Volleybollens etablering i Sverige · 1 Stockholms Universitet Historiska institutionen C- uppsats Våren 2011 Volleybollens etablering i Sverige En kartläggning över tiden innan

0

Volleybollens etablering i Sverige

Utifrån kandidatuppsats med samma namn skriven 2011

Författare David Ottosson

1

Stockholms Universitet

Historiska institutionen

C- uppsats Våren 2011

Volleybollens etablering i Sverige

En kartläggning över tiden innan SVBF:s bildande samt volleybollen centralt och lokalt 1961-

1971

Författare: David Ottosson

Handledare: Johnny Wijk

Seminarieledare: Mikael Byström

2

Ett tack

Till de som hjälpt mig på vägen till denna uppsats genom tips, handledning, diskussioner och

intervjuer. Antalet personer blev ganska många och med risk att glömma någon tänker jag

nämna dom här.

Anita Andersson, Annika Collin, Paul Engström, Familjen, Rune Hansson, Leif Hultberg,

Anders Kristiansson, Åke Lager, Lennart Larsson, Stina Ljunggren, Åke Sanberg, Bertil

Svarén, Uno Sköld samt framförallt Rune Nilsson, Ilgonis Kalnins, Sten Lindberg för er tid

och gästfrihet. Tack för handledningen Johnny Wijk och tillsist tack Einar Hamberg som

fortfarande har en starkt volleybollhjärta.

3

Innehåll

1. Inledning …………………………………………………………………………………5

1.1 Bakgrund om volleyboll ……………………………………………… .............................. 5

1.2 Tidigare forskning …………………………………………………… .................................................................. 7

Idrottsrörelsen i Sverige under efterkrigstiden.. …………………………………...7

Föreningarnas verksamhet, ideologi, ekonomi och verksamhet …..……………….9

Idrottsgrenars etablering ……………………………………………….................11

1.3 Syfte och frågställningar …………………………………………………………............14

1. 4 Metod och teori ………………………………………………………………………….15

1.5 Avgränsningar……………………………………………………………………………16

1.6 Källor …………………………………………………………………………….............17

1.7 Disposition ……………………………………………………………………………….18

2. Undersökning ………………………………………………………………………….19

2.1 Volleybollens intåg och tiden innan Svenska Volleybollförbundet ……………………...19

2.1.1 Tidiga volleybollupplevelser och en centralt placerad resurs på Bosön ……………….19

2.1.2 Smashar från öster dominerar och utvecklar svensk volleyboll …………......................21

2.1.3 De ideella organisationerna tar ansatts …………………………………………………23

Volleybollen inom JUF och 4H …………………………………………...............23

Volleybollen inom Frisksportsförbundet och KFUM ……………………………..26

2.1.4 Analys över tiden innan SVBF:s bildande ………………………………......................27

2.2 Volleybollförbundets konstituerande och första 10 verksamhetsår ……………………...29

Organisationen …………………………………………………………………….31

Medlemsutveckling i SVBF ………………………………………………………..32

SVBF:s omsättning ………………………………………………………………...34

Mentalitet och ideal hos volleybollförbundet ………………………………………36

2.3 Framgång, anekdoter och milstolpar de första tio åren…………………………………...41

Innofficiella SM 10-11 september 1961………………………………………………..41

De svenska mästerskapen………………………………………………………….41

4

Internationella bolldueller…………………………………………………………43

Trevande försök internationellt på klubbsidan…………………………………….58

Läger och kursverksamhet…………………………………………………………59

2.4 Klubbverksamheten (Några av pionjärklubbarna)………………………………….…….62

Klubbarna ovh verksamheten…………………………………………………….. 62

Medlemmarna…………………………………………………………………….. 63

Kommunala anslag och dansaftnar……………………………………………… 66

Föreningskulturen och förhållandet till kommunen……………………………… 69

Sammanfattning av klubbarnas verksamhet……………………………………… 72

3. Avslutande sammanfattning och slutsatser…………………………………….73

4. Några reflektioner.........................................................................................................79

5. Några av de tidiga klubbarna……………………………………………………...80

Bosöns IK…………………………………………………………………………..80

Floby VK…………………………………………………………………………...84

Kolbäcks VK……………………………………………………………………….88

Kalhälls Bollklubb…………………………………………………………………90

6. Käll- och litteraturförteckning ……………………………………………………92

7. Bilagor …………………………………………………………………………………..96

5

Inledning

I samband med Europamästerskapen 1989 i Sverige nådde intresset för volleyboll i landet sin

kulmen. Tidningarna skrev utförliga referat från matcherna och idrottsintresserade kände väl

till de svenska profilerna och följde spänt den sensationella framgången. Denna

framgångssaga utspelar sig inte ens 30 år efter att idrotten fått ett centralt förbund och startat

sin bana mot toppen. Den här uppsatsen kommer att studera hur volleybollen kom till Sverige

under 50-talet och följa vägen fram till att förbundet bildades 1961. Undersökningen kommer

ge glimtar av ett ungt förbund, tidiga klubbar och den verksamhet och utveckling de hade

under de första 10 verksamhetsåren.

Bakgrund om volleyboll

Volleyboll är idag en av världens största idrotter med en global spridning när det gäller både

medlemsländer och utövare. År 2010 var hela 214 länder (relativt jämnt fördelade mellan

samtliga kontinenter) involverade i kvalet till världsmästerskapen.

Antalet utövare är beroende på hur man väljer att räkna, men tittar man över antalet

organiserade spelare så nämns siffran 35 miljoner1 och en studie redovisar att totalt 200

miljoner människor spelar, mot fotbollens 250 miljoner.2

Spelet volleyboll uppfanns av William G. Morgan i USA 1895 och spreds genom KFUM

rörelsen (Kristliga Föreningen av Unga Män). Redan under medeltiden hade ett

ballongbollspel förekommit i Europa som sedermera återkom som faustball i Tyskland i slutet

av 1800-talet. 3 Sedan går versionerna isär om huruvida Morgan blev influerad av detta spel

eller inte. Vad vi kan säga är att de första reglerna av faustball som är kända inte

överensstämmer med några av volleybollens första regler. Den vanligaste versionen till

uppkomsten är att Morgan började jobba som idrottsinstruktör vid KFUM (YMCA är den

amerikanska beteckningen) College Holyoke i Massachusetts. Basketen hade några år fått en

stor spridning i USA och Morgan ville utveckla ett inomhusspel som var mindre våldsamt och

1 http://www.fivb.org/en/FIVB/Properties.asp, 2011-02-17, kl. 15:20,

http://www.fivb.org/EN/FIVB/FIVB_History.asp, 2011-02-17, 15:46

” Today the Federation counts 220 affiliated National Federations including 53 in Africa, 65 in Asia, 56 in

Europe, 34 in NORCECA and 12 in South America.” 2 Claas H. Kuhlmann, “Identifizierung leistungsrelevanter Parameter für die biomechanische

Leistungsdiagnostik am Beispiel des Angriffsschlages im Volleyball”, sid. 1, (Chemnitz 2010). 3 Nordisk familjeboks sportlexikon, band VI, sid. 1305-1310 (Stockholm 1946)

http://www.fivb.org/en/FIVB/Properties.asp

http://www.fivb.org/EN/FIVB/FIVB_History.asp

6

ansträngande spel som alternativ. Spelet fick namnet Mintonette och influenser till spelets idé

går att finna i tennis, basketboll och badminton. 1896 visades spelet för ett 30tal KFUM

instruktörer, nu med en specialtillverkad boll (Spalding & Bros) av gummiblåsa iklädd tunt

kalvskinn. En av de ditresta kom under kursen med ett förslag:4

” The nature of the game seemed largely to volley a ball back and forth across a net, why not

call it «Volleyball»?” 5

Sporten spreds under tidigt 1900-tal genom KFUM rörelsen inom USA men även till utlandet

där Canada, Cuba, Kina, Japan och Latinamerika var bland de tidigaste. 6

Genom första världskriget kom sedan sporten till Europa genom de amerikanska soldaterna.

General Pershing gav KFUM ledarna i uppdraget att ta fram ett rekreationsprogram för

soldaterna där volleyboll kom att ingå. Bland annat skall 16 000 volleybollar ha skickats med

båt till Europa. Man spelade med en uppspänd lina eller nät utomhus där det passade. Intresset

för denna nya idrott spred sig snabbt och man uppskattar att 1,5 miljoner personer spelade

volleyboll i Europa 1919. Framförallt spreds spelet österut där Tjeckoslovakien, Polen och

Sovjetunionen var de första länderna med egna förbund på 20-talet.7

1947 bildas Internationella volleybollförbundet (FIVB) och året efter spelas det första

Europamästerskapet i Rom, vilket vanns av Tjeckoslovakien och första Världsmästerskapen

vanns 1949 av Sovjet. Viktigt är att komma ihåg att spelet långt in under 50 talet var en

utomhusidrott och senare har utvecklingen hittat tillbaks ut med beachvolleybollens intåg i

Atlanta OS 1996.8

I början av 60 talet bildas det svenska volleybollförbundet (SVBF). Detta var relativt sent i

förhållande till övriga Norden där framförallt Finland och Norge har klart äldre

volleybolltraditioner. Efter den stora framgången under hemma EM 1989 och ytterligare

några glansår så är volleybollen idag tillbaka på en relativt blygsam och undanskymd nivå

4 Kolbjørn. Raufoss, Å spille ballen tilbake - volleyballens historia i Norge, sid 8-9 (Otta 1998)

5 Ibid., sid 9.

6 http://www.fivb.org/EN/Volleyball/story.htm, 2011-02-18, kl. 14:04.

Jonathan C. Reeser & Roald. Bahr, Volleyball, Olympic Handbook of Sports Medicine and science, Malden

(2003). 7 Raufoss. K, Å spille ballen tilbake, sid12-13.

8 Pietro. Rizzo, 100 YAERS OF GLOBAL LINK - Volleyball centennial 1895-1995, sid. 38, (Milano 1996).

* För den som vill fördjupa sig i volleybollen internationella framväxt kan jag varmt rekommendera denna bok

där utvecklingen av spelet visas föredömligt med fakta och statistik.

http://www.fivb.org/EN/Volleyball/story.htm

7

både internationellt samt nationellt och rubrikerna ”FANTASTISKT” och ”’Omöjlig’ seger

och glädje” känns långt borta. SVBF har idag 191föreningar och strax över 4500 licensierade

spelare.

1.2 Tidigare forskning

I Sverige saknas helt forskning över volleybollens historia. Viss forskning har gjorts över

andra områden kopplade till volleyboll, framförallt inom träningslära och idrottsskador.

Utomlands har det skrivits om volleybollens utveckling varav jag har tagit del av FIVB egen

redogörelse för historien om organisationens första 100 år, 100 years of global link. Andra

böcker som beskriver sportens utredning och utveckling är de tyska Volleyball Weltgeschichte

och Die Versportlichung des Volleyballspiels. Dock har jag inte kunnat använda mig av dessa

då de varit mycket svåra att få tag på.

Den forskning om volleyboll som jag kunnat använda för jämförelse är Å spille ballen tilbake,

som visar på uppkomst och utveckling i Norge.

För att ringa in mitt undersökningsområde och skapa mig en forskningsgrund att stå på har jag

valt att strukturera min tidigare forskning i följande delområden:

Idrottsrörelsen i Sverige under efterkrigstiden

Föreningarnas verksamhet, ideologi, ekonomi och verksamhet

Idrottsgrenars etablering

Idrottsrörelsen i Sverige under efterkrigstiden

För att skapa en bild av hur förutsättningarna såg ut för volleybollens etablering, är det

nödvändigt att först försöka få en bild av hur samhället och idrottsrörelsen såg ut under 50 och

60 talen, vilket är den huvudsakliga perioden för min undersökning. Lindroth och Norberg

beskriver i jubileumsboken, Ett idrottssekel - Riksidrottsförbundet 1903 – 20039 utvecklingen

mellan 1945 – 1970. Perioden benämns allmänt som folkhemsepoken där Sverige efter andra

Världskriget gick in i en längre period av låg arbetslöshet, höjd levnadsstandard där många

9 Jan. Lindroth & Johan R. Norberg, Ett idrottssekel – Riksidrottsförbundet 1903 – 2003, sid. 42 – 44,

(Stockholm 2002).

8

sociala reformer genomfördes och fritid och semester utökades. Idrottsrörelsen expansiva

utveckling under mellankrigstiden visade inga tecken på att avta utan fortsatte att öka. I fråga

om medlemmar i Riksidrottsförbundet (RF) så gick antalet från drygt 0,5 miljoner 1945 till att

vara 1,7 miljoner 1970. Antalet föreningar ökade under samma period från 7 700 till 11 300.

Men idrotten inte bara växte utan genomgick stora förändringar. Under 1900 – talets första

hälft dominerade två inriktningar av idrotten i Sverige. Dels den från England importerade

tävlingsidrotten, dels motpolen den svenska tävlingsfria vetenskapligt uppbyggda

Linggymnastiken. Linggymnastiken tappade dock fäste allt mer och även tävlingsgymnastik

introducerades och ett genombrott kom istället för den moderna motionsidrotten samt

korpidrotten under 40 talet, allt i samklang med ett ökat intresse för motion och hälsa i det

svenska samhället. Idrotten var nu inte längre riktad mot att göra mål eller ungdomen, utan

blev en angelägenhet för alla från yttersta elit till friluftsliv och motion i alla åldrar.

De tankar och ideal som kännetecknar perioden skriver Lindroth är begreppen social

integration och friskvård. Ungdomen framstår mer och mer som ett samhällsproblem med

krav på åtgärder och en lyhörd idrottsrörelse var inte sena att framhålla goda förutsättningar

för att ta hand om vilseledd eller sysslolös ungdom. Man propagerade för mottot, idrott åt alla.

I samklang med rön om idrottens samhällsnytta. Man kan iaktta en förändring från för och

mellankrigstid där idrotten ansåg förse individen med bästa möjliga karaktär och moral. Nu

gällde mera kollektiva värden, relationer, samverkan och social integration.

I förändringens tecken kom också nya idrotter och ungefär samtidigt som volleyboll kom även

basket (1952), judo (1961) och squash (1965).10

Jag vill också kort nämna Arbete, gymnastik eller idrott? av Jan Lindroth som finns i

festskriften, Tankar från Baslinjen.11

Här beskriver Lindroth kort det svenska

jordbrukssamhällets idrottshistoria med JUF:s organisation under perioden 1925-1955 i

förgrunden. Här benämns volleybollen framväxten inom JUF, vilket jag har använt mig av.

10 Lindroth. J & Norberg. J, Ett idrottssekel – Riksidrottsförbundet 1903 – 2003, sid. 57, (Stockholm 2002).

11 Jan. Lindroth, ”Arbete, gymnastik eller idrott – Jordbrukarungdomens frivilliga kroppsövningar 1925-1955”, i

Jesper Fundberg &Klas Ramberg & Dan Waldetoft (red.), Tankar från baslinjen – Humanister om idrott, kropp

och hälsa (Eslöv 2005).

9

Föreningarnas verksamhet, ideologi, ekonomi och verksamhet

Tittar vi vidare på hur utvecklingen och verksamheten sett ut på det lokala planet i kommuner

och klubbar under efterkrigstid är Paul Sjöbloms, Den institutionaliserande tävlingsidrotten12

kanske den mest utförliga forskning som finns. Här beskrivs relationen mellan kommun och

klubb samt idrottsklubbarnas verksamhet genom exempel från Norrtälje kommun.

Sjöblom beskriver kommunernas idrottspolitik under 50 och 60 – talet i likhet med Linderoth

som utbudsstyrd och expansiv med ökat ekonomi och driftsansvar för kommunerna i

anläggningar, samt inrättande av en rad typer av verksamhetsbidrag. I klartext kan man säga

att vi får en hälsoinriktad motionsidrottsinriktad satsning med uppbyggnad av bollplaner,

tennis och isbanor, lekfält och gymnastiksalar. Dock menar Sjöblom att verkligheten ute i

kommunerna ofta ser annorlunda ut och den teoretiska hälsotanken blir till lokala

prestigesatsningar med tävlingsidrotten och stadens representationslag i spetsen som ett

verktyg för att kunna behålla potentiell arbetskraft och fostra densamma på orten.13

För att analysera den svenska föreningsidrotten utarbetar Sjöblom en modell över

välfärdsstatens främjande av den prestationsinriktade föreningsidrotten.14

Jag kommer att

använda mig av några av komponenterna i modellen för att undersöka mitt material.

Tävlingsidrottens sportifierings och intensifieringsprocesser: Begreppen kan synas snarlika

men det finns skillnader, sportifiering visar på övergången från traditionell idrott till den

moderna. Hur långt en idrott kommit mot den moderna sportifierade idrotten kan ses utifrån

de sju kriterierna: sekularisering, jämlikhet, specialisering, rationalisering, byråkratisering,

kvantifiering och rekordsträvan. 15

Intensifiering däremot kännetecknas som ”den process

varigenom prestationsfokusering, resursoptimering och resultatoptimering under inbördes

växelverkan successivt ökar, en process som också enligt Sjöblom kan omvändas.

Intensifieringen kan sedan fångas upp i kategorierna, ekonomi, organisation, träning och

mentalitet för att följa utvecklingen i exempelvis en förening.16

Vidare tar Sjöblom upp begreppet nyckelresurser vilket kan sägas är de resurser som

föreningar efterfrågar och de värden som olika aktörer i kommuner söker. Sjöblom säger att

12 Paul Sjöblom, Den institutionaliserade tävlingsidrotten – Kommuner, idrott och politik i Sverige under 1900 –

talet, (Stockholm 2006). 13

Ibid., sid. 236-238, 283 14

Ibid., sid. 61. 15

Ibid., sid. 58. Efter Allen Guttmann, From Ritual to Record – The Nature of Modern Sports, sid. 16-55, 80-89,

(New York 1978). 16

Ibid., sid. 59. Efter Björn Sandahl, Intensifieringen av den lokala tävlingsidrotten i Sverige – en fallstudie av

Spånga IS 1929 – 1974, IHS 2000, sid. 65-68, 96.

10

man att genom att identifiera dessa resurser och strategier för att komma åt dem kan analysera

idrottens roll i samhället och vad klubbarna indirekt säger sig ha för ideal och värdegrund.17

Om ideal och den föreningskultur som föreningarna hade i Roslagen under den undersökta

perioden (1946 – 1970) skriver Sjöblom att det är slående hur likartade de är. Resurserna

mobiliserades till ungdomsidrotten från 50 talet. Dock skall inte detta endast ses som en

satsning på ungdomen utan även som en vilja att expandera då vägen till bidrag och påtalad

samhällsnytta ofta bedömdes genom antalet ungdomar i verksamheten.

Även korporationsidrotten stadgar sig under 50 – talet medan damidrotten generellt inte får

riktigt fäste och acceptans i klubbarna förrän mitten av 60 – talet. I en hårdnande konkurrens

blev ledarna och indirekt den ökade professionaliseringen central. När en förening inte

lyckades få fram bra och kompetenta ledare försvann spelare och ungdomar till konkurrenter

och ofta var det just detta som vid sidan av ekonomin var det största problemet för många

föreningar vid slutet av 60 – talet. När det gäller jämställdheten visar det sig att kvinnor länge

stod i andra ledet och hade lite inflytande. Det var först i prestationsklimatets tecken, när

resultaten kom som de fick ökade resurser. Sjöblom menar också att det i Norrtälje inte bara

var kvinnorna som fick stå tillbaka utan även den hälsoinriktade idrotten fick stå tillbaka för

tävlingar med mer prestige.

När det gäller ekonomin är det intressant att kommunernas bidrag är som störst till

flersektionsföreningarna med många ungdomar och hög tävlingsfokusen men låg andel

kvinnor.18

Från slutet av 50 – talet ökar de offentliga bidragens betydelse och blir i många fall

avgörande. En skillnad finns mellan föreningstyperna där specialidrottsföreningarna har

medlemsavgifterna som grund för ekonomin och betydligt lägre utgifter för tävlingar medans

flersektionsföreningarna har större bidragsberoende och större andel nöjesinkomster.19

17 Ibid., sid. 56-58.

18 Ibid., sid. 319-330.

19 Ibid., sid. 302-305.

11

Idrottsgrenars etablering

För att skapa perspektiv och kunna se skillnader och eventuella likheter när det gäller

volleybollens etablering kontra tidigare perioder samt andra idrotters etablering och

organisering har jag valt att plocka ut Yttergrens, Täflan är lifvet, Starks Folkhemmet på is,

samt den norska studien av Rafoss, Å spille ballen tilbake.

I Täflan är lifvet20

beskriver Yttergren Stockholmsidrottens organisering, medlemmar, tillväxt

och sportifiering runt sekelskiftet. Här delar han in föreningarna i två huvudkategorier,

pionjärföreningar och allmänna föreningar, där pionjärföreningen karakteriseras av att de är

specialföreningar med tydlig säsongsinriktning. Man deltar i tävlingar men det finns en tydlig

motionsinriktning där syftet var att umgås. Över och medelklassens ideal var viktiga.

De allmänna föreningarna är flergrensföreningar vilka oftast bedriver åretruntverksamhet, är

tydligt tävlingsinriktade med syfte att utveckla sin skicklighet, samt har arbetarklassdominans.

Yttergren skriver vidare att en tydlig skillnad i organisation går att finna där

pionjärföreningarna visade upp likheter med associationerna och tillkom genom påbud

uppifrån för att tillgodose motiv utanför idrotten, exempelvis göra det möjligt för andra att

göra något hälsosamt på sin fritid. Allmänheten bjöds in via annonser till konstituerande möte

och de som initierat mötet fick ofta de ledande positionerna. De allmänna föreningarna

bildades på andra sätt. Ofta var det unga personer med samma idrottsintresse som beslöt att

bilda en förening. Budskapet spreds muntligt, medlemmarna bodde ofta nära varandra och

många deltog i den praktiska verksamheten21

.

Tittar vi vidare på en enskild idrotts etablering och utveckling under 1900- talet är Tobias

Starks Folkhemmet på is22

ett exempel. Starks visar på ishockeyns uppkomst och relativt

långsamma expansion i Sverige samt dess påverkan på det svenska identitetsbygget.

Ishockeyn kom till Sverige i samband med att en grupp starka aktörer inom idrottens

toppskikt drev en kampanj för ett deltagande i Antwerpen OS hockeyturnering. 23

Stark

20 Leif. Yttergren, Täflan är lifvet - Idrottens organisering och sportifiering i Stockholm 1860 – 1898,

(Stockholm 1996). 21

Ibid., sid. 59-60, 74-76, 132-133. 22

Tobias. Stark, Folkhemmet på is – Ishockey, modernisering och nationell identitet, (Malmö 2010).

23 Ibid., sid. 122-124.

12

resonerar också kring det sociala nätverkets betydelse.24

Han noterar särskilt förekomsten av

en ”inre krets” och utnyttjandet av sociala kontakter och nära relationer spelade en avgörande

roll för förverkligandet av SOK:s anmälan av ishockeylaget. Övriga etableringsorsaker var det

sug som fanns runt internationellt utbyte i idrottskretsar samt den öppenhet som fanns inom

bandysporten för att laborera med spelet.25

Ishockeyn var inledningsvis Stockholmcentrerad och gick i bandyns fotspår. De första

klubbarna var också i stort samma som spelade bandy. Först vid slutet av 20–talet började

sporten på allvar få fäste ute i andra delar av Sverige. Tittar vi statistiskt på utvecklingen av

antalet klubbar inom Svenska Ishockeyförbundet (bildat 192226

) så är det en jämn men relativt

långsam ökning till mitten av 30 talet för att därefter skjuta fart uppåt speciellt mellan åren

1937-39 då antalet föreningar mer än fördubblas. Stark menar att de omtalade tipsmedlen har

stor betydelse då förbundet genom medlen kunde intensifiera sin propagandaverksamhet.

1945 finns i Sverige över 200 klubbar och hockeyn är nu en idrott för hela landet med klubbar

från norr till söder.27

En orsak till den långsamma utvecklingen relaterar Stark till bristen på

isbanor, 1937/38 fanns endast 9 ishockeybanor! Därefter byggdes redan året efter 30 belysta

isbanor runt om i landet. 28

Hur såg då ishockeyns ideal ut? Stark visar på att redan från början var ”ytterst

tävlingsinriktad: rekreationsspel – i den mån sådant alls kan sägas ha förekommit – var

snarare ett påfund.”29

I de tidiga propagandamaterial som förbundet gav ut framfördes

sporten som småskalig med praktiska fördelar och kostnadseffektivt jämfört med bandyn.

