VITSIPPANS FÖRSKOLA - Karlstad...om genus, funktionsnedsättningar och konflikthantering. Fler metoder används för att Fler metoder används för att skapa en trygg förskola för

KARLSTADS KOMMUN

LIKABEHANDLINGSPLAN

VITSIPPANS FÖRSKOLA

PLAN

Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad

vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan.

RIKTLINJE

Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten.

Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd.

HANDLINGSPLAN

Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser. Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.

POLICY

Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar.

Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

Ansvarig samt giltighetstid: Jenni Gunnberg, förskolechef. 171001-181001

Ja

nu

ari 2

01

4

Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad.

Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected]. Webbplats: karlstad.se.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ..................................................................................................................... 4

1.1 VERKSAMHETSFORMER .............................................................................................................. 4

1.2 ANSVARIG FÖR PLANEN .............................................................................................................. 4

1.3 PLANENS GILTIGHET .................................................................................................................... 4

1.4 PLANENS UPPLÄGG ...................................................................................................................... 4

1.5 DELAKTIGHET ................................................................................................................................ 4

1.6 FÖRANKRING AV PLANEN ........................................................................................................... 5

2. UTVÄRDERING ............................................................................................................... 5

2.1 UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN ........................................................................................ 5

2.2 DELAKTIGA I UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN ................................................................ 5

2.3 RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN SAMT ANALYS AV FJOLÅRETS PLAN .............................. 5

2.4 UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN ................................................................................................. 6

2.5 ANSVARIG FÖR UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN ..................................................................... 6

3. FRÄMJANDE INSATSER ................................................................................................. 6

3.1 EN TRYGG FÖRSKOLA FÖR ALLA SOM DELTAR ...................................................................... 6

3.2 EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA FÖR POJKAR OCH FLICKOR ........................................................ 7

3.3 EN MÅNGKULTURELL FÖRSKOLA .............................................................................................. 7

3.4 EN FÖRSKOLA FÖR FUNKTIONSVARIATIONER ........................................................................ 8

3.5 EN FÖRSKOLA FÖR ALLA ÅLDRAR ............................................................................................ 8

4. KARTLÄGGNING OCH ANALYS ..................................................................................... 9

4.1 KARTLÄGGNINGSMETODER ........................................................................................................ 9

4.2 OMRÅDEN SOM BERÖRS AV KARTLÄGGNINGEN .................................................................... 9

4.3 RESULTAT OCH ANALYS .............................................................................................................. 9

5. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER ...................................................................................... 10

5.1 JÄMSTÄLLDHET MED ”RÄTTEN ATT VARA MIG SJÄLV” ....................................................... 10

6. RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION .................................................. 12

6.1 POLICY .......................................................................................................................................... 12

6.2 ANSVAR FÖR ANMÄLNINGSPLIKT ............................................................................................ 13

6.3 PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL .................................... 14

6.4 RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV ANDRA BARN/ELEVER

15

6.5 RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV PERSONAL ................. 16

6.6 RUTIN FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ..................................................................... 16

6.7 RUTIN FÖR DOKUMENTATION ................................................................................................... 16

7. BILAGOR ....................................................................................................................... 17

DEFINITIONER ........................................................................................................................................... 17

4

FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

STYRDOKUMENT ....................................................................................................................................... 19

REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER .................................................................... 20

1. Inledning

1.1 Verksamhetsformer

Denna plan gäller på Vitsippans förskola.

1.2 Ansvarig för planen

Jenni Gunnberg, förskolechef ansvarar för planen.

1.3 Planens giltighet

171001-181001

1.4 Planens upplägg

Den här planen gäller hela förskolan Vitsippan och har övergripande mål som alla avdelningar

arbetar mot. Utöver denna plan arbetar varje avdelning systematiskt och kontinuerligt med egna

mål och åtgärder på den egna avdelningen. Avdelningarnas olika arbete diskuteras på puttid

(pedagogisk utvecklingstid) varannan vecka eller vid behov och dokumenteras i avdelningarnas

OneNote.

1.5 Delaktighet

Barnen är delaktiga:

• Observationer

• Trygghetsvandringar

• Intervjuer och samtal till kring trivsel, trygghet och lek.

Vårdnadshavare är delaktiga:

• Vi lägger stor vikt vid inskolning och överskolningsperioder så att barn och

föräldrar känner sig trygga, välkomna. Under inskolning uppmuntrar vi

vårdnadshavare att ställa frågor samt inbjuder till dialog om förskolan.

