Upload
others
View
2
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Välkomna till:
Do Tank CenterScience Park Borås
Okt. 02, 2019
Mats Johansson
Program (fm).Visioner och möjligheter.
10.00-10.10 Välkomna
10.10-10.25 Programinformation & Info om HB, SPB, ST.
10.25-10.45 Dagens, morgondagens och framtidens textila material ur hållbarhetsperspektiv.
10.45-11.05 Cirkulära textila värdekedjor.
11.05-11.25 Circular Hub och drivkrafter för en cirkulär ekonomi.
11.25-11.45 Material är inte allt, textila processers påverkan &
att göra resurseffektiva val.
11.45-12-05 Inblick i två projekt.
12.05-12.25 Summering och frågestund.
12.25-12.30 Info om lunch och rundvandring.
12 30 L h
Program (em).Rundvandring bland innovationer.
Från prat till verkstad.
13.30-14.45 Rundvandring bland innovationer.
- Re:textile, återbruk i ny kostym.
- Skogens tyg, textil av papper.
- Smarta textilier för Medtech.
- Materialåtervinning och nygamla materialval.
14.45-15-15 Fika / Mingel.
15.15-15.45 Innovationer och leverantörsförväntningar.
15.45-16.15 Hur vi vände trenden.
16.15-16.45 Nationell kravstrategi.
17.00 Mingelbuffé (Pumphuset)
From idea to sustainable impact
Science Park Borås kärnverksamhet är projektarenan
där aktörer från akademi/forskning, näringsliv,
offentliga organisationer och det civila samhället möts. Science
Park Borås tillhandahåller de resurser och processer som krävs för att transformera innovation till samhällsnytta. Science Park Borås kanaliserar innovationssystemet –
från idé till hållbar utveckling.
TextilKonsumtion
Handel och logistikSamhällsutveckling
Smart Textiles
Textile & Fashion 2030
Re:Textile
Marketplace Borås
SIIR
E-handelsstaden
Innovationsplattform BoråsWaste Refinery
CHSCAVCVSKPC
Pre-Hospen
Cirkulär ekonomi
Testbäddar, prototyping
Science Park Borås – Fokusområden
designSMF
Smart Textiles– for a better world through textile
innovation
Focus Areas
Hälsa & Medicin
Hållbar textil Arkitektur& Interiör
Fokusområden
Prototype Factory & DoTank
• ASSOCIATION – SMART TEXTILES• Kan du nämna tre ord/begrepp som du förknippar med Smart Textiles?
De vanligaste orden: Innovation 27 personerHållbarhet 10 personerTextil 10 personerFramtid 9 personerNytänkande 9 personer
Etablera en nationell arena för hållbart mode
och hållbara textiliersom bidrar till att människors behov
och värderingar är i samstämmighet med miljöhänsynoch god resurshushållning.
KunskapsgrupperSyftet med kunskapsgrupperna är att skapa en neutral miljö där experter på området kan
samarbeta om hållbarhetsfrågor och omvärldsbevakning, policy, utbildning och projektgenerering
Affärsmodeller och KommunikationMaterial, Kemi och Återvinning Produktdesign, Produktion och Teknik
Systemperspektiv
Designperspektiv
Re:textile”För en textilindustri som verkar inom planetens gränser”Re:textile är ett projekt inom Science Park Borås som syftar till att utveckla nya designprinciper, affärsmodeller, och produktionssystem som möjliggör cirkulära flöden i textilbranschen.
SCALE DEEPIMPACTING CULTURAL
ROOTS
SCALE OUTIMPACTING GREATER
NUMBER
SCALE UPIMPACTING LAWS AND
POLICY
CONDITIONAL DESIGN
Koppla cirkulär design till miljö- och affärsnytta
THE RENEWAL WORKSHOP
Från cirkulär pilot till cirkulär affärsmodell
RE:SOCIETY
Hur får vi människor att göra hållbara val?
CIRCULAR TEXTILE INITIATIVE
Re:textile
Medvetandegöra och promota hållbar
konsumtion
Affärsutveckling och innovation för cirkulära
textilflöden
WARGOTEX
Sorteringskriterier för re-manufacturing
Dagens, morgondagens och framtidens textila material ur
hållbarhetsperspektiv.Okt. 02, 2019
Mats Johansson, Smart Textiles
Den globala konsumtionen av textila fibrer2017 var ca. 105 miljoner ton.
Source: ICAC, CIFRS, The Fiber Year, Textile Exchange, The Fiber Organon, Lenzing estimates
World fibre production 1985-2025
40
60
80
100
120
140
20
01985 1995 2005 2015 2025
Wool
Cotton
Cellulosic
Polyprop
Acrylic
Nylon
Polyester
Source: Tecnon OrbiChem
Syntetfibrer>60 % av alla fibrer.
Polyester är >80 % av all syntet.
