Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, § 89

Översiktsplan för vindkraftTillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06.

3

InnehållFörord .....................................................................................5Sammanfattning ......................................................................6Lämna synpunkter ...................................................................7

1. INTRODUKTIONVindkraft - en förnybar energikälla .........................................10Vindkraft i Halland och i Kungsbacka ....................................11Översiktsplan för vindkraft .....................................................12

2. FYSISKA FÖRUTSÄTTNINGARVindförutsättningar ................................................................16Elnätets förutsättningar ......................................................... 19Landskapets förutsättningar ..................................................20

3. ALLMÄNNA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSENOmråden med särskilt skydd .................................................28Riksintressen .........................................................................30Luftfarten ...............................................................................34Försvaret ...............................................................................35Onsala rymdobservatorium ...................................................36

4. STÖRNINGARStörningar i närmiljön .............................................................44Säkerhetsrisker ......................................................................48Störningar i naturmiljön ..........................................................48

5. LAGAR FÖR PRÖVNINGLagar för prövning .................................................................52

6. LOKALISERING OCH UTFORMNINGVindkraft till havs, vid kusten, i slättbygden och i inlandet .....60Riktlinjer för utformning och placering av stora vindkraftverk och vindkraftparker ................................................................68Riktlinjer för utformning och placering av gårdsverk ..............70Riktlinjer för mellankommunala intressen ..............................71Råd om remissinstanser till vindkraftexploatörer ...................71Överrensstämmelse mellan ÖP06 och översiktsplan för vindkraft ......................................................72

Referenser .............................................................................74

Bilagor1. Checklista ..........................................................................78

...............................................803. Karta Riksintressen och skyddade områden ................... 814. Karta Byggnaders synlighet från teleskopen vid Onsala rymdobservatorium ...............................................825. Miljökonsekvensbeskrivning (separat handling)6. Samrådsredogörelse (separat handling)7. Utställningsutlåtande (separat handling) 8. Länsstyrelsens granskningsyttrande (separat handling)

4

Utställningshandling, översiktsplan för vindkraft, har arbetats fram av följande personer i tjänstemannaorganisationen:

Arbetsgrupp:Jonny FlinkDaniel HelsingStina KarlssonMari Tastare

Referensgrupp:K.G. LarssonAnna-Karin LjungmanWivi-Ann ReitHelena Thomann

Textbearbetning:Jonny FlinkDaniel HelsingStina Karlsson

Lay-out:Anders Lundberg

KartframställningPer Söderström

5

Förord

Kungsbacka kommun har under flera år arbetat med framtagandet av denna Översiktsplan för vindkraft som är ett tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP 06. Planen har varit föremål för samråd och utställning och har bearbetats efter inkomna synpunkter efter dessa två skeden. Inkomna syn-punkter under processen har sammanfattats och kommenterats i en samråds-redogörelse och i ett utställningsutlåtande som är bilagda huvudhandlingen. I dessa dokument kan man även läsa vilka ändringar som har gjorts i planen efter respektive skede.

När Översiktsplan för vindkraft är antagen och har vunnit laga kraft i kom-munfullmäktige visar den kommunens avvägningar och prioriteringar mellan olika allmänna och nationella intressen.

Bakgrunden till att Översiktsplan för vindkraft har utarbetats är att vindkraften är ett högt prioriterat intresse, vilket märks bland annat genom en rad olika beslut på regional, nationell och internationell nivå. Ambitionerna har lett till en rad åtgärder där fokus ligger på att kommunerna ska skapa planmäs-sig beredskap för en omfattande utbyggnad av vindkraft. En åtgärd som kan nämnas är lagförändringar som syftar till att stimulera etableringen av vind-kraft i landet. Den nya ordningen gäller från den 1 augusti 2009, och beskrivs i planen. För kommunen och intressenter är Översiktsplanen för vindkraft ett angeläget instrument för att underlätta prövningsprocessen vid förfrågningar om etablering av vindkraftverk.

Per ÖdmanKommunstyrelsens ordförande

6

7

Sammanfattning

Syftet med Översiktsplan för vindkraft är att redovisa förutsättningarna för vindkraft i Kungsbacka kommun. Planen är ett tillägg till kommunens över-siktsplan (ÖP06). I de första kapitlen beskrivs fysiska förutsättningar för vind-kraft och intressen som kan komma i konflikt med vindkraften samt störningar som kan orsakas i närmiljön. Dessa kapitel ligger till grund för kapitel 6, där bedömningar görs av vindkraftverks lämplighet till havs, vid kusten, i slättbyg-den respektive i inlandet. Vi kallar det geografiska riktlinjer. Kapitel 6 innehål-ler även allmänna riktlinjer för placering och utformning av vindkraftverk.

Goda vindförhållanden är givetvis en av de fysiska förutsättningar som krävs för att etablera vindkraft. I Kungsbacka kommun blåser det generellt sett bra. En annan förutsättning för vindkraft är att landskapsbilden tål höga vindkraftverk. I den här planen görs en översiktlig landskapsanalys av Kungsbacka kommun för att ta reda på hur lämpligt landskapet är för vindkraft. Utgångspunkten är fyra landskapszoner; havet, kusten, slättbygden och inlandet.

Vid vindkraftsetableringar måste hänsyn även tas till konkurrerande intressen. Sådana intressen kan vara riksintressanta natur-, kultur- och friluftslivsområ-den. Andra intressen att ta hänsyn till är luftfarten, försvaret samt, i Kungs-backa kommuns fall, forskningen vid Onsala rymdobservatorium. Dessutom kan vindkraftverk ge upphov till störningar i naturmiljön och i närmiljön, till exempel i form av buller och skuggor.

Översiktsplan för vindkraft visar hur kommunen ställer sig till lokalisering av vindkraft till havs, vid kusten, i slättbygden och i inlandet. Två typer av områden pekas ut – områden där kommunen anser att vindkraft är olämpligt och områden där förutsättningarna för vindkraft kan utredas ytterligare, enligt särskilda kriterier. Sist i planen finns en karta som redovisar de olika områdena.

9

Framtagandet av översiktsplanen för vindkraft

Detta är den färdiga planhandling som kommunfullmäktige antagit. Översikts-planen för vindkraft är ett tillägg till översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06, och gäller sida vid sida om denna.

I planhandlingen ingår en miljökonsekvensbeskrivning som separat handling. På samma sätt ingår i handlingen en samrådsredogörelse och ett utställnings-utlåtande i vilka man kan läsa en sammanställning av de synpunkter som inkom under samrådet respektive utställningen, samt kommentarer och vilka ändringar i planförslaget som har gjorts i respektive skede. Till sist ingår även granskningsyttrandet från Länsstyrelsen i Halland som inkom under utställ-ningstiden.

Samrådet skedde 20 oktober - 22 december 2008. Förslaget var en tjänsteman-naprodukt. Över 40 invånare, näringsliv, föreningar och myndigheter tog till-fället att lämna synpunkter. Därefter bearbetades planförslaget med hänsyn till synpunkterna. Alla synpunkter kommenterades i samrådsredogörelsen och där man också kan läsa vilka ändringar som gjordes i planförslaget mellan samråd och utställning.

Utställningen skedde 14 oktober - 13 december 2009. Det bearbetade försla-get, nu även politiskt, ställdes ut för granskning. Över 30 yttranden inkom till kommunen. Alla synpunkter sammanställdes och kommenterades i utställ-ningsutlåtandet och där man också kan läsa vilka ändringar som gjordes inför antagandet av översiktsplan för vindkraft.

1. INTRODUKTION

Vindkraft - en förnybar energikälla

Vindkraft i Halland och Kungsbacka

Översiktsplan för vindkraft

I det här kapitlet beskrivs syftet med vindkraftsplanen. Dessutom -

kraftsutbyggnaden i Halland.

12

INTRODUKTION

I KORTHET

Riksdagens planeringsmål:30 TWh el från vindkraft år 2020

I KORTHET

Ett vindkraftverk med en effekt på 1 MW kan producera el för 500 villor under ett år

Läs mer

Sydhavsvind

Storskalig vindkraft på land

Vindkraft - en förnybar energikällaVindkraft behövs för att klara omställningen till ett hållbart energisystem. Det är en förnyelsebar energikälla med stora miljöfördelar jämfört med annan en-ergiproduktion. De sammanlagda utsläppen under vindkraftverkets livscykel är mycket små. Framförallt ger vindkraft inga utsläpp av växthusgaser. Att bygga ut vindkraften är ett sätt att bidra till att vi når de nationella miljömålen. Det gäller målen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Utbyggnad av vindkraft innebär att vi kan minska de nega-tiva miljöeffekterna från andra energikällor, till exempel utsläpp av klimatpåver-kande gaser från fossileldade kraftverk. En ökad användning av vindkraft är ett viktigt medel för den nödvändiga begränsningen av växthusgaser.

Dagens vindkraftverk kan dock ha stor påverkan på omgivningen, främst visu-ellt genom sin dominans i landskapet och omfattande storlek där höjder upp mot 150 meter är vanligt förekommande. Natur-, kultur- och friluftsvärden kan då påverkas negativt. Även störningar i form av buller, skuggor och visuell dominans kan förekomma i boendemiljöer om placeringen är ogenomtänkt. Genom sin storlek kan vindkraftverken dels utgöra fysiska hinder för flygplan och vissa rovfåglar, dels vara effektiva reflektorer av radiosignaler så att stör-ningar uppkommer för till exempel radar och radioastronomi.

Vindkraften svarar fortfarande för en mycket liten del av elförsörjningen. Vid utgången av 2008 fanns det enligt Energimyndigheten1138 vindkraftverk med en installerad effekt på1048 MW. Produktionen för år 2008 blev ca 1,9 TWh, vilket motsvarar 1,4 procent av den svenska elproduktionen. Under de påföl-jande två åren har dock produktionen av el från vindkraft kunnat fördubblas, här finns en stor potential och kommande år förväntas en kraftig ökning av produktionen. Hur mycket el som produceras från olika energikällor syns i tabellen nedan.

Energimyndighetens uppskattning av elproduktionen i Sverige 2008

Energikälla Antal TWh

Vattenkraft 68,3

Kärnkraft 61,3

Vindkraft 1,9

Kraftvärme och import 14,3

13

FAKTA

Energi mäts i wattimmar (Wh):1 MWh = 1000 kWh1 GWh = 1000 MWh1 TWh = 1000 GWhEffekt mäts i watt (W):1 kW = 1000 W1 MW = 1000 kW

Det planeringsmål som riksdagen satt upp är att 30 TWh el ska produceras från vindkraft år 2020, varav 20 TWh ska ske till lands och 10 TWh till havs. Det innebär att antalet vindkraftverk behöver öka markant från ca 1100 till 3000-6000 stycken beroende på effekt.

Vindkraftverken blir allt större och kan producera alltmer el. Dagens vindkraft-verk har en genomsnittlig effekt på 1 MW. Ett sådant verk kan producera ca 2500 MWh på ett år, vilket motsvarar behovet av hushållsel i 500 villor. Den tekniska utvecklingen sker snabbt och de flesta vindkraftverk som idag byggs på land har dock ännu högre effekt, vanligtvis 2 MW och däröver. En marknad för mindre vindkraftverk, så kallade gårdsverk, utvecklas för närvarande kraftigt. Gårdsverken är betydligt mindre och har en effekt på mindre än 50 kW.

Vindkraft i Halland och KungsbackaI Hallands län fanns 2009 ca 120 vindkraftverk. De producerar sammanlagt ca 0,15 TWh per år. Länsstyrelsen är generellt positiv till vindkraftsutbyggnad i länet, både i inlandet, i kustzonen och till havs. Hos länsstyrelsen fanns under mars 2009 ca 30 samråds- och tillståndsärenden där det totalt planeras för ca 300 vindkraftverk. Bedömningen är att 2-3 TWh kan byggas ut på land och till havs inom en 10-årsperiod. Det planeringsmål som finns för Hallands län är 0,256 TWh el från vindkraft år 2010. För närvarande finns planer på vind-kraftsutbyggnad till havs, vid Skottarevet och Stora Middelgrund samt på flertal platser på land. Mycket talar för att länsstyrelsens planeringsmål kommer att överskridas med god marginal. Läs mer om länsstyrelsens ställningstaganden i ”Sydhavsvind” (2006) och ”Kompletterande planeringsunderlag - storskalig vindkraft på land” (2006).

I kommunen finns mycket goda vindförutsättningar. Trots detta finns i nulä-get inget kommersiellt vindkraftverk i kommunen. Kungsbacka kommun har inget kvantitativt mål för hur mycket vindkraftsenergi som ska produceras, men i Miljömål för Kungsbacka anges att kommunen ska verka för utbyggnad av förnyelsebar energi. Även i Energipolitiskt handlingsprogram, antaget den 2 november 1999, anges bland annat att användningen av förnyelsebara energi-slag ska öka. Ställningstaganden i vindkraftsfrågor finns även att läsa i översikts-planen, ÖP06.

14

I KORTHET

Syftet med översikts-planen för vindkraft är att visa hur kommunen ställer sig till vindkraftsetable-ringar.

I KORTHET

En översiktsplan (ÖP) är ett vägle-dande, övergripande dokument som visar hur kommunen ser på framtida använd-ning av mark och vatten.

Översiktsplan för vindkraftEn översiktsplan (ÖP) är ett övergripande dokument som redovisar den fysiska användningen av mark och vatten i en kommun under en lång tidsperiod. Översiktsplanen är vägledande, men inte rättsligt bindande. Den har dock mycket stor betydelse eftersom den är förankrad i en demokratiskt styrd plane-ringsprocess. Vid framtagandet av översiktsplanen finns möjlighet för allmän-heten att lämna synpunkter och att påverka planutformningen, dels i samråds-skedet, dels i utställningsskedet. För ett tillägg till översiktsplanen gäller samma lagstiftning som för en översiktsplan för hela kommunen. De grundläggande bestämmelserna om översiktsplaners syfte och innehåll finns i plan- och byggla-gens fjärde kapitel. Läs mer i avsnittet ”Lämna synpunkter” på sidan 7.

Kungsbacka kommuns översiktsplan antogs 2006 och kallas därför ÖP06. I ÖP06 anges att kommunen har en positiv inställning till förfrågningar om eta-bleringar av vindkraftsanläggningar, men att lämpligheten alltid måste utredas. Eftersom ÖP06 inte är tillräckligt vägledande för kommunen vid ställningsta-ganden i frågor om vindkraftetableringar kompletteras den genom Översikts-plan för vindkraft. Översiktsplanen för vindkraft är alltså ett tillägg till ÖP06 och en del av den, med ett särskilt fokus på det allmänna intresset för vindkraft. Mer att läsa om hur översiktsplanen för vindkraft överensstämmer med ÖP06 finns att läsa på sidan 72.

Läs mer

Kungsbacka översikts-plan 2006

Miljömål för Kungs-backa

15

Vindkraftverk på Närkeslätten. Foto: Daniel Helsing

Syftet med översiktsplan för vindkraft

I takt med att intresset för vindkraft ökar i samhället, ökar också behovet av ett helhetsgrepp om vindkraftsfrågan i kommunen. Översiktsplanen för vindkraft syftar till att visa de fysiska förutsättningarna för vindkraft och att väga vind-kraftsintresset mot andra intressen.

Förutsättningarna för att utveckla vindkraft i Kungsbacka kommun är inte entydiga, men denna översiktsplan för vindkraft, ska ge en vägledning till hur kommunen ser på frågan. I planen redovisas både förutsättningarna för vind-kraftutvecklingen och kommunens samlade bedömningar och riktlinjer. Planen ska ge vägledning till såväl vindkraftsintressenter som vill etablera verk, som till handläggare av vindkraftsärenden i kommunen och andra myndigheter. På kartan sist i dokumentet redovisas områden som kommunen bedömer är olämpliga för vindkraft respektive områden som kan utredas för vindkraft.

2. FYSISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Vindförutsättningar

Elnätets förutsättningar

Landskapets förutsättningar

Detta kapitel tar upp fysiska förutsättningar för vindkraft i Kungs-backa kommun; vind, elnät och landskapsbild.

18

Vindförutsättningar

Vindkartering

Tillgången på vindenergi är generellt sett bra i Sverige. För att ta reda på hur vindenergipotentialen ser ut genomförs vindenergikarteringar. I den senaste vindkarteringen, som genomförts av Uppsala universitet på uppdrag av Ener-gimyndigheten, har medelvinden räknats ut på 49, 71 respektive 103 meters höjd. Resultatet ska kunna användas som planeringsunderlag. Dataunderlaget är dock inte så noggrant att man kan se exakt var vindkraftverk bör byggas. Vindkarteringen visar att vindstyrkan i inlandet är mycket högre än vad som framgått av tidigare karteringar. Många gånger är det lämpligt att komplettera uppgifterna från vindkarteringen med mätningar på platsen för att få noggran-nare uppgifter om vindhastighet och eventuell turbulens.

Hur mycket blåser det i Kungsbacka?

Kartorna på sidorna 17 och 18 ger en bild av hur vindförhållandena ser ut i Kungsbacka kommun. Närmare bestämt visas den beräknade årsmedelvinden på 71 respektive 103 meters höjd. Varje ruta motsvarar 1 x 1 km. Medelvin-den på 71 meters höjd är uppemot 8 m/s vid kusten och kring 6 m/s i de inre delarna av kommunen. På 103 meters höjd beräknas medelvinden vara högre; 9 m/s ute till havs och ner emot 6,5 m/s i de inre delarna av kommunen.

