Välfärdsstaten som ett upplysningsprojekt

- och dess framtid

Joakim Palme Uppsala universitet

Vad är upplysning? (Kant)

Upplysning är människans utträde ur hennes självförvållade omyndighet.Omyndighet är oförmåga att göra bruk av sitt förstånd utan någon anledning.Självförvållad är denna omyndighet om orsaken till densamma inte ligger i brist på förstånd, utan i brist på beslutsamhet och mod att göra bruk av det utan någon annan anledning.Sapere aude! Hav mod att göra bruk av ditt eget förstånd lyder alltså upplysningens valspråk.

Rowntrees fattigdomscykel - 100 år sedan

0

10

Barndo

m

Ungdom

Familj

Tomt i

huse

t

Ålder

domen

Fat

tig

do

m

låg

-

hö

g

Generationskontrakt

• Legenden om hur barnet övertygar sin förälder att ta hand om sin mor/far-förälder i utbyte mot att barnet lovar att ta hand om sin förälder på livets höst

• Myter och verklighet• Vårt gemensamma generationskontrakt

Välfärdsstaten och samhällssutvecklingen I

• K Marx – fördelningskonflikt• M Weber – rationaliseringsprocess• E Durkheim – social kontroll

Välfärdsstaten och samhällssutvecklingen II

• 1930-talskriserna och välfärdsstaten:• Keynes – depressionen och den

ekonomiska politikens modernisering• Myrdals - ’Kris i befolkningsfrågan’ och

den moderna socialpolitikens grunder

Välfärdsstaten och samhällssutvecklingen III

• R H Tawney – strategi för jämlikhet, civilisationsprocess

• T H Marshall – det civila, politiska och sociala medborgarskapet

• R A Titmusss – ett samhället baserat på andra värden än egenintresset

Välfärdsstaten och samhällsutvecklingen IV

• J Rawls – rättvisa• S Johansson – resurser och

handlingsutrymmen• A Sen – ’capability’ (förmågor)

Välfärd

• Individers resurser, som gör det möjligt att styra livsvillkoren och öka handlingsutrymmet

• Flera dimensioner: hälsa, arbete, inkomst, utbildning, social förankring och trygghet, politiskt deltagande

• Lättare enas om vad som är ofärd, än vad som utgör det goda livet

Välfärd ≠ Välfärdsstat

Ofärd i välfärdssamhället

Framstegstanke i förfall?•Ojämlikhet•Livskvalitet•Miljöförstörelse

Framtidsstudierna

• I det kalla krigets skugga sökte vetenskapsmän och intellektuella alternativen i de stora politiska frågorna

• Svenska demokratiska framtidsstudier som en del av grundforskningen om samhällets långsiktiga utveckling

• Forma framtiden!

Kritiken mot välfärdsstaten

• Nymarxismen – exploateringen och den sociala kontrollen

• Nyliberalismen – statens illegitima, destruktiva expansion

Välfärdspolitikens medelStat - kommun, marknad, tredje sektorn,

familjen

• Resurs för individen som brukare

• Försäkring inför framtida behov

• Investering i framtiden

• Tillgänglighet och kvalitet i resurser, försäkringar och investeringar avgör värdet

Den globala finanskrisen går över i en realekonomisk kris med negativ tillväxt, hög arbetslöshet och urholkade statsfinanser….

Sveriges befolkning år 2006 fördelad på ålder och kön

75 000 50 000 25 000 0 000 25 000 50 000 75 000

0 år

10 år

20 år

30 år

40 år

50 år

60 år

70 år

80 år

90 år

100+ år

Män Kv

Brundtland Rapporten 1987Vår gemensamma framtid:

‘Hållbar utveckling... tillgodoser dagens behov

utan att äventyra kommande generationers möjligheter att

tillgodose sina behov’

Hållbara lösningar kräver politiskt mod

• Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna

• Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer

• Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen

• Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt

Europa

Lissabon agendan 2000-2010 - det gemensamma målet för EU

” Den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen, kapabel till hållbar utveckling med fler och bättre jobb och bättre social sammanhållning.”

Den sociala investeringsagendan

• Gå bortom direkta responser på den nuvarande krisen för att undvika upprepa gamla misstag

• Globala finankrisen ändrar synen på vad som är möjligt

• Hur kan ‘rethink’ den europeiska framtiden – post-Lisbon – med en av klimatfrågan förlängd tidshorisont?