Syntetfibrer är vanligtvis oljebaserade men kan finnas som biobaserade (< 1%).
Ca 14 % av all Polyester var återvunnen (till största del från PET flaskor)
Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST
Bomull< 25 % av alla fibrer.
Bra* ny bomull utgör ca. 19 % av all bomull. (* BCI m.fl. Organicoch Fairtrade)
Mekaniskt återvunnen bomull tappar fiberlängd och ingår vanligen i nya blandgarner (ofta ihop med återvunnen stapelfiber av Polyester).
Kemiskt återvinning av bomull används till regenererade cellulosafibrer.
Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST
Andra naturfibrer
Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST
Ca. 5 % av alla fibrer.
Exempel på fibrer är: Jute, Kokos, Lin, Sisal, Bast, Ramie, Kapok, Abaca, Hampa(Där Jute, Lin och Hampa är de vanligaste i traditionell textilindustri).
Viktig inkomstkälla i många regioner (> 8 miljoner hushåll).
Flera av dessa fibersorter kan vara intressanta i våra regioner då de kan odlas här utan att konkurrera med livsmedelsproduktion.
Regenererade fibrer (MMC)
Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST
6,3 % av alla fibrer.
Viskos är störst och utgör ca. 80 % av all MMC.
Acetat är ca 13 % (mestadels icke textila produkter)
Lyocell 4,4%, Modal ca. 3 % och Cupro < 1 %
För att materialen skall klassas som ”prefered” måste både skogsavverkning och produktion ske under kontrollerade former. 2015-2018 ökade denna andel för Viskos med 50 % till nästan 80 % av total produktion.
Dissolving Pulp
Wood chips
Used Cotton Textiles
Dissolving Pulp
Fiber spinning Yarn spinning
Extraction ofCellulose
Extraction ofCellulose Manufactoring
of TextilesFinishingof Textiles
Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST
Regenererade fibrer (MMC)Återvunna MMC fibrer är ett starkt och växande forskningsområde.Det finns projekt i flera länder oftast baserat på bomullsplagg eller bomullsrester som råvara (sällan baserat på cirkulering av MMC).
Protein(Djur)fibrer
Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST
Ull är den största fibersorten och utgör ca 1 % av alla fibrer.
Fårull är 95 % av all ull. Resterande 5 % utgörs av bl.a. Mohair, Kashmir, Alpacka, Angora, Lama m.m.
Av all ull är bara ca 1% som kan klassas som ”prefered”, organisk eller ansvarsfullt producerad.
Siden är endast ca 0,2 % av alla fibrer.
Att välja rätt?
Användning vs. Livslängd
Material vs. Funktion
Utveckling vs. Substitution
Framtidens fibrer.
Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST
Det råder ingen brist på forskningsprojekt gällande att hitta nya och förhoppningsvis mer hållbara råvaror till textila fibrer.
3 tydliga inriktningar kan uppfattas:- Biobaserade råvaror för syntetmaterial.
- ersätta olja i vanliga polymerer.- skapa nya nedbrytningsbara polymerer.
- Använda restprodukter/avfall från andra branscher.- Skal från skaldjur.- Matrester.
- ”Gamla” material i ny tappning, Hampa, Humle, Nässlor o.dyl.
Cirkulära textila värdekedjor.Okt. 02, 2019
Lisa Schwarz Bour, RISE
Circular Hub och drivkrafter för en cirkulär ekonomi.
Okt. 02, 2019
Erik Valvring, Science Park Borås
Material är inte allt, textila processers påverkan
& att göra resurseffektiva val.Okt. 02, 2019
Mats Johansson, Smart Textiles
AV PÅVERKAN BESTÄMS AV DESIGN
DET BERORPÅ……….
”Skifta hållbarhetsfokus från fiber till process.Transparens i produktionskedjan är en viktigare hållbarhetsfråga än vilken sorts fiber som används i plagget.”
http://mistrafuturefashion.com/sv/hallbart-mode-ar-inte-en-fraga-om-fiber/
2supplyConclusion from scientific facts: There are no ”sustainable” or ”unsustainable” fibres! It is the suppliers that differ!
36,2
80,9
9,3 18,6
6,0
0,8
13,03,4
highest = 324
3,3 4,5 3,5 2,99,4
2,22,5
-26,0
52,5
-0,9 -6,4 -1,6-4,1
-2,00,1
average = 166
2,0 1,7 1,0 0,48,6 8,0
1,98,0 4,0
2,0 5,4 3,0 4,8 2,8
16,8
66,7
2,28,6
3,1
-0,6
3,8
1,50,03
2,8 3,3 2,0 1,59,1
2,03,0
-30,0
-10,0
10,0
30,0
50,0
70,0
90,0
woo
l (12
)
silk
(2)
cott
on (5
1)
flax
(7)
hem
p (9
)
jute
/ke
naf (
14)
visc
ose
(13)
lyoc
ell (
3)
mod
al (1
)
PET
gran
ulat
e (1
0)
PET
fibre
(5)
PET
gran
ulat
ebi
obas
ed (3
)
PET
gran
ulat
ere
cycl
ed (6
)
PA6
gran
ulat
e (4
)
PA66
gran
ulat
e (4
)
PEgr
anul
ate
(3)
PTFE
gran
ulat
e (2
)
PLA
gran
ulat
e (1
)
PLA
fibre
s (2)
acry
licfib
re (1
)
acry
licgr
anul
ate
(1)
elas
tane
gran
ulat
e (1
)
PPfib
res (
1)
Clim
ate
impa
ct (k
g CO
2-eq
./kg
fibr
e)
highest
lowest
average
With one exception? In the future, what will conventional cotton cultivation look like?
