UTSIKT Ett magasin om framtiden i norr

Nummer 1, 2016www.sparbankennord.se

GRABBEN FRÅN VÄRLDEN BREDVID Gusten Granström • BOKFESTIVAL Åsa Larsson

EN BLICK IN I FRAMTIDEN Gunnar Eikeland • ETT MER TOLERANT KIRUNA Kiruna IF

KULTURPRISET Riksspelman Svante Lindqvist • KNUFF Familjens dröm besannades

Lagkamraterna som skapar

magiska möten mellan människor

2 LEDARE

Gusten Granström

Ordförande, Sparbanken Nord och Framtidsbanken

Jag minns det som igår, trots att det faktiskt är 60 år sedan nu. Hela klassen satt spänt och väntade på att

han skulle kliva in. Den nya killen som pratade konstigt, inte visste vad palt och surströmming var och säkert klädde sig annorlunda också. Tänk om han är starkare än Kalle. Vem kommer han leka med? Spelar han fotboll och vad händer om han är en bättre målvakt än mig? Alla tänkte vi något. För vissa var han ett potentiellt hot, medan andra såg honom som en spännande möjlighet. Vem han än var riskerade han att rubba maktbalansen i klassen. Han, den där nya killen från Skåne. Oron för det annorlunda är något vi möter dagligen och det är verkligen inget nytt fenomen för oss människor i stort. Under stenåldern kunde två olika kulturer med olika matvanor och seder och bruk växa upp på var sin sida av älven, praktiskt taget som grannar, utan att visa något som helst intresse för gemenskap. I dagens globaliserade värld kan två vänner ta en promenad tillsammans på var sin sida av Atlanten med hjälp av Skypesamtal från sin mobiltelefon. Jag tycker det är fantastiskt och även om jag inte begriper mig på den snabba digitala utvecklingen fullt ut, så förstår jag varför den är så viktig. Det är naturligt att reagera med rädsla när man möts av något ovant eller okänt, precis som jag och mina vänner gjorde i väntan på den nya klasskompisen. Men det är viktigt att vi begriper varför förändringen som sker nu är så betydelsefull. Varför Norrbotten behöver berikas av nya svenskar för att säkerställa utvecklingen. Man ska också komma ihåg att det som händer idag inte främst är en konsekvens av oron i världen, utan en effekt av den ökande globaliseringen. En utveckling som är lika naturlig idag som den var då de olika stenålderskulturerna såg nyttan av att förenas, eller då killen från Skåne hittade ett nytt liv i Norrland. I det här numret av Utsikt kan du läsa om hur Sparbanken Nord arbetar med integration och mångfald ur många olika perspektiv. Hur vi gör vardagen bättre för ung och gammal samt hur vi tacklar utmaningarna och tar tillvara på möjligheterna som invandringen ger. För oss är det jätteviktigt att möta och utveckla våra framtida kunder, medarbetare och leverantörer som nu hittar nya hem i Norrbotten. Visst står vi inför tuffa utmaningar, men det gör också alla som väljer, eller tvingas, att lämna sina hem. Att hitta nytt hem är faktiskt precis vad jag gjorde när jag kom till Piteå 1970, även om det var självvalt. Idag skulle många kalla mig norrbottning. Då sågs jag kanske lite som en ambitiös, hungrig, utböling. Då räckte det att vara från Skellefteå för att komma från en annan värld.

Grabben från världen bredvid

INNEHÅLL 3

02 LEDARE

Grabben från världen bredvid

04 INLEDNING En 164-årig sparbank

05 REGION En fråga - fyra svar

06 PITEÅ Familjens dröm besannades

09 REGION Notiser från regionen

12 REGION Vi satsar på Parasporten

14 VI ÄR EN SPARBANK Intervju med Gunnar Eikeland

16 REGION Lagkamrat

20 REGION VM-domarna från Älvsbyn

22 KIRUNA För ett mer tolerant Kiruna

24 KIRUNA Det finns en bok för alla

27 REGION Kulturpriset

29 GÄLLIVARE Tomten

30 VI ÄR EN SPARBANK Ekonomisk rapport

0416

24

12

06

4 INLEDNING

För över 200 år sen skedde en föränd-ring i den europeiska bankvärlden när kyrkoherden Henry Duncan fick

en idé: vem som helst skulle när som helst kunna sätta in vilket belopp som helst på banken. Fram till 1810 hade banker endast varit till för rika människor - nu skulle alla kunna spara, även de som inte hade så mycket pengar. I Sverige fick sparbanks- rörelsen stor framgång under 1800-talet,

målet var att minimera fattigvårdsbehoven. Köpmän, landshövdingar och tusentals andra deltog i sparbanksbildandet och stöttade det sparfrämjande syftet. Att pengarna skulle återinvesteras regionalt var en självklarhet. Till exempel lämnades under första världskriget ekonomiskt stöd till kläder och mat för barnfamiljerna. Sparbanken Nord har i princip samma grundidé idag som vid starten. Vår lokala

närvaro är grundtryggheten. Vi kan vår marknad. Vi känner och engagerar oss i våra kunders vardagsbeslut. Vi stödjer samhällsutvecklingen, ibland genom att delta i samtal, ofta genom viktiga investeringar. Idag kan du besöka oss på något av våra 13 sparbankskontor i Norrbotten. Eller så kan du ringa vår alldeles egna Telefonbank för personlig service över telefonen.

En 164-årig sparbankÅret var 1852 när Norrbottens första sparbank såg dagens ljus. En viktig styrka var engagemanget

från alla socialt intresserade människor. Mycket har hänt sen starten, men sparbanksidén lever kvar –

att förverkliga idéer, stimulera sund privatekonomi och låta bankens pengar återinvesteras i regionen.

- till nytta och glädje för Norrbotten

»Vi avsätter ca 100 miljoner till regional utveckling de närmsta fem åren. Vi har nämligen inga ägare som ska ha våra vinster,

utan kan låta dem göra nytta i vår hemregion istället.«

REGION 5

Hur tror du Norrbotten ser ut år 2030?

Sparbanken Nord – Framtidsbanken investerar tid, pengar, idéer och engagemang i samhällsnytta och regional utveckling.

KATARINAHALVARDSSON

Distriktsidrottschef Norrbottens Idrottsförbund

SUSANNEWALLIN

vd Norrbottens Handelskammare

ERICAMATTSSON

vice vd och strateg Swedish Lapland Visitors Board

SVEN-ERIK ÖSTERBERG

Landshövding Norrbotten

Den stora tillströmningen av nyanlända har berikat

föreningslivet och regionen. Ett framgångsrikt samarbete mellan näringsliv, civilsamhället, regio-nen, kommuner och landsting har resulterat i att Norrbotten blomstrar och är ett attraktivt län att bo och verka i. Vi har blivit många fler invånare. Idrottens arbete för idrott hela livet har skapat bra förutsätt-ningar för föreningsidrott och vi har slutat att uppmuntra till tidig specialisering som leder till utslagning. Personer som idrottar är frisk-are, begår färre brott och dricker mindre alkohol. Och eftersom ännu större del av befolkningen har möjlighet att vara aktiva i en förening så har effekten blivit att den ekonomiska belastningen på samhället minskat.

Jag tror att globalise-ringen ökat än mer och

att världsmetropolerna är mer lättillgängliga. Det i sin tur betyder att vår unika arktiska natur och kultur har fått en än högre attraktionskraft. Vi har internationella direktlinjer till flera platser i världen så besök-arna inte behöver ta ”omvägen” via Stockholm. Jag tror också att vi är ledande inom hållbart resande. Vi har en tydlig ekoprofil med innovativa produkter och upplevelser. Regio-nal kollektivtrafik kommer att ta besökarna till våra besöksmål, oavsett var de ligger. Besöksnäringen har länge varit den viktigaste branschen där unga och nyanlända får instegsjobb till arbetslivet och är en fortsatt stark bransch för ut-veckling och tillväxt i regionen. Omsättningen i besöksnäringen har återigen fördubblats på tio år.

Norrbotten har blivit Europas arktiska nod som

inspirerar hela världen med sina innovativa näringar. Dessa har kombinerats på ett smart sätt med de traditionella näringarna och ett genomgående grönt tankesätt. Vi är också världsledande inom den nya branschen Big data i rymden. Norrbotten har dessutom blivit en viktig mat- och skogs-producent när det på grund av torka och översvämningar inte går att odla i större delar av världen. Arktiska Europa, norra Finland, Norge och Sverige, har utvecklats till ett samverkansområde inom affärsutveckling, arbetsmarknad och FoU. Vi har ökat självstyre, regelverk, skatter och avgifter har blivit regionalt anpassade.

Jag både tror och hoppas att invånarantalet i

Norrbotten har ökat. År 2030 har vi även ett mer differentierat näringsliv med många fler små- och medelstora företag. Ägarna till de mest fram-gångsrika företagen kan mycket väl vara de som kommit till Norrbotten som flyktingar. Vi har med andra ord lyckats med integ-reringen och skapat ett samhälle där alla har möjlighet att bidra till utvecklingen. Förhoppningsvis har vi även fått fart på bredbandsutbygg-naden vilket gör det möjligt att arbeta med utgångspunkt från både städer och mindre byar. Människor i Norrbotten kan därför välja den plats de allra helst vill leva på.

