Varför krig?

Orsaker till och konsekvenser av

första världskriget

Allt material hittar du på Sosalen.wordpress.com

1

Historia klass 8:3 & 8:4 vt 16Syfte Vi kommer nu att undersöka hur det kom sig att det bröt ut ett första världskrig, vilka var orsakerna och vilka blev konsekvenserna. Vi kommer också öva oss på att analysera orsakerna och att skriva resonerande om hur dessa påverkade och bidrog till kriget.

Hur Vi kommer att ha föreläsningar, gruppdiskussioner och arbeta med häftet och de frågor som finns där i. Vi kommer fokusera på fyra centrala begrepp; kolonialism, imperialism, nationalism och allianser. Det viktiga är att vi lär oss vad orden betyder och hur de bidrog till att första världskriget bröt ut för att sedan kunna skriva en resonerande text.

BedömningVi kommer ha ett mindre quizzprov där frågorna i häftet är till stor hjälp för att klara provet. Dessa kommer att visa om du har grundläggande, goda eller mycket goda kunskaper.

Vi kommer också att arbeta med en större inlämningsuppgift där vi ska analysera orsakerna till kriget och skriva en resonerande text utifrån de centrala begreppen som vi övat på. För att öva oss på att skriva resonerande kommer vi att hjälpa varandra genom kamratrespons.

E C ADu har förklarat två av de centrala begreppen och för något enkelt resonemang om hur dessa var en bidragande orsak till kriget.

Du har förklarat tre av de centrala begreppen och för något utvecklat resonemang om hur dessa var en bidragande orsak till kriget.

Du har förklarat fyra av de centrala begreppen och för något väl utvecklat resonemang om hur dessa var en bidragande orsak till kriget.

2

Första världskriget 1914-

1918 Orsaker Första världskriget är ett av historiens blodigaste och mest fruktansvärda krig. Räknat till antal döda hamnar första världskriget på en femte plats, efter krig som Andra världskriget och An Lushan-upproret i Kina på 700-talet, där 33 miljoner människor fick sätta livet till (wikipedia.org, 2016). Första världskriget varade mellan 1914-1918 och nära 10 miljoner människor dog till följd av kriget.

Det var ett krig likt inget annat då hästar och svärd mötte stridsvagnar och gevär. Industrialismen hade lett till nya uppfinningar och där med också nya militära vapen. Det var ett krig där det gamla mötte det nya.

Livet i de fruktansvärda skyttegravarna var något som soldaterna aldrig skulle glömma och områdena runtomkring kan man än idag, hundra år senare, hitta rester av granatsplitter.

För att förstå orsakerna till detta fruktansvärda krig behöver man undersöka vad som hände i Europa och världen århundradena

tidigare. Vi kommer nu undersöka fyra centrala begrepp som delvis kan förklara orsakerna till ett av världshistoriens värsta krig. Begreppen är: Kolonialism, imperialism, nationalism och allianser.

Kolonialism Bild: maskingevär, första världskriget Källa: so-rummet.se, 2016.

Bild: ridande soldater, första världskriget. Källa: Sverigesradio.se, 2016.

3

Ända sedan de stora upptäckternas tid på 1400- och 1500-talen har olika Europeiska länder försökt skaffa sig kolonier – försökt lägga under sig landområden i andra världsdelar. Det började i liten skala med att man startade små handelsstationer längs kusten när man seglade runt Afrika mot Kina och Indien. När Columbus upptäckte Amerika i slutet på 1400-talet tog det fart på riktigt – Spanien och Portugal tävlade nästan om att kolonialisera störst område. Man frågade inte urbefolkningen om de ville bli kolonialiserade – man bara tog för sig av deras land i jakt på guld, silver och andra lyxvaror. Många europeiska länder skapade sig enorma förmögenheter genom sina kolonier. Triangelhandeln över Atlanten, där man tog människor från den afrikanska kontinenten för att sälja som slavar på den amerikanska kontinenten, bidrog särskilt till de europeiska ländernas rikedomar.