• Humankapitalinvesteringar har inte fått så stort utrymme I debatten

sociala investeringar handlar om att förbättra situationen för svaga grupper i samhället genom att förbättra deras livschanser, framförallt i relation till arbetsmarknaden

Den nya framtidsagendanEU2020 lyfter tre prioriteringar:• Smart tillväxt: utveckla en ekonomi baserad på

kunskap och innovation• Hållbar tillväxt: främja en mer resurseffektiv effektiv,

grönare och mer konkurrrenskraftig ekonomi• Inkluderande tillväxt: främja hög-sysselsättnings

ekonomi för social sammanhållning

Fyra problem med EU2020 agendan

• Fokus på utgiftsminskningar istället för intäkter, kan blockera en investeringsansats

• Saknas: mål för gymnasie- och yrkesutbildning

• Hållbarhet för de sociala trygghetssystemen

• Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål

Hur ser den ekonomiska livscykeln ut?

• I varje samhälle måste det finnas ett intergenerationellt överföringssystem:

Genom familjen och andra sociala nätverk

Genom sparande i produktivt kapital eller andra tillgångar

Genom den offentliga sektorn

Omfördelningar per capita 2003

-300 000

-200 000

-100 000

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

Nettosparande Genom offentliga sektornInom hushåll ArbetsinkomsterMellan hushåll

Investera i människors förmågor:ett livscykelperspektiv• Offentligt finansierade barnomsorg • Kvaliteten i obligatorisk skolgång• Kraven på yrkeskunnande för unga• Den ”lärande ekonomin” - företag och

anställda behöver ständigt förbättra kompetenser

Policy Press 2012

Nelson and Stephens:Länderjämförelser

Insatser:

•Resurser till ECEC (dagis och förskola)

•Resurser till skola, yrkesutbildning och högskola

•Resurser till aktiv arbetsmaknadspolitik

•Generösa trygghetssystem

Utfall:

•Lägsta 20% ”läskunnighet”

•Medel “läskunnighet”

•Sysselsättningsnivå

•Sysselsättning i “lärande” jobb

Den sociala investeringsagendan

• Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag

• Utan skatter inga offentliga investeringar • ‘Lärande’ som en komponent i den

europeiska integrationen – outnyttjad potential

Ändra räkenskaperna och utvärderingskriterierna • bortom ett år• bortom inkomst – välfärd resurser i flera

dimensioner• inkludera investeringarbehov av nya sociala indikatorer bortom

BNP

Sverige

Åldrandet föryngrar

• 40-talisternas uttåg ger yngre arbetskraft• 90-boomen träder in på

arbetsmarknaden• 60-talisterna ersätter 40-talisterna• Utbildningsnivån höjs

Vår tids fattigdomscykel

0

10

Barndo

m

Ungdom

Familj

Tomt i

huse

t

Ålder

domen

Fat

tig

do

m

låg

-

hö

g

Framtidskommissionens utmaningar

• En åldrande befolkning• Delaktighet och jämställdhet• Grön tillväxt• Rättvisa och sammanhållning

Den politiska agendan

• Social sammanhållning

Den politiska agendan

• Social sammanhållning• Socialt kapital• Social inkludering• Sociala investeringar• Socialt medborgarskap

Dialogos förlag, 2011

Om vi vill motverka utanförskap måste vi bygga relationer: i familj, bland vänner, i föreningar, på arbetsmarknaden, genom de offentliga institutionerna

Och bekämpa riskfaktorerna: låg inkomst, dålig utbildning, dålig hälsa, dåligt boende

• Fattigdom och sociala problem under uppväxten får negativa effekter på arbetsmarknaden långt in i framtiden.

• Effekterna av både utbildningsframgångar och riskexponering i vuxen ålder är starkare för dem som en gång gått in på en negativ karriär

• Utbildningsframgångar är avgörande för möjligheterna att lämna en exkluderad position. Den möjligheten står öppen över hela livscykeln

Framtidsstudier

Framtidens politik på upplysningens grund?• Rationalitet och tolerans• Universella värden och konkurrerande

visioner - handlingsalternativen uttömda?

• Målstyrning och framtiden som managementfråga

Framtidsstudier på agendan

• Upprätthålla de vetenskapliga kraven• Samarbeten över disciplingränserna• Former för samverkan mellan akademi,

framtidsstudier, beslutsfattare och samhällsdebatt

Pluralism

• Hypoteser om framtiden på välgrundade uppfattningar om hur världen fungerar

• Historia som en paradoxal nyckel till framtiden, och förändring!

• Mot prognostisering!• Klimatfrågan kräver samarbeten• Metoddiskussion – vaksamhet mot

framtidskommunikation

Framtidsstudierna har en framtid!• Avmystifiera framtiden genom att studera den• Ogynnsamma trender kräver handling• Osäkerheten stor globalt, EU, nationellt –

möjligheter till påverkan också stora• Förmågan att analyser samspelet mellan olika

trender i samhällsutvecklingen allt viktigare

Dialogos förlag

•Verkligheten sätter gränser för vad som faktiskt låter sig göras.

•Vi behöver ständigt förbättra kunskapsunderlaget om de begränsningar som i praktiken karaktäriserar våra förutsättningar att forma framtiden.

•Först då kan vi utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns.