Vingåkers kommun

Dagvattenutredning

Gropptorp-Marmorbyn

Göteborg 2018-11-28

Ramboll Sverige AB

Box 5343,Vädursgatan 6

402 27 Göteborg

Telefon 010-615 60 00

Unr 1320035269 Organisationsnummer 556133-0506

Dagvattenutredning

Gropptorp-Marmorbyn

Datum 2018-11-28

Reviderad 2018-12-14

Uppdragsnummer 1320035269

Utgåva/Status Granskad

Henrik Bodin-Sköld Anna Johansson Camilla Andersson

Uppdragsledare Handläggare Granskare

i

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

Sammanfattning En dagvattenutredning har genomförts för att utvärdera dagvatten- och skyfallsfrågor i

samband med detaljplanearbetet för del av fastigheten Gropptorp 1:43. Detaljplanen avser

byggnation av bostadsområden med fristående villor och radhus. För att inte riskera att

exploateringen påverkar sjön Kolsnaren (områdets recipient) negativt vilket kan förväntas då

naturmark omvandlas till bostadsområden krävs fördröjning och rening av dagvatten inom

planområdet. Både kvartersmark och allmän platsmark antas anslutas till befintlig

dagvattenledning (D225) i Marmorvägen. Utgångspunkten är att flödet inte får öka gentemot

befintliga förhållanden.

För allmän platsmark föreslås avvattning av lokalgator i bostadsområdena. För att uppnå

erforderlig fördröjning och rening föreslås gräsbeklädda makadamdiken placeras längs med

gatorna. Då marken är kuperad i den sydvästra delen av villaområdet kommer föreslagna

makadamdiken att behöva sektioneras för att möjliggöra fördröjning. Vid eventuella skyfall,

då kapaciteten i anläggningarna överskrids, rinner dagvatten av vägytan till dikenas

skålformade gräsyta Därefter rinner dagvattnet ytligt vidare till en avsatt uppdämningsyta

placerad i lågpunkt eller till befintliga diken längsmed Marmorvägen. Viss del av

ytavrinningen kan via dagvattenbrunnar försedda med kupolsil ledas ner till dränledningen

på dikets botten och med dagvattenledning bräddas till avsatt översvämningsyta eller till

befintliga diken invid Marmorvägen.

För kvartersmark föreslås lokalt omhändertagande av dagvatten från villa och

radhusfastigheterna. För att uppnå erforderlig fördröjning och rening föreslås stuprör

frikopplas för lokal infiltration i gräsytor. Ett uppsamlande infiltrationsstråk i form av ett

makadamdike för fördröjning av överskottsvatten föreslås placeras i fastighetsgräns. Vid

eventuella skyfall, då kapaciteten i anläggningarna överskrids föreslås makadamdikena

bräddas till föreslagna makadamdiken längsmed nya gatuytor. Avskärande diken

rekommenderas utmed fastighetsgräns för att uppströms områden rinna in på tomterna och

orsaka översvämning. I den norra delen av planområdet kan det avskärande diket

kombineras med föreslaget makadammagasin för fördröjning av dagvatten från gatuytorna

på allmän platsmark.

Ett antal åtgärder för skyfallshantering föreslås. Utöver god höjdsättning av byggnader och

infrastruktur inom området föreslås även en enklare form av lokal invallning av

Marmorvägen samt tillämpning av bakvattenlucka i en kulverterad ledning. Detta för att

undvika att befintlig och planerad bebyggelse översvämmas vid framtida skyfall.

Föroreningsberäkningarna baserade på schablonvärden enligt modelleringsverktyget

StormTac visar att riktvärden enligt Riktvärdesgruppen 2009 klaras vid befintliga och

framtida förhållanden. Föroreningsmängden ökar dock jämfört med befintliga förhållanden,

vilket innebär att rening krävs. Beräkningarna visar att trots reningsåtgärder lyckas inte

föroreningsmängden reduceras densamma som vid befintliga förhållanden.

Förutsatt att förslagna dagvattenåtgärder implementeras bedöms inte recipienten påverkas

negativt av föreslagen exploatering, vilket i sin tur inte försämrar möjligheten att nå

miljökvalitetsnormerna för sjön. Detta med anledning av följande:

- riktvärden klaras vid framtida förhållanden utan reningsåtgärder

- ökningen av mängden kvicksilver är mycket liten och det finns osäkerheter i beräkningarna

- viss rening sker i befintliga dagvattendike samt på väg till recipient

- den utspädningseffekt som sker i recipienten

ii

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

Innehållsförteckning

1. Inledning och syfte .................................................................................1

2. Underlag ................................................................................................2

3. Förutsättningar för dagvattenhantering ..................................................3

3.1 Miljökvalitetsnormer och statusklassificering recipient ...................................... 4

3.1.1 Ekologisk status ........................................................................................ 4

3.1.2 Kemisk ytvattenstatus ................................................................................ 4

3.2 Weserdomen ............................................................................................ 5

4. Kartläggning av befintliga förhållanden ...................................................6

4.1 Planområdesbeskrivning ............................................................................. 6

4.2 Topografi ................................................................................................. 6

4.3 Översvämningsrisk – Skyfall........................................................................ 7

4.3.1 Lågpunktskartering SCALGO ........................................................................ 7

4.3.2 Lågpunktskartering vid olika skyfallshändelser................................................ 8

4.4 Hydrogeologi .......................................................................................... 10

4.4.1 Geologi .................................................................................................. 10

4.4.2 Grundvattennivåer ................................................................................... 11

4.4.3 Infiltrationskapacitet ................................................................................ 11

4.5 Avvattning ............................................................................................. 11

4.5.1 Avrinningsområden .................................................................................. 13

4.6 Strandskydd ........................................................................................... 14

4.7 Markavvattningsföretag ............................................................................ 14

5. Framtida förhållanden .......................................................................... 15

5.1 Planområdet ........................................................................................... 15

5.1.1 VA-anslutning ......................................................................................... 15

5.1.2 Höjdsättning ........................................................................................... 15

6. Dagvattenflöden och fördröjningsvolym ................................................ 16

6.1 Markanvändning och reducerad area inom planområdet ................................. 17

6.2 Dimensionerande dagvattenflöden .............................................................. 18

6.3 Erforderlig fördröjningsvolym .................................................................... 20

7. Föreslagen dagvattenhantering............................................................. 21

7.1 Kvartersmark ......................................................................................... 23

7.2 Allmän platsmark .................................................................................... 25

7.3 Avskärande åtgärder ................................................................................ 27

8. Skyfallshantering ................................................................................. 28

8.1 Generella åtgärder ................................................................................... 28

iii

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

8.2 Områdesspecifika åtgärder ........................................................................ 28

8.2.1 Åtgärder i riskområde 1 ............................................................................ 28

8.2.2 Åtgärder i riskområde 2 och 4 ................................................................... 28

8.2.3 Åtgärder i riskområde 3 ............................................................................ 29

8.2.4 Övriga åtgärder för skyfallshantering .......................................................... 29

8.2.5 Sammanfattning av skyfallsåtgärder ........................................................... 30

8.3 Bräddning makadamåtgärder .................................................................... 30

9. Föroreningar ........................................................................................ 31

9.1 Markanvändning ansatt i StormTac ............................................................. 31

9.2 Resultat föroreningsberäkningar ................................................................ 31

9.3 Osäkerheter i beräkningsverktyget StormTac ............................................... 32

9.4 Specifika osäkerheter för aktuellt planområde .............................................. 33

9.5 Diskussion MKN-påverkan ......................................................................... 34

10. Slutsatser ............................................................................................. 35

11. Fortsatt arbete ..................................................................................... 36

Bilagor

Bilaga 1. Befintliga förhållanden – Bef. Dagvattensystem och avrinningsanalys

Bilaga 2. Framtida förhållanden – Föreslagen dag- och skyfallshantering

1 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

PM Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

1. Inledning och syfte

Vingåkers kommun har gett Ramboll Sverige AB i uppdrag att utföra en

dagvattenutredning till detaljplan för del av fastigheten Gropptorp 1:43.

Planområdet är beläget i Gropptorp-Marmorbynsområdet ca 1,5 mil från Vingåkers

tätort och strax öster om sjön Kolsnaren (Figur 1). Området utgörs idag av skog,

våtmarker och det finns diken som följer den östra kanten av planområdet samt

Marmorvägen i områdets mitt. Detaljplanen avser byggnation av bostadshus i

from av fristående villor och radhus.

Utredningen innefattar:

• Beskrivning av dagvattenrecipient och dess statusklassning

• Beskrivning av dagvattenavrinningen före och efter exploatering

• Beräkningar av dimensionerande flöden före och efter exploatering (med

klimatfaktor) samt erforderlig fördröjningsvolym

• Förslag på möjliga dagvattenhanteringsmetoder för erforderlig fördröjning som

om möjligt förespråkar LOD

• Föroreningsberäkningar före och efter exploatering

• Konsekvenser av planförslaget på recipienten

Figur 1: Översiktskarta över planområdet markerat med streckad linje. Kartan är hämtad från Länsstyrelsens WebbGIS, 2018-07-03.

2 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

2. Underlag

Ritningsunderlag

DWG:

• Grundkarta, erhållen i samband med offert

• Ortofoto, erhållen juni 2018

• Ledningsplan, erhållen juni 2018

• Plankarta, erhållen juli 2018

• Höjdmodell, erhållen juli 2018

PDF:

• Tyréns (2018). Gropptorp, Marmorbyn. Nybyggnation, Översiktlig

geoteknisk undersökning, sektion A-D.

• Tyréns (2018). Gropptorp, Marmorbyn. Nybyggnation, Översiktlig

geoteknisk undersökning, Plan.

Skriftligt

• Tyréns (2018). PM Geoteknik. Gropptorp, Marmorbyn. 2018-04-20.

• Tyréns (2018). Markteknisk undersökningsrapport geoteknik. Gropptorp,

Marmorbyn. 2018-04-20.

• Riktvärdesgruppen (2009). Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp,

Regionala dagvattennärverket i Stockholms län, Riktvärdesgruppen

februari 2009.

Internet

• http://viss.lansstyrelsen.se, (ID:SE651292286-151038), 2017-12-20

• https://apps.sgu.se/kartvisare/, 2017-12-20

• http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Sodermanland/sodermanlandskartan/

• http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/dataserier-med-

normalvarden-1.7354

3 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

3. Förutsättningar för dagvattenhantering

Förutsättningar för dagvattenhantering är framtagna i samråd med Vingåkers

kommun. Även Svenskt Vattens publikationer/riktlinjer ligger till grund för

utredningen.; P110 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, P105 Hållbar

dag- och dränvattenhantering och P104 Nederbördsdata vid dimensionering och

analys av avloppssystem.

Planområdet har bedömts motsvara ”tät bostadsbebyggelse” i P110, vilket innebär

att vid dimensionering av nya dagvattensystem bör återkomsttiden för fylld

ledning inte understiga 5 år och återkomsttiden för trycklinje i marknivå 20 år

(öppna dagvattenanläggningar). Återkomsttiden för marköversvämningar med

skador på byggnader och anläggningar som följd bör för alla typer av områden

vara 100 år.

Vid dimensionering av dagvattensystem ska hänsyn tas till ökad nederbörd till

följd av klimatförändringar. Enligt P110 bör en klimatfaktor 1,25 därför ansättas

vid beräkning av framtida dagvattenflöden, d.v.s. en ökning av regnintensiteten

med 25 %.

Då Vingåkers kommun inte har några riktvärden gällande rening av dagvatten har

riktvärden enligt Riktvärdesgruppen och det regionala dagvattennätverket i

Stockholms län (2009) använts. Gällande riktvärden motsvarar nivå 1M vilket

innebär dagvattenutsläpp direkt till recipient (Tabell 1).

Tabell 1. Riktvärden för dagvattenutsläpp direkt till recipient (mindre sjöar, vattendrag och havsvikar). Värden är hämtade från publikation Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp av Regionala dagvattennätverket i Stockholm, 2009.

Ämne Enhet Riktvärde nivå 1M

Fosfor (P) µg/l 160

Kväve (N) µg/l 2000

Bly (Pb) µg/l 8

Koppar (Cu) µg/l 18

Zink (Zn) µg/l 75

Kadmium (Cd) µg/l 0,4

Krom (Cr) µg/l 10

Nickel (Ni) µg/l 15

Kvicksilver (Hg) µg/l 0,03

Suspenderad substans (SS) µg/l 40 000

Oljeindex (olja) µg/l 400

PAH16 µg/l 0

Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,03

4 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

3.1 Miljökvalitetsnormer och statusklassificering recipient Miljökvalitetsnormer, MKN, är ett styrinstrument inom Vattenförvaltningen som

står för den svenska lagstiftningens implementering av EU:s vattendirektiv.

Miljökvalitetsnormerna utgör kvalitetskrav som ska eller bör uppnås vid en viss

tidpunkt och regleras i miljöbalken. Vattenmyndigheterna har beslutat om

miljökvalitetsnormer för alla ytvattenförekomster, vilka syftar till att uppnå Hög

eller God ekologisk status/potential och God kemisk status. Klassificeringen av

ekologisk respektive kemisk status görs baserat på ett antal underliggande

kvalitetsfaktorer, parametrar och ämnen.

Miljökvalitetsnormen för de vatten som har bedömts ha God ekologisk eller kemisk

(ytvatten) status, är att den goda vattenkvaliteten ska bibehållas.

Ekologisk status/potential är en sammanvägning av biologiska, fysikalisk-kemiska

och hydrologiska parametrar. Ekologisk status/potential klassificeras i fem klasser:

Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande och Dålig status.

Kemisk ytvattenstatus bestäms av gränsvärden ett antal olika ämnen som är

gemensamma för EU. Samtliga ämnen är miljögifter och benämns i

vattenförvaltningsarbetet som prioriterade ämnen. Exempel på prioriterade ämnen

är: kadmium, kvicksilver, tributyltenn (TBT) och flera olika polyaromatiska

kolväten (PAH).

3.1.1 Ekologisk status Den ekologiska statusen för Kolsnaren (ID: SE654601-151038), är klassad som

Otillfredsställande på grund av övergödning. Vattenförekomsten bedöms inte

kunna nå God ekologisk status till 2021 på grund av administrativa begränsningar

och ett tidsundantag till 2027 har satts. Åtgärder behöver dock genomföras i så

stor utsträckning som möjligt till 2021 för att God ekologisk status ska kunna nås

till 2027.

3.1.2 Kemisk ytvattenstatus Den kemiska ytvattenstatusen för Kolsnaren är klassad som uppnår ej god.

Detta på grund av att de allmänt överskridande ämnena; kvicksilver och

polybromerade difenyletrar, PBDE inte uppnår God kemisk status i

vattenförekomsten. Med allmänt överskridande ämnen avses de ämnen som

överskrids i alla Sveriges vattenförekomster.

Om kvalitetskravet för ett av ämnena överskrids klaras inte kravet på God kemisk

ytvattenstatus. Undantag kan dock meddelas i form av mindre stränga krav

(uppnår ej kemisk ytvattenstatus) vilket gäller för PDBE och kvicksilver.

Skälet för undantag för PBDE (industrikemikalie som främst används som

flamskyddsmedel) och kvicksilver är att det bedömts vara teknisk omöjligt att

sänka halterna till de nivåer som motsvarar God kemisk ytvattenstatus. Problemet

med PDBE härrör från påverkan från luftburna föroreningar och bedöms ha sådan

5 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att

åtgärda det.

Den största påverkan av kvicksilver består av atmosfärisk deposition vars

ursprung är långväga, globala atmosfäriska utsläpp från tung industri och

förbränning av stenkol. I Sverige har en stor mängd av det nedfallna atmosfäriska

kvicksilvret under en lång tid ackumulerats i skogsmarken humuslager, varifrån

det kontinuerligt sker läckage till ytvatten med en påföljande ackumulering i

vattenlevande organismer och fisk. Problemet bedöms ha sådan omfattning och

karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det.

De nuvarande halterna (december 2015) av PDBE och kvicksilver får inte öka.