• Vi har daglig kontakt vid lämning och hämtning.

• Vi har förväntanssamtal med alla vårdnadshavare i början av läsåret för att fånga

upp förväntningar, synpunkter, önskemål och ev. oro.

• Vi pratar om hur barnet och vårdnadshavare trivs med vår verksamhet vid

utvecklingssamtal. Barnets trygghet och trivsel tas upp vid varje utvecklingssamtal.

• Vi informerar om innehåll och mål i Likabehandlingsplanen behandling vid

inskolning, förväntanssamtal, föräldramöten och på utvecklingssamtal.

Ja

nu

ari 2

01

4



Personal är delaktiga:

• Alm, APT och studiedagar ges tid för att diskutera likabehandlingsplanen

tillsammans på enheten.

• En grupp med representanter från varje avdelning är ytterst ansvariga för att se till

att alla medarbetare är insatta och delaktiga.

1.6 Förankring av planen

Planen finns på OneNote att läsa, reflektera, analysera kring på puttid (pedagogisk

utvecklingstid) varje vecka. Reflektion kring planens innehåll tas upp på samtliga APT.

Det är allas ansvar att läsa och sätta sig in i likabehandlingsplanen.

Alla nyanställda, samt vikarier uppmanas att läsa vår likabehandlingsplan för att få en

inblick i hur vi arbetar och vilka regler och lagar som gäller vid kränkning och

diskriminering. Planen finns tillgänglig i pappersform och digitalt.

Planen finns tillgänglig på Karlstad.se och på sajten för vårdnadshavare. Vid forum för

samråd så som föräldramöten, föräldrasmedja och utvecklingssamtal finns planen med som

en diskussionspunkt.

2. Utvärdering

2.1 Utvärdering av fjolårets plan

Planen följs upp på puttid, regelbundet under året. Planen utvärderades i januari, juni och

september på dagar då verksamheten har reducerat öppethållande för planering och

utvärdering. Vid uppföljning och utvärdering analyserar pedagogerna på avdelningarna den

här planen samt sina egna mål och åtgärder.

2.2 Delaktiga i utvärdering av fjolårets plan

Samtliga pedagoger på Vitsippans förskola är delaktiga i utvärderingen.

2.3 Resultat av utvärderingen samt analys av fjolårets plan

Förra årets mål var följande:

1. Lärandemiljöerna på förskolan är tillgänglig, rolig, trygg och lärorik för alla barn

oavsett kön.

2. Skapa en tillgänglig förskola för alla barn. Att verksamheten anpassas utifrån

barnens olika förutsättningar och som ger alla barn det pedagogiska stöd de

behöver.

3. Skapa en trygg och säker miljö där vi är skickliga på att hantera och motverka

konflikter.

6


Resultat av insatser: Samtliga pedagoger beskriver en större kunskap och medvetenhet

om genus, funktionsnedsättningar och konflikthantering. Fler metoder används för att

skapa en trygg förskola för alla och pedagogerna är mer medvetna om sitt bemötande och

miljöns betydelse.

Analys: Gemensam fortbildning där alla pedagoger har fått möjlighet att läsa, gå på

föreläsningar och utbildningar tillsammans ger ett bra resultat. Alla har fått samma

kunskapsbas att utgå från och det blir lättare att bolla idéer i vardagen. Lättare att få

förståelse för varandra och för barnen och även våga prova nya sätt att möta och bemöta

barnen, vårdnadshavarna och varandra. Mer kunskap har också gjort att pedagogerna vågar

utmana varandra och påminna varandra när vi gör något som vi kanske göra på ett annat,

bättre sätt.

Följande ska lyftas med till årets Likabehandlingsplan:

Vi behöver fortsätta fokusera på genusfrågorna i ett ännu större jämställdhetsperspektiv. Vi

kommer också att behöva fortsätta fördjupa och förkovra oss inom specialpedagogiken för

att bli ännu bättre på att anpassa verksamheten efter alla barns behov.

2.4 Utvärdering av årets plan

Årets plan utvärderas i januari och juni och september. På planeringsdagar och

utvärderingsdagar går samtliga avdelningar igenom tillbud, klagomål, kränkningar som

varit. De diskuterar och analyserar främjande, förebyggande och åtgärdande insatser för att

ta lärdom framåt.

2.5 Ansvarig för utvärdering av årets plan

Förskolechef Jenni Gunnberg i samarbete med bitr. skolledare Pernilla Wennström.

3. Främjande insatser

3.1 En trygg Förskola för alla som deltar

• Vi pedagoger arbetar efter tron att vara aktiva, positiva förebilder i vardagen.

Vi tar tillvara på varandras kompetenser och vi respekterar varandra i våra

oliktänkande. Vi har roligt och lär tillsammans på Vitsippan!

• Vi månar om det trygga barnet genom att vi skapar relationer med alla, vuxna

som barn. Vi bryr oss om och finns här för varandra, för barnen och även

deras familjer. Under inskolning ger vi barnen den tid de behöver för att bli

trygga och skapa en god anknytning till oss. Vi är måna om att alla

pedagoger lär känna alla barn på förskolan.

• Vi tror på de kompetenta barnen och ser dem som våra medmänniskor - Allt

barn gör har en tanke och vi tar reda på vad den tanken är för stötta och

hjälpa dem.

• Värdegrunden är något som tar stor plats hos oss varje dag. Vi diskuterar

med barnen vad en bra kompis är. Vi pedagoger är med i leken och vägleder

och lotsar.

Ja

nu

ari 2

01

4



• Vi arbetar med positiv förstärkning där vi lägger vikt vid barnen får göra

istället för vad de inte får göra. Vi lägger fokus på det som fungerar bra.

• Vi anser att det är viktigt att barnen lär sig om integritet från tidig ålder. Vi

samtalar med barnen om rätten till sin egen kropp och sina egna

tillhörigheter.

• När nya kollegor eller vikarier börjar hos oss är vi noga med att barn inte

utsätts för situationer som kan upplevas otrygga eller kränkande. Det kan

vara att byta blöja, följa med på toaletten, vilan eller vara ensamma med

barnen.

• För att skapa en harmonisk atmosfär delar vi in barnen i mindre grupper där

det ges rika möjligheter att i undervisningen se, höra och bekräfta alla barn.

En mindre grupp ger bättre lekro, utvecklande och kunskapande.

• Vi vill vårda vår sammanhållning och Vikänsla i huset, och behöver arbeta

aktivt med detta. Att träffas utanför huset och skratta tillsammans stärker

sammanhållningen.

3.2 En Likvärdig Förskola för pojkar och flickor

• Vi har under året haft fokus på frågor om genus. Vi tilltalar alla barn och

varandra vid våra namn vilket möjliggör ett bemötande som är oberoende av

kön. Vi arbetar för att erbjuda tillåtande miljöer, både inne och ute, där

könskodat material blandas. Våra upplever att våra miljöer är planerade,

genomtänkta och föränderliga så att det finns något som lockar och tilltalar alla.

Vi uppmuntrar alla barn att prova på olika aktiviteter och material. Med de

äldre barnen delar vi vid tillfällen in i lekgrupper för att skapa nya

lekkonstellationer och utmana barnen att prova nya lekar och nytt material.

• När vi lånar böcker på bokbussen ser vi till att vi lånar böcker som handlar om

både pojkar, flickor, genus, könsmönster, HBTQ och etnicitet.

• Vi bemöter alla familjer på ett professionellt sätt och lägger inga värderingar

eller tyckanden kring familjekonstellationer.

• I vår verksamhet möter vi barnen i deras frågeställningar om olika sexuell

läggning och hetronormativitet. Vi förmedlar på ett positivt sätt att det finns

andra familjekonstellationer än den klassiska heterosexuella kärnfamiljen.

3.3 En mångkulturell Förskola

• Vi agerar i enlighet med barnens rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och

religionsfrihet. Föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro.

• Vi vill att alla ska känna sig välkomna på Vitsippan och vi behöver därför bli

än bättre på att ta tillvara på barnens olika språk och kulturer genom att

synliggöra dessa i vår verksamhet.

• Som en del av vårt arbete med interkulturellt förhållningssätt har vi en kontakt

med Malagiri preeschool i Nepal. Vi vill att barnen ska få en förståelse för

andra kulturer och se likheter och olikheter som kan berika våra respektive

8


kulturer. Barnen på de båda förskolorna lär sig sånger från Nepal och Sverige

och utbyter teckningar. Vi har vid olika tillfällen haft besök från Nepal.

