Världshorisont nr 3/08, tema Handel

Kinas roll i Afrika sidan 12

Övergrepp mot barn av FN-soldater sidan 21

FN-förbund satsar på unga ledare sidan 22

VÄRLDSHORISONT

Handel– Lika villkor, rättvisa villkor?

3/2008Utges av Svenska FN-förbundet

FN-NOTISERTOppmÖTE Om mAT EFTERLySER SATSNINgAR på jORdbRuK

Konsekvenserna av de stigande matpri-serna i världen stod i fokus vid FN:s topp-möte om tryggad tillgång till mat i Rom 3-5 juni. I den deklaration som antogs vid mötet uppmanas det internationella sam-fundet att öka stödet till utvecklingsländer, speciellt biståndet till de minst utvecklade länderna och de som påverkas mest nega-tivt av höjda matpriser. Vikten av att satsa på landsbygdsutveckling och investeringar i jordbruk betonades starkt.

Toppmötet hölls i högkvarteret för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, och samlade 40 regeringschefer och representanter för 151 länder. Flera talare efterlyste en ”grön revolution” i Afrika som en nödvändig vändpunkt för kontinentens jordbruk.

FAO lanserade i december förra året ett initiativ för att lindra effekterna av de sti-gande matpriserna. 54 länder omfattas av initiativet som går ut på att bistå bönder med utsäde, gödsel och andra insatsvaror, samt redskap. Syftet är att öka jordbruks-produktionen under 2008 och 2009.

Under sommaren 2008 varnade FN för att minst 14 miljoner människor hotas av svält i Etiopien, Somalia, Djibouti, Kenya och Uganda. Grundproblemet är torka och dåliga skördar men situationen förvärras av de stigande priserna på mat och bensin. Dessa försvårar i sin tur FN:s och andra organisationers ansträngningar att und-sätta de hungrande.Läs mer på www.fao.org/worldfoodsituation.

SudANS pRESIdENT ANKLAgAS FÖR FOLKmORd

Åklagaren vid Internationella brotts-målsdomstolen (ICC), Luis Moreno-Ocampo¸ lade i juli fram ett omfattande material enligt vilket Sudans president Omar Bashir är ansvarig för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Det är första gången som ICC presenterar anklagelser mot en sittande statschef, och första gången som domstolen beskyller någon för folkmord.

Det var FN:s säkerhetsråd som 2005 ombad ICC att utreda situationen i Darfur. Enligt det material som nu presenterats av Moreno-Ocampo är Bashir ansvarig för mord på minst 135 000 människor sedan konflikten i Darfur bröt ut 2003. Domsto-lens material ska visa att Bashir haft som målsättning att utrota folkgrupperna fur, masalit och zaghawa, och att han beordrat

den sudanesiska militären och regerings-stödd milis att systematiskt attackera civila i kriget mot rebellerna i regionen. En panel av domare kommer nu att granska mate-rialet för att sedan ta ställning till om Ba-shir ska begäras häktad.

Säkerhetsrådet beslutade i juli att för-länga mandatet för UNAMID, FN:s och Afrikanska Unionens (AU) gemensamma fredsstyrka i Darfur, till 31 juli 2009. I ett tillägg till resolutionen om Darfur noteras en begäran från AU att säkerhetsrådet tills vidare ska skjuta upp eventuella åtal mot Bashir. Denna begäran stöddes av bl a Kina, Ryssland, Libyen och Sydafrika, som alla för närvarande sitter i säkerhetsrådet.

USA lade ner sin röst ”eftersom tillägget i resolutionen sänder fel signaler till presi-dent Bashir och undergräver ansträng-ningarna att ställa honom inför rätta”, en-ligt en talesman för USA:s FN-delegation.

SydAFRIKANSKA Ny mR-cHEF Ny högkommissarie för mänskliga rät-

tigheter är från 1 september Navanethem ”Navi” Pillay från Sydafrika. Pillay har de senaste fem åren arbetat vid Internatio-nella brottsmålsdomstolen (ICC) i Haag. Dessförinnan var hon verksam vid den internationella Rwandatribunalen. Tidi-gare i sin karriär arbetade hon i Sydafrika som försvarare av fackliga och anti-apar-theid-aktivister. Hon har även varit en förkämpe för kvinnors rättigheter och var en av grundarna till den internationella organisationen Equality Now.

Mandatperioden är fyra år. Pillay efter-

träder Louise Arbour från Kanada som var MR-kommissarie 2004-2008.

FN:S TORTyRKOmmITTé KRITISERAR SvERIgE

FN:s tortyrkommitté, som granskar hur stater följer FN:s konvention mot tortyr, riktade i juli skarp kritik mot Sverige för förhållandena på svenska häkten. Sverige har ratificerat ett tilläggsprotokoll till kon-ventionen vilket ger representanter för FN rätt att undersöka förhållandena på häkten där personer som är frihetsberövade förva-ras. I mars i år besökte en sådan grupp Sverige och intervjuade då både häktade och anställda. I sin rapport kritiserar kom-mittén Sverige för att fängelser och häkten är kraftigt underbemannade. Situationen medför säkerhetsrisker för både personal och intagna, enligt kommittén.

KLImATFÖRäNdRINgAR dRAbbAR FISKET

Klimatförändringarna kommer att drab-ba befolkningar som är beroende av fiske hårt, enligt FN:s livsmedels- och jord-bruksorganisation FAO. Vid ett sympo-sium om klimatförändringar och havsfiske i juli framhölls att vattendjur är mer käns-liga för temperaturförändringar än de flesta landdjur. Temperaturförändringar i deras omgivning har stor påverkan på ämnesomsättning, växttakt, produktivitet, reproduktionsförmåga och motståndskraft mot sjukdomar och gifter.

Fisk är den matvara som utgör den största handelsvaran i världen, och det är en nyckelkälla till exportinkomster för många fattiga länder. Sektorn är särskilt viktig för små ö-nationer.

KOFI ANNAN FIcK SvENSKT pRIS FN:s förre generalsekreterare Kofi An-

nan fick i juni ta emot Tällberg Forums årliga ledarskapspris (”Leadership award for principled pragmatism”) för sin princip-fasta pragmatism under tiden som FN-chef. Prissumman på en halv miljon kro-nor ska han använda till sin nybildade organisation Global Humanitarian Forum, baserad i Genève. Se www.ghf-ge.org.

Ny dARFuR-mEdLARE uTSEdd Ny chefsmedlare i Darfur efter Jan Elias-

son är Djibril Yipènè Bassolé från Burkina Faso. Bassolé är en erfaren diplomat som bl a varit utrikesminister och säkerhetsmi-nister i Burkina Faso.

FN:s nya MR-chef Navanethem Pillay. Foto: FN/Eskinder Debebe

2 VäRLDShoRiSoNt 3/08

INNEHåLL

världshorisontSvenska FN-förbundetBox 15115104 65 Stockholmtel: 08 – 462 25 40Fax: 08 – 641 88 76 E-post: [email protected]: www.fn.se/varldshorisont

Redaktör: AnnaLena Andrews

Ansvarig utgivare: Bonian Golmohammadi

Layout: tweed & Wognum

Tryckeri: GtC Print AB, Luleå

Annonser: Can Media, tel: 0735-035869, e-post:[email protected]

För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet.

iSSN 0042-2134

Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr)

PlusGiro: 50990-1

tidningen säljs även i buntar. Kontakta [email protected]

Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman indivi-der och organisationer i ett gemen-samt arbete för ett starkare FN.

Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, semi-narier och studieresor; medlemspri-ser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening, medverka i förbundets kampanjer samt kan utbilda dig till FN-informatör. om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsakti-viteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta [email protected].

Omslagsbild nr 3/08: illustration av Margareta Rudebeck.

Geten, giraffen och mangoträdet”dET äR SOm ATT bE EN gET och en giraff att tävla om att plocka mango högt uppe i ett träd.” Orden kommer från pastor Albert Kwabi, nationell samordnare och talesman för Ghanas millenniemålsnätverk. Han talar om världshandeln och de villkor den bedrivs under. Och fortsätter: ”Fri handel på lika villkor låter fint och bra. Men om den ena parten är mycket svagare än den andra så blir systemet inte rättvist.”

I Ghana och många andra afrikanska länder bedriver det civila samhället för närvarande en förtvivlad kampanj mot de nya frihandelsavtal, s k EPA-avtal, som EU vill få regeringarna att skriva under. Kritiken mot avtalen är massiv, men gräsrots-organisationer i utvecklingsländer har inte mycket att sätta emot när EU-ma-skineriet drar igång. Pastor Kwabi berättar om ett möte om EPA förra året, då det gick upp för honom själv att det avtal som låg på förhandlingsbor-det formulerats av EU.

– Vi hade en mycket upprörd diskussion. Jag sa att afrikanska länder, som mitt eget, borde vara mycket mer proaktiva. Det vi söker är utveck-ling för de mindre utvecklade länderna. Då borde det vara vi som for-mulerar vilken hjälp som vi själva vill ha!

– Men för att vara ärlig så har vi kanske inte ens kapaciteten att för-fatta några avtal. Varken i form av nödvändig expertis, eller pengar att bekosta deras löner och ett kontor där de kan sitta...

Obalansen i systemet ger sig till känna på olika sätt och på alla nivåer. En fattig bonde med uråldriga redskap ska konkurrera med högteknologiska storjordbruk i rika länder. Och till WTO-förhand-lingarna skickar västländerna stora delegationer rustade till tänderna med statistik och grafer. Samtidigt som det från många utvecklings-länder inte ens kommer en enda person.

Sveriges riksdag beslutade 2003 att all svensk politik, inte bara bi-ståndet, ska bidra till en hållbar och rättvis utveckling i världen. Fattiga människors behov, perspektiv och rättigheter ska genomsyra den svenska politiken. Detta kallas PGU; politik för global utveckling. Regeringen Rein-feldt har intygat att PGU ligger fast och ska vägleda alla svenska politiker. Med tanke på detta borde intresset vara stort för vad olika bedömare i utvecklingslän-der tycker. Flera kommer till tals i detta nummer av Världshorisont. Till exempel pastor Kwabi (i denna spalt) och Stephen Karingi från FN:s ekonomiska kommis-sion för Afrika (sidan 6).

Gyekye Tanoh, handelsexpert vid Third World Network, är ännu en (sidan 10). När jag beklagar mig över att frågorna om handel är komplicerade svarar han be-stämt: ”Det är inte komplicerat, det är enkelt! Men de som tillhör eliten vill att folk ska tycka det är svårt, så att man inte tycker saker och lägger sig i!”

Med detta temanummer om handel hoppas jag väcka nyfikenhet för en fråga vars betydelse för utveckling och fattigdomsbekämpning knappast kan överskattas. För-hoppningsvis kommer ni att tycka saker och kanske även välja att lägga er i!

Redaktör AnnaLena Andrews [email protected]

2112

4

22

19

13

7 20Sexuella övergrepp av FN-soldater fortsatt problem

Kina allt större ekonomisk aktör i afrikanska länder

Handel – långt kvar till utvecklings-vänligt system

FN-förbund satsar på ung kraft i tanzania och Uganda

Sverige granskas av FN:s rasdiskrim-ineringskommitté

FN-fakta: Det globala handelssyste-met

Svar på tal av handelsministern och Forum Syd

Recension: Pierre Schori, ”Drak-såddens år”

HANdEL

på senare år har handelns betydelse

för att skapa utveckling och

välstånd betonats allt mer och fått

allt större uppmärksamhet.

Men är dagens globala handels -

system rättvist? Det var den grund-

läggande fråga som Världshorisont

ställde till ett antal bedömare som

på olika sätt sysslar med handel och

dess roll när det gäller utveckling och

fattigdomsbekämpning.

Nej, blev svaret från de allra flesta. Nationalekonomen Stefan de Vylder har under flera decen-

nier arbetat med och debatterat dessa frågor. Han svar är ”absolut inte”. Allra mest stötande i den globala handeln är politiken på jordbruksområdet, menar han.

– Vi i den rika världen predikar frihan-del men tillämpar det inte själva. I stället har vi subventioner, protektionism och dumpning. Det går inte att se varken förnuft eller rättvisa i det.

– Alltför länge har priserna på världs-marknaden för jordbruksprodukter varit alldeles för låga. Det har lett till en svår situation för många fattiga bönder. Vi i Europa har hjälpt till att såpa det slut-tande golvet med vår handelspolitik.

KRITISERAd pOLITIKUnder många år har EU fått kraftig och ihärdig kritik för sin politik på jordbruks-området. Under många decennier har europeiska bönder fått enorma summor i stöd till sin produktion av t ex kött, mjölk och spannmålsprodukter. Nästan 40 pro-cent av EU:s totala budget går för närva-

rande till jordbruksstöd. Denna politik har bl a fått till följd att europeiska pro-dukter har konkurrerat ut varor från fat-tiga länder där jordbruket är den centrala näringen.

Trots en allmän insikt om att den euro-peiska politiken är skadlig och måste reformeras så går processen mycket trögt. Motstånd från mäktiga särintressen och Frankrike med flera medlemsstater bromsar försöken till förändringar. I USA stödjer regeringen jordbruket på liknande sätt.

dOHA-RuNdANDen rika världens skadliga och orättvisa jordbrukspolitik är huvudorsaken till att förhandlingarna i den s k Doha-rundan gång på gång brutit samman, menar Ste-fan de Vylder. Doha-rundan inleddes 2001 och ska leda till nya frihandelsavtal mellan WTO:s medlemsländer.

– När WTO bildades 1995 gick många utvecklingsländer med mot löfte att orga-nisationen skulle göra något åt de rika ländernas jordbrukspolitik. Det är därför de är så upprörda idag; 13 år har gått och nästan ingenting har hänt, problemen på jordbruksområdet är fortfarande olösta, säger han.

– Doha-rundan fick ju också benäm-ningen ”utvecklingsrundan” när den in-leddes, för att markera att den skulle leda till ekonomisk utveckling och minskad fattigdom. Men vad har vi sett av det? Väldigt litet!

I somras var det dags igen för ett nytt försök att enas om ett avtal. Men efter nio dagars förhandlingar i schweiziska Ge-nève bröt samtalen återigen samman. Vid denna tidnings pressläggning var det oklart om och när Doha-rundan återupp-tas.

”Namnet ’utvecklingsrunda’ har skapat förväntningar om en ny karaktär på han-delsförhandlingarna, som de stora han-delsländerna och –blocken inte motsvarat”

skrev f d statssekreteraren Lotta Fogde i en krönika efter Genèvemötet.

