VÄLKOMNA!

Lars Haikola

Rektor

Blekinge Tekniska Högskola

Den svenska högskolan 1960

• 80.000 studenter• 4 universitet • 5 specialhögskolor

Den svenska högskolan 2002

• 300.000 studenter• 18.000 forskarstudenter• 50 universitet o högskolor, varav 30

”vanliga”• 46 % av en gy årskull går vidare till

högskola inom 5 år• 50.000 anställda!• Omsluter 43.7 miljarder SEK 2001 =

2.1 % av BNP

2003

Högskoleanställda utgör idag den största statstjänstemannakåren.

Alla svenskar möter högskolan!

Demografiska faktorer, arbetsmarknadspolitiska krav och regionalpolitiska motiv har drivit på utbyggnaden av den svenska högskolan, snarare än forsknings- och utbildningspolitiska krav.

Högskolans nya uppgifter – ”tredje uppgiften”

Högskolan skall också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet.

Högskolelagen 1 kap 2§

Högskolan älskas, men kan älskas ihjäl!

Högskolans utmaningar I

• Kraven på högskolans engagemang i alltfler samhällsuppgifter ökar, främst genom kravet att aktivt bidra till innovationer och tillväxt i samverkan med näringsliv och samhälle.

• En ökad komplexitetsgrad i de nya uppgifterna kräver ytterligare fördjupat samarbete mellan högskola, näringsliv och samhälle.

• Den offentliga finansieringen försvagas och behoven av alternativ finansiering ökar. Detta gäller såväl utbildning som forskning.

• Statsmakternas och omvärldens krav på effektivitet, redovisning och utvärdering ökar.

Högskolans utmaningar II

• Kunskapstillväxten ökar allt snabbare och publiceringen av vetenskapliga arbeten fördubblas vart femte år.

• Forskning sker alltmer i ett användarorienterat, icke-disciplinärt, perspektiv. Kraven på interdisciplinär samverkan nationellt och internationellt ökar.

• Fler och mer heterogena studentgrupper kommer att utbildas i framtiden.

• Studenternas krav på högkvalitativ, relevant och aktuell utbildning ökar.

Högskolans utmaningar III

• Lärande sker ej bara i formella utbildningsorganisationer som högskolor. ”Livslångt lärande” kommer att genomsyra alla samhällsinstitutioner och individer.

• Konkurrerande utbildningsanordnare uppträder.

• Konkurrensen om studenter inom naturvetenskap och teknik kommer att vara fortsatt hård.

• Internationaliseringen gör att studenter, lärare och forskningsfinansiering rör sig över nationsgränserna.

Högskolans utmaningar IV

• Arbetsmarknadens utveckling blir allt svårare att förutsäga. Nya yrkesområden utvecklas snabbt och etablerade professionsutbildningar riskerar att bli obsoleta.

• Hållbar utveckling kommer att utgöra ett nödvändigt perspektiv inom all

teknisk forskning och utveckling.

Tendenser till likriktning

1. Bredd o mångfald inom högskolan, men homogent system för urval o antagning

2. Obalans mellan forskning och undervisning, ojämn forskningsanknytning

3. Rakt ackord leder till likriktat utbildningsutbud och säkra utbildningsprogram

4. Forskningsstatus o krav på vetenskapsområde leder till breddning, istället för profilering, av högskolor

BTHs profil

• Tillämpad IT

• Hållbar utveckling av näringsliv o samhälle

BTHs strategiska fördelar

• BTH är en tydligt profilerad högskola • BTH rekryterar 65 % av studenterna utanför

regionen,• BTH är nationellt ledande och internationellt

respekterad inom sin profil,• BTH har en hög forskningsandel och

universitetsrättigheter i teknik,• BTH samverkar intimt med näringsliv och

samhälle (Triple Helix), åtnjuter ett starkt regionalt stöd och bidrar till regionens utveckling

Tredje uppgiftenUr Utvecklingsplan 2003 - 2007

BTHs tredje uppgift är att verksamt bidra till utvecklingen av det lokala, regionala, nationella och globala samhället. BTH skall initiera och genomföra såväl utbildning som forsknings- och utvecklingsprojekt i samråd och samverkan med näringsliv och samhälle. BTH skall bidra till att stärka kulturell mångfald och demokratiska värden i allt från det lokala till det globala samhället. Den tredje uppgiften är det sätt på vilket BTH skall genomföra sin utbildning och forskning

Triple Helix

BTH är en stark företrädare för ”triple helix”, dvs samverkan högskola – näringsliv – politik/samhälle. Mellan dessa råder ett ömsesidigt och dynamiskt förhållande. BTH skall genom sin kvalificerade utbildning och forskning utveckla näringsliv och samhälle.

BTHs utvecklingsplan 2003- 2007

Regional utveckling

• BTH skall finnas fysiskt närvarande på flera platser i regionen.

• BTH skall bidra till en ”Lärande region” där alla formella och informella utbildningsanordnare identifieras och binds samman för att stärka regionens kompetenskraft.

• BTH skall fungera som en nod och motor i det regionala innovationssystemet.

BTHs utvecklingsplan 2003 - 2007

Kunskap som produktionsfaktor

Knowledge in itself does not contribute to economic growth. … Knowledge and skills have to be used.

Cities and Regions in the New Learning Economy, OECD 2001

Education policy and innovation policy must interact!

Cities and Regions in the New Learning Economy, OECD 2001

Skiljelinjer mellan högskola o näringsliv

• Vad är viktig o relevant kunskap: kunskap i sig – exploaterbar kunskap,

• Vem äger kunskapen: arbetsgivaren/företaget eller den som utvecklat kunskapen = forskaren

• Våra resp kulturer: högskolans kritiska kontroll - näringslivets krav på kostnadseffektivitet o entrepenörskap.

Högskolor och Samhälle i Samverkan

•Lärande

•Tillit

•Ledning

Välkomna!