3.2 Weserdomen EU-domstolens avgörande i den så kallade Weserdomen har påverkat

myndigheternas tillämpning av miljökvalitetsnormerna för vatten. Domstolen

pekade på en rad följder av vattenförvaltningens mål i vattendirektivet. Domstolen

bedömde att verksamheter som riskerar att orsaka en försämring av ekologisk

eller kemisk status, eller äventyrar dessa mål inte får tillämpas.

Havs- och vattenmyndighetens har i rapport 2016:30 (HAV 2016) bedömt hur

domen påverkar svensk rättstillämpning. Myndigheten bedömer bland annat att

miljökvalitetsnormerna för ekologisk och kemisk status har samma rättsverkan

och att det med att en av statusklassningens kvalitetsfaktorer försämras en klass,

exempelvis från God till Måttlig, att en försämring av vattenförekomstens status

ska ha skett. Vilket innebär att verksamheten inte får ges tillstånd.

6 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

4. Kartläggning av befintliga förhållanden

4.1 Planområdesbeskrivning Planområdet Gropptorp/Marmorbyn (del av fastigheten Gropptorp 1:43) är beläget

ca 1,5 mil från Vingåkers tätort. Planområdet är ca 8,3 ha stort och avgränsas i

väst av Väg 591. I norr/nordväst avgränsas planområdet av Marmorvägen, ett

bostadsområde samt av Marmorbyns Arkivcentrum. Skogsområden begränsar

både söder och österut.

Området utgörs idag av tallskog med inslag av lövskog. Längs med planområdets

östra gräns löper ett dike. Diket förgrenas invid Marmorvägen för att därefter

fortsätta i öst-västlig riktning mot planområdets västra gräns. Inom området finns

det ett inmätt sankmarksområde samt ett vassområde, ungefärligt belägna enligt

Figur 2.

4.2 Topografi

Markytan i området sluttar från sydväst till nordost med marknivåer som varierar

mellan ca +49 till +40 (RH2000). Marken i området kring befintliga diken är

relativt flack. Se Figur 3 men även föregående Figur 2.

Figur 2: Planområdet (gul linje), höjdkurvor och befintliga diken från grundkartan samt våtmarkernas ungefärliga position.

7 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

Figur 3. Topografisk översikt av planområdet. Blå pilar anger ungefärlig flödesriktning. Källa: Scalgo.

4.3 Översvämningsrisk – Skyfall

4.3.1 Lågpunktskartering SCALGO En lågpunktskartering som visualiserar lågpunkter, instängda områden och ytliga

vattenvägar vid skyfall inom planområdet har tagits fram med hjälp av

programmet Scalgo. Karteringen speglar den situation som råder när a)

avloppsystemet går fullt, b) markens infiltrationskapacitet är mättad. All

ytavrinning i Scalgo sker därför på ytan.

Sveriges nationella höjdmodell, GSD-Höjddata i grid 2+, ligger till grund för

karteringen och är modifierad i den mån att befintliga byggnadsytor har

integrerats. Modellen tar hänsyn till topografiska ytavrinningsvägar, lågpunkter

och instängda områden för områdets befintliga topografi. Modellen tar dock ej

hänsyn till tid, markens absorption eller befintligt VA-system. För att veta vilka

flöden i (l/s) som genereras och hur vattnet breder ut sig längs vattenvägarna

behöver en modell av området göras där ett regn över tid kan simuleras.

8 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

4.3.2 Lågpunktskartering vid olika skyfallshändelser

Skyfall (50 mm)

SMHI:s definition av ett skyfall är minst 50 mm under en timme eller minst 1 mm

på en minut. Denna regnvolym har i Scalgo lagts på den befintliga topografin inom

planområdet. Figur 4 nedan visar lågpunkter, instängda områden och ytliga

avrinningsvägar som bildats vid ett sådant skyfall. Avrinningsvägarna har

begränsats med ett tillrinningsområde på minst 0,5 ha.

Totalt fyra riskområden har identifierats vid ett skyfall (område 1-4 i nedan figur).

Figur 4. Lågpunktskartering för planområdet vid ett skyfall (50 mm regn), med ett tillrinningsområde på 0,5 ha. Vita pilar anger ungefärlig flödesriktning. Källa: Scalgo.

Lågpunktskarteringen visar att risk för översvämning uppstår vid följande fyra

områden:

9 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

1) Kring det flacka området vid befintliga dikessystem i den södra delen av

planområdet. Stora vattenmängder samlas i anslutning till det flertal diken

och våtmarks/sumpskogsområden som förekommer, och rinner vidare

mot område 2.

2) Vid några mindre, lokala lågpunkter i anslutning till diken invid

Marmorvägen. Vatten ansamlas i anslutning till befintligt dike, vilket

belastas av vatten från riskområde 1.

3) I den nordöstra delen av planområdet bildas en lågpunkt med en utbredd

vattenansamling vilken avvattnas mot befintligt dike utmed Marmorvägen

mot område 4.

4) Strax väster om planområdet, vid befintlig bostadsbebyggelse nordväst

om Marmorvägen, förekommer en lågpunkt där vatten vid skyfall ställer

sig nära vägen. Invid denna lågpunkt ligger Marmorvägens nivå på ca

+40,5 till ca +41,0 möh. Denna lågpunkt belastas av vatten från

riskområde 1 söder om vägen (via vägtrumman) samt från riskområde 3

genom flöde i vägdiket.

Skyfall (75 mm)

Vid ett ännu större regn (ca 75 mm) kvarstår ovan nämnda riskområden 1-4, där

översvämningsrisken vid område 4 ökar markant. I detta skyfallsscenario finns

risk att vatten ställer sig på Marmorvägen, i det område där vägens nivå är som

lägst (se Figur 5 nedan).

I Figur 5 tydliggörs även att det finns en förbindelse mellan lågpunkterna norr och

söder om Marmorvägen, via en vägtrumma (se kapitel 4.5 Avvattning samt

markering i nedan figur).

10 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

Figur 5: Inzoomning vid riskområde 3 och 4 (se Figur 4), där vatten vid ett

kraftigare skyfall riskerar att ställa sig på Marmorvägen (röd markering).

Ungefärligt läge för vägtrumma markeras med grön pil. Källa: Scalgo.

Samlad bedömning av skyfallsrisker i befintliga förhållanden

Av de fyra riskområden som identifierats i ovan bedöms riskområde 2 respektive 4

vara mest kritiska att lösa. Utifrån riskanalys i tidigare kapitel bedöms ett skyfall

kunna medföra risk för människors hälsa samt risk för skada på egendom, särskilt

i bostadsområdet norr om Marmorvägen (område 4). Det blir därför viktigt att vid

exploatering av området tillämpa åtgärder för att minska översvämningsrisken

samt säkerställa att risksituationen ej förvärras. Förslag till åtgärder presenteras i

Kapitel 8.

4.4 Hydrogeologi

4.4.1 Geologi Enligt SGU:s jordartskarta består de ytliga lagren i planområdet huvudsakligen av

morän och angränsar till ett större torvområde (Figur 6). Små partier av urberg

återfinns även i den norra delen av planområdet.

11 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

Enligt en geoteknisk utredning genomförd av Tyréns 2018-04-20 har

jordlagerföljden generaliserats som följande:

1. Översta 0,2 m av jordprofilen består av mäktigt mulljordslager, bortsett

från två punkter där översta lagret består av lågförmultnad torv.

2. Därefter består jordprofilen ner till ca 1 - 5 m djup av silt, lerig silt

och/eller sandig silt bitvis med grusinnehåll.

3. Under detta följer morän

I en punkt norr om Marmorvägen nåddes sonderingsstopp mot sten, block eller

berg redan vid ca 1 m under markytan. I övrigt påträffades stopp först vid minst

2,4 m under markytan (Tyréns, 2018-04-20).

4.4.2 Grundvattennivåer Grundvattennivån varierar enligt den geotekniska utredningen mellan 0,6-2,2 m

under markytan. I ett borrhål observerades 2018-03-26 fri grundvattenyta på ca

1,2 m under markytan. Generellt varierar grundvattennivån med årstid och

nederbörd och vid tiden för den geotekniska utredningen (2018-03-26) var

grundvattennivån i Sverige ovanligt hög (Tyréns, 2018-04-20).

