Kära publik!

Uppgift

Uppgiften bygger vidare på och fördjupar det vi lärde oss inom området argumenterande text. Den här gången är det dock det talade ordet som står i fokus.

Vad?Du ska individuellt hålla ett argumenterande tal inför en grupp. Ämnet är fritt, men med fördel kan du använda samma ämne som i din argumenterande text.

Talet ska vara 5-7 minuter – inte längre! I ditt tal ska du använda bilder för att få fram känslor, förstärka budskapet och

illustrera det du säger. Bilderna kan du t.ex. använda i en Power Point.

Du ska också skriva en reflektion av ditt tal. Reflektionen skickas till christian.lind@teoretiska.se senast en vecka efter talet och ska innehålla följande punkter: - En kort sammanfattning av ditt tal.- Hur fungerade din disposition?- Hur fungerade publikkontakten? - Lyft fram tre lyckade saker i ditt tal- Lyft fram någon sak som gick mindre bra och som kan förbättras.

När? Du håller ditt tal antingen den 21/11 eller den 28/11 beroende på vilken grupp du hamnar i. Christian meddelar gruppindelningen veckan innan talet.

Hur? Talen genomförs i halvklass, om inte ni har annat önskemål.

Material

Genomgångar och häftet om retorik. På talet.se/retorik/ och retorik.se finns också bra tips

på hur man bygger ett tal.

1

Betygsmatris för argumenterande tal, Svenska C

Godkänt Väl godkänt Mycket väl godkäntInnehåll och framförande

Du genomför med viss säkerhet ett argumenterande tal inför en grupp.

Du anpassar ditt tal till det aktuella sammanhanget och har viss kontakt med din publik genom t.ex. ögonkontakt eller frågor.

Du kan formulera en tes och ge någorlunda välgrundade argument till stöd för den.

Du visar att du kan anpassa ditt tal till en offentlig talsituation och genomför med säkerhet ett argumenterande tal inför en grupp.

Du har överlag god kontakt med publiken genom t.ex. ögonkontakt eller frågor.

Du kan formulera en tydlig tes, hålla dig konsekvent till den och ge välgrundande argument till stöd för den. Du kan också med viss säkerhet bemöta tänkta motargument.

Du visar att du kan tillämpa dina teoretiska kunskaper inom området retorik.

Du genomför med mycket god säkerhet ett argumenterande tal inför en grupp.

Du har mycket god publikkontakt, t.ex. genom ögonkontakt och frågor. Du framför ditt tal med engagemang och övertygelse.

Du formulerar en tydlig och slagkraftig tes, kan konsekvent hålla dig till den och ge välgrundade argument för den. Du kan på ett relevant och sakligt sätt bemöta motargument.

Dina argument är av varierad karaktär och innehåller etos, logos och patos.

Struktur Ditt tal är sammanhängande och begripligt och dispositionen är tydligt urskiljbar, d.v.s. det finns en inledning, en argumenterande del och en avslutning samt övergångar mellan de olika delarna.

Dispositionen är väl anpassad efter syfte, mottagare och kommunikationssituation, d.v.s. att du tydligt har anpassat dispositionen efter publiken, genren och den situation som talet är tänkt att fungera i.

Övergångarna mellan

Förutom för VG gäller att inledning och avslutning är slående och väl genomtänkta.

2

talets olika delar är smidiga och det finns en röd tråd i talet.

Språk Språk och stil är till viss

del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Det innebär att du delvis har anpassat språk och stil efter publiken, genren och en situation där talet är tänkt att fungera i.

Språk och stil är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation, d.v.s. att du tydligt har anpassat språk och stil efter publiken, genren och den situation som talet är tänkt att fungera i.

Du använder något retoriskt verkningsmedel, t.ex. stilfigurer eller planerad publikkontakt.

Språk och stil är väl anpassade till syfte mottagare och kommunikationssituation, d.v.s. att du tydligt har anpassat språk och still efter publiken, genren och den situation som talet är tänkt att fungera i.

Du använder med säkerhet och på ett effektfullt sätt retoriska verkningsmedel, t.ex. stilfigurer och planerad publikkontakt.