6 PITEÅ

Familjens dröm besannades i Piteå

Fatumo Ibrahim

TEXT Henrik Örtenvik | FOTO Henrik Örtenvik

PITEÅ 7

När Fatumo Ibrahim sitter mittemot mig och berättar om sitt liv tänker jag på min egen uppväxt. På ett

tegelhus med vitt staket, skolavslutningar, kompisar, husvagnssemestrar och första charterresan i tonåren. På en trygg uppväxt i ett land som tar hand om sina medmänni-skor och erbjuder många möjligheter. På väg till caféet möter vi studenter som snart lämnar tonåren och drömmer om en ljusnande framtid. När 24-åriga Fatumo Ibrahim var i den åldern bodde hon fortfarande i Dadaab i nordöstra Kenya, platsen för världens största flyktingläger. För över 350 000 personer är lägret ett skydd från krig och svält. Lägret grundades 1990 när inbördeskriget i Somalia bröt ut och fylldes snabbt med 100 000 människor. Under årtionden av krig och människoflykt har lägret växt. Som mest har det bott en halv miljon människor i Dadaab på en yta som motsvarar Pitholm i Piteå.

Flykten från SomaliaNär kriget sköljde över Somalia flydde familjen Ibrahim och lämnade allt bakom sig. I Somalia hade pappan en transportfirma och familjen levde en välbeställd tillvaro i hemlandet. Fatumo var bara sex månader när de korsade gränsen in till Kenya och hamnade i Dadaab på en plats där alla börjar om från noll. En plats där alla drömmer sig bort till något annat. Fatumo berättar med stolthet och värme i rösten om sina föräldrars kamp för att hålla familjen vid gott mod. - Min pappa har alltid sagt att det som

vi blev av med när vi lämnade Somalia inte betyder någonting. Det som betyder något är familjen. Han var så glad att vi alla klarade oss till lägret oskadda.Hennes mamma jobbade från tidig morgon till sen kväll i lägret och sa alltid till barnen att något bra kommer att komma någon gång. Bara familjen har tålamod att vänta och mod att drömma. - Vi hade det bra i Somalia. Därför var det inte lätt för henne att se barnen växa upp i Dadaab, inte lätt att ha hopp och tro på en annan framtid. Men hon sa alltid att vi ska drömma om att det kommer något

bra, att vi inte kommer att leva hela livet såhär, att det kommer att bli bättre. Kanske blir det fred i Somalia? Hon var hela tiden övertygad om att vi skulle flytta någon annanstans och att vi måste tänka positivt och våga drömma.

Vägen till SverigeI flyktinglägret måste alla människor jobba hårt. Matransonen räcker inte långt, så människorna i Dadaab får lära sig att överleva på andra sätt. Hon berättar om en bytes-handel både med människor inom och utanför lägret. En egen marknadsekonomi inom lägret. - Man måste skapa sig ett jobb där efter-som man inte kan leva på den matranson man får i lägret. Så min mamma sydde upp och sålde kläder och hittade saker att ge till

oss barn. Några gånger per år fick familjer som varit länge i Dadaab möjlighet att, som kvotflyktingar, lämna lägret för en annan del av världen. Fatumo fick se grannar lämna och börja om på nytt i länder som Australien, Kanada och USA. I februari 2011 öppnades möjligheten för hennes familj. Efter 20 år i lägret blev familjen kallade till en intervju, som hon liknar vid en jobbintervju. - Vi hade redan blivit intervjuade av Unicef när vi kom till lägret, så de visste redan allt om oss. Men de ville höra om vad vi flydde ifrån, om livet i lägret och om

vår familj och våra tankar om framtiden. En månad senare fick familjen besked. De fick ett vitt kuvert skickat till sig. I kuver-tet stod namnet på landet som

skulle erbjuda en ny framtid, den framtid som mamman alltid uppmuntrat familjen om att våga drömma om. - Alla visste vad USA och Kanada var för land. Men ingen kände till något om Sverige, säger Fatumo och ler. - Men vi trodde knappt att det var sant. Man strävar efter något så länge och så blir det verklighet. Men vi vågade inte tro på det förrän vi var på plats i Sverige.

När familjen väl hade fått besked om vilken framtid som väntade dem gick det fort. En delegation från Sverige kom på besök och berättade om hur Sverige som land fungerar. Hon berättar att familjen fick gå tre dagar samhällsorientering för att lära känna Sverige. Tre månader senare satt de på planet till Piteå, en stad tusen mil norrut

» Jag skulle vilja bli sjuksköterska. Jag skulle verkligen vilja hjälpa flyktingar som är i den situation jag var i, jobba med humanitär hjälp. Jag vet hur deras liv är.«

Inbördeskriget i Somalia har slagit sönder landet och skickat hundratusentals människor på flykt. Familjen Ibrahims flykt rev upp dem från en välbeställd tillvaro, till världens största flyktingläger där de fick börja om från noll. I 20 långa år drömde de förgäves om ett bättre liv någon annanstans i världen. En dag kom ett vitt kuvert med en annan framtid med posten.

i ett land de för några månader sedan inte visste något om. - När vi landade i juni var det jättevarmt och jag tänkte att det här är ju ingen större skillnad mot för i Somalia. Men sen blev det vinter… hon skrattar högt. - Då var det ju som att leva i ett kylskåp! Det var 20 grader kallt. Galet! Men man vänjer sig.

KulturkrockÄven mötet med svensken blev lite av en kulturkrock. Hon berättar om den svenska handledare de blev tilldelade efter det stod klart att de skulle flytta till Sverige. - Hon var väldigt social, kramades mycket och var glad och trevlig. Jag tänkte: “wow, såhär är svenskarna. Vad härligt!”, säger hon med ett skratt. - Men sen märkte vi verkligheten, att svenskarna är lite tystare i sättet och många stirrar på mig när jag går längs gatan i min huvudduk. När familjen fick beskedet om framtiden som väntade i Sverige så fick de också veta att de skulle börja i SFI, svenska för invand-rare, redan i augusti månad samma år. Väl i skolbänken gick det snabbt för Fatumo. Hon lärde sig språket snabbt och har sedan pluggat till personlig assistent och sedan till undersköterska. Nu har Fatumo ett vikariat på ett äldreboende i Piteå. - Det är viktigt att komma ut i jobb för att träffa folk och lära sig språket och bli en del av samhället. När man inte jobbar är man i sin egen lilla värld och har inte många att prata med. Man kan inte lära sig bara genom att läsa och skriva.

Familjen fick en hyreslägenhet i Durrnäs, Piteå. En skarp kontrast mot det enorma myllret som var i det somaliska lägret. Hon berättar att när de kom till lägenhetshuset var många i huset på semester. - Det var så tyst. Vi undrade om det verkligen var folk som bodde här, eller om vi var ensamma i huset. Det var tyst och ingen som kom och hälsade. Alla hade sitt eget liv. Det var en stor skillnad mot för i Somalia, där människor lånade saker av varandra varje dag och man alltid snackade med sina grannar.

Mötet med KNUFFFörra året fick hon en inbjudan att vara med i KNUFF, ett projekt som drivs av Sparbanken Nord och som fokuserar på att hjälpa flyktingbarn att hitta en plats i det svenska samhället. Fatumo är glad över det som KNUFF har gett henne. - Vi har arbetat mycket i grupper och gått igenom det här med vem man är och vad man vill göra i framtiden. Vi har fått vägledning i hur man söker jobb och så har vi varit på några studiebesök.Via KNUFF har hon också fått en mentor som bland annat hjälper henne att övnings-köra. När hon kom hit för fyra år sedan hade hon aldrig suttit på en cykel. Nu är hon på god väg att skaffa ett körkort. - Det blir roligare för varje gång jag kör och jag hoppas bli klar med körkortet snart, säger hon glatt.

Kan du sakna något från Dadaab? - Jag kan sakna kompisar och vänner vi hade där, men inte livet vi levde. Många har dessutom flyttat till USA och jag har kontakt med dem via Facebook.Den välfungerande skolan i lägret var en viktig del till att hon kommit så pass bra in i svenska samhället. Efter studierna i SFI så fick hon göra kunskapstester för att bedöma om hon behövde plugga grundskola eller gymnasium. Testerna visade att hon bara behöver komplettera med några kurser på komvux för att sedan kunna studera vidare. - Jag skulle vilja bli sjuk-sköterska. Jag skulle verk-ligen vilja hjälpa flyktingar som är i den situation jag var i, jobba med humanitär hjälp. Jag vet hur deras liv är.

Fikastunden är över och vi vandrar mot Fatumos cykel. Hon ska snart iväg till äldre-boendet som hon tycker så mycket om. Hon berättar med värme i rösten om människorna på boendet som är så nyfikna på henne och som tagit emot henne med öppna armar. Hon är på god väg att skapa sig ett eget liv. Hennes

föräldrars styrka har burit henne hit och nu går hon själv med bestämda steg mot en framtid i Sverige där det finns oändliga valmöjligheter.

Du visste inte om något annat än livet som flykting i lägret i Dadaab. Kunde du ändå känna att du saknade någonting. Att det fattades dig något? - Jag saknade att vara en människa som hör hemma någonstans, säger hon utan att tveka. Efter intervjun vandrar vi längs Storgatan och möter en ung man med solglasögon. När han får syn på Fatumo stannar han upp och tar av sig glasögonen. Vi bromsar också in. - Så vacker du är! säger han rakt ut och höjer värmen den kalla sommardagen. - Du är så vacker i din huvudduk!Fatumo ler med hela ansikte. Sen nickar hon och svarar artigt. - Tack så mycket! - Det är särskilt huvuduken som gör det! säger han och vinkar medan han forstätter att gå uppåt Storgatan.Fatumo tittar mot honom. Ler stort när hon vänder sig om och går sedan vidare.Mot en ljusnande framtid.