4.4.3 Infiltrationskapacitet Enligt den geotekniska utredningen är infiltrationshastigheten i förekommande

jordar generellt låg (Tyréns, 2018-04-20).

4.5 Avvattning Det finns i dagsläget diken längsmed den östra planområdesgränsen och

Marmorvägen, se Figur 7 och Bilaga 1. Antagen flödesriktningen i dikena är

översiktligt redovisad med pilar i Figur 7 och Bilaga 1.

Figur 6: Jordartskartan över planområdet (svart linjeavgränsning) hämtad från SGU:s kartvisare Jordarter 1:25000 – 1:100000, 2018-08-15).

12 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

Vid fältbesök 2018-06-08 identifierades två stycken trummor under Marmorvägen

(Figur 7 och Bilaga 1). Betongtrumman i den nordöstra delen av planområdet

antas ha en dimension på ca 300 mm och avvattnar uppström områden till det

befintliga diket söder om Marmorvägen. Den andra betongtrumman antas ha en

dimension på ca 600-800 mm och avvattnar området norr om Marmorvägen samt

befintligt naturområde söder om Marmorvägen.

Samtliga diken ansluts till en befintlig dagvattenledning av betong med en

dimension på 225 mm i den nordvästra delen av planområdet (Figur 7 och Bilaga

1). Dagvatten från planområdet leds via diken, trummor och dagvattenledningar

till utlopp i sjön Kolsnaren väster om området.

Det finns två naturliga våtmarksområden i mitten av planområdet, se ungefärlig

placering i (Figur 7 och Bilaga 1). Vid platsbesöket uppfattades den nordligaste

våtmarksområdet som fuktigt. Enligt uppgifter från kommunen så är en liten del

av den nordligaste våtmarken nästan alltid vattenfylld och det brukar ej vara

möjligt att gå där. Det sydligaste våtmarksområdet var vid platsbesök

vassbevuxet men torrlagt.

Figur 7: Översikt av befintligt dagvattensystem som ledes från planområdet, trummor identifierade i fält samt flödesriktning i befintliga diken. Även naturliga våtmarksområden identifierade i fält är ungefärligt utplacerade i grundkartan.

13 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

4.5.1 Avrinningsområden Med hjälp av en höjdmodell över befintliga marknivåer i och angränsande

planområdet, befintliga dagvattenledningar, trummor och diken har

delavrinningsområden för befintliga förhållanden definierats, se Figur 8.

Delavrinningsområdena mynnar till befintliga diken vilka slutligen ansluts till

befintlig dagvattenledning i Marmorvägen. Dagvattenledningen antas utgöra

delavrinningsområdenas utloppspunkt.

Planområdets administrativa gränser följer inte den naturliga ytavrinningen vilket

innebär att uppströms områden belastar området både vid mindre regn men också

vid skyfall. Belastningen från uppströms områden är översiktligt redovisade med

flödespilar samt blå linjeavgränsning enligt Figur 8 och Bilaga 1.

Planområdet belastar även nedströms belägna områden via Marmorvägen och

bostadsområdet i den nordvästra delen av planområdet, se flödespilar i Figur 8

och Bilaga 1.

Figur 8: Delavrinningsområden A, B och C definierade för befintliga förhållanden. Även belastningen från uppströms områden är översiktligt redovisad med blå linjeavgränsning, se Bilaga 1 för hela området.

14 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

4.6 Strandskydd Befintliga diken och våtmarker inom planområdet ingår i strandskyddat område på

100 m. Vingåkers kommun ämnar ansöka om att lyfta strandskyddet närmast

kvartersmarken med avsikten att minska strandskyddet till ca 30 meter.

4.7 Markavvattningsföretag Enligt underlag från Länsstyrelsen WebbGIS så finns det inga

markavattningsföretag inom planområdet (Länsstyrelsen WebbGIS, 2018-06-03).

15 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

5. Framtida förhållanden

5.1 Planområdet Figur 9 visar ett utkast av plankarta daterad 2018-06-19.

Figur 9: Utkast av plankarta erhållen från Vingåkers kommun 2018-06-19.

Området avses att exploateras med bostadshus med en kombination av villor och

radhus. Villorna planeras huvudsakligen i den sydvästra delen av planområdet

utmed Väg 591 och radhusen i den norra delen planområdet på andra sidan av

Marmorvägen.

5.1.1 VA-anslutning Anslutningspunkten för dagvatten antas ske till befintlig dagvattenledning i

Marmorvägen. Framtida dagvattenledningar antas samförläggas med spillvatten-

och dricksvattenledningar under planerade vägar enligt plankartan.

5.1.2 Höjdsättning Höjdsättning för kommande exploatering är inte fastställd i detta skede. Enligt

Vingåkers kommun planeras höjdsättnigen tas fram med hjälp av en översiktlig

bedömning av nivå på vägarna.

16 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

6. Dagvattenflöden och fördröjningsvolym

Vid framtida förhållanden antas delområde B och C slås samman till delområde D.

Sammanslagningen av delavrinningsområdena baseras på att befintliga

marknivåer troligtvis kommer justeras vid byggnation enligt plankartan samt att

framtida dagvattenledningar antas samförläggas med spill- och

dricksvattenledningar under nya planerade lokalgator. Figur 10 nedan visar

antagen indelning av delavrinningsområdena efter exploatering.

Figur 10: Plankarta samt definierade delavrinningsområden vid framtida förhållanden.

17 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

Tabell 2 visar storleken av avrinningsområden före och efter exploatering.

Tabell 2: Definierade delavrinningsområden för planområdet vid befintliga och framtida förhållanden.

Delområde

A (ha)

Delområde

B (ha)

Delområde

C (ha)

Delområde

D (ha)

Befintliga

förhållanden 1,13 6,17 1,01 -

Framtida

förhållanden 1,13 - - 7,18

Belastningen från uppströms områden antas vara densamma som vid befintliga

förhållanden (Bilaga 1 och 2). Dagvattenflöden från dessa områden har inte

beräknats då exploateringen endast sker inom planområdet och flöden från

uppströms belägna områden inte förutsätts behöva fördröjas inom området.

6.1 Markanvändning och reducerad area inom planområdet Vid exploatering av området kommer markanvändningen inom planområdet att

ändras. Hårdgjorda ytor kommer att öka och befintliga grönytor att minska.

Hårdgörningsgraden för den planerade exploateringen är inte fastställd i detta

skede varvid schablonvärden för radhus- och villaområden enligt P110 har använts

vid flödes- och föroreningsberäkningar. Det orangefärgade området i Figur 9 och

Bilaga 2 visar kvartersmarken för det planerade radhusområdet och gulmarkerade

området kvartersmarken för tilltänkta villaområdet. Allmän platsmark har enligt

plankartan antagits utgöras av vägar/gata, naturområden och befintliga diken.

Tabell 3-4 visar antagen markanvändning på kvartersmark (KV) respektive allmän

platsmark (A) inom planområdet vid befintliga och framtida förhållanden.

Markanvändning tillsammans med avrinningskoefficienten ger en reducerad area

vilken också redovisas i Tabell 3-4. Avrinningskoefficienterna är hämtade från

P110.

Tabell 3: Markanvändning definierad för befintliga förhållanden, samt avrinningskoefficienter och reducerad area angiven i hektar.

Mark-

användning

Avrinnings-

koefficient

Delområde A

(ha)

Delområde B

(ha)

Delområde C

(ha)

Ytvatten A 1 0,04 0,10 -

Väg 1 A 0,85 0,06 0,12 -

Naturmark A 0,05 1,03 5,95 1,01

Totalt 1,13 6,17 1,01

Reducerad

area 0,14 0,5 0,06

18 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

Tabell 4: Markanvändning antagen för framtida förhållanden, samt avrinningskoefficienter och reducerad area angiven i hektar.

