· Web viewKROKOM5000, v1.0, 2012-05-18 ... Kvalitetsrapport 2015-16 Faxgärdet, Syttpigan, Pärlan och Kaxås förskolor tillhörande Ängeskolområde i Krokoms kommun Faxgärdet,

Kvalitetsrapport 2015-16Faxgärdet, Syttpigan, Pärlan och Kaxås förskolor tillhörande Ängeskolområde i Krokoms kommun

Faxgärdet, Syttpigan, Kaxås och Pärlans förskor Ann Wimmerqvist/ Förskolechef

Förord

På Faxgärdet, Syttpigan, Kaxås och Pärlans förskola strävar vi efter en positiv och utmanande lärmiljö, där allas lika värde, sitt eget och andras står i fokus. Vi vill ta till vara barnens lust att leka och väcka barnens nyfikenhet att upptäcka omvärden. Vi vill ge barnen möjlighet att i vardagen utveckla förmågan att påvereka sin situation utifrån demokratiska grunder och värderingar. Vi vill sträva efter goda relationer med hemmet och samarbeta med vårdnadshavarna för att skapa de bästa förutsättningarna för barnet. Pedagogerna på alla förskolorna har tillsammans med förskolchefen arbetat aktivt under året med normkreativitet och jämställdhet. Genom förläsningar, litteratur, spel, systematiska reflektioner, övningar mellan vuxna, övningar med barnen samt tagit del av specialpedagogs kunskaper och sett kortare filmer har vi ökat vår kunskap och medvetenhet om normer och värden. Vi arbetar för att bli mer normkritiska i vår vardag tillsammans med barnen. Normkreativitet kommer löpa som en gemensam nämnare i alla delar i denna kvalitetsrapport.

Innehåll

Sid 9 1.0 Inledning 1.1 Bakgrund

1.2 Syfte

Sid 10 1.3 Dokumentation

Sid 11-12 2.0 Presentation av enheten alt ansvarsområden 2.1 Organisation

2.2 Materiella förutsättningar

Sid 13-14 3.0 Statistik 3.1 Personal

3.2 Barn/Elever

Sid 15-16-17 4.0 Ledning och utveckling av utbildningen 4.1 Förskolechefens

Mål för enheten/erna

4.1.1 Förskola

Sid 18-20 5.0 Grundläggande värden och inflytandeSid 21-23 6.0 Trygghet, och god miljö och studie ro 6.1 Förskolan

Sid 24-30 7.0 Utveckling och lärande 7.1 Förskolan

Sid 31-35 8.0 Extra anpassning och särskilt stöd

KVALITETSRAPPORT 2015-16

1 Inledning

Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Faxgärdet, Kaxås, Pärlan och Syttpigans förskolor. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 2015/ 2016.

1.1 BakgrundUtveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.

Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer.

Definition av kvalitetHur väl verksamheten:– uppfyller nationella mål– svarar mot nationella krav och riktlinjer– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)

1.2 SyfteSyftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.

9


1.3 DokumentationDokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:

• Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.

• Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i lärplattformen InfoMentor.Det främjande och förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling.

• Förskolans och fritidshemmens dokumentation sker bland annat genom pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Fritidshemmet kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever.

10


2 Presentation av enheten alt. ansvarsområdet

2.1 OrganisationÄnge Barn och Utbildning är ett av fem skolområden i Krokoms kommun.

Två förskolechefer och 2 rektor arbetar i team där vi samarbetar och samverkar i utvecklingsarbete, budget, personalplanering samt särskilda utbildningssatsningar.

Änge Barn och Utbildning har under det gångna året haft tillgång till tre specialpedagoger som samt två administratörer.

2.2 Materiella förutsättningarFaxgärdets förskola består av 18 pedagoger och 85 barn i åldern 1-6 år fördelat på fem avdelningar. Förskolan ligger i omgiven av skogar och vattendrag vilket pedagogerna gärna använder för att leda barnen till ett lärande i utemiljö. Förskolan ligger nära byns skola. Pedagogerna använder skolans idrottshall för att tillsammans med barnen ha rörelselekar mm. I närheten ligger också byns ishall dit barnen och pedagogerna vintertid promenerar och tränar skridskoåkning.

I Augusti 2015 öppnade en femte avdelning på Faxgärdet. Vilket det under vårterminen planerades inför. Avdelningen heter Trollsländan och bestå av en i ålder blandad barngrupp. Faxgärdet har barn från många olika kulturer.

Syttpigans förskola är en 1 avdelnings förskola och ligger i byn Alsen. Här arbetar tre pedagoger och här går 14 barn. Förskolan ligger omgiven av skog och i närheten finns en ladugård med djur. I närheten finns Hovsskola där det ibland sker ett samarbete med öppningar och stängningar. Lokalerna är små och rymmer ca 17 barn. Syttpigan har öppet för sista gången denna termin. Förskolan kommer lägga ner sin verksamhet från och med den 14/ 7.

Pärlans förskola ligger i byn Kluk och består av fyra pedagoger och 15 barn. Förskolan ligger på samma gård som den nedlagda skolan och den är omgiven av gungor och stora lek ytor. Runtom finns skog som inbjuder till ett lärande i utomhus miljö. I Augusti kom nya gungor att monteras. Förskolans lokaler rymmer två avdelningar och rymmer upp till 34 barn. Gott om utrymme för olika aktiviteter både inne och ute. Ett tillagningskök med egen kock, där även barnen får vara delaktiga. En stor och rymlig gård, med stor cykelplan, skog och hockeyplan i anslutning till förskole gården. Grillplats, som används året runt.

Kaxås förskola ligger i Kaxås by och består av sju pedagoger och 24 barn. Förskolan har under hösten genomgått stora renoveringar av lokalerna samt i utomhusmiljön. Tak och väggar har målats och väggar har rivits för

11


att skapa en mer förutsättningar till lek och lärande. I närheten finns naturen och Kaxås skola. Förskolan är en enavdelnings förskola som är uppdelade i två avdelningar, större barn 4-6 år och mindre barn 1-3 år. Barngruppen består av barn från många olika kulturer. Pedagogerna arbetar ofta över avdelningarna, har sångsamlingar och andra samlingar tillsammans, fri lek liksom styrda lekar, aktiviteter i gympasalen, äter också tillsammans ibland.

Pedagogerna vill att barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnets egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inne som ute. Utevistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerade miljöer och i naturmiljö.

12


3 Statistik

3.1 Personal

3.1.1 Förskola Tabell 1. Andel (%) med förskollärarutbildning 15 okt 2015

Enhet Andel (%) behöriga förskollärare

Förskola 7stycken

3.1.2 FritidshemTabell 2. Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning 15 okt 2015

Enhet Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning

Fritidshem [andel (%)]

3.1.3 Förskoleklass, grundskola, grundsärskolaTabell 3. Andel (%) behöriga lärare 15 okt 2015

Enhet Andel (%) behöriga lärare

Förskoleklass [andel (%)] Grundskola 1-3 [andel (%)] Grundskola 4-6 [andel (%)] Grundskola 7-9 [andel (%)] Grundsärskola [andel (%)]

3.2 Barn/elever

3.2.1 Förskola och pedagogisk omsorgTabell 4. Antal inskrivna barn i förskolan 15 okt 2015

Född år Totalt Flickor Pojkar2014 [antal] [antal] [antal] 2013 [antal] [antal] [antal] 2012 [antal] [antal] [antal] 2011 [antal] [antal] [antal] 2010 [antal] [antal] [antal] Totalt [antal] [antal] [antal]

Tabell 5. Antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg 15 okt 2015

Född år Totalt Flickor Pojkar2014 [antal] [antal] [antal] 2013 [antal] [antal] [antal]

