Världshorisont nr 4/08, tema Mänskliga Rättigheter

VÄRLDSHORISONT

Dina rättigheter 60 år

4/2008Utges av Svenska FN-förbundet

Asylrätten trängd i EU

MR-deklarationen i korthet

Årets FN-vän utsedd

ObAMA skRivER OM FN USA:s nyvalde president Barack Oba-

ma har i ett brev till det amerikanska FN-förbundet uttryckt sin syn på förhål-landet mellan USA och FN.

Obama talar i brevet om ”ett nytt, kraft-fullt och visionärt ledarskap” för globalt välstånd och säkerhet. ”Inget land har mer att vinna på ett starkt Förenta Natio-nerna än USA. Därför är det särskilt smärtsamt när FN misslyckas inte bara med att nå upp till sin fulla potential, utan också med att leva upp till princi-perna i FN-stadgan”, skriver han och kon-staterar vidare att framsteg och förnyelse inom FN måste komma ”från reformer, inte från försummelse”.

Vidare slår han fast att ”många av de allvarliga hot som USA står inför är transnationella hot: spridningen av mass-förstörelsevapen, terrorism, klimatför-ändringar och globala epidemier som hiv/aids. Dessa hot gror på platser präg-lade av andra transnationella problem: storskaliga övergrepp och folkmord, sva-ga och sönderfallande stater och ständig fattigdom. Dessa problem är per defini-tion sådana att inget land ensamt kan bemästra dem. Ett starkt och kompetent Förenta Nationerna är viktigare än nå-gonsin”.Läs hela Barack Obamas brev till USA:s FN-förbund på www.fn.se/obama

NyA läNDER i säkERhEtsRÅDEt FN:s generalförsamling valde i oktober

fem nya medlemmar till säkerhetsrådet för två år. Det blev Japan, Mexiko, Tur-kiet, Uganda och Österrike som den 1 januari 2009 ersätter Belgien, Indonesien, Italien, Panama och Sydafrika.

Generalförsamlingen väljer varje år fem icke-permanenta medlemmar för två år på basis av regionala grupperingar. De fem som ingår sedan den 1 januari 2008 är Burkina Faso, Costa Rica, Kroatien, Libyen och Vietnam. Säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar är USA, Ryss-land, Storbritannien, Frankrike och Kina. kliMAtMötE i POzNAN i DEcEMbER

Ett avgörande FN-möte om klimatfrå-gan äger rum i Poznan, Polen, 1-12 de-cember. Mötet ingår i förberedelserna inför toppmötet i Köpenhamn i novem-ber 2009 då världens ledare ska enas om ett nytt klimatavtal efter Kyotoprotokollet som går ut 2012.

FN:s särskilda sändebud i klimatfrågor

Gro Harlem Brundtland har tillsammans med Margot Wallström, EU-kommissio-nens vice ordförande, och Mary Robin-son, tidigare FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, startat ett initiativ för folklig delaktighet i förhandlingspro-cessen. Initiativet som de kallar Road to Copenhagen går ut på att frivilligorganisa-tioner, näringsliv, parlamentariker och allmänheten ska kunna göra sina röster hörda via en interaktiv webbsida.

– Jag är övertygad om att klimatföränd-ringarna inte kan stoppas endast med hjälp av politik. Vi måste alla agera, obe-roende av vår roll i samhället. Som världsmedborgare kommer våra dagliga val och våra krav på våra beslutsfattare att påverka temperaturen. Därför är det vik-tigt att vi alla kan utrycka våra behov, idéer, förväntningar och vår oro, säger Margot Wallström.Se www.roadtocopenhagen.org

MillENNiEMÅlEN hOtAs Av GlObAl kRis

Världen har gjort stora framsteg för att minska fattigdomen. Men högre priser, framför allt på mat och olja, den försäm-rade världsekonomin samt minskat bi-stånd undergräver framgångarna. Att nå FN:s millenniemål om bl a halverad fat-tigdom blir svårare än vad man tidigare trott.

Det framgår av FN:s millenniemålsrap-port 2008 som publicerades i september. I rapporten pekar FN:s generalsekretare Ban Ki-moon på ett glapp mellan löften och handling och efterlyser kraftfullare agerande från världens länder.

Antalet människor som lever i extrem fattigdom har minskat från 1,8 miljarder 1990 till 1,4 miljarder 2005. Men de fram-steg som gjorts hotas nu av avmattningen

i den globala ekonomin, högre priser på mat och olja och fallande priser på en del råvaror. Afrika söder om Sahara och Sy-dasien är särskilt känsliga för en global ekonomisk nedgång.

Det allvarliga läget förvärras av att de löften om en kraftig ökning av biståndet, inklusive en fördubbling av biståndet till Afrika, som världens rikaste länder gav så sent som 2005 inte ser ut att infrias. Det globala biståndet sjunker för andra året i följd, till stor del på grund av minskade skuldavskrivningar. Läs mer på www.undp.org/mdg

ElbARADEi AvGÅR NästA ÅR Mohamed ElBaradei, generaldirektör

för FN:s atomenergiorgan IAEA, har meddelat att han avgår när hans mandat-period löper ut i november 2009. Den 66-årige diplomaten ElBaradei, som kommer från Egypten, har varit chef för IAEA sedan 1997. Han efterträdde svens-ke Hans Blix som satt på posten från 1981 till 1997.

IAEA:s styrelse räknar med att utse en ny generaldirektör till juni 2009.

PRis till MiNRöjARE i libANONChristopher Clark, chef för FN:s minröj-ningsprogram i södra Libanon, har till-sammans med sitt lag av 990 minröjare fått ta emot Nansen-priset 2008. Priset, tidigare känt som Nansen-medaljen, de-las ut årligen av FN:s flyktingkommissa-riat UNHCR för exceptionella insatser för flyktingars väl.

Libanon-teamet får priset för sitt ”mo-diga, mödosamma och hängivna arbete” som skapat förutsättningar för ett säkert och värdigt återvändande hem för nästan en miljon libanesiska flyktingar.

FN-NOtisER

UsA:s blivande president barack Obama och FN:s generalsekreterare ban ki-moon samtalar på ett flyg mellan Washington Dc och New york. Foto: FN/Evan schneider

2 VärLdShOriSONt 4/08

iNNEhÅll

världshorisontSvenska FN-förbundetBox 15115104 65 Stockholmtel: 08 – 462 25 40Fax: 08 – 641 88 76 E-post: [email protected]: www.fn.se/varldshorisont

Redaktör: AnnaLena Andrews

Ansvarig utgivare: Bonian Golmohammadi

layout: tweed & Wognum

tryckeri: GtC Print AB, Luleå

Annonser: Can Media, tel: 0735-035869, e-post:[email protected]

För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet.

iSSN 0042-2134

Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr)

PlusGiro: 50990-1

tidningen säljs även i buntar. Kontakta [email protected]

svenska FN-förbundet är sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman indivi-der och organisationer i ett gemen-samt arbete för ett starkare FN.

som enskild medlem i FN-förbundet får du inbjudningar till kurser, semi-narier och studieresor; medlemspri-ser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i din FN-förening och att medverka i förbundets kampanjer. Om du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter.

har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta [email protected].

Omslagsbild nr 4/08:En kvinna i dili, Östtimor, poserar framför en väggmålning. Foto: Martine Perret/FN

Mänskliga rättigheter börjar med en rejäl frukostOM EN FAttiG MäNNiskA Fick väljA MEllAN Att ätA siG Mätt vARjE DAG eller åtnjuta yttrandefrihet, vilket skulle hon då välja?

Frågan är felaktigt ställd, menar många. Och de har rätt i så måtto att världssam-fundet i Wien 1993 slog fast att man inte kan rangordna de mänskliga rättighe-terna. Alla rättigheter är lika mycket värda och ingen är viktigare än någon annan.

Rangordning är dock just vad Sveriges regering ägnar sig åt, menar organisa-tionen FIAN; Food First Information and Action Network. Som namnet antyder tycker FIAN att mat för dagen borde sättas främst, men i regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter finns rätten till mat inte ens med bland de åtta prio-riteringarna. Detta har fått FIAN att reagera med ett ilsket pressmedde-lande där organisationen beskyller regeringen för att nedprioritera rät-ten till mat och att behandla medborgerliga och politiska rättigheter som viktigare än ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK). Särskilt anmärkningsvärt tycker FIAN det är att denna prioritering görs i ett läge då antalet hungrande i världen stiger och nu närmar sig tusen miljoner människor, d v s en miljard.

På FN-dagen deltog biståndsminister Gunilla Carlsson i FN-fa-miljens arrangemang på Stockholms Central. Undertecknad fick då tillfälle att fråga om prioriteringarna i nämnda skrivelse. Ministern sa då bl a att rätten till mat är så väl etablerad att det som nu behövs är större kunskap om och respekt för de medborgerliga och poli-tiska rättigheterna. Regeringen har därför valt att fokusera på med-borgerliga och politiska rättigheter för att ”balansera upp det”.

Tillåt mig invända. Ett barn dör var sjätte sekund av orsaker rela-terade till hunger. Det blir 14 400 barn per dygn. Hur kan någon då tycka att rätten till mat är väl etablerad? ”Det räcker inte att folk kan äta sig mätta” sa ministern vidare. Nej, det räcker inte, i den bästa av världar. Men det vore en bra start!

Själv har jag svårt att ens tänka när jag är riktigt hungrig. Att få ihop en meningsfull tidningsartikel är i det läget totalt uteslutet. Men jag är frisk och välnärd och kan äta när jag vill och hur mycket jag vill, en situation som jag delar med de flesta svenskar. Hur det måste vara att plågas av kronisk hunger och undernäring är något som vi knappast ens kan föreställa oss. Men vi måste ändå försöka. När 14 400 barn dör varje dygn måste alla larmsignaler ljuda.

Hungern i världen är ett problem som är lika fasansfullt som det är gammalt. Att betona att försörjning och mat är mänskliga rättigheter kan ge nya redskap för att angripa det. Inte bara FIAN utan även Amnesty menar att det är dags att på bred front uppgradera ESK-rättigheterna. Det är bara för undertecknad att hålla med och hoppas att alla goda krafter hänger på!

Redaktör AnnaLena Andrews [email protected]

2210

4

23

13

12

8 20Ny utmärkelse till kämpe i svenska FN-rörelsen

Rätten till asyl respekteras inte i EU, enligt kritiker

Esk-rättigheterna måste få ta mer plats, menar Mr-organisationer

landet runt: Flera nya FN-föreningar bildade

Fyrsidigt faktablad om de mänskliga rättigheterna

FN:s sanktionslista ledde till Mr-kränkningar

Ursprungsfolk i Malaysia drabbas hårt av dammbyggen

inga-britt Ahlenius utsedd till årets FN-vän 2008

MäNskliGA RättiGhEtER

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ”MR-deklarationen”, är en vital 60-åring.

Alltjämt fortsätter den att vara ett mora-liskt rättesnöre och inspirationskälla för människor jorden runt. Idag är många av de grundläggande fri- och rättigheterna som MR-deklarationen angav så etable-rade att de är att betrakta som sedvane-rätt; alla stater i hela världen är därmed ålagda att respektera dem. Trots detta förs en ständig kamp på otaliga platser och fronter för de rättigheter som anges i texten.

– Detta är ett av FN:s starkaste och mest tydliga dokument. Det är också ett av de mest lättöverskådliga, sa FN-för-bundets biträdande generalsekreterare Linda Nordin Thorslund när hon på FN-dagen talade på Stockholms Central.

– Här står också att ”ingen får diskri-mineras på grund av etniskt ursprung, hudfärg, kön, språk, religion, politisk uppfattning, samhällsklass” m m och att ingen heller får ”utsättas för tortyr eller grym, omänsklig och förnedrande be-handling eller bestraffning”. Det är myck-et framsynta ord, lika kraftfulla idag som när de skrevs. Skulle världens länder idag kunna komma överens om ett liknande dokument? Många tvivlar på det!

WiEN 1993Inom FN-systemet har flera principiella ställningstaganden gjorts under senare år som förtydligar och slår fast de mänskliga rättigheternas ställning. En helt avgö-rande milstolpe var världskonferensen om mänskliga rättigheter i Wien 1993. Tidigare hade man gjort en uppdelning i medborgerliga och politiska rättigheter

kontra ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK). Detta var ett resultat av det kalla kriget mellan Väst och Öst, där västsidan betonade de förra och östsidan de senare.

Vid Wienkonferensen slog världens länder fast att de mänskliga rättigheterna är ”universella och odelbara”; att de gäller alla människor i alla situationer, att de hänger ihop och att de inte går att rang-ordna inbördes. Att en stat inte kan hän-visa till nationell suveränitet för att ostört ägna sig åt MR-kränkningar var en annan grundläggande princip som konferensen enades om.

tOPPMötE 2005Ytterligare en milstolpe var ett toppmöte i FN 2005 där FN:s framtid stod på dag-ordningen. Vid mötet slog världens le-dare fast att det finns ett outplånligt sam-band mellan säkerhet, utveckling och de mänskliga rättigheterna: fattas en av de tre går inte heller de andra två att reali-sera fullt ut.

Elinor Hammarskjöld är chef för utri-kesdepartementets enhet för folkrätt och mänskliga rättigheter.

– Det var ett mycket viktigt ställnings-tagande. Omsatt i konkreta verktyg ser vi nu bl a hur mänskliga rättigheter integre-ras i fredsfrämjande insatser, hur mänsk-liga rättigheter blir en allt större kompo-nent i utvecklingssamarbetet och hur vi på fältnivå får nya former för övervak-ning av mänskliga rättigheter, säger hon.

Nytt RÅDToppmötet 2005 fattade också beslut om en avgörande organisatorisk förändring. FN:s dåligt fungerande kommission för

”dags att uppgradera ESK-rättigheterna”

i år är det 60 år sedan FN:s all-männa förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs av FN:s gene-ralförsamling. det var en historisk händelse som banade väg för fram-växten av ett omfattande globalt sys-tem av regler och mekanismer kring de mänskliga rättigheterna. idag, efter 60 omvälvande år i mänsklig-hetens historia, kan vi konstatera att detta för världssamfundet grund-läggande dokument fortfarande är häpnadsväckande relevant.

60 år med MR-förklaringen



mänskliga rättigheter (MRK) skulle ersät-tas av ett nytt råd. Det nya MR-rådet har nu varit igång i två och ett halvt år. Svens-ka FN-förbundet och andra organisatio-ner har i olika sammanhang uttryckt oro för att rådet riskerar att fastna i samma problem som sin föregångare, d v s politi-sering och blockbildning. Vad kan man säga hittills om hur det går?

– Det är tidigt i rådets liv och vi har först nu gått över i en fas då det handlar om substantiella resultat. Så nu handlar det om att rådet måste axla sitt ansvar: att fungera effektivt, att ta beslut om svåra situationer, att bli ett kraftfullt FN-organ, säger Hammarskjöld.

– En väldigt viktig nyhet är den granskningsmekanism som innebär att alla FN:s medlemsländer granskas regel-bundet, den s k UPR-mekanismen (uni-versal periodic review). En praktisk för-ändring som vi också ser är att vi fått en ny kalender för mänskliga rättigheter. MR-rådet träffas oftare än kommissionen gjorde och med mellanliggande möten så blir det en väldigt tät mötesverksamhet.

– Ytterligare en positiv förändring är att rådets arbete sänds på webben. Det ökar ju transparensen och tillgänglighe-ten och gör att t ex icke-statliga organisa-tioner, som inte har möjlighet att åka till Genève, kan följa på internet hur frå-gorna behandlas, säger hon.

FöRstA OMGÅNGENJan Nordlander, Sveriges ambassadör för mänskliga rättigheter, tycker att den för-sta UPR-omgången i maj i stort sett gick bra och att de stater som granskades ”hade fullgjort sina plikter”. Men klimatet i rådet är ogynnsamt med fortsatt splitt-

ring mellan Nord och Syd, säger han.– Från EU-ländernas sida försöker vi

motverka denna splittring genom att ”spränga blocken” och i stället hitta nya konstellationer för samverkan, t ex med afrikanska stater. Men vi kan förstås inte kompromissa om de grundläggande mänskliga rättigheterna. Många av syd-länderna sätter tyvärr inte mänskliga rättigheter i främsta rummet utan värnar i stället, gång på gång, suveränitetsprinci-pen.

– En annan bekymmersam utveckling är att vi sedan rådet kom till har förlorat hälften av ländermandaten [särskilda rap-portörer som granskar MR-situationen i enskilda länder, reds. anm.], säger Nord-lander.

kROssADEs bRUtAltBland MR-bedömare ses 1990-talet som den tidsperiod då respekten för och sam-förståndet kring de mänskliga rättighe-terna hittills varit som störst. Denna posi-tiva trend krossades brutalt i och med terrorattackerna mot USA den 11 septem-ber 2001 och det efterföljande ”kriget mot terrorismen”.

Vid denna tidnings pressläggning kom beskedet att USA nu får en ny demokra-tisk president med en helt annan insikt om vikten av att respektera mänskliga rättigheter än föregångaren. Andra teck-en talar också för att ett gynnsammare allmänt MR-klimat kan stå för dörren.

– Vi har ställts inför nya säkerhetspoli-tiska utmaningar och har fått lov att fråga oss hur man bekämpar terrorism och samtidigt respekterar mänskliga rättighe-ter. Idag tror jag det finns en insikt om att respekt för mänskliga rättigheter är en

förutsättning för att kampen mot terro-rism ska fungera, säger Elinor Hammar-skjöld.

– I vissa sakfrågor har vi också sett stora framgångar. Förra året antog t ex generalförsamlingen en historisk resolu-tion mot dödsstraffet. Det var en resolu-tion som lades fram av länder från alla regioner; ett konkret exempel på att det går att samarbeta mycket väl över de re-gionala gränserna.

PRiORitERiNGARSveriges regering lämnade i mars 2008 en skrivelse till riksdagen om sina ambitio-ner och prioriteringar när det gäller de mänskliga rättigheterna. De åtta priorite-ringar som tas upp är: att bygga demo-krati, att stärka yttrandefriheten, att verka för dödsstraffets avskaffande, att bekämpa tortyr, att bekämpa summariska avrätt-ningar och godtyckliga frihetsberövan-den, att värna rättsstatens principer, att värna de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt och att be-kämpa diskriminering.

Skrivelsen möttes av ett upprört press-meddelande från svenska grenen av FIAN (Food First Information and Action Network) som menade att den svenska regeringen nedprioriterar de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. ”Trots att rätten till mat är en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna och grav undernäring och svältdöd är ett ’normaltillstånd’ för miljontals barn, väg-rar regeringen att ta denna rättighet på allvar”, skriver FIAN.

I en FN-resolution om rätten till mat från november 2007 konstaterades att antalet undernärda har ökat, skriver or-

kvinnor ber utanför en moské i Dili, östtimor. Foto: FN/Martine Perret

med MR-förklaringen

VärLdShOriSONt 4/08 5

ganisationen och fortsätter ”FN uppma-nade därför staterna att kraftfullt priori-tera rätten till mat i sina utvecklingsstra-tegier. Den svenska regeringen struntar fullkomligt i detta.”

MiNDRE väRDALise Bergh, generalsekreterare för den svenska sektionen av Amnesty Interna-tional, håller med om att ESK-rättigheter-na måste få större utrymme.

– Balansen i västvärlden har varit den att medborgerliga och politiska rättighe-ter har haft ett företräde medan ESK-rättigheterna setts som mindre värda, säger hon.

– Det viktigaste budskapet idag till den svenska allmänheten måste vara att det nu är dags att lyfta fram ESK-rättigheter-na, inte minst rätten till försörjning, och att dessa rättigheter är lika betydelsefulla som rösträtt eller yttrandefrihet. Mänsk-liga rättigheter är odelbara och har ingen inbördes rangordning.

Anrika Amnesty med sina snart 50 år på nacken har nog själv lämnat ett visst bidrag till den rådande obalansen. Inte förrän 2007 fattade man beslut om att börja arbeta även med ESK-rättigheter.

Men nu har organisationen gjort en rivstart med det nya mandatet. En ny global kampanj planeras till nästa år med arbetsnamnet ”Human Dignity”. Syftet är bl a att förändra debatten när det gäller fattigdom genom att visa på sambanden mellan fattigdom och mänskliga rättighe-ter. Amnesty vill också verka för en rätts-baserad syn på ESK-frågor som hälsa, boende, skolgång och försörjning, och verka för att kränkningar av dessa rättig-

heter ska kunna drivas i domstol.– En orsak till att de medborgerliga och

politiska rättigheterna haft ett företräde är nog att dessa rättigheter varit rättsligt utkrävbara och att de därmed varit lättare att driva, säger Bergh.

– Det har också varit lättare för reger-ingar att på andra sätt slingra sig undan ansvar i dessa frågor. Om man tar upp rätten till bostad, t ex, så kan man börja föra en diskussion om vilken typ av bo-stad det handlar om. De kan också skylla på att ”vi har inte råd, vi kan inte just nu”.

FN:s millenniemål har bidragit till in-sikten om att ESK-rättigheterna måste uppgraderas, menar Lise Bergh vidare:

– Och här är det ju viktigt att framhålla att det just handlar om mänskliga rättig-heter; det är inte fråga om något slags välgörenhet.

RättsliGt DRivbARADet internationella civila samhällets an-strängningar för att göra ESK-rättigheter-na rättsligt drivbara har på senare år bör-jat ge resultat. Indien och Sydafrika är exempel på länder där ESK-rättigheter erkänts som rättsligt förpliktande av hög-sta domstolen.

En mångårig kampanj för ett tilläggs-protokoll med individuell klagorätt, kopplat till ESK-konventionen, har också givit resultat. Den 19 juni 2008 antog MR-rådet enhälligt ett förslag till tilläggspro-tokoll som under hösten 2008 väntas antas av FN:s generalförsamling. Proto-kollet innebär att enskilda individer eller grupper kommer att kunna vända sig till ESK-kommittén om en stat har gjort sig skyldig till allvarliga och systematiska

kränkningar av de rättigheter som anges i konventionen.

Förutom Amnesty är FIAN en av de organisationer som jobbat länge för til-läggsprotokollet.

– I många länder finns det resurser men regeringarna väljer att lägga peng-arna på annat, t ex militärutgifter, säger Lena Klevenås, ordförande för FIAN Sverige.

– Jag hoppas att tilläggsprotokollet kommer att öka trycket på regeringar genom att de tvingas förklara varför de inte gör det de borde. Bistånd utifrån kommer aldrig att kunna besluta om nödvändiga och grundläggande välfärds-reformer. Det är regeringarnas ansvar.

– FIAN har länge hjälpt grupper runt om i världen att utkräva sin rätt till för-sörjning och med tilläggsprotokollet får vi ett kraftfullt verktyg för att på sikt tvinga regeringar att leva upp till det an-svar som de faktiskt har, säger Klevenås.

ENtUsiAsMEN MÅttliGSverige hör inte till de länder vars reger-ingar har pressat på för att få till stånd tilläggsprotokollet. Entusiasmen på UD är måttlig.

– Vad den individuella klagorätten kommer att innebära i praktiken är svårt att överblicka, säger Elinor Hammar-skjöld.

När det gäller FIAN:s kritik om att ESK-rättigheterna inte finns med bland prioriteringarna i regeringens MR-skri-velse svarar Hammarskjöld att det både finns en bekräftelse i skrivelsen om att grundprinciperna om de mänskliga rät-tigheternas odelbarhet gäller oförändrat, och avsnitt där det framgår att de mänsk-liga rättigheternas roll i utvecklingssam-arbetet är något som regeringen anser är mycket viktigt.

– De prioriterade områden som identi-fieras i skrivelsen är områden där Sverige har ett mervärde som aktör och där re-geringen känner att vi kan få ett genom-slag under den här mandatperioden, säger Hammarskjöld.

– Dessa områden lyfts också fram som en förutsättning för att man ska nå fram-gång i MR-politiken i stort. Man måste ha grundläggande medborgerliga och poli-tiska rättigheter för att få en hållbar fat-tigdomsbekämpning, säger hon.

AnnaLena Andrews

Elinor hammarskjöld, UD lise bergh, Amnesty



– Afrikanska kvinnor bär en mycket tung börda samtidigt som de i mycket liten utsträckning är involverade i beslutsfattande. Att främja kvinnors rättigheter är därför en mycket av-görande fråga för våra samhällen.

Det säger Joseph Mensah, 34-årig student i Ghana med kvinnors rättigheter som huvudinriktning. Under flera år var han anställd vid Ghanas FN-förbund och där väcktes hans intresse för mänskliga rät-tigheter i allmänhet, och kvinnors och barns rättigheter i synnerhet.

Kulturen i Ghana bygger på gamla patriarkala strukturer och folk har före-ställningar om att männen bör stå över kvinnorna. Det får många negativa följ-der, menar Joseph:

– En del män går runt och gör barn överallt men tar sedan inget ansvar. Kvin-norna lämnas ensamma med barnen och får dra ett mycket tungt lass. De blir över-lastade och det är ett stort problem för hela samhället.

– Samtidigt är kvinnorna inte involve-rade i de beslut som påverkar dem och deras barn. De har ingen rätt att säga vad som är bra för dem eller ens uttala sin åsikt, och det gör att det är mycket svårt att få en förändring.

UtbilDNiNG bARRiäRFör sin mastersexamen har Joseph gjort en studie av kvinnors deltagande i be-slutsfattandet vid den stora marknaden, Makola Market, i huvudstaden Accra. En av hans slutsatser är att brist på utbild-ning är en stor barriär för kvinnors delta-gande.

– Väldigt få av kvinnorna vid markna-den har någon formell utbildning över-huvudtaget, inte ens grundskola. Och när de varken kan läsa, skriva eller räkna är det mycket svårt för dem att göra sina röster hörda, särskilt som de män som fattar besluten har både utbildning och omgivningens respekt.

– Så om vi vill ha kvinnliga ledare om 20, 30 och 40 år måste vi se till att främja

flickors utbildning nu. Vi kan hjälpa kvinnor som är vuxna idag så att de t ex får lära sig läsa, men för att få en långsik-tig förändring är det flickors utbildning som vi måste satsa på.

Hela samhället skulle tjäna på att kvin-norna får det bättre och får mer att säga till om, menar Joseph vidare:

– Många barn är beroende av dessa kvinnor så när man lättar på kvinnornas börda kommer även barnen att få det bättre. Sett över några år har varje kvinna stor betydelse för många personer, och därför kommer en sådan ny vind för att främja kvinnors rättigheter att få stora positiva konsekvenser. Och alla kommer att tjäna på en sådan positiv förändring, även männen.

kvOtERiNGFör att få fart på utvecklingen skulle kvin-nor behöva kvoteras in på vissa poster, menar han:

– Regeringen borde bestämma att ”det-ta år vill vi ha tio kvinnor på dessa posi-tioner”, det skulle innebära ett mycket positivt bidrag. Om kvinnornas kvalifika-tioner brister på någon punkt så kan de få någon form av internutbildning.

– Det är hög tid att några av oss står upp och börjar utbilda andra, och skapar medvetenhet kring dessa frågor. Med tiden kommer det en förändring, det är jag säker på, och då kommer folk att skämmas över hur de motsatt sig utveck-lingen, säger Joseph Mensah.

Text och foto: AnnaLena Andrews

”kvinnors rättigheter avgörande samhällsfråga”

MR-priser till kines och zimbabwiersAchAROvPRisEt Den kinesiske männis-korättsaktivisten och advokaten Hu Jia har tilldelats Europaparlamentets Sacha-rovpris för tankefrihet 2008. Pristagaren avtjänar för närvarande ett 3,5-årigt fäng-elsestraff för sina regimkritiska aktiviteter. Han har bl a engagerat sig i miljöfrågor, kampen mot hiv/aids och tibetfrågan. Han har också krävt en offentlig utred-ning av massakern på Himmelska fridens torg 1989 och han har verkat som sam-ordnare i rörelsen ”barfotaadvokaterna”.

– Genom att tilldela Hu Jia Sacharov-priset uttrycker Europaparlamentet ett starkt och bestämt erkännande av den dagliga frihetskampen för alla kinesiska människorättsförsvarare, sa Europaparla-mentets talman Hans-Gert Pöttering när han tillkännagav utnämningen inför par-lamentet.

Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet, uppkallat till minne av den ryske fysikern och dissidenten Andrej Sacharov, har delats ut varje år sedan 1988 till personer eller organisationer som har gjort anmärkningsvärda insatser i kam-pen för mänskliga rättigheter och demo-krati.

PER ANGER-PRisEt Det svenska Per Ang-er-priset 2008 har tilldelats Biskop Sebas-tian Bakare, företrädare för den anglikan-ska kyrkan i Zimbabwe. Forum för le-vande historia har sedan 2004 regering-ens uppdrag att årligen dela ut priset i ambassadör Per Angers anda. Biskop Bakare besökte i november Sverige för att ta emot priset och var även huvudtalare vid MR-dagarna i Luleå.

Biskop Bakare tilldelas priset ”för att i ett pressat politiskt läge med mod och per-sonliga uppoffringar ha givit röst åt kam-pen mot förtryck och för yttrande- och åsiktsfrihet. Bakare har, med lyhördhet för situationens krav, ibland gått i konfronta-tion, ibland valt dialogens väg.”

– Bakare är en oerhört viktig röst i den svåra situation som råder i huvudstaden Harare, där regeringsstödd polis och mili-tär trakasserar enskilda kyrkomedlem-mar, kvinnogrupper och präster för att vara illojala mot Mugaberegimen, säger Caroline Szyber, ordförande för svenska avdelningen av Internationella Juristkom-missionen.


joseph Mensah


Penan är det stamfolk i sarawak som drabbats värst vid skogsavverkningar och dammbyggen. i somras inleddes ett nytt dammbygge, Murum-dammen, på deras mark. Foto: Raymond Abin

Angin tillhör stamfolket bidayuh, den näst största av 20 olika stam-mar i den malaysiska delstaten

Sarawak. Han tar mig med på en prome-nad till Bengoh-dammen som just nu håller på att byggas i utkanten av hans by i Sarawak, Borneo. Förutom grävmaski-ner som karvar sig fram genom regnsko-gen bygger man också bostadsbaracker för arbetarna som beräknas uppgå till flera hundra när dammbygget väl når sin höjdpunkt.

Arbetarna kommer inte härifrån, de är från Indonesien, berättar Angin.

– Man har lägre levnadskostnader i Indonesien och därför kan folk därifrån acceptera lägre löner än vad vi kan göra. Men vi är inte heller några byggnadsarbe-tare eller maskinförare. Vi är jordbrukare.

bEROENDE Av MARk Bidayuhfolket har sysslat med svedjebruk och skiftesodling under många generatio-ner och är starkt beroende av sin mark

som traditionell försörjningsgrund. Så när vi pratar om ersättning för mark sä-ger Angin att han inte vill ha några peng-ar. Han vill ha mark.

– Jag vill ju kunna odla, säger han. Dammen kommer att översvämma ett

område på nästan nio kvadratkilometer och påverka över 1 000 personer. Damm-bygget kommer även att påverka djur och växter, varav en del är utrotningshotade och därmed skyddade. Ändå har flera av dem inte ens nämnts i miljökonsekvens-beskrivningen.

Utöver nämnda brister har en schism nyligen uppstått mellan bolaget Naim Cendera Lapan, som innehar kontrakt för dammen, och lokalbefolkningen. Bolaget har planer på att bryta sten i ett närlig-gande berg men invånarna hävdar att de har landrättigheter till området och att ingreppet skulle inverka negativt på deras odlingar. Utgången av tvisten är ännu oviss.

Malaysias ursprungsfolk trängda av dammbyggen

– Det har aldrig varit någon

här och pratat med oss om

någon damm. det är ingen

som har frågat vad vi tycker

utan plötsligt började man

bara bygga, säger Angin på

sitt lågmälda vis.



Bengoh-dammen är ett av många ”ut-vecklingsprojekt” i Sarawak som åsidosät-ter ursprungsbefolkningens landrättighe-ter och tvingar dem att helt eller delvis ge upp sitt land och sin kultur. Ett skandal-fall som fått internationell uppmärksam-het är den stora Bakun-dammen, en av världens största dammar. 70 hektar i det inre av Sarawak kommer att påverkas, ett område lika stort som hela Singapore. 10 000 urinvånare har tvingats flytta från sina hem och traditionella marker. Bo-sättningar och gravplatser kommer att försvinna och läggas under vatten.

Man har sedan projektets initiering också befarat stora sociala konsekvenser ifall det genomförs, utöver de ekologiska skadorna. Men trots farhågorna och tryck från internationellt håll har Malaysias regering tillsammans med Sarawaks lo-kala styre drivit igenom dammprojektet.

Och hur ser då situationen ut idag kring Bakun? Ja, en del av ursprungsbe-folkningen har ännu inte fått ersättning för sin mark, trots att det var tio år sedan de flyttade ifrån Bakun. Andra har endast fått tre tunnland i kompensation för vid-sträckta traditionella landområden. De nya markerna ligger ofta långt ifrån deras tidigare hem och dessutom är de ibland rena sumpmarkerna, helt odugliga för odling.

Förutom problem med ersättning har det blivit som många befarat; de sociala problemen accelererar. Alkoholmissbruk, spel och prostitution blir allt vanligare i bosättningarna kring Bakun. Ett mönster som inte är vanligt bara i Sarawak utan över hela världen, när ursprungsbefolk-ningar tvingas ge upp sina hem och tradi-tioner och konfronteras med inflyttad arbetskraft.

tOlv NyA DAMMARAtt man i hemlighet hade projekterat för hela 12 nya dammar i Sarawak under åren 2008-2020 kom som en chock för många efter den massiva kritiken mot Bakun-dammen. En av de planerade dammarna, Tutho-dammen, kommer dessutom att påverka världsarvsområdet Gunung Mulu National Park, vilket UNESCO nu kräver en redogörelse för.

De projekterade nya dammarna blev kända strax efter att Malaysias människo-rättskommission SUHAKAM fått på-backning av FN för att kommissionen inte fullföljer sina uppgifter. Likaväl säger

Sarawaks regering att de problem som uppstod kring Bakun-dammen inte ska återupprepas, och man menar att hot mot mänskliga rättigheter inte föreligger efter-som områdena för de planerade dam-marna i princip är obefolkade.

Med dessa ord i åtanke har man nu börjat bygga den första av de tolv dam-marna, Murum-dammen. I september offentliggjordes uppgifterna att ett kine-siskt företag fått kontraktet för bygget, fast då hade arbetet med dammen redan pågått i fyra månader – utan någon kon-sultering med stamfolket penan som bor i området. Myndigheternas påstående att områdena för de planerade dammarna i stort är obefolkade stämmer alltså inte.

– Vi är inte alls glada över dammen, säger en grupp penaner som måste flytta från sina marker p g a dammen. Vår skog försvinner och vårt vatten förorenas. Vi är väldigt oroliga över framtiden.

äR bEkyMRADPenanernas juridiska representant See Chee How säger att han är bekymrad över hur Murum-dammen kommer att påverka människorna i området och han har stora betänkligheter kring hur det hela gått till.

– Miljökonsekvensbeskrivningen har t ex inte offentliggjorts. Regeringen borde vara ansvarsfull och transparent och inte hemlighålla viktig information för be-folkningen, säger han.

Penanerna är det stamfolk i Sarawak som drabbats värst vid skogsavverkning-ar och dammbyggen. Traditionellt är de nomader och har därmed varit mer bero-ende av regnskogen än andra mer bofasta stammar. De flesta av dem har ingen ut-bildning och vet inte hur man ska hävda sina rättigheter i ett modernt samhälle. Många har ännu inte ens födelseattester

och därmed inga identitetshandlingar, något som regeringen kräver för att de ska kunna bevisa sina markrättigheter.

Dessutom krävs att markerna är kart-lagda, men penanerna har aldrig använt sig av några kartor. Och om de nu ändå skulle vilja tillmötesgå de krav som ställs så kostar det en hel del pengar, vilket de förstås inte har. Penanernas situation har helt enkelt blivit något av ett moment 22.

Rätt till siN MARkUrsprungsbefolkningen i Sarawak har enligt Sarawak Land Code från 1958 rätt till sin traditionella mark. Dessutom an-tog FN:s generalförsamling med stor majoritet en deklaration förra året för världens ursprungsbefolkningar. En his-torisk resolution som tydligt visar det internationella samfundets önskan om att ursprungsbefolkningars rättigheter stärks.

Med tolv nya dammar planerade är det dock tveksamt om Malaysia kommer att följa några rekommendationer från det internationella samfundet. Och man kan undra hur Malaysias mål med att vara ”en fullt utvecklad nation” år 2020 kommer att lyckas. Kollapsade ekosystem och en desillusionerad ursprungsbefolkning – är ”utvecklingen” verkligen värt det priset?

Ann-Britt Sternfeldt Skribenten är frilansjournalist

Namnet Angin är fingerat av säkerhets-skäl.


MR-DEklARAtiONEN ARtikEl 17:

Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra. ingen får godtyckligt fråntas sin egendom.

bengohdammen är ett av många dammprojekt i delstaten sarawak, borneo, Malaysia. Mannen i förgrunden, Angin, tillhör bidayuhfolket vars mark påverkas av dammen. Foto: Ann-britt sternfeldt


Varje år sedan 2002 har upp till två miljoner invandrare tagit sig till EU. Bara en mindre del, 220 000,

sökte förra året asyl. UNHCR beräknar att det i dag finns omkring åtta miljoner så kallade illegala invandrare i EU.

Regeringarna vill ha kontroll över vilka sorters människor som tar sig till EU. Samtidigt som man vill kasta ut de ”ille-gala” vill man locka ”attraktiv” arbetskraft för att möta framtida behov.

NEGAtiv bilDUNHCR, FN:s flyktingkommissariat, har reagerat på den hårdnande tonen mot flyktingar och invandrare i EU. Asylsö-kande och flyktingar beskrivs ofta som ”illegala” och ”oäkta”, sa biträdande flyk-tingkommissarien Erika Feller vid ett UNHCR-möte i oktober.

– Detta har skapat en negativ bild hos allmänheten, som ser dem som oheder-liga och ovälkomna, sa Feller.

Avgående FN-rapportören för rätten till mat, Jean Ziegler, skrev i sin avslu-tande rapport* våren 2008 att många flyr för att de annars riskerar att svälta ihjäl. Därför har de rätt till asyl och till skydd. I stället svarar EU dessa flyktingar (huvud-sakligen från Afrika) med ”att militarisera flyktingmottagningen och gränspatrul-

lerna. Regeringarna i Europa tycks tro att det går att lösa flyktingproblemet med militära och polisiära medel”, skriver Ziegler. ”Alla regeringar är skyldiga under internationell lag att ta emot asylsökande och ge flyktingar skydd”, betonar han.

I Italien har premiärminister Silvio Berlusconi, sedan han återtog makten våren 2008, utropat ”nolltolerans mot romer, illegala flyktingar och kriminella”. Han kallar dem ”en ondskans armé” som står för ökande kriminalitet i landet. Med en rad hårda åtgärder vill regeringen Berlusconi bli av med de oönskade. Den som tar sig in i Italien illegalt ska kunna straffas med upp till fyra års fängelse. Avvisade som inte ger sig av frivilligt ska kunna dömas till fängelse.

I Grekland spärras asylsökande in i fängelseliknande läger. Danmark har med en hård retorik skrämt bort asylsökande. Frankrike förser invandrare med en sum-ma pengar och skickar tillbaka dem till ursprungsländerna.

GEMENsAMt systEMSedan 2004 arbetar EU på att ta fram ett gemensamt asylsystem. Bland de vikti-gare bestämmelser som genomförts hit-tills är Dublinförordningen, som innebär att asyl ska sökas i det första EU-land en person kommer till. Med hjälp av det elektroniska systemet Eurodac vill man förhindra att människor söker asyl i mer än ett land. Varje asylsökande över 14 år måste lämna fingeravtryck.

Schengensamarbetet innebär fri rörlig-het för varor och människor inom EU. Den inre gränskontrollen mellan med-

lemsstaterna har avskaffats samtidigt som de yttre gränskontrollerna skärpts. I Medelhavet opererar patrulleringsstyrkan Frontex tillsammans med nationell gränspolis vid unionens yttre gränser.

I EU-kommissionens tiopunktsplan är det s k återvändardirektivet ett första steg mot en gemensam invandringspolitik. I juni behandlades det bitvis nedbantade förslaget i Europaparlamentet, som nu fått medbestämmande över asyl- och invandringspolitiken.

Återvändardirektivet innebär att de ”illegala” ska tvingas lämna EU och åka hem. I väntan på verkställighet ska de kunna hållas i förvar i upp till 18 måna-der.

Den som inte återvänder frivilligt kan få upp till fem års återreseförbud till EU.

Samarbetet kring gränsbevakningen (Frontex) ska öka liksom samarbetet med invandrarnas ursprungsländer. En ge-mensam europeisk asylbyrå inrättas. EU-länderna uppmanas till solidaritet gente-mot de medlemsländer som har utsatts för hårdare invandringstryck än andra. Det gäller stater vid EU:s yttre gräns som Spanien, Italien, Malta och Grekland, men också Sverige, som tagit emot en oproportionerlig andel flyktingar från Irak.

OAccEPtAbEl Och iNhUMANÅtervändardirektivet debatterades livligt i EU-parlamentet. Den långa förvarstiden, upp till 18 månader, beskrevs av många som oacceptabel och inhuman. Männis-kor som bara söker ett bättre liv för sig och sina familjer kriminaliseras. Återre-

EU och asylrätten

hårdnande ton mot flyktingar och invandrare


MR-DEklARAtiONEN ARtikEl 14 (1):

Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.

Den europeiska unionen har i dag nära 500 miljoner invånare. Men det är en befolkning som blir allt äldre och där andelen arbetsföra blir allt mindre. Europa behöver alltså invandrare. Men vilken sorts invandring vill EU ha? Vilka ska få komma hit?


seförbud kommer att öka den illegala invandringen. Det talas för mycket om kontroll och alltför lite om mänskliga rättigheter. Förslaget präglas av en ovär-dig och okänslig människosyn, menar dess kritiker.

Trots protester från många håll antog EU-parlamentet förslaget.

Människorättsorganisationer har också kraftigt kritiserat satsningen på Frontex och dess patrullering i Medelhavet. Att söka asyl är en mänsklig rättighet och asylsökande använder ofta samma flykt-vägar som andra immigranter. Om bå-tarna hindras från att ta sig in på europe-iskt vatten får de som har skyddsskäl aldrig en chans att söka asyl, menar kriti-kerna.

