-
Välfärdsstaten i svenska läromedel Skildringarochperspektiv
Sophie Wachtmeister
Självständigt arbete (Special Project) Huvudområde: Historia
Högskolepoäng: 15hp Termin/år: Vårtermin 2020 Handledare: Glenn
Svedin Examinator: Per Sörlin
-
Sida2
Innehåll
1
Inledning........................................................................................................................3
2
Syfte.................................................................................................................................4
3
Bakgrund.......................................................................................................................5
4
Forskningsläge.........................................................................................................10
5
Teori.............................................................................................................................13
6
Källorochmetod......................................................................................................20
7
Resultat.......................................................................................................................23
7.1
Perspektivpåhistorien–Nyströmetal-2016..................................................237.1.1
Välfärdsstatensuppkomst–bakgrundochorsaker...............................................237.1.2
Välfärdsstatensutveckling:...............................................................................................257.1.3
Detsvenskavälfärdssamhället........................................................................................287.1.4
SammanfattningochKonklusion....................................................................................31
7.2
AllaTidersHistoria-Almgrenetal-2011...........................................................327.2.1
Välfärdsstatensuppkomst–bakgrundochorsaker...............................................327.2.2
Välfärdsstatensutveckling:...............................................................................................347.2.3
DetSvenskavälfärdssamhället........................................................................................377.2.4
SammanfattningochKonklusion....................................................................................40
7.3
EposHistoria1a1-Sandbergetal-2011.............................................................417.3.1
Välfärdsstatensuppkomst–bakgrundochorsaker...............................................417.3.2
Välfärdsstatensutveckling:...............................................................................................437.3.3
Detsvenskavälfärdssamhället........................................................................................467.3.4
SammanfattningochKonklusion....................................................................................47
8
Slutdiskussion...........................................................................................................49
9
Källmaterial...............................................................................................................52
10
Litteratur..................................................................................................................52
-
Sida3
1 Inledning
Historiahandlaromtolkningarochförståelseavdekällorvihartillgångtill,och
att utifrån dessa källor bygga upp en så verklig bild som
möjligt av hur
verklighetensettut.Förattlyckasmeddettamåstevigöraettnoggrantarbete,
vimåstesättaossinidentidviläseromochförsökaförståtiden,människorna
och händelserna. Detta gäller både för dem som läser historiamen
också den
som skriver historia. Ett argument för historiestudier är att
man kan
konfronteras med och ställa de grundläggande, existentiella
frågorna om
människanisamhället.1
Frågor som började bli intressanta inom historievetenskapen i
Sverige kring
åren 1980 var vikten av historiedidaktik, varförman bör ägna sig
åt historia,
vilken roll historia spelat i olika samhällen, och hur historia
i skolans
undervisning sett ut. Vid samma tid riktades uppmärksamhet även
mot
historieämnetsförutsättningarisvenskskola.Vissamenadeattämnetvarhotat,
och riskeradeatt försvinnaheltochhållet.Bakomdetta lågen
samhälleligoch
politisk uppfattning om att historia inte var någonmeningsfull
dimension när
manskulleförstådetsvenskasamhälletochdessmöjligheter.2
Det finns oändligt många historiska personer, händelser,
företeelser och
fenomen, samt flera olika perspektiv på hur dessa kan tolkas.
Vissa av dessa
behandlas i läromedel, vilka sedan används av elever och
studenter på skolor
och universitet. Alla människor och samhällen bär på en historia
och
historieförmedlingärattgåutanförsigsjälvochviljaberättaellerbeskriva
för
någon annan den historiska kunskap man själv besitter. Olika
historieförmedlingarfyllerolikafunktioner.3
1KlasÅmark,VarförHistoria2018,172 Klas-Göran Karlsson och Ulf
Zander, Historien är Närvarande, Historiedidaktik som teori och2
Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander, Historien är Närvarande,
Historiedidaktik som teori och
tillämpning2014,83LouiseBerglundochAgnetaNey,HistoriensHantverk2015,166
-
Sida4
Skolundervisningär enviktig formavhistorieförmedling,
ochnärdetkommer
tillhistorieundervisningkanmantillvissdelsägaattdetfyllerenfunktionavatt
det skapar en förmåga hos eleven att ställa frågor, att behandla
källor och att
utredauppgifteromdetförflutna.4Vidareomvisertillläroböckerföreleveroch
studenter, är ett avde viktigastemedlen i
skolanshistorieundervisning är och
har varit läroböcker. Den är viktig för vilka budskap oh
perspektiv som
presenterasföreleverna.
Ett område som ges tämligen stort utrymme i läroböcker i
historia berör den
svenska välfärdsstaten. Precis som på de flesta andra områden
finns de olika
perspektivpåvälfärdsstaten,dessuppbyggnadochutveckling
Hur gick uppbyggandet av välfärdsstaten till? Orsakerna och
drivkrafterna
bakom, och hur utvecklingen såg ut, finns det olika perspektiv
på.
Historiedidaktisktblirdetrelevantattundersökavilkenhistoriasomförmedlas
och har förmedlats till svenska ungdomar, genom de läromedel som
används.
Det råder delademeningar forskare emellan hur utvecklingen har
sett ut, och
hurdenskatolkasochförklaras.
2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att analysera vilka perspektiv på
välfärdsstaten
eleverisvenskskolafårmötaideläromedelsomanvänds
Defrågeställningarsomskabesvarasär:
• Vilka fenomen, reformer, händelser och personer tas upp i
svenska
läromedelfrån2010-talet?
• Vilka tolkningar och perspektiv på välfärdsstatens uppkomst
och
utvecklingpresenterasföreleveriläromedel?
4BerglundochNey,HistoriensHantverk2015,168
-
Sida5
3 Bakgrund
Perspektivpåvälfärdsstaten
Historiker och samhällsvetare delar intresset för den historiska
dimensionens
plats i samhället, särskilt för frågor om hur historia är knuten
till kollektiv
identitet,legitimitetochmakt.Detfinnsenförenandeutgångspunkthosdebåda
disciplinernadärmantrorpåatthistoriakanvaraensammanhållandekraftför
ettkollektivsomgenomgemensammaerfarenheteridentifierarsigsom”vi”.5
Dagenshistorikersamarbetaröverländer,förattkunnaidentifieraochjämföra
samhällsproblem och kommamed lösningar. Historiker samarbetar
ävenmed
sociologerochandrasamhällsvetare,
föratthämtainspirationochfaktamellan
varandra.Dockärdetta
ingenokompliceradrelation,historikeräroftakritiska
mot de förenklingar och direkta osakligheter som de anser
kännetecknar den
offentliga. Eftersom historiker och forskningen har hämtat
mycket inspiration
frånsamhällsvetarna,hardetkommitattpåverkahistorikernabådeutifrånhur
de”sersittuppdrag”somhistorikermenävenhurdemotiverarvarfördeägnar
sigåthistoria.Särskilttydligtblirdettaundertidenefter1900-taletframtillnu,
eftersompolitikgriperinidenhistoriskaforskningen.6
Forskningenavvälfärdsstatengerettbraexempelpåhurdetkanseutochverka
medbådesamhällsvetenskapligtochpolitisktinflytande.HistorikernKlasÅmark
menar att uppbyggandet av välfärdsstaten skulle kunna beskrivas
som
”Långsamt invaderade socialingenjörerna medborgarnas liv” vilket
har en
anspelning på ett tvång, vilket man kan knyta an till den
spänning i dagens
politiskadebattoch
forskningomdenordiskavälfärdsstaternasomförfattaren
menar finns. Åmark kallar förenklat de två sidorna för
spänningen mellan
trygghetstemat,detvill säga frihetoch jämlikhet,och
tvångstemat,detvill säga
social kontroll, underordning och kränkning. Välfärdsstaten har
länge målats
uppsomensocialdemokratisk framgångssaga,därvi
främstserettomfattande
5KarlssonochZander,HistorienärNärvarande,Historiedidaktiksomteoriochtillämpning2014,306Åmark,VarförHistoria2018,79
-
Sida6
ochdärmedbättretrygghetssystemsombyggdesupp.Menpåsenaretidhardet
kommit analyser av de normer med vilka aktörer ville styra
medborgarnas
handlande, och att en växande stat i allt större utsträckning
lade sig i
medborgarnasliv.7
Enligt Åmark har forskningen resulterat i att det, som nämnt
ovan, kan sägas
finnastvåolikaperspektivpåuppbyggnadenochutvecklingenavvälfärdsstaten
Sverige. Det första perspektivet han presenterar är
trygghetsperspektivet och
det andra perspektivet är tvångsperspektivet, nedan beskriver
jag de båda
perspektiven.
Trygghetsperspektivet
För att först visa på trygghetsperspektivet. Forskningen om den
moderna
välfärdsstatenochdesshistoriadominerastillstordelavsamhällsvetare.Även
omgivetvishistorikerocksåutgjortenomfattandedelavforskningensåharde
intepräglatdagordningenpåsammasättsomsamhällsvetarna.Tillstordelhar
forskningen fokuserat på socialförsäkringssystemet, dess
utformning, dess
ersättningarochvilkadetberört.8
Idensvenskasamhällsvetenskapligaforskningstraditionenmöterviexempletpå
enrenodladstarksocialdemokrati,somihårdkampmotborgerligapartieroch
ett starkt näringsliv drivit igenom ett avancerat
socialförsäkringssystem, som
garanteradealla
invånareekonomisktrygghetidefalldådeintekundearbeta.
Statliga ingreppgjordes först i
inkomstfördelningen,genomskatterochsociala
transfereringar,dessaleddedåtillenbegränsadinkomstspridning.OchiSverige
harenrelativtstarkstattyglatdetfriakapitaletsåattettjämliktochetträttvist
samhälle kunnat växa fram. Men här delar sig historiker och
samhällsvetares
åsikter. Samhällsvetarna menar, enligt Åmark, att det finns en
enda
7Åmark,VarförHistoria2018,788Åmark,VarförHistoria2018,79
-
Sida7
socialdemokratisk välfärdsstatsregim, samtidigt somhistoriker
visarpå att det
finnsflera.9
Samhällsvetarna menar att den socialdemokratiska solidariteten
har lett till
lösningar för alla medborgare, medan historikernas forskning
visar på andra
resultat. Exempelvis visar historikerna att sociala rättigheter
var från början
villkorligaochgällde alltsåbaravissamedborgare.
Socialdemokratiska aktörer
villetillenbörjanuteslutavissagrupperfrånsocialförsäkringssystemet.Dethar
visatsigattsocialdemokratinvarmestintresseradavarbetarnasrättigheteroch
egenföretagareochandrayrkesutövarefickbegränsadelösningar.Längevarden
socialdemokratiska välfärden inte ett folkhem, utan ett
”löntagarnas paradis”
menarÅmark.10
Ytterligare forskning visar på att regelverken inte kom att
gälla endast
socialförsäkringar,skolorochsjukhusutanävenlagarochregelverk.Dessalagar
ochreglerbidrog till att formamänniskorsuppfattningomvadsomär
rättvist
ochjämlikt.11
Trygghetsperspektivet kanbeskrivas somatt svenskarna försäkrar
sig somett
kollektivochdärefterfördelarriskersinsemellan.Detsvenskapensionssystemet
harhaftenhuvudrollihistorikernasforskning,därdenstorapensionsreformen
– den allmänna tjänstepensionen (ATP) har kallats av historikern
Urban
Lundberg ”juvelen i den socialdemokratiska välfärdsstatens
krona”. Den
allmännatjänstepensionenskullevaraenstandardtrygghetåtallamedborgare,
därvarjeinbetaldkronagerlikamycketipension.12
Tvångsperspektivet
9Åmark,VarförHistoria2018,8010Åmark,VarförHistoria2018,8111Åmark,VarförHistoria2018,8212Åmark,VarförHistoria2018,83
-
Sida8
Sedan kan vi betrakta välfärdsstaten utifrån Tvångperspektivet.
