Världshorisont nr 1/10, tema FN på 10-talet

VÄRLDSHORISONT

Hot och möjligheter för

FN på 10-talet

1/2010Utges av Svenska FN-förbundet

Så gick det i Köpenhamn – och i Täby! sidan 20

Vägar till arbete i FN-systemetsidan 13

Kraftiga nedskärningar på FN-förbundet sidan 18

2 Världshorisont 1/10

w

MargoT WallSTröM Får Toppjobb i FNMargot Wallström, Sveriges tidigare EU-kommissionär, får den nyinrättade posten som FN:s generalsekreterares särskilde representant i fråga om sexuellt våld i konflikter. Posten har inrättats efter en resolution i säkerhetsrådet i september 2009 (nr 1888) som innebär att generalse-kreteraren ska utse en särskild represen-tant som ska leda och koordinera arbetet för att få slut på det sexuella våldet mot kvinnor under och efter konflikter. Reso-lutionen bygger på tidigare säkerhetsreso-lutioner 1325 (år 2000) och 1820 (2008).

Margot Wallströms uppdrag blir att aktivt bevaka att kvinnor ges särskilt skydd i samband med konflikter, att per-soner som utsätter kvinnor för sexuellt våld grips och bestraffas och att kvinnor ska ges en aktiv roll i återuppbyggnaden efter ett krig.

När Wallström ska tillträda posten är ännu inte bestämt. Uppdraget är på två år och baserat i New York.

Tre TeMaN Får SärSKilT FoKuS 2010FN kommer under 2010 att högtidlighålla tre olika “internationella år”. Det är inter-nationella året för biologisk mångfald, internationella året för samverkan mellan kulturer och internationella ungdomsåret.

Det internationella året för biologisk mångfald lanserades den 11 januari och syftar till att öka insikten runtom i världen om vikten av att skydda allt liv på jorden. I sitt tal vid den officiella invigningsceremo-nin sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon att det inte är ett alternativ att fort-sätta med ”business as usual”. Han uppma-nade varje land och varje människa på jorden att ansluta sig till kampen för biolo-gisk mångfald. Se www.cbd.int.

Det internationella året för samverkan mellan kulturer syftar till att sätta frågan om samverkan och närmanden mellan kulturer på agendan vid beslutsfattande på olika nivåer. Så många aktörer som möjligt ska involveras i arbetet som orga-niseras efter fyra mål: att öka den ömsesi-diga kunskapen om kulturell, etnisk, språklig och religiös mångfald; att bygga en plattform av gemensamma värden; att stärka interkulturell kompetens samt att främja en dialog för hållbar utveckling. FN:s organisation för utbildning, veten-skap och kultur, UNESCO, ansvarar för FN:s aktiviteter i samband med året. Se www.unesco.org.

Det internationella ungdomsåret inleds på internationella ungdomsdagen den 12 augusti. Året instiftades genom ett beslut i FN:s generalförsamling i december 2009. Unga människors viktiga roll i samhället, men också de särskilda utma-ningar som unga står inför, kommer att uppmärksammas. Se www.un.org/youth

FN:S KliMaTpaNel erKäNNer FelFN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmen-tal Panel on Climate Change) har gått ut med en ursäkt och en rättelse för ett fel som upptäckts i panelens fjärde och se-naste rapport från 2007. Felet gäller Hi-malayas glaciärer som i rapporten påstås kunna smälta bort till 2035. Detta är enligt IPCC och en samstämmig forskarkår helt fel. ”Vid författandet av det aktuella styck-et har de tydliga och väletablerade regler för bevisning, som ingår i IPCC:s rutiner, inte tillämpats på rätt sätt”, skriver IPPC i ett uttalande.

Den amerikanske biologen Chris Field, ledare för den arbetsgrupp inom IPCC som var ansvarig för det felaktiga stycket,

utlovar skärpning inför panelens nästa rapport som kommer 2013.

barNSoldaTer deMobiliSerade i NepalEfter en överenskommelse i december 2009 mellan FN, Nepals regering och kommunistpartiet UCPN-M har nu alla barnsoldater i landets armé demobilise-rats. Totalt har flera tusen soldater under 18 år funnits i armén.

Att dessa unga människor lämnar ar-mén idag är inte bara symboliskt för lan-det utan också en milstolpe för dessa unga män och kvinnor som tillbringat sina danande år inom en militär struktur där de gått miste om möjligheten att skaf-fa avgörande färdigheter för att kunna klara ett liv som vuxen. Alla berörda måste agera direkt för att säkerställa att dessa ungdomar reintegreras i samhället på ett bra sätt, kommenterade Gillian Mellsop, landrepresentant för FN:s barn-fond Unicef.

28 FN-aNSTällda dog aV Våld 2009Minst 28 civila FN-anställda dog till följd av våldsamma attacker under 2009, enligt FN:s personalförbund. Av dessa dog 17 under uppdrag i Afghanistan och Paki-stan. Fem anställda hos FN:s hjälporgani-sation för palestinaflyktingar (UNWRA) dog under de israeliska attackerna mot Gaza förra vintern.

Dessutom förlorade sju FN-soldater livet, samtliga tjänstgörande i FN:s fred-bevarande styrka i Darfur i Sudan.

2008 dödades 34 FN-anställda och året innan 42, 17 av dessa då FN:s kontor i Algeriet utsattes för ett bombattentat.

MiSTura NyTT SäNdebud i aFgHaNiSTaNDen svensk-italienske diplomaten Staffan de Mistura tillträdde den 1 mars som nytt FN-sändebud i Afghanistan och chef för FN:s assisterande mission i Afghanistan, UNAMA. Han efterträder Kai Eide från Norge.

Mistura har sedan sommaren 2009 varit topptjänsteman vid FN:s livsmedels-program WFP och innan dess, från 2007 till 2009, var han generalsekreterarens särskilde sändebud i Irak.

FN-NoTiSer

Margot Wallström har utsetts till generalsekrete-rare ban Ki-moons särskilde representant i fråga om sexuellt våld i konflikter.

Foto: Fn/Paulo Filgueiras

Foto: Fn/ John isaac

Många djur på jorden riskerar att utrotas p g a människans aktiviteter. När den biologiska mång-falden minskar rubbas den ekologiska balansen.

w

iNNeHåll

Världshorisontsvenska Fn-förbundetBox 15115104 65 stockholmtel: 08 – 462 25 40Fax: 08 – 641 88 76 E-post: [email protected]: www.fn.se/varldshorisont

redaktör: Annalena Andrews

ansvarig utgivare: Bonian Golmohammadi

layout: Ambition

Tryckeri: Printcenter

annonser: Kontakta Världshorisont på tel 08 – 462 25 58 eller [email protected].

För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

Världshorisont utges av svenska Fn-förbundet.

issn 0042-2134

Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr)

PlusGiro: 50990-1

tidningen säljs även i buntar. Kontakta [email protected]

Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman indivi-der och organisationer i ett gemen-samt arbete för ett starkare Fn.

Som enskild medlem i Fn-förbundet får du inbjudningar till kurser, semi-narier och studieresor; medlemspri-ser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en Fn-pin. du får möjlighet att delta i utbild-nings- och opinionsbildningsarbetet i din Fn-förening, medverka i förbun-dets kampanjer. om du är under 26 år får du inbjudningar till ungdoms- aktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta [email protected].

omslagsbild nr 1/10:lucky look/Alamy

Ett nytt FN i en ny tidMänskligheten har vänt blad i sin almanacka. Framför oss ligger ett nästan helt tomt och rent ark: 2010-talet.

När vi nu kliver in i detta nya decennium är vi omgivna av en värld i stark förändring. USA:s epok som ensam supermakt lider mot sitt slut. Kina utmanar USA på allt fler områden och andra starka aktörer är också på väg upp. ”Vi går från en unipolär värld till en multipolär”, enligt Världshorisonts expertpanel på nästa uppslag.

Den marknadsstyrda globaliseringen fortsätter men ifrågasätts också mer och mer. Det har blivit alltmer uppenbart att den har ett stort antal avigsidor och att vi inte kommer att gå mot den bästa av världar utan att andra krafter får göra sig gällande. Krafter som baseras på demokratiska värden, människors rättigheter och respekt för de ekosystem som är grunden för vår existens.

Därför finns det nu tecken på att stater och politiska strukturer håller på att återfå en starkare roll på bekostnad av marknaden, menar olika bedömare. Samtidigt som de globala utmaningar som världssamfundet står inför är både många och högst allvarliga.

Mot denna bakgrund borde det bli allt viktigare med en kraftfull världs-organisation där världens regeringar kan mötas, samtala och fatta beslut.

Tyvärr är det inte så lätt. Nationalstaternas starka ställning sätter ständigt käppar i FN-maskineriet och förhandlingarna i olika frågor förlamas av gammalt invant blocktänkande och brist på tillit. För att nämna några huvudproblem.

Hur kan då FN bli starkare och effektivare? Vad krävs för att röra oss i riktning mot den världsorganisation som planeten så desperat behöver?

Världshorisonts expertpanel har lite olika förslag. Utvecklingslän-derna behöver få fler arenor där de har makt. Klimatfrågan måste samordnas med fattigdomsbekämpningen.

Men framförallt måste det ske en kraftsamling kring FN:s reformpro-cess, enligt paneldeltagarna och många andra. Regeringar och andra aktörer måste diskutera vad de vill med FN, vilka förändringar som krävs och hur man ska komma dit. Mer tid och mer energi måste läggas på nya idéer och nya initia-tiv med syfte att utveckla och förbättra FN.

”Felen på FN och hur de ska fixas” är titeln på en färsk bok av en amerikansk FN-expert. Han listar en rad områden där konkreta åtgärder kan vidtas för att komma framåt. Säkert kan bedömare från andra håll och andra världsdelar bidra med fler idéer till denna spännande diskussion.

Med detta temanummer om FN på 10-talet försöker Världshorisont dra ett litet strå till stacken. Läs, fundera och diskutera!

Redaktör AnnaLena Andrews [email protected]

VÄRLDSHORISONT

Hot och möjligheter för

FN på 10-talet

1/2010Utges av Svenska FN-förbundet

Så gick det i Köpenhamn – och i Täby! sidan 20

Vägar till arbete i FN-systemetsidan 13

Kraftiga nedskärningar på FN-förbundet sidan 18

2010

4

23

18

13

9 19Klimattoppmötet Cop15 resulterade i svag överenskommelse.

ekonomin största utmaningen för Fn-förbundens världsfederation.

Fyra experter diskuterar hot och möjligheter för Fn på 10-talet.

insamlingsansvarig på Fn-förbundet fick rivstarta på nya jobbet.

Kraftiga nedskärningar i Forum syds anslag till Fn-förbundet.

Fyra sidor FN-fakta: så får du jobb och praktik inom Fn-systemet.

FN:s reformering – läs om vilka förändringsprocesser som pågår.

Hundra FN-anställda dog i jordbävningskatastrofen i haiti.


FN på 10-TaleT

SVaNTe axelSSoN: När det gäller utma-ningar tänker jag framförallt på klimat-frågan men också på fattigdomsbekämp-ningen och på de oroshärdar som finns runt om i världen som kan bli allt värre i takt med att resurserna blir allt knappare. Så det handlar om att hantera kombina-tionen av ett antal kriser.

déSirée peTHruS eNgSTröM: Millennie-målen fortsätter att vara en stor utmaning och FN måste fortsätta lyfta frågan om kvinnors rättigheter. För om vi satsar på kvinnor så har det positiva spinoff-effek-ter på så mycket annat i samhället.

En annan mycket viktig fråga är den om terrorism och religiösa konflikter.

Religionsdialogen är någonting som jag tror att FN också måste ta tag i.

CariN Norberg: Jag tror att man också måste fundera på var FN står idag. Det är väldigt mycket som har hänt under se-nare tid som har försvagat FN och jag har en känsla av att FN befinner sig i en svacka. En faktor som underminerat FN är den finansiella krisen, för FN har egentligen ingen ekonomisk roll.

En annan sak som försvagar FN är att det pågår en proliferering av grupper. Vi hade G7, nu har vi G8 och G20. Det där tyder på att vi ser en annan typ av värld som växer fram där nya maktcentra dy-ker upp. FN har också en svag generalse-kreterare, det går inte att komma ifrån, och klimatmötet i Köpenhamn ingår också i svackan men jag vill inte säga att det klena resultatet enbart är FN:s fel.

Annars är ju de frågor som Svante tog upp – fred och säkerhet och ekonomisk och social utveckling – de klassiska FN-frågorna och de kvarstår ju som FN:s stora utmaningar.

aleKSaNder gabeliC: Det man kan lägga till är kanske också, med tanke på FN:s

Globalisering och nya maktcentra ställer krav på försvagat FN

Fyra FN-kunniga personer diskuterar FN på 10-talet. Från vänster aleksander gabelic, désirée pethrus eng-ström, Svante axelsson, och Carin Norberg. personen med ryggen mot kameran är Världshorisonts redaktör annalena andrews.

Vilka utmaningar kommer Fn att stå inför på 10-talet

och hur väl rustad är organisationen för att hantera

dem? det var den grundläggande frågeställningen när

Världshorisont samlade fyra bedömare till ett samtal

några veckor in på det nya decenniet.

de fyra är: Aleksander Gabelic, ordförande för

svenska Fn-förbundet, désirée Pethrus Engström,

riksdagsledamot (Kd), svante Axelsson, generalsekreterare

för naturskyddsföreningen samt Carin norberg, direktör

för nordiska Afrikainstitutet.

Världshorisont 1/10 5

roll gentemot andra aktörer, att det blir väldigt viktigt för de ledande staterna att klara ut vilken roll man vill att FN ska ha. Man har G20-möten och andra alterna-tiva arenor. Det blir parallella processer som inte alltid är bra.

Annars kan man konstatera att det fanns ett momentum för FN runt 2005 då Kofi Annan fick igenom en del re-formförslag. Men sedan har det inte hänt så mycket. Så handsken behöver plockas upp igen när det gäller att stärka och förtydliga FN:s roll.

Ett annat initiativ från den här fina tids-perioden var Cardoso-panelen. Deras upp-drag handlade om hur det civila samhällets relation till FN ska se ut. Tyvärr har ingen varit intresserad av att följa upp Cardoso-panelens förslag och det är synd för dessa frågor blir allt viktigare och även allt svå-rare. Det handlar om väldigt många män-niskors förtroende för det internatio-nella samfundet, om politik och om människors engagemang.

SVaNTe axelSSoN: Det är också myck-et viktigt att skapa en gemensam verk-lighetsuppfattning i olika frågor. Det gäller inte minst i klimatfrågan och även i fråga om religionsdialogen, som Désirée nämnde. För att kunna hantera dessa stora och komplexa frågor behöver vi först en gemensam bild av verkligheten. Ofta finns ett glapp i vad som är fakta och vad som sägs, och då är det väldigt svårt att lösa problemen.

aleKSaNder gabeliC: För att knyta an till det, om man tittar på G77-gruppen så stöter man ständigt på den inom FN – när det gäller klimatförhandlingarna och när det gäller mänskliga rättigheter t ex. Det känns som att det här blocktänkan-det inte funkar i längden.