Vindförutsättningarna i kommunen kan anses vara goda eftersom vindkraftverk normalt är i drift och producerar el vid vindhastigheter mellan 4-25 meter per sekund.

FYSISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

I KORTHET

Vindkarteringen visar att vindförhål-landena i kommu-nen är goda

Vindförutsättningarna i kommunen anses vara goda. Arkivfoto

19

Årsmedelvinden på 71 meters höjd i Kungsbacka kommun

20

Årsmedelvinden på 103 meters höjd i Kungsbacka kommun

21

Elnätets förutsättningarEn förutsättning för vindkraft är att det finns goda anslutningsmöjligheter till elnätet. För att investeringskostnaderna inte ska bli för höga, bör möjligheter till nätanslutning finnas inom rimligt avstånd från platsen där vindkraftverket ska lokaliseras. Hur mycket vindkraft som kan anslutas till olika elnät varierar stort beroende på bland annat ledningens längd och spänning.

Det svenska kraftsystemet kan delas in i stamnät, regionnät och lokalnät. De olika nivåerna har olika kapacitet för elöverföring. Stamnäten överför stora effekter på höga spänningsnivåer och lokalnäten mindre effekter på lägre spänningsnivåer. I princip är det möjligt att ansluta vindkraft till alla nivåer. Enskilda verk och mindre parker kan ofta anslutas till lokalnätet. Förutom vindkraftverkens installerade effekt påverkas anslutningen av tillgängliga spän-ningsnivåer i området och hur långt verket ligger från anslutningspunkten i det befintliga elnätet. I Kungsbacka kommun ansvarar elnätföretagen E.ON Elnät Sverige AB och Fortum Distribution AB för leveransen av elkraft. Svenska Kraftnät har två parallella stamnätsledningar på 400 kV som passerar genom kommunens östra del. Här är det nödvändigt att samråda med Svenska Kraft-nät om det är aktuellt att lokalisera vindkraftverk i närheten av ledningsnätet. Mellan vindkraftverk och högspänningsledningar i luft ska skyddsavståndet minst vara vindkraftverkets totalhöjd plus 10 meter. Läs mer om elanslutning på Energimyndighetens hemsida. Ytterligare information finns i Svenska Kraft-näts rapport ”Vägledning för anslutning av vindkraft till stamnätet” och i deras föreskrifter SvKFS 2005:2 ”Driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsan-läggningar”.

En förutsättning för vindkraft är att det finns goda anslutningsmöjligheter till elnätet. Arkivfoto.

Läs mer

Vindkraft - bygga och ansluta större vind-kraftverk

22

Landskapets förutsättningarEn mycket viktig aspekt att studera när man ska etablera vindkraft är land-skapsbilden. Hur man upplever ett landskap är subjektivt, eftersom man tolkar landskapet utifrån sina egna erfarenheter och behov. Det är ändå nödvändigt att försöka beskriva och analysera landskapets olika karaktärer och värden för att ta reda på hur tåligt – eller sårbart – det är för vindkraftsetableringar. På så sätt kan man hitta platser i landskapet som bedöms vara lämpliga för vindkraft och givetvis även landskap som är alltför sårbara.

LandskapsanalysEn landskapsanalys kan gå till på följande sätt. Först beskriver man landskapets naturförutsättningar, den kulturhistoriska karaktären och de visuella egenska-perna i ett visst område. Detta blir en mer eller mindre objektiv beskrivning. Därefter väger man samman de olika aspekterna och bedömer hur lämpligt och känsligt området är för vindkraftsetableringar. Denna bedömning blir mer av en subjektiv värdering. För att landskapsanalysen inte ska bli alltför subjektiv är det viktigt att analysen kan göras systematiskt och att den utgår från givna kriterier och bedömningsgrunder. Bedömningen fokuserar på den visuella tåligheten, det vill säga landskapets förmåga att ta emot ingrepp utan att ändra sin karaktär. Hög visuell tålighet innebär alltså att landskapet lämpar sig väl för vindkraftsetableringar.

Tidssamband

En viktig aspekt att studera vid landskapsanalys är tidssambandet, det vill säga det historiska sambandet mellan vindkraftverket och landskapet. Vindkraft-verk är nya, högteknologiska, industriella anläggningar – ett påtagligt avtryck från vår tid. Ett landskap som redan är påverkat av moderna anläggningar och senare tids markanvändning har därför större förutsättningar att tåla vindkraft-verk än ett landskap där få förändringar skett under 1900-talets senare hälft. Exempelvis kan landskap som är präglade av tidlöshet eller en äldre historisk karaktär vara alltför sårbara för moderna vindkraftverk.

I KORTHET

Landskapsanalys: 1. Beskrivning av förutsättningarna 2. Bedömning av den visuella tåligheten

I KORTHET

Landskap som redan är påverkade av det moderna samhället tål vindkraftverk bättre än landskap där få förändringar skett de senaste årti-ondena

I KORTHET

Storskaliga landskap tål vindkraft bättre än småskaliga

Småskaligt landskap Storskaligt landskap

Illustrationerna är hämtade ur Boverkets handbok ”Planering och prövning av vindkraftsanläggningar”

23

Skala

Ett viktigt begrepp att ta hänsyn till är landskapets skala. Med skala menas storleksförhållanden mellan vindkraftverk och landskap. Ett småskaligt varierat landskap är oftast mindre tåligt för vindkraftsetableringar än ett storskaligt och ensartat landskap. Exempel på det sistnämnda är ett modernt jordbruksland-skap som domineras av stora sammanhängande ytor. I ett småskaligt landskap riskerar kontrasten mellan det småskaliga och vindkraftverk bli alltför stor.

Värden

Dessutom bör man studera landskapets värden när man gör en landskapsana-lys. När många människor uppfattar något som värdefullt, kan man tala om allmänna värden. Sådana värden kan vara kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden. Kunskapsvärden eller vetenskapliga värden kan vara värde-fulla fornlämningar eller biotoper, det vill säga livsmiljöer för djur och växter. Upplevelsevärden handlar om att olika landskap ger upphov till olika känslor som till exempel igenkännande, nyfikenhet, hemkänsla och beundran. Männis-kor upplever således landskapet olika eftersom de har olika bakgrund, kunskap, intressen och förväntningar. Bruksvärden handlar om hur områden kan använ-das för exempelvis jordbruk, undervisning eller turism.

Ett landskap som helhet, liksom element i landskapet kan också ha symbol-värden som kan vara starkt förknippade med ovan nämnda värden och som är bärare av människors minnen, historia och betydelser. Exempel på sådana landskap i Kungsbacka kommun kan vara kustlandskapet och Fjärås bräcka.

Landskapet i Kungsbacka kommunLandskapet i Kungsbacka kommun har delats in i fyra övergripande zoner; hav, kust, slättbygd och inland. Se kartan nedan. Zongränserna ska inte tolkas strikt utan är en generell indelning av kommunen. Varje zon består av en eller flera landskapstyper. Först beskrivs natur- och kulturförutsättningar samt värden i varje zon. Under rubriken ”Vi anser” sker en översiktlig bedömning av den vi-suella tåligheten för vindkraft. Därutöver finns ett avsnitt om generella riktlin-jer för vindkraftverks utformning och placering i kapitel 6.

24

Indelning av kommunen i fyra landskapszoner. 1. Hav. 2. Kust. 3. Slättbygd. 4. Inland

2.3.

4.

Landskapet i Kungsbacka kommun

1.

25

Foto: KG Larsson

Havet i väster Foto: Patrik Leonardsson

Hav

BeskrivningHavszonen omfattar det öppna havet, med början ca 4 km utanför kusten. Havet med sin horisont och yttre skärgård i väster kan beskrivas som ett stor-skaligt landskap som skänker oss känslor av orördhet och ursprunglighet. Här finns även stora kunskaps- och bruksvärden med viktiga livsmiljöer för fåglar och sälar och områden som är av betydelse för kustfisket. Ön Nidingen med sin unika dubbelfyr kan även tillskrivas ett högt symbolvärde. Horisonten och skär-gården ger oss stora upplevelsevärden.

Vi anserI havslanskapet bedöms den visuella tåligheten vara hög då vindkraft-verk ofta kan inordna sig i landskapets storskalighet. Här finns dock mindre tåliga områden som Nidingen och Göteborgs södra skärgård. Stora hänsyn måste tas till kustlandskapets visuella känslighet (se nedan) vilket innebär att vindkraftverk inte bör synas mer än 2 grader över horisonten, sett från land, för att inte bli för dominerande.

Kust

Kustlandskap vid Vallda Sandö

BeskrivningI Kungsbacka kommun övergår Bohusläns karga klipplandskap i Hallands lång-sträckta öppna stränder. Klippformationerna är flackare och mindre dramatiska än i Bohuslän. Grunda sandvikar är vanligt förekommande. Karaktäristiskt för Kungsbacka kommun är även betade havsstrandängar. Exempel på denna landskapstyp är Vallda Sandö, ett till stor del orört landskap med mycket liten mänsklig påverkan. Utsikten mot havet och horisonten har ett stort upplevelse-värde. Området är viktigt för friluftslivet och välbesökt av badgäster sommartid. På vintern har ödsligheten ett viktigt upplevelsevärde.

26

Vi anserUpplevelsevärdena i detta landskap kan störas av vindkraft. Vindkraftverk bedöms bli alltför dominerande och riskerar att störa helhetsupplevelsen av landskapet. Kustlandskapets småskalighet och ur-sprunglighet skulle påverkas negativt av vindkraftverk. Inga nya värden skulle tillföras av vindkraftsetableringar. Här bor och vistas redan många människor som söker utblickar i det vackra kustlandskapet.

Slättbygd

BeskrivningSlättlandskapet domineras av det flacka, ibland vidsträckta jordbrukslandskapet där skogsbeklädda kullar sticker upp som öar. Det finns även inslag av betad hagmark, speciellt på Onsalahalvön. I det ofta intensivt brukade jordbruksland-skapet finns både äldre inslag som kyrkor och mer moderna byggnader, vägar och elledningar. Landskapet är påverkat av människan och förändras konti-nuerligt. Slättlandskapet har ett bruksvärde. Det kan beskrivas som storskaligt i flera fall, men småskaligt i till exempel Mariedal. Storskaliga slättlandskap återfinns exempelvis kring Landa kyrka, väster om Fjärås Bräcka samt vid Myra mellan Kungsbacka och Fjärås.

Vi anserI ett storskaligt slättlandskap är den visuella tåligheten för vindkraft hög. Vindkraftverk skulle inte bli för dominerande. Känsligheten min-skas även av att det förekommer många moderna inslag i landskapet, vilket gör att vindkraftverk skulle passa in. Det är möjligt att lokalisera flera verk i landskapet, lämpligen kring skogshöjderna. Vindkraft-verken skulle även kunna tillföra ett nytt värde i landskapet då bru-kandet av vindens resurser kan förenas med människans brukande av jorden. Vindkraftverken bör placeras så att de inte stör långa siktlinjer, samtidigt är det viktigt att placeringen följer landskapets linjer. Det är även viktigt att beakta Onsalahalvöns kulturlandskap som helhet.

Vid Landa kyrka Foto: KG Larsson

Inland

BeskrivningInlandet karaktäriseras av flera olika landskapstyper; skog, dalgångar, sjöar och våtmarker. I öster dominerar barrskogen, men det finns även partier av lövskog

i kommunen. De östra delarna är även rika på sjöar. Lygnern är kommunens största sjö och de största vattendragen är Kungsbackaån, Rolfsån och Löftaån.

Norra delen av Halland karaktäriseras av ett sprickdalslandskap. Landskapet är uppsplittrat med bergshöjder ända ut till kusten och mellan dessa skjuter breda dalgångar långt in i landet. Vissa dalgångar utgör ett vackert, gammalt kultur-landskap. Skalan i detta landskap är betydligt mindre än i slättbygden. Exempel på dalgångslandskap är områdena kring Lillån och Löftaån. Det vi valt att kalla skogsbygd är barrskogsområdena i de östra delarna av kommunen, norr och söder om Lygnern.

Vi anserInlandets visuella tålighet för vindkraft beror generellt på om det är ett skogslandskap eller dalgångslandskap. Några av dalgångarna utgör särskilt känsliga kulturlandskap som är värda att bevara. Där skulle vindkraft konkurrera med upplevelsevärdena, vilket gör det svårt att lokalisera vindkraft i dessa områden. Lika svårt är det i trånga dalgångslandskap där verken skulle komma att dominera lands-kapsbilden. Andra dalgångar med större landskapsrum har en större tålighet för vindkraft. Det gäller även de landskap där nya och gamla inslag blandas.Vindkraftverk placeras lämpligen vid skogsbygdens höjdområden på avstånd som inte stör den känsliga landskapsbilden i dalgångarna. Det är särskilt viktigt att vindkraftverken inte blir för dominerande i landskapen vid exempelvis Lygnern, Stensjön och Älvsåker. I inlandets skogsbygder där det pågår ett modernt skogsbruk skulle vindkraften kunna tillföra landskapet ett värde

Löftaåns dalgångslandskap i Idala Foto: KG Larsson

3. ALLMÄNNA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN

Områden med särskilt skydd

Riksintressen

Luftfarten

Försvaret

Onsala rymdobservatorium

I det här kapitlet beskrivs på vilket sätt olika allmänna intressen

Sådana intressen är exempelvis skyddade natur- och kulturmil-jöer, luftfarten, försvaret samt forskningen vid Onsala rymdob-servatorium.

30

Områden med särskilt skyddDet finns flera olika typer av skyddsvärda områden i Kungsbacka kommun, med höga natur-, kultur- och landskapsvärden. I detta avsnitt tas natur- och kulturreservat, Natura 2000-områden, landskapsbildsskydd samt strandskydd upp. Därefter behandlas riksintressen.

Natur- och kulturreservatNaturreservat bildas av länsstyrelse eller kommun för att till exempel bevara biologisk mångfald eller värdefulla naturmiljöer. I kulturreservat är det värde-fulla kulturpräglade landskap som ska skyddas. För varje natur- och kulturreser-vat finns beskrivningar över vilka värden som ska skyddas och särskilda före-skrifter om vad som inte är tillåtet. Generellt brukar det inom reservaten vara förbjudet att uppföra nya byggnader och att anlägga nya vägar. Vilka natur- och kulturreservat som finns i Kungsbacka kommun kan du se nedan. Se även kartan på sidan 81.

Naturreservat i Kungsbacka kommun: Malön Kungsbackafjorden SandsjöbackaHördalen NäsbokrokVallda SandöSärö VästerskogFjärås BräckaSvängehallar-FjärehalsNidingenKedholmenGäddevikOxhagenHållsundsudde-SönnerbergenSkoga

Kulturreservat i Kungsbacka kommun:

Äskhults byMårtagården

Natura 2000-områdenNatura 2000 är ett nätverk av skyddsvärd natur inom EU med syfte att skydda växter och djur och att förhindra att deras livsmiljöer förstörs. Områdena är klassade som riksintressen. I Kungsbacka kommun sammanfaller Natura 2000-områdena och naturreservaten i stor utsträckning. I dessa fall gäller

ALLMÄNNA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN

Kungsbacka naturvårds-plan

Läs mer

Läs mer

Program för kultur-miljövård i Kungsbacka

31

Äskhults by Foto: Anna Rehnberg

reservatens föreskrifter om vad som är tillåtet i området. I Natura 2000-om-råden krävs dessutom särskilt tillstånd för att få lokalisera vindkraftverk, om miljön i området kan påverkas på ett betydande sätt (7 kap. 28a § miljöbalken). Natura 2000-områdena finns utpekade på kartan på sidan 81. Områden som endast är Natura 2000-områden och inte naturreservat är Rolfsån, Kärring-emossarna – Store mosse, Rossared, Rinnamossen och Fladen.

LandskapsbildsskyddDet finns även områden med skydd för landskapsbilden. Det är en äldre skyddsform som bildades med stöd av 19 § i dåvarande naturvårdslagen. Be-stämmelserna har utfärdats av länsstyrelsen i syfte att reglera bebyggelse, vägar och andra anläggningar som kan påverka landskapsbilden negativt. De gäller fram till dess att de ersätts med andra skyddsformer. Områdena finns runt Sten-sjön, vid Brandhultsviken norr om Vallda, Låddholmsviken söder om Vallda Sandö samt ett område vid Stättared. Se kartan på sidan 81. För dessa områden gäller generellt att det inte är tillåtet att uppföra nya byggnader och att anlägga nya vägar utan länsstyrelsens tillstånd.

StrandskyddsområdenI strandskyddsområden är syftet att värna friluftslivet och att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten. Det generella strandskyd-det sträcker sig 100 m från såväl land- som vattensidan av strandkanten vid kuster, sjöar och vattendrag. Utökat strandskydd om 300 m gäller i Kungsbacka kommun för kusten och Lygnern samt 200 m för Sundsjön, Stensjön och Stora Horredssjön, se kartan på sidan 81.

Inom strandskyddat område råder förbud mot olika former av byggnation och andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv. Dispens från förbudet kan ges om särskilda skäl föreligger.