Afrika koloniseras Tack vare den amerikanska revolutionen blev Amerika ett självständigt land 1776, och de europeiska länderna förlorade då sina amerikanska kolonier. Istället vändes Europas ögon mot Afrika, Asien, Kina, Japan och

Sydostasien. Efter en konferens i Berlin 1884 beslutade de europeiska länderna hur koloniseringen av Afrika ska gå till. Ingen afrikan var med på konferensen – de blev inte tillfrågade.

4

Man vill undvika konkurrens och stridigheter mellan de europeiska länderna, så principen om ”först till kvarn får först mala” kom att gälla. Om ett europeiskt land lade under sig ett område i Afrika fick inget annat komma dit och bråka om det. Det blev startskottet för en snabb rusning efter ”tomma” områden, och på bara 15 år blev hela kontinenten uppdelad. England och Frankrike var framgångsrikast, men även Portugal, Tyskland, Italien och Belgien var med i kampen.(Källa; So-häfte Österled, 2014)

Tyskland och kolonialismen Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland utvecklats till ett ledande industriland med omfattande naturresurser och Europas största befolkning. Men landet hade få kolonier jämfört med några av de andra europeiska stormakterna. Att äga kolonier var bra för det egna landets industri som därigenom kunde förses med billiga råvaror och därtill fick en större marknad för försäljning av slutprodukterna. De västerländska kolonialmakterna ökade också sin inbördes status genom att lägga under sig fler kolonier. Tysklands ynkliga tillgång på kolonier var därför en nagel i ögat på den stora industrijätten och något som tyskarna ville ändra på. Storbritannien hade å andra sidan många kolonier men såg ett hot i Tysklands ökande styrka. Det samma gällde Frankrike som dessutom inte hade glömt det förnedrande nederlaget mot Tyskland under kriget 1870-1871 och därför gärna ville få en chans till upprättelse.(Källa; So-rummet, 2016)

Frågor1. Vad är en koloni?2. Vad var det man var ute efter när man skaffade sig kolonier? 3. Vilken typ av handel bidrog till de europeiska ländernas

rikedomar? 4. Vad beslutade man om i Berlin 1884? 5. Vilket land hade vid sekelskiftet Europas största befolkning? 6. Varför ville Tyskland skaffa sig kolonier?

NationalismNationalismens ideologiska bakgrund

5

Fram till franska revolutionen i slutet av 1700-talet legitimerade sig de styrande genom en ”gudomlig” ordning där kungen som var utsedd av Gud att regera över sitt folk. Vid tiden för de politiska revolutionerna i Amerika och Frankrike hade upplysningens och naturvetenskapens idéer bidragit till att ifrågasätta detta sätt att tänka. Makten skulle istället utgå ifrån folket genom val. Ur dessa liberalistiska idéer växte senare nationalismen fram.

Nationalismen föddes under den franska revolutionenNationalismen har sitt ursprung i franska revolutionen. I slutet av 1700-talet gjorde folket revolt mot överheten i Frankrike varefter den gamla maktordningen, där kungen och adeln bestämde, byttes ut mot en ny som istället utgick från folket.De styrande i Europas övriga länder var vettskrämda för att revolutionens idéer skulle få fäste i deras egna länder. Land efter land förklarade därför krig mot Frankrike för att återställa den gamla ordningen och förhindra de upproriska idéerna att spridas.

Bild: Visipix.comNationalgardet i Paris på väg till fronten 1792. Den franska flaggan (Trikoloren) började användas under revolutionen. Flaggans tre färgfält symboliserar frihet, jämlikhet och brödraskap. Målning av Léon Cogniet (1794-1880).

För att kunna försvara revolutionens idéer infördes allmän värnplikt i Frankrike under mottot ”ett folk, en stat”. De franska soldaterna slogs inte längre för en kung utan för en nation. Den nya idén om nationen som ett enande folkligt tema utnyttjades av Napoleon som förde idén vidare genom Europa med sina arméer.Under 1800-talets gång spred sig därefter idén i Europa om att ett folk med samma språk, religion och seder utgjorde en nation. Därför borde varje nation också utgöra en egen stat. Detta är grundtanken i idén om nationalism.