Men man ska inte säga att G77 alltid

har fel, de kan ha rätt också, men det är viktigt att reda ut de olika grupperingar-nas roll.

déSirée peTHruS eNgSTröM: Den här uppdelningen inom FN:s med en lång rad olika organisationer kanske också bidrar till problemen. Alla slåss liksom för sina olika delar. Så FN måste kanske också jobba med att man i stället ska stötta och berika varandra.

CariN Norberg: Jag skulle vilja haka på frågan om enskilda organisationer, den är väldigt viktig. Jag funderar på varför Cardoso-panelen inte har blivit så upp-märksammad och jag tror att det finns ett stort motstånd, eller ett slags misstänksam-het, ifrån just G77-gruppen. För det finns

inga starka NGO:s i de länderna, utan NGO-världen domineras totalt av industri-länderna – det är de som sätter agendan, det är de som driver frågorna. Visserligen ofta för att främja saker som är av betydelse för utvecklingsländer. Men åtminstone i ett afrikanskt perspektiv vet jag att det finns en misstänksamhet mot stora NGO:s och deras agendasättande. De kan ju ha mer inflytande än en enskild afrikansk regering och har dessutom tillgång till mer expertis.

Så det blir en form av maktfråga som bidrar till ett slags cementering av G77, som är olycklig.

De västerländska regeringarna, inte minst EU, borde fundera på hur man kan

lösa upp den här cementeringen. Jag tror att man kanske skulle kunna göra det ge-nom att ge u-länderna ett starkare infly-tande i olika sammanhang. I FN:s general-församling har ju alla länder en röst men det har man inte i Världsbanken och Valu-tafonden t ex. Så nu är FN den enda platt-formen för G77-gruppen. Om man öpp-nade upp nya arenor för dem så kanske de inte skulle bli så fixerade vid den här nej-rollen som ibland har blivit deras enda svar.

SVaNTe axelSSoN: Det är definitivt en intressant tanke. Många menar att Världsbanken saknar legitimitet men i stället för att säga ja eller nej till den kan man ju förändra den och låta G77 få mer inflytande i styrelsen.

CariN Norberg: Här tror jag att EU har en viktigare roll än vad man kanske tror

själv. För EU är den enda gruppering som är överrepresenterad i Valutafon-den och Världsbanken, sett i förhål-lande till sin ekonomiska tyngd i världen. Och det ställer alltså krav på

att några länder måste dra sig tillbaka. Där har Sverige sagt att ”det låter bra, men inte vi”. Men något land måste ändå gå i spetsen och säga ”OK, vi drar oss tillbaka”. Jag tror det land som vågar sig på det be-slutet kommer att få en plats i historien.

déSirée peTHruS eNgSTröM: Att bidra till att det civila samhället utvecklas i olika delar av världen borde vara väldigt viktigt. När jag var i Vietnam, t ex, så fanns det inga NGO:s överhuvudtaget. Vi har en helt annan tradition här och det bidrar ju till vår demokrati.

SVaNTe axelSSoN: Som Carin nämnde är det stora problemet, tycker jag, FN:s legi-timitet. Man kan bara se på hur våra folk-valda i Sverige har uttalat sig om FN efter

Svante axelsson Carin Norbergaleksander gabelic désirée pethrus engström

FN på 10-TaleT

”Ibland kanske man kan fundera över om FN-agendan

blir överbelastad. Ingenting tas bort men många saker läggs till och FN

ska hela tiden leverera på varje enskilt område.”


klimatförhandlingarna. ”Det är ett förle-gat system, det är kört i botten”. Sådana uttalanden får ju till effekt att det skapas andra grupper med större makt.

Så jag tror att man måste hitta något slags win-win-lösning gentemot de struk-turer som redan idag har makt. Varför skulle de släppa ifrån sig makt, det gör man ju inte frivilligt. Varför ska de tycka om FN, varför ska USA betala mer? Hur kan FN hjälpa USA? Annars blir det bara en dröm om en annan värld som vi inte kommer att få.

Just nu eroderar FN-mandatet, tycker jag, och FN blir lite av en lågstatusgrupp, samti-digt som andra grupper tar för sig. Det här måste vi verkligen våga konfrontera.

aleKSaNder gabeliC: Problemet är ju att FN måste kunna leverera och det är svårt när alla är med och det finns motstridiga intressen. Därför är det väldigt viktigt att man fortsätter jobba med reformprocessen. FN har sedan 2005 tagit steg som är bra. Det räcker inte men det är en början.

Vi var inne på att det också finns mot-stridiga intressen i själva FN-familjen. Där har man ändå tagit steg åt rätt håll: man måste samordna, man måste tänka på hel-heten, och ”deliver as one”. Ett annat fram-steg är kopplingen mellan mänskliga rät-tigheter, utveckling och säkerhet; tanken att de hänger ihop som en grundpelare.

déSirée peTHruS eNgSTröM: Ett grund-problem för FN är nog de starka ekono-miska intressen som påverkar relatio-nerna mellan olika länder. Vi startar inte krig längre för att kontrollera ett land utan vi köper upp ett land, kan man säga. Jag tror att ekonomin mer och mer blir en fråga som vi måste vara med-vetna om hur vi ska hantera. Hur ska

systemet reformeras för att skydda fattiga länder som påverkats enormt av den fi-nansiella krisen? Vi måste förstå vilka ekonomiska krafter som är igång och hur de slår.

Ett annat grundproblem, som jag var inne på tidigare, tror jag är de religiösa konflikterna, att vi inte förstår varandra. Å ena sidan kan man ju sträva efter att vi ska ha ett konsensus-tänkande, och det kanske vi kan ha längre fram. Men i dagsläget måste vi försöka få olika regioner och olika kulturer att acceptera och respektera varandra. Samtidigt som vi står fast vid att mänskliga rättigheter måste respekteras, att man inte får göra vad som helst.

CariN Norberg: Jag tror också att man vid varje given tidpunkt lätt glömmer bort vad som faktiskt har åstadkommits. Om vi ser tillbaka på 90-talet så var det ett årtionde där man tog ett antal stora konventioner, i tillägg till de konventio-ner som FN redan hade kring mänskliga rättigheter. Dessa konventioner blir det naturligtvis ingenting av förrän de har antagits av de olika ländernas egna reger-ingar, men de finns ändå där som ett slags riktlinjer.

Ibland kanske man kan fundera över om FN-agendan blir överbelastad. Ingen-ting tas bort men många saker läggs till och FN ska hela tiden leverera på varje

enskilt område. T ex har antalet fredsbe-varande FN-insatser efter 1990 ökat enormt, i förhållande till vad man gjorde tidigare. Så det är nya stora krav som ställs på FN-apparaten och den behöver förstås anpassa sig till detta.

Jag tycker Kofi Annan tog flera bra initiativ och han har också skapat en grupp av alla chefer för FN-organen som träffas regelbundet för att diskutera de här frågorna. Men sedan händer det sa-ker i omvärlden och vi är inne i en för-ändringsprocess just nu som gör att det är svårt att se riktigt hur FN ska kunna åter-vinna sin legitimitet och en tydlig syn på sin roll.

En bra sak är att USA nu också är posi-

tivt till FN och har sagt att ”vi satsar på FN, det är en väldigt viktig organisation för oss”. Men ett frågetecken är vad Kina tänker och tycker. Kina har vuxit och blivit en stor global makt men har ändå inte riktigt gått in i rollen som ansvarstagande global aktör. De har en plats i säkerhetsrådet, de agerar på väldigt många olika arenor, t ex i Köpenhamn. Men vad är det egentligen de söker och hur ser de på FN?

SVaNTe axelSSoN: När det finns nya maktstrukturer så måste man identifiera var de gemensamma behoven finns, var den gemensamma nöden finns. Så att man kommer samman, inte för att plikten säger det utan för att man vill. För det känns som att det är ganska mycket plikt och gammal

kultur. ”Vi ska vara med men egentligen fattar vi besluten någon annanstans”.

Så jag tror att man hellre skulle välja några få frågor där nöden är tydlig och där ingen kan lösa problemen själv. Och gå in på djupet med dem. Klimatfrågan är verkligen en sådan. Där är alla förlorare om inte hela världen kommer överens.

déSirée peTHruS eNgSTröM: Nu är det ju verkligen globaliseringens tidevarv och det borde kunna gå att göra FN till en organisation som har en viktig roll för globala strukturer och regleringar och där det är intressant att finnas med. Man har t ex börjat titta på hur man ska pro-fessionalisera olika FN-styrelser och det är jätteviktigt så att vi inte bara får gamla politiker som får ett uppdrag som betal-ning för lång och trogen tjänst.

aleKSaNder gabeliC: Jag tror att de stora kriserna på senare tid har visat att det

FN på 10-TaleT

”FN måste förstås leva upp till sina höga ideal. Det går inte att ha korruptionsskandaler

och sexuella övergrepp av FN-soldater.”


verkligen behövs ett fungerande interna-tionellt samfund. Samtidigt kan det också finnas nationella egenintressen som kan vara positiva, som vi var inne på tidigare, och det gäller även Kina.

Svenska FN-förbundet har ett samar-bete med det kinesiska FN-förbundet och jag känner nog att kineserna är sökande. Samtidigt måste västvärlden bestämma sig: ska vi bygga broar och försöka sam-manjämka intressen eller ska vi bara föra något slags krigståg? Där det egentligen handlar om ekonomisk hegemoni. Det vi behöver fokusera på är ju fördelarna med att samverka, från Haiti till klimatfrågan, och då måste FN bli starkare.

SVaNTe axelSSoN: Det är så lätt att det blir modevågor, nu har det t ex nästan varit lite poppis att kritisera biståndet ett tag och då gäller det verkligen att mani-festera vad som gått bra.

Jag måste säga att mycket är skitkasst i FN, det ska förändras. Samtidigt är FN livsnödvändigt. Så vi måste ha fler re-klamtal där politiker och makthavare säger att ”tack vare FN har vi löst det här”. Nu har det varit lite inne att prata ner FN och det innebär också att pengarna inte kommer dit. Vi måste ha viktiga företrä-dare som försvarar FN, annars kommer varumärket att raseras.

CariN Norberg: Du är inne på en väldigt viktig fråga. Sverige har traditionellt varit en trogen uppbackare av FN och jag tyck-er att vi ska fortsätta att vara det. Men man kan vara både uppbackare och kriti-ker. Man måste, så att säga, hela tiden vara en aktiv medlem av FN för att för-ändra organisationen så att den svarar mot de behov som finns i världen.

Men jag tycker inte att den svenska regeringen är inne på den linjen. De talar illa om FN, de talar bara om det dåliga. Jag tror att vi i Sverige behöver arbeta för att påverka vår egen regering, oberoende av vilken, så att den hela tiden är och förblir en aktiv medlem i FN och tar ansvar i FN.

aleKSaNder gabeliC: Det här tycker jag är en jätteintressant diskussion. Så som vi har drivit FN-förbundet de senaste åren har vi inte varit några FN-kramare. För man måste komma ihåg att FN är ett verk-tyg och att det finns flera miljarder män-niskor som vill att FN ska leverera mer.

Men man kan säga samma sak fast på olika sätt. Någon kan säga ”vi måste göra det här bättre” och någon annan kan säga ”det är skit”.

Sedan tycker jag också att vi behöver en helt ny generation diplomater, och det är det inte heller någon som diskuterar. Det krävs nya kunskaper, nya brobyggare och ny tvärvetenskaplig kompetens. Vi behöver också titta på hur vi för in nya svenska diplomater i FN-systemet och hur de så småningom, med sina erfaren-heter som grund, kan bidra till en sam-verkan mellan politiker och NGO:s så att vi får en ny FN-politik. FN-förbundet räcker inte till. Vi är ett forum och vi gör vad vi kan. Men det krävs en helt annan samling för att kunna ha en kvalitativ diskussion om de här utmaningarna.

Klimatfrågan kommer ju att vara helt avgörande under hela 10-talet. Hur tänker ni kring den nu efter Köpenhamn?

CariN Norberg: I samband med Köpen-hamn var det mycket rapportering kring kinesernas destruktiva roll. Nu läste jag att BASIC-gruppen – d v s Brasilien, Sydaf-rika, Indien och Kina – just har kommit överens om att de också kan leva upp till Köpenhamnsöverenskommelsen. Men de vill, så att säga, föra samtal i sin egen krets.

Från ett afrikanskt perspektiv, som är naturligt för mig att ta, så har BASIC-samarbetet upplevts som väldigt positivt. Sydafrikas president Jacob Zuma har tagit ett stort steg uppåt och framåt i och med det här samarbetet. Och det ger en känsla i Afrika att ”vi är med och bestämmer någonting”. Så jag tror inte att klimatfrågan på något sätt är död efter Köpenhamn utan att den nu lever vidare i regionala eller andra intressegrupper. Och arbetet kommer att drivas på av NGO:s och av enskilda regeringar. Så jag är rätt positiv.

SVaNTe axelSSoN: Jag är också i grunden positiv, och jag tror att kriser är bra. Kö-penhamnsmötet var en riktig kris. Men vi kan inte säga att det har gått bra, för det har inte gått bra.

Sedan finns det en tendens att tolka dåliga underlag som att FN har problem. FN hade mycket väl klarat av att nå en överenskommelse om industriländerna levererat 40 procents utsläppsminskning-

ar till 2020. Så man ska inte skylla på systemet när det är grundkonflikter om förhandlingsbud.

Sedan vill jag också säga att Sverige och EU den här gången faktiskt var väl-digt dåligt insatta i motpartens perspek-

tiv. Jag var med på många möten i Kö-penhamn där det sades om G77 att ”de obstruerar, de är dumma, de saboterar”. Men det är ungefär som när man prutar på en lägenhet; man köper inte förrän man är nöjd.

Alla G77:s reaktioner var ett uttryck för någonting men från EU:s sida tolkade man dem aldrig som att det fanns något bakomliggande budskap. I stället utgick man från att det handlade om något slags terroristliknande sabotageverksamhet. Och när man pratar i de termerna då har

man ett problem själv.Så vi har faktiskt blivit sämre på att

förstå varandra i den här globaliserade världen, och det oroar mig mest. Om vi inte löser det problemet, på djupet, så kommer vi inte heller att klara av utma-ningarna framöver.

Ska man komma framåt nu så måste man också sy ihop klimatpolitiken med fattigdomspolitiken. FN har lagt fram ett väldigt spännande förslag om ”globala garantipriser” för förnybar el för männis-

”Det har varit lite inne att prata ner FN och det innebär också

att pengarna inte kommer dit. Vi måste ha viktiga företrädare

som försvarar FN, annars kommer varumärket att raseras.”

FN på 10-TaleT


kor som inte har el. En sådan satsning skulle få människor att känna att åtgär-derna hjälper dem direkt; att det inte bara handlar om forskarnas och framtidens problem, utan att det också gäller ”mitt liv och mitt problem”. En sådan sats-ning skulle också visa Syd att en god klimatpolitik också är vägen till en snabb välfärdsutveckling.

aleKSaNder gabeliC: Man pratar ju alltid om att man ska göra om FN:s miljöprogram UNEP från ett program till ett fackorgan, men det är ingen som tar i det. Så då är frågan: vad är alternativet?

SVaNTe axelSSoN: Ja, det där handlar om FN:s muskler. Vi måste få en ny organisa-tion, tror jag, en Världsmiljöorganisation, med sanktionsmöjligheter. Det har också med status att göra. Har man inga sank-tioner då har man inte heller mandat, och då är det ingen rolig stol att sitta på. Men har man makt så får man också status.