32

Hur kan hänsyn tas till områden med särskilt skydd?För att ta hänsyn till områden som är skyddade på grund av höga natur-, kultur- och landskapsbildsvärden bör vindkraft inte lokaliseras i dessa områden av flera skäl. Vindkraftsetableringar kan skada mark- och vattenområden och växt- och djurliv genom exploatering på själva platsen, byggande av vägar och framdragning av ledningar och kablar. I vissa skyddade områden med sträck-ande fågel och rovfåglar kan vindkraftverk innebära risk för kollisioner. Vind-kraftverk kan även förändra ljudmiljön negativt och orsaka störande skuggef-fekter samtidigt som landskapets skönhet och karaktär kan gå förlorad på grund av vindkraftverkens visuella dominans. I en tätbebyggd expansiv kommun är det viktigt att bevara de skyddade områdena då de i sig ger människor ro och vila och möjligheter till rekreation och upplevelser. Läs mer om bedömningarna i kapitel 6.

Riksintressen

Vad är ett riksintresse?Det finns även områden av riksintresse i kommunen. Ett område kan klassas som riksintresse om det är av nationell betydelse för ett visst samhällsintresse. Det innebär att områdets värden är så stora att de ska ges företräde vid beslut som rör användning av mark och vatten i området. Miljöbalkens regler om riksintressen finns i kapitel 3 och 4.

Riksintressen kan tjäna flera olika syften. Det kan vara att skydda natur- och kulturvärden och områden för friluftsliv, eller att områden säkerställs för olika ändamål som till exempel industrier, kommunikationer, energiproduktion, exploatering av naturresurser eller försvarsverksamhet.

Om ett mark- och vattenområde enligt kapitel 3 har utpekats som riksintresse för visst ändamål, innebär detta att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan ”påtagligt skada” dess värden eller som ”påtagligt försvårar” användningen av området. Förbudet mot att påtagligt skada riksintresseområ-den eller försvåra användningen av dem innebär att riksintresset har företräde om det motstående intresset är ett annat allmänt eller enskilt intresse.

I Kungsbacka kommun finns riksintressen för naturvård, friluftsliv, kulturvård, kommunikationer, yrkesfiske, och för kustområdet som helhet. Här följer en beskrivning av de olika typerna av riksintressen. Kommunens bedömning av hur vindkraft lämpar sig i dessa områden finns att läsa i kapitel 6. Riksintres-sena är redovisade på kartan på sidan 81. Lästips om riksintressen syns i margi-nalen.

Riksintressen för naturvårdOmråden som pekats ut som riksintresse för naturvården motsvarar de mest värdefulla naturområdena i ett nationellt perspektiv. De ska också representera huvuddragen i den svenska naturen. Det är Naturvårdsverket som ansvarar för att peka ut områden av riksintresse för naturvården. Nedan redovisas de riksin-tressen som finns i Kungsbacka kommun.

Områden av riksintresse för naturvård, Hallands län

Läs mer

I KORTHET

Riksintresse kallas ett område som är av nationell betydelse för ett visst samhälls-intresse

33

Riksintressen för naturvård i Kungsbacka kommun:

Särö Väster- och NordanskogSandsjöbackaUbbhultVallda-Sandö – HördalenKungsbackafjorden – Södra Onsalahalvön – Nidingen – RolfsånLygnern – Fjärås bräckaBolgenområdetÄskhultLyngmosseRammsjöhallKärringemossarna och Store mosseStora och Lilla Middelgrund – Fladen

Riksintressen för friluftslivetFör att ett område ska vara av riksintresse för friluftslivet ska det ha stora friluftslivsvärden i ett nationellt perspektiv på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Naturvårdsverket utser områden som är av riksintresse för friluftslivet. Vilka riksintressen för friluftsliv som finns i Kungsbacka kommun visas nedan.

Riksintresseområden för friluftsliv i Kungsbacka kommun:

Särö skärgård – Vallda SandöSandsjöbackaOnsalalandet – Kungsbackafjorden – TjolöholmLygnern – RolfsånStora och Lilla Middelgrund – Fladen

Områden av riksintresse, naturvård och friluftsliv

Läs mer

Foto: Anna K. RenbergNidingens dubbelfyr

34

Riksintressen för kulturmiljövårdRiksintressen för kulturmiljövård innefattar alltifrån små miljöer som speglar en speciell historisk epok till vidsträckta landskapsavsnitt som utvecklats under lång tid. Riksantikvarieämbetet har ansvar för att peka ut riksintresseområden för kulturmiljövård. Här nedan visas kommunens riksintressen för kulturmiljö-vård.

Riksintresseområden för kulturmiljövård i Kungsbacka kommun:

SäröVallda kyrkbyOnsala kyrkbyOnsala SandöMårtagården och ApelhögenMönster – HästholmenNidingenFjärås bräckaÄskhultKungsbacka innerstadTjolöholmRossaredHjälm

Riksintressen för yrkesfiskeFiskeriverket utser områden av riksintresse för yrkesfisket. Det är vattenområ-den som är viktiga som fångstplatser, lekområden, uppväxtområden eller vand-ringsstråk för olika arter. Riksintresseområdena innefattar även fiskehamnar. Etablering av vindkraft i dessa områden kan orsaka störningar för yrkesfisket, vilket innebär att samråd i så fall behöver ske med berörda fiskare och Fiskeri-verket Inom Kungsbacka kommun finns tre riksintresseområden för yrkesfisket, se nedan.

Riksintresseområden för yrkesfiske i Kungsbacka kommun:

KummelbankNord och väst Rön NidingenVäst Balgö syd Nidingen

Riksintresse för kommunikationerOmråden som är särskilt lämpliga för anläggningar för kommunikationer, såsom vägar, järnvägar och flygplatser, kan anges som riksintresse av ansvariga myndigheter. I Kungsbacka kommun är Västkustbanan och väg E6 av riksin-tresse. Farled 109, utanför Onsalahalvön, är av riksintresse för sjöfarten. Hur hänsyn ska tas till väg- och järnvägsintressen behandlas i kapitel 4 i avsnittet om säkerhetsrisker. Luftfartens intressen som indirekt berör Kungsbacka kommun behandlas i detta kapitel.

35

Riksintressen för försvaretFörsvaret kan utse officiella och hemliga riksintresseområden för sina installa-tioner, skjutfält och övningsområden. Områdena kan inte redovisas i vindkraft-splanen, vilket innebär att försvaret bör vara remissistans i samtliga vindkraft-ansökningar och planer. Generellt gäller att försvarets intressen ska ges företräde framför annan användning av mark- och vattenområden. Se nedan i detta kapitel om hur hänsyn ska tas till försvarets intressen.

Riksintressen för vindbrukRiksintressen för vindbruk är det som tidigare kallades riksintressen för vind-kraft. Det är områden där Energimyndigheten förespråkar vindkraft. Bedöm-ningen görs med hänsyn till bland annat medelvinden i området och ett visst skyddsavstånd från bebyggelse.

Energimyndigheten har i sin senaste revidering av riksintresseområdena (maj 2008) utsett 423 områden i 20 län, som ska möjliggöra en energiproduktion på ca 20 TWh. I Kungsbacka kommun har inget område pekats ut som riksin-tresse för vindbruk. I Hallands län har Skottarevet och Stora Middelgrund till havs och Vinbergsmotet vid E6:an utanför Falkenberg utsetts till riksintresse-områden.

Riksintresse enligt kapitel 4 i MiljöbalkenEtt antal större områden har så stora natur- och kulturvärden att de i sin helhet är av riksintresse, enligt miljöbalkens fjärde kapitel. Ett av dem är kustområdet i Halland. Områdena får inte utsättas för exploatering som påtagligt skadar deras natur- och kulturvärden. Därutöver gäller för kustområdet i Halland att turismens och friluftslivets intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.

Riksintressen i angränsande kommunerI våra grannkommuner finns ett antal riksintressen som kan påverkas av even-tuell vindkraftsutbyggnad, vilket innebär att samråd kan behövas med berörda sakägare och myndigheter. Några av riksintressena för naturvård kan även vara naturreservat och Natura 2000-områden.

Södra skärgården (Göteborgs kommun)Sandsjöbacka (Göteborgs och Mölndals kommuner)Ubbhultsdrumlinerna (Härryda och Marks kommuner)Fladen (Varbergs kommun)Göteborg - Landvetter flygplatsGöteborg – Säve flygplats

I KORTHET

Riksintressen för vindbruk är områ-den där Energimyn-digheten förespråkar vindkraft

36

Hur kan hänsyn tas till riksintressen för naturvård, kulturmiljövård och fri-luftsliv samt för riksintresset Kustområdet Halland?För att ta hänsyn till de värden som finns i riksintresseområdena, bör vind-kraft inte lokaliseras inom riksintressen för naturvård, friluftsliv respektive kulturmiljövård. Områdena ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan ”påtagligt skada” dess värden. Påtaglig skada kan uppkomma på flera olika sätt. Vindkraftsetableringar kan skada mark- och vattenområden och växt- och djurliv genom exploatering på själva platsen, byggande av vägar och framdrag-ning av ledningar och kablar. I vissa skyddade områden med sträckande fågel och rovfåglar kan de innebära risk för kollisioner. Vindkraftverk kan även förändra ljudmiljön negativt och orsaka störande skuggeffekter samtidigt som landskapets skönhet och karaktär kan gå förlorad på grund av vindkraftverkens visuella dominans. I en tätbebyggd expansiv kommun är det viktigt att bevara de skyddade områdena då de i sig ger människor ro och vila och möjligheter till rekreation och upplevelser. Läs mer om bedömningarna i kapitel 6.

LuftfartenVindkraftverk kan dels utgöra ett fysiskt hinder för flyget, dels påverka radio-signalerna för kommunikation, navigation och övervakning. Störningar kan uppstå genom att utsända signaler reflekteras mot vindkraftverkens torn och rotorblad. De reflekterande signalerna kan därmed orsaka utsläckning eller förvrängning av signalen.

Restriktionsområde kring en flygplatsLuftfarten som är knuten till Göteborg – Landvetter och Göteborg - Säve flyg-platser kan påverka förutsättningarna för etablering av vindkraft i Kungsbacka kommun. För flygplatsen finns ett restriktionsområde där den tillåtna bygg-nadshöjden är begränsad för att inte äventyra flygsäkerheten. Samtliga bygg-nadsverk berörs, däribland vindkraftverk.

Restriktionsområdet runt en flygplats består av tre typer av höjdbegränsande ytor för att säkerställa inflygning och landning samt av en säkerhetszon för radioanläggningarnas verkningsområden. Generellt är det kommunens nordös-tra del som berörs. Ytorna låter sig inte redovisas i detalj i denna översiktsplan

I KORTHET

Luftfartsverket ska få möjlighet att ta ställ-ning till vindkrafts-etableringarEn flygsäkerhetsan-mälan ska göras till Luftfartsstyrelsen Vindkraftverk ska förses med varnings-ljus

I KORTHET

Vindkraftverk kan störa luftfarten genom att - utgöra fysiska hinder för flyget - påverka radiosig-naler

Vindkraftverk kan störa luftfarten Arkivfoto

37

I KORTHET

Vindkraftverk kan störa försvaret genom att- påverka tekniska system- utgöra fysiska hinder för flyg- påverka riksintres-seområden

eftersom förståelsen av ytornas funktion och hur tillkommande vindkraftverk ska analyseras kräver särskild kompetens som måste tillgodoses av flygplatsen.

Hur kan hänsyn tas till luftfartens intressen?Flygplatserna (Luftfartsverket) ska såsom sakägare ges möjlighet att bedöma och ta ställning till föreslagna vindkraftverk. Därutöver ska det alltid göras en flygsäkerhetsanmälan till berörd flygplats och Luftfartsverket, Division Flygtra-fiktjänst om man planerar att bygga ett vindkraftverk inom en radie av ca 6 mil från en flygplats.

För höga byggnader har Luftfartsstyrelsen bestämmelser om så kallad hinder-markering vilket innebär att de ska förses med färgmarkering och varningsljus. Se Transportstyrelsens föreskrifter LFS 2008:47. Enligt dessa ska vindkraftverk med en totalhöjd upp till 150 meter förses med vit färg samt med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker på dess fasta högsta punkt. Om vindkraftverkets totalhöjd överstiger 150 meter ska det mar-keras med vit färg och på dess högsta fasta punkt ska det finnas ett blinkande högintensivt vitt ljus under hela dygnet.

Inom ett avstånd av cirka 55 kilometer från Landvetters flygplats (den så kall-lade MSA-ytan) är högsta tillåtna byggnadshöjd begränsad till 800 fot över havet (cirka 240 meter över havet).

FörsvaretVindkraftverk kan negativt påverka försvarets olika tekniska system, som radio-länkar, radaranläggningar och signalspaningssystem. Störningar kan till exempel uppstå genom att utsända radarsignaler reflekterar mot vindkraftverkens torn och rotorblad, så att signalerna ger upphov till fel bäringsinformation alter-nativt utsläckning av signalen. Även delar av samhällets civila funktioner kan påverkas negativt i de sammanhang där man nyttjar försvarets radar- och sam-bandssystem. Vindkraftverk kan dessutom utgöra ett fysiskt hinder för flyget. Till havs och på land finns områden som försvaret behöver för övningar eller för övriga ändamål. Vidare har försvaret officiella och hemliga riksintresseom-råden där deras intressen ges företräde framför annan användning av mark- och vattenområden.

Hur kan hänsyn tas till försvarets intressen?Generellt bör vindkraftverk inte lokaliseras i närheten av skjut- och övningsfält, marina skjutområden, i in- och utflygningsriktningen vid flygningsflottiljer och övningsflygplatser samt i anslutning till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem eller för nära radaranläggningar. Varje vindkraftverk måste prövas individuellt då det är svårt att schablonartat redovisa vilka störningar ett högt vindkraftverk kan ge.

Försvaret bör därför vara remissinstans för alla vindkraftsansökningar och planer. Dessa ska remitteras till Försvarsmakten för så kallad hinderprövning om det är fråga om vindkraftverk som är 20 meter och högre utanför tätort, både till havs och på land, och 45 meter inom tätort. Hinderprövningen görs ur ett flertal aspekter; övningsverksamhet, militär luftfart, telekonflikter, stör-ningar mot spanings- och sensorsystem med mera.

I KORTHET

Försvaret ska få möj-lighet att ta ställning till vindkraftsetable-ringar

38

Den person eller det företag som planerar för vindkraftverk ska skicka en remiss direkt till Försvarsmakten för hinderprövning. I remissen är det viktigt att ko-ordinaterna anges för vindkraftverkens placering. Det är viktigt att försvaret fått yttra sig innan kommun eller länsstyrelse fattar beslut i ärendet. Om tillstånd eller anmälan beviljas ska sökanden göra anmälan på blanketten ”Flygsäker-hetsanmälan” och skicka in den till Försvarsmakten. Läs mer i checklistan sist i vindkraftsplanen.

Onsala rymdobservatorium

Forskning inom radioastronomiOnsala rymdobservatorium på Råöhalvön är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi och en av landets två nationella forskningsanläggningar. Verksamheten finansieras av Vetenskapsrådet och drivs av Chalmers tekniska högskola. Rymdobservatoriet bedriver radioastronomisk forskning sedan 1950-talet och förfogar för närvarande över tre radioteleskop. Radioastronomisk forskning bygger på att observera och analysera universum med hjälp av den ytterst svaga och naturligt alstrade radiostrålning som utsänds från all materia, det vill säga från galaxer, stjärnor, planeter, gasmoln med mera. Radioastronomi har kommit att bli en mycket viktig del inom modern astronomisk forskning. Denna grundforskning, som kompletterar den optiska astronomin, ger oss möj-lighet att förstå universum och dess uppkomst och sammansättning. Exempel på frågor som forskarna vid rymdobservatoriet söker svar på är hur galaxerna har bildats och vad de består av, hur stjärnornas livscykel ser ut och hur plane-ter som vår har skapats.

RadioteleskopTeleskopen vid observatoriet används fristående eller tillsammans med andra radioteleskop i Europa och övriga världen genom att de länkas samman för högupplösande observationer. Med sammanlänkningen över stora geografiska

Ett av radioteleskopen vid Råö. Foto: Anna Rehnberg

I KORTHET

Radioastronomi handlar om att ob-servera och analysera universum med hjälp av den radiostrålning som utsänds från all materia

39

områden kan man således skapa ett mycket stort teleskop och samtidigt obser-vera samma objekt i rymden. Observatoriet har med denna teknik som brukar benämnas Very Long Baseline Interferometry (VLBI) kunnat bidra med mätse-rier under flera decennier.

Vad används forskningsresultaten till?Inom radioastronomin har det skett en avancerad teknisk utveckling som direkt eller indirekt har lett till en mängd praktiska tillämpningar. Exempel på sådana är utrustning i telekommunikationssystem, bildbehandlingsmetoder som till exempel används inom miljöövervakning och medicin, positionsbestämning, inspelnings- och överföringsteknologi samt programmeringsspråk och mjukva-ruutveckling.

Med hjälp av VLBI-tekniken kan observatoriet också bedriva forskning inom atmosfärsfysik, geodesi och geofysik. Inom atmosfärsfysiken kan variationerna av vattenånga i atmosfären analyseras, vilket har betydelse för klimatforskning och väderprognoser. Inom geodesi och geofysik används tekniken för att mäta kontinentalplattornas rörelser, landhöjning och havets absoluta höjning som är en nyckelparameter i modeller över jordens klimat och havens eventuella uppvärmning. Onsala är ett av de observatorier i världen som har den längsta historiken för mätning av jordens rörelser.

Utöver radioastronomi bedrivs vid observatoriet utveckling av mottagare till teleskop och mätutrustning för satelliter. Här finns även nationell mätstation för övervakning av luftkvalité, internationell referensstation för GPS-systemet och en superledande gravimeter.

