LÄRARHANDLEDNING

LÄRARHANDLEDNING

Om läromedletDet här läromedlet är den andra delen av Ser inte, hör inte-serien. Den första delen med mellanstadiet som målgrupp finns på TBM Play, http://www.tbmplay.se.

Båda läromedlen har producerats av Teckenbro AB med produktionsstöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Det här läromedlet riktar sig i första hand till elever i specialskolans årskurs 8–10 men kan också användas i grundskolans årskurs 7–9. Vi får följa med Sofia på hennes väg mot att förstå vem hon är. Hon guidar oss igenom ämnen som handlar om dövblindhet, att leva med dövblindhet och identitetsfrågor. Därför heter detta läromedel Ser inte, hör inte – vem är jag då?.

Den här handledningen omfattar följande kapitel: 1) Läroplaner och kursplaner som har kopplingar till det här läromedlet, 2) Kort sammanfattning om varje film, inklusive fördjupad information, undervisningstips samt diskussionsfrågor, och 3) Mer kunskap om dövblindhet.

Läromedlet har totalt 12 filmer som delas in i två kategorier. I den första kategorin ”Så fungerar det” finns faktafilmer. I den andra kategorin ”Vem är jag?”, finns inspirerande filmer om fyra unga personer med dövblindhet.

Om du har synpunkter, kompletteringar eller förslag på övningar, kontakta gärna oss på Teckenbro AB info@teckenbro.com.

Sida 1 av 31

LSPEC11/LGR11Specialskolan har en anpassad läroplan, LSPEC11 och grundskolan har en läroplan, LGR11. Båda läroplanerna inleds med stycket ”Skolans värdegrund och uppdrag” och med ett utdrag ur skollagen (2010:800) som handlar om att eleverna ska få ta in och utveckla kunskaper och värden. Det kan vara bl.a. att få kunskap och respekt för alla människors värde och att alla är unika.

Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.

(LSPEC11/LGR11)

Genom att öka elevernas förståelse och medvetenhet för hur det är att leva med dövblindhet kan riskerna att personer med dövblindhet utsätts för utanförskap och isolering minska.

I olika ämnen finns det flera möjligheter att använda läromedlet Ser inte, hör inte – vem är jag då? och det kan även användas i ämnesövergripande arbeten. Skolverket menar att det kan rymmas inom andra kursplaner, t.ex. i kursen livskunskap som lokalt tillval i grundskolorna.

När det gäller ansökningar som avser livskunskap har Skolverket gjort bedömningen att innehållet i de planer för undervisning som skolorna har skickat in har rymts inom andra kursplaner, ofta i ämnena biologi, samhällskunskap och religionskunskap. Det är möjligt att använda skolans val till att arbeta ämnesövergripande och fördjupande i ett eller flera ämnen utan medgivande om lokalt tillval. Skolverket har därför avslagit ansökningar om livskunskap.1

(Skolverket)

Skolverket skriver också att vid ämnesövergripande arbete och fördjupningsarbete i ett eller flera ämnen kan man göra detta utan att man behöver ansöka om medgivande för lokalt tillval. Därför följer här några utdrag ur kursplanerna i LSPEC11 för ämnena biologi, samhällskunskap, historia och teckenspråk för döva och hörselskadade.

1 https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/lokalt-tillval-1.125285, (hämtad 2017-03-17)

Sida 2 av 31

Alla ämnen utom teckenspråk för döva och hörselskadade finns också i LGR11 men för årskurs 7–9.

BiologiUndervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 8–10 i LSPEC11:

Kropp och hälsa• Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion,

sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.

• Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.

• Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.

Biologins metoder och arbetssätt Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i

olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

I kunskapskraven för betyget E i biologi i slutet av årskurs 10 i LSPEC11 återfinns följande formulering:

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.

SamhällskunskapUndervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 8–10 i LSPEC11:

Individer och gemenskaper Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta

påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.

Sida 3 av 31

Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.

Rättigheter och rättsskipning De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med

barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i

demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

I kunskapskraven för betyget E i samhällskunskap i slutet av årskurs 10 i LSPEC11 återfinns följande formulering:

Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

HistoriaUndervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 8–10 i LSPEC11:

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser,

till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

Framväxten av det svenska välfärdssamhället.

Hur historia används och historiska begrepp Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till

exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i

påverkar deras villkor och värderingar.

Sida 4 av 31

I kunskapskraven för betyget E i historia i slutet av årskurs 9 (årskurs 10 i LSPEC11) återfinns följande formulering:

Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.

Teckenspråk för döva och hörselskadadeUndervisningen i teckenspråk för döva och hörselskadade ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 8–10 i LSPEC11:

Teckna, lyssna och samtala Samtal med fokus på språkriktighet och med språklig anpassning efter

mottagare, situation och genre.

Språkbruk Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang och med

vem man kommunicerar, till exempel skillnader mellan vardagsspråk, språket i digitala medier samt offentligt språk.

Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.

Rättigheter och skyldigheter kopplade till yttrandefrihet och integritet. Kommunikation med dövblinda och vad man behöver ta hänsyn till i form

av språkliga anpassningar, belysning och klädsel. Teckenspråkstolkning och tolksituationens påverkan på samtalet.

I kunskapskraven för betyget E i teckenspråk för döva och hörselskadade i slutet av årskurs 10 i LSPEC11 återfinns följande formulering:

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. I samtalen följer eleven språkets samtalsregler på ett i huvudsak fungerande sätt och kan till viss del anpassa sin språkanvändning till de krav samtalssituationen kräver. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla presentationer med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte och mottagare.

Sida 5 av 31

Eleven har grundläggande kunskaper om organisationer och mötesplatser för döva och hörselskadade och visar det genom att föra enkla resonemang kring den betydelse de har och har haft. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om likheter och skillnader på dövas och hörselskadades situation i olika tider och på olika platser och dra till viss del underbyggda slutsatser om vad dessa kan bero på och leda till.

Läromedlet kan också användas i andra ämnen. I den här lärarhandledning ges undervisningstips till flera olika ämnen.

Se vidareLSPEC11http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/specialskola.

LGR11http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola.

Skolverket, lokalt tillvalhttp://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/lokalt-tillval-1.125285.

Sida 6 av 31

Så fungerar detI den här delen av läromedlet finns det åtta filmer med fakta som handlar om dövblindhetområdet. Sofia är huvudpersonen i fem filmer och efter en introduktionsfilm som handlar om läromedlet tar hon upp fakta om dövblindhet, dövblindtolkning, livsomställning och strategier för att underlätta vardagen för personer med dövblindhet. Sofia har själv dövblindhet och hennes modersmål är svenskt teckenspråk som är det språk hon använder i filmerna. Dessutom finns tre filmer med läkaren och professorn Claes Möller som berättar om hur ögat och örat fungerar samt om ärftlighet, som är den största orsaken till dövblindhet.