CariN Norberg: Jag skulle vilja följa upp spåret med klimat och fattigdom. Jag tror att det är ett viktigt spår när vi talar om FN:s framtida utmaningar.

Ett problem som vi varit inne på är just Sveriges förberedelser för Köpenhamn och frågan om vilka som var med i själva processen. Jag har hört att Sverige hade 177 medlemmar i sin delegation men att ingen av dem hade tidigare erfarenhet av förhandlingar med G77-gruppen. Och har man inte någon sådan erfarenhet så hamnar man nog lätt fel.

Vilken kompetens och bakgrund som behövs för FN-förhandlingar hänger ock-så ihop med utbildningen vid våra svens-ka universitet som fortfarande är väldigt disciplinorienterad. Det är få universitet som har mer multidisciplinära, tvärve-tenskapliga synsätt och utbildningar. Det får till följd att universiteten inte riktigt har någon kapacitet att förbereda och ta fram en generation av människor som passar i ett FN-sammanhang. Människor som både har, så att säga, en geografisk kapacitet eller kompetens och en tematisk kompetens, och kanske också en admi-nistrativ och språklig kompetens.

aleKSaNder gabeliC: Ja, det verkar vara ont om aktörer som har utrymme för de

initiativ som FN så väl behöver. Därför skulle jag tycka att vi i Sverige, oavsett regering, skulle sätta oss ner – över parti-

gränser och andra gränser – och disku-tera vad vi vill med FN. Vad är vår ut-gångspunkt, och vad kan vi göra i sam-verkan med de andra nordiska länderna? Det här ska man naturligtvis även göra inom EU-familjen.

déSirée peTHruS eNgSTröM: Jag tror att FN kommer att spela en allt viktigare roll. Vi lever ju i globaliseringens tidevarv och då tror jag det blir nödvändigt men då måste också FN visa att man kan ta ledar-skapet, och att man kan samla alla olika nationer, alla olika intressen.

Sedan måste FN förstås också leva upp till sina höga ideal. Det går inte att ha korruptionsskandaler och sexuella över-grepp av FN-soldater mot barn i länder där man befinner sig för att skydda mänskliga rättigheter.

CariN Norberg: Jag hoppas också och tror på en starkare roll för FN. Det som talar för det är att vi nu, från att ha haft en ganska unipolär värld där USA haft en väldigt dominerande roll, går in i en

mycket mer multipolär värld där det är flera olika centra som spelar mot varandra. Och då finns det ingen annan organisation som kan samla de olika grupperingarna än FN, det

är där man behöver träffas för att samordna sig.Så jag är hoppfull. Men det kräver en

fortsatt reformprocess inom FN. FN måste, som sagt, leva upp till sina värde-ringar, man måste hålla sitt eget maski-neri effektivt och inte kunna anklagas för att missbrukas. Och i detta tycker jag att varje regering, varje nation, har en roll att spela: att vara en aktiv medaktör i FN. FN är ju inget för sig utan FN är summan av medlemsstaterna.

Text: AnnaLena AndrewsFoto: Ulf Bengtsson

FN på 10-TaleT

ovanstående text är en kortad och kompri-merad version av ett längre samtal som kan läsas i sin helhet på www.fn.se/samtal

”Så som vi har drivit FN-förbundet de senaste åren

har vi inte varit några FN-kramare. För man måste komma ihåg att FN är ett verktyg och att det finns flera

miljarder människor som vill att FN ska leverera mer.”


FN oCH eurädda jordeN

Tidens tand har gjort sitt med Oscar Niemeyers och Le Corbusiers ge-mensamma verk, det ljusblå huset

mellan Första Avenyn och Hudsonfloden i New York. När det stod klart 1952 framstod FN-huset, med sin enkla och sobra design, som ett föredöme av modern arkitektur och som en symbol för den nya värld som skulle uppstå ur ruinerna efter andra världskriget.

Annat är det idag: regnvatten tränger in genom taket, huset saknar ett säkert brandskydd, asbest lurar bakom kaklet och luftkonditioneringen har börjat upp-träda nyckfullt. Så nu ska FN-huset ge-nomgå en grundlig renovering, ett arbete

som kommer att pågå under fem år till priset av 14 miljarder kronor.

Tomhet och tystnad har invaderat hu-set. Under hösten och vintern har när-mare 5 000 anställda flyttat ut till tillfäl-liga arbetsplatser spridda över New York, tusentals konstverk har magasinerats och sorlet i den alltid livliga ingångshallen är borta. När allt kommer tillbaka 2014 ska världsorganisationens hus ha förvandlats till ett föredöme av miljöhänsyn. Bland annat ska energianvändningen ha mins-kat med hela 45 procent.

Renoveringen av FN:s högkvarter kan också ges en djupare innebörd och stå som symbol för de förändringar som

Förenta Nationerna genomgår. Det hand-lar om uppkomsten av nya folkrättsliga principer, ett nytt paradigm enligt många, och reformer av FN:s organisation och arbetssätt.

reSpoNSibiliTy To proTeCT – r2p– Principen om ”skyldighet att skydda” är den största framgången eftersom den är en viktig utveckling av folkrätten. Det säger Linda Nordin Thorslund, FN-för-bundets tf generalsekreterare.

Den 14 september 2009 antog general-församlingen enhälligt en resolution som innebär att varje medlemsstat är skyldig att skydda sin befolkning mot folkmord, krigsförbrytelser, etnisk rensning och brott mot mänskligheten. Om en stat inte kan eller vill leva upp till denna förplik-telse blir det internationella samfundet

Att Fn behöver förändras på många sätt är de flesta överens om. Men vilka reformprocesser pågår redan idag inom Fn? Carlos Garat, frilansjournalist, reder ut begreppen.

inre och yttre renovering av Fn

FN:s högkvarter i New york genomgår just nu en omfattande renovering under ledning av det svenska byggföretaget Skanska. Samtidigt pågår på ett annat plan, under beteckningen ”FN:s reformering”, en mödosam renovering av FN-maskineriets struktur och arbetssätt. Till och med den juridiska grund som FN-samarbetet vilar på är under revidering. Foto: FN

FN på 10-TaleT


skyldigt att agera, i första hand diploma-tiskt men ytterst även militärt. Egentligen är det internationella ansvaret större än så: omvärlden åläggs att upptäcka den hotande katastrofen i förväg och se till att den aldrig inträffar.

Principen har en lång historia bakom sig. Den formulerades utförligt för första gången 2001 av den Internationella kom-missionen om intervention och staters suveränitet (ICISS). Den ingick i Kofi Annans stora reformpaket In Larger Free-dom från mars 2005 och den finns med i slutdokumentet från världstoppmötet i september samma år. Det viktiga med Generalförsamlingens resolution är att den nya folkrättsliga normen godkändes av alla länder efter en omfattande debatt.

– R2P innebär att staternas skyldighet att skydda sina medborgare mot grova folkrättsbrott tydliggörs, säger Linda Nordin Thorslund. Resolutionen är en stor framgång därför att principen länge har varit kontroversiell.

MäNSKlig SäKerHeTStaters skyldighet att skydda ingår som en del i en större internationell debatt om mänsklig säkerhet. Begreppet tillkom i polemik med den gamla doktrinen om nationell säkerhet som gjorde gällande att stater har rätt att försvara sig inte bara mot yttre utan också mot inre hot. Det nya synsättet innebär att det är männis-kors frihet från fruktan – från förföljelse, förtryck och rättslöshet – och frihet från nöd – rätten till utveckling, ekonomisk

trygghet, hälsa och en god miljö – som bäst garanterar säkerheten och stabilite-ten i ett samhälle.

Resonemanget om mänsklig säkerhet ligger till grund för många av de reformer som FN:s organisation genomgår med större eller mindre framgång sedan 2005.

Mr-rådeTI april 2009 beslutade Obama-adminis-trationen att USA skulle söka en plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det var en tydlig kursändring i förhållande till George W Bushs bojkott mot den organisation som hade ersatt den gamla och hårt kritiserade kommissionen för mänskliga rättigheter.

Beslutet hälsades med tillfredsställelse av USA:s allierade i Europa och av MR-organisationerna. Rådet har på många sätt helt andra förutsättningar än kom-missionen när det gäller att främja res-pekten för de mänskliga rättigheterna i världen, menar Henrik Bergquist, kansli-råd och chef för arbetsgruppen för mänskliga rättigheter vid enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och trak-taträtt på UD. MR-rådet sammanträder oftare och under längre perioder, det ska vara lätt att sammankalla ett extramöte vid en allvarlig kris och alla länder ska underkastas en granskning vart fjärde år. I maj blir det Sveriges tur.

– Ändå har MR-rådet inte uppfyllt förväntningarna, säger Henrik Bergquist.

Som exempel nämner han förbrytel-serna under valet i Zimbabwe, dödsskjut-

ningar i Tibet och situationen i Iran efter det senaste valet, då MR-rådet inte har kunnat agera.

I teorin finns det en tröskel, ett mini-mum av respekt för mänskliga rättigheter, för att länder ska få väljas in i rådet.

– Men tröskeln har inte fungerat. Detta ligger till grund för en negativ trend som bl a har kommit till uttryck i resolutioner som sätter respekt för religion före ytt-randefriheten, säger Henrik Bergquist.

”oNe uN”Länge har FN:s utvecklingsbistånd kritise-rats för att vara byråkratiskt och irratio-nellt. I ett och samma land kunde 10-20 olika FN-organ vara verksamma samti-digt, vart och ett för sig utan samordning med de övriga. Främst givarländerna an-såg det vara ett stort slöseri med resurser.

Kofi Annan bemötte kritiken 1997 med förslag om att inrätta ett FN-hus och utse en samordnare i varje land. Inriktningen vidareutvecklades 2006 av en högnivåpa-nel som föreslog att all FN-verksamhet i ett land ska samlas under en chef, med en budget, ett program och ett kontor.

– Förslaget mötte politiskt motstånd från G77-länderna, som lade större vikt vid andra reformspår och som befarade att detta var ett försök från givarsamfun-det att minska sina bidrag till FN, säger Harriet Pedersen, kansliråd och chef för FN-gruppen på UD:s enhet för multilate-ralt utvecklingssamarbete. Utvägen blev att välja ut åtta pilotländer som var villiga att testa panelens förslag i praktiken.

byggnadsarbetare flyttar den japan-ska fredsklockan från sin plats vid FN:s högkvarter inför renoveringen av högkvarteret som ska pågå till 2014. bilden är från maj 2009. Fo

to: F

n/ M

ark

Garte

n

FN på 10-TaleT


– Erfarenheterna är överlag mycket positiva, även om det inte saknas problem. Det handlar om att integrera verksamhe-ten inom vitt skilda områden och det krä-ver harmonisering av administration, da-tasystem o s v, säger Harriet Pedersen.

Harriet Pedersen medger att det ibland uppstår revirstrider mellan de olika FN-organen. Men hon betonar att det också handlar om legitima farhågor från fram-för allt fackorganen som WHO, FAO m fl.

– De ser en risk att förlora sin identitet. De har alla sina speciella roller och de är uppbyggda på olika sätt. Deras mandat kommer från egna församlingar och de ska svara för sin verksamhet gentemot dem.

Snart ska One UN utvärderas formellt. Oavsett svårigheterna har pilotverksam-heten varit framgångsrik, inte minst för de åtta värdländerna som har fått en enda partner att samtala med.

FredSbyggaNdeNästan omedelbart efter världstoppmötet 2005 blev ett av mötets mera konkreta förslag verklighet. Redan i december samma år bildades FN:s fredsbyggande kommission, Peacebuilding Commission, förkortat PBC. I år ska kommissionen granskas och utvärderas, men redan nu står det klart att den inte har levt upp till de stora förväntningar som väcktes när den bildades.

När ett krig tar slut är fred ofta bara ett löfte, en hägring i framtiden. Det gäller i synnerhet vid inre konflikter och inbördes-krig. På många håll har FN varit fram-gångsrikt i att få vapnen att tystna. Men FN har också fått erfara att konflikter har blåst upp igen efter det att organisationen läm-nat landet ifråga. Ett ödelagt land där allt har blivit förstört – institutionerna, infra-strukturen, ekonomin – behöver hjälp under en längre tid innan det kan stå på egna ben. Det var utifrån dessa dyrköpta erfarenheter som fredsbyggande kommis-sionen skapades. Vid sidan av kommissio-nen bildades fredsbyggande fonden, med deltagande av biståndsgivarna, och ett stödkontor för fredsbyggande.

Kommissionen har sitt säte i New York och består av 31 medlemsländer. Den är direkt underställd både säkerhetsrådet och generalförsamlingen. Från början tog den sig an två länder, Burundi och Sierra Leone. 2008 tillkom Guinea-Bissau och Centralafrikanska Republiken.

Mycket har åstadkommits men verklig fred är fortfarande avlägsen. Burundi ska

hålla allmänna val mellan maj och juli i år. Det kommer att vara ett test på freds-byggande kommissionens arbete. Men säkerhetsläget i huvudstaden Bujumbura är prekärt och observatörer varnar för ökat våld i samband med valet.

KViNNorS räTTigHeTerFramtiden kan komma att visa att den 14 september 2009 var en betydelsefull dag för världens kvinnor. På den 63:e Gene-ralförsamlingens sista dag beslutades enhälligt att FN ska upprätta en ny insti-tution för jämställdhet, en så kallad ”gen-der entity”. Det tog nästan tre år av dis-kussioner att nå fram till detta konsen-susbeslut.

Nu tar nästa steg i arbetet vid, det av-görande steget. Medlemsländerna måste bestämma innehållet och mandatet för den nya institutionen. Det är ingen hem-lighet att ”kvinnors rättigheter” klingar olika i olika delar av världen, inte sällan även inom samma land.

De stater som har gått i spetsen för re-formen, däribland EU, vill se en samman-satt institution, med ett brett och starkt mandat. Den ska ha ansvar för att sätta upp principerna för jämställdhet och för att analysera kvinnors situation i världen, och den ska vara operativ, d v s kunna gripa in för att främja jämställdheten.

– Det finns redan ett förslag. Ett beslut kommer förmodligen senare i år, säger kanslirådet Harriet Pedersen på UD. Det är ett bra, övergripande förslag, och Sve-rige står bakom det.

– Men allt kan hända i mellanstatliga förhandlingar. Jämställdhetsfrågor är kontroversiella i många delar av världen, så vi väntar oss intressanta och bitvis tuffa diskussioner framöver.

SäKerHeTSrådeTReformen av säkerhetsrådet är FN-refor-mernas fattiga kusin. Den är också äldst i skaran: den har stått på FN:s agenda i flera decennier. Mätt i diplomaternas arbetstimmar, i debattimmar, i utred-ningsarbete, i papper och bläck är den förmodligen den dyraste reformen nå-gonsin. Ändå är säkerhetsrådsreformen den som är svårast att förverkliga.

Orsaken till svårigheterna är enkel. Sä-kerhetsrådet är folkrättens högsta säte i världen. Den som skaffar sig ett större inflytande över rådet, som de fem perma-nenta medlemmarna redan har, får möjlig-het att påverka vad som är rätt och vad

som är fel i de internationella relationerna.Å andra sidan är dagens värld inte

längre densamma som 1945. Om rådet inte förändras så att den bättre avspeglar de nya realiteterna finns det på sikt en risk att säkerhetsrådets och hela FN-sys-temets legitimitet naggas i kanten.