Johan Norberg, knuten till tankesmed-jan Cato i USA, gör en liknande analys. ”De rika länderna har ställt så mycket utsikter under så lång tid om att de äntli-gen ska släppa in de fattiga länderna på sina marknader. Ändå har de inte lyckats komma längre. Det är ett underbetyg för de amerikanska och europeiska samtalen”, säger han till Dagens Nyheter. Rubriken på artikeln är ”WTO-haveriet visar u-ländernas styrka”.

– Indien, Kina med flera vägrade att gå med på i-ländernas krav på drastiskt sänkta tullar på industrivaror. De ville också bevara en större rätt att tillgripa skyddstullar på vissa livsmedel i händelse av kraftiga ökningar av importen. Och det fanns också rader av andra frågor som var olösta, t ex den viktiga frågan om USA:s dumpning av bomull.

– Själv tycker jag att det var bra att förhandlingarna kollapsade. Inget avtal är bättre än ett dåligt avtal. Men en negativ effekt kan bli att WTO skjuts åt sidan till förmån för bilaterala avtal, typ EU:s EPA-avtal med sina gamla kolonier (se nedan). Då är risken stor att utvecklingsländerna får ännu sämre villkor. I WTO har de mindre länderna fått draghjälp av större utvecklingsländer, som Indien, och det har hjälpt dem att värna sina intressen.

SINgApORE-FRågORNAFörutom jordbruksfrågorna har en avgö-rande stötesten allt sedan WTO bildades varit synen på vilka frågor som ska ingå i organisationens avtal. De rika länderna har velat bredda agendan och föra in frågor om investeringar, konkurrens, offentlig upphandling och förenklade handelsprocedurer (de s k singaporefrå-gorna, efter en konferens i Singapore 1996).

Detta har mött kraftigt motstånd av utvecklingsländerna som befarat att avtal

Långt kvar till system som gynnar utvecklingsländer


RäTTvIS HANdEL

om dessa frågor skulle krympa deras utrymme för att stifta lagar och reglera transnationella företags verksamhet. Syd-länderna har i stället velat begränsa dag-ordningen till mer traditionella handels-frågor.

Just frågan om politiskt handlingsut-rymme för utvecklingsländerna kommer hela tiden igen i samtal med olika bedö-mare. Stefan de Vylder ser detta som ett av två grundläggande områden där för-ändringar krävs om en mer rättvis världs-handel ska bli möjlig.

– Den första frågan är, som sagt, refor-meringen av jordbrukspolitiken. Och den andra är att det måste skapas större möj-ligheter för fattiga länder att välja sin egen väg.

– Utvecklingsländer behöver kanske subventionera delar av sin egen industri för att den ska komma igång och få en rimlig chans. Men sådana subventioner är idag nästan olagligförklarade och med de bud som ligger på förhandlingsborden finns risken att de slutgiltigt försvinner från buketten av möjliga åtgärder.

Fredrik Erixon var tidigare chefseko-

nom vid Timbro och är numer verksam vid tankesmedjan ECIPE (European Cen-tre for International Political Economy). När han får frågan om världshandeln är rättvis så vill han omformulera den till ”Är världshandelssystemet utvecklat för att bidra till ekonomisk utveckling i fat-tiga länder?”.

mISSgyNNAR FATTIgAHan svarar på detta med ett ”nja”. Å ena sidan finns det ett antal faktorer i syste-met som klart missgynnar utvecklings-länderna. Å andra sidan begår många fattiga länder stora misstag i sin politik som bidrar till att de inte förmår bygga upp en exportindustri, menar han. Fram-för allt tycker han att utvecklingsländerna ska bli mindre protektionistiska och sam-arbeta mer med varandra för att dra nytta av varandras fördelar.

Bland de faktorer i systemet som miss-gynnar de fattiga länderna vill han fram-hålla tre som mest betydande:

– För det första borde man ta bort tul-leskaleringen som gör att det är mindre lönsamt för dessa länder att exportera en

förädlad vara än en råvara. Det är t ex lägre tull på kaffebönor än det är på fär-digt kaffe.

– För det andra borde man helt plocka bort tullarna på råvaror, och särskilt de högsta tullarna. I de rika ländernas tull-skydd finns det ett inbyggt system som försvårar handel på just de områden där utvecklingsländerna har förutsättningar att bli framgångsrika.

– För det tredje borde de rika länderna avskaffa sina jordbrukssubventioner. Oavsett hur de är utformade så skapas en marknad som håller borta varor från andra länder.

Sammantaget finns det väldigt mycket kvar att göra innan utvecklingsländerna på allvar kan börja tillgodogöra sig förde-larna med fri handel, konkluderar Fred-rik Erixon.

SAmSTämmIgHETVid ett seminarium om handel och ut-veckling som moderaterna arrangerade i maj 2008 deltog både Fredrik Erixon och Stefan de Vylder, tillsammans med bl a handelsminister Ewa Björling, bistånds-

En rättvis och väl fungerande världshandel skulle kunna utgöra grunden för avgörande framsteg för utvecklingsländer. Tyvärr präglas systemet av obalans och flera faktorer missgynnar de fattiga länderna. bilden visar en marknad i chile. Foto: uNHcR

VäRLDShoRiSoNt 3/08 5

minister Gunilla Carlsson, kommerskol-legiums generaldirektör Lena Johansson och professorn i Afrikakunskap Lennart Wolgemuth. Stor samstämmighet rådde vid seminariet om det förkastliga i EU:s jordbrukspolitik. Sverige driver starkt att den måste reformeras, intygade de båda företrädarna för regeringen.

Den fråga där meningarna gick klart isär gällde om liberaliseringar – avskaf-fande av tullar och andra handelshinder – alltid är bra eller inte.

Utveckling och frihandel går hand i hand. En fri handel är sannolikt mer rätt-vis, menade t ex Lena Johansson. De Vyl-der och Wolgemuth ifrågasatte denna grundläggande tes.

– De fattiga länder som vill bevara ett visst skydd för sitt jordbruk och sina in-dustrier bör få större möjligheter att göra det, menade de Vylder.

Han pekade på utvecklingen i Ostasien där flera länder fått igång tillväxt och positiv utveckling genom att skydda sina framväxande industrier under en upp-byggnadsperiod. Men han erkände också att denna politik har misslyckats på många andra håll.

Ytterligare en avgörande fråga där svenska aktörer är delade gäller de nya frihandelsavtal som EU för närvarande diskuterar med länderna i Afrika, Västin-dien och Stilla Havet (”AVS-länderna”). Avtalen går under beteckningen EPA, Economic Partnership Agreements, och är föremål för massiv kritik av företrädare för det svenska civila samhället som arbe-tar med utvecklingsfrågor, liksom av re-geringar och organisationer i utvecklings-länderna själva.

Vid ett seminarium om EPA-avtalen i Stockholm i maj 2008, arrangerat av Fo-rum Syd, Afrikagrupperna och Fören-ingen för utvecklingsfrågor, framhölls att frågan är enormt betydelsefull eftersom avtalen, när de väl undertecknats, kom-mer att reglera handelsrelationerna mel-lan EU och AVS-länderna under flera decennier framåt.

FN I pANELENStephen Karingi vid FN:s ekonomiska kommission för Afrika, UNECA, med säte i Etiopien, var en av deltagarna i pa-nelen. UNECA:s studier visar att EPA-avtalen skulle få flera negativa effekter på afrikanska länder, framhöll han:

– Dels ger avtalen inte tillräckligt poli-tiskt handlingsutrymme för de afrikanska regeringarna. Avtalen borde vara mer flexibla och innehålla skrivningar som gör det möjligt för de afrikanska länderna att öppna sina marknader gradvis.

– Det mest allvarliga är dock att EPA-avtalen kommer att få negativa följder för den regionala handeln. Länderna i Afrika behöver handla med varandra för att bygga upp sina ekonomier, men enligt vår

bedömning kommer avtalen att göra att handeln mellan afrikanska länder slås ut av handeln med Europa. Dessutom kom-mer de afrikanska ländernas handel med övriga världen att försvåras, sa Stephen Karingi.

Sammantaget anser UNECA att EPA-avtalen borde vara mer utvecklingsorien-terade, enligt Karingi.

– Det övergripande syftet borde inte vara ökad handel utan tillväxt som leder till utveckling. Utveckling får man genom regler som gynnar utveckling. Tillväxt leder inte automatiskt till utveckling.

SLuTEN pROcESSKritiken mot EPA-avtalen riktar sig inte bara mot själva innehållet, utan även mot hur förhandlingsprocessen hittills sett ut. Enligt experterna på seminariet har pro-cessen präglats av slutenhet, tidspress och starka påtryckningar på de afrikanska staterna att skriva under.

Handelsminister Ewa Björling medgav på moderaternas seminarium om handel och utveckling att processen gått för fort. Sverige har bjudit in ambassadörerna från afrikanska länder för att lyssna på kritiken, berättade hon vidare.

–Vi måste lyssna på varandra och inte stressa fram avtalen, sa den svenska han-delsministern.

AnnaLena Andrews

Att handla en rättvist producerad

produkt blir allt vanligare i Sverige.

här ökade handeln med rättvisemärkta

varor förra året med 165 procent!

Trots den stora ökningen utgör rättvi-semärkta varor enbart en liten del av

marknaden. Storsäljarna kaffe och bana-ner kommer upp i två procent av mark-naden, medan de flesta rättvisemärkta produkter ligger under en procent.

Som enskild konsument är det svårt att veta under vilka förhållanden en vara har producerats och det är därför som ett internationellt märkningssystem tagits fram. En miljon människor arbetar i dag med att ta fram produkter som går att certifiera som rättvisemärkta, enligt orga-nisationen FLO International. Denna paraplyorganisation består av 23 olika medlemsorganisationer, där svenska Rättvisemärkt är en. Köper du en pro-dukt med deras stämpel garanterar orga-nisationen att människorna som tillverkat

produkten jobbat under goda förhållan-den, att inget barnarbete förekommit och att de fått sälja sin vara till ett rimligt pris.

Varor som inte är rättvisemärkta kan också vara producerade under rättvisa förhållanden, även om det inte framgår av förpackningen.

Försäljningen av KRAV-märkta pro-dukter ökar också stadigt i Sverige. Krav-märkningen står för god miljö, djurom-sorg och hälsa samt socialt ansvar.

Se www.rattvisemarkt.se och www.krav.se.

Stadigt uppåt för rättvisemärkta varor

Stefan de vylderFredrik Erixon

Läs mer om handel på kommande sidor och i fakta bladet på sid 13-16.

HANdEL


Sveriges handelsminister Ewa björling och Forum Syds handelsexpert maud johansson står ofta på var sin sida i den svenska debatten. här svarar de direkt på Världshorisonts frågor.

Världshandeln

1. äR dAgENS väRLdSHANdELSSySTEm RäTTvIST?

Ewa björling:Dagens världshandel är om man ser till den stora bilden

antagligen friare, och därmed rättvisare, än vad den varit någonsin tidigare. Däre-mot finns det fortfarande mycket kvar att göra. Vi i den rika världen borde, för att ta ett exempel, snabbt sänka våra tullar på jordbruksprodukter. Det skulle göra det lättare för många fattiga länder att börja sälja sina varor och därigenom bygga upp en egen tillväxt.

maud johansson:Nej, dagens handelsavtal är egentligen inte utformade för

att bidra till rättvisa i bemärkelsen fattig-domsbekämpning och utjämning av rike-domarna i världen. Handelsavtalen ska i

princip bygga en ”jämn spelplan”, lika villkor för företagen att konkurrera glo-balt på. Men detta innebär i praktiken att små företag under uppbyggnad i Rwanda inom några år ska tvingas konkurrera på samma villkor som stora supereffektiva företag i Tyskland och att småbönder i Indonesien, som fortfarande plöjer med oxe, ska konkurrera på världsmarknaden på samma villkor som högmekaniserade jättejordbruk i Australien. Det är ganska självklart vilka som i en sådan situation riskerar att slås ut. I en värld av extrem ojämlikhet så är knappast ”lika villkor för alla” samma sak som ”rättvisa villkor”.

2. vILKA FÖRäNdRINgAR bEHÖvS FÖR ATT SySTEmET SKA bLI mER RäTTvIST?

Ewa björling:För mig som tror på en öpp-nare värld med fri rörlighet för

människor och varor handlar det om att montera ner tullmurar och göra det enk-lare för människor att handla med varan-dra. Sverige utvecklades från ett fattigt till ett rikt land tack vara vår handel med omvärlden. Att även andra länder ska få den chansen tycker jag är en av vår tids största rättvisefrågor.

maud johansson:Grundprinciperna för handels-avtalen borde göras om. Även

om det finns en bortglömd paragraf i WTO om att handel ska gynna utveck-ling så är i praktiken det överordnade syftet med dagens avtal att underlätta att en ständigt ökande mängd varor och pengar skickas runt jorden. Istället bör målsättningen vara att handeln ska bidra till en socialt och ekologiskt hållbar ut-veckling och handelsavtalen bör utformas därefter.

Frågor & svar oM

HANdEL


maud johansson:EU är viktig i flera avseenden. Som handelspartner för många

av världens fattigaste länder, en stor del av Afrikas export går till EU. EU har också väldigt mycket makt i förhandlingar om olika avtal. Makt som man tyvärr idag använder mest för att gynna de europe-iska företagens intressen av att exportera och köpa upp resurser i andra länder. Detta behöver naturligtvis inte i sig vara dåligt men det är knappast heller så att det självklart gynnar de fattiga i världen.

5. vAd ANSER du Om SvERIgES pOLITIK på OmRådET?

Ewa björling:Sverige är det land inom EU som tydligast står upp för en

friare handel. Det är jag stolt över. I många andra länder finns det en tydlig splittring mellan de som förespråkar fri-handel och de som vill se mer protektio-nism. I Sverige står samtliga riksdagspar-tier bakom den grundläggande frihan-delslinjen, något som ger mig som han-delsminister ett tydligt mandat när jag för Sveriges talan.

maud johansson:Både bra och dålig. Men gan-ska gammaldags. Sverige driver

i praktiken en politik som syftar till en generell och odifferentierad avreglering. Politiken kan vara bra – som när det handlar om att motarbeta skadliga jord-brukssubventioner i EU. Eller dålig – som när det handlar om att tvinga afrikanska länder att gå med på investeringsavtal som minskar deras möjligheter att ställa krav på utländska företag.

