skollag

Utgngspunkter syfteKursplaner och mnesplaner uttrycker en kunskapssyn som harmoniserar med lroplanens formulering om vetenskaplig grund. Eleverna ska utveckla grundlggande frtrogenhet med det teoretiska tnkande som utmrker de vetenskapliga discipliner skolmnena refererar till. mnenas centrala innehll framtrder som det stoff som elever ska utveckla teoretisk frstelse fr. Detta r en kunskap och ett tnkande som det inte r ltt fr elever att f syn p; eller fr lrare att samtala med elever om. Det handlar om ett begreppsligt teoretiskt tnkande, ett tnkande som krvs fr skolframgng och ett tnkande som duktiga eleverna redan har i ryggscken. Jag kommer ge en bild av denna kunskap (praxismodell) och detta tnkande (tankekvaliteter). Jag kommer att peka p mjligheter i undervisning och presentera redskap fr att samtala om undervisning, genomfra undervisning och bedma undervisning; med fokus p ett teoretiskt begreppsligt tnkande. SkollagNgra centrala aspekter:

Utveckla kunskaper och vrden Demokratiska vrderingar Vetenskaplig grund och beprvad erfarenhet.Ur lroplanens allmnna deldemokratisk grund och demokratiska arbetsformeralla elevers utveckling och lrandeppen fr skilda uppfattningarpersonligt stllningstagandelikvrdig utbildning tydlighet i frga om ml, innehll och arbetsformer vergripande perspektiv; historiskt perspektiv, miljperspektiv, internationellt perspektiv, etiska perspektiv

CENTRALT INNEHLL SOM SKA BEHANDLASInnehll anges och kunskapskrav anger med vilka kvaliteter elever ska behrska innehllet. Innehllet har olika karaktrVrdeorienterat Demokrati, rttigheter, normer, ansvar, skyldigheterHandlingsorienteratMilj, demokrati, medborgarkompetens KunskapsorienteratBeskrivandeStoff beskrivning fakta - benmningarFrklarande - processFrst, analysera, strukturera, se frutsttningar - sammanhang - orsaker och konsekvenserStrukturer - fenomen - freteelserBegrepp - anvnda begrepp

Professionell didaktisk kompetens?En undervisning som vilar p att lraren r frtrogen med:A. Undervisningens innehllB. Kommunikation och gestaltning av undervisningens innehllC. Psykosociala aspekter av lrararbetetD. Lroplansteori, betyg och bedmningE. Teoretiska perspektiv p lrande och utveckling ochF. Bildning; i vid bemrkelseA. Undervisningens innehllmnenas innehll med fokus p strukturer, centrala begrepp, principer, krna, historisk framvxt, modeller, teorier och problemomrden. Skolmnenas relation relevanta vetenskapliga mnena. Vad r ett skolmne i frhllande de vetenskapliga mnena? Skolmnenas identitet? Vad r kunskap? Kunskapens olika representationsformer. Urvalsproblematiken.

B. Kommunikation och gestaltning av mnesinnehllAtt realisera och gestalta ett undervisnings-innehll. Att vara frtrogen med olika strukturerande resurser och redskap i och fr undervisning.Olika stt som ett undervisningsinnehll kan kommuniceras och gestaltas p: t.ex. case, kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmssiga frklaringar, begreppsbaserad undervisning, rollspel, laboration, vning, diskussion, berttelse, frelsning.

C. Psykosociala aspekter p lrararbetet

Vad innebr ett professionellt ansvar fr vad som sker i klassrummet? Aspekter av ett professionellt frhllningsstt nr det gller psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. Begreppsliga redskap fr att kunna beskriva och analysera psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. Konfliktanalys, konflikthanteringFrstelse kring spnningen mellan individ samhlle, socialisation, vrderingar, makt, kontroll, identitet, disciplinering och frigrelse

D. Lroplansteori, betyg och bedmning

Frtrogen med begrepp, problem och utmaningar som rr lroplan, lroplansteori, betyg och bedmning. Frtrogen med skolans styrdokument och frgor kring hur styrdokument formuleras, transformeras och realiseras. Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, frndrade och nya krav p skolan, samt ml och mlkonflikter.Principiella problem vid bedmning. Formativ och summativ bedmningTolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.

