Vårdsätra skötselplan 20150703

0 8 - 5 5 7 7 1 5 3 8a n n - c a t r i n @ r a p p n e . n u

w w w . r a p p n e . n u

U p p r ä t t a d a v : A n n - C a t r i n T h o r t r ä d g å r d s r å d g i v a r e

I l l u s t r a t i o n e r : K r i s t i n S t r ö m

BrfVårdsätraSkötselplanF ö r d e n g r ö n a m i l j ö n

S k ö t s e l p l a n U p p r ä t t a d a v : A n n - C a t r i n T h o r

t r ä d g å r d s r å d g i v a r eI l l u s t r a t i o n e r : K r i s t i n S t r ö m

BrfVårdsätraSkötselplanF ö r d e n g r ö n a m i l j ö n

Syfte och mål

Växterna

Träden

Introduktion

Infograf

Platsen, underhåll, framtid Övrig skötsel grönytor Beskärningstabell

3

33

50

60

69

1

5

48

Innehållsförteckning

1

SYFTETär att ha ett enkelt underlag som kan läsas av fastighetsskötare likaväl som boende och styrelse för samförstånd kring skötseln av det gröna i Brf Vårdsätra.

Detta är ett dokument som kan använda vid upphandling av sköt-seltjänster för den gröna miljön.

2

MÅLETmed denna skötselplan är att fungera som verktyg för att bibehålla dagens utseende på den gröna miljön.

Många förslag till förbättringar finns också med i dokumentet.

Planen är lättläst och innehålla praktiska skötseltips och framtida skötselråd som kommer fastighetsskötare, styrelse och boende till nytta.

Planen kan lätt uppdateras och hållas aktuell, t ex att nya arter läggs till och uttjänta tas bort.

Öppen jord är inte skötseleffektivt!

3

Introduktion

Rätt utförd skötsel av den gröna miljön är A och O för att föreningen Brf Vårdsätra ska kunna hålla en vacker, representativ och sammanhållen skötsel som alltid presenterar föreningen från

sin bästa sida både för boende och besökare.

Denna skötselplans huvudsyfte är att fungera som verktyg för att bibehålla dagens utseende på den gröna miljön, men många förslag till förbättringar finns också med i texterna.

Föreningens växter har nu några år på nacken och främst många buskplanteringar kan behöva bytas ut eller helt tas bort. Dålig skötsel av dem bakåt i tiden tar nu ut sin rätt och nytt friskt växtmaterial behöver komma in. Flera av de centralt placerade träden har dålig tillväxt och ser sneda och undernärda ut. Detta kan inte avhjälpas helt med bara god skötsel i detta skede, utan även här bör tankar på nyplantering göras

Brf VårdsätraSkötselplan

Ann-Catrin ThorTrädgårdsrådgivare

4

Sorbaria sorbifolia

Introduktion

Rätt utförd skötsel av den gröna miljön är A och O för att föreningen Brf Vårdsätra ska kunna hålla en vacker, representativ och sammanhållen skötsel som alltid presenterar föreningen från

sin bästa sida både för boende och besökare.

Denna skötselplans huvudsyfte är att fungera som verktyg för att bibehålla dagens utseende på den gröna miljön, men många förslag till förbättringar finns också med i texterna.

Föreningens växter har nu några år på nacken och främst många buskplanteringar kan behöva bytas ut eller helt tas bort. Dålig skötsel av dem bakåt i tiden tar nu ut sin rätt och nytt friskt växtmaterial behöver komma in. Flera av de centralt placerade träden har dålig tillväxt och ser sneda och undernärda ut. Detta kan inte avhjälpas helt med bara god skötsel i detta skede, utan även här bör tankar på nyplantering göras

5

Brf VårdsätraTrädBuskarKlätterväxter

6

T R Ä D

klättervildvinklätterhortensia

apel, bukettapelfläderginnalalönnhybridforsythiahäckhagtornhäggmispelligusterluktschersminmåbärrönnspireaslånsnöbärspirea, björkspireaspirea, brudspireaspirea, bukettspireaspirea, praktspireasyréntrubbhagtornvinbär

apel, prydnadsapelapel, vildapelaspbjörk, fransbjörkbjörk, vårtbjörkekgranhästkastanjlönnoxelrönnsälgtall

B U S K A R K L Ä T T E R V Ä X T E R

Brf VårdsätraTräd

Fackmannamässig skötsel av föreningens träd utförs av beskärningutbil-dad personal. Beskärningen följer artkaraktärer och utvecklingsnivå. Sikt- och framkomlighetsbeskärning utförs kontinuerligt under växtsäsongen.

Trimning av gräs kring trädstammar utförs mycket försiktigt så inte barkskador uppstår. Gödsling sker på försommaren i samband med annan gödsling i föreningen. Trädstöd kontrolleras regelbundet och byts eventuellt ut eller tas bort. En säkerhetsöversyn görs minst en gång per år och säkerhetsbeskärning sker efter behov.

7

8

Stamma gärna upp det exemplar som finns på gård 2. Plocka bort döda eller döende grenar när det passar under året. Ta bort stam- och rotskott varje år, lämpligast i JAS.

Beskärs inte som ett fruktträd utan ta bara bort grenar som går i kors och skaver mot varandra och de som växer in i kronan. En prydnadsapel kan vara mycket tätare i kronan än ett producerande äppleträd!

prydnadsapelMalus Purpurapel-Gruppen, gård två

Malus domestica

9

Växer i naturmarken. Plocka bort döda eller döende grenar när det passar. Stamma gärna upp de exemplar som finns på gård 2-3. Ta bort stam- och rotskott varje år, lämpligast i JAS.