3

RETORIK – TALANDETS KONST

Retorik är talandets konst. Det är en gammal

vetenskap om hur man talar för att övertyga,

som först formulerades av grekerna under

antiken när demokratin föddes. I en demokrati

var det viktigt att kunna tala för sin sak

politiskt. Ordet gav makt. En annan viktig

arena för talekonsten var domstolen, där man

försvarade sig genom att hålla försvarstal.

Inom retoriken finns en mängd genrer. Högtidstal, motiverande tal, informerande tal,

instruerande tal med flera. Vi kommer under kursen att jobba med ett par av dem, däribland

det argumenterande talet.

4

ETHOS, LOGOS, PATHOS

Under antiken formulerade filosofen Aristoteles att det finns tre saker att tänka på då man

vill övertyga andra: etos, logos och patos. Hans tankar lever kvar i den moderna retoriken.

För att verkligen lyckas övertyga bör man uppfylla alla tre.

Etos innebär att skapa förtroende. Man måste visa att man är kompetent, har erfarenheter

och därmed är värd att lyssna på. Etos handlar om att skapa vi-känsla och visa intresse och

entusiasm för sin publik.

Logos innebär att hänvisa till förnuft och logik. Man vädjar till publikens intellekt. Man

jämför, drar slutsatser och hänvisar till fakta.

Patos innebär att röra känslor. Känslor får ofta människor att reagera starkare än logik.

Därför är det viktigt att väcka publikens känslor, t.ex. genom bilder och berättelser som

väcker medkänsla och empati.

5

Etos är viktigt. Talaren måste inge förtroende.

… fast logos, förnuft och logik är nog allra viktigast.

… och utan känslor, patos, blir ingen övertygad. Talaren måste röra publikens hjärta.

SPRÅK OCH STIL

Språkliga knep

Vi-känsla

Om man i sitt språk skapar en känsla av samhörighet med publiken når man ofta fram

bättre med sitt tal.

Direkt tilltal

Att tilltala lyssnarna eller att lyfta fram dem i talet gör att publiken känner sig

uppmärksammad och delaktig.

Mor och far, under hela min uppväxt har ni givit mig er villkorslösa kärlek […] I dag, när vi färdades genom Stockholms gator, då möttes vi av en otrolig glädje och värme. Ett minne vi kommer att bära med oss djupt inne i våra hjärtan, för alltid.

Från det stora till det lilla

Om man talar om stora frågor är det bra att också ta ner perspektivet till den vanliga

människan. Då identifierar sig lyssnarna och förstår att det talet handlar om också

berör dem.

Återkoppling

Om man presenterar något i sitt tal, t.ex. en bild eller en berättelse, kan man

återkomma till detta senare för att förstärka sitt budskap.

Det där dunkande hjärtat och de blossande kinderna som jag beskriv i inledningen, märker du mest själv.

6

Retoriska stilfigurerI retorik talar man ofta om att ”smycka språket”. Det innebär bland annat att man

använder sig av så kallade retoriska stilfigurer som är olika välkända sätt att kombinera

ord på ett effektfullt sätt. Med ett riktigt välformulerat tal når man lättare fram till sin

publik.

Bildmässiga stilfigurer

Allegori

En allegori är en liten berättelse byggd av "bilder". Det är en berättelse inom talet som

symboliserar något annat. Ofta skapas en allegori genom att man utvecklar en metafor

eller en allusion. En fabel är ett bra exempel på en allegori. I sin bok Djurfarmen

döljer George Orwell sin kritik mot Sovjetunionen genom att byta ut alla människor

mot grisar som tar över en bondgård. Allegorier lämpar sig ofta bra i satiriska texter

eller tal.

Metafor

Metafor betyder överföring. Det innebär att man överför ett uttryck eller begrepp från

ett sammanhang till ett annat och ger begreppet en annan betydelse än vad det

egentligen har.

I metaforen skapar man uttryck som egentligen, i strikt mening är omöjliga, men som i

stället talar till vår fantasi. Det är till exempel mycket vanligt att politiken lånar uttryck

från sportens eller från hushållets värld. Så kunde Mona Sahlin ta ”time out” eller så

kunde Carl Bildt ta oss med på ”den enda vägen”.

Målkalas, börsras, stolsben och flaskhals är metaforer som blivit lexikaliserade.

Liknelse

7

Liknelsen är ett bildspråk där ett begrepp klargörs med ett annat. Liknelsen skiljer sig från

metaforen genom att det klart utsägs vad något liknar eller är som. Till sin hjälp har man

jämförelseordet ”som”.