Markanvändning Avrinnings-

koefficient

Delområde A (ha) Delområde D (ha)

Ytvatten A 1 0,04 0,09

Väg 1 A 0,85 0,07 0,13

Lokalgata med

kantsten A 0,85 0,17 0,49

Radhusområde KV 0,50 0,75 -

Villaområde KV 0,30 - 2,67

Parkmark A 0,10 - 0,10

Naturmark A 0,05 0,10 3,71

Totalt 1,13 7,18

Reducerad area 0,62 1,6

6.2 Dimensionerande dagvattenflöden Vid beräkningar av dimensionerande dagvattenflöden har Rationella metoden

använts, där regnets varaktighet likställs med områdets rinntid, vilken varierar

inom planområdet vid befintliga och framtida förhållanden. För befintliga

förhållanden har delområde A antagits ha en rinntid på 13 min, delområde B 23

min och delområde C 15 min. Vid framtida förhållanden har samtliga rinntider

satts till 10 min.

Enligt P110’s minimikrav för dimensionering av nya dagvattensystem i ”tät

bostadsbebyggelse”, bör beräkningar utföras för regnhändelser med

återkomsttider på 5- och 20 år. Dessa återkomsttider tillsammans med rinntiden

(regnets varaktighet) ger upphov till en dimensionerande regnintensitet.

Tabell 5 redovisar återkomsttid och dimensionerande flöden vid befintliga

förhållanden för både kvartersmark och allmän platsmark (de ytor där en

förändring av markanvändning förväntas ske) samt all yta inom planområdet

(d.v.s. även ytor som förblir desamma som vid befintliga förhållanden).

19 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

Tabell 5: Dimensionerande dagvattenflöden vid befintliga förhållanden för de ytor inom planområdet där markanvändningen kommer förändras samt för all yta inom planområdet.

Delområde

Aföre

Delområde

Dföre

Planområdet Återkomsttid

(år)

Flöde (l/s) Flöde (l/s)

Framtida

kvartersmark

5 5,8 15

20 13 23

Framtida

allmän

platsmark

5 1,3 3,2

20 2,1 5,1

All yta inom

planområdet

5 22 63

20 35 98

Då delområde B och C antas slås samman till D vid framtida förhållanden har

flödet för dessa delområden vid befintliga förhållanden, för all yta, adderats. För

att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder

ansätts även en klimatfaktor (KF) på 1,25 enligt Svenskt Vattens Publikation P110

vid framtida förhållanden.

Tabell 6 redovisar återkomsttid och dimensionerande flöden för framtida

förhållanden på både kvartersmark och allmän platsmark, samt för all yta inom

planområdet. Tabell 6 visar också skillnaden i flöde mellan befintliga och framtida

förhållanden.

Tabell 6: Dimensionerande dagvattenflöden vid framtida förhållanden för de ytor inom planområdet där markanvändningen kommer förändras, samt för all yta inom planområdet.

Delområde Aefter Delområde Defter

Planområdet Återkomsttid

(år)

Flöde

(l/s)

Skillnad

före & efter

(l/s)

Flöde

(l/s)

Skillnad

före & efter

(l/s)

Kvartersmark 5 85 79,2 182 167

20 134 121 287 264

Allmän platsmark 5 33 31,7 97 93,8

20 52 49,9 153 147,9

All yta inom

planområdet

5 140 118 370 308

20 220 185 580 482

20 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

6.3 Erforderlig fördröjningsvolym Beräkning av erforderliga fördröjningsvolymer har utförts enligt Svenskt Vattens

publikation P110. Volymerna har beräknats med utgångspunkt i att flödet för

respektive delområde inte ska öka efter exploatering. En flödesreducerande faktor

på 2/3 har även lagts på utloppsflödet för att kompensera för att avtappningen

från ett magasin inte är maximal förrän magasinet är fullt. Erforderlig

fördröjningsvolym för hela planområdet baseras på att utflödet inte ska öka efter

exploatering och redovisas i Tabell 7.

Tabell 7: Fördröjningsvolym beräknad med utgångspunkt i att flödet inte ska öka jämfört med befintliga förhållanden.

Delområde A Delområde D

Planbestämmelser Återkomsttid (år) Fördröjnings-

volym (m3)

Fördröjnings-

volym (m3)

Kvartersmark 5 88 170

20 120 270

Allmän platsmark 5 42 130

20 63 200

All yta inom

planområdet

5 100 250

20 160 390

21 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

7. Föreslagen dagvattenhantering

Den övergripande strategin för föreslagen dagvattenhanteringen i planområdet är

att fördröja dagvatten enligt P105 och P110:s rekommendationer, samt att rena

dagvatten från hårdgjorda ytor. Generellt så bör dagvattenhanteringen i området

följa principen för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Fördröjning bör i

största mån likna naturens förlopp samt ske så nära källan som möjligt.

En översiktlig höjdsättning för området har tagits fram baserat på höjdmodell,

skyfallskartering, fältbesök, plankarta. Målet är att få självfall i föreslagna

dagvattenanläggningar.

En utgångpunkt vid framtagandet av dagvattenhantering för området är att

befintliga, naturliga vattenstråk kan bevaras och nyttjas, samt att dagvattnet bör

kunna infiltreras lokalt i så stor utsträckning som möjligt. Detta medför att

dagvattnet till stora delar kan hanteras genom naturlig avledning och infiltration,

samtidigt som belastningen på det befintliga ledningssystemet minimeras.

Enligt kommunen så bör inte fördröjning i befintliga diken ske. Detta med

anledning diken omfattas av strandskydd och att hydrologin i befintliga

våtmarksmiljöer inte bör påverkas. Därför har inga dagvattenåtgärder placerats

inom detta område.

Principförslaget på dagvattenhanteringen är framtaget för öppna

dagvattenanläggningar vilket innebär fördröjningsvolymer upp till ett 20-årsregn

krävs inom planområdet, se Tabell 7.

22 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

Figur 11. Skiss över föreslagen dag- och skyfallshantering.

Dagvattenhanteringen inom det aktuella planområdet föreslås hanteras enligt

nedanstående skissförslag (se figur 11 samt Bilaga 2).

23 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

7.1 Kvartersmark Fördröjning av dagvatten från kvartersmarken med villor och radhus föreslås ske

genom att stuprör frikopplas och leds ut över grönytor inne på respektive

fastighet. Trots att infiltrationskapaciteten i förekommande jordar generellt ligger

lågt enligt den geotekniska utredningen kan viss infiltration kan ändå byggas upp i

de översta marklagren om matjorden innehåller en viss andel sand och grus.

Stuprören skulle därmed kunna förses med en utkastarböj och takvatten ledas ut

över gräsmattan enligt principskisserna i Figur 12 och Figur 13.

Marken bör slutta 1:20 från byggnaden ca 2,5 m för att förhindra eventuell

belastning på befintligt dräneringssystem och att vatten leds in mot byggnaden

grundkonstruktion (Svenskt Vatten, P105).

Överskottsvatten som inte infiltrerar leds till ett uppsamlande infiltrationsstråk

placerat i fastighetsgräns för ytterligare fördröjning se Figur 12 och Figur 13. Vid

större regn föreslås makadammagasinen bräddas till befintliga diken samt

föreslagna dagvattenåtgärder på allmän platsmark (se kommande kapitel).

Figur 12. Principskiss där takvatten leds ut över mark. Överskottsvatten som inte

infiltrerar rinner mot ett uppsamlande dräneringsstråk och vidare mot

dagvattensystem utanför fastigheten. Källa: P105, Fig 9.8.

24 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

Figur 13: Profilskiss där takvatten leds ut över mark. Överskottsvatten som inte infiltrerar rinner mot ett uppsamlande dräneringsstråk och vidare mot dagvattensystem utanför fastigheten. Källa: P105, Fig 9.9.

Det uppsamlande infiltrationsstråket (till höger i Figur 12 och 13) kan utgöras av

ett krossdike eller makadamdike. Olika varianter på makadamdiken är t.ex. en

grund skålformad gräsyta underbyggd med makadam, eller ett dike fyllt med

makadam likt Figur 14.

Figur 14: Exempel på makadamdiken i gräsyta och intill väg. Översta bilden är tagen i ett villaområde i Nödinge. Källa: Ramböll/ Stockholm Vatten och Avfall.