I det här kapitlet av handledningen ges först en kort sammanfattning av varje film, sedan fördjupade fakta, följt av undervisningstips och diskussionsfrågor. Tanken är att handledningen ska ge dig som lärare inspiration till hur du kan använda läromedlet.

I handledningen används några förkortningar på olika organisationer:

FSDB Förbundet Sveriges DövblindaNKCdb Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågorSRF Synskadades Riksförbund

Det finns fler undervisningstips i lärarhandledningen till del 1 i läromedelsserien, Ser inte, hör inte – hur fungerar vardagen då? på http://www.tbmplay.se.

1. Introduktion (2:36 min)I introduktionen funderar Sofia kring vem hon är och vad hon identifierar sig som. Som kvinna, teckenspråkig eller som en person med dövblindhet? Sofia har nämligen dövblindhet och när hon gick på högstadiet hade hon en mörk och jobbig period. Då ville hon inte acceptera sin dövblindhet. Men idag är dövblindheten en del av henne och hon tycker inte att begreppet ”dövblind” är hemskt. Dövblindhet betyder en kombinerad syn- och hörselnedsättning av olika grad. Sofia berättar att det är viktigt att veta att dövblindgruppen inte är en homogen grupp då det gäller syn, hörsel, kommunikation och behov av hjälpmedel.

FÖRDJUPNING

Sida 7 av 31

Sofia har Ushers syndrom typ 1. Det är ett av de vanligaste dövblindsyndromen. För att få veta mer om vad Ushers syndrom innebär, titta gärna på vårt läromedel Ser inte, hör inte – hur fungerar vardagen då?. I den finns en film som handlar om Ushers syndrom. Läromedlet finns tillgängligt på TBM Play, www.tbmplay.se.

UNDERVISNINGSTIPSLivskunskap:

Skriv några diskussionskort utifrån frågorna som finns här nedan. Var och en av eleverna kan ta ett varsitt och läsa upp vad det står där för gruppen/klassen.

Gör värderingsövningar. Det finns flera bra övningar på internet. Tips är bland annat Kännbarts skolmaterial, Heta stolen, Termometern och Fyra hörn, se http://kannbart.nu/page6/downloads-2/.

ATT DISKUTERA VIDAREIdentitet är en känsla och medvetenhet om sig själv som en unik person. Man utvecklar sin identitet genom möten med andra, olika intryck och erfarenheter. Genom detta utvecklar man sina egenskaper, tankar, åsikter och sin personlighet. Identiteten utvecklas hela tiden genom livet och när man är i tonåren så kan det hända många saker i livet som gör att man funderar mer på sin identitet. Mer om detta finns på http://bup.se/sv/Rad-och-fakta/Artiklar/Sjalvbild-och-identitet1/.

Läs och diskutera mer om identitet, vad det är och hur den påverkas genom egna och andras olika handlingar.

1. Vad är identitet?2. Vad identifierar du dig som?3. Vad betyder dövblindhet?4. Varför hade Sofia svårt att acceptera sin dövblindhet?5. Kan man leva med dövblindhet? Hur kan man leva med det?6. Finns det fördomar om personer med dövblindhet? Är de sanna?7. Titta på filmerna i delen ”Vem är jag?”. Diskutera hur ni tror att

personerna i filmerna identifierar sig. Diskutera också om ni tror att detta förändrats sedan de var barn.

2. Om dövblindhet (9:02 min)Två av våra mest använda sinnen är synen och hörseln. Blinda och synskadade använder sig av hörseln för att kompensera för den nedsatta

Sida 8 av 31

synen och döva och hörselskadade använder sig av synen för att kompensera för den nedsatta hörseln. Men personer med dövblindhet, som har en kombination av både syn- och hörselnedsättning, kan varken använda sin syn eller hörsel som kompensation på samma sätt.

Det finns cirka 2 000 personer med dövblindhet i Sverige. I den här filmen tar Sofia upp fyra olika områden som är rubricerade enligt följande: 1) Orsaker till dövblindhet, 2) När i livet påverkar dövblindheten en mest? 3) Om synen, och 4) Om kommunikation.

Orsaker till dövblindhetOrsaker till dövblindhet kan vara ärftlighet, sjukdom eller olycka. Mer om ärftlighet finns i filmen med samma namn: ”Ärftlighet”. När i livet dövblindheten börjar medföra begränsningar för en person varierar. Det kan ske tidigt eller senare i livet.

När i livet påverkar dövblindheten en mest?Dövblindgruppen kan delas in i tre grupper och i den här filmen fokuseras av dessa: tidig dövblindhet och förvärvad eller senare dövblindhet. Tidig dövblindhet innebär att man fötts med eller tidigt fått begränsad syn och hörsel, redan före den etablerade språkutvecklingen. Då är det viktigt för omgivningen att så tidigt som möjligt utveckla och främja det taktila sinnet och kommunikationen hos barnet, så att barnet får en grundläggande uppfattning om vad som sker omkring det. En del barn med tidig dövblindhet har också andra funktionsnedsättningar.

Förvärvad dövblindhet eller senare dövblindhet betyder samma sak, båda begreppen kan användas. De flesta personer i den gruppen har ”tillräckligt” med syn och hörselrester för att ha hjälp av dem när de lär sig språk och de kan därmed bygga upp en fungerande kommunikation. När antingen det ena eller båda sinnena gradvis försämras får man göra anpassningar som t.ex. att lära sig använda ett nytt kommunikationssätt och börja använda vit käpp och ledsagning.

Utöver de dövblindgrupper som tagits upp i filmen finns en grupp som består av äldre som fått en kombinerad allvarlig hörsel- och synnedsättning. Detta förkortas KAHS. Dessa personer räknas inte med i de 2 000 personer med dövblindhet som Sofia tar upp i den här filmen. Det finns alltså äldre personer som börjar se och höra dåligt med åldern. Andelen personer som får KAHS ökar i takt med att åldern stiger. Dessa personer blir beroende av nya anpassningar i kommunikationen och i vardagen.

Sida 9 av 31

Om synenMan kan tro att alla personer med glasögon har en synskada, men så är det inte. Istället har dessa ett synfel som t.ex. närsynthet, översynthet eller astigmatism, som betyder brytningsfel och att man ser suddigt. Glasögonen används för att korrigera synfelet. Alla personer med dövblindhet har inte synfel som medför att de måste ha glasögon. Däremot har de en synskada, dvs. en ögonsjukdom som inte kan korrigeras med hjälp av glasögon. Synskadorna kan vara t.ex. nattblindhet, begränsat synfält, bländningskänslighet, sämre balans, nedsatt synskärpa, gradvis försämrad syn och/eller problem med kontrastseende.