Upprepande stilfigurer

KiasmEn kiasm innebär en spegelvänd omkastning, två språkliga delar spegelvänds.

En för alla - alla för en

Anafor

I en anafor inleds en rad meningar med samma ord eller fras. En väldigt känd anafor

finns i talet I have a dream av Martin Luther King. Där upprepas frasen ”I have a

dream” en rad gånger, nästan som ett mantra.

Synonymi

I synonymin sammanförs många ord med samma innebörd och staplas på varandra: Han

har farit, rest sin kos, stuckit...

TretalI tretalet bilar ord eller satser tre delar som kommer direkt efter varandra.

Den kan blossa ut i ett stickord, en obetänksam replik, en nedrighet i det lilla.

Jämförande stilfigurer

Allusion

En allusion innebär att man anspelar på något som publiken känner till. Det kan till

exempel vara en händelse, en film, ett uttryck eller något ur en känd berättelse. I sitt tal

till kronprinsessan Victoria anspelar prins Daniel på den välkända sagoingrediensen

med grodan som förvandlas till prins.

Once upon a time the young man was, perhaps not a frog […] But he was

certainly not a prince.

8

9

AntitesAntites betyder motsats och innebär att man ställer två motsatser mot varandra. I antitesen målar man i svartvitt. Det handlar oftast om två sidor som står mot varandra, medvetet tar man bort alla nyanser där emellan.

Dagens Sverige består av fattiga och rika, av mottagare och givare. 

Retorisk fråga

En retorisk fråga är en fråga som man inte förväntar sig något svar på. Man kan också

direkt själv besvara frågan.

Finns det fler härinne som känner som jag då ni ska tala inför en grupp? Vi är många, beroende på vilken källa man undersöker hittar man siffror mellan 10 och 40 procent.

Finns det något försvar för att vi inte tog ställning mot Hitler under andra världskriget?

10

Partesmodellen – sju steg för att skriva och hålla ett tal

Till din hjälp när du ska förbereda ett tal finns en steg-för-steg-modell som kallas

partesmodellen. Den har använts och finslipats ända sedan antiken. Delarna i modellen är steg

på vägen mot att skapa och hålla ett bra tal.

1. Intellectio (att förstå)

Vad ska publiken veta? Vad ska publiken känna? Vad ska publiken göra efter att de

lyssnat på mitt tal? I vilket sammanhang ska jag tala? Vilket är syftet har mitt tal?

Vilka är åhörarna? Kan jag anpassa talet till dem? Hur lång tid har jag på mig?

2. Inventio (att finna)

Inventering, stoffsamling. Leta till exempel argument för och emot.

3. Dispositio (att planera)

Sortera och ordna. Talaren bestämmer vad talets olika delar ska innehålla. (Se disposition längre fram i detta dokument)

4. Elocutio (att formulera)

Välja lämpligt språk och finna de rätta orden. Använd retoriska knep, t.ex. stilfigurer.

Du hittar mer om stilfigurer i detta häfte och på retorik.com. Var särskilt noga med

inledning och avslutning.

5. Memoria (att memorera och skriva manus)

Skriv ett talmanus som du kan ha vid framförandet, t.ex. stolpmanus, tankekarta eller

talkort. Försök att lära dig talet utantill. Då slipper du vara beroende av manuset och

kan tala mer ledigt. Tänk på tonfall, tempo och kroppsspråk.

6. Actio (att framföra)

Nu är det dags att framföra själva talet. Glöm inte gester, mimik och röstbehandling.

11

Om du har gått igenom de fem föregående stegen kommer det att gå strålande.

7. Emendatio (att reflektera och utvärdera)

Att lära sig hålla tal är en lång process. Efter talet är det viktigt att du tänker igenom

vad som gick bra och vad som kan göras bättre nästa gång.

Be också en kamrat om respons och konstruktiv kritik. Han eller hon kan titta både

på hur talet var formulerat och hur framförandet fungerade. En enkel modell är att alla

i publiken formulerar sig om dessa punkter:

Lyft fram tre lyckade saker i talet.

Ge ett gott råd inför nästa tal.

12

Ett tals olika delar (tipsen gäller för de flesta typer av tal)

1. INLEDNING

Inledningen ska:

Ge en bild av publikens uppmärksamhet och intresse. Ge en bild av vad talet kommer att handla om. Göra att publiken får förtroende för den som talar.