Här spelar
filosofer och historiker viktiga och stora roller som
inspirationskällor. Delvis
genom att fästa uppmärksamhet på den maktutövning som
kunskapens
hanterande i samhället innebär. Men också med att viss ny
historieskrivning
riktarkritiktilldentidigaredominerandeutvecklingsoptimismenihistorien,vad
gäller främst socialpolitik, medicin och vård. I stället för en
ständig
framgångssagadärvisermereffektivochhumanitärvård,visasdetattdetdelvis
ärettsättattutövamaktsomheltidenförnyas.13
Exempelvis kan vi se hur de stora och internationella
massmediedebatterna
under det sena 90-talets om tvångssteriliseringar drar
uppmärksamheten till
just ”tvångsperspektivet”. Steriliseringspolitiken hade tidigare
tagits upp av
historiker, men på 90-talet hårdnade debatten. Man satte kvinnor
i fokus
eftersommanhävdar att det var 90 procent kvinnor som
steriliserades. I stor
utsträckningmenarmanattdetgälldeävensåkalladesinnesslöapersoner.Och
förmännen sägerman att det snarare var asocialitet och
kriminalitet somvar
orsakerna. Man ville rensa upp i samhället och var rädd för en
utbredd
sinnesslöhet.14
Steriliseringsfråganblevenaktuellpolitiskfråga,ochpå90-talettillsattemanen
särskildoffentligutredningförattundersökaivilkenutsträckningövergreppen
begåtts. Forskning i frågan visar att tvångssterilisering
utövades i relativt stor
utsträckning.15
Men redan innan steriliseringsfrågan blossade upp fanns det ett
växande
intresse för relationen mellan staten och medborgarna i den
historiska
forskningen. I den svenska och socialdemokratiska traditionen,
och i
trygghetstematbetraktas staten somenvän, särskilt förde
svagaochutsatta i
samhället.Menurett
liberaltochkonservativtperspektivkundestatenistället
13Åmark,VarförHistoria2018,8414Åmark,VarförHistoria2018,8515Åmark,VarförHistoria2018,86
-
Sida9
ses som en fiende, som borde hållas kort och som inte hade rätt
att lägga
medborgarnaslivtillrätta.16
Intressetförstatensingreppmotmedborgarnaharletttillenradnyahistoriska
forskningar om statlig tvångsmakt. Och här tonar en helt ny bild
fram av det
svenska folkhemmet och den framväxande välfärdsstaten. Denna
bild visar en
”välvillig
förtryckare”,somvillmänniskorsbästaochdärföransersigharätten
atttatilllångtgåendemetoderförattuppnåsinaönskaderesultat.17
Gemensamt för historisk forskning är intresset för normer,
värderingar och
regler, och i modern historisk forskning blir aktörernas
normskapande
ambitioneriställetolikaformerförtvångochkränkningavmedborgarna.Inom
sociologisk tradition intresserar sig forskare för hur samhällen
och sociala
grupperkundehållassammanunderyttrepress.Deserenstarkmoralochgod
etiksomförutsättningarförattettmoderntsamhälleskakunnafungera.18
Sverigeärkäntsomvärldensmestjämlikasteland,vilketocksåvaritdensvenska
självbilden.Det är, och har varit, frestande att se detta som
fortsättningpå en
långkontinuitet-idéomenhistoriskutvecklingsvägavfriabönder,ochjämlikhet
harblivitensvensk”nationellmyt”.Desomtalar
förkontinuitetstesengerofta
somexempelattslaverietiSverigeavskaffadesredanrunt1300-taletochenstor
andelböndervardå självägande.Man framhåller ävenattunikt
iEuropahade
böndernapolitiskrepresentationiriksdagen.19
På grund av all forskning finns det olika tolkningar och
perspektiv, de flesta
samhällsvetareochhistorikerbefinnersignågonstanspåenskalamellandessa
tvåytterligheter.Därförärdetavviktatttittapåvilkaperspektivsomeleverfår
möta och hur problematiseras de olika perspektiven. Visas det i
läroboken att
detärjusttolkningarochperspektivpåhistoria?
16Åmark,VarförHistoria2018,8617Åmark,VarförHistoria2018,8718Åmark,VarförHistoria2018,8719ErikBengtsson,Kontinuitetellerdiskontinuitetidensvenskajämlikhetenshistoria2019,99
-
Sida10
4 Forskningsläge
Utöver historieboken finns givetvis andra arenor för historia
och
historiedidaktik, så som skönlitteratur, bilder, musik och
spelfilmer för att
nämnanågra.HistorikernUlfZanderresoneraromhistoriedidaktik,ompåvilka
olikasätthistorieundervisningkanfåstarkgenomslagskraft.Hanbeskrivervilka
skillnader och likheter som utmärker olika slags
historieförmedling. Zander
återkommertillattigrundenhandlardetomhurvimänniskorförstårosssjälva
över tid.Hanmenar att det kan varamissvisande att jämföra omden
historia
somtillkommitutanförskolansvärldgerenlikatrovärdigochsannbildavden
förflutnasomdensomvifårmötainomhögskolorochuniversitet,däremotkan
det vara relevant att ställa frågor om när begrepp med stark
förankring i
historievetenskapäranvändbaraochnärdeärkontraproduktiva.20
HistorikernMartinKarlsonskriverisinavhandling”Attprojiceradetförflutna”,
därhanutrederfilmsomhistoriedidaktisktmedel,attenmänniskasförhållande
tillhistoriaformasavenmängdmötenavolikaformeravdetförflutna.Skolanär
en enormt viktig del menmenar Karlsson, men historieförmedling
slutar inte
utanförskolansvägar.Hanattfilmensformärkanskedenmestinflytelserikaav
allakanaler,samtidigtsombokenärdenhögstpålitligakanalen,ochfilmenden
som skaparmest intresse. VidaremenarKarlson att läroboken som
läromedel
kansammanfattassomattmanidensträvarefteratt”skildrasåvälföregången
tidsomattanspelapånutidaocheventuellaframtidasituationer”.21
Iboken”Historieundervisningensutmaningar”gårförfattarenVanjaLozicinpå
mångadelaravvadhistoriedidaktikärochhurlärobokenanvänds.Lozicmenar
attytterstfåsvenskaläroböckerihistoriedidaktikfokuseratpåelevperspektivet
ochelevernassynpåhistorieämnet,meneftersomjusthistorieämnetärväldigt
beroendeavattlärarelyckasfåsinaeleverintresseradeärdetmycketviktigtatt
undersöka skolelevers, lärare och lärarboksförfattares syn på
historieämnet.
20KarlssonochZander,Historienärnärvarande2014,10621MartinKarlson,Attprojiceradetförflutna2011,37
-
Sida11
Lozics slutsats är att med hjälp av att använda olika perspektiv
i historia till
historieundervisningen,kanlärarnaproblematiserarådandehistorieberättelser
ochinkluderanyatolkningaravhistoria.Justdennabokharettfokuspåelevers
identiteter och erfarenheter från så kallat mångkulturellt
samhälle, vilka
påverkarderassynpåhistorieundervisning.22
I uppsatsen ”Att spegla den mörka historien” av Hanna Holgersson
går
författaren igenom historieläroböckers utformning av det
pedagogiska
innehållet.IjustdennauppsatsvisaspåattFolkhemmetmålasupppåolikasätti
olika läroböcker. Författaren menar att detta grundar sig på
hur
historieläroböckernaärutformadeärberoendepåvilkenhistoriasomeleverna
förväntas utveckla kunskaper om. Vidare menar författaren att
det är av
betydelse att historien problematiseras eftersom den beaktar
fler perspektiv
vilketgenererarhistoriemedvetande.Detärävensåattlärobokenharencentral
del i utbildningenmenarHolgersson, den ses av eleverna som en
sanning och
alla tar del av den, men det är av stor vikt att eleverna får
bejaka flera
infallsvinklaromenhistoriskhändelseförattskapaenhelhetsbild.23
I studien ”Historia i bagaget” av författaren Lars Andersson
Hult skriver
författaren om historiemedvetande och delvis om den klassiska
och den
objektivistiskaundervisningen,dessaharsommålattlärautochpåverka,iden
klassiska undervisningen ses historia som ett odiskutabelt arv,
denna typ av
undervisningen jämför författaren med det traditionella
historiemedvetandet.
Sedanfinnsävendenformellaochdenkategorialaundervisningen,härbetonas
elevensförmågortilltänkandeochhandling,attkunnavarakritiskochattkunna
levasiginihistoriskamänniskorserfarenheter.24
I avhandlingen ”Det osamtidigas samtidighet: Historiemedvetande
i svenska
historieböcker under hundra år” undersöker författaren Niklas
Ammert hur
historiemedvetande uttrycks i svenska historieläroböcker. Ammert
studerar
22VanjaLozic,Historieundervisningensutmaningar2018,723HannaHolgersson,Attspegladenmörkahistorien2015,3924LarsAnderssonHult,Historiaibagaget2016,133
-
Sida12
bland annat hur berättelser u historieböcker har förändrats över
hundra år.
Varvid han menar att man kan dela in de svenska historieböckerna
i tre
tidsperioder.1900-1960präglasavkronologiskaberättelser.Åren1962-1994är
nuet det centrala perspektivet, och det förflutna fungerar som
kontrast. I
böckernafråndennatidmenarAmmertattmanoftamöterenraljerandetonnär
dåtidenbeskrivssåsomatt”såhärgjordemanförrförmanvisste
intebättre”.
Från 1990-talet och framåt blev det istället en återgång till de
kronologiska
berättelsernamenmednuetsomenviktigreferens.25
Istudien”Författarröstochlärarbokstradition”avHistorikernStureLångström
kanläsashurhananserattläroböckerochdidaktikskavarautformadeförattpå
bästasättnåframtillelever.Förstochfrämstfinnsdettvåomständighetersom
harbetydelseförallundervisning.Detförstaäratthistorieämnetidagtävlarom
kampenattfåelevernasuppmärksamhetmerännågonsin,därförmåsteeleven
själv känna att den har nytta och glädje av ämnet. Det andra är
i vilken
utsträckning elever och lärare har olika värderingar, och har de
olika
värderingar måste man ha det i åtanke under undervisningen. Mot
denna
bakgrund anser Långström att man utvecklar ett intresse hos
eleven att läsa
historia.VidarelistarLångströmtreviktigapunktersomhananservaragrunden
tillengodhistoriedidaktikochenbrahistorielärobok.Fördetförstaskaeleven
uppnå förståelse i historia, för det andra måste eleven förstå
att historia är
föränderligövertidochfördettredjemåsteeleventyckaatthistoriangerglädje
ochnöje.26
25NiklasAmmert,Detosamtidigassamtidighet200826StureLångström,Författarröstochlärobokstradition1997
-
Sida13
5 Teori
Teoretiskautgångspunkterochcentralabegrepp.