13


Född år Totalt Flickor Pojkar2012 [antal] [antal] [antal] 2011 [antal] [antal] [antal] 2010 [antal] [antal] [antal] Totalt [antal] [antal] [antal]

3.2.2 Fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskolaTabell 6. Antal inskrivna elever 15 okt 2015

Enhet Totalt Flickor PojkarFritidshem* [antal] [antal] [antal] Förskoleklass [antal] [antal] [antal] Grundskola åk 1 [antal] [antal] [antal] Grundskola åk 2 [antal] [antal] [antal] Grundskola åk 3 [antal] [antal] [antal] Grundskola åk 4 [antal] [antal] [antal] Grundskola åk 5 [antal] [antal] [antal] Grundskola åk 6 [antal] [antal] [antal] Grundskola åk 7 [antal] [antal] [antal] Grundskola åk 8 [antal] [antal] [antal] Grundskola åk 9 [antal] [antal] [antal] Grundsärskola åk 1 [antal] [antal] [antal] Grundsärskola åk 2 [antal] [antal] [antal] Grundsärskola åk 3 [antal] [antal] [antal] Grundsärskola åk 4 [antal] [antal] [antal] Grundsärskola åk 5 [antal] [antal] [antal] Grundsärskola åk 6 [antal] [antal] [antal] Grundsärskola åk 7 [antal] [antal] [antal] Grundsärskola åk 8 [antal] [antal] [antal] Grundsärskola åk 9 [antal] [antal] [antal]

14


4 Ledning och utveckling av utbildningen

4.1 Förskolechefens mål för enheten/-erna

4.1.1 Förskola

Mål enligt styrdokument:

Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och skall se till att personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.

Förskolans arbetslag ska samarbeta för att erbjuda barnet en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt stöd i sin utveckling.

Förskolan ska sträva efter att varje barn ska få förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av socialbakgrund och oavsett kön. Etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Resultat

I etableringen av ett gemensamt yrkespråk för Krokoms förskolepersonal har man valt att belysa vissa gemensamma begrepp. Syftet med detta är att stärka yrkesgruppen och att pedagogerna utvecklar en yrkesstolthet och en förståelse av sin egna viktiga roll för att forma morgondagens vuxna. I förskolan lägger vi grunden för den fortsatta skolgången och barnets egen personliga utveckling. Pedagogerna har fått mer kunskap om syn, hörsel, autism och förläsning om ömsesidigrespekt. Arbetslagen har delgivit varandra mera kunskaper på arbetsplatsträffar och kopplat detta till diskriminerings och kränkande behandlings arbetet.

Analys av resultatet

Utifrån den centrala fortutbildningen SPIS har en del av pedagogerna utvecklats och kommit vidare i sin roll som ledare i barngruppen. Satsningen har också bidragit till att pedagogerna fått arbeta med sina egna värderingar i form av att tänka kring och resonera om den privata, personliga och professionella rollen kopplat till det uppdrag man har. Att få syn på sina olika sidor har gynnat vissa pedagoger att hantera svåra situationer där det är viktigt att kunna göra skillnad på sin roll som pedagog och sin roll som medmänniska och privatperson. Enskilda pedagoger har hittat strategier att hantera svårigheter på ett annat sätt än tidigare. Vilket har givit effekten att pedagogen själv säjer sig stärkt och fått förbättrat självförtroende. Jämfört med tidigare år kan pedagogerna på ett bättre sätt skilja på vad som är privat, personligt och profisionellt. Men arbetslagen behöver fortsätta arbeta med detta systematiskt. De säger själva att de är

15


mer stärkta utifrån att begreppen fått en innebörd och att ett arbetssätt har blivit tydligt. Pedagogerna reflekterar över hur viktigt det är att stå stärkta tillsammans men också över hur mycket ”fel” och ”misstag” de tidigare gjort i sitt arbetsätt. Att pedagogerna har kommit fram till ny kunskap och ny medvetenhet har gjort att dom som arbetslag har höjt kvalitén på hela förskolan. De har klivit ett upp steg till på stegen mot förståelse och yrkesidentiteten och stoltheten har stärkts. De säger själva att de vet när de ska kliva in i sin professionella roll och kunna möta vårdnadshavare i olika frågor. Detta gynnar familjerna då det blir tydligt vad förskolan har för ansvar. Samt att likvärdigheten i kommunen förbättras. De man kan se är också att pedagogerna har fått hög andel av nöjda föräldrar. Det beskriver pedagogerna att det har fått höra i utvärdering, föräldramöten och på utvecklingssamtal. Pedagogernas utveckling leder till goda ringar på vattnet. De blir stärkta av att se och höra positiv feedback vilket motiverar dem till fortsatta reflektioner.

Pedagogerna har fått tagit del av ett flertal föreläsningar om bland annat ömsesidig respekt, Autism, Syn, Hörsel mm Utvärderingar visar att pedagogerna arbetar mer medvetet med de olika områdena. I arbetslagens kvalitetsrapporter lyfter de fram hur de arbetat med särskilda områden och vad de har bidragit till barns lärande och ökade förståelse. Utvärderingen visar att pedagogerna är mycket nöjda över utbildningen. Vissa tycker att utbildningen bör rikta sig mer än vad den gjort till att belysa arbetet med mindre barn. Vid dessa utbildningsdagar har även kommunens förskolechefer och specialpedagoger deltagit vilket har visat sig gynnsamt då alla varit delaktiga och har med sig samma kunskaper. Det har varit lättare att på exempelvis arbetsplatsträffar arbeta vidare med de pedagogerna tagit del av i SPIS. Arbetslag har presenterat de olika funktionsnedsättningar som finns på deras avdelningar för att öka medvetenheten och hitta gemensamma förhållningssätt och för att inte något barn skall behandlas diskriminerade. Presentationerna har också varit en del i arbetet med att utforma en ny diskriminenerings och kränkande behandlingsplan. Denna har blivit mer omfattande och levande i den dagliga verksamheten jämfört med den tidigare planen. Man kan se förbättrad samverkan genom exempelvis fler mötesstrukturer, öppnare dialoger och början till samarbete i visst systematiskt kvalitets arbete. Detta borde ge gynnsamma effekter på barns lärande och måluppfyllelse.

Dock saknas mycket återkoppling om hur SPIS i pedagogernas egna verksamhetsberättelser. En del arbetslag har skrivit en del medans vissa missat det helt tyvärr. Där i mot planen mot diskriminering och kränkande behandling samt Nt-satsingen har alla skrivit om i sina utvärderingar. Pedagogerna behöver mer träning i att synliggöra kvalitetsarbetet i vardagen och medvetenhet om vilka handlingar som bidrar till att höja kvalitén.

Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Den centrala fortutbildning SPIS kommer att fortsätta där deltagarna kommer få föreläsningar med varierande innehåll men bland annat språkets betydelse.

16


Ny plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer att upprättas och arbetas med fortlöpande under året i verksamheten och på arbetslagsträffar.

Tydliggöra förskolornas personal om vilket ansvar och vilken roll de har i förskolans kvalitetsarbete.

Förväntad effekt Ja

Delvis

Nej

17


5 Grundläggande värden och inflytande

5.1 Förskola

Mål enligt styrdokument: Förskolechefen skall utveckla förskolans arbetsformer så att barnens aktiva inflytande gynnas.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.


ResultatBarnens inflytande har tagits tillvara genom aktiviteter så som Inflytanderåd, aktiviteter till julkalendern, skogen, utemiljön, veckans matramsa, veckans fjäril och de vuxna har kommunicerat och interagerat i samspel med barnen.

Pedagogerna har arbetat indelat i grupper med färre barn i varje grupp där värdegrund, normkreativitet och bemötande varit i fokus.