Mot den bakgrunden togs ett stort steg framåt i februari 2009. Efter beslut i ge-neralförsamlingen inledde medlemslän-derna regelrätta förhandlingar med det uttalade målet att komma fram till ett förslag. Till ordförande för förhandling-arna utsågs Afghanistans FN-ambassadör Zahir Tanin.

Från början har det varit starka låsning-ar i denna fråga som splittrar de mest so-lida sammanslutningar. EU har inte kun-nat enas om en gemensam ståndpunkt för att Italien och Spanien, som motsätter sig varje utvidgning av de permanenta plat-serna i rådet, motarbetar Tysklands ambi-tioner. Afrikanska Unionen kräver två permanenta platser med vetorätt och ris-kerar slitningar ifall någon medlem vacklar på den punkten.

Förhandlingarna pågår bakom lyckta dörrar och det är bara en smal rännil av information som sipprar ut. Det finns tecken på att medlemstaterna kan komma att närma sig ett franskt-brittiskt kompro-missförslag om en provisorisk lösning för de närmaste 10-15 åren, med sex eller sju nya permanenta medlemmar utan vetorätt. Efter den tiden är det tänkt att en utvärde-ringskonferens ska bestämma säkerhetsrå-dets definitiva sammansättning.

FlyTTar TillbaKaOm fem år ska FN flytta tillbaka till det ljusblå huset mellan Första Avenyn och Hudsonfloden. Det blir spännande att se vad det har blivit av det gamla huset efter renoveringen. Än mer spännande blir det att se vad det har blivit av husets gamla hyresgäst efter alla reformer.

– Det är oerhört viktigt att reformarbe-tet går vidare för att FN ska förmå ta sig an de stora utmaningar världen står inför. Men också för trovärdigheten för världs-organisationen själv, säger Linda Nordin Thorslund på FN-förbundet.

Carlos Garat

FN på 10-TaleT

läs mer på www.un.org/reform


Vad Har du För ViSioNer För WFuNa oCH deN globala FN-rörelSeN?Att WFUNA ska fortsätta fungera som en bra plattform för de nationella FN-för-bunden, så att FN-rörelsen kan fortsätta växa och utvecklas världen över. Det finns idag ungefär 100 länder som har FN-förbund, varav många fungerar väl-digt bra. Åt de starka FN-förbunden hop-pas jag WFUNA i framtiden ska kunna erbjuda bra programverksamhet och internationella kontakter in i FN-syste-met. För mindre stabila FN-förbund ska WFUNA kunna ge stöd främst via vår projektverksamhet.

Ett annat mål är också att WFUNA ska medverka till att fler FN-förbund startas världen över. Att starta nya förbund är naturligtvis en långsiktig process, men några nya förbund hoppas vi i alla fall kunna starta inom ett par år. Vi har redan idag kontakter i Botswana, Förenade Arabemiraten och Ukraina.

En vision som jag hoppas vi ska kunna förverkliga relativt snart är att utvidga WFUNA:s egen projektverksamhet. Am-bitionen är att i framtiden kunna erbjuda projekt inom FN:s alla tre huvudområ-den: Fred, säkerhet och nedrustning,

Mänskliga rättigheter samt Hållbar ut-veckling. Vi är redan klara med plane-ringen av flera projekt och hoppas kunna realisera nya projekt för alla tre områden under de kommande åren.

Var Ser du WFuNa oM FeM år, 2015?Om fem år hoppas jag att WFUNA har två starka kontor, ett i New York och ett i Genève. Jag tror att vi har minst fem eller sex relativt stora projekt inom FN:s hu-vudområden och att åtminstone 15 eller 20 nationella FN-förbund är aktivt invol-verade i olika WFUNA-projekt.

Jag hoppas också att WFUNA har ett starkt nätverk i FN-systemet. Att etablera ett stabilt nätverk jobbar vi redan idag väldigt hårt med, men det kommer nog ta minst fem år innan vi lyckas fullt ut.

Om fem år hoppas jag också att WFU-NA har en stabil och god ekonomi, och att vi till skillnad från nu får stöd från många olika källor; både regeringar, stif-telser, privata filantroper och företag.

Hur SKa Ni KuNNa FörVerKliga ViSio-NerNa? FiNNS deT Några delMål?Det viktigaste målet just nu är att komma igång med våra nya projekt. Vi är färdiga med planeringen och nu håller vi som bäst på att söka pengar för att kunna rea-lisera dem. Ett delmål är att lansera åt-

minstone två nya projekt redan nästa år. Jag hoppas att vi först och främst kom-mer att kunna lansera vårt nya klimatpro-jekt, Go Beyond, där vi kommer att för-söka samverka med Global Compact, FN:s kontaktplattform för näringslivet.

oM du Får öNSKeTäNKa liTe För de KoMMaNde åreN, Vad HoppaS du HäNder då?Den allvarligaste utmaningen för WFU-NA just nu är organisationens ekonomi. Den ekonomiska sitatuionen har gjort det betydligt svårare för WFUNA att få stöd från rika privatpersoner, vilket man fått tidigare. Om jag får önsketänka lite så vore det fint om jag och mina medarbe-tare under de kommande åren lyckas nå ut till amerikanska stiftelser och enskilda privatpersoner med information om WFUNA:s verksamhet på ett sådant sätt att det blir attraktivt för dem att ge peng-ar till organisationen. Det är svårt med fund-raising under tuffa tider som nu, men samtidigt vet vi att intresset för WFUNA och FN:s arbete är stort. Så får jag önska fritt önskar jag att WFUNA på bästa sätt lyckas tillvarata det intresset på ett konstruktivt sätt.

Text och foto: Veronica Haglund

Ekonomin största utmaningen för WFUNA

FN på 10-TaleT

FN-FÖRBUND I VÄRLDENI FN-förbundens världsfederation WFUNA (World Federation of United Nations Associations) ingår 100 FN-förbund från olika delar av världen.

bonian golmohammadi, ny chef för FN-förbundens världsfederation WFuNa, måste först och främst få ordning på organisationens ekonomi. genom att satsa på projektverksamhet inom FN:s kärnområden hoppas han attrahera nya bidragsgivare.

Svenska FN-förbundet förre

generalsekreterare, bonian

golmohammadi, tillträdde i höstas

som ny generalsekreterare för

FN-förbundens världsfederation

WFuNa (World Federation of

United Nations Associations).

Världshorisont träffade honom på

hans nya arbetsplats mitt emot

Fn-högkvarteret i new York för att

prata om framtiden för WFUnA och

den globala Fn-rörelsen.

FN oCH euräTTViS HaNdelFN-fakta aTT jobba i FN

Fortsätter på nästa sida.

Många olika yrken i FN-systemet

FN består förutom huvudorganen av en rad underorgan, fackorgan, program, kommittéer och underorganisationer som tillsammans utgör FN-systemet. Det som beskrivs i generella termer i detta fakta-blad gäller FN:s sekretariat, det vill säga högkvarteret i New York och alla regio-nala FN-kontor och kommissioner. Lik-nande förutsättningar gäller dock för FN-systemet i stort även om anställningsfor-mer och rekrytering kan skilja mellan olika FN-organ och program.

Vid sidan av sekretariatet hör FN:s ut-vecklingsprogram UNDP, FN:s barnfond UNICEF och FN:s flyktingorgan UNHCR till de största arbetsgivarna inom FN.

Som anställd i FN är du internationell tjänsteman och måste vara beredd att flytta från en tjänstgöringsort till en an-nan och att arbeta under svåra förhållan-

den. Oavsett yrkeskategori förväntas an-ställda på hög nivå behärska något annat språk förutom engelska. Arbetsspråken i sekretariatet är engelska och franska. De officiella språken i FN är arabiska, engel-ska, franska, kinesiska, ryska och spanska. Vid rekrytering ska hänsyn tas till en rätt-vis geografisk fördelning bland medlems-länderna.

FN:s generalförsamling har antagit kla-ra direktiv om att främja kvinnor vid re-krytering till sekretariatet för att få en bättre balans mellan män och kvinnor. Funktionshindrade ska ges samma möj-lighet som andra.

arbeTSoMrådeN oCH yrKeSKaTegorierDet brukar i platsannonserna finnas krav på erfarenhet eller utbildning inom något av FN:s arbetsområden. Vilka är då dessa?

Kort sagt allt som har att göra med fred och säkerhet, utveckling eller mänskliga rättigheter. För att driva alla projekt be-hövs det inte enbart specialister inom res-pektive område utan även i stor utsträck-ning folk som ansvarar för olika stödfunk-tioner som administration, ekonomi, IT, logistik, information, juridik osv.

oliKa Typer aV TjäNSTerGenerellt råder inom FN hierarki: ju mer erfarenhet och utbildning, desto högre tjänst. Något förenklat finns två typer av tjänster: ”General Staff”, som rekryteras lokalt, och ”International Professionals”, som rekryteras internationellt. De allra högsta chefspositionerna i sekretariatet är politiska och tillsätts genom utnämningar. Dit hör generalsekreteraren och underge-neralsekreterarna. Längden på kontrakten varierar beroende på tjänst och policy för respektive FN-organ.

iNTerNaTioNal proFeSSioNalSInternational Professionals är internatio-nellt rekryterad FN-personal med högre akademisk examen. Tjänsterna i sekreta-riatet är indelade i kategorierna P-1 till P-5

Fn-systemet i sin helhet sysselsätter mer än 50 000 personer över hela världen. Bland de anställda finns ekonomer, jurister, ingenjörer, datatekniker, sekreterare, assistenter, journalister, översättare, experter inom olika områden och många fler yrkesgrupper. Kraven på utbildning och erfarenhet varierar, generellt gäller dock höga krav med utbildning på lägst magisternivå och relevant yrkeserfarenhet. Men det finns även möjligheter att få in en fot för den som genomgår eller nyligen avslutat en utbildning.

en plats på praktikprogrammet på FN i New york är eftertraktad. Här skakar FN:s generalsekreterare ban Ki-moon hand med en av deltagarnaunder vintersäsongen 2009. programmet är på två månader och varje år finns tre sökbara perioder. Foto: FN//Mark garten

beroende på utbildning och yrkeserfaren-het. I toppen finns normalt två positioner, D-1 och D-2. Det förekommer också andra indelningar i FN-systemet, dock efter lik-nande principer.

Kraven på den sökande varierar men förutsätter i regel avslutad examen på lägst magisternivå och yrkeserfarenhet inom ett eller flera av FN:s arbetsområden. Merite-rande brukar vara tidigare arbete i utveck-lingsländer eller inom FN. Ofta krävs att du behärskar något av språken engelska eller franska flytande.

För att vara kvalificerad för P1/P2-tjänster måste du ha relevant akademisk examen och vara högst 32 år men behöver bara be-gränsad yrkeserfarenhet. För P3-tjänster måste du normalt, förutom akademisk exa-men, även ha minst fyra års yrkeserfarenhet och vara högst 39 år. Åldersgränserna är ett sätt att få ner en idag relativt hög medelålder bland anställda i sekretariatet.

geNeral STaFF General Staff är lokalt rekryterad FN-perso-nal som tjänstgör på ett lokalt eller regionalt FN-kontor. Tjänsterna är vanligtvis s k sup-

porttjänster – såsom administration, data-support, vaktmästeri och personaladminis-tration – och är indelade i G2-G7, baserat främst på yrkeserfarenhet. Lokalt anställda finns även inom andra delar av FN-systemet och hos olika program eller projekt som FN driver i fält.

iNTerNaTioNella KoNSulTerFN anställer även konsulter. Det handlar om specialistkompetens som upphandlas till olika uppdrag och är vanligt hos t ex FN:s utvecklingsprogram, UNDP.

SpråKrelaTerade jobbFN:s sekretariat har en resursbank med kan-didater som kan ta språkrelaterade jobb eller uppdrag såsom tolkar eller översättare. För att komma i fråga måste du ha det språk du översätter till som ditt förstaspråk, behärska engelska perfekt och ha mycket goda kun-skaper i franska och ytterligare ett av FN:s officiella språk. Du ska ha utbildning från universitet eller likvärdig skola. Det finns även jobbmöjligheter för språklärare. För samtliga dessa tjänster gäller intagningsprov.

jobb iNoM FredSbeVaraNde operaTioNerVid de fredsbevarande operationerna be-hövs, vid sidan av militär och polis som medlemsländerna bidrar med, även civil personal till allt från att övervaka mänskliga rättigheter till att sköta logistik och informa-tion. Kraven varierar men du måste vara vid mycket god hälsa och beredd att arbeta un-der svåra och ibland farliga förhållanden. FN:s jobbsajt länkar direkt till rekryterings-sidan för fredsbevarande operationer.

I Sverige arbetar Folke Bernadotteakade-min på uppdrag av UD med att bidra med civil personal till internationella fredsinsatser. Rekrytering av militär personal till den svens-ka utlandsstyrkan sköts av Försvarsmakten.

uN VoluNTeerS (FN-VoloNTärer)Idag finns det omkring 4 000 kvinnor och män med mer än 140 olika nationaliteter som årligen tjänstgör i utvecklingsländer som specialister och fältarbetare genom FN:s volontärprogram. Kandidater till pro-grammet delas in i olika kategorier bero-ende på utbildningsnivå och yrkeserfaren-het. Generellt krävs relevant erfarenhet från arbete i fält, att du är minst 25 år och har någon typ av akademisk examen.

löNer oCH FörMåNerLönenivåerna inom FN är i allmänhet fasta och baseras både på akademiska och yrkes-mässiga erfarenheter och på tjänstens nivå. För att täcka ökade levnadskostnader vid tjänstgöring utomlands finns vanligtvis olika typer av ersättningar och förmåner. För med-följande barn utgår normalt ett underhållsbi-drag samt utbildningsbidrag. Exempel på andra förmåner är betald semester, sjuklön och fria hemresor varje eller vartannat år.

Föräldraledighet finns om än begränsad jämfört med svenska förhållanden. Interna-tionellt anställda omfattas av ett sjukförsäk-ringsprogram som ska täcka vårdkostnader. Är du fast anställd eller går på längre kontrakt omfattas du normalt av FN:s pensionssystem.

går på gyMNaSieT oCH FuNderar på uNiVerSiTeTSuTbildNiNg

Vad är du verkligen intresserad av och beredd •att lägga ner din tid på?Vilka är antagningskraven? Kan du påverka •dina chanser?

Håller på Med diN uNiVerSiTeTSuTbildNiNgKolla praktikmöjligheter inom Fn. leta! leta! •leta!Blir du kvalificerad för att söka JPo-tjänst eller •liknande? sök i programguiden hos internationella pro-gramkontoret.

NyexaMiNerad uTaN yrKeSerFareNHeThur kan du skaffa dig värdefull erfarenhet? Kan-ske får du börja din karriär med praktik? Kolla efter öppningar hos sida, Forum syd, Fn:s jobb-sajt eller på hemsidorna för de olika organen och programmen. Utgå inte från att du direkt ska komma in i Fn-systemet.