Då uppsatsen syftar till att besvara frågor inom
historiemedvetande,
historiebrukochhistoriesynbehövernågrabegreppdiskuteras.
Under 1980-talet riktades mycket uppmärksamhet mot just ämnet
historia i
skolan,iförstahandfannsdetetthotmotomhistorieundervisningenensskulle
finnas kvar. Den svenska skolan var påväg att lägga ner historia
helt som
skolämne. Bakom detta låg i första hand allmänna politiska och
samhälleliga
föreställningar om att historia inte varmeningsfullt närman
skulle förstå det
svenska samhället och dess framtid. Allt detta kom att förändras
runt 1990-
talet.27
Bidragande effekter till denna förändring var delvis
kommunismens och
Sovjetunionens sammanbrott i Östeuropa, kalla krigets slut, det
svenska
närmandet till medlemskap i Europeiska unionen och inte minst
det svenska
välfärdssamhälletskris.28
Samtidigtskeddeförändringar idetvetenskapligatänkandet
inomhistoria,och
nya historiedidaktiska begrepp som historiemedvetande,
historiekultur och
historiebruk introducerades. Och utvecklingen ledde även till
att
historiedidaktiska intresset försköts från historieförmedling i
skola och
utbildning till det bredare samhällets tolkningar,
representationerochbruk av
historia. Nu blev film, monument och fiktionslitteratur lika
viktiga
historiedidaktiska källmaterial som kursplaner i historia
och
historieläroböcker.29
27KarlssonochZander,HistorienärNärvarandeHistoriedidaktiksomteoriochtillämpning2014,828KarlssonochZander,HistorienärNärvarandeHistoriedidaktiksomteoriochtillämpning2014,829KarlssonochZander,HistorienärNärvarandeHistoriedidaktiksomteoriochtillämpning2014,9
-
Sida14
HistoriedidaktiknåddeSverigeårenkring1980.Frågoromvarförmanbörägna
sig åt historia och vilken roll ämnet historia spelar för skolan
och samhället
började ställas och diskuteras, och i synnerhet blev ämnen om
hur historia
förmedlades och borde förmedlas det centrala i
historiedidaktiken. Eftersom
historia på många sätt är intimt förknippat med makt, ligger ett
gemensamt
forskningsintresseattutrönavilkagrupperavmänniskorsomharprivilegietatt
formuleraentidsochettsamhälleshistoriskafrågor.Statenochpolitikernaären
starkmaktfaktorsomoftaspelarenbetydanderoll imötenmedhistorien,
inte
minst för att de både finansierar och sätter ramar för
historieforskning och
historieundervisning.30
Historiemedvetande
Historikern Klas-Göran Karlsson menar att när historiker och
psykologer
diskuterarhurmänniskorhanterarsinahistoriskaberättelser,erfarenheteroch
minnen för att leva sina liv på bästa sätt går det under
begreppet
historiemedvetande.Vidaremenarhanatthistoriemedvetandekanpåverkasav
sådant som att ett sårat eller sjuktminne gör attminnet och
därför historien
blockerasochmanipuleras.Ochnärhistorikerochsociologerdelarintressetför
denhistoriskadimensionensplatsisamhället,kanskedåisynnerhetmedfrågor
somärknutnatillkollektiv identitet,
legitimitetochmakt,kanviseatthistoria
kan vara en sammanhållande kraft för ett kollektiv som genom
gemensamma
erfarenheteridentifierarsigsomett”vi”.Härfinnsytterligareettfröförkonflikt
mellanforskare.31
Etthistoriemedvetandesomaktiveraskananalyserasgenomhistoriebruk,detär
dockviktigtattmotverkaföreställningenomatthistoriebrukrörsigomalltsom
harmedhistoriaattgöra.32
Historiebruk
30KarlssonochZander,HistorienärNärvarandeHistoriedidaktiksomteoriochtillämpning2014,3031KarlssonochZander,HistorienärNärvarandeHistoriedidaktiksomteoriochtillämpning2014,2932KarlssonochZander,HistorienärNärvarandeHistoriedidaktiksomteoriochtillämpning2014,30
-
Sida15
När människor möter historia gör vi det ofta som representanter
för olika
kollektivagemenskaperochnärvimänniskorintebaramöterhistoriautanäven
använder oss av historia, kallas det historiebruk. När människor
utövar
historiebrukförattnåvissaspecifikamålnärmarsighistoriadenmaktpolitiska
sfären. Historia kan därmed legitimera ideologiska och politiska
hållningar
genom att framställa en nutida maktposition som historiskt
välgrundad,
progressiv och rättmätig, men också tvärtom bidra till att med
kritiska
perspektivavlegitimeramaktförhållanden.33
Historiebrukharävenencentralinstrumentellaspekt,mangörbrukavhistoria
för attnåvissabestämdamål,nationella, internationella eller
funktionella.Det
kanbidratillattvinnakommersiellaframgångar,ellerattställapolitiskafrågor
under debatt genom den omedelbara kopplingen mellan dagens läge
och en
historiskföreteelsesomförväntasgeekonomisktellerpolitiskmervärde.34
Historiebruk har under det nya milleniet blivit ett centralt
begrepp i
historieforskning och historieundervisning. Därför är det
angeläget att lära sig
att förhålla sig till konkreta historiebruk som förekommer i
vårt samhälle, till
exempeliläromedel.35
Historiebruk är synonymt med historieanvändning och till viss
del
historieundervisning. Historieundervisningen för elever och
studenter ska
utveckla deras färdigheter att tolka och granska samtidens
användningar av
myter,symbolerochpåståendenomdetförflutnaochomhurhistoriskkunskap
formas. Historiebruk kan förstås som ett begrepp vid sidan av
källtolkning,
orsak, verkan, kontinuitet och förändring. Men historiebruk kan
också förstås
som ett pågående samtal. Vi hänvisar till det förflutnamen vill
säga något om
världen,våraidéerellersåförsökerviargumenteraförenförändring.36
33KarlssonochZander,HistorienärNärvarandeHistoriedidaktiksomteoriochtillämpning2014,3034KarlssonochZander,HistorienärNärvarandeHistoriedidaktiksomteoriochtillämpning2014,7035KarlssonochZander,HistorienärNärvarandeHistoriedidaktiksomteoriochtillämpning2014,7136MartinStolareochJoakimWendell,HistoriedidaktikIpraktiken2018,47
-
Sida16
Historia brukas på olika sätt i olika samhällen och tider.
Exempelvis kan
historiebrukanvändasförattstärkaidentitetattbliettviochettdem,idetfallet
ärhistoriebruketstarktkopplat
tillbehovetattbliendelavenhistoriasomär
störreänvi självaär.Historiabrukasockså föratt
legitimeramaktposition,då
genom att brukaren utvecklar ett pedagogiskt övertalande
historiskt
meningssammanhang.Historiebrukanvändsockså förattgebränsle
ipolitiska
debattergenomattvisapå
likheterochskillnadermellannutidaochhistoriska
frågor.37
Historiebruket för en stat kan använda historieundervisningen
för följande
syften:Vetenskapliga,ideologiska,existentiella,moraliskaochmörkläggande.38
Historiesyn
Begreppethistoriesynbeskriverenuppfattningomhurhistorienförändras,vilka
krafter som driver utvecklingen och om det finns någon mening i
historiens
förlopp. I Sverigeanger inte regeringennågonsärskildhistoriesyn
i läroplaner
ochandrastyrdokument,
ingensomförklararhurhistorienharutvecklas,eller
som förklararhurdenskautvecklas. Sådantärdäremotvanligt i
endiktatur. I
Sverige får vi heller inte redapå att det exempelvis
ärGud,människans idéer,
denmateriellautvecklingenellerslumpensomformarhistoriansgång.Eleveni
den svenska skolan ska varamedveten om att historien är
orsaksbunden och
dettaärviktigtförattkunnaplaneravårdemokratisframtid.Detlyftsintefram
någrasärskildahistoriesyner,utanisvenskskolaidagskildrasiställethistorien
frånolikaperspektiv,ovanifrånochunderifrån,därigenombliringaavhistoriens
aktörerbortglömda.39
Historiesynsombegreppbeskriverenuppfattningomhurhistorien
förändras,
vilkakraftersomdriverutvecklingenochomdetfinnsnågonmeningihistoriens
37KarlssonochZander,HistorienärNärvarandeHistoriedidaktiksomteoriochtillämpning2014,8538HermanssonAdlerMagnus,Historieundervisningensbyggstenar2014,6139HermanssonAdler,Historieundervisningensbyggstenar2014,60
-
Sida17
förlopp.Densvenskaskolanerbjuderingafärdigasvarpåvadsomkommeratt
händaiframtidengenomattläsahistoria.Kursplanernaihistoriaangerbaraatt
eleverna ska vara med och göra historia genom att medvetet
påverka
omgivningenmedsinakunskaperochelevenskadärmedvaramedvetenomatt
historienärsträngtorsaksbunden.40
Historieundervisning
Enligt historiedidaktikern Magnus Hermansson Adler kan
skolans
historieundervisningbjuda inelever i en spännandevärld.Där
sorgochglädje
vävt sammanmänniskors liv till ett stycke förflutenhet-Historia.
Vidaremenar
Adlerattskolansövergripandesyfteäratt”fostraeleverochstudentersåattde
blir harmoniska och demokratiska samhällsmedborgare”. Staten har
därför ett
avgörande intresse i att den framtida demokratin utvecklas
utifrån ett kritiskt
perspektiv på vår historia-lokalt, nationellt och globalt.
Teoretiska
förhållningssätt och metoder tillsammans med läroplanen som stöd
utger
lärandet till eleverna och studenterna. Det är en variation i
tankesätt och
metodersomskaanknytatillvarochensintressenochbehov.41
Vadsomstyrhistorieundervisningens innehåll idagens lägeär
inteendastdet
vetenskapliga perspektivet, utan även elevernas intressen och
behovet av en
historiskbakgrundtilldagsaktuellahändelserstyrinnehållet.42
Det är dock inte endast ämnesinnehållet och elevernas intresse
som styr
undervisningen utan även skollag, skolförordning och alla
läroplaner och
kursplaner.Detfinnsalltsåentydligpolitiskdimensioniundervisningenmenar
Adler.Historisktsetthardensvenskastatenalltidvaritintresseradavattutöva
politiskpåverkangenomundervisningensinnehåll.Idagenslägetydliggörsdock
40HermanssonAdler,Historieundervisningensbyggstenar2014,6141HermanssonAdler,Historieundervisningensbyggstenar2014,1242HermanssonAdler,Historieundervisningensbyggstenar2014,21
-
Sida18
den politiska viljan särskilt i läroplanens inledande text om
samhällets
demokratiskavärdegrund.43
Nästintillaldrigkommerhistorieundervisningeninpådeytterstakrafternasom
styr historiens gång, skulle vi göra det hamnar vi utanför
undervisningsuppdragetochuppmanartill”historicistiskt”tänkande.44
Stater och nationer har alla ambitioner att förena medborgarna,
att skapa
attityder och uppfattningar sommotverkar allvarliga politiska
splittringar och
här används ofta historia som hjälpmedel. Politikerna vill
att
historieundervisningen ske ge mening åt samtiden så att den blir
begriplig.
