32

Hur vi ser på tv i dag är definitivt något helt annat än för bara tio år sedan. Planlöst zappande i soffan

har allt oftare ersatts med aktiva program-val där vi förväntar oss att kunna se vad vi vill, när vi vill och framförallt var vi vill. Enbart SVT hade 86 miljoner uppspelade

timmar webb-tv under förra året, och på tv-mässan Mip i Cannes spåddes nyligen multiplattformsformatet, det vill säga produktioner som kan upplevas på olika sätt i till exempel tv och dator, som årets hetaste tv-trend.

Tv är helt enkelt inte längre samma stationära envägskommunikation som förr, och med mediets digitalisering följer en flodvåg av nya interaktiva möjligheter.

MEN HUR MYCKET vill tv-publiken egentligen aktivt interagera med själva mediet?

En hel del, om man får tro Alexander Knetig som är chef för interaktiva medier på kulturkanalen Artes franska del.

– Givetvis har även linjär tv en fortsatt stark framtid, se på succéer som ”Game of thrones”. Men interaktiva format, eller att

man lägger till interaktivt innehåll till en linjär produktion, kommer att växa stort de kommande åren, säger Alexander Knetig.

Sedan 2009 har Arte producerat interaktiva dokumentärer och dramaserier som en del av sitt nätbaserade utbud. Produktionerna kan vara i form av dokumentära spel, webbdokumentärer eller multiplattformsberättelser.

I ”Fort McMoney” bjuds publiken in att i spelform fatta beslut kring framtida energi-utvinning, och i ”Alma – a tale of violence” lär åskådaren känna en före detta gäng-medlem från Guatemala genom en tv-film, en webbdokumentär och en fotobok.

Arte har även producerat interaktiv fiktion som den Facebookbaserade drama-serien ”60 secondes”.

– Men det är både svårare och dyrare att göra webbfiktion jämfört med webbdoku-mentärer, säger Alexander Knetig.

VARFÖR SKA ETT PUBLIC SERVICE-BOLAG som Arte egentligen vara med och utveckla den här typen av innehåll? Och vad har det med tv att göra?

– Interaktiva dokumentärer är ett nytt och spännande sätt för filmskapare att uttrycka sig själva, och det är vårt uppdrag som skattefinansierad public service att möjlig-göra och ta vara på all denna kreativitet. Dessutom längtar publiken, speciellt den yngre, efter mer innehåll för webben. Då måste vi kunna erbjuda något mer än enbart att göra linjärt material tillgängligt på nätet. Som public service-bolag har vi heller inte samma krav på oss att tjäna

pengar som privata aktörer och kan därför vara mer vågade i våra satsningar, säger Alexander Knetig.

ARTES ”TYPE:RIDER” är en stilfull förening av dokumentär och datorspel, där publiken med hjälp av snygg grafik och påkostad produktion tas med på en resa genom typografins historia. Här siktade Arte på att nå ut till de riktigt spelbitna, och lanserande därför ”Type:Rider” på både Apples IOS, Android och spelplattformen Steam för att kunna nå ut till en bred publik.Kommer vi att se mer av spelifierade dokumentärer i framtiden?

– Ja, definitivt. Men jag tror också att vi kommer få se exempel som inte fungerar. Dokumentärspel är svårare att producera. När du producerar en interaktiv dokumen-tär måste du sätta samman 10–12 personer som så att säga inte pratar samma språk, och lägger man en spelaspekt på allt detta innebär det ännu fler kompetenser, ännu fler människor vid samma bord.  ”Fort McMoney” var en utmaning att producera i det hänseendet, säger Alexander Knetig.Ni har samarbetat med dagstidningar i produktioner som ”Fort McMoney” och ”Alma – a tale of violence”. Vilka fördelar ger det?

– Samarbeten av det slaget innebär fördelar för båda parter. Tidningar vet bättre än några andra att det som gäller på webben är rörlig bild och vill gärna nå en ny publik med material som de inte skulle ha råd att producera annars. Så vad de får är ett starkt innehåll, och vad vi får är deras redaktionella stöd. Under produktionen

Interaktiv fiktion, dokumentära spel och personifierat innehåll. Det är vad tv-branschen

ser i spåkulan. Medan SVT säger sig vänta på bra idéer prövar tyskfranska Arte redan gränserna för vad som är tekniskt möjligt

– och släpper ytterligare en interaktiv förlängning av SVT:s ”Äkta människor”.

text karolina bergström foto arte, svt

UTVECKLING

Vi kan inte riktigt definiera vad detta är, men vi vet att det är

DET ENDA SÄTTET ATT BERÄTTA DET PÅ

☛

”Det är vårt uppdrag som skattefinansierad public service att möjlig­göra kreativitet”, säger Alexander Knetig, chef för interaktiva medier hos Arte.