Är du nyfiken på Dadaab? Kolla in:http://www.dadaabstories.org/

8 PITEÅ

ERITREA

SUDAN

RWANDABURUNDI

Addis Abeba

Mogadishu

Nairobi

YEMEN

UGANDA

TANZANIA

ETIOPIEN

KENYA

SOMALIA

DJIBOUTI

Dadaab

NOTISER FRÅN REGIONEN 9

REGIONEN

Idrott ska ge nyanlända en bra start

Sparbanken Nord bidrar med 1,5 miljoner kronor för att Norrbottens

Idrottsförbund ska kunna verka för att nyanlända med utländsk

härkomst ska involveras i samhället och idrotten. Pengarna ska

också användas till utbildning för länets barn- och ungdomsledare.

- Vi är glada att Sparbanken Nord inser att en idrott, öppen för

alla, bygger starka och trygga samhällsmedborgare. Vi vill arbeta

för en verksamhet där vi ser olikheter som en tillgång istället för

ett hot. Tillsammans med Sparbanken Nord bidrar vi till att göra

Svensk Idrott till världens bästa, säger Katarina Halvardsson,

distriktsidrottschef på Norrbottens Idrottsförbund.

REGIONEN

Säkerhet från hav till fjäll

- För Sparbanken Nord är det viktigt att de som bor och verkar i

vår region och våra gäster kan njuta av vår enastående natur på ett

tryggt och säkert sätt, från kust till fjäll. Det säger Gunnar Eikeland,

vd, Sparbanken Nord. Banken stöttar sjöräddningen sedan tidigare

och har nyligen tecknat ett treårigt samarbetsavtal med Norra

Lapplands Fjällräddarförening. De civila fjällräddarna i Norrbotten

är frivilliga personer som arbetar på uppdrag av polismyndigheten.

Fjällräddarnas uppdrag är att rädda människor i nöd, till exempel när

någon har gått vilse på fjället, blivit överrumplad av en lavin, skadat

sig på något sätt eller blivit akut sjuk. Fjällräddarnas huvudsakliga

uppgift är att söka rätt på och transportera skadade till närmaste

ambulans- eller helikopterplats.

Eftersom Sparbanken Nord har verksamhet över hela Norrbotten blir det åtskilliga mil i bil för bankens anställda. Därför togs kontakt med bankens energileverantör Pite Energi för att höra sig för om möjligheterna att klimatkompensera de utsläpp som görs av bankens tjänstebilar. Det löstes på ett smidigt sätt och Sparbanken Nord köpte utsläppsrätter motsvarande 60 000 kg koldioxid. - Det här är ett viktigt steg i vårt miljöarbete, säger Sparbanken Nords vd Gunnar Eikeland. Som fullt ut miljöcertifierade måste vi också ta konkret ansvar för en bättre miljö.

Så kompenseras utsläpp från mil i bilSparbanken Nord har köpt utsläppsrätter avPite Energi för att klimatkompensera för de resorsom gjordes med bankens tjänstebilar under fjolåret.

Så fungerar utsläppsrätter

Utsläppsrätter är till för att

begränsa utsläppen av växthus-

gasen koldioxid i Europa. I Sverige

regleras handeln med utläpps-

rätter av Naturvårdsverket som

säljer dem vidare till energibolag.

En utsläppsrätt motsvarar 1 ton

koldioxid och priset regleras av

tillgång och efterfrågan, men är

minst 100 kronor.

10 NOTISER FRÅN REGIONEN

JOKKMOKK

Mässofáhtsa Hearvafáhcat

Ájtte, Svenskt Fjäll och Samemuseum,

stöttas av Sparbanken Nord –

Framtidsbanken för en utställning

som kallas Jåhkåmåhkke & Cohkkiras:

Mässofáhtsa Hearvafáhcat – eller

Jokkmokk & Jukkasjärvi – Marknadsvantar.

I utställningen belyses stickningen som

en viktig del av kulturarvet. Ájtte vill med

utsällningen visa upp, belysa och föra

vidare en skatt av traditionella mönster

och en skaparglädje som dessa vantar

förmedlar. Utställningen påbörjades vid

Jokkmokks marknad, men kommer under

året att bli en vandringsutsällning som

visas upp i Gällivare, Kiruna och Pajala.

KORPILOMBOLO

Nattfestivalen

Varje år under European Festival of the

Night genomförs Gasparvandringen i

Korpilombolo. Syftet med festivalen är att

sprida kultur av hög kvalitet till människor

som befinner sig långt från länets stora

kulturscener. Festivalen, som stöttas av

Sparbanken Nord - Framtidsbanken är en

viktig mötesplats för kulturskapare från

när och fjärran och ger näring åt nya

aktiviteter.

LULEÅ

Baskettjejer som förebilder

Vi behöver fler unga kvinnor som stannar

kvar i länet! Sparbanken Nord har därför

startat ett projekt med Luleå Basket, ”Unga

tjejers framtidstro”. Spelare från Luleå Basket

åker runt till skolor i Norrbotten och pratar

om hälsa och livsstil, god kamratskap, allas

lika värde och andra värdegrundsfrågor.

- Luleå Basket är starka förebilder,

vilket är otroligt viktigt för hela regionen.

Klubben är aktiv i samhällsfrågor gällande

jämställdhet och är väl representerade på

nationell nivå. Det skickar starka, positiva

signaler till unga kvinnor och vi är mycket

glada över vårt samarbete, säger Kjell-Åke

Nilsson, vvd på Sparbanken Nord.

REGIONEN

Nytt hem för Rescue Sparbanken Nord

Sparbanken Nord har i många år stöttat

Sjöräddningen som arbetar för att skapa ett

tryggt och berikande båt- och skärgårdsliv

längs Norrbottenskusten för boende och

gäster i vår region. I slutet av augusti 2015

påbörjades bygget av ett gemensamt

båt- och stationshus i Piteå. Sjöräddningen

har saknat en plats att hålla möten och

utbildningar och kanske allra viktigast: en

plats för att vinterförvara Rescue Sparbanken

Nord. 27 november invigdes den nya lokalen

och Sparbanken Nords orförande Gusten

Granström var på plats med en check som

förkunnade att vi förlänger vårt stöd till

Sjöräddningen ytterligare tre år framåt.

NOTISER FRÅN REGIONEN 11

ARJEPLOG

Jubileumsår för Silvermuseet

- Ett museum är viktigt för att skapa

upplevelser och förståelse om vår nutid och

om hur forskningen bidrar till vår överlevnad.

Det sa Jan-Olov Westerberg, chef för

Naturhistoriska muséet i samband med att

Silvermuséet firade 50 framgångsrika år med

en jubileumsmiddag. På plats var även kung

Karl Gustaf och ett antal andra prominenta

gäster. Jubileumsåret 2015 har också firats

med ny hemsida och ett antal utställningar.

Sparbanken Nord har under många år stöttat

den framgångsrika forskningen som

genomförs på Silvermuseet.

PITEÅ

Succé för UF-mässan

Årets UF-mässa, med elever från

Strömbackaskolan i Piteå, lockade tolv

UF-företag som sålde sina produkter. Under

dagen pågick en tävling där en jury med

representanter från Sparbanken Nord och UF

Norrbotten utsåg bästa monter. Det företag

som fick högst poäng och vann biocheckar

var Remake UF. Tjejerna bakom företaget

heter Denise Nilsson och Linn Karlsson.

Deras affärsidé är att ge gamla saker nytt

liv, till exempel genom att måla om dem.

Mässan som helhet var uppskattad av både

kunder och företagare. Sparbanken Nord,

som var värd för dagen, är guldsponsor till

UF Norrbotten och stöttar med glädje denna

verksamhet som inspirerar och lär unga

människor företagandets hantverk.

IntegrationsjobbNyanlända svenskar behöver få hjälp med att ta sig in

på arbetsmarknaden.

- Eftersom Sparbanken Nord ser integrationsfrågan som

en av de viktigaste i vår region just nu så måste vi också

leva som vi lär. Därför satsar vi nu på integrationsjobb

som ska göra steget enklare, säger Gun Wedin som är

projektledare för Sparbanken Nord – Framtidsbanken.

Fariba Haidari från Afghanistan är den första som anställs inom ramen för denna satsning. Hon är 40 år och bor med man och barn i Piteå. För fyra år sedan flydde hon förföljelser i Afghanistan. I ett flyktingläger i Grekland stötte hon på landsmän som hade sikte på Sverige. Där och då beslutade hon sig för att göra samma resa och landade till slut i Norrbotten, där hon träffade sin man som också flytt från Afghanistan. - Det var så fint när jag kom hit. Det var försommar och långa, ljusa nätter var väldigt ovant för mig. Men det kändes väldigt bra att befinna sig på en säker plats. Fariba har en bakgrund som både sjuksköterska och dokumentärfilmare. När hon har läst färdigt steg tre av svenska som andraspråk tänker hon satsa på att göra kunskapsprovet för att kunna jobba som sjuksköterska i Sverige. Hon drömmer också om att göra fler filmer. Men hennes första prioritet är att rota sig i samhället. - Jag har många idéer. Men jag vill ge min son alla chanser han kan få. Och då måste jag arbeta först, sen kan man drömma. Det känns inte bra att vara beroende av socialtjänsten. Jobbet på Sparbanken Nord är en bra chans att

komma in i samhället. Jag får möjlighet att lära mig mer svenska och utveckla mitt språk. Det känns jättebra.Fariba började på banken i januari månad och ska vara på banken fram till juli med möjlighet till förlängning året ut. Gun Wedin ser många fördelar för banken och personalen.