25 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

Makadamdikena består i princip av ett dike som täcks in av en geotextil och fylls

med ett grovt material (makadam) som dagvattnet leds till. Makadammagasinet

kan göras tätt eller otätt, noteras bör att ett otätt makadammagasin förutsätter

att botten av magasinet ligger ovan grundvattennivån. På botten av

makadamdiket föreslås förläggningen av en dränledning. Rekommenderad lutning

för infiltrationsstråk i längsled är 0,2-0,5 %.

Placerats makadamdiken i fastighetsgränsen enligt Figur 11 och Bilaga 2 kan

erforderlig fördröjningsvolym för kvartersmark (Tabell 7) nås. Utformningen av

makadamdikena bör ses över i senare skeden.

Alternativt skulle takvatten kunna avledas till ett underjordiskt makadammagasin

enligt principskissen i Figur 15.

Figur 15: Principskiss makadammagasin under mark. Den strypta tömningsledningen ansluts till ett dike eller ledning. Källa P105, Fig 9.10.

För att nå erforderlig fördröjning upp till ett 20-årsregn i radhusområdet krävs att

ett makadammagasin på ca 24 m3 placeras på varje fastighet. Med hänsyn till

makadamens porvolym och ett antaget djup på 1 m blir bottenarean på magasinet

80 m2. I villaområdet krävs att ett makadammagasin på ca 14 m3 placeras på

varje fastighet, vilket med samma porvolym och djup resulterar i en bottenarea på

45 m2.

7.2 Allmän platsmark Fördröjning av dagvatten från nya vägar (benämns lokalgator) inom planområdet

föreslås ske i makadamdiken placerade längsmed vägen. Rening av dagvatten kan

på detta sätt även kombineras med fördröjning.

I delar av planområdet (sydvästra delen av villaområdet) sluttar marken betydligt

mer än rekommenderad lutning för infiltrationsstråk i längsled (minst 0,2-0,5 %).

Detta medför att krossdiket kommer att behöva sektioneras för att erforderlig

fördröjningsvolym ska ges. Sektionerna i krossdiket kan utgöras av vallar som

består av krossmaterial med mindre kornfraktion än övrig fyllning som vilket

möjliggör för dagvattnet att dämma upp bakom (Figur 16). Utformningen av det

sektionerade krossdike/diket behöver utredas vidare i senare projekteringsskede.

26 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

Öppna krossdiken med vallar är också ett alternativ för att nå ytterligare

fördröjning.

På botten av makadamdiket föreslås en dränledning förläggas. Till ledningen skulle

dagvattenbrunnar med kupolsil kunna vara anslutna. Dagvatten kan på så sätt

ledas ner till dränledningen via kupolbrunnen om det av någon anledning inte

skulle kunna tränga ner genom jordlagret tillräckligt snabbt, se principskissen i

Figur 17. Makadamdikena på fastighetsmark skulle via dessa kupolbrunnar även

kunna kopplas samman med dikena på allmän platsmark.

Figur 17: Makadamdike med upphöjd dagvattenbrunn försedd med kupolsil.

Figur 16: Profilskiss av sektionerat makadamdike för fördröjning. Källa: Ramboll

27 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

Placeras makadamdiken utmed lokalgatorna enligt Figur 11 och Bilaga 2 kan

erforderlig fördröjningsvolym för allmän platsmark (Tabell 7) nås. I föreslaget

dagvattensystem har dikesbotten antagits ligga 1 m under planerade vägytan.

Utformningen av makadamdikena bör ses över i detalj i ett senare skede.

En samlad fördröjning skulle också kunna anläggas där villaområdet angränsar till

Marmorvägen (Bilaga 2). Den samlade fördröjningen kan exempelvis utgöras av

ett underjordiskt makadammagasin eller en nedsänkt översilningsyta.

Makadamdiken längs med vägen skulle även kunna bräddas till denna yta via

dagvattenledning (Figur 17) vid större regn.

Höjdsättningen av Marmorvägen bör ses över i senare skeden så att denna typ av

åtgärd inte riskerar att orsaka olägenheter nedströms.

7.3 Avskärande åtgärder Med hjälp av avskärande åtgärder kan ytavrinning från uppströms liggande

områden hanteras. Diken föreslås placeras enligt Bilaga 2 för att förhindra att

dagvatten rinner in på kvartersmark. Avskärande åtgärder kan också vara i form

av ett dräneringsstråk infiltrerande grussträng invid bergsslänt, som en låg mur,

kantsten eller öppen ränna Figur 18.

Figur 18: Exempel avskärande åtgärd i form av grussträng invid bergsslänten (vänster) och mur (höger). Foto: Ramboll

28 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

8. Skyfallshantering

8.1 Generella åtgärder Ny höjdsättning bör säkerställa att det finns marginal så att byggnader inte

riskerar att översvämmas. Höjdsättningen bör också se till att dagvattnet rinner

bort från byggnader via skyfallsvägar som gångvägar och gator till mindre

känsliga platser där dagvattnet kan tillåtas att bli stående. Den nya

höjdsättningen bör även ta hänsyn till de befintliga lågpunkter då en höjning av

marknivån förändrar naturliga svämplan.

Enligt den översiktliga lågpunktskarteringen utförd i Scalgo riskerar flertalet

lågpunkter inom planområdet att översvämmas vid skyfall (Figur 4). Några av

dessa lågpunkter kommer delvis eller helt att fyllas ut för att möjliggöra

föreslagen exploatering. Nedan följer en åtgärdsbedömning för respektive

riskområde.

8.2 Områdesspecifika åtgärder

8.2.1 Åtgärder i riskområde 1

I riskområde 1 bedöms kommer ett skyfall att

resultera i stora mängder stående vatten.

Översvämningsutbredningen ligger dock utanför

planerad bebyggelse, varför inga åtgärder föreslås.

Åtgärder kan bli aktuella i ett framtida läge om

exploatering utökas. Åtgärder i form av

fördröjningsåtgärder kan möjligen vara aktuella att

överväga i framtiden, i syfte att minska vattenflödet

från detta område mot nedströms liggande områden

8.2.2 Åtgärder i riskområde 2 och 4 Riskområde 2 och 4 är belägna i anslutning till

varandra varför åtgärdsbehovet bedöms för båda

områden samtidigt.

I dessa områden kan översvämningsproblem förväntas

både söder och norr om Marmorvägen, vilket är en risk

som bör beaktas vid exploatering. Norr om

Marmorvägen finns idag bebyggelse som riskerar att

drabbas vid ett skyfall. Söder om Marmorvägen

planeras enligt plankartan en lokalgata och nya fastigheter för vilka marknivåerna

ännu ej är kända. Marken förväntas fyllas ut och höjas.

29 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

Vid höjdsättning av området bör lågpunkter beaktas för att säkerställa att nya

fastigheter söder om Marmorvägen (område 2) samt befintliga fastigheter norr om

Marmorvägen (område 4) inte ska riskera att översvämmas. Planerad lokalgata

söder om Marmorvägen föreslås därför läggas lägre än nya fastigheter men ej så

lågt att vägen riskerar att översvämmas vid ett skyfall.

Vid ett skyfall finns en förbindelse mellan de två områdena, där vatten dels rinner

genom en kulvert under vägen dels att vatten vid ett kraftigt skyfall riskerar att

ställa dig på Marmorvägen vid denna punkt. Avgränsande åtgärder föreslås därför

i form av en invallning på den södra sidan av Marmorvägen. Invallningen kan

utformas på många olika sätt, exempelvis som en lägre mur. Därtill

rekommenderas att installera en bakvattenlucka på befintlig trumma under

Marmorvägen för att undvika att vatten däms vid punkt 2 vid ett skyfall. Genom

dessa åtgärder kan även översvämningsrisken på den norra sidan av

Marmorvägen reduceras.

8.2.3 Åtgärder i riskområde 3

Vid riskområde 3 bedöms ett skyfall kunna medföra

viss översvämningsrisk vid exploatering. Vid

lågpunkten planeras enligt plankartan nya fastigheter

i form av radhus för vilka marknivåerna ännu ej är

kända. Marken förväntas fyllas ut och höjas. Det är

viktigt att dagvatten som genereras på de nya

fastigheterna även fortsättningsvis tillåts rinna ner till

diken invid Marmorvägen. Därtill behöver även delar

av fastigheten fortsatt kunna avvattnas via befintlig

trumma till den södra delen av planområdet.