Nationalismen både enade och splittradeSträvandet efter att förverkliga de nya nationalstaterna gick i två riktningar. Den ena gick ut på att förena folk av samma nationella karaktär

6

som var fördelade bland olika stater till en egen stat. Italien och Tyskland utgör exempel på det. Här blev nationalismen en enande kraft. Den andra riktningen gick åt motsatt håll och ville istället frigöra folk av samma nationalitet från andra folkgrupper de inte hörde samman med, men tvingats ihop med. Detta hände bland annat inom Habsburgska väldet (Österrike-Ungern), Ryssland och osmanska riket (Turkiet). Detta ledde till att nationalismen blev en splittrande kraft.

Frågor:7. Vem utsåg vem det var som skulle bestämma före franska

revolutionen?8. Vem skulle, enligt de nya liberalistiska idéer, utse den som

bestämde?9. Varför förklarade länder krig mot Frankrike efter revolutionen? 10. Under vilket motto införde man allmän värnplikt i Frankrike? 11. Vilken idé spred sig i Europa under 1800-talet? 12. I vilka länder blev nationalismen en enande kraft? 13. I vilka länder blev nationalismen en splittrande kraft?

ImperialismImperialism och europeisk dominansVid sidan av nationalism präglades också större delen av 1800-talet och början av 1900-talet av europeisk imperialism. Imperialism syftar till att en stat strävar efter att utöka sin politiska och ekonomiska makt över

7

andra länder. Med politisk makt menar man att länder ville få regera och bestämma över de nya områdena så som de gjorde i sina hemländer. Ekonomisk makt innebar att man ville ha kontroll på de nya områdenas pengar, ofta genom att kontrollera vad som såldes och genom att ta ut skatt och tull. I slutet av 1870-talet inleddes en kapplöpning mellan de ledande europeiska staterna om att erövra landområden på andra kontinenter. Man kan kalla det för en imperialistisk kapplöpning. Storbritannien och Frankrike skaffade sig de största kolonialväldena och många andra europeiska länder följde efter. Afrika och Asien delades upp mellan de europeiska stormakterna. Kina blev ingen koloni, men förlorade det mesta av sin självständighet.

Europa har aldrig varit så dominerande som under den här perioden. Industrialiseringen gav många av de europeiska länderna resurser och drivkraft att föra en imperialistisk politik i jakt på råvaror och ökad politisk makt. Men den europeiska dominansen fick snart konkurrens. På andra sidan Atlanten växte USA fram som stormakt och fick under periodens gång allt större ekonomiskt och politiskt inflytande. Även USA skaffade sig kolonier. Det enorma ryska imperiet expanderade i det egna närområdet istället för i främmande världsdelar.

Imperialismens drivkrafter Orsakerna bakom imperialismen kan delvis förstås genom ekonomiska motiv. De europeiska stormakterna utvann bland annat råvaror från sina kolonier som utnyttjades i hemländernas industrier. Samtidigt skapade de erövrade områdena en ännu större marknad för kolonialmakternas handel. Men imperialismen hade också ofta politiska och kulturella motiv. De västerländska kolonialmakterna ökade sin status genom att lägga under sig fler kolonier. Samtidigt fanns vid den här tiden en övertygelse om den egna kulturens överlägsenhet gentemot främmande kulturer, vilket ofta tog sig uttryck i godtyckligt våld och intensiv missionsverksamhet. Genom att sprida det kristna budskapet genom mission fick man ett religiöst övertag och därmed också ett moraliskt övertag. ”White mans burden” innebar att man tyckte att det var den vite mannens moraliska

8

plikt att sprida den ”överlägsna” europeiska civilisationen och kristendomen till eftersatta områden.

Imperialismen skapade en brutaliserad människosynImperialismen i dess värsta form ledde till ofattbara grymheter då länder exploaterades hårt och folk utrotades. Det är därför tänkbart att imperialismen bröt ned hämningarna hos många och ledde till en mer brutaliserad människosyn. Europa fick sona för det under den efterföljande epoken som inom historieskrivningen ibland kallas för världskrigens tid. (Källa; So-rummet.se, 2016)

Frågor:

14. Vad innebär det att en stat är imperialistisk? 15. Vilka länder skaffade sig de största kolonialväldena? 16. Vad gav de europeiska länderna kraft att föra en

imperialistisk politik?17. Vad innebar det att ”imperialismen hade politiska och

kulturella motiv”? 18. Vad innebar ”The white mans burden”? 19. På vilket sätt ledde imperialismen till en brutaliserad

människosyn?