VEm är dU?

en rad av FN:s organisationer och program arbetar i fält med rådgivning när det gäller jordbruk. lokala och traditionella kunskaper kompletteras med vetenskap och moderna tekniker. Foto: FN

bilaTerala biTrädaNde experTer (bbe)BBE administreras av sida och är ett utbildnings-program för yngre akademiker som vill skaffa sig erfarenhet av arbete inom det internationella ut-vecklingssamarbetet. Bilaterala biträdande experter arbetar under handledning i något av sida:s samar-betsländer. Krav är bl a minst två års relevant yr-keserfarenhet efter examen och att tidigare yrkeser-farenhet i utvecklingsländer inte får överstiga ett år. sökande får inte ha fyllt 33 år vid ansökningstillfäl-let och ska vara svensk medborgare eller inneha permanent uppehållstillstånd i sverige.

juNior proFeSSioNal oFFiCer (jpo)JPo-programmet är en möjlighet för unga akade-miker med begränsad erfarenhet att få in en fot i Fn. tjänsterna är normalt på två år och sponsras

av de unga akademikernas respektive regeringar. i sverige är det sida som rekryterar och finansierar JPo-tjänster. Efter avslutad tjänst är du inte ga-ranterad anställning, dock är det ofta ett första steg till en Fn-karriär. Krav är bl a akademisk examen motsvarande magisternivå och två till fyra års relevant yrkeserfarenhet. sökande får inte ha fyllt 33 år vid ansökningstillfället. För läkare och barnmorskor gäller 35 år, ibland även högre.

SpeCial aSSiSTaNT To THe reSideNT Coor-diNaTor (SarC) sArC är ett initiativ som startades av sida till-sammans med UndP 2006. Programmet syftar till att öka kunskapen hos svenskar som vill arbeta med Fn:s reformarbete. Maxålder är 38 år.

NeW aNd eMergiNg TaleNT iNiTiaTiVe (NeTi)nEti är en inkörsport för internationella experter till en vidare karriär inom Fn:s barnfond, UniCEF. tjänsten är på ett år och efter två månaders ut-bildning i new York blir du placerad på någon tjänstgöringsort ute i världen. nEti är främst till för dem som redan har någon form av arbetskon-trakt med Fn, även praktikanter.

uNdp lead prograMMedetta är ett chefsutvecklingsprogram på P3-nivå inom Fn:s utvecklingsprogram, UndP. Kraven på utbildning och erfarenhet är höga. Programmet är på två år och utannonseras normalt i juni/juli. Antagningsprocessen är relativt lång med både skriftliga prov och intervjuer och antalet sökande brukar ligga omkring 6 000. Maxålder är 35 år.

Rekryteringsbasen för FN är stor, 192 med-lemsländer, vilket naturligtvis gör konkur-rensen stenhård. Men det finns en rad möj-ligheter som kan tjäna som en väg in i syste-met. Det handlar dels om praktik, dels om tjänster speciellt anpassade för nyexamine-rade och för dig med begränsad yrkeserfa-renhet.

VilKeN uNiVerSiTeTSuTbildNiNg SKa jag Välja? Eftersom FN:s arbetsområden är så många går det inte att med säkerhet säga att en viss utbildning skulle bana bättre väg för en FN-karriär än någon annan. Vill du vara taktisk kan du titta närmare på kvalifikationskraven för olika tjänster, praktikplatser, program och hur antagningsproven går till och sedan matcha din utbildning efter det. Möjlighet till internationell erfarenhet kan vara en fördel liksom språkkunskaper på avancerad nivå i engelska och franska, men även något av de andra FN-språken.

Något som nämns i detta sammanhang är krav på ”studier relaterade till utveckling”.

Dit räknas enligt FN generellt medicin, eko-nomi, politik, sociologi, samhällsvetenskap, statistik, internationella relationer, juridik, teknik och IT. Detta ska dock inte ses som en checklista. Den uppmärksamme note-rade kanske att mänskliga rättigheter, som är ett av FN:s större arbetsområden, saknas här. När vi pratar om utvecklingsstudier i Sverige menar vi också något annat. Utbild-ningsvägen till en FN-karriär är alltså bred och det finns stora möjligheter för dig att välja en fil som passar dina intressen och förutsättningar.

praKTiK i FNPraktik är ett spännande sätt att få kunskap och praktisk erfarenhet och att knyta kon-takter. Ersättning utgår normalt inte utan det gäller att försöka få stipendium. Genom-gående krav är i de flesta fall pågående stu-dier på lägst magisternivå och för det mesta goda språkkunskaper i engelska och/eller franska.

Gör inte misstaget att begränsa ditt sö-kande till praktikprogrammet på FN i New

York. Praktikmöjligheter erbjuds på en rad av FN:s organ, program och organisationer och det gäller att lägga ner tid på att leta på de olika hemsidorna i FN-systemet. Praktik-programmens längd varierar, oftast mellan två till sex månader. Ett fåtal av FN:s organi-sationer har kontor i Sverige där det också kan finnas praktikmöjligheter. Skulle du inte hitta någon praktikmöjlighet inom FN, sök andra alternativ. Ett tips är Internationella programkontoret, som har information om praktik och stipendier.

geNeVa graduaTe STudy prograMProgrammet är ett alternativ till praktik och består av en rad föreläsningar av FN-exper-ter inom olika områden kombinerat med gruppstudier. Du betalar själv alla omkost-nader. Kunskaper i engelska och franska förutsätts då ingen tolkning finns. Program-met äger rum de tre första veckorna i juli och urvalet baseras på akademisk utbild-ning, motivation och geografisk spridning samt en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Du ska vara mellan 23 och 35 år.

Har uTbildNiNg oCH yrKeSerFareNHeTKolla efter JPo-tjänster, BBE-tjänster eller andra öppningar hos sida, Forum syd, Ud, Fn:s jobbsajt eller på hemsidorna för de olika organen och programmen. Kan du söka till nEti eller UndP lead Programme? är du kvalificerad för re-surspoolen hos Folke Bernadotteakademin? Kolla Un Volunteers.

är yrKeSVerKSaM oCH Vill uT oCH jobbaKolla efter öppningar på Fn:s jobbsajt och på hemsidorna för de olika organen och program-men, Un Volunteers, sida, Forum syd. Vilka möj-ligheter finns att ingå i beredskapsgrupper hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MsB)? sök i programguiden hos internationella programkontoret.

FuNderar på eN MiliTär baNaFörsvarsmakten rekryterar till utlandsstyrkan.

är egeN FöreTagareta reda på möjligheter och riktlinjer hos Fn:s Procurement division. Glöm inte kolla länklistan.

NågrA SärSkildA progrAm

Var börjar man?

jobbwww.un.org/en/employmenthttps://jobs.un.org (Fn:s jobbsajt)http://icsc.un.org/joblinks.aspwww.sida.sewww.forumsyd.orgwww.ud.se

praKTiKwww.un.org/youth (Välj: opportunities)www.un.org/esa/socdev/unyin/internships.htmwww.iaeste.org

FN-SySTeMeTwww.fn.se/fn-infowww.unsystem.orgwww.un.org/aboutun/chart_en.pdfwww.unric.org

uNiVerSiTeT/HögSKolawww.studera.nu

FöreTag (proCureMeNT)www.un.org/depts/ptd

öVrigTwww.fn.se/jobbaifnwww.unvolunteers.orgwww.programkontoret.sewww.folkebernadotteacademy.sewww.mil.se/sv/internationella-insatserwww.msb.sewww.mytellus.com

läNkAr

FN-fakta nr 1/10: att jobba i FN · text: Per Jacoby. Faktabladet kan beställas från Fn-förbundet (upp till 10 ex gratis, porto tillkommer dock).

E-post: [email protected] · telefon: 08 – 462 25 40 Webb: www.fn.se

Rekryteringsprocessen kan se olika ut i FN, men generellt gäller att tjänster utan-nonseras öppet och att vem som helst som uppfyller kraven kan söka. Ett vanligt sätt att rekrytera till ingångstjänster i FN är genom intagningsprov. Efter avklarat prov placeras du i ett register (roster) varifrån lediga platser fylls på. Detta gäller vissa typer av tjänster hos FN:s flyktingorgan (UNHCR), Världslivsmedelsprogrammet (WFP) med flera organ och program.

Ingångstjänster i sekretariatet tillsätts genom nationella uttagningsprov som hålls i ett antal länder varje år i förhål-lande till representation bland FN-an-ställda. Detta sätt att organisera proven är ett sätt att se till att alla medlemsländer finns representerade. Vanligt förekom-

mande är även olika typer av program för att slussa in yngre och välutbildade i sys-temet (se faktaruta).

NaTioNell reKryTeriNg geNoM SidaSida har en nyckelroll i Sverige vad gäller rekrytering och utbildning till internatio-nella tjänster på lägre nivåer. Man ansva-rar bl a för rekrytering av JPO:s (Junior Professional Officers) och för andra pro-gram som erbjuder möjlighet till interna-tionell karriär. UD rekryterar till högre tjänster inom FN-systemet.

Var SKa jag leTa?Då det inte finns någon samlad databas för jobb och praktik i FN går det inte att nog understryka att du måste lägga ned

mycket tid på att leta. FN-systemet består av väldigt många organ och program, alla med sina egna rekryteringsmetoder och hemsidor. Lediga internationella tjänster hittar du även hos Forum Syd, Sida och UD. Du kan inte heller utgå ifrån att du i början av din karriär direkt får jobb i FN, ofta behöver du skaffa dig erfarenhet från annat håll först.

rekrytering och ansökan

Mänskliga rättigheter är ett av FN:s största arbets-områden. på östtimor stödjer FN-missionen uNMiT den lokala polisen när det gäller att komma till rätta med våld mot särskilt utsatta grupper.

ett vanligt uppdrag för FN-volontärer är valbevak-ning. Här försöker man ta reda på om det finns grupper som inte utnyttjar sin rösträtt och varför. bilden är från ett barnhem i östtimor och persona-len ingår i FN-missionen uNMiT.

Foto: Fn/Martine Perret

Foto: Fn/Martine Perret


THS • Åkeshovsvägen 29 • 168 39 Bromma Tel 08-564 357 00 • www.ths.se • [email protected]

Teologiska högskolan Stockholm (THS)

Kunskap och utbyte av erfarenheter är en förutsättning för att värna om mänskliga rättigheter (MR). THS har varit föregångare och ligger alltid i framkant vad gäller utbildning och forskning inom mänskliga rättigheter.

Masterprogram Kandidatprogram Fristående kurserNätkurserUppdragsutbildning

Utbildning i mänskliga rättigheter:

Öppet Hus den 20 mars -09

Mänskliga rättigheter

“What’s wrong with the

united Nations and how to fix it”

är titeln på en bok av den

amerikanske professorn och

Fn-experten thomas G Weiss.

Den grundläggande orsaken till FN:s tillkortakommanden, me-nar Weiss, är nationalstaternas

starka ställning. I en alltmer globaliserad värld blir detta alltmer problematiskt – särskilt som mänsklighetens största ut-maningar är av det slag att de måste han-teras på det globala planet. Den natio-nella suveräniteten, menar Weiss, ”är en kronisk åkomma för FN och kanske en dödlig sjukdom för planeten”.

Weiss listar fyra breda områden där åtgärder kan och bör sättas in för att FN ska bli en starkare och mer effektiv orga-nisation.

För det första måste termen ”nationellt intresse” omdefinieras och statssuveräni-teten måste på olika sätt pressas tillbaka i betydelse. Ett exempel som visar att detta faktiskt är möjligt är utvecklingen av be-greppet skyldighet att skydda (responsibi-lity to protect, ”R2P”) som kortfattat inne-bär att det i situationer av storskaligt våld mot civila kan vara viktigare att skydda människor än att ta hänsyn till staters suveränitet. R2P är ett gott exempel på den typ av lösningar som måste till för att föra utvecklingen framåt, menar Weiss.

För det andra måste nya allianser byg-gas och gamla block – som Nord och Syd

– brytas upp, menar han vidare. Exempel på frågor där helt nya konstellationer av stater och aktörer gått samman är kam-panjen mot landminor och etableringen av Internationella brottmålsdomstolen, ICC . I båda fallen har framgång nåtts i svåra sakfrågor just på grund av att de invanda blockgränserna förkastats, häv-dar Weiss.

För det tredje måste FN-systemet ”cen-traliseras och konsolideras”. FN måste bli mindre fragmenterat och dra mer åt sam-ma håll. Makt måste flyttas från de olika separata organen till en starkare central organisation. Bretton Woods-institutio-nerna, t ex, tillhör formellt FN-systemet men står i praktiken helt utanför. De be-höver knytas närmare FN. En stående militär snabbinsatsstyrka till FN:s förfo-gande skulle behövas och mer centralise-ring behövs vid hanteringen av olika ka-tastrofer.

För det fjärde måste rutiner förändras och satsningar genomföras så att perso-nalstyrkan vid FN:s sekretariat vitaliseras. Ett grundläggande krav måste vara att kompetens ska vara den främsta grunden för rekrytering till olika tjänster. Tidsbe-gränsade förordnanden och rotation kan behövas på en del områden. Vissa funk-tioner behöver skyddas från påtryckning-ar av regeringar.

Boken, utgiven av Polity Press, rekom-menderas till alla som söker fördjupad kunskap om FN:s förutsättningar och problem i dag och i morgon.

AnnaLena Andrews

rättelse och förtydligande

I intervjun med Hans Blix i förra numret av Världshorisont sägs att kärnkraft

genererar ca 50 procent av världens elek-tricitet. Rätt siffra ska vara ca 50 procent av Sveriges och ca 15 procent av världens elektricitet.

Blix säger också i intervjun att kärn-kraft inte genererar någon koldioxid, ett uttalande som väckt frågor. ”Man kan nog säga att kärnkraftsverkens el-genere-ring sker utan att ge upphov till koldiox-idutsläpp. Däremot ger byggandet av kärnkraftverk – liksom byggandet av vindkraftverk och andra anläggningar – självklart upphov till koldioxidutsläpp, t ex vid tillverkning av materiel och vid transporter. Men allt detta är obetydligt i jämförelse med de mängder koldioxid som uppstår vid förbränning av kol, olja och gas”, förtydligar Blix.

recensionFN:s fel och hur de ska fixas

FN på 10-TaleT


Svenska FN-förbundet har under flera år, som många andra organisa-tioner, fått statliga informationsbi-

drag ur biståndsbudgeten. I FN-förbun-dets fall har bidragen de senaste åren legat på omkring 4 miljoner kr årligen, pengar som har finansierat merparten av verksamheten inom kampanjerna Röj-en-mina och Skolmat blir kunskap, samt stora delar av förbundets arbete med FN:s millenniedeklaration.

Sedan 2008 är det Forum Syd som tar emot och hanterar FN-förbundets ansök-ningar. Redan i höstas kom signaler från Forum Syd om att stora nedskärningar var på gång. Preliminärt uppskattade man att FN-förbundets informationsan-slag, som 2009 låg på 3,9 miljoner kr, skulle skäras ner till 1,8 miljoner för 2010.

STor CHoCKChocken blev därför stor när FN-förbun-det i slutet av januari fick besked om att Forum Syd beslutat dra ner anslaget till 820 000 kr.

– Det här är en drastisk nedskärning. Det innebär en minskning av vårt anslag

med 79 procent. I reda pengar handlar det om en minskning på över 3 miljoner kronor, säger FN-förbundets tf generalse-kreterare Linda Nordin Thorslund.

