Världshorisont nr 4 /11, tema Rasism och främlingsfientlighet

Alltför tyst omrasism i Sverige

4/2011Utges av Svenska FN-förbundet

Han blev Årets FN-vän 2011

sidan 18

Total uppslutning bakom svensk

rasbiologi sidan 10

Oviss utgång för palestinsk

FN-ansökan sidan 21

2 Världshorisont4/11

w

FN-NOTISERBRÅdSkANdE FRÅgOR FöR klImATTOppmöTETFN:s klimattoppmöte (COP17) äger i år rum den 28 november till 9 december i Durban, Sydafrika. Den viktigaste frågan för toppmötet gäller utsläppen av växthus-gaser. I dagsläget regleras dessa utsläpp av det s k Kyotoprotokollet från 1997 men protokollets första åtagandeperiod löper ut 2012 och världens länder har hittills inte kunnat enas om hur utsläppen ska regleras i fortsättningen.

– Jag förväntar mig att regeringarna hittar en väg framåt för Kyotoprotokollet så att ett bredare och mer fullständigt kli-matavtal blir möjligt att uppnå, sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon i ett uttalande inför mötet.

Vidare framhöll han vikten av länderna också kommer framåt med frågan om den gröna klimatfond för utvecklingsländer som man enades om att inrätta vid COP16 i Cancún förra året.

Läs mer om klimattoppmötet på www.cop17-cmp7durban.com

mIlITäRA OpERATIONER I lIByEN AvSluTAdEFN:s säkerhetsråd beslutade den 27 oktober att mandatet för medlemsstaternas militära operationer i Libyen skulle avslutas före oktober månads utgång. Den historiska resolution där säkerhetsrådet gav medlems-staterna mandat att använda ”alla nödvän-diga medel” för att skydda civila i Libyen antogs den 17 mars i år, och ledde till ett militärt ingripande av omvärlden och i slutänden till den libyska regimens fall.

Säkerhetsrådets oktoberresolution välkomnade den positiva utvecklingen i landet och konstaterade att Libyen nu har bättre förutsättningar för att skapa en framtid med demokrati, fred och välstånd. Rådet riktade vidare en kraftfull uppma-ning till de libyska myndigheterna att avstå från hämndaktioner, godtyckliga fängslanden och utomrättsliga avrättningar.

dödSTAlEN STIgER I SyRIENMyndigheternas brutala insatser mot det folkliga upproret i Syrien fortsatte under november, med stigande dödstal som följd. Den 8 november meddelade FN att döds-siffran passerat 3 500.

– Vi är djupt oroade över situationen och över regeringens oförmåga att hörsamma uppmaningar från internationella och regi-onala aktörer att sätta stopp för blodutgju-telsen, sa Ravina Shamdasani, talesperson för FN:s MR-kontor i Genève (OHCHR).

Demonstrationerna för demokrati och ökad politisk frihet i Syrien inleddes i mars som en del av en omfattande folklig pro-testvåg i Nordafrika och Mellanöstern. FN:s säkerhetsråd har hittills misslyckats med att ena sig kring en resolution för att kräva ett stopp på våldet mot civila.

HumAN dEvElOpmENT REpORT lANSERAdFN:s utvecklingsprogram UNDP presente-rade i november sin årliga rapport över mänsklig utveckling (Human Development Report, HDR). Årets rapport har temat hållbar utveckling och rättvisa. Budskapet är att grundläggande social rättvisa är en förutsättning för att uppnå miljömässig hållbarhet och mänsklig utveckling. Miljö-förstöring hotar att omintetgöra de fram-steg som på senare tid gjorts i fråga om utveckling för världens fattigaste, varnar UNDP. Klimatförändringarna måste hejdas, ytterligare miljöförstöring för-hindras och orättvisorna minskas.

HDR innehåller alltid en lista (Human Development Index) där världens länder rankas efter utvecklingsgrad. 2011 års index toppas av Norge, Australien och Neder-länderna medan Demokratiska republiken Kongo, Niger och Burundi ligger i botten. Sverige kommer på tionde plats. I fråga om jämställdhet rankas Sverige som nummer ett.

uNEScO INRäTTAR kRISFONd EFTER uSA-BESluTFN:s organisation för utbildning, veten-skap och kultur, Unesco, har inrättat en krisfond p g a USA:s besked att man drar in sitt bidrag till organisationen. USA beslutade att inställa sina betalningar till Unesco efter det att Palestina antogs som medlem i organisationen den 31 oktober. Beslutet innebär att 65 miljoner dollar nu fattas i budgeten.

– Unesco står inför en svår situation. Det är en test för vår organisation, sa Unesco-chefen Irina Bokova när hon den 10 november talade inför Unescos general-konferens i Paris. Hon berättade även att ett nytt verktyg lagts upp på organisationens webbsida för att underlätta donationer till fonden och att viss verksamhet måste avbrytas.

glOBAlA FONdEN FÅR ÅTER SvENSkT BIdRAgSverige har återupptagit sitt stöd till den Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria. Förra hösten beslutade Sverige att hålla inne sitt bidrag till fonden p g a “oegentligheter och korruption” i program i fyra afrikanska länder.

– Fonden har fattat tillräckligt tydliga beslut om vad som ska göras och har gjort en tydlig plan för hur problemen ska åtgärdas, säger Anders Nordström, ledamot i Globala fondens styrelse.

Sverige kommer nu att bidra med två miljarder kr till Globala fonden under 2011-2012.

FORTSATT mASSIvT HjälpBEHOv pÅ AFRIkAS HORNMånga liv har räddats men mer stöd behövs om hundratusentals barn ska kun-na överleva. Det är kontentan av en rap-port om Afrikas horn som FN:s barnfond Unicef presenterade i slutet av oktober.

– Krisens omfattning gör att vi måste öka vår katastrofinsats samtidigt som vi måste lägga grunden för långsiktig utveck-ling så att liknande katastrofer kan undvi-kas i fortsättningen, sa Unicefs regionchef Elhadj As Sy som konstaterade att över 320 000 barn lider av livshotande undernäring.

Läs mer och ge ett bidrag på www.fn.se/hunger

En somalisk kvinna räcker över sitt svårt undernärda barn till en sjukvårdare i AmISOm (African Union Mission in Somalia).

Foto:Fn/stuartPrice

w

INNEHÅll

världshorisontsvenskaFn-förbundetBox1511510465stockholmtel:08–4622540Fax:08–6418876E-post:[email protected]:www.fn.se/varldshorisonttwitter:varldshorisont

Redaktör: AnnalenaAndrews

Ansvarig utgivare: lindanordinthorslund

layout:tomorro’

Tryckeri:tello-gruppen

Annonser och ibladningar: Kontaktaredaktionenpå[email protected]

Förejbeställtmaterialansvarasej.Artikelförfattarnasvararsjälvaförinnehålletirespektiveartikel.

FörfrilansmaterialingårpubliceringbådeitidningenochpåVärldshorisontswebbplats.

VärldshorisontutgesavsvenskaFn-förbundet.

issn0042-2134

Prenumerationspris:190kr(helår,4nr)

PlusGiro:50990-1

tidningensäljsä[email protected]

Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor.Vårgrundidéärattförasammanindivi-derochorganisationeriettgemen-samtarbeteförettstarkareFn.

Som enskild medlemiFn-förbundetfårduinbjudningartillkurser,semi-narierochstudieresor;medlemspri-serpåmaterial;fyranummerperåravVärldshorisontsamtenFn-pin.dufårmöjlighetattdeltaiutbild-nings-ochopinionsbildningsarbetetidinFn-föreningochmedverkaiförbundetskampanjer.omduärunder26årfårduinbjudningartillungdomsaktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumererapåVärldshorisont,ring08–[email protected].

Jag med och du med

2122

8

4 13

10

7 18krönika om palestinafrågan: ”Konfliktentyckshafåttsinaegnaspelregler”

FN-förbundet lanserar interaktivwebbsidaförattgebättrekollpåvärlden

viktig roll för civilsamhället närFngranskarrasdiskrimineringisverige

Rasism och intoleranshotarmänniskorsrättigheteridagenssverige

När rasbiologi blev ensvenskvetenskapdrabbadesutsattagrupperhårt

Trots stor dramatik harFn:svärlds-konferensermotrasismgivitresultat

professorn och folkrättsexperten oveBringharutsettstillÅretsFn-vän

Sist jag dansade runt midsommarstången sjöng vi bl a ”Morsgrisar är vi allihopa”. Sången upprepar detta påstående ett antal gånger och sedan fortsätter den: ”Jag med och du med. Jag med och du med”.

Efter att ha jobbat med detta temanummer om rasism ett antal veckor funderar jag på om det är dags att lägga till en vers till den svenska barnvisan. Den skulle i så fall lyda: ”Rasister är vi allihopa. Jag med och du med”.

Vad vill jag nu säga med detta? Jo, om vi alla insåg att vi är präglade av rasistiska idéer – som tidigare var helt accepterade i det svenska samhället – och att vi alla bär på fördomar om ”de andra”, då skulle vi ha kommit en bra bit på vägen i kampen mot rasism och främlingsfientlighet.

I Erik Sidenbladhs artikel om den svenska rasismens historia citeras en annan svensk frilansjournalist, Oivvio Polite. Han säger: ”Rasism är inte en etikett som man får på sig och kan skrubba bort som en fågelskit. Vi är faktiskt rasister allihop, djupt inom oss är vi präglade av den rasism som härjade fritt under 1900-talet.”

Och Yasri Khan, Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa, säger på sidan tolv: ”Fördomar är normalt. Det viktiga är att inte agera utifrån förutfattade meningar”.

Och det är just det som är grejen – att inte låta våra fördomar och förutfattade meningar om andra människor styra vad vi gör och säger. Det är lättare sagt än gjort, men om vi börjar med att erkänna att vi faktiskt bär på fördomar så är chansen större att vi är observanta på våra handlingar. Det kollektiva förnekandet av att rasistiska idéer finns och är en del av vårt kulturarv är ett stort problem i sig.

Ju mer man skiljer sig från det typiskt svenska, desto mer utsatt är man, menar flera av dem som Världshorisont talat med. Jag tänker på Malyum Salah Hashi, somalisk flykting som bor i skånska Tome-lilla med sina barn. Hon är svart, muslim och bär slöja – tre företeel-ser som var och en för sig kan ge upphov till negativt bemötande av omgivningen. Under nio månader utsattes hon för trakasserier av ett tonårsgäng på orten. De skrek glåpord och kastade snöbollar, stenar och vattenballonger på henne och hennes barn. I maj 2010 fick hon hjälp av skolsköterskan att göra en polisanmälan men efter en tid lades utredningen ned och trakasserierna fortsatte. En tragisk bild av Sverige idag.

”Endast genom möten kan vi skapa förståelse och kunskap om varandra” säger Yasri Khan vidare. Att denna insikt finns i FN-föreningarna runt om i Sverige märks tydligt på de rapporter om aktiviteter som föreningarna skickar in till Världshorisont. Viktiga markeringar kan göras från aktörer, politiker och myndigheter på det centrala planet men det är lokalt som de flesta mänskliga möten äger rum. Vid midsommarstången, till exempel.

Foto: lucky look/Alamy/picture contact Bv

Redaktör AnnaLena Andrews [email protected]

Twitter: varldshorisont

Fyrsidigt faktablad om Fn:smekanismerfördemänskligarättigheterna

RASISm

Det sa integrationsminister Erik Ullenhag när han i oktober talade på FN-förbundets semi-

narium inför FN-dagen på Stockholms konserthus.

– Generellt sett är vi i Sverige mer positiva till invandring idag än vi var för 20 år sedan, fortsatte han när han senare utvecklade sina tankar i en intervju med Världshorisont.

– Men nu gäller det att stå upp för att Sverige ska fortsätta att vara tolerant. Tittar man ut över Europa så ser vi hur hela den politiska kartan har förändrats i många länder. Tonläget är tuffare och det har gjort att vi fått större skillnader och mer främlingsosäkerhet.

lEdER TIll dISkRImINERINgHeidi Pikkarainen, utredare på Diskrimi-neringsombudsmannen (DO), säger att rasism som definition ”syftar till att beskriva samhälleliga processer som bidrar till att afrosvenskar, romer m fl inte får tillgång till sina rättigheter på samma villkor som majoritetsbefolkningen”.

– Många olika grupper drabbas av rasistiska föreställningar; det finns mycket som visar på en omfattande islamofobi, antiziganism, antisemitism och fobi mot afrosvenskar. Det gemensamma för de här företeelserna är att de bygger på en negativ föreställning om vissa personer och grupper och en ovilja att göra upp


Att stå upp mot främlingsfientlighet,

intolerans och rasism är den viktigaste MR-frågan i Sverige just nu. I grunden är Sverige ett tolerant land. Men för den som drabbas är det inte någon tröst att svenskar är mindre intoleranta än andra.”

kunskapsluckor och tystnad

Rasism och främlingsfientlighet är ett allvarligt hot mot mänskliga rättigheter (mR) i dagens Sverige. Eftersom många svenskar har negativa föreställningar om personer som de upplever som icke-svenska blir det svårare för dessa att få t ex bostad och arbete. på ett mer subtilt plan kan det handla om att känna sig utanför och inte blir accepterad för den man är. Bilden föreställer en målning av Norman Rockwell i FN-högkvarteret i New york. Texten på tavlan lyder: “Do unto Others as You Would Have Them Do unto You”.

RASISm

Världshorisont4/11 5

omrasismisverigekunskapsluckor och tystnadmed dessa föreställningar.

Det som gör situationen allvarlig är att det får effekter för människors liv, fortsätter hon:

– Rasistiska föreställningar påverkar gruppers tillgång till arbete, bostad, likvärdig utbildning etc. Så de negativa föreställningarna leder till en konkret och högst påtaglig diskriminering.

Men även på det psykologiska planet kan konsekvenserna bli allvarliga. Det framgår tydligt av DO:s rapport Upplevelser av diskriminering från 2010. I rapporten vittnar många om hur de tonar ner sin grupptillhörighet för att slippa mötas av negativa föreställningar:

– Man kanske ändrar på sitt sätt att klä sig eller undviker att avslöja sin religiösa tillhörighet för att slippa bli utsatt. Så rasismen påverkar möjligheten att vara öppen med vem man är, säger Pikkarainen.

– Många upplever att de hela tiden lever i en fientlig omgivning och att de inte blir accepterade som människor och jämlikar. Romska barn vet t ex redan i 4-5-årsåldern i vilka situationer de kan eller inte kan berätta att de är romer!