Påkostat. Det doku­mentära spelet ”Fort McMoney” bygger på över 2 000 filmtimmar och två års research.

Den kulturinriktade och skatte finansierade fransktyska tv­kanalen Arte (Association Rela­tive à la Télévision Euro­péenne) inledde sina sänd ningar 1992 som ett resultat av ett fördrag mellan Frankrike och dåvarande Västtyskland. Grundtanken, som stam­made från statsmännen François Mitterrand, Helmut Kohl and Lothar Späth, var att skapa en kulturell gemenskap och uppmuntra europeiskt kulturellt samarbete. 1,2 procent av företagets budget går till inter­aktiva produktioner.

54

av ”Fort McMoney” samarbetade vi med franska Le Monde och tyska Süddeutsche Zeitung, där de bidrog med journalister med kompetens i i energifrågor. Med sina specialkunskaper hjälpte de till att sätta samman argument för att få till en bättre diskussion hos spelets deltagare.

NÄR DET GÄLLER ”Fort McMoney”, som samproducerades med kanadensiska National film boards franskspråkiga del, använde man sig av ett flertal spelinfluenser som konsekvenser av gjorda val och inslag av poäng och belöning. Men alla dokumentärer tjänar inte på att spelifieras, poängterar Alexander Knetig och tar den grymma gängmedlemssagan ”Alma – a tale of violence” som exempel.

– Den skulle aldrig fungera som spel, det skulle innebära svåra etiska problem och en mycket mindre gripande berättelse. ”Alma – a tale of violence” fick för övrigt en väldigt fin recension på Le blog documentaire, som är en teoretisk dokumentärfilmstidskrift på nätet. De skrev att ”vi kan inte riktigt definiera vad detta är, men vi vet att vi inte sett något liknande förut – och att detta är enda sättet att berätta det på.”

är ofta mycket arbete och en rätt liten del av publiken som är beredd att vara aktiv. Vi är absolut inte negativa, det gäller bara att hitta rätt saker att satsa på.

SVT prioriterar just nu att utveckla de egna plattformarna, men Lena Glaser betonar att man ständigt håller koll på vad som händer i utvecklingen på andra håll.

I slutet av april lanserade SVT årets största interaktiva satsning, SVT Flow, där publiken bjuds till webbexklusiva serier som ”På jakt med Lotta och Leif” och tvoddar (tv-sända podcaster) med exempel-vis Ebba von Sydow och Kitty Jutbring.

LENA GLASER SER SVT Flow som en naturlig förlängning av hur publikens tv-tittande utvecklas.

– Publiken vill både kunna bestämma när, var och hur, men också kunna luta sig tillbaka och bli underhållen. Att titta på ett program och sedan bara råka börja titta på nästa – det är också något som skapar mervärde, säger Lena Glaser.

Hon betonar att det tablålagda tittandet är fortsatt starkt.

– Det är väldigt lite som tyder på att folk är beredda att lämna det beteendet. Man vill se på ett visst program, om inte just när det sänds så i alla fall samma dag eller samma vecka, för att få den här gemensam-hetskänslan med andra, fortsätter hon.

I Paris resonerar Alexander Knetig kring Artes kommande interaktiva utmaningar, vilket inkluderar att ta fram nya mobila koncept och att utarbeta fler fiktionsformat.

– Vi vill skapa fler mobildokumentärer i stil med ”Barcode”, där man genom att skanna av en QR-kod får tillgång till en kortdokumentär om föremålet i fråga, eller likt ”Cinemacity” med vilken publiken fysiskt kan orientera sig i Paris filmiska

historia. Vi vill arbeta mer med interaktiva fiktionsformat. Till exempel har vi utformat en interaktiv förlängning till den svenska dramaserien ”Äkta människor”, ”Hubot market”, och har ännu mer långtgående interaktiva planer för säsong två, säger Alexander Knetig.

ÄNNU EN FRAMTIDSSATSNING hos Arte omfattar det personifierade medieinnehållet.