Förbundets ansökan för informations-aktiviteter på området fred, säkerhet och nedrustning har helt avstyrkts. I prakti-ken innebär det att det inte finns några pengar alls till verksamhet inom Röj-en-mina. Diskussioner pågår för närvarande om vad detta får för konsekvenser. Klart är att designtävlingen för gymnasieelever måste ställas in. Sommarens upplaga av den stora fotbollscupen i Enköping, Glo-Ball Cup, hoppas förbundet kunna ge-nomföra med hjälp av extern finansie-ring. Sannolikt är dock att kampanjen börjar fasas ut för att så småningom läg-gas ner helt.

Personalmässigt innebär nedskärning-en en minskning på kampanjsidan från tre till en tjänst. Jonas Nyström, som för-ra året övergick till en tjänst som övergri-pande kampanjansvarig på FN-förbun-det, blir därmed tills vidare den enda personen som kommer att jobba med kampanjer. Eftersom pengar beviljats till

utveckling och fattigdomsbekämpning kommer skolmatskampanjen att kunna drivas vidare. Informationsarbetet kring FN:s millenniemål kommer också att fort-sätta, om än på en lägre ambitionsnivå än tidigare.

iNgeN FörKlariNgLinda Nordin Thorslund ställer sig frå-gande till varför just FN-förbundet drab-bas så hårt.

– Den enda förklaring som Forum Syd ger är att de fått mindre pengar från Sida för informationsarbetet. Det finns inga anmärkningar mot vår verksamhet. Tvärtom har vi på punkt efter punkt leve-rerat det som krävts och också fått myck-et beröm för vårt arbete.

– Hela biståndsdebatten handlar ju just nu om kvalitet och relevans och att man ska kunna visa på resultat. FN-förbundet gör allt detta, och vi gör det bra. Därför är vi bestörta över att Forum Syd väljer att skära så mycket på just oss, säger hon.

Att Röj-en-mina måste avvecklas ska dock inte ses som en katastrof, menar hon.

– Vi har haft den i åtta år, vilket är lång tid för en kampanj. Det kan vara dags att summera allt bra som vi gjort inom ra-men för den och fokusera på vilka nya kampanjer och projekt vi ska driva, och att hitta finansiering för det, säger Linda Nordin Thorslund.

AnnaLena Andrews

Chockbesked från Forum syd:anslag till FN-förbundet minskar med 79 procent

42 000 kronor – så mycket hoppas Paula Eklund få in till Fn:s arbete mot personminor genom att springa stockholm Marathon.

Den 5 juni är det dags för Stockholm Marathon. En av årets deltagare är kom-munikatören och bloggaren Paula Ek-

lund, 33 år. Paula springer maran för för-sta gången i sitt liv och hon har ett sär-skilt syfte: att uppmärksamma de tusen-tals människor som drabbas av person-minor varje år.

– Jag är verkligen ingen elitidrottare. Men jag har mina armar och ben i behåll. Det är något som vi som bor i Sverige gärna tar för självklart. Men i omkring 70 länder skadas och dödas barn och vuxna dagligen av landminor. Det vill jag bidra till att motverka, säger Paula.

Varje timme drabbas en civilperson av en landmina. Det blir 10 000 lemlästade

paula springer för livet

Foto: tobias Eklund

de informationsbidrag som Fn-förbundet får via Forum syd skärs ner kraftigt i år. Beslutet drabbar främst verksamheten inom röj-en-mina som på sikt kommer att avvecklas.


Jordbävningen i Haiti den 12 januari är en av de värsta naturkatastrofer som drabbat mänskligheten i modern tid.

Vid denna tidnings pressläggning i mit-ten av februari var omfattningen av kata-strofen fortfarande svår att bedöma. Den officiella dödssiffran var uppe i 230 000 och enligt Haitis regering väntades den stiga ytterligare. Det placerar jordbävning-en på samma nivå som tsunamin den 26 december 2004 då mellan 225 000 och 300 000 människor miste livet.

Vidare uppskattades omkring 300 000 haitier vara skadade. För många av dem är situationen allvarlig eftersom dåliga sanitära förhållanden och brist på vård gjort att de utvecklat svåra infektioner. I många fall tvingas de febrilt arbetande läkarlagen att amputera armar och ben.

De allmänt svåra förhållandena gjorde dessutom att antalet dödsfall till följd av diaréer, luftvägsinfektioner och undernäring ökade, speciellt bland de minsta barnen.

orKaNSäSoNgVid en presskonferens den 8 februari betonade Kim Bolduc, biträdande chef för FN-missionen i Haiti, MINUSTAH, att den annalkande orkansäsongen nu också måste tas med i planeringen av insat-serna. Av de omkring en miljon männis-kor som bedömdes vara hemlösa hade omkring en fjärdedel försetts med tält eller plastmaterial för att bygga enkla regnskydd.

Ett annat brådskande och stort problem, uppgav hon, är bristen på toaletter. En-dast fem procent av de behövande hade fått hjälp med latriner.

Distributionen av mat och vatten till omkring två miljoner behövande fortsät-ter att vara en stor utmaning.

Att Haiti är ett av världens fattigaste länder har bidragit till katastrofens om-fattning. Undermålig infrastruktur, dåliga byggkonstruktioner, en lång historia av diktatur och vanskötsel samt en nästan total avsaknad av krisberedskap har gjort landet särskilt sårbart.

Efter några veckor med akuta katastrof-insatser börjar diskussionen om långsiktig återuppbyggnad bli allt viktigare. FN och andra aktörer förbereder sig nu för ett långvarigt engagemang i Haiti och i den processen måste man inte bara återupp-bygga landet utan även bygga ett bättre fungerande land, menar bedömare. Det gäller både på det materiella området men också i fråga om t ex folkligt infly-tande och demokratiska strukturer.

HårT Slag MoT FNJordbävningen slog också hårt mot FN. 94 FN-anställda hade bekräftats döda och ytterligare åtta saknades fortfarande i mitten av februari. Det gör katastrofen till den mest omfattande i världsorganisatio-nens historia.

Omkring hälften av de döda FN-med-arbetarna var civila tjänstemän vid FN-

missionen MINUSTAH. De flesta andra var militär och polisiär personal vid mis-sionen. Bland de döda återfanns också FN:s två högsta chefer i Haiti, Hédi Anna-bi och Luiz Carlos da Costa. Ytterligare dussintals FN-anställda har skadats.

Svenska FN-förbundet startade direkt efter jordbävningen en katastrofinsam-ling. Vid denna tidnings pressläggning hade flera hundra tusen kronor samlats in, pengar som slussas vidare till FN:s matprogram WFP och dess katastrofin-sats i Haiti.

AnnaLena Andrews

människor per år. Minor drabbar urskilj-ningslöst och oåterkalleligt. Den svåra situationen för minskadade har blivit en drivkraft för Paula i hennes uppladdning inför Stockholm Marathon.

Inför loppet bjuder hon ut sina 42 kilo-meter till försäljning för 1000 kronor vardera. Pengarna går till FN-förbundets kampanj Röj-en-mina. Tusen kronor räcker till en enkel benprotes eller för att minröja 100 kvadratmeter väg eller åker-mark, som annars får ligga obrukbar.

Hur ska du få plats med 42 företags-namn på kläderna?

– Jag ska skapa en ”bastkjol” med en bred resår och 42 remsor, ca 4 gånger 50 cm, där varje företagsnamn/logga står.

– Jag kommer stolt att bära namnet på varje kilometersponsor under Stockholm Marathon, säger Paula, som själv har köpt loppets allra sista kilometer genom en tusenlapp till FN-förbundets 90-konto.

Jonas Nyström, kampanjansvarig på Svenska FN-förbundet, välkomnar Paulas initiativ. – FN är i ständig resursbrist och organisationen behöver alla bidrag som den kan få. Vi är oerhört tacksamma för Paulas insats, säger han.

Jordbävningen i haiti en av de största katastroferna i modern tid

Vill du ge ett bidrag? Sätt in valfri summa på pg nr 90 00 79-5. Skriv ”Haiti” i meddelanderaden.

en sorgsen och uppgiven ban Ki-moon vid resterna av FN:s högkvarter i port-au-prince, Haiti, där omkring hundra FN-anställda omkommit.

Foto: Fn/Marco dorm

ino

Vill du stödja Paula och Fn:s arbete mot landminor? sätt in tusen kronor på Fn-förbundets PG 90 00 79-5 eller BG 900-0795. Märk inbetalningen ”röj-en-mina-maraton”. Alla bidragsgivare kommer att synas under stockholm Marathon den 5 juni och på Paulas blogg www.lazyrunner.se.


En politisk överenskommelse som

saknar legal status och ser ut att leda

till 3,5 graders global uppvärmning.

det var det magra resultatet av

CoP15, det stora klimatmötet i

Köpenhamn i december. nu står

hoppet till att ett bindande avtal

om utsläppsminskningar ska kunna

undertecknas i Mexiko i slutet av 2010.

Förväntningarna på klimattoppmö-tet COP15 i Köpenhamn i decem-ber var mycket högt ställda. Det

var där och då det historiska avtalet skul-le undertecknas som räddar världen från farlig klimatförändring. Att 119 stats- och regeringschefer – fler än vid något tidi-gare möte – anmält sin närvaro minskade inte pressen.

Med så stora förväntningar blev fallet desto tyngre. Efter två veckors förhand-lingar stod det klart att världens länder inte lyckats enas om något nytt avtal. De lycka-des inte ens enas om den 2,5 sidor långa överenskommelse – The Copenhagen Ac-cord – som förhandlades fram av 25 stats- och regeringschefer under mötets sista natt. De så kallade Alba-länderna – ett tiotal latinamerikanska och karibiska länder med Venezuela i spetsen – blockerade tillsam-mans med Sudan och Tuvalu överenskom-melsen, som därmed bara kunde ”noteras” av mötet.

Sudans motiv var att ”Afrika tillfrågas om att underteckna en självmordspakt” och jämförde med judeförintelsen i Europa, något som fördömdes av många parter. De flesta länder ansåg dock att överenskom-melsen var bättre än ingenting och östaten Maldivernas representant vädjade: ”Jag förstår oppositionens poäng men snälla, vi vill överleva, så hjälp oss snälla att hålla detta dokument levande. Det är många länder som behöver detta dokument”.

I överenskommelsen nämns målet om högst två graders uppvärmning och att stora – dock ej siffersatta – utsläpps-minskningar krävs för att nå det. Där finns löften om en kortsiktig finansiering av omställning och anpassning i utveck-lingsländer på 30 miljarder dollar åren 2010-2012 och på 100 miljarder årligen från 2020. Det kan jämföras med rappor-ter från FN och Världsbanken som bedö-mer finansieringsbehovet till 500-600 miljarder dollar per år. Finansieringen ska ske från en rad olika källor och en ”väsentlig del” ska kanaliseras genom Copenhagen Green Climate Fund som etableras i överenskommelsen.

redd-MeKaNiSMDär nämns även behovet av en REDD-

mekanism för att minska skogsskövlingen och av en mekanism för teknologiöverfö-ring. Till överenskommelsen finns även två bilagor som senast den 31 januari skulle fyllas med i-ländernas utsläpps-minskningsmål och utvecklingsländernas

Klimattoppmötet

Svag överenskommelse resultatet i Köpenhamn

Frågan om hur världens ledare ska kunna stoppa den globala uppvärmningen förblir obesvarad efter klimattoppmötet och förhandlingarna om ett nytt globalt klimatavtal fortsätter. bilden är från konferenssalen vid bella Center i Köpenhamn. Foto: FN/Mark garten


åtgärder för att begränsa utsläppen.Kompletteringen på januaris sista dag

bjöd dock inte på några överraskningar. De mål som rapporterades in var desam-ma som hade presenterats inför eller un-der Köpenhamnsmötet. Exempelvis lovar EU att minska utsläppen med 20 procent till 2020 (jämfört med 1990) men höjer till 30 procent om andra industriländer gör jämförbara åtagande. USA ska mins-ka med 17 procent till 2020 (jämfört med 2005), Kina minskar sin koldioxidintensi-tet – alltså utsläpp per producerad BNP-enhet – med 40-45 procent till 2020 (jämfört med 2005) och Indien minskar sin intensitet med 20-25 procent under samma period.

Alla stora utsläpparländer har gjort åtaganden, men de är ännu för klena för att tvågradersmålet ska nås. Enligt det vetenskapliga projektet Climate Action Tracker leder de sammanlagda buden till en koldioxidhalt på över 650 ppm år 2100 och en temperaturhöjning på omkring 3,5 grader (se www.climateactiontracker.org).

”aVSiKTSFörKlariNg”Köpenhamnsöverenskommelsen är ”ett slags avsiktsförklaring, ingredienserna till en framtida arkitektur”, sade klimatkon-ventionens sekreterare Yvo de Boer på sin sista presskonferens i Köpenhamn. Trots att den ännu är icke-bindande utgår han från att den kommer att ligga till grund för de kommande förhandlingarna och att ett nytt försök att sluta ett bindande avtal kommer att göras vid COP16 i Mex-iko i slutet av 2010.

Trots att COP15 ”inte var någon full-ständig framgång”, enligt de Boer, har

ändå tre viktiga resultat åstadkommits. För det första lyftes klimatfrågan upp till högsta politiska nivå, för det andra åter-speglar Köpenhamnsöverenskommelsen en politisk konsensus kring behovet av långsiktiga åtgärder mot klimathotet och för det tredje, och lite i skymundan, nåd-de de mer tekniska förhandlingarna om klimatåtgärdernas framtida implemente-ring väldigt långt.

KiNa peKaS uTMånga har fått klä skott för misslyckan-det i Köpenhamn. Kina har pekats ut, bl a av Mark Lynas, författare och delegat för Maldiverna. Han hävdar att Kina block-erade siffror om utsläppsminskningar, både globalt och enbart för industrilän-der, så att det magra resultatet skulle kun-na skyllas på USA.

Påståendena tillbakavisas av Kina och även av exempelvis Europarådets sam-mankallande för klimatfrågor, John Pres-cott, som menar att USA inte kan skylla på Kina så länge USA:s utsläpp per capita ligger skyhögt över Kinas.

En uppenbar slutsats är att värdlandet Danmark och EU:s ordförandeland Sve-rige missbedömde utvecklingsländernas kampvilja i fråga om att behålla Kyoto-protokollet, vilket har kritiserats av bl a Naturskyddsföreningen och tidigare mil-jöministern Lena Sommestad (S). Den dagordning som alla världens länder enades om på Bali 2007 slog fast att kli-matförhandlingarna ska föras i två spår. Dels under Kyotoprotokollet, som är det enda ramverket för bindande åtaganden om utsläppsminskningar, dels direkt un-der klimatkonventionen, eftersom bl a

USA inte har ratificerat protokollet. Ut-vecklingsländerna har värnat om Kyoto-protokollet eftersom det slår fast att indu-striländerna är skyldiga att ”gå före”.

I september 2009 valde dock Danmark och EU att inte längre förespråka för-handlingar under protokollet eftersom de bedömde att USA inte skulle gå med på ett sådant avtal. Men u-landsgruppen G77 och Kina motsatte sig hela tiden försöken att slå ihop de två spåren till ett. Inte förrän G77 blockerat förhandling-arna i Köpenhamn i ett dygn gav värdlan-det upp. Då återstod alltför lite tid för att kunna enas om textförslag att överlämna till mötets högnivå-del, de 119 stats- och regeringscheferna som börjat anlända för att ta över slutförhandlingen.

