Välkomna till arbetet kring de ”Nya styrdokumenten”

Program för vårens träffar Träff 1 den 9 februari , Varför ska vi ha nya

styrdokument? Likheter och skillnader med de tidigare styrdokumenten. Vilken kunskapssyn präglar de nya styrdokumenten?

Träff 2 den 22 mars, Hur organiserar vi en undervisning som tar sin utgångspunkt i Lgr11? Hur gestaltar vi progressionen av målen och kunskapskraven i Lgr11?

Träff 3 den 11 april, Frågor kring formativ bedömning som redskap för ökad måluppfyllelse.

Träff 4 den 6 maj, Hur arbetar vi med kvalitetsfrågorna? Utvärdering och kvalitetssäkring.

Träff 5 den 27maj, Redovisning av uppgift kring utvecklings- och kvalitetsarbete

Vad är på gång gällande styrdokument?

Ny skollag och förordning

Förändringar i läroplaner

Nya kursplaner för grundskolan

Ny betygskala

Nya examensmål och ämnesplaner för gymnasie-skolan

Varför allt detta på en gång?

Sämre resultat i den svenska skolan.

Otydliga styrdokument kring skolans verksamhet.

För stort tolkningsutrymme för den enskilde läraren.

Orättvis bedömning på oklara grunder.

LPO94 gav otydligheten ett ansikte

Målkavalkad

Långsiktiga mål

Periodmål Kortsiktiga mål Effektmål

Mål att uppnå

Mål att sträva mot

visioner

verksamhetsidé

Utvärderingsbara mål

Delmål Prioriterade mål

Kvalitativamål

Kvantitativa mål

Övergripandemål

Inriktningsmål

Förändringar i skollagen Tydliga bestämmelser om ansvar, rättigheter och

skyldigheter

Samma bestämmelser ska gälla för offentliga och fristående skolor

Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller även elever som lätt uppnår kunskapsmålen.

Lärares och rektorers allmänna befogenheter

förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero.

Skollag forts. Åtgärder mot kränkande behandling framhålls ett målmedvetet arbete

anmälningsplikt utredningsskyldighet skyndsamt

Rektor och lärares ansvar; -skapa en god arbetsmiljö-värdegrundsarbete-demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter ska uttryckas i praktisk handling-ökade befogenheter att vidta disciplinära åtgärder som alltid ska vara framåtsyftande

Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Bland annat ska beslut om åtgärdsprogram och beslut om rätt till skolskjuts kunna överklagas.

Sist men inte minst

Fler kontroller av hur skolan lever upp till styrdokumentens målsättningar.

En aktiv Skolinspektion med ökade möjligheter till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig.

Läroplansreformens inriktning

Tydligare mål och kunskapskrav: sambandet mellan målen i läroplanen och målen i kursplanerna har varit otydligt. Bättre målstruktur - ökad måluppfyllelse

Mängden mål och mängden uttryck upplevs som komplicerad och svårtillgänglig.

Mer logisk och samlad struktur Målen ska styra undervisningen Tydligare verktyg och stöd för lärarna

Skolverkets uppdrag

Skolverket fick 22/ 1 2009 i uppdrag att revidera läroplan och kursplan:

ta fram kunskapskrav för godtagbara kunskaper samt utifrån den nya betygsskalan (A, C, E),

ge förslag på genomförande och fortbildningsinsatser, undervisningstid (godtagbara kunskaper och E), undvika upprepningar och dubbelregleringar, skapa en samlad läroplan: skolans värdegrund,

uppdrag, övergripande mål och riktlinjer samt kursplaner och kunskapskrav

kommentarmaterial redovisa senast 1 april 2010 till

utbildningsdepartementet

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet

Lgr 11

Samlade läroplaner

För varje skolform ska det finnas en läroplan. Läroplanen för respektive skolform ska innehålla övergripande mål och riktlinjer samt kursplaner.

Läroplanernas första del som beskriver normer och värden ska vara densamma som i dagens läroplan. Här beskrivs även de generella kompetenser som varje elev bör ha utvecklat när de lämnar skolan .

Begreppen "mål att sträva mot" och "mål att uppnå” försvinner.