Efterhand framhävdes fostrandet av unga män fram allt mer.30

När det gäller ekonomin så var bristen på pengar stor både hos förbund och klubbar. En direkt

följd av den svåra situationen blev att det saknades medel för propagandaverksamhet ute i

landet. På klubbnivå utgjorde sidoaktiviteterna stor betydelse för ekonomin, vilket

överensstämmer med Sjöbloms studier undersökning ovan.31

För etableringen av ishockeyn centralt pekar Stark på tre övergripande faktorer som var

viktiga vid marknadsföringen av spelet såväl centralt som lokalt nämligen det sociala

24 Ibid., sid. 128. Efter Niklas Stenlås ekonomiska teorier som i sin tur bygger på Bourdieu.

25 Ibid., sid. 128-129.

26 Ibid., sid.163.

27 Ibid., sid. 164.

28 Ibid., sid. 169.

29 Ibid., sid. 168.

30 Ibid., sid. 211.

31 Ibid., sid. 174

13

nätverket som kunde utnyttjas med ordförande Anton Johanssons tunga positioner och

kontakter inom svensk idrott samt utnyttjade av fotbollsförbundets längre komna organisation

ute i landet.32

Den andra faktorn är propaganda i form av uppvisningsmatcherna samt

subventionerad utrustning och material. Den tredje faktorn är den stora hjälp ishockeyn får

med publicitet och ekonomiskt stöd från flera av landets tidningar.33

På lokalplanet lyfter även Stark fram ekonomiska aspekter för etableringen där flera klubbar

valde att gå över till ishockey när fördelaktiga villkor med stora startbidrag lades fram. Även

slutsatser runt moderniseringen i samhället, möjligheterna till utlandsresor och den

snöbollseffekt som den transatlantiska hockeyn skapar ute i landet finns med i bilden runt

etableringen på lokalplanet.34

Som ovan nämnt finns ingen tidigare forskning gjord över volleybollens historia i Sverige. I

den norska boken Å spille ballen tilbake, görs en utförlig redovisning över uppkomsten och

utvecklingen samt alla tänkbara resultat och tabeller. I Norge växte volleybollen först på

allvar när Arbetarnas Idrottsförbund (AIF) bestämde sig för att ta upp volleyboll som en

kvinnoidrott 1935 vilket också kom att bli den första lagsporten som på allvar fick fäste för

kvinnor i Norge. Spelet och reglerna hämtade AIF via Alf Hofmo från Ryssland. Hofmo satt

på betydelsefulla poster i norsk idrott och hade stor inverkan på spridningen.35

Han

propagerade för volleybollen då ”[…] idretten tok hensyn till kvinnens fysikk og

kroppsbygning”.36

En annan orsak till det snabba förloppet var AIF:s redan väl utbredda

organisation med idrottskommittéer för varje idrott inom AIF centrala förbund.37

När

Tyskland invaderade Norge upplöstes volleybollens organisation då AIF:s förbundskontor

beslagstogs volleybollen mer eller mindre dog ut. Utbredningen avstannade här och

handbollen som lyckades bevara sin organisation under kriget framstår som Norges starkaste

inomhusidrott efter kriget.

Idealen i volleybollen gick hand i hand med AIF, där folkhälsan och tanken om att idrotten

var till för högre syften stod i centrum, andra kännetecken var den socialistiska rörelsen,

arbetarklass inom industri och skogsbruk och att kvinnorna stod för utvecklingen. 38

32 Ibid., sid. 176.

33 Ibid., sid. 207-209.

34 Ibid., sid. 201-207.

35 Raufoss. K, Å spille ballen tilbake, sid. 19-20.

36 Ibid., sid. 16.

37 Ibid., sid. 33.

38 Ibid., sid. 33-37.

14

Norges Volleybollförbund (NVBF) bildas 1946. Intressant är att 4H rörelsen står för en stor

del av uppbyggnaden under 50 och 60-talet. 4H rörelsen i Norge kommer i kontakt med

sporten via finska lägerdeltagare. Spridningen tar sedan fart på 60-talet då flera 4H klubbar gå

in i förbundet samtidigt som regionala samt lokala serier införs.39

1.3 Syfte och frågeställningar

Då ingen tidigare forskning finns på volleybollens historia i Sverige finns här givetvis ett

oplöjt forskningsfält. Jag har valt att inledningsvis försöka utreda på vilka vägar egentligen

volleybollen kom till Sverige. Därefter vill jag ge en bild av den verksamhet som bedrevs

centralt och lokalt. Enligt tidigare forskning har vi sett exempel på hur olika sporter och

klubbar etableras, utvecklas och vilken verksamhet de bedrivit och min förhoppning är att

kunna ställa volleybollens tidiga år i relation till detta.

Mitt syfte är således att utreda och förklara orsakerna bakom volleybollens etablering i

Sverige samt se hur verksamheten utvecklades de första 10 verksamhetsåren.

Frågeställningar:

Hur kom volleybollen till Sverige och vilken verksamhet fanns innan SVBF?

Hur gick det till när SVBF bildades?

Vilken utveckling har volleybollen haft centralt i Sverige under de första 10

verksamhetsåren?

Vilka likheter respektive olikheter går det att finna hos bildandet av klubbarna

samt ideal mellan volleyboll, ishockeyn samt föreningarna runt sekelskiftet

1900?

Vilka sportsliga framgångar hade Sverige fram till och med 1971?

Vilka var de första klubbarna, vilka var det som spelade, vad bestod deras

verksamhet av och vilken utveckling hade klubbarna under de första 10 åren?

Hur förhåller sig volleybollens utveckling i Sverige till andra idrotter, och

volleybollens utveckling i Norge?

39 Raufoss. K, sid. 167-168.

15

1.4 Metod och teori

Jag kommer att använda både kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvantitativa metoden

kommer att användas för att belysa medlemsutveckling och utbredning i landet. Den

kvalitativa metoden kommer att användas för att undersöka ideal, utveckling och verksamhet.

För att få så bred och god uppfattning om vad som hänt kommer jag att försöka ta del av olika

typer av källor och källkritiskt jämföra dessa sinsemellan samt med tidigare forskning.

Då det med få undantag inte finns några arkiv ordnade för volleybollklubbar kommer

undersökningen att få en kartläggande karaktär och jag får helt enkelt se efterhand vad som

går att hitta.

Teorin i uppsatsen kommer att utgå ifrån ovanstående visade litteratur och begrepp. Centrala

begrepp för att finna svar på frågeställningarna om volleybollens etablering och utveckling är:

sportifiering, intensifiering, nyckelresurser, socialt nätverk samt pionjärföreningar och

allmänna föreningar.

För att ytterligare fånga in vilka ideal idrotten hade samt var klubbarna och förbund står i

förhållande till samhället på ett översiktligt sätt tänker jag använda mig av Wijks

analysmodell över idrottens grundläggande samhällsfunktioner.40

40 Johnny. Wijk, Idrott, krig och nationell gemenskap – Om riksmarscher, fältsport och Gunder Hägg- feber, sid.

22-28, (Stockholm 2005).

16

Figur1: Idrottens grundläggande samhällsfunktioner

Källa: Johnny. Wijk, Idrott, krig och nationell gemenskap - Om riksmarscher, fältsport och Gunder Hägg- feber,

sid. 22-26 (Stockholm 2005).

1.5 Avgränsningar

För att skapa en överblick men ändå begränsa mig över tid har jag valt att studera

volleybollen från då det att volleybollen började visa sig lite mer kontinuerligt i landet under

slutet av 40 – talet och hur verksamheten i landet ser ut fram till förbundets konstituerande.

När det gäller förbundet och klubbarnas etablering och verksamhet tänker jag titta på den

första 10-årsperioden, alltså 1961-1971.

För att inte drunkna i material jag valt att främst utgå ifrån årsberättelserna för SVBF och

endast punktvis ta övriga mötesprotokoll i beaktande. När det gäller klubbarna har jag valt att

undersöka Floby VK samt Kolbäcks VK. Båda klubbarna kommer från för volleybollen

centrala distrikt men för att kunna vara talande för hela landet bör verksamhet från framförallt

Stockholm, Småland och Skåne undersökas. Klubbarna har valts ut utifrån betydelse för

sportens utveckling men även utifrån tillgången på källmaterial.

Motionsidrott

Folkhälsa, kroppskultur, Social mötesplats och gemenskap,

motion och välbefinnande, klasssutjämning, social identifikation

fysisk rehabilitering, och social karriär, tävlingslusta på

friskvård, fysisk aktiv fritid amatör och fritidsnivå

Friluftsliv Tävlingsidrott

Ungdomsfostran, medborgar- Tävling och underhållning,

utbildning och demokratisk professionell idrott och marknad,

skolning, skötsamhetskultur, lokal och nationell identitet

sund fritid för ungdomar och gemenskap

Ungdomsidrott

17

1.6 Källor

De källor jag huvudsakligen tänker använda är följande:

SVBF: Årsberättelser samt protokoll från 1961-1972 insatta efter datum med en

innehållsförteckning. Den totala mängden material på SVBF är okänd med jag har framförallt

använt mig av 1 kartong, inlämnad av förste ordföranden Einar Hamberg samt 1 pärm med

verksamhetsberättelser. När det gäller undersökningen av SVBF:s verksamhet och ideologi

har jag använt Kontaktbladet41

som var SVBF:s medlemsblad under åren 1962-1968. När

verksamhetsberättelser och medlemstidningar används måste källkritisk hänsyn tas till att

obekväma åsikter och kriser sällan framkommer.

För Floby VK finns arkivet i föreningens klubbrum i Floby, totalt ett 30-tal pärmar med

protokoll, årsberättelser, verifikationer, räkenskaper, samt pressklipp. Jag har till största delen

använt mig av årsmötesprotokoll och div. protokoll som totalt upptar ca 4 pärmar och 3

anteckningsböcker.

Detsamma gäller Kolbäcks VK där det finns årsberättelser samt diverse material från hela

verksamhetstiden, totalt ett 20tal pärmar hos en eldsjäl inom Kolbäck och SVBF, Ilgonis

Kalnins.

Intervjuer har genomförts med ett antal för volleybollen centrala personer som samtliga var

med då volleybollen introducerades i Sverige varav de har en aktningsvärd ålder. Därvid

måste tidsaspekten tas i beaktande gällande de fakta som framkommit.

För att få en bredare bild av verksamhetens uppkomst har jag även gjort punktundersökningar

av lokaltidningarna Falköpings Tidning och Köpings Posten, samt de rikstäckande tidningarna

Aftonbladet, DN och Idrottsbladet. Urvalet har skett utifrån sparade pressklipp som jag hittat

eller tidpunkter för viktiga händelser. Lokal sportpress kan ha ett färgat lokalpatriotiskt

förhållningssätt till de klubbar de beskriver. I denna undersökning betyder detta mindre då

undersökning mestadels har letat efter ledtrådar om verksamheten och inte så mycket åsikter.

När det gäller den tidiga perioden innan SVBF har jag undersökt tidskrifterna Svensk Idrott

1947-1962. JUF – bladet, Frisksportaren samt KFUM:s Idrottsledaren har genomsökts med

något års undantag mellan 1951-1962. Vallentuna Folkrörelsearkiv har besökt vilket har ett

arkiverat material rörande Vallentuna VBK.

41 Kontaktbladet skall enligt uppgift finnas på SVBF men jag har tagit del av Floby VK:s sparade tidningar.

18

1.7 Disposition

Hela undersökningen kommer att präglas av kartläggningen över vad som finns att hitta när

det gäller volleybollens historia i Sverige men för att skapa en fungerande ram har jag valt att

redovisa resultatet utifrån tre större undersökningsdelar.

Volleybollens intåg och tiden innan Svenska volleybollförbundet

Volleybollförbundets konstituerande och första 10 verksamhetsår

Framgång, anekdoter och milstolpar de första tio åren

Klubbverksamheten (några av pionjärklubbarna)

Varje delundersökning kommer sedan att bestå av delundersökningar och underrubriker för att

följa upp respektive spår. Efter detta kommer en övergripande sammanfattning och slutsats

samt till undersökningen tillhörande litteraturförteckning och bilagor.

19

Bild 1: Pontus Lindberg 50 år.

Källa: Svensk idrott.

2 Undersökning

2.1 Volleybollens intåg och tiden innan Svenska Volleybollförbundet

Den första undersökningsdelen kommer utgöra ett försök att måla upp en bild av hur

volleybollspelet kom till Sverige. Ambitionen är att ge en överblick med några tillbakablickar

på tidigt volleybollspel utan att ge anspråk på att vara en fullständig undersökning. Enskilda

volleybollverksamheter kan alltså ha funnits som ej tas upp här men de presenterade utgör

centrala spår i volleybollens utveckling.

2.1.1 Tidiga volleybollupplevelser och en centralt placerad resurs på Bosön

Den 1 juli 1947 tillträder gymnastikdirektören Pontus Lindberg

som föreståndare för Bosön och rikskonsulent för RF. Som sin

medhjälpare anställdes även hans hustru Svea Lindberg, även

hon gymnastikdirektör i grunden.42

Varje år sedan 1935

anordnades RF:s populära kurs för förnings och distriktsledare

på Bosön och redan 1948 fanns volleybollen på

kursprogrammet med makarna Lindberg som instruktörer. 43

Pontus och Svea hade kommit i kontakt med volleybollen under

en gymnastiklärarkonferens 1939 i Tyskland och fastnade för

det mångsidiga spelet.44

Under de efterföljande åren

genomfördes volleybollinstruktion på Bosökurserna samt även

på andra kurser och läger för organisationer och föreningar

med allt som oftast entusiastiskt resultat vilket en kvinnlig deltagare återger: ”[…] Nya

idrottsgrenar för många av deltagarna var volleyboll och varpa. Särskilt den förstnämnda

grenen vann stor popularitet.”45

1956 spelades en mycket tidig volleybollturnering på Bosön

som lockade sex herr samt tre damlag. Vinnare i herrklassen var ett lag från GCI (nuvarande

Gymnastik och Idrottshögskolan) bestående av utländska studenter och damklassen vanns av

42 Svensk idrott, 1947, sid. 418.

43 Ibid., 1948, sid. 348.

44 Intervju Sten Lindberg. 18/4-2011. Deltog gjorde även, Paul "Palle" Högberg (senare rektor för GCI/GIH samt

Börje Tolgfors senare rektor för idrottshögskolan i Örebro) 45

Svensk idrott, 1951, sid. 490.

20

hemmalaget Bosön.46

Just på GCI spelades volleybollen tidigt och blivande

gymnastikdirektörer instruerades av en estnisk anställd på skolan. En av de som fick upp

ögonen för sporten var den på skolan verkande Olle Ljunggren som senare verkade som

instruktör på många kurser och även skrev flera instruktionshäften för volleyboll.47

På väg till Finland I mars 1960 stannade Östtyskland efter inbjudan till, på Bosön där de

uppvisningsspelade för GCI elever vilket uppmärksammades i DN med kommentaren:

Utövad av elitspelare är emellertid volleyboll ett för åskådaren fascinerande spel och för

utövaren en sport som kräver spänst, bollsinne och

kondition.48 Denna centrala kraft med en förespråkare

för idrotten på en så betydelsefull position och med så

brett kontaktnät inom svensk idrott skall inte

underskattas för utbredningen. Väldigt många

idrottslärare och ledare kom i kontakt med en idrott som

under 50 talet förespråkades allt mer. RF och Pontus

Lindberg var öppna för nya influenser och öppna för att

ta in nya idrotter i Sverige. Som i ett led i detta var

Lindberg initiativtagare till SBBF bildande 1952 samt

SVBF bildande 1961 vilket jag återkommer till senare.

49

En historia vid sidan av

Under slutet 1940-talet bodde en man hemmahörande från Litauen på Bosön, dr.

Algirdas Vokietaitis. Vokietatis var utbildad i Tyskland, där han doktorerat i idrott.

Han anses idag utgöra en av förebilderna och grundarna till det Lettiska

utbildningssystemet i idrott, där han upphöjde statusen för fysisk aktivitet under

skolåren till en viktig pusselbit för ungdomars utveckling.50

Under sin tid på Bosön

tjänstgjorde han som instruktör i många kurser och spelade gärna volleyboll och

basket och inspirerade många nya spelare. Vad som kanske är än mer intressant är

att Vokietatis verkade som hemlig kontaktperson för västvärlden och den brittiska

underrättelsetjänsten under andra världskriget. Som medlem i den Litauiska motstånd och

46 Volleyboll, Jubileumstidningen, nr. 5, 1986, sid 1.

47 Intervju med Stina Ljunggren 25/3-2011.

48 DN, 15/3, 1960.

49 Svensk idrott, 1953, sid. 8, 1955, sid. 111.

50 Stanislovas Stonkus, “Sportas A. Vokkietaitis, One of the creators of the system of Lituanian physical

education and sport – Theoretical insicght and practice” i Jakutienė. V & Karanauskienė. D, UGDYMAS KÛNO

KULTÛRA SPORTAS, sid. 11. (Kaunas 2009)

Bild 2: Sverige – Östtyskland, Källa RF

21

Bild 3: Uppsättning av nät vid

Krillan. Källa: Ilgonis Kalnins.

självständighetsrörelsen, VLIK som kämpade mot Sovjet och Tyskland i samband med och under andra

världskriget, skickades Voikietatis till Sverige under 1943 där han fick kontakt med den tidigare Lettiske

ambassadsekreteraren och MI6. Efter ett antal båtturer över Östersön tillfångatogs han av tyskarna under en

resa över till Litauen och sattes i koncentrationslägret i Stutthof för resten av kriget. Efter en tids återhämtning

kom han sedan tillbaks till Sverige där han bodde under ett antal år för att senare flytta till USA där han

berättade sin historia och överlämnade sina dokument till Hoover University.51

2.1.2 Smashar från öster dominerar och utvecklar svensk volleyboll

Den baltiska inverkan vid etableringen i Sverige syns stor. Framförallt kan

man hitta två tydliga spår varav det ena följer Estniska flyktingar till

Stockholm och det andra Lettiska flyktingar runt

mälarområdet. I samband med andra världskriget kom många

ester över till Sverige och startade upp sitt nya liv. I Estland

hade man redan hunnit spela volleyboll under ett antal år och

väl rotade i Sverige började många åter ta upp spelet.52

Två

estländska spelare startade upp spel för invandrare under

tidigt 50-tal i Engelbrekts folkskola i Stockholm och

verksamheten utökades efterhand med även svenska spelare.

Denna sammanslutning spelare blev sedermera med Einar

Hamberg som representant högst delaktiga i

volleybollförbundets bildande.53

I slutet av 40–talet fanns det Lettiska flyktingkolonier i

Kungsör, Köping, Hallstahammar Västerås, Enköping och

Stockholm och i samband med dessa uppstod

idrottsföreningar vilka oftast hade basket och volleyboll på programmet. Den som fick störst

påverkan på volleybollens utveckling var Köping Lettiska YMCA som bildades 1948. De

51Mats. Deland, Purgatorium – Sverige och andra världskrigets förbrytare, kapitlet om Litauerna,

www.purgatorium.se/wp-content/LItauerna.pdf

http://cdn.calisphere.org/data/13030/sm/kt367nf0sm/files/kt367nf0sm.pdf (Översikt över Hoovers dokument).

Darius. Razgaitis, Forest brothers from the West- Liberating Lithuania, (Boston university 2002),

http://www.mrdarius.com/fb/wfd.pdf 52

Nordisk familjeboks sportlexikon, band VI, sid 1305-1310, (Stockholm 1946)

Se även. Einar. Hamberg, Einar från Rickul, sid. 28, 83, (Boda Kyrkby 1997). 53

Hamberg. Einar, Einar från Rickul, sid. 78-79.

http://www.purgatorium.se/wp-content/LItauerna.pdf

http://cdn.calisphere.org/data/13030/sm/kt367nf0sm/files/kt367nf0sm.pdf

http://www.mrdarius.com/fb/wfd.pdf

22

volleybollintresserade i trakten samlades framförallt på lediga stunder under

sommarmånaderna för att spela på ”Krillan” i Köping. 54

När intresset blev större började man

fundera på att bilda klubb för att enklare kunna bedriva riktigt matchspel. Man fick då ett tips

att gå till YMCA där man lovades att få starta en volleybollsektion. Ingen av spelarna hade

någon erfarenhet att starta förening och man hade inte heller någon vetskap om YMCA:s

kristna ideologi. Information om mötet spreds genom mun till mun metoden.55

Verksamheten var relativt liten och bestod av 13 medlemmar.56

Spelet bedrevs med

egentillverkat nät och en inköpt boll per säsong. Trots en stor tävlingslust var det stora

svårigheter att finna motståndare. I början på 50 – talet förbättrades dock situationen något då

många finska arbetare kom till Sverige med mångårig volleybollkultur i bagaget. Så

småningom kom också verksamhet igång inom 4H och Frisksportförbundet men tyvärr var

dessa grupper från början ovetandes om varandras existens. I slutet av 50 talet startade

Kumlaturneringen där ovanstående lag möttes årligen. Även Köping själva startade 1958 en

turnering, DV – pokalen som blev årligen återkommande och genom dessa turneringar fick

fler och fler lag från olika delar av Södermanland och Västmanland samt Västsverige kontakt

med varandra. 57

Bild 4: till vänster. YMCA 1949, Arthurs Brauns, Andrejs Zandbergs, Ilgonis Kalnins, Alfreds Sveicers, Ilgvars

Tilmanis, Janis Puisis. Till Höger, Match i Kumlaturneringen mellan Kolbäck och Sollentuna. Källa Privat arkiv,

Ilgonis Kalnins.

54 Kolbäcks VK, Kort sammanfattning 1948 – 2003, sid. 1-2. (Privat arkiv Ilgonis Kalnins)

55 Intervju, Ilgonis Kalnins, Kolbäck, 28/3-2011.

56 Kolbäcks VK, Kort sammanfattning 1948-2003, sid. 1. 57 Ibid., sid. 1-3.

23

Bild 5: Floby JUF Damlag vid JUF:s

Länsmästerskap i Ullevad 1961.

Källa : Privat arkiv Rune

Nilsson

2.1.3 De ideella organisationerna tar ansatts

Volleybollen inom JUF och 4H

Den första egentliga organiseringen av volleybollspelet kom genom de ideella

organisationerna, JUF (Jordbrukare – Ungdomens Förbund) och 4H (Huvud, Hjärta, Hand

och Hälsa), dessa båda kom senare att uppgå i varandra som en gemensam organisation,

Frisksportsklubbarna samt Korpen. Först ut var JUF och 4H som kraftsamlade och

propagerade till sina medlemsföreningar att starta med volleyboll. I tidskriften Jord och

Ungdoms referat från JUF:s ledarkurs på Bosön 1955 kunde man läsa kommentarer som

VOLLEYBOLLGLÖD UNDER VINTERVECKA, [---] ’i mitt distrikt skall det bli fart på

volleybollbollen nu och på FM :et, då skall du få se på gnistor….’, [---] istället gäller det nu

att arbeta för högtryck för att få fram den här sporten och att få god bredd på den. 58

Redan året innan hade volleyboll varit en av

huvudaktiviteterna på organisationens kurs med fru

Lindberg som instruktör59

samt en av tävlingarna på

riksstämman (Förbundsmästerskapen, FM) i Uppsala med

Uppsala JUF distrikt som mästare. Volleybolltävlingarna,

10 lag bestående av 4 pojkar och minst 2 flickor ansågs

vara en succé och ansågs nu ha slagit igenom i

organisationens led.60

Den stora utvidgningen av spelet

kan man alltså härleda till 1954-1955 men redan 1951 då

under ett sommarläger i Kil spelas volleyboll efter att

finska deltagare visat på spelet.61

Mästerskapen växte med

varje år och i tävlingarna under sommaren 1961 meddelar Martin Westin som var ordförande

i Sveriges 4H samt kassör i SVBF att 33 distriktslag med totalt 219 spelare deltog i årets

volleybolltävlingar.62

58 Jord och ungdom, 30/6 1955, sid. 15.

59 Ibid., nr. 9, 1954, sid. 156.

60 Ibid., nr. 19-20, 1954, sid 342-343.

61 Ibid., nr. 17-18, 1951, sid. 196-197.

62 SVBF, Mapp 1, Protokoll VU- sammanträde nr 3, 15/8-61.

24

Även lokalt organiseras volleybollen inom JUF och 4H. Lokala serier sätts samman och viss

uppmärksamhet fås även i lokal media. I Västergötland och speciellt Skaraborg var

verksamheten stor och det spelades volleyboll hos de flesta JUF föreningarna. Rapporterna i

media pekar på att den första offentliga volleybollmatchen i Skaraborg spelades i Gökhem

den 25/7 1954, då man också skulle utse representanter till de första riksmästerskapen i

Östersund.63

Serieverksamhet startar upp under våren 1956, JUF – serien för de lite äldre och

4H serien för 16 år och yngre.64

När verksamheten är som störst i början på 60-talet spelar ett

40–tal lag i tre serienivåer i ett nu gemensamt seriesystem för JUF och 4H.

I Stockholmsområdet går antalet lag stadigt uppåt från 1955 fram till SVBF:s bildande och

toppåret 1962 fanns hela 44 seriespelande lag i 9 serier inom 4H rörelsen i Stockholms län.

Därefter går volleybollverksamheten ner i samband med SVBF:s start av seriespel.65

Anledningen till att spelet spreds så pass snabbt under 54 och framåt bör tillskrivas framförallt

den centrala placeringen av idrotten ner i en färdig organisation. Varje år samlades

ledare/konsulenter för distrikten ute i landet till fortbildningskurser, ofta på Bosön. Här kom

man i kontakt med volleybollen och spelets uppbyggnad och ideologi verkade passa JUF

rörelsen och jordbrukarungdomen perfekt. I JUF idrottsnämnd beslutar man att spelet skall

ingå som en ny tävling i FM varje år. Man propagerade hårt för spelet och målade upp att

volleyboll skulle bli det nya stora bollspelet i Sverige. Det JUF främst pekade på som fördelar

var:

1. Volleyboll är ett lika charmerande spel för alla åldersgrupper, för män och kvinnor, flickor

och pojkar.

2. Kraven på utrymme och utrustning är små.

3. Volleyboll är spelet för alla småklubbar som saknar riktig idrottsplats.

4. Spelet kan spelas lika bra ute som inne, året runt.

5. Det är ett skojigt spel, fångande och spännande. Det ger härlig och perfekt motion och är

samtidigt ett spel för elittävlingar med seriematcher och internationellt utbyte.66

Denna bild bekräftas också av den mångårige ledaren i Floby JUF, Rune Nilsson som säger

att efter ha läst om volleyboll i en artikel blev vi nyfikna på spelet som skulle passa att spela

63 Falköpings Tidning, 20/7, 1954.

64 Ibid., 19/6, 7/6, 12/6, 1956.

I JUF serien, Floby, Grolanda, Jäla och Ullene. I 4H serien, Floby, Grolanda, Sätuna och Vilske. 65

JUF 60 år, sid. 48-51. 66

Jord och ungdom, 31/7 1955, sid. 9.

25

Bild 6: Läger vid Ekåsen, Säm 1959. Källa. Privat arkiv

Rune Nilsson

på vilken idrottsplats man än hade

tillgång till. Det behövdes inga dyra

omkostnader och det skulle nog

fungera bra på landsbygden.

”Vi provade då en gång och gick dit

och vi spelade bara över ett rep,

mellan två stolpar. Vi mätte upp då

volleybollsplan, jag minns det var

fortfarande lite snö så vi rita i snön och

sådär.” 67

Under hösten samma år som SVBF bildas visar statistik från JUF på att det i

Riksmästerskapen ställde upp sammanlagt 33 distriktslag från 16 av 19 distrikt deltog i

volleybollturneringen med sammanlagt 219spelare vilket visar på en bred geografisk

spridning.68

Orsakerna till att det blev just volleyboll som JUF valde som central idrott är ej

fullt belyst. Sedan tidigare hade man länge praktiserat arbetstävlingar som plöjning,

mjölkning och odling men tagit avstånd från den moderna idrotten med ”sitt osunda

nöjesliv”69

Under 40-talet förändras bilden och idrotts- trekamper kom in på programmet och

idrottsledarkurserna startar. Nu skulle det tävlas i organisationen. Idrotter som fotboll

bojkottades dock, möjligen tyckte man spelet var för våldsamt och hade för stor skaderisk.

Intressant är förövrigt att JUF-idrotten verkar mera jämställd än den externa idrottsrörelsen.

På 50-talet kom volleybollen in på programmet och presenterades som ”spelet vi väntat på”.70

Möjligen sågs detta ses som ett för JUF bättre alternativ än gymnastiken eller fotbollen som

man var tydligt skeptisk till. 71

67 Intervju med Rune Nilsson, 7/2- 2011.

68 Jord och ungdom, nr. 8, 1961, sid. 17. Samt SVBF, Mapp 1, Protokoll VU- sammanträde nr 3, 15/8-

61. 69

Lindroth. J, Arbete, gymnastik eller idrott, sid. 83. 70

Jord och ungdom, 31/7 1955, sid. 9. 71

Lindroth. J, Arbete, gymnastik eller idrott? sid. 83-91.

26

Volleybollen inom Frisksportsförbundet och KFUM

Frisksportförbundet jobbade för sunda kroppsvanor där träning, avhållsamhet från alkohol

samt bildning och ett ridderligt sätt, var centrala budskap.

Volleybollen kom in i frisksportarnas förbund några år senare än i JUF och fanns först 1958

på organisationens riksläger. Ganska snart när man dock många potentiella volleybollutövare.

På lägret i Gränna fanns över 1000 deltagare och ett 30tal volleybollmatcher spelades redan

första dagen. FK Havsörnen från Klagshamn visade sig tidigt vara de som hanterade spelet

bäst.72

Havsörnarna spelade volleyboll tidigt. Redan 1955 drog pionjären Erik Alexandersson

igång volleybollspel utomhus på Limhamns idrottsplats efter att ha fått upp ögonen för spelet

genom danskarna som varit igång redan ett antal år. Intresset spred sig och flera spelare från

Malmö Frisksportsklubb deltog på träningarna och startade så småningom egen verksamhet.

Malmös damer liksom FK Havsörnen utmärkte sig redan tidigt och deltog båda i de första

inofficiella SM tävlingarna på Bosön 1961 Deltagande i laget från Malmö var bl.a. tre systrar

Hedengård vilket inte är ett helt obekant namn i volleybollkretsar. 73

Skånes distrikt har sedan

dess varit ett av de starkaste distrikten i Sverige, både inom Frisportsförbundets egna tävlingar

och volleybollförbundet. Några bevis för Frisksportsförbundets betydelse är att tre

frisksportare valdes in i SVBF:s första styrelse74

samt att åtta medlemsföreningar av totalt 30 i

början av 1962 är frisksportföreningar. 75

Men Frisksportsförbundet bidrog även med stor

läger och kursverksamhet samt med propaganda för spelet i sin medlemstidning.76

Inom KFUM var inte volleybollen lika stor. På organisationens Bosökurs i augusti 1956

visades spelet för 23 idrottsledare, vilket är den äldsta ledtråden som går att hitta i

Idrottsledaren, vilket var KFUM:s medlemsorgan.77

Idrotten tas dock upp först till 1958 som

specialidrott i KFUM förbundet där basket, friidrott och handboll är de stora idrotterna.

Volleyboll finns endast med två föreningar och 20 spelare. 78

Redan nästa år börjar man dock

propagera centralt för idrotten och skriver följande i sin medlemstidning:

72 Frisksport, nr. 6, 1958, sid. 10-11.

73 www.frisksportmalmo.se, 2011-03-29, kl 15:05. Samt intervju med Rune Hansson 25/3-2011.

74 Frisksport, nr. 5, 1961. Sid. 21.

75 Ibid., nr. 4, 1962. Sid. 9.

76 Se bland annat Frisksport, nr. 4, sid. 22,nr. 5, sid. 8.

77 Idrottsledaren, nr. 5, 1956, sid.3.

78 Ibid., nr. 6, 1958/1959, sid.11.

http://www.frisksportmalmo.se/

27

Framför allt fick vi konstatera att volleyboll inte bara är en sport för sommarläger och

konferenspauser utan i allra högsta grad värd att tagas upp på idrottsavdelningarnas program.

Och det är det jag hoppas på genom dessa rader. [---] Volleyboll kommer. Gör ett försök.”79

2.1.4 Analys över tiden innan SVBF:s bildande

Volleybollens intåg och första etableringsfas får sägas bestå av de tre spåren ovan. Bosön och

de centrala ledarkurserna som hölls för RF, idrottslärare, organisationer och specialförbund

måste ses som en central punkt då ansvarig för kurserna, Pontus Lindberg propagerade för

volleybollen samt hade kontakter inom såväl RF, GCI samt media. Här kan vi se paralleller

till resonemanget kring det sociala närverkets betydelse som Stark presenterar i folkhemmet

på is.

Vilka typer av föreningar och grupperingar var det då som började spela? Här skiljer sig det

klart mellan de baltiska och finska föreningarna samt volleybollspelet som uppstod inom de

ideella organisationerna. Esterna och Letterna som kom till Sverige bildade kompigäng där de

idrottsintresserade ofta började med volleyboll. Budskapet spreds muntligt och man var

tydligt tävlingsinriktade. Allt i enlighet med karakteristik för de allmänna föreningarna enligt

Yttergren. Den andra föreningskategorin, pionjärföreningarna var tydligt säsongsinriktade,

man tävlade men med tydlig social och motionsinriktning samt var likt associationerna

tillkomna genom påbud ovanifrån. De ideella organisationerna bestämde sig en efter en att ta

upp volleyboll på sitt centrala program och propagerade därefter för volleyboll utan förbehåll.

Man ville uppnå en ny folkidrott som alla kunde utöva och man lyfte fram enkelheten,

tillgänglighet och att det passar för såväl motion som elitspel. Det som däremot skiljde sig

mot de pionjärföreningar Yttergren beskriver vid sekelskiftet är att de ofta hade över och

medelklassdominans medans det framförallt i JUF och 4H var arbetare och lantbrukarungdom

som spelade.

Klart är att framväxten av spel och turneringar genom JUF/4H samt Frisksportarna och de

baltiska lagen verkar ha växt upp åtskiljt utan att mötas i matcher osv., då det inte finns några

spår av att matcher eller gemensamma kurser skall ha ägt rum. Vi kan även se en parallell till

vårt grannland Norge där det var en annan ideell organisation AIF som spred volleybollen

79 Ibid., nr. 4, 1959/1960, sid 3.

28

genom sin redan utbredda organisation. På samma sätt kan man givetvis säga att JUF och

Frisksportarna kunde uppnå så snabb spridning i landet då de redan hade en väl fungerande

verksamhet över stora delar av landet med rikstävlingar i andra grenar och idrotter.

Var står då volleybollens ideal i ett samhällsperspektiv under denna period på framförallt 50 –

talet? Enligt Wijks analysmodell så pekar de flesta ledtrådarna mot att idrotten finns på den

övre halvan mot motionsidrott, där JUF:s och Frisksportsförbudets ideal är centrala och pekar

mot aktiv fritid, folkhälsa, social gemenskap, ungdomsfostran samt tävlingar på amatörnivå.

Bilden är dock inte entydig och förskjuts dock något mot tävlingsidrotten om vi tittar på de

baltiska lagen som mer utpräglat hade ambitionen att tävla.

29

2.2 Volleybollförbundets konstituerande och första 10 verksamhetsår

Under 50-talets andra hälft hade som ovan beskrivits volleybollen växt och utökat sin

verksamhet i Sverige och Stockholmsområdet utifrån flera av varandra oberoende spår.

En sen kväll 1959 kommer dåvarande chefen på Bosön Pontus Lindberg till Engelbrekts

folkskola i Stockholm där en grupp ungdomar från Baltikum spelat volleyboll under ett antal

år och bjöd in till ett möte angående möjligheterna att få fram en ny riksidrott.80

I april fanns

ombud från fem klubbar och sammanslutningar på Bosön. De närvarande var: Kalhälls

bollklubb, Tukholman-Suomalainen Seura (Finska föreningen), Sweda Dataregister

(Sundbyberg), Årsta Volleybollklubb, Sollentuna Volleybollklubb samt Pontus Lindberg

Bosö intitutionen. Förberedelserna resulterade i bildandet av Volleybollalliansen vars primära

syfte var att sammanföra klubbarna i Stockholmstrakten för spelutbyte samt förebringa

Svenska Riksidrottsförbundet (RF) med nödvändiga handlingar för att upprätta ett

Specialförbund (SF) . RF skulle nämligen inte anslå några medel innan man visat att ett

tillräckligt underlag fanns.81

Orsaken till att Lindberg kallade till mötet just vid denna

tidpunkt är svårtolkat men en anledning kan vara att Lindberg nu fått vetskap om JUF och

4H:s seriespel ute i landet samt att RF redan 1957 blivit medlemmar i FIVB82

. Volleybollen

skulle nämligen få OS-status i Tokyo 1964 och motivet för RF att driva fram ett eget

specialförbund stärktes troligen därmed. Aliansens arbetete startade och mötena skulle bli

många.

Svenska volleybollförbundet bildas den 3 juni 1961 vid ett konstituerande möte på Bosön. 83

Mötet antog de på förhand av Einar Hamberg med hjälp av RF:s Torsten Wiklund,

framarbetade stadgarna och grundorganisation, ett fantastiskt ideelt arbete vid sidan av sina

Ekonomistudier. Efter diksusion mellan aliansen, RF och Einar Hamberg tillfrågas Olle

Ljunggren från GCI för att bli SVBF:s första ordförande. Han tackade ja men sade att det då

skulle bli som en underavdelning i Svenska Handbollsförbundet. Volleybollen ville dock stå

på egna ben från start och meddelade detta till RF. Vid konsititueringen av förbundet fanns

dock förhoppningen kvar att Olle Ljunggren skulle ta ordförandeskapet. Nu dök han inte upp

80 Hamberg. E, Einar från Rickul, sid.78.

81 SVBF, mapp 1 1960-1962, sid. 1, Protokoll volleybollalliansen 27/4-60.

82 Volleyboll, Jubileumstidningen, nr. 5, 1986, sid 1. (FIVB hette vid tidpunkten ännu IVBF)

83 Närvarande vid mötet var, Norrtälje BF, Frisksportarförbundet, FK Havsörnen, Norrköpings

Frisksportklubb, Finska Föreningen, Katajaiset Västeräsin, Smålands Idrottsförbund, Köpings DV,

Lettiska KFUM, Söders Frisksportarklubb, Volvo Fritidsklubb, Bergholmsklubben, Sollentuna VK,

Kallhälls BK, Sveriges 4H (förb.), Sveriges 4H (JUF).

30

och Einar Hamberg klev istället in som “tillfällig” ordförande. Hamberg behöll den posten

fram tills 1969 trots tanken att lämna över redan efter en övergångsperiod på tre månader.84

Tillsammans med Einar Hamberg utgjorde Sven Olof Müller den så viktiga centrala kraften i

förbundets arbete, S-O Müller i rollerna som sekreterare fram till 1970, ansvarig för

Kontaktbladet samt generalsekreterare i det nordiska volleybollförbundet. Müller valdes

enhälligt varande den mest kompetente. Även Martin Westin kan nämnas som var ordförande

i Sveriges 4H och i posten som kassör på SVBF.85

Just uthålligheten och arbetsinsattsen av

dessa personer är troligt en stor anledning till att förbundet verkligen blev till och att det blev

varaktigt. Men priset blev högt. Både Hambergs och Müllers äktenskap sprack då tiden som

togs i anspråk för volleybollen var alltför stor. Hamberg var för en kort tid ledamot i Sveriges

Olympiska kommitée men avgick efter att förfasats över idealen hos övriga ledamöter. Som

sin efterträdare i SVBF förslogs Bengt Andersson och för att låna Hambergs ord, ”jag vågade

inte föreslå S-O Müller , ty jag trodde att han kunde arbeta ihjäl sig”86

Bild 7: Fr. v. Einar Hamberg Sven Olof Müller

Källa: Foto: Åke Lager, (privat arkiv Åke Sandberg)

84 Vita pärmen Einar Hamberg, Brev från Einar Hamberg till generalsekreterare Bengt Wiksell 2010-11-17.

85 SVBF:s första styrelse: Ordförande Einar Hamberg Sollentuna. Vice ordförande Fritz Strömqvist. Norrköping,

Sekreterare Sven-Olof Müller, Stockholm. Kassör, Martin Westin, Stockholm. Övriga, Erik Alexandersson,

Limhamn, Bengt Callermo, Sollentuna, Eivor Ericsson, Norrtälje, Rafael Brunberg, Stockholm, Janis Dragoris,

Köping, Antii Jakisalo, Kallhäll, Nisse Östby, Stockholm. 86

Intervju och brevväxling med Einar Hamberg, 20120706. Privat arkiv David Ottosson.

*I samband med 20 –års jubileuméet belönades trotjänare med förtjänsttecken i guld, se bilaga 6.

31

Organisationen

SVBF var som jag nämnt ovan redan från början god trots att förbundet från början helt

saknade anställd personal. De ideella tankarna genomsyrade verksamheten och många

obetalda timmar genomfördes av de olika utskotten och kommittéerna.87

I årsberättelsen för första verksamhetsåret kan man utläsa att tre specialidrottsförbund (SDF)

bildats och att två ombudsmän finns ute i landet.88

Fem år senare har organisationen växt till

sju SDF och sju ombudsmän.89

Ytterligare fem år senare är siffran 13 SDF och åtta

ombudsmän.90

När det gäller anställd personal går förbundet från att 1962 anställa sin första

deltidsanställda administrativa kanslipersonal till att först under våren 1970 flytta in till egna

lokaler och anställa kanslisten på heltid. Till detta anställdes en konsulent, Willy Grönborg,

som kom att stå för ett stort arbete när det gäller att sprida sporten i landets skolor etc.91

Först

under undersökningens sista år 1971 anställs ytterligare personal, den förste

generalsekreteraren samt två kanslibiträden för SVBF vars medlemsantal exploderat vilket vi

kommer se nedan.92

En slutsats kan således dras att trots att idrotten växte relativt snabbt så

bestod den ideella grundtanken under undersökningsperioden fram mot de sista två åren då

kanslisttjänsten och en konsulent anställdes. Den ekonomiska verkligheten var tuff och

organisationen hölls liten. Kopplat till de kategorier för idrottens intensifiering som Sjöberg

och Sandahl använder kan vi se att slutsatsen blir tvetydig. Organisationen breddas med

bildandet av fler och fler SDF med mer personer engagerade ute i landets olika delar.

Samtidigt har SVBF länge en defensiv central personalstrategi då man endast hade en

deltidsanställd personal fram till 1970.

En viktig detalj som indirekt framgår av materialet genom klubbanslutningen och de

undersökta tidskrifterna är att volleybollens organisation likt ishockeyn från början växte fram

i befintliga nätverk bestående av framförallt 4H, Frisksportarna och KFUM:s centrala förbund

såväl som ute i distrikten. Detta var till stor fördel för spridningen under framförallt de första

åren. Många kontakter fanns ute i landet och flertalet 4H och JUF-föreningar bildade nya

volleybollföreningar för att bättre passa in i volleybollförbundets ramverk.

87 Volleyboll, nr 5 1986, sid. 1.

88 SVBF, Årsredovisning, 1961/62, sid. 3.

89 Ibid., 1965/66, sid. 6.

90 Ibid., 1970/71, sid. 5.

91 Ibid., 1969/70, sid. 5.

92 Ibid., 1970/71, sid. 5.

32

Medlemsutveckling i SVBF

I RF:s årsberättelse över 1969 kan man läsa att volleybollen är den idrott som växer snabbast

inom RF.93

Medlemsutvecklingen tar ordentlig fart från början under de tre första

verksamhetsåren för att sedan bromsa upp med två år med mindre procentuell ökning. Från

1966 ser vi sedan en remarkabel utveckling med stora ökningar varje år och volleybollen är en

av Sveriges mest expansiva idrotter.

Figur 2: Föreningsutveckling SVBF 1962-1971

Källa: SVBF, Årsredovisningar, 1961/62 – 1970/71.

Utbredningen i antalet SVBF anslutna föreningar går från att vara centrerad runt

Stockholmsområdet 1962 till att sprida sig framförallt nedåt i landet med starka fästen i

Västergötland och framförallt Skåne tre år senare. När undersökningsperioden är slut 10 år

senare kan vi se att hela södra Sverige med undantag för Bohuslän har etablerad

volleybollverksamhet med Småland som nytt starkt distrikt men att även spridningen norrut

har startat med Dalarna och Västmanland som relativt starka fästen.

93 RF, Riksarkivet Arninge, 730356/2/B 5/9, Verksamhetsberättelser (Riksidrotten), 1969.

38 53 67 75 84 115

165

223

294

357

420

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972

anta

l

Medlemsföreningar i SVBF 1962 - 1971

medlemsföreningar

http://nad.ra.se/archive.aspx?ref=SE/RA/730356&s=Balder

http://nad.ra.se/archive.aspx?ref=SE/RA/730356/2&s=Balder

http://nad.ra.se/archive.aspx?ref=SE/RA/730356/2/B%205&s=Balder

33

1962 1965 1971

Jämfört med ishockeyns etablering som Stark visar på kan man se att volleybollen har mycket

aktivare och snabbare utveckling. (Bilaga 1 A och B) Ishockeyn går från att vara 7 klubbar

efter år 1 till att vara 35 efter 10 verksamhetsår medans volleybollens siffror visar på 38

klubbar efter år1 till att vara 357 efter 10år. Stark skriver att ishockeyn etableras i bandyns

fotspår medan volleybollen liksom jag ovan nämnt går i de ideella organisationernas fotspår

och har ett så gott som färdigtuppbyggt nätverk för volleyboll. Detta då att volleybollen har

spelats i Sverige i ca 10 år innan SVBF bildas medan ishockeyn var en helt okänd idrott från

start. Det skall dröja till 1937 innan ishockeyns expansion tar fart och Stark pekar på

införandet av tipsmedlen till idrotten och att därav ishockeyn får råd till utförligare

hockeypropaganda. Volleybollens starka expansion under andra hälften av 60-talet går

knappast att tillskrivas ökad tillgång på pengar för propaganda. I årsredovisningarna från

förbundets tidiga går att läsa citat som, ” Propagandakommittén har i avsaknad av ordförande

bedrivit sin stilla slummer från förra året. […] Några centrala engagemang i propagandasyfte

har icke direkt förekommit utöver ordinarie instruktions och upplysningsverksamhet.”94

och

man skriver upprepade gånger att det är brist på personal och pengar för att genomföra

önskvärd PR.95

Däremot har volleybollen sedan åren innan SVBF:s start och under

efterföljande år fått god hjälp och indirekt propaganda genom Olle Ljunggrens undervisning

på GCI96

samt att det ute i distrikten bedrivits egna PR initiativ och att de ideella

94 SVBF; Årsredovisning, 1963/64, sid. 3.

95 Ibid., 1965/66. sid. 17.

96 Ibid., 1962/63, sid. 3.

> 40

20-40

10-20

5-10

< 5 Figur 3: Utbredningen av

volleybollklubbar i procent av totala

antalet klubbar i landet.

Källa: Riksidrotten, 1962,65,71,

Riksarkivet Arninge, 730356/2/B 5/9.




34

organisationerna visat fortsatt intresse för sporten och deltar i kurser och lägerverksamhet.97

Till skillnad från hockeyn får aldrig volleybollen något fäste i media vilket kan komma att bli

avgörande för idrotternas fortsatta utveckling efter undersökningsperioden.98

Vid en snabb jämförelse med den 10 år äldre idrotten basket och handboll så ser vi faktiskt att

volleyboll växt förbi 1971 med 357 föreningar mot 315. Upp till handbollen är det dock en bit

kvar, 809 föreningar.99

(Bilaga 2)

Tydliga paralleller går att dra med volleybollen i Norge. Från början växte volleybollen i en

utomstående organisation. I Norges fall handlade det om AIF och i Sverige framförallt om 4H

och JUF rörelsen. Det var från början kvinnorna som stod för spridningen idrotten i Norge. I

Sverige ser vi inte detta men samtidigt ser vi att intresset för idrotten är relativt jämlik och

spelet inom 4H och JUF uppmuntrar inledningsvis till detta genom sina regler med minst 2

tjejer på planen. En ytterligare parallell vi kan se är att ett centralt ordnat seriespel från

förbundshåll kom igång under 60-talet i båda länderna och att ökningen i båda ländernas

föreningsantal knutna till respektive förbund kan sammankopplas med att redan befintliga 4H

och i Sveriges fall även frisksportklubbar klubbar går in i förbunden.100

(Bilaga 3) I Sverige

ombildas dock ofta 4H klubbarna till rena idrottsföreningar innan inträdet i SVBF. (se

exemplet Floby VK)

SVBF:s omsättning

För att få en annan bild av utvecklingen av SVBF:s verksamhet kan man titta på ekonomins

utveckling. Här kan man direkt se att det är en otrolig utveckling av de resurser förbundet

lyckas göra tillgängliga till verksamheten om än från en mycket låg startnivå. Under samtliga

verksamhetsår i undersökningen stiger omsättningen med ett medeltal på 45% och med det

sista året 1971 som topp då omsättningen stiger med hela 129% (siffrorna uträknade med

97 Ibid., 1963/64, sid. 3.

98 Ulf. Wallin, Sporten i spalterna - sportjournalistikens utveckling i svensk dagspress under 100 år, sid. 68

(Göteborg 1998). Samt ”VOLLEYBOLL I PRESSEN”, Åke Lager vid Göteborgs Universitet, medieuppgift,

informationsteknik, ht 1976. Finns i Låda från Bengt Andersson märkt, Till SVBF, Tidningen volleyboll, Spring

Cup etc. Inlämnad 1998. 99

RF, Riksarkivet Arninge, 730356/2/B 5/9-11. Verksamhetsberättelser (Riksidrotten) 1962-1972. 100

SVBF, Årsredovisning 1967/68, sid. 18. Frisksport, nr. 5, 1961, sid. 21.