- Det är förstås positivt för den person som får möjlighet att lära sig ett arbete och utöka sitt nätverk under 6-12 mån, men det är minst lika bra för oss i den befintliga personalen.

Jag påstår att det är bästa sättet att jobba med mångfald, då också vi utökar våra

referensramar och lär oss nya saker.

Vi satsar på Parasporten!Sparbanken Nord – Framtidsbanken har under 2016 tagit beslutet att stötta Parasport Norrbotten, före detta Norrbottens Handikappidrottsförbund. Pengarna ska främja förbundets fantastiska arbete med idrottsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning i Norrbotten.

För oss är det självklart att uppmärk-samma och stötta Parasport Norr-botten, då deras verksamhet är lika

viktig som all annan aktivitetsverksamhet men som kanske har fått stå tillbaka i kampen om föreningsstöd, säger Gunnar Eikeland, vd för Sparbanken Nord. Sparbanken Nord jobbar bland annat under devisen ”Mångfaldsbanken”och det ställer också krav på bankens engagemang, menar Gunnar Eikeland. - Vi försöker själva aktivt medverka till att så många som möjligt får förutsättningar till en meningsfull tillvaro, så att vår region blir en ännu attraktivare hemvist.

Satsningen sträcker sig till och med 2019. - Det är välkomna pengar och insatsen betyder väldigt mycket för oss, säger Erling Moritz på Parasport Norrbotten. - Samtliga förbund får mindre och mindre stöd för verksamheten och det innebär att man måste lägga mer och mer tid för spons-ring. Då tappar man verksamheten och det man verkligen ska jobba för. Det här är pengar som går direkt till verksamhet i länet. Det ersätter inte sponsorjakten helt, men det är till väldigt stor hjälp, avslutar Erling.

Läs mer om Parasport Norrbotten på:www.parasport.se/distrikt/norrbotten

Fakta

I Parasport tävlar idrottare med

liknande funktionsnedsättningar

mot varandra. För att få så jämna

tävlingar som möjligt, och i viss

mån även träna på bästa sätt,

delas idrottare in i grupper.

Idrottare med synnedsättning

och rörelsehinder delas dessutom

in i underkategorier.

13 föreningar är anslutna till

Parasport Norrbotten.

TEXT

Henrik Örtenvik _Andreas Sander

FOTO

12 REGION

REGION 13

SPARBANKEN NORD är regionens egen bank med verksamhet i de tio kommunerna Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare, Kiruna, Pajala, Överkalix och Övertorneå. Med en affärsvolym på drygt 43 miljarder kronor och 200 medarbetare vid 13 kontor är vi en av landets största sparbanker och en betydande finansiell aktör i Norrbotten. En del av vinsten avsätter banken till sånt som är bra för regionen. Vi kallar det för Sparbanken Nord - Framtidsbanken.

14 VI ÄR EN SPARBANK

300000 norrbottningar när Gunnar blickar in i

framtiden

Året är 2030, beskriv Norrbotten och vad du ser.

- Idag har vi en befolkning på cirka 250 000, jag är glad om vi har passerat 300 000 då. Det har i sin tur berott på att vi haft en positiv utveckling av företagen och lyckats ta hand om, och integrera människor i samhället. Förhoppningen är att Sparbanken Nord har expanderat lite mer geografiskt och utökat bankens verksamhet. - Med den komplexitet samhället innehåller är det viktigt att kombin-era digitala tjänster med personliga möten, allt för att ge relevant råd-givning till våra kunder. För att stötta företag finansiellt och hjälpa dem utvecklas krävs en nära relation och då är det än viktigare med när-varo och ”kött och blod” i affärerna.

TEXT Andreas Thunholm | FOTO Tomas Bergman

VI ÄR EN SPARBANK 15

Magasin Utsikt träffar Sparbanken Nords vd Gunnar Eikeland för att prata hållbarhet och utmaningar ur olika perspektiv, ämnen som ligger den samhällsintresserade fyrabarnspappan varmt om hjärtat.

V i möter en väl förberedd och låg-mält verbal bankchef som gärna ger sig in i samtalet om regionens

tillväxt. Gunnar Eikeland målar gärna med stora penslar och ser på Norrbottens utveck-ling ur ett större perspektiv. Han betonar att vi är ett starkt exportlän som långsiktigt behöver stor efterfrågan på järnmalm och produkter från skogen. Rätt kompetens-försörjning och utvecklingen av mindre företag är andra viktiga nycklar. När Norrbottens första sparbank startade 1852, var det ur ett stort samhällsengage-mang som bottnade i invånarnas stora sociala intresse. Och sparbanksidén är stark än idag - att förverkliga idéer, stimulera sund ekonomi och återinvestera i regionen. När Eikeland hösten 2014 steg på VD-posten reste han cirka 500 mil för att lära känna kollegorna vid länets kontor.

Gunnar, vilka är framtidsnäringarna som lyfter Norrbotten? - Vi ser en viss trend bland nya, kvalificerade tjänster, till exempel inom IT-sektorn. De senaste årens utveckling inom datalagring är spännande, länet är en perfekt plats för den typen av verksamhet.

Just nu handlar mycket av debatten om migrationen, vad tänker du om den? - Vi har kontor i 10 kommuner som i flera fall har tappat 25-30% av befolk-ningen mellan 1984-2014. Det visar med all tydlighet att vi behöver nyanlända för kompetensförsörjning och positiv befolkningstillväxt. Självklart kommer det att vara en mängd kortsiktiga utmaningar med att få igång en bra integration. Som län bör vi ha som mål att bli bäst i Sverige, då kommer också resultaten.

Sparbanken Nord vill investera ca 100 miljoner kronor i olika tillväxtprojekt för regionen under en femårsperiod. Ifjol avsattes 20 Mkr och under 2016 avsätts

lika mycket. Vilka satsningar görs inom integrationsområdet? - Initialt avsätter vi 3 miljoner kronor plus ett stort engagemang i integrations-frågorna. Vi behöver ett bra samarbete med hela föreningslivet, inte bara idrotten,för att få igång en bra social integration där alla känner sig välkomna in i samhället. En annan del är arbetet med mångfaldsfråg-orna i näringslivet. Här vill vi uppmuntra och vara en katalysator i förändringsproces-serna. Allt handlar om att människor ska kunna känna sig som en naturlig del av samhället. Vilken roll spelar föreningslivet för vår regions utveckling? - Det finns en unik, inkluderande kraft i föreningslivet som möjliggör social integ-ration. Det handlar inte bara om nyanlända, utan även om att ungdomar, föräldrar och äldre får möjlighet att engagera sig i frågor som intresserar. Det är en jätteviktig faktor för att trivas där man bor, gör man det så väljer man att stanna och utveckla sig där man bor och verkar.

Lagkamrat var en ny typ av satsning på social sponsring som har blivit en riktig framgångssaga och fått stor uppmärksam-het. Varför blev just den här satsningen så lyckad? - Vi är väldigt glada och stolta över att vara en av initiativtagarna till Lagkamrat. Det som är så spännande är att se hur alla ser sig som vinnare. Från de olika perspek-tiven inom idrotten, kommunen, de boende, anhöriga och näringslivet. Det är en helt ny bredd på effekterna som skapas av den unika kombinationen av aktörer. Vilka är utmaningarna för samhällets fortsatta omställning till hållbarhet? - Då är jag tillbaka på energisidan. Transportsidan har ett stort omställnings-arbete framför sig att bli mindre fossil

på sikt. Det offentliga måste våga satsa på infrastruktur som järnväg och kollektiv-trafik för att skapa nya möjligheter för transporter. Jag ser positiva trender inom livsmedelssektorn, omställningen till eko-logiskt och närproducerat blir allt mer närvarande.

Hur jobbar Sparbanken Nord med miljöfrågorna? - Förutom vår egen miljöcertifiering har vi samarbete med finansinstitut som gör miljörelaterade investeringar. Här kan vi bidra med kapitalförsörjning till kunder som vill investera miljöriktigt. Inom finans-världen ser vi en trend där miljöfrågorna värderas högre, något som vi gärna bejakar. Det kan också handla om att erbjuda rätt sparprodukter som stöder miljöutveckling och att vi undviker företag med höga miljörisker.

Vad är det mest spännande som sker i regionen just nu? - Det finns naturligtvis både plus och minus. En utmaning blir hur vi stöttar våra tunga industrier som har en tuff tid. Det påverkar dels länet i stort och även hur vi ska tänka kring våra investeringar idag och imorgon. Sen är det otroligt spännande att följa Malmfälten där det sker konkreta saker inom samhällsomvandlingen. Integrations-mässigt måste vi adressera kortsiktiga utman-ingar och forma de till långsiktiga möjlighe-ter så att hela samhället drar nytta av effekterna.

Och framgångsreceptet är? - Att vi inte försöker hindra utvecklingen. Att vi bejakar och hittar vår egen modell för hur vi ska arbeta. Det är väldigt lätt att tänka ”det var bättre förr”. Sparbanken Nord ska vara trygga i vilka vi är och aldrig kopiera de stora affärsbankerna. Men vi måste våga utvecklas och förändras, avslutar Eikeland.

16 REGION

Lagkamraterna som skapar

magiska möten mellan människor

TEXT Andreas Thunholm | FOTO Tomas Bergman

Under parollen ”Lagkamrat - en investering i livets viktiga skeden” har Piteå IF:s allsvenska damer etablerat ett nytt lagbygge som gett eko i hela landet. Men de starkaste reaktionerna kommer från de små ögonblicken av vänskap, särskilt när spelarna möts av glädjetårar för att stunderna tillsammans betyder så mycket.