8.2.4 Övriga åtgärder för skyfallshantering Vidare bör följande riktlinjer generell beaktas vid skyfallshantering:

• Kapaciteten i det befintliga diken invid Marmorvägen bör bibehållas och

eventuellt förstärkas för att kunna hantera större flöden då marken fylls

ut.

• Trummor under Marmorvägen identifierades i fält men finns inte med i

erhållet ledningsunderlag och rekommenderas därför mätas in för att

kunna bedöma kapacitet.

• De diken som finns inom planområdet utgör en viktig del av det

storskaliga vattensystemet. Kapaciteten i dessa diken bör fortsättningsvis

utredas.

• Översvämningssäkring vid identifierade lågpunkter behöver även utredas

mer i detalj när nya marknivåer finns tillgängliga.

30 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

8.2.5 Sammanfattning av skyfallsåtgärder • Ny höjdsättning bör säkerställa att det finns marginal så att byggnader

inte riskerar att översvämmas, där man ser till att dagvatten rinner bort

från byggnader via skyfallsvägar som gångvägar och gator till mindre

känsliga platser

• Lågpunkter vid riskområden bör beaktas vid exploatering. Särskilt kritiska

är riskområden 2 och 4 där åtgärder i form av invallning av Marmorvägen

samt bakvattenlucka föreslås.

8.3 Bräddning makadamåtgärder När större nederbörd än det dimensionerande regnet når föreslagna

fördröjningsmagasin måste bortledning och bräddning kunna ske på ett säkert

sätt. I ytliga magasin som de föreslagna diken utgör kan bräddning ske i form av

att en större ledning eller en dagvattenbrunn med kupolsil som ligger på samma

nivå som högsta tillåtna vattennivån i magasinet. Det är också viktigt att det finns

lite marginal ovan beräknad vattennivån i diket, vilket bidrar till att skydda

omgivande fastigheter och bebyggelse.

Ytan som föreslås för samlad fördröjning invid ny lokalgata och Marmorvägen

skulle också kunna fungera som en översvämningsbar yta. Intilliggande

lågpunkter (lågpunkt 3 i Figur 4) kan på så vis befästas ytterligare. Dagvatten från

kvartersmark, allmän platsmark och från uppströms områden norr om

Marmorvägen skulle då kunna tillåtas bräddas hit. I samband med detta bör

höjdsättning av Marmorvägen ses över så att åtgärden inte riskerar att orsaka

olägenheter nedströms.

31 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

9. Föroreningar

Föroreningsberäkningarna har utförts för befintliga och framtida förhållanden och

för rening med hjälp av modelleringsverktyget StormTac, som innehåller

schablonvärden för dagvattnets föroreningsinnehåll utifrån olika

markanvändningstyper. Den föroreningsbelastning som beräknas är på årlig basis

och är baserad på Vingåkers årsmedelnederbörd om 691 mm/år hämtat från SMHI

normalvärden för nederbörd (SMHI, 2018-06-10).

De ämnen som har beräknats i StormTac är 12 stycken standardämnen, det vill

säga fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom

(Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (SS), olja och

bens(a)pyren (BaP). För metaller och näringsämnen avses alltid totalhalter. PDBE

är inte inkluderat i beräkningarna eftersom underlag för beräkningar saknas.

9.1 Markanvändning ansatt i StormTac Föroreningsberäkningar har utförts för ytor inom hela planområdet. Detta då det

är inom planområdet som eventuellt reningsbehov till följd av tillkommande

hårdgjorda ytor kommer att uppstå.

I markanvändningen för villa- och radhusområde ingår enligt StormTac lokalgator.

Gatorna har därför inte separerats från markanvändningen på samma sätt som i

flödesberäkningarna. Markanvändningen Väg 1 används för Marmorvägen och

årsdygnstrafiken (ÅDT) för Marmorvägen har antagits uppgå i 200 fordon/dygn.

9.2 Resultat föroreningsberäkningar I Tabell 8 nedan presenteras resultat för föroreningsberäkningar för befintlig och

framtida markanvändning. Beräknade koncentrationer jämförs med enligt nivå 1M

från Riktvärdesgruppen 2009.

Förelagana makadamdiken för fördröjning bistår även med reningseffekt, vilken

har beräknats för de ytor som leds till anläggningarna. Föreslagna

makadamanläggningar har uppskattats med en generell sektion vars reningseffekt

redovisas i Tabell 8. Reningseffekt för delområde A och B redovisas till vänster

respektive höger i tabellen. Föroreningshalter och mängder för befintliga och

framtida förhållanden samt efter rening redovisas också i Tabell 8.

32 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

Tabell 8: Beräknade föroreningshalter (µg/l) och mängder (kg/år) för befintlig markanvändning, för planförslag och efter rening i föreslagna makadammagasin.

Föroreningskoncentrationer Föroreningsmängder

Ämne Rikt-

värde

(µg/l)

Nuläge

(µg/l)

Plan-

förslag

(µg/l)

Renings

-effekt

(%)

Plan-

förslag

inkl.

rening

(µg/l)

Nuläge

(kg/år)

Plan-

förslag

(kg/år)

Plan-

förslag

inkl.

rening

(kg/år)

P 160 29 110 62-63 52 0,42 2,2 1,0

N 2000 500 1100 40-43 777 7,2 22 15

Pb 8 2,1 5,2 85-88 1,5 0,03 0,1 0,029

Cu 18 6,0 12 72-79 5,3 0,087 0,24 0,11

Zn 75 14 43 87-88 11 0,2 0,86 0,21

Cd 0,4 0,086 0,25 88-90 0,065 0,0012 0,005 0,0013

Cr 10 1,7 3,2 80-83 1,3 0,024 0,064 0,026

Ni 15 2,0 4,0 61-68 2,0 0,028 0,079 0,040

Hg 0,03 0,012 0,015 60 0,010 0,00017 0,0003 0,00021

SS 40000 1300 26000 79-80 10759 180 520 213

Olja 400 140 270 26-55 197 2 5,2 3,9

BaP 0,03 0,003

7

0,023 75 0,006

9

0,00005

3

0,00044 0,00014

Vid befintliga förhållanden och framtida förhållanden klarar samtliga ämnen

riktvärdet. Jämförs föroreningsmängder för befintliga och framtida förhållanden

kan en ökning ses för samtliga ämnen, vilket indikerar att rening av dagvatten

från planområdet krävs.

Enligt beräkningarna så lyckas inte makadamanläggningarna rena

föroreningsmängderna till under befintliga förhållanden detta då mängden av

fosfor (P), kväve (N), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg),

suspenderad substans (SS), olja och bens(a)pyren (BaP) är större än i nuläget.

9.3 Osäkerheter i beräkningsverktyget StormTac De ovan redovisade beräkningarna av dagvattnets föroreningsinnehåll har utförts i

dagvattenmodellen StormTac. I modellen sammanställs schablonvärden i form av

årliga avrinningskoefficienter och schablonhalter för olika markanvändning. Dessa

uppdateras kontinuerligt efter kännedom om nya undersökningar.

Föroreningshalterna som anges i StormTac är alltså årsmedelvärden och baserade

på en årsmedelnederbörd om 691 mm.

Kalibrering av schablonhalterna som används i StormTac utförs med hänsyn till

tidstrender och för ämnen med få data görs jämförelser med data från liknande

markanvändning.

33 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

En enda undersökning (ett specifikt databasvärde) utgör värdet av en lång serie

av flödesproportionellt tagna samlingsprover, vilket innebär att enskilda värden

kan utgöra ett sammanställt medelvärde av flera prover eller många olika

undersökningar.

Vid kalibrering av schablonhalter har främst svenska undersökningar använts,

vilket innebär att schablonhalterna i StormTac är mest tillförlitliga för svenska

förhållanden. På grund av bristen på data för vissa föroreningar och vissa

markanvändningar har dock även internationella studier använts. Tillförlitligheten

är generellt högst (spridningen i data minst) för markanvändningskategorierna för

olika bostadsområden och genomfartsvägar samt för ämnena partiklar (SS),

näringsämnen och metaller, undantaget kvicksilver.