E. Teoretiska perspektiv p lrande, utveckling och kunskapsbildning

Ngra centrala teorier om lrande, utveckling och kunskapsbildning behaviorism, konstruktivism och sociokulturell teori. Skinner, Piaget och Vygotskij.Frhllandet mellan teori och praktik. Att teoretisk frst teori och/eller att frst/knna igen teori i klassrummet (ex projektion).Olika teoriers implikationer fr undervisning.Geografi som vetenskaplig kontext:

Objektet; natur och kultur och samspelet mellan dessa.

Ngra centrala begrepp; lge, klimat, natur, kultur, resurser, milj, karta, kommunikation, kretslopp, tabeller, migration, delomrde

Ngra centrala modeller: vattnets kretslopp, geologisk kretslopp, yttre och inre krafter, kartan.Objekt: Den frflutna verkligheten, samt beskrivningar och utforskningar av denna verklighet. Frfluten verkligheten finns inte kvar; kan underskas endast via de spr som mnniskor och samhllen lmnat efter sig.

Centrala begrepp: beskrivning frklaring, aktr - struktur, makt, ekonomi frsrjning resurser, kommunikation, kunskap, ideologi, religion

Centrala modeller: perspektiv (byte), materialism idealism, epoker teman, tiden kronologi, kllor kllkritik, narrativ teoretisk, historiesyn

Historia som vetenskaplig kontextCentrala begrepp: tro, vetande, symboler, verklighet, Gud, heligt, myt, mystik, ritual, funktion, trossats, etik

Centrala modeller: Analysmodell av religion som symbolvrld:Religisa trossatser Mytologiska uttryckRituella uttryckEtiska uttryckMystiska uttryckSocial uttryckAnalysmodell av religis symbolvrld till dess funktion:psykologiskt, socialt, individuellt, samhlleligt, grupp, familj

Religion som vetenskaplig kontextObjekt: de symbolvrldar mnniskan skapat fr att hantera de existentiella grundfrgorna.

Objekt: Hur mnniskan lst utmaningar och problem i spnningsfltet individ samhlle och utvecklat; politiska -, sociala -, ekonomiska -, juridiska - och militra system.

Centrala begrepp: individ samhlle, makt, konflikt, politik, resurser, ekonomi, produktion, konsumtion, socialisation, identitet, kapital, arbete , ideologi, kommunikation, struktur, brott straff.

Centrala modeller: politiska strukturer, ekonomiska kretslopp, individ samhlle, juridiska systemet

Samhllskunskap som vetenskaplig kontextKunskapskrav fr godtagbara kunskaper i slutet av rskurs 3

Grundlggande kunskaper om mnskliga rttigheter.Samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel p varfr de kan behvas. Beskriva hur natur och milj pverkar var och hur mnniskor bor och arbetar.Eleven anger ngra viktiga samhllsfunktioner.Ange orsaker till att mnniskor flyttar konsekvenser. Hur handlingar pverkar miljn frslag - hllbar utveckling. Underska hemortens historia - levnadsvillkor under olika perioder - jmfrelser mellan livet frr och nu utifrn mnniskors berttelser.

Ge exempel p mnniskors levnadsvillkor. Anvnda tidslinjer och ngra olika tidsbegrepp fr att ange hndelser i tid. terge delar av innehllet i ngra berttelser ur Bibeln, samt ur berttelser om gudar och hjltar i olika myter. Ge eleven exempel p Kristendomens roll. Enkla underskningar av omvrlden, med hjlp av karta, jordglob, vderstreck och rumsliga begrepp.

Kunskapskrav fr betyget E i slutet av rskurs 6 (Geografi)

Centrala begrepp: natur kultur landskapstyper karta - levnadsvillkorGrundlggande kunskaper om natur- och kulturlandskap. Enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och frndrar jordytan, samt vilka konsekvenser detta kan f fr mnniskor och natur.Enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och befolkningen.Anvnda geografiska begrepp och kartor p ett i huvudsak fungerande stt. Enkla och till viss del underbyggda frslag p miljetiska val och prioriteringar.Resonemang om orsaker till, och konsekvenser av levnadsvillkor i vrlden. Enkla och till viss del underbyggda frslag.Kunskapskrav fr betyget E i slutet av rskurs 6 (Historia)

Grundlggande kunskaper om historiska frhllanden, skeenden och gestalter.Enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhllsfrndringar och mnniskors levnadsvillkor och handlingar. Underska utvecklingslinjer inom kulturmten, migration, politik och levnadsvillkor.Enkla samband mellan olika tidsperioder och pverkan p vr samtid.Motiverar med enkla och till viss del underbyggda hnvisningar till det frflutna.Kan anvnda historiskt kllmaterial fr att dra enkla slutsatser Kan tolka och visa p spr av historien i vr tid och fra enkla resonemang om varfr det finns likheter och skillnader i olika framstllningar .Anvnda historiska begrepp p ett i huvudsak fungerande stt.