REGION 17

Lagkamrat är i grunden en fond, förvaltad av Sparbanken Nord, som används till att avlöna allsvenska

fotbollsdamer som extraresurser inom äldreomsorgen. Personalen får avlastning med allt från promenader och fika till andra aktiviteter - allt för att sätta guldkant på de äldres vardag. - Det har fått effekter som vi inte kunde förutse när vi började prata om det här. Lagkamrat utvecklar jämställdhet, samhälls-ansvar och väver effektivt ihop föreningsliv och näringsliv. Äldreomsorgens status som arbetsgivare ökar och besöken ger energi för boende, personal och anhöriga, säger Kjell-Åke Nilsson på Sparbanken Nord.

Påskpyssel och stunder i solenMagasin Utsikt besöker Mogårdens äldreboende tillsammans med Piteå IF-spelarna Klara Grahn, Lena Blomkvist, Frida Abrahamsson och Emelie Lövgren. Efter den lyckade uppstarten förra hösten har turen kommit till fyra nya äldre-boenden. - Jag har träffat dem fyra gånger och det är alltid en trevlig avkoppling att ha dem på besök, säger Gösta Bergström, boende på Mogården. - Vi besöker varje avdelning två gånger i veckan. Vi har också bjudit alla Piteås boenden till en av våra matcher tillsam- mans med vår partner SunPine, det var mycket lyckat, berättar Emelie Lövgren. - Jag kommer gärna och tittar i sommar, även om jag inte lär cykla till matchen, säger Gösta som vill se Piteå IF utmana

Rosengård om segern i år. När vi träffas har Lagkamratgänget tjuv-startat påsken på Mogården med ett upp-skattat påskpyssel. Maj-Lis Lundberg var en av deltagarna och berättar att de även varit ute på promenader, fikat i vårsolen och byggt en snögubbe. - Man längtar ju alltid ut och det är toppen att få möjligheten att göra det lite oftare. Sen är det alltid trevligt att träffa och prata med nytt folk, säger hon. - När vi var ute och fikade kändes det som att du pratade med alla, du var värsta kändisen, säger Klara Grahn och skrattar. Även Yngve Lundberg, Maj-Lis man sen 61 år, bor på Mogården. Yngve var en av de som passade på att besöka Piteå IF:s match förra sommaren. - Han är ”piffare” och Emelie är hans favoritspelare. Själv är jag ”storforsare” så jag kommer och tittar om ni spelar nästa match på Heden (anm: Storfors hemma-plan), skrattar Maj-Lis.

18 REGION

Dagen efter besöket på Mogården träffar vi Majken Holmkvist, boende på Öjagården, och hennes dotter Berit Ställ inför fotograf-eringen i Bergsvikens fotbollshall. Det är ytterligare två nöjda ”kunder” som bara har gott att säga om tjejerna i Lagkamrat. - Man blir ju glad bara av att se flickorna. Jag tittar ofta på biljard på tv och har alltid velat prova på. Nu har de lovat att det ska bli av, säger Majken förväntansfullt. Berit har bara positiva erfarenheter av tjejerna och poängterar särskilt initiativ-förmågan. Det märks tydligt att de är elit-idrottare som är målinriktade lagarbetare, alltid positiva och beredda att avlasta personalen. - Framför allt är de väldigt bra på att fånga upp naturliga intressen hos den en-skilda. Att mamma ska få spela biljard är ett bra exempel på det, säger Berit. - Det är väldigt uppiggande för de boende när de kommer, och de är fantast-iska på att ta olika människor på rätt sätt, säger Majken.

En kamratanda som utvecklar människorPiteå IF-spelarna berättar entusiastiskt hur de utvecklas både som spelare och människor. - Alla vi möter är positiva och vid ett till-fälle hörde en helt utomstående av sig och berättade att de skulle uppmärksamma Lagkamratfonden i en dödsannons för en anhörig. Det var överraskande samtidigt som det självklart värmde, säger Lena Blomkvist. Spelarna berättar hur de sportsliga förutsättningarna förändrats i en positiv riktning, både ekonomiskt och genom att själva kunna styra planeringen.

- Vi utvecklas som människor och får mer tid att ta hand om kroppen. Det har gett harmoni och en bra balans mellan arbete och idrott, säger Frida Abrahamsson. - Det ger utveckling på ett personligt plan som är nyttig att få med sig till arbetslivet vilket i sin tur bidrar till idrottslig utveckling. Personligen gjorde jag min bästa säsong förra året och är övertygad om att det hänger ihop, säger Emelie.

Uppmärksamhet i hela SverigeFör en tid sen gick det ut ett pressmeddelande som fångades upp av TT och Radiosporten vilket gav stor spridning i hela landet. Bud-skapet handlade främst om Lagkamrats posi-

Så fungerar Lagkamrat

Grunden i Lagkamrat är en fond, förvaltad av Sparbanken Nord, som finansierar den tillsammans med partners från näringslivet. Medel ur fonden nyttjas för att skapa värdefulla extraresurser till äldre-omsorgen samtidigt som det skapar arbetstillfällen för förenings-livet. Initiativtagare till projektet är Sparbanken Nord, Piteå IF Dam och Helikopter Brand Design. Läs mer på www.lagkamrat.se

REGION 19

Röster om Lagkamrat

»Ett stort steg till bättre syssel-sättning och försörjning för spelarna. Vi har fått positiv respons från sponsorer och applåderas på elitkonferensen. Vi är glada över att ta ett socialt ansvar och ge tillbaka till kommunen.«

Håkan Linneruth, Marknadsansvarig Piteå IF Dam

»Nyttan finns på så många plan. Boende, anhöriga och personal är jättenöjda. Fotbollstjejerna tillför massor av positiv energi och vi är så glada att äldreomsorgen får ta del av Lagkamrat.«

Ewa Karlsson-Sjölander, verksamhetsutvecklare Piteå kommun

»För SunPine är det viktigt att ge tillbaka till regionen och samhället och vi är särskilt glada att det är just äldreomsorgen som får ta del av det här. Att det dessutom skapar bra sysselsättning för spelarna i Piteå IF Dam är en positiv bonuseffekt.«

Magnus Edin, vd SunPine

»Social sponsring är på stark frammarsch och kopplingen till varumärkesbygge helt rätt i tiden. Företagen söker nya vägar i sin marknadsföring och Lagkamrat lyckas knyta ihop flera samhälls-nyttor på samma gång.«

Mats Långström, vd Helikopter Brand Design

»Lagkamrat har gett fler fördelar än vi först trodde. Det är ett sam-hällsansvar som utvecklar jämställd-het, föreningsliv, näringsliv och ger nyckelaktören – äldreomsorgen – höjd status och resurser som är med och gör skillnad.«

Kjell-Åke Nilsson, vvd Sparbanken Nord

Följ gärna Lagkamrats fortsatta arbete på Facebook.com/lagkamrat

tiva inverkan på jämställdhetsarbetet och visade att damidrotten i Sverige står för 46 % av utövarna men har tillgång till endast 20 % av sponsorpengarna. En spelare i damall-svenskan – en av världens bästa fotbollsligor - tjänar i genomsnitt 50 000 kronor mindre i månaden än en allsvensk herrspelare. - Det är långt kvar till damidrotten likställs med herridrotten, många strukturer behöver förändras och under tiden är projekt som Lagkamrat väldigt viktiga, säger Emelie.

Basen på HemmabankenSamarbetet med banken har fungerat jätte-bra från första dagen och tjejerna uttrycker

tacksamhet för att de satsat på att bygga plattformen för Lagkamrat. - Vi lånar ett kontor hos Sparbanken Nord och har en naturlig och löpande kontakt. Det har fungerat hur bra som helst, säger Lena Blomkvist.Alla spelare är överens om att Lagkamrat har förutsättningar att bli riktigt stort. - Drömmen är att Lagkamrat sprider sig till fler kommuner och ger ännu fler äldre möjligheten till guldkant på tillvaron, avslutar Emelie Lövgren.

20 REGION

Gabriella Grahn och Linus Öhlund är båda hockeydomare på hög nivå. De har fått stipendier av Sparbanken Nord – Framtidsbanken för att de är framgångsrika representanter för unga ledare i regionen.

Gabriella Grahn23 år, dömer i Riksserien och har ett heltidsvikariat på ett fritids.

Linus Öhlund35 år, heltidsanställd domare av Svenska Hockeyligan, SHL.

Varför blev du hockeydomare?– Det började när jag spelade hockey och hade en tränare som var domare. Han tyckte att vi gnällde så mycket på domarna så han tvingade oss att gå en domarkurs på föreningsnivå. När jag sedan slutade spela så fortsatte jag som domare i stället.

Vilken är den häftigaste match du dömt hittills?– Jag hade förmånen att vara på junior-VM i Kanada ifjol. Jag fick döma två Kanadamatcher, en i Bell Center med 22 000 på läktaren och även Kanadas kvartsfinal i Toronto. En grym atmosfär.

Vad är det bästa med att vara hockeydomare?– Utmaningen. Att gå ut och prestera i tuffast möjliga miljö och känslan när man känner att man hanterade uppgiften på ett bra sätt. Man får bra utbildning och man utvecklar social kompetens. Sen får man resa och uppleva mycket. Bara under 2016 har jag varit utom-lands fem gånger genom hockeyn.

Och det svåraste?– Att hinna göra en bedömning på det som händer. Det går så vansinnigt fort och det händer mycket överallt.

