Välfärdens utmaningar

Välfärdens utmaningar

Joakim PalmeUppsala universitet

Policy Press 2012

Brundtland Rapporten 1987Vår gemensamma framtid:

‘Hållbar utveckling... tillgodoser dagens behov utan

att äventyra kommande generationers möjligheter att

tillgodose sina behov’

Fyra utmaningaroch en möjlighet…

Fyra utmaningar

Utmaningar1. Åldrande befolkningar2. Globaliseringen av ekonomin3. Ekonomisk kris4. Politisk handlingsförlamning

Fyra utmaningar och en möjlighet

Utmaningar1. Åldrande befolkningar2. Globaliseringen av ekonomin3. Ekonomisk kris4. Politisk handlingsförlamningMöjligheten5. Den sociala investeringsstrategin

Välfärd ≠ Välfärdsstat

Välfärd

• Individers resurser, som gör det möjligt att styra livsvillkoren och öka handlingsutrymmet

• Flera dimensioner: hälsa, arbete, inkomst, utbildning, social förankring och trygghet, politiskt deltagande

• Lättare enas om vad som är ofärd, än vad som utgör det goda livet

Välfärdspolitikens medelStat - kommun, marknad, tredje sektorn,

familjen• Resurs för individen som brukare• Försäkring inför framtida behov• Investering i framtiden• Tillgänglighet och kvalitet i resurser,

försäkringar och investeringar avgör värdet

Medborgarskapet

Två sekels utveckling:• Civilt medborgarskap:

likhet inför lagen• Politiskt medborgarskap:

allmän och lika rösträtt• Socialt medborgarskap:

rätt till en grundläggande försörjning, förutsättning för deltagande i samhället

Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för

det svenska välfärdssystemet

• den åldrande befolkningen, med ökat tryck på omfördelning mellan generationerna

• globaliseringen av ekonomin, med ökad rörlighet för skattebaserna

Lissabon strategin - det gemensamma målet

” Den mest konkurrenskraftiga och dynamisk kunskapsbaserade ekonomin i världen, kapabel till hållbar utveckling med fler och bättre jobb och bättre social sammanhållning.”

EU2020 strategin gör tre prioriteringar

• Smart tillväxt: kunskaps- och innovationsdriven tillväxt.

• Hållbar tillväxt: mer resurseffektiv, grön och hållbar tillväxt

• Inkluderande tillväxt: full sysselsättning och social sammanhållning.

Problem EU 2020 Agenda

• Fokus på utgiftsminskningar istället för intäkter, kan blockera en investeringsansats

• Saknas specifika mål för gymnasie- och yrkesutbildning

• Hållbarhet för sociala trygghetssystem?• Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål

Den globala finanskrisen går över i en realekonomisk kris med negativ tillväxt, hög arbetslöshet och urholkade statsfinanser….

En humankapitalrespons

• Hur social- och skattepolitik interagerar med fertilitet, utbildning, och arbetskraftsutbud - den framtida skattebasen – är avgörande

• Vi behöver reformera systemen för att öka antalet skattebetalare

Den sociala investeringsagendan

• Gå bortom direkta responser på den nuvarande krisen för att undvika upprepa gamla misstag

• Globala finanskrisen ändrar synen på vad som är möjligt

• Hur kan ‘rethink’ den europeiska framtiden – post-Lisbon – med en av klimatfrågan förlängd tidshorisont?

• Humankapital investeringar har inte fått så stort utrymme I debatten

sociala investeringar handlar om att förbättra situationen för svaga grupper i samhället genom att förbättra deras livschanser, framförallt i relation till arbetsmarknaden

Investera i människors förmågor:ett livscykelperspektiv

• Offentligt finansierade barnomsorg


• Offentligt finansierade barnomsorg • Kvaliteten i obligatorisk skolgång


• Offentligt finansierade barnomsorg • Kvaliteten i obligatorisk skolgång• Kraven på yrkeskunnande för unga