Att ta fram schablonhalter är komplext, och på grund av stora skillnader i

underlag för olika ämnen och markanvändningar är det svårt att beräkna och

kortfattat beskriva osäkerheterna för respektive värde. För mer specifika

markanvändningskategorier anger modellen dock i allmänhet ”Låg säkerhet” för

de flesta föroreningar på grund av ett litet dataunderlag. Användandet av

schablonhalter innebär också att beräknade värden inte alltid är representativa för

enskilda projekt, då föroreningsinnehållet till stor del kan bero på platsspecifika

förutsättningar, såsom exempelvis takmaterial och andra byggnadsmaterial.

Som beskrivs i ovanstående kapitel innehåller föroreningsberäkningarna

osäkerheter, och detta framför allt för kvicksilver. Resultatet av

föroreningsberäkningarna ska således inte betraktas som några exakta värden,

men de ger en indikation på vilka ämnen som tenderar att öka/minska inom

området.

9.4 Specifika osäkerheter för aktuellt planområde Den detaljplan som använts i utredningen befinner sig i ett tidigt skede och

uppskattningar om dess framtida utseende har gjort vilket i sig medför

osäkerheter. Sker en betydande förändring i markanvändning kommer

föroreningsberäkningarna behöva revideras.

Vid beräkningar på rening av dagvatten från villa- och radhusområde inklusive

lokalgata har dessa utförts med hjälp av en generell tvärsektion för

makadamdiken. Användningen av den generella tvärsektionen kan föra med sig en

underskattning eller överskattning av reningseffekten i makadamdiken, om dessa

utformas på ett annat sätt. När en mer detaljerad utformning av makadamdikena

har genomförts bör den generella tvärsektionen stämmas av på nytt för att

säkerställa att beräknad reningseffekt är representativ.

34 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

9.5 Diskussion MKN-påverkan Beräkningarna av föroreningsbelastning indikerar att de föreslagna förändringarna

kommer medföra en ökning av föroreningsbelastningen i orenat dagvatten ut från

planområdet. Årsmedelflödet kommer att öka med framtida utbyggnad viket visar

att föroreningsmängden för samtliga ämnen ökar jämfört med befintliga

förhållanden. Detta visar att rening av dagvattnet från planerad exploatering krävs

för att inte belasta recipienten ytterligare. Beräknade föroreningshalter klarar dock

riktvärdena enligt nivå 1M från Riktvärdesgruppen 2009 både vid befintliga och

framtida förhållanden.

Efter rening i föreslagna makadamanläggningar är föroreningsmängden för fosfor

(P), kväve (N), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg),

suspenderad substans (SS), olja och bens(a)pyren (BaP) fortfarande större för än

vid befintliga förhållanden.

Enligt MKN så får mängden kvicksilver inte öka. Mängden kvicksilver i renat vatten

ut från planområdet överstiger MKN med ca 0,04 g/år jämfört med befintliga

förhållanden. Som beskrevs i tidigare kapitel innehåller föroreningsberäkningarna

osäkerheter, och detta framför allt för kvicksilver. Den ökning som kan ses är

marginell, och sätts denna i relation till de osäkerheter som finns i beräkningarna

tordes den vara försumbar.

I föroreningsberäkningarna har ej beräknats den rening som sker i befintliga

dagvattendiken. Hänsyn har heller inte tagits till att dagvattnet även genomgår

viss rening på väg till recipienten via de diken som finns nedströms planområdet.

Det ses dock som ytterst viktigt att fokus vid utformning av

dagvattenhanteringsåtgärder inom planområdet läggs på att reducera

koncentrationer och föroreningsmängder i dagvattnet innan det släpps till

recipient. Vidare ses det också som betydelsefullt att, där det är möjligt, bevara

eller anlägga gröna ytor (minska hårdgörandegraden inom planområdet). Detta i

syfte att bidra till att minska årsmedelavrinningen och därmed även mängden

föroreningar som släpps till recipienten årligen.

Med hänsyn till ovanstående resonemang samt den utspädningseffekten som sker

i recipientens totala vattenmassa, bedöms inte utbyggnaden medföra försämring

av recipientens status.

35 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

10. Slutsatser

Erforderlig fördröjning eftersträvas med utgångspunkt i att dagvattenflödet från

planområdet inte får öka jämfört med befintliga förhållanden för ett 20-årsregn.

Detta föreslås hanteras på kvartersmark i föreslagna makadamdiken placerade i

fastighetsgräns.

På allmän platsmark fördröjs dagvatten i föreslagna makadamdiken längs med

nya lokalgator inom planområdet. I de mest kuperade delarna av planområdet

kommer makadamdikena att behöva sektioneras.

För att skydda framtida bebyggelse från översvämning till följd av avrinning från

uppströms områden föreslås åtgärder i form av diken invid fastighetsgräns

införas. För att minska risken för översvämning orsakad av skyfall i framtiden

föreslås åtgärder i form av god höjdsättning av byggnader och infrastruktur.

Särskilda översvämningsåtgärder föreslås införas vid riskområde 2 och 4 i form av

invallning av Markmorvägen samt bakvattenlucka på kulverterad ledning under

Marmorvägen.

Bräddningsmöjlighet föreslås för makadamdiken på kvartersmark till

makadamdiken på allmän platsmark. Därtill föreslås bräddning vidare till en

samlad fördröjning /översvämningar yta placerad norra om planerat villaområde

och angränsande Marmorvägen, vilket bidrar till ytterligare robusthet i föreslaget

system. I samband med detta bör höjdsättning av Marmorvägen ses över så att

olägenheter nedströms inte riskerar att uppstå.

Föroreningsberäkningar i modelleringsverktyget StormTac visar att riktvärden

enligt Riktvärdesgruppen 2009 klaras både vid befintliga och framtida

förhållanden. Föroreningsmängden i orenat dagvatten ökar vid framtida

förhållanden jämfört med befintliga förhållanden. Då mängden kvicksilver enligt

MKN inte får öka kommer rening att krävas. Beräkningar visar att föreslagna

dagvattenåtgärder för fördröjning även bidrar med rening av dagvatten inom

planområdet. Dock lyckas inte föroreningsmängderna reduceras till under

mängderna för befintliga förhållanden.

Förutsatt att förslagna dagvattenåtgärder implementeras bedöms inte recipienten

påverkas negativt av föreslagen exploatering, vilket i sin tur inte försämrar

möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna för sjön. Detta med anledning av

följande:

• riktvärden klaras vid framtida förhållanden utan reningsåtgärder

• ökningen av mängden kvicksilver är mycket liten och det finns osäkerheter

i beräkningarna

• viss rening sker i befintliga dagvattendike samt på väg till recipient

• den utspädningseffekt som sker i recipienten

36 av 36

Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn

Unr 1320035269 o

:\got1

\wva\2

018\1

320035269\3

_te

knik

\w\l

evera

ns\

revid

era

d_le

vera

ns_181213\p

m d

agvatt

enutr

ednin

g g

roppto

rp-m

arm

orb

yn.d

ocx

11. Fortsatt arbete

Utredningen visar att det finns möjligheter att tillämpa lösningar för en hållbar och

lokal hantering av dagvatten inom det nya planområdet. Plankartan som använts i

utredningen är i ett tidigt skede och uppskattningar om dess framtida utseende

har gjorts, vilket innebär osäkerheter för de föreslagna dagvattenåtgärderna om

området förändras. Förändringar som en ökad andel hårdgjord yta kan exempelvis

medföra att fördröjnings- och reningsberäkningar behövs göras om.

Då höjdsättningen av området ännu inte är fastställd kommer föreslaget

dagvattensystem troligtvis att behöva ses över för att säkerställa avledning,

fördröjning både vid mindre och större regn. Översvämningssäkring vid

identifierade lågpunkter behöver även utredas mer i detalj när nya marknivåer

finns tillgängliga.

En inmätning av befintliga diken inom planområdet rekommenderas för att

säkerställa kapacitet och bedöma påverkan på planområdet. Särskilt fokus bör

läggas på diken som påverkar riskområde 1-4 enligt skyfallsbedömningen.

Vidare bör ansvar för drift och underhåll lyftas tidigt i fortsatt arbete.