35
Resursanvändning i textilindustrin.
Source IPE, 2012
80% av klimatpåverkan från svensk klädkonsumtion kommer från produktionsfasen.
Källa:Environmental assessment of Swedish clothing consumption(september 5, 2019)
Författare: Gustav Sandin, Sandra Roos & Björn Spak (RISE) Bahareh Zamani & Greg Peters (Chalmers University ofTechnology)
Digitaltryckning av färg och funktion.
Fördelar med digitaltryck• Effektiv användning av förbrukningsvaror
• Mycket snabbare introduktion av ny design
• Just-in-time anpassning / personalisering
• Mycket låg vattenförbrukning
• Vattenbaserade färger/inks
• Betydligt lägre energiförbrukning
• Nästan ingen spillfärg
The imogo innovationBy using spray technology the dyeing line from imogo will dye fabrics using as little as 0.5 litre per kilo fabric.
This compared to the most commonly used methods ranging from 5 to above 15 litre per kilo fabric
Machine type Ratio litre/kg fabric
Continuous 1:1 Winch 15:1-40:1Jet 7:1-15:1 Jig 5:1 Beam 10:1
imogo D-Max 0,5:1
Source: Journal of Textile engineering & fashion technology. Volume 2 Issue 4-2017
imogo D-Max Savings per kilo fabric
* Compared to a Jet machine running a 5:1 ratio
Inblick i två projekt.
Från lakan till komposit.Katarina Lindström Ramamoorthy
Inblick i två projekt.
Nontoxtex.Mats Johansson
NONTOXTEX –Utvärdering och utveckling
för att kartlägga gifter i textilier
Medverkande:
BakgrundProjektet bedrevs i två parallella spår;
Förskolespåret:”Att upprätta en matris med de vanligaste giftiga kemikalierna i de vanligaste textila materialen och produkterna”.
Instrumentspåret:”Att utvärdera om ett mätsystem kan analysera materialinnehållet i en vara, och samtidigt ge larm om varan innehåller misstänkt farliga kemikalier”
Genomförande
Sammanställning av:
• Kemikalier i textil
• Inventering platsbesök
• Intervjuer / Enkäter
• Utbildningsmaterial
Genomförande:
• Litteratursök
• Intervjuer / möten
• Labbarbete
• Konsultarbete
Input Output
För att skapa förståelse för var, hur och varför olika kemikalier kommer med i de textila materialen delar vi in dem i följande grupper utifrån deras syfte/ursprung.
- Ingående material- Processkemikalier- Funktionskemikalier- Föroreningar
Källor till kemikalier i textil
E X E M P E L
TILLVERKNINGSKEDJA
Fibrer GarnVäv/Trikå/
Nonwoven
Plagg/
Produkt
TillbehörFörpackning/ Transport
Spinnfärgning
Förbehandling
Färgning
Förbehandling
Färgning
Kemisk behandl.
Förbehandling
Färgning, tryckning
Kemisk behandl.
Mekanisk behandl.
Beläggning, laminering
Färgning, tryckning
Kemisk behandl.
Mekanisk behandl.
Material
Pesticider
Fyllnadsmedel
Förpacknings-material
Pesticider
Källor till kemikalier i textil
Varugrupper och kemikalierisker
Informationsmaterial för förskolepersonal.
Lista Gemensamma
nämnare
Lista Inspektion
barnomsorg
Lista Kemikalier
i textil
SLUTSATSER
- Svårt att kommunicera krav genom kedjan från personal genom inköpare & upphandlare till leverantörer.
- Bra att ha ett system för dokumentation av material och inköpsdatum då tex lagkrav förändras.
- Största källorna till riskprodukter är ofta de material som kommer till verksamheten utifrån.
- Utgå ifrån existerande kända miljömärkningar, de håller alltid en högre nivå än minimikrav i tex lagar.
- Kvalitet = livslängd är en mycket viktig men ofta svårhanterlig fråga vid inköp.- ”Bra kvalitet” ger möjlighet till lång användning, flera liv, samt minskar risken
för oönskad miljöpåverkan tex damm och/eller mikroplaster.
Summering och frågestund.