Värdet av ksol biiobl ekt et - WordPress.com...Vd askväertolobli bi . eektt En verksamhet för hållbar utbildning och bildning Förfrågningar: Kungliga biblioteket, Författare:

Värdet av skol biblio teket

En verk sam het för hållbar utbildning och bildning

KUNGLIGA BIBLIOTEKET | NATIONELL BIBLIOTEKS STRATEGI

Värdet av skol biblio teket

En verk sam het för hållbar utbildning och bildning

Pamela Schultz Nybacka

KUNGLIGA BIBLIO TEKET | NATIONELL BIBLIOTEKS STRATEGI

Värdet av skol biblio teket. En verk sam het för hållbar utbildning och bildningFörfrågningar: Kungliga biblioteket, www.kb.seFörfattare: Pamela Schultz NybackaISBN: 978-91-7000-379-0Diarienummer: 6.7-2015-1181Materialet är fritt att använda. Vid citering ange källan.Produktion & illustration: Helena ShutrickTryck: LTAB, Linköping, mars 2019

INNEHÅLL

DEL 1

4 KAPITEL 1. Inledning

31 KAPITEL 2. Med skol världen och sam hället som kontext

46 KAPITEL 3. Historik och inter nationella per spek tiv

58 KAPITEL 4. Skol biblio teken i en svensk kontext

DEL 2

79 KAPITEL 5. Inför fallstudierna

Funktionsorganisering

83 KAPITEL 6. Nacka gymnasiums skol biblio tek

Nod-organisering

95 KAPITEL 7. Linköping kom muns fokusbibliotek

102 KAPITEL 8. Arenaskolan

111 KAPITEL 9. Malmslätt-Tokarp

Matrisorganisering

120 KAPITEL 10. Kävlinge kom mun

128 KAPITEL 11. Skönadalsskolan

137 KAPITEL 12. Tolvåkerskolan

Projektorganisering

150 KAPITEL 13. Region Västerbotten

163 KAPITEL 14. Umeå kom mun

DEL 3

174 KAPITEL 15. Slutdiskussion med resultat och slut satser

204 Litteratur och källförteckning

207 Bilagor

D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Värdet av skolbiblioteket. En verksamhet för hållbar utbildning och bildningSidan 4 av 216

kapitel 1

Inledning

I romanen Inte gå under (2015) berättar författaren och läraren Malin Hedin om Mirjam som är en nyutexaminerad lärare. Romanen inleds med att Mirjam kallas till intervju på en certifierad profilskola i en

annan, mindre stad. Där går de en rundvisning i lokalerna i sällskap med läraren Sally. De går förbi kafeterian, som de konstaterar inte egent ligen är en kafeteria, eftersom där inte säljs någon fika, utan bara läsk och godis i automater. De tittar in i vårdrummet där några sjukhussängar finns och hyllor med lite sjukhusartiklar, bland annat katetrar. I skolentréns öppna, ljusa hall står det några bokhyllor rygg mot rygg. Mirjam, som försöker göra ett gott intryck, nickar mot dem:

”Vad trevligt med böcker, såhär”, sa hon. ”Får de bara ta en eller finns det något slags lånesystem?”

Agneta slog ut med handen, tunikan gled upp och handleden var framme igen; blek och skör, som om den var mycket lätt att knäcka.

”Nej, det här är bara ett projekt. Det är under uppbyggnad.”

Hon suckade och ett kort ögonblick verkade hon försjunka i lätt slummer och fortsatte mumlande: ”Ja, nu måste ju alla skolor ha ett bibliotek.”

Sally pekade mot hyllorna och tonfallet var spetsigt. ”Och det här är ju inte direkt något bibliotek.”

Mirjam ångrade att hon låtit så entusiastisk.

”Men tanken är naturligtvis att vi ska ha ett skol biblio tek”, sa Agneta och Sally nickade.

Det fanns en dov, dunkel stämning, som ett band, mellan Sally och Agneta. Ögonkast som låg och lurade. Undermeningar som inte gick att tyda. (Hedin 2015, s.16f)

Det står klart att på skolan finns ännu inget bestånd av böcker och medier, inget rum, ingen verk sam het eller någon bibliotekspersonal. Stämningen på skolan är minst sagt spänd. Det nämns någonstans ett bokförråd dit en lärare tros ta sin tillflykt för att gråta. Det skymtar i

Sidan 5 av 216

en scen att det saknas lexikon på skolan för flerspråkiga elever och det föreslås att Mirjam ska låna böckerna privat på stadsbiblioteket för att täcka upp bristen. Kort sagt, skol biblio teket existerar inte.

Berättelsen ger en kritisk bild av ett skolsystem där elever, lärare och rektorer trots goda intentioner och insatser ofta hamnar i kläm. Författaren Hedin gör i romanen en poäng av turerna kring skolans ägarskap, men det är inte därför jag väljer att lyfta fram boken. Jag vill snarare betona att möjligheterna att bygga upp något nytt och hållbart som ett skol biblio tek är obefintliga under sådana villkor där varje person på var sitt håll kämpar med att, som romantiteln berättar, ”inte gå under”.

God utbildning är idag ett av de globala målen för hållbar utveckling.1 Samtidigt är utbildning till stor del en för ut sätt ning för många av de andra globala målen: hälsa, jämlikhet, osv. Hållbar utveckling ställer krav på förmågan att kunna anta ett holistiskt per spek tiv. I romanen låter Hedin sin huvudperson Mirjam utveckla en metafor för skolvärlden: att den är ett sammansatt landskap med olika trädgårdar, en för varje klass. Växtarterna är i grunden stort sett desamma, men samman sätt ningen i varje klass är unik och vacker på sitt sätt. Liksom alla trädgårdar behöver trädgårdsmästarna ge en anpassad vård och omsorg: sol och/eller skugga, näring, fingertoppskänsla – och mycket kärlek. Landskapsarkitekterna, det vill säga politikerna, behöver se upp menar Mirjam så att de inte missgynnar odlingarna och släpper lös diverse elakartade ”svampsjukdomar”. Trots påfrestningarna i skolans sköra eko system, så slutar berättelsen hoppfullt. Romanen ger dock inga svar på vad som händer med det planerade skol biblio teket.

BakgrundMajoriteten av skolorna i Sverige saknar idag tillgång till ett bemannat skol biblio tek. Ändå står det i skollagen (2010:800) att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasie skolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skol biblio tek. Den utbredda frånvaron av bemannade skol biblio tek är alltså ett slående exempel på den bristande lik värdig het i villkoren som råder inom skolväsendet idag. Med den nya biblioteks lagen 2013 etablerades en mer genomgripande bibliotekspolitik och den nationella strategin utgör ytterligare en ansträngning att få fram en mer samlad satsning och styrning av biblioteks väsendet, och inte minst skol biblio teken. I dag finns endast

1. Mål nummer fyra, God utbildning för alla: ”Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvali tet och främja livslångt lärande för alla.” Logotypen visar en bild på en öppen bok med en penna bredvid. (Källa: www.globalamalen.se)

Kapitel 1. Inledning D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


433 integrerade folkoch skol biblio tek och 896 enskilda skol biblio tek som har minst halvtidsbemanning (KB Statistik, 2018). Det skulle kosta runt 1,5 miljarder kronor att bemanna samtliga skol biblio tek (KB 2016; DIK & Svensk Biblioteksförening 2018).

I april 2016 anslog regeringen ett riktat statsbidrag för personalförstärkning i skol biblio teken. Bakgrunden var insikten om att det behövdes ”Investeringar i skolan för mer kunskap” som en motvikt till sjunkande resultat och ökande ojämlikhet i elevernas för ut sätt ningar (Promemoria 20150901). Skol biblio teken lyftes fram som en viktig resurs i elevernas lärande och i arbetet att skapa läsfärdighet, läsvanor och en källkritisk hållning i fråga om det informationsöverflöd som idag omger oss, inte minst digitalt. Bemannade skol biblio tek har särskilt goda möjligheter att utgöra en resurs på skolorna. Regeringens satsning inne bär en personalförstärkning till skol biblio tek och uppgår till totalt 30 miljoner kronor per läsår under 2016–2018 och med förlängning åtminstone under vårterminen 2019.

Skolverket är den myndighet som har hanterat statsbidraget till skol biblio teken och har även genomfört en utvärdering efter halva tiden. Rapporten från 2017 ger vid handen att statsbidraget svarar mot behoven och har mottagits väl av huvud männen och haft ett högt sök tryck. Framgångsfaktorerna är att skol biblio teket är integrerat i skolan, har en långsiktig plan för verk sam heten och att det sker en sam verkan mellan skol biblio teken och övrig skolpersonal. Mest medel till förstärkning av personalen gick under året till kom munala huvudmän. Enligt rapporten framhåller huvud männen att statsbidraget var för litet för att få genomslag. Det är för tidigt att avgöra om personalförstärkningen kommer att vara kvar på sikt. Skolverket drar slutsatsen att finansieringen bör prioriteras även fortsättningsvis. Rekommenda tionerna till regeringen är att bidraget i högre grad ska syfta till lik värdig het och därigenom skapas större tydlighet kring vilka huvud män som ska prioriteras. Det skulle också gagna skol biblioteken om biblioteks lagens krav på biblioteksplaner kunde skrivas in i skollagen. På så vis skulle det ställas krav på huvud männen att arbeta mer långsiktigt för sam verkan, kompetenshöjning och bemanning. En sådan ordning skulle enligt rapportförfattarna gynna samtliga statliga satsningar på skol biblio teket som en peda gogisk resurs (Persson & Almerud, 2017).

I mars 2018 föreslog Skolverket till Regeringen att skol biblio tekets uppdrag i skolan ska utredas för att kunna skrivas in i skollagen på ett tydligare sätt. Skolverket kommer att bidra med kom petens utveck ling på området inom ramen för de nationella skol utveck lingsprogrammen och utverka stöd till skol ledare och lärare att tolka de olika styr doku

Sidan 7 av 216

menten, bland annat de nya skrivelserna om skol biblio tek i läroplanen. Skol biblio teken behöver ses som en integrerad del av under vis ningen och skall även planeras och utvärderas som så (Skolverket, PM, 20180328). Skol inspek tionen har också gjort en första kvali tetsgranskning (juni 2018) och gjort nya ställningstaganden med anledning av den senaste uppdateringen av läroplanerna, som lyfter fram skol bibliotekens roll för språk utveck ling, digitalisering, mm i under vis ningen. Det räcker således inte med att erbjuda ett digitalt skol biblio tek.

Denna rapport är en fördjupad studie kring betydelsen av ett beman nat skol biblio tek för elevers lärande och måluppfyllelse. Studien startade år 2017 och har bedrivits i form av följeforskning år 2018 på upp drag av den nationella biblioteks strategin.

Arbetet har riktats in mot tre sammanlänkande områden: 1. Organisation, styrning och sam verkan, 2. Peda gogiskt arbete (inkl. käll kritik, MIK, etc.), som till sam mans

ger de grundläggande för ut sätt ningarna för 3. Elevernas resultat och måluppfyllelse.

Relationen mellan dem kan enkelt beskrivas i modellen nedan.

Figur 1. Rapportens sammanlänkade områden

Elevernas resultat och

måluppfyllelse

Organisationen Pedagogiskt arbete

Modellen visar hur elevernas resultat och måluppfyllelse är det över ordnade uppdraget att sträva mot för organisationen och det peda gogiska arbetet. När det specifikt handlar om skol biblio tekens


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


betydelse i sammanhanget är det många frågor som gäller verk samhetens villkor och för ut sätt ningar. Att det då finns kom muner i Sverige som helt saknar bemannade skol biblio tek är det största hindret för att uppnå lik värdig het i tillgången till skol biblio teksverk sam het för eleverna. Det går helt enkelt inte att ha ett peda gogiskt arbete där skolbiblio teken är integrerade om det saknas en bemannad organisation. Ton vikten i rapporten ligger därför på området kring skol biblio tekens organisering, ledning, styrning och sam verkan.

Rapporten bildar underlag till den nationella bibliotekstrategin, som i sin tur ska lämnas över till regeringen våren 2019. Den nationella biblioteks strategin har under arbetets gång tagit fasta på så kallade ”humpar”, det vill säga akronymen för hinder, utmaningar, möjligheter och problem. För att skapa ytterligare fördjupning kring skol bibliotekens situation behöver studien att granska närmare olika slags motstridiga situationer och dilemman, inte minst de som hänger samman med just ledning och organisering.

PROBLEMBILD: ÖVERSIKT OCH FÖRDJUPNINGSkol biblio tekens ram verkSkol biblio teket som verk sam het befinner sig mitt emellan skol och biblioteks väsende och behöver få relevant stöd av juridiska, finansiella och etiska ram verk (Marquardt 2017). De huvudsakliga politiska ram verken kring skol biblio teken är bibliotekspolitiken, utbild ningspolitiken, medie politiken och kultur politiken och de medför olika slags för vänt ningar på skol biblio teken. Det är också flera myndigheter som sätter regler och utgör intressenter.2

Ett sam hälleligt fenomen formas av sin institu tionella omvärld och brukar i praktiken kopplas till olika slags värde regimer för att rättfärdigas; dessa regimer står ofta i konflikt med varandra eller rymmer mot sägelser. I biblioteks politiken finns allmänt sett en rad inne boende spänningar: mellan att styra eller stödja (folk)biblioteken och synen på medborgarnas kontroll eller emancipation; nytta eller nöje; fostran eller bildning (Frenander & Lindberg 2012). Ur ett kulturpolitiskt per spektiv, som ofta betonar vikten av att bedrivas ”på armlängds avstånd”, betonas bibliotekens läsfrämjande och elevernas möten med skönlittera tur. Utbild nings politiken framhåller värdet av det peda gogiska ända målet (Pålsson 2017). Till dessa politikområden kan ytterligare

2. Kulturrådet, Kungliga biblioteket, Myndigheten för tillgängliga medier, Skol forskningsinstitutet, Skol inspek tionen, Skolverket, Specialpeda gogiska skolmyndigheten, Statens medieråd. Dessa har ingått med representanter i den myndighetsövergripande skol biblio teksgruppen, som existerade fram till 2018.

Sidan 9 av 216

indirekt påverkan komma från till exempel mediepolitik. Sammantaget skapar detta en kluven situation, som präglar villkoren från myndighets nivå till verk sam hetsnivå (KB Rapport Dnr. 6.72016499; 2016; Pålsson 2017).

Biblioteks lagen (2013:802) är en så kallad ramlag, vilket inne bär att den gäller för alla kom muner. Det kom munala självstyret kan alltså inte kringgå lagkraven att alla eleverna ska ha tillgång till ett skol biblio tek. I och med ramlagen så finns dock inget särskilt ansvarsutkrävande eller sanktioner om detta inte efterlevs (KB 2017). Biblioteks lagen har en specifik ända målsparagraf och skrivelse om prioriterade grupper som gäller även för skol biblio tek och lagen hänvisar också till skollagen (2010:800). I förarbetena till skollagen nämns förklaringen ”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans peda gogiska verk sam het med uppgift att stödja elevernas lärande” (Proposition 2009/10:165; se även Ögland 2013). I skol världens rapporteringssystem hör skol biblio teken inte till den peda gogiska verk sam heten utan till den del som behandlar skolans lokaler och utrustning som nöd vän diga för ut sätt ningar för att kunna uppfylla syftet med utbildningen. Denna (under)stödjande roll reser vissa hinder för att kunna integreras i den peda gogiska verk sam heten på ett mer genom gripande sätt. Skol biblioteken är även i en speciell situation när det gäller organisering och styrning eftersom det är skolornas (ofta kom munala) huvud män som ytterst ansvarar för verk sam heten. Även om det sedan 2014 är lagkrav att alla kom muner ska upprätta en biblioteksplan, visar en under sökning av KB året därpå att inom den minoritet kom muner som hade upp rättat en biblioteksplan var det endast en fjärdedel som ens nämnde sina skol biblio tek (KB 2016; Pålsson 2017). Skol biblio teken är alltså beroende av mer normativa och finansiella styrmedel för att utvecklas.

Utöver de tvingande institu tionerna som lagrummen (skollagen, biblioteks lagen) används i allt högre grad riktade statsbidrag som huvud männen kan (bör) söka för sin verk sam hetsutveckling. Satsningen på bemannade skol biblio tek är ett exempel jämte mer allmänt kända satsningar på digitalisering och lärarlöner. Denna form av styrning för verk sam hetsutveckling medför såväl öronmärkta som vill korade medel. Kartläggningar och analyser av situationen för skolbiblio tek visar på stora skillnader mellan kom munernas nuläge och planer (KB 2016). Därtill faller skol biblio teken in under flertalet för valtnings områden, som kan vara svåra att koordinera.3

3. Skol biblio teken berörs av många kom munala förvaltningar: Barn och ungdom, Kultur och fritid, Teknik och teknisk infrastruktur, Vård och omsorg, Utbildning och skola, Social, Samhällsbyggnad (KB, 2016)


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


På principiell nivå finns det också ett framtida vägval inom skolvärlden och som också torde gälla skol biblio teken: huruvida utvecklingen ska drivas i riktning mot mång faldsmodellen för större val frihet genom en fortsatt decentralisering av beslutskraften till skolorna med olika slags profiler, eller i riktning mot lik värdig hetsmodellen för större enhetlighet genom en återgång till en mer centraliserad styrning upprättar alla elevers rätt till likvärdig utbildning (Jarl & Pierre 2012).