Rikard WarleniusArtikelförfattaren är journalist och författare till

boken Vägen till Köpenhamn.

enligt det vetenskapliga projektet Climate Action Tracker leder de bud som olika länder hittills lagt till en höjning av världens medeltemperatur på omkring 3,5 grader.

…och så här gick det på klimatmötet i Täby

Förhandlingar, frågor och förhoppningar. Parallellt med klimattoppmötet i Köpenhamn spelade eleverna på täby Enskilda Gymnasium upp sin egen version av mötet. Under två dagar av rollspel fick de känna jordklotets tyngd i sina händer.

På morgonen den 15 december låg ett svagt sorl i luften i den stora salen på Täby Park Hotell. Det var elever från Täby Enskilda Gymnasium som samlats

för att, samtidigt som klimatförhandling-arna som bäst pågick i Köpenhamn, framföra en simulering av dessa. Syftet var att rollspelet skulle ge insikt i hur FN som organisation fungerar och hur arbe-tet med globala frågor kan se ut.

Mötet inleddes efter en stunds väntan med ett anförande av Börje Wallberg, som arbetat med utvecklingsfrågor sedan 60-talet, varpå delegater från olika länder i tur och ordning intog scenen för att framföra sina öppningstal. Förutom de 27 deltagande länderna fanns även organisa-

elever vid Täby enskilda gymnasium agerade delegater när skolan i december arrangerade sin egen version av Cop15. Till skillnad från sina ”kollegor” i Köpenhamn lyckades de enas om flera avtal.

Foto: Michaela necander

°C

+2

+1

+3

+4

+5

0

+2.8

+4.3+3.5


tioner som Climate Justice Now och Naturskyddsföreningen närvarande.

debaTT KriNg aNSVareTDet stod snart klart att en betydande del av debatten skulle komma att kretsa kring vem som egentligen bör bära ansvaret för vår krisande planet. Utvecklingsländerna pekade på vikten av att de rikare länderna tar på sig en ledarroll i bekämpningen av växthuseffekten eftersom det är dessa länder som försatt världen i det kritiska läge den befinner sig i.

– Utvecklingsländer måste få utvecklas, menade en kinesisk representant.

Flera av industriländerna, med ameri-kanska delegater i spetsen, hävdade å sin sida att kakan bör delas lika mellan alla länder, oberoende av tidigare utsläpps-mängder, för att den ekonomiska konkur-rensen inte ska snedvridas. USA profile-rade sig även som motståndare till alla former av bindande avtal med motive-ringen att man hellre såg strävan mot ”samförstånd” än ”tvång”.

SKarpT ljuSGnabbet om ansvar blev dock satt i skarpt ljus då turen att tala kom till Samoa och Maldiverna – två länder som kommer att gå en drunkningsdöd till mötes om tem-peraturökningen fortsätter. Försedda med cyklop och snorklar lyckades Samoas delegater med sin blotta närvaro göra hotet konkret. Maldiverna betonade att vårt klimat inte är en framtidsfråga utan en samtidsfråga och lyfte fram vikten av att världens länder enas under ett gemen-samt avtal.

Då och då blev stämningen mellan de debatterade länderna hätsk och general-

församlingens ordförande fick påminna delegaterna om att hålla en diplomatisk ton.

Men nog märktes en viss framåtrörelse i förhandlingarna, trots tvistefrågor och oenigheter. Australien, med högst utsläpp av växthusgaser per capita, var vid mötets början endast berett att sänka utsläppen med 5-15 procent men gjorde en kovänd-ning och höjde siffrorna till 60 procent.

– Vi vill komma fram till ett gemen-samt beslut som gynnar oss alla, deklare-rade en av landets delegater.

Under mötets andra dag kunde slutligen fem avtal röstas igenom. Utsläppsminsk-ningar, flexibla mekanismer, millenniemå-len och miljön, finansiering av forskning samt människans anpassning i vardagen var de områden som avtalen berörde. Kina skrev bl a under på att rejält minska sitt kolkraftsanvändande, medan EU lovade att reducera utsläppen av växthusgaser med 20 procent till år 2020.

Vidare kunde de samlade länderna enas om att, som det uttrycktes i ett av avtalen, ”bistå mindre ekonomiskt ut-vecklade länder med alternativa energi-källor för att avveckla användningen av fossila bränslen”.

bäSTa KoSTyMEfter en kortare prisutdelning, där elever uppmärksammades för bl a bästa kostym och största engagemang, kunde två dagar av tal, debatter och omröstningar avslu-tas. Många av deltagarna upplevde att de fått bättre koll på klimatfrågan och roll-spelet som form tycktes vara ett välkom-met grepp.

– Roligast var att höra alla öppningstal, tyckte en elev.

En smula paradoxalt kändes dock det faktum att lunchen som serverades under båda dessa dagar av klimattema bestod av kött; ena dagen stek, andra dagen julbor-dets traditionella animaliefrossa. Det är tydligt att det ofta är långt från ord till handling. Men första steget är alltid att uppmärksamma. Det andra är att förändra.

Elin Engblom

o’Ampil snart helt fritt från minorI mer än 20 år har människorna i den kambojanska byn O’Ampil levt med det ständiga hotet om minexplosioner. Flera människor och djur har dödats och ska-dats under åren och bördig åkermark har legat obrukad p g a minor.

Nu har livet i byn börjat normaliseras tack vare pengar från FN-förbundets kampanj Röj-en-mina. Tre minfält är redan helt röjda och före sommaren räk-nar minröjarna från Cambodian Mine Action Center (CMAC) att byn ska vara helt fri från minor.

Ett av de röjda fälten har styckats upp och delats ut till de fattigaste familjerna som haft minst mark. En del röjd mark kommer även att delas ut till återvän-dande flyktingar.

Totalt har Röj-en-mina bidragit med närmare 800 000 kronor till minröjning-en i O’Ampil. Alla pengar från förra årets GloBall Cup har t ex gått till projektet. Byborna är mycket tacksamma över stö-det från Sverige som givit dem nytt hopp om en ljusare och lättare framtid. Att få mer odlingsbar mark har stor betydelse för byn men man hoppas även kunna anlägga en damm på de röjda ytorna. Många i byn har benproteser efter mino-lyckor. En av dem är Sin Wet som berät-tar att han trampat på minor två gånger.

– Den första gången var 1995, den andra 1999. Det var synd att det var min friska fot som trampade på den andra minan, säger han och visar sina två ben-proteser.

Sin Wet är gift och har åtta barn. Han försörjer sin familj genom att odla ris och grönsaker.

– Det är svårt att arbeta på fälten med de här benen, men det går, säger han.

informella förhandlingar i korridoren är ett viktigt inslag vid alla FN-möten. personerna på bilden (från vänster till höger) är amina lebbad, Sara gerendas och josefin uggla.

Foto: Viveca Wahlberg

Både skribenten och de två fotograferna är elever vid täby Enskilda Gymnasium, som är en Fn-skola. rollspelet som texten handlar om har tagits fram av Fn-för-bundet i samarbete med Plan sverige och Globala Gymnasiet. se www.fn.se/skola

Foto: Jonas nyström

åttabarnsfadern Sin Wet har trampat på minor vid två tillfällen och överlevt, men han har förlorat båda benen.


strax före jul anställdes för första gången en insamlingsansvarig på Fn-förbundet. Jobbet gick till Ulrika lehmann, som tror att förbundet har stor potential som insamlingsorganisation.

Vi tigger inte pengar – vi ger män-niskor möjlighet att bidra till en bättre värld! Det säger Ulrika

Lehmann, 37, som nyligen anställts som Svenska FN-förbundets första insamlings-ansvarige. Att insamling ibland utmålas som något fult och negativt, en form av tiggeri, gör henne arg.

– Det är inte schysst mot alla de män-niskor som har valt att göra en insats genom att bidra med pengar. De regel-bundna givarna är otroligt viktiga för alla organisationer. Man får betänka att utan insamling skulle FN-förbundet inte kun-na stödja de projekt runt om i världen som man stödjer idag, som gjort att tu-sentals barn i Etiopien och Kambodja får skolmat och att minfält röjts på olika platser, säger hon.

– Jag tror att det håller på att ske en förändring i folks attityder och att man förstår allt mer varför insamling är viktigt och nödvändigt. Men man stöter fortfa-rande på en del personer som tycker att det är tiggeri när en organisation skickar ut ett insamlingsbrev.

började 2002FN-förbundet började med insamling i liten skala när kampanjen Röj-en-mina lanserades 2002. Ett par år senare bildade förbundet en stiftelse, FN-fonden, för att

underlätta ansökningen om ett s k 90-konto. 90-konton får användas för insam-lingar bland allmänheten och står under särskild kontroll av Svensk Insamlings-kontroll.

Sedan dess har insamlingsverksamhe-ten långsamt vuxit och det senaste året har förbundet fått in ca 2,1 miljoner kro-nor. Merparten av de insamlade medlen har hittills gått till förbundets två stora kampanjer, Röj-en-mina och Skolmat blir kunskap, men ett fåtal andra insamlingar har också genomförts, t ex i samband med att cyklonen Nargis ödelade stora delar av Burma 2008.

Bara några veckor in på Ulrikas an-ställning på FN-förbundet inträffade en annan och mycket omfattande katastrof – jordbävningen i Haiti. FN-förbundet beslutade direkt att öppna sitt 90-konto för Haiti och vid denna tidnings press-läggning hade hela 420 000 kronor sam-lats in. Pengarna slussas vidare till FN:s livsmedelsprogram, WFP, och dess arbete med att hjälpa katastrofens offer. (Läs mer om Haiti på sid 23.)

både För- oCH NaCKdelarKopplingen till FN innebär både för- och nackdelar för FN-förbundet, menar Ul-rika. Å ena sidan är FN ett stort och starkt ”varumärke” som privatpersoner känner till och som företag gärna vill associeras med. Å andra sidan tror många att ”FN är en stor koloss som har massor med pengar”. Att nå ut till all-mänheten med budskapet att pengar behövs till olika FN-projekt är därför en utmaning. En annan utmaning kan vara

att alla pengar som FN-förbundet samlar in slussas vidare till olika FN-projekt medan stora och etablerade insamlings-organisationer, som Röda korset eller Rädda Barnen, har egen fältverksamhet som pengarna går till.

– Man ska också ha klart för sig att FN-förbundet är en liten insamlingsorga-nisation som inte jobbat med insamling så länge. Därför är det inte heller så känt bland allmänheten att vi samlar in peng-ar. Så bara att nå ut med den informatio-nen är ett hinder som måste övervinnas, säger Ulrika Lehmann.

SaMordNa oCH uTVeCKlaUlrika Lehmann kommer närmast från en tjänst som insamlingsansvarig på Afri-kagrupperna. Dessförinnan jobbade hon två år i Afghanistan för Svenska Afgha-nistankommittén och innan det sex år på Unicef i Sverige.

Hennes uppdrag på FN-förbundet blir dels att samordna insamlingsaktivite-terna, som hittills legat på flera olika per-soner, dels att utveckla insamlingsarbetet – hitta nya målgrupper, nya metoder etc – och dels att jobba med en långsiktig insamlingsstrategi för förbundet.

AnnaLena Andrews

Ulrika först som insamlingsansvarig på FN-förbundet

jordbävningskatastrofen i Haiti har gjort att ulrika leh-mann, ny insamlingsansvarig på FN-förbundet, har fått göra

en rivstart på sitt nya jobb. Haiti är den mest omfattande katastrofinsamling som förbundet varit engagerat i.

Fn-förbundets insamlingskonto har

pg nr 90 00 79-5

Foto: Annalena Andrews

NoTera


beSöK FråN burKiNa FaSoUnder hösten hade Ystad-Österlens FN-förening besök av borgmästaren i Yaho, Zounkata Tuina. På en Internationell afton fick över 70 deltagare lyssna till hur FN:s millenniemål omsätts i praktiken i Burkina Faso. Zounkata som inbjudits av FN-förbundet besökte ett tiotal fören-ingar och skolor i Skåne, på västkusten och i Stockholm.

barNKoNVeNTioNSpriS Till parTille FN-FöreNiNg oCH rädda barNeNPartille kommuns nyinstiftade barnkon-ventionspris 2009 gick till Partille FN-förening och Rädda Barnen i Partille. Priset delades ut av kommunfullmäktiges ordförande Marianne Sjögren i samband

med kommunens firande av barnkonven-tionen på Partille Kulturum lördagen den 21 november 2009.

De båda föreningarna fick priset för sin ”förmåga att genom ett långt och troget arbete för barnens bästa hålla arbetet med barnkonventionen levande”. Priset består av ett hedersdiplom och en pris-summa på 10 000 kronor att delas mellan föreningarna.

-Vi i Partille FN-förening känner oss mycket hedrade och glada över priset, som kommer att stimulera oss i vårt fort-satta arbete, säger Britt Öberg, sekreterare i FN-föreningen.

deMoKraTi i KurdiSTaN – Norra iraKDe flesta av oss följer händelserna i Irak genom den mediabevakning som dagli-gen sker. Den bild som presenteras är inte särskilt uppmuntrande. I Stockholms

FN-förening bestämde vi oss för att visa en annan bild i samma land, Kurdistan i den norra delen av Irak. Vid fyra semina-rier har vi diskuterat med ministrar i Kurdistan, med journalister och andra sakkunniga om demokratisk utveckling i denna del av landet. Vi tog upp frågor kring utveckling av det civila samhället, om barnens villkor, speciellt efter Saddam Husseins spridning av dödliga gaser i Kurdistan. Om kvinnors villkor och möj-ligheter att delta i samhällsbyggandet.Det senaste seminariet behandlade valet i juli 2009. Ett demokratiskt val med många partier, även nya som ställde upp med sina valprogram. Utveckling av skol-system och utbildning i en demokratisk riktning och andra frågor som berör människors möjlighet till ett mer demo-kratiskt samhälle. Bland andra medver-kade Anita Gradin, idag speciell rådgi-vare till premiärministern i Kurdistan. Seminariet samlade omkring 80 intres-serade deltagare.

Gunvor Ngarambe, ordförande

deltagare i seminariet om Kurdistan.

A k t i v i t e t e r i F N - F ö r e N i N g A r o c h d i s t r i k t

Zounkata Tuina och Marie-louise Wenzel, ordförande i ystad-österlens FN-förening.

priset togs emot av partille FN-förenings styrelse-ledamöter britt öberg och bo Carlsson, som här ses med Karl-erik Svartberg (i mitten), tidigare ordförande i Svenska FN-förbundet.

på uppdrag i TCHadTill FN-föreningens andra temamöte för hösten hade Rose-Marie Larsson inbjudits att rapportera om sitt uppdrag som sjuksköterska inom EUFOR-styrkan i Tchad. Till intressanta bilder berättade Rose-Marie om uppdraget att skapa säkerhet för den humanitära verksamheten i detta krigsdrabbade land större än Sydafrika. Huvudde-len av det svenska förbandet var förlagt vid staden Abéché inte långt från den oroliga gränsen till Sudan. Ett uppdrag som krävde stor flexibilitet och samarbete inom den svenska styrkan. Till vardags arbetar Rose-Marie som sjuksköterska på narkosen vid Örnsköldsviks sjukhus.