Beskär inte som ett fruktträd utan ta bara bort grenar som går i kors och skaver mot varandra och de som växer in i kronan. En vildapel kan vara mycket tätare i kronan än ett producerande äppleträd!

vildapel

Populus tremula

Växer i naturmarken. Döda och döende grenar tas bort när det behövs under året, säkerhet för boende i första hand. Aspar brukar stamma upp sig själva när det blir tätt i bestånden och bör därför kontrolleras varje år så inga torra grenar trillar ner och skadar. Om större aspar måste avverkas ska alltid s k Eco-plugg användas så att roskottsskjutning uteblir.

Under senare delen av sommaren, augusti varje år, klipps oönskade rotskott bort i naturmarken så att asp inte tillåts dominera på sikt.

asp

10

11

Växer i gatumiljö. Döda och döende grenar, grenar som gnider mot varandra eller skaver mot fasader tas bort utanför grenkragen vid behov, större levande grenar tas bort i JAS. Björk blöder vid beskärning.

Kontrollera påkörningsskador på trädens stammar regelbundet. Okulär trädbesiktning görs minst en gång per år. Vid riskbedömningar av skador och större torkangrepp i kronan tas arboristkunskaper in http://www.sverigesarboristforbund.se/medlem/foretag.php

fransbjörkBetula pendula ‘Crispa’

Betula pendula

Växer i gatu- och naturmarksmiljö. Döda och döende grenar, grenar som gnider mot varandra eller skaver mot fasader tas bort utanför grenkragen vid behov, större levande grenar tas bort i JAS. Björk blöder vid beskärning.

Kontrollera påkörningsskador på trädens stammar regelbundet. Okulär trädbesiktning görs en gång per år. Vid riskbedömningar av skador och större torkangrepp i kronan tas arboristkunskaper in http://www.sverigesarbor-istforbund.se/medlem/foretag.php

vårtbjörk

12

Quercus robur

13

Ädellövträd som prioriteras i naturmarken. Döda och döende grenar tas bort när det behövs under året, säkerhet för boende i första hand. Större grenar tas bort i JAS.

Stammas försiktigt upp under åren, då exemplaren är rel. små idag.

ek

Picea abies

I naturmarken. Några enstaka unga exemplar finns. Stammas upp efterhand.

gran

14

Aesculus hippocastanum

15

Växer i gatumiljö. Döda och döende grenar, grenar som gnider mot varandra eller skaver tas bort utanför grenkragen vid behov, större grenar tas bort i JAS. Kastanj är rötkänslig.

Befintliga påkörningsskador på trädens stammar kontrolleras regelbundet och nya skador noteras. Okulär trädbesiktning görs minst en gång per år. Vid riskbedömningar av skador och större torkangrepp i kronan tas arboristkunskaper in http://www.sverigesarbor-istforbund.se/medlem/foretag.php

hästkastanj

Acer platanoides

Växer i naturmarken. Plocka bort döda eller döende grenar när det passar under året. Lönn blöder kraftigt vid vårbeskärning. Stamma gärna upp yngre exemplar. Ta bort stam- och rotskott varje år. All beskärning sker lämpligast i JAS.

Okulär trädbesiktning görs en gång per år. Vid riskbedömningar av skador och större torkangrepp i kronan tas arboristkunskaper in http://www.sverigesarboristforbund.se/medlem/foretag.php

lönn

16

Sorbus intermedia

17

Växer i gatumiljö och naturmark. Döda och döende grenar, grenar som gnider mot varandra eller skaver mot fasader tas bort utanför grenkragen. Ta bort stam- och rotskott varje år. Kontrollera påkörningsskador på trädens stammar regelbundet.


oxel

Sorbus aucuparia

Växer främst i naturmark men även i gatumiljö. Döda och döende grenar, grenar som gnider mot varandra eller skaver mot fasader tas bort utanför grenkragen. Ta bort stam- och rotskott varje år. Kontrollera påkörningsskador på trädens stammar regelbundet.


rönn

18

Salix caprea

19

Växer i naturmarken. Plocka bort döda eller döende grenar när det passar under året. Stamma gärna upp yngre exemplar. Ta bort stam- och rotskott varje år. All beskärning sker lämpligast i JAS.


sälg

Pinus sylvestris

Växer i naturmarken. Plocka bort döda eller döende grenar när det passar under året- viktigt ur säkerhetssynpunkt då tallarna har grova grenar och är höga och till åren komna.


tall

20

Brf VårdsätraBuskar

21

Buskar ska skötas så att artens naturliga utseendet behålls. Beskärning utförs alltså så den anpassas till varje arts karaktär. Arter anpassade till häckskötsel sköts på fackmannamässigt sätt som häck. Gödsling och jordförbättring sker på försommaren. Ogräs rensas manuellt vid behov.

Kompletteringsplantering sker vid behov då öppen jord i planteringarna försvårar skötsel. Döda grenar kvar i buskar speciellt vid entré på gård 3. Alla stefanandra toppade, en del verkar ha dött av det.

Bra exempel på rätt buskskötsel där måbär i framkant häckklipps och fläder är friväxande i bakgrunden.

22

En buske som både fungerar som friväxande buske och klippt häck. Underhållsbeskärning där den är friväxande utförs när det passar under året. Vid behov klipps den ned radikalt till ca 20-30 cm under vintervilan (februari-mars) för att sedan byggas upp successivt med

underhållsbeskärning. Underhållsbeskärning är den bästa tekniken att sköta dem på. Glöm inte att gödsla.

bukettapel

Malus toringo var. sargentii

Sambucus nigra

23

Stor friväxande buske. Absolut inte passande för ”häckklippning”. Hålls lagom stor genom underhållningsbeskärning från buskens bas, de äldsta grenarna tas bort (syns på barkfärg och tjocklek).

Man kan också låta busken bilda ett flerstammigt träd och alltså stamma upp istället för att underhållsbeskära.

fläder

Acer ginnala

Friväxande buske eller litet flerstammigt träd. Underhållsbeskärning, gärna i JAS, då lönnar blöder vid vårbeskärning.

Får lätt sjukdomen rödvårtsjuka/cinnobergöm-ming (Nectria cinnabarina) vid ”häckklippning”, alltså ska det helt undvikas!

ginnalalönn

24

Forsythia x intermedia

25

Denna vårblommande buske underhållsbeskärs med fördel efter blomningen. Att ”häckklippa” forsythia är inte alls bra eftersom blomningen sker på de yttre, äldre grenarna.

De långa årsskotten kan toppas för att bibehålla en form, men kräver då att man glesar busken från basen vintertid så att busken inte blir för tät.

hybridforshytia

Crataegus flabellata var. grayana

Passar bra att häcklippa, som namnet antyder. Formning av häcken sker 1-2 ggr/år vid midsommar och på vintern, med häcksax.

Ingen underhållsbeskärning, för taggig för denna insats. Vid behov (max var 5-6 år, tänk på ogräset som kommer!): radikal nedskärning till ca 20-30 cm när busken är i vila (februari-mars). Detta sker bara om busken är risig och gles nerifrån, annars bara formning.

Går även att hålla friväxande.

häckhagtorn

26

Amelanchier sp.

27

En buske som både fungerar som friväxande buske och högre klippt häck.

På föreningens område just nu (2015) ser dem inte bra ut: kala nertill med bara en bladruska i toppen. Bör klippas ned radikalt till ca 20-30 cm under vintervilan (februari-mars) snarast för att byggas upp successivt med underhållsbeskärn-ing till friväxande buskar. Tas bort helt där de är för höga och vida för växtplatse. Underhålls-beskärning är den bästa tekniken att sköta dem på Brf Vårdsätra. Glöm inte att gödsla.

häggmispel

Ligustrum vulgare

Passar bra att häcklippa. Formning av häcken sker 1-2 ggr/år vid midsommar och på vintern, med häcksax. Ingen underhållsbeskärning. Vid behov om den ser risig ut (max var 5-6 år, tänk på ogräset som kommer!): radikal nedskärning till ca 20 cm när busken är i vila (februari-mars). Detta sker bara om busken är risig och gles nerifrån, annars bara formning.

Går även att hålla som friväxande buske- sköts då med underhållsbeskärning.

liguster

28

Stephanandra incisa ‘Crispa’

Stefanandran i föreningens planteringar mår inte bra. Inga växter kan beskäras friska! Beskärning består uteslutande av att ta bort grenar som hänger över kantsten.

Jordförbättra och gödsla regelbundet för att få friskare buskar eller byt ut dem helt.

liten stefanandra

29

Philadelphus coronarius

30

Lämpar sig bara som friväxande buske. Klart olämplig att ”häckklippa” då de väldoftande blommorna kommer på äldre grenar i periferin av busken: dessa blomknoppar klipps bort vid ”häckklippning”. Underhållsbeskärning sker med busksax när det passar under året. Radikala beskärningar ner till 20 cm sker bara vid behov (vid risighet, om man underlåtit att underhållsbeskära), då under februari-mars när busken är i vila. På flera ställen i föreningen är schersminerna för stora och bör tas bort helt och inte “häckklippas”!

luktschersmin

Ribes alpinum

Passar bra att häcklippa. Formning av häcken sker 1-2 ggr/år vid midsommar och på vintern, med häcksax. Vid behov (max var 5-6 år, tänk på ogräset som kommer!): radikal nedskärning till ca 20-30 cm när busken är i vila (februari-mars). Detta sker bara om busken är risig och gles nerifrån, annars bara formning.

Går även att hålla friväxande- då är underhålls-beskärning bäst.

måbär

31

Sorbaria sorbifolia

32

Lämpar sig bäst som friväxande buske. Klart olämplig att häckklippa. Skjuter rikligt med rotskott. Underhållsbeskärning med busksax när det passar under året. Kan lämnas obeskuren under många år! Radikala beskärningar ner till 20 cm sker bara vid behov (vid risighet, om man underlåtit att underhållsbeskära) då detta stimulerar rotskottsskjutning.

Rotskott hålls i schack genom bortgrävning.

rönnspirea

33

34

Prunus spinosa

Lämpar sig som friväxande buske. Olämplig att häckklippa. Skjuter rotskott. Har tornar.

Kan lämnas obeskuren under många år! Radikala beskärningar ner till 20 cm sker bara vid behov (vid risighet) då detta stimulerar rotskottsskjut-ning.

Får lätt sjukdomen rödvårtsjuka/cinnobergöm-ming (Nectria cinnabarina) vid ”häckklippning”.

slån

35

Symphoricarpos x chenaultii ‘Hancock’

36

Lämpar sig bäst som friväxande buskage. Un-derhållsbeskärning med busksax när det passar under året.

Kan lämnas obeskuren under många år! Radikal beskärning ner till 10-20 cm sker bara vid behov (vid risighet, om man underlåtit att underhålls-beskära).

hybridsnöbär

Symphoricarpos x chenaultii

37

Lämpar sig bäst som friväxande buskage. Olämplig att häckklippa. Skjuter rotskott.

Underhållsbeskärning med busksax när det passar under året. Kan lämnas obeskuren under många år! Radikal beskärning ner till 10-20 cm sker bara vid behov (vid risighet, om man underlåtit att underhållsbeskära) då detta stimulerar rotskottsskjutning.

snöbär

Spiraea betulifolia

En buske som inte ska häckklippas då den fina blomningen försvinner. Underhållsbeskärs med busksax vid behov.

Om risig; klipp ner radikalt under vintervilan till ca 10 cm för att sedan fortsätta med under-hållsbeskärning.

björkspirea

38

Spiraea x arguta

Lämpar sig bäst som friväxande buskage. Att ”häckklippa” brudspirea är klart olämpligt då blomningen, buskens enda fördel, sker på de perifera, äldre, bågböjda grenarna. Underhållsbeskärning med busksax när det passar under året. Radikal beskärning ner till 10-20 cm sker bara vid behov (vid risighet, om man underlåtit att underhållsbeskära). Får lätt sjukdomen rödvårtsjuka/cinnobergömming (Nectria cinnabarina) vid ”häckklippning”. På många ställen under fönster i föreningen borde buskarna tas bort och ersättas med lägre buskar.

brudspirea

39

Spiraea x vanhouttei

40

Lämpar sig bäst som friväxande buskage. Att ”häckklippa” bukettspirea är klart olämpligt då blomningen, buskens fördel, sker på äldre yttre grenarna i busken.

Underhållsbeskärning med busksax när det passar under året. Radikal beskärning ner till 10-20 cm sker bara vid behov (vid risighet, om man underlåtit att underhållsbeskära).

bukettspirea

Spiraea japonica ‘Little Princess’

Lämpar sig bäst som friväxande buskage. Olämplig att häckklippa. Skjuter rotskott. Un-derhållsbeskärning med busksax när det passar under året.

Kan lämnas obeskuren under många år! Radikal beskärning ner till 10-20 cm sker bara vid behov (vid risighet, om man underlåtit att underhålls-beskära) då detta stimulerar rotskottsskjutning.

praktspirea

41

Syringa vulgaris

42

Underhållsbeskärning är att föredra på denna buske. Syren ska absolut inte ”häckklippas” då blomningen sker i de perifera grenarna och då klipps bort.

Hålls nere på höjden genom att de högsta grenarna tas bort från basen vid underhålls-beskärningen. Underhållsbeskärningen sker när det passar under året.

syren

Crataegus monogyna

Fungerar både som klippt och friväxande buske.

Underhållsbeskär de friväxande buskarna när det passar under året.

Häckklippt trubbhagtorn formklipps ca 1-2 ggr/år vid midsommar och på vintern.

trubbhagtorn

43

Ribes sp.

44

Inom föreningen finns både nyplanterade vinbär och buskar som stått sedan föreningen byggdes. De äldre buskarna har det extremt näringsfattigt , se bilden ovan, och bör gödslas och jordförbättras innan någon beskärning alls kan företas, sedan passar underhållsbeskärning.

Svarta vinbär kan beskäras mer ofta och hårt än röda vinbär som bär bäst på något äldre skott och grenar än svarta vinbär. Underhållsbeskärn-ing med 2-3 grenar varje år som tas bort från basen av buskarna för att få grenar i blandad ålder i buskarna.

vinbär

Brf VårdsätraKlätterväxter

45

Beskärning utförs vid behov utifrån växtplats och art. Kontroll av inväxning kring fönster, dörrar och takfot minst en gång per år. Klipp så det hålls fritt i god tid för fastighetens skull.

Hydrangea anomala ssp. petiolaris

46

Beskärs när den blir för stor. Mindre beskärningar av enstaka grenar kan ske när som helst under året. Större beskärningar, t ex nedtagning, sker under vintervilan.

klättervildvin

Parthenocissus quinquefolia

Hydrangia petiolaris

47

Beskärs när den blir för stor. Mindre beskärningar av enstaka grenar kan ske när som helst under året. Större beskärningar sker på hösten efter bladfällning. Klätterhortensia ”blöder” vid vårbeskärning så den perioden bör undvikas.

klätterhortensia

48

Brf VårdsätraTräden

Antal oxlar på infartstorget/ gård 1, är 15 st. Skuggsidans träd är glesare, mindre, gulare än de på solsidan av torget. Alla stamskott tas bort varje år. Metallanordningarna kring träden skaver på flera stammar . Stödstörar av trä och up-pbindningsband ska tas bort. Rekommendation är att flera av träden på torget tas bort efter en diskussion inom föreningen. Att börja beskära ox-larna är helt uteslutet, flera av dem mår dåligt och de som mår bra verkar boende tycka blivit för skuggande? Man kan inte beskära sjuka träd friska och kostnaden att kronre-ducera träd regelbundet kan bli ansenlig för föreningen.Alla anordningar kring torgets träd: bänkar och trasiga trädstödsdelar, tas omgående bort då de förlorat i sin funktion.

P-ytan öster: här finns en lönn, sju fransbjörkar, två tårbjörkar och två vårtbjörkar. Fransbjörkarna är klena och sneda men utgör ingen säkerhetsrisk för tillfället. Tårbjörkarna kan om möjligt bytas till fransbjörkar.

Mellan gård 1 och 2, infartsvägen till Brf Malmabacke: sex oxlar, den första i raden med mycket dålig grenbyggnad med invuxen bark och bör kollas regelbundet, annars är de OK och kräver lite skötsel.

P-ytan väster: 16 björkar. 14 fransbjörkar och två vårtb-jörkar. En liten rönn står i gatuavsmalning vid vändplanen, den bör tas bort och inte ersättas då det är för tätt här. Alla björkarna OK men en del sneda stammar och dubbeltoppar stör.Vid p-yta väster längs husfasaden finns två fransbjörkar vid dagisingången där den enas topp delat sig och hänger ut över gatan (bör korrigeras under 2015), en fransbjörk vid cykelställ ingång till gård 3 från p-yta samt sex björkar mot fasaden (två vårtbjörkar i hängform och fyra fransb-jörkar) sammanlagt 9 st.

Träd inne på gård 3 i naturmarken:asp, lönn, tall, vildapel, björk, ek, rönn.Här är det viktigt att gallra slyskott så att det inte växer igen. Givetvis kan några mindre skott sparas för återväxt, men då bör även avverkning ske av något äldre träd med 2-3 års mellanrum.

Rönnarna vid lekparken tas bort helt då dessa inte mår bra, gården måste ”luftas” och då är detta en bra åtgärd. Det räcker med alla vackra träd i naturmarken på gården.

Naturmarken mot Brf Malmabacke som bör ha ge-mensam skötselplan från båda föreningarnas sida för samsyn.Trädarter: tall, rönn, björk, ek, asp, sälgNaturmark mellan gård 1-3 är lönn, rönn, tall, gran. Asksly mot fasad. Buskar snöbär och häggmispel.

Gård 2Utanför 2 O och 2 N trekantig planteringsyta med ned-kapat oxelträd vars skott bör tas bort och en prydnadsapel som kan skötas om och förhoppningsvis återhämta sig. Kvar blir också rönnspirea. Gräsytterkant tas bort, hela ytan jordförbättras och planteras med marktäckaren jät-tedaggkåpa.Arter i mittdelen: asp, tall, sälg, rönn, vildapel, björk, syrén, snöbär, tuja, vinbär.Tyvärr har rönnar och björkar toppats och bildat små buskar. Tujor växer under sälg, björk växer in i sälg och bör tas bort

49

Träden

50

Brf VårdsätraPlatsen UnderhållFramtid

51

InfartParkeringCykelparkeringGård ett med föreningshusGård två radhusGård tre högre husMark mellan gårdarnaNaturmark

52

Brf Vårdsätras infart leder till Brf Malmabacke och Malma Backe Samfällighetsförening.

Välkomnande lökentré föreslås. Till hösten fräses blomsterlök ner i befintlig gräsmatta vid infarten. Holländska firman Verver Export gör maskinell plantering med färdiga lökkompositioner. Kontakt Mats Karlströmer 08- 511 876 10, e-post: [email protected]

Anläggs i samarbete med den andra föreningen, då det gynnar entrén till båda föreningar.

Alla hinder i gräsmattan som stolpar, stenar, pollare och trädstammar föreslås inneslutas i perennaplanter-

ing av t ex jättedaggkåpa eller annan tålig perenn i stället för som idag putsas runt. Anläggs i samarbete med den andra föreningen då det gynnar entré till båda föreningarna.

Infart

Här rör sig många boende. Blommande buskar skulle pigga upp!

53

Vegetation kring garagen och P-ytor samt trottoar:

Tänk igenom om alla buskar verkligen ska vara kvar här. Notera att där rönnspirean klipps ner kör bilarna ända in i planteringen.

Snöröjning: planera nya vegetationsy-tor som tål snöupplag och underlättar snöröjningen.

Smal häckhagtornshäck mellan nytt boendeplank och trottoar vid gård 2 mot P-ytor tas bort eftersom den kommer vara omöjlig att skötas (2 E). Gäller även 2 A-D eftersom tornarna är otrevliga, men inte lika viktigt att de tas bort här. Ersätts enklast med perenn och inte gräs.

P-hus höger infartsgatan: formklippt brudspirea inte snyggt, låt växa fritt.

Baksidan 3G-H mot P-ytan: ta bort buskarna närmast husfasaden.

Träden i planteringarna vid P-ytorna och på gårdarna (inte i naturmarken eller mellan husen): Acer platanoides, Betula pubescens, Aesculus hippocastanum 2 x 5 st, Salix caprea, Pinus sylvestris.

Notera stamskador och döende/döda grenar i krona kontinuerligt. Säkerhetskoll av arborist vart femte år. Arboristens ska vara certifierad ISA http://www.isa-arbor.com/Certification/index.aspx

Parkering

54

CykelparkeringCykelparkeringarna återfinns mestadels på gård 3. Cykelställ vid cykelhuset ut mot parkeringen föreslås läggas igen helt och t ex blir en välkomnande perennplantering som tål att snö läggs upp på platsen.

Cykelställ vid port 3F som är helt gräsbemängd och klipps idag och är ett skötselproblem. Ta bort gräs och lägg samma grus (markduk under) som är under de andra cykelställen på gården. Alternativt kan släta gråa betongstenar också fungera bra, dock en dyrare yta. De cykelparkeringar som idag har grusbeläggning skyfflas minst 1-2 ggr/ växtsäsong.

På gård 1 finns cykelställ på hörnet mot piskplats vid dagisingång. Det bör tas bort då det blir för trångt att ta sig förbi där. Om fler ställ behövs föreslås att cykelställ placeras där sandlådan är idag på gård 1.

55

Gård ett med föreningshus• Vid låga fönstren föreningshuset/tvätt-stuga: ta bort stefanandra bemängd med ogräs (snärjmåra, groblad, nejlikrot, tistel, kvickrot och revsmörblomma finns där idag).Ersätt med ogräsfri jord (t ex Hasselfors E-jord). Sätt t ex marktäckare gullgröna (vintergrön perenn) och busken vidjehortensia ‘Anna-Belle’ samt lökväxterna Allium aflatunense (kirgislök på svenska) och krokus ’Pickwick’.

• Att ha lekplats här på den representativa en-trégården med skulpturer är inte tillrådigt. Satsa hellre mer på lekplatserna på gård 2 och 3- det gynnar ju även barn på gård 1!Se till oxelträden! Smidesutensilierna runt träden sitter inte bra och ser inte längre snygga ut. De behöver riktas och lagas. Trädens märkliga tillväxt kan inte bara bero på ljustillgång. Diskussion om inte alla oxlarna ska bytas ut mot andra, mindre träd eftersom beskärningsinsats för kronreducering redan kommit upp. Att kontinuerligt reducera trädk-ronor kan bli en rejäl utgift sett på lång sikt för föreningen: därför kanske klokare att göra om hela torget när ekonomi finns för detta.

• Norrsidan (1 C-D): byt alla buskar, jordförbät-tra och sätta skuggtåligt växtmaterial som sköts på rätt sätt från början. Återkom om ni önskar förslag.

• Södersidan: schersmin beskuren fel vid 1 A bör ersättas med annan buske, vid 1 B syren och måbär- där bör nog syren ersättas med annan buske.

• Kortsida 1 B ta bort lite buskar här så det inte blir så tätt och smalt här för gående. Tänk dock på att det är insynsskydd för marklägenhet och han som bor där bör informeras innan!

• Gavel föreningshus mot gård 2: snöbär, fläder klätterhortensia. Framsidan föreningshus även snöbär som formklipps idag.

56

Gård två radhusHär måste styrelsen/ årsstämman bestämma: ska det vara en villaträdgård eller mest natur-mark i samma anda som gård 3. Vem sköter de nyanlagda ”villarabatterna”? Inte vackert ihop med naturmarken som annars är dominerande på gården och i föreningen i stort. Långsiktig skötsel kan inte förlita sig på boende? som just då är engagerade. De på gård 2 har egna täppor där de kan få bestämma, centrumytan måste styrelsen/årsstämman besluta om.

• Betongstenarna som ligger löst i sydvästkur-van bör avlägsnas omedelbart då de försvårar skötsel av gården, är oestetiska och farliga.

• Plantera igen skarp liten slänt, vid lekplats på hörn precis utanför gården på höger sida, med tåliga buskar. Förslaget är praktspirea ’Little Princess’ E som är tålig.• Plantera perenner vid inspringningsskydd runt lekplats, se nedan, i stället för gräsremsa: jät-tedaggkåpa är förslaget. • Gungor mot naturen, vänster när man går ut från gård 2 mot andra föreningen, kvar men de staketomgärdade bänkarna befrias, kanske t o m tas bort, för vem sitter där? Låt det i stället bli en “ren” gräsmatta där, vilket underlättar skötseln. Bänkarna kan flyttas fram (om de är i tillräckligt god kondition för att återanvändas) t ex där äldre kan sitta och titta vid genomfastvägen.

57

Gård tre högre hus• Ginnalalönn med flocknäva vid cykelhus ingång gård 3 samt cykelställ/gräsarmering sammaplats: läggs igen och blir vacker rabatt där cykelställ är nu och lönnrabatten tas bort och blir gräs. • Ta bort plantering baksida 3 G, där är bara lönnskott mot fasaden. 3 D-E bort med alla små stenar här och var, lägg ev. några större för att stoppa inkörning.3 D-E har mycket kal framsida/entré med döda buskar som borde göras om: återkom om förslag önskas. Port 3 G-H Förslag: perenner i stället för smala gräsremsor närmast asfalt- perenner tål snö. Ta bort lite buskar så det inte blir så kompakt.

• Cykelställ utanför 3 F: ta bort gräset under. Extremt svårskött eftersom alla cyklar måste flyttas för att kunna klippa gräs under. Grusa som på de andra cykelplatserna, lägg markduk under gruset. • Ta bort stubbe utanför 3 F vänster sida.

Mossmatta kring hus 3får vara som den är då mossa uppskattar skugga och låg näringsstatus.

Gavel 3 F ”skräcksyrener”, med tanke på beskärning, samt häggmispel likadana i närhet-en. Betänk om de ska tas bort och bytas ut?

Naturmarken mitten gård 3 verkar funka fint: löpande skötsel ta bort aspsly och plocka döda pinnar. Var rädd om risen (lingon och blåbär) samt ljung, örnbräken och vitsippor som ger ett fantastiskt örtskikt och gör gården unik.

Observera den döda busken vid entré 3E.

58

Mark mellan gårdarna Mellan gård 1-2 och mellan gård 1-3

• Ta bort piskplats vid dagisingången vid föreningshuset, se bilden ovan. Ta även bort bus-karna och gräset och sätt perenner runt trädet

Mellan 1 och 2: Ligusterhäcksträng med tre oxlar i samt mossig gräsmatta. OK eftersom det är en skuggig plats, men förslag på “uppiggning” går bra att beställa.

Kortsida 1 A-B hus mot garage formklippt snöbär och ginnalalönn, se bild sidan 52. Förslag blommande buskar i stället för snöbäret.

Mellan 1 och 3 dagisgård: fläder, snöbär, slån, häggmispel, måbär, hägg, ginnalalönn samt klät-tervildvin. Sköts som naturmark.

• Vid 3 B-C vid plattgång från gård 1: gavel-buskage bort- dock tar det bort insynsskydd marklägenhet, men öppnar upp emellan husen. Låt naturmarken breda ut sig lite här.