Allianser Mellan 1884 och 1914 skaffade sig alltså Europas stormakter många kolonier ute i världen, främst i Afrika och Asien. Det var nästan en tävling mellan länderna att skaffa sig så många kolonier som möjligt.Tyskland hade tidigare varit uppdelat i många små självständiga stater (som Preussen, Bayern m.fl.) - men de gick samman till ett stort enat Tyskland 1871. Det nya Tyskland sträckte sig nu ända från Frankrike till Ryssland. Tyskland hade besegrat Frankrike i kriget 1870-71. Fransmännen kunde inte glömma det nederlaget. Landet hade förlorat rika områden. En sak kändes ännu värre. Frankrike hade tidigare varit Europas främsta nation. Det var man inte längre.

9

Ändrad balans i EuropaTyskland växte sig allt starkare. Mellan 1870 och 1914 ökade befolkningen från 33 till 65 miljoner. Frankrikes befolkning kvar på 44 miljoner.Under samma tid växte Tyskland också som industriland. Fyra gånger fler varor tillverkades. Landet byggde även upp en armé. Den var dubbelt så stor som Frankrikes armé. Tolv gånger större ån Englands.Många tyskar tyckte att landet behövde mera plats. Tyskland hade kolonier. Men de var små. Det var inte bara England och Frankrike som hade större kolonier. Även Holland och Belgien hade det. Hos tyskarna kändes det därför viktigt att stormakten Tyskland fick fler kolonier.För Tyskland var stålindustrin mycket viktig. Den var själva hjärtat i landets utveckling. Nu började malmen i de tyska gruvorna ta slut.I östra Frankrike låg några av Europas rikaste gruvor med järnmalm. Men Frankrike tänkte inte exportera malm till Tyskland. Det ville inte heller andra stater i Europa. Ingen önskade att Tyskland skulle bli alltför starkt.

Allianser och krigsplanering1914 hade Europas stormakter bildat två allianser eller försvarsförbund. Man lovade varandra att hålla fred mellan sig och att hjälpas åt om något land i alliansen blev attackerat utifrån. Frankrike, Storbritannien och Ryssland var medlemmar i ”Ententen”. Tyskland, Österrike-Ungern och Italien var medlemmar i ”Trippelalliansen”. Tyskland var starkast i den alliansen.(Källa; So-häfte Österled, 2014)

Frågor20. Vad gjorde Tyskland 1871? 21. Nämn två sätt där Tyskland förändrades till skillnad från

Frankrike? 22. Varför ville inte Frankrike exportera malm till Tyskland? 23. Vad var syftet med allianserna? 24. Vilka länder var med i ”Ententen”? 25. Vilka länder var med i ”Trippelalliansen”?

10

Krig! Nobels fredspris – Bertha von Suttner Ett stort antal pacifister (de som vägrar våld för att lösa konflikter) var organiserade i den internationella fredsrörelsen. Pacifisterna menade att alla länders regeringar borde fatta beslut om att avrusta sina dyra arméer och istället satsa på sådant som gynnade utvecklingen av samhället. ”Ner med vapnen” var deras paroll. Fredsrörelsen fick stöd av flera mäktiga och inflytelserika personer på olika håll i världen.

En av dem var exempelvis den svenske uppfinnaren Alfred Nobel som skapade ett särskilt pris för att hedra personer som arbetat för freden. En av de första att ta emot Nobels fredspris var den österrikiska författaren Bertha von Suttner. Hon menade att det fanns bra exempel på att det gick att lösa konflikter utan våld. 1905 hade Norge exempelvis lämnat unionen med Sverige utan att ett enda skott hade avlossats. Hon menade också att det fanns mycket som talade för att framtiden måste bli mera fredlig: ”Det pågår en förändringsprocess av internationalisering och enande i världen. De faktorer som bidrar till denna process är tekniska uppfinningar, förbättrade kommunikationer, ömsesidigt ekonomiskt beroende, och närmare internationella förbindelser.”