– Allt fler av de medier vi konsumerar är skräddarsydda för just oss. Ta exempelvis independentproduktionen ”Take this lollipop”, som genom att få tillgång till ditt konto på Facebook förvandlar ditt liv till en skräckfilm. Just nu arbetar vi tillsammans med National film board med webbdoku-mentären ”Do not track”. I Europa finns i dag flera tusen datamäklare som säljer vidare all den data vi lämnar efter oss, inte för vad den är värd i dag utan för vad den kommer vara värd 2017. ”Do not track” kommer genom dina personliga val att visa hur och var dina egna data säljs just nu, säger Alexander Knetig.

Att Arte ligger i framkant vad gäller dessa interaktiva tv-format går inte att tveka på, inte heller att många aktörer nu sneglar på Arte för att se hur det artar sig. Om spelifierade dokumentärer, webbfiktion och personifierat innehåll är det som kommer att definiera framtidens tv-konsumtion återstår att se.

En sak står i alla fall klar – nästa genera-tion tittare, uppfödda med plattformar som Barnkanalen och Youtube, kommer att ha ett helt nytt synsätt på vad det här med tv är för något.

– Kommer det att påverka dem att bli mer interaktiva som vuxna? Det kan vi inte säga säkert i dag. Men de kommer utan tvekan att ha högre krav, säger Lena Glaser.

PÅ SVT PRODUCERAS i dagsläget inga interak-tiva dramer eller dokumentärer på samma sätt som hos Arte. Men försök har gjorts i genren. Redan 1996 producerade SVT dramaserien ”Nudlar och nollåttor” som sändes samtidigt i SVT1 och SVT2, och där publiken kunde zappa mellan kanalerna för att se olika kameravinklar och trådar i handlingen. 2007 visades ”Sanningen om Marika”, en kombination av tv-serie och realityspel där publiken bjöds in till jakten på den försvunna huvudkaraktären, som belönades med en Emmy och nominerades till två Prix Europa. Efter det har det dock varit ont om liknande satsningar.

Vad är då anledningarna till skillnaderna i SVT:s respektive Artes interaktiva utbud? Ett snävt språkområde är en faktor, menar Ingemar Persson, programchef för SVT Dokumentär. Det är knappast rimligt att kunna samproducera en större svensk-språkig produktion internationellt, i stil med Artes samarbete med National film board, och då blir också de ekonomiska musklerna svagare. En annan orsak är, tråkigt nog, för få initiativ.

– Generellt har det funnits en brist på interaktiva idéer och folk som har velat genomföra dem. Kommer det någon med en bra idé tittar vi givetvis på den, men men under de senaste åren har de varit för-svinnande få, säger Ingemar Persson.

SVT:s Lena Glaser, programdirektör för interaktivt utbud och interaktiva platt-formar, har liknande tankegångar.

– Det är något vi kan göra när vi ser att det ges en möjlighet till mervärde, skapar en bättre dokumentär och bjuder in publiken. Andelen projekt av det här slaget som får genomslag är ännu ganska låg. Visst finns det fall där interaktiviteten gör något både med berättelse och publik, men det

GENERELLT HAR DET FUNNITS EN BRIST PÅ INTERAKTIVA IDÉER OCH FOLK SOM HAR VELAT GENOMFÖRA DEM. KOMMER DET NÅGON MED EN BRA IDÉ TITTAR VI GIVETVIS PÅ DEN, MEN UNDER DE SENASTE ÅREN HAR DE VARIT FÖRSVINNANDE FÅ.

Ingemar Persson, programchef för SVT Dokumentär

”Andelen interaktiva projekt som får genom­slag är ännu ganska låg”, säger Lena Glaser, programdirektör för SVT:s interaktiva utbud.

Mervärde. Karaktären George ur SVT:s ”Äkta människor” till försäljning i ”Hubot market” på Artes webbplats.

Avgörande frågor. I ”Fort McMoney”

avgör publiken en fiktiv framtid för

verklighetens Fort McMurray, Kanada,

och dess resurser av petroleum haltig

oljesand.

10 800 000Så många unika webb­ besök hade Arte i genomsnitt per månad under förra året, en ökning med 28 procent från 2012. Totalt ökade Arte sin publik med 33 procent under perioden.

☛

Experiment. SVT:s hallåor presenterar ”Nudlar och 08:or” samtidigt i båda sina kanaler. Serien visades 1996–1997 och var ett av SVT:s tidiga interaktiva experiment.

”Type:rider”, både ett spel och en dokumentär om typografins historia, med spelintresserade som tydlig målgrupp.