Därför har man genom historien använt historieundervisningens
innehåll på
olika sätt. Alltsedan folkskolereformen 1842 har svenska staten
och
myndigheternagynnatenhistorieundervisningsomgåttitaktmeddenpolitiska
riksdagsmajoritetensgällandeuppfattningar.45
Idag fodrarhistorieundervisningen till att lära och att
fostra.Historiskt sett så
har detta sett lite olika ut men, under hela 1900-talet och
välfärdssamhällets
uppbyggnadframtill
idaghardetvaritsåattbådefolkskolanochdetallmänna
läroverket har haft en medborglig och demokratisk inriktning.
Dock med
nationalistiska inslag. Efter andra världskriget utgörs ideella
värdegrunden i
skolan och samhälle av en demokratisk fostran med hänsyn till
människors
egenvärde.46
Menhistorieundervisningenutgör endast en lite del av det
historiska utbudet.
Elever, studenter och vi alla kommer i kontakt med genom medier
dagligen.
Historienbådeanvändsochutnyttjas
ibådekommersiellaochpolitiskasyften.
43HermanssonAdler,Historieundervisningensbyggstenar,4544HermanssonAdler,Historieundervisningensbyggstenar,6145HermanssonAdler,Historieundervisningensbyggstenar,6546HermanssonAdler,Historieundervisningensbyggstenar,71
-
Sida19
Utan ett kritiskt förhållningssätt till hur historia används
blir eleverna ett lätt
offerförkommersiellaochpolitiskakrafter.47
Historieundervisningen på gymnasiet idag ska därför träna
elevens
analysförmågaochkällkritiskförmågaförattfåolikaperspektivpåfenomenoch
eleven ska fåenhistorisk referensram förattkunna få en fördjupad
förståelse
förnutiden.48
Idennauppsatsskajaganalyserahistorieläromedelförsvenskagymnasieelever.
47StolareochWendell,HistoriedidaktikIpraktiken2018,17448KarlssonochZander,HistorienärNärvarandeHistoriedidaktiksomteoriochtillämpning2018,85
-
Sida20
6 Källorochmetod
Jagskaundersökaochanalyseraläroboken,vaddenbetyderföreleverochhur
hardenarbetatsfram.
Specifikt ska jag och undersöka bilden av välfärdsstaten i tre
stycken olika
svenskasamtidagymnasieläroböcker.
Detkällmaterialsomliggertillgrundförminforskningärtreläromedelihistoria
förgymnasieskolan.Gemensamtförböckernaärattdeallaanväntsflitigtunder
2010-talet.
Treböckerärentillräckligmängdförattkunnabesvarasyftetattanalyserahur
läromedelisvenskskolaidagihistoriabehandlarvälfärdsstatenshistoria.
Böckernaär:
• Perspektiv på historien 1b, skriven av författarna Hans
Nyström, Lars
Nyström,ÖrjanNyströmochErikHallberg.Jagharanväntupplagansom
ärutgiven2016.Dennabokgavsutförstagången2001.Bokenärca450
sidor lång och innefattar de viktiga dragen i världshistorien
men även
vissakällkritiskaövningar.
•
AllaTidersHistoria,AlmgrenHans,BörjeBergström,ArneLöwgren,2011
Dennabokärdrygt450sidor långochävendenomfattarhelavärldens
historiaistoradrag,medextrafokuspåSverige,NordenochEuropa.Här
är källkritik en central del i boken och redan på första sidan
efter
innehållsförteckningenärenberättelseom”KällkritikensABC”
• EposHistoria1a1,SandbergRobert,2011
Bokenärdrygt360sidorochinnefattarhelavärldenshistoriaistort.Där
förstakapitlethandlaromkällorochkällkritik.
-
Sida21
Jag användermig av en kvalitativmetod, genom textanalys och
närläsning av
böckernadär jag kommer att återge, citera, sammanfatta och
exemplifiera vad
lärobokentaruppomvälfärdsstaten.Främstkommerjagattanalyseradenfrån
ettberättarperspektiv.
Lärobokenanvändsavdeallra flesta lärareochelever
iolikautsträckning,och
historieläroböckerhariregelensakligframställning.Menävenomdeärsakligt
framställda så kan de innehålla värderingar. Svenska
historieböcker kan till
exempel innehålla identitetsskapande och identitetslegitimerande
berättelser
om svenskhet, detta behöver i sig inte vara något negativtmenman
ska vara
medvetenomdet.49
Läroboken i
skolanärdetsompåverkarochstyrelevernasundervisningmest.
Därmedfinnsdetallanledningattgranskadenlitteratursombetydersåmycket
för undervisningen. I början av 1990 upphörde den statliga
läromedelsgranskningen,manvillenuattenskildaskolorskullefåettegetstörre
ansvar. Därmed fanns inga normer för läromedelsgranskning
längre. Och i
dagens läge, till skillnad från förr, används inte längre
läroboken som ett
komplettlektionsunderlag.50
Läroboken är för skolelever och studenter ett av de viktigaste
medlen i
grundskoleutbildning och en viktig del i vilken linje
utbildningen har, vilket
budskapvivillochskallgetilleleverna.Deärdessutomdenendalitteratursom
allamåsteläsanågongång.51
Jagskaanalyserahurdekapitelsomhandlaromvälfärdsstaten,dessuppkomst
uppbyggnad och utveckling behandlas i läroböcker för
gymnasieelever under
2010-talet.
49StolareochWendell,Historiedidaktikipraktiken2018,13250HermanssonAdler,Historieundervisningensbyggstenar2018,6251HermanssonAdler,Historieundervisningensbyggstenar201461
-
Sida22
Vadinnebärdåvälfärdsstaten?Någraunderliggandebegreppsomärviktigaatt
metodisktredautinomvälfärdsstaten,ochsomvälfärdssystemetinnefattarär
socialförsäkringssystemet,generelltkanmansägaattsocialförsäkringssystemet
hanterarlöntagarnasmöjligheterattbevarasinlevnadsstandardnärmarknaden
sviktar.52
Hurmycketmaktskastaten,kontrafolketsjälvaha?KlasÅmarkrefererardettai
sinbok”Varförhistoria?”,hanmenarattdetfinnscivilarättigheterochpolitiska
rättigheter.Civilarättigheterhandlaromindividensrelationstillstaten,om
åsikts-ochyttrandefrihet.Ochpolitiskarättigheterhandlaromrösträttenoch
rättenattorganiserasigpolitisktocharbetapolitiskt.Senfinnsävendesociala
rättigheternaochdehandlardåomsocialförsäkringssystemet,vilketinnefattar
sjukförsäkring,arbetslöshetsförsäkring,arbetsskadeförsäkring,
föräldraförsäkringochpensioner.53
Åmarkpoängterarytterligareattvälfärdsstatensinstitutionerhandlarintebara
omrättigheterochmarknadsoberoendeutanskaocksåsessomnormativa
regelverksominnehållerbestämdauppfattningarommänsochkvinnorsplatsi
samhället,ochomderasuppgifter.Välfärdsstatenbidraralltsåmedutformning
avgenusordningen.54
52Åmark,VarförHistoria2018,7953Åmark,VarförHistoria2018,8054Åmark,VarförHistoria2018,88
-
Sida23
7 Resultat
7.1 Perspektivpåhistorien–Nyströmetal-2016
7.1.1 Välfärdsstatensuppkomst–bakgrundochorsaker
Inledning
Författarna betonar de politiska och socioekonomiska
strukturella
förändringarnaisamhälletsombakgrundochorsaktillattvälfärdsstatenkunde
börjaväxa.ISverigebörjarpolitiskapartiertaformochhittasinaplatser,allmän
och
likarösträttblevverklighet,arbetarrörelsenochsocialdemokraternaväxer
sigstarka–dettasamtidigtsomSverigeharenvolatilekonomisktillväxtochett
allmäntsocialteländeruntmellankrigstiden.Enskildaaktörerfårförhållandevis
liteutrymme-detärsnararedestorapolitiskaochsamhälleligaförändringarna
somförfattarnaläggerviktpå.
Detdemokratiskagenombrottet,politiskapartiertarform
Bokentarfastapådepolitiskareformernasomleddetillattarbetarrörelsenfick
storpolitisk makt i Sverige. Detta visas genom att beskriva
bakgrunden till
välfärdsstatensuppkomstgenomdetförstademokratiskagenombrottet.
Vidare beskrivs hur socialdemokratiska arbetarpartiet började ta
form, och då
med till störstadelen arbetare sompartimedlemmar.Det
långsiktigamålet för
partietvarattfabrikerochnaturrikedomarskulleöverförastillstatenienighet
medden”socialistiskaläran”.Deviktigastekortsiktigafrågornavarsådanasom
skulle ge arbetarna större frihet, samt öka deras möjlighet att
påverka
samhällets utveckling. Det beskrivs hur allmän rösträtt och åtta
timmars
arbetsdagvartvåviktigafrågor.Vidareförklararförfattarnaattdekonservativa
också insåg att de måste bilda ett parti med bredare förankring.
Författarna
skriver att: ”Kring sekelskiftet 1900 gick liberalerna starkt
framåt i valen till
andrakammarenochävensocialdemokraternakominiriksdagen”.55
I läroboken beskrivs att den viktigaste frågan för den nya
regeringen var
införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige. Till en början
gjorde högern
55HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,s281
-
Sida24
motstånd, men under den pressade situation som Sverige var i när
första
världskriget befann sig i sitt slutskedemedverkadehögern till
reformen så att
oronisamhälletkundedämpas.Författarnaskriveratt:”Engruppstorföretagare
medMarcusWallenbergispetsenmanadeocksåhögerledarnaattmedverkatill
reformen, så att oron i samhället kunde dämpas och stabila
förhållanden
återställaspåarbetsmarknaden”56
Sverigeundermellankrigstiden
Författarna beskriver ett Sverige som undermellankrigstiden och
i synnerhet
1920-talethöllpåattomvandlasfrånettjordbrukslandtillettindustrisamhälle.I
boken beskrivs det som att denna samhällsomvändning väckte
förhoppningar
om ett bättre liv. Många som flyttade till staden blev dock
missnöjda.
Arbetslösheten förblev hög, därtill fanns en enormbostadsbrist
och en allmän
otrygghetisamhället.57
DetvarbådeettsocialtochpolitisktinstabiltSverigesommöttedenekonomiska
depressionen vintern år 1930-1931, ”mellan 1920-1930 kom och
gick nio
minoritetsregeringar” Författarna menar att under 30-talet
hade
socialdemokraterna övergivit många av sina idéer om en
socialisering av
näringslivet. De gick istället till val på att de ville
stimulera efterfrågan i
ekonomingenomökadestatsutgifterochstartaoffentligaarbetenförattminska
arbetslösheten. Författarnabeskriver att den ekonomiska
situationen i Sverige
förbättrades vid 30-talets mitt, ”här betydde troligen en ökad
efterfrågan på
svensk export troligenmer än det socialdemokratiska
krisprogrammet” enligt
författarna.58
Sammanfattning
Debakgrundsförklaringartillvälfärdsstatensuppkomstsomförfattarnabetonar
är främst den starka socialdemokratin som ett ”arbetarnas parti”
med
56HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,s28757HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,s33758HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,s343
-
Sida25
tillhörandefackföreningsrörelse,dengodaekonomiskautvecklingenfrånmitten
av30-talet,övergångenfrånsocialiseringtillkeynesianismisocialdemokratiska
”tänket”ochtillsist förklarar
författarnadetdessutommedminskadepolitiska
motsättningar som bakgrundsförklaringar till välfärdsstaten.