Men ”mer frihandel” är i Sverige ett generellt och ganska känsloladdat krav som ofta förs fram utan en egentlig analys av vad de olika handelsavtalen innehåller och innebär. Avtalen idag går långt bort-om sådant som berör handel med varor. Bl a tvingar nya avtal fattiga länder att införa strikta patentsystem även för läke-medel (vilket gör mediciner dyrare) och genetiska resurser, det finns avtal som begränsar möjligheten att reglera tjänster, även sådant som berör el, vatten och alko holförsäljning, o s v. Det vore därför rimligare att ha en lite modernare och lite mer saklig utgångspunkt i diskussioner-

3. HuR KAN mAN åSTAdKOmmA dESSA FÖRäNdRINgAR?

Ewa björling:I grunden handlar det om två olika vägar som vi arbetar pa-

rallellt med. Inom världshandelsorganisationen WTO samarbetar vi tillsammans med mer än 150 andra länder för att bygga upp en fri och välfungerande världshandel. När så många länder ska komma överens tar det ganska lång tid, men när en överenskom-melse väl nås får det å andra sidan stor betydelse.

För att nå snabbare och mer omfat-tande resultat förhandlar EU även med enskilda länder och grupper av länder om särskilda fördjupade och mer omfattande frihandelsavtal. Just nu pågår till exempel diskussioner med Indien, en rad länder i Mellanöstern och en sammanslutning av länder i Sydostasien.

maud johansson:I princip borde handelsavtalen vara underordnade och utfor-

made som stöd att uppfylla olika utveck-lingsåtaganden som världens länder gör inom FN. Men det är politiskt omöjligt. Istället måste man nog gå in, som många folkrörelser gör idag, och analysera och bedriva opinionsarbete kring olika avtal och försöka påverka så att de förbättras. Inte minst är det viktigt att driva på makt-havarna så att nya handelsavtal som utfor-mas, som de mellan EU och Afrika som nu är på gång, blir så bra som möjligt.

4. vILKEN ROLL SpELAR Eu I väRLdS-HANdELN?

Ewa björling:Länderna inom EU har en gemensam handelspolitik vil-

ket innebär att vi utformar den tillsam-mans. Genom att vi agerar gemensamt blir EU en viktig spelare när nya avtal ska förhandlas fram inom till exempel världs-handelsorganisationen WTO. Samtidigt innebär det att det är viktigt för Sverige att jobba hårt för att våra idéer ska få genomslag när vi formulerar EU:s ge-mensamma politik.

na, att diskutera handelsavtalen för vad de är och helt enkelt söka utforma dem för bra utvecklingseffekter, oavsett om detta innebär mer eller mindre avregle-ring än idag.

I t ex Storbritannien och Holland dis-kuteras handelsfrågorna betydligt mer sakligt än i Sverige. Det har medfört att dessa länder nu, mycket mer än Sverige, driver på EU för att en utvecklingsvänlig handelspolitik mot Afrika ska föras.

6. vILKEN bETydELSE HAR HANdEL FÖR uTvEcKLINgEN I FATTIgA LäNdER?

Ewa björling:Möjligheten att handla med andra länder är ofta helt avgö-

rande för om ett land ska lyckas ta sig ur fattigdom och bygga upp en egen stark och konkurrenskraftig ekonomi. Så var det för Sverige för bara ett par hundra år sedan, och så är det för många länder runt om i världen idag.

maud johansson:Handel, både import och ex-port, är en självklar kompo-

nent för dynamisk ekonomisk utveckling och viktig för fattiga länders utveckling. Men siffrorna över tänkta ”vinster” med t ex den förhandlingsrunda som pågår i WTO är ofta kraftig överdrivna. Och det finns många missuppfattningar, som att fattiga länder är utestängda från världs-marknaden. I själva verket utgör export / import redan idag en större del av BNP i de fattiga länderna i Afrika söder om Sahara än i de rika länderna. Däremot är produktionen liten, ofta dåligt diversifie-rad – många afrikanska länder är fortfa-rande beroende av att exportera ett fåtal råvaror etc.

I länder som haft en snabb ekonomisk utveckling t ex i Ostasien har handeln varit viktig. Det var dock inte alls så att dessa länder förde en generell avregle-ringspolitk. Tvärtom hade man en ganska noga avvägd mix av öppenhet och styr-ning, av exportbefrämjande och selektiva skydd. Ett problem är att en hel del av de nya handelsavtalen kan förhindra fattiga länder att använda just sådana verktyg som man använde t ex i Ostasien, detta har bland annat UNDP har varnat för.

FotograFerewa Björling: Jens ErikssonMaud Johansson: Ulf Bengtsson

HANdEL


7. HAR ARbETET mEd mILLENNIEmåL åTTA INNEbuRIT FÖRäNdRINgAR I RäTT RIKTNINg?

Ewa björling:Jag är övertygad om att den långsiktiga utvecklingen går åt

rätt håll. Globaliseringen skapar hela tiden nya möjligheter att fördjupa det internationella samarbetet genom ny teknik, handel och resande. Därigenom har globaliseringen givit oss en unik möj-lighet att bidra till fattiga och utsatta människors strävan efter att förbättra sina levnadsvillkor. De förändringar vi ser och den takt i vilka de sker överträffar också allt vi tidigare sett. Samtidigt är det givet-vis viktigt att påminna sig om att det finns mycket kvar att göra. Orättvisa han-delshinder, politiskt förtryck och omfat-tande fattigdom är tyvärr inget vi lagt bakom oss.

maud johansson:Nej, FN och FN-åtaganden spiller i praktiken väldigt lite in

i den konkreta handelspolitiken.

8. vILKET AgERANdE ÖNSKAR du SE FRåN OLIKA AKTÖRER INOm FN-SySTEmET?

Ewa björling:Om jag begränsar mig till mitt eget ansvarsområde, handel,

skulle jag särskilt vilja lyfta fram det ar-bete som FN gör för att bekämpa korrup-tion, och den verksamhet som syftar till att lyfta fram företagens sociala ansvar (CSR). Inom dessa områden kan FN göra viktiga insatser för att bidra till att den internationella handeln utformas på ett rättvist och hållbart sätt. Det är viktigt om vi ska lyckas kombinera en effektiv fattigdomsbekämpning, något som kräver en långsiktig ekonomisk tillväxt, med en respekt för de anställdas rättigheter och en god miljö.

maud johansson:Flera FN-organ, t ex UNDP och UNCTAD, gör jättebra

analyser och underlag kring vilka effekter handelsavtal får för utvecklingsländer. Tyvärr sitter det sedan, i alla fall i de rika

medlemsländerna, handelsdepartement som oftast är tämligen ointresserade av dessa utvecklingsanalyser. Men det är viktigt att FN inte tappar de handelspoli-tiska frågorna! Jag hoppas de fortsätter att göra dessa utmärkta analyser som t ex ”Making global trade work for the people”, en rapport som UNDP var med och tog fram för ett par år sedan. Just nu bryr sig inte makthavarna särskilt mycket men detta kan komma att ändras i takt med att man måste söka nya vägar för att hantera problem med klimat, vatten och mat.

9. vAd KAN ENSKILdA INdIvIdER I SvERIgE gÖRA FÖR ATT påvERKA uTvEcK-LINgEN I RäTT RIKTNINg?

Ewa björling:Det finns naturligtvis en rad sätt att engagera sig. En bidrag-

ande anledning till att jag själv engage-rade mig politiskt var att jag ville bekäm-pa spridningen av HIV. Så att engagera sig i ett parti eller en förening är givetvis ett sätt. Men minst lika viktigt är givetvis att var och en av oss tar sitt ansvar i var-dagen. Om många människor tar många små steg varje dag så kan vi komma en bra bit framåt. Det kan handla om allt ifrån att vara medvetna konsumenter när vi handlar middagsmaten, till att skriva på en protestlista från Amnesty eller byta ut glödlamporna hemma till energisnåla lampor.

maud johansson:Två saker: Dels förstås försöka vara en

förnuftig konsument. Handla schyssta varor! Ibland är rättvisemärkt från Afrika bäst, ibland är KRAV-odlat från nära håll vettigare.

Dels: Tro inte att handelspolitik är så svårt att du inte kan förstå det och enga-gera dig i det! Ta upp det i din lokalgrupp om du är med i någon organisation och föreslå att ni ordnar ett möte eller en stu-diecirkel. Sedan, hör av dig till en riks-dagsledamot som du tror bryr sig om utvecklingsfrågor. Riksdagen spelar en viktig roll och många ledamöter vill gär-na höra av sina väljare!

”Sverige är det land inom EU som tydligast står upp för en friare handel. Det är jag stolt över.”EwA bjÖRLINg

Growing Inclusive Markets

Business Works for Development •Development Works for Business

¥

$£

United Nations Development Programme

C R E A T I N G V A L U E F O R A L L : S T R A T E G I E S

F O R D O I N G B U S I N E S S W I T H T H E P O O R

CR

EA

TIN

G V

AL

UE

FO

RA

LL

: ST

RA

TE

GI E

S F

OR

DO

ING

BU

SIN

ES

S W

I TH

TH

E P

OO

R

i

www.growinginclusivemarkets.org

United Nations Development Programme

One United Nations Plaza

New York, NY 10017, USA

www.undp.org

Sales #: E.08.III.B.20 . ISBN #: 978-92-1-126224-7

Growing Inclusive Markets

Business Works for Development •Development Works for Business

Ny rapport om inkluderande tillväxtFN:s utvecklingsprogram uNdp presente-rade i juli en ny rapport som visar hur vinst och fattigdomsbekämpning kan gå hand i hand. Rapporten Creating Value for All: Strategies for Doing Business with the Poor (Värde för alla: strategier för handel med de fattiga) vill ge företag idéer om hur de kan ta steget från traditionell handel till att få med världens fattiga i arbetet med att skapa tillväxt.

”Vi ser tillväxt i världen men samtidigt två miljarder fattiga människor. Detta för att tillväxten inte inkluderar alla” konstate-rade författaren Christian thommesen vid lanseringen av rapporten i Bryssel.

”Vi uppmanar företag att göra det de gör bäst – tjäna pengar och gå med vinst. Men det bör vara en inkluderande verksamhet” tillade thommesen.

Rapporten är den första som ges ut av UNDP:s initiativ GiM (Growing Inclusive Markets Initiative) som startades 2006. GiM för samman en koalition av bedömare och aktörer från näringslivet, den akademiska världen och utvecklings/biståndsbranschen. Det övergripande syftet är att få med nä-ringslivet i arbetet med fattigdomsbekämp-ning och utveckling. i rapporten tittar man närmare på 50 företag runt om i världen där man integre-rat de fattiga i handeln i syfte att göra vinst, skapa tillväxt samt förbättra män-niskors liv.

Läs mer på www.growinginclusivemarkets.org

HANdEL


Enligt det åttonde av FN:s

millenniemål, som alla världens

ledare har ställt sig bakom,

ska ett globalt partnerskap för

utveckling upprättas mellan rika

och fattiga länder. hur står det till

med partnerskapet i praktiken?

Världshorisont ställde frågan till

några bedömare i Ghana, Västafrika.

Ghana är ett av de ekonomiskt mest framgångsrika länderna i Afrika,

enligt Världsbanken. Tillväxten har ökat och landet är på god väg mot att uppnå millenniemål ett om halverad fattigdom till 2015.

Ändå är fattigdomen påtaglig för en tillfällig besökare från ett rikt land som Sverige. Och Gyekye Tanoh, handelsex-pert vid Third World Network med bas i huvudstaden Accra, målar en dyster bild av sitt lands ekonomi på lite längre sikt.

Ghana är beroende av tre stora export-varor – kakao, guld och timmer – som inte förädlas i landet utan exporteras som råvaror. Att de inte förädlas gör dem till isolerade öar; de är inte kopplade till andra sektorer och har därför ganska lite positiv effekt på samhället i stort. Samti-digt måste de industrivaror som landet behöver – apoteksvaror, bilar, maskiner m m – importeras.

LågT FÖRädLINgSväRdE– Om du exporterar varor med lågt för-ädlingsvärde och samtidigt importerar varor med mycket högre förädlingsvärde så bli effekten av denna handel på lång sikt, automatiskt och obönhörligen, nega-tiv, säger Gyekye Tanoh.

– Detta är det grundläggande proble-met som gör att det inte finns någon bra grund för att ökad handel ska kunna om-vandlas i ekonomisk utveckling, d v s utveckling i den bemärkelsen att vi kan

kunna börja klättra uppför stegen genom allt mer avancerad industriell produktion, och samtidigt få sektorerna i ekonomin att börja integreras med varandra.

– I stället blir vi starkt beroende av utländska marknader, sårbara för han-delschocker och för ett utflöde av kapital. Om du t ex odlar kakaoböner, och en utländsk aktör producerar choklad, så kommer merparten av pengarna att gå till den som gör chokladen och bara lite att stanna här i landet.

Beroendet av en eller två råvaror för export har varit mönstret i afrikanska ekonomier ända sedan kolonialtiden, och är det fortfarande, säger Tanoh.

– Förutom att den här typen av råvaru-export får begränsad positiv effekt på andra samhällssektorer så går vi miste om arbetstillfällen och kompetensutveckling som det skulle innebära om vi förädlade varor här i landet.

FÖRdjupAS OcH uTvIdgASSå som världshandeln ser ut fördjupas och utvidgas dessa negativa strukturer hela tiden, menar Tanoh. Ökade liberali-seringar skulle enbart förvärra situatio-nen.

– Därför är vi inom det civila samhället i Afrika absolut emot EPA-avtalen, som EU vill att vi ska skriva under. Om vi går in i dessa avtal så låser vi fast de negativa strukturer som jag beskrivit, så att de blir okrossbara.

Dessutom befinner sig Afrika för till-fället i ett ovanligt gynnsamt förhand-lingsläge, menar han. Det pågår en kamp mellan en lång rad länder, däribland Kina, Indien och USA, som vill etablera sig i Afrika och dra nytta av de stora rike-domar som kontinenten har. Att i det läget låsa fast sig i avtal med Europa skul-le vara att dribbla bort en historisk chans att skaffa vissa fördelar och komma ikapp.

Gyekye Tanoh har varit på flera konfe-renser i Europa och talat om EPA-avta-lens effekter för Afrika, däribland i Stock-holm. Han är tacksam för det stöd som organisationer och regeringar i Afrika får från civilsamhället i Sverige. Där finns den ömsesidiga respekt och det partner-skap som man skulle önska sig, säger han.

måL 8-gRupp Ibrahim Akalbila är samordnare för Gha-na Trade and Livelyhoods Coalition, ett nätverk av frivilligorganisationer som arbetar med frågor om handel och för-sörjning. I landets millenniemålsnätverk är han aktiv i den grupp som sysslar med mål åtta.

Arbetet i mål åtta-gruppen domineras för närvarande helt av kampanjen mot EPA-avtalen, berättar Akalbila. Just när Världshorisont besöker landet jobbar gruppen hårt på att informera Ghanas parlament om innehållet i EPA-avtalen.