Pedagogerna har använt material från Stegvis och Vännerna i Kungaskogen. Syftet har varit att stärka det enskilda barnet. Förskolorna har tydliga veckorstrukturer så vårdnadshavare ,barn och pedagoger är väl förberedda inför veckans aktiviteter vilket skapar kontinuitet och trygghet. Dagen blir förutsägbar och det blir tydliga rutiner och barnen vet vad som skall hända. Barnen har inflytande i planering och genomförande av aktiviterer.

Utvecklat samarbetet med hemmet och tydliggjort diskriminerings och kränkande behandlings arbetet i förskolan.


Efter arbetet med ”vännerna i Kungaskogen” och Stegvis kan pedagogerna se att barnen har blivit mer hjälpsamma mot varandra än tidigare. Exempelvis vid på och avklädning då de skickar saker till varandra. Och där begreppet hjälpsamhet har diskuterats mellan barnen. Barnen har vid många fler tillfällen sagt till en vuxen om någon är ledsen om de inte kan trösta själva. Det har man jämfört med tidigare läsår. Pedagogerna har blivit inspirerade av SPIS utbildningsdagen och föreläsningen med Ann Åberg

18


där det exemplifieras situationer i hallen om hur man får till bra rutiner vid in och utgång. När pedagogerna har reflekterat över dessa tillfällen så ser de tydliga skillnader nu med tidigare. Flera säger sig stärkta och blivit medveten om vikten av att få till bra rutiner och arbeta med att synliggöra arbetet för varandra. De påminner numera varandra om vad de gemensamt kommit överens om. De upplever att de går åt mindre tid till att diskutera vad som ska göras och de är mer tidseffektiva än tidigare. Mycket flyter på bättre nu i deras arbetssätt.

Av pedagogernas dokumentation och i deras reflekterandesamtal kan man utläsa att arbetslaget har blivit mer lyhörda för barnens tankar och idéer, barnen ser sina möjligheter att påverka sin vardag på förskolan, de vågar och påtalar sina önskningar och idéer då dessa ofta blir genomförda. I efterhand har personalgruppen sett de gynnade effekter som blir när barnen får ha inflytande över vad de vill göra och att det faktiskt blir gjort. Det tror pedagogerna inger trygghet och stärkt självkänsla till barnen och vilket i sin tur har skapat mer arbetsglädje hos pedagogerna. Man kan i större utsträckning höra dem resonera och planera kommande lärsituationer och aktiviteter. De använder oftare ord i det gemensamma yrkesspråk vi arbetat med i de centralfortbildningarna.

Personalgruppen bestämde sig för att arbeta extra med barns inflytande och på så sätt har lyhördheten ökat. De blev fokuserade och medvetna om att lyssna till vad barnen sa. Annars skulle troligen inte barnens inflytande ge den gynnasamma effekten i barngruppen och arbetslaget som blivit.

Det sociala samspelet mellan pedagogerna och barnen har ökat det kan vi se då barnen leker över avdelningsgränserna och även över ålders och könsskillnader jämfört med tidigare år, men även jämfört med hösten.

Tydliga rutiner har bidragit till en mer trygg barngrupp där pedagogerna med hjälp av dokumentation nu tydligare ser att barnen har utveckalt sin självständiga sida och tillit till sin egen förmåga. En lugnare arbetsmiljö har gynnat barnen då pedagogerna har fokuserat på att tillåta barnen få ta tid och plats till att träna sin självständighet som till exempel påklädnad och toalett besök. Man kan se att genom att stärka det enskilda barnet så har det skapats förståelse för andras olikheter. Pedagogerna ser att barnen är mer toleranta med varandra än tidigare. Pedagogerna har hört samtal mellan barnen om ”den gyllene regeln” som handlar om hur man är mot varandra, även hemma, detta har föräldrar återkopplat vid ett flertal tillfällen. Pedagogerna har byggt upp bra rutiner och goda relationer med hemmen vilket leder till en rödtråd mellan hemmet och förskolan. Troligen där av den trygga barngrupperna och att vårdnadshavarna återkopplar om vad barnet beskrivit hemma och om vad det har lärt sig.

Vi har på många förskolor tagit i mot ett stort antal nyanlända familjer till förskolan. Detta har skapat många nya ställningstaganden och nya kunskaper om andra kulturer. Det har varit utmaningar för pedagogerna och barnen att tillsammans skapa trygga relationer mellan varandra då språket och kulturen gör att vi i många situationer fått göra tankevurpor. I efterhand kan man tydligt märka att pedagogerna genom sitt nytänkande handlar

19


därefter och många gånger går stärkta ur en situation eller händelse. Pedagogerna har fått tänka och reflektera extra mycket kring religion, etnisk tillhörighet och upplevda situationer för barnet och hur de skall kunna skapa en förskola som är anpassad för alla. De vi har sätt och upplevt att okunskap kan skapa kulturkrockar. Exempelvis om regler förväntningar osv. Pedagogerna har ställts inför nya utmaningar i form av språkförbistringar. Pedagogerna upplever att de saknar kunskap och verktyg till att bemöta barn som har upplevt kris och trauman och andra kränkande behandlingar. Jämfört med tidigare tycker de att det går bättre och bättre att hitta rutiner för intigrera barn och vårdnadshavare från andra kulturer i förskolans verksamhet. Pedagogerna deltar i en studiecirkel om normkreativitet som har haft gynnsamma effekter på pedagogerna. Pedagogerna säger själva att de har fått en större och djupare förståelse av vad begreppen i diskrimineringsgrunderna innebär och hur man kan synliggöra dem i den dagliga verksamheten. De har haft ett flertal uppgifter kopplat till studiecirkeln där de bland annat fått arbeta med att observera varandra, räkna tillfällen där något sägs om normer, spelat värdegrundspelet med tillhörande diskussion om egna värderingar och vad pedagogerna själva har med sig i upplevda händelser som har kommit att påverka dem. Föräldrar har involverats på ett annat sätt än tidigare genom exempelvis föräldramöten med lättare uppgifter.

Via föräldramöten har vårdnadshavarna fått information om pedagogernas arbete med diskriminerings och kränkande behandlings planen och utvecklingsarbetet med normkreativitet. Föräldrarna har fått göra övningar med olika ställningstaganden och begrepp. De har diskuterat i grupper de olika begreppen ur planen vid föräldramöten. I efterhand har ett flertal föräldrar och vårdnadshavarar kommenterat till pedagogerna att det varit mycket tänkvärda och lärorika möten. Där de även uttryckt förvåning att deras barn får ta del av och att del av ett viktiga arbete. Samt att detta är utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Den befintliga diskriminerings och kränkande behandlingsplanen har blivit synlig och levande ut till vårdnadshavare och förskolechef har informerat om vårdnadshavarna om dess innehåll dock bara på svenska och engelska.

Vid reflektion i arbetslagen efterfrågar pedagogerna fler allmänna dokument på fler språk. Då det har förkommit ett flertal situationer där det förekommit kränkningar och diskrimineringar mellan vuxna med olika etniska folkgrupper finns behovet av att vi måste ha befintliga översättningar på hemspråken för att alla skall förstå vilka regler som gäller på förskolan. Pedagogerna upplever att det är svårt att göra sig förstådda när det försökt tala om hur verksamheten fungerar.

Den kunskap pedagogerna fått genom studiecirkel med tillhörande uppgifter och reflektion kan vara en bidragande orsak till att pedagogerna själv tycker det går bättre och bättre med integrationsarbetet. Under läsåret har stor fokus hos många avdelningar varit att skapa en stabil grundverksamhet.