UNHCR har i ett dokument om EU:s framtida asylpolitik framhållit att EU måste kunna garantera att de som söker

skydd också ges möjlighet att komma innanför EU:s gränser för att framföra sina asylskäl.

Integrationsminister Tobias Billström medger att det är ett problem med de så kallade ”blandade flödena” av flyktingar. Sverige har erbjudit sig att satsa på utbild-ningsinsatser inom Frontex för att kunna hantera problemet.

Andra frågor som avhandlas under hösten är införandet av ett s k blåkort, som kan sökas av kvalificerad arbetskraft från länder utanför EU, samt möjligheten till sanktioner mot arbetsgivare som an-ställer illegala invandrare.

hÅRDARE tAGFrankrike har utnämnt illegal invandring till den viktigaste frågan under sitt ordfö-randeskap i EU, som inleddes den 1 juli. Minimireglerna för asylmottagning prak-

tiseras mycket olika i de olika medlems-staterna. Detta vill nu president Nicolas Sarkozy komma till rätta med.

Sarkozy har lagt fram en plan som är tvehövdad: å ena sidan hårdare tag mot papperslösa och skärpt gränskontroll och å andra sidan organiserad laglig invand-ring. Ett europeiskt asylkontor inrättas och asylhanteringen ska, som det heter ”harmoniseras”. Asylrätten ska stärkas och EU-staterna ska i samarbete med UNHCR förbinda sig att ta emot kvot-flyktingar, som efter organiserade urvals-principer får rätt att utan byråkratisk process bosätta sig permanent i motta-garlandet.

Sarkozy har tvingats backa från några av sina strängaste krav. Bl a ville han för-bjuda ”massamnesti” åt papperslösa in-vandrare, som Spanien genomförde för några år sedan.

Invandrarminister Tobias Billström stödjer Frankrikes förslag. Däremot har han varit tveksam till synen på invand-rarna som ”problem” och velat verka för en mer positiv syn. Vad Billström finner bra är att förslaget kommer att göra slut på vad han kallar ”asyllotteriet”; med-lemsländernas varierande behandling av asylsökande.

stOckhOlMsPROGRAMMEtFörsta juli nästa år tar Sverige över ordfö-randeskapet i EU. Då kommer den ge-mensamma asyl- och invandringspoliti-ken att klubbas i det som redan kallas Stockholmsprogrammet. Målet är ett gemensamt asylsystem 2012.

När det gäller det s k blåkortet vill Sve-rige inte begränsa arbetskraftsinvand-ringen till enbart välutbildade arbetssö-kande.

Den svenska regeringen har lagt en proposition om nya regler för arbets-kraftsinvandring till Sverige. Arbetsgivare ska få det lättare att rekrytera arbetskraft från länder utanför EU. Enskilda arbets-givare ska själva utan myndighetspröv-ning avgöra vilken arbetskraft de behö-ver. Förslaget behandlas i riksdagen un-der denna tidnings pressläggning.

Irka CederbergSkribenten är frilansjournalist

* svenska FN-förbundets rapport ”FN rapporterar om Rätten till mat”, 2008

binasa Ajeti, en romsk kvinna från Prizstina i kosovo, har fått bud om att 13 personer ur hennes närmaste familj – däribland hennes man, barn, systrar, bröder och syskonbarn – har omkommit när de färdades med båt över Adriatiska havet på flykt undan kriget i kosovo (1999). Foto: irka cederberg



Amina said från nybildade charta 2008 talar om läget i somalia vid en demonstration på sergels torg i stockholm. Foto: Massip Farid ikken.

MR-DEklARAtiONEN ARtikEl 11 (1)

Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.


”kriget mot terrorismen”Sju mörka år för mänskliga rättigheter

I sin årsrapport för 2008 granskar Am-nesty det s k kriget mot terrorismen och konstaterar att det förorsakat

kränkningar av mänskliga rättigheter och lett till en rad rättsövergrepp. Rapporten tar bl a upp USA:s fångläger Guatanamo och CIA:s hemliga flygningar av fångar mellan länder i och utanför EU.

Gösta Hultén, journalist och författare, är med i den nybildade svenska fören-ingen Charta 2008 som vill kasta ljus på det han kallar ”Guatanamosystemet”:

– Den grundläggande rättsäkerheten har åsidosatts med terroristlagarna och terroristjakten. Det skedde redan 2001 när Sverige lämnade ut två personer till tortyr i Egypten utan någon som helst rättslig prövning. Där har FN:s tortyr-kommitté stämplat Sveriges agerande, men ingen har ställts till svars, säger han.

– Ett annat exempel är att svenska medborgare sitter häktade sedan flera år i bl a Frankrike, USA och Marocko i vän-

tan på rättegång. Det är en del av Guan-tanamosystemet i Europa och det måste vi diskutera.

kRitik MOt FNÄven FN kritiseras p g a den terrorlista eller sanktionslista som organisationen satt upp. Efter attentaten mot World Tra-de Center den 11 september 2001 bestäm-de sig USA:s regering för att upprätta en lista över terrormisstänkta personer och organisationer. Listan övertogs sedan av FN och EU.

Enligt säkerhetsrådets resolution 1373, med stöd av FN-stadgans kapitel sju, ska rättsliga åtgärder vidtas mot dem som finansierar, planerar eller på något sätt bidrar till terrorattacker. Resolutionen, som antogs 2001, innebar också en frys-ning av dessa individers eller gruppers finansiella tillgångar. Men enligt den svenske advokaten Ingemar Folke har en lista funnits redan före den 11 september 2001. Det hela började enligt honom med resolution 1267 som säkerhetsrådet antog 1999 som en konsekvens av terrorattack-erna mot amerikanska ambassader i Öst-afrika 1998.

Beslut om ytterligare personer som ska sättas upp på sanktionslistan fattas av FN:s sanktionskommitté, ett organ som säkerhetsrådet bildade 1999.

Det kontroversiella med listan är att ingen rättslig prövning äger rum innan personer sätts upp på den. De utpekade

får inte veta vad de är misstänkta för och har ingen möjlighet att försvara sig. De åtgärder som FN vidtagit för att skydda individens rättigheter i samband med terrorismbekämpning, t ex inrättandet 2005 av en särskild rapportör i frågan, har inte fått någon påtaglig effekt.

svENskA MEDbORGAREEnligt Sveriges Radio står idag 370 perso-ner på FN:s sanktionslista. Dessa får var-ken resa eller använda sina bankkonton. Ett antal svenska medborgare har hamnat på listan, bl a de tre personer med soma-liskt ursprung som satt i styrelse för banknätverket Al-Barakaat; Ahmed Yusuf, Abdirisak Aden och Abdi Abdula-ziz. Efter kritik från bl a den svenska re-geringen har deras namn idag strukits men organisationen Al-Barakaat står kvar med 1,2 miljoner kronor frysta på en svensk bank.

Fallet har prövats i EG-domstolen som i september kom med en överraskande dom. Den gav rätt till Al-Barakaat mot EU och beslutade att underkänna en EG-förordning från 2002 om frysning av Al -Barakaats tillgångar samt en tidigare EU-dom i första instans.

En av dem som överraskades av beslu-tet är Ingemar Folke:

– Jag trodde nog inte att EG-domstolen skulle ändra förstainstansens dom. FN:s säkerhetsråd har ju enligt FN-stadgan makt att skicka ut sina medlemmar i krig

Forts på sid 17


Rättvis hANDElFN-fakta DE MäNskliGA RättiGhEtERNA

samtidigt som andra världskriget rasade hölls en serie möten där bildandet av en ny världsorganisation diskuterades. Under krigets slutskede formulerades ett förslag till stadga för den nya organisationen. Mot bakgrund av krigets ohyggligheter, och tack vare ett framgångsrikt lobbyarbete av ett 40-tal icke-statliga organisationer, kom FN-stadgan som antogs i San Francisco i april 1945 att innehålla mycket kraftfulla formuleringar om mänskliga rättigheter.

Mänskliga rättigheter var alltså en central angelägenhet för Förenta Nationerna från orga-

nisationens födelse. Men en tydlig defini-tion av begreppen ”mänskliga rättigheter” och ”grundläggande friheter”, som FN-stadgan talade om, saknades. Därför till-sattes en kommission 1946, med Eleanor Roosevelt som ordförande, i syfte att defi-niera och precisera dessa begrepp. Kom-missionen för mänskliga rättigheter (MRK) hade bildats.

Två år senare kunde kommissionen presentera ett utkast till regelverk för mänskliga rättigheter. Detta regelverk var Den allmänna förklaringen om de mänsk-liga rättigheterna. Förklaringen, eller MR-deklarationen som den också kallas, an-togs enhälligt av FN:s generalförsamling den 10 december 1948. Idag kan vi konsta-tera att antagandet av MR-deklarationen var en historisk händelse som lade grun-den för skapandet av ett omfattande inter-nationellt system av bestämmelser och mekanismer på MR-området.

MR-deklarationen formulerar i 30 ar-tiklar de grundläggande rättigheter och friheter som tillkommer varje man och kvinna, t ex rätten till liv, frihet och natio-nalitet, till tanke-, åsikts- och religionsfri-het, till arbete och utbildning och till del-

aktighet i sitt lands styrelse (se nästa sida). Trots att deklarationer inte är juridiskt bindande har MR-deklarationen genom åren tjänat som ett moraliskt rättesnöre vars betydelse över hela världen knappast kan överskattas. Den är idag översatt till 360 språk och är därmed världens mest översatta dokument.

Efter antagandet av MR-deklarationen 1948 fick MRK nya uppgifter. Under när-mare 20 år arbetade kommissionen med att utarbeta internationella bestämmelser (konventioner) för mänskliga rättigheter. Syftet var att skapa dokument som var juridiskt bindande för staterna. Bland de första konventionerna som tillkom var Konventionen om flyktingars rättsliga ställ-ning (1951) och Konventionen om avskaf-fande av alla former av rasdiskriminering, CERD (1965). De mest omfattande MR-konventionerna som förhandlats fram i FN:s regi är Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt Kon-ventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Båda antogs 1966 och trädde i kraft 1976. Den allra senaste av FN:s MR-konventioner antogs 2006 och handlar om funktionshindrades rättigheter.

Länder som ansluter sig till en konven-tion förbinder sig att inlemma reglerna i sin egen lagstiftning och att agera i enlig-het med konventionens innehåll. Ett lands anslutning till en FN-konvention sker i två steg. Först signerar landet vilket bety-der att man tillkännager att man avser att ansluta sig till konventionen. Ett arbete med att se över lagar och regler så att de stämmer med konventionen inleds. När översynen är klar ratificerar landet kon-ventionen vilket innebär att den upptas som en del av landets lagstiftning. Länder som har ratificerat en konvention kallas för konventionsstater. Det finns möjlighet att reservera sig mot delar av konven-tionstexten, något som många länder utnyttjar.

1967 fick MRK i uppdrag av FN:s eko-nomiska och sociala råd, ECOSOC, att även börja granska kränkningar av mänskliga rättigheter. För att hantera det nya mandatet började kommissionen omorganisera sitt sätt att arbeta. Special-rapportörer och arbetsgrupper utsågs och icke-statliga organisationer (NGO:s) fick formell deltagarstatus vid kommissionens möten eftersom deras bidrag till den gran-

historisk deklaration fyller 60 år”kriget mot terrorismen”Sju mörka år för mänskliga rättigheter

Ratna Maya thapa, Nepal, var 20 år när FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948. Nu är hon 80 och har gått i en och en halv timme för att kunna delta i valet i april 2008. hon visar kortet som ger henne rätt att rösta. Foto: FN/Nayan tara

ARtikEl 1Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. ARtikEl 2Var och en är berättigad till alla de rättig-heter och friheter som uttalas i denna förklaring oavsett etnicitet, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egen-dom, börd eller ställning i övrigt. ARtikEl 3Var och en har rätt till liv, frihet och per-sonlig säkerhet.

ARtikEl 4

Ingen får hållas i slaveri eller träldom.

ARtikEl 5Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

ARtikEl 6Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening.

ARtikEl 7Alla är lika inför lagen och har rätt till samma skydd av lagen utan diskrimine-ring av något slag.

ARtikEl 8Var och en har rätt till hjälp från sitt lands domstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag.

ARtikEl 9Ingen får godtyckligt an-hållas, hållas fängslad eller landsförvisas.

ARtikEl 10Var och en är på samma villkor berätti-gad till en rättvis och offentlig prövning vid en oberoende och opartisk domstol.

ARtikEl 11Var och en har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts.

ARtikEl 12Ingen får utsättas för godtyckligt ingri-pande i privatliv, familj, hem eller korre-spondens, eller för angrepp på sin heder eller sitt anseende.

ARtikEl 13

Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort. Var och en har rätt att lämna och återvända till sitt land.

Människans rättigheter i 30 punkterskande verksamheten ansågs oumbärliga. Flera av konventionerna, de s k kärnkon-

ventionerna, fick en kommitté av obero-ende experter knuten till sig. Kommittéerna granskar regelbundet alla stater som anslutit sig till konventionen i fråga. Staterna får lämna rapporter till kommittéerna som ofta också får ta emot s k alternativrapporter eller parallellrapporter sammanställda av icke-statliga organisationer.

Även om MRK:s arbete medförde en rad framsteg för de mänskliga rättigheterna fick kommissionen under 1990-talet alltmer kritik, bl a för att länder som själva systema-tiskt kränkte mänskliga rättigheter satt som medlemmar i rådet och kunde förhindra ett effektivt arbete. Till slut enades man om att avskaffa MRK och ersätta det med FN:s råd för de mänskliga rättigheterna (”MR-rå-det”) vilket bildades 2006.

MR-rådet sammanträder i Genève och ska hålla minst tre sessioner per år om sam-manlagt minst tio veckor (till skillnad från MRK som endast hade ett möte per år). En viktig nyhet är också att rådet regelbundet kommer att granska MR-situationen i alla världens länder (den s k UPR-mekanis-men), en process som påbörjats under 2008.

Vid sidan av MR-rådet är generalförsam-lingens tredje utskott ett viktigt forum inom FN för diskussioner om mänskliga rättighe-ter. FN:s högste chef i MR-frågor är hög-kommissarien för mänskliga rättigheter som har sitt kontor i Genève. Ny MR-kommissa-rie från september 2008 är Navanethem Pillay från Sydafrika. MR-kontoret under-stödjer FN:s MR-mekanismer, ger råd och praktisk hjälp till stater och arbetar på olika sätt för att främja och säkra respekten för de mänskliga rättigheterna (se www.unhchr.ch).

Utanför FN-systemet finns en rad regio-nala MR-instrument och institutioner. I Europa finns till exempel Europarådet med Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg.

WEbbtiPs:

www.fn.se/mrwww.manskligarattigheter.gov.sewww.humanrights.sewww.knowyourrights2008.org

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ”MR-deklarationen”, antogs av FN:s general församling den 10 december 1948. Antagandet av detta historiska dokument innebar att världens länder fick en gemensam värdegrund i sin syn på människan och förhållandet mellan staten och individen. de grundläggande normerna såsom de är formulerade i Mr-deklarationen är universella; de gäller alla människor i hela världen oavsett kultur och situation. Alla stater är därmed skyldiga att värna dem. de 30 artiklarna i förklaringen presenteras här i en förkortad version.

ARtikEl 14Var och en har rätt att i andra länder söka och få asyl från förföljelse.

ARtikEl 15Var och en har rätt till en nationalitet och att få be-hålla samt ändra sin natio-nalitet.

ARtikEl 16Fullvuxna män och kvin-nor har rätt att ingå äkten-skap och bilda familj.

ARtikEl 17Var och en har rätt att äga egendom. Ing-en får godtyckligt fråntas sin egendom.

ARtikEl 18

Var och en har rätt till tankefrihet, sam-vetsfrihet och religionsfrihet.

ARtikEl 19

Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet samt att söka, ta emot och sprida information och idéer.

ARtikEl 20

Var och en har rätt till mötesfrihet. Ingen får tvingas att tillhöra en sammanslut-ning.

ARtikEl 21Var och en har rätt att delta i sitt lands styre. Folkets vilja ska styra genom all-män och lika rösträtt i regelbundna val.

ARtikEl 22Var och en har rätt till de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för människovärde och personlig-hetsutveckling.

ARtikEl 23Var och en har rätt till arbete under fria och rättvisa förhållanden och till med-lemskap i fackförening.

ARtikEl 24Var och en har rätt till vila och fritid samt regelbunden semester.

ARtikEl 26Var och en har rätt till utbildning. Den elementära utbildningen ska vara obliga-torisk och kostnadsfri. Högre utbildning ska vara öppen för alla.

ARtikEl 25Var och en har rätt till en tillräcklig lev-nadsstandard inklusive mat, kläder, bo-stad och hälsovård samt socialt skydd.

ARtikEl 27Var och en har rätt att fritt delta i kulturliv samt att få ta del av vetenskapens framsteg.

ARtikEl 28Var och en har rätt till ett socialt och internationellt system där de rättigheter och friheter som behandlas i denna för-klaring till fullo kan förverkligas.

ARtikEl 29Fri- och rättigheter ska utövas enligt fast-ställd lag och FN:s grundsatser.

ARtikEl 30Ingenting i denna förklaring får använ-das i syfte att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i för-klaringen.

Människans rättigheter i 30 punkterFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ”MR-deklarationen”, antogs av FN:s general församling den 10 december 1948. Antagandet av detta historiska dokument innebar att världens länder fick en gemensam värdegrund i sin syn på människan och förhållandet mellan staten och individen. de grundläggande normerna såsom de är formulerade i Mr-deklarationen är universella; de gäller alla människor i hela världen oavsett kultur och situation. Alla stater är därmed skyldiga att värna dem. de 30 artiklarna i förklaringen presenteras här i en förkortad version.

Illustrationer: Margareta Rudebeck

den fullständiga texten finns på www.fn.se/mr

Uppmärksamma MR-dagen!

den 10 december är den dag då FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs i FN:s generalför-samling. därför uppmärksammar vi de mänskliga rättigheterna denna dag varje år.

hitta på något som passar din situation den 10 december! ta upp frågan på din arbetsplats, i din familj, förening eller skola. Arrangera en insamling, ordna ett samtal, tänd ett ljus, köp en tårta…

informera andra!Beställ extra exemplar av Världshori-sonts temanummer om mänskliga rät-tigheter. dela ut tidningarna till intres-serade i din omgivning eller lägg dem i väntrum och personalrum. För priser kontakta [email protected].

Faktabladet om mänskliga rättigheter (fyra sidor) kan beställas utan kostnad i upp till tio exemplar. Kontakta [email protected] eller ring 08 – 462 25 40.

stöd skolmat blir kunskap!

Skolmat blir kunskap är en kampanj som samlar in pengar till skolmat åt barn i fattiga länder. Maten distribueras av FN:s världslivsmedelsprogram, WFP, som arbetat med skolmatsprojekt under många år. Verksamheten bidrar till flera mänskliga rättigheter, t ex rätten till mat, rätten till skolgång och rätten till personlig utveckling.

Gå in på www.fn.se/skolmat och lämna ett bidrag eller se hur du kan delta!

Det här kan DU göra!

FN-fakta nr 4/08: De mänskliga rättigheterna · text: AnnaLena AndrewsFaktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis). · E-post: [email protected] · telefon: 08 – 462 25 40

Webb: www.fn.se

Det är statens ansvar att se till att de konventioner om mänskliga rättigheter som man anslutit sig till följs i landet. staten är också ansvarig för att regelbundet rapportera till FN om hur arbetet fortgår.

Men när FN sedan ska granska hur staten faktiskt genomför det de lovat spelar icke-statliga organisationer en helt avgörande roll. FN:s expertkommittéer som ansvarar för granskningen saknar nämligen resur-ser att kontrollera i detalj hur situationen ser ut i varje land. Tack vare s k parallell-rapporter (även kallade skuggrapporter eller alternativrapporter) från organisatio-ner i landet kan kommittéerna ändå bilda sig en god uppfattning om läget.

Kommittéerna föredrar att de icke-stat-liga organisationerna gemensamt sam-manställer en parallellrapport, istället för att var för sig presentera olika rapporter. En gemensam rapport innebär mindre pappersarbete för de arbetstyngda exper-terna och höjer dessutom parallellrappor-tens trovärdighet.

I fall då stater underlåtit att inkomma

med en rapport kan parallellrapporten bli en huvudrapport. I andra fall kan innehål-let i parallellrapporten leda till att kom-mittén kräver in en kompletterande skri-velse från regeringen.

Parallellrapportering blir allt vanligare i hela världen. I Sverige finns sedan 1998 Nätverket för mänskliga rättigheter där ca 60 svenska organisationer ingår. En av huvuduppgifterna för MR-nätverket är att sammanställa parallellrapporter. FN-för-bundet samordnar nätverket och ansvarar även för framtagandet av parallellrappor-ten till rasdiskrimineringskommittén. Nätverket rapporterar i fråga om samtliga MR-konventioner som Sverige anslutit sig till, d v s:

Konventionen om de politiska och med-•borgerliga rättigheterna (ICCPR), Konventionen om ekonomiska, sociala •och kultu rella rättigheter (ICESCR),Konventionen om avskaffande av alla •former av rasdiskriminering (ICERD),Konventionen om förbud av alla former •av tortyr och förnedrande behandling (CAT) ,Konventionen om kvinnors rättigheter •(CEDAW),

Konventionen om barnets rättigheter •(CRC) samtKonventionen om rättigheter för perso-•ner med funktionsnedsättningar (ICRPD).

Det civila samhället har också en viktig roll i FN:s nya råd för de mänskliga rättig-heterna. I förhandlingarna om hur rådet skulle utformas var icke-statliga organisa-tioner delaktiga och de har formell delta-garstatus vid rådets möten. En viktig skill-nad jämfört med rådets föregångare MRK (Kommissionen för mänskliga rättigheter) är att rådets arbete sänds på webben. För organisationer som inte har möjlighet att delta på plats i Genève innebär detta att de ändå via internet kan följa rådets arbete och se hur regeringarna agerar.

Den nya UPR-granskningen (Universal Periodic Review), genom vilken alla FN:s medlemsstater ska granskas, kommer också att involvera de icke-statliga organi-sationerna. Meningen är att varje gransk-ning ska föregås av en bred konsultations-process på nationell nivå och organisatio-ner kan också bidra till underlaget för granskningen.

civila samhället har avgörande roll

och man skulle kunna resonera så att frysning av tillgångar trots allt är ett gan-ska litet ingrepp i människors liv jämfört med krig. Men jag tycker att avgörandet är bra, säger han.

viktiGt bEslUtRobert Hårdh, generalsekreterare vid Helsingforskommittén, ser också positivt på EG-domen:

– Det är ett mycket viktigt beslut i

många hänseenden men framförallt visar det att domstolen anser att de grundläg-gande mänskliga rättigheterna har kränkts och att det då inte spelar någon roll att beslutet har tagits på högsta nivå av säkerhetsrådet. Människor har ett starkt skydd för sina rättigheter och detta gäller alla människor, säger han.

– Domen påminner också om en av de grundläggande principerna i en rättsstat nämligen att varje människa är oskyldig

tills motsatsen bevisas. Gösta Hultén är också glad över do-

men:– Den borde faktiskt utlösa lite aktivitet

i Bryssel och i det hittills passiva EU i syfte att återupprätta rättsstaten i Europa efter mer än sju mörka år, säger han.

Massip Farid IkkenSkribenten är frilansjournalist

Ett, som Årets FN-supporter Ing-Britt Pettersson-Nyholm uttryckte det,

välkomponerat gäng gick från FN-organ till FN-organ under en intensiv höst-vecka i Genève, Schweiz. Flera FN-organ i staden fokuserar på mänskliga rättighe-ter, humanitära insatser och fred och nedrustning.

Chris Mburu på Kontoret för högkom-missarien för mänskliga rättigheter intro-ducerade MR-kommissariens arbete. Ett arbete som alla FN:s medlemsstater stöd-jer i teorin, men som en del kritiserar när det väl kommer till kritan. Inget land vill hamna i skamvrån, enligt Mburu.

Han berättade vidare om planeringen av uppföljningen av världskonferensen mot rasism i Durban 2001. Syftet med uppföljningskonferensen, som är förlagd till Genève 20-24 april 2009, är bl a att försöka få fler länder att ratificera och följa FN:s konvention om avskaffande av

alla former av rasdiskriminering och att länder som har ratificerat konventionen ska följa expertkommitténs rekommen-dationer. Något som Svenska FN-förbun-det också har krävt i sina parallellrappor-ter till kommittén.

Helena Nygren på Världshälsoorgani-sationen WHO berättade hur hon och hennes kollegor på WHO:s enhet för mänskliga rättigheter, etik och jämlikhet arbetar för att begreppet ”rätten till hälsa” ska genomsyra WHO:s insatser.

Ytterligare organisationer som fick besök av C-kursen var FN-förbundens världsfederation WFUNA, FN:s barn-fond UNICEF, Internationella arbetsor-ganisationen ILO, FN:s utvecklingspro-gram UNDP, FN:s flyktingkommissariat UNHCR och FN:s institut för nedrust-ningsfrågor UNIDIR. Kursdeltagarna fick även en god inblick i hur den svenska representationen i Genève arbetar.

Ny konvention börjar gälla i SverigeRegeringen lämnade den första oktober en proposition till riksdagen med förslag att Sverige ska tillträda den nya konven-tionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Vid denna tid-nings pressläggning antogs att riksdagen under november 2008 skulle behandla propositionen och fatta beslut om ratifi-kation. Det innebär att den nya konven-tionen börjar gälla som lag i Sverige.- Den tredje december är det Interna-

tionella dagen för personer med funk-tionsnedsättningar. Vi räknar med att kunna fira den dagen genom att tillkän-nage att den nya konventionen nu börjat gälla i Sverige, säger Kicki Nordström från Synskadades Riksförbund.- Det blir en fantastisk julklapp för en

grupp i samhället som genom århundra-den stått på samhällets botten utan några rättigheter överhuvudtaget, men som nu fått en egen MR-konvention!

Mr-tema på Bok & BibliotekSvenska FN-förbundet deltog som vanligt som utställare vid Bok & Biblioteksmäs-san i Göteborg i september. Mot bak-grund av 60-årsjubileet för MR-deklara-tionen var rättighetsfrågor ett huvudtema i förbundets monter. Besökarna kunde bl a skriva ned sina önskemål om mänsk-liga rättigheter och titta på nya MR-affi-scher. FN-förbundet anordnade flera seminarier bl a om demokratins betydelse i biståndet med demokratiambassadören Maria Leissner och näringslivets roll för hållbar utveckling med Karl Justh, Väst-svenska industri- & handelskammaren. Tillsammans med övriga FN-familjen i Sverige arrangerades ett frukostsemina-rium om mänskliga rättigheter med bl a Yasmine Sherif, UNDP, och Bonian Gol-mohammadi, FN-förbundet.

intensiv höstvecka i GenèveDeltagarna i FN-förbundets c-kurs. Foto: berith Granath

Mänskliga rättigheter och humanitära frågor stod i fokus när 21 personer genomgick FN-förbundets C-kurs i Genève.

Forts från sid 12


SUCCESSFUL STRATEGIES FOR WOMEN’S HEALTH AND RIGHTS

Anders Nordström, Director-General, SidaGunilla Carlsson, Minister for Development Cooperation. Jon O’Brien, President, Catholics for Choice (USA).Renée Andersson, Ethics and Environment Director, Indiska Magasinet. Thoraya Ahmed Obaid, Executive Director, UNFPA.Quazi Suraiya Sultana, Executive Director, Reproductive Health Services Training and Education Program (Bangladesh). Lawrence Oteba, Director of Programmes, Family Health Options (Kenya). www.sida.se

Se webb-tv från seminariet

på www.sida.se/area

Du får:

– nyheter om internationellt utvecklingsarbete

– fördjupande och granskande reportage

– levande debatter– röster från

hela världen

Vär

ldsh

ori

sont

OmVärlden, 105 25 Stockholm, www.omvarlden.nu

Tidningen för dig som vill veta mer om global utveckling

TIDNINGEN OM GLOBAL UTVECKLING NR 6 NOVEMBER 2008 40 KR

Telia prioriterar bort

mänskliga rättigheter

NYHETEREtiopien kan stoppa

allt demokratiarbete

Etiopiens regering har lagt fram

två lagförslag som gör det omöjligt

för organisationer att arbeta för

mänskliga rättigheter i landet. Om

lagförslagen genomförs kan Sverige

förlora ett viktigt verktyg för att

påverka den demokratiska utveck-

lingen i Etiopien.

SID 2

Biståndet iskallvalfråga i USA

Demokraten Barack Obama har varit

mest konkret i sina löften – men har

senare fl aggat för att fi nanskrisen

ändrat förutsättningarna för nästa års

budget.

SID 6

Afrikaforskare vill

reformera biståndet

Reformeringen av biståndet var en

viktig fråga när nordiska afrikafors-

kare samlades till konferens i Köpen-

hamn.

SID 11

Nya skrivelsenen omdaning?

Innebär regeringens nya demokrati-

skrivelse en omdaning av demokrati-

biståndet? Expertsvar i Fråga Bertil.

SID 9

EKONOMIEcuador ifrågasätter

sin utlandsskuldPresidenten Rafael Correa överväger

att sluta betala delar av utlandsskul-

den.

SID 13

KRÖNIKA//ZIMBABWE” Problemet är att

eliten har för mycket

att förlora”ANNA TIBBLIN, KRÖNIKA, SID 7

Backar inte för kritikernaSID 14

Foto

: Mag

nus

Ross

hage

n

Foto

: Rob

ert B

lom

bäck

AVDELNINGARNyheter

2Porträtt

14Debatt

18

Namn

22Böcker

24Frågor & Svar 28

EKONOMI – Special om krisenSID 13

’’ När kvinnor får makt över sina liv, kroppar och ekonomi sker en

ökad demokratisering’’ BIRGITTA OHLSSON OCH JENNY SONESSON, DEBATT SID 19

Fattigare livefter orkanen

■ Kritiken mot TeliaSoneras verksamhet i Cen-

tralasien växer. Nyligen hoppade företaget av ett

samarbete med en grupp storföretag som försö-

ker ta fram en standard för att skydda mänskliga

rättigheter och yttrandefrihet i auktoritära länder.

– Vi prioriterar inte detta just nu, säger TeliaSo-

neras kommunikationsdirektör Cecilia Edström.

Human Rights Watch beklagar företagets avhopp.

Samtidigt hävdar allt fl er att TeliaSonera saknar

strategier för att hantera både korruption och

kränkningar av mänskliga rättigheter.

– TeliaSoneras bristande riskhantering är djupt

oroande, säger Sajsa Beslik, chef för ansvarsfulla

placeringar på Banco.

TeliaSonera, med svenska staten som största

enskilda ägare, har på kort tid petats från både

Dow Jones Sustainability Index och Londonbör-

sens humanindex, FTSE Good.

SID 4

■ Tio år efter att orkanen

Mitch drabbade Honduras

förbereder sig Sverige för att

avsluta insatsen. SID 16

Beställ 3 gratis provex eller

3 provex plus en helårsprenumeration

för 150 kr (studerande) på: www.omvarlden.nu

TeSTa g

raTiS

TeSTa g

raTiS

Upp-och-ner-vända världen i ny kampanjSverigekontoret för UNdP, FN:s utvecklingsprogram, har under hösten dragit igång en uppseendeväckande kampanj med namnet ”help Sweden”.

På webbsidan www.helpsweden.org kan besökare se en film där afrikaner

iklädda t-tröjor med kampanjnamnet skramlar med bössor och informerar om det behövande landet i norr. Men om man börjar klicka på webbsidans olika knappar kommer samma budskap hela tiden upp: Världen är upp och ner. Den fattiga världen ger mer till den rika än vad den får tillbaka i bistånd.

Därifrån kan man välja att ”vända värl-den rätt” genom att delta i UNDP:s namninsamling till statsminister Fredrik Reinfeldt. Budskapet till statsministern är att Sverige under sitt EU-ordförandeskap hösten 2009 bör göra millenniemålen och fattigdomsbekämpning till en huvud-fråga. Undertecknarna kräver att Europas ledare ska:

•gemerochbättrebiståndtilldefat-tigaste,•görahandelnmergynnsamförfat-tiga länder,•skrivaavskuldersåattutvecklings-länder kan investera i sin egen utveck-ling•hjälpafattigaländeratthanterakli-matförändringarna som till största delen har orsakats av rika länder.

I Uppsala arrangerades en unik galaföre-ställning om millenniemålen på FN-dagen 24 oktober. Millenniemålsambas-sadör Hanna Lundin hade tagit initiativ till och ledde genomförandet av föreställ-ningen som fått namnet ”The Eight” efter de åtta målen.

Höjdpunkten under galan på Katedral-skolan var åtta dansare i kreationer ska-pade av konstnären Emelié Karlberg. Varje dansare personifierade ett av målen.

Showen organiserades i samarbete med

Uppsala FN-förening och Katedralsko-lans FN-förening.

– Uppsala FN-förening, Katedralsko-lans alla elever och skolans FN-förening är glada över att ha varit del av en häftig upplevelse utöver det vanliga denna FN-dag. Två elevföreställningar och en stor kvällsshow för allmänheten och alla en-tréavgifter gick oavkortat till kampanjen Skolmat blir kunskap, berättar Eva Hax-ton, ordförande i Uppsala FN-förening.

Regeringen meddelade den 16 november att Sverige kommer att ansluta sig till den nya konventionen som förbjuder kluster-vapen. Tillsammans med minst 65 andra länder kommer Sverige att skriva under avtalet vid ett möte i Oslo den 3 decem-ber.

För svensk del innebär beslutet att klus-tervapnet Bombkapsel 90, som finns på Jas Gripen-planen, fasas ut ur försvaret.

Konventionen mot klustervapen antogs av ett hundratal länder vid ett möte i Du-blin i maj. Den träder i kraft när 30 län-der har ratificerat den.

– Det här är väldigt glädjande. Det innebär att regeringen har tagit sitt för-nuft till fånga efter starka påtryckningar från många organisationer, däribland FN-förbundet, säger förbundets ordfö-rande Aleksander Gabelic.

Från vänster: Mål två (utbildning), Mål sju (hållbar utveckling), Mål åtta (globalt partnerskap) samt Mål ett (halverad fattigdom). Foto: Eva haxton

se www.helpsweden.org

Unik millenniemålsshow i Uppsala

Sverige med på förbud mot klustervapen

GE bORt EN Ny hORisONt i jUlklAPP!världshorisont är tidningen som bevakar FN och globala frågor samt FN-rörelsen i sverige och andra länder. Genom att ge bort en årsprenumeration av Världshorisont i julklapp bidrar du till ökad insikt om och engagemang för globala frågor, samtidigt som du stödjer FN-rörelsen i Sverige. det är dessutom en julklapp som räcker hela året! till varje prenumeration du ger bort följer ett snyggt presentkort med kuvert. En julklapps prenumeration kostar 150 kronor (fyra nummer).

bEställ sÅ häR: Mejla ditt eget namn och fullständig postadress samt antal prenu-merationer till [email protected]. Vi behöver ha din beställning senast 10 december för att hinna skicka ut presentkorten i god tid före jul.


Integritet och mod är två ord som ofta hörs i samband med Inga-Britt Ahle-nius namn. Ahlenius kan själv hålla

med om att det är en beskrivning som kanske stämmer, men tycker samtidigt inte att det är mer än vad man borde kunna vänta sig av vem som helst.

Hon tackar den oskuldsfullhet som hon fick med sig från barndomen för sitt civilkurage.

– Om man är uppvuxen i en politisk miljö där folk manipulerar eller spelar teater så tror jag att man kanske tenderar att acceptera en massa saker, säger hon.

– Men jag har kommit helt från sidan in i den här världen, från en miljö där man inte myglar utan där man gör rätt för sig. När man då ser en massa konstiga företeelser så tänker man ”men så här kan det ju inte få vara”. Och då måste man göra vad man kan för att försöka åstad-komma någonting bättre. Är man då oskuldsfull så ser man inte att man utma-nar makt eller gör sig själv obekväm.

FRÅN väRMlANDAhlenius barndom utspelade sig i Värm-land, långt från den storstadspuls som nu omger henne. Sedan drygt tre år är hon chef för FN:s interna granskningsavdel-ning, en post som gör henne till underge-

neralsekreterare; FN:s tredje högsta tjäns-tenivå.

Världshorisont träffar henne på hennes kontor på 35:e våningen i FN-skrapan, mitt på Manhattan i New York.

Under de dryga tre år som hon har haft uppdraget har hon arbetat med att effek-tivisera och professionalisera sin avdel-ning.

– Jag skulle vilja säga att jag har åstad-kommit en väldigt stor förändring och professionalisering av de tre enheter som utgör granskningsavdelningen. Jag vill tro att vi är på god väg att bli mycket kvalifi-cerade.

Ahlenius har också jobbat hårt för att FN ska bli mer transparent. Det är myck-et tack vare henne som granskningsavdel-ningens rapporter nu verkligen sprids och är skrivna på ett sådant sätt att med-lemsstaterna kan ta del av dem.

UtMANiNGPå frågan om vilken som är FN:s största utmaning just nu tvekar Ahlenius mellan livsmedelsförsörjning, klimatfrågan och Mellanöstern. Den stora utmaningen för henne själv är att kunna vara stolt över att ha åstadkommit en förändring inom den avdelning som hon själv leder när hon lämnar sitt uppdrag om två år.

– Jag vill att den ska vara bättre rustad än när jag började för att bidra till att FN:s position i världen förstärks och att FN vinner i förtroende runt om i världen, säger hon.

Hennes vision för FN som världssam-fund är att organisationen ska återvinna omvärldens förtroende så som det var när FN en gång bildades.

– FN bildades med väldigt höga mål i sikte, säger Ahlenius.

Om världens förtroende brister så tap-par FN i kraft och det är väldigt farligt för organisationen. Både för att medlemssta-terna kan bli mindre intresserade av att finansiera den och för att de som tar emot FN:s budskap tappar intresset, fortsätter hon.

iNtE FöRNybARtAhlenius uppdrag är inte förnybart och när det går ut ska hon definitiv gå i pen-sion, säger hon. Hon fyller 70 år i vår och hon ser fram emot att kunna skapa ett liv efter sitt eget tycke och tillbringa långa vårar och somrar på Gotland eller i Värmland där hon har sommarstugor.

Sen ska jag väl gå på universitet och läsa historia och filosofi, gräva i trädgår-den och ta hand om barnbarnen, säger Ahlenius och får någonting längtansfullt i blicken.

Hannah BergqvistSkribenten är frilansjournalist bosatt i

New York.

inga-britt Ahlenius årets FN-vän

inga-britt Ahlenius har utsetts till årets FN-vän 2008. Det är fjärde året i rad som FN-förbundets delar ut utmärkelsen. tidigare år har den gått till hans Rosling, jan Eliasson och birgitta Ohlsson. Foto: FN/Evan schneider

sE iNGA-bRitt AhlENiUs hälsNiNG från New York till den svenska FN-rörelsen på www.fn.se/ahlenius

svenska FN-förbundet har utsett inga-britt Ahlenius, chef för FN:s interna granskningsavdelning, till Årets FN-vän 2008. Enligt motiveringen tilldelas hon utmärkelsen för sina ansträngningar ”att med integritet och mod bringa ordning och reda i FN:s verksamhet och därigenom bidra med en viktig pusselbit i arbetet för en mer transparent, mer effektiv och därmed starkare världsorganisation.”


På FN-dagen 24 oktober fanns större delen av den svenska FN-familjen på plats på Stockholms Central. Förbipasserande resenärer kunde lyssna på anföranden, skriva på ett klotterplank eller bara stanna för en pratstund.

Evenemanget på Stockholms Central pågick från klockan sju på morgonen till sju på kvällen. En lång rad namnkunniga personer var inbjudna för att hålla kor-tare anföranden, däribland biståndsmi-

nister Gunilla Carlsson, Röda Korsets ordförande och tidigare folkpartiledaren Bengt Westerberg, programledaren och författaren Mark Levengood samt hip-hopartisten Adam Tensta. Temat för da-gen var mänskliga rättigheter.

Ett stort klotterplank med rubriken ”Tyck till om Mänskliga rättigheter!” drog till sig omgivningens intresse. Många stannade för att läsa vad andra skrivit på planket, vilket ofta slutade med att de själva bidrog med någon tanke, dikt eller kloka ord.

Arrangörerna delade ut material om de mänskliga rättigheterna och fanns till hands för dem som ville stanna och pra-ta. Den som ville kunde också fylla i en kort enkät med frågor om mänskliga rättigheter.

Evenemanget arrangerades av Svenska FN-förbundet i samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, FN:s utvecklingsprogram UNDP, Svenska Unescorådet, UNIFEM Sverige samt Stockholms FN-förening.Foton: ida strasser

theresa höghammar från FN-förbundet diskuterar FN och mänskliga rättigheter med förbipasserande.

FN-dagen firades på Stockholms CentralAdam tensta skriver på klotterplanket om mänskliga rättigheter: ”Du ska ha det på ditt samvete” löd hans bidrag.

FN-förbundet arrangerar varje år ett se-minarium inför FN-dagen. I år gick det av stapeln den 23 oktober på Konserthu-set i Stockholm. Över 200 personer kom och välkomnades med kaffe och FN-bakelse.

Underhållning bjöds av den unge pia-nisten David Fang. Skådespelerskan Stina Ekblad läste Anna Achmatovas dikt ”För-historia”. Därefter hölls tal av FN-förbun-dets ordförande Aleksander Gabelic och av biståndsminister Gunilla Carlsson, som valt att tala om de mänskliga rättig-heterna.

Ämnet för dagen var annars FN och Ryssland. I panelen som diskuterade frå-gan deltog Anna Jonsson, Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik, Göran Lennmarker, utrikesutskottets ordfö-

rande, Eva Elmsäter från SVT, Evgeny Tikhonov från ryska ambassaden samt Aleksander Gabelic, FN-förbundets ord-förande. Moderator var journalisten och Rysslandskännaren Malcolm Dixelius.

Ett givet inslag under seminariet var tillkännagivandet av vem som tilldelats utmärkelsen Årets FN-vän. Priset gick till chefen för FN:s interna granskningsav-delning Inga-Britt Ahlenius (läs mer om henne på sid 20).

Nytt får i år var att pris även utdelades till Årets FN-supporter. Alla först att få denna utmärkelse är Ing-Britt Petersson-Nyholm från Kristianstad (läs mer på sid 22).

Publiken fick även lyssna till Mats Ohlssons Trio med Anna Sise som sjöng sånger av Beppe Wolgers.

tal, debatt, priser och underhållningSEMiNAriUM iNFÖr FN-dAGEN

FN-förbundets generalsekreterare bonian Golmohammadi på seminariet inför FN-dagen. Foto: ida strasser


Ing-Britt är ordförande i Kristianstads FN-förening sedan 1994 och arbetar som lärare på Söderportgymnasiet.

Hon menar att samverkan är ett nyckel-ord i gräsrotsarbete och hon har under många år varit drivande i ett samarbete mellan FN-föreningen och skolan.

– Arbetet är oerhört stimulerande. Skolan har sina kontakter och resurser, vi har våra, och samarbetet ger kontinuitet och stabilitet i arbetet. Jag vill rekommen-dera andra föreningar att samarbeta med skolor. Ömsesidigt intresse och ömsesidig vinst!

FN-ROllsPElIng-Britt arbetar mycket med FN-roll-spel, en pedagogisk metod som kan göra komplexa globala frågor mer begripliga och intressanta för eleverna. Deltagarna

går in i rollen som ambassadör för någon av FN:s 192 medlemsländer och försöker genom förhandlingar och debatter hitta gemensamma lösningar på internatio-nella problem och kriser.

– FN-rollspel är en form som passar unga eftersom det är mycket action. Man är fokuserad, man ger järnet och sedan kan man lägga det till handlingarna, sä-ger Ing-Britt.

Helen Huledal, skolhandläggare på FN-förbundet, är glad för att just Ing-Britt fått priset.

– Det finns knappast någon som brin-ner så som Ing-Britt när det gäller ideellt engagemang. Det handlar inte bara om hennes roll som ordförande och lärare, utan hon samarbetar med många organi-sationer lokalt. Hon är dessutom en fan-tastisk coach som får unga att tro på sin

förmåga att förändra världen.Priset delades ut vid FN-förbundets

seminarium inför FN-dagen i Stockholm. – Jag är glad att jag fick chansen att

säga något utifrån ett gräsrotsperspektiv och från skolans värld. Annars är det alltid de i höga positioner som anger tonen, säger Ing-Britt.

till FN-RöRElsENPriset Årets FN-supporter har instiftats som ett komplement till priset Årets FN-vän (se sid 20). Utnämningen riktar sig till den svenska FN-rörelsen och är äm-nad en enskild medlem, FN-förening, FN-distrikt eller ansluten riksorganisa-tion som gjort engagerade insatser till stöd för FN eller FN-förbundet. Prissum-man är på 10 000 kr. Vad Ing-Britt ska göra med pengarna vet hon ännu inte.

Linda Eriksson

ing-britt blev första ”FN-supportern”

ing-britt Pettersson Nyholm från kristianstads FN-förening har utsetts till historiens första FN-supporter. Foto: lave Nyholm

i samband med FN-dagen delade FN-förbundet ut priset Årets FN-supporter för första gången. Priset gick till ing-Britt Pettersson Nyholm från Kristianstads FN-förening, ”för ett mångårigt och aktivt engagemang i den svenska FN-rörelsen”.

Världshorisont har inlett ett samarbete med kaffekedjan Barista Fair Trade Cof-fee. Från och med hösten 2008 finns blädderex av Världshorisont på Baristas caféer från Umeå i norr till Malmö i sö-der.

Björn Almér, VD för Barista och styrel-seledamot i FN-fonden, har tagit initiati-vet till samarbetet.

– Världshorisont är en bra tidning om FN:s olika insatser och borde läsas av fler. Barista Fair Trade Coffee har över 2 000 kunder om dagen och ser det som ett utmärkt tillfälle att informera genom att bjuda på gratis läsning av Världshorisont. Vi samarbetar redan med FN genom att

ge över 200 skolbarn i Etiopien mat varje dag genom kampanjen ”Skolmat blir kunskap”. Själv sitter jag i styrelsen för FN-fonden, som också driver ”Röj-en-mina”. Så att bjuda etiskt intresserade cafégäster på Världshorisont känns både logiskt och viktigt, säger Björn Almér.

– Jag är väldigt glad för den här möjlig-heten att nå ut till allmänheten med Världshorisont, säger AnnaLena An-drews, redaktör för Världshorisont.

– Barista har en tydlig och genomtänkt etisk profil och jag tror att många av dem som fikar hos Barista är intresserade av de frågor som vi tar upp i tidningen.

De flesta vet att landminor dödar och skadar tusentals människor varje år. Det många inte vet är att det fortfarande finns en vansinnig industri som producerar fem miljoner nya minor om året.

Höstens stora kampanj från Svenska FN-förbundet presenterar därför två värl-dar: en där vapenindustrin lever gott på att designa och exportera minor, och en där människor hittar dem.

En reklamfilm kommer att sändas i olika TV-kanaler och på webbplatsen www.thisworldofmine.com kan man tyd-ligt välja sida och ge bidrag. Pengar kom-mer även att samlas in via sms. Den som sms:ar MINA till 72 900 bidrar med 50 kronor som räcker till att röja fem kva-dratmeter mark.

Ny kampanj om vansinnig industri Världshorisont inleder

samarbete med Barista


A k t i v i t e t e r i F N - F ö r e N i N g A r o c h - d i s t r i k t

vind i seglen för FN-rörelsen

halmstads FN-förening 50 årDen 22 oktober firade Halmstads FN-förening 50-årsjubileum. Programmet inleddes med några tillbakablickar tillsammans med bl a Gunnar Karlsson och Erik Bengtsson, som båda var med i föreningens första styrelse.

För kvällens internationella inslag svarade Malin Hammar-sten, en ung medlem i fören-ingen. Hon har deltagit i ett pro-jekt, finansierat av SIDA, där det ingått att under åtta månader göra praktik på en folkhögskola i Tanzania. Där handlade det mycket om kontakter med unga mödrar och aktuella genusfrågor. FN-dagen firades med freds-gudstjänst i S:t Nikolai-kyrkan.

Partille FN-förening har under FN-veckan genomfört ett ung-doms- och demokratiprojekt för att öka ungdomars förståelse för kulturella skillnader och mot-verka främlingsfientlighet.

27 ungdomar med ledare har efter förberedelsearbete och seminarier mött en motsva-rande grupp ungdomar i Chru-dim i Tjeckien. Under förbere-delserna har bl a Jonas Nyström från FN-förbundet talat om möten över etniska gränser och Karl Axel Jansson, Partille, gett en bild av rasism inom grupper

och partier i dagens Sve-rige.

I Tjeckien har syftet varit att under en vecka lära av varandras kulturer och samhällen, diskutera likhe-ter och olikheter mellan de båda länderna, hur det är att leva i Europa idag och ungdo-mars möjlighet att påverka.

Det svenska gänget mottogs på ett fantastiskt sätt av de tjeckiska värdarna som förberett ett mycket innehållsrikt och välplanerat program. Allvar blandades med skratt och det

dröjde inte länge förrän ungdo-mar samt ledare skapat vänskap över nationsgränserna.

En händelserik vecka avsluta-des med ett tårdrypande farväl till alla nyfunna vänner och med förhoppning om att ses igen i Sverige nästa år.

Ungdomar deltog i Partille FN- förenings demokratiprojekt

Deltagare i demokratiprojektet.

styrelsen i söderhamns FN-förening. Från vänster sven-Olof larsson, Omar Ali Omar, Xenia hildén, lennart och Alexandra Gard.

styrelsen i kiruna FN-förening. Från vänster: Anna Mämmi, Ulrika Ericsson, hanna sandström, Frida björnström, Fanny kurkkio och sofia Fasth.

styrelsen i västerdalarnas FN-förening. Från vänster: stig Arvidsson, kerstin kapla, Malin helmersson, veronica Olsson och cecilia Nylin.

Intresset och engagemanget för FN och internationella frågor har ökat och på kort tid har tre nya FN-föreningar sett dagens ljus; Kiruna, Söderhamn, och Väster-dalarnas FN-förening.

– Vi ser bildandet av en FN-förening som en möjlighet att bidra till ett ökat engagemang för en bättre värld, inte minst bland ungdomarna i vår kommun, sä-ger Stig Arvidsson, ordförande i interimsstyrelsen i Västerdalarnas

FN-förening. Vi gläds särskilt åt att Malung-Säters Gymnasieskola redan blivit medlemmar. Nu kommer vi att försöka värva fler medlemmar bl a genom ett öppet möte för att presentera fören-ingen för invånarna i Malung. Vi kommer också att engagera oss i kampanjen Skolmat blir kunskap.

– I Kiruna FN-förening vill vi först lära oss mer om FN och dess verksamhet. Planer finns på att starta en studiecirkel med ut-

gångspunkt från boken ”FN – Globalt uppdrag”, säger förening-ens ordförande Anna Mämmi. Sedan vill vi arbeta både med globala och lokala frågor med mänskliga rättigheter som ut-gångspunkt.

– I Söderhamn har vi välkom-nat ett stort antal människor från andra länder. Därför tycker vi det är viktigt att arbeta med internationell förstå-else, säger Sven-Erik Linde-

stam, ordförande i Söderhamns FN-förening. Vi kommer också att arbeta för fred och nedrust-ning, frågor som känns alltmer betydelsefulla.

Vi önskar de nybildade FN-föreningarna lycka till med den fortsatta verksamheten.


iNtERNAtiONEllA POtAtisÅREt 2008Äntligen något att bita i, något jordnära, som passade den små-ländska myllan. På initiativ av Jönköpings läns FN-distrikt ord-nade länets två jordbruksgymnasier temadagar. Barnen fick själva gräva upp potatis, tillaga den som raggmunk och äta den till da-gens lunch. Eva Brattander från FN-förbundet berättade om mil-lenniemålen och Skolmat blir kunskap. På kvällen blev det före-drag och potatismåltid för allmänheten och pengar i bössorna.

Under tre månader, sommaren 2008, var Karin Haglind, Krist-na Fredsrörelsen, tillsammans med tre andra volontärer från olika europeiska länder, i byn Jayyous på Västbanken. Genom sin närvaro ville organisationen ge skydd och ökad handlingsfri-het åt civilbefolkningen men också verka för en fredlig lös-ning av konflikten samt samla och sprida information om vad som sker i området.

Karins uppgift var att dela människors vardag och att lära känna människorna i byn. Med hjälp av bilder berättade hon för oss som samlats om vardagen där, den gästfrihet de mötts av, om glädjeämnen och om pro-blem och svårigheter. Muren som byggts på palestinsk mark skapar stora problem för bön-

derna eftersom muren skiljer bostäderna från åkrarna och endast ett fåtal fått tillstånd att passera de jordbruksgrindar som finns.

En annan uppgift som följe-slagarna hade var att finnas vid portar och gränsövergångar för att se till att passagerna fung-erade. I den uppgiften fick de hjälp av kvinnorna i den isra-eliska motståndsrörelsen, Machsom Watch. Det är en av flera icke-våldsrörelser som finns på båda sidorna och som arbetar för en fredlig lösning. Eftersom människorna på ömse sidor om muren inte får tillfäl-len att träffas är fredsrörelsernas arbete extra viktigt för att öka förståelsen för varandra och därmed möjligheterna till fred.

FN-dagen firades på lidköpings stadsbibliotek

En skolmåltid i Nicaragua.

I Falun firades FN-dagen i sam-arbete med Världsarvet Falun och Falu Gruva. För första gången firades både FN-dagen och Världsarvsdagen samma dag. Anledningen till det var att påvisa kopplingen mellan FN, Unesco och Världsarvet Falun.

Inför FN-dagen hade Falu FN-förening tagit fram material till en utställning om FN, Falu FN-förening och Skolmat blir kunskap. Utställningen invigdes på själva FN-dagen för att sedan stå kvar under skolans höstlov,

då många besökte Gruvan. Häl-singgårdsskolan Klass 2A och 2B hade gjort i ordning sex tall-rikar som representerade en skollunch i sex olika länder. Det var typisk mat från Sverige samt de fem länderna som Skolmat blir kunskap bidrar till, d v s Afghanistan, Kambodja, Etio-pien, Kongo och Nicaragua.

Under invigningen på FN-dagen deltog bl a de 50 andra-klassarna som gjort skolmatsut-ställningen. Ordföranden i Falu FN-förening, Susanne Johans-

dubbelt firande i Falun den 24 oktober son, invigningstalade. Radio Dalarna direktsände från Gru-van med intervjuer av barnen och ordföranden. De lokala tidningarna var på plats och skrev artiklar inför FN-dagsfi-randet samt efter invigningen. På invigningen kunde man även köpa lokalproducerade äpplen för den symboliska summan två kronor. De pengarna gick direkt till Skolmat blir kunskap.

En lyckad dag med full aktivi-tet!

kUltURMötEt – bÅDE EN UtMANiNG Och MöjliGhEtOm detta berättade Jonas Nyström från Svenska FN-förbundet ”da’n före da’n” på Torsby bibliotek. Hans föredrag med den intresse väckande och positiva rubriken ”Världens chans – kultur-mötets utmaningar och möjligheter” omramades av ”FN-symfonin” visad på storbild med fantastiska bilder från hela världen ackom-panjerade av Stavangersymfonikerna och Ragnar Bjerkreims musik. Kvällen avslutades med kaffe och FN-bakelse.

På FN-dagen besökte Jonas Nyström den FN-certifierade Stjerne-skolan och den mycket aktiva FN-ungdomsgruppen.

kAlMARORDFöRANDE till UsA Ordföranden för Kalmar läns FN-distrikt Niklas Carlsson reste till USA under två veckor, dels för att följa valet på plats och dels för att diskutera HIV/AIDS-problematiken. Han tilldelades årets Wilming-ton-stipendium av Kalmar kommun för att genomföra resan. Niklas kommer att träffa The HIV Consortium och ordföranden för ett AIDS/HIV Outreach Program i Wilmington. Syftet är att lära sig mer om hur man i USA hanterar detta problem, särskilt bland den fattigare befolkningen.”HIV/AIDS-frågan är viktig i FN-arbetet, och därför vill jag se hur detta hanteras i USA. Förhoppningsvis kan jag ta med mig nya lärdomar hem till FN-förbundet och de lokala FN-föreningarna i Kalmar län.”, säger Niklas Carlsson.



redaktör: Anita Seidel

E-post: [email protected] · telefon: 08 – 462 25 53

AliNGsÅs FN-förening firade FN-dagen med fredsmarsch, scenprogram på Lilla torget med prisutdelning för dem som varit med i teckningstäv-lingen ”Fred och ljus i världen” samt insamling till röj-en-mina.

FN-dagen i GävlE firades bl a i Maria-kyrkan. Stora Sätraskolans elever uppträdde med sång och musik. hu-vudtalare var Nicolas Skyler. hans föreläsning om ett möte med en 15-årig tjej i Sydafrika trollband eleverna. Gävle FN-förening hade även bokbord på Stadsbiblioteket.

Som ett led i firandet av att GOtlANDs FN-förening fyller 30 år bjöd fören-ingen in till föredrag den 23 oktober om Människan dag hammarskjöld och hiV-situationen i världen. Steve Sjö-quist, författare och föreläsare i livså-skådningsfrågor medverkade.

hAPARANDA FN-förening firade FN-dagen i haparanda kyrka med en ljusceremoni, körsång och tal av Lars Suo, röda Korset. Kollekten gick till Världens Barn. i häRNösAND firade FN-föreningen FN-dagen med lyktisättning vid Mel-lanholmen, rollspel och information om mänskliga rättigheter på härnö-sands gymnasium.

FN, staten och den globala ansvars-känslan var ämnet när Ulla Gud-mundsson, Sveriges ambassadör vid den heliga Stolen föreläste på FN-dagen i väXjö. det var en mycket intressant föreläsning och det följde många frågor och diskussion därefter. Arrangör var Kronobergs läns FN-distrikt.

kUNGsbAckA FN förening hade bjudit in Caroline Möller på FN-dagen. hon berättade om sina erfarenheter från tanzania där hon praktiserat för FN-förbundet i ett skolprojekt. lAhOlMs FN-förening firade FN-dagen genom att uppmärksamma att FN:s deklaration om de mänskliga rättighe-terna fyller 60 år. Under hela veckan kunde FN-bakelsen avnjutas till stöd för röj-en-mina.

liNköPiNGs FN-förening firade FN-dagen med musik och sång i Ansgars-kyrkan. FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic talade.

lUlEÅ FN-förening högtidlighöll FN-dagen i Luleå domkyrka på temat ”Utveckling ur ett kvinnoperspektiv”. Gästtalare var Birgitta Ahlqvist, ordfö-rande för Operation 1325. Gymnasie-kören tillsammans med kommunens personalkör medverkade. Solisten Bambi Elinsdotter Oscarsson fram-förde Gabriellas sång ur filmen Så som i himmelen.

den 24 oktober firade MAlMö FN-förening med en FN-festival på Ung-domens hus. det bjöds ett varierat program med föreläsningar, work-shops, underhållning, fika och film för alla åldrar.

MöNstERÅs FN-förening högtidlighöll FN-dagen i Ålems kyrka. temat var mänskliga rättigheter. Mikaela Bogarp och Håkan Juholt talade på detta tema som inramades av sång, musik och fredsbön.

NEDANsiljANs FN-förening anordnade den 20 oktober en temakväll om mänskliga rättigheter. Bland annat visades och diskuterades filmen ”Fri-hetens gränser”.

i NybRO FN-förening turades medlem-marna om att stå vid det största varuhuset i stan och informera om FN och föreningens arbete. Varuhuset sponsrade med rättvisemärkt te och kaffe och konditoriet sålde FN-bakel-ser. Föreningen fick kontakt med mycket folk.

skövDE FN-förening firade FN-dagen i St. helena kyrka. tema för kvällen var mänskliga rättigheter 60 år med barnen i fokus. Barnkörer från Skövde

pastorat medverkade. Gästtalare var Lars Bylin.

FN-firandet i MARiEFRED inleddes med ett stämningsfullt fackeltåg från rådhustorget till kyrkan. i kyrkan talade Ursula Falkringe, ordförande i stRäNGNäs FN-förening. Sedan fick åhörarna njuta av sång från Marie-fredsskolans barnkör och the Enter-tainMen.

söDRA DAlARNAs FN-förening arrang-erade ett möte i AvEstA med temat ”Finns mänskliga rättigheter i Gaza?” Suzann Hassouna och Lena Lönnqvist talade. därefter följde livliga diskus-sioner om palestiniernas svåra situa-tion i Gaza.

Här följer ett axplock av mer firande

I Kristianstad firades FN-dagen som vanligt i Östermalmskyrkan. Ett 50-tal personer infann sig den-na fredagskväll.

Johan Lundberg åkte som 20-åring till Kambodja för att under drygt två månader arbeta som volontär på ett barnhem. Han åkte hem till Kristianstad och jobbade några månader. Samtidigt samlade han in över 200 000 kro-nor förutom en hel del utrustning. Tillbaka i Phnom Penh blev han biträdande direktor i SFODA, den organisation som bl a tar hand om föräldralösa barn. Efter ett halvår avslutade Johan sitt arbete och kom hem igen. Nu berättade han hur det lyckats att utveckla arbetet på och runt barnhemmet. Det var

fascinerande att få höra hur denne unge kille organiserade skolunder-visning, lärde tjejerna spela basket, förbättrade matstandarden och på många andra sätt gav fattiga barn en framtidstro.

Johans berättelse var inspire-rande för både yngre och äldre. I FN-dagsprogrammet medverkade också Hanna Andersson, Louise Krook och Ida Lundin med fin sång och tvärflöjt, ackompanje-rade av Karin Gerdin.

FN-föreningens ordförande Ing-Britt Pettersson-Nyholm gra-tulerades till utmärkelsen Årets FN-supporter, något som hon gjort sig väl förtjänt av.

FN-dagsfirande i Kristianstad


Anslagstavlan iNFormAtioN FråN sveNskA FN-FörbuNdet

Abc-kurserFN-ABC är kurser i tre olika nivåer (A, B och C) som på olika sätt berör FN:s orga-nisation och arbete, FN:s historia och utveckling, FN-organens funktion och opera-tiva arbete, medlemsstaters inflytande och medverkan, millenniemålen som styrdo-kument för FN:s arbete samt diskussioner om kraven på framtidens FN.A-kursen är en baskurs som berör flera av nämnda områden på ett övergripande plan.

B-kursen erbjuds i tre olika varianter. De be-handlar några av FN:s huvudsakliga verksamhetsområden och utmaningar för framtiden.

C-kursen genomförs i Genève och innehåller diskussion och studiebesök på ett antal FN-organ.

7 februariA-kurs i Stockholm. Baskurs som un-der en heldag berör FN:s arbete på ett övergripande plan.

21 februariB2-kurs i Malmö. Heldagskurs som behandlar Millenniedeklarationen: bakgrund, innehåll och betydelse för FN:s arbete idag.

25 marsA-kurs i Karlstad. Baskurs som under en heldag berör FN:s arbete på ett övergripande plan.

23 aprilB2-kurs i Sundsvall. Heldagskurs som behandlar Millenniedeklarationen; bakgrund, innehåll och betydelse för FN:s arbete idag.

5 majB1-kurs i Göteborg. Heldagskurs som handlar om FN:s arbete för fred, säker-het och nedrustning samt om FN:s arbete för en minfri värld.

UNGDOMssEMiNARiUM i Stockholm på de mänskliga rättigheter-nas dag 10 december. Alla intresserade är välkomna. Läs mer på www.fn.se.

UNg-kalendarietUNg-sidorna har fått ett eget kalendarium

där vi tipsar om aktiviteter som riktar sig till unga. Skicka gärna in tips på kommande aktiviteter. Se www.fn.se/ung (UNg-kalendariet)

FöRENiNGshANDbOk PÅ NätEtPå vår hemsida fn.se finns handbo-ken för föreningar och disktrikt. Här kan du läsa om hur din förening kan arbeta med olika ämnesfrågor, hur det är att arbeta i en förening, vad en styrelse gör, hur man vårdar sina medlemmar, vad central uppbörd innebär och hur man söker bidrags-pengar från FN-förbundet.

Läs mer på www.fn.se/distrikt-och-foreningar

stöD GEORGiEN!Med anledning av sommarens kon-

flikt i Georgien har FN-förbundet

startat en insamlingskampanj för att

stödja flyktingarna. Hjälp de nödli-

dande genom att sMs:a ”FN” till 72900.

Varje SMS ger 50 kr. Du kan även

sätta in valfri summa på

PG 90 00 79-5 (ange ”FN”).

bli MiNRöjARE!FN-förbundet lanserar en ny satsning i

kampen mot minor. sMs:a in MiNA till 72

900 så bidrar du med 50 kronor, vilket

räcker för att röja 5 kvadratmeter mark.

Hjälp till att sprida budskapet!

UNG Och ENGAGERAD?Du har väl sett att vår hemsida har fått ett nytt utseende? Nu kan du som UNg medlem i FN-förbundet skicka in dina egna bidrag till Hänt & Sänt. Har din förening ordnat någon aktivitet? Har du varit på ett spännande semi-narium? Kanske vill du skriva dagbok från en volontärresa?

Se www.fn.se/ung (hänt & sänt)

Se www.fn.se/utbildning bidra till fn.seVi vill gärna veta vad som händer i just din FN-förening. Har ni haft ett evenemang som ni vill berätta om? Skicka in ert bidrag till [email protected] så ser vi till att ni syns på vår nya fina hemsida.

vill DiN FN-FöRENiNG hA EN EGEN hEMsiDA?Har man ingen egen hemsida så finns man inte. Din förening eller distrikt kan nu få administrera era egna sidor på fn.se. Välj ut en hemsidesansvarig och skicka dennes kontaktuppgifter till [email protected] så får ni information om hur ni går vidare.


Mänskliga rättigheter är mer än vackra ord

Mat är en livsavgörande fråga för alla män-niskor. tidigare minskade antalet hungrande i världen men den pågående livsmedelskrisen har gjort att de nu blir allt fler. Vad beror kri-sen på och vad krävs för att vända den? Vad har den haft för effekt på FN:s millenniemål?

Vi skriver också om mat som en grundläg-gande mänsklig rättighet och om Världslivs-medelsprogrammet WFP:s arbete med gratis skolmat till fattiga barn, ett arbete som i Sverige stöds genom kampanjen Skolmat blir kunskap.

du kan hjälpa till att sprida kunskap om denna högaktuella och avgörande fråga genom att beställa extra exemplar av Världs-horisont. Använd tidningarna vid utåtriktade evenemang, möten etc., eller dela helt enkelt ut dem till vänner och bekanta.

Mejla din beställning till [email protected], eller ring 08-462 25 40.

Läs mer om Världshorisont på www.fn.se/varldshorisont

aleksander gabelicordförande i svenska fn-förbundet:

av Världshorisont kommer ut 2 mars och blir ett temanummer om Mat.

Nästa nummer

Den 10 december är det 60 år sedan tillkomsten av det dokument som manifesterar de grundläggande och universella mänskliga rättigheterna. Deklaratio-

nen kom ur de grymheter som drabbat mänskligheten under andra världskriget.

Den universella deklarationen är inte bindande men ett mo-raliskt rättesnöre för oss alla.

Samtidigt vet vi i dag med bland annat medias hjälp att män-niskor varje dag kränks och förtrycks. Människor dödas och drivs på flykt. Vi ser det gång på gång. Frågan jag ofta ställer mig är varför vi inte gör mer för att förhindra dessa illdåd.

Under de mörkaste dagarna i Rwanda och Bosnien kände jag en misstro mot det internationella samfundet och mot alla de i Sverige som valde att blunda inför det vi såg varje dag på TV. Bortförklaringarna var många och blandade med okun-skap, mytbildningar och åsikten att alla i konflikterna måste vara lika mycket skyldiga. Oförmågan att se eller oviljan att förstå skrämmer mig än i dag. Vår civilisation är skör. Situa-tionen i Darfur påminner oss alla om hur viktigt det är att det internationella samfundet tar sitt ansvar då människor mördas och fördrivs. Det är sorgligt att mördandet i Darfur

har fått pågå i så många år. FN har i säkerhetsrådet antagit flera resolutioner och dessa måste få omvandlas till praktisk handling med bland annat fler FN-soldater i Darfurregionen. Ansvaret vilar tungt på regimen i Khartoum och dess allie-rade.

Jag kan trösta mig med att debatten idag är mer nyanserad än på 90-talet och framsteg har gjorts för att skydda de mänskliga rättigheterna, trots konflikter, fattigdom och miss-lyckanden i kampen mot terrorism.

FN har tagit viktiga steg i rätt riktning med tillkomsten av ett nytt råd för mänskliga rättigheter. Principen skyldigheten att skydda finns i slutdokumentet från reformtoppmötet 2005. Det talas om mänsklig säkerhet – inte bara staters. Det är bra.

Ondska och vanmakt måste mötas av kollektivt ansvartagan-de och solidaritet med de mest utsatta. I det arbetet har vi alla en uppgift. Opinion skapar tryck på beslutsfattare och ökar viljan att hjälpa.

Deklarationens ord är vackra, men dess fulla innebörd och betydelse får de då de omsätts i praktisk handling. Varje gång det sker är det en seger för oss alla.

Foto: FN/Marco Dormino


Dörrknopp, matlåDa eller vansinne.

Det säkraste sättet att veta vad som är en landmina är att kliva på den. På thisworldofmine.com kan du följa (och hjälpa oss stoppa) den sjuka industri som designar fem miljoner nya minor om året. Men innan du startar datorn, ta din mobil och SMS:a MINA till 72 900. Då bidrar du med 50 kr som hjälper oss att röja fem kvadratmeter mark.

Ogilvy

annons2VH.indd 1 08-11-04 09.55.45Dörrknopp, matlåDa eller vansinne.

Det säkraste sättet att veta vad som är en landmina är att kliva på den. På thisworldofmine.com kan du följa (och hjälpa oss stoppa) den sjuka industri som designar fem miljoner nya minor om året. Men innan du startar datorn, ta din mobil och SMS:a MINA till 72 900. Då bidrar du med 50 kr som hjälper oss att röja fem kvadratmeter mark.

Ogilvy

annons2VH.indd 1 08-11-04 09.55.45

POsttiDNiNG bAvsändare Svenska FN-förbundetBox 15 115104 65 StockholmBegr. eftersändning

tWEEd &W

OGNUM

E N K A M P A N j F r Å N S V E N S K A F N - F Ö r B U N d E t

Documents

Världshorisont nr 4/08, tema Mänskliga Rättigheter