BlIR SyNdABOckARAllan Schwartz, fristående konsult som arbetar med romska frågor, talar om olika grupper som utsätts för att de är ”ögon-stickare”:

– Många romer och färgade, t ex, har låg utbildning och saknar arbete. Blir det hårdare tider så blir dessa grupper synda-bockar, det ser man väldigt tydligt i flera länder i Östeuropa där många romer lever under mycket svåra förhållanden just nu. De pekas ut offentligt som skyldiga till den ekonomiska krisen vilket har lett till systematisk förföljelse och även våld-samma angrepp på romer, säger han.

– I Sverige är romerna mer accepterade än på många andra håll. Men när väldigt många romer är arbetslösa och lever på bidrag så reagerar naturligtvis omgiv-ningen. Så det är viktigt att man sätter in åtgärder så att romernas situation förbättras, annars tror jag att främlings-

fientligheten och rasismen kommer att öka även i Sverige.

Ett grundläggande problem när det gäller romernas situation, säger Schwartz, är att romerna inte fått äga sina egna frågor. I stället talar de svenska myndig-heterna fortfarande ”över huvudet” på de olika romska grupperna.

– När man hela tiden styrs uppifrån och inte får föra sin egen talan känner man sig som en andra klassens med-borgare. Man tappar sin självkänsla och känner att man inte har någon roll i samhället, säger Schwartz.

– Medborgartillhörighet är A och O. Vi vill betraktas som likvärdiga och ha ett samarbete med myndigheterna. Vi vill ta ansvar men i samråd med samhället!

HATBROTT mÅTT pÅ RASISmEtt sätt att mäta rasismen i det svenska samhället är att titta på statistiken över hatbrott. Dock räknar experterna med att mörkertalet är mycket stort eftersom många avstår från att göra polisanmälan.

– Eftersom man dagligen känner sig diskriminerad och nedvärderad så orkar många inte bry sig, säger Schwartz.

Han berättar att många romer också drar sig för att gå till polisen eftersom det ofta händer att de själva blir föremål för anklagelser och förhör när de kommer för att göra en anmälan: ”Vad gör du här, hur försörjer du dig, har du arbete?” osv.

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, är ansvarigt för statistiken över hatbrott. För de utsatta grupper som Heidi Pikkarainen räknade upp rapporterades för 2010 145 anmälda hatbrott med antiromskt motiv, 161 med antisemitiskt motiv, 272 med islamofobiskt motiv och 818 med afro-fobiskt motiv.

AFRIkANSkT uRSpRuNgMen personer med afrikanskt ursprung finns intressant nog inte ens med när integrationsminister Erik Ullenhag svarar på frågan om vilka grupper som är mest utsatta i Sverige idag:

– Det finns tre grupper som drabbas särskilt – där utvecklingen har stått till eller det t o m kan vara så att den gått i fel riktning – och det är den judiska gruppen, den muslimska gruppen och romer, säger integrationsministern.

När Världshorisont nämner personer

överst: Erik ullenhag. Nederst: victoria kawesa. T.h. Allan Schwartz.

Foto:AnnalenaAndrews

Foto:JohanÖdmann


med afrikanskt ursprung tillstår ministern att kunskapen om frågan är bristfällig. Han tror att den afrikanska gruppen kan vara utsatt eftersom människor ”drabbas hårdare av fördomar ju längre bort ifrån du kommer” och för att ”den afrikanska flyktinginvandringen är ett relativt sett nytt fenomen”.

Viss kunskap finns trots allt. 2007 tog den dåvarande Ombudsmannen mot etnisk diskriminering fram forsknings-rapporten Att färgas av Sverige; om upplevelser av diskriminering och rasism bland ungdomar med afrikansk bak-grund i Sverige. I förordet hänvisar dåvarande DO Katri Linna till en pocket-bok från 1983 i vilken vuxna svarta med afrikansk bakgrund vittnar om upplevelser av rasism och diskriminering och om ”en påtaglig brist på kunskap och insikt i det svenska samhället om Afrika och svarta”. ”25 år senare” /---/ ”framstår situationen som relativt oförändrad. Stereotypa före-ställningar och fördomar återkommer. Hudfärgen och den afrikanska bakgrun-dens betydelse och tabubeläggningen av frågan är nu också närvarande”, skriver Katri Linna.

INTE FöRvÅNAdVictoria Kawesa, genusforskare vid Linköpings Universitet, är en av för-fattarna till rapporten. Hon är inte för-vånad över att integrationsministern inte nämner afrikaner som utsatt grupp.

– Svarta har inte en erkänd status som diskriminerade i det svenska samhället och det gör att utsattheten för gruppen är stor. Om myndigheterna säger ”det här är en utsatt grupp och den ska skyddas” så får det effekt för hur olika aktörer förhåller sig, säger hon.

– Till skillnad från en del andra utsatta grupper så kan ju en afrosvensk inte hel-ler tona ner sin grupptillhörighet. Man kan inte dölja sin hudfärg utan man syns vart man än går. Själva synligheten gör att man alltid är ett potentiellt offer, fortsät-ter hon.

Kawesa menar att oviljan att tala om svartas utsatthet bottnar i att Sverige inte har gjort upp med sin historia på samma sätt som USA erkänner slaveriet eller Tyskland erkänner sitt nazistiska förflutna:

– Under kolonialismen och slaveriet skapades en bild av svarta som underlägsna vita. För att rättfärdiga slavhandeln måla-de man upp en bild av att svarta inte var riktiga människor. Den bilden lever fort-

farande kvar och reproduceras på olika sätt i den västerländska kulturen. Det här handlar inte om individer utan om hela samhällets nedärvda värderingar, säger hon.

– Sverige är en del av den västerländska kulturen och hade också kopplingar till slaveriet, och det gör att vi också har ett ansvar.

vARdAgSRASISmMen förnekelsen i Sverige om en rasism baserad på hudfärg är stor, fortsätter hon:

– Det finns ett starkt motstånd mot att vi har en rasistisk historia och att vi med-verkat till att skapa rasistiska strukturer. Det finns också ett starkt motstånd mot att det finns en vardagsrasism. Man vill gärna se det som att rasism är något som

högerextrema grupper sysslar med. Att vanligt folk har rasistiska idéer vill man inte tänka på samtidigt som framgångarna för Sverigedemokraterna ju visar att dessa idéer finns i hela samhället.

Kawesa är kritisk även till DO som hon menar inte har gjort någonting för afro-svenskar som grupp sedan forsknings-rapporten 2007. Bland annat borde en särskild utredare tillsättas för att kartlägga diskrimineringen av svarta, säger hon.

Heidi Pikkarainen vill inte bemöta kritiken mot DO men säger att kunskaps-luckorna är stora vad gäller rasismens uttryck och konsekvenser vilket självklart påverkar afrosvenskars livsvillkor och därför är ”ett jättestort problem”. Dess-utom finns det en ovilja att prata om rasism i allmänhet, fortsätter hon:

– Man låtsas gärna som att problemet inte finns. Förnekelsen är en del av pro-

blemet. Överlag finns en stark förnekelse i samhället när det gäller rasistiska hand-lingar, vi talar inte om att de finns och är en del av samhället. Och denna förnekelse bidrar till att människor är så utsatta.

– Att tala om de här sakerna är oerhört viktigt. Rasism mot afrosvenskar bygger på en förställning om hudfärg. Det är viktigt att ha kunskap om den rasism som riktar sig mot specifika grupper. Sam tidigt är rasismen strukturell, rasism är ett samlingsbegrepp som drabbar många i samhället. Det är samma före-teelse men den kan ta sig lite olika uttryck beroende på vilken grupp som utsätts, säger Pikkarainen.

ökAd uTSATTHETOm man återgår till statistiken över hatbrott ser man också att judar och muslimer är grupper vars utsatthet i det svenska sam hället ökar.

– När det gäller den muslimska gruppen tror jag det är ganska tydligt kopplat till diskussionerna efter 11 september och kam-pen mot terrorismen, säger Erik Ullenhag.

– Vi har misslyckats med att skilja på individen och kollektivets ansvar och det drabbar muslimer i form av islamofobi.

I maj 2011 gav Erik Ullenhag i uppdrag åt Bengt Westerberg, tidigare ledare för Folkpartiet, att utreda främlingsfientlighet och rasism i Sverige. I uppdraget ingår att komma med förslag på hur främlings-fientlighet och intoleranta attityder i samhället kan motverkas. Resultatet av utredningen ska presenteras i augusti 2012.

– Det finns väldigt mycket att göra när det gäller att motverka rasismen i sam-hället. Det finns stora kunskapsluckor och det saknas åtgärder, säger Heidi Pikkarainen som välkomnar initiativet.

ÅTgäRdER SAkNAS– Jag hoppas att Bengt Westerberg pekar på åtgärder som måste vidtas och även pekar ut de aktörer som måste stå för åtgärderna. Det är mycket retorik om mänskliga rättigheter men konkreta åt-gärder lyser med sin frånvaro, inte minst på kommunnivå. DO:s roll är att peka på hur diskrimineringen alltjämt är en del av många personers vardag och påverkar tillgången till grundläggande rättigheter. Andra aktörer måste tillhandahålla rättig-heterna. För detta krävs politisk styrning och en samhällsstruktur som bidrar till att förverkliga mänskliga rättigheter.

n AnnaLena Andrews

”Det finns väldigt mycket att göra när det gäller att mot-verka rasismen i samhället. Det finns stora kunskapsluck-or och det saknas åtgärder.”

HEIdI pIkkARAINEN

RASISm

Foto:do/JennyJarnestedt

7

Ambitionen var hög när ländernas representanter anlände till FN:s tredje1 världskonferens mot

rasism i sydafrikanska Durban för tio år sedan. Nu skulle man skapa en universell deklaration mot rasism som skulle ligga till grund för politiska förändringar i de enskilda länderna. Men snart förbyttes tillförsikten i desperata försök att hindra rasistiska uttalanden mellan stater på själva konferensen. Fiaskot var ett faktum.

Afrikanska länder tyckte att det var helt meningslöst att prata om rasism om de inte kunde få en ursäkt och kompensation för det som hade skett i historien. Arab-länderna slöt upp vid afrikanernas sida i fråga om kravet på kompensation, i utbyte mot de afrikanska ländernas stöd för kri-tik mot Israel. Arabländerna ville nämli-gen likställa sionism med rasism och de-klarera Israel som en rasistisk stat. EU försökte tona ned det hela, men Israel och USA lämnade ändå konferensen i protest.

FöRväRRAdES Av NgO-TEXTSituationen förvärrades ytterligare av det NGO-forum2 som hölls parallellt och där vissa organisationer lyckades få in en skrivning om Israel som rasistisk stat i forumets gemensamma deklaration.

Det faktum att Durbankonferensen till slut lyckades lägga fram en deklaration om rasism hamnade helt i skymundan. Det tycker Caroline Stein, kansliråd på Utrikesdepartementets enhet för mänskliga rättigheter (MR), är synd.

– Det man kom överens om var ju helt okej och det har lett till bra saker, säger hon. Bland annat tog regeringen fram

Sveriges första MR-handlingsplan någonsin efter den här konferensen.

– Det får inte bli så att några enstaka extremistiska NGOer kidnappar processen, fortsätter hon.

I staternas deklaration står bl a att främlingsfientlighet mot migranter, flyk-tingar och asylsökanden utgör en av de främsta källorna till rasism idag. Staterna uppmanas att se över sina regelverk kring migration för att ta bort diskriminerande inslag. Dessutom erkänns ursprungs-befolkningars rätt till territorium och det står att lagliga strukturer i länder ofta diskriminerar dessa grupper.

kuNdE vISA pÅ FRAmSTEg Det sistnämnda är en punkt där FN under uppföljningskonferensen i Genève 2009 kunde visa på framsteg eftersom man 2007 hade antagit en deklaration om rättigheter för ursprungsgrupper. Men konferensen blev ändå mest känd för att en rad länder bojkottade den – däribland Israel och USA. Dessutom fortsatte de rasistiska uttalandena. Bland annat lyckades Irans president Mahmoud Ahmadinejad komma till talarstolen flera gånger och

säga att Israel är en rasistisk stat. Trots detta fortsatte Sverige att delta.

– Bara för att några säger oacceptabla saker får det inte bli så att FN inte kan arbeta mot rasism, säger Caroline Stein.

– FN är ett väldigt viktigt forum för att främja arbete för mänskliga rättigheter och mot rasism. Självklart måste man kunna prata om de här frågorna inom FN. Man får inte lämna FN i handen på extremister. Och då är det viktigt att moderata länder som Sverige är kvar.

I september i år hölls ett endagsmöte i New York för att bekräfta deklarationen mot rasism från Durban, men även detta möte blev starkt polariserat.

FN-förbundets Johanna Wiklund tror inte att det kommer att bli någon mer världskonferens om rasism på många år. Man har generellt dragit ned på antalet världskonferenser eftersom resultatet sällan blir så bra. I stället tror hon att man kommer att sköta de här frågorna i mindre forum. Men det faktum att det nu finns en deklaration mot rasism är ändå ett framsteg, menar hon.

n Maria Pettersson, frilansjournalist

Fn:svärldskonferensermotrasismharmestblivitkändaförderasistiskauttalandenaundersjälvakonferensernaochförUsA:sochisraelsbojkott.sverigehardockdeltagithelavägenmedargumentetattFnmåstekunnadiskuteradessafrågor.

1Fn:sförstavärldskonferensmotrasismhölls1978ochdenandra1983.2nGostårförnon-governmentalorganization;icke-statligorganisation.

starkamotsättningarpåFN:s världskonferenser mot rasism

dansgruppen Surialanga från universitetet i kwaZulu-Natal, Sydafrika, uppträder vid översynskonferensen i genève 2009.

Foto:Fn/Jean-MarcFerré

RASISm

2012ärdetdagsförsverigeattåterigengranskasavFn:srasdiskrimineringskommitté.ivanligordningskriverFn-förbundetmedstödavandraorganisationerenalternativrapporttillkommittén,enrapportsomharstorbetydelseförkommitténsmöjligheterattgöraenseriösbedömningavläget.

FN granskaretniskdiskrimineringisverige


FN:s granskningskommittéer lider av en alldeles för stor arbetsbörda. Det gör att arbetet släpar efter. Enligt

konventionen mot rasdiskriminering (Convention on the Elimination of All Forms om Racial Discrimination, CERD) ska de anslutna staterna granskas vart annat år men i dagsläget sker det endast vart fjärde. Sist Sverige granskades vartannat 2008 och nästa år är det dags igen.

Den övermäktiga arbetsbördan för ledamöterna i kommittéerna får även en annan effekt, nämligen att de s k parallell-rapporterna från det civila samhället får stor betydelse, säger Johanna Wiklund, handläggare för mänskliga rättigheter på FN-förbundet och ansvarig för parallell-rapporten till CERD-kommittén.