35

hänsyn till konsumentprisindex, KPI). Siffrorna indikerar således en intensifiering av

förbundets arbete.101

Figur 4: SVBF:s omsättning 1961-1971

Källa: SVBF, Årsredovisningar, 1961/62 -1970/71. Samt SCB.

Tittar på man på de olika kostnadsposterna i omsättningen så finner man att antalet nya poster

som eventuellt skulle styrka en intensifiering ytterligare är relativt få. Vad som dyker upp i

redovisningarna under undersökningsperiodens gång är exempelvis de självklart viktiga

posterna avlöningar, arvoden och särskilda ersättningar, samt enskilda landslagskostnader.

Den post som kanske sticker ut mest är ökningen av kostnader för kursverksamhet som stiger

kraftigt från att vara 6108kr för verksamhetsåret 1967/68 till att vara hela 81408kr för

1970/71102

, vilket visar på att kurs efterfrågan ökar i samband med att antalet spelare ökar

men även att SVBF nu börjar få ordentlig struktur på kursverksamheten vilket förbundet

själva konstaterar med en rad olika instruktörskurser samt de lyckade centrala lärarkurserna.

103

Kopplar vi ihop omsättningen med medlemsutvecklingen kan vi fortsatt stärka tesen om en

intensifiering av SVBF:s verksamhet. Kurvorna följer varandra relativt väl fram till 1970/71

då omsättningen stiger kraftigt. Detta beror till stor del på införandet av anställd

generalsekreterare, nya dyrare lokaler men framförallt en dyrare landslagsverksamhet med

arrangemanget av Spring Cup på hemmaplan 1971

101 SvBF, Årsredovisningar 1961/62-1970/71. Samt www.scb.se.

102 SVBF, Årsredovisningar, 1967/68 -1970/71.

103 SVBF, Årsredovisningar, 1967/68, sid. 4, 1970/71, sid. 6. Samt Volleyboll, nr 4-1970, nr 4- 1971.

0

100000

200000

300000

400000

500000

600000

700000

19

62

19

63

19

64

19

65

19

66

19

67

19

68

19

69

19

70

19

71

real omsättningmed hänsyn tillKPI

omsättning

http://www.scb.se/

36

Figur 8: Utveckling gällande antalet medlemsföreningar och omsättning 1962-1971

Källa: SVBF, Årsredovisningar 1961/62 – 1970/71.

Sammantaget går SVBF:s organisation mot en intensifiering under undersökningsperioden

men då framförallt under periodens sista två år.

Mentalitet och ideal hos volleybollförbundet.

För att kunna få en bild av vilka ideal, se vilken inriktning

SVBF ville driva sin verksamhet åt samt få en överblick över

vilken typ av idrott volleyboll var i Sverige har jag

kategoriserat och läst in ledarsidornas budskap i SVBF:s

medlemsorgan Kontaktbladet vilket sedermera blir

tidskriften Volleyboll. Resultatet visar på att man genom hela

undersökningsperioden lyfter fram fokus mot kommande och

spelade nationella och kanske framförallt internationella

matcher och tävlingar, en offensiv landslagsstrategi. För att

visa på ett exempel står det i Kontaktbladet nr 1, 1964, sid. 1:

Vi har även andra önskemål. Vi hoppas få skriva om stundande internationella framgångar på

tävlingsfronten. […] Kan vi inte göra oss gällande resultatmässigt sett så kan vi i alla fall

skaffa oss välbehövlig rutin. Det resultatmässiga hoppas vi skall komma inom en inte alltför

avlägsen framtid.

0,00%

500,00%

1000,00%

1500,00%

2000,00%

2500,00%

19621964196619681970

Ökn

ing

i pro

cen

t

medlemsföreningar

omsättning

Bild 8: Kontaktbladet SVBF

medlemstidning 1962-1968.

37

Den näst vanligaste yttringen är uppmaning om att satsa på ungdomen och här inkluderas

även skolvolleybollen. Tätt efter kommer förbundets önskan om att klubbarna och distrikten

skall jobba vidare med propaganda och nyrekrytering av såväl medlemmar för att få idrotten

att växa i Sverige. Nedan i figur 5 ser man hur ofta förkommande olika kategorierna var. Om

man studerar förändringar över 10 år går det skönja tendenser om att idealiteten stod högt i

kurs hos SVBF:s grundare vilket senare minskade, i alla fall i vad som propagerades utåt104

Intressant är att ledare som involverar träningsmängd och träningskvalitet inte ökar under den

senare delen av undersökningen utan ligger vid 20% under hela perioden. En ökning hade

stärkt intensifieringstendensen av verksamheten ytterligare. Några nya kategorier dyker upp

längs vägen. Under slutet av 1960-talet kommer ledare som involverar damvolleybollen som

enskild företeelse105

, samhällsnytta och fostran106

, etik inom volleybollen107

och även debatten

om medias bevakning av volleybollens tävlingar och evenemang vilken ansågs med bittra

kommentarer vara allt för undermålig.108

(Se även bilaga 4 A och B)

Figur 5: Ledarströmningar i kontaktbladet och tidskriften Volleyboll 1962-1971.

Källa: Kontaktbladet 1962-1968, Floby VK arkiv. Volleyboll 1970-71 (ej 1969), privat samling Åke Sandberg.

104 Kontaktbladet, Floby VK:s arkiv, nr. 4, 1962, sid. 1. Nr. 5, 1963, sid.1. Nr. 2, 1967, sid. 1.

105 Ibid., nr. 2, 1968.

106 Ibid., nr. 1, 1966.

107 Ibid., nr. 6, 1968.

108 Ibid., nr. 5, 6, 1966.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

38

Vid ett försök att åter placera in volleybollen i Wijks analysmodell för idrottens

samhällsfunktioner finner vi att volleybollen under tiden för SVBF:s tio första verksamhetsår

går från att vara en ungdomscentrerad motionsidrott till att vara en mer och mer renodlad

tävlingsidrott. Motionsidealen och viljan att bli en stor folksport propageras också men är

tydligt underordnat tävlingsresultaten. Detta kan sättas i förhållande till den

sportifieringsprocess fram mot den moderna idrotten som många klubbar inledde runt

sekelskiftet. Vid sekelskiftet fanns en skillnad

mellan pionjärklubbarna och de allmänna

klubbarna, där de allmänna samt pressen gick i

spetsen för den åretruntbaserade tävlingsidrotten

medan pionjärklubbarna fortfarande hade den

sociala säsongsbetonade rekreationsverksamheten

som huvudfunktion.109

Volleybollen befinner sig

någonstans mellan dessa två kategorier och kan

sägas avspegla förvandlingen mot den moderna

tävlingsidrotten med att samtidigt försöka bevara

rekreationsidealen och att vara massornas idrott.

Här kan också en jämförelse med hockeyn göras som redan från början var än mer

tävlingsinriktad. Propagandan genom uppvisningsmatcher var och ansågs betydelsefull hos

såväl hockeyn som volleybollen under uppstartsåren. Intressant är att även båda idrotterna

från start ville framstå som småskaliga och kostnadseffektiva. Efter hand tar hockeyn upp

fostrandet som en central roll i spelet vilket volleybollen inte gjort utan mer pratade om

samhällsansvar för ungdomen på ett generellt plan.

Idag försöker volleybollen trots ibland motsatta rubriker framhäva sig som världens mest

jämställda idrott. Jag har ovan beskrivit att kvinnorna redan från start var aktiva i spel och de

unika mixade lagen var regel i JUF:s turneringar. När SVBF bildades togs dock ett annat

strategiskt val. Man satsade på herrlandslaget och började med serieverksamhet endast för

herrar från start, ett kontroversiellt beslut. Först när herrlandslaget var etablerat skulle man

109 Yttergren. L, sid. 132-133.

Bild 9. Tydliga instruktioner av Dr Josef Cespiva.

Lyssnar gör Ingvar Svarèn och Kjell Elwing

under hand månadstunré 1965

39

satsa på damerna.110

Ordförande Einar Hamberg säger ” – Jag ville göra volleybollen till en

respekterad idrott i vårt land och tvätta bort den stämpel av ”fruntimmerssport” som en del

satt på oss. Därför tyckte jag att det var viktigt att få fram ett hyfsat herrlandslag.” 111

Först

skall tilläggas att som ett av få specialförbund anordnades SM för båda könen första

verksamhetsåret vilket är ovanligt.112

Hambergs strategiska val skall också ses i ljuset av att

resurserna var mycket små, orgnanisationen var liknande i granländerna och krafterna starkare

inom herrsketionen. 113

Fram till 1966 års årsmöte hade en speciell Damkommitté funnits

inom SVBF. Kommittémedlemmen och damtränaren från Bosön, Sten Lindberg ansåg dock

att kommittén medförde att övriga i SVBF inte arbetade nämnvärt för damverksamheten. En

motion lämnades in och antog på årsmötet och den nya skrivelsen fick stor betydelse då

begreppet jämlikhet på allvar infördes. Året efter avskaffades Damkommittén,

serieverksamhet för damer startades och landslagets verksamhet säkrades.114

110 Intervju med Sten Lindberg, 12/2 -2011.

111 Volleyboll, nr. 5. 1986. Sid. 9. Vissa skribenter i tidningen beskrev i början sporten som en frökensport vilket

inte gillades från förbundshåll. Se tidskriften Se 19/11-64. Skribenten i DN hänvisar också till detta och ger en

annan bild. DN, 15/3 -1960. 112

Eva Olofsson, ”RF och kvinnorna” i Lindroth. J & Norberg. J, Ett idrottssekel – Riksidrottsförbundet 1903 –

2003, sid. 381, (Stockholm 2002). 113

Brev från Einar Hamberg 20120706. Privat arkiv David Ottosson 114

Intervju med Sten Lindberg, 12/2 -2011. Samt Floby VK, handlingar Floby VK 1/1-66-30/6-67, Motion till

Svenska Volleybollförbundets årsmöte 1966, 21/9-66.

40

41

Bild 10: HAR DOM

TAPPAT

RACKETARNA?

Nej i volleyboll spelar

man bara med händerna.

Expressen 29/9-1962

2.3 Framgång, anekdoter och milstolpar de första tio åren

Innofficiella SM 10-11 september 1961115

Tävlingarna utspelade på Bosön som välvilligt ställde två

inomhusplaner till förfogande. Sven Plex Pettersson var en

välkommen känd gäst på evenemanget och stod för en av de

första mediala rapporterna från svensk volleyboll. Hur var

resultaten då?

Herrar Damer 1. Bergsholmsklubben 1. Norrtälje BF, lag 1 2. Sollentuna VK 2. Norrtälje BF, lag 2 3. Volleybollklubben 1960 3. Sundsvalls BIF 4. Kallhälls BK 4. Bergsholmsklubben

5. SHL Sigtuna

De svenska mästerskapen

Tävlingsverksamheten de tidigaste åren bestod till stor del av

olika seriespel i distrikten samt kvaltävlingar till de svenska

mästerskapen som var den givna höjdpunkten för året. De

första svenska mästarna korades genom turnering i

Häggviksskolan i Sollentuna samt Solnahallen för herrar

helgen 29-30 september 1962 samt helgen därefter i Norrtälje

sporthall för damerna. Båda evenemangen genomfördes på ett

mycket tillfredställande sätt och ansvariga på herrsidan,

Volmer och Uno Sköld samt damkommitténs Eivor Ericsson,

Eva Viktorsson och Ingrid Bergendorff fick goda vitsord från

tävlande och publik. Även media var på plats och visade några

korta filmklipp från matcherna. Primärsegrare blev Kolbäcks

VK i herrklassen efter en jämn batalj mot Kallhälls BK: 15-5,

115 Kontaktbladet, nr 1, 1962. Sid 3. Mapp Kontaktbladet 1/1 1962- 31/12 1965, Floby VK arkiv.

Bild 12: Final 1967 mellan Bosön och Kolbäck. Gunilla Hellström drar på en av sina fruktade smashar. Ing-Britt

Persson och Kerstin Lindberg blockerar

Bild 11: Match mellan Kolbäck

och Bosön. BBL 26/10-64.

Privat arkiv Ilgonins Kalnins

42

11-15, 12-15, 15-10, 17-15. Damfinalen stod mellan Bosöns IK och Inkerin Kerho, Borås som

vanns av Bosön med siffrorna: 15-9, 15-7, 15-6.116

Från och med 1963 bestämdes att

mästerskapets skall spelas som en serie. I figuren nedan kan man utläsa att volleybollen

dominerades kraftigt och att ett antal starka fästen under de första 10 åren var Kolbäck, Bosön

och från 1966 med Lidingö som outstanding i svensk volleyboll.

Figur 6: Svenska mästare 1962-1972

År Herrar Damer

1962 Kolbäcks VK Bosöns IK

1963 Kolbäcks VK Bosöns IK

1964 Kallhälls BK Bosöns IK

1965 Kolbäcks VK Kolbäcks VK

1966 Lidingö SK Bosöns IK

1967 Lidingö SK Bosöns IK

1968 Lidingö SK Vallentuna VBK

1969 Lidingö SK Kolbäcks VK

1970 Lidingö SK Värnamo FK

1971 Lidingö SK Alingsås VK

1972 Lidingö SK Värnamo FK

Källa: Svenska volleybollförbundet.

Bild 13: Kalhälls BK, Svenska mästare 1964. Lidingö SK svenska mästare 1966.

Källa: Igonis Kalnins, Privat arkiv (svenskt fotoreportage) samt RA.

Kalhäll St.f.v: Olavi Haapanen, Raimo Tiainen Johani Haapamäki, Marky Rainikainen.

Nedre f.v: Kari Tiainen, Stig Lövholm, Keijo Meller.

Lidingö St.f.v: Mirko Lachman, Jan Lundgren, Tore Fiskvatn, Raymond Rätt, Tauno Väisänen, Hillar Leesme,

Reseledare Lars Bärlund. Nedre f.v: Jan Lundström, Lars Melto, Matti Viita, Jan Svensson.

116 Kontaktbladet, nr 5, 1962. Sid 4-8. Mapp Kontaktbladet 1/1 1962- 31/12 1965, Floby VK arkiv.

43

Internationella bolldueller117

Det första internationella utbytet för Sverige i volleyboll var de nordiska mästerskapen i

Köpenhamn och Bellahöjhallen, under påsken 1962. Deltagande lag var Danmark, Finland

och Sverige då Norge fått lämna återbud pga brist på pengar. Som ersättare deltog utom

tävlan Hannover.

De Svenska spelade premiärmatchen den 19 april mot Finland och resultatet blev blytunga 15-

3, 15-1, 15-3 till Finlands fördel. Rapporterna vittnar om ett duktigt finland och nervöst

svenskt lag som fock lovade att ”spotta” i nävarna till nästa match. Match två spelades mot

värdlandet två dagar senare i en resultatmässigt jämnare match som sändes i sin helhet i

Dansk television och därmed erbjöd många skåningar fin underhållning. Även danskarna blev

för svåra och siffrorna stannade vid 15-7, 15-12, 15-11. På söndagen spelade Sverige sin sista

match mot Hannover och spelade trots en ny förlust sin bästa volleyboll. Finalen mellan

Danmark och Finland slutade med finsk seger och komfortabla 15-7, 15-8, 15-1.

Skribenten i Kontaktbladet (S-O Müller) skrev att de svenska spelarna och ledarna i och med

Nordiska mästerskapet fått nyttig erfarenhet med sig hem när det gäller regeltolkningar och

bedömningar men framförallt vad rena grundslag innebär vilket även den finska lagledaren

frikostigt instruerade det svenska laget om efter matchen.

Nästa stora uppgift för det svenska herrlandslaget blev Europa- Cupen i Ålborg, januari 1964

tillsammans med Holland, Danmark och Norge där Norge kort inpå lämnade återbud. Einar

Hamberg var Svenska Volleybollförbundets representant på plats i Ålborg och levererade

följande referat.

Av samtliga utländska spelare var det endast en dansk, som slog det slags

hårda servar vi tillämpar i Sverige. Alla de andra servade mycket löst – den

nya japanska serven – varigenom en skruvande och flack bana på bollen

erhölls118

Matcherna slutade med Sverige – Holland 0 – 15, 6 -15, 7-15. Holländarna var här helt

överlägsna i allt. Sverige – Danmark 9 -15, 8, -15, 9 – 15, där Danskarna var mer samtränade

och Sverige fick många bollar avblåsta för oren beröring.



44

Bild 14: Den i volleybollandslaget nominerande kolbäckskvintetten: fr. v George Bakos, Lennart

Westerberg, Björn Traff, Algis Jovert och Lars Söderlund. Källa. Privat arkiv Ilgonis Kalnins.

45

Bild 15: Danmarks och Sveriges damlandslag 1964

Källa: Riksarkivet Arninge.

De första landskamperna på svensk mark skedde andra och tredje maj samma år i Malmö.

Damtruppen bestod lagledare Eivor Ericsson, tränare Sten Lindberg samt laget: Inga-Lill

Berghem, Kerstin Sundberg, Mika Hellin, Gun-Britt Liljegren, Maud Söderlund, Christina

Westberg, Marit Burman, Madeleine Nyman, Kristina Eriksson, Gunilla Hellström, Anngret

Beijersten samt Monika Wahlgren. Samtliga spelare respresenterade de tre starka klubbarna

Bosöns IK, Norrtälje BF samt Kolbäcks VK.

Herrarnas trupp bestod av lagledare Ilgvars Tilmanis och Rafael Brunberg samt laget: Stig

Lövholm, Keio Meller (kalhälls BK), Gerhard Krus (Floby VK), Momsilo Bojovich

(Lindingö SK), Torkel Verner (Västerås VK), Lars Söderlund, Georg Bakos (Kolbäcks VK),

Julius Rais (BK Kalev), Leif Johansson (Sollentuna VK), Priit Levol (Eskilstuna FK), Leif

Annheden (V-64 Malmö) samt Rune Hansson (Malmö FK).119

119 Kontaktbladet, nr 2, 1964 sid 4-5. Kontaktbladet 1/1 1962- 31/12 1965, Floby VK arkiv.

46

Bild 16: Herrlandslagen från Danmark och Sverige.

Källa: Riksarkivet Arninge

Matcherna blev som väntat tuffa för svenskarna och slutade med dubbla förluster. Ändå sågs

det som ett fall framåt och en liten framgång att siffrorna inte blev större till danskarnas

fördel. Spelet var relativt jämnt, framförallt på herrmatchen men den svenska nivån var lite

för ojämn. För damerna lyste orutinen igenom och de tekniska bristerna var allt för påtagliga.

Framhållas i respektive lag skall Georg Bakos samt Gunilla Hellström som båda visade upp

ett kraftfullt och intelligent anfallsspel. Slutresultaten skrevs till 0-3, 5-15, 10-15, 13-15 i

herrmatchen samt 0-3, 6-15, 9-15, 6-15 i damkampen.120

Senare på hösten spelades återigen NM för herrar i finska Lahti. Denna gång var det ett

föryngrat lag som Sverige skickade och medelåldern hade sjunkit från 29 år 1962 till att vara

22,7 år.121

Deltagande lag var förutom Sverige, Finland och Danmark då Norge tvingats dra

sig ur pga. dålig ekonomi. Många nyttiga erfarenheter drogs och laget fick nyttiga lektioner

med sig hem men resultaten innebar åter klara förluster mot såväl Finland som Danmark.

Skribenten säger att Sverige är i ett stort behov av en kvalificerad förbundskapten och det är

någonting som de ansvariga får ta med sig inför framtiden.122

En stor framgång hade dock

svenskarna med sig hem och det var att Sverige haft sin första domare i internationella

sammanhang i Sten Lindberg som också fick välförtjänt beröm efter matchen.

120 Kontaktbladet, nr 3, 1964. Sid 4. Kontaktbladet 1/1 1962- 31/12 1965, Floby VK arkiv.

121 Kontaktbladet, nr 5, 1964. Sid 4-5. Kontaktbladet 1/1 1962- 31/12 1965, Floby VK arkiv.

122 Ibid., nr6. Sid 6-7.

47

Premiär mot granlandet i väst, Norge var det i pingsthelgen 1965. Både dam och

herrlandslaget skötte sig med den äran och kammade hem två fina vinster vardera på den

anrika utomhusplanen på Jordal Amfi i Oslo. Matcherna vanns alla med siffrorna 3-0 men var

relativt jämna. Något strålande spel bjöds det dock inte på vilket kan bero på utomhusplanen,

de flesta svenskar var numer vana inomhushallar. Inte desto mindre glädjande kan vi notera

Sveriges första landslagvinster i volleyboll.123

Under 1966 fortsätter framstegen, den första landskampssegern mot Danmark infinner sig,

damerna spelar sitt första NM, herrarna spelar NM i Stockholm och junior SM införs.

Danmarkssegern togs med minsta möjliga marginal 3-2 i Lemvig, Danmark inför över 1000

åskådare.124

Damerna var även de i Danmark i maj månad och deltog i sitt första Nordiska

mästerkap. Ett vunnit set blev det, mot Finland och prestationerna skall ses som klart

godkända i ljuset av att övriga länder hade en längre historia när det gäller damvolleyboll.

Bild 17: Damlandslaget i Danmark inför och under invigningsparaden på NM 1966

Källa: Provat arkiv, Anita Andersson



48

Fem år efter seniorernas mästerskapsdebut på Bosön var det alltså dags för juniorerna på

samma plats. Sju lag deltog, där alla lag mötte varandra. Precis som tippat stod också

slutstriden mellan Kolbäck och Sollentuna. Slutsegern gick till Sollentuna med siffrorna, 14-

16, 16-14, 15-7. I Sollentuna deltog några idag mer än välkända namn varav ett som kommer

att bygga svensk volleyboll framåt: Torsten Rothoff (lagkapten), Fred Rothoff, Kjell Eriksson,

Lars Eriksson, Anders Kristiansson, Bo Davén, Lagledare Raivo Mänd.125

Bild 18: SVK:s Sven-Åke Forsgren räddar en smash under överinseende av Torsten Rothoff. Källa: Volleyboll

I november spelades NM för herrar i Stockholm och lagen har nu

närmat sig varandra kvalitetsmässigt även om Finland även denna

gång stod som slutsegrare. Den sista matchen blev också finalen,

lagen var Sverige och Finland där svenskarna i framförallt

blockering och ”uppsamling” visade sig fullt jämbördiga sina

grannar. Det som blev utslagsgivande var de finska smasharna som

blev för svåra och resultatet blev 3-0 till gästernas favör.

Genomgående bästa spelare i Sverige var återigen en av de stora

spelarna på 60-talet, lagkaptenen Georg Bakos.126

En viss mängd av självironi och distans om var Sverige ännu

befinner sig på volleybollkartan går också att finna i skribenterna i

kontaktbladet när den stundande OS-turneringen i Mexico kommer



Bild 19: Vykort från

Mexico City. Källa SVBF

49

på tal och utvärderingen av landslagets spel granskas.

”Någon risk för att de svenska volleybollspelarna skall få känning av

acklimatiseringsproblemen i Mexico City torde knappast föreligga, eftersom chansen till

kvalificering är praktiskt taget obefintlig.”127

Under 1967 var de stora landslagsevenemangen

den första utomnordiska damlandskampen mot

Västtyskland samt EM deltagandet i Turkiet på

hösten. På hemmaplan kan man samtidigt i

Kontaktbladet utläsa att publiktillströmningen i

seriespelet är föga imponerande. Alingsås

redovisar publik runt 150 personer, i Kolbäck

och Eskilstuna hänvisar man till ett 50-tal

stamsupportrar som besöker matcherna. I

Landskrona är man nöjda med medeltalet på

100 åskådare med toppen på 250 tack vare ett

lyckat samarbete och punktinsatts tillsammans

med lokal media.128

En kort reflektion kan då

knytas till volleybollens situation idag där

många klubbar brottas med ett klent

publikintresse ute i landet frånsett ett fåtal

publikstarka klubbar på respektive dam och herrsidan.

