Validering för kompetens?

2016-11-25

Nils Karlson, vd, docent

Ratio – Näringslivets forskningsinstitut

www.ratio.se

Projektet Kompetens för tillväxt 2012-2017

http://ratio.se/projekt/kompetens-for-tillvaxt/

Projektet Yrke, kvalifikation, rörlighet 2015-2016

• Syfte

– Utveckla branschöverskridande

metoder och bedömningskriterier

för praktisk yrkeskompetens, ur ett

företagsperspektiv

• Mål:

– Förbättrad kompetensförsörjning

– Förbättrad matchning, integration,

livslångt lärande, omställning och

jämställdhet

Q

1. Kompetensförsörjningsproblemen?

2. Valideringens möjligheter?

3. Validering och yrkeskvalifikationer?

4. Varför så lite verkstad?

5. Vad behöver göras?

Betydande kompetensbrist

• Viktigast tillväxthindret

• Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Svenskt

Näringsliv m.fl. ger samma bild

• Drygt hälften av företagen uppger att det har

varit svårt att rekrytera medarbetare

• Vart femte rekryteringsförsök misslyckas

• Särskilt yrkeskunskaper saknas

• Matchningen fungerar inte, fel- och

överutbildningen ökar

Källa: Le Grand, Szulkin, Tibajev & Tåhlin 2013

Den tredje delen av Sveriges nya jobbagenda är satsningar på

matchning och kompetens.

375 000 människor är arbetslösa i Sverige. Samtidigt finns över

80 000 lediga jobb. Det är ett stort slöseri. Nu inleds arbetet för att

förbättra matchningen och ta tillvara all kompetens. Ingen

människas vilja att utbilda sig, förbättra sin kompetens eller gå

framåt i karriären ska förslösas.

*

Alla vuxna som kommer till Sverige ska få arbeta och göra rätt för

sig […] En valideringssatsning görs för att snabbare identifiera

människors kompetens.

Stefan Löfven,

Regeringsförklaringen 15 september, 2015

Valideringens möjligheter (Validering med mervärde Ds 2016:24)

”att hitta rätt nivå för utbildning och få den reella kompetensen

bedömd för behörighet, att förkorta eller anpassa en pågående

utbildning eller underlätta inträde eller omställning i

arbetslivet” (s. 44)

”ett verktyg för försörjning av kompetent arbetskraft, dels för

att identifiera kompetensutvecklingsbehov och säkra

kompetensen hos redan anställda, dels för att möjliggöra ett

breddat rekryteringsunderlag.” (s. 45)

”bidra till att identifiera behov av kompletterande

utbildningsinsatser så att kompetensen (hos nyanlända) ska

motsvara kraven för svenska yrken.” (s. 45)

Valideringens möjligheter (Ds

2016:24)

”Validering ökar möjligheterna att matcha arbetssökande mot

branschens eller yrkets kompetenskrav” (s. 46)

”validering ska vara ett fungerande verktyg för effektiv

matchning och vara användbar för flera intressenter –

arbetssökande, arbetsgivare, anställda, arbetsförmedlare och

utbildningsanordnare.” (s. 47)

”De potentiella samhällsekonomiska vinsterna bedöms vara

stora vid väl fungerande system för validering.” (s. 53)

Definition (Ds 2016:24/EU)

Validering = en process som innebär

strukturerad värdering, bedömning och

dokumentation samt ett erkännande av

kunskaper och kompetens som en person

besitter oavsett hur den förvärvats

• Inkluderar icke-formellt och informellt

lärande

• Förutsätter väldefinierade

yrkeskvalifikationer

Utgångspunkt i SeQF-skalan

• Mäter resultat av lärande, oberoende av

hur kunskapen inhämtats

• Åtta-gradig skala utvecklad inom EU

• Tre former av läranderesultat:

Kunskap – Färdighet – Kompetens (Förmåga)

• Således även generiska/generella

praktiska kompetenser

• MYH ansvarig

Källa: Karlson och Ronquist 2016

Varför så lite verkstad?

Orsaker till svårigheterna?

1. Valideringsmodeller ännu outvecklade

2. Bristande branschförankring

3. Dyrt och oklart vem som ska betala

4. Oklart i vems intresse validering sker

5. Kan försämra kompetensförsörjning och

utestänga arbetssökande

6. Snabbt förändrade yrkesroller och

kompetenskrav

7. Löser inte matchningsproblemen – viktiga

kompetenser kan inte valideras (väl?)

Branschernas syn på validering

• Kartlägga yrkesfärdigheter. Formell kompetens inte viktigast,

anställs för att utföra arbetsuppgifter

• Kontrollera yrkesfärdigheter som gymnasieskolan

tillhandahåller och kan påverka Skolverkets kursplaner och

skolors tolkning av dessa

• Forma egna branschutbildningar

• Förbättra branschens kompetensförsörjning

Men: Ibland kontraproduktivt (branschprovet underkänner

många & skapar kompetensbrist)

• Kritiska till toppstyrning och bristande lyhördhet

Branscherna har kommit väldigt olika långt när det gäller

utveckling av egna branschmodeller

I de flesta fall svårt att få volym på valideringen

Källa: Panican 2016

Exemplet Äntligen jobb

• YKB, valideringen

‒ Fungerar dåligt

‒ Oklart syfte, används

godtyckligt, oklara kriterier,

oklart när

‒ Inga egentliga fördelar för

företagen

‒ Referenser och

rekommendationsbrev

viktigare för praktikanterna

Stark yrkesdynamik

• Årligen omsätts ungefär 20 procent av

jobben i svensk ekonomi (TCO 2003)

• Nya jobb främst i små och medelstora

företag inom tjänstesektorn (ESO 2013)

• 2,5 miljoner jobb (53 % av dagens

anställda) påverkas av digitaliseringen

inom kommande två decennier (Stiftelsen

för strategisk forskning 2014)

Källa: European Union 2009

Validerbara?

Validerbara?

Yrkeskvalifikationer

Kompetenskrav – snabbväxare

Företagsstorlek Samma tjänst Specifik

utbildning

Branscherfarenhet Passar in i

företaget

Under 10 3,28 2,35 3,5 4,74

10 till 30 3,32 3,14 3,3 4,73

30-100 3,58 3,13 3,65 4,66

100+ 3,48 3,25 3,6 4,86

Källa: Wennberg, Lindberg, Fergin 2013

Kompetenskrav - snabbväxare

Bransch Samma tjänst Specifik

utbildning

Branscherfarenhet Passar in i

företaget

Byggverksamhet 4,0 3,24 3,91 4,94

Tillverkning 3,29 3,05 3,38 4,55

Handel 3,5 2,73 3,28 4,71

Verksamhet inom jur., ek,

vetenskap, teknik.

3,36 3,14 3,41 4,82

Källa: Wennberg, Lindberg, Fergin 2013

Yrkeskompetens

Valideringsbar

yrkeskompetens

Vad behöver göras?

1. Överge övertron på validering och inse att detta tar

tid

2. Ge inte upp försöken att validera generiska och

generella praktiska kompetenser, och inkludera

icke-formellt och informellt lärande!

3. Se till att yrkeskvalifikationer och

valideringsmodeller är branschförankrade och

”bottom-up”.

4. Fixa finansieringen av dessa system!

5. Utveckla centrala initiativ som kan stötta och

integreras med dessa branschmodeller – stort

behov av gemensamma metoder, kriterier och

terminologi