20


Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Pedagogerna kommer att få fortsätta arbeta i reflekterande team och studiecirkeln om normkreativitet. Det vi förstått är att det viktigt för att få syn på sina eventuella fördomar och diskriminerande arbetssätt och bemötande. Samt att alla på förskolan blir mer normkreativa. Ny plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer att upprättas och arbetas med fortlöpande under året i verksamheten och på arbetslagsträffar. Planen är också en del av vårt utvecklingsarbete om normkreativitet. Ett förbättringsområde är att stärka föräldrarnas förståelse av att planen mot diskriminering och kränkande behandling samt att involvera barnen ännu mer

6.0 Trygghet, god miljö och studie ro6.1 Förskolan

Mål enligt styrdokument: Förskolechefen skall upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla formera av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbing och rasistiska beteenden bland barn och anställda.

Förskolan skall sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,


ResultatArbetslagen har arbetat med att synliggöra hur normer påverkar förskolans organisation och arbetssätt, vilka normer som påverkar barnens förskolemiljö, hur vuxnas värderingar och förhållningssätt påverkat relationen mellan barnen samt mellan de vuxna och hur påverkas barnens attityder och värderingar av hur vuxna agerar.

I en del arbetslag har de arbetat med utanförskap och kamratskap hur man är mot varandra och hur är man när man är en bra kompis, men också att man har rätt att säga nej om man inte vill leka. Till detta har pedagogerna har använt sig av bland annat materialet Kungaskogen, seriesamtal och på samlingar prata om och försökt få barnen att tänka sig in i hur de skulle kännas om de själva blev uteslutna ur leken.

21


Analys av resultatetGenom att syliggöra vuxnas egna värderingar och förhållningssätt har personalgruppen ändrat sitt arbetssätt till viss del. Det värdegrundsarbete som gjorts har medveterlig gjort en del icke önskvärda handlingar som tidigare var osynliga för pedagogerna själva. Att synliggöra förgivettaganden i sina arbetssätt har öppnat personalens ögon till att förhålla sig mer normkritiskt. Dock uttrycker arbetslagen att det ständigt behövs hållas en levande diskussion om hur vi skapar normskapande processer. Personalgruppen har blivit mer prestigelös och individen kan reflektera mer öppet på till exempel personalmöten och arbetsplatsträffar. Man kan se att när personalens ökade förståelse av begreppet inom normkritiskt förhållningsätt så har öppenheten och kommunikationen mellan pedagogerna stärkts. De är en mer öppen personalgrupp där nya och andra diskussioner uppstår om bland annat jämställdhet. Detta gynnar barnen och verksamheten på ett positivt sätt då personalens förhållningssätt är mer samspelt och lyhörda för barnens åsikter och tankar. Nu ställer barnen öppna, nyfikna frågor istället för att uppmärksamma att något skiljer sig ifrån normerna. Barnen har exempelvis också varit nyfikna och utformat nya gemensamma inomhus och utomhus regler och påminner varandra om någon inte följer överenskommelserna. Pedagogerna på alla förskolor och avdelningar har läst böcker som är skrivna utifrån diskrimineringsgrunderna. Böckerna har skapat nya frågor och funderingar kring exempelvis kön och etnicitet. Vissa pedagoger uppleverer inte några större reaktioner från barnen. Då har personalen funderat på varför. Reflektionerna i arbetslagen har varit många. Pedagogernas arbete och reflekterande förhållningssätt har troligtvis bidragit till en öppnare miljö i barngrupp, en mer tillåtande miljö och att barnen har en större förståelse för olikheter. Barnen har större förståelse för att alla inte talar samma språk, har samma hudfärg eller firar samma högtidsdagar Det man också kan utläsa är barnens medvetenhet kring hur de kan vara med och påverka bör utvecklas.

För många av pedagogerna har arbetet med barn och familjer från andra kulturer något helt nytt. Vissa pedagoger har fått tänka om och reflekterat mycket för att skapa förutsättningar för alla barn på avdelningen. Frågor som pedagogerna har arbetat med är exempelvis hur kan alla barn och vuxna tadel av olika kulturer och få ökad förståelse av olikhet.

Pedagogerna och barn har tittat på bilder på barn som varit uteslutna ur leken och vi har pratat om hur de kan vara. De har hjälpt barnen in i redan påbörjad lek med att hitta på en ny roll figur till den som vill vara med, men även visat på att det inte alltid bara går att komma in i en redan påbörjad lek som några barn redan håller på med. I reflektioner och på avdelningsmöten har pedagogerna reflekterat över en film som det tidigare tittat på. Det är en föreläsning av Margareta Öhman denna gjorde stort avtryck på en del arbetslag och utifrån den valde man att arbeta mer medvetet när barnen leker.

Med respekt för barnen försöker pedagogerna att lyssna på varje barns berättelser och tankar, låta dem få sin röst hörd, och att få prata klart utan

22


att bli avbruten av någon annan. De uppmuntrar barnen att berätta genom att ställa frågor som inte är ja eller nej svar på utan de vill ha ett berättande svar. Pedagogerna försöker ge barnen den tid de behöver för att berätta och prata till punkt. Pedagogerna försöker lyssna på barnens funderingar och tankar och tillsammans söker de reda på svar och information med hjälp av Ipad och böcker, vi ritar och gör ibland experiment och diskuterar varför det blev som det blev. Arbetssättet är i år planerat och genomtänkt jämfört med tidigare år.

Arbetet utifrån Kungaskogen och Margareta Öhman har skapat ett effektivare och mer medvetet arbetsätt. Pedagogerna har varit motiverade och känt inspiration. De kan man se genom att de planerat och följt upp och diskuterat resultatet mycket intensivare nu än tidigare termin. Arbetslagets tryggare arbetsrutiner kan också ha att göra med att det arbetslaget har arbetat tillsammans utan förändringar i ett flertal år. De är trygga med varandras roller. Dock behöver alla som arbetar i förskolan reflekteras mer kring uppdraget. I en del mötesformer kan det resoneras som att förskolläraren har mer ansvar och tänker mer på läroplanen. Ett förtydligande behövs på många ställen om att alla som arbetar i förskolan har ett ansvar för att förskolans uppdrag genomförs. Denna otydlighet kan möjligen också bero på att det på flera förskolor och avdelningar saknas behöriga förskollärare och att arbetslagen förändras då man bara anställer obehöriga barnskötare med visstids anställning. Det skapar otrygghet.

I situationer där barnen kommer i konflikt med varandra arbetar pedagogerna med att de i första hand själva ska kunna lösa konflikten själva innan de går in och hjälper till. Detta har de bestämt tillsammans på reflektions tid. För att träna samarbetet mellan barnen, delar de upp dem i olika grupper och har styrda aktiviteter, t ex spela spel, lägga ett pussel tillsammans, rita eller leka någonting. Uppdelningen av barn är olika, olika gånger så att alla har chans att samarbeta med alla, ibland är det två och två barn i en grupp, ibland fler. Tidigare år har personalen på en del avdelningar inte haft samma arbetssätt när det gäller gruppindelningar. Det skulle möjligen kunna vara en effekt över att specialpedagogens arbete med att observera gruppen barn och personalens arbetsätt. Specialpedagogens återkoppling av vad hen sett kan ha ökat personalens förståelse av de gynnsamma effekterna av att dela in barnen oftare i grupper.

Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Då barngruppen och arbetslagen ofta förändras finns det ett ständigt behov av att arbeta med frågor kring den egna medvetenheten om normkreativitet och ständigt gör behovsinventeringar. För att verksamheterna skall kunna säkerhetsställa att alla barn får rätt till lika möjligheter och rättigheter på förskolan krävs att vi arbetar med att identifiera utvecklingsbehov. Det är också viktigt att sätta av tid för att följa upp och utvärdera åtgärder och insatser som görs.

Pedagogerna kommer att få fortsätta arbeta i reflekterande team och studiecirkeln om normkreativitet. Det vi förstått är att det viktigt för att få syn

23


på sina eventuella fördomar och diskriminerande arbetssätt och bemötande. Samt att alla på förskolan blir mer normkreativa. Ny plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer att upprättas och arbetas med fortlöpande under året i verksamheten och på arbetslagsträffar. Planen är också en del av vårt utvecklingsarbete om normkreativitet.

Ett förbättringsområde är att stärka föräldrarnas förståelse av att planen mot diskriminering och kränkande behandling samt att involvera barnen ännu mer. Av resultaten går det också att utläsa att pedagogerna bör utveckla samtal med barn, föräldrasamtal, reflektera över observationer. Det behövs också en strukturerat och målinriktat arbete med genomgång av regler, arbetsätt och tillbudsrapporter. Samt uppföljning och utvärderingar av skrivna handlingsplaner.

24


7 Utveckling och lärande

7.1 Förskolan

Mål enligt styrdokument:Förskolechefen ska utveckal arbetsformer så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.

Förskolan ska arbeta för att alla barn ska utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.

Förskolan skall stäva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera och ställa frågor och samtala om naturvetenskap.

Upprätta nya planer för att motverka och förebygga diskriminering och kränkande behandling bland barn och vuxna. Skollagen (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567) samt Förordningen (2006:1083).

Förskolan ger barnet möjlighet att utveckal sitt intresse för skriftspråket och förståelsen för symboler och deras kommunikativa funktioner.

ResultatEn till två pedagoger har deltagit i centrala fortbildningssatsningar som har berört ämnet Natur och Teknik. De har utbildats till inspiratörer med syfte att sprida kunskapen vidare tillhela förskolans arbetslag.

Tillgången till I Pads i förskolan har bidragit till att personalen kan på ett smidigt sätt via bilder och ljudupptagningar dokumentera den dagliga verksamheten tillsammans med barnen. Personalen kan med nya ögon få syn på sin verksamhet så som till exempel bemötande och till tal. Barnen har kunnat ta del av många pedagogiska appar där lärandet står i centrum.

Den tidigare Diskriminerings och kränkande behandlingsplanen har reviderats under året då verksamheten krävt det. Pedagogerna säger själva att de har fått en större och djupare förståelse av vad begreppen innebär och hur man kan synliggöra dem i den dagliga verksamheten vuxen till vuxen och mellan barnen.

Pedagogerna ser att det väckts intresse och nyfikenhet för skriftspråk genom att de har dokumenterat ett flertal citat och bilder. De har också haft barnintervjuer där barnens citat dokumenterats och analyserats. Exempel på citat från barnintervju: Vad är du bra på? J, 6 år – ”Jag har lärt mig att läsa, skriva och jag har lärt mig att lyssna” Hur lärde du dig det? – ”Jag har övat, jag har försökt ljuda och tränat på att skriva”.

N, 5 år – ” Jag har lärt mig att skriva jättemycket, men inte allt” Hur lärde du dig? ”Jag har lärt mig av Thea ju, att skriva”.

Vad är du bra på? P, 5 år – ”Jag ska öva på att åka skidor och öva lite mer på att skriva”.

25


Vad är du bra på? H, 4 år – ”Läsa, skriva”

B, 4 år – ”Jag vill lära mig att skriva lika snabbt som du.

Pedagogerna har sett att barnen använt och intresserat sig för skriftspråket mer frekvent i vardagen vilket också dokumenterats. De har även otaliga situationer och citat där vi ser nyfikenhet, utveckling och lärande. Exempel på citat och situationer:

L, 3år – Hittar en paljett föreställande bokstaven b på golvet, ”Titta, Bellas bokstav”

E, 3år – Sitter och klipper ut bitar i ett papper, vänder och granska det hen klippt ut. ”Men titta, det här blev ju ett L”

N, 4år – Studerar ett armband som hen har på handleden, där två snören hänger. ”Titta här, det blir ju faktiskt bokstaven K”

B, 4år – ”Hur ser bokstaven B ut? H, 4år – ”Jag kan visa dig”B, 4år – ”Tack, du är en bra kompis”J, 6år – Vi har konstruerat ”skräpgubbar” med hjälp av skräp som barnen fått samla in i skogen. Vi ställer ut dessa och vill ha en överskrift. Två barn får i uppgift att skriva denna överskrift. ”Stavas skräpgubbe med ä eller e?”T, 5år – Skriver, ”Du är min bästa fröken kram”J, 5år – Har fått i uppgift att hålla i uppropet på gympan. ”Men då måste du skriva listan med stora bokstäver, för jag kan inte små”. Hen hade inte förstått att de ord som hen kan läsa ur ordburken är skrivna med små bokstäver. ”Va, kan jag läsa små bokstäver”?

I pedagogsstyrda aktiviteter sitter ofta pedagog med papper och penna eller I pad för att skriva ner barns kommentarer. B, 3år – Kliver in i pedagogrollen och börjar ställa frågor till pedagogen.

E-3år; Vill du kanske göra en bil i dag….”

Pedagog; ” Nej jag tror inte det. Inte i dag”

E.3 år: ” Ok, men kanske i morgon då? Jag skriver här i boken att du kanske vill göra det i morgon. Det blir väl bra?”


Av det fortbildningssatsningar och utdelningen av nya I pads som varit under året kan man se att intresset för I Pads och vad den går att använda den till i det dagliga arbetet tillsammans med barnen har växt. Intresset och kunskaperna om verktyget har ökat både hos barnen och pedagogerna. I paden tas ofta med vid besök i skogen. Ett annat sätt att se att I Padsen har börjat användas är att det dokumenteras via bilder mer och mer. Man kan se att barnens intresse för matematik har ökat då de uttrycker att det är spännande och roligt och därmed håller koncentrationen uppe längre vid användandet av I Paden som hjälpmedel. Föräldrarnas insyn i den dagliga verksamheten har stärkts då det via bilder i I Paden går att skriva ut och berätta om dessa samma dag vid till exempel vid hämtning. Dock kan man se att pedagogerna på väldigt skilda nivåer av intresse och kunskaper av att använda denna teknik.

26


Pedagogernas upplevelser är att I Pad är ett smidigt och bra verktyg för att arbeta är att pedagogerna arbetar mer medvetet med att utveckla barnens talspråk. Vid utvärdering kan pedagogerna se att barnen systematiskt fått arbeta med rim och ramsor, sagor, sånger samt få reflektera över tankar och uppfattningar. Pedagogernas systematiska arbete har bidragit till att barnen utveckalt och lärt sig. Det man kan konstatera är att pedagogerna bör utveckla sin förmåga att vidareutveckla dokumentationen i form av läsningar med barnen. Personlen har utveckalt sin förståelse över att den pedagogiska dokumentationen är effektivt sätt att arbeta med och barnen kan snabbt se bilder och göra egna dokumentationer ur barnens egna perspektiv. Den pedagogiska dokumentationen är ofta gjord via I Pad. Men tekniken är något som pedagogerna behöver utvecklas i. Man arbetar inte med detta i den utsträckning som man borde. Det är också bara vissa pedagoger som arbetar med den pedagogiska dokumentationen via I Pad. All personal i förskolan bör stärkas i detta. Som verktyg är I Paden teknik i sig och därför är det ett målområde för pedagogerna att få mer kunskap kring för att kunna vägleda barnen vidare i sitt lärande.