Damlandskampen i Vallentuna mot västtyskland inleddes med musikkår och utdelande av

symboliska gåvor gör Sverige ett starkt första set, 11-15 och visar på goda kämpatag. Tyvärr

kunde svenskorna inte följa upp det goda spelet utan förlorade klart de två efterföljande seten

med 1-15 och 6-15. Teknisk och taktisk var Sverige underlägsenhet och bedömarna på

läktaren funderade också på om inte konditionen kunde ha ett finger med i spelet och undrade

om inte ett större användande av bänkspelarna kunde varit på sin plats. Ryggraden i det

svenska laget var Gunilla Hellström och bästa spelare i det tyska laget var Traute Fenselan

och Hede Harbuch med sina härliga smashar.



Bild 20: Landskamp Sverige – Västtyskland. Ing-

Britt petar över blocket, uppbakckad av Anita

Kjell. Andredomare Matti Viita. Källa RA

50

Sveriges stora debut i internationella fina sammanhang skedde i

Turkiet och EM tävlingarna 26/10-8/11 1967. Några större

framgångar fick inte svenskarna med sig hem, men från flera håll

utrycktes en förvåning över att det i sammanhanget närmast okända

landet Sverige spelades ett så pass bra spel. Sammantaget vann våra

två landslag 4 set varav 3 av dem räckte för herrlandslaget till att

besegra Österrike. Förövrigt knöts givetvis en mängd nyttiga

kontakter inför framtiden och en mängd rutin erhölls för både ledare,

spelare och förbund om vad det krävs för att delta i dessa sammanhang. En negativ aspekt av

deltagandet är det ekonomiska läget då resan gick över budget, vilket innebär att samtliga

sektioner nu måste spara in på utgifterna. De svenska herrarna startade mot Sovjet och

Holland och vann sparsamt med poäng för att sedan ta sig an Österrike och vinna efter 2tim

och 3min och setsiffrorna 17-19, 15-6, 11-15, 15-10, 17-15 och den första EM segern kan

registreras till Sverige. Därefter följer förluster mot DDR, Turkiet, Frankrike, Belgien,

Albanien , Israel och slutligen mot Bulgarien, alla matcher med 0-3 och svenskarna mäktade

med upp till 6-7 poäng som bäst i seten som högst.

Damlandslaget mötte Turkiet i inledningsmatchen följt av matcher mot Israel, Bulgarien,

Italien, Belgien, Västtyskland, Rumänien och tillsist Schweiz. I den sista matchen vanns

turneringens enda och första set och Sverige slutar på sista plats i sin debutturnering.129

Bild 21: Öppningsmatchen Turkiet-Sverige inför fullsatta läktare. Källa: Privat arkiv Anita Andersson


51

Resan var mer än en EM-premiär för de svenska deltagarna. För många var det också ett stort

äventyr och ett välkommet tillfälle att komma ut och uppleva andra länder. Den blågula

turneringsplaneringen innehöll även också en del lediga stunder där man hade chansen att

bekanta sig med den nya miljön. Även för arrangörslandet var det svenska damlandslaget ett

exotiskt inslag vilket innebar att laget följdes både på och utanför planen med stort intresse.

Att varje deletagare sedan fick betala 270kr ur egen fick stoppade inte spelarna. 130

Bild 22: En dag på stan i Istanbul

Källa: Privat arkiv: Anita Andersson

Premiär för juniorerna i landslagssammanhang var det 1968 då herrjuniorerna besökte Finland

i juli månad. Efter två dagars uttagningsläger togs den första svenska juniortruppen ut

bestående av Björn Gunnarsson (Kallhäll), Rolf Carlsson (Kolbäck), Anders Näver

(Västerås), Rein Kotkas (Alingsås), Lennart Larsson (Vindrarp), Lars Eriksson, Gert Larsson,

Fred Rothoff, Torsten Rothoff, Anders Kristiansson (Sollentuna), Kent Runesson, Toomas

Neimann (Eskilstuna).

De svenska förlorade öppningsmatchen mot Finland med klara 3-0 efter, 15-6, 15-3, 15-8.

Därefter väntade favoriterna från Estland som imponerade mot Danmark dagen innan och

130 Intervju ed Anita Andersson och Leif Hultberg, 25/4 2012.

52

trots bra svensk spel inkasseras ytterligare en 0-3 förlust. Sedan väntade Danmark och en

jämn match där Sverige uppträder nervöst och får trots en bra start och setbollar i både första

och andra set åter nöja sig med en 0-3 förlust. Slutligen står Västtyskland på andra sidan nätet

och två slitna lag gör upp i en match där tyskarna blir för svåra och vinner med 3-0, 15-2, 15-

11, 15-5. Krönikören Jovert skriver i Kontaktbladet att Estland bekräftade det vi trodde,

nämligen att de var bra och att en av anledningarna kan vara att 8 av lagets spelare går på 2

årig sportskola med 30 timmar volleyboll och 10 timmar akrobatik i veckan och ni förstår att

vi har en bit kvar. Av det svenska laget hade hoppats lite mer men resultaten kan till viss del

skyllas på liten samträning. Jovert skriver i övrigt att i det svenska laget skall beröm ges åt

Gert Larsson och Kent Runesson samt Torsten Roothof för sin slit. Övriga laget saknar lite

tuffhet och uppoffrande kämpaanda.

”När det gäller Sollentuna-Anders, Eskilstuna-Toomas och Alingsås-Rein (kotten) saknade

jag det tuffa spelet man har sett dem prestera. Var det någon tuffhet att tala om, glimtade den

till endast på sidan av planen. Förövrigt måste man vara nöjd med grabbarnas insatts, där

flertalet är verkliga talanger och kan verkligen bli något med träning och rutin”131

På hösten 1968 inträffar också en stor händelse då det Japanska OS laget kommer på besök

genom för match och uppvisningsspel. Tv var på plats och inte mindre än 3500 personer

befann sig innanför grindarna på Eriksdalsbadet när japanerna körde sin uppvisningsmatch.

När spelarna åkte vidare till Gröna lund åkte ledarna till Bosön för konferens och skribenten

Willy Grönborg återberättar:

”Skillnaden mellan Japan och Sverige, vad beträffar träningstid och träningsmöjligheter,

framstod allt klarare under samtalets gång. Exempelvis kan nämnas att de japanska spelarna

stod till förfogande 365 dagar på året, att dom varje träningspass kör 5-6timmar. Den japanska

tränaren och lagkapten Igeda hade förra året en (1) dag ledigt, det var vid sin fars begravning.

När man hör allt detta förstår man varför skillnaderna mellan våra lag är så stor.”132

131 Kontaktbladet, nr 4, 1968. Sid 6-7. Mapp Kontakbladet 1/1 1966- 31/12 1968, Floby VK arkiv.


53

Landskampen dagen efter i Enskedehallen blev en

succé med en så gott som fullsatt sporthall och

publiken fick möjlighet att jubla flertalet gånger

såväl innan som under matchen. Innan match visades

en provkarta på uppvärmningsövningar och matchen

dominerades kraftigt av de japanska laget som inte

släppte mer än 2 poäng i något set. Japanska

journalister sa efter matchen att de var imponerade

av det svenska lagets rena spel men att den största

bristen var avsaknaden av snabbhet och styrka. Sista

dagen var avsedd för tester på Bosön men japanerna

valde att ägan förmiddagen åt shopping innan deras

resa gick vidare till Prag.

1969 delar Sverige i Västeuropacupen, en förlaga till

Spring Cup, denna gång i Finland. Anslaget för

landslagsverksamheten var redan förbrukat men suget efter att mäta krafterna mot kvalificerat

motstånd gjorde valet enkelt för de svenska spelarna, som betalade såväl samträning, resa, och

uppehälle på plats ur egen ficka! Åtta matcher spelades och tre set inkasserades, ett mot

Grekland och två mot Spanien. På hösten samma år kom åter Japan på besök och denna gång

till en dubbellandskamp i Vara som båda vanns av gästerna.

Att damerna relativt snabbt närmat sig Finland och Danmark och att standarden i norden

jämnats ut visade sig under NM i Växjö i slutet av mars 1970. Sverige inledde med klara 3-0

mot Norge för att under eftermiddagen förlora knappt med 2-3 mot Finland efter ledning 14-

11 i skiljeset. Under andra dagens matcher vann slutsegrarna Finland mot Norge 3-0 varav

matchen mellan Sverige och Danmark kom att handla om silvret. Återigen förlorar Sverige

efter ytterligare en gastkramande match med 13-15 i avgörande set och andraplatsen till

Danmark. Intrycken från mästerskapet är att allt klaffat arrangörsmässigt och att

spelstandarden nu är mycket jämn i Norden.133

Någon månad senare deltar Sverige och

herrlandslaget i Europas största landslagsturnerig, Spring Cup som hölls i Israel. När laget

spelar står det redan klart att just Sverige skall få arrangera nästa års turnering så

133 Volleyboll, nr 2, 1970. Sid 12-13.

Bild 23: Affisch inför landskamp Sverige-

Japan i Vara, 1969. Källa: Floby VK:s

arkiv.

54

Bild 24: Leif Hultberg (t.h.) tar emot utmärkelsen som bästa svenska spelare av

förbundsordförande Bengt Andersson. Källa: Volleyboll nr3, 1970

erfarenheterna från Israelresan är betydelsefulla på flera plan. Sveriges Bengt Karlsson,

organisatören av 1971 år tävlingar kommentar intrycken från Israel såhär.

”Att Sverige skulle sluta på sjätte plats, bland de sju deltagande nationerna i årets Spring Cup

var väl helt enligt tipsen. En annan placering hade varit en större sensation. Steget till

Greklands resp. Englands klass är dock ganska stort. [---] Bästa matchen gjordes mot

Vässtyskland, förlust 12-15, 9-15, 4-15, där samtliga spelare visade upp sitt bästa spel. Leif

Hultberg blev av spelare och ledare korad till bästa spelare i laget under turneringen.” 134

Efter förluster, 0-3 mot hemmanationen och favoriterna Belgien, vann Sverige ett set mot

Grekland där svenskarna periodvis kunde hålla jämna steg. Den fjärde dagen väntade England

i en dålig match där svenskarna drogs ner i motståndarnas lägre tempo men vann i alla fall

tillställningen med 3-0. Efterföljande match spelades mot OS-satsande Västtyskland och sista

matchen mot segrande Holland med två stycken 0-3 förluster som resultat” Besöket var i

första hand förberedelse och hård matchning inför kommande år men gav även tillfälle för

skön avkoppling, vilket landslagets Sam Johansson berättar:

”Vi var som första gästande lag på plats ses dagar före turneringens start. [---] Det planerades

för två träningspass spelfria dagar och sedan ett pass på matchdagen. [---] Maten var en smula

enformig. Till frukost serverades alltid té/kaffe och bröd. Huvudmåltiderna bestod mestadels

av fisk eller stekt, löst kött med sallader i starka inläggningar. Vatten var den ständiga

måltidsdrycken. Alla längtade vi efter det ”rena” köttet och mjölken. Solbadning tilläts med

pass om ½ - 1 timme oftast två gånger om dagen . Nu skall vi spelare inte klaga på den

tilldelningen, då vår soltid får anses som väl tillagen i

jämförelse med övriga länders. ”135

Sam skriver vidare att de hoppats på något bättre

resultat men att den ovanligt stora träningsmängden

innan själva turneringen samt det varma klimatet

gjorde att laget kändes slitet och hade svårt att

mobilisera tillräckligt med kraft under turneringen.

.


135 Volleyboll, nr 3, 1970, sid 10.

55

Bild 25: Bild: Teckningslärare Kurt Johansson med sin Spring Cup Affisch. Källa Riksarkivet Arninge (RA)

Bild 26: Vykort Spring Cup. Källa SVBF.

Den 4-11 april 1971 spelades Spring Cup i Sverige. Volleybollen som under de sista åren av

60 talet varit Sveriges mest expansiva idrott hoppades nu på det stora genombrottet i landet.

Gruppspelet utgjordes av 4 grupper och tillslut 15lag efter att Holland dragit sig ur pga.

tränarschism och Grekland och Portugal pga. politiska skäl. Kvalgrupperna spelades i Skåne,

Halland, Skaraborg och Trestadsområdet (Trollhättan, Vänersborg). A- final gruppen spelades

senare i Göteborg i samband med Göteborgs stads 350års jubileum medans B-

slutspelsgrupperna spelades i Växjö och Alingsås. Förberedelserna för herrlandslaget var

relativt goda. Tyvärr fanns inte resurser för att följa upp Israelresan under sommaren 1970

men från september månad har laget samlats minst en gång i månaden för samträning och

formen ser bättre ut än tidigare år. Under hösten spelades NM med bra matcher mot Danmark

och Finland och i november spelades landskamp mot England. Direkt efter nyår mötte

landslaget igen Finland i en dubbellandskamp dit en 16-mannatrupp togs ut. Tyvärr saknar

förbundet fortfarande medel för att kunna göra en större och hårdare satsning. Den svenska

truppen bestod av följande spelare:

56

Sam Johansson, Lidingö SK, 24 år, 187cm

Kjell Andersson, Ätradalens VBK, 25år, 15cm

Mats Ekman, Floby VK, 19 år, 192cm

Lars Eriksson, Sollentuna VK, 21år, 195cm

Fred Rothoff, Sollentuna VK, 21år, 182cm

Robert Malnacs, Kolbäcks VK, 17år, 188cm

Veikko Koskelainen, Sollentuna VK, 21 år 186cm

Gert Larsson, Sollentuna VK, 22år 186cm

Matti Kähäri, Lidingö SK, 23år, 183cm

Anders Kristiansson, Lidingö SK, 21 år 183cm

Jan Lundgren, Lidingö SK, 22 år , 183cm

Lennart Larsson, Lidingö SK, 22år, 183cm

Torsten Rothoff, Sollentuna VK, 21 år 182cm

Arvo Comén, Lidingö SK, 25år, 180cm

Roland Bengtsson, Ätradalens VBK, 20 år, 179cm136

.

Hur gick det då? Tidningen Volleyboll skriver ”Succé till 60%”137

. Tyvärr konstateras att det

ekonomiska utfallet blev en trist historia tillsammans med de svenska sportsliga resultaten. En

annan besvikelse var publikintresset och framförallt att inte fler inhemska volleybollspelare

tog chansen att se toppvolleyboll på internationell nivå. Positivt var uppmärksamheten av

pressen, under de fjorton dagarna tävlingen genomfördes såg vi mer volleyboll i tidningar,

och TV (Tv-sänd premiärmatch mot England) än vad vi gjort på 10 år sammanlagt. Det sista

glädjeämnet var det arrangörsmässiga som blev en succé med de drygt 1000 personer som var

engagerade och visade på goda kvaliteter.

Sverige startade med väntad seger över England med 3-1 i öppningsmatchen. Därefter följde

Frankrike i Falköping och trots stort publikstöd och svenskt publikrekord, 740st, kunde man

inte göra mycket åt de fint spelande Fransmännen med Severin Granvorka i spetsen, det blev

förlust efter 58minuters spel med 0-3. Detta innebar C-slutspel och vidare matchning mot

Finlands B-lag, återigen förlust med 2-3, vinst mot Skottland 3-0, samt förlust mot Spanien1-

3 och en slutgiltig 11 plats i turneringen. En placering som kanske var något sämre än väntat.

” - ’Grabbarna är mycket bättre nu än tidigare, men de har nog för lite rutin för att ha befälet i

en match. De spelar bra mot bra lag, men har svårt att spela sitt eget spel mot sämre lag’ säger

136 Volleyboll, nr 6, 1970, sid 4-5, nr 1, 1971, sid 8-10, nr 2, 1971, sid 2-4.

137 Volleyboll, nr 3, 1971, sid 2.

57

ledaren Viktor Aitman. Dessutom saknar vi en passare av i laget. Hade vi haft en passare i

Spaniens klass hade vi besegrat dem”138

Slutsegrare i turneringen blev Belgien som visade upp ett snabbt och variationsrikt spel med

både rutin och tyngd samt hade turneringens klart bästa spelare i Roger Maes som levererade i

såväl framlinjen som bakplanen. God assistans i laget hade han av Hugo Huybrechts och

Jozef Mol. Finland visar åter sin styrka och slutar på andra plats före Frankrike och unga

Italien som hade 4st 16åringar! i laget.

Detta sista år som denna skrift behandlar 1971, spelas också EM för damer och herrar. En

artikel i tidningen Volleyboll behandlar nyttan och huruvida satsade pengar på dessa

evenemang är värt sitt pris? En fråga som känns lika aktuell idag och kanske har olika svar

beroende på vilket perspektiv, ekonomi och framförhållning man har. Resonemanget denna

gång 1971 går in på behovet att få till en ökning av spelstandarden och visa på internationella

resultat för att nå media och för att bli kvitt stämpeln ”frökenidrott” som skribenterna i

tidningen flertalet gånger återkommer till och vill bli kvitt. Skribenten i tidningen volleyboll,

Bengt Karlsson hänvisar till att landslaget måste ha långsiktiga mål. Västeuropeisk topp om

5-10 år, sparsamt matchande i landskampssammanhang samt spela någon storturnering

emellanåt för att inte överbelasta ekonomin. Han skriver vidare att landslaget inte kan begära

mer tid av sina spelare (1971, 4 ½ arbetsvecka) utan för mer internationellt utbyte uppmuntras

klubbarna till mer spel. Sammanfattningsvis vill man dock peka på 4st punkter som motiverar

EM – spelet. Vår elit måste ha et närliggande mål att sikta på, EM ger 7-8 stenhårda matcher,

Möjligheten till bedömning och utvärdering av vår nivå är stor, Möjligheterna att knyta

värdefulla kontakter. Därför skall Sverige vara med, ett led i en större satsning på sikt.139

Inte

så olikt dagens resonemang 2012! Har tiderna förändrats och är det rätt väg att gå idag?

Frågor som jag lämnar obesvarade. Vad vi däremot vet är att herrlandslaget tog ett kliv

framåt i EM i Italien och gjorde sitt klart bästa EM så långt med en 17 plats av 22 lag med

seger över Schweiz, 3-0 samt sedan jämna matcher mot Finland 1-3, Västtyskland 1-3 samt

Turkiet 2-3. Damlandslaget gjorde även de sitt bästa stora mästerskap med en 15 plats och

segrar i placeringsspelet mot England 3-0, Danmark 3-1 samt Österrike 3-1 och såväl damer

och herrar konstaterar att avståndet till toppen i Västeuropa har krympt. 140

138 Volleyboll, nr 3, sid 8-17.

139 Volleyboll, nr 3, 1971. Sid 4.

140 Volleyboll, nr 5. 1971. Sid 3-5.

58

Trevande försök internationellt på klubbsidan

På klubbsidan fanns internationellt utbyte tidigt med framförallt finska lag som besökte

stockholmstrakten. På damsidan spelades den historiska första internationella matchen i en

propagandaturnering arrangerad av Skånes volleybollförbund den 27 maj där Hvidovres

damer mötte Malmö FK i Malmö tennishall i två matcher där både slutade med dansk

seger.141

De första svenska lag som själva åkte ut i Europa för matchning var Kolbäcks VK

och Kalhälls BK som i juni månad 1963 åkte till Holland och turneringen i S:t Anthonis, med

101 deltagande lag. Kolbäck avancerade till semifinal där Holländska T.V.C. Venlo blev förs

svåra. Kalhäll slutade lite längre ner i resultatlisan men var ändå nöjda med erfarenheterna

från resan.

In i de europeiska cuperna gick Lidingö 1968 då de i första omgången tog sig an Finska

mästarna Jopo. Laget: övre raden från vänster, Matti Kähäri, Jan Lundgren, Jan Svensson,

Mirko Lachman. Nedre raden från vänster, Lennart Lauppa, Arvo Comén, Anders

Christiansson, Jan Lundström. Mirko Lachman är identisk med tränaren som förde Ö-laget

från ingenting till Svenska mästare. Mirko flydde från Tjeckoslovakien över Järnridån till

Sverige av politiska skäl och blev även förbundskapten för det svenska landslaget. 142

Lidingö

var optimistiska inför matchen och det spekulerades om en eventuell andra omgång mot ett

lag från sovjetunionen men men finnarna blev förvåra i omgång 1.

Bild 27: Lidingös lag inför matchen mot Jopo hösten 1968. Källa RA.


142 Riksarkivet.

59

Sverige fick också 1970 en internationellt sett bra turnering för första gången då Galaxie-

pokalen (sponsrad av regummeringsfabriken, Galaxie Gummi i Vara) ordnades för första

gången i Vara. Intresset var stor och inte mindre än 16 från Sverige och Holland deltog.

Lidingö blev de första herrmästarna medans holländska Activa VC tog hem dampokalen.143

Läger och kursverksamhet

Sommaren 1964 hölls det första sommarlägret i SVBF:s regi. Hunnebostrand i Bohuslän stod

för lägerplatsen och en stor succé stod på lut redan när anmälningarna ramlade in. 26 flickor

och 40 pojkar deltog från 31 olika orter runt om i landet. Målsättning med lägerverksamheten

var att erbjuda såväl nybörjare som mer erfarna utveckling såväl teoretiskt som praktiskt samt

mer sociala aktiviteter. En av höjdpunkterna var utflykten till räkfesten i Smögen, där också

en uppvisningsmatch hölls med själva förbundsordförande själv, Einar Hamberg som domare.

Lägerverksamheten hade starka rötter i de tidigare 4H, Frisksportarlägren samt Bosökurserna

vilka alla var populära under de sista åren på 50-talet och tidigare beskrivits ofta med

volleybolltävlingar på programmen.

En extra eloge till lägerdeltagaren Stig-Håkan Eriksson från Eskilstuna som tog sig till

Hunnebostrand på velociped (moped) på 36 timmar och var på plats först av alla.

Kommentarerna efteråt var mycket positiv från såväl ledare och deltagare och sommarlägren

kom att vara ett populärt inslag i den svenska sommaren en rad år framöver.

Avslutningsvis en skildring av lägret av Jan-Erik Arvidsson, Tjörn.144



60

Bild 28: Reflektion Hunnebolägret.

Källa: kontaktbladet, nr 4, 1964.

61

Efterföljande år var sommarlägren en återkommande tradition med många gånger stor och

lyckad verksamhet. Lägerplatserna var förutom nämnda Hunnebostrand, bl.a. Skälderviken,

Leksand och Åseda. Från Skälderviken och Lingvallen (Engelholm) skriver tidningen NST

om lägret i augusti 1967.145

Anmälningarna var långt fler än beräknat och 70 deltagare

fördelades på instruktörs alternativt en träningskurs. Lägret var det första samlade med både

instruktörer och spelare. Ledare var dels duktiga svenska men även danska, polska och

Jugoslaviska instruktörer och programmet bestod av aktiviteter från tidig morgon till kväll.

Det huvudsakliga syftet var att bygga en grundpelare till att sprida och få sporten att växa

genom att höja kunskapen för både spelare men framförallt skapa duktigare ledare. Lägerchef

var en annan av de stora inom förbundet, Christer Bjurwill.

145 NST tisdag 15 aug, 1967. Sid 3. Privat arkiv Sven –Olof Muller.

62

2.4 Klubbverksamheten (Några av pionjärklubbarna)

I detta kapitel kommer en bild av den lokala klubbeverksamheten presenteras. Urvalet har

som tidigare nämnts skett utifrån vilket källmaterial som varit tillgängligt, tidsramen för

uppsattsen samt vilka klubbar som varit betydelsefulla historiskt sett. Bilden som visas är i

huvudsak utifrån två klubbar, Floby VK och Kolbäcks VK och kan givetvis inte sägas vara en

helhetsbild. I kapitel 4 kommer fler av de tidiga klubbarna att presenteras utanför

undersökningen. Floby VK har varit den stora klubben i volleybollfästet Skaraborg sedan de

upptogs som klubb nr.21 i SVBF strax efter nyår 1962. Kolbäcks VK ger anspråk på att vara

Sveriges äldsta volleybollklubb och bildades redan 1948 som Lettiska YMCA vilket kort

beskrevs i kapitel 2.1.2. Verksamheten kom efter en period som Köpings DV flytta till

Kolbäck och från sommaren 1962 är det Kolbäcks VK som finns i resultatlistorna. Självklart

skulle klubbar som Sollentuna VK,Lidingö SK och någon av klubbarna i södra sverige gett en

tydligare bild men det får finnas kvar för andra att skriva om.