Kunskapskrav fr betyget E i slutet av rskurs 6 (Religion)

Grundlggande kunskaper om ngra heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler .Enkla resonemang om likheter och skillnader mellan ngra religioner. Enkla samband mellan konkreta religisa uttryck och centrala tankegngar inom vrldsreligionerna. Jmfrelser mellan kristendomens betydelse fr svenskt kultur- och samhllsliv .Enkla resonemang om hur livsfrgor skildras i olika sammanhang.Enkla resonemang om vardagliga moraliska frgor. Anvnder ngra etiska begrepp p ett i huvudsak fungerande stt.Kunskapskrav fr betyget E i slutet av rskurs 6 (Samhllskunskap)

Grundlggande kunskaper om olika samhllsstrukturer; sociala, mediala, rttsliga, ekonomiska och politiska strukturer Beskriver enkla samband inom olika samhllsstrukturer. Kan anvnda begrepp p ett i huvudsak fungerande stt. Fra enkla resonemang om hur individer och grupper kan pverka beslut .Kan underska elevnra samhllsfrgor ur ngot perspektiv och beskriver d enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Grundlggande kunskaper om vad demokrati r. Fra enkla resonemang om hur demokratiska vrden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnra sammanhang. Eleven kan ska information om samhllet och anvnder d olika kllor p ett i huvudsak fungerande stt och fr enkla resonemang om informationens anvndbarhet.

Teoretiskt tnkande - ett annat stt att ska kunskap

Ett ej naturgivet tnkande mste utvecklas. Analyser r inte alltid analyser. tergivande av andras analyserbeskrivning av ett fenomenmekanisk analysslutsatser som inte r underbyggda allmnt tyckande och vrderande

En enkel begreppslig struktur kan hjlpa elever att lyfta blicken.

1.BESKRIVNING/PROBLEMBeskriv det som ska analyseras Brket p skolgrden.

2. ANALYSENS FRGESTLLNINGVarfr brjade brket p skolgrden?

3. BEGREPPSLIG ANALYSHur ska vi analysera brket p skolgrden?MaktVrdesaker/resurserKunskaper/okunskaper /rykten. missuppfattningar 4. FRKLARING/REDOGRELSEVad har vi ft syn p angende brket p skolgrden med hjlp av dessa begrepp.

5 RESULTAT Slutsatser, prognos, tgrder, effekter mm.

AlienationElevBilFrfrmligandeFrfrmligandeFrelgga eller terskapa kunskap ATT TERSKAPA BEGREPP MAKT AA:2A:3A:1A:4A:5A = Det totala kulturella tnkandet kring ett begreppHistoriska epoker och lngdsnittAtt terskapa historiska epoker och lngdsnitt och samtidigt trna sin frmga att strukturera.Alla elever fr skriva ca 5 saker som de anser vara historiska hndelser, personer, platser eller fenomen p tavlan. Huller om buller.Du som lrare kan ocks lgga till saker om du tycker ngot viktigt har kommit bort.De fr sedan arbeta i grupper med att f ngon ordning p den kaosartade informationsmngden p tavlan.Alla grupper kommer d faktiskt komma fram till att man kan ordna informationen kronologisk (epoker) och mnga grupper kommer ven p att den gr att ordna tematiskt.

En epok avgrande frndringarStenldernVad r det fr vsentliga strukturella frndringar som sker under stenldern och som ftt avgrande betydelse fr mnniskans historia. Ls ldersadekvata texter, berttelser, titta p film, dramadokumentrer m m. Kring detta har vi samtal; terkommande samtal.SprketRedskap verktyg, redskap, keramik, vapen, klderJordbrukBoskapEldenMyter/religionAnalysera och jmfra historiska epokerEn lmplig historisk sknlitterr text.I k 4: Jan Fridgrd, Trgudars land. Hglsning/individuell lsning. Samtal, diskussion, frgor, dramatiseringar, begrepp kring texten.Andra frgor som syftar till att utveckla historisk frstelse: Visste vikingarna att de var vikingar? Vad tnkte de r 1050 nr vikingatiden tog slut?Uppgiften syftar till att f eleverna att g frn beskrivning till frklaring. Eleverna ska nu teoretisk analysera Fridgrds berttelse med ngra analytiska begrepp, t ex; Mat Vapen- Kommunikation Resurser - Redskap Barn Kvinnor Trlar.Jmfr med en annan epok. T.ex. den tid de lever i.

