställningar. Christian Munthe, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, har särskilt stude-rat klimatfrågans etiska aspekter.

– Hittills har klimatfrågan huvudsakligen varit ett område för naturvetare. När det är dags att göra politik av den kommer moral- och värderingsfrågor in som viktiga instrument, säger han.

Länge gällde den stora frågan i klimatdebatten om huruvida det var människan som påverkar klimatet. I dag är i princip alla forskare eniga om att så är fal-let. Nu är i stället den stora frågan vad vi ska göra åt problemet.

Det finns i huvudsak två sätt att angripa klimat-förändringen, mitigation och adaptation. Med mi-tigation menas att begränsa klimatförändringen och adaptation innebär att anpassa sig till dem. För att få ett bra resultat måste arbetet ske från båda hållen. Hittills i debatten har försöken att minska

UTMANINGEN 175

klimatförändringen varit i fokus, men hur samhäl-let ska anpassa sig till ändrade förhållanden blir allt viktigare.

Allmänningens tragediTrots att vi är medvetna om att klimatförändringen mycket sannolikt beror på människans utsläpp av växthusgaser fortsätter utsläppen att öka. Varför förändrar vi inte vårt beteende när både förnuft och vetenskap säger att vi borde göra det? Problemet är att det som gynnar mig som individ på kort sikt kan vara dåligt för mänskligheten på lång sikt. Varje morgon när jag väljer att ta bilen till jobbet i stäl-let för att cykla eller ta bussen gör jag ett val som är sämre för miljön. Förklaringarna till att jag väl-jer bilen kan vara många. Det går snabbare, barnen ska lämnas på dagis, jag ska handla på vägen hem. Jag väljer helt enkelt bilen eftersom den kortsiktiga vinsten överväger. Samhällsstrukturen understödjer också starkt att jag tar bilen, till exempel genom en otillräcklig kollektivtrafik.

Mitt bidrag till de sammanlagda utsläppen av växthusgaser är bara en droppe i havet. Men om alla tänker som jag får vi ett problem. Den enskildes kortsiktiga intresse ställs ständigt mot kollektivets långsiktiga intresse.

– Eftersom jag står för en så liten del av utsläppen spelar det ingen roll om jag ändrar mig. Och om alla

176 UTMANINGEN

andra ändrar sig spelar det heller ingen roll om jag ändrar mig, säger Christian Munthe.

Dilemmat kallas i filosofiska sammanhang för all-männingens tragedi och förklarar varför allmänna resurser tenderar att överutnyttjas. Begreppet är gammalt och populariserades i en vetenskaplig arti-kel av ekologen Garrett Hardin 1968. Hans exempel var en allmän äng som flera bönder använde som be-tesmark för sina kor. Eftersom betet var gratis ville varje bonde ha så många kor som möjligt på ängen. Till slut var det så många kor på ängen att den för-stördes. Trots att var och en försökte maximera vinst slutade det med en förlust för alla.

Det betyder inte att alla allmänningar kommer att överutnyttjas, det finns forskare som har visat att även frivilliga överenskommelser – alltså varken statligt eller privat ägande – kan fungera för att för-valta gemensamma tillgångar, men det finns ändå två huvudsakliga sätt att undvika allmänningens tragedi: privatisering eller reglering. I fallet med atmosfären är det första alternativet svårt att ge-nomföra.

Ansvar för kommande generationerEtt av klimatfrågans stora problem är att effekterna sällan är direkta. Det är inte vi som släpper ut växt-husgaserna som drabbas, snarare är det våra barnbarn och deras barn. Hur kommer det sig att vi fortsätter

UTMANINGEN 177

med ett beteende som vi vet skadar framtida gene-rationer?

Christian Munthe förklarar det här beteendet med diskontering. Det är en psykologisk term som främst används av ekonomer som vill avgöra hur människor agerar på en marknad. Diskontering innebär att vi har en tendens att bry oss mindre och mindre om saker ju längre fram i tiden vi antar att de inträffar. En farhåga blir mindre farlig ju längre fram i tiden vi kan skjuta upp den. Christian Munthe anser att beteendet är fullt förståeligt och begripligt, men att vi inte kan låta oss styras av det.

– Diskontering är en del av vår natur, men i det här fallet är det begränsande och oförnuftigt. Vi måste bygga upp våra samhällssystem så att de korrigerar det här, det är hela tanken med hållbar utveckling, säger han.

Christian Munthe tycker att vi måste ställa oss frågan om vårt eget liv är viktigare än våra barns och barnbarns.

– Jag kan inte se att skillnaden i tid är viktigare än skillnaden i rum. Hur långt fram i tiden en hemsk-het som jag har orsakat inträffar är lika irrelevant som det är om jag hade skickat en tidsinställd bomb till Australien eller om jag hade skickat den till min granne, säger Christian Munthe.

Mycket av klimatdebatten har handlat om vad vi som privatpersoner kan göra för att minska våra utsläpp. Vi kan sänka inomhustemperaturen, äta

178 UTMANINGEN

säsongsanpassad mat och ta tåget i stället för flyget. Begrepp som koldioxidbantning och klimatångest har blivit vanligt förekommande, men vilket ansvar har jag som individ att göra något åt klimatföränd-ringen?

Christian Munthe tycker att det är fel att lägga ansvaret för klimatfrågan på individnivå.

– Det är bara de politiska lösningarna som kan ha effekter av den storleken att problemen kan påverkas. Att människor av sig själva gör en insats är förstås bra, men det är inte realistiskt att tro att det skulle vara tillräckligt. När politikerna pratar om att byta till energilampor och ta bussen i stället för att åka bil är det ett sätt att bagatellisera problemen, säger han.