Kunskapssynen i styrdokumenten De fyra perspektiven som ska finnas i alla ämnen 1. Det historiska perspektivet 2. Miljö perspektivet 3. Det internationella perspektivet 4. Det etiska perspektivet

• Tre aspekter på kunskap Den konstruktiva aspekten Den kontextuella aspekten Den funktionella aspekten

• Kunskapens olika former - de 4 F´n Fakta

Förståelse Färdigheter Förtrogenhet

Läroplanen, del 1

Skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer för utbildningen

Är i princip likalydande för samtliga obligatoriska skolformer. I tillämpliga delar omfattas även förskoleklassen och fritidshemmet av denna del.

Övergripande målen och värden gäller för all utbildning. De övergripande kunskapsmålen beskriver de kunskaper eleverna ska utveckla genom undervisningen i enlighet med de olika ämnenas kursplaner.

Kursplaner och kunskapskrav, del 2

Förskoleklassen och fritidshemmet omfattas inte av denna del.

Ämnets syfte inkl. mål

Centralt innehåll till årskurs 3, 6 och 9

Kunskapskrav årskurs 3, 6 och 9  http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/2389

4

Kursplanerna

Syfte

Beskriver hela uppdraget för undervisningen i ämnet.

I slutet av syftet finns en samman-fattning av de långsiktiga mål som gäller under åk 1 - 9, där sammanfattas de ämnesspecifika förmågor som eleven ska utvecka.

KursplanernaCentralt innehåll

Anges för årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9. Där beskrivs de kunskapsområden som eleverna ska möta.

Minskar tolkningsutrymmet och ökar likvärdigheten

Inget görande utan ett studieobjekt t.ex inte läsa I Sv utan lässtrategier.

KursplanernaCentralt innehåll

Skolverket: Alla ”punkter” som anges kan inte behandlas

som likvärdiga när det gäller omfattning och tid i undervisningen.

Planering för alla tre år kan öka möjligheterna att ta till vara det centrala innehållet på ett bra sätt, ämnesintegreringar kan vara naturliga i detta sammanhang

”Punkterna” får inte bli en avprickningslista.

KursplanernaKunskapskrav Baseras utifrån de långsiktiga målen dvs de ämnesspecifika

förmågor som eleverna ska utveckla

Bygger på en tydlig kunskapsprogression utifrån de ämnesspecifika förmågorna.

För årskurs 3 kommer det finnas kunskapskrav för ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik samt för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnesgrupperna.

För årskurs 6 kommer det att finnas kunskapskrav för samtliga ämnen förutom moderna språk.

För årskurs 9 finns kunskapskrav för betygen A, C och E i samtliga ämnen

Ny betygskala

Fler betygssteg behövs för att:

fler steg i skalan ger en rättvisare betygssättning.

fler steg ger tydligare information om hur eleverna

ligger till.

det ska vara lättare att höja betygen genom mer ansträngning.

(OH från Regeringskansliet)

En ny betygsskala 2011

Fler betygssteg Lärare sätter + och – redan idag

Målen för A blir högre än för MVG

•Steg B och D ”kriterier för underliggande betyg i sin helhet och övre betyg till övervägande del” uttrycker att en kunskapsprogression har skett

FörändringsarbeteAtt förändra framgångsrikt Skolverket har kunnat urskilja några viktiga faktorer för

ett lyckat förändringsarbete

Genomtänkta och väl förankrade modeller för hur den lokala organisationen ska se ut

Lärarna är nyckelpersoner vid implementeringen. De måste ha kunskaper om vad förändringarna handlar om engageras och involveras i förändringsarbetet

Rektorerna är en avgörande grupp

Förändringsarbete forts.Den person eller den grupp i en kommun eller skola som är ansvarig för att stödja sina kollegor vid förändringsprocessen behöver ha:

1. ett tydligt uppdrag från sin arbetsgivare

2. klart formulerade åtaganden

3. en tydlig ansvarsfördelning

4. tydligt kommunicerade förväntningar på vad de ska åstadkomma

5. stöd av en kontinuerlig uppföljning och möjlighet att ändra inriktning på insatserna vid behov

Nu startar arbetet med att påverka och forma morgondagens skola!

Visst antar vi utmaningen!