• Vi arbetar aktivt med att få barnen att ta hand om naturen och dess liv. Att bli

observant på vad som får naturen och djuren att må bra samt att värna om

jordens resurser. Att medvetandegöra barnen om att resurserna inte är oändliga

och att de ska räcka till alla jordens människor och djur.

3.4 En Förskola för funktionsvariationer

• Alla pedagoger på Vitsippan fortbildar sig inom Tydliggörande pedagogik

för att skapa en tillgänglig miljö för alla barn. Fortbildningen inbegriper att vi

fått kunskaper inom ICDP/vägledande samspel vilket handlar om att skapa

goda relationer och utveckla lyhördhet och positivt samspel med barnen som

en grund för trygghet och lärande. Vi har också utbildat oss inom AKK som

betyder alternativ kompletterande kommunikation och använder bilder och

tecken som stöd i den vardagliga verksamheten med barnen till stöd för

kommunikation. En del av fortbildningen har varit riktad mot NPF

(Neuropsykiatriska funktionsvariationer).

3.5 En Förskola för alla åldrar

• Vi anpassar grupperna, miljöerna, materialet och aktiviteterna utifrån ålder. Vi har

två avdelningar med yngrebarn i grupperna och två avdelningar med äldrebarn.

Barnen byter avdelning utifrån mognad, där några barn är redo att byta vid

tvåårsålder och andra närmare fyra årsåldern. I de yngre grupperna har vi färre barn

för att minimera antalet relationer. Vi arbetar aktivt med inskolning, anknytning och

trygghet.

• Alla pedagoger oavsett ålder har lika mycket ansvar och tilltro. Vi tror på en

förskola där alla är lika viktiga och bidrar med OLIKA. Nya kunskaper och

forskning blandat med beprövad erfarenhet.

Ansvarig

Samtliga pedagoger är ansvariga. Förskolechef och bitr. skolledare är yttersta ansvariga att

se till att arbetet löper på i enlighet med likabehandlingsplanens främjande insatser.

Uppföljning och utvärdering

Planen följs upp på alla avdelningar på avdelningens puttid. Utvärdering görs i januari, juni

och september.

Ja

nu

ari 2

01

4



4. Kartläggning och analys

4.1 Kartläggningsmetoder

Under augusti och september kartlägger förskolechef och pedagogerna sin verksamhet

inför framtagandet av den nya Likabehandlingsplan och prioriterat utvecklingsområde.

Inför ädelutvärdering i januari och utvärdering i juni sker också en kartläggning enligt

samma metod.

Förskolechef har kartlagt genom, dokumentanalyser av avdelningarnas planeringsunderlag,

KBU samt genom samtal med pedagogerna både enskilt och i grupp. Förskolechef har

därtill analyserat tillbuden och ev. kränkningsanmälningar på förskolan.

Pedagogerna har kartlagt sig själva genom att diskutera och läsa litteratur gällande genus.

Samtliga pedagoger deltar i en fortbildningsinsats gällande barn med NPF och diskuterar

och kartlägger sig själva, verksamheten, gruppen och organisationen. Pedagogerna har

kartlagt barngruppen genom trygghetsvandringar och intervjuer bland de äldre barnen och

observationer av de yngre enligt vårt gemensamma kartläggningsmaterial.

Vårdnadshavare deltar i kartläggningen genom förväntanssamtal som erbjuds alla under

september månad.

4.2 Områden som berörs av kartläggningen

Kartläggningen berör alla diskrimineringsgrunder samt kränkande behandling.

4.3 Resultat och Analys

[Beskriv hur resultatet av kartläggningen har analyserats och visa vilka slutsatser som dragits utifrån de

analyserade resultaten. Beskriv särskilt hur barn och elever deltagit i analysen. Glöm inte att analysera era

erfarenheter av tidigare barn och elevärenden]

Förskolechef gör bedömningen att det är några i huset som brinner för genusfrågan och

arbetar aktivt, medan det finns andra som inte upplever att den är lika aktuell. Personerna i

”genusgruppen ”upplever att det är svårt att nå ut med information till kollegorna och

önskar fler gemensamma forum där dessa frågor kan diskuteras gemensamt. Vi behöver

därför fortsätta arbeta med genusfrågorna så att alla känner att har kunskap kring hur vi på

förskolan kan arbeta aktivt och medvetet för att alla barn får lika mycket plats,

förväntningar och bemötande oavsett kön.