Christian Munthe tycker i stället att det viktigaste man kan göra som privatperson är att påverka politi-ker att ta beslut om en mer klimatvänlig politik.

Historisk skuldVem bär då ansvaret för klimatförändringen? En stor diskussionsfråga vid de internationella klimatför-handlingarna har handlat om historisk skuld. Länder med växande utsläpp, som exempelvis Indien och Kina, pekar på industriländernas utsläppshistoria. Industriländerna har stått för ungefär 80 procent av utsläppen före år 2000.

Vid fördelningen av utsläppsrättigheter vill där-för många utvecklingsländer ha större andelar för

UTMANINGEN 179

att kunna utvecklas och bygga upp en välfärd. In-dustriländerna hävdar i stället att utsläppsrättighe-terna ska delas upp efter vad länderna släpper ut i dag. Sverker Jagers, statsvetare vid Göteborgs uni-versitet, använder äpplen och usa och Kina som ex-empel.

– Om två personer ska dela på två äpplen är det naturligt för oss att tänka att de ska ha ett äpple var. Men om vi får reda på att den ena redan har hundra äpplen och den andra inte har något är svaret inte lika självklart. På samma sätt har usa i klimatför-handlingarna hävdat att usa och Kina ska minska sina utsläpp i samma utsträckning eftersom de i dag släpper ut lika mycket, om än inte per person. usa vill inte ta på sig någon historisk skuld alls, säger Sverker Jagers.

Frågan om historisk skuld är problematisk på flera sätt. Kan skuld verkligen gå i arv? Många av de per-soner som har orsakat klimatförändringen är sedan länge döda. De hade inte heller någon vetskap om vad deras handlingar skulle orsaka. Christian Mun-the tycker att den historiska skulden är underordnad i sammanhanget.

– Människor har gjort sitt bästa för att förbättra sina liv och förutsättningarna för kommande gene-rationer. Det är inget konstigt alls. De har använt de verktyg som de har lyckats komma på.

I stället för att diskutera vem som bär skulden till klimatförändringen tycker Christian Munthe att ut-

180 UTMANINGEN

gångspunkten ska vara vem som har möjlighet att förändra situationen. Han gör en liknelse med två personer som möts vid en å. Den ena är starkare än den andra. Båda vill ta sig över ån men bron är trasig. Vid åkanten ligger en stock som är tillräckligt lång för att använda som en spång över ån, men ingen av personerna klarar av att bära stocken själv. Stocken har en tjock och en smal ända. Bara om den starka bär den tjocka ändan och den svaga den smala ändan klarar de att få stocken på plats och ta sig torrskodda över ån.

– Men om den starke vägrar att bära den tjocka ändan längre än halva vägen klarar ingen av dem att ta sig över ån. Att begära generositet av den fattiga och utsatta är omänskligt. De länder som släpper ut mest växthusgaser i dag är de som har minst behov av att göra det. De har ju redan byggt upp en välfärd, säger Christian Munthe.

Mot bakgrund av sin forskning, skulle Christian Munthe hellre se att behovsprincipen tillämpades vid tilldelningen av utsläppsrätter. Ju större behov ett land har av att utvecklas, desto fler utsläppsrät-ter tilldelas de. Det skulle resultera i att världens fat-tigaste länder skulle få flest utsläppsrättigheter. De fattiga länderna har då en möjlighet att satsa på att bygga upp en exportindustri och på så sätt kunna ut-vecklas. Ett annat alternativ är att de säljer utsläpps-rättigheterna och får till stånd en utveckling genom inkomsterna.

UTMANINGEN 181

För stort hopp till tekniken?Ny teknik är enligt många medicinen som ska lösa klimatfrågan. I kapitlet Från oljepanna till solpanel framgår det att de tekniska lösningarna för att lösa energifrågan finns. Enligt John Holmberg skulle det exempelvis räcka med solceller på sex procent av Saharas yta för att täcka hela världens energibehov. Christian Munthe tycker att det är oansvarigt att sätta så stort hopp till teknikutvecklingen.

– Den våta drömmen är att vi ska slippa klimat-förändringen utan att det ska kosta oss ett dugg. Jag tycker att det är löjligt att höra ledande representan-ter för både vetenskap och politik säga att lösningen är ny teknik. Någonstans måste det kosta. Utveck-lingsländerna har inte råd med den nya tekniken förrän de når samma utvecklingsnivå som vi, säger han.

Christian Munthe ser två möjliga lösningar på problemet. Antingen fortsätter den rika världen med en stegrande ekonomisk tillväxt och betalar enorma summor till de fattiga länderna för att de ska komma ikapp ekonomiskt. Eller så bromsar vi i den rika delen av världen den ekonomiska tillväxten och låter de fattigare länderna komma ikapp.

– Jag anser att en inbromsning av tillväxttakten är det mest rättvisa sättet att hantera den här situatio-nen. Men för att göra det krävs det att det finns poli-tiker som är beredda att ta obekväma beslut. Det blir en stor utmaning för det demokratiska systemet.

182 UTMANINGEN

Carl Folke, professor i naturresurshushållning och chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, hål-ler inte med om att ökad ekonomisk tillväxt är pro-blemet.

– Det är lätt att blanda ihop fysisk tillväxt med ekonomisk tillväxt, men en ökad ekonomisk tillväxt behöver inte självklart betyda ökad tryck på resurser-na. Utmaningen är att vidareutvecklas ekonomiskt utan att öka resursförbrukningen. Nya spelregler och tydlig politik för internationella marknader be-hövs för att stimulera den globala utvecklingen att samarbeta och stärka ekosystems resiliens i stället för att fortsätta urholka den, säger han.