Den grundforskning som bedrivs vid Onsala rymdobservatorium är tveklöst av största betydelse för vårt samhälle och samtidigt en unik tillgång i kommunen. Rymdobservatoriet har ett femtiotal anställda och ett utvecklat samarbete med företag som till exempel SAAB och Ericsson.

Störningar från radiosignaler som människan skaparOnsala rymdobservatorium använder stora teleskop och oerhört känsliga mot-tagare för att kunna registrera mycket svaga radiovågor från avlägsna galaxer och objekt i rymden. Med tekniken observeras radiosignaler över hela himla-valvet ner till horisonten. De kosmiska radiokällor man försöker observera kan finnas på miljoner eller miljarder ljusårs avstånd. De radiosignaler som män-niskan skapar och sänder ut via bland annat radio/TV-sändare, radar, bärbara datorer, mobiltelefoner och mobiltelefonmaster är betydligt starkare än den kosmiska radiostrålningen. Kontrasten mot den kosmiska radiostrålningen kan ofta uppgå till en miljard eller mera. För rymdobservatoriet skulle det exem-pelvis vara mycket enkelt att detektera en sändande mobiltelefon på månen. Mobiltelefonen skulle vara den starkaste radiokällan på himlen.

Med ovan nämnda beskrivning om forskningens känslighet för störningar är det lätt att förstå att människors användning av elektrisk och elektronisk apparatur är ett betydande problem vid varje radioastronomiskt rymdobserva-torium. Radiostrålningen som människan orsakar kan avsevärt försvåra obser-vationerna och i värsta fall förstöra forskningsdata. Många gånger är det också

I KORTHET

Radiosignalerna som människan orsakar via TV-sändare, radar och mobilte-lefoner kan avsevärt försvåra observatio-nerna

I KORTHET

Forskningen ger oss möjlighet att förstå universum och dess uppkomst och sammansättning. Forskningen har även betydelse inom telekommunikation, miljöövervakning, klimatforskning och flera andra områden

40

svårt att identifiera och minimera lokala strålningskällor då de kan vara rörliga och tillfälliga.

Som nationell anläggning har rymdobservatoriet den viktiga uppgiften att tillhandahålla observationsresurser av världsklass för både svenska och inter-nationella forskare. Det förutsätter att observationerna av den oerhört svaga radiostrålning som når oss från rymden är tillförlitliga och trovärdiga och att dessa inte försämras eller rentav förstörs av den radiostrålning som människan producerar. Om observatoriet inte kan leverera forskningsresultat av hög kvalité eller får brist på underlag på grund av störda observationer så finns det risk för att dess internationella vetenskapliga ställning kan bli ifrågasatt.

Störningar från vindkraftverkEtt annat betydande problem, som blir allt mer aktuellt, är störningar från vindkraftverk och höga byggnader på något större avstånd. Observatoriets rymdteleskop kan störas av vindkraftverk på följande sätt:

utrustning som till exempel mobiltelefoner, radar och radiolänkar.-

mas av till exempel höjder, så att den reflekterande radiostrålningen har fri väg till radioteleskopen.

Vindkraftverkens synlighet och därmed risken för störningar är inte beroende av väderlek och om de är synliga för ögat eller inte. Risken för störningar är inte heller beroende av om vindkraftverken är i rörelse. Beräkningar och mätningar som bland annat genomförts av Försvarets forskningsinstitut (FOI), för att ta reda på hur radaranläggningar kan påverkas, har bekräftat att vindkraftverk är effektiva reflektorer av radiostrålning.

Vindkraftverks förmåga att reflektera människans kraftiga radiosignaler och sprida dessa signaler på långa avstånd gör att störningssituationen blir

Infarten till Onsala rymdobservatorium. Foto: Anders Lundberg

41

oerhört komplex då det utanför observatoriets närområde (och givetvis utan dess kontroll) finns ett mycket stort antal fasta och rörliga störningskällor som kan sända på olika frekvenser och under olika lång tid. Det innebär också att möjligheten att genomföra mätningar av vilka man kan dra generella och säkra slutsatser om hur omfattande störningarna kan vara från ett vindkraftverk är begränsade.

Rekommendationer för störningsnivåer För radioastronomisk forskning finns rekommendationer från CRAF (Com-mittee on Radio Astronomy Frequencies) om hur hög den maximala stör-ningsnivån får vara från mänsklig radiostrålning. Rymdobservatoriet har med beräkningar visat att den rekommenderade maximala störningsnivån vid deras radioteleskop överskrids kraftigt om man antar att det finns en mobiltelefon som sänder 10 km från ett vindkraftverk och vindkraftverket i sin tur befinner sig på ett avstånd om 20 km från radioteleskopen. Beräkningen är gjord utifrån förutsättningen att det är fri siktlinje mellan vindkraftverkets reflekterande yta och radioteleskopen.

Skydd för forskningenFör att skydda Onsala rymdobservatorium från lokala radiostörningar är det således nödvändigt med restriktioner för allmänhetens tillträde till närområdet och begränsningar för höga reflekterande vindkraftverk och övriga konstruktio-ner inom ett större område. Begränsningen innebär att ett vindkraftverk inte får vara så högt att det är synligt för observatoriets teleskop. Rymdobservatoriet har tagit fram en störningskarta som anger vilka höjder över marknivå som inte får överskridas för vindkraftverk eller andra byggnader för att det ska vara fri

Bilden visar hur ett högt vindkraftverk utgör reflektor för mänsklig radiostrålning och hur strålningen träffar ett rymdtele-skop. Bild: Onsala rymdobservatorium.

I KORTHET

Vindkraftverk kan störa observationerna genom att reflektera radiostrålning från exempelvis mobilte-lefoner

42

siktlinje för observatoriets teleskop. Kartan täcker land- och havsområdet över hela kommunen, se sidan 82.

I ett flertal länder i Europa och övriga världen finns radioastronomiska observa-torier som i likhet med Onsala Rymdobservatorium bedriver avancerad forsk-ning. Det stora flertalet har någon form av närskydd, så kallade radiotysta zoner och några av observatorierna finns i relativt tättbefolkade områden. Ett exempel är observatoriet vid Westerbork i Nederländerna som har en störningsfri zon på ca 5 km radie från observatoriet där radiosändning är förbjuden. Denna är omgiven av en ”koordinationszon” på ca 8 km radie där radiosändning tillåts bara efter konsultation.

Onsala rymdobservatorium har sedan 2008 ett förbud för utomstående att beträda närområdet utan tillstånd, enligt beslut av Länsstyrelsen i Hallands län enligt lagen (2006:449) om skydd för störningskänslig forskning. Av lagen framgår bland annat att den som bedriver verksamhet eller företar åtgärd som kan medföra störning av forskning som är av särskilt värde från allmän syn-punkt ska vidta rimliga försiktighetsmått för att motverka sådana störningar. Om observatoriet får tillstånd kommer det att skapas en ”radiotyst zon” inom dess närområde. Kommunen har i denna fråga uttalat att rymdobservatoriets forskning har ett starkt särskilt värde från allmän synpunkt och ett mycket högt skyddsbehov samt att värdet av att skydda forskningen därför väger tyngre än allmänhetens intresse av tillträde till området.

Hur kan hänsyn tas till rymdobservatoriets intressen?Onsala rymdobservatorium bedöms endast kunna få ett mycket begränsat och otillräckligt skydd mot störande vindkraftverk med hjälp av lagen om skydd för störningskänslig forskning. Mot bakgrund av att rymdobservatoriets forskning har ett starkt särskilt värde från allmän synpunkt och ett mycket högt skydds-behov är det därför väl motiverat och angeläget att i vindkraftsplanen utse en vindkraftsfri zon. Zonen ska omfatta hela havet fram till kommunens gräns (territorialgränsen) samt över land en radie på 15 km från observatoriet.

Utanför zonen ska observatoriets störningskarta, som visar högsta acceptabla höjd för vindkraftverk iakttas så långt det är möjligt och skäligt. Det innebär att vindkraftverk utanför zonen – så långt det är möjligt – inte bör synas från teleskopen samt att det vid en avvägning gentemot rymdobservatoriets intres-sen måste finnas ett starkt allmänt intresse för vindkraftsetableringar. Rimlig utgångspunkt bör vara att vindkraftverk utanför zonen kan lokaliseras i få stora grupper på stort avstånd från observatoriet, framför många små grupper närmare observatoriet. Om möjligt bör vindkraftverk inte placeras i närheten av mobiltelefonmaster. Läs mer om avvägningar mellan rymdobservatoriets intresse och vindkraftsintresset i kapitel 6. Störningskartan finns på sidan 82.

I KORTHET

Kring Onsala rymd-observatorium utses en vindkraftsfri zon som på land har en radie om 15 km samt omfattar hela havet till kommungränsen

I KORTHET

Lagen om skydd för störningskänslig forskning kan ge rymdobservatoriet en ”radiotyst” zon i observatoriets när-område.

4. STÖRNINGAR

Störningar i närmiljön

Säkerhetsrisker

Störningar i naturmiljön

Vindkraftverk kan störa boende, eftersom de ger upphov till buller och skuggor. Dessutom kan djur- och fågelliv samt växter påver-kas. Det här kapitlet handlar om vad störningarna innebär och vad man kan göra för att minska dem.

46

STÖRNINGAR

I KORTHET

Vanliga störningar som närboende till vindkraftverk upplever- Buller- Skuggor- Vindkraftverkens synlighet i omgiv-ningen

I KORTHET

Ljudet från ett vind-kraftverk kommer från rotorbladens passage genom luften

I KORTHET

Riktvärdet för buller är 40 dBA

Hur skyddas omkringboende från buller?Foto: Mikael Persson

Störningar i närmiljönEtablering av vindkraft kan förändra närmiljön för boende. Vanliga störningar som närboende till vindkraftverk upplever är buller och skuggpåverkan samt verkens synlighet i omgivningen. Många gånger är det en samlad störningsupp-levelse som de boende kan känna, vilket gör att störningen från verket kan vara komplex och svår att bedöma.

Frågan om hur nära vindkraftverk kan placeras bebyggelse har traditionellt bedömts utifrån ljudnivåer, som det finns metoder för att beräkna och bedöma. I takt med att vindkraftverken blivit allt högre, och idag kan uppnå en total-höjd om 150 meter, har även de visuella frågorna blivit en viktig utgångspunkt i uppfattningen om vad som är rimligt avstånd till bebyggelse.

BullerDen dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och alstras vid bladens passage genom luften. Ljudet från rotorbla-den upplevs vanligtvis som svischande och vinande. På större avstånd blir ljudet dovare. Moderna vindkraftverk med variabelt varvtal ger lägre ljud, då de kan rotera långsammare vid svag än vid hård vind. Mekaniska ljud är numera eliminerade med hjälp av ljud-dämpande åtgärder. Ljudnivån avtar med avståndet från vindkraftverk genom att ljuden-ergin fördelas över ett större område. Ljudut-bredningen påverkas även av meteorologiska förhållanden, främst vindförhållanden och lufttemperatur. Dessutom påverkas ljudut-bredningen av markens egenskaper i form av markdämpning. Ljud från vindkraftverk hörs generellt sett mer vid låga vindhastigheter när det naturliga vindbruset har låg nivå samt i områden med lågt bakgrundsljud. Vindkraftverk som etableras på höjder med hög vindhastighet kan medföra störningar för bostäder som är be-lägna i en dalgång där man har en lägre vindhastighet och lågt bakgrundsljud.

Riktvärden

Några nationella och generella riktvärden för vindkraftsbuller har hittills inte tagits fram av någon central myndighet. Istället har riktvärden för buller från vindkraftverk kommit att sättas utifrån den praxis som vuxit fram och som lagts fast i ett antal domar i Miljööverdomstolen. Det riktvärde som lagts fast i domarna och som i de flesta fall angivits som villkor av tillståndsmyndigheterna är 40 dBA. Riktvärdet gäller utomhus vid bostäder under hela dygnet och avser en ekvivalent ljudnivå, det vill säga medelvärdet under en bestämd tidsperiod. Miljööverdomstolen har nyligen i ett antal mål skärpt synsättet i frågan om hur villkor ska regleras. Om domarna vinner laga kraft kan det leda till att villkor för till exempel buller ska preciseras som begränsningsvärde istället för

47

rikt- eller gränsvärde.

Beräkning av buller

Vid planering och inför prövning av vindkraftverk görs beräkningar av ljudut-bredningen. Resultaten redovisas vanligen i tabeller och på kartor där bebyg-gelse i närheten är markerade så att det går att urskilja hur de ligger till i förhål-lande till ljudkurvor.

Det finns noggranna metoder för hur ljud från vindkraftverk ska mätas och hur ljudutbredningen från vindkraftverk ska beräknas. Idag finns två modeller att använda för beräkning av ljudets utbredning från vindkraftverk på land samt en tredje modell för vindkraftverk till havs.

Hur vi uppfattar buller

Det har hittills inte gjorts någon omfattande studie över störningar från vind-kraftverk. Däremot har flera mindre studier gjorts, bland annat en studie vid avdelningen för miljömedicin vid Göteborgs universitet (Pedersen och Persson-Waye, 2002) som visar att 20 % upplevde sig som mycket störda vid ljudnivån 37,5-40 dBA när de vistades utomhus. Studien ger indikationer på att vind-kraftbuller uppfattas som mer störande än annat buller vid samma ekvivalenta ljudnivå och att det är det svischande ljudet från rotorbladen som är speciellt störande. Av studien framgår också att andelen som störs av buller ökar med stigande ljudnivå. En nyligen genomförd uppföljande studie (Pedersen, 2007) visar att risken att störas av vindkraftsljud är större om man ser vindkraftver-ket från sin bostad än om man inte kan se några verk. Risken är också större i landsbygdsmiljöer jämfört med i villaområden. I undersökningen redovisas inget samband mellan självrapporterat hälsotillstånd och ljudnivå, men man kunde se att sänkt välbefinnande var relaterat till störning av vindkraftsbuller. Det observerades också att det fanns indikationer på minskad möjlighet till vila och återhämtning.

SkuggorVissa perioder under året kan vindkraftverk ge upphov till skuggor som kan störa närboende om vindkraftverken är olämpligt placerade i förhållande till bebyggelse. Skuggbildning uppstår då rotorbladen klipper solljuset och ju större ett verk är desto längre bort syns skuggan. Risken för störning är störst då vindkraftverken placeras sydost - sydväst om bebyggelse. Störningar påverkas främst av väder, vindriktning, solstånd, topografi och anläggningens driftstid. Ett område kan också vara olika känsligt för skuggstörningar beroende på hur byggnaderna och utemiljön är utformade.

Riktvärden

Generella bestämmelser för hur omfattande skuggstörningar får vara har inte utarbetats i Sverige. Det har kommit att utarbetas en praxis som lagts fast i ett par domar i Miljööverdomstolen. Av de vägledande besluten framgår att den faktiska skuggbildningen inte får överstiga 8 timmar per kalenderår vid befint-liga uteplatser, eller om sådana saknas, ett område om 5X5 meter intill bostads-hus. Med faktisk skuggbildning menas den sammanlagda tiden då periodiska skuggeffekter uppträder på platsen.

I KORTHET

Vid planering av vindkraftverk görs beräkningar av ljudutbredningen

I KORTHET

Skuggbildning upp-står när rotorbladen klipper solljuset

48

I KORTHET

Rotorbladen behand-las så att reflexer inte ska uppkomma

Beräkning av skuggbildningDet går att beräkna den teoretiskt maximala tid som ett hus kan utsättas för skuggor från ett eller flera vindkraftverk samt under vilka tidpunkter på året. Vid beräkningen anges det ”värsta” fallet, det vill säga skuggtiden om solen alltid skiner och det ständigt blåser samt dessutom från det håll som ger största tänkbara skugga. Vidare går det också att beräkna den sannolika skuggtiden med hjälp av statistik på soltimmar och vindstatistik. Om skuggproblem inte går att undvika kan vindkraftverket utrustas med avkopplingsautomatik och programmeras så att de stängs av under den tid som en närboende kan störas av skuggor.

Hur vi störs av skuggor

I de få studier som gjorts av störningar från vindkraftverk så har det framkom-mit att närboende inte stördes lika ofta av skuggor som av buller. Sannolikt beror det på att störningar från skuggor sker under en kortare tid på dygnet och vid en viss väderlek, medan ljudalstring sker mer frekvent.

Reflexer och ljusStörande reflexer ska knappast vara ett problem med moderna vindkraftverk. Idag antireflexbehandlar man rotorbladen för att minska bildningen av reflexer från solljuset vid klart väder. På höga vindkraftverk behövs varningsljus på grund av luftfartens säkerhet, till exempel blinkande högintensivt ljus om vindkraftverken är högre än 150 meter. Eventuellt kan ljus från vindkraftverk vara en störning för boende men hittills finns få erfarenheter och rättsfall som behandlat denna fråga. Det finns idag inga riktlinjer för ljustörningar men det är viktigt att vid presentationer och visualiseringar försöka beskriva ljusets påverkan på omgivningen.

Visuell påverkanUtvecklingen av vindkraftverk har gått mot allt större och högre verk. Genom sin storlek och genom rotorbladens rörelse drar vindkraftverken blickarna till sig. Dagens moderna verk roterar bladen långsammare vilket ger ett lugnare intryck i landskapet. Upplevelsen av vindkraftverkens visuella påverkan är indi-viduell och påverkas förutom av avståndet, av landskapstyp, topografi, vegeta-tion, ljusförhållanden samt vindkraftverkens utformning. Övriga faktorer som påverkar upplevelsen är vilka förväntningar man har på landskapet, exempelvis estetiska och ekonomiska förväntningar och vilken inställning man har till vindkraft som energikälla.