Klubbarna och verksamheten

Båda föreningarna i undersökningen är specialidrottsföreningar vilket innebär att fokus enbart

varit inriktad på att träna och spela volleyboll. Övrig verksamhet som skett har antingen varit

med syftet att få in pengar eller öka sammanhållningen hos medlemmarna. Kännetecknande

för verksamheten de första åren var bristen på inomhushallar. Trots att spelet i båda klubbarna

startat upp genom utomhusspel och små medel var det mot inomhusspelet som utvecklingen

gick och när SVBF bildas var det där seriespel och tävlingsmatcher skulle hållas. I Floby

fanns vid början på 60 talet den ”lilla” hallen vid centralskolan. Måtten på hallen är ganska

precis 9x18m (Samma som volleybollplanens mått) och takhöjden gjorde att bollarna flera

gånger fick spelas om då bomsystem satte käppar i hjulet för spelet. Klubben valde då att

under ett antal år flytta en träning samt matcherna till Falköping under andra hälften av 60-

talet. Först när den nya sporthallen i Floby står färdig 1971/72 väljer man att flytta tillbaka. 146

Samma sak gällde för Kolbäck som valde att flytta sin verksamhet från Köping till Kolbäck

till stor del pågrund av att en ny gymnastiksal stod färdig samtidigt som flera av klubbens

spelare hade fått anställning i Kolbäck. Nu fanns möjligheter till kontinuerlig träning under

146 Floby VK, Handlingar 1/1-66-30/6-67, Sid 70. Samt handlingar, 1/8-69-30/6-74. verksamhetsberättelse

71/72, 24/8-72,

63

ordnade former och inte endast säsongsbetonad träning. Innan flytten till Kolbäck hade

klubben endast fått träna inomhus vid något enstaka tillfälle då konkurrensen runt

träningstiderna i Köping var för hård. 147

Vilken volleybollverksamhet genomförde man då? Såväl Floby som Kolbäck har både dam

och herrträning redan från start. Skillnaden var att när herr verksamheten redan från start

hade seriespel genom SVBF så fick dammedlemmarna hålla till godo med regionala serier

och turneringar. Ungdomsverksamheten byggdes i båda klubbarna ut efter hand och växte på

allvar under andra hälften av 60-talet.148

Kolbäck stack ut genom att också ha en stor

motionsverksamhet som startade upp i början på 70-talet och var som störst 1977/78 med 18

seriespelande lag och 150 deltagare. Tyvärr dog succén ut då fritidsstyrelsen ville förändra

lokalfördelningen och klubben tvingas då att prioritera. Detta speglar direkt Sjöbloms

resonemang om att hälsoinriktad idrott får stå tillbaka för tävlingsidrotten under

efterkrigstiden. 149

Huruvida klubbarna utökar sin ungdomsverksamhet med syftet att få

resurser till representationslagen genom bidrag i enlighet med Sjöbloms diskussion runt

ekonomiska verkligheten Norrtälje under 60-talet150

eller om det helt enkelt var så att man

helt enkelt ämnade öka sportens popularitet och utveckla nya spelare är svårtytt. Svaret ligger

troligen någonstans mitt i mellan då klubbarna lyfter fram och lovordar

ungdomsverksamheten i årsberättelserna och jobbar aktivt för att locka fler ungdomar till

sporten. Samtidigt ser vi att framförallt att Kolbäcks VK ökar sin andel inkomster från

fritidsgruppverksamhet när vi radikalt mot slutet av 60-talet och blir betydande för

föreningen.151

Medlemmarna

I detta avsnitt vill jag presentera vilka medlemmarna var och vilken utveckling de två

undersökta klubbarna hade. I Floby VK är antalet medlemmar relativt konstant från

konstituerandet fram till slutet av undersökningsperioden då antalet likt volleyförbundets

medlemssiffror exploderar.

147 Kolbäcks VK, kort sammanfattning 1948 – 2002, (privat arkiv Ilgonis Kalnins). Intervju med Ilgonis Kalnins

i Kolbäck 25/3-2011. 148

Floby VK, Handlingar 1/8-69-30/6-74, verksamhetsberättelse 70/71, 20/8-70. Samt Kolbäcks VK,

verksamhetsberättelser 1968/69. Sid. 1. 149

Västmanlands volleybollförbund 1944 – 1987, sid. 5-9, (privat arkiv Ilgonis Kalnins). 150

Sjöblom. P, sid. 266, 325-330. 151

Kolbäcks VK, Verksamhetsberättelse 1967/68, Balans – och vinst- och förlusträkningar per 30/4 1968; samt

Floby VK, protokollbok 2, Årsmötesprotokoll 19/8-1968.

64

Antalet herrar är under hela perioden större än antalet damer med förhållandet ungefär 2 till 1,

exempelvis är fördelningen 1968, 23 herrar och 12 damer.152

Anledningen till utvecklingen

kan kopplas till att ungdomsverksamheten växer ordentligt de sista åren på 60 – talet.153

Året

efter fortsätter klubben att växa med den nya sporthallen Floby.154

Siffrornas skall också läsas

med vetskapen att klubben under perioden mellan 1963 och 1969 kontinuerligt haft i runda tal

mellan 50-80 personer i träning men att alla inte varit fullgoda medlemmar pga. ej inbetalda

medlemsavgifter.155

Medlemsutvecklingen i Kolbäck VK är mycket snarlik jämfört med

utvecklingen i Floby VK. I båda föreningarna hade spel redan förekommit under ett antal år

innan respektive klubb startade och medlemsantalet ökar successivt för att ta ett stort skutt

uppåt första åren på 70-talet.156

Figur 9: Medlemsutveckling i Kolbäcks VK jämfört med Floby VK 1962-1972.

Källa: Verksamhetsberättelser 1962/63 – 1971/72, Floby VK, Årsmötesprotokoll 1961-1972.

Medans Flobys tidiga medlemmar var utifrån en kärngrupp av JUF medlemmar var de äldre

medlemmarna i Kolbäck som startade upp verksamheten i Köpings DV tiden nästan

uteslutande Lettländare mellan 20 - 30 år. När så Kolbäcks verksamhet kommit igång med

den nya gymnastiksalen som tillgång förändrades bilden. In i föreningen kommer de

studerande från orten och klubben får yngre medlemmar med en bredare social

medlemsstruktur. 157

Detta överensstämmer väl med de skiftningar som Sjöberg visar på i

Norrtälje där utvecklingen går mot en större ungdomssatsning och att kvinnorna involveras

till större del inom idrottsklubbarna under mitten av 60-talet. Ungdomssatsningen inom

152 Floby VK, Årsmötesprotokoll och verksamhetsberättelser, 1961-1972. Samt handlingar 1/8-69-30/6-74, sista

sidan, träningsstatistik 1968-1969. 153

Floby VK, Handlingar 1/8-69-30/6-74, verksamhetsberättelse 70/71, 20/8-70. 154

Floby VK, Handlingar Floby VK, 1/8-69-30/6-74, verksamhetsberättelse 71/72, 24/8-72. 155

Floby VK Handlingar 1/8-69-30/6-74, verksamhetsberättelse 70/71, 20/8-71. 156

Ibid., 1962/63 – 1971/72. 157

Kolbäcks VK, Inträdesansökningar. (privat arkiv Ilgonis Kalnins).

0

50

100

150

200

250

300

1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972

Floby vk

Kolbäcks vk

65

volleybollen startar förvisso ca 10 år senare än det gör för de tidigare undersökta föreningarna

i andra idrotter men här skall vi ha i minnet att volleybollen är i princip nystartad som

organiserad verksamhet. Det är heller inte tal om någon verksamhet för de yngsta utan de

yngsta spelarna startade när de var 11 år och vanligt var att man började ännu senare.

Kvinnorna deltar i klubbarna tidigt från det att SVBF bildas trots avsaknaden på nationella

serier. I både Floby VK och Kolbäcks VK är andelen kvinnor mellan 30-40% under 60-talet

vilket får betecknas som en hög siffra.158

Att kvinnorna kom med i så stor utsträckning innan

förbundsserien för damer startade skall till stor del tillskrivas den lokala tävlingsverksamhet

som byggts upp med återkommande turneringar och lokala serier inom de ideella

organisationerna.159

En bild av den sociala sammansättningen i Kolbäcks VK under denna period går att finna ur

inträdesansökningarna till föreningen. Yttergren beskriver hur de tidiga pionjärföreningarna

innan sekelskiftet var klart dominerade av samhällets mellan och övre skikt medans när de

allmänna föreningarna bildas efter 1890 sker ett skifte där arbetarna dominerar

medlemsregistren. Kolbäcks VK speglas däremot av en mer blandad social tillhörighet.

Arbetarna och framförallt studenterna dominerar klubben men även personer med förmodad

akademisk bakgrund och en högre social position finns med i klubben.160

Figur 10: Förenigsmedlemmarna i Kolbäcks VK fördelade på yrkestillhörighet.

Yrkeskategori Upptagna medlemmar Kolbäcks VK 1948-1968.

Absoluta tal (%) Militärer

Akademiker 18 (13)

Företagare 2 (1)

Kontorsanställd 5 (4)

Jordbrukare 3 (2)

Hantverkare 14 (10)

Arbetare

Övriga

Studerande

76 (57)

17 (13)

59 (44)

Fru/Fröken 2 (1)

Okänd 14 (10)

Antalet medlemmar totalt 134 (100)

Källa: Kolbäcks VK, Inträdesansökningar. (privat arkiv Ilgonis Kalnins).

158 Kolbäcks VK, Verksamhetsberättelser 1962/63 – 1971/72, (privat arkiv Ilgonis Kalnins). Samt Floby VK,

årsmötesprotokoll och verksamhetsberättelser 1961-1972; Floby VK, Protokollbok 1 1961-1965, sid. 39-46,

årsmötesprotokoll 31/1 -65. 159

Kolbäcks VK, kort sammanfattning 1948 – 2002, sid. 5. (privat arkiv Ilgonis Kalnins). 160

Kolbäcks VK, Inträdesansökningar. (privat arkiv Ilgonis Kalnins).

66

Kommunala anslag och dansaftnar

I det följande avsnittet kommer klubbarnas ekonomiska bild presenteras med Floby VK som

utgångspunkt och Kolbäck som komplement.

Klubbarnas ekonomi är förhållandevis kärv under 60-talet. Floby VK:s ekonomi följer

relativt konsekvent medlemsutvecklingen medans Kolbäcks VK får en flygande start under de

första två åren för att sedan likt Floby anpassa sig efter en mindre kostym. Båda klubbarna får

ett uppsving gällande omsättningen under de två verksamhetsår som återges under 70–talet. I

Floby VK:s fall följer uppgången med nya inkomstkällor som GF– alliansens161

dansaftnar

och arrangemanget av Spring Cup som ger ett nyttigt tillskott i kassan.162

I Kolbäcks VK

följer uppgången med den utökade ungdomsverksamheten och ett större fritidsgruppsstöd.

Frånsett då Kolbäcks första två år följer omsättningen mer eller mindre utvecklingen av

antalet medlemmar och vi ser en kraftig ökning av båda variablerna under säsongen 1970/71,

vilket sammanfaller med SVBF:s utveckling under samma period.

Figur 7: Flobys årliga utveckling gällande medlemstal och omsättning i procent

Källa: Floby VK, årsmötesprotokoll och verksamhetsberättelser, 1961-1972.

161 Grolanda IF – Floby VK alliansen. Grolanda är ett lokalt fotbollslag.

162 Floby VK. Handlingar 1/8-69 – 30/6-74, vinst och förlusträkning för 70/71.

67

Figur 8: Kolbäcks årliga utveckling gällande medlemstal och omsättning i procent

Källa: Kolbäcks VK, verksamhetsberättelser 1962/63-1971/72, (privat arkiv Ilgonis Kalnins).

Det går således inte att tala om någon större intensifiering av verksamheten utifrån en

ekonomisk aspekt utan snarare en förhållandevis defensiv utveckling där kostnaderna följer

medlemsutvecklingen. Likt föreningar som tidigare undersökts av Sjöberg i Norrtälje ökar

omsättningen mycket under 60-talet och även så I Floby medans Kolbäck har en högre

utgångsnivå och vid undersökningens slut endast kommit tillbaks till ursprungsnivåerna.

Kolbäcks omsättning rivstartar från en nivå på 5012kr, 1962/63. Två år senare är

omsättningen uppe på 20055kr, en ökning på 300%. Därefter sjunker omsättningen drastiskt

1966-67 för att vara som lägst 11285kr för verksamhetsåret 1969/70 trots att antalet

medlemmar hela tiden ökar. För ett svar på denna utveckling behövs djupare forskning i

klubben men vi kan konstatera att posten anslag och gåvor sjönk från 11090kr, 1964/65 till att

vara 6115kr 1969/70då omsättningen var på bottennivå samt att inkomsterna från egna

turneringsarrangemang minskat. När sedan omsättningen vänder upp igen kan en möjlig

ledtråd vara den växande ungdomsverksamheten som indirekt ger ökade resurser. 163

I Floby är genomsnittsomsättningen över undersökningens sista 5 år mer än fyra gånger större

än under de tidiga åren 1962-1966. Omsättningen det första hela verksamhetsåret var 1644

och den högsta noteringen 15480kr sista året, 1971. (Bilaga 5) 164

Floby VK:s inkomstfördelning förändras något från början av 60- talet till det tidiga 70–talet.

1964 är lotterier, kommunala anslag och kommunalt bidrag för fritidsgrupper och cirklar

163 Kolbäcks VK, Verksamhetsberättelse 1964/65 , 66/67 samt 69/70. (Privat arkiv Ilgonis Kalnins).

164 Floby VK, årsmötesprotokoll och verksamhetsberättelser, 1961-1972.

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971

medlemmar

omsättning

68

dominerande. 1971 har betydelsen av de kommunal bidragen minskat och in som en stor

viktig post är dansaftnarna och för det undersökta året inkomster från landskampen i Spring

Cup. Medlemsintäkterna är påfallande låga, vilket är genomgående för hela perioden, dels

med anledning av att alla som deltar inte betalar men framförallt av de mycket låga

avgifterna. Årsavgiften för 1963 var 4kr och 3kr för skolungdom.165

Kostnaden stiger något

men det är först under slutet av undersökning höjs röster för en ordentlig höjning av

medlemsavgiften vilket resulterar i att kostnaden blir 25kr och 10kr för skolungdom för

1972/73 års verksamhet.166

Figur 8: Floby VK:s inkomstfördelning 1964 och 1971.

Källa: Floby VK, årsmötesprotokoll och verksamhetsberättelser, 1961-1972.

Vi kan även här återkoppla till Norrtälje där klubbarnas där framförallt

flersektionsföreningarna men även specialföreningarna ökade sin andel av lotteri och

festinkomster under perioden vilka för Floby VK var en central inkomst. Det offentliga

bidragens betydelse ökade i Norrtälje till att vara mer eller mindre avgörande under slutet av

60- talet och är så även i Flobys fall, där inkomsten från det kommunala anslaget är hela 31%

som enskild inkomst. Det som starkt skiljer mot de tidigare undersökta specialföreningarna är

de låga inkomsterna från medlemsavgifterna. Här kan man eventuellt dra slutsatser kring att

olikt andra specialföreningar i exempelvis tennis och gymnastik så är volleybollen i Floby

framväxt ur jordbrukar och arbetarideal med en möjlig slutsats att det inte skall kosta

någonting att vara med, ett ideal som förövrigt verkar följa med volleybollen fram till modern

tid. Däremot följer volleybollklubbarna en annan arbetarklassidrott, fotbollen när det gäller

165 Floby VK, Protokollbok 1, årsmötesprotokoll, 7/1-63.

166 Floby VK, Handlingar 1/8-69 – 30/6-74, årsmötesprotokoll, 24/8-72.

69

medlemsavgifternas betydelse för ekonomin enligt fallstudien om Spånga IS, där

medlemsavgifterna 1952 och 1972 endast stod för 5,7% respektive 0,5% av inkomsten.167

Föreningskulturen och förhållandet till kommunen

När det gäller vilka värden och ideal som gällde i Floby VK från bildandet till 1971 finns

relativt få spår att finna. Stadgarna som skrevs är RF:s standardstadgar168

och det finns ingen

klubbtidning där ledande personer i klubben framför sina åsikter. Det som finns är skrivelser

till styrelsen i olika frågor samt att man kan dra slutsatser utifrån verksamhetsberättelserna.

Som jag ovan nämnde är träningsflit något som klubben sätter värde i och den som tränat flest

tillfällen omnämns vid årsmöte och i verksamhetsberättelserna. Redan från start är det tydligt

att resultaten är viktiga vilket om inte annat visas genom att protester har införts till SVBF vid

ett antal tillfällen då man ansett att orätt skett i samband med matcher.169

Dock vill man inte

vinna framgång genom aktiv rekrytering av andra lags spelare. Det fanns inga direkta

övergångar att prata om under denna period. Inte förrän 1979 värvar Floby sin första spelare,

Tord Ödvall från Tidaholm.170

Klubben verksamhet var också länge helt baserad på ideellt

arbete. I Augusti 1970 ser vi de första tendenserna till en professionalisering då en tränare

utifrån George Lucazi, erbjuds 100kr för att hålla i ett tvådagars träningslägret inför

säsongen.171

På samma möte uppstår också en diskussion om huruvida ett tränararvode borde

utgå till tränarna för klubben lag. Diskussionen slutar i en utredning och ett betänkande till

styrelsen. Vi kan läsa:

Floby VK är en förening som allt sedan sin tillblivelse haft svårt att täcka sina utgifter. Att

budgeten överhuvudtaget har kunnat balanserats beror till stor del på de uppoffringar som

medlemmarna gjort. Klubbens alla förtroendeposter är ju också oavlönade. [---] Utredarna vill

dock varna för den trend som är på gång inom klubben. Floby VK är en ideell förening som

bygger på att förtroendeposter inom klubben skall vara oavlönade.172

167 Björn. Sandahl, Intensifieringen av den lokala tävlingsidrotten i Sverige – en fallstudie av Spånga IS 1929-

1974, sid. 72-73. 168

Floby VK, Protokollbok 1, 1961 – 65, sid. 1. 169 Floby VK, , Handlingar 1/1-66-30/6-67, protest, 11/12-1966.

170 Falköpings tidning 9/1- 79.

171 Floby VK, Handlingar 1/8-69 – 30/6-74, styrelsemöte 20/8-1970.

172 Floby VK, Handlingar 1/8-69 – 30/6-74, betänkande från kommittén för utredning av arvode, 5/8-1970.

70

Klubbens ekonomi var som ovan visats beroende av anslag från kommunen. Förhållandet

mellan föreningen och kommunen speglas likt tidigare visats av bland annat Sjöberg av ett

ömsesidigt beroende där kommunen önskar hjälp med att hitta lämplig sysselsättning för

ungdomen, och att driva en fungerande verksamhet i ortens idrottsanläggningar och

sporthallar. Sjöberg visar på att klubbarna ofta snabbt läser av samhällsbehovet och tenderar

att utnyttja detta till att erhålla ökade resurser för representationslagen. I fallet Floby VK kan

läsas i utskick till ortens föreningar att en utredning visat att det finns ett stort behov för

fritidssysselsättning för ungdomen i Floby. Utredning vill hitta samarbete med föreningar som

kan hjälpa till att ordna lämpliga träffpunkter och aktiviteter för ungdomarna, vilket samtidigt

kanske kan gynna föreningarna själva.

Givetvis är vi tacksamma om ni då vill ordna något program eller göra PR för er

verksamhet[felstav], och på så sätt kanske intressera några ungdomar för ett aktivt deltagande

i de föreningar som har ungdomsverksamhet på sitt program.173

Det går inte att utläsa om Floby VK bidrar i just detta projekt men i årligen återkommande

brev till kommunen för att ansöka om det så viktiga anslaget till föreningen kan man läsa

formuleringar som:

[…] Dels har klubben förut aldrig hävdat sig så bra i den nationella konkurrensen, dels kunde

ungdomsverksamheten utökas väsentligt. [---] Dessutom planeras en serie för ungdomar inom

kommunen. [---] För att lugnt kunna arbeta vidare är klubben i stort behov av bidrag. Vår

förhoppning och vårt mål är att ge bygdens ungdom en klubb med en verksamhet som ger

medlemmarna chans till idrottsligt utbyte med landets elit inom området. Volleybollen är

ännu inte Sveriges populäraste sport men dock världens.174

Detta visar på att precis som Sjöberg beskriver situationen i Norrtälje kommun under 50 och

60- talet så spelar Floby medvetet eller omedvetet på ungdomen som en nyckelresurs för att få

tillgång till större medel och kunna utöka verksamheten.

I Kolbäcks VK är bilden lite annorlunda. Klubben hade redan från start efter flytten från

Köping stora framgångar med SM seger vid första officiella SM 1962 vilket återupprepades

1963 och 1965. Damlaget som bildades först vid ankomsten till Kolbäck vann även de SM

173 Floby VK, Handlingar, 1/7-68 – 30/6-69, Till föreningar och organisationer i Vilske, 29/10 -1968.

174 Floby VK, Handlingar 1/7-68 – 30/6-69, Till Vilske kommunfullmäktige 22/8-68.

71

och det redan andra verksamhetsåret 1963. Tävlingsfokuseringen var stor och klubben får

sägas vara en utpräglad tävlingsklubb under det första decenniet. Redan 1962/63 spelas hela

43 tävlingsmatcher, vilket med den tidens mått måste sägas vara en hel del och visar vilken

fokus verksamheten hade. Till skillnad mot Floby VK verkar ingen ökning av träningsdosen

ha inträffat utan representationslagen tränar vid två tillfällen i veckan under hela perioden.175

Tränarsysslan sköttes i enlighet med Floby av ideella krafter och ingen utomstående tränare

har förekommit. Klubbhjärtat och idealiteten prisas vid årsskrifterna och A-lagstränaren,

Algis Jovert framhålls som ett praktexempel då han tränar både herr och damlag utan

ersättning och därtill avböjer reseersättning.176

Förövrigt anses nästan uteslutande tränarfrågan

vara bekymmersamt problem som begränsar verksamheten då ledare överlag saknas.177

Förutom representationslagen hade Kolbäck också en bred ungdomsverksamhet, vilken på

allvar byggdes ut andra hälften av 60-talet178

Lite ovanligare i Sverige är en period av stor

motionsverksamhet och en egen motionsserie med som mest 18 lag och 150 deltagare

1977/78. Tyvärr dog succén ut då fritidsstyrelsen ville förändra lokalfördelningen och

klubben tvingas prioritera. Detta speglar ju direkt Sjöbloms resonemang om att hälsoinriktad

idrott generellt får stå tillbaka för tävlingsidrotten under 50 och 60-talet. Klubben har även

varit aktiv arrangör med den första segermatchen mot Finland 1972 som en av

höjdpunkterna.179

Förhållandet med kommunen var redan från ankomsten till Kolbäck god

med lyckade anslagsansökningar, bidrag för byggandet av en ny utomhusplan och en viktig

ekonomisk faktor för föreningen. Klubben ansågs som goda förebilder i kommunen och de

första SM-guld mästarna bjuds in till nykterhetsdagen på orten där samtliga spelare erhöll en

minnessak från kommunen.180

175 Kolbäcks VK, verksamhetsberättelser 1962/63- 71/72, (privat arkiv Ilgonis Kalnins).

176 Kolbäcks VK, verksamhetsberättelser 1970-71, (privat arkiv Ilgonis Kalnins).

177 Ibid., 1963/64.

178 Kolbäcks VK, verksamhetsberättelser 1968/69. Sid. 1.

179 Västmanlands volleybollförbund 1944 – 1987, sid. 5-9, (privat arkiv Ilgonis Kalnins).

180 Kolbäcks VK, verksamhetsberättelser 1962/63, 1963/64.

72

Sammanfattning av klubbarnas verksamhet

Totalt kan ingen större intensifiering av klubbverksamheten spåras i enlighet med de

kategorier som Sjöberg och Sandahl använder för att följa utvecklingen. Tävlingslusten och

resultativern överstiger aldrig det sunda förnuftet utan verksamheten buggs upp runt det lilla

och relativt små medel. Träningsmängden ökar förvisso i Floby VK och resultatfokuseringen

är stor hos båda klubbarna under hela perioden men någon tydlig stegring går inte att uttyda.

Ekonomin byggs upp till stor del av kommunala anslag, bidrag och lotterier medans

medlemsintäckterna är mycket små jämfört med specialistföreningar i andra idrotter.

Medlemmarna är spridda över ett brett yrkesspektra men där kategorin arbetare och studenter

är i majoritet under 60-talet.