Under hösten kommer modersmålslärarna i förskolan att fasas ut vilket har skapat en oro

hos flertalet pedagoger och vårdnadshavare. Det behövs mer kunskap kring hur vi varje

dag kan arbeta för att stötta alla barns språkutveckling och stärka deras identitet genom att

belysa de olika religioner, kulturer och språk som är representerade i vår förskola.

Kartläggningen visar därtill att vi blivit bättre på att bemöta alla barn oavsett

funktionsnedsättning, men vi behöver fortsätta förkovra oss framförallt inom NPF för att

10


bättre kunna organisera och planera verksamheten för att anpassa för alla barn utifrån ett

relationellt perspektiv.

5. Förebyggande åtgärder

5.1 Jämställdhet med ”Rätten att vara mig själv”

Vi behöver fortsätta arbeta med genusfrågor för att bli än mer medvetna om hur vi bemöter

barnen, skapar miljöer och aktiviteter som lockar alla barn att leka, och där alla barn är

synliga och kan påverka verksamheten oavsett kön. Vi behöver fortsätta kartlägga och se

till att både pojkar och flickor får lika mycket plats i miljön, leken och i undervisningen.

Vi behöver nu också bredda vårt jämställdhetsarbete och sätta fokus på etnicitet, religion

och språk- ett interkulturellt förhållningssätt. I detta arbete behöver vi belysa de barn med

annat modersmål och dem en större plats i gruppen och i miljön. Vi behöver ta tillvara på

deras kultur och språk och göra det synligt för alla varje dag.

Vi ser också att vi behöver bli bättre på att möta de barn som är i behov av särskilt stöd.

Processen att ta hjälp av specialpedagog, barnhälsoteam är lång och vi behöver få mer egen

kunskap för att kunna stötta barnen här och nu. I ett relationellt förhållningssätt behöver vi

se över organisation, miljö, bemötande, aktiviteter, metoder för att anpassa.

Temat för året blir att arbeta mer aktivt med jämställdhet. Där alla barn är lika mycket

värda och ska få ta plats på vår förskola. Pojkar, flickor, barn med annat modersmål, barn i

behov av stöd, tysta barn ja ALLA barn.. Alla barnen ska få rika möjligheter att kunna

kommunicera och göra sig förstådda, bli lyssnade på och kunna påverka sin dag på

förskolan. Vi upplever att vi gör detta redan idag, men vi vill spetsa våra kunskaper och bli

ännu bättre.

Mål 1

Skapa en miljö där mjuka och hårda värden är lika mycket värda och där vi bemöter barn

utifrån individer, inte generaliserar utifrån pojkar och flickor.

Åtgärd

• Tilltalar barnen och oss själva med namn, Vi säger inte tjejer, fröken, grabbar när vi

tilltalar eller pratar om varandra.

• Utmana normen – bilder på man/kvinna i olika yrken och kan ha samtal med

barnen

• Låna böcker där pojkar/tjejer bryter normen och olika familjekonstellationer

• Bilder på olika familjekonstellationer

• Figurer bland konstruktionsmaterial.

Ja

nu

ari 2

01

4



• Ge andra möjligheter till omsorgslek, inte bara genom dockor utan genom t.ex.

hund och hundkorg.

• Var med i leken och utmana. Ha på dig "Genusglasögonen".

• Observera oss själva och ständig arbeta med ett könsneutralt arbetssätt där vi

inte sätter stämplar på barnen utifrån kön.

• Vi måste bli bättre på att delge våra kollegor vårt arbete i genusgruppen.

• Vid ett framtida Apt vore det önskvärt att vi lyfter och diskuterar olika

frågeställningar som är kopplade till genus.

Mål 2

Alla språk och kulturer som finns på förskolan ska uppmärksammas

”Alla språk, alla dagar”

Åtgärd

• Synliggöra de språk och kulturer som finns på förskolan

• Ta hjälp av digitala verktyg så som QR-koder, appar och läromedel

• Arbeta med språkutvecklande arbetssätt genom läslyftet för att få mer kunskap

• Bjuda in modersmålslärare för att få tips på hur vi kan arbeta i vardagen

• Åka på studiebesök på förskolor som kommit längre i detta arbete

Mål 3

Barn i behov av stöd ses som en tillgång i gruppen

Åtgärd

Vi kommer fortsätta arbeta med att utbilda oss i specialpedagogik för att bättre kunna möta

barn i behov av stöd. Vi kommer under hösten göra NPF utbildningen genom SPSM, få ta

del av föreläsningar kring utmanande utåtagerande barn, samt få mer kunskap om bilder

som stöd och sociala berättelser genom klaraborg spe. Vi fortsätter använda tecken som

stöd i den dagliga kommunikationen med alla barn.