En faktor som är betydelsefull är hur stor del av synfältet som upptas av vind-kraftverken. I en studie redovisades att om det störda synfältet överstiger 8-9 grader i vertikalled, i ett helt plant och öppet landskap, uppstår en situation då vindkraftverken utövar en mycket påtaglig dominans, det vill säga ”en situation där vindkraftverken upplevs vaka över en eller där de överskuggar intrycket av det som man egentligen vill koncentrera upplevelsen till”. Om det dessutom handlar om flera vindkraftverk, det vill säga det störda synfältet även sträcker sig ut i horisontalled, kan verken komma att dominera på större avstånd. I vissa situationer kan således vindkraftverkens visuella påverkan bli så stark att det dominerar över andra intryck och uppfattas som störande av närboende.

I KORTHET

Skuggbildningen får inte överstiga åtta timmar per kalen-derår vid befintliga uteplatser

49

Samlad störningsupplevelseSamlad störningsupplevelse kan beskrivas enligt följande: Om exempelvis ett vindkraftverk med dess roterande rörelse och speciella ljud drar till sig blicken och stör utsikten i alltför hög grad så kan det medföra att hörselintrycket från verket förstärks hos den närboende. Den samlade störningen kan därmed bli för påfrestande, även om man har beaktat gällande villkor och rekommendatio-ner för buller. Det kan således vara svårt att avgöra vilken faktor (buller, skugga, utsikt) som kan vara starkast bidragande till störningsupplevelsen.

Skyddsavstånd

Både vid planering och vid prövning av vindkraftverk ska det göras en bedöm-ning av den samlade störningsupplevelsen för de närboende. Kommunen har

Det lilafärgade området markerar 500 meter runt byggnader i fastighetsregistret

I KORTHET

Samlad störnings-upplevelse:hörsel- och synintryck ihop

50

därför i sin vindkraftsplan angett vad som bedömts vara rimliga skyddsavstånd mellan bostads- och fritidsbebyggelse och vindkraftverk, utifrån de erfarenheter som finns om vindkraftverkens störningar. Det är dock viktigt att nämna att generella avstånd endast utgör en måttstock för de områden som vindkraftspla-nen inte utesluter eller anger som möjliga för etablering av vindkraft. I varje enskilt fall blir givetvis de faktiska förhållandena avgörande när vindkraftver-kens lokalisering prövas.

Från störningssynpunkt görs bedömningen att det bör vara ett skyddsavstånd om minst 500 meter mellan vindkraftverk och enstaka bostadshus och fritids-hus samt minst 1000 meter till samlad bebyggelse och utvecklingsområden enligt kommunens översiktsplan. För Kungsbacka stad och dess utvecklingsom-råde bör avståndet vara minst 2000 meter. Se kartan på sidan 47.

SäkerhetsriskerVindkraftverk kan innebära viss olycksrisk på grund av att hela torn eller ro-torblad kan haverera under stormförhållanden. Under vissa förhållanden kan även nedisning och iskast förekomma. Risken för olyckor är dock ytterst liten. För bostäder och fritidshus tillgodoses säkerheten genom det skyddsavstånd som tillämpas för att minska risken för störningar av buller, skuggor och störd utsikt. Se kapitel 6 för mer information om skyddsavstånd. Minsta avstånd från vindkraftverk till allmänna vägar och kraftledningar bör vara vindkraftverkets totalhöjd, dock minst 50 meter. För järnvägar ska avståndet minst vara vind-kraftverkets totalhöjd plus 20 meter. Vid planering av vindkraft i närheten av väg och järnväg behöver samråd ske med Trafikverket. För vindkraftverk till havs är Sjöfartsverket remissinstans. De myndigheter som har räddningstjänst-ansvar anges i lagen om skydd mot olyckor.

Utbyggnad av vindkraftverk medför att det kan finnas risker för störningar i be-fintliga radiolänkförbindelser. Viktiga radiolänkoperatörer är till exempel Telia Sonera AB, Trafikverket med järnvägens radionät och Länsstyrelsens länsbasnät. Alla ärenden rörande prövning av vindkraft måste därför remitteras till berörda myndigheter för granskning. Information om berörda radiolänkoperatörer kan lämnas av Post- och telestyrelsen.

Störningar i naturmiljönVindkraftsetableringar kan ge störningar på växt- och djurlivet. Det kan dels ske genom den direkta fysiska påverkan som vindkraftsfundamentet, kringlig-gande mark och anslutande vägar och ledningar har. Det kan också vara en mer indirekt påverkan genom buller eller vibrationer runt om vindkraftverket. För flygande organismer som fåglar och fladdermöss är risken för kollisioner med rotorbladen en uppenbar risk.

Störningar på växt- och djurlivetI och kring vindkraftverket förändras naturmiljön kraftigt. Dels sker stor på-verkan vid etablering av verket och anslutande vägar och ledningar, till exempel genom avverkningar, schaktning och sprängning. Dels måste hänsyn tas till värdena som är knutna till den specifika platsen. Ett stort antal rikstäckande och lokala inventeringsunderlag finns som stöd för vilka naturvärden som kan finnas på platsen (till exempel nyckelbiotopsinventering, äng- och betesmarks-inventering samt kommunala naturvårdsplaner). För att säkerställa att hotade

I KORTHET

Minsta avstånd från vindkraftverk till allmänna vägar och kraftledningar bör vara vindkraftverkets totalhöjd, dock minst 50 meter

51

eller sällsynta arter och miljöer inte skadas krävs dock inventering på platsen i utredningsskedet.

Fåglar

Den troligen mest uppmärksammade frågan kring störningar på växt- och djurliv är kollisionsrisk för fåglar. Många undersökningar visar att risken är för-hållandevis liten för sträckande fåglar även om olycksrisken är större för fåglar som sträcker på natten och när det är dålig sikt. Av större betydelse är risken för fåglar som jagar i anslutning till vindkraftverken. Det gäller till exempel rov-fåglar och insektsjagande fåglar som till exempel seglare och svalor. Till viss del kan även vindkraftverk ha en skrämseleffekt på häckande, rastande och födosö-kande fåglar. Andra fågelgrupper, utöver de ovanstående, som i Kungsbacka kan betraktas som extra känsliga är ugglor och lommar. Det gäller både på land och i havet, till exempel vid musselbankar. Sveriges ornitologiska förenings policy om vindkraft kan användas som stöd när det gäller sötrningar på fåglar och hur de undviks.

DäggdjurVarken tama eller vilda landlevande däggdjur tycks speciellt känsliga för vind-kraftverk. Troligen är den mänskliga aktiviteten mer störande för däggdjuren än vindkraftverken i sig själva.

Flygande däggdjur, i Sveriges fall fladdermöss, tycks däremot känsliga för vin-kraftverk genom att de kolliderar med dem. Kollisioner sker både vid födosö-kande samt vid flyttning. Studier finns som visar att flyttande fladdermusarter verkar mer olycksdrabbande än de som övervintrar i Sverige. Fladdermöss är generellt känsliga eftersom reproduktionstakten är låg. För att skydda vind-kraftverken ska nyckelbiotoper för fladdermöss skyddas från exploatering, liksom flyttstråk.

Sälar

Få studier finns som visar sälars känslighet för vindkraftsetableeringar. Klart är att sälar är känsliga under pälsfällning och när de föder upp ungar. Lekområden kan därför vara känsliga för störningar, liksom viktiga födosöksområden. Sälar har bra hörsel i vissa frekvensområden men känslighet för ljudstörningar har inte påvisats. Inte heller fasta konstruktioner, som till exempel broar, har visat sig störande för sälar.

Övriga marina organismer

Få studier är gjorda och hur flora och fauna i den marina miljön påverkas av vindkraftsetableringar är oklart. Sannolikt är effekterna störst under byggnads- och nedmonteringsfasenerna, då grumlingar är det stora problemet. Troligen är etablering av vindkraft inte bättre eller sämre än andra exploateringar med avseende på den aspekten.

Det finns också risk för att vindkraft kan vara störande under driftsfasen. Ljud, vibrationer och elektromagnetism är faktorer som skulle kunna påverka de marina organismerna. Påverkan av dessa störningar är troligen långsiktig, men mycket lite är känt om vilka eller hur stora effekter som vindkraftverken orsakar under drift.

I KORTHET

Vindkraftverk kan innebära kollisions-risk för fåglar och fladdermöss

5. LAGAR FÖR PRÖVNING

Vindkraft prövas enligt två lagar

Prövning enligt Miljöbalken

Prövning enligt Plan & Bygglagen

Här beskrivs vilka regler som gäller vid etablering av vindkraft. Miljöbalken och plan- och bygglagen är de två viktigaste lagarna som reglerar detta.

54

LAGAR FÖR PRÖVNING Lagar för prövningÖversiktsplanen för vindkraft är vägledande för såväl sökanden samt för kom-munen och andra myndigheter vid prövningen av tillstånd, bygglov och an-mälan. Planen ger vägledning i den avgörande frågan om var vindkraftverk bör lokaliseras, samt riktlinjer om hänsyn till andra intressen, placering och utform-ning av vindkraftverk.

Nya regler för prövning av vindkraftSedan den 1 augusti 2009 gäller ny lagstiftning för prövning av vindkraftan-läggningar. Det innebär att anläggningar som kräver tillstånd enligt miljöbalken (MB) inte längre ska prövas enligt plan- och bygglagen (PBL). Undantag finns dock, se nedan. Byggande av vindkraft kan även beröras av andra lagar som exempelvis kulturminneslagen och ellagen. Beroende på antal och hur höga vindkraftverk som planeras i en anläggning så kan de nya reglerna sammanfat-tas enligt följande:

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken sker hos länsstyrelsen. Tillstånd gäller föra) två eller flera vindkraftverk där varje verk, inklusive rotorblad, är högre än 150 meter, b) sju eller flera verk där varje verk, inklusive rotorblad, är högre än 120 meter ochc) varje tillkommande verk som tillsammans med redan uppförda innebär att man kommer upp till tillståndsgränsen under a) eller b) eller varje verk som uppförs i en redan tillståndspliktig gruppstation.

Anmälan enligt miljöbalken görs hos kommunens miljönämnd. Anmälan gäller föra) vindkraftverk som är högre än 50 meter, inklusive rotorblad,b) två eller flera vindkraftverk som står tillsammans och c) varje tillkommande verk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk.

Tillstånd får endast ges om kommunen har tillstyrkt det. Undantag finns dock om regeringen enligt miljöbalkens 17 kap. tillåter en anläggning för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget. Om kommunens miljönämnd vid prövningen av en anmälan finner att verksamheten medför betydande miljöpåverkan ska miljönämnden före-lägga verksamhetsutövaren att söka tillstånd. I förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns bestäm-melser om vad som ska ingå i en anmälan om vindkraftverk. Kommunen ska i lämplig omfattning samordna handläggningen av an-mälan med bygglovärende enligt plan- och bygglagen. Bygglov hos kommunens byggnadsnämnd krävs för vindkraftverk som enligt miljöbalken är anmälningspliktiga. Bygglov krävs också för mindre vindkraftverk som är högre än 20 meter eller om verkets rotordiameter är över tre meter.

I KORTHET

Vindkraftanlägg-ningar som kräver tillstånd enligt miljö-balken ska oftast inte prövas enligt plan- och bygglagen

55

Bygganmälan ska göras för större vindkraftverk som kräver tillstånd en-ligt miljöbalken.Kommunen kan kräva detaljplan i de fall när vindkraftverk avses uppfö-ras i områden med stor efterfrågan på mark för byggnader eller anlägg-ningar.

Prövning enligt Miljöbalken (MB)

Allmänna utgångspunkter

Målet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljökvali-tetsmålen som riksdagen fastställt ska samtidigt ge ledning för att bedöma vad en hållbar utveckling innebär. Miljöbalken ska enligt dess 1 kap. 1 § tillämpas så att:

Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter, oav-sett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan.Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas.Den biologiska mångfalden bevaras.Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hus-hållning tryggas.Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.

Allmänna regler och riksintressen

Vid anläggande av vindkraft är flera av balkens kapitel viktiga. Här finns miljö-balkens hänsynsregler i dess andra kapitel och hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kapitlet som närmare redovisar hur miljöbalken ska tillämpas. Syftet med miljöbalkens hänsynsregler är att dessa ska användas så att reglerna styr mot miljöbalkens mål. Bland hänsynsreglerna finns bland annat försiktighetsprinci-pen, principen att det är förorenaren som ska betala och principen om lämplig lokalisering. Lokaliseringsprincipen i miljöbalkens 2 kap. 6 § har här en stor betydelse. Av bestämmelsen framgår att platsen för en verksamhet, till exempel ett vindkraftverk, ska väljas så att den kan bedrivas med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

I miljöbalkens 3 och 4 kapitel finns bestämmelser om betydelsefulla mark- och vattenområden som har status av riksintresse – det vill säga områden som är in-tressanta ur ett nationellt perspektiv. När man etablerar vindkraft måste hänsyn tas till riksintressena. Hur riksintresseområdena ska skyddas och var dessa finns i kommunen kan du läsa om i kapitel 3 Allmänna intressen och riksintressen.

Anmälan eller tillstånd

Anmälan eller tillstånd kan krävas för att bygga ett vindkraftverk. I miljöbal-kens 16, 19 och 22 kapitel samt i 9 kap. 6 § och i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd behandlas vad en anmälan eller en tillståndsan-sökan ska innehålla, vilka som har rätt att yttra sig vid prövningen och när

I KORTHET

Miljöbalkens regler för vindkraft:- hänsynsregler: kapitel 2- hushållningsbestäm-melser: kapitel 3 och 4- anmälan och till-stånd: kapitel 9, 11, 16, 19 och 22- miljökonsekvensbe-skrivning: kapitel 6

56

samråd ska genomföras med berörda. Här finns även bestämmelser om hur länsstyrelsen och miljönämnden ska handlägga ett anmälnings- eller tillståndsä-rende, vad som ska ingå i ett tillståndsbeslut och hur överklagan behandlas. Av 9 kap. 6 § framgår också att den som vill bygga en vindkraftanläggning som inte kräver tillstånd får frivilligt ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen. Om vindkraftverk ska etableras i vattenområde behöver tillstånd sökas hos miljö-domstolen enligt miljöbalkens 11 kapitel.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Vidare föreskrivs i miljöbalkens 6 kap. att den som ansöker om tillstånd måste lämna in en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I vissa fall ska även en an-mälan innehålla en MKB om Nämnden för Miljö & Hälsoskydd anser att det behövs. Det kan till exempel vara när det är fråga om en komplex situation med flera miljöaspekter. I sjätte kapitlet föreskrivs också om innehållet i en MKB, hur den ska samrådas och kungöras. En viktig bestämmelse i detta kapitel är att en MKB ska omfatta en redovisning av alternativa platser, om sådana är möj-liga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksam-heten inte kommer till stånd. I kap. 6 finns även bestämmelser om hur samråd ska genomföras vid ärenden som kräver tillstånd.

Kommunal vetorätt

Enligt miljöbalkens 16 kap. 4 § får tillstånd till en anläggning för vindkraft endast ges om kommunen har tillstyrkt det. Undantag finns dock om reger-ingen tillåter vindkraftanläggningen enligt miljöbalkens 17 kap. om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget. Om kommunen är negativ till etablering av vindkraft är det lämpligt att kommunen tydligt redogör för sin uppfattning redan under samrådsprocessen för tillståndsansökan.

Prövning enligt Plan- och bygglagen (PBL)I plan- och bygglagens bestämmelser regleras byggande och den fysiska plane-ringen. En god hushållning med mark- och vattenområden är grundläggande för synsättet i lagen. Av lagens 1 kap. 1 § framgår följande:

Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsik-tigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Bygglovsfria vindkraftverk

Bygglov krävs inte om vindkraftverket omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken. För övrigt redovisas i plan- och bygglagens 8 kap § 2 punkt 6 vilka verk som kan byggas utan bygglov. Det handlar främst om mindre verk för enskilda fastigheters behov. Följande villkor ska då uppfyllas:

Rotordiametern ska vara mindre än 3 meterKraftverkets höjd över marken ska vara mindre än avståndet till närmaste fastighetsgräns

I KORTHET

Vissa små vindkraft-verk kan byggas utan bygglov

I KORTHET

Plan- och bygglagens regler för vindkraft:- placering och ut-formning, kapitel 3- fara eller betydande olägenhet för omgiv-ningen, kapitel 3

I KORTHET

En miljökonsekvens-beskrivning ska lämnas in om man ansöker om tillstånd för vindkraft och ibland även om man gör en anmälan för att få etablera vindkraft.

57

Verket får inte monteras fast på en byggnadVindkraftverket får inte vara högre än 20 meter

Även om det inte krävs bygglov ska alla vindkraftverk uppfylla kraven i kap 3 §§ 1 och 2 som förklaras i nästa stycke.

Bygglovspliktiga vindkraftverk

Vid bygglovprövningen är det framför allt två av plan- och bygglagens föreskrif-ter i kap 3 som ska uppfyllas. Dessa bestämmelser behandlar lämpligheten av ett byggnadsverk ur estetisk synvinkel och när det gäller omgivningspåverkan. Vindkraftverk jämställs i PBL med byggnader i kap 3 § 14.