59

NaturmarkVem sköter vad? Samsyn med den andra föreningen en förutsättning. Här föreslås extensiv skötsel med röjsåg av gräs och sly. Prioriterade arter som ädellövsly/träd som ek och lönn samt tall. Asp och sälg inte lika högt prioriterat när slyskott klipps under sommar-halvåret (augusti) men ska såkalrt finnas kvar i kompositionen.

Värna risen och örterna. Gödsla INTE i natur-marken.

• Plocka bort avverkade träd och sly direkt ur naturmarken; ligger idag kvar torrt ris bakom gård 3 mot grannföreningen.

60

Brf VårdsätraÖvrig skötsel grönytor

61

GräsMossa GödselmedelLövJordförbättringGödselmedelLövJordförbättringAvverkningOgräsPlanteringarReflektioner

62

B E S K Ä R N I N G S S N I T T

Grenkrage. Där stam och gren möts. Grenkragen får inte sågas bort. Gäller i första hand vid beskärning i träd samt i viss mån större buskar som fläder och syren.

G R Ä S

M O S S A

G Ö D S E L M E D E L

L Ö V

Klipp sönder och blås in i planteringsytorna som ”mulching”, jordför-bättring, alternativt blås bara in utan att klippa (beror på hur fuktig hösten är, fuktiga löv ligger kvar utan att blåsa runt). Viktigt att tillföra löven som organiskt material i planteringarna kontinuerligt. Bra om lövhanteringen görs två ggr/höst.

Finns på de flesta skuggplatser inom föreningen. Gräs trivs inte i skugga och därför dominerar mossa där och inget man kan göra något åt. Mossa på mer solbelysta platser kan bero på näringsbrist för gräs och kan avhjälpas genom att gödselplanen nedan följs.

Det bästa är ett allround-gödselmedel som kan användas överallt inom föreningens grönytor. NPK 11-5-18 Micro, finns att köpa på Granngården. Dosera enl. förpackningen i alla vegetationsytor utom naturmarken, en gång per växtsäsong från tidigt i juni till slutet av juli. Gräsytor kan gödslas med fördel 2 ggr/säsong.

Klippning: De intensivklippta gräsytorna klipps ungefär en gång/ veckan med motorgräsklippare. Gräsklippet får ligga kvar. Antal klippningar per säsong bestäms av årsmånen. Putsning runt träd, stenar, stolpar m.m. görs vid behov, skada inte barken. Klippning utförs under hela sommaren från det att gräset börjat växa i början av maj till oktober. Gräs i naturmarken tas ner med röjsåg/trimmer vid behov, dock minst en gång per växtsäsong.

Brf Vårdsätraövrig skötsel grönytor

63

P L A N T E R I N G A R

J O R D F Ö R B Ä T T R I N G

A V V E R K N I N G A R

I dagsläget ser många av planteringsytorna näringsfattiga ut. Att gödsla ihop med jordförbättring är lyckat. Löven ovan är jordförbättring, likaså kompost, stallgödsel, barkmull. Lager på max 10 cm per år med jordförbättring kan med fördel påföras..

Ta bort stubbar direkt efter avverkning på gårdarna, däremot OK spara stubbar i naturmarken dock inte inne på gårdarna 2-3. Ris ska alltid tas bort omedelbart efter avverkning, var det än är i föreningen.

Gynna vissa, ta bort vissa planteringar:

• Vissa planteringar läggs igen helt så kraft kan läggas på de planteringar som alla boende och besökare kan njuta av.

• Många ytor behöver göras om: svårt blåsa liv i misskötta buskar som börjar bli gamla. Jorden är a och o för god utveckling av planteringar, samt kontinuerlig god skötsel med beskärning och gödsel.

• Gräskanter runt en del buskage framkant t ex vid förskolan byts mot marktäckande perenner- smultron, jättedaggkåpa!

Ogräs vid föreningshuset

Askskott Almskott

64

O G R Ä S

Örtartade ogräs, ”vanliga” ogräs, rensas minst en gång per växtsäsong i alla planteringsytor. I nyanlagda ytor rensas minst 3 ggr/säsong. Utanför föreningshuset tas allt ogräs bort i stefanandrorna under de låga fönstren på båda sidor om huvudentrén. I ytor med öppen jord blir det lättare ogräs, se alltid till att komplettering-splantera vid luckor i planteringar, t ex där buskar dörr.

• Gräs i stefanandra: stefanandran i föreningen så klent växt att en massa ogräs kommer upp i den. Byt ut stefanandran eller se till att få en bättre tillväxt på stefanandran genom att gödsla och jordförbättra, se föregående sida.

• Maskrosor i betongkantstensskarvarFlamning eller bekämpning med ånga är de enda alternativen till kemisk bekämpning som står till buds här. Stenarna kan också läggas om men det är ett dyrt alternativ.

• Dåligt etablerade buskar/ näringsbrist ger utrymme för ogräs att etablera sig. Tät, välmående buskveg. = inga ogräs. Tussilago i planteringar, maskros m.m.

• Gräv bort vedartade slyskott i planteringarna: skilja arterna åt! Det gäller att veta vilka växter som ska vara i varje yta. Se bilder nedan. Vedartade ogräs i föreninge just nu (2015) är lönn, alm, ask.

• Ta bort maskrosor i randzon mot asfalt i planteringarna.

• Ta bort allt dött växtmaterial varje vår, eller så fort det uppstår. Döda kvistar, grenar, ja, hela buskar kan tas bort när som helst under året.

65

R E F L E K T I O N E R

På torget växter trädstödet in i barken på oxel. Ta omdelbart bort metallringen som skadar oxeln.

Stamskada på kastanj entréallé som bör följas upp.