Man kan garantera lik värdig het också i en skola som är så pass decentrali serad att den skapar utrymme för profilering och specialisering. Valfrihet och enhetlighet är inte varandras motsatser. (Ibid. 193)

När det gäller förekomsten av skol biblio tek i landet kan det kon stateras att det visserligen finns variationer i verk sam het och kvali te ten, men att sektorn knappast kan nå upp till en utbredd ”mång fald” under rådande villkor för styrning och förvaltning. Återstår därför att eftersträva en större lik värdig het och där enhetligheten också kan omfatta klara variationer beroende av skolornas villkor och kontext.

Det goda skol biblio teket som ”peda gogisk resurs”Så vad karakteriserar ett bra skol biblio tek? Den samlade bilden av skol biblio tekens roll för elevers lärande kan enligt Gärdéns (2017) forskningsöversikt sammanfattas i ett antal punkter: vikten av stöd hos skol ledning; vikten av sam arbete mellan lärare och skol bibliotekarier; skol biblio tekets betydelse för läsning samt skol biblio tekens betydelse för informationskompetens. Dessa punkter tar alltså upp både organisatoriska och peda gogiska områden. Här märks också pro blematiken med att lärare ofta har låg kunskap om skol biblio tek: hur brist på fackkunskap eller utbildning hos de som arbetar i skolbiblio teken påverkar inriktning och kvali tet i verk sam heten (ibid.). En specifik forskningsinriktning som kallas School Library Impact Studies undersöker huruvida och till vilken grad skol biblio teken har inverkan på elevernas lärande och måluppfyllelse (ibid.).

Det tycks idag finnas en utbredd konsensus kring att öka med vetenheten om skol biblio tekens potential genom att framhålla deras roll som en ”peda gogisk resurs”, i stället för en simpel lagerlokal för böcker (KB 2016; Pålsson 2017; Gärdén 2017; Skol inspek tionen 2018; Skolverket 2018). Formuleringen peda gogisk resurs verkar användas som argument för att rättfärdiga skol biblio teket och skänka det en starkare legi timitet i en pressad skolvärld, som behöver använda alla tillgängliga medel för att utvecklas i en god riktning.

Som begrepp betraktat är peda gogisk resurs dock mindre beskrivande än vad man först kan tro. Det är nämligen högst beroende av hur väl resursen omsätts och används i praktiken. Begreppet landar

Sidan 11 av 216

därför ytterst i en utvärdering av huruvida och hur väl ledningen tar hand om skol biblio teket, som här får en förhållandevis passiv roll. I bästa fall utgör skol biblio teket som peda gogisk resurs ett viktigt men underordnat stöd som används för kärnverk sam heten; i sämsta fall en outnyttjad kapacitet. (Det kan också tilläggas att ”resurs” i skolans språkbruk ofta betecknar en insats som görs utöver normalsituationen – till exempel stödunder vis ning, elevassistenter till elever med funktions variation, etc. – och som dessutom i sig är resurskrävande.)4 Sam man taget ger begreppet ”peda gogisk resurs” en otillräcklig grund för att såväl beskriva som rättfärdiga skol biblio tekets verk sam het och kompetens.

Den myndighetsöverskridande skol biblio teksgruppen gör en gemensam formulering, som bättre tar fasta på skol biblio tekets egenart och på likvärdiga villkor:

Skol biblio teket i sin bästa form enar två professioner med samma målgrupp och målsättning,

bibliotekskompetens och peda gogisk kompetens som till sam mans jobbar för elevernas måluppfyllelse.

Skol biblio teket i sin bästa form är en tydlig egen verk sam het, men fort farande en del av helheten.

Citatet belyser betydelsen av jämbördiga professionella parter som möts och sam verkar med elevernas bästa för ögonen. Här ges också en holistisk, snarare än en hierarkisk, bild av skolans olika delar.

Det finns idag kort sagt mer studier om skol biblio teken inom biblioteks och informationsvetenskap (B & I) än inom peda gogik. Studierna inom B & I visar ofta en medvetenhet om specifika skolors kontext, lärande begreppet och elevernas demografiska och socioekonomiska sam man sättning, men de tar dock sällan någon utvecklad hänsyn till skol forskningens landvinningar på andra områden. Detta utgör ett hinder för en fördjupad förståelse för problembilden som skolorna brottas med och som skol biblio teken kan vara en del av lösningen på. Skol biblio tek forskningen behöver alltså ta större hänsyn till en

4. Det bör nämnas att det inom forskningsfältet utbild nings ekonomi finns en möjlighet att utföra så kallade kostnads-nytto-analys av insatser och resurser i skol världen, se till exempel Alli Klapp (2017), som lyfter fram att fram gångs rika insatser för att stärka det socio-emotionella lärandet kan ge mycket goda effekter på elevernas välmåga och vara väl investerade medel.