Verkets utseende och dess inverkan på landskapsbilden

Enligt kapitel 3 § 1 skall ett vindkraftverk placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen samt ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande och som ger en god helhetsverkan.

Av ovanstående följer att det enligt PBL kan vara olämpligt att bygga vind-kraftverk i vissa miljöer. Naturreservat, kulturhistoriskt intressanta miljöer och områden som har speciella skönhetsvärden är sådana som kan påverkas negativt av en etablering av ett vindkraftverk.

För grupper av verk utökas bedömningen till att gälla helhetsintrycket av grup-pen och dess orientering. Paragrafen ger byggnadsnämnden utrymme att även ta ställning till verkens färgsättning och eventuella reklambudskap.

Eventuell fara eller olägenhet för omgivningen

Bestämmelserna i kapitel 3 § 2 avser att begränsa negativa verkningar för om-givningen av en vindkraftsetablering. De får inte inverka menligt på trafiksäker-heten eller innebära fara eller betydande olägenheter för omgivningen.

Säkerhetsrisker med vindkraftverk handlar mest om risken för nedfallande delar men även att is kan lossna från vingarna och flyga iväg. Med tanke på den möj-liga periferihastigheten på vingarna kan riskområdet därmed bli ganska stort.

Olägenheterna för omgivningen kan bestå av buller, skuggor, reflexer, visuell påverkan och ekonomisk skada. En viss grad av olägenheter får grannar räkna med att tåla. För att bygglov skall nekas med hänvisning till olägenheter måste de bedömas vara betydande. Det innebär att de skall vara varaktiga och av allvarlig karaktär eller innebära betydliga negativa ekonomiska konsekvenser. Avståndet mellan verken och bebyggelse kommer därvid att ha en avgörande betydelse.

Om det är fråga om en komplex situation med flera miljöaspekter krävs en miljökonsekvensbeskrivning som granskas av förvaltningen för Miljö & Hälso-skydd. Det innebär att delar av bedömningen enligt PBL därmed sammanfaller med bedömningarna enligt miljöbalken.

58

Mer om anmälan, tillstånd och bygglov finns att läsa i Energimyndighetens broschyr Vindkraft – Bygga och ansluta större vindkraftverk. Läs även om mindre vindkraftverk i Vindkraft – Bygga och ansluta mindre vindkraftverk för eget bruk.

Detaljplan

Enligt kapitel 5 i PBL ska en detaljplan tas fram om det som ska byggas har en betydande inverkan på omgivningen. Med detaljplan sker prövning av mar-kens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning. För vindkraftverk ska lämplighetsprövning genom detaljplan endast ske om verken ska uppföras i område med stor efterfrågan på mark för byggnader eller för anläggningar. Begreppet stor efterfrågan på mark för byggnader eller andra anläggningar kan exempelvis gälla vid följande fall:

Om vindkraft etableras i eller i nära anslutning till sammanhållen bebyg-gelse. Det kan vara områden med bebyggelsetryck, motstridiga markan-vändningsintressen, i närheten av byar eller grupper med fritidshus. Övriga platser där det enligt översiktsplanen finns tankar om annan sam-hällsutveckling med bebyggelse eller andra anläggningar. Situation där flera olika fastighetsägare med angränsande markområden vill uppföra vindkraftverk.

Detaljplan ger fastighetsägaren byggrätt, tydliga regler vad gäller höjd, färg och form och möjlighet att hålla en skyddszon fri från bebyggelse. Kommunen får bättre kontroll över området och kan styra utvecklingen genom att i detaljpla-nen fastlägga om och hur fler vindkraftverk kan uppföras i detaljplaneområdet.

Planläggning kan hävdas oavsett om vindkraftsanläggningen är anmälnings- eller tillståndspliktig enligt miljöbalken. Det innebär att kommunen i ett ärende enligt miljöbalken kan framföra att tillstånd i ett sådant område inte bör ges på grund av att området behöver detaljplaneläggas. När kommunen har antagit en detaljplan, får ett tillstånd enligt miljöbalken inte ges i strid med planen.

I KORTHET

En detaljplan kan reglera hur en vind-kraftsetablering ska utformas.

59

6. LOKALISERING OCH UTFORMNING

Riktlinjer för lokalisering av vindkraft till havs, vid kusten, i slättbygden och i inlan-det

Riktlinjer för utformning och placering av stora vindkraftverk

Riktlinjer för utformning och placering av gårdsverk

Mellankommunala frågor

Överensstämmelse mellan ÖP06 och översiktsplan för vindkraft

Det här kapitlet visar hur kommunen ställer sig till vindkraftseta-bleringar till havs, vid kusten, i slättbygden och i inlandet. Kapitlet innehåller även riktlinjer för hur vindkraftverk bör utformas och placeras i landskapet. Även mellankommunala frågor redovisas i avsnittet samt hur översiktsplanedelarna stämmer överens.

62

LOKALISERING OCH UTFORMNINGVindkraft till havs, vid kusten, i slättbygden och i inlandetI detta kapitlet redovisas kommunens bedömning efter att ha vägt vindkrafts-intresset mot andra intressen. Goda vindförhållanden och den nytta som vindkraften utgör i egenskap av förnyelsebar energikälla har vägts mot främst följande intressen:

landskapsbildforskningen vid Onsala rymdobservatoriumnatur- och kulturreservat, Natura 2000-områden och riksintressen avstånd till bebyggelse och bebyggelseutveckling enligt kommunens översiktsplan, ÖP06.

Mot bakgrund av att det i kommunen finns flera motstående starka intressen har vi valt att redovisa områden som vid en avvägning bedömts vara olämpliga för vindkraft respektive områden som kan utredas för vindkraft. Slutsatsen av bedömningarna redovisas i form av geografiska riktlinjer som ska vara stöd vid lokaliseringsprövningar av vindkraft. Vilka områdena är framgår av karta Geo-grafiska riktlinjer. Dessa geografiska riktlinjer gäller tillsammans med riktlinjer för utformning av vindkraftanläggningar av olika storlek, vilka redovisas i nästa avsnitt. Det är viktigt att komma ihåg att översiktsplanen för vindkraft endast är vägledande och att tillåtligheten för vindkraft alltid måste prövas mot miljö-balken och plan- och bygglagen i varje enskilt fall.

Avvägningarna och bedömningarna utgår ifrån de tidigare redovisade fyra landskapszoner; havet, kusten, slättbygden och inlandet. De bedömningar och ställningstaganden som ligger till grund för analysen redovisas i kapitel om vindförhållanden (kap. 2), landskapsbild (kap. 2), allmänna intressen och riksintressen (kap. 3) och störningar (kap. 4). De fördjupade bedömningar för områdena kring Fjärås bräcka och Lygnern samt Äskhults by som har gjorts redovisas i avsnitt om landskapszonen inlandet.

Havet - vindkraft är olämpligtLandskapszonen havet sträcker sig från landskapszonen kustbygden fram till territorialgränsen. Inom havsområdet finns de bästa vindförhållandena och ett antal områden har tidigare identifierats som intressanta för vindkraft. Ur land-skapsbildssynpunkt bedöms den visuella tåligheten för vindkraft vara hög.

Det finns dock andra intressen inom havsområdet att ta hänsyn till, bland annat kustfiske, rekreation och friluftsliv, samt höga naturvärden på havs-bottnar och i sälskyddsområden. Här finns också Känsö som av totalförsvaret bedöms olämpligt för vindkraftetableringar. Vindkraftverk till havs skulle därför behöva lokaliseras till väl valda områden för att inte bli för dominerande från land eller orsaka påtaglig skada på riksintressenas värden.

Trots att det inom zonen finns goda vindförhållanden och trots att det kan finnas områden som är förenliga med övriga intressen är den sammantagna

I KORTHET

I detta kapitel redo-visas kommunens syn på lokalisering av vindkraft till havs, vid kusten, i slättbyg-den och i inlandet.

I KORTHET

Vindkraftsintres-set vägs mot andra intressen. På så sätt utses olämpliga om-råden för vindkraft respektive områden som kan utredas för vindkraft.

I KORTHET

Havet:Vindkraft är olämpligt i hela havszonen främst av hänsyn till forsk-ningen vid Onsala rymdobservatorium men också av hänsyn till andra intressen såsom försvarets och naturvårdens.

63

bedömningen att hela havszonen bör undantas från etable-ring av vindkraft. Bedömningen är gjord främst av hänsyn till Rymdobservatoriets intresse av att få bedriva störningsfri forskning. Av observatoriets så kallade störningskarta, se bilaga 4, framgår att vindkraftverk högre än 50 meter blir synliga för teleskopen och att de därmed kan störas av reflek-terande radiostrålning.

Under vissa förutsättningar kan dock kommunen i det enskilda fallet medge att avsteg prövas inom skyddszon för Onsala Rymdobservatorium. Läs mer om förutsättningarna för avsteg med mera i avsnittet Riktlinjer inom område olämpligt för vindkraftverk.

Kusten - vindkraft är olämpligtInom kusten finns flera oumbärliga naturmiljöer med mycket höga naturvärden och miljöer som är värdefulla för turism, friluftsliv och rekreation. Merparten av naturmiljö-erna är skyddade som naturreservat, Natura 2000-områden eller klassade som riksintresseområden för naturmiljö och fri-luftsliv. Här finns även höga kulturhistoriska värden som är utpekade som riksintressen, exempelvis Tjolöholms slott och

Särö. Därutöver innefattas hela kusten av riksintresse för natur- och kulturmiljö enligt miljöbalkens fjärde kapitel, med syfte att skydda Hallands kustområde som helhet.

Under modern tid har kusten kommit att bli mycket attraktiv för boende, allt fler lockas av att kunna bo nära havet och storstaden. Byarna och de mindre kustsamhällena från förr har kommit att expandera kraftigt och nya tätorter har bildats. Utmed kusten har det i princip skett en uppdelning mellan skyddade naturmiljöer och områden som är bebyggda med bostäder och fritidshus. Flera tätorter är, enligt översiktsplanen ÖP06, utvecklingsområden och landsbygden har en förhållandevis tät bebyggelse. De naturskyddade områdena och havet inom kusten måste därmed betraktas som begränsade områden som har mycket värdefulla samlade värden för kommunens och Göteborgsregionens befolkning. De samlade värdena bildar tillsammans en unik miljö som bedöms vara alltför sårbar för att vindkraft ska kunna bedömas lämpligt att etablera i kusten.

Även varje naturreservat i kusten bedöms i sig ha så starka bevarandevärden att de är oförenliga med vindkraft. Likaså är kustlandskapet med sin småskalig-het och ursprunglighet och som bärare av den unika miljön alltför sårbar för vindkraftverk. Vindkraftverk i kustens havsområde skulle bli för dominerande och störa upplevelsen av horisonten och landskapets skönhet. Dessutom skulle kustlandskapets värden för turism, friluftsliv och rekreation påverkas negativt.

I de övriga delarna av kusten finns en omfattande bebyggelse av bostäder och fritidshus som gör utbyggnad av vindkraft olämplig då det från störnings-synpunkt är nödvändigt med skyddsavstånd om minst 500 meter till enstaka bostads- och fritidshus och minst 1000 meter till tätorter och utvecklingsom-råden. Bebyggelsetrycket är stort och särskilda bebyggelsekriterier gäller enligt översiktsplanen ÖP06 för en stor del av kusten.

I KORTHET

Kusten:Vindkraft är olämpligt inom hela kustzonen på grund av områden med höga natur-, frilufts- och kulturvärden, sårbar landskapsbild, omfattande bebyg-gelse samt av hänsyn till verksamheten vid Onsala rymdobserva-torium.

Särö - av riksintresse för kulturmiljövårdenFoto: Anna Rehnberg

64

Vidare innefattas i princip hela kustområdet av den skyddszon som runt Onsala rymdobservatorium bör vara fri från vindkraftverk. Skyddszonen har en radie om 15 km och syftar till att skydda observatoriets intresse av att få bedriva forskning utan störningar. Intresset i sig bedöms ha sådan styrka att det utgör hinder för all etablering av vindkraft inom kustområdet.

Sammantaget blir de motstående intressena så omfattande och starka att hela kusten bedöms som olämpligt område för vindkraft. Det intresse som finns inom kustområdet för att ta vara på de goda vindförhållandena måste således begränsas till mindre gårdsverk och bygglovsfria vindkraftverk, som inte är syn-liga för observatoriets teleskop. Läs mer om riktlinjer för gårdsverk på sidan 70.

Under vissa förutsättningar kan dock kommunen i det enskilda fallet medge att avsteg prövas inom buffertzon för utvecklingsområden och inom skyddszon för Onsala Rymdobservatorium. Läs mer om förutsättningarna för avsteg med mera i avsnittet Riktlinjer inom område olämpligt för vindkraftverk.

Slättbygden - vindkraft är olämpligtStora delar av slättbygden utgör ur landskapsbildssynpunkt ett storskaligt slättlandskap, där landskapet är präglat av ett modernt jord- och skogsbruk. Generellt bedöms denna landskapstyp ha en hög visuell tålighet för vindkraft. Exempel på sådana områden återfinns vid Myra och Landa. Ett visuellt sårbart område inom slättbygden återfinns i landskapet väster om Fjärås bräcka där öppenheten mellan bräckan och havet behöver bevaras. Utsikten från bräckan är vacker och storslagen och platsen har kommit att bli ett populärt turistmål. Mer om hur vi har bedömt Fjärås bräcka finns att läsa på sidan 65. Ett annat sårbart område är området kring Vallda kyrkby som är klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Ur landskapsbildssynpunkt bedöms dessa områden inte vara förenliga med vindkraft.

I slättbygdszonen ingår Kungsbacka stad, delar av Vallda och Fjärås och inre delen av Onsalahalvön. För samtliga tätorter har översiktsplanen utsett utveck-lingsområden där det kommer att ske en stor utbyggnad av bostäder. Kring Kungsbacka stad förväntas det bli en betydande expansion. Vidare har stora delar av Onsalalandet en sammanhållen tät bebyggelse av bostäder och fritids-hus. För slättbygdsområdet i övrigt kan man konstatera att bebyggelsen är tät i förhållande till det skyddsavstånd som behövs mellan bostäder och vindkraft-verk. Eftersom det från störningssynpunkt är nödvändigt med skyddsavstånd om minst 500 meter till enstaka bostadshus, minst 1000 meter till tätorter och utvecklingsområden samt minst 2000 meter till Kungsbacka stad och dess utvecklingsområde, bedöms i princip hela slättbygden olämplig för större vind-kraftverk.

Skyddszonen runt Onsala rymdobservatorium, som har en radie om 15 km, innefattar hela Onsalahalvön och Vallda i norr, samt delar av Kungsbacka stad och hela slättlandskapet vid Myra i nordost. I öster sträcker sig zonen fram till Fjärås bräcka och området vid Landa i sydost. Inom skyddszonen är rymdob-servatoriets intresse av att få bedriva störningsfri forskning av sådan styrka att det utgör hinder för all etablering av vindkraft.

I KORTHET

Slättbygden:Vindkraft är olämp-ligt i hela slättbygds-zonen, främst på grund av den omfat-tande bebyggelsen och skyddszonen kring Onsala rymdobserva-torium.

65

Sammantaget är rymdobservatoriets intres-sen och intressena för en god boendemiljö så omfattande och starka att hela slättbyg-den bedöms vara olämpligt för vindkraft. Nyttjandet av de goda vindförhållandena måste begränsas till mindre gårdsverk och bygglovsfria vindkraftverk, som inte är synliga för observatoriets teleskop. Under vissa förutsättningar kan dock kommunen i det enskilda fallet medge att avsteg prövas inom buffertzon för utvecklingsområden och inom skyddszon för Onsala Rymdob-servatorium. Läs mer om förutsättningarna för avsteg med mera i avsnittet Riktlinjer inom område olämpligt för vindkraftverk.

RIKTLINJER INOM OMRÅDE OLÄMPLIGT FÖR VINDKRAFTNedanstående gäller för område enligt karta Geografiska riktlinjer:

Etablering av vindkraft ska undvikasInom området, men utanför skyddszon för Onsala Rymdobservatorium kan avsteg för etablering av vindkraft prövas i bullerutsatta miljöer, maxi-malt 500 meter från väg E6 och Västkustbanan.Under förutsättning att kommunen i det enskilda fallet bedömer att kon-flikt saknas mot andra intressen kan följande avsteg prövas inom området och:

Inom buffertzon för utvecklingsområden samt inom område där det råder högt bebyggelsetryck kan avsteg för etablering av vindkraft prövas där kommunen bedömer att etableringen inte hindrar tätortutvecklingen. Detaljplan krävs för prövningen.

Inom skyddszon för Onsala Rymdobservatorium kan avsteg för etablering av vindkraft prövas under förutsättning att Onsala Rymdobservatorium bedömer att etableringen inte stör deras verksamhet och att de godkänner etableringen. Försiktighetsprincip ska tillämpas.