Mål 4

Rätten till mig Själv och min Kropp

Åtgärd

• Arbeta aktivt med att belysa positiva handlingar. Inte säga Inte.

• Träna på att göra egna val genom enkla vallekar/övningar.

• Våga säga nej

• Arbeta med rädda barnens material ”Stopp min kropp” och

Brottsoffermyndighetens material ” Liten och trygg”.

12


• Boken ”Att bryta mönster: relationer, normer och barns rätt finns på förskolan att

läsa.

Ansvarig

Alla pedagoger är ansvariga för att arbeta mot målen. Förskolechef Jenni Gunnberg är

ytterst ansvarig och ska se till att det finns förutsättningar att arbeta mot målen.

Uppföljning och utvärdering

Åtgärderna följs upp regelbundet på avdelningarnas puttid och utvärderas i januari, juni

och september 2018.

6. Rutiner för utredning och dokumentation

6.1 Policy

Förskolan har nolltolerans för kränkning och trakasserier. Alla signaler tas på allvar och

utreds enligt rutin.

Alla som är på förskolan, såväl barn som medarbetare och vårdnadshavare ska känna

trygghet, tillit, glädje och lek/arbetsro.

Ja

nu

ari 2

01

4



6.2 Ansvar för anmälningsplikt

Nedanstående rutiner avseende anmälningsskyldighet ska följas.

Vad

Anmälningsskyldighet enligt SL 6 kap. § 10

Kränkningar

barn –

barn/anhörig

Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet

att anmäla.

1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef.

Personal använder blankett:

”Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller

kränkande behandling” – till förskolechef

2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman

Förskolechef använder blankett:

”Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling” – till

BUF

Kränkningar

förskolepersonal –

barn/anhörig

Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet

att anmäla.

1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef.

Personal använder blankett:

”Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller

kränkande behandling” – till förskolechef

2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman

Förskolechef använder blankett:

”Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling” – till

BUF.

14


6.3 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till

Vad

Hantera/rapportera Ansvar

Information till

vårdnadshavare/föräldrar om:

- vart de ska vända sig när de

upplever eller får kännedom

om diskriminering och

trakasserier,

- hur förskolan kommer att

hantera ett sådant ärende

Inskolnings- och

utvecklingssamtal, dagliga

kontakter

Ansvarspersonal

Information om att förskolans

personal och förskolechef har

anmälnings-skyldighet

Inskolnings- och


kontakter

Ansvarspersonal

Information till

vårdnadshavare/föräldrar om att

de kan göra en anmälan till BEO

och DO, om de upplever att

förskolan inte lever upp till

lagstiftningens krav.

Som ovan och via hemsidorna:

www.skolinspektionen.se/sv/BEO/

www.do.se

Ansvarspersonal

http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/

http://www.do.se/

Ja

nu

ari 2

01

4



6.4 Rutin för om barn/elev upplever sig illa behandlad av

andra barn/elever

Vad

Hantera/rapportera Ansvar

Pedagogerna har god uppsikt över

alla utrymmen och platser där

barnen befinner sig

Pedagogerna fördelar sig

inne och ute på ett sådant

sätt att man har uppsikt

överallt

Allas

Varje barn uppmuntras att tala om

för vuxna när något inte går rätt till

väga

Kontinuerliga samtal med

barnen

Allas

Vi uppmanar föräldrar att tala om

för oss om barnen hemma visar

tecken på eller uttrycker oro över

förskolevistelsen

Inskolnings- och


kontakter

Ansvarspersonal

Kartläggningens resultat och analys

avseende barnens trygghet och

trivsel tas tillvara

Förskolechef

Åtgärder

Ansvar

Vuxna ingriper omedelbart Den vuxne som ser/får veta

Samtala med den som är utsatt och den eller

de som utsätter

Ansvarspersonal och den som sett/fått veta

Informera vårdnadshavare.