Utvecklingsländerna drabbas värstEtt förändrat klimat påverkar alla jordens männis-kor. Höjda havsnivåer, stormar och torka förändrar levnadsbetingelser världen över. Hårdast drabbas fattiga människor i utvecklingsländer eftersom de mer än andra är direkt beroende av naturen för sin överlevnad.

Mest sårbara är de minst utvecklade länderna, små önationer som riskerar att läggas under vatten, länder med tätbefolkade låglänta kustområden och regioner med torrområden. Många gånger tvingas invånarna också bosätta sig på platser som är särskilt utsatta vid extrema väderförhållanden, eftersom de inte har råd med alternativen.

UTMANINGEN 183

Mirjam Palm, klimatsamordnare på Sida, är orolig för hur klimatförändringens effekter påverkar de allra fattigaste utvecklingsländerna.

– Klimatförändringen kan innebära att vissa län-der kommer att gå tillbaka i utvecklingen. På grund av detta kan vi tvingas till att återuppta samarbete med länder som vi tidigare har lämnat. Vi satsar där-för särskilt på att integrera anpassning i biståndet för att länderna bättre ska kunna hantera klimatför-ändringens negativa effekter, säger hon.

Vatten en nyckelfrågaEn av de största effekterna som klimatförändringar medför är att fördelningen av det tillgängliga vattnet förändras. Vissa delar av världen får mer nederbörd, andra får mindre. Johan Rockström, föreståndare för Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre, har särskilt studerat vattenresurs-ernas betydelse i utvecklingsländerna.

– Tillgången till färskvatten är en nyckelfråga eftersom den är direkt knuten till livsmedelspro-duktion. Hela 80 procent av det färskvatten som an-vänds förbrukas inom jordbruket. För att producera det dagliga matbehovet för en vuxen person går det åt ungefär 3 000 liter vatten, säger han.

Det geografiska läget bidrar till att utvecklings-länderna drabbas hårdare av klimatförändringen. För ekosystemen i tropikerna, där de flesta av

184 UTMANINGEN

utvecklingsländerna ligger, är nederbörden den knappa resursen. Därför påverkas de mer av ändrade nederbördsförhållanden och kommer att drabbas hårt. I ekosystemen i den tempererade klimatzonen, där majoriteten av industriländerna är belägna, är det i stället temperaturen som påverkar produkti-viteten. En stigande medeltemperatur kan på kort sikt till och med öka avkastningen av jordbrukspro-dukter i de länderna. Enligt ipcc kan avkastningen i dessa områden öka vid en måttlig ökning av tempe-raturen, men om temperaturen ökar mer (och dit är vi på väg med dagens globala utsläppsökningar) så kommer avkastningen att minska över allt.

Afrikas gröna revolutionDen kontinent som är mest utsatt för klimatföränd-ringen är Afrika. Redan i dag finns här en naturlig sårbarhet och känslighet för vattenbrist. I kombina-tion med en kraftigt ökande befolkning och en stor fattigdom kan klimatförändringen bidra till hung-erkatastrofer.

– Om vi inte stävjar klimatförändringen finns risken att Afrikas livsmedelsproduktion minskar med hälf-ten. För att klara av den här utmaningen är tillgången till färskvatten nyckeln, säger Johan Rockström.

I Afrika är 97 procent av jordbruken småskaliga och regnförsörjda. Skördarna varierar med nederbör-den. Johan Rockström använder Burkina Faso som exempel. Landet är fattigt och lever på sitt jordbruk.

UTMANINGEN 185

Vid en jämförelse av bnp och nederbörd från år till år är resultatet slående. När nederbörden är stor höjs bnp och när nederbörden är liten sjunker den.

Johan Rockström är mycket orolig för utvecklingen. Inte nog med att det är utvecklingsländerna som drabbas värst av klimatförändringen, det är också de som är sämst förberedda för att stå emot effekterna av den.

– Det är ett läskigt läge. Den rika världen har hit-tills orsakat ungefär 80 procent av klimatförändring-en, men de som drabbas är främst utvecklingsländer i den tropiska zonen. Vi i den rika delen av världen ser minst av effekterna, trots att vi har orsakat dem. I dag finns det ett akut behov, inte bara av att motver-ka klimatförändringen, utan också av att investera i anpassning i de här länderna, säger han.

Satsa på småskaliga projektFokus under 1900-talet har varit att investera i storska-liga projekt som enorma dammar eller bevattnings-system från vattendrag eller sjöar. Dessa storsatsningar har ofta fått stora sociala och ekologiska konsekven-ser. Johan Rockström vill hellre se mindre projekt som stöder det småskaliga jordbruket. Ett sätt är att bygga små dammar för att lagra vatten från de regnrika perioderna till att använda under torrperioderna.

– Det regnförsörjda jordbruket har problem med att korta torrperioder förstör skörden. Nederbörden totalt är tillräcklig, problemet är att den är ojämnt

186 UTMANINGEN

fördelad över tid. Undersökningar har visat att pro-jekt med små dammar för vattenlagring både har tre- och fyrdubblat skördarna.

Johan Rockström tror också på en utveckling av plöjningsfri odling för att klara av att försörja en växande befolkning. Plogen, som infördes av koloni-almakterna, har inte haft samma positiva verkan på jorden i de tropiska länderna som den har haft på de tempererade jordarna. Anledningen är att det starka solljuset i tropikerna bränner av jordarna på orga-niskt material när de plöjs upp. I längden innebär det att jordarna utarmas. Jorden blir också hårdare och får svårare att binda vatten och drabbas därför hårdare av torka. Det plöjningsfria jordbruket, som fanns innan kolonisatörerna kom, håller kvar orga-niskt material och binder vatten bättre.

Enligt Johan Rockström har det plöjningsfria jordbruket gett en jordbruksrevolution i Latiname-rika och är på gång i Afrika.