Finns det någon match du drömmer om att döma?– En VM-final eller OS-final skulle vara drömmen.

Har du något tips till andra som vill bli hockeydomare?– Gå föreningsdomarkursen och våga testa! Det är fantastiskt roligt att få behålla kopplingen till hockeyn trots att man slutat spela. Nu kan jag också leva på det.

Varför blev du hockeydomare?– Jag trillade in på det. När jag spelade hockey fick jag förfrågan att gå en föreningsdomarutbildning och jag tänkte att det kan vara bra att lära mig reglerna bättre. På den vägen är det.

Vilken är den häftigaste match du dömt hittills?– Hemma-VM är stort såklart. Men jag måste faktiskt säga SM-slutspelfinalmatchen i Fjällräven Arena. Det var 3500 på läktaren.

Vad är det bästa med att vara hockeydomare?– Du ställs inför utmaningar hela tiden, inte en enda dag på jobbet är likadan. Det är tidskrävande, men du får träffa många människor och åka till ställen du inte ens visste hade hockey. Man får en annan syn på spelet och är delaktig, även om man fortfarande inte spelar.

Och det svåraste?– Du vet inte vad du ställs inför. Att kunna ta och hinna fatta rätt beslut när du har 100-delar på dig.

Finns det någon match du drömmer om att döma?– Först är det väl en VM-final, sen en OS-final.

Har du något tips till andra som vill bli hockeydomare?– Våga prova! Det är största steget att våga sätta sig i den situ-ationen. Sen ska man inte ta det som sägs och händer på isen så himla allvarligt. Man ska se det som en rolig grej som kan leda till fantastiskt roliga saker.

VM-domarna från Älvsbyn

TEXT

Henrik Örtenvik _Krister PalmMaria Fäldt

FOTO

REGION 21

Friska förebilder för Norrbotten

Sparbanken Nord vill inspirera genom förebilder som stärker bilden av Norrbotten som en region i världsklass. Magdalena Pajala och Charlotte Kalla är två ambassadörer som bidrar med energi, mod och ödmjukhet.

Magdalena Pajala tvekar inte när hon berättar vad det bästa med att bo och verka i Norrbotten är -

människorna och deras härliga inställning. Ett trevligt folk helt enkelt! Annars njuter hon av årstidernas kontraster, miljöerna från fjäll till hav och den Norrbottniska vintern. När inte elitidrotten kräver träning och sömn föredrar hon att umgås med vänner, laga god mat och vara ute i naturen.

Hur fungerar samarbetet med Sparbanken Nord, Magdalena? - Det är ömsesidigt och handlar om så mycket mer än ekonomisk stöd. Sparbanken Nord gör mycket gott för Norrbotten. Själv har jag fått vara med och

lära mig hur avdelningarna fungerar, från fond och försäkring till kassa och marknads-föring, jag har även vikarierat i telefonbank-en under skadeperioden i vintras.

Vad händer annars just nu och framöver? - Just nu är jag i Gällivare för ett sponsorevent med Sparbanken Nord, det är värdefullt att få vara med och bidra på andra sätt än de sportsliga. Efter en skade-fylld säsong är jag äntligen på gång med träningen. Jag ska nyttja vårskidåkningen som är ett av Norrbottens verkliga guldkorn, så när andra tar semester börjar jag förbereda mig för nästa vinter.

Även Charlotte Kalla har uppdraget att verka som ambassadör för Norrbotten och framhåller gärna Sparbanken Nord som en viktig möjliggörare i regionen. - För mig betyder det mycket att barn och ungdomar får följa sina drömmar. Jag hade själv en otroligt stödjande omgivning som trodde på min förmåga och såg till att vi kunde åka på tävlingar och läger runt om i Norrbotten.

TEXT Andreas Thunholm | FOTO Ulf Gustafsson

22 KIRUNA

Våren 2014 tog Kiruna IF ettbeslut att genomgå en HBTQ-certifiering. De fick dispens för

en regnbågsfärgad matchtröja och spelarna gick i Pridetåg i huvudstaden. Men ställnings-tagandet rörde upp känslor. Vissa sponsorer vände ryggen till. Elaka tungor talade om att det bara var ett PR-jippo för klubben. - Vi hade med oss från start att vi kunde få den stämpeln. Men när vi gick HBTQ-certifieringen, som med föreningens mått mätt kostade mycket ekonomiskt, visade vi att vi menar allvar. Det blev mycket fokus på den, i grund och botten är det ett bredare arbete än så. Men det är inte så konstigt. HBTQ är en spetsig fråga som tidningarna drar på för att sälja lösnummer. Samtidigt, om vi bara gjort en liten modifiering av klubbmärket hade det inte fått samma genomslagskraft. Vi ville göra det rejält och det skulle inte kunna misstolkas, förklarar Mikael Lasu från Kiruna IF.

HBTQ-certifieringen har öppnat många dörrar för klubben och arbetet har gett eko runtom i Sverige. Örebro Hockey spelade en match i regnbågsfärgad tröja, fotbolls-klubben Örgryte spelade med regnbågsfär-gade skosnören och basketklubben Sunds-vall Dragons förändrade sitt klubbmärke till regnbågens färger. På andra sidan Atlanten spelade NHL-laget Edmonton Oilers en match med regnbågsfärgade klubblad. - Dessa saker hade sannolikt inte hänt om vi inte hade öppnat den dörren. Så det ska vi vara jävligt stolta över.Nästa steg i acceptansarbetet var att skapa en stiftelse för acceptans och mångfald. Stiftelsen ska jobba aktivt med att få upp acceptansarbetet på dagordningen över hela Sverige. En del i detta var att starta en acceptansutbildning på webben. Kiruna IF har också lanserat en företagsversion av denna utbildning, en satsning som Sparbanken Nord har gått in och stöttat med 250 000 kronor.

- Vi lanserade acceptansutbildning.se eftersom det var många personer och före-ningar som hörde av sig till oss om råd. Vi gjorde en helt kostnadsfri och grundläggande introduktion av en acceptansutbildning som vi kunde hänvisa till. Med tiden har vi även fått förfrågningar från företag vilket gjorde att vi ville ta fram en djupare och bredare version riktad till just företag, före-ningar och organisationer. Nu har vi, med Sparbanken Nords hjälp, resurser för att färdigställa detta vilket är väldigt glädjande, säger Mikael Lasu. Numera är acceptansarbetet ingen ”extra

FÖR ETT MER TOLERANT

KIRUNANär Kiruna IF gjorde en satsning på att bli HBTQ-certifierade och skaffade regnbågsfärgade matchtröjor fick de stor upp-märksamhet världen över. Kiruna IF lanserar nu, med stöd av Sparbanken Nord – Framtidsbanken, en företagsversion av acceptansutbildning.se.

TEXT

Henrik Örtenvik _Fredric Alm

FOTO

KIRUNA 23

HBTQ-certifiering

RFSL har HBTQ-certifierat

verksamheter via workshops och

utbildningar sedan 2008. Syftet

med certifieringen är att de som

deltar ska få upp ögonen för sina

egna fördomar, samt få kunskap och

verktyg i sitt arbete med HBTQ-

frågor. Certifikatet är giltigt tre år.

Därefter sker en uppföljning för att

få certifieringen förnyad.

punkt på styrelsen”, som Mikael uttrycker det. Tänket genomsyrar hela klubben och det dagliga arbetet. Han upplever att många saker håller på att förändras i Kiruna. – Efter vårat statement har Kiruna Pride och Tornedalen Pride genomförts. RFSL har startat upp ett kontor och jag har hört att fler har vågat komma ut som homosexuella.Men hockeyn som sport är fortfarande väld-igt macho. Det finns ingen som är öppet gay inom manlig elithockey.

– Så kan ju inte vara fallet liksom. Det vore fantastiskt om det skulle vara någon som är homosexuell i vårt lag eller någon som skulle vilja spela här för att han kan vara sig själv.

Läs mer på:www.acceptansutbildning.se

»Det var många personer och föreningar som hörde av sig till oss om råd«

» Det finns en bok för alla där ute«

Åsa Larsson lämnade Kiruna för studier i slutet av 1980-talet. Trots att hon bott längre på andra ställen än i Kiruna är hon fortfarande kär i sin hemstad. Vi träffas under Kiruna Bokfestival som utsett henne till ständig ambassadör. Vi får en pratstund om familjeregler, fjällvandring och saknaden efter kyrkans enande kraft.

24 KIRUNA

TEXT Henrik Örtenvik | FOTO Thron Ullberg

KIRUNA 25

Det är tredje upplagan av Kiruna Bokfestival och det myllrar av människor. Åsa Larsson går

omkring och hälsar. I festivalbilagan har hon sagt att hon är löjligt stolt över att få vara ambassadör. Det märks att hon tar ambassadörskapet på allvar.

Intresset för Kiruna Bokfestival är oerhört stort. Under dessa dagar kommer Kepler hit och har världspremiär för sin nya bok. Även författare som Petter och Bea Uusma är affishnamn. Kiruna Bokfestival har blivit en snackis i författar-Sverige. - Arrangörerna är eldsjälar och gör en stor insats. Det är mycket jobb och logistik och lite pengar! säger hon när hon till slut sätter sig ner i fiket.