Bertha von Suttner fick medhåll av många företagsledare och ekonomer. En del av dem ville inte ha krig eftersom de hade affärskontakter och personliga vänner i många andra länder. De insåg också att ett krig allvarligt skulle störa den internatilla handeln. Ända sedan den industriella revolutionen hade exporten och importen ökat

Bild; Bertha von Suttner, nobelprize.org, 2016

11

kraftigt i nästan alla länder. Många europeiska banker lånade ut stora summor pengar till industriprojekt och järnvägsbyggen i andra länder. Ett stort krig skulle kunna begränsa handeln och stänga viktiga marknader. (Källa; Utkik, Historia 7-9, 2013, Gleerups)

Frågor26.Vad är en pacifist? 27.På vilket sätt hedrade Alfred Nobel pacifister? 28.Bertha Von Suttner pekade på ett exempel på en fredlig lösning, vilken

var det?

Skottet i Sarajevo – svarta veckanDen 28 juni 1914 mördades Österrikes kronprins Franz Ferdinand. Han var då på besök i Sarajevo, huvudstad i Bosnien. Österrike hade nyligen lagt beslag på det landet. Bland Bosniens slaviska befolkning (en folkgrupp som har ett gemensamt språk) var Österrike inte populärt. Många bosniska slaver stödde istället grannlandet Serbien som nyss blivit självständigt.

12

Kronprinsen och hans hustru Sophie von Chotek åkte genom Sarajevo i en öppen bil. Plötsligt sprang en man, Gavrilo Princip, fram mot bilen. Mannen sköt med sin pistol mot de

två. Båda träffades och sjönk ihop. Mordet hade planerats av slaver i Serbien. De hoppades att det skulle leda till krig mellan Serbien och Österrike. I kriget skulle Serbien få hjälp av Ryssland att besegra Österrike. Slaverna i Österrikes södra områden skulle då kunna bilda en egen stat.

Hårda krav från ÖsterrikeÖsterrike beslöt att gå hårt fram. Man skulle en gång för alla sätta stopp för slavernas försök att få en egen stat. Serbien fick en lista med hårda krav. Dessa skulle uppfyllas inom 48 timmar. Serbiens regering kände krigshotet. Den ville inte ha krig. Men ett krav vägrade serberna att uppfylla. Kravet var att österrikarna skulle få komma in i landet där de skulle ha rättegången mot dem som stod bakom mordet.

Österrike-Ungern förklarade nu krig mot Serbien. Ryssland började mobilisera (rusta för krig) för att hjälpa Serbien. Hela landets armé kallades in. Europa var på väg mot ett storkrig. Olika stater hade ju bildat allianser och de stater som var med i en allians måste nu hjälpa varandra.

Tyskland hade redan gjort upp en egen krigsplan som kallades Schlieffenplanen. Om landet kom i krig skulle man först anfalla och besegra Frankrike och sedan vända sig mot Ryssland – som man trodde skulle mobilisera långsammare än Frankrike. Men den tyske kejsaren ville inte ha ett storkrig. Han frågade sina generaler om det inte räckte med att anfalla Ryssland. Svaret blev nej.

13

Svarta veckanDen närmaste veckan kom att kallas ”svarta veckan”. Det är under denna vecka som kriget drar igång – de båda allianserna hade ju lovat att ställa upp för varandra och nu var ett land ur varje allians i krig…

28 juli förklarar Österrike-Ungern krig mot Serbien. Ryssland börjar mobilisera sin armé.

29 juli försöker Tyskland få ryssarna att avbryta sin mobilisering, men det är omöjligt.

1 augusti förklarar Tyskland krig mot Ryssland. Frankrike måste nu ställa upp Rysslands sida. Länderna är med i samma allians. Fransmännen börjar mobilisera sina arméer.

3 augusti förklarar Tyskland krig mot Frankrike. 4 augusti tyska trupper går in i Belgien som inte är med i någon

allians. Storbritannien har försökt hålla sig utanför kriget, men att tyskarna angriper ett neutralt land är för mycket. Britterna kräver att tyskarna ska lämna Belgien. Tyskarna vägrar. Storbritannien förklarar Tyskland krig.

Europas stormakter var i krig. Det var skotten i Sarajevo som startade kriget. Skotten har kommit att kallas ”gnistan som tände en världsbrand”.(Källa; So-häfte Österled, 2014) Frågor

29. Vad hette Österrikes kronprins? 30. När skedde ”Skottet i Sarajevo”? 31. Varför gick Österrike hårt fram efter mordet? 32. Vilket land mobiliserade för att hjälpa Serbien och i

vilken allians ingick det landet? 33. Vad innebar Schliffenplanen?34. Vad händer under ”Svarta veckan”?

Hemma innan jul! De flesta trodde att kriget skulle vara över på några veckor. ”Senast till jul är vi hemma” – det lovade de unga soldater som drog uti kriget. Men krigsplanerna slog fel. Tyska trupper hade gått in i Belgien för att den vägen nå målet att snabbt ta Paris. Men det tyska anfallet stoppades. Då var tyskarna så nära Frankrikes huvudstad att de kunde se Eiffeltornet där.

På västfronten var varken Tyskland eller dess fiender starka nog att vinna. Arméerna grävde ner sig i skyttegravar. Dessa sträckte sig från Schweiz till Nordsjön. För fem miljoner soldater blev det fyra långa år i skyttegravarna. Båda sidor försökte bryta igenom fiendens linjer men ingen lyckades. Mellan skyttegravarna låg en sönderskjuten remsa av

14

land. Detta öde område var ”ingen mans land”. Ibland var det kilometerbrett. Ibland hade soldaterna bara 50 m till fienden.

ÖstfrontenPå östfronten kämpade tyskar mot ryssar. I början av kriget trängde Rysslands arméer in i Tyskland. Men anfallet stoppades. Det som ut att bli en rysk seger blev ett nederlag. 1917 bröt Ryska revolutionen ut i Ryssland vilket ledde till kaos i landet. Tyskland drog nytta av oredan. Tyska trupper trängde långt in i Ukraina som då var en del av Ryssland. Ryssland hade genom revolutionen fått nya ledare som ville fortsätta kriga mot Tyskland. Folket däremot var krigströtta och man vill ha ett snabbt slut på kriget. 1918 slöts därför fred med Tyskland. Freden i staden BrestLitovsk blev långt ifrån bra för Ryssland. Den blev desto bättre för Tyskland. Landet fick kontrollen över ett stort område i öster. Inom området låg städerna Warszawa, Vilnius och Riga. På sosalen.wordpress.com finns en länk där du kan läsa mer om Ryska revolutionen.

USA går in i krigetUnder krigets första år hade tyska ubåtar sänkt många amerikanska fartyg. Ubåtskriget var en orsak till att USA gick med i kriget. Landet ställde sig på Storbritanniens och Frankrikes sida. Det fanns en kanske ännu viktigare orsak. USA hade givit britter och fransmän stora lån. Segrade Tyskland var risken stor att lånen aldrig skulle återbetalas.Men USA gick motvilligt med i kriget. Många amerikaner ansåg kriget vara en affär för Europa och att USA skulle hålla sig utanför.(Källa; So-häfte Österled, 2014)

Frågor

15

35. När bröt Ryska revolutionen ut? 36. Hur kom det sig att USA gick med i kriget?

16

Miljoner döda

Året är 1918. På västfronten har striderna gått fram och tillbaka under fyra år. Antalet stupade var enormt. 1916 dödades 700 000 man i slaget vid staden Verdun. I området finns ännu många krigskyrkogårdar. Vid Somme stupade över 1 miljon unga män. Krigskyrkogård utanför Verdun i Frankrike. I den stora byggnaden finns skelettdelar från över 100.000 okända soldater som stupade i slaget vid Verdun!Sången och jublet från krigets första dagar hade tystnat för länge sedan. Krigströtta soldater ville kasta sina vapen och lämna fronten. Men hotet om avrättning hindrade dem. Anfallen mot fiendens befästningar gick ofta till på ett och samma sätt. Soldaterna ryckte fram i täta led. Resultatet blev att de mejades ner av fiendens kulsprutor.