På temamötet berättade även Tambwe Meshes från FN-föreningens ungdoms-grupp om arbetet med Röj-en-mina-projektet. Han kunde rapportera att de fått ett bidrag på 35 000 kr från Olof Palmes Minnesfond. Pengar som även ska innefatta en resa nästa år till Kambodja.

Stellan Bäcklund, ordföranderose-Marie larsson på uppdrag i Tchad


HApArANdA FN-FörENiNg ENgAgE-rAr Sig För FlyktiNgAr Haparanda har på ett år begåvats med inte mindre än 50 nya flyktingar från bl a Eritrea, Somalia, Afghanistan, Irak, Iran och Mongoliet.Den kulturella mångfalden är mycket spännande och berikar vårt lilla sam-hälle.

Givetvis innebär det tusen planerings-detaljer med bostäder, skolgång, dagis-platser, svenskundervisning, tolkhjälp, sjukvård och myndighetskontakter. Flyk-tingsamordnaren Lena Lahti med stab ordnar allt detta på ett föredömligt sätt. FN-föreningens insatser består främst i att medverka till att varje flyktingfa-milj får en svensk värdfamilj/faddrar som hjälper till med vardagliga saker och un-derlättar integrationen i det svenska sam-hället. Vi inbjuder till måltider i vanliga svenska hem. Vi berättar om ”regler” i det svenska samhället och tar del av deras kulturella berättelser för ökad förstå-else av olikheter i levnadssätt i respektive land. Kort sagt att ha någon att alltid vända sig till med de mest triviala frågor har visat sig mycket värdefullt för snabb integration och biläggande av menings-skiljaktigheter. Vi som är engagerade i detta arbete tycker att det är roligt och berikar även våra liv.

Harald Dahlgren, ordförande

eriTrea i FoKuS på MäNSKliga räTTigHeTerNaS dagÖsthammars FN-förening uppmärksam-made mänskliga rättigheters dag den 10 december. Jan Viklund, fredsaktivist från Knivsta, inledde med ett sång- och mu-sikuppträdande och drog ner starka applå-der. Därefter togs Iran och Eritrea upp. Båda länderna saknar demokrati och ytt-randefrihet. Iran har haft islamsk diktatur sedan 30 år tillbaka. Angående Eritrea togs fallet Dawitt Isak upp. Han har nu varit fängslad utan dom i över 3 000 dagar.

I Östhammars kommun bor flera eritreaner som fått plats och bostad här. Några av dem deltog i mötet och rappor-terade om den vidriga situationen i hem-landet.

Det blev en viktig och lärorik kväll!

Ingeborg Sevastik, ordförande

För MäNNiSKoVärde oCH deMoKraTiLuleå FN-förening var medarrangör till ”Luleå - för människovärde och demo-krati” den 23-30 januari. Det blev en vecka med föreläsningar och utställning-ar. Förintelsedagen högtidlighölls i Dom-kyrkan med musik, ljuständning och förbön för alla folk. Samma dag hölls en manifestation i gymnasieskolans aula. FN-föreningen deltog med bokbord vid flera tillfällen under veckan.

VälbeSöKT jubileuMEslövs FN-förening firade 25-årsjubileum på FN-dagen den 24 oktober. Ett 60-tal deltagare hade mött upp på Församlings-gården i Eslöv. De fick lyssna till FN-förbundets ordförande Aleksander Ga-belic om FN:s roll i världen och hur FN-rörelsen arbetar i Sverige. Jubileet var ett samarrangemang med Svenska Kyrkans Församling i Eslöv. Jan Herlitz, som varit med från första början, gav en historisk överblick över föreningens 25-åriga verk-samhet och en illustrerad jubileumsskrift delades ut. Efter att deltagarna hade und-fägnats med kaffe och smörgåstårta fort-satte jubileumsfirandet i Eslövs Kyrka med uppträdande av kyrkans pensionärs-kör, sånger, tal, ljuständning och fanborg.

budKaVelN För eN KärNVapeNFri VärldNu har budkaveln för en kärnvapenfri värld varit i 132 kommuner från Hapa-randa till Södermanland. Över 50 000 namnunderskrifter har sänts till UD med krav på vår regering att utarbeta en kon-kret handlingsplan inför FN:s konferens om ickespridningsavtalet. 4 650 person-liga kort med samma krav har sänts till Reinfeldt, Bildt och Tolgfors. Den ihär-diga projektledaren Inger Holmlund har tänt eldar. Nu underhålls brasan av hund-ratals medhjälpare som fortsätter budka-velns resa i resten av landet.

A k t i v i t e t e r i F N - F ö r e N i N g A r o c h - d i s t r i k t

redaktör: Anita seidel. texten till landet runt är skriven av Anita seidel om annat ej anges.

E-post: [email protected] · telefon: 08 – 462 25 53

Några eritreaner berättade om den vidriga situationen i hemlandet.

Catja visar vem som ansvarar för vad.


anslagstavlan iNFormAtioN FråN sveNskA FN-FörbuNdet

pluSMeNy För godare luNCHerVärva en restaurang eller en servering till

Fn-förbundets satsning ”pluSmeny”! när matgästerna väljer PlUsmeny adderar de

två kronor på lunchnotan. Genom Fn-förbundets stöd till WFP går pengarna till en näringsriktig

skollunch för ett barn som lever i extrem fattigdom. Se www.fn.se/skolmat

FN-FörbuNdeT Har eN Ny uNgdoMS-

reFereNSgrupp. i gruppeN SiTTer:

ViKtor olsson, Kristianstads Fn-förening

ArAstA sArWAzAn, Västerås Fn-förening

MiKA MEtso, stockholms Fn-förening

lindA EriKsson, Falköpings Fn-förening

stEllA MArCEtA, nedansiljans Fn-förening

ArAsh AzArBAd, stockholms Fn-förening

uNg-lägreT 2010Årets Ung-läger kommer att äga rum den 8-10 maj på Breviks kursgård utanför norrköping. Välkommen till en helg med intressanta och en-gagerande aktiviteter!

Mer information hittar du på fn.se/ung

intresserad av att delta i FN-förbundets kurser? så här ser våren ut:20 MarS A-kurs i stockholm. A-kursen är en baskurs som berör Fn:s arbete på ett övergripande plan.

8 april A-kurs i Malmö. 17 april B-kurs i stockholm om fred, säkerhet och nedrustning. heldagskurs.6 Maj B-kurs i Karlstad. heldagskurs om millenniemålen.

Läs mer om kurserna och anmäl dig på vår hemsida www.fn.se/utbildning

bli FN-skola!är ni en gymnasieskola med engagemang för globala frågor? då har ni chans att bli en certifierad Fn-skola och utveckla er profil i samarbete med oss på Fn-förbundet. Sista ansökningsdag är 15 april. Se www.fn.se/fnskola

VärVa en MedleM nu kan du värva medlemmar till Fn-förbundet med vårt nya medlemsrekryteringsmaterial! Beställ folder och affischer på

www.fn.se/butik. ju Fler Vi blir, deSTo Mer KaN Vi göra!

a oCH b-KurSer VåreN 2010

NyaNSTällda på FN-FörbuNdeT

Johanna Wiklund, som tidigare

arbetat som MR-handläggare på FN-

förbundet, har återanställts på samma

tjänst. Johanna börjar den 1 april.

när du ändå handlar dina varor på nätet, köp dem via God handling och stöd

svenska Fn-förbundet! God handling samlar olika internetbutiker som genom sin

försäljning bidrar till Fn-förbundets arbete. På God handlings hemsida finns länkar till

över 130 olika butiker där man kan köpa allt från böcker och Cd-skivor från Bokus och

Cdon till bläckpatroner på inkClub och resor hos ticket. Beroende på typ av vara

skänks en bestämd summa eller procent av beloppet till Fn-förbundet.

Gå in och kika redan idag! www.godhandling.se

Handlar du mycket på nätet?

Stöd FN-förbundet samtidigt!

Hjälp HaitiJordbävningen som drabbade Haiti och dess huvudstad Port-au-Prince i januari har krävt över 230 000 människors liv. Hundratusentals är skadade och människor saknar mat, vatten och tak över huvudet. FN och andra aktörer jobbar hårt för att hjälpa de nödställda men beho-ven är enorma och kommer att vara det under lång tid framöver.Svenska FN-förbundet har öppnat sitt insamlingskonto plusgiro nr 90 00 79-5 för att kanalisera resurser till FN:s arbete i Haiti. Skriv ”Haiti” i meddelanderutan när du ger ditt bidrag.

Genom att SMS:a ”FN” till nummer 72 909 så bidrar du med 50 kronor. Du kan även skänka pengar genom vår betaltjänst på internet: www.fn.se/haiti. Alla bidrag behövs!

HäNder deT NågoT i diN FN-FöreNiNg?

Glöm inte att vår webbsida www.fn.se vill veta både vad

som har hänt och vad som kommer att hända! Skicka din

information till [email protected]

Har du missat uNg-bloggen?sonay Jalili bloggar om att vara ung i Fn-rörelsen. Se www.fn.se/ung

KoMMaNde FN-dagar mArS08 internationella kvinnodagen 21 internationella dagen för avskaffande

av rasdiskriminering 22 internationella vattendagen 23 Världsmeteorologidagen 25 internationella dagen till minne av

slaveriets offerApril02 internationella autismdagen04 internationella dagen för minor och

minröjning 07 Världshälsodagen 23 Världsdagen för böcker och copyright26 Världsdagen för intellektuell äganderätt

(WiPo) mAj03 internationella dagen för pressfrihet 08-09 hågkomst och försoning för dem som

omkom under andra världskriget 15 internationella familjedagen17 internationella telekommunikationsdagen21 Världsdagen för kulturell mångfald för

dialog och utveckling 22 internationella dagen för biologisk

mångfald 29 internationella dagen för Fn:s

fredsbevarande personal 31 internationella dagen mot tobak juNi04 internationella dagen för barn som blivit

offer för aggression 05 Världsmiljödagen

FN-FörbuNdeTS

STyrelSe

SaMMaN Träder

deN 5 MarS

MeTodFeSTiVal

Vill du pröva på att agera internationell

delegat i klimatförhandlingarna?

svenska Fn-förbundet håller work-

shops för lärare i klimatrollspel under

Metodfestivalen i Göteborg den 17 till 18

mars. Rollspelet finns att ladda ner på

vår hemsida www.fn.se/skola.

Anmälan görs på Den Globala Skolans

hemsida: www.denglobalaskolan.com


Utvärdera FN!

i september 2010 är det val till den svenska riksdagen. Vilken FN-politik har regeringen och de svenska riksdagspartierna bedrivit hittills, vilka FN-frågor säger de sig vilja driva och hur ser de på Sveriges roll i FN? det är några frågor som vi tittar närmare på. Vi kommer också att belysa Sveriges strategi för multilateralt samarbete.

beställ extra exemplar av Världshorisonts temanummer om svensk FN-politik till undervisning, medlemsvärvning och utåt-riktade evenemang! eller dela ut dem till intresserade vänner och bekanta!

aleksander gabelicordförande i svenska fn-förbundet:

av Världshorisont kommer ut den 3 juni och ska handla om Sveriges och de svenska partiernas FN-politik.

Nästa nummer F

oto:

Fn

/Esk

inde

r deb

ebe

Mejla din beställning till [email protected] eller ring 08 – 462 25 40.

läs mer om Världshorisont på www.fn.se/varldshorisont

Många har genom åren känt sig kallade att förändra och förbättra Förenta Nationerna. Få har kommit särskilt långt även om ljusglimtar finns.

Frågan om reformering av FN förtjänar att tas på större allvar.Förutsättningarna inför och resultaten av FN:s världstoppmöte 2005 var blandade. Å ena sidan hade Kofi Annan efter många års träget arbete fått grönt ljus för att inleda en reformering av världsorganisationen, å andra sidan gick det trögt på flera punk-ter i förhandlingsarbetet.

Misslyckandet att ens få med frågan om säkerhetsrådet på toppmötets dagordning användes i vissa sammanhang som be-vis för att reformarbetet hade gått i stå. Inte heller Kofi Annans förslag till reformer i FN-sekretariatet föll i god jord. Flera län-der i G77-gruppen såg med misstänksamhet på en ny personal-politik som bland annat betonar kompetens framför geografisk tillhörighet.

Jan Eliasson var ordförande i FN:s generalförsamling i anslut-ning till toppmötet 2005 och lyckades ena världens länder på några viktiga punkter. Ett praktiskt resultat har vi sett i form av FN:s fond för katastrofhjälp (CERF, Central Emergency Response Fund) som nu senast kunde ställa 10 miljoner dollar till förfo-gande till hjälparbetet efter jordbävningen i Haiti. Eliasson var också med om att inrätta den fredsbyggande kommissionen som

ska stödja länder i återuppbyggnaden efter kriser och konflikter. Pilotprojektet ”Ett FN”, som syftar till att samordna de olika FN-organens arbete i fält, har också förutsättningar att bidra med nyttiga erfarenheter. Projektet utvärderas nu.

Många intressanta processer pågår alltså – om än ibland i det tysta. Ett problem är att FN inte har någon uppföljningsmeka-nism för reformarbetet. Världens länder lämnade toppmötet i New York utan ha enats om att träffas på nytt.

Det finns i sanningens namn stater som inte är särskilt intres-serade av att förändra FN-systemet. Många är nöjda med nuva-rande maktförhållanden och vill för allt i världen inte släppa in länder som konkurrerar om politiskt, ekonomiskt och militärt inflytande. Att världens frivilligorganisationer fortfarande för en undanskymd tillvaro i FN är förstås bekvämt för stater som inte vill utsätta sig för offentlig kritik.

Slutsatsen är att FN måste bli bättre på uppföljning och ut-värdering av reformarbetet. Sverige och andra reformvänliga stater skulle kunna höja reformarbetets status genom att föreslå återkommande utvärderingsmöten som ställer medlemslän-derna och FN:s ledarskap till svars.

Nya samtal om säkerhetsrådet har påbörjats och allt fler får upp ögonen för nyttan av ett effektivt och ändamålsenligt FN. Det är dags att växla upp reformarbetet ett steg ytterligare.


poSTTidNiNg bAvsändare svenska Fn-förbundetBox 15 115104 65 stockholmBegr. eftersändning

Vi behöver 50 nya minröjare!80 miljoner minor finns utplacerade i världen. Vi behöver din hjälp med röjningsarbetet. Varje timme skadas eller dödas en människa av minor. Minorna hotar också ut-vecklingen i länder som Kambodja och Etiopien.

svenska Fn-förbundets kampanj röj-en-mina arbetar för att människor i drabbade länder ska få det bättre. Vi samlar in pengar som används till minröjning samt till vård och rehabilitering för minoffer.

bli en minröjare så får du en t-shirt!Bli en av våra minröjare genom att bli autogirogivare! då ger du automatiskt 50 kronor i månaden, pengar som räcker till att röja 5 kvadratmeter mark, varje månad.

På så vis kan du skapa både hopp och ökad trygghet för människor i Etiopien och Kambodja.

Anmäl dig genom att mejla namn och adress till [email protected] så skickar vi ett autogiromedgivande och mer information. Vi skickar din t-shirt så snart vi fått ditt autogiromedgivande.

du kan också ge ett engångsbelopp genom att sätta in ditt bidrag på 90 00 79-5. Ange koden rEM.

Documents

Världshorisont nr 1/10, tema FN på 10-talet