– Problemet är att vi har så lite resurser jämfört med exportindustrin och europe-iska intressen, som lobbar för avtalen. Det är också ett stort hemlighetsmakeri kring alltihop och nästan ingen har sett avtalen på papper. Folk tycker att EPA ”låter bra”, men när vi går igenom det faktiska innehållet och dess konsekvenser så blir de mycket upprörda, säger Akal-bila.

– Jag pratade nyligen med en av reger-

Ghana och mål åtta Lågt betyg för globalt partnerskap

gyekye Tanoh är handelsexpert vid Third World Network. Foto: AnnaLena Andrews

HANdEL


ingens egna förhandlare och inte ens han hade sett den verkliga texten!

Sammantaget är det inte mycket bevänt med det ”globala partnerskapet” tycker Ibrahim Akalbila. EPA-avtalen är det yttersta beviset för hur rika länder bara försöker driva sin egen agenda, och ty-värr får de med sig eliten i de afrikanska länderna, menar han.

Det finns dock en fråga där civilsam-

hället i Ghana driver samma linje som regeringen. Det är EU:s jordbrukssubven-tioner som är mycket skadliga och måste avskaffas, menar en rad olika aktörer. De vill att jag tar med mig denna hälsning till Europa.

Amoah Baah-Nuakoh är professor i ekonomi och senior rådgivare vid FN:s utvecklingsprogram UNDP i Ghana.

– Det bistånd som Ghana får är för litet

för att verkligen göra någon skillnad, säger han.

– Handel är mycket viktigare än bi-stånd, men det krävs strukturella föränd-ringar för att vi verkligen ska kunna dra nytta av handeln och få fart på vår ut-veckling.

AnnaLena Andrews

Ett grundläggande problem för många fattiga jordbrukare i ghana är att få tillgång till marknader där de får skäligt betalt för sina produkter. Under skördesäsongen översvämmas den lokala marknaden av färska varor, och priserna rasar. Resten av året, när efterfrågan och priser stiger, har odlarna inga varor

att sälja.

I Ghana arbetar FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, med stöd

till småbönder för att hjälpa dem få till-gång till exportmarknaden och därige-nom öka sina inkomster. I byn Ekumfi Atwia bor ca 1 000 personer som tradi-tionellt odlat ananas för sin försörjning. Nu har de gått samman i en odlarfören-ing som med FAO:s hjälp skaffat sig certi-

fikat för ekologisk odling. Vidare har de fått utbildning som gjort att de kunnat öka kvalitén på sin ananas, samt hjälp med redskap, skyddskläder m m.

LIvET LäTTAREOsman Ibrahim är en av odlarna i byn. Livet för honom, hans fru och de fem barnen har blivit lättare sedan odlarna fick stöd från FAO, berättar han.

– Vi får bättre betalt nu och det har gjort att vi har kunnat bygga ett rum till på huset så att min bror och hans familj har fått ett eget rum. Förut bodde vi alla i samma rum, berättar han.

– Vi har också fått utbildning från FAO, och så har jag fått ett paket med skyddskläder och stövlar. Stövlarna är väldigt bra under regnsäsongen. Vi har fått redskap också, och korgar till skör-den.

Ananasodlingen i byn har alltid varit ekologisk, d v s skett utan bekämpnings- eller gödningsmedel. Skillnaden är att odlarna nu har ett certifikat, och därmed möjlighet att tillgå den europeiska mark-naden där efterfrågan på ekologiska varor är stor.

LITET FÖRETAgFrukten från byn köps upp av ett litet företag, WAD (Weija Agricultural Deve-lopment), som även det fått stöd från FAO för att få skjuts på verksamheten. WAD köper upp ananas, papaya, mango och

kokosnötter från odlare med eko-certifi-kat, som dem i Ekumfi Atwia. I den lilla fabriken utanför huvudstaden Accra trängs lådor med färsk frukt med ca tio arbetare, som jobbar med att skala, skiva och torka frukten. Sedan förpackas den torkade frukten i små fina påsar med etiketter med text på franska, eftersom de ska skeppas till Schweiz.

– FAO hjälpte oss att rusta upp loka-lerna och stödde oss med torkskåp och lastbilar. Det har gjort att vi kunnat öka kapaciteten så att vi kan köpa upp mycket mer frukt jämfört med tidigare. Vi fick även utbildning i säkerhetsfrågor, berättar Vida Ofori som leder arbetet på fabriken.

– Jag vet många odlare som använder kemikalier men vår frukt är helt fri från sådant. Det är nyttigare för odlarna, för arbetarna i fabriken och för alla som äter frukten. Och så säljer den bättre, säger Vida Ofori.

Text och foto: AnnaLena Andrews

bättre inkomster med ekologisk odling

Osman Ibrahim och de andra ananasodlarna i byn Ekumfi Atwia har fått bättre livsvillkor sedan FAO hjälpt dem att skaffa certifikat för ekologisk odling.

på lilla företaget wAd utanför Accra produceras ekologisk torkad frukt för den europeiska marknaden. Kvinnan på bilden torkar ananas.

HANdEL


Kinas roll i Afrika har varit betydande under många år och förutspås bli ännu mer betydande i framtiden. i en rapport från Världsbanken, ”Bygga broar: Kinas roll som finansiär av utbyggnad av infrastrukturen i Afrika söder om Sahara”, konstateras att investeringarna som Kina gör i Afrika saknar motstycke.

Det som drivit fram det allt mer om-fattande samarbetet, antingen det

kallas handel eller bistånd, mellan Kina och många afrikanska länder är en stark ekonomisk tillväxt och ett allt mer före-tagsvänligt klimat i delar av Afrika och Kinas jakt på olja och andra råvaror.

Tvärtemot tidigare trender har alltså den ekonomiska tillväxten i Afrika varit god under de senaste sex åren. I Afrika söder om Sahara har förbättringar i infra-struktur i flera länder bidragit till tillväx-ten, infrastruktur som till stor del finan-sierats av Kina. Stor efterfrågan, inte minst från Kina och Indien, på framför allt råolja, gas, metaller och mineraler, har gjort att de afrikanska länderna har kunnat hålla höga priser på de eftertrak-tade produkterna.

vARIERANdE TILLväXTTillväxten har dock varierat kraftigt mel-lan olika länder. 2005 hade Angola en

ekonomisk tillväxt på 20,6 procent, Tchad 8,6 procent, Sudan 8 procent och Nigeria 6,8 procent. Gemensam nämnare för dessa länder är att de utvinner stora mängder olja och har Kina som en av sina viktigaste handelspartner.

Exporten av naturresurser från Afrika söder om Sahara till Kina ökade från drygt tre miljarder dollar 2001 till 22 mil-jarder dollar 2006. Olja är den viktigaste varan och utgör omkring 80 procent av den totala exporten till Kina. Men fortfa-rande går den största delen, 57 procent, av oljan till USA och Europa, jämfört med ”bara” 14 procent till Kina.

Det är inte bara olja som Kina och andra länder vill köpa från Afrika. Järn-malm, timmer, mangan, kobolt, koppar och krom är andra råvaror som ger goda exportintäkter till Afrikas länder.

EN FjäRdEdEL TILL ASIENSammantaget gick mer än en fjärdedel av Afrikas export till Asien 2005, att jämfö-ras med bara nio procent 1990. Volymen av handeln mellan Afrika och Asien lig-ger nu på nästan samma nivå som Afri-kas export till EU och USA, Afrikas tra-ditionella handelspartner. Exporten till Kina har ökat med nästan 50 procent per år mellan 1999 och 2004. Även importen från Kina har ökat markant under senare år.

Generellt sett saknar stora delar av Afrika den infrastruktur – vägar, järnvä-gar, sjukhus, kraftverk, elledningar, vatten och sanitet – som behövs för att konti-nenten ska lyckas bekämpa fattigdomen

och nå millenniemå-len. Till detta behövs pengar.

Frågan är om Ki-nas investeringar i Afrika är lösningen på problemet. Den kinesiska regimen kränker mänskliga rättigheter i sitt eget land och ligger fort-farande ganska lågt när det gäller miljö-skydd, även om en del positiva uttalan-den i den sistnämnda frågan har gjorts. Kina applicerar samma politik på sina afrikanska samarbetsparter. För hur skul-le Kina kunna ställa krav på Afrikas län-der när man inte gör det i sitt eget land?

Kinas ”offensiv” och ”villkorslösa inves-teringar” i Afrika diskuteras i EU och Europaparlamentet.

– Vi måste inleda en dialog med Kina, säger Ana Maria Gomes, EU-parlamenta-riker från Portugal, som sammanställt en rapport om Kinas politik i Afrika.

I rapporten kräver EU att Kina häver alla avtal om vapenhandel med reger-ingar som kränker mänskliga rättigheter och är involverade i väpnade konflikter, som Zimbabwe, Sudan, Tchad, Kongo-Kinshasa, Etiopien och Eritrea.

– Vi kan inte bortse från eller åsido-sätta Kina, säger Gomes. Kina är en stor-makt, en permanent medlem i FN:s sä-kerhetsråd som har ansvar i Afrika och över hela världen.

Berith GranathSkribenten är handläggare för utvecklings-

frågor vid Svenska FN-förbundet.

Kinas roll i AfrikaInvesteringar utan krav Kina är den åttonde

största vapen-exportören i världen. En del av vapnen exporteras till Sudan. bilden är tagen i provinsen Abiye där mycket av Sudans olja finns. Foto: Timothy mckulka/uNmIS

HANdEL


RäTTvIS HANdELFN-fakta dET gLObALA HANdELSSySTEmET

bananer, bensin och kaffe. Allt finns i Sverige tack vare vår handel med andra nationer. De flesta människor är överens om att handel är viktigt för ett lands väl-stånd, och att handelsfrågor är centrala om vi ska lyckas minska fattigdomen i världen. En mer rättvis handel ingår också i FN:s millenniemål som ska vara upp-nådda år 2015. Vad som är rättvist råder det dock delade meningar om.

Vi rör oss mot ett alltmer globalt han-delssystem, och ingen höjer på ögonbry-nen för att en vara färdas runt halva jord-klotet innan den säljs. Globaliseringen har för oss i Sverige inneburit ett ökat utbud av varor, men långt ifrån alla är nöjda med den världsordning som vuxit fram. När världens ledare samlas för att disku-tera handelsvillkor möts de ofta av de-monstranter som menar att det är den rika världen som dikterar hur världshan-deln ser ut, en kritik som i ökande ut-sträckning hörs även från utvecklingslän-dernas regeringar. Samtidigt säger sig de stora internationella institutionerna vilja jobba för en rättvis handel som ska gynna världens fattigare länder.

Dagens globala handelssystem började byggas efter andra världskrigets slut, sam-tidigt med FN-systemet, och i dag finns det ett internationellt regelverk som be-stämmer vilka spelregler som gäller.

wTO Den organisation som har störst betydelse för den globala handeln är världshandels-organisationen WTO (World Trade Orga-nization), som bildades 1995. WTO sak-nar formell status som fackorgan i FN-systemet men har ett nära samarbete med FN. 153 länder har frivilligt anslutit sig till denna världsomspännande institution, och ytterligare 29 har ansökt om medlem-skap. Det innebär att enbart en handfull länder frivilligt står utanför WTO, som via sitt globala inflytande sätter ramarna för hur handeln mellan världens länder ska se ut.

WTO arbetar för att få till stånd globala avtal som ska vara lika för alla medlem-mar. Organisationens uttalade mål är att arbeta för frihandel, det vill säga att tullar och andra handelshinder ska avskaffas. Den övergripande filosofin är att en friare världshandel skapar ett ökat välstånd. WTO säger sig också vilja tydliggöra vilka spelregler som gäller inom världshandeln, vilket innebär att världens rika länder inte ska kunna köra över fattiga länder med egna regelsystem.

En rad avtal reglerar hur handeln får gå till mellan medlemsländerna inom WTO. Avtalen omförhandlas kontinuerligt i så kallade förhandlingsrundor där de utökas och förfinas. 2001 inleddes en sådan run-da i Qatars huvudstad Doha. Efter flera misslyckade försök gjordes i juli 2008 återigen en ansträngning att slutföra för-handlingarna. Resultatet blev att samtalen bröt samman ännu en gång. Vid detta materials pressläggning var det oklart om och när Doha-rundan återupptas.

Kritiserat system ska gynna rättvis handel

Arbetare lossar varor i en hamn i bangladesh. Foto: Thomas Sennett/world bank

En anledning till att förhandlingsrundor-na drar ut på tiden är bland annat regeln ”single undertaking”. Den innebär att alla WTO:s medlemsländer måste ha gett sitt godkännande för att ett beslut ska gälla.

En annan grundregel inom WTO är att ett medlemsland inte får diskriminera ett annat medlemsland, utan samma överens-kommelser ska gälla för alla länder (en prin-cip som kallas ”mest gynnade nation”).

En annan viktig regel är att importerade varor måste gynnas på samma sätt som in-hemskt producerade varor (enligt principen ”nationell behandling”).

Undantagna från dessa regler är länder som ingått en tullunion eller ett frihandels-avtal. EU är ett exempel på en tullunion, där samtliga EU-länder agerar gemensamt gente mot övriga WTO-medlemmar. Det innebär att Sverige inte för sin egen talan inom WTO, utan agerar inom ramen för EU-medlemskapet.

WTO har sitt huvudkontor i schweiziska Genève, där det finns omkring 600 anställ-da tjänstemän. De ska bland annat övervaka att medlemsländerna följer det uppsatta regelsystemet, och de ska också lösa de kon-flikter som uppstår inom WTO ifall något land anklagas för att inte följa reglerna.

Vartannat år är det ministerkonferens, vilket är det högsta beslutande organet inom WTO. Mellan dessa toppmöten är det All-männa rådet i Genève som är det högsta organet.

Medlemsländerna inom WTO har bildat vissa koalitioner som inför de olika mötena träffas för att lägga upp en gemensam stra-tegi. Även om en majoritet av WTO:s med-lemmar är utvecklingsländer anklagas orga-nisationen ofta för att gå de rika ländernas ärenden. En vanlig kritik som riktas mot WTO är att de rika länderna har bättre möj-ligheter att förbereda sig inför förhandling-ar, bland annat har de råd att skicka större handelsdelegationer, och att WTO fokuserat mycket på att förbättra situationen för stora multinationella företag.

WTO kritiseras också för att lägga sig i saker som inte anses ha med handel att göra, exempelvis avtal om patent eller vilka regler som gäller vid investeringar i ett främmande land, där kritiker menar att WTO:s avtal slår ut enskilda nationers rätt att själva bestäm-ma sin politik.

Wto:S avtal Inom WTO finns en rad avtal som reglerar vilka regler som gäller inom organisationen.