Strukturella
förändringarärviktiga,aktörerframstårsommindreviktiga.
7.1.2 Välfärdsstatensutveckling:
DetSvenskavälfärdssamhället.Defyraförstadecennier,ca1930-till1970-tal.
Inledning
Den ekonomiska utvecklingen och det ekonomiska tänkandet
1930-1970 ges
storbetydelseavförfattarnanärdeskaförklaravälfärdsstatensutveckling1930-
1970.Personer,medundantagavnågraenstaka,belyseshellerinteidennadel
som grunderna till välfärdssamhället. Istället betonas den goda
ekonomiska
utvecklingen och det socialdemokratiska regeringsinnehavet som
faktorer
bakom välfärdsstaten. Författarna lyfter även fram kritik som på
senare år
kommitmotvälfärdsstaten,ochdenkritikenriktastydligtmotsocialdemokratin
i boken. Steriliseringar beskrivs exempelvis som
socialdemokratiska projekt.
Oppositionspartierna i högern får i boken varken ta åt sig äran
eller kritik för
välfärdsstaten,dådenistortbeskrivssomsocialdemokratinsskötebarn.Istället
betonas i boken ett konfliktperspektiv, och i boken hävdas att
borgerligheten
oftavaremotdenutbyggnadavvälfärd somskedde.Dettavisasmer
ingående
nedan.
Författarna beskriver framväxten av välfärdssamhället med ett
referat till
socialdemokraternas partiledare Per-Albin Hanssons berömda tal
om
”Folkhemmet” där alla skulle ha lika värde. Så såg inte Sverige
ut, menade
partiledaren. Författarna menar att utifrån denna folkhemstanke
utformade
socialdemokratinenpolitikförsocialareformerunder30-talet.Reformersåsom
allmän, statlig arbetslöshetsförsäkring, och en ekonomisk
politik som höll
arbetslöshetennere. Andra reformerunder30-talet sombokenvisar
exempel
på är bosättningslån, moderskapspenning, och två veckors
semester.
-
Sida26
Kostnadernaförreformernaskullebärasavhöjdaskatter.Författarnamenaratt
de borgliga partierna var till en början kritiska till de
socialdemokratiska
reformidéerna.Högernmenadeattdetskulle ledatillattstatenficken
förstor
makt övermedborgarna, ”de ökade skatterna inkräktade också
påmänniskors
frihet att själva förfoga över sin egendom”. Klyftan mellan
höger och vänster
bestodisvenskpolitik.59
Frånkrigtillskördetid
IlärobokenbeskrivshurSverigehöllihoppolitisktunderandravärldskriget.År
1939bildadesensamlingsregeringiSverigeunderPerAlbinHanssonsledning.
Författarna beskriver att man ville genom detta skapa enighet
och undvika
konflikter.60
Pågrundavkrigetförändradeslevnadsvillkorenilandet.Svenskhandelvarmer
eller mindre avstängd och de flesta matvaror var ransonerade. I
stort
accepteradesvenskafolketsituationenmedfortsatthögaskatter.Mennärfreden
närmade sig växte otåligheten. Man talade om den stundande tiden
som en
”skördetid”dåsamhälletigrundenskulleförändrasochfolkhemsidealettillslut
skullebliverklighet.61
Tvångssteriliseringargerolikaperspektivpåvälfärden
I boken ges exempel på olika perspektiv och tolkningar på
välfärdsstaten.
Exemplet om tvångssteriliseringar får mycket utrymme i boken,
dessa visar
delvispåolikaperspektivpåvälfärdssamhället.
Ibokenbeskrivshurdetunder
1998 skrevs debattartiklar i Dagens Nyheter som väckte en
diskussion i
forskarvärldenochmediavärldenkringdåtidenstvångssteriliseringar.Artiklarna
handlade om de svenska steriliseringslagarna och ville samtidigt
omvärdera
Sveriges moderna historia. Författarna till läroboken anser att
dessa
debattartiklar från 1998 menar man att lagstiftsinitiativen
kommit från
59HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,34360HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,34661HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,349
-
Sida27
socialdemokratin. Vidare skrev man i debattartiklarna att
”rashygien och
utrensningav ’mindervärdiga’vari
förstahandettsocialdemokratisktprojekt”.
Debatten om tvångssteriliseringarna kom på så vis att vävas
samman med
debattendärmångamenarattfolkhemsepokenskönmålatsihistorieskrivningen
ochbordeomvärderas.62
Efterkrigstiden
Ibokenbeskrivsett Sverige ficken lättad
stämningnärandravärldskriget tog
slut.Mansågdocktillbakapåtidensomvarit,mellankrigstiden,ochvilleundvika
en liknande utveckling med ekonomiska kriser och
massarbetslöshet. I valet
1944 röstade nästan hälften på socialdemokraterna.
Socialdemokraterna
presenteradesittefterkrigsprogramsominnefattadeattstatenskullestyraöver
ekonomi och näringsliv. Även de borgliga partierna ansåg att
staten borde
underlättasysselsättningochvälfärd,mendetyckteattsocialdemokraternagick
förlångtvadgällerstatenskontrollöversamhället.63
Välfärdspolitikochhögkonjunktur
Välfärdsstatens framväxt beskrivs i boken som ett projekt som
leddes av
socialdemokraterna i första hand. Socialdemokraterna hade sitt
fäste i
arbetarklassen men deras reformprogram fick en bredare
inriktning. När
regeringen införde barnbidrag gick det ut till alla familjer i
samhället.
Ersättningen i sjuk- och arbetslöshetsförsäkring gavs i procent
av inkomst.
Författarna anser att anledningen till att en sådan
reformpolitik gick att
genomföra berodde på att det aldrig blev den nedgång i ekonomin
som man
fruktatefterandravärldskriget.IställetinleddesenkraftigtillväxtiSverigeoch
enhögkonjunktursomkomatthållalängeinleddes.Ibokenförklarasdetockså
tydligtattvälfärdsstatensessom”arbetarrörelsenspolitiskaprojekt”,tillvilken
högernsenareanslötsig.64
62HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,35463HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,40364HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,404
-
Sida28
DenSvenskamodellen
Sverige gick in i en tid där välfärdspolitiken blev allmänt
accepterad. Striden
mellan de politiska partierna mattades också av nu.
Samförståndet i Sverige
underlättades av att 1960-talet blev ännu mera framgångsrikt för
svensk
ekonomi än det föregående årtiondet. Arbetslösheten var låg, man
satsade på
skolan, sjukvården, äldrevården och daghemmen.Detta betaladesmed
fortsatt
höjdaskatter,samtidigtsomdeborgligapartiernahelatidenprotesteradeemot
nyahöjningar.Statenhjälptetillatteffektiviseraindustrinochsysselsättningen
ökade.Storadelaavbefolkningen flyttadenu till
storstädernaeftersomsvensk
industrigickpåhögvarv.65
Den samhällsmodell som nu växte fram kallas ibland för ”den
svenska
modellen”66
Sammanfattning
Utvecklingen av välfärdsstaten mellan 30- och 70-talet sker
enligt författarna
mycketpågrundavdenekonomiskautvecklingen,närSverigesekonomigåttbra
kan man satsa på välfärden. Men det var fortfarande ett projekt
lett av
socialdemokraterna.VidaremenarförfattarnaattSverigeunderochefterandra
världskriget hade en form av ”skördetid”, med en oförstörd
industri och en
arbetsmarknadsomgickpåhögvarv.Underdennatidvardettillstoradelarett
socialdemokratiskt styre, där de borgliga partierna ofta var
emot och försökte
bromsa de socialdemokratiska reformidéerna, dvs det beskrivs en
fortsatt
konfliktipolitiken.Samtidigtsomsocialdemokraternafåräranförvälfärdsstaten
fårdeocksåbäraendelavskuldenförtvångssteriliseringarna.
7.1.3 Detsvenskavälfärdssamhället
Defyrasistadecennier,ca1970till2010-talet
65HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,40766HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,405
-
Sida29
Inledning
Författarnabeskriverattperiodenfrån70-taletochframåtärentidavrelativt
stor ekonomisk och politisk kris i svenska samhället, vilket
medför att
uppbyggnadenavvälfärdenstannarupp,ochtillsenaretillvissdelnedmonteras.
Intehellerhärtarförfattarnauppenskildapersonerinågonstörreutsträckning,
omvärlden ges större utrymme.Det beskrivs att
socialdemokraternamedOlof
Palmeispetsensatsadepåvälfärden,samtidigtsomdetnuocksåvisadesigatt
det fanns vissa sprickor i välfärdssystemet. Socialdemokraterna
blev alltmer
radikalaochpåettmergrundläggandesättvilledeförändrasamhället.67
Regeringsskifte
I boken beskrivs det att under 70-talet fick den svenska
välfärdspolitiken
problem, vilket författarna menar var på grund av att den
ekonomiska
utvecklingenstannadeav.Detleddetillattsocialdemokraternaförförstagången
på44årförloradevaletochSverigeskulleiställetledasavenborgligregering.I
börjanav80-talethadesocialdemokraternaåterigenbildatregering.Deborgliga
partierna motsatte sig socialdemokratiska förslag och menade
att
socialdemokraternaförsöktegöraensocialistiskomvandlingavsamhället.68
Dentredjevägenspolitik
Författarnamenarpåattnyliberalaidéerdomineradeimångaländerunder80-
talet;skattesänkningar,nedskärningarideoffentligautgifternaochlåginflation
varpåagendan.Utbyggnadenavdenoffentligasektornstannandeav.Iställetvar
detidetprivatanäringslivetsomdenyajobbenskulleskapas.Ibokenbeskrivs
det att politiken som nu fördes var en slags medelväg mellan
klassisk
socialdemokrati och nyliberalism, ett försök att
förenamermarknadmed full
sysselsättning.Bubblansprackdock90-taletnäreninternationelllågkonjunktur
kombinerad med inhemska problem, rasande fastighetspriser och
stigande
67HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,41068HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,412
-
Sida30
arbetslöshet.Mittikrisentogenborgligregeringöver1991,medCarlBildtsom
stadsminister,somkomattförafortsattnyliberalpolitik.69
1990-talskrisenochdenendavägenspolitik
I boken beskriver författarna hur ett tufft ekonomiska läge i
Sverige påverkar
politikenochvälfärden.På90-talethade staten intemöjlighet
atthjälpa till på
sammasätt som i
tidigarekriser.Närarbetslöshetennustegbetyddedethöga
kostnader för staten i och med socialförsäkringarna i
välfärdssystemet. Den
politiksomnufördesmedneddragningaravstatligautgifterochbegränsningari
välfärden låg samtidigt i linje med den moderatledda regeringens
ideologi.