Inlandet - vindkraft kan utredasInom större delen av inlandet bedöms det finnas förutsättningar för vindkraft-etablering. I de enskilda fallen krävs utredningar. I inlandsområdet finns dock visuellt mycket sårbara vackra natur- och kulturlandskap som bedöms vara oförenliga med vindkraftverk samt trånga småskaliga dalgångslandskap där stora vindkraftverk kan bli för dominerande. Visuellt mer tåliga landskap åter-finns i dalgångar med större landskapsrum, exempelvis vid Håfors-Idala, och skogsbygdens höjdområden i kommunens östra delar, där landskapet i huvud-sak är storskaligt och präglat av modernt jord- och skogsbruk. I inlandets östra delar bedöms förutsättningen för vindkraft vara gynnsammare

Kor håller landskapet öppet vid Sandsjöbacka. Foto: Anna Rehnberg

66

Utsikt från Fjärås bräcka mot havet Foto: KG Larsson

än i de västra, och här finns områden som kan utredas för vindkraft. Också gentemot rymdobservatoriets intressen är bedömningen att det är möjligt att utreda vindkraft inom grönmarkerade områden. Vindkraftverken bör då vid behov anpassas för att minimera eventuella störningar för rymdobservatoriet. Sådana anpassningar kan till exempel vara verkens exakta placering i landska-pet, att etablera vindkraft så långt österut som möjligt samt att minska verkens totalhöjd.

Det som vidare talar för att man bör söka efter vindkraftsetableringar i in-landets östra delar är att det jämfört med de västra delarna finns färre andra motstående intressen. Här finns exempelvis större förutsättningar att klara skyddsavstånd till bostäder och fritidshus då bebyggelsen inte är lika tät och ett mer visuellt tåligt landskap i skogsbygdens höjdområden där landskapet i huvudsak är storskaligt och präglat av modernt skogsbruk. Med undantag för sjön Lygnern och Äskhults by finns även färre utpekade värdefulla natur- och kulturmiljöer.

Där Onsala rymdobservatorium i princip utgör det enda motstående intresset är det alltså vid en avvägning skäligt att trots allt pröva vindkraftetableringar mot bakgrund av det stora allmänna intresset för, och behovet av förnyelsebara energikällor.

Områden i inlandet som är känsliga för vindkraft

Flera av de visuellt sårbara landskapen är värdefulla natur- och kulturmiljöer som är skyddade som natur- eller kulturreservat, Natura 2000-områden eller riksintres-seområden för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv. Det är också områden som har stor betydelse för turism och friluftsliv. I huvudsak finns större natursköna och skyd-dade områden vid Sandsjöbacka, Stensjön, Sundsjön, i omgivningarna vid Fjärås bräcka och sjön Lygnern samt vid den unika och ålderdomliga miljön vid Äskhults by. En viktig förutsättning för att bevara dessa miljöer är att de kan skyddas mot bebyggelse och annan exploatering så att karaktären av orördhet inte går förlorad. I två av riks-intresseområdena i inlandet, Fjärås bräcka – Lygnern och Äskhults by, är landskapsbilden ett av huvudkriterierna för bevarande. En fördjupad beskrivning och bedömning av dessa görs därför nedan. Dessutom omfattas de av

I KORTHET

Inlandet:Vindkraft kan utredas men delar av inlandet är olämp-ligt för vindkraft av hänsyn till känslig landskapsbild, bebyg-gelse och områden med höga natur- och kulturmiljövärden. Inlandet berörs av skyddszonen kring Onsala rymdobserva-torium.Förutsättningarna för vindkraft bör sökas i inlandets östra delar där de motstående intressena är färre.

Foto: Daniel Helsing

67

särskilda prövningskriterier, se avsnittet Riktlinjer inom område där vindkraft-verk kan prövas.

I inlandet finns också flera mindre tätorter och områden med sammanhållen bebyggelse. I norr finns samhällena Anneberg, Älvsåker och Hjälm som i kom-munens översiktsplan har utpekade utvecklingsområden, samt sammanhållen bebyggelse vid Släp och Hagryd-Dala. Vidare finns de mindre serviceorterna vid Hjälm, Gällinge och Förlanda. Från störningssynpunkt, buller med mera, är det nödvändigt med ett skyddsavstånd om minst 500 meter till bostads- och fritidshus samt minst 1000 meter till tätorter och utvecklingsområden. Gene-rellt är bebyggelsen i inlandet förhållandevis tät. Detta framgår av kartan på sidan 47 som redovisar byggnader upptagna i fastighetsregistret och skyddsav-stånd med radie om 500 meter. Buffertzon om 1000 meter runt tätorter och utvecklingsområden visas på kartan Geografiska riktlinjer.

Skyddszonen som i vindkraftplanen avsatts för Onsala rymdobservatorium berör mindre delar av inlandsområdet i sydväst där den ungefärligen sträcker sig fram till motorvägen, samt en mindre del i nordväst. Här är rymdobser-vatoriets intresse av att få bedriva störningsfri forskning stort men under vissa förutsättningar kan etablering trots det prövas. I inlandet utanför skyddszonen ska dock observatoriets intressen iakttas så långt det är möjligt och skäligt. Läs mer om förutsättningarna i avsnittet Riktlinjer inom område där vindkraft kan prövas.

Fjärås bräcka – Lygnern

Fjärås bräcka skiljer sjön Lygnern i öster från jordbruksslätten och Kungsback-afjorden i väster. På slätten i väster syns ett storskaligt och komplext jord-brukslandskap med gårdar, jordbruk, växthus och vägar som genom åren blivit alltmer präglat av det moderna samhället. Öster om bräckan finns ett synnerli-gen naturskönt landskap med Lygnerns långsträckta vattenspegel mellan branta klippstränder och skogsklädda sluttningar. Utsikten från bräckan är unik och storslagen och lockar väldigt många besökare.

Siktlinjerna åt de bägge landskapsrummen i öster och väster bör hållas fria från visuellt påtagliga anläggningar. De stora upplevelse- och symbolvärden som Fjärås bräcka och sjön Lygnern har för bygden skulle påverkas negativt av större vindkraftverk då verken blir alltför dominerande i landskapet. Särskilt sårbara

I KORTHET

Fjärås bräcka - Lygnern:Särskilda prövningskrite-rier gäller av hänsyn till bland annat riksintresse-området för Fjärås bräcka Lygnern eftersom vind-kraftverk kan ha en alltför stor negativ påverkan på områdets värden.

Foto: Patrik LeonardssonLygnern.

68

är omgivningarna kring Lygnern som i hög grad har karaktären av ett oexploa-terat sjölandskap. I omgivningarna vistas även skyddsvärda fågelarter som kan komma att skadas av nya vindkraftverk.

För att tillgodose riksintresset för Fjärås bräcka – Lygnern föreslås området skyddas genom att särskild hänsyn tas till värdena vid en prövning av etable-ring av vindkraft. Läs mer i avsnittet Riktlinjer inom område där vindkraft kan prövas.

Äskhults by

Äskhults by från 1700-talet är ett vackert och orört kulturlandskap och en av kommunens främsta sevärdheter där man kan uppleva gångna tider. Byn och dess utmarker är idag natur- och kulturreservat och riksintresseområden för naturvård och kulturmiljövård. Från Äskhult sträcker sig utsikten kanske ett par mil. De enda moderna inslag som syns är enstaka hus och några master på långt håll, vilket gör detta till en unik miljö. Eftersom modernare inslag som vind-kraftverk skulle påverka upplevelsen av det gamla kulturlandskapet negativt bör vindkraft lokaliseras så långt bort som möjligt från Äskhult. Särskild hänsyn såväl inom som kring riksintresseområdet är nödvändigt att ta såvida det inte kan påvisas att vindkraftverken inte syns från Äskhult. Läs mer i avsnittet Rikt-linjer inom område där vindkraft kan prövas.

RIKTLINJER INOM OMRÅDE DÄR VINDKRAFT KAN UTREDAS

Nedanstående gäller för område enligt karta Geografiska riktlinjer:

Etablering av vindkraft kan utredas.Vid behov ska utformning av vindkraftsverk i skälig omfattning anpas-sas till Onsala Rymdobservatoriums intresse av att bedriva forskning utan störningar från omgivningen. Särskilt noggrann prövning ska, med hänsyn till områdenas värden, göras i och i närheten av natur- och kulturreservat, inklusive Natura 2000-om-råden, samt i områden med landskapsbildsskydd. I natur- och kultur-reservat anger reservatföreskrifter vad som är tillåtet i området. I Natura 2000-områden krävs dessutom särskilt tillstånd för att få lokalisera vindkraftverk.Särskilt noggrann prövning ska, med hänsyn till områdenas värden, göras i och i närheten av riksintresseområdena:

Äskhult: Känslig landskapsbild och värdefull kulturmiljö. Vid prövning av vindkraft inom riksintresseområdet samt ytterligare minst 5 kilometer från riks-intresseområdets gräns ska kunna påvisas att visuell och audiell påverkan inte påtagligt skadar riksintressets värden. Landskapsbildsanalys krävs.

Lygnern: Känslig landskapsbild och värdefullt rekreationsområde. Vid prövning av vindkraft inom riksintresseområdet samt ytterligare minst 2 kilometer från riksintresseområdets gräns ska kunna påvisas att visuell och audiell påverkan inte påtagligt skadar riksintressets värden. Landskapsbildsanalys krävs.

I KORTHET

Äskhult:Särskilda prövnings-kriterier gäller kring Äskhult, eftersom vindkraftverk kan ha en alltför stor negativ påverkan på områ-dets värden. Upple-velsen av det gamla kulturlandskapet kan påverkas negativt av vindkraft.

Äskhults by Foto: KG Larsson

70

Riktlinjer för utformning och placering av stora vindkraftverk och vindkraftparkerDetta avsnitt innehåller generella riktlinjer för utformning och placering av stora vindkraftverk. Riktlinjerna tillämpas för områden som kan utredas för vindkraft. Riktlinjerna gäller också vid eventuella avsteg inom områden som bedöms olämpliga för vindkraft men där kommunen i det enskilda fallet bedömt att konflikt saknas mot andra intressen. Se Riktlinjer inom område olämpligt för vindkraft respektive Riktlinjer inom område som kan utredas för vindkraft i föregående avsnitt. Läs även mer om placering i kapitel 2 om land-skapets förutsättningar.

Vindkraftverks utformning

Vindkraftverk i grupp

Vindkraftverk i samma grupp bör om möjligt ges enhetlig utformning så att de får samma navhöjd och utseende. Rotorbladen bör även rotera åt samma håll.

Färgsättning

Vindkraftverken bör vara av reflexfria material i kulörerna vitt, ljusgrått eller ljusgrönt.

Text och reklam

Endast tillverkarens och ägarens namn och logotype får förekomma på vind-kraftverken. Ingen annan reklam är tillåten.

Vindkraftverkens höjd

Vindkraftverkens totalhöjd bör inte överstiga 150 meter.

Vindkraftverkens avveckling

När ett vindkraftverk upphört att omvandla energi till el ska det nedmonteras och platsen för verket återställas.

Vindkraftverks placering i landskapet

Vindkraftverk i grupp

I allmänhet förespråkar kommunen vindkraftverk i grupp framför enstaka verk. En vindkraftsgrupp bör bestå av minst 3 vindkraftverk. Avståndet mellan vind-kraftsgrupper bör inte understiga 3-5 km, för att bevara opåverkade områden och begränsa en negativ påverkan på landskapet.

Anpassning till landskapsbilden

Det är viktigt att vindkraftverk lokaliseras med anpassning till landskapsbilden. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är vindkraftverkens och gruppernas inbördes avstånd, geometriska formation och totalhöjd. Landskapsbildsanalys med för-slag till placering av verk angivet med koordinater samt redogörelse av anslut-ningsvägar och andra kringanläggningar kan krävas för bedömningar.

71

Höga lokala natur-, kultur- och rekreationsvärden

Vindkraftverk samt anslutningsvägar och andra kringanläggningar ska undvikas i områden där det finns höga lokala natur-, kultur- eller rekreationsvärden.

Enstaka bostadshus

Avståndet mellan vindkraftverk och enstaka bostads- och fritidshus bör vara minst 500 meter. Exakt avstånd måste dock prövas från fall till fall. Avstånds-angivelsen gäller även planering av ny bebyggelse i anslutning till uppförda vindkraftverk.

En vindkraftverksgrupp bör hållas samman, antingen genom samspel med bergskullarna, bild 1, eller genom att rotorerna ligger på samma nivå, bild 2. En rad av vindkraftverk kan förtydliga en vägs linjeföring genom landskapet, bild 3. Illustrationer ur Energimyndighetens rapport ”Vindkraftplanering i en kustkommun. Exemplet Tanum” (2001).

72

Samlad bebyggelse

Avståndet mellan vindkraftverk och samlad bebyggelse och utvecklingsom-råden enligt kommunens översiktsplan bör vara minst 1000 meter, förutom till Kungsbacka stad och dess utvecklingsområde där avståndet bör vara minst 2000 meter, se buffertzon på karta Geografiska riktlinjer. Exakt avstånd måste dock avgöras vid prövning av det enskilda fallet. Avståndsangivelsen gäller även planering av ny bebyggelse i anslutning till uppförda vindkraftverk. Se även Riktlinjer för område olämpligt för vindkraftverk i föregående avsnitt.

Kyrkor

Avstånd mellan vindkraftverk och kyrkor bör vara minst 1000 meter. Exakt avstånd måste dock avgöras vid prövning av det enskilda fallet.

Allmänna vägar, järnvägar och ledningar

Mellan vindkraftverk och järnväg ska finnas ett skyddsavstånd motsvarande vindkraftverkets totalhöjd plus 20 meter.

Mellan vindkraftverk och högspänningsledningar i luft ska finnas ett skyddsav-stånd motsvarande vindkraftverkets totalhöjd plus 10 meter.

Lokaliseras av vindkraftverk inom en 200 meter bred zon kring radiolänken i Länsbasnätet ska en fördjupad analys av störningar på radionkommunikationen genomföras.

Mellan vindkraftverk och allmänna vägar ska finnas ett skyddsavstånd motsva-rande vindkraftverkets totalhöjd, dock minst 50 meter.

Riktvärden

Buller

Riktvärde för buller är 40 dBA. Riktvärdet avser ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad för bostads- och fritidshus.

Skuggbildning

Riktvärdet för skuggbildning är max 8 timmar per kalenderår vid befintliga uteplatser eller om sådana saknas ett område om 5 x 5 m intill bostads- och fritidshus.

Riktlinjer för utformning och placering av gårdsverkDet här avsnittet innehåller generella riktlinjer för utformning och placering av gårdsverk. Riktlinjerna tillämpas för områden som kan utredas för vindkraft. Riktlinjerna gäller också vid eventuella avsteg inom områden som bedöms olämpliga för vindkraft men där kommunen i det enskilda fallet bedömt att konflikt saknas mot andra intressen. Se Riktlinjer inom område olämpligt för vindkraft respektive Riktlinjer inom område som kan utredas för vindkraft i föregående avsnitt. Läs även mer om placering i kapitel 2 om landskapets förut-sättningar.

73

Definition av gårdsverk

Med så kallade gårdsverk menas mindre vindkraftverk avsedda för elför-sörjning för en enstaka gård eller ett bostads- och fritidshus. Ett gårdsverk har en effekt om högst 50 kW och en högsta tornhöjd om 30 meter.I vissa fall kan bygglov ges för gårdsverk även om verket är beläget inom område som bedöms vara olämpligt för vindkraftsetableringar.

Gårdsverks utformningGårdsverkets totalhöjd bör inte vara större än avståndet till tomtgräns. Inom den vindkraftsfria zonen kring Onsala rymdobservatorium får gårdsverket inte vara så högt att det blir synligt för teleskopen.

Gårdsverks placering i landskapetDet är viktigt att verket placeras och utformas på ett sådant sätt att det inte ger ett dominerande intryck i landskapet. Gårdsverk får inte placeras i områden med höga natur- och kulturvärden. Gårdsverk bör placeras på sådant sätt att riktvärden för buller och skuggor inte överskrids.

RiktvärdenRiktvärdet för buller är 40 dBA. Riktvärdet avser ekvivalent ljudnivå utomhus vid husfasad för bostads- och fritidshus. Riktvärdet för skuggbildning är max 8 timmar per kalenderår vid befintliga uteplatser eller om sådana saknas, ett område om 5 x 5 m intill bostads- och fritidshus.

Riktlinjer för mellankommunala intressenKungsbacka kommun gränsar mot Göteborg, Mölndal, Mark, Härryda och Varbergs kommuner. Etablering av vindkraftverk i närheten av kommungräns kan påverka exempelvis landskapsbild och bebyggelse i den angränsande kom-munen. Om vindkraftverk planeras inom 1000 meter från kommungräns bör den angränsande kommunen utgöra remissinstans.

Råd om remissinstanser till vindkraftexploatörer Vindkraftexploatörer bör i tidigt skede samråda med alla berörda myndigheter. I kontakten med kommunen är det då viktigt att bland annat klargöra behovet av detaljplan, om det finns lokala värden och liknande. Det är också viktigt att tidigt höra Onsala Rymdobservatoriums synpunkter på en etablering - oavsett verks storlek, lokalisering eller placering.

Därutöver rekommenderar kommunen följande remissinstanser: Länsstyrelsen, ev. berörd grannkommun, Försvarsmakten, Trafikverket, Myn-digheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), berörda flygplatser/LFV, Te-liaSonera, Svenska kraftnät, berörda nätägare samt berörda radiolänkoperatörer.

Lämpligt är också att tidigt kontakta ornitologisk expertis för uppgifter.

Vindkraft - bygga och ansluta mindre vindkraftverk för eget bruk

Läs mer

74

Överensstämmelse mellan ÖP06 och Översiktsplan för vindkraftÖversiktsplanen för Vindkraft är ett tillägg till Kungsbacka översiktsplan, ÖP06. Nedan kommenteras hur de båda delarna av översiktsplanen överens-stämmer med varandra när det avser ställningstaganden om etablering av vindkraftverk. Sammantaget kan konstateras att de både plandelarna överens-stämmer väl med varandra och att de kan gälla sida vid sida.