De är uppdelade i olika kategorier. Några av de viktigaste avtalen är:

gATT (General Agreement on Tariffs and Trade), ett avtal som reglerar handeln med varor. Dess nuvarande innehåll har förhand-lats fram i diverse förhandlingsrundor sedan avtalets tillkomst 1948. När WTO bildades 1995 var GATT själva grunden för världs-handelsorganisationen och flera av de cen-trala reglerna inom WTO är hämtade från

detta avtal. gATS (General Agreement on Trade in Ser-

vices) reglerar hur handel med tjänster ska ske över nationsgränser.

TRIpS (Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights) är ett avtal för intellektuell egendomsrätt, och innehåller regler för pa-tent, varumärken och upphovsrättsskydd. En het fråga inom detta avtal har varit pa-tent på mediciner, bland annat har det dis-kuterats om det borde vara förbjudet eller inte att tillverka billiga kopior av bromsme-diciner till hiv-smittade.

AoA (Agreement on Agriculture) är ett avtal som berör handel med jordbruksprodukter, och som reglerar vilken typ av stöd ett land får ge sin egen jordbruksproduktion.Trots dessa globala avtal finns det inget som hindrar medlemsländerna från att sluta egna avtal, utöver det som man redan kom-mit överens om i WTO, förutsatt att de inte strider mot WTO:s regler. Exempel på det är EPA-avtalen som EU för närvarande för-handlar om med en rad länder i Afrika, Västindien och Stilla Havet.

bRETTON wOOdS OcH dEN NyA väRLdSORdNINgEN1944 hölls en konferens i den amerikanska staden Bretton Woods. Andra världskriget pågick fortfarande och representanter för de 44 länderna som träffades hade som mål att planera hur världen skulle se ut efter kriget. Målsättningen var att bygga en värld där fred och stabilitet rådde. Detta skulle skapas genom en utökad handel och ett internatio-nellt ekonomiskt samarbete, till skillnad från den protektionistiska politik som förts innan världskrigen. För att kunna bygga en ny världsordning ansåg man att det behöv-des ett gemensamt regelverk.

Enligt ursprungsplanerna från Bretton Woods skulle det ekonomiska samarbetet i världen vila på tre pelare, som skulle ope-rera under Nationernas Förbund (det vill säga FN:s föregångare).

Internationella valutafonden (ImF) fick till uppgift att hålla koll på världens olika valu-tor, och se till att de kunde jämföras och växlas mot varandra, för att på så sätt un-derlätta världshandeln. IMF skulle också ge krediter till världens fattigaste länder för att de skulle få möjlighet att hantera tillfälliga betalningsbalansproblem (se även ordlista).

världsbanken fick till uppgift att jobba mer långsiktigt med utvecklingsfrågor. Den bör-jade låna ut pengar till fattiga länder, så att de skulle kunna investera och utvecklas och så småningom komma ur fattigdomen.

IMF och Världsbanken utgör i dag fackor-gan inom FN-systemet och lyder formellt

joaquin Oliveira plockar kaffebönor i bahia, brasilien. Foto: Alejandro Lipszyc/world bank

under ECOSOC, FN:s ekonomiska och so-ciala råd. I praktiken är de båda så kallade Bretton Woods-tvillingarna självständiga institutioner, och lyder exempelvis inte un-der FN:s generalförsamling.

Både IMF och Världsbanken säger sig arbeta för en rättvisare värld, och sedan 2001 har exempelvis Världsbanken meddelat att hela dess verksamhet ska genomsyras av FN:s millenniemål.

Samtidigt brukar de båda institutionerna få kritik för att de cementerar det rådande förhållandet mellan rika och fattiga länder. Bland annat brukar kritik riktas mot hur de båda organisationerna styrs, där rika länder som betalar in mest pengar till organisatio-nerna också har mest att säga till om. Världsbankens chef har dessutom alltid varit amerikan, och IMF:s chef alltid europé.

Den tredje pelaren i den ursprungliga planen från Bretton Woods var att upprätta en världshandelsorganisation, som också skulle operera under FN:s mandat. På skiss-bordet hette den ITO (International Trade Organization), men förslaget hamnade i papperskorgen efter att USA:s kongress ratat

det. Istället underteck-nade 23 länder GATT-avtalet för att reglera handeln med varor. Ett avtal som allt fler län-der genom åren anslöt sig till, och som så små-ningom lade grunden för WTO.

FN OcH väRLdS-HANdELNÅr 2000 antog FN:s medlemsländer åtta

millenniemål som ska förverkligas till 2015. En fungerande världshandel är viktig för att nå flera av dessa mål, och ett av dem, det åttonde, handlar till största delen om han-delsfrågor.

Millenniemål åtta (se nästa sida) går un-der beteckningen ”Utveckla ett globalt part-nerskap för utveckling”, och är indelat i sex delmål. Tanken är att samarbetet mellan rika och fattiga länder ska förbättras, ett rättvisare handelssystem utvecklas, bistån-det ökas och fattiga länders skulder avveck-las.

En rad åtgärder har sjösatts för att ge-nomföra de olika målsättningarna. Bland annat startades Doha-rundan inom WTO med det uttalade syftet att förbättra handels-villkoren för utvecklingsländer (delmål 11). Fattiga länder har också fått vissa handels-förmåner inom WTO för att förbättra sin situation (delmål 12 och 13). Världsbanken och IMF har också utvecklat program för skuldlättnader, det så kallade HIPC-initiati-vet, för de fattigaste och mest skuldtyngda länderna (delmål 14).

Inom FN-systemet finns det flera organ

som sysslar med ekonomiska frågor. UNC-TAD (FN:s konferens om handel och ut-veckling) har till uppgift att arbeta med frågor som rör handel och har, som namnet antyder, ett utvecklingsperspektiv på sitt arbete. UNCTAD lyder under generalför-samlingen som är ett av sex huvudorgan inom FN.

UNCTAD driver tillsammans med WTO handelsorganet ITC (International Trade Centre) vars uppgift är att utveckla handeln i utvecklingsländer.

Ett annat av FN:s huvudorgan är ECO-SOC (FN:s ekonomiska och sociala råd), som bland annat arbetar för en långsiktig ekonomisk utveckling. Både Världsbanken och IMF sorterar under ECOSOC, liksom ett flertal regionala FN-organ (så kallade ekonomiska kommissioner) som arbetar med frågor om ekonomi och utveckling i olika delar av världen.

För att stimulera handel och samarbete mellan världens fattigaste länder finns också organet IF (Integrated Framework) där WTO, Världsbanken, IMF, ITC, UNCTAD och UNDP samverkar.

FN:s generalsekreterare ban Ki-moon (längst till vänster) talar inför en uNcTAd-konferens i ghana våren 2008. Foto: FN//Eskinder debebe

ORdLISTA

LäS mER på

www.wto.org www.worldbank.org www.imf.org www.unctad.org www.un.org/ecosoc www.un.org/millenniumgoals www.intracen.orgwww.integratedframework.org

Aid for trade: Ett initiativ från ett Wto-möte 2005 som syftar till att ta ett helhetsgrepp på det handelsrelaterade biståndet och att öka utveck-lingsländernas möjligheter att dra nytta av inter-nationell handel.

betalningsbalans: En sammanställning över ett lands samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden, det vill säga handeln med varor, tjänster och kapital.

cAp: EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Com-mon Agricultural Policy), som länge har kritise-rats för sina subventioner till europeiska bönder och för importtullar mot utländska varor.

doharundan: En förhandlingsrunda inom Wto som påbörjades 2001 i Qatars huvudstad Doha. i

fokus inför förhandlingarna var utvecklingssam-arbetet och fattigdomsbekämpning, och ett vik-tigt krav från utvecklingsländerna var att EU och USA skulle överge sin protektionistiska jordbruks-politik. Rundan planerades att vara avslutad i slutet av 2004, men förhandlingarna har kört fast och fortsatt i flera år (läs mer ovan under Wto).

EpA-avtal: EPA betyder Ekonomiska partner-skapsavtal och förhandlingarna om dessa påbör-jades 2002 mellan EU och AVS-länderna (Afrika, Västindien och Stilla havet). Avtalen ska ersätta äldre avtal som strider mot Wto:s regelverk.

Frihandel: handel som inte regleras av tullar, kvoter eller asymmetriska stödåtgärder.

protektionism: Åtgärder som syftar till att skyd-

da varor och tjänster som produceras i det egna landet från konkurrens från andra länder. Exem-pel på sådana åtgärder är importavgifter, tullar, registreringsavgifter och importkvoter.

Singaporefrågorna: Ett samlingsnamn för fyra omtvistade ämnesområden inom Wto:s förhand-lingar, som första gången togs upp på minister-mötet i Singapore 1996. Singaporefrågorna handlar om investeringar, konkurrenslagstiftning, transparens i offentlig upphandling och handels-procedurer.

Tulleskalering: Ett tullsystem som gör det bil-ligare att importera en råvara än en färdig pro-dukt. tulleskalering innebär att ju mer förädlad en vara är, desto högre tull får den.

Engagera dig själv och andra!

ordna en föreläsning eller studiecirkel om handelsfrågor i samarbete med din lokalförening! Beställ extra exemplar av Världshorisonts temanummer om handel och dela ut eller sälj! Detta faktablad kan beställas gratis upp till 10 ex. Kon-takta [email protected].

Stöd rättvis och miljövänlig handel!

Välj alltid varor med rättvise- och/eller miljö märkning när du handlar. ta upp frågan om att gynna sådana varor på din arbetsplats/skola (om du inte redan gjort det). Sätt upp information vid kaffe auto-maten/annan lämplig plats om varför ni valt sådana varor.

mejla en riksdagsledamot!

Ett mejl kan ha stor betydelse för om en enskild politiker uppmärksammar en fråga eller inte. En aktuell fråga att ta upp kan vara de omdiskuterade EPA-avtalen, se t ex www.tralac.org. Lämp-liga riksdagsmän finns i utrikesutskot-tet, se www.riksdagen.se (klicka på ”utskotten”).

FN-fakta nr 3/08: det globala handelssystemet · text: Jacob Zetterman och AnnaLena AndrewsFaktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis). · E-post: [email protected] · telefon: 08 – 462 25 40

Webb: www.fn.se

delmål 11: vidareutveckla ett öppet, reglerat, förutsägbart, icke-diskriminerande handels- och finanssystem.

Det inkluderar ett åtagande om god samhälls-styrning, utveckling och fattigdomsminskning, både nationellt och internationellt.

delmål 12: Ta hänsyn till de speciella behoven hos de minst utvecklade länderna.

Det inkluderar tullfrihet och icke kvoterad export för de minst utvecklade länderna, förbättrade program för skuldlättnader för de svårast skuld-satta fattiga länderna (med hänvisning till Världs-bankens och iMF:s skuldlättnadsprogram hiPC), avskrivningar av bilaterala skulder och ökat statligt bistånd till länder som åtar sig att minska fattigdo-men.

delmål 13: Ta hänsyn till de speciella behoven hos små utvecklingsländer som är öar (genom hand-lingsprogrammet för hållbar utveckling för små utvecklingsländer som är öar och resultatet från generalförsamlingens tjugoandra specialsession).

delmål 14: Ta ett helhetsgrepp om utvecklings-ländernas skuldproblem genom nationella och internationella åtgärder i syfte att nå en hållbar skuldnivå på lång sikt.

(delmål 15 har ersatts av nytt delmål i millennie-mål 1.)

delmål 16: I samarbete med läkemedelsföretag, tillhandahålla livsviktiga läkemedel till överkom-liga priser i utvecklingsländer.

delmål 17: I samarbete med den privata sektorn, göra ny teknik, framför allt inom information och kommunikation, tillgänglig.

För att det ska gå att kontrollera hur arbetet med de åtta millenniemålen går finns det 47 mätbara indikatorer. Följande indikatorer gäller för delmål 11-17:

Offentligt biståndoffentligt bistånd totalt och till de minst 33. utvecklade länderna i procent av oECD/DAC-ländernas bruttonationalinkomst BNi Andel av det totala bilaterala biståndet 34. från oECD/DAC-länderna som går till grundläggande samhällsservice (grundskoleutbildning, primär hälsovård, näringsstandard, rent dricksvatten och sanitet)Andel obundet offentligt bistånd35. Bistånd mottaget av kustlösa länder som 36. andel av deras BNiBistånd mottaget av små 37. utvecklingsländer som är öar som andel av deras BNi

marknadstillträdeAndel tullfri import (räknat i värde och 38. exklusive vapen) till industriländer från utvecklingsländerGenomsnittstullar som industriländer 39. lägger på jordbruksprodukter, textil och konfektion från utvecklingsländerJordbrukssubventioner i oECD-länderna i 40. procent av deras BNPAndel offentligt bistånd till utveckling av 41. utvecklingsländernas handelskapacitet

Hållbar skuldsituationAntal länder som nått besluts- respektive 42. slutpunkten inom Världsbankens hiPC-initiativSkuldlättnader inom hiPC och MDRi-43. initiativetSkuldtjänsten som andel av intäkterna 44. från export av varor och tjänster

46. Andel befolkning med säker tillgång till livsviktiga läkemedel till överkomliga

priser47.a telefonlinjer per 100 personer47.b Mobiltelefonabonnemang per 100

personer48. internetanvändare per 100 personer

mILLENNIEmåL 8: uTvEcKLA ETT gLObALT pARTNERSKAp FÖR uTvEcKLINg

det här kan du göra!bidra till trycket underifrån för en rättvisare och mer utvecklingsorienterad världshandel! Många aktörer i utvecklingsländer är mycket engagerade i handelsfrågor och de behöver stöd av en upplyst och kritisk opi-nion i rika länder som Sverige. här kommer några förslag på vad du kan göra:

Läs mer påwww.un.org/millenniumgoals

Urfolk och minoriteter

Klimatet och mänskliga rättigheter

Kompetensutveckling och mänskliga rättigheter

För anmälan och

fullständigt program :

www.mrdagarna.se

13–14 november i Luleå

Foto

Välkommen

en trappa upp!

SPÄNNANDE MÖTESPLATS

DEBATT OCH LITTERATUR

ETT GLOBALT ANDRUM

Mänskliga rättigheter

i fokus Stora scenen lördag 09.15

Dilsa Demirbag-Sten

Poesi från Nicaraguasstore poet

Stora scenen torsdag 16.40

Ernesto Cardenal

25-28 september 2008 Bok & Bibliotek i Göteborg

INTERNATIONELLA TORGET

Va?rldshorisont annons 128x115:Världshorisont annons 128x115 08-08-25 09.04 Si


SUCCESSFUL STRATEGIES FOR WOMEN’S HEALTH AND RIGHTS

Anders Nordström, Director-General, SidaGunilla Carlsson, Minister for Development Cooperation. Jon O’Brien, President, Catholics for Choice (USA).Renée Andersson, Ethics and Environment Director, Indiska Magasinet. Thoraya Ahmed Obaid, Executive Director, UNFPA.Quazi Suraiya Sultana, Executive Director, Reproductive Health Services Training and Education Program (Bangladesh). Lawrence Oteba, Director of Programmes, Family Health Options (Kenya). www.sida.se

Se webb-tv från seminariet

på www.sida.se/area

Vem bestämmer villkoren på världsmarknaden?