UppfinningarDetta r ett vanligt och ofta vl fungerande tematiskt arbete i skolan. Temat kan ltt utvecklas s att det tydligare pekar mot kunskapskraven. Lt eleverna samla uppfinningar p tavlan.Nu ska de forska kring en av dessa individuellt eller i grupp.Men till detta ofta roliga men reproduktiva arbete mste vi addera analytiska frgor.Varfr grs uppfinningar?Vilka uppfinningar mste mnniska redan ha uppfunnit innan man t ex kunde uppfinna bilen?Vilka problem och svrigheter lste uppfinningen?Hur frndrade uppfinningen livet fr mnniskor; positivt och negativt?

HistoriemedvetandeDet mest centrala begreppet i kursplanen i historia.Historia mnniskans erfarenhetMnniskans historia och individens erfarenhetHur r historien nrvarande? Hos dig? I klassen? Vad betyder det fr dig att ha tillgng till din erfarenhet?Vad betyder det fr mnniskan att ha tillgng till sin historia?

Dominanta aspekter eller begreppsliga perspektiv:

HISTORIA 2:a vrldskrigetPolitisktEkonomisktMaktPsykologisktSocialtTeknisktIdeologisktAktrStrukturGeografiReligionGenusKlimatMnniskans frsrjning

Det handlar om att med hjlp av diskussion, samtal, exempel, frgor m m, terskapa mnniskans frsrjning. Eleverna ska frst att fr varje utvecklingssteg kan frre mnniskor frsrja fler. SamlareJgareFiskareSvedjejordbrukHack/plogjordbrukGdslingKonstbevattningMekaniseringDatoriseringGenmanipulation

En historisk aktrAnalys av en historisk aktrEn analys r ngot annat n en beskrivning eller en berttelse.Bra om de analysera ngon som de r intresserade av eller nyfiken p.Ngra mjliga perspektiv som ppnar fr en analys:IntressenFrndra - Uppn ml - Besvara en frga

IderFilosofiska Religisa Politiska Vetenskapliga

Personliga egenskaperKaraktr - Social bakgrund Kunskap Utseende - Utbildning

Historisk maktanalysMaktanalys i k 4. Maktbegreppet r introducerat och frdjupat. Vi gr igenom ett lmpligt antal social institutioner/kategorier: t ex kungen, rdet, riksdagen, kyrkan, adeln, borgare, bnder.Vi vljer ut 5 6 kungapokerEleverna fr lsa och ha som utgngspunkt en kortare ldersadekvat text kring respektive epok.Eleverna ska gra en maktanalys och redovisa hur maktfrskjutningar sker mellan de olika sociala institutionerna mellan de olika epokerna.Tro vetande

Tro - vetandeVad kan vi veta? Och vad kan vi tro?Nr du var liten visste du att tomten fanns. Vad vet du nu? Var finns Gud?Existentiella frgor (livsfrgor)Vilka r de existentiella frgorna?Hur tnker du kring dem? Hur tnker andra? Era ldre slktingar, kamrater, vnner, folk i andra lnder och i andra tider?

Religion - analytisk grundstruktur:

Varje religion innehller sex grundelement. Dessa har ven vardagliga motsvarigheter inom populrkultur - musik och sport.Religisa trossatserMytologiska uttryckRituella uttryckEtiska uttryckMystiska uttryckSocial uttryck

Den heliga byggnadenTempel, mosk, kyrka, synagogaRepresenterar ngot gemensam i alla religioner.De symboliska uttrycken p respektive byggnad. Den har samma funktion.Men ser olika ut.Likheter och skillnader mellan religioner.

Islams fem grundpelareP motsvarande stt kan man arbeta med Islams grundpelare.Eller sakramenten.