– Samtidigt är det nödvändigt att hålla mycket hög kvalitet på rapporten, annars är inte kommittén intresserad. Det civila samhället ingår ju inte som någon institu-tionell del av processen så det gäller att göra rätt om parallellrapporten ska få effekt, säger hon.

NäR FN-FöRBuNdET SAmlAR material till sin rapport arbetar man i nära samarbete med andra organisationer i det svenska MR-nätverket:

– Vi har en särskild CERD-grupp där de organisationer som är experter på frågorna ingår: romer, samer, afro-svenskar m fl. Men vi behöver också mycket statistik, forskningsrapporter och liknande – tunga skrifter som är pålitliga

och inte handlar om något tyckande. Vi har även ett nära samarbete med DO, BRÅ och andra experter.

Att ledamöterna i CERD-kommittén tar intryck av det svenska civilsamhällets rapport är tydligt, berättar Wiklund. Under förhöret med regeringens repres-entanter händer det att ledamöterna direkt hänvisar till rapporten. Dialogen med den svenska regeringens repres-entanter är också god.

Problemet är att alltför lite händer ute i den svenska verkligheten som ett resultat av granskningen:

– CERD-rapporten som vi ska skriva nästa år blir den tredje i ordningen sedan vi började med parallellrapportering. Men väldigt mycket är sig likt från gång till

Nu är det återigen dags för Sverige att granskas av FN:s rasdiskrimineringskommitté. den rapport som FN-förbundet och det svenska mR-nätverket bidrar med har stor betydelse för processen.

Foto:luckylook/Alamy/aldegondelecompte

RASISm

Världshorisont4/11

gång – problemen består och kritiken består. Så frågan är: vad görs med den här internationella kritiken?

– I det nationella samrådet om mänskliga rättigheter i Sverige som just nu genomförs har vi därför föreslagit att det måste införas en mycket tydlig struktur för hur kritiken ska hanteras, så vi kommer framåt, säger Wiklund.

dEN kRITIk SOm Sverige brukar få av FN handlar bl a om oklarheter i fråga om samernas rätt till land och vatten och om att romer diskrimineras på den svenska bostads- och arbetsmarknaden. En återkommande fråga är även CERD- konventionens artikel 4b där det står att rasistiska organisationer ska förbjudas. Sverige har inte infört ett sådant förbud men har ändå inte reserverat sig mot artikeln i fråga. Man menar att ett förbud inte behövs eftersom dessa organisatio-ners aktiviteter är olagliga i Sverige och de därför ändå inte kan verka.

– Men vi tycker att rasistiska organisa-tioner i Sverige agerar i allra högsta grad. Dessutom är det dubbelmoral av Sverige när man säger att man följer konventionen utan några reservatio-ner men i själva verket inte har för avsikt att göra det på alla punkter, säger Wiklund.

Peter Nobel – tidigare bl a DO och chef för svenska Röda korset – är den ende svensk som suttit i CERD-kommittén. Han har i åratal kritiserat Sveriges regering för dess hållning i frågan.

– Det där är en väldigt gammal historia och ståndpunkterna är lika gamla. Jag tror att svenska politiker och jurister inte ens tänker efter när de får frågan utan de svarar som de alltid har gjort, säger han.

– Min ståndpunkt är densamma som CERD-kommitténs. En lagstiftning ska tala om vad som är tillåtet och inte tillåtet. Den är inte till för att skydda hot och förtal mot enskilda människor men det är det som blir effekten av Sveriges agerande.

mR-NäTvERkETS pARAllEllRAppORT till kommittén är mycket viktig, framhåller Peter Nobel:

– Parallellrapporteringen har gjort att det inte längre är möjligt för regeringarna att undanhålla fakta och komma med förvrängningar. Det har ökat kommitté-ledamöternas möjligheter att föra en meningsfull dialog med dem, säger han.

n AnnaLena Andrews

svenskaorganisationerställer Sverige till svarsSedan slutet av 1990-talet finns i

Sverige ett nätverk för organisa-tioner som jobbar med mänskliga

rättigheter, det s k MR-nätverket. Omkring 50 organisationer ingår. Nätverket samordnas av FN-förbundet och ett av dess huvudsyften är att ta fram parallell rapporter till FN:s granskningskommittéer, alltså rapporter som presenterar det civila samhällets syn på hur Sverige lever upp till de FN- konventioner som man anslutit sig till.

När nätverket bildades 1998, samma år som FN:s MR-deklaration fyllde 50 år, jobbade man inte med parallell-rapportering alls, berättar FN-förbundets MR-handläggare Johanna Wiklund:

– Många organisationer efterlyste ett samarbete kring mänskliga rättigheter så MR-nätverket var ett svar på det. Men ganska tidigt började man intressera sig för möjligheten att skriva parallell-rapporter till FN och under en period i början av 2000-talet jobbade nätverket mycket intensivt och nästan enbart med parallellrapportering, säger hon.

– På senare år har vi breddat verk-samheten igen och sysslar nu även med andra MR-frågor, samtidigt som vi är en mötesplats för alla organisationerna.

INOm NäTvERkET FINNS sju arbetsgrupper, en för varje kärnkonvention* som Sverige är ansluten till. En organisation är sammankallande för varje arbets-grupp och ansvarar även för den parallellrapport som ska skrivas när det är dags för Sverige att granskas. FN- förbundet är t ex ansvarigt för parallell-rapporten angående konventionen mot rasdiskriminering (CERD), Rädda Barnen för rapporten om barnkonven-tionen och Röda Korset för rapporten om tortyrkonventionen.

Det finns en stor efterfrågan inom nätverket på utbildning om hur parallellrapportering går till, berättar Wiklund.

– Så just nu håller vi på att dra igång möten för de olika konventionerna. Alla organisationer som vill vara med på ett

hörn kommer att kallas till mötena där vi bl a kommer att tala om vad konventionen går ut på, hur man kan delta i processen och hur en parallell-rapport bör vara utformad.

pARAllEllRAppORTERINg SkER ävEN inom ramen för den nya UPR-mekanismen där alla FN:s medlemsländer granskas av MR-rådet vart fjärde år. Sverige granskades för första gången 2010 och då ställde sig 16 organisationer ur MR- nätverket bakom en gemensam rapport.

MR-nätverket kallas till stormöten tre till fyra gånger om året på FN-förbun-dets kontor i Stockholm. Varje möte har ett tema och en extern föreläsare bjuds in. Det senaste mötet i november 2011 handlade om MR-försvarare.

En aktuell fråga är annars regeringens pågående arbete med en ny MR-strategi för Sverige. Under 2011 har ett antal s k samråd arrangerats med olika samhälls-aktörer där de fått ge sin syn på hur strukturen för mänskliga rättigheter i Sverige kan stärkas. Till grund för processen ligger ett förslag från en regeringsdelegation vars ordförande Elisabeth Abiri besökte MR-nätverket hösten 2010. Den nya strategin för mänskliga rättigheter i Sverige ska vara klar 2012.

n AnnaLena Andrews

*KärnkonventionerkallasdeFn-konventionersomharengranskningskommittéknutentillsig.läsmeromFn:sarbetemedmänskligarättigheterpåsid13-16.

krister Thelin från FN:s mR-kommitté talar vid mR-nätverkets möte i maj 2011.

Foto

:Ann

alen

aAn

drew

s

RASISm


Länge var rasismen i Sverige en icke-fråga, dold under en kollektiv glömska. När en rad forskare

avslöjade vad som sades och gjordes i början av 1900-talet svängde pendeln. Man började hävda att Sverige varit världsledande i rasism. Som symbol för det såg man Statens rasbiologiska institut som när det öppnade 1922, mitt i den akademiska miljön i Uppsala, var det första helt statligt finansierade i världen.

Men Ola Larsmo, journalist och för-fattare som forskat och skrivit mycket om ämnet, tycker att man har överskattat Sveriges position i världen:

– Sverige låg någonstans i mittfältet, USA och Tyskland var utan tvekan värst. Vi hängde på det som hände i stor-makterna, som alltid, säger han.

HImmlER OcH luNdBORgVisst var institutet i Uppsala delvis en förebild när ett liknande inrättades i Tyskland fem år senare. Och SS-chefen Heinrich Himmler hänvisade till Uppsala-institutets chef Herman Lundborg när han räknade upp betydande rasforskare.

Men Larsmo, som skrivit många av texterna till utställningen (O)mänskligt som under hösten visats i Uppsala, tycker att man lägger fokus på fel saker:

– Man ska inte säga att institutets verksamhet var ofarlig. Men det kunde inte ställa till så stor skada för Lundborg var en person som inte kunde samarbeta med någon. Institutets forskning fick inte så stort genomslag.

Det som gör rasismen i Sverige värre än i många andra länder, menar Larsmo, är i stället att den politiska uppslutningen bakom det rasbiologiska tänkandet var

total. Ingen sade emot, partierna stod eniga. Och det system som byggdes upp och där läkarna bestämde över utsatta människors liv fick bestå mycket längre än rasbiologin.

kARTlAdE gRuppERForskningen på Uppsalainstitutet gick till stor del ut på att kartlägga olika grupper människor i Sverige: samer, judar och romer, men också intagna på fängelser och tvångsarbetsanstalter. I det som bevarats av institutets arkiv finns 12 000 foton av människor – porträtt och naken-bilder – som tillsammans med måtten på skallen och andra kroppsdelar skulle visa på rasblandning och degeneration. Konstigt och kränkande för dem som utsattes.

Men redan på 1930-talet insåg många att ”forskningen” bara producerade meningslös statistik. 1935 fick institutet en ny chef, Gunnar Dahlberg, som hade en inriktning på genetik, inte ras. Under kriget slog institutet fast att man med skallmätning inte kunde urskilja ”tattare” som en särskild ras.

Att mäta skallar var dock en gammal fin svensk specialitet. Anatomerna Anders och Gustaf Retzius, far och son, mätte på 1800-talet skallarna på både arkeologiska fynd och levande värnpliktiga. Att rasbiologin var populär i Sverige kan hänga ihop med att svenskarna och deras grannar ansågs vara mänsklighetens krona. Bevisningen är obefintlig.

Vill man, så kan man dra den svenska rasismen tillbaka till Carl von Linné som 1758 delade in arten människa i fyra grupper: vit, röd, gul och svart.

Men, som Ola Larsmo säger, människan har faktiskt ett behov av att dela in det

mesta i grupper och kategorier. Det är först när man talar om ”bättre” och ”sämre” som det blir farligt. Och det gjorde Linné inte riktigt.

Total uppslutning bakomsvenskrasbiologirasismensstorhetstidsomideologiisverigeblevkort,baranågraårtionden.Mendenlämnadeeftersigettsvartarv:tiotusentalsmänniskorblevofrivilligtsteriliserade–ändainpå1960-talet–förattdeansågsmindervärdiga.

Bildillustration i Herman lundborgs bok "Svenska folktyper" från 1919.

RASISm


Total uppslutning bakomsvenskrasbiologi

Eftersom Sverige knappast hade några utomeuropeiska kolonier spelade landet inte någon stor roll i slavhandeln. Men om inte Gustav III hade blivit skjuten

hade bilden kunnat vara annorlunda. Kungen hade omfattande planer på att ge sig in i slavhandel med bas på ön Saint-Barthélemy i Karibien, svensk från 1784 till 1878. Två slavhandlare fanns på plats och väntade på direktiv. Men orderna kom inte eftersom de personer som tog makten efter Gustav III:s död tycks ha betraktat projektet som ett av hans många oansvariga ekonomiska äventyr.

Under senare halvan av 1800-talet växte en förment vetenskaplig rasism fram. Naturvetenskaperna gjorde enorma framsteg, forskarna var framtidens hjältar. I den rasbiologiska debatten deltog många växtförädlare och hus-djursgenetiker som avlade fram nya sorter av sädesslag och hög-mjölkande kor. Degene-ration, när dåliga och skadliga anlag fick slå igenom, blev ett nyckel-begrepp. Människor med dåliga anlag borde inte få föra dem vidare. Idéerna slog igenom på bred front.

SällSkApET FöR RASHygIEN1909 är ett viktigt årtal, tycker Ola Larsmo. Då bildades Svenska sällskapet för rashygien, en lobby- och påtryckar-grupp med akademiker och politiker från både höger och vänster. De hade två mål: att skapa ett forskningsinstitut och att se till att en steriliseringslag stiftades. I grunden låg den märkliga – och ruskiga – idén att det moderna samhället hade satt naturens urvalsmekanismer ur spel och att detta måste korrigeras. Sällskapet fick mycket stort inflytande.

Det blev ett institut och en lag, och alla partier stod eniga bakom besluten.

– Rasmotiveringen till sterilisering försvann i praktiken redan undan 30- talet. Men lagen tillät också sterilise-ring på social indikation. Den användes i stället, säger Larsmo.

– Man hade skapat ett system som gjorde det lätt för samhället att bli av med

en grupp människor, och man använde systemet.

Efter andra världskriget ökade sterilise-ringarna, de minskade inte. 1946 kunde Nils von Hofsten, zoolog och rektor på Uppsala universitet, säga i radio att med 1 847 steriliseringar det året gick Sverige ”i spetsen för utvecklingen”. I inget annat land förhindrades så många ”undermåliga” människor att sätta barn till världen, i hela USA knappt 1 500. Hofsten hjälpte judar på flykt och undertecknade högvis med steriliseringsbeslut utan att se sambandet.

FöRmENT vETENSkApI dag vill man förknippa steriliseringarna med nazism, men många av de drivande var antina-zister, socialdemokrater och liberaler. Det hand-lade om rationalitet och förment vetenskap.

Rastänkandet hade drabbat samer, romer och resande. Men de sociala indikationerna

slog också mot andra utsatta grupper. Fattigdom, många barn, påstådda begåvningshandikapp, s k sinnesslöhet och arbetslöshet ledde till att mödrarna tving-ades till abort och sterilisering. Barn och tonåringar omhändertogs på sinnes slö-anstalter – läkarnas krav för att de skulle få komma ut var att de lät sig steriliseras.

En vändpunkt kom 1955 när tidningarna Arbetaren och Expressen avslöjade de omänskliga förhållandena på anstalten Vipeholm, där de intagna var försöks-kaniner. En ny human syn på människan börjar växa fram och en diskussion om alla människors värde och rättigheter. Men in på 1960-talet steriliserades kvinnor inför hotet att deras barn annars skulle tas ifrån dem.

Man talar ibland om att 63 000 ofrivilliga steriliseringar gjordes i Sverige. Siffran är snarare mellan 30 000 och 35 000 anser Mattias Tydén, en forskare som analyserat dokumenten.

Bildillustration i Herman lundborgs bok "Svenska folktyper" från 1919.