Globala Studier ges ut av Forum Syd i samarbete med svenska enskilda organisationer. Beställ på www.forumsyd.org. Där �nns hela listan över ut-givna Globala Studier.

”Den kommer säkerligen att sträckläsas av såväl professorer som den intresserade allmänheten.”

”Det finns få alternativ för den som vill använda en svensk text i undervisning om utvecklingsekonomi, och vad jag

förstår inget alternativ om den ska ha hunnit få med den senaste utvecklingen.”

Sven Tengstam, Ekonomisk Debatt nr 2 2008.

Varför går det bra för vissa länder och sämre för andra?

I en helt omarbetad upp-laga av Utvecklingens drivkrafter ger Stefan de Vylder sin syn på vad som leder till utveckling i världen. Pris 220:-.

Två skrifter som ingår i skriftserien Globala Stu-dier som tar upp aktuella internationella frågor som rör handel, bistånd, och de internationella �nansinstitutionerna. Pris 50:-/skrift.

Utveckling på export? – EU:s handelsavtal med Afrika och Latinamerika.

Öppna sår i den globala politiken – Forskning, handelsavtal och till-gången till medicin.

Beställs på www.forumsyd.org eller 08-506 370 00.

I augusti förhördes Sverige av FN:s

kommitté mot rasism och etnisk

diskriminering (”cERd-kommittén”).

FN-förbundets handläggare för

mänskliga rättigheter, Anett Sasvari,

sammanfattar här kommitténs syn på

den svenska politiken.

Kommittén är orolig över ökningen av antalet rapporterade hatbrott i Sve-

rige och spridningen av vit makt-musik och annan rasistisk propaganda. Kommit-tén är även oroad över att det inte finns en gemensam definition av begreppet ”hatbrott” inom det svenska rättsväsen-det. Kommittén kritiserar att den befint-liga lagstiftningen inte följs i praktiken och att Justitiekanslern bara i ett fåtal fall valt att väcka åtal i frågor rörande hets mot folkgrupp.

Den rekommenderar vidare att Sverige

inför informations- och utbildningstillfäl-len inom rättväsendet om vikten av att åtala rasistiska brott och att staten inför en och samma definition av ”hatbrott” för alla myndigheter.

Kommittén upprepar sina tidigare re-kommendationer att Sverige, i enlighet med konventionens föreskrifter, inför ett förbud mot organisationer som föresprå-kar rasistiskt hat. Den är oroad över att Sverige anser sig ha en lagstiftning som uppfyller konventionens krav samtidigt som man inte har infört ett sådant för-bud.

Kommittén menar vidare att Sverige måste förstärka sina insatser för att mot-arbeta etnisk diskriminering inom rätts-väsendet genom att se till att det finns tillräckligt många rättstolkar och genom att rekrytera fler personer med utländsk bakgrund till de olika myndigheterna.

Kommittén är orolig över ökningen i antalet rapporterade hatbrott och sprid-ningen av vit maktmusik och annan rasis-tisk propaganda. Kommittén är även oro-ad över att det inte finns en gemensam definition av begreppet ”hatbrott” inom det svenska rättsväsendet. Kommittén kritiserar att den befintliga lagstiftningen som prioriterar sådana brott inte följs i praktiken och att Justitiekanslern bara i ett fåtal fall valt att väcka åtal i frågor rörande hets mot folkgrupp.

Den rekommenderar vidare att Sverige inför informations- och utbildningstillfäl-len inom rättväsendet om vikten av att åtala rasistiska brott och att staten inför en och samma definition av ”hatbrott” för alla myndigheter som arbetar med denna fråga.

Kommittén upprepar sin oro för att den strukturella diskrimineringen av romer kvarstår, framförallt när det gäller utbildning, arbete, bostad och tillgång till offentliga platser. Sverige måste vidta ytterligare åtgärder för att komma till rätta med de negativa attityder och fördo-mar som romer möter i det svenska sam-hället. Kommittén rekommenderar att staten framför allt säkerställer utbild-ningen av romska barn.

Beträffande samerna rekommenderar kommittén att samtliga utredningar som regeringen tillsatt gällande samernas landrättigheter omgående resulterar i konkreta beslut som tas i samråd med samerna själva. Svenska staten måste arbeta för att säkerställa samernas rätt till land, tillgångar och kultur. Kommittén uttrycker också oro för att bevisbördan i samtliga rättsprocesser beträffande rättig-heter till land ligger på samerna själva och att de inte får rättshjälp att driva sina frågor i domstol. Kommittén upprepar sina tidigare rekommendationer att Sve-rige ansluter sig till ILO:s konvention 169 om urfolks rättigheter och arbetar mer aktivt för att den nordiska samekonven-tionen antas.

Anett Sasvari

Kritik mot Sverige av CERD-kommittén

www.volontarresor.se 08-23 93 00

Åk som volontär!Det är en utmaning att jobba som volontär. För dig som antar den väntar belöningar i form av skratt, vänner och upplevelser av landets kultur.

Vi har projekt i följande länder:

Vart vill du åka?

Costa RicaMexikoEcuadorPeruBrasilienGhanaSenegalSydafrika

TanzaniaThailandIndienKinaMongolietNepalVietnam

Ett nytt internationellt avtal mot klus-tervapen blev verklighet i maj 2008.

Avtalet har förhandlats fram utanför FN:s ramar och innebär ett närmast totalt för-bud mot klustervapen genom att det om-fattar såväl produktion som handel, lag-ring och användning. 111 länder, däri-bland Sverige, stod bakom det historiska beslutet vid en regeringskonferens i Du-blin den 30 maj.

I december ska det nya avtalet, Conven-tion on Cluster Munitions, undertecknas

vid en ceremoni i Oslo. Avtalet träder i kraft när det ratificerats av 30 länder.

Vid denna tidnings pressläggning råd-de fortfarande oklarhet om hur den svenska regeringen avser att hantera frå-gan om det svenska klustervapnet Bomb-kapsel 90. Det svenska nätverket mot klustervapen fortsättar driva att Bomb-kapsel 90 måste skrotas, och att Sverige så snart som möjligt ska ansluta sig fullt ut till den nya konventionen.Läs mer på www.fred.se/klustervapen.

Läs de svenska organisationernas rapport till cERd-kommittén på www.fn.se/rasism

vId FÖRHÖRET mEd SvERIgE riktade Svenska FN-förbundet tillsammans med ett 20-tal svenska frivilligorganisationer kritik mot regeringens hante-ring av frågor som rör rasism och etnisk diskrimine-ring. Efter överläggningar ändrade FN:s kommitté sina rekommendationer till den svenska regeringen.

Klart med förbud mot klustervapen


FN-förbundet lanserar ny webbsida I början av oktober planerar FN-förbun-det att lansera en ny hemsida med nytt utseende, ny struktur och nya funktioner. Den nya sidan har t ex ett antal RSS-flö-den vilket innebär att man som använ-dare kan få blänkare i sin mobil eller webbläsare när nyheter från FN-förbun-det eller FN publiceras. Adressen är som tidigare www.fn.se.

Dataspel om hunger nu på svenskaVärldslivsmedelsprogrammet WFP:s pedagogiska dataspel Food Force finns nu på svenska. Spelet riktar sig till barn i åldrarna 8-13 och syftar till att ge dem kunskaper om svälten i världen och FN:s humanitära arbete. En handledning för lärare har tagits fram av FN-förbundet. Läs mer och ladda ner spelet gratis på: www.fn.se/skolmat.

halv miljon insamlad till BurmaFN-förbundets insamling till offren för cyklonen i Burma 2-3 maj har avslutats. Resultatet blev 447 000 kronor som kana-liserats till FN:s livsmedelsprogram WFP. WFP fanns redan på plats när cyklonen drabbade Burma och kunde inleda sina insatser omedelbart. Förutom mat har organisationen distribuerat t ex medicin, tält och vattenreningskit.

200 kom till FN-forumI maj i år arrangerade FN-förbundet för första gången ett ”FN-forum”, i enlighet med ett beslut på organisationens kon-gress i Nyköping 2006. Syftet med det nya forumet är att förbundets medlemmar och andra FN-intresserade ska få tillfälle att samlas mellan kongresserna och dis-kutera aktuella sakfrågor.

Drygt 200 personer från hela landet tog sig till Stockholm för att delta i det två dagar långa mötet. Tema för lördagen var det nya begreppet skyldigheten att skydda, och för söndagen etnisk diskriminering.

pIERRE ScHORIdRAKSåddENS åRLEOpARd FÖRLAg 2008

Pierre Schori ger i ”Draksåddens år” sin bild av tiden som svensk FN-ambassadör. Terrorattackerna mot World Trade Cen-ter, USA:s agerande och det så kallade kriget mot terrorismen ställde under de här åren många begrepp på ända. Vi får följa med bakom kulisserna i förhand-lingsspelet och ta del av den diskussion som kom att splittra världsorganisatio-nen.

Boken utvecklar sig så småningom till en svidande vidräkning med det ameri-kanska agerandet i FN, inte bara när det gäller kampen mot terrorn, utan också i fråga om landets allmänna inställning till det globala samarbetet. Kritiken mot USA formulerades sedermera i Schoris slutrapport som FN-ambassadör till den svenska regeringen, en rapport som kom att hemligstämplas. Schoris slutsats är att världen behöver USA och USA behöver världen.

Också de krafter som motsätter sig en reformering av FN får en släng av sleven. Schori pläderar genom hela boken för värdet av internationellt samarbete. Han talar om vikten av en samlad strategi som inkluderar utvecklingspolitik och betonar värdet av en transatlantisk dialog. Schori hänvisar till Kofi Annan och millenniear-betet som en väg framåt.

Schori har också en del att säga om företrädare för både den förra och den nuvarande svenska regeringen. Hans

ståndpunkt är att Sverige har avstått från att utnyttja ”sitt goda renommé och sina betydande resurser, sin erfarenhet och expertis” för att påverka i FN.

Bokens titel, ”Draksåddens år”, refere-rar till en hjältesaga i den forngrekiska mytologin. Schori är även för övrigt flitig med referenser till kulturvärlden. Den som gillar film uppskattar minnesbil-derna ur Alfred Hitchcocks ”North by Northwest” från 1959.

Den förre FN-ambassadören efterlyser en fördjupad diskussion om hur Sverige ska möta den nya tidens utmaningar i det internationella samarbetet. Det är ett önskemål som FN-vänner inte borde ha några svårigheter att sympatisera med.

Pekka JohanssonPressekreterare vid Svenska FN-förbundet

Kritiskt om spelet bakom kulisserna

RECENSioN

Strax före sommaren startade FN-för-bundet, Naturskyddsföreningen och

Svenska kyrkan ett klimatupprop för att få politikerna i riksdagen att ta ansvar för klimatförändringarna och besluta om tuffa utsläppsmål. Vid denna tidnings pressläggning hade minst 10 000 namn-underskrifter samlats in.

Kampanjen kräver att utsläppen av växthusgaser i Sverige ska minskas med minst 40 procent till 2020 från nivån

1990. Dessutom kräver man ett kraftigt ökat stöd, utöver biståndet, till klimatar-bete i utvecklingsländer. Namninsam-lingen tillsammans med dessa krav kom-mer att överlämnas till statsminister Fredrik Reinfeldt under hösten 2008.

Bland de företag och organisationer som skrivit på märks Taxi 020, HSB, SKTF, Växjö kommun och Statstjänste-mannaförbundet. Läs mer och delta på www.fn.se.

10 000 har skrivit på ”klimatuppropet”


under senare år har sexuella

övergrepp mot barn, begångna av

personal inom FN:s fredsbevarande

styrkor, fått stor uppmärksamhet.

i maj i år kom den senaste i raden

rapporter.

Brittiska Rädda Barnen släppte i maj en omfattande rapport som vittnar

om sexuella övergrepp begångna av FN:s fredsstyrkor och annan internationell hjälppersonal. Rapporten bygger på fält-studier i Haiti, Elfenbenskusten och Su-dan och visar att övergreppen är vanli-gare än vad som hittills har varit känt. Hälften av barnen som deltog i undersök-ningen hade hört talas om något fall av sexuella övergrepp.

I rapporten pekas på problematiken med den tystnad som ofta följer på hän-delser av det här slaget. Rädsla och makt-löshet hos de utsatta barnen gör att över-greppen sällan anmäls. Barnen är bl a rädda för att bli utpekade och för att de inte ska få den hjälp de behöver ifall de berättar vad som hänt.

vILL HA NyA FORumBrittiska Rädda Barnen uppmanar FN, NGO:s och andra hjälporganisationer att gå ihop och tillsammans med lokala or-ganisationer upprätta rapporteringsorgan vid varje kontor ute på fältet. På så sätt ska effektiva och tillgängliga forum ska-pas dit de som har utsatts för övergrepp

kan vända sig.– FN jobbar redan på det här sättet på

några platser, bl a i Liberia, men vi vill se det överallt, berättar Corinna Csáky som skrev rapporten för brittiska Rädda Bar-nen.

Man föreslår också att det internatio-nella samfundet etablerar en global om-budsman, en oberoende ”vakthund”, som övervakar och utvärderar FN:s åtgärder på området.

Nick Birnback, talesman vid FN:s hög-kvarter i frågor om fredsbevarande, be-rättar för Världshorisont att organisatio-nen redan har vidtagit en rad åtgärder för att komma till rätta med problemen. Som ett exempel nämner han att alla missioner har utrustats med uppförande- och disci-plinavdelningar som ska arbeta med ut-bildning av personalen.

INTRESSANT IdéHan tycker att idén med ett organ utanför FN är intressant och förtjänar att tittas närmare på.

Corinna Csáky berömmer också FN för de ansträngningar som redan gjorts.

– Vi har sett en stor förbättring under de senaste månaderna och var väldigt nöjda med den respons som FN nyligen gav på vår rapport, säger hon till Världs-horisont.

Problemet med sexuella övergrepp av FN:s fredsstyrkor och internationella hjälporganisationers anställda har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet. Idag finns kända anklagelser om över-grepp av FN:s styrkor i bl a Kosovo,

Västafrika, Östtimor, Kambodja och Kongo (DRC).