Religionens funktionerDenna typ av frgor handlar i grunden om religionssociologi och religionspsykologi.Vad betyder religion p individ- respektive samhllsniv.Religionens repressiv a och frigrande.Hur kan religion brukas och missbrukas. Sociala funktionerPsykologiska funktionerEkonomiska funktionerPolitiska funktioner Etiska funktioner

INDIVIDINDIVID (natur barn elev)SAMHLLE (kultur frlder skola)

socialisationdisciplineringfrigrelsemaktidentitetkontroll Frdelar: verlevnadNackdelar: anpassningBetydelsen av: familjen, stat, kyrka, skola och massmediasprktankegVrderingar normer regler lagarPolitisk strukturEkonomisk strukturFrsvarSocial - rttsstrukturSamhlleIndivider Besluta, bestmma Utreda, ta reda p Utfra, verkstllaSkta om frvaltaOrdning och reda, rttvisaFrsrjningResurser produktion - konsumtionSkydd: inre och yttre fiender37KonflikanalysEn vetenskaplig grundstruktur fr konfliktanalys. Denna gr att formulera p ett ldersadekvat stt jmf analysen av brket p skolgrden.KonflikanalysVad r en konflikt? Nr parter inte kan komma verens om ngot som de anser som viktigt.Varfr blir det krig/brk? Ngon vill lsa konflikten p sina egna villkor.Konfliktlsning; destruktiva konstruktiva.Tre grundlggande konflikperspektiv.A Realpolitiskt perspektivMakt, maktbalans.Militr ekonomisk makt. Krig ett medel att utnyttja sin strre makt.B IntegrationsperspektivOkunnighet, isolering, frdomar, rykten. missuppfattningar, kunskap, religisa och ideologiska frestllningar.C DominansperspektivEkonomi och resurser.

Makroekonomisk grundmodell

Makroekonomisk grundmodellModellen som didaktisk resursHushll fretag - konsumera produceraModellen ska terskapas steg fr steg. Vi lever alla i ett hushll dr konsumerar vi ganska mnga arbetar ocks p ett fretag dr tillverkas saker. HushllFretagProduktionKonsumtionLnerPengarVarorBetalningFrmga till perspektivbyte i tid och rum2010 i Sverige1600-tal, hxor2010 Kunskaper, tro, ider, vrderingarKTIVKTIVABPengarPengar vad kan vara pengar? Vad gr pengar vrdefullt?Vad tar du med dig till en de ? Pengar eller en yxa?Pengars funktioner:Rkneenhet konkreta exempel p hur vi rknar vrdet p saker med hjlp av pengar.Vrdebevarare hur vrdet av vrt arbete kan sparas med hjlp av pengar.Bytesmedel hur pengar underlttar Lek/vningar kring byteshandel, handel med pengar, och handelsmannens affrsid.Tillverka egna pengar i klassen.PRODUKTIONSFAKTORER - Vilka sorts saker behvs fr att tillverka andra saker?- Lt eleverna ge mngder av ex. p vad som behvs fr att tillverka olika saker terskapa nedanstende begreppshierarki ArbetskraftRealkapitalNaturtillgngarHantverkareRedskapSkogSnickareSgarTimmer MbelsnickareFogsvansVirkeBosseBl sgStolsbrdorFenomenen i verklighetenVilka mjligheter har vi att diskutera ekonomi om vi bara r frtrogna med de konkreta niverna? ProduktionsfaktorerHandelHandelVad r handel?Vilka uppfinningar krver eller underlttar handel?Varfr bedrivs handel?Vad r vinsten?Frdelar nackdelar?Vad kan motverka handel?

Exemplet myt - ett medvetet frhllande till begreppsbildningsaspekten

Undervisningsfokusp centrala begrepp berralla tankekvaliteterSystematisera/ska mnster: Religionsvetenskaplig grundstruktur: grundtankar, myter, riter, mystik, sociala regler. Frmga att generalisera Tillmpa kunskapen p andra myter.

Konsekvenser P olika plan; individ samhlle, struktur, kontroll, frigrelse.Personligt stllningstagande: Problematisera sitt eget stllningstagandeKritiskt tnkande: Begreppsligt grundad kritisk reflektion.

Att frenkla verkligheten Myten som en symbolisk bild av vrlden, dess funktion, styrka svaghet.

Det konkreta och det abstrakta.Att rra sig mellan myten och verklighet

Sammanfatta och uppfatta budskapet.Sammanfatta mytens centrala innehll; socialt, ekonomiskt, psykologiskt samhlleligt m m.

Olika sprkliga begrepp och perspektiv som tankeredskap.Gra en begreppslig analys; Ex individ, samhlle, socialt, psykologiskt, ekonomiskt, politiskt, genus, tekniskt, makt.

Perspektivbyte och inlevelsefrmga. Komma in i andras huvuden.