När det gäller natur och teknik har vårdnadshavare berättat att deras barn ibland samlar familjen för att ställa en hypotes. Det kan då vara att de tillsammans med sina föräldrar funderar över vart ex mjölken på matbordet kommer ifrån. När pedagogerna arbetar med barnen märker de att fler och fler barn utvecklar sina hypoteser. Från början sa de kanske bara vet inte eller så svarade den lika som sin kompis nu kan man höra att barnen funderar och törs sätta ord på vad de tror.

Pedagogerna har också blivit mer lyhörda och uppmärksamma på när det förekommer dialoger om natur och teknik och spinner oftare vidare på just de samtalen som exempelvis vid ex matbordet är väldigt frågvisa och vill veta hur saker och ting fungerar och vart något kommer ifrån. Barnen törs ställa de allra mest underliga frågor.

Krokoms kommun har gjort en central satsning på NT-utvecklare vilket står för natur och teknik. Pedagogerna har deltagit i kommungemensamma utbildningsdagar där de två NT-utvecklarna har presenterat sitt pågående arbete. Alla förskolor har fått utse representanter som har ingått i NT-grupper. Vid dessa tillfällen har det fått fördjupad kunskap i NT-ämnen och olika aktiviteter som de sedan delgivit sina kollegor på enheten. Intresset har i perioder varit stort. Syftet är att belysa natur och teknikområden och det har varit ett gemensamt övergripande verksamhetsmål för alla enheter. De flesta pedagoger har uttrycket en glädje och ett intresse av detta ämne. Deras förhållningssätt kring natur och teknik tror jag kan ha varit av stor betydelse till att barnen också tycker att detta är så roligt och spännande. En god spiral bildas. Barnen och pedagogerna entusiasmera varandra till att spinna vidare och lära vidare. En central satsning har också gjort för att alla pedagoger i Krokoms kommun skall utveckla ett gemensamt yrkesspråk där vi har förankrat begreppen lärande objekt, lärande aktivitet. kommer fortsätta sitt arbete i NT-grupperna och delge sina kollegor nya kunskaper i ämnet. Det kommer också fortsättas med centrala fortbildningssatsningar där det finns möjlighet till ett kunskapsutbyte mellan

27


förskolornas personal i hela Krokoms kommun. Detta kommer generera i nya måluppfyllelser för avdelningarna. Genom grupparbete och personalutveckling kommer pedagogerna fortsätta arbeta med sitt förhållningsätt och läroplanens uppdrag.

Målet är att få barnen intresserade av teknik och att få en bättre förståelse för vad som är teknik och att det överallt i vardagen förekommer olika typer av teknik. Vi synliggör tekniken som vi har runt omkring oss i vardagen, allt från enkla saker som t ex bestick, sax, blixtlås och hammare mm till lite svårare så som cyklar och andra saker. Pedagogerna arbetar mer medvetet med teknik genom att titta på hur olika saker fungerar, läser i böcker, gör experiment (vi har bla. tittat på vad som händer då vatten fryser om man har salt och socker i, hur block och talja fungerar och hur ytspänning fungerar m.m) och söker fakta på nätet, samt också tittar på hur saker har förändrats över tid, t ex vad användes innan vi hade glödlampor, elspisar, telefonen osv. Barnen och pedagogerna har sett att teknik är något som behövs varje dag för att få vardagen att fungera. Barnen och pedagogerna har tillsammans blivit medvetna om att teknik även kan handla om dem själva, att det krävs teknik för att kunna åka skidor, skridskor eller cykla och att det är teknik som man inte kan som liten utan måste lära sig. Som förskolechef hör jag pedagogerna prata om nya övningar och att de i större utsträckning än tidigare delar med sig av varandras erfarenheter av olika aktiviteter.

Då varje lärandeaktivitet genomfördes under flera veckor tror vi att barnen lärde sig att man får vara nyfiken och komma med egna funderingar, vilket i sin tur ledde till att barnen även kom med egna önskemål om sitt eget lärande och lärandeaktiviteten under vårterminen blev ett djurtema. Att pedagogerna arbetat systematiskt och återkommit till samma moment under flera veckor har lett till en trygghet hos barnen och tid för reflektion, som i sin tur leder till ett lärande.

Att barnen ställer hypoteser hemma kan bero beror på att pedagogerna är tydliga med barnen att benämna ordet hypotes och barnen därför kan koppla detta till något de är nyfikna på. De använder begreppet hypotes både på förskolan och hemma. Pedagogernas arbetssätt kan ha påverkat barnen på ett positivt sätt, de känner sig trygga och vet att deras funderingar tas på allvar.

Vid ca två månader mitt under läsåret hade många avdelningar sjukdomar på och därför kraftigt reducerad barngrupp, detta ledde till att det ibland var svårt att genomföra planerade aktiviteter och detta tror att detta lett till att avdelningarna inte uppnått resultatet till fullo. Färre barn antal i sig har inte påverkat verksamheten men då åldersspannet också har varit stort blev det svårt att ställa hypoteser, barnen fann inte stöd hos varandra på samma sätt som om de hade varit närmare varandra utvecklingsmässigt. En annan reflektion pedagogerna gjort är att om de på ett aktivt sätt hade skapat lärandemiljöer där barnen kunnat fortsätta utforska de naturvetenskapliga fenomen de vuxna introducerat hade de möjligen sett ett högre resultat.

28


De man också kan se är inte pedagogerna inte hade kontinuerligt stämt av mot målen på avdelnings möten, även detta kan ha påverkat resultatet. Om de vid ett tidigare tillfälle hade sett att ex miljön skulle behövts förändrats hade vi nått ett annat resultat. Man kan också se att pedagogernas arbete med hypoteser ej har avspeglats i lärmiljön, om de hade fått in det i miljön hade resultatet troligen påverkats positivt genom att vi då kunnat se barnens spontana utforskande och lärande.

Pedagogerna har via planeringdagar, arbetsplats träffar fått diskutera begreppen natur och teknik tillsammans och det har fått gynnande effekter på barnens lärande då pedagogerna blivit mer samspelta i uppdraget. De har haft lättare och snabbare för att komma överens om gemensamma uppdrag kopplade till NT än andra lärandemål. Då alla avdelningar och förskolor har haft ett stort övergripande mål för verksamheterna kan vi se en hel del resultat av de pedagogerna har fått med sig i NT-grupperna. I pedagogernas utvärderingar går att utläsa mer och fylligare text kring just NT målen man arbetat med. Man har utfört en del enklare experiment där teknik behövs. Men också genom att klippa och sy. Barnen har skapat en större förståelse av olika tyger och material. Det har pedagogerna noterat genom att barnen benämner olika material med nya ord.

Alla enheter har varit mer ute i naturen och använt denna för att utforska årstidsväxlingar, djuren och dess levnadsmönster. Barnens intresse för natur har varit stort och pedagogerna har fått planera om aktiviteter efter nya infallsvinklar efter barnens önskan och visat intresse. Pedagogernas reflektions tid kan man se i efterhand har troligen varit avgörande för att pedagogerna har kunnat planera aktiviteterna efter de barnen visat intresse för. Pedagogernas systematiska arbete har bidragit till att de lättare kunna synliggjort barnens lärande. Bland annat genom att det dokumenterat mer nu än tidigare år. De flesta enheter har till exempel fortsatt att arbeta med vatten. Pedagogerna har också arbetat mer med att lära barnen betydelsen av ett hållbart samhälle där man inte ska skräpa ner och vad vi kan återvinna.