En FN-rapport från 2005 visar på ett mycket stort antal övergrepp i Kongo där fredssoldater utnyttjat unga flickor sexu-ellt i utbyte mot ägg, mjölk eller några få dollar.

Efter övergreppen i Kongo antog FN en universell uppförandekod. 2006 införde också dåvarande generalsekreterare Kofi Annan nolltolerans mot sexuella över-grepp.

– Det är medlemsstaterna som ytterst ansvarar för utbildningen av sina soldater och för att tillräckliga åtgärder vidtas i de fall som övergrepp begås, säger Nick Birnback.

– Noll incidenter är förmodligen inte realistiskt, men noll tolerans i de fall övergrepp ändå begås är det, fortsätter han och understryker att FN noga följer upp hur medlemsstaterna hanterar sitt ansvar.

Corinna Csáky säger att hon är medve-ten om att det här är ett svårt problem för alla organisationer med ett stort antal anställda på olika platser runt om i värl-den.

– Men, understryker hon, det betyder inte att det någonsin är okej att känna att det är för svårt för att hanteras. Jag skulle tveka innan jag sa att någon organisation kan garantera att de aldrig mer kommer att ha fall av sexuella övergrepp, men det ska givetvis vara alla organisationers mål.

Hannah Bergqvist

Skribenten är frilans bosatt i New York.

sexuella övergrepp av fredssoldater

FN:s fredsbevarande styrka i Kongo, mONuc, är en av flera FN-missioner där personal har gjort sig skyldig till sexuella övergrepp mot barn. bilden visar mONuc-soldater tillsammans med soldater från regeringsstyrkorna. Foto: FN/marie Frechon

Ny rapport om


Sedan jag började på FN-förbun-det har ett projekt bjudit särskilt mycket utmaningar och stimulans.

Utöver att vara ett modernt utvecklings-projekt har Projektledare Östafrika varit ett ungdomsägt dito. Det är ungdomar i FN-förbunden i Uganda, Tanzania och Sverige som tillsammans har ansvarat för att utforma, genomföra och rapportera insatsen. Projektet har likaså varit riktat mot ungdomar. Utgångspunkten har varit att unga människor i Tanzania och Ugan-da utgör stora, men ofta outnyttjade, re-surser för sina samhällen. Därför har jag och mina kollegor i de östafrikanska FN-förbunden tillsammans med två svenska volontärer jobbat med att försöka utbilda och sporra intresserade ungdomar. Vi fick fram tolv talangfulla projektledare i varje land som i sin tur kunnat nå ut till ytterligare större grupper genom sina insatser. Deras arbete har ytterst burit projektet.

Projektledarna har inte detaljstyrts utan har gjort sina egna budgetar, pro-jektplaner och prioriteringar. I slutändan tror vi ändå att det är de som bäst känner sina samhällen. De har dock haft att för-

hålla sig till millenniemål 3 och 6, om Hiv/Aids- och malariaproblematik samt ökad jämställdhet mellan könen. Kring dessa områden skulle projekten kretsa, i förhoppningen att de skulle kunna ge ett litet bidrag till arbetet mot millenniemå-len.

Det var viktigt att projektledarna arbe-tade på landsbygden där behoven av in-satser är som störst. Således har det for-drats ett betydande fältarbete vid imple-menteringen av alla vidlyftiga planer. Det var i denna fas som jag och volontärerna Malin Falkmer och Anders Forsberg hade förmånen att delta.

vad gjorde då projektledarna? Till och börja med ska sägas att jag inte var med under hela fältarbetet. Således kän-ner jag inte till innehållet i alla projekt eftersom flertalet insatser fortfarande skisserades när jag fanns på plats. I Ugan-da, där jag såg mest av arbetet, jobbade projektledarna med informationsprojekt riktade till hushåll genom hembesök och jag tror att de olika projektgrupperna finkammade hela regionen på grundsko-lor de kunde bevista.

Jag och volontär Falkmer var med för att följa arbetet på en flickskola. Vi reste med gruppen som fokuserade på jäm-ställdhet, ett arbete som i förstone knap-past välkomnades förbehållslöst av sko-lans ledning. Tvärtom anmodades vi att inte uppmuntra eleverna till alltför myck-et självständighet (”over-empowerment”). Vicerektorn hade själv fyra lyckligt gifta fruar som han förmodade skulle ta dåligt intryck av sådana nymodigheter. Med all möjlig uppbådad respekt struntade vi lite

i hans rekommendationer och projektle-darna tog ett knökfullt klassrum i besitt-ning. Genom sång, tal och teater och fick de unga damerna i bänkarna ta del av vår projektgrupps budskap om jämställdhet och kvinnors möjligheter under två tim-mar. Jag hoppas de inte glömmer det, jag gör det nog inte.

Fler aktiviteter som har ägt rum inklu-derar konsertarrangemang, studiecirklar och föreläsningar.

Vad gjorde jag och volontärer Falkmer & Forsberg? Vi hade flera uppgifter. Alla hade vi erfarenhet av projektarbete och vi var bl a på plats för att dela med oss av denna. En del av klokheterna fanns sam-lade i den projektledningsmanual som vi skrivit och eftersom denna var vägle-dande i fältarbetet ville vi även se vad som kunde förbättras i den utifrån det praktiska arbetet. Till detta kom uppgifter som i grova drag pendlade mellan att leda, inspirera och rapportera.

den som vill jobba med utvecklings-insatser på afrikansk landsbyggd ska inte tveka men förbereda sig väl. Vi bodde och arbetade under enkla förhållanden. Enkla även med våra afrikanska vänners mått mätt. De sanitära förhållandena är gärna dåliga, maten enformig (eftersom det finns föga att välja på) och det finns sällan särskilt mycket att göra på fritiden. En släng malaria är lätt att få på halsen.

Det är dock mycket belönande att job-ba på platser som verkligen behöver ens arbete. Ingen av oss var intresserade att av att sitta i en tätort och skicka e-post.

Ingen ska heller låta sig luras, det är förtjusande resor vi gjort. Själv begrundar

Unga i FN-rörelsen

Fart och fläkt på afrikansk landsbygd FN-förbundets ungdomssekreterare under det gångna året, Tobias carlsson, har bl a arbetat med utbildning

av unga projektledare i Östafrika. här kommer hans personliga rapport från en avslutande fältresa i tanzania och

Uganda sommaren 2008.

Artikelförfattaren i Kisoga, uganda, tillsammans med

projektledare från Tanzania och uganda.

på tanzaniska FN-förbundets lokala kontor i mwanza. I arbete från vänster: Anders Forsberg, upendo peneza, Amani Nkurlu och moses mongo. Foto: Tobias carlsson


jag gärna den njut-bara båtresan mellan den tanzaniska sta-den Mwanza och Ukerewe, som är Victo-riasjöns största ö. Jag tänker på diskussio-nerna och debatterna med alla som kan mer om Afrika än jag själv (och det är många), på Ugandas praktfulla natur-skönhet och, naturligtvis, på alla beta-gande personer jag sprungit på.

En del erfarenheter låter sig inte klassas som ”bra” eller ”dåliga”. De är bara värde-fulla. Jag tänker på ett besök på ett regio-nalt sjukhus, en halvtimme från projekt-platsen i Kisoga i Uganda. Begreppet sjukhus är nu kanske slarvigt använt. Vad som något hårdraget fanns var lokaler att förvara sjuka människor i. Nakna rum möblerade med kala och lätträknade sängar. Bristen på modern utrustning – eller utrustning över huvud – var frap-perande. En guidande läkare förklarade

hur han rutinmässigt tvingades remittera patienter till större sjukhus som sjukling-arna sällan hade råd att ta sig till. Han bjöd oss att fotografera och ville gärna att vi berättade om behoven när vi kom hem till Europa.

En stor ljuspunkt och ett alltjämt inspi-rerande inslag i samma besök var att få träffa tre sjuksköterskor som utbildats i den lokala FN-föreningens regi och nu praktiserade på inrättningen. Ett mer konkret arbete mot millenniemålen har jag svårt att tänka mig.

Jag minns gärna Ukerewes District Commissioner Paul Chiwile. En District Commissioner är en sorts tanzanisk lands hövding, utsedd av presidenten och bemyndigad med verklig makt. Vi hade ett möte med Mr Chiwile som tyckte att vi hade ett spännande projekt och lovade att göra vad han kunde för att bistå oss.

Han hjälpte oss att identifiera hinder i vårt arbete, ställde rådgivare till vårt för-fogande och bjöd på lite öl. Stora delar av Afrika lider av djupt rotad korruption och både lokal och statlig förvaltning hamnar ofta i vanrykte. I Tanzania finns dock, som jag upplever det, en relativt god tilltro till förvaltningen och president Kikwete är mäkta populär. Hans utsände i Ukerewe bidrar säkert till populariteten.

Vid sidan av flera andra civila organisa-tioner på Ukerewe i Tanzania besökte jag naturligtvis våra systerorganisationers huvudkontor i Dar es Salaam och Kam-pala. FN-förbunden i Tanzania och Uganda är två mycket olika organisatio-ner men de härbärgerar bägge charmanta blandningar av ärrade konsulter, gedigna folkrörelserävar och unga blodigt ambi-tiösa volontärer. Lite som i Sverige alltså.

Tobias Carlsson

FN-föreningen i Kisoga, uganda, har arrangerat en söndagssamling för barn som mist en eller båda föräldrarna. Över 200 barn deltar i dagens aktiviteter: fotboll, teckning och dans. Foto: Tobias carlsson

Kirurgiska avdelningen på regionsjukhuset i Kisoga, uganda. Foto: Tobias carlsson

”gå med i kampanjen för millennie-utvecklingsmålen nu!” Foto: Tobias carlsson


A k t i v i t e t e r i F N - F ö r e N i N g A r o c h - d i s t r i k t

Lejla Rizvanbegovic, Anja milikic, Louise Ekman, Kristoffer Stenfelt och Riccardo maselli, vetlanda FN-förening. Foto: Anita Seidel.

Eksjö FN-förening bjöd in till miljökväll med politikerSedan hösten 2007 har Eksjö FN-fören-ing deltagit i en klimatgrupp i Eksjö kom-mun tillsammans med kyrkor, studieför-bund, kommunala institutioner och ide-ella föreningar. Syftet har varit att öka kunskapen om klimatförändringarna och att stimulera till diskussion om vad som kan göras för att motverka dem. Eksjö biografförening har visat Al Gores “En obekväm sanning”, ett par studieförbund har haft välfyllda kurser i ämnet och någ-ra kyrkor har haft speciella temakväller kring klimatfrågan.

Som en uppföljning arrangerade Eksjö FN-förening under senvåren, i samverkan med övriga organisationer i klimatgrup-pen, en offentlig frågekväll med kom-munpolitiker i Eksjö. Frågorna gällde vad kommunen kunde göra för att minska växthusgasutsläppen, dels i den egna verksamheten och dels genom att påverka och underlätta för företag och enskilda i kommunen att minska sin miljöpåverkan. Diskussionen koncentrerades till fyra områden: transporter, boende, energiför-sörjning och mat.

Alla partiföreträdarna såg transport-sektorn som ett viktigt område. Förbätt-ring av kollektivtrafiken i kommunen och en miljövänligare kommunal fordons-park, till exempel genom biogasdrift, betonades. När det gällde bostäderna var det tre områden som kom i centrum: att fortsätta utbyggnaden av fjärrvärmenätet, att satsa på energirådgivning och energi-besparing och slutligen Eksjöbostäders intentioner att bygga så kallade passivhus. Diskussionerna kring energiförsörjning-en kom till stor del att handla om fjärr-värmeverket, som redan lett till att olje-pannorna i Eksjö stad snart är ett minne blott. När det gällde maten vill man gyn-na närproducerat och ekologiskt.

Kvällens sista fråga från publiken var mycket konkret: ”Kan inte Eksjös politi-ker bli förebild för övriga i kommunen genom att avstå från det energikrävande flaskvattnet och i stället ha en bringare med vanligt vatten på bordet vid sina möten och konferenser?” Frågan verkade finna gehör i politikerpanelen.

Budkavle för nedrustningDu kan förhindra ett kärnvapenkrig! Nu har du chansen att påverka världens le-dare inför FN-mötet 2010 om icke-sprid-ningsavtalet. Det är uppmaningen i en budkavle till Sveriges 290 kommuner som Norra Hälsinglands FN-förening och Kvinnor för fred är initiativtagare till.

– Nedrustningen av kärnvapen måste verkställas nu. Alla kan visa sitt stöd ge-nom att skriva på namnlistor. Regeringen måste känna trycket underifrån. En kärn-vapenfri värld är möjlig. säger Inger Holmlund, ordförande i Norra Hälsing-lands FN-förening.

Den 13 augusti bildades en FN-förening i Vetlanda inom Jönköpings läns FN-distrikt. Initiativtagare till FN-föreningen är Lejla Rizvanbegovic, en ung FN-intresserad kvinna, tillika millenniemålsambassadör. Övriga i interimsstyrelsen är Kristoffer Stenfelt, Louise Ekman, Anja Milikic, Caroline Crona och Riccardo Maselli.

Vår viktigaste uppgift blir nu att på olika sätt infor-mera om att föreningen finns samt väcka intresse bland Vetlandaborna för att de ska gå med i vår fören-ing, säger Lejla Rizvanbegovic.

FN-förening bildad i Vetlanda


A k t i v i t e t e r i F N - F ö r e N i N g A r o c h - d i s t r i k t

Redaktör: Anita Seidel

E-post: [email protected] · telefon: 08 – 462 25 53

Peace & Love-festivalenFör tredje året i rad medverkade Borlänge FN-förening på Love & Peace-festivalen i Borlänge. I år samarbetade föreningen med Örebro FN-förening som på ett kon-kret sätt informerade om minröjning. Musikfestivalen var ett utmärkt forum att sprida information om FN och Röj-en-mina och samtidigt berätta om det lokala FN-arbetet. 6 069 kronor samlades in till Röj-en-mina genom att deltagarna för 10 kronor fick köpa rätten att rita en kva-dratmeter stor ruta på gatan med krita.

I Helsingborg hölls den 9 augusti 2008 ett seminarium om Sveriges urfolk, samerna, och om en nationell minoritet, romerna. Arrangörer var bland andra FN-förening-en, Utvecklingsnämnden och Röda Kor-set i Helsingborg. Flera organisationer hade också utställningar om sitt arbete med olika urfolk i världen.

Landshövding Göran Tunhammar inledde: ”Det är viktigt för ett land att urfolk kan behålla språk, sedvänjor och kultur i det land de bor i. Same är den som identifierar sig som same”. Tunham-mar citerade Gandhi, ”ett land bedöms efter hur det behandlar sina minoriteter” och Goethe, ”allt stort och intelligent är i minoritet”.