Om kommunikationEn del av personerna som utgör dövblindgruppen har svenskt teckenspråk som modersmål, medan en del har svenska som modersmål. Dessutom kan andra kommunikationssätt användas, t.ex. visuellt anpassat teckenspråk, taktilt teckenspråk, anpassat tal och socialhaptisk kommunikation. Mer om hur man kommunicerar med personer med dövblindhet finns i läromedlet Ser inte, hör inte – hur fungerar vardagen då?. Sofia berättar att det finns personer med dövblindhet som byter kommunikationssätt beroende på situation. Själv använder hon framför allt visuellt anpassat teckenspråk och om det är för mörkt byter hon till taktilt teckenspråk.

Sofia avslutar med att betona att personer med dövblindhet kan uppleva utanförskap om omgivningen och samhället är otillgängligt och oförstående för vad personer med dövblindhet behöver. För en person med dövblindhet är det energikrävande eftersom de får kämpa för att kunna vara delaktiga. Dessa personer behöver få stöd och insatser från samhället t.ex. via ledsagning, tekniska hjälpmedel eller dövblindtolkar. Det bästa man kan göra när man möter en person med dövblindhet är att vara öppensinnad, våga fråga hur personen vill ha det och behandla personen som alla andra.

FÖRDJUPNINGDet finns flera olika dövblindsyndrom, men det finns personer som inte fått någon diagnos p.g.a. att deras syndrom inte är identifierade genom forskningen ännu. Om man är nyfiken på vilka syndrom som är identifierade, kan man vända sig till Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågors (NKCdb) webbsida: http://nkcdb.se/dovblindhet/fakta-om-

Sida 10 av 31

dovblindhet/syndrom/. De vanligaste dövblindsyndromen är Ushers syndrom och CHARGE syndrom och mer om dessa kan du lära dig om i det första läromedlet Ser inte, hör inte – hur fungerar vardagen då?.

Funktionsnedsättning och funktionshinderDet finns ett faktafel i filmen. Sofia säger att dövblindhet är en specifik funktionsnedsättning. Dövblindhet är ett specifikt funktionshinder. Funktionsnedsättning betyder att man har nedsatt funktion att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. Funktionshinder handlar om en begränsning för en person i olika miljöer i samhället som beror på av den funktionsnedsättning som personen har. Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) definierar dövblindhet som ett specifikt funktionshinder eftersom konsekvenserna av dövblindhet innebär att en persons möjligheter att delta i aktiviteter och till full delaktighet i samhället begränsas. Mer om konsekvenserna av dövblindhet kan man hitta på: http://www.fsdb.org/praktiskakonsekvenser.html.

UNDERVISNINGSTIPS Teckenspråk för döva och hörselskadade:

Prova på taktilt teckenspråk. Skriv färdiga meningar som eleverna kan börja med. Gärna meningar som innehåller homonyma tecken och siffror. Eleverna arbetar i par och turas om att teckna och avläsa. Mer om det finns i filmen Kommunikation i Ser inte, hör inte – hur fungerar vardagen då?.

Engelska: Eleverna kan läsa en bok om Helen Keller på engelska och skriva en

recension av boken. Det finns också andra böcker på engelska med olika svårighetsgrader.

Initiera ett teaterprojekt, som t.ex. att skriva en pjäs om Helen Keller eller om dövblindhet på engelska som sedan kan visas upp för övriga på skolan. Om eleverna är teckenspråkiga skulle pjäsen kunna framföras på amerikanskt teckenspråk.

Svenska: Dela in eleverna i par eller grupper. Låt dem välja ett

dövblindsyndrom var som de gör ett fördjupningsarbete kring, vilket de sedan presenterar för varandra. Olika presentationstekniker kan gås igenom som introduktion och i samarbete med teckenspråkslärare om eleverna är teckenspråkiga.

Sida 11 av 31

Samhällskunskap: Vilken kraft har begreppet dövblindhet i det svenska samhället?

Vilka rättigheter har personer med dövblindhet?

Teckenspråk för döva och hörselskadade: Fler praktiska övningar i taktilt teckenspråk och socialhaptisk

kommunikation finns i lärarhandledningen till Ser inte, hör inte – hur fungerar vardagen då?.

ATT DISKUTERA VIDARE1. Vilket av sinnena är viktigast för en människa tror du?2. Vilket sinne är viktigast för dig och varför?3. Har du provat kommunicera något av de sätt som Sofia tog upp i

filmen? Hur fungerade det?4. Varför känner en del osäkerhet när de ska ta kontakt eller

kommunicera med personer med dövblindhet?5. Vilka konsekvenser kan det bli av om man är ofrivilligt isolerad p.g.a.

dövblindhet?

3. Dövblindtolkning (7:31 min)I den här filmen tar Sofia upp olika exempel på hur dövblindtolkning fungerar under ett möte, på promenad, inne på restaurang och i vardagliga situationer. I Sverige är de flesta teckenspråkstolkarna också utbildade dövblindtolkar och det har även några gånger getts dövblindtolkutbildning för döva tolkar.

Dövblindtolkning är inte samma sak som teckenspråkstolkning. Teckenspråkstolkar översätter mellan svenska och svenskt teckenspråk, vilket också dövblindtolkar gör. Skillnaden består i att även syntolkning och ledsagning ingår i deras uppdrag. Ett exempel på detta i filmen är när Sofia och dövblindtolken besöker en restaurang.

FÖRDJUPNINGSofia berättar att en dövblindtolks uppdrag är tolkning, syntolkning och ledsagning. Ett förtydligande av detta kan behöva göras här. I filmen har vi nämligen använt begreppet ”översättning”, men det ska alltså vara ”tolkning”. Det finns också olika tolkmetoder i dövblindtolkningen, såsom avståndstolkning, centraltolkning, taktil tolkning, tydligt tal och skrivtolkning. Det viktigaste är att personen med dövblindhet får avgöra vilken metod som passar bäst i olika situationer, vilket kan variera efter

Sida 12 av 31

olika förutsättningar. Dövblindtolken måste kunna växla metod vid behov, för det är alltid tolkanvändaren som vet bäst. Här nedan beskrivs några av metoderna. Alla tolkmetoderna kan också kompletteras med socialhaptisk kommunikation.

Nedan följer en liten fördjupning med sådant som Sofia inte tagit upp i filmen.

SyntolkningNär tolken utför syntolkning beskriver hen för tolkanvändaren hur saker ser ut och vad som händer runtomkring t.ex. i miljön, vad personerna gör, det sociala samspelet och atmosfären i rummet.

LedsagningFörutom syntolkning och översättning ingår även ledsagning i dövblindtolkens uppdrag. Syftet med ledsagningen är att ge personen med dövblindhet stöd och trygghet vid orientering och förflyttning. Vill du veta mer om ledsagning så kan du ladda ner eller beställa boken En liten GUL bok om ledsagning från NKCdb:s webbsida.