– Nu behövs det en ny jordbruksrevolution i Afrika likt den gröna revolutionen som fördubblade effektiviteten i Asiens jordbruk på sextio- och sjut-tiotalet. Jag tror att det plöjningsfria jordbruket och småskaliga bevattningsdammar kommer att vara en viktig del av den revolutionen.

Konflikter och samarbeteKlimatförändringen kan också påverka säkerhetslä-get i världen. Särskilt utsatta är regioner som redan

UTMANINGEN 187

i dag lider av fattigdom och instabilitet. Det menar Peter Haldén, forskare i statsvetenskap vid Totalför-svarets forskningsinstitut (foi).

– Klimatförändringen kan öppna upp för konflik-ter, men behöver inte göra det. Om det blir konflikter eller inte beror mycket på den politiska stabiliteten i ett område. Därför är det viktigt att vi fortsätter arbetet med att skapa regional stabilitet.

Peter Haldén tror att de mellanstatliga konflikter-na kan bli färre eftersom större resurser kommer att gå till att ta hand om klimatförändringens effekter. Nationerna kommer därför inte att ha resurser nog för att inleda konflikter med andra stater. Däremot ser han en ökad risk för inomstatliga konflikter.

– Nationernas kapacitet att föra krig externt minskar, vilket är stabiliserande på det mellanstat-liga planet. Men även kapaciteten att hålla ordning inom territoriet minskar. Det kan innebära att andra aktörer, till exempel gerillagrupper, stiger in i det tomrummet, säger han.

Som tidigare nämnts är vattnet en ödesfråga när det gäller att klara av att anpassa sig till klimatföränd-ringen. Det skulle vara lätt att dra slutsatsen att det är runt färskvattentillgångarna de framtida konflikterna kommer att stå. Men Peter Haldén tror tvärtom att de begränsade vattenresurserna kan öka samarbetet mellan länderna. Han tar Pakistan och Indien som ex-empel. Trots att länderna alltid har sett varandra som dödsfiender, har de sedan 1960 haft en mellanstatlig institution för att reglera Indusflodens vatten.

188 UTMANINGEN

– Det här avtalet har fungerat under alla år, även då de här två länderna har legat i krig med varandra. Det säger något om människors förmåga att separera frågor från varandra, säger han.

KlimatflyktingarI februari 2008 kom Sida med rapporten Konflikter i klimatförändringens spår. Rapporten visar att 46 na-tioner löper stor risk att drabbas av väpnade konflik-ter på grund av klimatförändringens påverkan på be-fintliga ekonomiska, politiska och sociala problem. I dessa länder bor 2,7 miljarder människor. Därutöver nämns ytterligare 56 länder, med 1,2 miljarder invå-nare, som bedöms ha svårt att klara av att hantera följderna av klimatförändringen som läggs till deras nuvarande problem.

– Svaga stater och samhällen är de som har svårast att hantera förändrade förutsättningar. Det är också där risken för flyktingproblematik och konflikter är som störst, säger Mirjam Palm.

Ett av länderna som är särskilt utsatt är Bangla-desh. Varje år översvämmas en tredjedel av det folk-rika landets yta med stora folkomflyttningar som följd. Översvämningar och torka gör att landet har svårt att föda sin växande befolkning. Miljontals människor har därför utvandrat till Indien, lockade av den högre levnadsstandarden och den lägre be-folkningstätheten. På flera håll har folkomflyttning-arna skapat oroligheter och konflikter.

190 UTMANINGEN

Det finns uppskattningar som visar att en del om- råden i Afrika år 2020 kan stå med halverade skördar i spåren av klimatförändringen och enligt fn:s klimatpanel bor en miljard människor i områden som kom-mer att behöva överges på grund av översvämning eller torka före 2050.

Christian Munthe är orolig för utvecklingen att den rika världen bygger högre murar för att motverka ökade flyktingströmmar från den fattiga till den rika delen av världen.

– Människorna som drabbas av klimatförändring-en kommer inte att stanna kvar och låta sig dränkas eller svettas ihjäl. De kommer att flytta på sig och frågan är hur vi i den rika världen ska hantera det, säger Christian Munthe.

192 UTMANINGEN

Anta utmaningen

Professor Carl Folke om människans största utmaning

En sak är säker. Vi beter oss sällan som om vi är en del av den här planeten. Vi har tagit naturens tjäns-ter för givna, nu måste vi dirigera om utvecklingen och börja samarbeta med biosfärens processer. An-nars finns det risk för att vi går mot en kulturell kol-laps.

Hittills har miljöfrågan hanterats som en värde-fråga bland andra och inte som den ödesfråga den är. Det är dags att vakna upp och inse att de levande natursystemen är själva grundvalen för samhällets utveckling. Globaliseringen vilar på denna grundval. Det handlar inte om att rädda jorden, jorden kom-mer att finnas kvar. Det handlar inte heller om att rädda livet på jorden, liv kommer att finnas kvar i någon form. Det handlar om att möjliggöra en bra utveckling för oss själva.

Till skillnad från många andra organismer har vi möjligheter att göra något. Vi har en enorm kapacitet att kommunicera och utveckla oss. Med det i åtanke är det ganska ofattbart att mänskligheten på några få generationer har glömt bort att vi är beroende av en livskraftig biosfär.

UTMANINGEN 193

Nu är det upp till bevis för Homo sapiens. Klarar vi av att vrida om riktningen på utvecklingen eller liknar vi en insektspopulation som ökar explosions-artat när förhållandena är de rätta och sedan kol-lapsar? Utmaningen är att visa att vi människor är något annan än bara en organism som följer givna riktningar.