När man trimmar kring träd får inte stambark skadas. Dålig greninfästning oxel mellan gård 1 och 2, bör följas upp.

66

Entré gård 1 med flera toppade buskar som bör tas bort eller bytas ut mot lägre växtmaterial. Vi ger gärna förslag.

Entrévägen till föreningarna bör snyggas till: perenner och lökväxter bör man satsa på här för allas trevnad.

Små stenar byts mot en stor om det i huvud taget behöver vara stenar här. Svårt hålla snyggt ur skötselsynpunkt.

Återplantering snarast, ingen bar jord där ogräs lätt kan få fotfäste.

Kring detta cykelhus borde man ta bort ginnalalönnsplanterin-gen som syns i bild och anlägga gräsmatta, samt.....

......ta bort detta cykelställ och gräsarmering och anlägga välkomnade lägre plantering t ex med perenner och lök.

Allmän yta med villaplantering. Svårskött. Bakom sittytan på bilden finns högt toppade häggmisplar = felbeskurna. Förslagsvis tas häggmisplarna bort helt här.

67

T ex denna lilla gräsyta kan planteras med perenner och lökväxter som tål snölaster och piggar upp entrén.

Rönnarna tas bort vid lekytan, till vänster å bild och vinbärs-buskarna behöver gödsel och jordförbättring.

En trång passage. Ta bort buskarna här. Anlägg gräsmatta. De lösa betongstenarna bör tas bort omgående, både ur sköt-selsynpunkt och ur estetisk synvinkel.

68

Träd januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december

Apel, Prydnadsapel B B/U B/U B U/B U/B U/B

Apel, Vildapel B B/U B/U B U/B U/B U/B

Asp B/U B/U U/B U/B U/B

Björk, Fransbjörk B B B U/B U/B U/B

Björk, Vårtbjörk B B B U/B U/B U/B

Ek B U/B U/B U/B U/B U/B U/B

Gran U/B U/B U/B

Hästkastanj B B/U B/U B/U U/B U/B U/B

Lönn B B B U/B U/B U/B

Oxel B B/U B/U B/U U/B U/B U/B

Rönn B B/U B/U B/U U/B U/B U/B

Sälg B B/U B/U B/U U/B U/B U/B

Tall U/B U/B U/B

Buskar januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december

Bukettapel U R/U/F R/U/F U U U/F U/F U U/F U U U

Fläder U R/U R/U U U U U U U U U U

Ginnalalönn U U U U

Hybridforsythia U R/U R/U U U U U U U U U U

Häckhagtorn R/F R/F F F F

Häggmispel U U/R U/R U U U U U U U U U

Liguster R/F R/F F F F

Liten stefanandra U U U U U U U U U U U U

Luktschersmin U R/U R/U U U U U U U U U U

Måbär R/F R/F F F F

Rönnspirea U R/U R/U U U U U U U U U U

Slån U R/U R/U U U U U U U U U U

Snöbär, Hybridsnöbär U R/U R/U U U U U U U U U U

Snöbär, Snöbär U R/U R/U U U U U U U U U U

Spirea, Björkspirea U R/U R/U U U U U U U U U U

Spirea, Brudspirea U R/U R/U U U U U U U U U U

Spirea, Bukettspirea U R/U R/U U U U U U U U U U

Spirea, Praktspirea U R/U R/U U U U U U U U U U

Syren U R/U R/U U U U U U U U U U

Trubbhagtorn U U/F U/F U U F/U F/U U U U U U

Vinbär U R/U R/U U U U U U U U U U

Klängväxter januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december

Klättervildvin U R/U R/U U U U U U U U U U

Klätterhortensia U U U U U

Beskärnings7dpunkt och beskärningsmetod F = Formklippning. Underhåll av häckar med häcksax. R = Radikal. En kraNig beskärning av växten ned Oll 10-‐20 cm. Obs! endast vid behov. U = Underhåll. Underhållsbeskärning av buskar och träd vid behov. Enstaka grenar från basen-‐ se definiOoner nedan B = Okulär besiktnig av träd minst en gång per år när det passar, gärna i samband med U, och eNer snöröjning

•JAS Beskärning av träd som uYörs i juli, augusO eller september. VikOgast aZ använda denna beskärningsOdpunkt då större grenar ska beskäras eller på träd som blöder som björk och lönn. •Häckklippning. UYörs med elektrisk eller bensindriven häcksax. UYörs bara på arter som lämpar sig aZ häckklippa som liguster, måbär, bukeZapel. •Buskar med överhäng eller som är för höga som häckklipps ska föreningen överväga aZ ta bort både ur utseende-‐ och kostnadssynpunkt. I föreningen är många buskar som blivit för stora för sin plats ”häckklippta” i stället för aZ man tagit bort dem. •Underhållsbeskärning. En försikOg beskärning som kan uYöras på alla buskar när som helst på året. Några äldre grenar (de tjockaste) sågas av med s k Japansåg vid basen av busken eller klipps med s k busksax. Lämna så liten stubbe som det går. SyNet med underhållsbeskärning är aZ allOd ha grenar i blandad ålder i busken hela Oden och aZ nya unga grenar får plats aZ växa upp. Antalet grenar man tar bort vid varje Ollfälle varierar med art och Ollväxt: 1-‐10 grenar per Ollfälle. UYörs max en gång per år. •Grenkrage. Där stam och gren möts. Grenkragen får inte sågas bort. Gäller i första hand vid beskärning i träd och större buskar som fläder och syren. Se bild "Grenkrage". Se s.62

69

Documents

Vårdsätra skötselplan 20150703