Ladda ner direkt från internet:http://nkcdb.se/wp-content/uploads/2014/10/En-liten-GUL-bok-om-ledsagning-2011.pdf.

Eller beställ boken:http://www.mogard.se/produkt/en-liten-gul-bok-om-ledsagning-av-personer-med-dovblindhet/.

CentraltolkningNär en tolk utför centraltolkning innebär det att tolken tolkar till en eller flera personer med dövblindhet på ett visuellt anpassat teckenspråk. Oftast står eller sitter tolken framför hela gruppen, t.ex. på scenen.

Om det är en eller flera tolkmetoder som används samtidigt i tolksituationen t.ex. under FSDB:s kongress, så fungerar centraltolkarna, som oftast är två tolkar, som ”spindlar i nätet”. De har överblick över hela situationen eftersom de står på scenen och ser till att alla kan hänga med.

Det kan vara bra att känna till skillnaden mellan centraltolkning och teckenspråkstolkning. Centraltolkning innebär dövblindtolkning. Då gör

Sida 13 av 31

tolken också syntolkning och anpassningar av det visuella teckenspråket samt ledsagar tolkanvändare med dövblindhet som beställt centraltolkning som tolkmetod.

SkrivtolkningPersoner med dövblindhet som inte kan svenskt teckenspråk eller har begränsade kunskaper i språket kan beställa skrivtolkning. Skrivtolkarna skriver då ner allt som sägs och gör också samtidigt en skriven syntolkning av vad som händer i rummet. Man kan få ledsagning även av skrivtolkarna.

Socialhaptisk kommunikationSofia berättar om socialhaptisk kommunikation som inte är något språk utan en komplettering till kommunikationen. Vill du veta mer om vad det är för något och vilka signaler som har blivit etablerade så kan du gå till NKCdb:s webbsida där det finns information om socialhaptisk kommunikation och en databas över signalerna i såväl bild, som text och film: http://haptisk.nkcdb.se/.

Mer om dövblindtolkningVill du veta mer om dövblindtolkning? Då kan du läsa en text som FSDB har tagit fram där dövblindtolkning definieras. Länken till denna text är: www.fsdb.org/Filer/defintion-av-dbtolkningx.doc.

Det finns också En liten GRÖN bok om dövblindtolkning på NKCdb:s webbsida:http://nkcdb.se/wp-content/uploads/2014/10/En-liten-GR%C3%96N-bok-om-d%C3%B6vblindtolkning-2011.pdf, eller så kan man beställa boken: http://www.mogard.se/produkt/en-liten-gron-bok-om-dovblindtolkning/.

Om du aldrig använt teckenspråks- eller dövblindtolk tidigare är det bra att första gången fråga hur det går till och vad som förväntas av dig. Tolkarna har tystnadsplikt, deltar inte i samtalet och följer etiska regler. Mer information om tolkyrket finns på följande länk: http://www.sttf.org/wp-content/uploads/2015/03/tre_for_samtal_om_tv%C3%A5.pdf.

Är du teckenspråkig och ska träffa en person med dövblindhet som använder en dövblindtolk som skuggtolkar ert samtal? Då är det bra att tänka på följande:

- Titta på personen som tecknar.

Sida 14 av 31

- När du tecknar själv, titta på personen du samtalar med, inte på tolken.

- Våga använda taktilt teckenspråk direkt med personen med dövblindhet, istället för att låta dövblindtolken skuggtolka dig.

- Ha förståelse för att tolken kanske ber dig upprepa för att hen kanske inte förstår vad du menar.

- Ha förståelse för tolken kanske inte kan alla persontecken.

Om du undervisar döva och hörselskadade elever, diskutera gärna nedanstående frågor med dem:

1. Vad är skuggtolkning?2. När kan döva och hörselskadade jobba som dövblindtolkar?3. Vad är fördelarna med en döv respektive en hörande dövblindtolk?

DövblindtolkutbildningDet finns utbildningar för att bli dövblindtolk i Sverige. Läs mer här om du vill veta mer:

Folkhögskoleutbildning för teckenspråks- och dövblindtolkninghttps://www.folkhogskola.nu/Kurser/Amnesomraden/Internationellt--Sprak/Tolkutbildning/Teckensprakstolk/?take=9.

Utbildning för döva tolkar och översättarehttp://www.sdr.org/vad-vi-gor/projekt/dova-tolkar-och-oversattare.Utbildningen avslutas i maj 2017 och den har i nuläget inte fått klartecken för att kunna fortsätta.

UNDERVISNINGSTIPSTeckenspråk för döva och hörselskadade:

Låt eleverna arbeta i par och prova på ledsagning och syntolkning. En bör ha hörselkåpor och/eller ögonbindel på sig och en ska agera ledsagare. Alla elever ska gå ut ur klassrummet medan läraren möblerar om. När eleverna kommer tillbaka in i rummet ska ledsagaren beskriva miljön och vad läraren gör för klasskompisen ”med dövblindhet”. Byt sedan par och möblera om klassrummet på nytt.

Låt eleverna testa att skuggtolka varandra. De flesta av eleverna ska då sitta vända mot den elev som har rollen som tolk. Bakom eleverna ska det stå en eller två andra elever som tecknar en kort berättelse som ”tolken” samtidigt skuggar. Det här kan bytas ut mot t.ex. ett samtal mellan två elever, en kort film eller liknande. Alla bör

Sida 15 av 31

få möjlighet att prova och diskutera efteråt om sina upplevelser och hur det var att skuggtolka.

Arvsfondsprojektet Kännbart har en övning där man kan prova på socialhaptisk kommunikation, http://kannbart.nu/page6/downloads-2/.

Boka in ett studiebesök eller bjud in en dövblindtolk för att få en större förståelse för deras arbete. Eleverna kan förbereda frågor inför besöket. I samband med besöket kan läraren också ordna ett par övningar.

ATT DISKUTERA VIDARE1. Hur använder man en teckenspråk- och dövblindtolk?2. Varför väljer Sofia att använda dövblindtolk på mötet trots att de i

styrelsen kan teckenspråk?3. Om dövblindtolken inte är med under mötet, hur kan man lösa att

Sofia ska vara inkluderad?4. Vilka skillnader ser du i filmen mellan teckenspråkstolkning och

dövblindtolkning?5. Vilka tolkmetoder och anpassningar använde dövblindtolken inne i

restaurangen?6. Hur gör man om det inte fungerar med den tolk som man fått?

4. Livsomställning (12:10 min)I livet kan det ske stora förändringar som påverkar en person, t.ex. när synen och/eller hörseln gradvis försämras. I den här filmen förekommer korta ”cases” som visar vad som kan hända en person med dövblindhet i en livsomställningsprocess. Casena handlar om en fiktiv person som heter Anna.