I ÖP06 redovisas områden av riksintresse för vindkraft . Enligt Energimyndighetens revidering av riksintresseområden i landet efter det att ÖP06 antagits, pekas inga områden ut i Kungsbacka kommun. I ÖP06 redovisas därmed en inaktuell uppgift i denna fråga. Ärendegången för detaljplaneläggning gäller enligt ÖP06 i de fall en etablering av vindkraft ska detaljplaneläggas i enlighet med plan- och bygglagen. I övrigt gäller de rekommendationer som redovisas i översikts-plan för vindkraft.Kommunen kan, i enlighet med ÖP06, tänka sig en utveckling av vindkraftverk utanför de utvecklingsområden som anges i planen. ÖP06 anger att en noggrann prövning krävs, med lokaliseringsprövning, likaså ett extra brett samråd. Med det tillägg som översiktsplan för vindkraft utgör har viss lokaliseringsprövning gjorts enligt de riktlinjer som anges i planen. Områden som enligt översiktsplan för vindkraft är ”Område där vind-kraft kan utredas” sammanfaller med områden som enligt ÖP06 ligger utanför utvecklingsområden. Områden som enligt översiktsplan för vindkraft är ”Område olämp-ligt för vindkraft” sammanfaller med, eller är större än, områden som enligt ÖP06 är utvecklingsområden eller utredningsområden. Det är inom dessa områden som kommunen främst ska växa och utvecklas. Utveckling här ska enligt båda plandelarna regleras i detaljplaner. Områden som enligt översiktsplan för vindkraft är ”Område olämpligt för vindkraft” sammanfaller med områden där det enligt ÖP06 råder starkt bebyggelsetryck och kommunen har en restriktiv hållning till nylokalisering utanför detaljplanerat område. Särskilda bygglovkriterier gäller inom dessa områden. Etablering av vindkraft inom dessa områden kan endast ske undantagsvis enligt översiktsplan för vindkraft, och ska i sådana fall regleras i detaljplan.

75

76

Referenser

Tryckta källor

Ahlén, Ingemar (2008). Vindkraft – ett hot för fåglar och fladdermöss? Biodi-verse 08 (1): 10-11.

Ahlén, Ingemar (2002). Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och flora 97 (3): 14-21.

Boverket (2008). Manus till Vindkraftshandboken. Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden.

Boverket (2003). Planering och prövning av vindkraftsanläggningar. Handbok.

Energimyndigheten (2009). Vindkraftstatistik 2008. ES 2009:03.

Energimyndigheten (2007). Nytt planeringsmål för vindkraft år 2020. ER 2007:45.

Energimyndigheten (2007). Energiförsörjningen i Sverige. Kortsiktsprognos 2007-08-15. ER 2007:25.

Energimyndigheten (2007). Vindkraft. Tillståndsprocessen och kunskapsläget. Handläggare. ET 2007:08.

Energimyndigheten (2007). Vindkraft. Bygga och ansluta större vindkraftverk. Projektör. ET 2007:32.

Energimyndigheten (2002). Vindkraftplanering i en slättlandskommun. Exem-plet Svalöv. ER 5:2002.

Energimyndigheten (2001). Vindkraftplanering i en kustkommun. Exemplet Tanum. ER 11:2001.

Eslövs kommun (2003). Vindkraftpolicy Eslöv.

European Science Foundation (2005). Committee on Radio Astronomy Fre-quencies (CRAF) – Handbook for Radioastronomy.

Falkenbergs kommun (2006). Policy för vindkraft. Allmänna riktlinjer – för vindkraft i Törlans dalgång.

Fiskeriverket (2006). Områden av riksintresse för yrkesfisket. Finfo 2006:1.

Försvarets forskningsanstalt (1999 och 2004). Försvaret och vindkraften – Hu-vudstudie radar.

Hjo kommun (2006). Vindkraftsplan. Utställningshandling, september 2006.

77

Kristinehamns kommun (2007). Vindkraft Kristinehamn. Tematiskt tillägg till översiktsplanen. Samrådshandling 2007-05-03.

Kungsbacka kommun (2008). Miljömål för Kungsbacka 2008-2015.

Kungsbacka kommun (2007). Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad. Samrådsupplaga.

Kungsbacka kommun (2006). Kungsbacka översiktsplan 2006.

Kungsbacka kommun (2006). Vindkraft i motvind. Miljögruppen, Plan och Bygg.

Kungsbacka kommun (2006). Miljörapport 2006. Agenda 21.

Kungsbacka kommun (2003). Kungsbacka naturvårdsplan. Samrådshandling.

Kungsbacka kommun (2002). Arkitekturprogram. Ramprogram för Kungs-backa kommun.

Kungsbacka kommun (2002). Bygd att bevara. Förslag till program för kultur-miljövård i Kungsbacka kommun.

Laholms kommun (2007). Vindkraften i Laholm. Fördjupad översiktsplan för vindkraftsutbyggnad på land. Utställningshandling juni 2007.

Länsstyrelsen Hallands län (2007). Översyn av riksintresseområden för vind-kraft. Remiss 2007-02-02.

Länsstyrelsen Hallands län (2006). Kompletterande planeringsunderlag. Stor-skalig vindkraft på land.

Länsstyrelsen Halland (2000). Områden av riksintresse för naturvård i Hal-lands län. 2000-02-07.

Länsstyrelserna i Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland och Västra Götaland (2006). Sydhavsvind. Planeringsunderlag.

Naturvårdsverket (2006). Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vind-kraftverk. Remiss.

Naturvårdsverket (2006). Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Tema Fakta. Hushållning med värdefull natur. Juni 2006.

Naturvårdsverket (2006). Vindkraftverk på land. Branschfakta. Utgåva 2. De-cember 2006.

Naturvårdsverket (2005). Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok 2005:5. December 2005.

78

Naturvårdsverket (2005). Val av plats för vindkraftsetableringar. Komplement till miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken. Rapport 5513. Oktober 2005.Naturvårdsverket (2004). Effekter av störningar på fåglar. Rapport 5351.

Naturvårdsverket (2001). Vindkraft till havs. En litteraturstudie av påverkan på djur och växter. Rapport 5139.

Naturvårdsverket (1992). Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Beskrivningar. Rapport 4037.

Pedersen, Eja (2007). Human response to wind turbine noise. Perception, an-noyance and moderating factors. Occupational and Environmental Medicine, Göteborg University.

Pedersen, Eja och Persson Waye, Kerstin (2002). Störningar från vindkraft: undersökning bland människor boende i närheten av vindkraftverk. Rapport 1/2002. Slutrapport: del 3 Huvudstudie. Reviderad utgåva december 2002. Avdelningen för miljömedicin, Göteborgs universitet.

Regeringen (2008/09). Prövning av vindkraft. Regeringens proposition 2008/09:146.

Regeringen (2005/06). Skydd för störningskänslig forskning. Regeringens pro-position 2005/06:69.

Regeringen (2005/06). Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraf-tigt vindbruk. Regeringens proposition 2005/06:143.

Riksantikvarieämbetet (2003). Sveriges kust- och skärgårdslandskap. Kulturhis-toriska karaktärsdrag och känslighet för vindkraft. Rapport från Riksantikvarie-ämbetet, 2003:4.

SFS 2006:449. Lag om skydd för störningskänslig forskning.

SFS 1998:808. Miljöbalk.

SFS 1987:10. Plan- och bygglag.

Statens offentliga utredningar (2008). Prövning av vindkraft. SOU 2008:86

Statens offentliga utredningar (2002). Skydd för forskningsverksamhet. SOU 2002:111.

Statens offentliga utredningar (1999). Rätt plats för vindkraften. Del 1. Slutbe-tänkande av Vindkraftsutredningen. SOU 1999:75.

79

Uppsala universitet (2007). Den svenska vindkarteringen med MIUU-meto-den. Hur väl stämmer den? Presentation vid Energitinget. Bergström, Hans. Uppsala universitet.

Ystads kommun och Mellanrum Landskapsarkitekter (2001). Vindkraftspolicy för Ystads kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-03-15.

Ängelholms kommun och Mellanrum Landskapsarkitekter (2002). Vindkraftspolicy för Ängelholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2002-11-25.

Internetkällor

Energimyndigheten (2007). www.energimyndigheten.se Vindkartering; Riksin-tresse vindbruk

Energimyndigheten (2007). www.energikunskap.se Faktabas vindkraft

Naturvårdsverket (2007). www.naturvardsverket.se Riksintressen

Riksantikvarieämbetet (2007). www.raa.se Riksintressen för kulturmiljövården

80

Bilagor

Bilaga 1. Checklista Checklistan kan ses som en läshjälp till Översiktsplan för vindkraft. Den innehåller punkter att tänka på inom olika områden samt hänvisar till ställen i planen där man kan läsa mer. Checklistan är tänkt att underlätta både för vind-kraftsintressenter och handläggare av vindkraftsärenden.

Landskapsbilden

Läs om den översiktliga landskapsanalys som ligger till grund för över-siktsplanen i andra kapitlet, sidan 20. I vissa fall kan det behövas en detaljerad landskapsanalys.Läs bedömningar för respektive landskapszon, sidan 23 respektive sidan 60 och framåt.Placera och utforma vindkraftverk enligt de geografiska och generella riktlinjerna i kapitel 6 samt se bilaga 2 och 3.

Områden med särskilt skydd

Vindkraft är olämpligt i områden med särskilt skydd. Läs mer på sidan 28 respektive 67 och framåt samt bilaga 3.Läs bedömningar för respektive landskapszon, sidan 23 respektive sidan 60 och framåt.

Riksintressen

Vindkraft är olämpligt i riksintresseområden för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv samt för riksintresset kustområde Halland. Särskildt noggrann prövning ska göras i och i närheten av övriga riksin-tresseområden. Läs mer i kapitel 6 samt se bilaga 2 och 3.Läs bedömningar för respektive landskapszon, sidan 23 respektive sidan 60 och framåt.Placera och utforma vindkraftverk enligt de geografiska och generella riktlinjerna i kapitel 6 samt se bilaga 2 och 3.

Luftfarten

Luftfartsverket ska ta ställning till lokalisering och utformning. Vindkraftsintressenten har ansvar för kontakterna med verket.Flygsäkerhetsanmälan ska göras till berörd flygplats och LFV, division Flygtrafiktjänst.Läs mer om luftfarten på sidan 34 och framåt.

Försvaret

Försvaret ska ta ställning till lokalisering och utformning. Vindkraftsintressenten har ansvar för kontakterna med försvaret.Innan byggnadsnämnden ger bygglov är det viktigt att de får ta del av försvarets yttrande. Om bygglov beviljas ska även en anmälan göras till Försvarsmakten, minst 30 dagar innan vindkraftverket byggs.Läs mer om försvaret på sidan 35.

81

Elnätet

Samråd ska ske med Svenska Kraftnät och deras riktlinjer för anslutning till vindkraftverk till samnätet och driftsäkerhetstekniska krav enligt före-skriften SvKFS2005:2 ska följas.

Onsala rymdobservatorium

För observatoriet utgör hela havsområdet samt en skyddszon med en radie om 15 km område där vindkraft bedöms vara olämpligt. Rymdobservatoriet bör alltid vara remissinstans.Placera och utforma vindkraftverk enligt de geografiska och generella riktlinjerna i kapitel 6 samt se bilaga 2 och 3.Läs mer om Onsala rymdobservatorium på sidan 36 och framåt.Läs bedömningar för respektive landskapszon, sidan 23 respektive 60 och framåt.

Buller

Riktvärdet för buller är 40 dBA.Läs mer om störningar i närmiljön på sidan 44 och framåt.

Skuggor

Riktvärdet för skuggbildning är 8 timmar per kalenderår.Läs mer om störningar i närmiljön på sidan 44 och framåt.

Säkerhet och skyddsavstånd

Avstånd till enstaka bostadshus och fritidshus bör vara minst 500 meter. Exakt avstånd avgörs i det enskilda fallet.Avstånd till samlad bebyggelse och utvecklingsområden bör vara minst 1000 meter respektive 2000 meter till Kungsbacka stad och dess utvecklingsområde.Läs mer om störningar i närmiljön på sidan 44 och framåt.Placera och utforma vindkraftverk enligt de generella riktlinjerna i kapitel 6 samt se bilaga 2 och 3.Läs bedömningar för respektive landskapszon, sidan 23 respektive 60 och framåt.

Natur- och kulturvärden

Anläggningen ska placeras med hänsyn till naturvärden på platsen, se sidan 69.Påverkan på generella biotopskydd enligt 7 kap i miljöbalken är förbjudet. Om biotopskydd påverkas krävs dispens.Påverkan på fornlämningar ska undvikas. Vid påverkan på fornlämningar ska en arkeologisk utredning upprättas.Hänsyn ska tas till kulturmiljölämningar i landskapet.Läs mer om störningar i naturmiljön på sidan 48.

Remissinstanser

Läs råd om remissinstanser till vindkraftexploatörer på sidan 71.

82

Bilaga 2. Karta Geografiska riktlinjer, tillägg till översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06.

83

Bilaga 3. Karta Riksintressen och skyddade områden, tillägg till översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06.

Go

ttsk

är

Ryd

et

Fo

rsb

äck

Vas

sbäc

k

On

sala

Kyr

kby

Sär

ö

Älv

såke

r

Löfta

ån

Lygn

ern

Ste

nsjö

n

Sun

dsjö

n

Rolfsån

Kungsbackaån

Kun

gsba

cka-

fjord

en

Sto

ra

Hor

reds

sjön

Gäl

ling

e

Idal

a

Stu

v

Fö

rlan

da

Hjä

lm

Alla

rän

gen

Ler

bäc

k/S

un

dst

orp

Han

hal

s

Hal

lan

ds

svar

tskä

r

Nid

ing

en

Göt

ebor

gs k

omm

unM

ölnd

als

kom

mun

Mar

ks k

omm

un

Var

berg

s ko

mm

un

Bu

kärr

Ku

ng

sbac

kast

ad

Åsa

Pre

sse

Ku

llavi

k

Val

lda

Fri

lleså

s

Fjä

rås

An

neb

erg

Fjä

rås

stat

ion

Rik

sint

ress

en o

ch

skyd

dade

om

råde

n

Järn

väg,

rik

sint

ress

e en

l 3 k

ap M

B

Nat

ura

2000

enl

4 k

ap M

B

Rik

sint

ress

e fö

r ku

lturm

iljöv

ård

enl 3

kap

MB

Rik

sint

ress

e fö

r fr

ilufts

liv e

nl 3

kap

MB

Rik

sint

ress

e fö

r yr

kesf

iske

enl

3 k

ap M

B

Mot

orvä

g, r

iksi

ntre

sse

enl 3

kap

MB

Kra

ftled

ning

Yttr

e sk

ydds

zon

för

vatte

ntäk

t

Jord

bruk

smar

k, e

nl lä

nsst

yrel

sen

grad

erin

gsvä

rde

4-6

Väg

158

, rik

sint

ress

e en

l 3 k

ap M

B

Rik

sint

ress

e en

l 4 k

ap M

B

Bef

intli

g be

bygg

else

Rik

sint

ress

e fö

r na

turv

ård

enl 3

kap

MB

05

10km

Utö

kat s

tran

dsky

dd e

nl 7

kap

MB

Nat

urre

serv

at e

nl 7

kap

MB

Kul

turr

eser

vat e

nl 7

kap

MB

Sky

ddad

land

skap

sbild

Övr

iga

uppl

ysni

ngar

Kun

gsba

cka

Öve

rsik

tspl

an fö

r vi

ndkr

aft

1:12

0 00

0S

kala

Till

ägg

till ö

vers

ikts

plan

för

Kun

gsba

cka

kom

mun

, ÖP

06

Tot

alfö

rsva

rets

intr

esse

n

Dju

rsky

dd

Nat

urga

sled

ning

84

Bilaga 4. Karta Byggnaders synlighet från teleskopen vid Onsala Rymdobservatorium. Kartan är framtagen av Onsala Rymdobservatorium.

85

Förklaring till karta bilaga 3

Färgernas innebörd:

Röd: Vissa byggnader med höjd under 50 meter syns från observatoriet.

Grön: Inga byggnader med höjd under 50 meter syns från observatoriet.

Vissa byggnader med höjd 50-100 meter kan synas från observatoriet.

Gul: Inga byggnader med höjd under 100 meter syns från observatoriet.

Vissa byggnader med höjd 100-120 meter kan synas från observatoriet.

Ljusblå: Inga byggnader med höjd under 120 meter syns från observatoriet.

Vissa byggnader med höjd 120-140 meter kan synas från observatoriet.

Mörkblå: Inga byggnader med höjd under 140 meter syns från observatoriet.

Vissa byggnader med höjd 140-500 meter kan synas från observatoriet.

Sammanhängande rödmarkerade ytor och stråk där vindkraftverk högre än 50 meter blir synliga för observatoriets teleskop är för observatoriets verksamhet olämpliga för vindkraft. Mellan dessa områden finns enligt störningskartan grönmarkerade områden där vindkraftverk upp till 100 meter ovan marknivå kan vara synliga från observatoriet. Höga vindkraftverk inom dessa röd- och grönmarkerade områden bedöms kunna orsaka allvarliga störningar för rymd-observatoriets verksamhet, särskilt om etablering sker i närheten av den i över-siktsplanen vindkraftsfria zonen.