En tysk befälhavare vid östfronten klagade över de stora högarna av stupade ryssar. De skymde sikten för kulsprutorna. Några gånger gjorde soldater uppror mot sina befäl. Franska soldater bräkte när de gick till fronten. De ville visa att de fördes som till slaktbänken. De dödade var så många att de styrande inte vågade avslöja det. Varje liten by hade sina unga döda. När telegrambudet kom stelnade blicken hos byborna. Vid vilken dörr skulle han stanna? Vem skulle få budet att ännu någon stupat i kriget?

17

Konsekvenser

Slut på kriget1918 gjorde tyskarna ett sista försök att vinna kriget. De gjorde ett till storanfall på västfronten. Men de hade inte styrka nog att slå fienden. Den tyske överbefälhavaren förstod det. Han bad sin regering att be om vapenstillestånd. Tyskland hade gjort slut på sina krafter. Den tyske kejsaren och flydde till Holland.Den 11 november 1918 blåstes eldupphör. Soldater gick ut i ”ingen mans land” och skakade hand med fienden. De bytte souvenirer och bjöd på cigaretter. Omkring 9 miljoner soldater hade stupat. Över 20 miljoner hade sårats. Många av dem blev invalider för resten av livet.

Besvärligt att sluta fredDet tog många månader innan Europas nya karta var klar. Segrarna i första världskriget hade svårt att enas. Kejsarna i Tyskland och Österrike-Ungern hade störtats. Rysslands tsar var död. Han hade mördats av de kommunister som gjort revolution. Tyskland hade förlorat kriget. Den fred som landet slöt med Ryssland 1918 gällde inte längre.Segrarna var oeniga om vad som skulle hända. För Frankrike var saken klar. Inget annat land än Tyskland var orsak till kriget. Fransmännen ville bli säkra på en sak - att tyskarna inte skulle kunna börja ett nytt krig.USA:s president Wilson gick emot Frankrike. Han sade att USA inte gått in i kriget för att rädda Frankrike. USA:s uppgift var att åter skapa en bra värld för människan att leva i.Storbritannien ställde sig varken på USA:s eller Frankrikes sida.

Missnöje i TysklandTyskarna såg det hela på ett helt annat sätt. De flesta menade att de tyska arméerna inte var några förlorare. De hade med ära dragit sig tillbaka – det var politikerna som var fega och inte vågade fortsätta kriget. Dessutom hade Tyskland lämnat de områden man fick efter segern över Ryssland. Nu fick det vara nog!Freden blev en kompromiss. Båda sidor fick ge efter.

VersaillesfördragetFredsfördraget med Tyskland skrevs under i slottet Versailles utanför Paris 1919. Det hade en stor svaghet: USA vägrade att skriva under. Frankrike och Storbritannien fick se till att Tyskland följde fördraget. Men

18

Storbritannien ville ha stöd av USA. Utan det stödet hjälpte man inte till. Ett ensamt Frankrike var för svagt att stå emot Tyskland. Tyskarna vägrade att göra som bestämts l freden. I fördraget fanns en paragraf som pekade ut Tyskland som angripare. Det väckte vrede hos tyskarna. Hos dem växte känslan av att ha svikits av sina egna politiker. ”Vi har fått en dolkstöt l ryggen”, sade överbefälhavaren Ludendorff.

Ett förändrat EuropaFörsta världskriget förändrade Europas karta. Habsburgs stormakt försvann efter sexhundra år. I dess ställe kom en rad nya stater.Ryssland och Tyskland förlorade stora områden. I Ryssland styrde inte längre tsaren. Här hade kommunisterna tagit makten. Lenin var deras ledare.Frankrike och Italien hörde till krigets segrare. De fick nu vad många i dessa länder såg som ”naturliga gränser”. Frankrike fick av Tyskland tillbaka allt land fram till floden Rhen.Den största förändringen skedde i östra Europa. Polen blev åter en självständig nation. Det hade gått över hundra år sedan Preussen, Ryssland och Österrike delade upp landet. Estland, Lettland, Litauen och Finland blev också självständiga.Två nya stater kom till. Den ena var Tjeckoslovaklen. Den andra kom först att heta ”Serbers, kroaters och sloveners kungarike”. 1929 bytte landet namn till Jugoslavien.(Källa; So-häfte Österled, 2014)

19