Under en livsomställning förekommer ofta olika faser som Sofia berättar om i filmen i denna ordning: 1) Överleva - då man får besked om sin dövblindhet och försöker leva i vardagen på samma sätt som tidigare. Men, mellan fas 1 och 2 förekommer en mellanfas, Erkänna, som handlar om att man för att gå vidare till fas 2 måste kunna erkänna sin dövblindhet. I fas 2) Utforska, undersöker man och testar olika lösningar för att livet ska gå vidare och i fas 3) Stabilisera, hittar man en stabilitet i sitt nya liv med stöd av omgivningen. Slutligen, i fas 4) Underhålla ”Leva med”, har man lärt sig att leva med sin dövblindhet.

Det är individuellt hur personer med dövblindhet upplever under sin livsomställning och hur lång tid förloppet tar. Ibland kan personerna

Sida 16 av 31

stanna upp eller gå tillbaka i processen. Den här förklaringsmodellen är ett sätt för personer med dövblindhet, liksom för deras omgivning och professionella, att bli medvetna om vad som händer i ett liv där dövblindhet förekommer.

FÖRDJUPNINGPersoner med dövblindhet kan uppleva en identitetskris när det blir stora förändringar på synen och/eller hörseln. Det kan vara svårt att erkänna att man har dövblindhet, vilket är fullt förståeligt. Orsakerna till varför det är tufft kan handla om t.ex. normer i samhället, i skolan, inom familjen eller bland vännerna. När personer med dövblindhet tagit ett steg framåt och erkänt sin dövblindhet innebär det inte att de fullt ut accepterat den än men det kan bli lättare att gå vidare i processen. Då vågar de testa och undersöka nya strategier för att vardagen ska fungera.

När det gäller döva personer med dövblindhet har de oftast ett starkt band till dövkulturen genom sin skolgång, t.ex. på förskola, grundskola eller gymnasium, tillsammans med andra döva. Det är oftast därifrån de får sin döv- och språkidentitet. Språknormen är där svenskt teckenspråk, som är ett visuellt språk. Vid stora förändringar avseende synen kan det framförallt påverka personen med dövblindhets kommunikation och sociala umgänge eftersom kriterierna förändras. Nya anpassningar måste göras, som t.ex. att ha tydligare turtagning i samtal, anpassa storleken på teckenspråket och kommunicera på taktilt teckenspråk. För hörselskadade med dövblindhet beror det på vilket språk de använder i sitt umgänge innan synen och hörseln försämras och kommunikationen försvåras. Om man använder talad svenska i så kompenserar synen inte i lika stor omfattning i samband med läppavläsning som tidigare.

Under en livsomställning är processen rörlig, personerna kan förflytta sig fram och tillbaka flera gånger. Som nämnts ovan är det individuellt hur lång tid processen tar för varje person. Man kan även ha flera livsomställningsprocesser samtidigt, beroende på vad som händer i ens liv.

Mer om livsomställningI boken Livsomställning vid kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet – ett inre arbete över tid av Ann-Christine Gullacksen m.fl. kan man läsa mer om livsomställning. Boken kan laddas ner som PDF-fil eller beställas som bok gratis.

Ladda ner direkt från internet:Sida 17 av 31

http://nkcdb.se/wp-content/uploads/2014/10/Livsomstallning.pdf.

Beställa bok:http://www.mogard.se/produkt/livsomstallning-vid-kombinerad-syn-och-horselnedsattningdovblindhet-ett-inre-arbete-tid/.

En ny vägledning om att arbeta med livsomställning har publicerats av NKCdb som bygger på boken ovan. Den finns att ladda ner från internet eller att beställa i bokform:http://nkcdb.se/wp-content/uploads/2017/01/Vagledning.pdfhttp://www.mogard.se/produkt/att-arbeta-med-livsomstallningsprocessen-en-vagledning-pdf-kopia/.

UNDERVISNINGSTIPSSvenska:

Skapa en bokcirkel, Torbjörn Svensson har skrivit två bloggböcker: 520 dagar och Bortom solnedgången. Eleverna kan läsa hela boken och skriva en sammanfattning utifrån instuderingsfrågor om livsomställningar och just den livsomställning som Torbjörn har gått genom.

Samma författare ovan skriver också blogg. Eleverna kan få i uppgift att läsa bloggen och välja ut ett inlägg som berör eleven starkast och sedan skriva en sammanfattning, t.ex. i form av ett eget blogginlägg.

Livskunskap: Titta på filmerna i delen ”Vem är jag” i det här läromedlet och

diskutera hur personerna hanterar sin livsomställning. Gå genom olika faser i livet och diskutera följande frågor med

eleverna:o Vilka livsomställningar har du gått igenom hittills?o Hur kan man jobba med sådana livsomställningar?o Diskutera olika konkreta åtgärder om hur man kan göra.

ATT DISKUTERA VIDARE1. Varför är det svårt för en del med dövblindhet att berätta att de har

syn- och hörselnedsättning?2. Vad kan du göra för att stötta en kompis som genomgår en

livsomställning?3. Diskutera vilka livsomställningar man kan genomgå i livet och hur

man hanterar det.Sida 18 av 31

5. Strategier för att underlätta vardagen (11:09 min) Här berättar Sofia om olika strategier som personer med dövblindhet använder sig av för att underlätta sin vardag och om hur man bemöter en person med dövblindhet. Sofia visar två olika ”cases” där hon och en kompis träffar en annan bekant på stan för en fika.Henrik, Malin, Sophie och Tobbe från avsnittet ”Vem är jag” dyker upp i den här filmen och berättar om sina respektive strategier i nya miljöer och vid ledsagning. De berättar också om sitt förhållande till den vita käppen, samt vad de röda markeringarna på den betyder.

Sofia visar också lösningar och olika information som finns i samhället, bl.a. vid trafikövergångsställen, på skyltar och vid ledstråkar.

FÖRDJUPNINGBemötandeDen som inte har dövblindhet kan uppfatta om det finns andra personer närvarande i samma rum. Om någon kommer in i rummet kan denne se personen och bekräfta att hen sett denne. Men personer med dövblindhet uppfattar inte alltid ifall någon står bredvid, kommer in eller går ut ur rummet. Därför är det viktigt att tala om för personen med dövblindhet att man finns närvarande genom att t.ex.

lägga sin hand på personens axel, tala vem man är via visuellt anpassat teckenspråk, taktilt

teckenspråk eller tal och tala om att man går iväg.

Om en person med dövblindhet har ett begränsat synfält så kan det ta tid innan hen kan lokalisera en person, även efter att denne lagt sin hand på hens axel. Många människor är inte vana vid kroppskontakt, men man ska våga använda kroppskontakt när man bemöter och kommunicerar med personer med dövblindhet.