Bild 28: Prisutdelning vid DM i Skaraborg 1964, samt serve Marita Ljung.

Källa: Privat arkiv Rune Nilsson.

73

3. Avslutande sammanfattning och slutsatser

Hur kom volleybollen till Sverige och vilken verksamhet fanns innan SVBF?

Volleybollen kom till Sverige framförallt via inflyttade ester, estlandssvenskar, letter, litauer

och till viss del finländare under 40 och 50-talet. Sporten spreds och skapades sedan en

plattform att etablera sig ifrån via Bosön som propagerade för spelet i samklang med RF:s

önskemål. Även GCI utgjorde en viktigt lärosäte då man utbildade blivande

gymnastikdirektörer i volleyboll.

När JUF: s och sedermera 4H organisation bestämde sig för att plocka upp idrotten fick

volleybollen en organisatorisk bas och de första tävlingarna både centralt och lokalt. JUF

propagerade starkt för volleybollen vilken blev den utbredda organisationens största idrott när

vi närmar oss 60-talet. Det som förespråkades var enkelheten, de små medlen, att ingen stor

idrottshall eller plan behövdes. Underlaget för att starta upp sporten behövde heller inte vara

stort utan alla föreningar och samhällen skulle kunna spela. Volleybollen passade dessutom

alla, från ungdom och motionär till elitsatsande. Under den 10 till 15årsperiod som

volleybollen växer fram kan den sägas vara en motionsidrott med tävlingar på glad

amatörnivå. Kännetecken var en aktiv fritid och social gemenskap, hälsa och frisksportsideal

samt fostrandet av ungdomen.

Jämförelser kan göras med den betydelse Stark hänvisar till att det sociala nätverket hade, vid

ishockeyns etablering då högt uppsatta personer inom svensk idrott utgjorde en förutsättning

utvecklingen. På samma sätt kan nyckelpersonerna vid Bosön och GCI samt kontakterna med

RF och 4H sägas ha utgjort för volleybollen.

Bildandet av de tidiga föreningarna skiljer sig mellan de kompisgäng som ofta bildades av de

baltiska flyktingarna samt de föreningarna som bildas inom JUF och de ideella

organisationerna. Likt Yttergren beskriver de allmänna föreningarna, var de baltiska lagen

tävlingsinriktade och budskapet om bildandet spreds från mun till mun. JUF och

Frisksportslagen bildas likt pionjärföreningarna och associationerna genom påbud uppifrån.

Verksamheten var säsongsbetonad och med tydlig social och motionsinriktning. Dock finns

en stor skillnad mot sekelskiftets pionjärföreningar i den sociala strukturen då spelarna inom

JUF till stor del var landsorts och jordbrukarungdom.

74

Hur gick det till när SVBF bildades?

Dåvarande Bosöchefen Pontus Lindberg bestämmer sig 1959 för att försöka sammankalla till

ett inledande möte mot att få ett nytt specialförbund till stånd för volleyboll. RF har sedan två

år redan varit medlemmar av det internationella förbundet och viljan att få sporten etablerad i

Sverige verkar tydlig medans motiven fortfarande är osäkra. Möjligen kan det vara beroende

av den OS status volleybollen skall få vid OS 1964. Mötet resulterar i Volleybollalliansen, får

till syfte att stärka kontakten mellan klubbarna, få fler matcher tillsåtnd samt att förbereda för

ett ett eventuellt specialförbund. Ett antal pionjärer med Einar Hamberg spetsen gör ett idogt

jobb och förbereder organisationen och stadgarna inför det konstituerande mötet 3 juni 1961.

Hamberg blev också den förste ordföranden och fick en annan eldsjäl vid sin sida,

sekreteraren, Kontaktbladets ansvarige utgivare och Nordiske generalsekreteraren Sven Olof

Müller vilka till stor del skall tillskrivas utvecklingen av sporten de första 10 åren.

Vilken utveckling har volleybollen haft centralt i Sverige under de första 10

verksamhetsåren?

SVBF organisation växer upp genom de befintliga kanalerna i 4H, Frisksportarna och KFUM.

Organisationen var redan från början relativt god och utvecklades med nya distriktsförbund

till att vara 13st efter 10 år. På förbundet var arbetet i princip ideellt. Kansliet sköttes länge av

deltidsanställd personal och det var först 1970 som antalet tjänster ökades med en konsulent

följt av ytterligare kanslipersonal och generalsekreterare 1971.

Kopplat till de kategorier för idrottens intensifiering som Sjöberg använder kan vi se att

slutsatsen blir tvetydig. Organisationen breddas och utökas ute i landets olika delar samtidigt

som SVBF själva länge har en defensiv central personalstrategi med få utgiftsposter, en åtgärd

som då var mer eller mindre nödvändig.

Medlemsutvecklingen är god för att under slutet av undersökningsperioden explodera och var

den idrott i Sverige som expanderade mest 1969. Efter första verksamhetsåret är antalet

klubbar 38st för att sommaren 1972 vara 420st och en respekterad idrott. Likt utbredningen av

ishockeyn är volleybollen Stockholmscentrerad från start för att sedan växa från Stockholm

och söderut. Skillnaden mot ishockeyn etablering i landet är att volleybollen har en klart

snabbare utveckling då man fullt ut drar nytta av de befintliga kanaler man har i de ideella

organisationerna samt propagandahjälpen från Bosön och GCI.

75

Den ekonomiska utvecklingen i SVBF ser vi att det sker en stor ökning av de resurser

förbundet har under undersökningsperioden. Omsättningen stiger årligen med ett medeltal på

45% och ökningen stiger än mer efter 1970 vilket stärker slutsatsen om intensifiering. Även

när vi slår samman resultaten av medlemsutvecklingen med omsättningen så ser vi klart att de

tillgängliga medlen ökar i förhållande till antalet medlemsföreningar. Orsaker till de större

omkostnaderna kan härledas till det dyra arrangemanget av Spring Cup men även

anställningen av mer personal, dyrare landslagsverksamhet och kursverksamhet.Till skillnad

från ishockeyn som bärs fram av landets tidningar får aldrig volleybollen något direkt stöd i

media. Detta har troligen inte så stor påverkan på idrottens utveckling under 60-talet men kan

komma att få en stor betydelse senare.

Vilka likheter respektive olikheter går det att finna hos bildandet av klubbar samt ideal

mellan volleyboll, ishockeyn samt föreningarna runt sekelskiftet 1900?

Volleybollen går från att vara en motionsinriktad idrott som passade in i JUF:s och

Frisksportarnas ideal och tävlingsformat under perioden innan SVBF grundas. En viss

distinktion finns till de lettiska invandrarklubbarna som inte har några övriga syften med sin

verksamhet utan endast vill tävla och spela volleyboll. När SVBF grundas fullbordas

sportifieringsprocessen och volleybollen intensifieras allt mer med resultatfokus för

verksamheten i första hand. Förbundet propagerar även för motionsidrotten och

ungdomsidrotten men det är underordnat senior och landslagsverksamheten. Man kan alltså

säg att volleybollen går från att befinna sig mellan de äldre pionjärklubbarna säsongsbetonade

verksamhet där rekreationen och sociala tillhörigheten stod högt i kurs, (dock med en annan

social tillhörighet.) och de allmännas idrottsklubbarnas ensidiga tävlande till att efter SVBF:s

bildande vara mer orienterat mot renodlad tävlingsverksamhet.

Vid en jämförelse med ishockeyn ser vi att trots att hockeyns etablering var tidigare så var

den redan från start än mer tävlingsinriktad. Man ville dock precis som volleybollen framhäva

sig med argument som småskalighet och kostnadseffektivitet. Senare lyfta hockeyn fram även

den fysiska fostran i sin propaganda vilket volleybollen inte gjorde utan betonade mer ett

samhällsansvar för ungdomen ute i kommunerna. Volleybollen framstår också som en relativt

jämställd idrott jämfört med ishockey och flertalet andra idrotter under 50 och 60-talet vilket

framgår även av Lindroths och Olofsson forskning.

76

Bildandet av klubbarna har två tydliga mönster. Dels ser vi att under perioden innan SVBF

fanns två typer av föreningar. De som uppkom uppifrån ner till gräsrotsnivå genom de ideella

organisationerna samt de som bildades genom kamratgäng framförallt runt Mälardalen.

Ishockeyn går precis likt volleybollen inledningsvis också de för att låna Starks ord ” Längs

upptrampade stigar” när många klubbar startas upp i tidigare bandyklubbar eller helt enkelt

verksamheten övergår i ishockey. Volleybollens motsvarighet stavas till stor del det som blir

4H rörelsen och Frisksportarna där volleybollen såväl före som efter SVBF:s bildande tar

tillvara deras redan färdiga kontaktnät och etablering. I båda idrotterna är det sociala nätverket

av stor betydelse där inflytelserika högt uppsatta personer och deras vänskapsband och

kontaktnätverk spelar betydande roller. I hockeyns fall med personer som Anton Johansson

och hans kontaktnät och för volleybollen där bl.a. Pontus Lindberg var en central med sina

kontakter inom RF, GCI och JUF och 4H rörelsen samt de kontakter som knöts mellan JUF

och 4H rörelsen och de styrande personerna i SVBF.

Vilka sportsliga framgångar hade Sverige fram till och med 1971?

Det första deceniet av SVBF:s historia var föga oväntat en ganska svag period

resulatatmässigt. Dock finns en hel del att lyfta fram lite extra. På klubbsidan dominerar

stockholmsregionen resultattabellerna med Bosön, Kolbäck och Lidingö allt som oftast i topp.

På den internationella scenen spelas under de första åren i princip uteslutande matcher mot

nordiskt motstånd där såväl Danmark och Finland är klart bättre på både dam och herrsidan

och även om prestationen i premiärmatchen mot Finland med 7 inspelade poäng under påsken

1962 ständigt förbättras, skall de visa sig att speciellt finnarna fortsatt kommer att ligga steget

före Sverige under hela 60-talet. Norge besegras samtidigt allt som oftast under hela 60-talet.

På damsidan närmar sig faktiskt Sverige Danmarkt och Finland något mer och spelar 2 helt

jämnas matcher, dock med fölust i skiljeset under NM i Växjö 1970. De stora äventyren under

denna skrifts tidsperiod är EM-tävlingarna 1967 i Turkiet, 1971 i Italien samt Spring Cup

deltagandet och då speciellt turneringen på hemmaplan 4-11 April 1971. Turneringen blev

lyckad arrangörsmässigt och medialt men publiken lyste ofta med sin frånvaro.

Resultatmässigt i EM och Spring Cup var det inte tal om några stora framgånar utan enstaka

segrar mot lag som England och Österrike samt något nordisk lag infann sig. Sverige kunde

dock känna att de inte var alltför långt ifrån ett antal ytterligare västeuropeiska länder medans

de östeuropeiska lagen verkade utom tävlan för såväl de svenska herrarna som damerna.

77

Skilnaderna i träningsdos, erfarenhet, fysik samt förberedelsmäjligheter ansågs vara en del av

orsakerna till den avståndet till då framförallt lagen från öst.

Vilka var de första klubbarna, vilka var det som spelade, vad bestod deras verksamhet av

och vilken utveckling hade klubbarna under de första 10 åren?

Denna undersökning har berört två av de första klubbarna, Kolbäcks VK som aspirerar på att

vara den allra första samt Floby VK som var volleybollfästet Skaraborgs första klubb in i

SVBF det första verksamhetsåret. Med anledning till uppsatsens format har inga ytterligare

klubbar kunnat tas med i undersökningen vilket begränsar de slutsatser vi kan dra.

Båda föreningarna är rena specialföreningar och hade vuxit fram ur de två huvudkategorier av

klubbar jag tidigare berört JUF-klubbarna samt de invandrande balterna. Trots sin olikhet

gällande bakgrund kan ser vi att de under 60-talet är väldigt lika. Verksamheten bestod av

både dam och herrspel och kort efter att SVBF bildas startar man också på allvar

ungdomsverksamhet. Kännetecknande är också att lagen innan SVBF bildas bedriver så gott

som uteslutande utomhusträning för att sedan gå över och träna mer inomhus. Kolbäcks VK

startar utöver detta också upp en stor motionsverksamhet i början på 70-talet vilken i enlighet

med Sjöbergs forskning fick stryka på foten när trycket på halltider blev större och klubben

var tvungen att prioritera.

Tittar man på utvecklingen i klubbarna och hur vida de intensifierats enligt Starks kategorier

kan vi se att ingen större intensifiering sker över undersökningsperioden. Omsättningen stiger

ej i förhållande till antal medlemmar trots att seriespelet utökas. Ledarna är utan undantag

oavlönade fram tills 70-talet då en liten ersättning diskuteras i Floby VK. Inga värvningar

görs heller aktivt utan det är lokal egna produkter som dominerar lagen. Träningsdosen ökar

från 2 till 3 dagar i veckan i Floby, medans närvaron verkar bli klart bättre, vilket också

premiera av klubben. I kolbäck syns ingen direkt ökning av träningen.

Hur förhåller sig volleybollens utveckling i Sverige till andra idrotter, och volleybollens

utveckling i Norge?

Likt volleybollen i Norge så växer idrotten fram till stor del genom ideella organisationer. I

Norge var AIF ett utbrett och välorganiserat förbund som plockade in volleybollen på sitt

program på ett liknade sätt som framförallt JUF och Frisksportarna gjorde Sverige. Likheter

78

finns även mellan länderna när det gäller den påvekan 4H rörelsen hade för utbredningen och

antalet medlemsföreningar i respektive förbund under 60-talet. Skillnader länderna i mellan är

att volleybollen hade etablerat sig som den starkaste lagsporten för kvinnor tillsammans men

handbollen i Norge redan i slutet av 30-talet. I Sverige etableras volleybollen anmärkningsvärt

sent jämfört med övriga Nordiska och Europeiska länder.

Jämfört med ishockeyn ser vi en klart snabbare utveckling av antalet medlemsföreningar

under respektive idrotts första 10årsperiod. Båda idrotterna drar nytta av det sociala nätverket

under etableringsfasen. En viktig skillnad är att ishockeyn lyckas skapa ett intresse hos media

vilket aldrig volleybollen lyckas med.

Jämfört med basket och handboll ser vi att volleybollen är den mest expansiva idrotten under

60-talet, där den något större handbollen ligger relativt oförändrad och basketen också

expanderar men inte i samma takt som volleybollen.

79

4. Några reflektioner

Tillsist några tankar som ligger strax utanför min undersökning. Volleybollen lyftes fram som

en idrott med enkelheten tillgången på spelplatser som en av de stora fördelarna. Spelet var

säsongsbetonat under sommarmånaderna och inomhustider var ovanliga. När SVBF bildades

styrdes verksamheten in i en likriktad tävlingsmodell som krävde inomhusplaner.

Expansionen av volleybollen avtar under 80-talet, fotbollens flitigare inomhusverksamhet och

den nya innebandyn blir nya konkurrenter till halltider och ungdomarnas intresse samtidigt

som den nu helt vinterinriktade volleybollen får allt svårare. Kanske hade fördelen med den

stora tillgången på spelplatser blivit till en negativ faktor då enklehten till viss del förlorats på

vägen in i hallarna som kommer tas över av nya sporter. En fråga som kan vara tänkvärd idag

och som beachvolleybollen till viss del lyckats anamma är just enkelheten och en image som

en anspråkslös direkt idrott. Kan detta vara något för volleyboll att åter inrikta sig på, i

motsats till den ideologi som läggs fram centralt idag 2012 med nyckeord som, studie och

karriärinriktade spelare, med mångfaciterade intressen och en helhetssyn på kroppen. En för

mig allt för snäv syn att skapa för vår idrott volleyboll då man direkt väljer att utesluta vissa

”målgrupper”.

Till skillnad från ishockeyn som bärs fram av landets tidningar med Torsten Tegnérs

uppbackning får aldrig volleybollen något direkt stöd i media. Detta har troligen inte så stor

påverkan på idrottens utveckling under 60-talet men kan komma att få en stor betydelse

senare under ett mer mediacentrerat idrottsklimat, där positiva och negativa spiraler för

sponsorers och ungdomars intresse till en betydande del utgår ifrån den plats idrotten har i

media idag och med de begtränsningar i tv tid och tablåer utifrån publikstöd och

kommerciella syften skapar allt skillnader och förutsättningar för olika idrotter/idrottsutövare.

80

5. Några av de tidiga klubbarna

Denna avslutande del ligger utanför själva uppsatsen och vill beskriva några få klubbar som

jag undersökt lite extra i samband med sjävla uppsattsen. Det saknas givetvis många viktiga,

stora, små och skickliga förereningar som skulle varit mycket kul och intressant att ha belyst

men de får bli kvar till någon framtida undersökning.

Bosöns IK

Det konstituerande mötet för klubben ägde rum den 14 november 1961 på Bosön, Lidingö. På

mötet befann sig personalen vid Bosöns Idrottsinstitut, elevkåren och initiativtagaren Pontus

Lindberg.181

Verksamhet hade dock funnit under en längre tid på idrottsfolkhögskolan och

centrat för svensk idrott och enligt tidigare kapitel svarat för en betydande del av spridningen

och etableringen av idrotten i Sverige

sedan tidigt 50-tal. Syftet med mötet var

att skapa möjlighet för framförallt

personalen att tävlingsidrotta. Resultatet

blev Bosöns Idrottsklubb, öppen personal

och studenter där styrelsen skulle bestå

av 3 personer från personalen och 3 från

elevkåren.

181 Bosöns IK, protokoll 14/11-1961. (Privat arkiv Sten Lindberg).

Bild 29: Volleybollspel på Bosön i samband med

kursverksamhet 1949.

Källa Svensk idrott 1949.

81

Bild 30: Bosöns IK:s guldlag från 1962.

Källa: RF, Riksarkivet Arninge.

Den första styrelsen kom att bestå av Sten Lindberg (ordförande), Ann-Marie He1in,

Marianne Åkerblom sant elevkårens idrottssektions medlemmar Gunda Norrman, Björne

Lundström och Conny Tholsson. Den 22 augusti tas klubben upp som medlem i SVBF.182

Bosöns IK var inte enbart en volleybollförening även om det var huvudsysslan för kvinnorna i

klubben. Herrarna intresserade sig för Hockeybockey där man deltog i en lokal serie. Klubben

var även ansluten till Svenska skidförbundet, Svenska skolidrottsförbundet samt anordnade

klubbtävlingar i badminton och bordtennis.

Då serieverksamhet saknades för damerna i

uppstarten spelades träningsmatcher mot Norrtälje

och postens postmästarlag samt en av SVBF

anordnad turnering på Bosön. Vid det första SM-

tävlingarna segrade klubbens damlag efter en klar 3-

0 seger mot Borås, sifforna 15-9, 15-7, 15-6.

Spelarna i det historiska laget var: övre raden, Sten

Lindberg, Marianne Åkerblom, Anne-Marie Helin,

Lea Mattila, Inga - Lill Berghem, nedre raden,

Kerstin Söderholm, Gudrun Johansson, Kristina

Eriksson, Madeleine Nyman.183

Segern upprepades sedan inte mindre än 1963, 64,

66 och 67 För att understryka styrkan på laget kan

sägas att i den första landslagstruppen till

Danmarksmatchen 1964 togs inte mindre än fem

spelare ut: Mika Helin, Gun-Britt Liljegren, Kristina Eriksson, Kerstin Sundberg, Madeleine

Eriksson samt Sten Lindberg som tränare. En stor förändring skedde i klubben 1964 då

medlemsantalet minskade kraftigt från över 50 till 14 medlemmar. Anledningen var att

studenterna på folkhögskolan ej längre tillhörde klubben och verksamheten bestod nu i

princip uteslutande av två sektioner, volleyboll och skidor. 184

1967 när den nya SVBF serien

infördes för damer valde st delen av det framgångsrika laget att hoppa av och laget tog åter in

182 Medlemsbevis i SVBF för Bosöns IK, (Privat arkiv Sten Lindberg). 183

Bosöns IK, styrelseberättelse i november 1962, (Privat arkiv Sten Lindberg) 184

Bosöns IK, Styrelseberättelse november 1964, (Privat arkiv Sten Lindberg)

82

studenter i klubben. Generationsskiftet i laget var svårt och man slutade på sista plats i

division 1 norra 1967-68.185

Profliler och stjärnor

Sten Lindberg son till Bosöchefen och tidigare nämnda volleybollutvecklare Pontus Lindberg

verkade som ordförande och tränare för klubben. Sten var också engagerad utanför den egna

klubben och deltog i flera uppdrag från SVBF varav bland annat representant vid EM i

Rumänien 1963, Överledare vid Morgondagarkursen och Sommarlägret 1965,

Damlandslagstränrare1964-66 Deltog i FIVB:s domarkurs för domarkandidater i

Tjeckoslovakien 1965 samt överledare för damlandslaget vid EM i Turkiet 1967.

De två spelare som återfinns högst upp på statistiken över flest antal spelade landskamper är

Ing-Britt Andersson med 37 landskamper och Raija Nähri med 33st spelade matcher.

Att laget inte var ett ”vanligt” klubblag framgår direkt av faktumet att samtliga spelare

arbetade eller studerade på Bosön. I 1965 års lag finner vi två studerande, en kokerska, en

kassör en gymnastiklärare, en kallskänka och slutgiltligen en serveringspersonal, alla

hemmahörande på Bosön.186

Laguppställning 1965

Kerstin Andersson: Studerande och även U-SM segrare i gång.

Kristina Eriksson: Kokerska från Nysätra som även vann KM i diskus i IK Lidingö.

Ann-Marie ”Mika” Hellin: Kassörska från Överkalix och lagkapten.

Gun-Britt Liljergren: Gymnastiklärare född i Tärendö och tidigare J-SM två i spjut.

Lea Mattila: Från Kotka i Finland och jobbade som källskänka på Bosön.

Karin Norrman: Född i Lycksele och arbetar som serveringspersonal.

Raija Nähri: Studerande från Äänekoski, Finland och även framgångsrik konståkare.

Kerstin Sundberg: (lindberg) Född i Gnarp och jobbar som kontorsbiträde.

185 Bosöns IK, Styrelseberättelse november 1967-68, (Privat arkiv Sten Lindberg)

186 Idrottsboken 1965.

83

Källa: RF, riksarkivet i Arninge.

En för dåtiden ovanlig händelse var damlagets turné till Jugoslavien i juni

1965. Laget åkte utan ledare Sten Lindberg, då han fått förhinder strax

innan avförd och således bestod resenärerna endast av kvinnor vilket

väckte stor förundran hos de mer konservativa Jugoslaviska ledarna.

Under fem intensiva dagar matchades laget mot Porec, Lokomotiv Zagreb

med förluster som resultat samt med en vinst mot Umag. Under hösten

fullbordades utbytet när ett förstärkt Lokomotiv Zagreb, dåvarande

Jugoslaviens bästa lag gästade Sverige och Bosön för ett antal matcher

under hösten. Gästerna vann åter matchen och även . mot en Svensk

kombination. Ett annat resultat av utbytet går att finna i 1967 års SM-lag

där Dusanka ”Duska” Silič nu representerar Bosön.

Bild 31: SM – guld laget 1967. Källa: Privat arkiv Sten Lindberg

Främre raden: Raija Närhri, Helen Johansson, Monica Lindberg, Kerstin Lindberg (dottern Susanne), Lea

Mattila. Bakre raden: Dusanka ”Duska” Silic, Kristina Eriksson, Anne-Marie Helin, Ing-Britt Persson, Sten

Lindberg.

84

Floby vk

”Hoppa högt, hoppa högt och slå hårt – Åh Floby VK”

Floby VK är känd som ”Guldbyn” som spräckte Lidingö SK dominans och segerrad med 16

raka herr SM guld med sin vinst 1982 med ett lag bestående av endast lokala spelare. Klubben

har sedan vunnit ytterligare ett guld, 1997 och haft flera framskjutna placeringar på både dam,

herr och inte minst ungdomssidan. Floby placerar sig idag på plats 4 i maratontabellen över

Allsvenskan och Elitserien, har deltagit i Europacupspel men huserar numer i division 1.