Under 2015 ökade försäljningen av böcker hos fysiska bokhandlare mer än försäljningenav böcker online. Är en fysisk bokhandel en viktig ingrediens i stadsbilden? - Kiruna är ett nybyggarsamhälle igen, precis som för 100 år sedan. När man byg-ger så måste man också bygga det som finns mellan människorna, mellan husen. - Jag hade inte flyttat till Mariefred om det inte funnits en bokhandel i stan. När vi flyttade dit hade vi inte skrivit Pax-böckerna, som utspelar sig där. Nu kommer folk till Mariestad för att följa handlingen och turis-ta i staden. Det går inte att förutse värdet av en satsning på en bokhandel!

Efter fem kriminalromaner med den rotlöse juristen Rebecca har Åsa Larsson klivit in på en ny stig med fantasyböckerna PAX för barn 9-12 år. Precis som deckarböckerna har de blivit en försäljningssuccé och sålts över hela världen. Varför detta avsteg? - Jag hade en son som inte var boksluk-are och det började med att jag och Ingela Korsell skrev en grej ihop för radion som hette “Spöket som försvann”. Vi ville fånga upp de med dålig läskondis.Men beslutet att lägga deckarböckerna på

is var inte lätt att ta. Den sjätte boken är påbörjad och hennes läsare världen över väntar med spänning. Fantasyböckerna står i en kontrast mot deckarna med blodspillan i kristna miljöer. Hon är uppväxt inom kyrkan och kallar sig fortfarande kristen.

Kyrkan var tidigare en naturlig mötes-plats där människor samlades varje söndag. Finns det en fara med att kyrkan inte har samma roll idag? - Jag tycker att man har förlorat något på vägen. Kyrkan var en plats där alla kunde samlas - lika inför gud. Jag tror att ett sam-hälle vinner på det. Jag önskar att vi kunde hitta något som ersätter den roll som kyrkan hade förut. Välstånd medför isolering. Nu har alla råd med sin egen studsmatta, du behöver inte längre dela med grannarna.

Din författarkollega Mikael Niemi har sagt att han är rädd för att romanen som konstform ska dö ut. Delar du samma rädsla? - Shit ja, jag är så jävla rädd för det! I vår familj så tränar vi, äter grönsaker och läser böcker. Dessa tre är inte förhandlingsbara. Vi lever så stressade liv, man kanske inte ork-ar läsa. Men det finns hopp! Min extremt motsträviga son är nu en bokläsare och varje dag träffar jag föräldrar till barn som hittat till PAX-böckerna. Det finns en bok för alla där ute!

Du har sagt att huvudet alltid är igång på en författare. Hur gör du för att koppla av? - På hästryggen eller med hunden i skogen. Utan dem skulle jag sitta på psyket, säger hon med ett skratt. Mitt mål är också att kunna fjällvandra när jag är 80!

Blir man någonsin nöjd som författare? - Med vissa saker. Men för att högprestera oavsett område måste du vara självkritisk nästan på ett extremt sätt. Under bokfestivalen har Åsa och Ingela

Korsell besökt skolor och bibliotek och läst högt ur sina böcker. PAX-serien är planerad till tio böcker och den femte boken släpptes förra hösten. Hon kommer tillbaka till Kiruna tre, fyra gånger per år. För varje gång förändras staden och hon känner fortfarande en “över-driven förälskelse” och tillhörighet när hon kommer hit.

Men hur ser du på det nya Kiruna som växer fram? Vad gör stadsflytten med en stads identitet? Till slut kommer du hem till en stad som du aldrig bott i. Finns det en sorg i det? - Ja, jag sörjer Haukivaare, utsikten och alla påkostade byggnader. Jag sörjer den gamla arkitekturen, alla mina gamla barn-domsställen och stigar. Ändå är jag så lycklig över att Kiruna lever, otroligt nyfiken och glad över att flytten sker under min livstid.

Fakta

Åsa Larsson, född 1966, är en av

Norrbottens mest kända författare.

Hon växte upp i Kiruna och blev

sedan jurist. År 2003 debuterade

hon med Solstorm, den första

kriminalromanen med Rebecka

Martinsson i huvudrollen. Boken

blev en bästsäljare och har också

filmatiserats. Året efter fick hon

pris för årets bästa svenska kriminal-

roman (Det blod som spillts).

Hennes böcker har även översatts

till flera språk.

Trion bakom Pax-serien

F.V:

Henrik Jonsson

Åsa Larsson

Ingela Korsell

För tredje gången arrangerades Kiruna Bokfestival, ett samarbete mellan stadsbiblioteket och Kiruna bokhandel

som Sparbanken Nord - Framtidsbanken är med och stöttar. Tora Lindberg på Kiruna bokhandel kan summera en fantastisk tredje upplaga. - Det är en varm känsla efter veckan. Vi har haft fler besökare än tidigare år och tusentals barn och ungdomar har fått lyssna på författare som Åsa Larsson och Petter.

Nytt för i år var en bokmässa, där Kiruna Bokfestival bjöd in lokala författare till Folkets Hus så att de inför publik kunde prata om sina böcker. - Hela rummet fylldes av författare och många ville få en stund framför micken. Under festivalen har dessutom flera av författarna åkt runt i staden och talat inför skolbarn och ungdomar. - Idag är författarna superstjärnor och vilken gärning de gör för barnens läsande!

Vi backar bandet fyra år. Det är 2011 och den ideella Tidningsföreningen i Kiruna drömmer om att starta en bokhandel i Kiruna. Fem år tidigare stängde Domus och därmed försvann möjligheten att köpa böcker på plats. Tidningsföreningen börj-ade ringa runt till de stora bokdrakarna i landet, men ingen visade intresse. Staden var för liten, sa de. Till slut fann de nätver-ket Ugglan i Sverige, som samordnar inköp, ger råd och är ett samarbete mellan 50-talet butiker i Sverige. De nappade på idén och gav grönt ljus. Nu behövdes bara en bank som ville ställa upp som långivare. Det visade sig vara lättare sagt än gjort.

Efter två negativa besked vände sig före-ningen till Sparbanken Nord, som gav tummen upp och Tora Lindberg anställdes för att starta Kiruna bokhandel. I dagens digitala tidevarv kan man annars förstå invändningarna. En bok finns några klick och en postdag bort, ofta till ett lägre

pris än i en vanlig bokhandel. - Vi kände att vi måste våga besluta oss för att hårdsatsa. De fick rådet att beställa in 1000 böcker, de beställde 3000. De satsade på att bli bra på framförallt lokala böcker och idag är det där de främst hämtar in sina intäkter. - Så fort det kommer en Åsa Larsson-bok blir det försäljningstoppar och vi har sålt tusentals av Börje Salmings kokböcker. Trots att vi är lite dyrare kommer Kiruna-borna ändå hit.

Tora Lindberg är dock inte oroad över den digitala konkurrensen. - Kunder kommer in hit och säger att det luktar så gott. Här kan de bläddra i böckerna. Att köpa en bok blir mindfulness, ett sätt att ta hand om sitt huvud. - Jag lever själv via böckerna. Många tycker att det är urmodigt, men jag säger att det är urmodernt!

Bokhjärtat bankar hårt i KirunaKiruna Bokfestival blev återigen en succé, med besöksrekord och världspremiär av nya Keplerboken. Det är svårt att tro att staden inte ens hade en bokhandel för fyra år sedan.

26 KIRUNA

TEXT Henrik Örtenvik | FOTO Henrik Örtenvik

REGION KULTURPRISET 27

Svante, som är den enda av Norr-bottens fyra riksspelmän som också tilldelats hedersutnämningen guld,

har verkligen internationell erfarenhet. - Jag har räknat ut att jag har gjort 87 konserter bara i Nordamerika, allt från jättelika festivaler till små intima spelningar. Faktiskt är folk i andra länder mycket vidsynta och intresserade av vår musik. Folkmusik är något djupt mänskligt. Vad kännetecknar då folkmusiken från Norrbotten? Ja, till att börja med är det inte en tradition utan tre: svensk, finsk och samisk. Till skillnad från övriga landet går den oftast i dur i stället för moll, förutom i den finska traditionen som också har mer inslag av sång. Dessutom dominerar låtar i fyrtakt, till exempel kadriljer och polkor med rötter från 1700-talet.

Nestor i gänget Svante Lindqvist blev riksspelman redan 1977 och är den äldsta av Norrbottens riksspelmän. - Jag kanske är något av en nestor och har genom åren samarbetat med de övriga. Vi stöter också på varandra nu och då på festivaler och i andra sammanhang. Trots att han också har ett ”vanligt jobb” och två små barn gör han spelningar ungefär en gång per vecka. Ibland som soloartist, ibland i olika andra konstellationer, mest känd är nog JP Nyströms. Men att leva på folkmusiken är svårt och därför kommer Sparbanken Nords stipendium väl till pass.

» MAN MÅST SPELAPÅ RIKT´- HÄ FÅ INT VA PÅ LÅTTS´«

Riksspelman Svante Lindqvist, ursprungligen från Gällivare och boende i Luleå, är tydlig. Är bara inlevelsen den rätta berör Norrbottnisk folkmusik människor på ett universellt sätt. Oberoende om den spelas på en byagård i Älvsbyn eller en pub i Chicago.

Det här är en riksspelman

Varje år ansöker 100-200 personer

om att få bli riksspelmän genom att

spela upp för en jury. Några få

belönas varav den högsta nivån är

silver och ger rätt att kalla sig riks-

spelman. En mästerlig riksspelman

kan tilldelas hedersutnämningen

guld. Totalt har bara ett 130-tal guld

delats ut sedan Anders Zorn initierade

riksspelmansverksamheten år 1910.