Att visa något för en person med synnedsättningOm en person med synnedsättning har ledsyn kvar och man vill visa något då kan man tala om för personen var saken finns. Om personen saknar ledsyn lägger man sin hand under personens hand och leder den emot det man vill visa och låter hen hitta den med sin egen hand. Bra att veta är att man inte ska ta tag i personens hand och styra den eftersom det kan överraska personen och vara kränkande.

Sida 19 av 31

Fråga om personen behöver hjälpMånga vågar inte fråga om en person med synnedsättning eller dövblindhet behöver hjälp. Det kan bero på att man inte vet hur man kommunicerar eller att man är rädd för att personen ska ta illa upp. Men det är bättre att fråga än att avstå. T.ex. kan man fråga ”Behöver du hjälp?” eller ”Vill du ha ledsagning?”. Om man får nej till svar, ska man inte ta illa upp, utan det är upp till personen om hen vill ha hjälp eller inte.

Vit käppDen vita käppen är ett av de äldsta hjälpmedlen för synskadade. Med den kan de orientera sig i olika miljöer och visa omgivningen att käppanvändaren är synskadad. Om du vill veta mer om den vita käppen så har Synskadades Riksförbund (SRF) framställt ett material om den: http://www.srf.nu/globalassets/informationsmaterial/om-synskadade-och-synskador/vitakappen.pdf.

SRF har skrivit en debattartikel som handlar om att kunskapen om den vita käppens betydelse har försämrats hos människor i samhället. Enligt en undersökning vet endast sju av tio svenskar att den vita käppen används av personer med helt nedsatt syn. Dock vet ännu färre personer att vit käpp används för att uppmärksamma omgivningen att personen har synskada. Okunskap hos människor skapar otrygghet för synskadade och som en konsekvens har man funnit att endast var femte medlem i SRF aldrig eller mycket sällan rör sig ute på egen hand.

Lagen säger att alla gångtrafikanter har företräde vid obevakade övergångsställen, men enligt en undersökning är det endast fyra av tio bilförare som stannar helt när en fotgängare vill gå över gatan. Detta medför extra svårigheter för personer med dövblindhet.

I sin artikel skriver SRF att alla kan hjälpa till att göra skillnad och de tipsar om följande:

Stanna ditt fordon om någon med vit käpp eller ledarhund vill korsa gatan eller cykelbanan.

Använd ringklockan. Annars är du en trafikfara. Ställ din cykel i cykelstället så slipper vi snubbla. Saker som står på ställen där många går hindar oss. Lämna kännbara ledstråk fria från föremål. Tysta elbilar och hybrider behöver varningsljud. Fråga gärna om vi med vit käpp behöver hjälp om vi verkar osäkra.

Sida 20 av 31

Läs pressmeddelandet i sin helhet: http://www.srf.nu/pressrum/debattartiklar/okunskap-om-vita-kappen/.

Röda markeringar på vita käppenTorbjörn berättar att de röda markeringarna på den vita käppen visar att käppanvändaren har en kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet. Syftet med de röda markeringarna är alltså att visa omgivningen att personen inte bara har synnedsättningen utan också hörselnedsättning. Det är bra för omgivningen att känna till sådant ifall de försöker uppmärksamma eller kommunicera med en käppanvändare som har dövblindhet. Mer om detta finns på FSDB:s webbsida, http://www.fsdb.org/Vit-kappmedrodamarkeringar.html.

LedstråkLedstråk finns i olika material och former på marken och har till syfte att underlätta för synskadade att orientera sig med den syn de har eller med hjälp av den vita käppen. Det är viktigt att kunskapen om varför ledstråk finns sprids så att människor förstår att man inte ska placera saker eller stå mitt i ett ledstråk.

Om man vill veta mer om ledstråk kan man gå in på SRF:s webbsida: http://www.srf.nu/det-har-gor-vi/fragor-vi-driver/sa-har-vill-vi-ha-det/fysisk-miljo/ledstrak/.

UNDERVISNINGSTIPSLivskunskap:

Gör ett rollspel med korta situationer som kan bli tokiga om man har dövblindhet. Eleverna kan skriva korta manus och spela upp situationerna för klassen. Låt sedan klassen komma med förslag och diskutera för att scenen ska kunna göras om för att få ett bättre resultat. Exempel på situationer:

• Turtagning i samtal (på tal eller teckenspråk). Personen med dövblindhet hänger inte med i samtalet p.g.a. snabb turtagning, dålig belysning eller dålig ljudmiljö.

• Hur man kan göra om man ber om bättre belysning t.ex. hemma hos någon, på en restaurang, eller i klassrummet och någon protesterar.

• Två eller tre kompisar träffas och en av dem har dövblindhet som gör att hen har svårt att se i mörker, men denne avböjer kompisarnas erbjudanden om ledsagning. Vad ska man göra då?

Sida 21 av 31

Teknik: Vilka tekniska lösningar kan man använda för att underlätta för en

person med dövblindhet i dennes vardag? Eleverna kan delas in i par eller grupper för att uppfinna en teknisk

lösning som ska underlätta vardagen och livet för personer med dövblindhet, som de sedan presenterar för klassen.

ATT DISKUTERA VIDARE1. Hur är det att leva med dövblindhet tror du?2. Hur vill personer med dövblindhet bli bemötta tror du?3. Om du ser en person med dövblindhet som kanske behöver hjälp på

stan, hur kan du då hjälpa till?4. I den här filmen har Sofia både vita käpp och ledsagare men det har

hon inte alltid i filmerna. Varför är det så tror du?5. Var i närheten av dig, på stan eller annan miljö, har du sett ledstråk?6. Vad har du lärt dig av den här filmen och hur kommer du att göra

om du möter en person som har dövblindhet?

6. Hur fungerar örat? (5:35 min) Läkaren och professorn Claes Möller på Universitetssjukhuset i Örebro berättar om våra sinnen och om hur örat fungerar. Närsinnet och fjärrsinnet har olika funktioner. Närsinnena är till för att utforska saker nära oss med lukt, smak och känsel. Syn och hörsel är stället fjärrsinnen som är till för att t.ex. kommunicera med andra människor. Om ett sinne fungerar mindre bra så kompenserar de andra sinnena för det. Därför tar Claes upp om hur örat fungerar.

UNDERVISNINGSTIPSBiologi:

Hur ser innerörat ut egentligen? Vad heter de olika delarna i örat? Vad mer för öronsjukdomar kan man få? Hur påverkar balansen oss och hur kan vi påverka den? Arbeta med olika sinnen, dess funktioner och hur de påverkar oss.

Idrott och hälsa: Jobba med balansövningar för att bli medveten om hur synen

påverkar kroppen. Blunda och titta. Hur kan vi påverka vår balans? Kan man träna upp sin balans?

Hur undersöker läkarna vår balans? Hur hänger balans och illamående ihop? T.ex. när man åker karusell,

tåg eller båt. Jämför dem med varandra. Vad händer i vår kropp?Sida 22 av 31

Jobba med kroppsmedvetenhet, vad händer i kroppen när man inte ser och hör?