Jamie Bolling, vice ordförande i Svens-ka FN-förbundet, talade under rubriken ”En röst blir hörd – vikten av FN och gräsrotsarbete”. 2007 antog FN en dekla-ration om urfolkens rättigheter. Urfolken är cirka 340 miljoner människor, och de bor i ett 60-70-tal länder. En del reger-ingar, som Kanadas och Australiens, har bett sina urfolk om ursäkt för den diskri-minering och de oförrätter de utsatts för under många år.

Lars Anders Baer, sametingets ordfö-rande, FN:s representant för urbefolk-ningar inuiter och samer samt delegat för UNICEF:s barnfond, berättade om arbe-tet inom olika grupper under årens lopp för urfolken. ”Sveriges indianer”, sam-erna, fick erkännande av Sveriges riksdag

först 1976 som urfolk med rätt till eget territorium. Sametinget i Sverige bildades först 1993. Samarbetet med övriga sam-efolk är intensivt, speciellt med dem i Norge och Finland.

Romer i Europa representerades av Stefano Kuzhicov. Sveriges riksdag er-kände 1999 rätten till eget språk (samiska, romani chib, jiddisch, meänkieli, torne-dalsfinska) för de nationella minorite-terna, särskilt i kontakterna med myndig-heter och domstolar. Nu är det upp till Skolverket att utarbeta metodik och till kommunerna att genomföra språkunder-visning.

Romer, liksom övriga minoriteter, har inte tillåtits tala sitt eget språk i skolan ens på rasterna. Rätten att få bli bofast och få gå i skola dröjde tills in på 50-60-talet i Sverige. Romer i Sverige är fortfarande diskriminerade och än värre i Europa. Ståuppkomikern Khalid Geire sa: ”I butiken skulle jag gärna vilja vara rom – vilken service! En expedit följer efter dig och frågar vad du vill ha och servar dig!”

Som slutsats av dagen: Årets tema för Urfolkens dag är försoning. Vi måste lära oss att respektera varandra och allas olika kulturer. Vi måste hjälpas åt att få de vackra orden i olika deklarationer att bli verklighet.

Karin Nilsson-Jungermann, Helsingborgs FN-förening

urfolkens dag

FN-förening bildad i Vetlanda

millenniemålen uppmärksammas i Uppsala”The 8” är en show i Uppsala på FN-da-gens kväll som uppmärksammar millen-niemålen ur ett kreativt perspektiv. För-ställningen inleds av en kort presentation av millenniemålen och avslutas med upp-trädande av dansare och modeller. Efteråt bjuds det på mingel och möjlighet att få mer information om millenniemålen, kam-panjen ”Skolmat blir kunskap”, FN samt de medverkande i sho-wen. Projektet leds av millenniemålsambas-sadören Hanna Lun-din samt konstnären Emilié Karlberg. Samarbetspartners i projektet är Kate-dralskolan i Uppsala samt Uppsala FN-förening.

För frågor och information mejla gärna [email protected]

Lars Anders baer berättade om Sveriges urfolk, samerna.


Anslagstavlan iNFormAtioN FråN sveNskA FN-FörbuNdet

A-kurser:16 oktober i Umeå. För information kon-takta Louise Croneborg: [email protected] 6 november i Göteborg. För information kontakta Helen Huledal: [email protected]

b-kurser:Fred, säkerhet och nedrustning samt den globala minkrisen13 november i Växjö. För information kon-takta Theresa Höghammar: [email protected]

Millenniedeklarationen och millennie målen – människorna bakom siffrorna2 oktober i Stockholm. 8 november i Umeå. För information kontakta Anett Sasvari: [email protected]

Abc-KuRSER hÖStEN 2008FN-ABC är kurser i tre olika nivåer som på olika sätt berör FN:s organisation, utveckling och arbete. A-kursen är en baskurs. B-kurserna behandlar olika FN-frågor. C-kursen är förlagd till Genève.

SEMiNARiUM i GÖtEBoRG INFÖR FN:S 63:E gENERALFÖRSAmLINg:

”PÅ FN:S AGENDA”Tid: Lördagen 27 september kl 9.30-13.00. Plats: Universeum, Södra vägen 50.Seminariet är kostnadsfritt. Vi bjuder på morgonfika. Välkommen!

LäRARKuRS i FN-RoLLSPEL 30 SEPtEMBERPå Wendela Hebbegymnasiet i Södertälje kl. 9.00-16.00.Charlotte Barvestad är lärare på Stagneliusskolan i Kalmar och har mångårig erfarenhet av FN-rollspel. I denna endagskurs för lärare kommer Charlotte att gå igenom grunderna i ett FN-rollspel samt hur man som lärare planerar och genomför ett. Kursen varvar teori med praktik där deltagarna själva får prova på att vara delega-ter i FN:s generalförsamling. Kostnad: 350 kr för medlemmar, 500 kr för öv-riga. Anmälan till skolhandläggare Sanna Wolff: [email protected]

FN oCh RySSLANDVälkommen till FN-förbundets traditionella seminarium inför FN-dagen!Tid: Torsdagen 23 oktober 10.30-13.00. Plats: Stockholms Konserthus.Tal, paneldebatt, kulturinslag och FN-bakelse. För information och anmälan kontakta Anita Seidel :[email protected] eller 08-462 25 53.

bOK- OcH bIbLIOTEKSmäSSAN 2009

FN-förbundet finns i monter H01:16 på Inter-nationella Torget. årets tema är mänskliga rättigheter 60 år. Vi presenterar två nya affischer om mänskliga rättigheter, den ena för grundskolan, den andra för gymnasieskolan. Tre nya skrifter i serien ”FN rapporterar” lanseras: FN rappor-terar om rätten till mat, FN rapporterar om utvecklingen i Afrika samt UNEP rapporte-rar om miljösituationen i världen.

Ett axplock av FN-förbundets program på internationella torget:

Fredag 26 sept., Stora Scenen, kl. 15.40-16.00. Näringslivet – en aktör för hållbar utveckling?

FN samverkar med företag inom Global Compact. Men näringslivets roll i detta sam-manhang är omdiskuterad. Sasja Beslik, Ban-co Fonder och Lasse Bengtsson, TCO.

Lördag 27 sept., Stora Scenen, kl. 09.00-10.00. Frukostseminarium: mänskliga rättigheter i

fokus. Vilken betydelse har FN:s 60 år gamla förklaring om mänskliga rättigheter? Värl-dens beslutsfattare hänvisar ofta till den, men vad gör de i praktiken? Mark Levengood (UNICEF-ambassadör), Maja Kirilova (Upp-sala universitet), Yasmine Sherif (FN:s ut-vecklingsprogram), Katri Linna (Diskrimine-ringsmyndigheten) och Bonian Golmoham-madi (FN-förbundet). Arrangörer: Svenska FN-förbundet, Svenska Unescorådet, UNI-CEF Sverige, UNIFEM Sverige. Vi bjuder på frukost!

Lördag 27 sept., Stora Scenen, kl. 16.00-16.20. demokratins betydelse i biståndet.I det nya svenska biståndet får demokrati stort utrymme. Är demokrati en förutsätt-ning för fattigdomsbekämpning? Maria Leissner, Sveriges demokratiambassadör, och Bonian Golmohammadi, FN-förbundet.

KONgRESS 2009 i SKÖVDEFN-förbundets nästa kongress kom-mer att förläggas till Skövde 13-14 juni 2009. Skaraborgs FN-distrikt står som värd.

TävLINgEN AvgjORdLinda Toresson, Borlänge FN-förening, blev den glada vinnaren i FN-förbundets tävling ”Värva en medlem och vinn pris!” Grattis!

på FN-dAgEN 24 oKtoBER samlas FN-familjen i Sverige till en manifesta-

tion för mänskliga rättigheter på Stockholms

Central. Från morgon till kväll finns vi på

plats för att informera och diskutera. Kända

som okända kommer att tycka till om mänsk-

liga rättigheter. Kom och tyck till, du också!

Vill du veta mer, kontakta Berith Granath,

08-462 25 52, [email protected].

Ny uNgdOmSSEKRETERARE PÅ FN-FÖRBUNDEtAnnika Karlsson har tillträtt som ungdoms-sekreterare på FN-förbundet efter Tobias Carlsson. Annika kommer från Halmstads FN-förening. Du når henne på [email protected] eller 08-462 25 67.

mÖTE mEd det europeiska nätverket av FN-förbund 12-13 oktober i Bryssel

FN-FÖRBUNDEtS StyRELSE

sammanträder 21 november.

SEmINARIum: ”NoRDiSKt iNFLytAN-DE i FN:S SäKERhEtSRÅD”Tid: onsdagen den 1 oktober, kl.12.00-13.15. Plats: Kulturhuset, Stockholm. Fri entré. Lunchsmörgås serveras från 11.30.Anmälan: senast 24 september till [email protected]. Begränsat antal platser. Arrang-örer: Svenska FN-förbundet och Norden i Fokus – Nord-iska minister-rådets infor-mationskontor i Stockholm.

LäRARKURS i MäNSKLiGA RättiGhEtER 10-11 NoVEMBER i StoCKhoLMArbetet med värdegrundsfrågor är ett av skolans viktigaste uppdrag. Det finns en stark koppling mellan demokrati, värdegrund och de mänskliga rättigheterna. FN-förbundet arrangerar en tvåda-garskurs tillsammans med Röda Korset och Den Globala Skolan. Föreläsningar varvas med prak-tiska metodövningar för att ge gymnasielärare in-spiration och konkreta verktyg till sin undervisning om mänskliga rättigheter. Kursen är gratis! Anmälan till skolhandläggare Sanna Wolff på [email protected].

23-24 oKtoBERStagneliusskolan i Kalmar håller FN-

rollspel med inledande workshop och

parallell vägledning för intresserade

lärare. För info och anmälan kontakta

Charlotte Barvestad: charlotte.bar-

[email protected]

12-14 NoVEMBER FN-rollspel på Söderportgymnasiet i Kristianstad med parallell vägledning för intresserade lärare. För info och anmälan kontakta Ing-Britt Pettersson Nyholm: [email protected]


Utveckling kräver rättvis handel

Det är i år 60 år sedan den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs enhälligt i FN:s generalförsamling. Denna historiska händelse innebar att man definierade och satte på pränt tankar om människors lika värde och rättigheter som funnits i flera hundra år. Samtidigt innebar det startskottet för skapandet av ett omfattande internationellt ramverk av bestämmelser, konventioner, om de mänskliga rättigheterna. Så småningom började FN även bygga ett system med

kommittéer och rapportörer med uppgift att granska hur olika länder följer sina åtaganden enligt konventionerna.

Beställ extra exemplar av Världshorisonts jubileumsnummer om de mänskliga rättigheterna till undervisning, medlemsvärvning och utåtriktade evenemang! Eller dela ut dem till intresserade vänner och bekanta! Mejla din beställning till [email protected] eller ring 08 – 462 25 40.

aleksander gabelicordförande i svenska fn-förbundet:

av Världshorisont kommer ut 1 december och ska handla om de mänskliga rättigheterna.

Nästa nummer

Foto

: uNH

cR

Hur världens länder handlar med varandra påverkar oerhört mycket mer än bara utbudet av varor och tjäns-ter på olika marknader. Framför allt är handeln avgö-

rande för hur fattiga länder ska kunna få igång egen produktion och höja levnadsstandarden för sina invånare. En handelspolitik värd namnet måste därför utformas i linje med önskvärda strä-vanden på utvecklingsområdet. Inte minst måste hänsyn tas till FN:s millenniearbete, där målen om en halvering av fattigdom och hunger till år 2015 är centrala.

Just nu är det svårt att se någon ljusning. Handelsrunda efter handelsrunda avverkas utan avgörande framsteg. EU:s och USA:s handelshinder i form av importtullar och subventioner till de egna jordburkarna kvarstår år efter år. I somras strandade förhandlingarna i den så kallade Doha-rundan efter sju år. Det traditionella motståndet från Europa och USA att släppa in ut-vecklingsländerna på de egna marknaderna börjar nu få stöd av snabbväxande länder som Kina och Indien, som har egna skäl att hålla till exempel afrikanska länder utanför.

Tillgången till mat avgörs av flera faktorer varav handelspoliti-ken är en. Sammanbrottet i handelsförhandlingarna kommer vid en olycklig tidpunkt. Under det senaste året har världsmark-nadspriserna på mat ökat kraftigt. I början av juni höll FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO ett toppmöte för att hitta nya vägar för att bekämpa hunger och fattigdom och stärka jordbruksproduktionen i utvecklingsländer. I dag lider omkring

860 miljoner människor av undernäring och hunger. Höga livs-medelspriser drabbar de fattiga och hungriga mest, framför allt de som är konsumenter och lever i städer i låginkomstländer. På kort sikt krävs humanitärt bistånd för att trygga livsmedelsför-sörjningen, men på längre sikt krävs att fattiga länder blir själv-försörjande i högre grad. Det ställer ånyo krav på ansvarstagan-de från den rika världen.

Handelspolitiken har också direkta konsekvenser för den kollek-tiva säkerheten. Det är inte svårt att peka ut ett antal krig och konflikter där kamp om begränsade resurser är en av de bakom-liggande orsakerna. Såväl Kina och Ryssland som EU är han-delspolitiska stormakter i Afrika. Den nuvarande handelspoliti-ken gentemot de fattiga länderna bidrar till fortsatt fattigdom och instabilitet som också är grogrund för fortsatta konflikter.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon kallade i slutet av april samman de tre FN-organ som ansvarar för livsmedelsfrågor – Internationella fonden för jordbruksutveckling IFAD, Världs-livsmedelsprogrammet WFP och livsmedels- och jordbruksor-ganisationen FAO – för att närmare analysera orsakerna till matprisökningarna och komma med förslag till åtgärder. Nu krävs att också WTO samlar upp spillrorna av de havererade handelssamtalen och får medlemsländerna att inse allvaret i situationen. Utan Sveriges och andra rika länders politiska vilja och ekonomiska handlingskraft riskerar stora mängder männis-kor i de fattiga länderna att bli kvar i utanförskap.


pOSTTIdNINg bAvsändare Svenska FN-förbundetBox 15 115104 65 StockholmBegr. eftersändning

tWEED &W

oGNUM

utbildning och mätta magar är en väg ut ur fattigdom. bjud ett barn på skolmat. pg 90 00 79-5, ange ”skolmat”.

Stoppa hunger. Starta skolgång.

Skolmat blir kunskapE N K A M P A N J F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E t

Documents

Världshorisont nr 3/08, tema Handel