De vuxna upplever att i och med att de haft skriftspråket som proriterat mål så har deras förhållningssätt ändrats. Pedagogerna ser numera många möjligheter att implementera skriftspråket i vardagen på ett sätt som inte varit självklart förut. Detta arbetslag har inte på ett medvetet sätt arbetat med skriftspråk tidigare. Efter detta lärde sig pedagogerna mycket genom barnen. Tid för att pedagogerna skall reflektera tillsammans i arbetslaget över sitt arbetssätt har varit av stor betydelse för att de har fått upp ögonen för skriftspråket och förändrat sitt arbetssätt. Pedagogerna har reflekterat över att barnen fått mer inflytande i vardagen genom exempelvis: Hålla i upprop på gympan, hjälpt till att fylla i almanackan som hänger i hallen, hjälpt till att skriva lappar till föräldrar, Tex – ”Ta med skidor”, Hjälpa till att flytta namn på aktivitetstavlan(vem ska vara inne/ute?) I färgläggningspärmen finns numera enbart bokstäver och ting som börjar på den bokstaven, skriva namn eller de bokstäver barnen kan på alla teckningar, och även försöka skriva namnet på eventuell mottagare av teckningen, barn har fått skriva egna namnlappar på dator för att därefter

29


laminera och fästa på sin rit låda samt alla väggdokumentationer har sänkts till barnhöjd.

Arbetslagen hade som mål att göra en kartläggning av nuläget samt öka användningen av ordbilder, i första hand koncentrerat till samlingarna. De ville också integrera skriftspråket i andra prioriterade mål, förbättringen av vår miljö och i vardagssammanhang. I jämförelse med föregående år då de inte arbetat med skriftspråket som prioriterat mål upplever de en stor skillnad i intresse på grupp- och individnivå. Både barn och pedagoger arbetar med skriftspråket som en röd tråd genom vardagen i allt arbete. De tycker själva att det lyckats bra med att uppfylla målen. När arbetslaget väljer ut prioriterade mål blir pedagogens fokus klart och som nämnt i resultatet utvecklas förhållningssättet i förhållande till målet. Arbetslaget upplever sig samspelta och alla vet vad som förväntas av dem vilket gör att alla vet vad målet är samt hur det ska komma dit. De vuxnas handlingar har också lett till att barnen fått vistas i en mer ordrik miljö. Pedagogerna har varit noggranna med att fästa ordbilder och dokumentationer i barnens höjd. Detta är viktigt för att barnen ska ha möjlighet att stanna till och reflektera över vad som finns på väggarna. Vilket de numera också gör.

Genom en blandning av vuxenstyrda aktiviter och implementeringen av skriftspråket i vardagen har varit en nyckel till intresset. Vuxenstyrda aktiviteter för att komma in på valt spår och vardagsimplementeringen för att barnen ska få konkret nytta av skriftspråket i vardagen, se lärandeaktiviter i vardagen. Barnens delaktighet och inflytande är en annan nyckel. När barnen till exempel får vara med och döpa ett rum för att därefter skriva och sätta upp det skrivna ordet bildas en röd tråd. Det blir meningsfullt för barnen att skriva när barnen själva har ett inflytande över vad som ska skrivas och varför.

Även att pedagogerna delat in barnen i grupper har varit positivt. Pedagogerna tycker att barngruppen har lättare att koncentrera sig och intresset håller i sig längre. Barnen ges möjlighet att lära av varandra, både i vardagssammanhang och i vuxenstyrda aktiviteter. Detta har tyvärr fallit bort lite och vi upplever att vi borde ha dokumenterat mer kring skriftspråket i vardagssituationer. Pedagogerna ser dock att de borde haft en krysslista för att säkerställa barns lärande i vardagssituationer. Arbetslagen har en idé om att utveckla läsvilan. Till exempel att under en veckas tid inleda med samma bok. Där barnens delaktighet står i fokus. Där pedagoger och barn samtalar och resonerar kring ord, betydelser, bokstäver, samt normkreativitet mm. De vuxna ser också stor utvecklingspotential i det faktum att de inte i någon större utsträckning förkovrat sig i litteratur angående barns inlärning av skriftspråk dock i normkreativitet.

De vuxna har stämt av mot målet vid varje avdelningsmöte. De har kontinuerligt återkopplat till handlingsplanen vilket har varit viktig och hjälpt dem att hålla rätt spår. Pedagogerna kan i efterhand konstatera att avstämningarna har varit viktiga för att det gått så bra. Vid vuxenstyrda aktiviter har de samlat barnen på morgonen och gett dem en överblick över hur förmiddagen kommer att se ut. Detta för att skapa trygghet och ge en bra grund för arbetsro. Om man jämför de olika arbetslagen och hur

30


sjukfrånvaron varit i respektive arbetslag så kan man se att där det varit kontinuitet i arbetslaget har det inte varit några svårigheter med att arbeta stukturerat. Och det har varit gynnsamt för barnens lärande. Det har varit lättare för arbetslagen med samma personal att se lärsituationerna och reflektera över dem.

Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Arbetslagen kommer att fortsätta att aktivt arbeta med naturkunskap och då även försöka få in naturkunskapen i vår lärandemiljö inne eller ute på gården så barnen får möjlighet att fortsätta sitt utforskande runt naturkunskap. Fördjupa kunskap om natur och teknik i lärmiljön.

Varje enhet skall upprätta och arbeta motverkande och förebyggande mot diskriminering och kränkandebehandling. Enheterna tillsammans med förskolechefen skall arbeta målinriktat för lika rättigheter och möjligheter i förskolan. Fortsatta åtgärder blir att förbättra det systematiska arbetet så barn och vuxna är väl förtrogna med vilka värderingar som råder på förskolan. Pedagogerna kommer arbeta i reflekterande team samt arbetsplatsträffar och planeringsdagar samt fortsätta med utvecklingsarbetet med normkreativitet. Utveckla personalens kompitensen i användandet av I Pads och Smartphones för att stärka användandet av tekniken som ett verktyg i barns lärande och pedagogernas dokumentation.

Öka användandet av pedagogisk dokumentation.

Förbättra vardagsdokumentationer där barnen visar intresse för skriftspråket, för att synliggöra barnens lärande. Både för egen, vårdnadshavare och barnens del.

.

31


8.0 Extraanpassningar och särskilt stöd

Mål enligt styrdokument: Förskolechefen har det yttersta ansvaret när det uppkommer ett behov av särskilt stöd för en grupp eller ett barn.

Förskolan ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling.

Förskolan ska stimulera barnet till ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Samt se till att barnet utvecklar sitt intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner samt bilder och texter.

ResultatI förskolan arbetar vi förebyggande och främjande för situationer som kräver särskilda insattser. Detta år har resulterat i att pedagogerna fått stöttning av specialpedagog för att få syn på och strukturera upp sitt arbetssätt för att det skall passa hela barngruppen eller på individnivå.

Möblerat om och anpassat lärmiljön.

Delgivit varandra kunskaper om barn med särskilda behov.

Träffar med mellan förskolechefer, BVC och BHT teamet.

Då språket går som en röd tråd i det dagliga arbetet har vissa avdelningar under vårterminen 2016 börjat jobba efter Bornholm modellen som fokuserar just på språket. Barnen har förbättrad utveckling i ett nyanserat talspråk, få ett större ordförråd samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera, kommunicera med andra. Barnen har utvecklat sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling.

I enlighet med Bornholmsmodellen använder pedagogerna rim, ramsor, sagor, sånger och annat material och övningar för att stimulera barnens språk. De uppmuntrar barnen till att berätta och lyssnar på vad de har att säga, kompisar och pedagogerna ställer motfrågor som barnen helst inte ska besvara med bara ja eller nej. På samlingarna har fokus varit att alla barn inte ska prata på samma gång utan man ska prata en och en och lyssna på den som pratar. Pedagogerna upprepar det barnet sagt för att visa att vi hört, det är också viktigt att upprepa orden med rätt uttal för de barn som har svårt med språket, de får då höra rätt uttal direkt.