”Att rasbiologin var populär i Sverige kan hänga ihop med att svenskarna och deras grannar ansågs vara mänsk-lighetens krona.”

RASISm

Forts. på nästa sida


– Men det är svårt att diskutera sådant här, det får inte låta som att man urskul-dar verksamheten när man korrigerar siffrorna, säger Ola Larsmo.

dEl Av uNdERHÅllNINgSväRldENTänker man efter kan man se att en del av de här tankarna finns kvar i dagens alla krav på att man ska vara effektiv, snygg och framgångsrik. De har rentav blivit en del av underhållningsvärlden, med mobbningsprogram och dokusåpor i tv där du ska vara bäst och vackrast.

– Den ”ansade människan” som bara ska se ut på ett visst sätt kan i ett framtida perspektiv framstå som djupt motbjudande. Hoppas jag, säger Ola Larsmo.

Och rasismen, finns det något kvar av den?

Ola Larsmo citerar journalisten Oivvio Polite som sagt att rasism inte är en etikett som man får på sig och kan skrubba bort som en fågelskit. Vi är faktiskt rasister allihop, djupt inom oss är vi präglade av den rasism som härjade fritt under 1900-talet.

– Vi måste jobba hela tiden på att vara så lite rasister som möjligt. Det är utmaningen.

n Erik Sidenbladh, frilansjournalistskribenteningåritidskriftenExposredaktion

utställningen (O)mänskligt är en sam produktion mellan Etnografiska museet, Forum för levande historia och Riks utställningar. den visas i uppsala t o m 8/1 2012 och går därefter ut på turné genom Sverige. Se www.omanskligt.se

Ola larsmo har forskat om svensk rasbiologi.

Foto:CarolineAndersson

HATBROTTEN mOT muSlImER I SvERIgE ökAdE mEd 40 pROcENT FRÅN 2009 TIll 2010. vAd TROR du dET BEROR pÅ?– Idag är det mer accepterat att vara uttalat antimuslimsk. Rent konkret har vi sett tecken på detta genom att flera personer som vi känner utsatts för hat-brott. Tyvärr är det få som anmäler sådant vilket gör att mörkertalet blir stort.

HuR jOBBAR NI I SmFR FöR ATT mOTvERkA INTOlERANS OcH FRämlINgSFIENTlIgHET?– Vi gör det genom att samverka med andra aktörer i olika sakfrågor. Genom att vara en professionell fredsrörelse som bidrar till positiv samhällsförändring så motverkar vi per automatik intolerans och främlingsfientlighet. Vi vet att vår existens som fredsrörelse med tydlig muslimsk identitet gör stor skillnad. Varje gång vi syns i tidningen, varje gång vi nämns och varje gång vi startar samarbe-ten så ökar acceptansen och intoleransen minskar. Det är därför organiserat främ-lingsfientliga grupper är särskilt hatiska mot oss eftersom vi är en snabbt växande skara som på ett alltmer organiserat och strukturerat sätt förstör deras världsbild.

vAd kAN ANdRA AkTöRER göRA?– Det är viktigt att försöka inkludera människor på lika villkor, söka samarbe-ten och identifiera gemensamma sak-frågor med seriösa muslimska organisa-tioner. Det är ett ställningstagande som per automatik gör skillnad.

vAd kAN ENSkIldA pERSONER göRA?– Alla behöver ta ansvar för att minska spänningar och missförstånd samt överbrygga klyftor i samhället. Trygghet är en rättighet för varje människa och måste värnas. Det är viktigt att vi reflekterar över vilket samhällsklimat vi vill ha och vilken värld vi vill leva i. Endast genom möten kan vi skapa förståelse och kunskap om varandra.

vAd äR dEN vANlIgASTE FöRdOmEN Om muSlImER OcH HuR vIll du BEmöTA dEN?– Jag vill nog helst inte tala om fördomar

eftersom det tenderar att förstärka dem. Samtidigt vill jag poängtera att fördomar är normalt, men att det viktiga är att inte agera utifrån förutfattade meningar. Att våga ge en annan människa en ärlig chans är nog bland de mest kraftfulla metoder-na för att bryta fördomar.

HuR SkullE du SummERA ER pROgRAmFöRklARINg?– SMFR ska utifrån islamiska och demo-kratiska värdegrunder, i enlighet med Koranen och Profeten Muhammads bud-skap, verka för fred och rättvisa. Målet är en bestående rättvis fred inom och mellan länder. Vi strävar mot en fred som är grundad på mänskliga rättigheter, rättvis handel, rättvis ekonomi, social jämlikhet, frihet samt personligt och globalt ansvars-tagande.

HuR mÅNgA lOkAlAvdElNINgAR HAR NI OcH vAd jOBBAR dE mEd?– Det går att läsa mer om det på vår hemsida, men just nu har vi sex lokal-avdelningar som jobbar med bl a medlems-rekrytering, utbildning och aktivering.

HuR kAN FN-FöRENINgARNA uTE I lANdET SAmvERkA mEd ERA lOkAlAvdElNINgAR?– Det första steget är att ta kontakt med våra lokala företrädare. De gemensamma nämnarna är nog MR, fred och säkerhet. Rent organisatoriskt så tror jag mycket på gemensamma utbildningar.

HAR NI NÅgON INTERNATIONEll vERkSAmHET?– Ja, vi har genomfört projekt riktade mot bl a Pakistan, Palestina och Egypten. Vi har blivit uppmärksammade i internation-ella media för vår verksamhet och i november var vi bl a med i ”Tedx-California” i USA. Vi håller fortfarande på att utveckla vår internationella kapacitet och den planeras bli effektivare när vi får några år till på nacken.

Hallå där!YasriKhan–ordförandeisvenskaMuslimerförFredochrättvisa

RASISm

läs mer om SmFR på www.muslimerforfred.org

FN OcH EuRäTTvIS HANdElFN-fakta FN:S mEkANISmER FöR mäNSklIgA RäTTIgHETER

mänskliga rättigheter allas angelägenhet

Mänskligarättigheter(Mr)ärettavFn:strehuvudarbetsområden.AvFn:solikaaktörerförmänskligarättigheterharMr-rådetfåttmestuppmärksamhet,menlikaviktigtärarbetetsomskerideniokommittéersomövervakarkärnkonventionerna,liksomhögkommissariensuppdrag.

De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan statsmakten och enskilda människor. De

utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldig heter för staten. Om en kränkning sker av de mänskliga rättigheterna är det i första hand den aktuella statens ansvar att se till att den enskilde får upprättelse. Men de mänskliga rättigheterna är en internatio-nell angelägenhet och det är därför fullt legitimt för andra stater att framföra åsikter om och försöka påverka situationen i olika länder där rättigheterna kränks.

När FN bildades 1945 var huvudaktörerna överens om att världssamfundet måste ta ett gemensamt ansvar för enskilda män-niskors grundläggande rättigheter. Därför skapade man 1946 Kommissionen för mänskliga rättigheter (MRK) och gav den i uppdrag att arbeta fram Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (”MR-deklarationen”). Deklarationen antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948. Den formulerar i 30 artiklar de grundläggande rättigheter och friheter som tillkommer varje människa. MR-deklarationen är idag ett moraliskt rättesnöre för hela världen.

MRK fick därefter nya uppgifter. Under närmare 20 år arbetade kommissionen med att utarbeta internationella bestäm-melser (konventioner) för mänskliga rättigheter. En av de första som antogs var Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, CERD (1965). De mest omfattande MR-konventionerna som förhandlats fram i FN:s regi är Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt Konventionen

om medborgerliga och politiska rättigheter, båda från 1966. Den allra senaste av FN:s MR-konventioner antogs 2010 och handlar om s k försvinnanden (”enforced disappearances”).

1967 fick MRK i uppdrag att även börja granska hur länderna efterlever reglerna i konventionerna. För att hantera det nya mandatet började kommissionen omorga-nisera sitt sätt att arbeta. Specialrapportö-rer och arbetsgrupper utsågs och icke-statliga organisationer fick formell delta-garstatus vid kommissionens möten. En mycket viktig förändring var också att kommittéer med oberoende experter tillsattes för att regelbundet granska de konventioner som innehöll en skrivning om sådan granskning.

Även om MRK:s arbete medförde en rad framsteg för de mänskliga rättigheterna

fick kommissionen under 1990-talet allt-mer kritik. Till slut enades man i FN:s generalförsamling om att avskaffa MRK och ersätta det med FN:s råd för de mänskliga rättigheterna (”MR-rådet”). Detta bildades och började arbeta 2006. Vid sidan av MR-rådet är general för-samlingens tredje utskott ett viktigt politiskt forum inom FN för diskussioner om mänskliga rättigheter.

FN:s högsta chef i MR-frågor är högkommissarien för mänskliga rättigheter som har sitt kontor i Genève. Högkom-missarien och dennes kontor är opolitiska och självständiga aktörer för mänskliga rättigheter (läs mer på nästa uppslag).

RÅdET FöR mäNSklIgA RäTTIgHETERFN:s råd för mänskliga rättigheter är ett politiskt organ som bär stort ansvar för

Foto:Fn/Jean-MarcFerré

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Navi pillay, uppmanar alla världens stater att öka sina ansträngningar att förverkliga de mänskliga rättigheterna.

arbetet med mänskliga rättigheter inom FN. Rådet ska främja universell respekt för de mänskliga rättigheterna, behandla situatio-ner där de mänskliga rättigheterna kränks och ge rekommendationer till FN:s med-lemsländer. Liksom sin föregångare MRK sammanträder rådet i Genève i Schweiz.

När man arbetade fram utformningen av MR-rådet var det viktigt att det skulle bli mer effektivt än MRK. Bland annat ville man göra om arbetsformerna och förutsätt-ningarna för med-lemskap. Rådet ska därför hålla minst tre sessioner per år om sammanlagt minst tio veckor (till skillnad från MRK som endast hade ett möte per år). Därut-över kan rådet sam-mankallas med kort varsel för att ta sig an kritiska MR- situationer om en av rådets medlemmar begär detta och minst en tredjedel av med-lemmarna anser det nödvändigt.

En viktig nyhet är också att rådet efter ett uppgjort schema ska granska MR-situationen i alla världens länder (i stället för att som tidi-gare peka ut och kritisera vissa länder). Denna nya mekanism kallas Universal Periodic Review, UPR. Varje land granskas vart fjärde år vilket alltså innebär att en fjärde del av världens länder genomgår granskningen under ett givet kalenderår. Sverige UPR- granskades för första gången 2010. Länder som själva är medlemmar i rådet ska granskas någon gång under sin mandatperiod.

MR-rådet har 47 medlemmar som väljs för perioder om tre år. Platserna fördelas mellan de fem geografiska grupperna i FN och alla FN:s medlemsstater kan kandidera. Vid valet av medlemmar till MR-rådet ska särskild vikt fästas vid hur kandidaterna har bidragit till att främja och respektera de mänskliga rättigheterna och om de gjort särskilda åtaganden på MR-området. För inval till rådet krävs stöd av en absolut ma-joritet av FN:s medlemmar.

Tillsammans med övriga nordiska länder har Sverige kommit överens om en nordisk rotation, som innebär att ett nordiskt land kandiderar åt gången. De nordiska länderna ingår i gruppen Västra Europa, som har sju platser i rådet. Sverige kandiderar till en plats i MR-rådet 2012-2015. I maj 2012 kom-mer det att avgöras om Sverige får ta plats i

rådet eller inte.Enligt reglerna ska MR-rådets medlemmar

samarbeta fullt ut med rådet och även, som framgår ovan, själva granskas under sin man-datperiod. Därmed är förhoppningen att ett medlemskap i rådet ska bidra till en positiv utveckling i de länder där mänskliga rättighe-ter kränks. Om ett land under sin tid i rådet ägnar sig åt grova och systematiska kränk-ningar av mänskliga rättigheter kan general-församlingen utesluta landet ur rådet. Då

krävs det att två tredje-delar av närvarande medlemmar i general-församlingen stödjer beslutet, något som hände för första gången den 1 mars 2011 då Libyen blev uteslutet.

En viktig skillnad jämfört med tidigare är också att MR-rådets

sessioner sedan starten sänds på webben. Det innebär bl a att icke-statliga organisatio-ner som inte har möjlighet att vara på plats i Genève, t ex när deras egen regering gran-skas, ändå kan följa rådets arbete och se hur regeringen agerar.

Från MRK behöll man vid reformen vissa arbetsformer, t ex de oberoende specialrap-portörerna och arbetsgrupperna för olika länder och tematiska MR-frågor. För närva-rande finns det rapportörer som rapporterar om nio länder, bland dem Sudan och Burma. De 31 tematiska rapportörerna hanterar frågor som yttrandefrihet, religionsfrihet, tortyr, våld mot kvinnor, rätten till utbild-ning och utomrättsliga avrättningar.

Sveriges MR-ambassadör Hans Dahlgren presenterade i september 2011 fem frågor som den svenska regeringen vill driva om man i maj 2012 blir invald i MR-rådet:(1) Villkoren för det civila samhället. I

många länder i världen har villkoren försämrats genom bl a krav på registre-ring och kontroll av olika slag.

(2) Yttrandefriheten. Den massiva sprid-ningen av ny teknik har lett till ökad yttrandefrihet, samtidigt som repressiva länder fått ökade möjligheter att över-vaka och tysta obekväma röster.

(3) Läget för homo- bi- och transpersoner. Trots att en viktig resolution antogs i MR-rådet sommaren 2011 finns en tendens i många länder att förföljelsen av dessa personer ökar.

FN:s råd för de mänskliga rättig-heterna 2006

Kommitténförrättigheterförpersonermedfunk-tionsnedsättning

Kommitténförrättigheterförmigrantarbetare

Kommitténmottortyr

Kommitténföravskaffandeavdiskrimineringavkvinnor

Kommitténförekonomiska,socialaochkulturellarättigheter

Kommitténföravskaffandeavrasdiskriminering

generalförsamlingens tredje utskott

FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna

konventionen om försvinnanden

konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

konventionen om barnets rättigheter

konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter

konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna

Foto:Fn/olivierChassot

201

020

0820

0319

8919

84

1979

1966

1966

1965

1948

(1946-2005)

FN:S mR-ByggE

(4) Ekonomiska, sociala och kulturella rät-tigheter. Samtidigt som den ekonomiska tillväxten är stark på många håll består och vidgas klyftorna mellan rika och fattiga.

(5) Skyddet av civila. Framsteg har gjorts på senare tid men begreppet skyldighet att skydda (“responsibility to protect”) måste värnas och framstegen vårdas.