Sparbanken Nords kulturpris 2016

Norrbottens riksspelmän får priset

för sitt livslånga engagemang för

folkmusik. De förvaltar, var och en

på sitt personliga sätt, Norrbottens

olika musiktraditioner.

Göran Eriksson, fiol, Luleå

Svante Lindqvist, fiol, Luleå

Daniel Wikslund, fiol, Koskullskulle

Fredrik Hangasjärvi, tvåradigt

durspel, Pajala

TEXT

Maria Åström _Göran Ström

FOTO

28 REGION

PITEÅ

Hallå Hemmabanken! »Tack vare er och andra lokala Piteåföretag kunde vi göra verklighet av idén med en hemvändarbuss till jul. Vi la ut frågan på Facebook och dubbelt så många som bussen hade kapacitet för ville åka med. Så fort vi satte oss på plats i bussen på centralen i Stockholm kände vi oss som hemma. Tack!«

Hälsningar Sanna

ÖVERTORNEÅ

Simu-Tollin Gården»Monica Simu och Jan Tollin är

hemvändarna som gjort stor kulturell

skillnad i det lokala samhället, genom att

utveckla Simu-Tollin gården och skapa

aktiviteter som både väcker och stärker

intresse för den tornedalska kulturen. De

erbjuder bland annat författarkvällar och

konstutställningar i K-märkta byggnader

centralt i Övertorneå. De viger också

sin fritid till att sysselsätta asylsökande

genom att erbjuda trevlig gemenskap,

majbrasa och mycket mer.«

/Eva Älgamo, kontorschef Övertorneå

ARVIDSJAUR

Patrik Nilsson»Föreningen IFK Arvidsjaur, med eldsjälen

och ordföranden Patrik Nilsson i spetsen,

är ett föredöme med sitt sätt att lyfta alla

människors lika värde och det visar hur vi

kan finna styrka i olika kulturer. Vi stöttar

dem för deras arbete med att utveckla

föreningen i ledarskap, integration och

värdegrunder.«

/Birgitta Holstein-Marklund,

kontorschef Arvidsjaur

PAJALA

Ohtana/Apua FF»Detta är en förening som jobbar

behjärtansvärt för integrering av

flyktingar. De senaste åren har flera

ensamkommande flyktingbarn från

Afghanistan, Eritrea och Marocko

deltagit i klubbens fotbollsträningar.

Ohtana/Apua FF vill satsa på folket som

flyr från krig så att de kan komma in i det

svenska samhället och få en meningsfull

fritid samtidigt som de snabbare utvecklas

i det svenska språket. Vi stöttar dem med

pengar till ledarutbildningar.«

/Monica Holmström, kontorschef Pajala

VUOLLERIM

Hej banken! »Hösten 2014 kom världen till Vuollerim.

Efter några veckor kunde jag inte låta

bli att anmäla mig som volontärlärare i

svenska på asylanläggningen, trots att

jag inte alls är lärare. Det är det absolut

roligaste jag har gjort! Just nu har jag fem

olika klasser två gånger i veckan. Vi lär

oss massor tillsammans. Uppskattningen

och värmen jag får lägger sig som bomull

runt hjärtat. En riktig ego-boost! Vilken

ynnest att få kompisar från hela världen

– afghaner, albaner, eritreaner, irakier,

iranier, kurder, ryssar, saudiarabier,

somalier och syrier … Lyckliga jag! Tack

för eldsjälsstipendiet! Men de verkliga

eldsjälarna är alla som fått lämna allt, och

nu kämpar för att lära sig både ett nytt

alfabet och språk.«

/Hälsningar Iréne Lundström

GÄLLIVARE 29

S ivert Svensson är inne på sitt 79:e levnadsår. Han är ursprungligen från Hälsingland men har bott i Gällivare

sedan 1960-talet och Sivert Svensson är en fantastisk ambassadör för staden och tomtar världen över.

Du fick utmärkelsen årets eldsjäl, hur kändes det? - Det kändes alldeles underbart, en prima överraskning.

Nyligen arrangerade ni återigen Tomtarnas vinterspel i Gällivare. Hur kom det sig att ni började med dessa vinterspel? - Det är egentligen ingenting nytt. Det är sånt här som tomtar har hållit på med i tusentals år i skogen, för sig själva. Jag tyckte

att det var dags att folk fick se vad vi tomtar håller på med. Till torget i Gällivare kom tomtar från hela världen, bland annat Kina, Japan och Hong Kong. Totalt deltog ett trettiotal personer i vinterspelen som arrangerades för 13:e gången. - Det fanns ingen som kunde tro att det skulle komma tomtar från hela världen till Gällivare.

Hur ser tomtens vardag ut före jul? - Jag är mest ute i skolor, på förskolor och på julfester. Sådant har jag sprungit på i tre generationer.

Avslöja din hemlighet: hur gör du för att hinna hem till alla på julafton? - Jag har ju medhjälpare. Ibland frågar de vuxna också om renarna. Då brukar jag berätta

att vi har slutat med renarna för tillfället för att bespara dem de långa flygningarna.

Hur ofta rycker barn dig i skägget? - Det händer inte så ofta. När det händer är det ofta lite äldre pojkar som ska vara lite tuffa. Men de blir lite lustiga när de märker att skägget sitter kvar…

Vad säger du till barn som önskar sig en massa olika saker? - Det är ju lite svårt, man får vara ärlig och säga att man inte kan få allting. - Ibland kan ett barn säga att han eller hon vill ha en snöskoter. Då tittar jag mot föräldrarna. Om pannorna rynkas i djupa veck så säger jag att det nog inte blir en skoter i år. Men är det billigare saker så säger jag att det ska vi fixa!

Tomten

Utmärkelsen “Årets eldsjäl” och ett stipendium på 15 000 kronor

gick i fjol till Gällivares egen jultomte, Sivert Svensson.

TEXT Henrik Örtenvik | FOTO Anna Nilsson-Ylitalo

Vem kan söka?

Medel kan gå till organisationer, föreningar och företag för sådant som kan bli till allmän nytta eller har betydelse för regionens näringslivs- och samhällsutveckling. Vi behandlar ansökningar och kan också själva söka samarbeten och initiera intressanta projekt. Satsningarna ska rimma med vår affärs- och samhällssyn samt upp-fylla krav på god etik och moral. Målen och ambitionerna ska harmoniera med regionens och kommunernas utvecklingsprogram.

Läs mer om hur du ansöker och se alla våra satsningar under 2016 här:www.sparbankennord.se/framtidsbanken

30 VI ÄR EN SPARBANK

Tillgängliga medel vid årets början

- varav utestående löften

Årets vinstavsättning

Fördelning, vinstavsättning

Utbetalda medel under året

Tillgängliga medel vid årets slut

Fördelning, utgående balans

Centrala utskottet

Lokala utskotten

Centrala utskottet

Lokala utskotten

Totalt utbetalt

Totalt

Varav utestående löften

Regionalt

Lokala utskotten

Sparbanken Nord - FramtidsbankenEkonomisk rapport - exklusive stiftelserna

2015

38 959 517

16 707 690

18 000 000

11 215 000

6 785 000

4 623 640

4 333 022

8 956 662

48 332 271

18 805 334

36 132 751

12 529 520

2014

29 182 625

14 708 692

15 000 000

9 000 000

6 000 000

8 641 233

2 897 152

11 538 385

38 959 517

16 707 690

29 541 392

9 418 125

2013

25 222 687

11 040 524

10 000 000

6 000 000

4 000 000

2 040 063

1 903 251

3 943 314

36 159 119

14 708 692

29 182 625

6 976 494

Vi är en sparbank!

»Vi vill att Norrbotten ska vara den bästa regionen att bo,

verka och leva i«

Vad är egentligen en sparbank? Och hur skiljer sig en sparbank från andra banker? Den stora skillnaden är ägandet, vi har inga vanliga aktieägare utan den vinst som verksamheten genererar investeras i saker som hjälper

till att utveckla regionen. Om regionen där sparbanken verkar i frodas så är det bra för alla. Både för dig som kund i banken och för oss som bank.

Därför engagerar sig Sparbanken Nord i frågor som är viktiga för Norrbottens framtid. Vi är en lönsam regional bank med stark lokal förankring. Det innebär att vi kan satsa på mycket som gör nytta för människor i alla åldrar, organisationer, föreningar och företag. Vi kallar det för Sparbanken Nord - Framtidsbanken.

»På Dundret spenderar jag en stor del av min fritid, året runt. Alla årstider har sin tjusning, men vårvintern

när solen sakteligen börjar värma, är en favorit. Dundret är ett lättillgängligt lågfjäll som bjuder på många olika aktiviteter. Att nå

dessa toppar bara en halvtimme efter att man vaknat på morgonen, gör det fantastiskt att bo här i Gällivare.«

Sara Sundling | Sparbanken Nord, Gällivare

Ett magasin från Sparbanken Nord. Koncept, art direction, text: Helikopter Brand Design och Sparbanken Nord Foto: Tomas Bergman,

Maria Fäldt, Henrik Örtenvik, Andreas Sander, Krister Palm, Fredric Alm, Thron Ullberg, Anette Larsson, Anna Nilsson-Ylitalo, Ulf

Gustafsson, Göran Ström Typsnitt: Swedbank Sans, Adobe Garamond Tryck: GTC Print

ARJEPLOG

ARVIDSJAUR

GÄLLIVARE

JOKKMOKK

KIRUNA

PAJALA

PITEÅ

ÄLVSBYN

ÖVERKALIX

ÖVERTORNEÅ

Följ utdelningarna som Sparbanken Nord - Framtidsbanken gör på sparbankennord.se och facebook.