Ansvarspersonal och den som sett/fått veta

Anmälan till förskolechef enligt rutin för

anmälan.

Den vuxne som ser/får veta

16


6.5 Rutin för om barn/elev upplever sig illa behandlad av

personal

Vad/vilka

Hantera/rapportera

Ansvar

Kollegor i arbetslaget

Alla arbetskamrater i ”huset”

(inkl. vikarier)

Vara uppmärksam på

varandras förhållningssätt i

vardagen.

Allas

Elever/praktikanter En elev/praktikant arbetar

alltid tillsammans med en

ordinarie personal, aldrig

ensam.

Ansvarig handledare

Obekanta personer Ta alltid reda på vem personen

är och i vilket ärende

Allas

Åtgärder

Ansvar

Omedelbart uppmärksamma när vi ser eller hör

någon vuxen (medarbetare/föräldrar) kränka

eller diskriminera ett barn.

All personal

Ifrågasätta den vuxnes handlande direkt.

Den vuxne som uppmärksammar

händelsen

Anmälan till förskolechef enligt rutin för

anmälan

Den som uppmärksammar

6.6 Rutin för uppföljning och utvärdering

Förskolechef ansvarar för arbetet med uppföljning och utvärdering genom samtal med alla inblandade parter.

Vid behov kan andra aktörer bli involverade så som fackliga företrädare, skolområdeschef, skoljurist,

specialpedagog, barnhälsoteam. Förskolechef är sammanskallaande om inget annat framgår i ärendet.

6.7 Rutin för dokumentation

Förskolechefen ansvarar för att utredning påbörjas skyndsamt och använder BUF:s rutiner

för hur utredningen ska utformas, dokumenteras, diarieföras, arkiveras och avslutas.

Ja

nu

ari 2

01

4



7. Bilagor

Definitioner

Här följer centrala begrepp som är viktiga att känna till. För utförligare definitioner

hänvisas till Skolverkets Allmänna råd och DO:s handledning alternativt webbsida.

Diskriminering

Diskriminering är när ett barn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband

med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,

etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller

ålder. I skolan/ förskolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till

diskriminering. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra utifrån någon av

diskrimineringsgrunderna.

Indirekt diskriminering är när alla barn behandlas lika, men i praktiken missgynnar

ett barn utifrån någon av diskrimineringsgrunderna.

Trakasserier

Trakasserier är en kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda

diskrimineringsgrunderna. De kan vara fysiska, verbala, psykosociala och/eller i form av

texter och bilder.

Kränkande behandling

Kränkande behandling har inte koppling till någon diskrimineringsgrund och avser

handlingar som kränker barns värdighet. Gemensamt är att någon eller några frångår

principen om alla människors lika värde. En kränkning kan utföras av en eller flera

personer och då vara riktade mot en eller flera, förekomma vid enstaka tillfällen eller vara

systematiska och återkommande.

Kränkningarna kan vara

– fysiska (slag, knuffar)

– verbala (hot, svordomar, öknamn)

– psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

– texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).

18


Likabehandling

Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika

rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika.

Diskrimineringsgrund

Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som

skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön,

könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Kön

Med diskrimineringsgrunden kön avses att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man.

Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin

juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin

biologiska könstillhörighet eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att

tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande

förhållande.

Funktionsnedsättning

Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga

begränsningar av en persons funktionsförmåga.

Sexuell läggning

Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Sexuella trakasserier

Med sexuella trakasserier avses ett handlande av sexuell natur som kränker någons

värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Ja

nu

ari 2

01

4



Styrdokument

Utöver Diskrimineringslagen och Skollagen 6 kap. anges i nationella och lokala

styrdokument att:

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

FN:s konvention om barnets rättigheter, Artikel 2

Förskolan skall ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och

social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs.

Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra

människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens

välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för

diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell

läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande

behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och

omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i

människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få

reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.

Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i

förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje

människa oavsett bakgrund.

Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, s. 4.

20


REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER

Diskrimineringsombudsmannen, (2013). Lika rättigheter i förskolan – handledning.

www.do.se

FN (1989); FN:s konvention om barnets rättigheter.

http://www.do.se/

Documents

VITSIPPANS FÖRSKOLA - Karlstad...om genus, funktionsnedsättningar och konflikthantering. Fler metoder används för att Fler metoder används för att skapa en trygg förskola för