HögkOmmISSARIEN FöR mäNSklIgA RäTTIgHETEREn högkommissarie för mänskliga rättigheter inrättades av FN:s generalförsamling 1993 som ett resultat av världskonferensen om mänskliga rättigheter i Wien samma år. Syftet var att stärka FN:s kapacitet på området. Högkommissariens uppgift är att främja och skydda de mänskliga rättigheterna genom dialog med och rådgivning till FN:s medlemsländer samt genom att samordna aktiviteter inom FNsystemet som rör MR. Sedan 2008 är Navi Pillay från Sydafrika FN:s högkommissarie för mänskliga rättig-heter. Inrättandet av posten välkomnades långt ifrån av alla. Tvärtom såg vissa länder det som ett möjligt hot mot deras självbe-stämmande och nationella suveränitet. Det har därför varit viktigt ända sedan starten att arbeta för att stärka och säkra högkom-missarien ställning och oberoende.

Högkommissarien har också ett eget kon-tor (Office of the High Commissioner of Human Rights, OHCHR), ofta kallat MR-kontoret, som ligger i Genève. MR-kontoret understödjer FN:s MR-mekanismer, ger råd och praktisk hjälp till stater och arbetar på olika sätt för att främja och säkra respekten för de mänskliga rättigheterna. Kontoret är organisatoriskt en del av FN-sekretaria-tet men fungerar i stort sett som ett fristående organ. Undantaget är perso-nalfrågor och budget, där kontoret är underställt generalförsamlingen.

Under Kofi Annans tid som generalsekrete-rare för FN lades grunden för en mer fram-skjuten plats för högkommissarien och OHCHR inom FN men också för MR-frågor-nas betydelse i stort. Kofi Annan gjorde en tydlig koppling mellan FN:s olika arbetsom-råden genom att slå fast att respekt för mänsk-liga rättigheter krävs för att uppnå både säker-

het och utveckling. Detta bidrog till att hög-kommissarien kunde flytta fram positionerna både vad gäller staters skyldighet att skydda sin befolkning och ambitionen att mänskliga rättigheter ska genomsyra hela FN:s verksamhet.

kONvENTIONER OcH kOmmITTÉERFN:s främsta redskap för att skydda de mänskliga rättigheterna är konventioner. 25 juridiskt bindande konventioner om mänsk-liga rättigheter har förhandlats fram och antagits av FN:s generalförsamling. Några av MR-konventionerna har tilläggsprotokoll som förhandlats fram i efterhand och rör specifika frågor.

Länder som ansluter sig till en FN- konvention förbinder sig att inlemma reg-lerna i sin egen lagstiftning och att agera i enlighet med konventionens innehåll. Ett lands anslutning till en konvention sker i två steg. Först signerar landet vilket betyder att man tillkännager att man avser att ansluta sig till den. Ett arbete med att se över lagar och regler så att de stämmer med konven-tionen inleds. När översynen är klar ratifice-rar landet konventionen vilket innebär att den upptas som en del av landets lagstift-ning. Länder som har ratificerat en konven-tion kallas för konventionsstater.

Det finns möjlighet att reservera sig mot delar av konventionstexten, något som många länder utnyttjar. Ett problem med reservationer är att innehållet i konventio-nen riskerar att urholkas om länder reserve-rar sig mot alltför många eller alltför viktiga bestämmelser. En av de konventioner som har flest reservationer är CEDAW, konven-

tionen om avskaffande av all form av diskri-minering av kvinnor. Cirka 60 länder har reserverat sig mot delar av dess innehåll.

Nio av FN:s MR- konventioner – de s k kärnkonventionerna – har en kommitté av

oberoende experter knuten till sig. Experterna sitter där i sin personliga kapacitet och är inte representanter för något land. Kommittéer-nas uppgift är att regelbundet granska alla stater som anslutit sig till konventionen. I konventionstexten står det hur ofta detta ska ske. Staterna måste då lämna en skriftlig rapport till kommittén där de redogör för hur arbetet med att förverkliga innehållet i

kommittén mot försvinnanden

Kommitténförrättigheterförmigrantarbetare

Kommitténförbarnetsrättigheter

Kommitténföravskaffandeavdiskrimineringavkvinnor

Kommitténfördemänskligarättigheterna

Kommitténföravskaffandeavrasdiskriminering

generalförsamlingens tredje utskott

Högkommis- sarien för mänskliga rättigheter och mR-kontoret i genève

FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna

konventionen om försvinnanden

konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

konventionen om migrant-arbetares rättigheter

konventionen om barnets rättigheter

konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

konventionen om av skaffande av all slags diskriminering av kvinnor

konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna

Foto:Fn/olivierChassot

(1946-2005)

FN:S mR-ByggE

det här kan du göra!Att förverkliga ens de mest grundläggande mänskliga rättigheterna för alla människor är en enorm utmaning. Alla behövs i den kampen! Här är några förslag på vad du kan

göra för att dra ett strå till stacken:

1 2 3utbilda en flicka i kongo om hennes rättigheter!

lär dig mer om mänskliga rättigheter!

Ställ en fråga till din kommun!

iKongokränksdemänskligarättigheternadagligenochflickorärsärskiltutsatta.Attflickornasjälvaharkunskaperomsinarättigheteräravgörandeförattdeskakunnahävdadem.Fn-förbundetarbetarmedattökabarnsochflickorskunskaperiämnensommänskligarättigheter,jämställdhetochdemokrati–samtidigtsommanförsökergedemverktygenochsjälvförtroendetattanvändadessakunskaper.

stödFn-förbundetsarbeteförflickorsrättigheteriKongo!Ettbidragpå100krgerossmöjlighetattsetillatttreflickorfårökadekunskaperomsinarättigheter.GeengåvapåPg900079-5,ange”flicka”!

Fn-förbundetarrangerarkursersompåolikasättberörFn:sorganisationocharbete.A-kursenärenbaskurssomgergrundläggandeinformationommångaolikafrågor.B-kursenärenendagskurssomriktarsigtilldigsomredanhargrundläggandekunskaperomFn.denerbjudsitreolikavarianter:fredochsäkerhet,utvecklingochfattigdomsbekämpningsamtmänskligarättigheter.Förinformationomkommandekursersewww.fn.se/utbildning.

detfinnsocksåmycketinformationpåwebbendärdusjälvkanläsapåommänskligarättigheter.sewww.fn.se/mr,www.humanrights.seochwww.manskligarattigheter.se.

ävenisverigefinnsmycketattgöranärdetgällermänskligarättigheter.negativaattityderochintoleransmotpersonersomupplevssom”icke-svenska”ärtexettstortproblemihelasamhället.Följdenblirattdessapersonerblirdiskriminerade,blapåbostads-ocharbetsmarknaden.

Människorborochleverikommunerochdärförärkommunalaaktöreravgörandeförhursamhälletlyckasmotverkadiskriminering.ställenfrågatilldinkommunomhurdenjobbarförmänskligarättigheterochmotfrämlingsfientlighetochintolerans–texunderkommunfull-mäktigesallmännafrågestundellerviakommunenswebbsida.

FN-fakta nr 4/11 ·text:AnnalenaAndrewsFaktabladetkanbeställasfrånFn-förbundet(upptill10exgratis,portotillkommerdock).

E-post:[email protected]·telefon:08–4622540·Webb:www.fn.se

konventionen fortlöper. Om kommittén anser att rapporten är oklar eller ofull-ständig får regeringen ta fram ett bättre underlag.

Ofta får kommittén också ta emot s k alternativrapporter eller parallellrapporter sammanställda av icke-statliga organisa-tioner i det berörda landet. Dessa har i dagsläget stor betydelse eftersom kom-mittéerna är överbelastade och har svårt att hinna kontrollera alla uppgifter som de får av regeringarna. När granskningen är gjord utfärdar kommittén rekommen-dationer till regeringen, s k concluding observations.

MR-kontoret i Genève ger administra-tivt stöd till granskningskommittéerna. Svenskar som suttit med i en kommitté är bl a Lisbeth Palme (barnkommittén), Peter Nobel (rasdiskrimineringskommittén),

Elisabeth Palm (kommittén för medbor-gerliga och politiska rättigheter, den s k MR-kommittén) samt Krister Thelin (alltjämt medlem av MR-kommittén).

Den senaste i raden av kärnkonventio-ner handlar om s k försvinnanden. Den trädde i kraft i januari 2010 då 20 länder ratificerat den. Kommittén sammanträd-de för första gången i november 2011. Sverige har fortfarande inte ratificerat konventionen men förberedande arbete för att göra det pågår.

De nio kärnkonventionerna är:• Konventionen om ekonomiska, sociala

och kulturella rättigheter (ICESCR)• Konventionen om medborgerliga och

politiska rättigheter (ICCPR)• Konventionen om avskaffande av alla

former av rasdiskriminering (CERD)

• Konventionen om avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor (CEDAW)

• Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CAT)

• Konventionen om barnets rättigheter (CRC)

• Konventionen om skyddet av alla migrantarbetares och deras familjers rättigheter (ICRMW)

• Konventionen om skydd av personer med funktionsnedsättning

• Konventionen till skydd för alla män-niskor mot påtvingade försvinnanden

Läs mer på: www.fn.se/mr och www.ohchr.org

mäNNISkORäTTSFöRSvARAREN Narges Mohammadi från Iran får regeringens och Forum för levande historias pris till Per Angers minne 2011. Mohammadi får priset för att hon med personligt mod och trots upprepade grova kränkningar kämpat för mänskliga rättigheter och

kvinnors frihet. I september 2011 greps hon anklagad för propaganda mot staten. Hon dömdes till elva år i fängelse och hålls nu i hus-arrest utanför Teheran.

– Narges

Mohammadi betalar ett högt pris för kampen för mänskliga rättig heter. Trots tidigare fängelsestraff, upprepade trakas-serier, reseförbud och nu husarrest fort-sätter hon arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter i Iran. Hon är en förebild för MR- aktivister världen över och en värdig mottagare av priset, säger juryns ord förande Eskil Franck.

Narges Mohammadi har framförallt gjort sig känd för att kritisera Iran för att hålla politiska fångar utan rättegång samt för sitt arbete för kvinnors rättig heter. Hon är t f ordförande för CHRD, Irans Centre for Human Rights Defenders, en organisa-tion som förser politiska fångar med för-svarsadvokater. Hon är också en av grund-

arna till Iranian National Peace Council, som består av författare, artister, advokater och aktivister som med fredliga medel arbetar för mänskliga rättigheter i Iran.

Per Anger-priset delas ut varje år till någon som gjort stora humanistiska och demokratifrämjande insatser. Priset är uppkallat efter Per Anger som under andra världskriget var legationssekreterare vid den svenska beskickningen i Budapest. Per Anger initierade det svenska arbetet med att rädda judar undan förföljelse och avrättningar i det nazist ockuperade Ungern. Priset instiftades 2004 av Sveriges regering. FN-förbundet är en av de organisationer som har rätt att nominera personer till priset.

Ove Brings senaste verk De mänskliga rättigheternas väg – genom historien och litteraturen (Atlantis förlag) är en välskriven sammanställning av de mänskliga rättig-

heternas utveckling. Boken erbjuder 700 sidor tät historie-beskrivning, litterära referenser och klarläggande resonemang, och är trots sitt omfång både spännande och engagerande.

Bring väver på ett skickligt sätt samman områden som idé- och lärdomshistoria, litteratur, statskunskap, freds- och konfliktlösning och internationella relationer, med de mänskliga rättigheterna som utgångspunkt.

Medan bokens första del behandlar de grundläggande idéerna bakom rättighetsbegreppet och de bidrag som lämnats av politiska tänkare, författare, jurister och filosofer genom historien, fokuserar den andra delen på den konkreta internationella rättsutvecklingen.

Kapitlet om skönlitteraturens betydelse för de mänskliga rättigheterna i bokens första del kan kännas väl detalje-rat, medan beskrivningen av arbetarrörelsens roll och

diskussionen om feminismen fått mindre utrymme. Styrkan ligger i beskrivningen av de mänskliga rättigheternas historiska ursprung, med rötter i Mesopotamien, Indien och Kina, i skrifter som Hammurabis lag, Bibeln och sumerernas lertexter och hos ledare som Konfucius, Ashoka och Muhammed. Genom tiderna har folk världen över ställt krav på sina härskare för att bekämpa slaveri, livegenskap och grymma straffmetoder och för att skydda privat egendom samt kvinnans rätt att skilja sig och ärva.

I den andra delen beskriver Bring hur folkmordet på arme-nierna låg till grund för folkmordskonventionen från 1948, hur det internationella samarbetet utvecklats genom NF och FN och hur frivilligorganisationerna bidrar till att stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna.

Tack vare lättsamma formuleringar lyckas Bring hålla liv i

texten, och situationen i MR-rådet beskrivs i följande ordalag: ” Rådet håller på att kidnappas av en grupp utvecklingsländer som vill avskaffa möjligheten till MR-kritik mot utpekade länder ”.

Särskilt spännande är avsnitten om terrorism och kulturrelativism. Med referens till Samuel Huntingtons The Clash of Civilisations lyfter Bring fram en intressant diskussion om huruvida motsätt-ningar mellan samhällen i första hand är ideologiska eller politiska.

Den som motsätter sig påståendet att begreppet mänskliga rättigheter skulle vara synonymt med västerländsk kultur-imperialism får stöd i bokens avslutande argumentation:

”Enligt ett strikt kulturrelativistiskt synsätt är ingen kultur sämre än någon annan och andras kulturella värderingar bör accepteras på lika villkor. Men enligt den universella mänsko-rättsliga filosofin är enbart en viss grad av kulturrelativism acceptabel. Det är nödvändigt att reagera mot regionala eller kulturella sedvänjor som utmanar själva tanken på människors lika värde och värdighet”.

Med sin detaljerade beskrivning av den mödosamma väg som människorätts kämpar tvingats beträda under årtusenden är Ove Brings bok ett välkommet bidrag till litteraturhistorien och till den samtida debatten om huruvida de mänskliga rättigheterna verkligen omfattar alla, överallt.

n Johanna WiklundskribentenärhandläggareförmänskligarättighetervidsvenskaFn-förbundet

välskrivet och spännande omMr-historien

per Anger-priset tillfängsladMr-kämpe

REcENSION

Foto:AP/Keystone/MagaliGirardin

Läs mer om Ove Bring på nästa sida!

Narges mohammadi



Årets FN-supporter heter Marianne Sjövall och kommer från Borås. Hon har varit aktiv i FN-förbun-

det i hela 36 år! Marianne Sjövall fick ut-märkelsen för att hon gjort ”stora insatser för den svenska FN-rörelsen” genom sitt mångåriga engagemang inom föreningen i Borås, som ledamot i förbundets styrelse och som representant för förbundet i internationella sammanhang.

Hej Marianne, vad säger du om utnämningen?– Ordförande ringde mig och berättade,

och jag blev alldeles chockad. Det hade jag aldrig kunnat tro.Vad får någon att arbeta ideellt i 36 år?– Jag tycker att det fortfarande är spännande med internationella frågor. Ibland blir man besviken på något beslut men så händer något positivt och då får man nya krafter.Hur många skolor har du varit ute i och talat om FN?– Det vet jag inte. Det måste vara oräkneliga. Senast talade jag med blivande bagare och konditorer.Vad har varit ditt starkaste minne under dessa år?

Foto:olaEkstrand

36 års engagemang bakom Årets FN-supporter

Ove Bring sitter i en lounge på en flygplats i Paris och väntar på att få stiga ombord ett plan till

Havanna när Världshoriont ringer. Han är egentligen pensionerad men har svårt att tacka nej till alla uppdrag. Nu, med mer än 40 års engagemang för männis-kors rättigheter, har han fått utmärkelsen Årets FN-vän.

– När man såg de första bilderna på fångar i orangea overaller i amerikansk fångenskap kunde man ju ändå inte tro annat att än att de skulle behandlas kor-rekt. Men så kom Abu Ghraib* och det var en chock. Jag insåg att en särskild kultur utvecklats efter 11 september, säger Ove Bring.

Han ser tillbaka på sina år som folk-rättsjurist med otaliga uppdrag för inter-nationella organisationer och för svenska utrikesdepartementet. Han har varit en flitig debattör och ofta utfrågad som expert i medierna. Det är just med motiveringen ”kunnig folkbildare och orädd debattör”, och för sitt engagemang för FN-principens skyldighet att skydda civila, som han utsetts till årets FN-vän.

glAd OcH STOlT– Jag blev glad och stolt. Det civila samhället behövs för att stödja folkrätten och jag har väl bidragit i den diskussionen, säger han om utnämningen.

Det han kommer ihåg bäst är annars

allt det han varit med om på fältet, utskickad i någon kommission.

– Som de utmärglade fångarna under kriget i Bosnien och den natten i Riyadh, under Kuwaitkriget 1991, när Irak anföll. Jag stod i fönstret till hotellet och såg ut över staden och såg USA:s försvar skjuta ner Iraks missiler. Det såg ut som ett stort fyrverkeri.

På frågan om han själv upplever att han varit med och lyckats förändra, svarar han med att berätta om sitt deltagande i Thomson-missionen till Bosnien 1992-93.

– Vår mission, som inspekterade fång-läger från ett humanitärt perspektiv, lyckades tillsammans med andra interna-tionella inspektioner få slut på mord och misshandel i lägren. Den ständiga internationella närvaron gjorde skillnad.

FäNgElSE I TIBETEtt annat tillfälle var när han och den svenska delegation som han ingick i ville besöka ett fängelse i Tibet. På omvägar fick de veta att de kinesiska myndigheterna förberedde vissa fångar och rengjorde vissa celler och platser i fängelset inför besöket. Men väl i mottagningshallen bestämde delegationen att tacka nej.

– Vi skulle inte få tala med fångarna och det blev avgörande. Utan möjligheten att tala direkt med dem skulle vårt besök bli ren propaganda för regimen, säger han.

– Å ena sidan blev besöket misslyckat

men å andra sidan gav det en signal till makten att vi inte gick med på deras vill-kor. Det var en stark känsla där och då, att vi fick något sagt till regimen. Och direktören blev alldeles chockad.

Efter Kuba och Latinamerika väntar London på tillbakavägen där Bring ska tala om FN och Dag Hammarskjöld. Han grämer sig lite över att det är så svårt att tacka nej och att annat får stå tillbaka.

– Jag har de senaste åren blivit lite bättre på att gå på utställningar och njuta av kul-tur. Så det blir bättre, säger han, men lägger till att barnbarnen är en samvetsfråga.

– Jag borde se dem oftare, säger han. n Maria Jansson, frilansjournalist

Ove Bring Årets FN-vän

*FängelsetAbuGhraibiirakblevökänt2004efterattbilderpubliceratsavövergreppmotfångarnabegångnaavUsA:ssoldaterpåplats.

Folkrättsexperten Ove Bring har arbetat för mänskliga rättigheter i 40 år. Nu har han belönats med utmärkelsen Årets FN-vän.

marianne Sjövall vid prisutdelningen.

Foto:PawelFlato


Foto:olaEkstrand

Foto:olaEkstrand

Foto:olaEkstrand

Till traditionen hör att större seminarier arrangeras i Stock-holm och Göteborg inför FN-

dagen. Det brukar vara en blandning av festliga inslag och allvar. Så även i år då det bjöds på FN-bakelser och olika kulturella inslag i kombination med tal och debatt på temat den arabiska våren.

I Göteborg talade och debatterade bl a Christoffer Kullenberg, Göteborgs Universitet, Anneka Knutsson, UNES-CO-rådet, Jonny von Wallström, filmare, samt Peter Andersén och Ylva Carlsson, båda från Göteborgsposten. Dagens konferencier, stand-up-komikern Melody

Farshin, stod för underhållningen tillsammans med kören Delight.

Ett stående inslag i Göteborg är del-tagande av ”Årets FN-dagskonstnär” som i år var Lena Svensson. Alla talare avtack-ades med ett tryck av hennes bild Gatuvy.

I Stockholm talade bl a integrations-minister Erik Ullenhag, moderator var Ulf Wickbom och Asha Ali underhöll med sång och gitarr. I panelen om den arabiska våren deltog FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic tillsammans med FN:s tidigare rättschef Hans Corell, universitets-lektorn Abdulhadi Khalaf, utrikes-reportern Bitte Hammargren och regissören/ producenten Javeria Rizvi Kabani.

uTmäRkElSERVidare delades utmärkelserna Årets FN-vän och Årets FN-supporter ut (se här intill). Hedersgäster var kronprinsessan Victoria och prins Daniel.

Ett evenemang som även det börjar bli

tradition är den s k FN-familjens hel-dagsevent på Stockholms Centralstation. I år ägde det rum den 28 oktober då förbipasserande bl a kunde tycka till på klotterväggen (”Hur skapar vi en bättre framtid?”), provsmaka energikex, bli ”tatuerade”, ta del av material och diskutera FN-frågor med funktionärerna.

Mellan kl 14 och 16 medverkade en rad engagerade talare i ”speakers corner”, däribland Unicef Sveriges ambassadör Mark Levengood och Amnestychefen Lise Bergh. Därefter följde sång, musik och andra kulturinslag. Temat för hela arrangemanget var FN:s millenniemål.

I anslutning till FN-dagen invigdes även fotoutställningen ”Världsmedborgare nr 7 miljarder” på Fotografiska Museet i Stockholm. Där deltog bl a bistånds-minister Gunilla Carlsson och FN- förbundets ambassadör Carolina Klüft.

n AnnaLena Andrews

Full fart närFn-rörelsenfiradeFn-dagen

– Ja, det är nog egentligen flera. Men jag minns en gång då jag var ordförande i en kampanj som fått medel från Europa-rådet och vi blev inbjudna till middag hos spanske kungen. Vi var väl ett 20-tal gäster från olika folkrörelser i Europa och vi satt i en stor sal. Jag hade Madrids borgmästare till bordet. Efteråt gick jag fram till kungen och tackade honom för middagen och då började han tala om svenska drottningen Silvia, som han tyckte var den mest fantastiska kvinna han mött. Fast snart kände jag hur någon nöp mig i sidan och när jag tittade dit såg jag en kö

av gäster som väntade på att prata med kungen. Så det var bara att kliva åt sidan.Är det något särskild fråga eller händelse som haft särskild betydelse under de här åren?– Det måste bli Barnkonventionen. Den har verkligen gjort skillnad. Det tog tio år innan den var nedskriven. Och jag minns den stötesten där länder inte ville ha en 18-årsgräns för att bära vapen. Men det ordnade sig till slut.Du har varit aktiv i 36 år – hur många år till blir det?– Det får vi se. Jag fortsätter så länge jag

orkar, men tröttnar gör jag nog aldrig.n Maria Jansson, frilansjournalist

Årets FN-supporter utses av FN-förbun-det sedan 2008. utmärkelsen riktar sig till den svenska FN-rörelsen och är ämnad en enskild medlem, FN-förening, FN-distrikt eller ansluten riksorganisa-tion som genom sina handlingar eller verksamhet gjort engagerade insatser till stöd för FN eller FN-förbundet. prissumman är på 10 000 kronor.

isambandmedFn-dagenden24oktobervardetsomvanligtmycketpågångidensvenskaFn-rörelsen.FörutomallaaktiviteteriFn-föreningarochdistrikthöllsstörreevenemangistockholmochGöteborg.

kronprinsessparet daniel och victoria tillsammans med FN- förbundets linda Nordin Thorslund och Aleksander gabelic.

T.v. carolina klüft talar på Stockholms central.

paneldebatt om den arabiska våren på Stockholms konserthus.

kören delight sjunger vid FN- dags-firandet i göteborg.

Foto:Fn-förbundet/Jonashallberg


Solen skiner från en molnfri himmel. På scenen står 72 glada och fnissande men en aning nervösa skolbarn. De

är klädda i olika mer eller mindre egen-händigt sydda ”folkdräkter” och ska representera någon av FN:s 193 olika med-lemsstater. Det hela ingår i ett projekt som ska lära eleverna mer om världens länder.

Tioåriga Jamella har valt Sverige som sitt land och står stolt med en blågul flagga i handen och sin egenhändigt sydda ”svenska” dräkt.

– Jag har valt Sverige som mitt land, bl a för att flaggan är så fin, berättar hon glatt.

– Och sedan kommer ju jultomten därifrån också…

HERR OcH FRu uNOVi befinner oss i byn Buyongs låg- och mellanstadieskola på ön Mactan i södra Filippinerna. Här firas varje år FN-dagen (”UNO-dagen”) med öppet hus i två dagar. Mycket populär är tävlingen om titeln ”herr och fru UNO”. För att få delta ska barnen representera ett land som är medlem i FN, bära landets karaktäristiska kläder samt kunna ge en kort beskrivning av landet. Ett annat av priserna går till den som bär den mest originella och typiska kreationen.

Buyong Elementary school har cirka 700 elever i årskurs ett till sex. 100 av barnen deltar i tävlingen om titeln ”herr och fru UNO”. Den andra och sista dagen återstår 72 deltagare och av dessa väljs tio finalister ut. Det hela bedöms av en jury

bestående av skolans personal och föräldrarepresentanter som bedömer stil, framförande, uppförande och karaktär. Under pompa och ståt utses så årets ”herr och fru UNO” på skolans teaterscen.

Förberedelserna bland barnen inför UNO-dagen har varit i gång under flera månader. I jakt på information om de olika länderna har de läst böcker och broschyrer och tittat på TV.

BläddRAR I TIdNINgARFör att få idéer till de olika ländernas typiska klädstilar bläddrar de i veckotid-ningar och läser i modekataloger. Sedan får mamma sy upp utstyrseln…

– Man måste ha fantasi när man sysslar med kläder, säger åttaåriga Gabriella Kaniate som representerar Dominikanska republiken.

– Mamma och pappa har förstås hjälpt till, men bara lite…

I en lång rad står barnen och väntar på sin tur att få komma upp på scenen och göra sin presentation. Jamella står i kön med sin blågula flagga i handen. Tyvärr lyckades Sverige inte denna gång ta sig till finalen.

”Herr och fru UNO” blev elvaåriga Amit Mabibaro, som representerade Kuwait, och tolvåriga Triname Cassis, som representerade Italien. Båda bosatta i Buyong.

n Text och foto: Bo E Rosén, frilansjournalist

Ett mini-FN i Filippinerna

detårligafirandetavFn-dagenärenstorsakförbarneniBuyongisödraFilippinerna.Förberedelsernapågårimånader.

Den nyligen avgångne chefen för FN:s avdelning för fredsbevarande (Department of Peacekeeping Opera-tions, DPKO), fransmannen Alain Le Roy, besökte i mitten av september Stockholm och FN-förbundet. Le Roy var huvudtalare vid ett seminarium om skyldigheten att skydda och frå-gan om svenskt truppbidrag till FN:s fredsfrämjande verksamhet.

“Svenskt bidrag till FN:s fredsfräm-jande handlar mer om historia än om nutid”, påpekade Le Roy och påminde om att europeiska stater på 1990-talet stod för 70 procent av personalen i FN-ledda fredsfrämjande insatser i Afrika. I dag är andelen mindre än två procent. Medverkade vid semina-riet gjorde också bl a försvarsminister Sten Tolgfors.

Representanter för FN-förbunden i Indien, Kina och Sverige träffades i november i New Delhi, Indien. Syftet var att föra en informell dialog om klimatfrågan och därmed bidra till att motverka den djupa splittringen på området. Processen inleddes förra året med ett motsvarande möte i Peking och förhoppningen är att klimatdialo-gen ska fortsätta i Sverige nästa höst.

Förutom de tre FN-förbunden deltog FN:s högste chef i Indien med kollegor och en rad aktörer från det indiska samhället, däribland parla-mentariker och representanter för FN- förbund i några av landets delstater.

FN-förbundets årliga studieresa till Genève ägde i år rum 30/10 till 4/10. 23 personer, varav ca hälften studen-ter, tog chansen att tillsammans med FN-förbundet besöka ett tiotal olika FN-organ, den svenska FN-represen-tationen samt WFUNA:s Genèvekon-tor. Bland de FN-organ som besöktes fanns FN:s flyktingkommissariat UNHCR, Världshandelsorganisationen WTO och FN:s kontor för mänskliga rättigheter OHCHR.

leroyönskadesvenskttruppbidrag

Fn-förbundifortsattklimatdialog

23deltogistudieresatillGenève

vinnare av titeln ”herr och fru uNO” blev Amit mabibaro (kuwait) och Triname cassis (Italien).

jamella – som har valt att representera Sverige – talar om det för henne exotiska landet.

När FN- dagen firas i Buyong ser skolans teater-scen ut som ett FN i miniatyr.


Palestina-frågan hör till de mest uppmärksammade under höstens session i FN:s generalförsamling. Palestiniernas president Mahmoud Abbas tröttnade under våren på att

fredsprocessen i Mellanöstern inte tycks leda någonstans. Han reste därför i mitten av september till New York för att i FN överlämna en ansökan om medlemskap i världsorganisationen.

Den palestinska ansökan har som väntat väckt debatt. Vissa röster varnar för nya sprickor i världspolitiken, medan andra anser att diskussionen om ett palestinskt FN-medlemskap kan revitalisera den fredsprocess som under lång tid har stått stilla.

Mellanösternkonflikten har splittrat FN genom åren. Den fyra decennier långa israeliska ockupationen av Västbanken, Golan-höjderna och östra Jerusalem, det fortsatta byggandet av bostäder på ockuperad mark och besvarandet av palestinska raket beskjutningar med oproportionerligt våld mot palestinska civila tas emellanåt upp i generalförsamlingen. Till säkerhets-rådet når debatten sällan på grund av hot om veto från Israels bunds förvant USA.

Mellanösternkonflikten tycks ha fått sina egna spelregler i FN. Påfallande ofta bemöts kritik mot israeliska folkrättsbrott med kallsinne även från västliga ledare som i andra sammanhang talar sig varma för demokrati och mänskliga rättigheter. Kraven på millimeterrättvisa i bedömningen av parterna bortser från att konflikten omfattar en ockupant och en ockuperad part.

Den positivt sinnade kan åtminstone hävda att Palestina-frågan nu har flyttats dit den faktiskt hör hemma, nämligen i Förenta Nationerna. FN stod som garant

för staten Israels grundande och har periodvis haft en över-vakningsstyrka i regionen. FN-organet UNRWA har gjort stora insatser för de palestinska flyktingarna genom åren. Däremot har inte FN fått en tydlig politisk roll. Inte heller den s k kvartet-ten för Mellanöstern, som består av FN, EU, USA och Ryssland, har lyckats samla sig kring en tydlig strategi för att få parterna att återvända till förhandlingsbordet.

President Abbas lämnade sin medlemskapsansökan till gene-ralsekreterare Ban Ki-moon i slutet av september. I enlighet med FN-stadgan skickade Ban den vidare till den dåvarande ordföranden i säkerhetsrådet, ambassadör Nawaf Salam från Libanon.

Palestina har i dag observatörsstatus i FN, vilket ger närvaro-rätt och möjlighet att tala vid möten i FN-högkvarteret. Däremot finns ingen rätt att rösta om resolutioner eller i andra substans-frågor. Observatörsstatus förbehålls normalt mellanstatliga organisationer som EU och Arabförbundet. Också ett fåtal frivillig-organisationer, bl a Röda Korset, har observatörsstatus i FN.

För att ett land ska få fullt medlemskap i FN krävs god-kännande dels av säkerhetsrådet, dels av två tredjedelar av generalförsamlingen. De flesta bedömare menar att ett fullstän-digt palestinskt FN-medlemskap är uteslutet på grund av USA:s motstånd. För palestinierna återstår därmed möjligheten att gå

till generalförsamlingen och be om s k uppgraderad observa-törsstatus. Sedan Schweiz blev fullvärdig FN-medlem 2002 har bara en stat, Vatikanstaten, sådan status. För Palestinas del kan uppgraderad observatörsstatus betraktas som ett implicit erkän-nande. Ett sådant kräver stöd från halva generalförsamlingen.

En värdemätare på omvärldens syn på Palestina var omröstningen nyligen om medlemskap i Unesco, som är FN:s organ för kultur, utbildning och forskning. Palestina

välkomnades av en stor majoritet av Unescos medlemmar, men 14 stater, bland dem Sverige, röstade emot. Det gjorde också USA och Kanada, som dessutom i protest drog in sina bidrag till Unesco. Israel hotade med att bygga 2 000 nya bostäder på ockuperat område. Frågan är vad valet av bundsförvanter innebär för Sveriges möjligheter att hävda folkrättens principer i konflikten i fortsättningen.

Den palestinska myndigheten lät sig inte nedslås av reaktionerna, utan förklarade att man ska fortsätta att söka medlemskap i FN:s olika fack- och underorgan.

Utgången av höstens förhandlingar är oviss. Med Palestina-frågan åter i FN har världens länder chansen att visa att man inte blundar för det lidande som befolkningen på båda sidor i konflikten tvingas utstå. Med historien i åtanke är risken dessvärre stor att man inte kommer att ta den.

n Pekka Johansson, pressekreterare vid Svenska FN-förbundet

palestina och FN –djupsplittringkringmedlemsansökan

Foto:Fn/MarcoCastro

den palestinske presidenten mahmoud Abbas håller inför generalförsam-lingen upp en kopia av den medlemsansökan som han just överlämnat till FN-chefen Ban ki-moon.

FN-förbundets webbplats Världs-koll.se, som lanserades i november, ingår i en informationskampanj

med syftet att öka kunskapen om ut-vecklingen i världen. Bakgrunden till kampanjen är flera undersökningar som visar att svenska ungdomar har en negativ, och på många sätt felaktig, bild av utveck-lingen i världen.

I en undersökning som Svenska FN-förbundet genomfört framkom t ex att två tredjedelar av de tillfrågade ungdo-marna trodde att läget i Afrika var sämre idag än 1990. Faktum är att fattigdomen minskat de senaste 20 åren, både i Afrika och globalt, och fler barn går i skolan världen över än någonsin tidigare.

vIll gE TydlIg BIldVärldskoll – som tidigare gick under arbetsnamnet Koll på läget – vill ge svenskar en tydlig bild av hur det faktiskt går för världen. Kampanjen riktar sig främst till ungdomar men naturligtvis också till alla nyfikna människor oavsett ålder.

– Vi vill öka kunskapen om läget i världen, särskilt i utvecklingsländer. Ett annat mål är att belysa hur viktigt inter-nationellt utvecklingssamarbete är och vilka resultat det får, säger projektledaren Caroline Kullberg.

Navet i kampanjen är Världskoll.se, en interaktiv webbplats som visar upp en mer nyanserad bild av världen än den som traditionellt ges genom tidningar,

tv och andra medier. Fokus ligger på den positiva utveckling som hela tiden sker världen över. Målet har varit att skapa en interaktiv sajt som uppmuntrar lärande och utforskande från användarens sida.

På Världskoll.se kan besökare på ett enkelt sätt jämföra olika länder med var-andra och t ex få reda på att Sydafrika har fler internetanvändare än Grekland och att medellivslängden i Chile är högre än i Turkiet.

Förutom statistik finns artiklar som rapporterar om positiv utveckling. Webbplatsen är ett utmärkt verktyg för lärare som på ett enkelt och roligt sätt vill undervisa om det globala läget – och

självklart för alla och envar som är intresserade av världen omkring sig.

INTE SOm vI TRORRedan innan webbplatsen lanserades användes kampanjens innehåll och bud-skap – att världen kanske inte alltid ser ut som vi tror – på festivalen Way Out West och fotbollscupen GloBallCup. Dessutom har FN-föreningar runt om i landet genomfört aktiviteter på samma tema.

– Utvecklingen i världen går åt rätt håll och jag hoppas att Världskoll.se kan hjälpa till att visa det, säger Caroline Kullberg.

n Anders SylwanskribentenärpraktikantvidsvenskaFn-förbundet

Ny kampanj ger koll på världenVetduhurdetgårförvärlden?PånyaVärldskoll.sefårdusvar!

Anslagstavlan InformatIon från SvenSka fn-förbunDet

FN-ABC-kurser16 december 2011: B-kursomfredsfrågoristockholm

13 januari 2012: A-kursomFN på ett övergripande plan

iGöteborg

4 februari 2012: B-kursommänskliga rättigheteristockholm

10 februari 2012: B-kursommänskliga rättigheteriJönköping

17 mars 2012: B-kursomutvecklings frågor

iGöteborg

14 april 2012: B-kursom

fredsfrågoriUmeå

21 april 2012: B-kursom

utvecklingsfrågoriMalmö

18 maj: 2012A-kursom FN

på ett övergripande planilund

Läs mer på www.fn.se/

utbildning

Följ Världshorisont på Twitter! Se twitter.com/varldshorisont

För bara 170 kr får mot-

tagaren fyra nummer av

tidningen direkt hem i

brevlådan under nästa år.

Beställ presentkort senast

den 14 december på:

[email protected]

ge bort en prenumeration

på världshorisont i julklapp!AkTiViTeTer kriNg De mäNSkLigA räTTigheTerNAS DAg DeN 10 December• Förmiddagsseminarium i Stockholm den

9 december: Human Rights and the Concept of Universality. talare är bl a den pakistanska mr-aktivisten tahira abdullah och årets fn-vän ove bring. Seminariet hålls på engelska i myntkabinettet.

• Frukostseminarium i Göteborg den9 december inför MR-dagen. Plats: Länsstyrelsens hörsal.• Seminarium i Borås den 10 december

för att uppmärksamma MR-dagen. Plats: Scandic Plaza.

Läs mer på www.fn.se/kalender

IdA StRASSeR är tillbaka som webbredaktör.teReSe JohANSSoN är ny skol-handläggare fr o m årsskiftet.

Nytt om personal på FN-förbundetBesök Svenska FN-

förbundets webbkampanj

världskoll.se – ett nytt

sätt att upptäcka världen

och få en glimt av vem

du skulle vara i ett

annat land!


Foto:MoaEkstrand/sollefteåFn-förening

Elever i Sollefteå engagerar sig mot rasism.

Foto: Carin Seger/Norrtälje FN-föreningBildtext:

kARlSkRONA/RONNEBy FN-FöRENINg pÅ SAIlET I kARlSkRONAFör 31 år sedan firade Karlskrona 300 år som stad. I samband med detta anordnade man segelfartygsfesten Sailet som kommit att bli en tradition. Karlskrona/Ronneby FN-förening var också traditionsenligt med på detta evenemang och informerade både ung och gammal om FN:s viktiga arbete, värvade medlemmar och diskute-rade FN med frågvisa och ibland sunt skeptiska människor. I år fokuserade vi framför allt på kampanjen Flicka och Skol-mat blir kunskap. Många informationsfol-drar om kampanjerna gick åt.

– Vi samlade in pengar till kampan-jerna och hade även försäljning av Dag Hammarskjöld-produkter. I år var vi många medhjälpare, varav många nya aktiva medlemmar. Deras engagemang har gjort att vi är en mer aktiv förening än på länge, säger Mats Sjögren ordfö-rande i föreningen.

hALLSTAhAmmArS FN-FöreNiNg VärVADe meDLemmAr på TorgeTI september satsade Hallstahammars FN-förening på medlemsvärvning på Ham-martorget i Hallstahammar. Föreningen fick hjälp av medlemmar från Köpings FN-förening. Vi fick möjlighet att samta-la med många människor och ett hund-ratal medlemsvärvningsfoldrar delades ut. Efter medlemsvärvningen bjöd ord-förande Elias Abied de medverkande på lunch och vi utvärderade vår

gemensamma värvningsinsats. Det fram-kom att vi måste bli mycket tydligare och bättre på att lansera FN:s fredsbudskap att lösa konflikter utan vapenmakt. Fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och rättvisare fördelning höjer utvecklingen i världen och förhindrar krig.

SköRdEFEST pÅ vISINgSöFör fjärde året i rad deltog Jönköpings läns FN-distrikt i Skördefesten på Visingsö. Både distriktet och Jönköpings FN-förening berättade om Skolmat blir kunskap och Dag Hammarskjöld. Vi nådde många och fick positiva reaktioner och förhoppningsvis fler medlemmar. Ungdomar i Jönköpings FN-förening ordnade en uppskattad tipspromenad på temat Dag Hammarskjöld och till kaffet serverades förstås DAG-drömmar.

dAg HAmmARSkjöldS mINNESdAg I NORRTäljEFör oss som håller Dag Hammarskjöld som ett stort föredöme i vår gärning som engagerade i FN-rörelsen kändes det rätt att ägna honom en minnesdag på dagen 50 år efter hans död. Norrtälje FN- förening valde att göra en minnesdag med bredd. Den röda tråden utgjordes av temat ”Kongo i dåtid och nutid”. Frivillig fikaavgift gick till kampanjen Flicka.

Programmet inleddes med två före-drag. Först ut var föreningens Hammar-skjöldkännare, Jan Dock, som berättade på ett initierat sätt om både människan och ämbetsmannen Hammarskjöld. Den andre föredragshållaren var brigadgene-ral Jan-Gunnar Isberg, överbefälhavare över FN:s styrkor i östra Kongo 2003-2005. Han berättade om Kongo som krishärd från 50-talet och framåt.

”Pilgrimer i Roslagen” promenerade till Norrtälje kyrka för att bevista en konsert för fred och framtidshopp med sånger i Hammarskjölds anda. Man reciterade även ur Hammarskjölds bok ”Vägmärken”.

Karin Lundqvist Zelander för Norrtälje FN-förening

Den 12 oktober arrangerade Sollefteå FN-förening och Unicef-grupp tillsam-mans med andra organisationer en temadag kring krig och fred för gymnasieskolans förstaklassare på Gud-lav Bilderskolan. Temadagen riktade upp-märksamhet på värderingar och attityder för att minska grupperingar i skolan och den upplevda rasismen.

Temadagen började med en gemensam föreläsning av Hicham Elkahtib från Röda Korsets byrå mot diskriminering. Fokus låg på vardagsrasism och hur män-

niskor skapar en ”vi-mot-de”-känsla. Dagen övergick sedan till workshops där eleverna fick testa olika övningar om att samarbeta, diskutera och reflektera kring normer, rasism, flyktingskap och konflikter.

– Under dagen lyckades vi även att uppmärksamma RKUF:s manifestation mot barnsoldater där eleverna fick möj-lighet att lämna sitt handavtryck som ett tecken för förändring. Ett inslag som var mycket uppskattat både hos lärare och elever, säger Emma Barkström, ordförande.

Temadag kring rasism, krig och fred

Foto:AdolfPreinfalk/hallstahamm

arsFn-förening

Fredskonserten i Norrtälje kyrka var välbesökt.

Foto:GerdGunnarsson/JönköpingsFn-distrikt

Foto:AdolfPreinfalk/hallstaham

marsFn-förening

A K t i V i t E t E r i F N - F ö R E N I N g A R O c H d I S T R I k T


I Bollnäs firades FN-dagen traditionsenligt med sång, dans och musik. boLLNäS FN-FöreNiNg samverkade med Bollnäs Folk-högskola, Kulturenheten Bollnäs kommun, Bollnäs församling och ABF i Bollnäs. I år var firandet förlagt till Bollnäs Folkhögsko-la där bland annat Bollnäs Folkhögskolas musiklinje medverkade med skönsång. Dagen avslutades med fackeltåg från Folkhögskolan till Bollnäs kyrka.

gäVLe FN-FöreNiNguppmärksammade FN-dagen på Stora Sätraskolan. De hade även bokbord på Stadsbiblioteket samt insamling till Skolmat blir kunskap. På kvällen läste sju lokala kändisar “Seven”, texter som bygger på intervjuer med sju kvinnor i världen och som handlar om mänskliga rättigheter. Läsningen blev mycket lyckad och detta var ett sam-arbete med Gävle kommun. En av läsarna var Gävles allsvenske fotbolls-tränare Pelle Olsson.

hUDikSVALLS FN-FöreNiNg firade FN-dagen med ett föredrag av Martin Smedjeback under rubriken ”Så skapas en värld av fred”. Därefter följde musik och kaffe med dopp.