ATT DISKUTERA VIDARE1. Vilket sinne är viktigast för dig och varför?2. Skulle du kunna klara dig utan hörsel tror du? Motivera ditt svar.3. Vilka sjukdomar som påverkar örat och hörseln känner du till?

7. Hur fungerar ögat? (3:32 min)Claes Möller berättar här med hjälp av en modell om olika delar och funktioner i ögat, bl.a. om hornhinna, pupill, lins, näthinna, stavar och tappar. Han gör också en jämförelse mellan örat som ögat som har många likheter när det gäller funktioner, t.ex. ljudvågor – ljusvågor.

UNDERVISNINGSTIPSBiologi:

Hur ser ögat ut egentligen. Vad heter de olika delarna och hur fungerar de?

Testa hur man ser med olika synskador. Kolla med t.ex. din skola, rådgivare för synskadade elever och elever med dövblindhet eller Syncentralen om du kan få låna fingerad synoptik som simulerar olika synskador. Eller så kan du göra en egen med hjälp av papper eller en plastmapp. För enkelhetens skull finns det en app som heter Synssimulator att ladda ner till mobil eller surfplatta. Vilka andra vanliga ögonsjukdomar finns? Undersök och försök förstå hur dessa påverkar en människa fysiskt och psykiskt.

Hemkunskap: Gör ett blindtest med olika drycker, kryddor och råvaror. Eleverna

får då testa om det går att identifiera saker korrekt genom endast sitt smak- och luktsinne.

Smaka av maten utan att se den. Eleverna arbetar i par och lagar ett och samma recept. När de är klara så ska de smaka varandras mat med ögonbindel och se om smakupplevelsen skiljer sig åt utan syn.

Fika eller ät en måltid i ett becksvart rum eller med ögonbindlar. Hur upplevs fikat eller måltiden? Är det annorlunda utan syn och vad händer i kroppen då? För inspiration, titta på Svartkrogens webbsida http://almasakonferens.se/svartkrogen/ eller Svartklubbens webbsida http://www.svartklubben.com/.

ATT DISKUTERA VIDARESida 23 av 31

1. Vad är stavar och tappar för till?2. Vilka ögonsjukdomar känner du till och vet du dess konsekvenser?3. Skulle du klara dig utan syn? Motivera ditt svar.

8. Ärftlighet (9:27 min)Claes Möller berättar om varför man kan få dövblindhet av olika gener/anlag. Han menar att det kan liknas vid en kopieringsmaskin som kopierar 30 000 exemplar varav ett kopieras ”fel”. I filmen visar han också hur olika genuppsättningar kan se ut om man har Ushergen (Ushers syndrom).

UNDERVISNINGSTIPSBiologi:

UR skola har producerat ett program som heter ”Min genetiska upptäckarresa”. För att få tillgång till programmet måste man dock logga in via en mediecentral, https://urskola.se/Produkter/186150-Min-genetiska-upptacktsresa. Det finns även en lärarhandledning till programmet, http://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/191000-191999/191365-2_55010399001_Min_genetiska_upptacktsresa_handledning.pdf.

Biologi och samhällskunskap: Nobelmuseet har i samarbete med Vetenskapsrådet skrivit en

lärarhandledning om Etik och genetik, http://www.nobelmuseum.se/sites/www.nobelmuseum.se/files/page_file/Rollspel%20om%20genetik%20och%20etik-la%CC%88rarhandledning.pdf.

ATT DISKUTERA VIDARE1. Vad mer, förutom dövblindsyndrom, kan vara ärftligt?2. Om man skulle kunna manipulera gener så att det inte föds

människor med dövblindhet, vad skulle du tycka om det?

Sida 24 av 31

VEM ÄR JAG?Henrik, Malin, Sophie och Torbjörn är fyra unga personer med olika intressen, mål och drömmar i livet. Det de har gemensamt är att de har dövblindhet. Varje film i det här avsnittet får här nedan en kort sammanfattning, och det ges också diskussionsfrågor och undervisningstips. I lärarhandledningen till Ser inte, hör inte – hur fungerar vardagen då? finns fler undervisningstips, se vidare www.tbmplay.se.

1. Henrik (17:48 min) Henrik är en social person som tycker om att vara med sin flickvän och sina kompisar på fritiden. Dessutom är han en AIK:are och går gärna på deras hemmamatcher. På dagarna arbetar Henrik som ungdomskonsulent på Stockholms Dövas Ungdomsråd och har sin arbetsplats på Dövas hus.

ATT DISKUTERA VIDARE1. Vad får du för intryck av Henrik? Vem är han?2. Hur gör man för att kommunicera med Henrik?3. Varför berättar Henrik inte alltid direkt att han har Ushers syndrom

när han träffar nya människor?4. Vilken betydelse har minnet för Henrik?5. Vad gör Henrik först när han är i nya miljöer? Varför gör han det/så?6. Varför var det svårt för Henrik att säga till i skolan om hans

synnedsättning?

2. Malin (15:57 min) Malin har nyligen tagit en studie- och yrkesvägsledarexamen och söker nu jobb. I sitt CV har hon skrivit att hon har dövblindhet. Malin tycker om att vara med sin familj, sin pojkvän från Australien och sina vänner.

ATT DISKUTERA VIDARE1. Vad får du intryck av Malin? Vem är hon?2. Vilken relation har Malin till sin mamma som också har dövblindhet?3. När Malin gick i klass 1 fick hon veta att hon inte kunde bli

ambulansförare. Tycker du att det var rätt av Malins lärare och mamma att berätta att hon inte kunde bli det? Motivera ditt svar.

4. Vad tycker du om Malins reaktion när hon trodde att synen blivit sämre?

Sida 25 av 31

5. Hur tog pojkvännen det när Malin berättade om Ushers syndrom? Hur skulle du själv reagera tror du?

6. Malin berättar att hon tidigare anpassat sig mycket efter andra men att de andra anpassar sig efter henne idag. Vad menar hon med det? Vilka konkreta situationer menar hon tror du?

7. Vad tänker Malin om framtiden? Finns det risk att Malin själv får barn med Ushers syndrom?

3. Sophie (15:08 min) Att få göra Tjejvättern är ett av Sophies mål. Hon försöker uppnå detta genom att cykla tandemcykel tillsammans med sin cykelkompis Malin. Sophie har en fysioterapeututbildning och läser fristående kurser på Linköpings universitet som komplement. Hon pendlar mellan Linköping och Vadstena, där hon är uppväxt och har sin familj.