Historien om volleybollen runt Floby tar en ny vändning och stort steg den 14 december

1961.187

På ett möte i Floby JUF:s volleybollsektion beslutas att verksamheten skall övergå i

Floby Volleybollklubb (Floby VK). Stadgar skrivs, styrelse188

väljs och ansökan till SVBF

förbereds och skickas in tre dagar senare som ett svar på den uppmaning man fått från

förbundet om anslutning till det unga förbundet. Det gällde att bli registrerade före 31/12 för

att det unga förbundet skulle få större chans till påverkan och berättigade till bidrag

nästkommande år. Stadgarna var Sveriges Riksidrottsförbunds (RF) normalstadgar där

inledningstexten är att klubben ” […] har till ändamål att genom utövning av idrott och

friluftsliv verka för höjande av medlemmarnas andliga och fysiska fostran samt för främjandet

av god kamrat- och idrottsanda.”189

Anledningen till övergången till egen förening var att JUF

i dåvarande form inte fick vara med i förbundets nya seriesystem och hade heller inga

ambitioner att bedriva den typ av verksamhet.190

Antalet medlemmar i klubben vid bildandet

187 Floby VK, Protokollbok 1 1961-1965, sid 3-4, protokoll 14/12-61.

188 Ordförande var Gerhard Krus, Sekreterare May Johnsson, kassör Elof Bergström samt materialförvaltare

Harald Henriksson. Revisor pionjären Rune Nilsson, tidigare ledare och ordförande i Floby JUF.

Floby VK, Handlingar 1962-1965, sid 3, inträdesansökan till SVBF, samt Protokollbok 1 1961-1965, sid. 5,

årsmötesprotokoll, 26/1-62. 189

Floby VK, Protokollbok 1, 1961 – 1965, Floby VK stadgar 14/12 -61. 190

Intervju med Rune Nilsson 7/2 2011. Vid 11.25 av intervjun.

85

var 23, 15 män och 8 kvinnor. Medlemmarna hade spelat volleyboll i Floby JUF under ca 7 år

med seriespel mot lokala lag samt riksmästerskap i JUF:s regi. Den 16 januari 1962 upptas

Floby Volleybollklubb (FVK) i SVBF som förening nummer. 21191

och den 6 februari upptas

klubben även i RF.192

Bild 32: Lilla Hallen i Floby (Gamla hallen) samt JUF laget i Floby 1961.

Källa: Privat arkiv David Ottosson samt Rune Nilsson.

Verksamhet och resultat under 10 år

Floby VK var då liksom det fortfarande är en ensektionsförening. Verksamheten som bedriv

är uteslutande volleyboll med undantag för inkomstbringande dansaftnar under ett antal år. Ett

rum tillhandahölls på vinden i JUF – lokalen som får fungera som klubbrum för möten och

förvaring. Träning bedrevs från start vi tre tillfällen i veckan, en gång i veckan i ”Lilla

Hallen”, Centralskolan i Floby, samt två tillfällen utomhus. Redan från start var träningsflit

önskvärd och påhejad vilket framgår av den återkommande träningsstatistiken i

årsberättelserna. Flitigast under det första året var Ingvar Svarén med 56 träningar av 57

möjliga och på damsidan, May Johansson med 40 träningar.193

Träningsfliten ökar under 60-

talet vilket kan ses genom att det 1965 utfördes 968 träningar av totalt 59 personer. Samma

uträkning fyra år senare visar att 1652 träningar utfördes av 52 personer, ett nästan fördubblat

träningssnitt.194

191 Floby VK, Protokollbok 1 1961-1965, sid 6, årsmötesprotokoll 26/1-62.

192 Floby VK, Handlingar 1962-1965, sid 9.

193 Floby VK, Handlingar 1962-1965, sid. 29-33, årsredovisning 31/12-.62.

194 Floby VK, Protokollbok 1. sid. 2, årsmötesprotokoll 15/1-66. Samt Handlingar 1/8-69-30/6-74, sista sidan,

träningsstatistik 1968-1969.

86

Bild 33: till vänster: Spring Cup poster 1971. Källa: Floby VK:s arkiv. Bild i mitten. Severin Granvorka

Frankrike anfaller mot Sveriges block och försvar i Odenhallen, Falköping. Källa RF. Bild till höger. Elof

Hedström och Harald Henriksson vid Floby JUF:s resa till riksmästerkapen 1962, en tävling som Floby vann

1956 (FT 26/7-56.) Källa Privat arkiv Rune Nilsson.

Klubben har länge problem med hallutrymme och flyttar under andra hälften av 60-talet in till

Falköping för inomhusträningar och matcher. Först när den nya idrottshallen står färdig

1971/72 kan man flytta tillbaka.195

Mot slutet av undersökningsperioden var klubben också

framgångsrik arrangör och kronan på verket var utan tvekan Spring Cup matchen mellan

Sverige och Frankrike, våren 1971. Trots att matchen slutade med förlust, 8-15, 1-15, 10-15

196 var arrangemanget en succé med nytt publikrekord för volleyboll i Sverige, 750

åskådare.197

Hur gick då spelet under de första tio åren? Parallellt med volleybollförbundets seriespel

deltar spelarna under något år i JUF:s seriespel, vilket nu bestod A och B-klass, där B-klassen

är en mixklass.198

1962 spelade herrarna seriespel i division II Västra Sverige, vilket också

fungerade som första kvalsteg till SM slutspelet.199

1964 spelar Floby VK för första gången i division 1, landets högsta serie som spelas i en

söder och en norr division. Platsen har man tilldelats efter att Kalev dragit sig ur serien. Laget

195 Floby VK, Handlingar 1/1-66-30/6-67, Sid 70. Samt handlingar, 1/8-69-30/6-74. verksamhetsberättelse

71/72, 24/8-72, 196

Matchprotokoll 5/4-71, Handlingar 1/7-71 - 30/6-72. 197

Floby VK, handlingar, 1/8-69-30/6-74, verksamhetsberättelse 70/71, 20/8-71. 198

Floby VK, Handlingar 1962-1965, sid. 10-11, seriebestämmelser 1962. 199

Ibid.,, sid. 15-17, information om SM-kvalificering, 14/5-62.

87

har det tufft i konkurrensen och man kom sist men kan slutligen klara sig kvar i serien efter

kval.200

Året efter åker man dock ur för att med den förkrossande statistiken 46-0 i set vinna

andra divisionen under den korta säsongen 1966.201

Under sex raka säsonger placerar sig

sedan Flobys herrar på en tredjeplats för att förlora det efterföljande kvalet till slutspelet och

når aldrig medaljerna i SM. 202

I avsaknad på seriespel spelade damerna tre träningsmatcher första året mot lokala lag och

fick 5-5 i total setkvot. 203

Till SM 1964 blev laget inbjudet till SM i Köping där man

överraskade alla och avancerade till semifinal. Efter två raka förluster slutar man på en fin

fjärdeplats efter förluster mot Kolbäck och Borås.204

Året efter deltar man åter i SM och

kommer nu 5a. 205 På damsidan fanns inte förbundsserien förrän 1967/68 utan klubben deltar

fram tills dess i Västsvenska inomhusserien och Västergötlands damserie.206

Floby VK representeras också vid ett antal tillfällen i landslaget. Först ut är Inge Bergström

och Åke Krus som tar en plats i truppen till Danmarksmötet i Malmö 1964.207

Två år senare deltar klubbens två första damer i landslagsspel, Torhild Torstensson och Anita

Andersson.208

Säsongen 1969/70 tar klubbens första storstjärna, Mats Ekman (nr 4 på bilden)

ett ordentligt kliv rakt in i landslaget där han framöver kommer vara en tongivande spelare.209

200 Floby VK, Protokollbok 1 1961-1965, sid. 39-46, årsmötesprotokoll 31/1 -65. 201 Floby VK, protokollbok 2, sid 16-24, årsmötesprotokoll 16/8-66. (man spelade serien under januari – juli, för att kunna starta nästkommande serie på hösten och spela höst-vår). 202 Floby VK, Handlingar 1/8-69-30/6-74, verksamhetsberättelse 71/72, 24/8-72. 203 Floby VK, Handlingar 1962-1965, sid. 29-33, årsredovisning 31/12-.62. 204 Floby VK, Protokollbok 1 1961-1965, sid. 39-46, årsmötesprotokoll 31/1 -65. 205 Floby VK, Protokollbok 2 1966-1968, sid. 1-7, årsmötesprotokoll 15/1 -66. 206 Floby VK, Protokollbok 1 1961-1965, sid. 39-46, årsmötesprotokoll 31/1 -65. 207 Floby VK, Protokollbok 1, sid 24-29, årsmötesprotokoll 16/1-64. Samt Handlingar 1962-1965, Landskampsfolder Sverige – Danmark. 208 Floby VK, Handlingar 1962-1965, sid 284. 209 Floby VK, Handlingar 1/8-69-30/6-74, verksamhetsberättelse 69/70, 31/7-70.

88

Bild 34: Flobys herrlag 1970/71. Stående f.v:Arle Johansson, Inge Bergström, Ingvar Svarén, Mats Ekman, Egon

Freij. Sittande f.v: Geroge Lucaci, Göran Berg, Kjell Elwing, Tomas Palmqvist, Åke Krus.

Källa: Floby VK210

Kolbäcks VK

Kolbäcks volleybollklubb brukar räknas som Sveriges äldsta och bildades redan 22 september

1948 som Köpings Lettiska YMCA vilket kort beskrevs i kapitel 2.3. 1951 bestämmer sig

man för att överföra verksamheten till Köpings Daugavas Vanagi (DV).211

I brist på

inomhustider var den huvudsakliga säsongen länge sommartid och turneringarna, DV-pokalen

samt VOLVO- pokalen i Köping och Kumlaturneringen.

1961 deltog Köpings DV i de inofficiella SM tävlingarna och placerade sig på femte plats.

Samtidigt hade en av eldsjälarna, Francis Malnacs anställt flera volleybollspelare på sin firma,

210 Floby VK, www5.idrottonline.se/FlobyVBK-Volleyboll. 20120701.

211 Daugavas Vanadi är en benämning på en lettisk förening som bildades i exil med syfte att hjälpa landsmännen

i hemlandet som var under ockupation.

89

Bild 35: Kolbäcks SM lag 1962:

Bakre ledet fr. v. Lagledare F. Malnacs, I. Tilmanis, B.

Granback, E. Darzius, I. Kalnins.

I främre raden H. Alkanis, A. Jovert, L. Westerberg, G.

Bakos.

Källa Arninge, RF/2/K1 84,100 bilder

Marv i Kolbäck. Detta sammanföll också med att den nya gymnastiksalen i Kolbäck var klar,

vilken turligt nog för volleybollen var för liten för både handboll och tennis. Plötsligt fanns en

efterlängtad inomhushall för spel och kärnan av volleybollsektionens medlemmar bodde i

Kolbäck, varav man började fundera på att flytta verksamheten dit.

Klubben hade så långt aldrig erhållit något bidrag från kommunen och när nu hallhyra tillkom

blev den ekonomiska situationen svår. Vid ett möte med kommun framkom att om klubben

skulle representera Kolbäck skulle den lika ställas med andra idrottsföreningar och få bidrag.

Valet var nu enkelt. Vid ett extra årsmöte 29/6 1962 beslutades att separera med Köpings DV

och fortsätta verksamheten i Kolbäck under namnet Kolbäcks Volleybollklubb.

Tävlingsdräkten bestod av de för lettländare självklara färgerna, vinröd tröja och vita

byxor.212

Mästartakter och motgångar – Ideal och träningsflit

Klubbens störta merit är segern vid landets första officiella SM efter seger mot Kallhäll,

siffrorna (15-5, 11-15, 12-15, 15-10, 17-15) i Solna i september 1962. Klubben har producerat

många starka spelare. Fram till 2003 har 25 egna produkter representerat landslaget. Några av

profilerna är Robert Malnacs med 114 landskamper, Marie Holsten/Bork, 29 landskamper

samt Annika Granström med 22 kamper. 213

212 Kolbäcks VK, kort sammanfattning 1948 – 2002, (privat arkiv Ilgonis Kalnins).

213Kolbäcks VK, Västmanlands volleybollförbund 1944-1987, sid.10 (privat arkiv Ilgonis Kalnins)

90

Bild 36: Kolbäcks VK Damlag 1968/69. Källa: Privat

arkiv Ilgonis Kalnins.

Segern 1962 följdes upp med nya segrar 63

och 65. Herrlaget drog sig Elitserien 1984

men kom tillbaks 1991 efter en

sammanslagning med Mölntorps VK vilket

startade en 6årig sejour fram till 1996 då

herrlaget åter lades ner. Totalt har det

hittills inneburit 28 säsonger varav 16 i

högsta serien. 214

Damlaget bildades först i efter flytten till

Kolbäck. Förutom SM saknades

riksomfattande tävlingar så för att få bättre

fart på damverksamheten startades Marv – pokalen, vilket blev en populär tävling. Damlaget

avancerade snabbt och tog redan sitt andra år 1963 SM silver och lagets glansperiod inleds då

man placerar sig som sämst tvåa och med SM-guld 65 och 69. Laget drar sig ur serien inför

1974/75 år serie och får efter bråk med förbundet starta om i division 3. Laget kommer

tillbaka med ytterligare en bra period i Elitserien 1995-1997 med ett ungt hemvävt lag. Totalt

har damerna hittills spelat 37 säsonger varav 26 i högsta serien.

Klubben har även varit aktiv arrangör med den första segermatchen mot Finland 1972 som en

av höjdpunkterna.215

Kalhälls Bollklubb

Klubben bildades i augusti 1958 och i den första styrelsen ingick bl. a Antti Jokisalo (ordf),

Vwikko Oksanen (kassör) och Reino Tulonen (sekr). Medlemstalet var från start 12 kvinnor

och 14 män. Det var en grupp invandrande finländare som tog initiativet med volleyboll och

klubben var med från första året i SVBF och i de första SM tävlingarna 1961, där herrlaget

kom på fjärde plats. Året därefter var laget på andra plats för att 1963 komma trea. På hösten

startade den första allsvenska serien som klubben vann på våren 1964. Damlagets förnämsta

titel var tredjeplatsen i SM 1971. Därefter upphörde damlagets verksamhet under ett antal år.

Klubben gick 1974 över i Järfälla Volleybollklubb (JVK) 1974 och började om i damseriens

div. 6 1978. Herrlaget började också om i lägsta division (8) och spelade 1979 i div.6. Järfälla

214 Ibid., sid. 1-4.

215 Västmanlands volleybollförbund 1944 – 1987, sid. 5-9, (privat arkiv Ilgonis Kalnins).

91

volleybollklubb spelar sedan seriespel från slutet av 80-talet och fram under hela 90-talet i de

lägre serierna. Därefter slutar mina spår av Kalhälls bollklubb.216

Bild 37: De tidiga böckerna, volleyboll av Olle Ljunggren samt Willy Grönborg. Ur innehållet de nu mer

ovanliga teknikerna bakåtsmaschen och kulserven.

Källa: SVBF sant provat arkiv David Ottosson. Volleyboll. O. Ljunggren, andra upplagan 1965. Volleyboll. W.

Grönborg, 1971,

216 Järfällaboken II Band 2, utgiven av Järfälla kommun 1986.

92

6. Käll- och litteraturförteckning

Otryckta källor

Riksarkivet

Sveriges Riksidrottsförbund (RF), Riksarkivet i Arninge 730356/del 2

Verksamhetsberättelser RF, B5:9-11.

Register över föreningar - äldre serier, D1aa:9.

Fotografier, K1:84, 100.

Svenska Volleybollförbundet samt föreningar

Svenska Volleybollförbundet (SVBF), Smidesvägen 5, Solna.

Protokoll, Mapp 1 SVBF 1960-1962.

Årsredovisningar, 1961/1962 – 1971/1972. Pärm i A3 format med samtliga

årsredovisningar gällande för undersökningen.

Åke lager medieuppgift Göteborgs Universitet ht.76. I låda från Bengt Andersson

märkt tidningen Volleyboll, Spring Cup 71 etc.

Floby VK, Kungsgatan 32, Floby.

Kontaktbladet. Pärmar 1/1-1962 – 31/12-1965, 1/1-1966 -31/1-1968.

Protokollbok 1, 1961-1965, protokollbok 2 1966-1968.

Handlingar 1962-1965, 1/1-1966-30/6-1967, 1/8-1969-30/6-1974, 1/7-1971-30/6-

1972.

Kolbäcks VK, Privat arkiv: Ilgonis Kalnins, Bäckvägen 10, Kolbäck.

Kort sammanfattning 1948 – 2003.

Västmanlands volleybollförbund 1944-1987.

Verksamhetsberättelser 1962/63 – 1971/72.

Inträdesansökningar 1962 - 1969.

Bosöns IK, Privat arkiv, Sten Lindberg, Stockholm (Kontakta David Ottosson för uppgifter)

93

Övrigt

Vita pärmen Einar Hamberg, Brev från Einar Hamberg till generalsekreterare Bengt Wiksell

2010-11-17. Privat arkiv. David Ottosson, Råsundavägen 72, Solna. Privat Anita Andersson

och Leif Hulterg.

Elektroniska källor

FIVB, www.fivb.org

Floby VK, www5.idrottonline.se/FlobyVBK-Volleyboll

Frisksport Malmö, www.frisksportmalmo.se

Kuhlmann. Claas H, ”Identifizierung leistungsrelevanter Parameter für diebiomechanische

Leistungsdiagnostik am Beispiel des Angriffsschlages im Volleyball”,

http://www.qucosa.de/fileadmin/data/qucosa/documents/6223/Dissertation_Kuhlmann_2010.

pdf

Statistiska Centralbyrån (SCB), www.scb.se.

Intervjuer

Einar Hamberg, 24/1- 2011.

Rune Nilsson, 7/2- 2011.

Sten Lindberg, 12/2- 2011.

Stina Ljunggren, 25/3- 2011.

Rune Hansson, 25/3- 2011.

Ilgonis Kalnins, 28/3- 2011.

Anita Andersson och Leif Hultberg, 25/4-2012

http://www.fivb.org/

http://www.frisksportmalmo.se/

http://www.qucosa.de/fileadmin/data/qucosa/documents/6223/Dissertation_Kuhlmann_2010.pdf

http://www.qucosa.de/fileadmin/data/qucosa/documents/6223/Dissertation_Kuhlmann_2010.pdf

http://www.scb.se/

94

Trycka källor

Uppslagsverk

Nordisk familjeboks sportlexikon band VI (Stockholm 1946)

Tidningar och tidskrifter

Aftonbladet

DN

Falköpings Tidning

Idrottsbladet

Volleyboll, GIH Biblioteket, Stockholm.

Svensk Idrott, GIH Biblioteket, Stockholm.

Jord och Ungdom, Kungliga Biblioteket, Stockholm.

Frisksport, Kungliga Biblioteket, Stockholm

Idrottsledaren, Kungliga Biblioteket, Stockholm.

Tryck

JUF 60 år, Jubileumsskrift Stockholms Läns 4H (Stockholm 1996)

Litteratur

Hamberg, Einar, Einar från Rickul (Boda Kyrkby 1997).

Lindroth. Jan & Norberg. Johan R, Ett idrottssekel – Riksidrottsförbundet 1903 – 2003

(Stockholm 2002).

Lindroth. Jan, ”Arbete, gymnastik eller idrott – Jordbrukarungdomens frivilliga

kroppsövningar 1925-1955”, i Jesper Fundberg & Klas Ramberg & Dan Waldetoft

(red.), Tankar från baslinjen – Humanister om idrott, kropp och hälsa (Eslöv 2005).

Raufoss. Kolbjørn, Å spille ballen tilbake - volleyballens historia i Norge (Otta 1998).

Rizzo. Pietro, 100 YAERS OF GLOBAL LINK - Volleyball centennial 1895-1995

(Milano 1996).

95

Sandahl. Björn, Intensifieringen av den lokala tävlingsidrotten i Sverige – en fallstudie av

Spånga IS 1929-1974.

Sjöblom. Paul, Den institutionaliserade tävlingsidrotten – Kommuner, idrott och politik i

Sverige under 1900–talet, (Stockholm 2006).

Stark. Tobias, Folkhemmet på is – Ishockey, modernisering och nationell identitet

(Malmö 2010).

Wallin. Ulf, Sporten i spalterna - sportjournalistikens utveckling i svensk dagspress

under 100 år, (Göteborg 1998).

Wijk. Johnny, Idrott, krig och nationell gemenskap – Om riksmarscher, fältsport och

Gunder Hägg- feber (Stockholm 2005).

Yttergren. Leif, Täflan är lifvet - Idrottens organisering och sportifiering i Stockholm

1860 – 1898 (Stockholm 1996).

96

7. Bilagor

Bilaga 1A

Föreningsutvecklingen i Svenska ishockeyförbundet mellan 1922 -1945.

Källa: Skapad utifrån Starks figur i folkhemmet på is. Uppgifterna har i där sin tur hämtats ifrån Svenska

ishockeyförbundets årsberättelser och Ishockeyboken.

Bilaga 1B

Föreningsutveckling i respektive specialidrottsförbund under de 10 första verksamhetsåren.

Källa: Års och verksamhetsberättelser i respektive förbund.

7 13 18 27 28 28 30 29 34 35 40 42 57 57 59

71

116

145

173 174 191

202

172

210

0

50

100

150

200

250

19

22

19

23

19

24

19

25

19

26

19

27

19

28

19

29

19

30

19

31

19

32

19

33

19

34

19

35

19

36

19

37

19

38

1939

19

40

19

41

19

42

19

43

19

44

19

45

an

tal

år

97

Bilaga 2

Föreningsutveckling i respektive specialförbund 1962-1972.

Källa: RF, Riksarkivet Arninge, 730356/2/B 5/9-11. Verksamhetsberättelser (Riksidrotten) 1962-1972.




98

Bilaga 3

Klubbmatrikel över de 30 första medlemsföreningarna i SVBF.

nr klubb datum

1 Sollentuna VK 6/7-61

2 Kallhälls BK 29/8-61

3 VBK 60 Stockholm 20/9-61

4 Norrtälje BF

5 IF Otava Stockholm

6 Gideonsbergsskolans IF, Västerås

7 Bergsholmsklubben, Stockholm

8 Köpings DV 24/10-61

9 Malmö Frisksportarklubb

10 Norrköpings Frisksportarklubb

11 Västerås Katajaiset

12 Uppsala Frisksportarklubb

13 Väsby Volleybollklubb

14 Frisksportklubben Havsörnen, Malmö

15 Sigtuna Humanistiska Läroverks IF

16 Bromma KFUM 19/12-61

17 Svegs Bollklubb

18 Alingsås Volleybollklubb

19 Söders Frisksportarklubb, Stockholm

20 Inkerin Kerho, Borås

21 Floby VK 16/1-62

22 Hasslös Volleybollklubb, Källtorp

23 Eskilstuna Frisksportarklubb

24 S:t Petri Läroverks IF, Malmö

25 KFUM centralförening Stockholm 5/2-62

26 Hallstahammars Finska Förening

27 Storkyrkopojkarnas Volleybollgrupp, Stockholm

28 Frisksportarklubben Forsfuran, Munkfors

29 Glanshammar Rinkarleby JUF-avd. 26/2-62

30 Sjövalla Frisksportarklubb 20/3-62

Källa: SVBF, mapp 1, protokoll 1961-1962.

99

Bilaga 4A

Ledaråsikter i Kontaktbladet sam t Volleyboll 1962-1965.

Källa: Kontaktbladets ledare 1962-1965 samt Volleyboll 1966-1971 (ej 1969).

Bilaga 4B

Ledaråsikter i Kontaktbladet sam t Volleyboll 1966-1971.

Källa: Kontaktbladet 1966-1968 samt Volleyboll 1966-1971 (ej 1969).

100

Bilaga 5

Tabell över Floby VK utveckling medlemmar och omsättning under 1962-1971

år medlemmar

utveckling

utveckling från

start omsättning

utveckling

utveckling från

start

1962 23 731,2

1963* 20 -13% -13% 1644 125% 125%

1964 37 85% 61% 2908,3 77% 298%

1965 30 -19% 30% 4441,6 53% 507%

1966 21 -30% -9% -100%

1967 7067,65 59% 867%

1968 35 67% 52% 7357,88 4% 906%

1969 29 -17% 26% 9913,3 35% 1256%

1970 43 48% 87% 10738,83 8% 1369%

1971 147 242% 539% 15480,58 44% 2017%

*dec62 medel omsättning 62-66 2431,275

medel omsättning 67-71 10111,648

Källa: Årsberättelser Floby VK.

101

Bilaga 6. Källa Privat arkiv Einar Hamberg.

I samband med årsmötet och 20-årsjubileuméet belönades ett antal trotjänare med ett

nyinstiftat förtjänstmörke i guld. Följande fick förtjänsttecknet.

1. Einar Hamberg, Soletnuna

2. Sven-Olof Müller, Solna

3. Bengt Andersson, Falkenberg

4. Bertil Gustavsson, Växjö

5. Erik Alexandersson, Malmö

Documents

Volleybollens etablering i Sverige · 1 Stockholms Universitet Historiska institutionen C- uppsats Våren 2011 Volleybollens etablering i Sverige En kartläggning över tiden innan