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


hel hets bild där peda gogik, organisation och elevernas resultat och måluppfyllelse samspelar.

Skolans verk sam het, organisering och ledningSkol forskningen är livaktig såväl inter nationellt som nationellt och omfattar flera vetenskapliga ämnesområden. Inom utbild nings vetenskapen fanns länge en tanketradition att det främst var elevernas socioekonomiska status och individuella profiler som ledde fram till framgång i skolan. Denna tradition kom att utmanas från två olika håll, men med samma bärande tema: att det är skolornas verk sam het som är betydelsefull för elevernas förmåga att tillägna sig kunskap. Det ena utvecklingsspåret är Skoleffektivitetsforskningen (School Effectiveness Research, SER), som förklarar elevernas prestationer i ljuset av den enskilda skolans arbetsformer (Rothstein 2012). Det är således skolans förmåga att omvandla input till output som avgör effektiviteten. Det andra spåret är Skolförbättringsforskningen (School Improvement Research, SIR), som uppmärksammar de interna processerna och deras betydelse för elevernas kunskapsutveckling (Jarl et al. 2017), vilket alltså bygger på en mer dynamisk syn på lärandet. Båda spåren inne bär att frågor om skolornas organisation och organisering hamnar högt upp på agendan.

Den svenska skol forskningen utifrån organisationsteoretiska perspek tiv har intensifierats sedan kom munaliseringen på 1990talet. Flertalet handlar om skolan i rollen som en institu tion, det vill säga att den liksom biblioteken har en sam hällsbärande och lagstadgad roll, och hur den omstöps i riktning mot mer traditionella former av organisering, exempelvis genom New Public Management. Det finns exempelvis studier av skolan som en politisk organisation mellan stat och kom mun (Jarl & Pierre 2012); om skolan och det kom munala huvud mannaskapet (Jarl 2012); styrning och organisering av skolutveck ling (Larsson & Löwstedt 2014); lärandets roll i en skola som präglas av mål och resultatstyrning (Wahlström 2009); Skol inspektionens gransk ningar som programidéer och teknologi för styrning (Ivarsson Westerberg 2016); Skolverkets omdaning (Magnusson 2018) och rektorernas tillvaro bland skolans motstridiga institu tionella logiker (Jacobsson & Svensson 2017) – ett begrepp som har bäring även för biblioteks världen. Det kan noteras att ordet ”skol biblio tek” (eller ”bibliotek” för den delen) inte ingår i någon del av denna skol forskning.

Det finns i sammanhanget en mycket relevant organisationsteoretisk forsk nings studie av vad som särskiljer fram gångs rika svenska skolor från mindre fram gångs rika i fråga om verk sam hetens kontinuerliga påverkan på elevernas lärande och resultat. Jarl, Blossing och Anders

Sidan 13 av 216

sons (2017) studie är baserad på mycket omfattande statistiska undersök ningar av Sveriges alla grundskolors resultat utveck ling mellan 1998–2011, elevernas meritvärden (kontrollerade för utbild nings och migrationsbakgrund) samt strategiskt utvalda fallstudier av skolor i storstadsområde och på landsbygden med stark eller svag resultatutveck ling. Forskningsresultaten har lett författarna att dra en rad slut satser om organiseringen av ledningsfunktioner, lärarnas arbete och under vis ningen och konsekvenserna för elevernas lärande. Framgångs rika skolor präglas av (ibid. 70):

• Målinriktad ledning

• Kollektiv organisering av ledningen

• Målinriktad ledning på förvaltningsnivå

• Sam arbete med fokus på under vis ning

• Höga för vänt ningar på eleverna

• Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper

• Anpassning av under vis ningen

• Lärarledar skap i klassrummet

Det särskilt intressanta med denna beskrivning av för ut sätt ningarna för framgång är att elevernas samlade resultat som individer hänger så nära samman med den gemen samma ansträngningen. Det handlar i mångt och mycket om att se till organisationskulturen på skolan: om den stöttar elevernas lärande eller inte.

På de skolor som inte var fram gångs rika i fråga om elevernas resultat utveck ling över tid var lärarna utelämnade att kämpa var och en för sig. Det är svårt att sätta elevernas lärande och måluppfyllelse i centrum när läraren ständigt försöker hålla näsan över vattenytan. I samman hanget ger Hedins roman Inte gå under, som nämndes inlednings vis, en smärtsam beskrivning av hur enskilda individers goda insatser inte räcker till för att bära en hel skola.