ATT DISKUTERA VIDARE1. Vad får du intryck av Sophie? Vem är hon?2. Varför är träningen viktig för Sophie? Vad ger träning för positiva

effekter, särskilt när man har dövblindhet?3. Sophie behärskar både svenska och svenskt teckenspråk. Vilken

nytta har hon av att kunna svenskt teckenspråk?4. Varför har Sophie valt att använda ledsagare?5. Sophie valde att gå interagerat i grundskolan och på gymnasiet.

Varför valde hon det och vilka utmaningar medförde det för henne? 6. Vilka är fördelarna med dövblindheten enligt Sophie?

4. Torbjörn (18:11 min) Torbjörn är en tvåbarnspappa som bor i Höganäs i Skåne. Tidigare var han en stolt yrkeschaufför som körde lastbil och motorcykel på fritiden. Innan han fyllde 29 år fick han dock sin dövblinddiagnos och då föll livet samman för honom.

ATT DISKUTERA VIDARE1. Vem är Torbjörn?2. Vad kan det innebära att få diagnosen dövblindhet sent i livet?3. Hur känner Torbjörn sig efter att ha förlorat sitt körkort?4. Varför skriver man blogg som Torbjörn gör? Vad får man ut av detta?5. Hur skulle Torbjörns liv ha sett ut om han fått kännedom om sin

dövblindhet tidigare tror du?6. Dövblindtolkning, vilken betydelse har den för Torbjörn?

Sida 26 av 31

7. Hur planerar Torbjörn sitt liv och sin vardag för att orka?

UNDERVISNINGSTIPS TILL ALLA FILMERBild:

Låt eleverna prova att vara utan syn och hörsel med hörselkåpor och/eller ögonbindlar eller fingerad synoptik som visar olika synskador. Vad händer i kroppen då? Eleverna skapar sedan ett konstverk utifrån sin upplevelse utan syn och hörsel.

Taktila bildövningar - på arvsfondsprojektet Kännbarts webbsida finns det en rad tips med bildövningar som eleverna kan göra på bildlektionerna, se vidare http://kannbart.nu/page6/downloads-2/.

Historia: Intervjua med personer med dövblindhet om deras liv ur ett

historiskt perspektiv. Redovisa för klassen. Initiera ett individuellt arbete eller grupparbete om personer med

funktionsnedsättningars historia hur organisationer och föreningar arbetat för sina rättigheter i Sverige. Låt eleverna presentera sitt arbete på ett annorlunda sätt eller skriva en uppsats.

Samhällskunskap: Arbeta med mänskliga rättigheter. Vilka rättigheter har de som har

funktionsvariationer? FN har ett antal skolmaterial som återfinns på http://fn.se/engagera-dig/fniskolan/metod-material/manskliga-rattigheter-for-klassrummet. Eleverna kan också få läsa hela konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning:http://www.regeringen.se/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fns-konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823.

Vilka rättigheter har man om man har dövblindhet eller andra funktionsvariationer i svenska samhället? Låt eleverna undersöka detta och göra ett skolarbete.

Svenska: Skriv en debattartikel om de svårigheter och hinder som personer

med dövblindhet kan möta i vårt samhälle. Eleverna kan göra

Sida 27 av 31

research genom att intervjua personer med dövblindhet eller söka information på internet.

Låt eleverna inspireras av de fyra personernas historier i läromedlet och låt dem sedan skriva en fiktiv berättelse med ungdomar som målgrupp baserat på filmerna.

I kurserna svenska, teckenspråk och rörelse och drama kan eleverna tillsammans eller i grupp göra research om hur det är att leva med dövblindhet och skriva en pjäs om dövblindhet. Under repetitionen arbetar de med översättningen till svenskt teckenspråk och visar föreställningen/arna för varandra eller för hela skolan.

Eleverna kan få skapa en enkel och informativ informationsbroschyr om ett tema som tas upp i filmerna eller om andra funktionsvariationer.

ATT DISKUTERA VIDARE TILL ALLA FILMER1. En bra vän, vad innebär det för dig? Hur vill du att din vän ska

behandla och bemöta dig?2. Vilken attityd ska vänner ha gentemot dig om du hade dövblindhet?3. Vad uppfattar du att vara de vanligaste fördomarna om personer

med dövblindhet?

Sida 28 av 31

MER KUNSKAP OM DÖVBLINDHETHär följer tips på var man kan få mer kunskap om dövblindhet. Det finns också fler tips på var man kan få information om dövblindhet i lärarhandledningen till Ser inte, hör inte – hur fungerar vardagen då? på www.tbmplay.se.

BLOGG & SOCIALA MEDIERPunkter i livetEn grupp unga med dövblindhet startade Punkter i livet i mars 2014 för att de tyckte att omgivningen skulle få mer kunskap om hur det är att leva med dövblindhet. Gruppen är vilande just nu men alla inlägg och poster finns på www.punkterilivet.blogg.se och punkterilivet på Instagram.

Barn med tidig dövblindhetAmerikanska Clarisa Vollmar föddes döv och blind och hennes döva föräldrar har en Facebooksida där de visar vilka lösningar och strategier för att stimulera hennes taktila sinne och kommunikation, https://www.facebook.com/ClarisaVollmar.

FILMEn jurist med dövblindhetKort filmklipp om Haban Girma som har dövblindhet och har en juristexamen från Harvard. Filmklippet har engelsk text. https://www.facebook.com/Upworthy/videos/1209656595741863/?fref=nf.

Hur navigerar man med vit käpp?KIT:s ”videoartikel” om hur Christoffer Örnevik, som är synskadad, orienterar sig på Stockholms centralstation med vit käpp mitt i rusningstrafiken. https://www.facebook.com/KIT.Sverige/videos/1826661994235236/?pnref=story.

LÄROMEDELAtt döda en flugaDenna film finns på http://www.mediacuben.se/produkt/att-doda-en-fluga/ Där berättar ungdomar med dövblindhet om hur det är att ha en kombinerad syn- och hörselnedsättning.

BOKTIPSWalk in My Shoes

Sida 29 av 31

Antologin Walk in My Shoes innehåller 27 berättelser skrivna av personer som har Ushers syndrom och deras anhöriga. Boken är på engelska. NKCdb har skrivit en artikel om boken och i den finns länk till var man kan köpa boken. http://nkcdb.se/blog/2017/01/12/personliga-berattelser-om-hur-det-ar-att-leva-med-ushers-syndrom/.ÖVRIGTPunktskriftI det här läromedlet tas inte punkskrift upp. Punktskrift är upphöjda punkter i olika konstellationer som man känner med fingertopparna. SRF har en sida med information om punktskrift: http://www.srf.nu/leva-med-synnedsattning/att-ha-en-synnedsattning/att-lasa/punktskrift/.

LänktipsFörbundet Sveriges Dövblinda www.fsdb.orgNationellt kunskapscenter för dövblindfrågor www.nkcdb.seSynskadades Riksförbund www.srf.nu

Sida 30 av 31