På FN-dagen delade kALmAr LäNS FN-DiSTrikT ut sitt FN-pris till Börje Forss, tidigare ordförande i Vimmerby FN-förening under många år. Han har länge arbetat för funktionshindrade barn i Uganda och Tanzania. Börje är en välförtjänt pristagare.

I Karlskoga talade Christina Eriksson, ordförande i kArLSkogA FN-FöreNiNg, om sambandet mellan FN:s tre pelare – fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter. Det bjöds på sång, dans och fantastisk mat från olika länder.

Karin Alfredsson, författare, fängslade åhörarna som samlats i Kulturen den vackra söndagseftermiddagen för att fira FN-dagen. Hennes deckare beskri-ver ofta utsatta kvinnor i olika länder. Detta tema stämmer väl överens med kampanjen Flicka.

Marianne Andersson, ordförande i Vårgårda FN-förening, informerade om hur förbundet arbetar med att sprida kunskap om hur flickor diskrimineras och behandlas som andra klassens med-

borgare i många länder. Föreningens vice ordförande Thomas Johansson informerade om projektet Världskoll som visar utvecklingen i världen inom områden som livslängd, läskunnighet och mödradödlighet.

Efter programmet kunde besökarna mingla, diskutera, förse sig med FN- information, köpa böcker och fram-förallt mumsa på somalisk samosa med ris, förtjänstfullt lagade av en grupp somaliska kvinnor i Vårgårda.

FN-dag med deckare, stå-uppkomik och somalisk mat i Vårgårda

vårgårda FN-förening.

mangrann uppslutning av FN-föreningarna i gävleborgs FN-distrikt.

I Världshorisont nummer 1/11 kunde vi berätta om att det nu finns tio FN- föreningar i Gävle-borgs FN-distrikt. Här finns alla sam-lade på bild!

bildbevis från gävleborg

FN-dagen i korthet landet runt

Foto:susanneMalm

berg/GävleborgsFn-distrikt

Foto:MarianneAndersson/VårgårdaFn-förening



LANDSkroNA FN-FöreNiNg arrangera-de tillsammans med Svenska kyrkan i Landskrona en FN-gudstjänst i Ottarps kyrka. Härslövs ungdomskör bjöd på välsång och Tor Johanson, ordförande i Landskrona FN-förening, erinrade om FN och dess stora betydelse. Arrange-manget gav en kick framåt för det ny-vaknade FN-intresset i Landskrona.

Det Globala Nätverket där LiDköpiNgS FN-FöreNiNg och flera andra organisa-tioner ingår satsade på att nå ut till hög-stadieelever med kunskap om och enga-gemang för mänskliga rättigheter. De samarbetade med Sockerbrukets ung-domsverksamhet och Skapande skola och erbjöd en temadag med skapande aktiviteter. Vid ett offentligt möte före-läste Navid Modiri under rubriken ”En-gagemanget börjar inuti dig”.

LiNköpiNgS FN-FöreNiNg hade under FN-dagen ett bokbord samt en föreläsning i Stadsbiblioteket om aktu-ella frågor på FN:s agenda. De samlade även en aula full med elever på en folk-högskola där de hade föreläsning om aktuella frågor och millenniemålen. Därefter delades eleverna in i grupper för workshops där de diskuterade FN-frågor för fullt.

LULeå FN-FöreNiNg firade sedvanligt FN-dagen i domkyrkan i samverkan med domkyrkoförsamlingen. Temat var

integration. Inspirerande tal hölls av landshövding Per-Ola Eriksson och Anna Wrange, UD. En kör från Luleå gymnasieskola sjöng. Kollekten gick till insamlingen för Afrikas horn. Luleå FN-förening och Unicef-gruppen hade gemensamt penningaregn under en musikfestival i Luleå till förmån för FN-förbundets insamling till Afrikas horn. Dragplåster var Jakob Hellman.

LUNDS FN-FöreNiNg firade FNdagen på söndagen. Aleksander Gabelic, ordförande i FNförbundet, höll ett föredrag om FN, dess utmaningar och den arabiska våren. Medverkade gjorde också organisationen Svalorna med en föreläsning om mänskliga rättigheter i Bangladesh. Lundajuristen Anna Tarnovskaya berättade om sitt fältarbete i Kambodja.

Aleksander medverkade även i Kristianstads, Malmö och Ystad/ Österlens FNföreningar i samband med FN dagen.

oLoFSTrömS FN-FöreNiNg firande FN-dagen med fackeltåg, musik och tal av ordförande Jacek Jurkowski. Ungdomar från Nordenbergskolan medverkade och berättade om sitt Sydafrikaprojekt.

pArTiLLe FN-FöreNiNgS ungdomssek-tion ordnade den 22 oktober ett tvåtim-mars program med sång och musik i Al-lums köpcenter. De fanns också ute på

torget med information och tävlingar. 2 751 kronor samlades in till projektet Skol-mat blir kunskap. På FN-dagen hölls möte i Partille om Nyatoto-projektet i Kenya. Lena Johansson och Linn Snarset visade bilder och berättade om hur FN-distrik-tets projekt stöder småbönder i Kenya.

SoLLeNTUNA FN-FöreNiNgS 25årsjubileum firades i Satelliten i Sollentuna centrum. Platsen var full av ungdomar i olika åldrar som hade workshop, fotoutställningar, musikuppträdande och teater. Dessutom uppfördes en musikal om barnkonventionen, glimtar gavs från FNföreningens historia och Maria Leissner talade under rubriken Har demokrati i Mellanöstern en chans?

SoTeNäS FN-FöreNiNg firade FN- dagen den 23 oktober på församlings-hemmet i Kungshamn. Margaretha Feldt berättade och visade bilder från före-ningens projekt i Nicaragua och duon Clavis Harmonica spelade nyckelharpa och berättade om instrumentet. Ett lotteri gav 1 000 kronor till projektet och frivilliga bidrag för kaffe med kakor gav 500 kronor till FN-förbundets insamling till Afrikas Horn.

För att uppmärksamma FN-dagen hade SyDVäSTrA SkåNeS FN-FöreNiNg informationsmaterial om FN på biblioteken i Bara, Svedala, Vellinge och Trelleborg.

Foto:PerPettersson/förnorrbottensFn-distrikt

NorrboTTeNS FN- DiSTrikT arrange-rade i samarbete med Luleå tekniska universitet en föreläsning av Jan Eliasson på temat Millenniemålen. Det var en mycket uppskattad före-läsning för cirka 350 perso-ner. Ungdomar från olika FN-föreningar fick en exklusiv intervju med honom.

STräNgNäS FN-FöreNiNg firade årets FN-dag i Mariefreds kyrka där det bjöds på musik och sång av Mariefredskolans kör. Kollekt samlades till förmån för kampanjen Flicka. Högtidsdagen gick i Millenniemålens tecken med affischer och gipsavtryck av händer och fötter. Uppmaningen var att fatta varandras händer och skynda mot Millenniemålen. Högtidstalen hölls av Mariefredspoliti-kern Dag Bremberg och ordföranden Ursula Falkringe.

“Afrika i våra hjärtan” var rubriken för FN-dagsfirandet i SöDrA DALArNAS FN-FöreNiNg. Somaliern Mursal Ismail berättade om ett vattenprojekt i sitt hemland och om den drabbade befolk-ningen på Afrikas Horn. ”Vatten är guld i Somalia”, utryckte han det.

Lilla Kören framförde ett fantastiskt program där de växlade fredssånger med texter som påminde om läget i världen och behovet av solidaritet. Mötet hölls i Avesta, men en grupp somalier i Hede-mora stod för fikabröd med somaliska sambusa. En insamling gjordes till svält-katastrofens offer.

TorSby FN-FöreNiNg uppmärksamma-de FN-dagen genom två föredrag om situationen i Gaza av läkaren Erik Fosse. Efter hans berättelser med bilder från Gaza ville frågorna och publikens lust att veta mer aldrig ta slut. Dagen därpå mötte Erik en stor grupp högstadieele-ver. Även de var tagna av det som han berättade. Ulla Norrman, ordförande i föreningen, var närvarande och infor-merade om FN-dagen.

På FN-dagen fanns VäSTeråS FN- FöreNiNg på plats vid ett informations-bord på Mälardalens högskola. På kvällen deltog föreningen på biografen Culturen med Elektras visning av filmen “Farmors tatueringar” som berör det armeniska folkmordet.

VäxjöS FN-FöreNiNg bjöd in till konsert för mänskliga rättigheter i Teleborgskyrkan den 22 oktober. På FN-dagen genomförde föreningen ett lyckat seminarium på universitetet i samverkan med Kronobergs FN-di-strikt. Den 29 oktober firade distriktet sitt 30-årsjubileum med ett seminarium om kampanjerna Flicka och Världskoll.

örNSköLDSVikS FN-FöreNiNg i samverkan med andra uppmärksam-mande FN-dagen genom att vandrings-utställningen ”Förvisningen formar oss” invigdes på Gnistan. Konstnären, Knutte Wester, föreläste och visade teckningar och sin video om pojken Gzim som utvisats från Sverige. I samband med vernissagen hade FN-föreningen tagit fram en FN-bakelse till förmån för Röj-en-mina.

Foto:lenalönnqvist/södradalarnasFn-förening

Södra dalarnas FN-förening.

FN-dagen uppmärksam-mades i ett blåsigt Uppsala genom ett evenemang på Forumtorget där allmän-heten informerades om och kunde skänka pengar till FN-förbundets kampanj Röj-en-mina. För de som ännu inte var medlemmar i UppSALA FN-FöreNiNg fanns det möjlighet att bli det på plats.

Foto:MariaKarlsson/UppsalaFn-förening

Foto:Gertrudrydén/torsbyFn-förening

A k T I v I T E T E R I F N - F ö R E N I N g A R O c H - d I S T R I k T

redaktörer:AnitaseidelochEvaBrattander.E-post:[email protected],[email protected].

telefon:08-4622553(Anita)och08-4622562(Eva).



I den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna står det att ”alla människor är födda fria med samma värde och rättigheter”. Det är vackra ord med en

innebörd som uttrycker det bästa hos mänskligheten. Dessvärre är orden inte till för alla i praktiken. Vi vet att människor dagli-gen kränks och många utsätts för diskriminering för sin bak-grund eller tro. Rasismen har många ansikten.

I mitt tidiga samhällsengagemang var apartheidregimens avskyvärda politik det tydligaste exemplet på rasism. Jag upptäckte tidigt att rasismen finns i Afrika och Bosnien såväl som i den svenska sörgårdsidyllen. Människan är en fantastisk men också destruktiv varelse. Historien är full av rasistiska illdåd. Förintelsen och folkmorden i Kambodja, Rwanda och Bosnien får aldrig glömmas.

Människan behöver regler i form av konventioner, lagar och förordningar. Juridiska system behövs för att värna enskilda människor som kränks. Men i grunden handlar det också om vilka värderingar som präglar domare, poliser och besluts-fattare. Fördomar och rasism hindrar utvecklingen i många länder. Vardagsrasismen finns överallt och är svår att komma åt. Det blir inte lättare att mötas i diskussion om fördomar när vi överlag i Sverige är konflikträdda.

FN-förbundet har påtalat brister i det svenska rättsväsendet, bl a i form av brist på tjänstemän med utländsk bakgrund och svårigheter för invandrarkvinnor att få hjälp med sina anmälningar om våld i hemmet.

Det mångkulturella Sverige existerar på fotbollsplanen, i städ-bolagen, i musikbranschen och numera allt oftare i gruppen stå upp-komiker. I media och den politiska världen lyser männis-kor med utländsk bakgrund med några få positiva undantag med sin frånvaro. Sverige är ett fantastiskt land, men vi har ibland svårt att se på oss själva med kritiska ögon.

Dessvärre bidrar också rädslan för invandrare till att stärka nationalistiska, populistiska och rasistiska partier i Europa. Dialog är en förutsättning för att möta rädsla och fördomar. Därför behövs folkrörelser för ett modernt och tolerant samhälle.

Varje demokrati måste ständigt arbeta med att upprätthålla dynamik och vitalitet. Rasism är ett hot var den än finns. I finanskrisens spår kommer det att bli än viktigare för de ledande demokratierna att inte falla in i populismens enkla och anklagande retorik. Mitt hopp står till globaliseringen som trots dess utmaningar gör oss alla till världsmedborgare oavsett hudfärg, språk eller religion.

Rasism är ett hot mot demokratin

aleksander gabelicordförande i svenska fn-förbundet:

denna nya och viktiga FN-princip antogs av generalförsamlingen 2005 men det var först våren 2011, då säkerhetsrådet beslutade om att ingripa i libyen, som den verkligen sattes på prov.

men skyldighet att skydda (Responsibility to Protect,”R2P”) handlar om så mycket mer än bara militärt ingripande. världshorisont reder ut begreppet och diskuterar situationer där det har använts i praktiken.

Beställ extra exemplar av temanumret om skyldighet att skydda! Använd tidningen vid olika utåtriktade evenemang, ge bort den till vänner och bekanta eller varför inte lägga den i närmaste väntrum?

FN-förbundets medlemmar, föreningar, distrikt och anslutna riktorganisationer kan beställa buntar till rabatterade priser. kolla aktuella pri-ser och gör din beställning på www.fn.se/ butik eller mejla till [email protected]!

av världshorisont kommer ut den 6 mars och handlar om skyldighet att skydda.

Nästa nummer

Foto:UnhCr/G.M.B.Akash

www.fn.se

kan du bidra till att en flicka får fortsätta vara barn..ge en gåva på pg. 90 00 79-5 eller på www.fn.se – den gör skillnad!

För

Varje dag sker över 20 000 barnäktenskap i världen. i Amhara i norra etiopen gifts hälften av flickorna bort innan de har fyllt 15 år. ofta med betydligt äldre män som de sällan eller aldrig har träffat. De sätts sedan under press att snabbt få barn. FN arbetar mot barnäktenskap i regionen. Flickor får hjälp och utbildning. Deras familjer erbjuds olika former av stöd om döttrarna får fortsätta vara barn, gå färdigt skolan och gifta sig senare.

FN-förbundet är beroende av stöd från privatpersoner och företag för att fortsätta kampen mot barnäktenskap.

100kr

pOSTTIdNINg BAvsändaresvenskaFn-förbundetBox1511510465stockholmBegr.eftersändning

Documents

Världshorisont nr 4 /11, tema Rasism och främlingsfientlighet