Attitydförändring på gångDet är en tuff utmaning mänskligheten ställs inför, men den är långt ifrån omöjlig. För att kunna lösa den krävs först och främst samarbete och nytän-kande. Vi måste arbeta framåt och vara öppna för nya lösningar. Ett sätt för kunskapsuppbyggnad om dessa ödesfrågor är att verka för mer tvärvetenskap. Universiteten i dag är i stort sett uppdelade i natur-vetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och juri-dik, fyra enskilda pelare som sällan samverkar med varandra. Det naturliga är att du håller dig inom din pelare och oftast inom en delpelare i pelaren. För att inte vara begränsad av tidigare bilder av hur världen fungerar behövs samlande arenor som möjliggör kunskapsutbyte, syntes och nytänkande. Tillsam-mans kan vi skapa nya bilder som bättre avspeglar och tolkar den komplicerade helhet vi i dag lever med.

En positiv effekt av uppmärksamheten kring kli-matfrågan är att vi närmar oss en mental tipping

194 UTMANINGEN

point, alltså en punkt där majoriteten inser allvaret i frågan. De flesta i västvärlden är i dag medvetna om att utsläppen av koldioxid måste minskas, vilket är en förutsättning för att en förändring ska kunna ske. Det är dock inte lika klart för alla att vi är en del av biosfären och måste jobba ihop med den. Det är enklare att förstå när det handlar om en enstaka resurs, att fisken är slut eller att skogarna huggs ner. Men att vi själva är i grunden beroende av ekosys-temtjänster från haven, skogarna och landskapet för vår egen utveckling sitter inte i ryggraden på män-niskor i allmänhet.

Vi har inte längre några stora reserver att ta av. Världshaven är alltför hårt fiskade, stora delar av jord-bruksmarken är uppodlad. Vi har vattenresurser som är begränsade på många håll. Utmaningen är enorm.

Självklart hade det hade varit trevligare om vi hade nått denna mentala tipping point för 50 år sedan, då hade möjligheterna att göra något åt klimatföränd-ringarna sett mycket lättare ut. Men vi måste inse faktum att vi står där vi står, det är dagens situation vi måste utgå från.

Lyckade exempelVi har vant oss vid att ta för givet att det finns fisk i haven och att skogarna ger oss virke. Så självklart är det inte, vi måste sköta om och stärka kapaciteten hos våra ekosystem att leverera dessa tjänster. Och

UTMANINGEN 195

det finns goda exempel där man har lyckats vända riktning, där människor har ändrat synen på ekosys-temen och börjar se vilka tjänster de kan ge oss och stärka vår ekonomiska utveckling om vi sköter om dem.

• Stora Barriärrevet i AustralienUtvecklingen vid Stora Barriärrevet utanför Aus-traliens östkust ger en direkt parallell till klimatdebatten i dag. Revet är ett av Australiens viktigaste turistmål och en nationalklenod. Länge sågs det myllrande livet på det cirka 190 mil långa revet som en självklarhet, något som bara fanns där. Men för tio femton år sedan kom rapporter från flera olika forskargrupper om att allt inte stod rätt till på revet. Temperaturförändringar i vattnet gjorde att koral-lerna blektes och dog. Utfiskningen av rovfiskar och massförekomst av sjöborren Kristi törnekrona, som i sin tur åt upp korallerna, gjorde reven sårbara. Livet på barriärrevet var inte lika myllrande längre och turisterna började rikta sina blickar åt andra håll. Ekonomin i området, som till stor del byggde på ett levande och friskt korallrev, började skaka.

En massiv informationskampanj startade och på bara några år skedde en mental tipping point, precis vad som nu håller på att hända med klimatfrågan. I dag har man en helt annan syn på skötsel av barriär-revet. I stället för att endast freda de delar som är extra fina på själva revet har man delat in kusthavet

196 UTMANINGEN

i 70 delekosystem (biotoper) och skyddar cirka 30 procent av området från exploatering. Numera ser man revet som en del bland flera ekosystem och tar hänsyn till avskogning på land, avloppsutsläpp och hur fisket är utformat.

Man arbetar nu aktivt med att stärka ekosyste-mens buffertkapacitet, deras resiliens, för att bättre klara av påverkan utifrån. Hela den här förändringen tog runt tio år att genomföra från insikt till tipping point. Det var bara några få personer som tog initia-tivet, men de fick med sig fiskare, ursprungsbefolk-ning, lantbrukare och politiker. Det betyder inte att allt är bra vid Stora Barriärrevet, men det visar att det går att ändra riktning och att det inte behöver ta alltför lång tid.

• Kristianstads Vattenrike i SverigeEtt positivt exempel från Sverige är Kristianstads Vattenrike. Våtmarkslandskapet runt Kristianstad i Helge å sågs länge som ett vattensjukt område utan något värde. När våtmarkerna på 1980-talet höll på att växa igen började många arter försvinna. På 1990-talet tog några personer initiativ till att ändra atti-tyden till området hos olika intressegrupper. Lant-brukare, fågelskådare, sportfiskare, länsstyrelsen, kommunen, miljöorganisationer, företag och turist-branschen byggde upp ett nätverk för kunskapsut-byte och skapade tillsammans en gemensam vision för hur de skulle sköta landskapet som en helhet,

UTMANINGEN 197

hur allt från matproduktion till turism skulle kunna samverka med en livskraftig natur. Skötsel av Vat-tenriket blev en del av utvecklingen.

Engagemanget hos dem som verkar i området tas tillvara eftersom det finns en tro på att de som varit med och skapat något också vill bevara och ut-veckla dess värden. Lärandet är centralt. Man lär sig hur landskapet ska skötas för att vara resilient och bygger nätverk också med andra länder. 2002 blev Kristianstads Vattenrike ett av Unescos biosfärom-råden och fungerar nu som en förebild för liknande områden i hela världen.

Tekniken är inte värdefriDet talas mycket om att tekniken är lösningen på klimatfrågan, men tekniken är inte värdefri. Den utvecklas efter de tankemodeller och ramar vi har. Om vi fortsätter att utveckla teknik som försöker göra oss oberoende av biosfären då är tekniken en påskyndare av en möjlig kollaps. Om vi i stället ut-vecklar en teknik som samverkar med biosfären då är den en hjälpare för att stärka en positiv och håll-bar samhällsutveckling.

Utmaningen i dag är inte enbart att minska ut-släppen, det handlar också om hur vi tänker förhålla oss till klimatförändringarna. Det blir svårt att an-passa oss till klimatförändringar först när de slår in. Vi måste förberedda oss för att kunna hantera

198 UTMANINGEN

förändringarna och deras konsekvenser och lära oss leva med dem. Resiliensen behövs stärkas och byggas i både samhälle och ekosystem. Mångfald stärker resiliensen. Stora monokulturer av grödor är sårbara. Ett mer instabilt klimat gör det svårt att förutse hur skörden blir. Det finns ingen aktie-sparare som lägger alla sina pengar på en aktie, det skulle vara dumt. På samma sätt är det dumt att bara satsa på några få grödor när osäkerheten ökar. Fram-tiden kommer att innehålla mer mångfasetterade produktionssystemen anpassade till de geografiska förutsättningarna.

Öppna ögonenI dag lever över sex miljarder människor på jorden, om femtio år är det enligt prognoserna över nio mil-jarder. Om alla dessa människor ska kunna utvecklas materiellt kommer det att bli knappt om resurserna, och det kommer att starkt påverka ekosystems kapa-citet att fortsätta leverera tjänster.

Tidigare har den ekonomiska tillväxten stått i centrum och miljöfrågorna har bara plockats in om de har fått plats inom dess ramar. I dag börjar man inse att hela fundamentet för människans välfärd påverkas och att det är en omfattande förändring som tycks ske. Priserna kommer att bättre avspegla biosfärens arbete, naturens kapital kommer att räk-nas in i prisbilden och i de ekonomiska prognoserna.

UTMANINGEN 199

Jag tror att vi är på väg mot en förskjutning där in-sikten om att ekonomisk tillväxt behöver en livs-kraftig miljö växer sig allt starkare

Att vrida om utvecklingen mot ett hållbart sam-hälle är nog den största utmaning mänskligheten har ställts inför. Ska vi klara av den krävs det starka och kompetenta ledare som tar tag i de här frågorna. När vi väl har insett konsekvenserna av vår utveckling kommer vi att öppna våra ögon och börja agera.

200 UTMANINGEN

ForskningsområdenBiologi är vetenskapen om livet och livets processer.

Delas traditionellt in i botanik, zoologi och mik-robiologi.

Didaktik betyder läran om undervisning och är den del av pedagogiken som handlar om hur man gör kunskap så lättillgänglig som möjligt och gör in-lärningen intressant och effektiv.

Ekologi är vetenskapen om levande organismers relationer till varandra och till sin omvärld. Det kan exempelvis handla om hur växter och djur påverkar varandra, eller hur klimat och jordmån påverkar de levande organismerna.

Ekologisk ekonomi är ett tvärvetenskapligt forsk-ningsområde som behandlar förhållandet mellan ekonomi och naturliga ekosystem.

Ekonomi är en vetenskaplig disciplin som behand-lar hushållning med begränsade resurser. Ämnet delas in i nationalekonomi, som både tar upp en-skilda aktörers ekonomier och ekonomier som en helhet, och företagsekonomi som handlar om ekonomier på företagsnivå.

UTMANINGEN 201

Energisystem är ett tvärvetenskapligt forsknings-område som studerar effektivitet och miljöpåver-kan för långsiktigt hållbara energilösningar.

Fysik är vetenskapen om energin, dess olika former och omvandlingar från en form till en annan. Fy-sik betyder läran om naturen och var från början benämningen på all form av naturvetenskap.

Fysisk resursteori är ett tvärvetenskapligt forsk-ningsområde som bland annat tar upp hållbar utveckling, energisystem i ett klimatperspektiv, industriell ekologi och komplexa system.

Högenergifysik undersöker materiens minsta delar och deras växelverkan. Vetenskapsområdet kallas också för partikelfysik och studerar bland annat atomkärnor och elementarpartiklar.

Industriell ekologi är ett tvärvetenskapligt forsknings-område inom miljöteknikområdet som är inriktat på att utveckla mer hållbara samhällssystem. Ett mål är att utveckla kunskap om hur man ska kunna balansera ekonomisk och social utveckling mot de gränser som ekosystemens stabilitet ställer upp.

Marin ekologi är vetenskapen om havsorganismer-nas relationer till varandra och deras anpassning till den omgivande havsmiljön.

202 UTMANINGEN

Miljöhistoria är den del av historien som avser män-niskornas samspel med den yttre miljön och för-ändringarna i denna. Miljöhistorien brukar upp- delas i tre undersökningsnivåer: Ekologisk, socio- ekonomisk och idéhistorisk.

Miljöpsykologi är ett tvärvetenskapligt forsknings-område som handlar om hur vi människor påver-kas av vår omgivning och hur vi genom vårt sätt att leva påverkar den.

Nationalekonomi är huvudinriktningen inom eko-nomi och studerar de ekonomiska drivkrafterna i vårt samhälle. Nationalekonomin delas in i två undergrupper, makroekonomi som behandlar ekonomin i större skala inom och mellan nationer och mikroekonomi som är inriktad på beslutsfat-tande främst hos enskilda individer och företag.

Naturresurshushållning är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som studerar kapaciteten hos ekosystem att generera och upprätthålla ekosys-temtjänster för mänsklig välfärd och samhällsut-veckling.

Pedagogik är vetenskapen om uppfostran och un-dervisning. Pedagogiken behandlar de processer genom vilka människan formas och förändras i oli-ka sociala, kulturella och historiska sammanhang.

UTMANINGEN 203

Praktisk filosofi är den del av filosofin som behand-lar grunderna för människans handlande, både som individ, som del av en grupp och som sam-hällsmedlem. Centrala forskningsområden är etik och värdeteori och deras tillämpning i samhället.

Samhällsplanering är ett vetenskapsområde som handlar om hur mark- och vattenområden ska användas för bebyggelse, infrastruktur och verk-samheter.

Sociologi är vetenskapen om människans sociala beteende och relationen mellan människan och samhället. Ämnet tar upp sociala relationer på in-divid-, grupp- och samhällsnivå.

Statsvetenskap är vetenskapen om teoretisk och praktisk politik, och beskrivandet av politiska system. Ämnet delas in undergrupper som poli-tisk teori, jämförande politik, förvaltningspolitik och internationell politik.

Systemekologi är den gren av ekologin som behandlar ekosystemens uppbyggnad, funktion och reglering. Forskningen är ofta inriktad på komplexa system och matematiska modeller är viktiga hjälpmedel.

Teknik och social förändring är ett tvärvetenskap-ligt forskningsområde vid Linköpings universitet

204 UTMANINGEN

som behandlar hur människor skapar och använ-der teknik, samt hur teknisk förändring vävs sam-man med kulturmönster, vardagsliv, politik och ekonomi.

Vatten, miljö, teknik (WET) är en tvärvetenskaplig avdelning vid Chalmers tekniska högskola som bedriver forskning inom vågor, hydraulik, pro-cessteknik, miljöteknik och hållbar utveckling.

UTMANINGEN 205

OrdförklaringarAgronom är en akademisk examenstitel inom lant-

bruksvetenskap som kan erhållas efter studier vid Sveriges lantbruksuniversitet

Bioenergi är den energi som kan utvinnas direkt el-ler indirekt ur olika typer av biologiskt material.

Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer, både vad det gäller inom ar-ter, mellan arter och av ekosystem.

Biosfär är en sammanfattande beteckning för de de-lar av jorden där liv kan förekomma.

Diskontering är en ekonomisk term som används i samband med beräkning av nuvärdet av ekono-miska transaktioner vid senare tidpunkter. Termen används även i överförd betydelse för att ange hur vi värderar händelser som kanske kommer att inträffa längre fram i tiden.

Ekosystem är allt levande och dess livsmiljö i ett av-gränsat område. Det finns inga bestämda avgräns-ningar för hur stort eller litet ett ekosystem är, det kan handla om en liten damm eller hela havet.

Ekosystemtjänst är en benämning på de är tjänster vi får "gratis" av naturen som till exempel polli-

206 UTMANINGEN

nerande insekter, vattenrening, naturliga skade-djursbekämpare och att bördig jord bildas.

Fossila bränslen består av rester från tidigare bio-logisk aktivitet på jorden som inte förmultnat eftersom den befann sig i en syrefattig miljö. De ekonomiskt viktigaste fossila bränslena är kol, olja och naturgas.

Hållbar utveckling bygger på tanken att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande ge-nerationers möjligheter att tillgodose sina behov. Begreppet fick sitt stora genomslag vid världskon-ferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992.

Kollagring är en teknik avskiljer koldioxid från rök-gaserna efter förbränning för lagring under jord.

Koldioxid är en mycket vanlig färg och luktfri gas. Koldioxid är en av växthusgaserna som bland an-nat bildas vid förbränning och nedbrytning av or-ganiskt material.

Koldioxidneutralitet innebär att förbrukning som ger utsläpp av koldioxid kompenseras av upptag av kol-dioxid. Biobränslen brukar benämnas för koldioxid-neutrala eftersom växtligheten tar upp lika mycket koldioxid som släpps ut vid förbränningen.

UTMANINGEN 207

Mikrokredit är ett utlåningssystem där fattiga män-niskor får möjlighet att prova en affärsidé genom att ta ett lån utan att behöva lämna säkerhet. Pengarna används för att göra nödvändiga inköp, till exempel för att utveckla ett litet jordbruk eller starta tillverkning och försäljning av varor.

Passivhus är hus som saknar konventionellt värme-system och istället värms upp av den värme som alstras av apparater och de som bor i huset.

Resiliens beskriver buffertkapaciteten hos ett eko-system. Det är alltså ett mått på ett systems förmå-ga att klara av en förändring och kunna gå vidare, det vill säga hur stresståligt det är och hur mycket förändring ett ekosystem eller ett samhälle kan klara av att hantera utan att ramla över i ett annat ofta försämrat tillstånd. Ett resilient ekosystem är ett ekosystem som har god förmåga att stå emot störningar, både mänskliga och naturliga.

Utsläppsrätt är rätten att släppa ut ett ton koldioxid under en angiven handelsperiod.

Växthusgaser är de gaser som bidrar till växthus-effekten, alltså fenomenet att långvågig strålning hindras från att lämna en planets atmosfär. Vik-tiga växthusgaser är koldioxid, metan, ozon, kvä-veoxid, vattenånga och freoner.

208 UTMANINGEN

SkribenterKarl-Johan Börjesson är frilansjournalist och bio-

log. Han skriver främst om naturvetenskap, miljö och mat för tidningar som Naturvetaren, Ingen-jören och Göteborgs Posten. Han har bland annat arbetat som guide på vetenskapscentret Univer-seum och skrivit boken Landskapsbröd om den svenska brödkulturen.