32


Pedagogerna har flyttat ner böcker och annat material så att barnen själva når och kan ta en bok att titta i när de vill, vi har märkt att barnens intresse för böcker och bokstäver har ökat efter detta. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att berätta vad de ritat på sina teckningar. Barnen får vara med att göra sagor som vi sedan återberättar. Barnen har också fått klippa ut bilder ur tidningar och klistrat upp bilderna på ett papper och har sedan fått göra berättelser runt detta.


Pedagogerna har anpassat sina verksamheter för att alla barn skall ges samma förutsättningar för sitt lärande. Det har exempelvis gjorts förändringar av belysning och ommöbleringar för att öka tillgängligheten till lek och lärande. Efter att pedagogerna var på föreläsning med Ann Åberg gjordes det en hel del ommöbleringar för att stimulera till bra lärmiljö samt anpassa till barn med särskilda behov. Pedagogerna tyckte själva att det efter föreläsningen fick upp ögonen för hur det arbetar idag och hur de kan förbättra, de konstaterade också att mycket bra arbete redan görs och behövs inte förändras. Detta konstaterande blev vissa pedagoger stärkta av. Vilket bidrog till en mer lättsam och öppet arbetsklimat.

Pedagogerna har även fått till sig ny kunskap via habiliteringen, specialpedagogerna från Elevhälsan, SPSM, BVC samt föräldrar. Det ökade samarbetet bidrog till att BVC sköterskan har kommit till förskorna och gjort skyddsronder tillsammans med personalen. På utvärderingen av det kunde man höra fler reflektioner om gemensamt förhållningssätt vid sjukdomar hos barnen. En ökad medvetenhet hos pedagogerna om olika virussjukdomar som kommer med nyanlända barn och familjer. På förskolorna har vi också utformat bättre och tydligare information till vikarier om detta med smitta och hygien. Denna kunskap har omvandlats till verksamhetsanpassningar för att öka barnens egna förutsättningar till stimulans och lärande. Detta är något som efter utvärdering pedagogerna ser att det lyckats med. Barnen har blivit mer själständiga då det når arbetsmaterial och inte behöver fråga om den vuxne kan ta ner materialet från hyllan. Pedagogerna kan också se att barnen gynnas av nå saker själva då det kan sätta i gång och arbeta med något då det själv har lust. Det blir mer spontana.

Specialpedagogens arbete med att vara med i verksamheten och stötta personalen är ett viktigt arbete men har inte skett i den utsträckning som pedagogerna önskat. Mycket av arbetet har varit att flytta fokus från barns svårigheter till att se hela verksamheten och hur de kan jobba för att tillgodose alla barns behov. Planen för diskriminering och kränkande behandling ligger också till grund för mycket av det arbete som gjorts och de förändrade synsättet.

Genom att tillsammans som arbetslag diskutera mening och värdering kring många diskrimineringsgrunder har medvetenheten ökat. Effekten av reflektionerna är troligen resultat av att det har varit extra viktigt att göra anpassningar i barnens lärmiljö för att det inte ska bli diskriminerande. Den

33


ökade medvetenheten hos pedagogerna borde rimligen också komma från den kartläggning de gjort fån arbetsmaterialalet. Husmodellen som alla enheter arbetat med som en del i utvecklingsarbetet kring normkreativitet och utformandet av diskriminering och kränkande behandlings planen. Husmodellen gjorde pedagogerna mer medvetna om var det vill säga i vilka rum eller utemiljöer det sker kränkningar och diskrimineringar. Detta kunde sedan lyftas upp till reflektion och förebyggas genom att hitta nya strategier att lära barnen.

Personalen känner att Före Bornholmsmodellen har varit väldigt givande både hos dom som pedagoger samt väckt stort intresse hos barnen. Pedagogerna har uttryckt att de lärt sig fler och nya rim och ramsor och sånglekar. De vuxna lägger ofta pussel tillsammans med barnen och pratar då om vad bilden föreställer och vad barnen tror händer på bilden. Pedagogerna visar på kort och barnen får berätta vad som händer på bilderna och utifrån detta så göra en saga. Efter pedagogernas reflektioner har de utvärderat att barnen visat stort intresse och varit deltagande på ett annat sätt än tidigare. Pedagogerna och barnen har tillsammans uttryckt glädje i detta arbete vilket kan vara det som gynnat lärandet. För att få barnen att visa ett större intresse för böcker så vi lånar många böcker på bokbussen som vi sedan under fruktstunden efter lunchen läser högt för dem. Flertalet av barnen känner igen ”sin” bokstav när de tittar i böcker och även på skyltar utomhus. Pedagogerna tycker att barnen är trygga eftersom de flesta törs prata och berätta saker för gruppen när de har samling eller vid maten. Pedagogernas arbetsglädje och positiva förmedlan av kunskap har haft gynnande effekter på hel barngruppen. Dock kan man utläsa av resultatet att pedagogerna behöver stärka sin kunskap av läroplanen. Barnen har visat stor nyfikenhet och visad glädje över att lära sig nya språklekar. Pedagogerna uttrycker att de får fler frågor från barnen som leder till fördjupade samtal och reflektioner på detta från barnen. Barnen funderar tillsammans och de är mer koncentrerade nu än tidigare. Pedagogerna upplever att barnen också är mer uthållig i det man arbetar med. Pedagogerna har flyttat ner böcker och annat material så att barnen själva når och kan ta en bok att titta i när de vill, pedagogerna har märkt att barnens intresse för böcker och bokstäver har ökat efter detta. Nu håller intresset i sig under längre tid än tidigare. Några av barnen känner igen ”sin” bokstav och några kan skriva hela sitt namn. En dag i veckan får barnen jobba med arbetspapper med utmaningar anpassat efter varje individs nivå. Flera av barnen har koncentrationssvårigheter, otydligt uttal och/eller torftigt ordförråd, pedagogerna har märkt att det ger mycket för de barnen att få sitta själva med en personal eller i mindre grupper eftersom de då får mera lugn och ro och kan lättare koncentrera sig på t ex spelet, uppgiften eller sagan. Pedagogerna har genom analysen kommit fram till att de även i höst kommer ha språk som ett prioriterat mål eftersom de även då har barn med språksvårigheter och barn som är flerspråkiga och de ser gynnande effekter på hela barngruppen. De upplever också att de inte nått riktigt dit de ville med Bornholmsmodellen. De har försökt se varje barns behov men inte riktigt hunnit med det i den grad de vill. De har tagit

34


tid att sätta pedagogerna in i ett nytt sätt att arbeta. På förskolan arbetar många pedagoger deltid vilket är en försvårande omständighet

Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Tätare samarbete med BVC samt förankring av Barn hälsoplanen som är utarbetad av rektorer förskolechefer samt personal från Elevhälsan. Syftet med den är att upptäcka behov av tidiga insattser.

Fortsatt gemensamt arbete med specialpedagog.

Fortsatt arbete med att öka normkreativiteten som ett led i att få syn på normer och diskriminering och kränkandebehandling.

Flera arbetslag kommer börja och fortsätta med språk som ett prioriterat mål detta läsår då vi ser att det finns ett behov för detta eftersom vi har barn som är flerspråkiga och stärka barngruppens språkutveckling. Pedagogerna, förskolchefen och specialpedagogen planerar för att språket går som en röd tråd i det dagliga arbetet, t ex ramsor, sånger, lägesbegrepp, i leken, vid måltiderna, osv.

35

Documents

· Web viewKROKOM5000, v1.0, 2012-05-18 ... Kvalitetsrapport 2015-16 Faxgärdet, Syttpigan, Pärlan och Kaxås förskolor tillhörande Ängeskolområde i Krokoms kommun Faxgärdet,