Samman taget pekar Jarl, et als. studie på två helt avgörande aspekter i skolors framgång: 1) att under vis ning och utvecklingsarbete sker med främsta siktet på elevernas lärande och 2) att detta i sam verkan mellan kollegor. Dessa aspekter rimmar också väl med forskning kring fungerande betygs system, som lyfter fram betydelsen av att utveckla elevernas resultat – inte som belöning eller bestraffning, utan genom att stärka deras inre motivation med hjälp av normativa och stödjande medel (se Klapp 2017). Skol forskningen belyser alltså att det inte är elevernas resultat och måluppfyllelse i sig som är viktiga, utan det handlar primärt om hur skolor skapar en verk sam het för resultat utveck ling.


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


Skol biblio tekens position och kontext Intressant nog har Jarl et als omfattande och trovärdiga forsk ningsstudie kring goda resultat inte tagit hänsyn till huruvida skolorna har skol biblio tek eller inte. På en direkt fråga fanns skol biblio teken över huvud taget inte med i forskarnas föreställningsvärld kring skolornas verk sam het. Det var heller inga uppgifter de sade sig kunna ta fram, inte minst med hänsyn till risken att äventyra löftet om skolornas anonymitet i studien (MJ 2018).

Skol biblio tekens position på skolfältet är således, trots lag stiftningen, relativt svag i praktiken, både i form av konkreta verk sam heter och i det allmänna medvetandet. Att etablera ett skol biblio tek under dessa för ut sätt ningar låter sig inte göras så enkelt. Skol biblio teken idag omfattas inte av samsynen och den samfällda organiseringen som skapar stadga kring skol utveck ling. Detta skapar en större sårbarhet kring skol biblio tekens organisering och verk sam het. Här kan finnas vissa överförbara erfarenheter och observationer från hur skolor integrerar elevhälsan som organisation och verk sam het (Hylander 2016) samt frågor om hållbar utveckling (Mogren 2018), det vill säga att det finns lagstadgade krav, men stora skillnader i genomförande.

När det gäller skol biblio teken är det enbart den utbild nings politiska sidan, representerad av Skol inspek tionen, som är granskande part.5 I rapporten från 2018 konstaterar Skol inspek tionen att endast en skola bland tjugo utvalda exempel klarar sig utan några anmärkningar. Den allmänna bilden är att det inte finns någon vidare systematik i arbetet med skol biblio teken:

Granskningen visar att enskilda lärarens engagemang, förståelse för vikten av skol biblio tekssystemet, eventuella personliga kopplingar till skol bibliotekarien samt upplevd tid att sam verka har stor betydelse för i vilken utsträckning eleverna får tillgång till skol biblio teket och dess verk sam het. Rektorerna har sällan uttalat tydliga för vänt ningar på lärarna om hur, och utifrån vad, biblioteket ska användas. (ibid.)

Detta betyder att lik värdig heten har stora brister, till och med mellan och inom de få skol biblio tek som faktiskt existerar ute i landet.

Forskning om Skol inspek tionens roll ger dock vid handen att myndigheten trots sin professionella skolkompetens främst har behövt agera utifrån ett tjänstemannamässigt tillsynsuppdrag med fokus på avvikelse rapportering – detta utan att ta hänsyn till skolornas kon

5. Uppföljning och utvärdering av det riktade statsbidraget till förstärkt bemanning på skol biblio teken, sker via en utnämnd tillsynsmyndighet, det vill säga Skolverket.

Sidan 15 av 216

text. Skolorna förväntas anpassa sig till Skol inspek tionens tolkning och vid allvarliga avvikelser utdöms vite. Styrsystemet tar dessutom stora resurser i anspråk inom verk sam heten och på huvud mannanivå. Resultatet är ofta en känsla av hopplöshet på kom munerna: ”Vi behöver inte fler människor som kommer ut och talar om hur dåligt det är.” (Ivarsson Westerberg, 2016)

Ett förbättringsarbete sker i en ständig process och behöver också ta sin utgångspunkt i de lokala för ut sätt ningarna och behoven. Internationell forskning kring skol biblio teken lyfter också fram att skolledningen skulle kunna betrakta skol biblio tekarierna som en del av den strategiska skol utveck lingen, även på lokal nivå (Lankes 2011), men att det sällan görs:

Few school leaders think about how to give librarians leadership roles in implementing district goals,

key instructional initiatives, and school improvement strategies.