Annika Olofsdotter är frilansskribent och utredare och skriver huvudsakligen om energi- och miljö-frågor, ofta ur ett samhällsekonomiskt perspek-tiv. Hon var tidigare utredare på Nutek. Hon har huvudsakligen uppdrag för myndigheter och re-geringskansliet, bland andra Kärnavfallsrådet och Energimyndigheten, men skriver också artiklar för olika tidskrifter.

Jessica Rydén är frilansjournalist med inriktning på populärvetenskap, forskningspolitik och sociala frågor. Hon har varit redaktör för beteendeveten-skapliga ämnen och idéhistoria vid redaktionen för Nationalencyklopedin. För Vetenskapsrådets räkning har hon bland annat medverkat som skri-bent i Pop-boken Bakom Vansinnet.

UTMANINGEN 209

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala universitet

Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping

Christian Azar, professor i fysisk resursteori, Chal-mers tekniska högskola

Johanna Björklund, agronom, forskare vid Cen-trum för uthålligt lantbruk, Sveriges lantbruksu-niversitet, slu

Chris von Borgstede, forskare i miljöpsykologi, Göteborgs universitet

Annika Carlsson-Kanyama, docent i industriell ekologi, Kungliga tekniska högskolan och forska-re inom miljö och energisäkerhet, Totalförsvarets forskningsinstitut (foi)

Lisa Deutsch, forskare i naturresurshållning, Stock-holm Resilience Centre

210 UTMANINGEN

Katarina Eckerberg, professor i statsvetenskap, Umeå universitet samt verksam vid Stockholm Environ-ment Institute och Stockholm Resilience Centre

Kajsa Ellegård, professor i teknik och social föränd-ring, Linköpings universitet

Carl Folke, professor i naturresurshushållning, Stock- holms universitet, chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, forskningschef för Stockholm Resilience Centre

Eva Friman, föreståndare för Centrum för hållbar utveckling (Cemus), Uppsala universitet

Victor Galaz, forskare i statsvetenskap, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet

Peter Haldén, doktor i statsvetenskap, Totalförsva-rets forskningsinstitut (foi)

John Holmberg, professor i fysisk resursteori, Chal-mers tekniska högskola

Sverker Jagers, lektor i statsvetenskap, Göteborgs universitet

Maria Johansson, docent i miljöpsykologi, Lunds Tekniska Högskola

UTMANINGEN 211

Thomas B Johansson, professor i energisystem och föreståndare för Internationella miljöinstitutet (iiiee), Lunds universitet

Sven Kullander, professor emeritus i högenergi- fysik, Uppsala universitet

Anna-Lisa Lindén, professor i sociologi, Lunds uni-versitet

Anders Lewald, enhetschef för energiteknikavdel-ningen, Energimyndigheten

Cecilia Lundholm, forskare i pedagogik, Pedagogiska institutionen och Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet

Åsa Löfgren, forskare i nationalekonomi, Göte-borgs universitet

Fredrik Moberg, doktor i naturresurshållning vid Stockholms universitet, verksamhetschef, Albaeco

Greg Morrison, professor och avdelningsförestånd-are, Vatten, Miljö, Teknik, Chalmers tekniska högskola

Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, Göte-borgs universitet

212 UTMANINGEN

Karl-Göran Mäler, professor i nationalekonomi, Stockholm Resilience Centre

Mirjam Palm, klimatsamordnare, Sida

Martin Persson, doktorand i fysisk resursteori, Chalmers teknisk högskola

Johan Rockström, professor i naturresurshushåll-ning, Stockholms universitet, föreståndare för Stockholm Environment Institute och chef för Stockholm Resilience Centre

Christer Sanne, docent i samhällsplanering, tidi-gare verksam vid Kungliga tekniska högskolan

Will Steffen, professor inom området ekosystem och globala förändringar, Australian National University

Tore Söderqvist, forskare i nationalekonomi, forsk-nings- och utredningschef, Enveco Miljöekonomi ab

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, Kungliga tekniska högskolan, forskningsledare vid Stock-holm Resilience Centre

Friederike Ziegler, doktor i marin ekologi och forskare vid Institutet för livsmedel och bioteknik (sik)

UTMANINGEN 213

Johan Öhman, universitetslektor i pedagogik, Örebro universitet

I stället för att överutnyttja våra ekosystem måste vi förvalta dem för vår egen framtida välfärd. Det handlar om att våra barnbarn också ska ha näringsrik mat på bordet och rent vatten att dricka och bada i. Det säger forskare i den här populärvetenskapliga boken om hur vi kan sköta vår jord bättre.

Men hur förvaltar vi våra ekosystem på ett smart sätt? Hur påverkar klimatförändringen? Vem har ansvar för vad? Handlar det om ny teknik eller politik? Måste vi ändra livsstil?

I Utmaningen får du en mångvetenskaplig bild av lösningar för en hållbar framtid. Forskare, med expertis inom bland annat systemekologi, nationalekonomi, statsvetenskap, fysik, psykologi och pedagogik debatterar allt från globala avtal till vad vi själva kan göra i vår vardag.

PRISGRUPP

FPOCKETSTANDARD

pocketeradpopulärvetenskap

UTMANINGEN– forskare om en

hållbar mänsklighet

UTM

AN

ING

EN

pocketera

d p

op

ulä

rvetenska

p

Documents

UTMANINGEN - Exergiakademin · UTMANINGEN – forskare om en hållbar mänsklighet Utgivare Vetenskapsrådet, 103 78 Stockholm ISBN 978-91-7307-131-4 Ansvarig utgivare Birgitta Myrman,