• Offentligt finansierade barnomsorg • Kvaliteten i obligatorisk skolgång• Kraven på yrkeskunnande för unga• Den ”lärande ekonomin” - företag och

anställda behöver ständigt förbättra kompetenser


• Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag



• Utan skatter inga offentliga investeringar



• Utan skatter inga offentliga investeringar

• ‘Lärande’ som en komponent i den europeiska integrationen – outnyttjad potential

Den ekonomiska livscykeln – för alla

I varje samhälle måste det finnas ett intergenerationellt överföringssystem:Genom familjen och andra sociala

nätverkGenom sparande i produktivt kapital

eller andra tillgångarGenom den offentliga sektorn

Omfördelningar per capita 2003

-300 000

-200 000

-100 000

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

Nettosparande Genom offentliga sektornInom hushåll ArbetsinkomsterMellan hushåll

Social trygghet och inkludering

• Inkomst trygghet• Skyddsnät mot fattigdom• Belöna arbetskraftsdeltagande• Förbättra matchning• Makroekonomisk stabilitet• Stödja ekonomisk omstrukturering• Bidragsberoende i frånvaro av villkor

Ändra räkenskaperna och utvärderingskriterierna

• bortom ett år• bortom inkomst – välfärd resurser i flera

dimensioner• inkludera investeringarbehov av nya sociala indikatorer bortom BNP

Svenska modellen för fäfot?• Nominella kostnadstak och prisindexering vs.

försäkringsprincip• Valfrihet vs. segregation, ‘no voice’• Nödvändiga/önskvärda reformer vs. tillit till stabila

institutioner• Socialpolitik vs.fiskal och yrkesbaserad välfärdspolitik• Lokal autonomi vs. socialt medborgarskap• Interessebildningen: vart går medelklassen?

Invandrarna?• Slut på fullsysselsättningspolitik?

Trender

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20080

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Toppinkomster. Inkomstandelen för den procent med högst inkomster i Sverige mellan 1991 and 2008. Ekvivalerade disponibla inkomster. Källa Fritzell 2011 Fattig och rik i Sverige. Datakälla: SCB

0

50

100

150

200

250

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Sweden

Fattigdomstrender i Sverige, 1986-2008 (1995=100) (källa: Socialstyrelsen, Social rapport 2010)

Andelen fattiga i olika befolkningsgrupper (under 50% av medianinkomsten)

Kategorier2002 2006 2010

Hela befolkningen 8 9 12

Barn,tvåförälderhushåll 2 3 5

Barn,ensamförälder-hushåll

8 10 17

1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 20100%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

OECD Sverige

Sverige

OECD

ArbetslöshetsförsäkringenErsättningsnivåer i 18 OECD-länder och Sverige, 1930 till 2010

Socialbidragets nivå i förhållande till medianinkomsten

Källa: Utdrag från Kuivalainen & Nelson 2011 Sweden

30

35

40

45

50

55

60

65

70

Sweden

• Långvarigt ekonomiskt bistånd – men inte låg inkomst – är en riskmarkör för ogynnsam utveckling hos barnen

• Gäller även barn med psykiskt sjuka föräldrar – hög risk i familjer med psykiskt sjuk förälder och ”socialbidrag” men moderat risk om psykiskt sjuk förälder inte har ”socialbidrag”

• Barn i familjehems- eller institutionsvård löper hög risk för ogynnsam utveckling på lång sikt

• Ungdomar som placeras i familjehems- eller institutionsvård under tonåren på grund av beteendeproblem har särskilt stora risker för ogynnsam utveckling på lång sikt

• Fattigdom och sociala problem under uppväxten får negativa effekter på arbetsmarknadsanknytning långt in i framtiden.

• De påverkar mellankommande faktorer som utbildningspresattioner, hälsa och avvikande beteenden.

• Effekterna av både utbildningsframgångar och riskexponering i vuxen ålder är starkare för dem som en gång gått in på en negativ karriär

• Utbildnigsframgångar är avgörande för möjligheterna att lämna en exkluderad position. Den möjligheten står öppen över hela livscykeln.

Hållbara lösningar kräver politiskt mod

• Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna

• Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer

• Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen

• Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt

Documents

Välfärdens utmaningar