Olika sätt att inleda

* Citera: ”Hon inte bara korsar gränsen för det tillåtna, hon springer över den och

lämnar grindarna slående luftdraget”, så skriver Claudia Lindén om författaren Ann-

Charlotte Leffler. Mitt tal kommer att handla om hur det var att vara författare och

kvinna i Sverige på 1800-talet …”

* En fråga: Ställ en fråga till åhörarna. Det kan vara en retorisk fråga som du inte

väntar dig något svar på.

”Känner ni till namnet Ann-Charlotte Leffler? Det är inte många som gör det i dag,

men hon var megakändis på sin tid …”

* Visa och beskriv en bild: Visa en bild och inled med att beskriva den.

”Känner ni igen personerna på bilden? Just det. Den ena är Strindberg. Men den

andra? Nej, det är inte en av hans fruar. Det är Ann-Charlotte Leffler, en författare

som på sin tid var mer spelad än Strindberg på teatern”.

* Berätta: Inled med en kort berättelse som kan vara underhållande eller väcka

känslor.

”Jag såg för ett tag sedan en dokumentär om författaren Ann-Charlotte-Leffler…

Jag slår mig som vanligt ner i min sköna fåtölj med fjärren i högsta hugg, redo för en

skön tv-kväll. Jag zappar uttråkat mellan kanalerna och fastnar otippat för en

författardokumentär.

13

2. FÖRDJUPNING

I fördjupningen informerar man, framför sin idé eller åsikt och underbygger den. Enligt

tumregeln ska du i fördjupningen ”säga det du ska säg”. Det viktigaste i fördjupningen är att

bestämma hur mycket man ska ta upp och i vilken ordning. Man bör tänka på att ta upp för

många saker. Tala hellre mycket om lite, än lite om mycket.

Ett bra tal har en röd tråd. För att göra det lätt för sina lyssnare är det bra att signalera

samband med så kallade sambandsmarkörer. Exempel på sådana är ”Som jag nämnde tidigare

…” ”För att återkomma till …” ”En annan sida av saken är …”

3. AVSLUTNING

Avslutningen måste vara tydlig och klar. Ingen ska behöva undra om du verkligen är färdig

med ditt föredrag – du ska inte behöva säga ”ja, nu är det slut…”.

Återknyt till inledningen: Om du ställde en fråga i inledningen, besvara den i

avslutningen. Om du visade en inledande bild eller använde citat, återgå till dessa.

Om du berättade något, avsluta med att berätta hur det gick.

Uppmana publiken: Nu när ni känner till lite mer om Ann-Charlotte Leffler vill jag

uppmana er att läsa henne.

Användbara fraser är ”avslutningsvis vill jag bara säga …”, ”för att knyta an till det

jag sa i inledningen vill jag avslutningsvis …” eller ”till sist vill jag uppmana er alla

att …”.

14

Disposition för argumenterande tal

INLEDNING

Väck intresse för din fråga och skapa förtroende (Ethos). Här ska du skapa

stämning och få publiken att se saker ur ditt perspektiv.

Bakgrund: man kan börja med en berättelse eller historia som ger bakgrunden och

leder fram till tesen. Berättelsen måste vara byggd på fakta.

Tes: talets budskap kan bestå av en enda mening.

ARGUMENTATIONSDEL

Argument 1 + underbyggnad

Argument 2 + underbyggnad

Presentera motargument och bemöt eller problematisera det.

Argument 3 + underbyggnad

I denna del blir det ganska mycket logos.

AVSLUTNING

Upprepa tesen och ditt starkaste argument

Uppmana till handling

Återknyt eventuellt till inledningen.

Använd gärna en snygg och genomtänkt stilfigur för att hamra in budskapet.

Här är pathos viktigt

15

LÄSTIPS OCH LÄNKAR

Retorik.se är en fullmatad sida om retorik. Här kan du bl.a. lyssna på en rad kända tal.

Talet.se är en sida där du kan få tips på hur man lägger upp olika sorters tal och hur man hanterar presentationsteknik.

Hägg, Göran, Retorik idag – aktuella och praktiska tips. Stockholm: 2002.

Johannesson, Kurt, Tala väl: 10 lektioner i praktisk retorik. Stockholm: 2006.

16