Krisen på 90-talet beskrivs i boken som en brytpunkt på flera
sätt. Med den
moderata regeringen skedde ett ideologiskt systemskifte med
avregleringar,
marknadslösningar och privata alternativ inom den offentliga
sektorn. Tanken
var attmedborgarna skulle få en större frihet att
väljahurdevillekonsumera
sina välfärdstjänster, samtidigt som konkurrensenmellan olika
utförare också
skulle leda till högre kvalité. Slutligen beskrivs det i boken
att de moderata
reformerna till viss del har bestått, även då det varit i en
socialdemokratisk
regering, visar att hela politiska landskapet förskjutits i
marknadsliberal
riktning.70
Sammanfattning
De tuffare ekonomiska tider som kom efter 70-talet skapade
motsättningar i
politiken, dessa motsättningar gav upphov till regeringsskiften
flera gånger,
vilketvisarsigiattuppbyggandetavvälfärdenstannadeav.Författarnatarupp
Tage Erlander och Olof Palme och deras arbete, de berättar om
den
”vänsterpolitik”somPalmeanvände.Detbeskrivsattdet
trotsdettaskeddeen
nedmontering av välfärden och största anledningen är hur det såg
ut
ekonomiskt, globalt och i Sverige. Svårare tider, mindre
sysselsättning och
mindre skatteintäkter. Detta ledde även till en
attitydförändring hos
69Perspektivpåhistorien(2016)–HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,s41670Perspektivpåhistorien(2016)–HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,s417
-
Sida31
socialdemokraternasomminskadepåvälfärdenävennärdevarvidmakten.Det
krävdes både politisk vilja och möjlighet, men även hög tillväxt
krävdes för
välfärdsstatens förverkligande. När tillväxten svek och
nyliberalism kom in så
monteradesdenned.
7.1.4 SammanfattningochKonklusion
Välfärdsstatensompolitisktprojekt–konfliktellerkonsensus?
För att måla upp en bild av hur välfärdsstaten uppkom och växte
fram ger
författarna en bakgrund av hur Sveriges demokratiska genombrott
såg ut. Allt
fler partier växte fram och allmän rösträtt blev verklighet. Det
beskrivs att de
partierna som låg till vänsterhela tidenvarit dedrivande i
fråganom rösträtt
ochvälfärdsreformerna,ochatthögernhelatidenvaritdebromsande.71
Närtvåvärldskrigmedmellankrigstiddäremellanmålasuppiboken,gesenbild
tillläsarenattunderkrigochsvåratiderdämpasschismerinompolitikennågot,
dåsatsasdethellerintepåvälfärden.72
Författarna beskriver att under lågkonjunkturer, krigstider och
andra socialt
svåratiderövergerpolitiskapartiersinahjärtefrågor,tillförmånförattsatsapå
ekonomiskt viktigare frågor somkan stimulera ekonomin för att nå
folket och
väljarna. Detta exemplifieras i hur socialdemokraterna agerande
under
mellankrigstiden.73
Närandravärldskrigetgåttmotsittslutsågmångadäremotljustpåframtiden,
likt en ”skördetid” då folkhemsidealet skulle bli verkligt. Det
är alltså även
omvärlden, ekonomin och konjunkturen som styr när man kunnat
satsa som
mestpåvälfärdsstaten.74
71Perspektivpåhistorien(2016)–HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,s28172Perspektivpåhistorien(2016)–HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,s28573Perspektivpåhistorien(2016)–HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,s34374Perspektivpåhistorien(2016)–HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,s349
-
Sida32
Men det beskrivs i läroboken att välfärdsstaten börjar byggas
upp av i första
hand socialdemokraterna som drivande kraft. Och det är hela
tiden politiska
konflikterochekonomiskutvecklingsomdriverframresultat.75
I boken får vi se exempel på att det finns olika perspektiv på
synen på
välfärdsstaten och dess uppbyggnad. Författarna skriver
exempelvis om lagen
omtvångssteriliseringsomstiftades1934.Vissamenadetvångssteriliseringarna
varettsocialdemokratisktprojekt.Dettavisadesigsedaninteheltkorrekt,och
här visas exempel på hur olika tolkningar och perspektiv
presenteras för
eleverna.76
Välfärdssamhället fortsatta uppbyggnad beskrivs i boken som ett
resultat om
politiska dispyter, där vänster och höger opponerarmot
varandramen tillslut
kommer fram till ett resultat. Socialdemokratierna var från
början drivande i
fråganomvälfärdssamhället.Mendetmålasävenuppattgenomkrigstider,låg-
ochhögkonjunkturerharSverigepåverkatsattkunnasatsamerellermindrepå
välfärden.Under50-60-talensatsadeSverigeenormtmycketpåvälfärdenmen
då hade Sverige en blomstrande ekonomi och arbetsmarknad, så
omvärldsfaktorerspelarstorroll.Ävensåundertidermanbrutitnervälfärden,
somunder90-taletbådemedmoderatellersocialdemokratiskledning.77
7.2 AllaTidersHistoria-Almgrenetal-2011
7.2.1 Välfärdsstatensuppkomst–bakgrundochorsaker
Inledning
Föratt
förklarauppkomstenavvälfärdsstatengerförfattarenHansAlmgrenen
bildavhurdetpolitiska,ekonomiskaochsamhälleligaSverigesågutibörjanav
1900-talet. Industrialiseringen av Sverige medförde stora
förändringar,
där75HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,34376HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,35477HansNyström,LarsNyström,ÖrjanNyström,ErikHallberg,Perspektivpåhistorien2016,417
-
Sida33
landetblevendelavden internationellaekonomindrivetavatt
svenskavaror
var efterfrågade i utlandet. Ekonomisk utveckling och förändring
i
arbetsförhållanden gjorde att människor började flytta från
landsbygden till
städerna.78
I boken förklaras även att industrialiseringen ökade antalet
kvinnor som
arbetadeutanförhemmet,ochihuvudsakkomdessafrånarbetarklassen.79
I läroboken beskrivs det att det var folkrörelser som kom att
påverka landet.
Vidarebeskrivsständigakonfliktermellanarbetsgivareocharbetareibörjanav
1900-talet, föratt fåen
förändringbleverövringenavdenpolitiskamaktenen
angelägenhet.80
Detparlamentariskaochdemokratiskagenombrottet.
I boken förklaras det demokratiska genombrottet med att när
socialdemokraternaoch
liberalernavannvalet1917såtogsocialdemokraterna
aktivt avstånd från revolution som medel att införa ett
socialistiskt samhälle.
1918 kom tillfället för regeringen att lösa rösträttsfrågan, och
allmän rösträtt
lagstiftas.81
1920-taletslågkonjunkturochhögkonjunkturer
Boken beskriver 1920-talet som en ekonomiskt instabil tid, med
en början i
lågkonjunktur,somsenareövergicktillhögkonjunktur,vilketocksåharavtrycki
politiken. Det fanns fortsatt många motsättningar, Sverige hade
tio olika
minoritetsregeringarunder1920-talet.Högkonjunkturenunderslutetav1920-
talet tog slut när följderna av den stora börskraschen i USA
märktes även i
Sverige1931,entiddåkonkurser,arbetslöshetochallmänorokomattdrabba
även Sverige. Författaren tar upp strejken i Ådalen vilken
utmynnade i
skottlossningsomettexempel.Flerexempelsomgespåoroligheterunderdenna
78AlmgrenHans,AllaTidersHistoria2011,25579Almgren,AllaTidersHistoria2011,26280Almgren,AllaTidersHistoria2011,26681Almgren,AllaTidersHistoria2011,271
-
Sida34
tidärKreugerkraschen,attmångaföretagiSverigevardrabbadeochattkronan
varmycketlåg.82
Sammanfattning
Som orsak och bakgrund till välfärdsstaten menar författaren
att
industrialiseringen och demokratiseringen var två viktiga
drivkrafter.
Författarennämner vissa personer såsom socialdemokraternas
ledareHjalmar
Branting,mendetär
intehuvudorsakernatillattvälfärdenetablerarsig.Fokus
liggeriställetpåhurdetekonomiskaochpolitiskalägetserut.Socialdemokrater
medsinaallieradevardedrivandeideförstareformfrågornaochdeborgligavar
bromsande.Enpolitiskdragkampmellanhögerochvänsterdrevframbeslut.
7.2.2 Välfärdsstatensutveckling:
DetSvenskavälfärdssamhället.
Defyraförstadecennier,ca1930-till1970-tal.
Inledning
Boken målar upp en bild av ett politiskt instabilt Sverige med
mycket svår
ekonomi under 1930-talet. 1932 tillträdde en socialdemokratisk
regeringmed
Per-Albin Hansson som statsminister och Ernst Wigforss som
finansminister.
FörfattarenberättarhurWigforssutveckladeekonomiskateoriersomlanseratsi
England, vilka beskrev hur arbetslösheten sinte kulle lösas med
sänkta löner,
utan tvärtom. Staten skulle hjälpa till att starta nya jobb och
ge
marknadsmässigalöner,vilket isinturskullegeökadköpkraft
isamhället.Det
blev en dragkamp mellan de politiska partierna men
socialdemokraterna fick
stöd av liberalerna för sin politik. Svensk export ökade vid
denna tid, och den
svenska industrin fick ett lyft. Arbetslösheten sjönk och
förhållandena på
arbetsmarknadenförbättradesislutetav1930-talet.83
Folkhemmet82Almgren,AllaTidersHistoria2011,30483Almgren,AllaTidersHistoria2011,305
-
Sida35
Vidare återberättar boken Per-Albin Hanssons tal i riksdagen
1928, där han
pratar om sin vision för Folkhemmet. Författaren menar att
när
socialdemokraterna kom in i riksdagen 1932 kunde de börja
förverkliga
folkhems-ochvälfärdspolitiken.Detvillsägaattstatenochkommunerskulleta
större ansvar förmänniskornas välfärdmen det skullemedföra höjda
skatter.
Redan på 1920-talet infördes några viktiga reformer och under
1930-talet
fortsatte reformerna. 1934 gav makarna och socialdemokraterna
Alva och
Gunnar Myrdal ut boken Kris i befolkningsfrågan, som skapade en
debatt om
kvinnor och barnfamiljer. 1938 blev det förbjudet att avskeda
kvinnor vid
giftermålellergraviditet.HSBbyggderymligarebostäderförfamiljersomockså
gickatthyragenomstatligabidragtillrimligapriser:Slutligenbeskrivsdethur
det under denna tid nu blev fritt att informera om och sälja
preventivmedel,
vilket hjälpte de kvinnor, främst ur arbetarklassen, som
tidigare slitit ut sig
genomtätagraviditeter.84
Densvenskavälfärdsstaten
Boken fortsätter att beskriva uppbyggnaden av välfärdsstaten
Sverige efter
andra världskriget. Samlingsregeringen upplöstes och
socialdemokraterna
styrde nu ensamma landet. Tage Erlander blev statsminister 1946
och
socialdemokraternaskapadesittpartiprogramsomvarett”efterkrigsprogram”.
Mansatsadepåfullsysselsättning,rättvisfördelningavsamhälletsresursersamt
demokrati inom näringslivet. Socialdemokraterna vill ytterligare
öka statens
inflytandeöversamhälletochnäringslivetgenomstatligtägandeochregleringar.
De borgerliga partierna, med Folkpartiet i spetsen, motsatte sig
starkt
socialdemokraternas politik - de kallade socialdemokraternas
politik för
”vanstyre” av landet. Men trots motsättningar mellan partier
fortsatte
socialdemokraterna styra Sverigemånga år till fram till
1976dåCenterpartiet
leddeenborgerligregering.85
AllmännyttanbyggerbortFattigsverige
84Almgren,AllaTidersHistoria2011,30685Almgren,AllaTidersHistoria2011,412
-
Sida36
Ibokenförklarasvidareattenavdemestsynligaförändringarnaiövergångfrån
Fattigsverige till Välfärdssverige var boendet. Bostadspolitiken
var genom sina
olika regleringar en viktig del av välfärdspolitiken. Riksdagen
beslutade att
bygga 100 000 nya bostäder per år under tio år, det så
kallade
”miljonprogrammet”. Detta innebar även att stadskärnor
förändrades och
kåkstäderrevsochersattesavmodernavaruhusochkontorslokaler,därförser
vi samma sterilamiljöer imånga städer i Sverige.Men det har
också gjort att
Sverigefickenmyckethögbostadsstandardmenarförfattaren.86
Godatider
Vidare förklaras det att efter andra världskriget gjorde den
internationella
högkonjunkturenattdensvenskaekonomingickpåhögvarv.Sverigehadeingen
förstörd industrieller infrastrukturefterkriget sommångaandra
länderhade,
vilketgavSverigeenstorfördel.Sverigefortsattedärmedsinekonomiskapolitik
sompåbörjatsundermellankrigstiden.Denprivataochoffentligakonsumtionen
fördubblades mellan 1950-1970 och arbetslösheten var generellt
låg under
perioden.
Vidareförklararförfattarenatt”densvenskamodellen”ärettuttrycksomhade
börjat användas utomlands redan på 30-talet, man syftade då
på
arbetsmarknadsförhållanden, det vill säga att konflikter på
arbetsmarknaden i
förstahandskullelösasgenomfredligaförhandlingar.Dettamenarmaniboken
bidrog till minskade löneklyftor, då socialdemokraterna förde en
”solidarisk
lönepolitik”vilket innebarsamma jobbgersammalön. Mendet
innebarockså
attde företagsomintehaderådattbetalaavtalsenliga
lönerskullesållasbort,
ochmycket riktigt ladesmånga företagner.
”Densvenskamodellen”komdock
attanvändassomuttryckförhelaSverigesvälfärdspolitik.Ibokenförklarasdet
somattSverigeblevensortsmellanvägmellandetkapitalistiskaochdetsociala
systemet. Välfärdssystemet betalades genom skatter men
eftersom
välfärdssystemet gynnade alla i samhället stödde ofta de
högavlönade många
välfärdsreformer. I boken ges exempel på några välfärdsreformer:
allmän
sjukförsäkring(1946),barnbidrag(1947),socialvårdslagen(1955),studiemedel
86Almgren,AllaTidersHistoria2011,413
-
Sida37
för gymnasiestuderande och högskolestuderande, semestern
förlängs och
föräldraförsäkringensutbyggnad.87
Sammanfattning
Att välfärdsstaten kunde växa sig stark förklaras i läroboken ha
flera
anledningar. Folkhemstanken etablerades först av
socialdemokraternas
partiledare Per-Albin Hansson och utvecklades sedan av
makarna,
socialdemokraterna och ekonomerna Alva och Gunnar Myrdal, när de
gav ut
boken”kris ibefolkningsfrågan”därde fokuserarpå intresset
förbarnfamiljer.
Sverigebeskrivssompolitisktsamlatochekonomisktrelativtstarktefterandra
världskriget.Undersocialdemokratiskledningsatsademanpåfullsysselsättning
och rättvis fördelning av samhällets resurser. Högernmotsatte
sig reformerna
och menade att staten skulle få för stor makt. Sveriges goda
tider med god
ekonomiochhögsysselsättningmellan50och70-talengjordeattvälfärdsstaten
kunde växa allt mer. Men det är sällan eller aldrig helt utan
politiska strider.
Under 50- och 60-talen dock relativt få och småmotsättningar
tack vare den
rådandegodaekonomiskasituationen.
7.2.3 DetSvenskavälfärdssamhället
Defyrasistadecennier,ca1980till2010-talet
Inledning
Ibokenbeskrivsattitaktmedframväxtenavvälfärdssamhälletökadeocksåden
offentliga sektorn. Årtiondena efter andra världskriget ökade
kommun- och
landstingsverksamhet som mest. Sjukvård, barnomsorg och
äldreomsorg blev
alltmerprioriteradeområden.Ävenskattetrycketökadeavsevärtinteminstmed
införandet av omsättningsskatt (numera moms). Boken beskriver
hur de
borgliga partierna tyckte att offentlig sektor snarare blivit
”ofantlig sektor”.
Under 1990-talet började privata alternativ accepteras av allt
fler, även
87Almgren,AllaTidersHistoria2011,416
-
Sida38
socialdemokrater. Idag är en av de stora frågorna hur stor del
av vården,
omsorgenochskolansomskadrivasprivatrespektiveoffentligt.88
Sverigeförändras
Bokenbeskriverhurefterdrygt40årvidmaktenkomsocialdemokraternaatt
lämnaövermaktentillhögernochCenterpartietochThorbjörnFälldin.Dettavar
delspågrundavettmissnöjedrivetatattdetråddeinflation,lågkonjunkturoch
hög arbetslöshet i mitten av 70-talet. Vidare beskrivs att det
som skadade
socialdemokraterna som mest, var när författarinnan Astrid
Lindgren
publicerade en saga i Pomperipossa i Expressen 1976, där hon
skriver en
berättelsesomliknelsemedsigsjälvsombeskriverhurhonfårbetala102%i
skatt och hur hon då förlorat pengar på att ha gett ut senaste
boken. Vidare
förklararförfattarenattdetvarregeringsovanaochkanskeotursomgjordeatt
fyraolikaborgligaregeringarstyrdelandet1976-1982.Bokenbeskriverhurde
borgliga regeringarna som styrde landet fullföljde den
socialdemokratiska
politikenochgavstödtillkrisdrabbadeföretagföratthållaproduktionenuppe.
1982återtogSocialdemokraternamakten.89
Ekonomiskkris
Mot slutet av 1980-talet var socialdemokraterna återigen vid
makten, svensk
ekonomi och industri på högvarv, och i allt större utsträckning
var svensk
ekonomienöppenekonomimotyttervärlden.Ibörjanav1990-taletgicksedan
Sverigeiniendjupekonomiskkris.Vidriksdagsvalet1991togenmoderatledd
regering över, men under hela 1990-talet gick Sverige från
vänster till
högerregeringochsedantillbakaigen.Samtligadessaregeringar,oavsetthöger
ellervänster,tvingadesattgenomföraenhårdsvångremspolitikdärdedrogner
på statens utgifter för att ekonomin skulle komma i balans. Hela
Sveriges
ekonomiska politik förändrades även denna tid, och inte minst
bidrog
medlemskapetiEUenmycketmerliberalekonomiskpolitik.Författarentarupp
att under denna tid under 1990-talet, ökade både
löneskillnaderna och
88Almgren,AllaTidersHistoria2011,41689Almgren,AllaTidersHistoria2011,418
-
Sida39
arbetslösheten i Sverige. Vidare belyser författaren stora
besparingar i
välfärdssektorn, samt att pensionssystemet gjordes om. Reformen
av
pensionsreformen förklaras kortfattat för läsaren att det
berodde på att folket
”levdeallt längre”.
IbokenbetonasattdetoavsettvilkenregeringSverigehade
under 1990-talet, borgerlig eller socialdemokratisk, så var
politiken ungefär
densamma. 2006 förlorade socialdemokraterna valet mot en
moderatledd
regering,regeringensattkvarävenefterriksdagsvalet2010,detärförstagången
sedanallmänrösträttsomenborgligregeringsuttitkvarefterettriksdagsval.90
Kvinnornaivälfärdssamhället
Boken tar upp hur välfärdsstaten har förändrat livet för
kvinnorna, genom att
förändranormenförhurkvinnanskaleva;intesomhemmafrusomtarhandom
barn, utan som förvärvsarbetare. Detta möjliggjordes bland annat
genom
utbyggnad av barnomsorg och att man tog bort sambeskattning.
Även om en
totaljämställdhetlåterväntapåsigharvälfärdsstatenhjälpttillidetta.91
Deradikala60-och70talen
Tillsistmenarförfattarenattdetintebaravaritgenomriksdagsbeslutochbeslut
tagnaavarbetsmarknadenspartersomförändratSverige.Manmenarattfrämst
under60-och70talenservihurutomparlamentariskagruppergjordesighörda
förattpåverkastaten.Demonstrationstågochupprorpåverkadepolitiken.92
Sammanfattning
Även i detta avsnitt förklarar författaren att det till stor del
är
socialdemokraterna som är drivande, högern motsätter sig till
viss del men
sällan helt och hållet. Även i denna del framhävs att det till
stor del är hur
omvärlden ser ut som påverkar Sverige, dess politik och ekonomi.
När sämre
tiderkom till Sverigeunder70-taletoch
skatternablevhögreochhögredrevs
det snarare mer och mer mot en liberalekonomisk politik, såväl
vid
90Almgren,AllaTidersHistoria2011,42091Almgren,AllaTidersHistoria2011,42392Almgren,AllaTidersHistoria2011,424
-
Sida40
högerregeringsomvänsterregering.Författarentarävenupphurvälfärdsstaten
förändratlivetförkvinnorna,påarbetsmarknadenochihemmen.
7.2.4 SammanfattningochKonklusion
Välfärdsstatensompolitisktprojekt–konfliktellerkonsensus?
Förattgeenbildavhurvälfärdssamhälletväxte fram fokuserar
författarenav
bokenAlla tidershistoria tillenbörjantill stordelpåSveriges
industriellaoch
demokratiskautveckling.IochmedindustrialiseringenblevSverigeendeliden
internationella ekonomi och en mer öppen ekonomi så påverkades
och
påverkadeandra.
Det förklaras hur fler människor från arbetarklassen och inte
minst kvinnor
börjadearbetautanförhemmen.Därmedväxtearbetarrörelsensigstarkare,LO
växte fram och socialdemokraterna likaså. Samtidigtmenar
författaren att det
demokratiska genombrottet infann sig när socialdemokraterna tog
aktivt
avståndfrånrevolutionsommedelförattinföraettsocialistisktsamhälle.Under
mellankrigstiden var socialdemokraterna vid makten och
välfärdssamhället
började byggas upp. Man hade nya ekonomiska idéer så som att
arbetslöshet
skullelösasmedhögrelönerförökadomsättningochköpkraft,ochstatenskulle
hjälpa till. Det blev en politisk dragkamp vilken
socialdemokraterna vann och
fick igenomsina
förändringar.Välfärdspolitikentaladesdetmeromipolitiken,
statenochkommuner skullenu ta större ansvar förmänniskornas
välfärdoch
det medförde höjda skatter. Välfärdsreformerna som infördes
efter andra
välfärdskrigetvartillstörstadeldrivnaavsocialdemokraterna,mendeborgliga
partiernamotsattesigreformertillenbörjan.Socialdemokraternavillytterligare
ökastatensinflytandeöversamhälletochnäringslivetgenomstatligtägandeoch
regleringarmedandeborgligatyckteattdettavarettvanstyreavlandet.Detvar
synnerligengodatideriSverigeunder50-och60-talenochdetförklarassomen
av de stora anledningarna att man kunde satsa såmycket på
utvecklingen av
välfärdssamhället.
-
Sida41
Boken beskriver att dramväxten av välfärdsstaten ökade också den
offentliga
sektorn under denna tid; sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg
blev alltmer
prioriteradeområden,vilketinnebarattskattetrycketökadeavsevärt.
DetbeskrivshurSverige förändradesunder70-talet;det var tuffa
ekonomiska
tider och flera började ställa sig frågande till enormt höga
skatter. Politisk
dragkamp ökade nu till följd av detta. Mot 80-talet gick dock
ekonomin på
högvarvigen,förattstörtdykaigenpå90-talet,politisktochekonomistpressat
somSverigevarbörjadeSverigeförändras,oavsettvilketpolitisktpartisomsatt
vidmakten, drogman nu ner på välfärdssamhället. Sedan dess och i
ochmed
Sveriges inträde i EU harman fört enmycketmer liberal ekonomisk
politik i
Sverigeoavsettvilketpolitisktpartisomsuttitvidmakten.
7.3 EposHistoria1a1-Sandbergetal-2011
7.3.1 Välfärdsstatensuppkomst–bakgrundochorsaker
Inledning
Detsommålasuppsombakgrundenochhuvudanledningentillattvälfärdsstaten
började växa menar författaren är industrialiseringen och mer
specifikt
inflyttningen till städerna från landet. Imitten av 1800-talet
bodde nio av tio
svenskarpålandsbygden,redanvidsekelskiftet1800-1900boddecirkahälften
avSverigesbefolkningistäderna.Flyttentillstorstädervaroftatuff,manbodde
både trångtochohälsosamt,mendet fannsmånga
flerarbetsmöjligheteränpå
landsbygden och störremöjligheter att lyckas. Vidare beskrivs
hur det genom
folkflytten till städernaväxeruppolikaklasser i samhället,de
flestavar fattiga
arbetareochdehade
ingetattsägatillomipolitiken.Dengruppsomdäremot
hadenågot att säga till omvardet gamlaborgerskapet,
vilkaunder1800-talet
förvandlats till en köpstark medelklass. Samhället förändrades
nu, nya
välutbildadeochekonomiskt starkagrupperblevviktigare, det var
exempelvis
jurister,läkare,universitetslärare,bankirerochämbetsmän.93
93SandbergRobert,EposHistoria1a12011,97
-
Sida42
Arbetarrörelsen
FörfattarenmålarupphurindustrialismenfåttSverigeattutvecklas,mot1800-
talets slut växte sig arbetarrörelsen stark i Sverige.
Fackföreningarna slogs för
sina medlemmar mot arbetsgivarna, men de ville också förändra
samhället.
DärmedbildadesLO,engemensamorganisationförallafackföreningar.94
Författaren beskriver att fackföreningarna var en del av
arbetarrörelsen men
1889skapadesocksåenpolitiskgren,SverigesSocialdemokratiskaArbetarparti.
De partier som fanns dessförinnan var i första hand
sammanslutningar med
riksdagsmän som hade samma politiska uppfattning. Åren efter
sekelskiftet
skapades liberalerna (Folkpartiets föregångare), och sedan det
konservativa
AllmännaValmansförbundet(dagensModeraterna).95
Kohandel
I läroboken beskrivs tiden under 20-talet som politiskt
instabil, det var hela
tidensvårt förregeringenatt fåstöd i
riksdagen.Denenaregeringenefterden
andra var tvungen att avgå. Detta förändrades i början av
30-talet då
socialdemokraterna kom överens med Bondepartiet om att de skulle
stödja
socialdemokraterna i riksdagsvaletmot att Bondepartiet fick
igenom några av
sinaviktigastefrågor,detkalladeskohandelochblevförförstagångenentypav
köpslåendemellanpartier.96
Arbetsmarknadenförändras
Författaren beskriver att arbetsmarknaden nu började förändras,
i läroboken
exemplifieras detta genom att socialdemokraterna fort ville
genomföra ett
krisprogram för att ge samhällets arbetslösa hjälp. Det
behövdes, den
internationella depressionen som börjat i USA några år tidigare
hade nu nått
Sverige. Krispaketet från socialdemokraterna innehöll insatta
nödarbeten och
bättre arbetslöshetsförsäkring. Krispaketen hjälpte Sverige och
Sveriges
ekonomi,menförfattarenmenarattdetsomspeladeännustörrerollvarattde
94Sandberg,EposHistoria1a12011,9795Sandberg,EposHistoria1a12011,11396Sandberg,EposHistoria1a12011,153
-
Sida43
internationella konjunkturerna vände uppåt, efterfrågan ökade på
svenska
exportvaror.Menävenomindustrinnugickbrasåhadeintearbetarnafåtttadel
av några vinster, och arbetslösheten var hög. Arbetarnas dåliga
villkor
utmynnadeofta i strejkeroch
lockouter.Författarengerexempelpådenstrejk
somgicköverstyr iÅdalen, där arbetarnablevbeskjutna
avmilitärenoch fem
arbetaredog.DettagjordeattLO,fackföreningarnaocharbetsgivarnabörjadede
förhandlingar som kom att pågå i flera år, dessa utmynnade i
att
”Saltsjöbadenavtalet” tecknades och man kom överens om att
förhandlingar
skulle inte skegenomstrejkeroch lockouter, utanman skulle
förhandlapå ett
fredligtvis.Dethär,menarförfattaren,ärnågotsomärrelativtovanligtiövriga
EuropaochsomäregetförSverige.97
Sammanfattning
Nya arbetsmöjligheter, folkflytt från landet till staden, nya
klassgrupperingar i
samhället förklaras i denna lärobok som grunderna och orsakerna
till
välfärdsstatens framväxt. Här ges även arbetarklassens villkor
stort utrymme
som förklaring till att arbetarrörelser började växa sig starka.
Viss politisk
instabilitetfannsisamhälletoch”kohandel”mellanpartiermålasocksåuppsom
enpolitisk taktikunderdenna tid,
vilketgenomsocialdemokraternaunder30-
taletfickregeringsmakt.
7.3.2 Välfärdsstatensutveckling:
Defyraförstadecennier,ca1930-till1970-tal
Inledning
Författaren berättar att arbetarna fick det bättre och bättre
tack vare de
reformersomgenomfördesundermellankrigstidenmedbådearbetsgivareoch
arbetstagare tjänade på samhällets välfärdsreformer. I boken
beskrivs de allra
första viktiga reformer, pådriven och genomförd av liberaler
och
socialdemokrater,somallmänochlikarösträtt,nunärkvinnorfickröstavardet
naturligt att de också fick andra rättigheter som de tidigare
saknade. 1931
97Sandberg,EposHistoria1a12011,154
-
Sida44
beslutades att yrkesarbetande kvinnor skulle få
moderskapsförsäkring, vilken
innebar6veckorsmammaledighet,detinnebarenstorförändringförkvinnorna
iarbetslivet.98
Folkhemmet
I läroboken beskrivs att syftet med reformerna var i allmänhet
att göra livet
lättare för arbetare och familjer. Vidare beskriver författaren
att till en början
hade socialdemokraterna och dess partiledare Per-Albin Hansson
en försiktig
demokratisk reformlinje. Det var Per-Albin Hansson som 1928
målade upp
bildenomett Folkhem i Sverige, där alla fickplatsochdärdet
fannsen likhet
mellan medborgarna. Efter det kom Välfärdsstaten att växa fram.
De första
reformerna var 8-timmars arbetsdag, två veckors semester och
bättre
folkpensioner.Dessa reformer kostade pengar, pengar som skulle
komma från
höjda skatter, de borgliga grupperna fick betala högre skatter
men även
arbetarna betalade skatt. Det var under 30-talet som Sverige
gick från ett
lågskattelandtilletthögskatteland.99
Folkhemmetsbaksida
VidaregårförfattareninpådetsomansessombaksidanmedFolkhemmet,alla
var inteönskade idetFolkhemmet, så sommanmålatuppdet
frånbörjan.De
människor som inte kunde ta hand om sig själva, så kallade
”sinnesslöa”,
alkoholister,grovabrottslingarellerlösaktigakvinnor.Manvilleförhindradessa
människoratt fåbarnoch infördedå
lagenomtvångssterilisering1934,vilken
senare avskaffades 1976. Under den tiden steriliserades 63 000
personer i
Sverige.100
DeSvenskarekordåren
I boken förklaras att Sverige hade klarat sig väldigt lindrigt
från andra
världskriget.Sveriges industrivar iprinciphelt
intakt,samtidigtsomrestenav
Europa låg i ruiner. Freden kom och Sverige hade ett stort
försprång. Därför
98Sandberg,EposHistoria1a12011,15599Sandberg,EposHistoria1a12011,156100Sandberg,EposHistoria1a12011,194
-
Sida45
kallas 50- och 60-talen i Sverige för rekordåren. Författaren
beskriver att
arbetsmarknaden dock stod inför en stor omställning, många
jobbade
fortfarandeinomjordbruketmendetkomnuattförändras,flerochflerarbetare
gickövertillattarbetainomindustrinistörrestäderochlämnadelandsbygden,
som blev alltmer glesare. Dockmenar författaren att näringslivet
på det hela
taget klarade den här omställningen, mycket tack vare att
arbetsgivare och
fackförbundvaröverens.101
Barnomsorgochföräldraledighet
Under60-taletkomdereformersompåriktigtgjordedetmöjligtförkvinnoratt
kommautpåarbetsmarknaden.Författarenförklarardetgenomattberättaatt
det är under 60-talet som staten på riktigt satsar på
barnomsorgen. Alla barn
överettochetthalvtårskullegaranterasendagisplatsavkommunen,dettablev
verkligt först under 80-talet, men satsningarna och reformerna
gjordes under
60-talet. Författaren jämför Sverige med andra länder och visar
då att andra
länderhar lägre sysselsättningänSverige, oftast
eftersomkvinnorärhemma i
störreutsträckningmedbarnen.102
Reformer
Under rekordåren ökade tillväxten och med den ökade
skatteintäkter och
satsningar på reformer inom välfärdsstaten. Barnomsorg och
föräldraledighet
ökade, staten införde även ett allmänt barnbidrag.Det vill säga
att barnbidrag
gicknuuttillallabarnfamiljeroavsettfattigellerrik.
Politiskt var det intemånga strider under 50- och 60-talenmen en
fråga som
orsakadestorpolitiskstridvarpensionsfrågan.Densittandesocialdemokratiska
regeringenansågattdenallmännapensioneninteräckteochdetskulle
införas
en allmän tilläggs pension (ATP) bekostad av arbetsgivarna. De
borgerliga
partierna satte sig emot detta och det blev en politisk
dragkamp. Efter flera
10
