Rojda Beydogan, Amanda Krook, Caroline Nilsson, Camilla Ramsell, Malin Talay och Vesna Vodanovic

Minnesanteckningar från seminarium musik 5/10 2017

M5 Sånglekar

RöstuppvärmningLektionen börjar med röstuppvärmning där vi sitter på stolarna och arbetar med rösten och kroppen. Övningarna upprepas några gånger.

Vi sitter fint, vi sitter fult (rak hållning, sjunker ihop) Ja-a, ja–a (nickar) Ne-e, ne-e (skakar på huvudet) Veet inte, veet inte (lyfter båda axlarna och slår ut lite med händerna) Kanske, kanske (lyfter en axel i taget och byter i varje)

Nu sätter vi handen över bröstet för att känna klangstödet och upprepar kanske. Vidare upprepas hela övningen med handen kvar på bröstet.

Nu är det dags att hitta magstödet med hjälp av O:et i why. Vi har handen på magen och låter O:et flyga fritt, högt och lågt.

Sånglekar

Hej, god dag och hallå

Hej, goddag och hallå (vänster hand upp, hälsa med höger, kupa händer för att ropa)I Sverige hälsar vi såMen möter du någon från ett annat landSå kan det låta så här ibland Hälsa på Danska ”goddäj”Hälsa på Franska bon jour”goddäj”, bon jour, ”goddäj”, bon jour, ”goddäj”

Rojda Beydogan, Amanda Krook, Caroline Nilsson, Camilla Ramsell, Malin Talay och Vesna Vodanovic

Tips: Man kan upprepa med andra länder och då utgå utifrån barngruppen. Man kan också utveckla och lägga till nya rörelser för varje land.

Den gyllengula fågeln

Den gyllengula fågeln han slipper inte utDen gyllengula fågeln han slipper inte utHan sitter där och sjunger så sorgset i sin burDen gyllengula få-å-geln han slipper inte ut

Här går det att arbeta med bilder som stöd till barnen för att komma ihåg sången. Barnen kan själva vara med och lägga dem i rätt ordning.

Till ”Den gyllengula fågeln” finns det även en lek.

1. Ringen går runt den utsedda ”fågeln” och sjunger visan. 2. Ringen stannar, deltagarna vidgar utrymmet mellan fötterna (så det är möjligt att

krypa igenom) och blundar.3. Därefter räknar man högt, gemensamt till åtta. 4. Under tiden skall ”fågeln” försöka ta sig ut. Blir han upptäckt, hindras han och får

fortsätta vara ”fågel”. 5. Lämpligast att byta fågel varje gång oavsett om man tar sig ut eller inte. Att vara fågel

är populärt.

Rojda Beydogan, Amanda Krook, Caroline Nilsson, Camilla Ramsell, Malin Talay och Vesna Vodanovic

Bild: Svarta ormens dans

Rojda Beydogan, Amanda Krook, Caroline Nilsson, Camilla Ramsell, Malin Talay och Vesna Vodanovic

Folkvisor

Under seminariet diskuterade vi om traditionella sånglekar och deras betydelse i förskolan. I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa.

Vi har arbetat med dessa folkvisor under seminariet:

Prästens lilla kråka Tre små gummor Vi äro musikanter Sju vackra flickor i en ring Räven raskar över isen Karusellen

Tips: Man kan variera text mellan hon och han,

t.ex. mormors lilla kråka. Man kan också variera med egen text och

rörelser utifrån barns intresse

Rojda Beydogan, Amanda Krook, Caroline Nilsson, Camilla Ramsell, Malin Talay och Vesna Vodanovic

Rojda Beydogan, Amanda Krook, Caroline Nilsson, Camilla Ramsell, Malin Talay och Vesna Vodanovic

Rojda Beydogan, Amanda Krook, Caroline Nilsson, Camilla Ramsell, Malin Talay och Vesna Vodanovic

Mangwani m´pulele (s. 33 i Elefantboken)

Under seminariet lärde vi oss en sång på det afrikanska språket xsosa. Anna visade hur man kan lära sig en sång på ett annat språk på ett enkelt sätt. Hon började med att lära oss en rad i taget medan hon sjöng hela sången. Till slut lärde vi oss hela sången – vi sjöng och spelade gitarr, djembe samt äggmaracas.

Rojda Beydogan, Amanda Krook, Caroline Nilsson, Camilla Ramsell, Malin Talay och Vesna Vodanovic

Varför ska vi lära ut traditionella sånglekar i förskolan och vad säger läroplanen?

• I läroplanen nämns musik bara en enda gång men med musiken kan vi nå nästan alla läroplanens mål. Det är pedagogens ansvar att ta in musiken i lärandet.

• ”I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa” (Lpfö reviderad 2010)

• ”Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar” (LpFö reviderad 2010)

• Viktigt att vara en del av sin kultur och kunna dess sångliga arv. Jfr muserna vars viktigaste uppgift var att genom att sjunga bevara minnen om hur man gör i den egna kulturen.

• Skapar trygghet i den egna kulturens uttryck och gör det därigenom möjligt att ta in andra kulturers uttryck, det vill säga motverkar rädsla för det okända och troligen därigenom främlingsfientlighet

• Vi tränar socialisation: samspela, gemensam upplevelse, göra som alla andra, samagera dvs träning i demokrati

• Vi tränar empati: vänta på sin tur, lyssna på andra, alla är lika viktiga: om du är med så kan vi göra detta tillsammans, jag ser hur du känner dig

• Vi tränar motoriken, både med stora och små kroppsrörelser och koordinationen

• Vi tränar på rumsuppfattning: här och där, uppe och nere, utnyttja ytan

• Språklig träning: Att sjunga och röra sig stimulerar språkutvecklingen

• Rörelse ska vara roligt inte prestigefyllt för att barnen ska få en positiv inställning till att röra sig – folkhälsoperspektivet

Tips – Anna rekommenderar

Rojda Beydogan, Amanda Krook, Caroline Nilsson, Camilla Ramsell, Malin Talay och Vesna Vodanovic