(Curry Lance & Kachel 2018)

Det finns med andra ord en löftesrik framtid för skol utveck lingen ifall skolorna och skol biblio teken kan liera sina krafter i en gemen sam strävan på både kort och lång sikt, för elevernas bästa.

Syfte, frågeställningar och bidragStudien syftar till att granska betydelsen av bemannade skol biblio tek peda gogiskt, organisatoriskt och med hänsyn till elevernas resultat och måluppfyllelse. Dessa aspekter beaktas som överlappande och stödjande delar i ett sammanhang.

Uppdragets frågeställningar omfattar följande områden, varav två är markerade som särskilt relevanta utifrån det teoretiska ram verket:

• Hur kan kriterier som kännetecknar en god skol biblio teks verk sam het formuleras?

• På vilka sätt bidrar bemannade skol biblio tek till utveckling av nya sätt att organisera och genomföra under vis ningen, exempelvis genom nya sätt att samarbeta mellan lärare, skol ledare och skol bibliotekarie?


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


• Vilken betydelse har bemannade skol biblio tek för lärarnas digitala kompetens och deras förmåga att använda digitala medel i under visningen?

• Vilken betydelse har bemannade skol biblio tek för elevernas lärande/studieresultat? Det gäller lärande på specifika kompetensområden som käll kritik, informa tions sökning, digital kompetens och läsförståelse liksom övergripande studieresultat i form av betyg.

Den underliggande problemställningen som varit drivande i studien är frågan: ”Hur kommer det sig att Sveriges skol biblio teksverk samheter ser så olika ut, trots att skolväsendet är så reglerat?” (Gärdén 2017) Studien har en kvalitativ ansats och bidrar till en grund för en systematisk kunskapsutveckling kring skol biblio tekens villkor och förut sätt ningar för större lik värdig het i ett skolsammanhang. Studien är inriktad på att ge praktiska bidrag till fältet, baserade på forskning och beprövad erfarenhet. Samman taget har under sök ningen genomförts i form av en abduktiv forskningsprocess där teoretiskt och empiriskt arbete varvas i ett försök att nå förståelse för underliggande mönster på området.

Studiens upplägg och strukturRapporten bygger på ett omfattande material och delas in i huvudsakligen tre delar:1. Del 1 omfattar kapitlen med det teoretiska ram verket för studien

samt inter nationella per spek tiv på skol biblio teket följt av svenska förhållanden med dess historik och utveckling på området.

2. Del 2 utgör den empiriska delen med beskrivningar och viss analys av och diskussion kring fallstudierna.

3. Del 3 omfattar slutdiskussionen och slut satserna följt av ett antal bilagor.

Ställningstaganden Till grund för studien ligger ett antal ställningstaganden som präglar studiens ramar och inriktning.

Skolan som kulturinstitu tionSkolor är i grunden mänskliga system vilket har betydelse för samspelet mellan regler, normer och föreställningar som skapar mening. De är med andra ord organisationer som upprättar gemen samma värderingar och sätt att leva. Liksom Jarl et al. (2017; Blossing 2016) betraktar jag alltså skolan ur ett kulturellt per spek tiv, vilket ger en god grund för inriktningen mot det så kallade skolförbättringsspåret.

Sidan 17 av 216

Skolan är i allt väsentligt en kulturinstitu tion, reflekterar den tidigare skol och kulturministern Bengt Göransson (2010):

Skolans roll som medborgarskola kan inte överskattas. Skolan är som ingen annan institu tion identitetsskapande, och därför kan den inte reduceras till att vara den enskildas kompetensgivare. Skolan är en producerande gemenskap, och den har kraft som ett skapande kollektiv. Skol och kulturpolitik måste därför utformas i nära samband och bygga på en väl genomtänkt skol och kultursyn.” (Göransson 2010, s. 12)

Citatet belyser att skolan erbjuder något mer än enbart funktionellt inriktad kompetens och utbildning. Det centrala är att skolan utgör ett gemen samt sammanhang där individer skapar sin identitet. Varje skola utgör ett kraftfält med en särskild slags kultur. Individen växer genom skolans inre liv till en sam hällsmedborgare och därför är skolans roll särskilt viktig för demo kratin. Skolan drivs av människor för människor och det behövs en samsyn inom politiken kringsynen på människan som en dynamisk kraft, både individuellt och i grupp.

I romanen Inte gå under, som nämndes inledningsvis, betraktas skolans inre liv som ett grönskande landskap, sammansatt av unika artkombinationer. Att på detta vis tala om utbildning i trädgårdstermer som odling har en lång tradition. Här gränsar också utbildningen mot kultur, som också stammar från ordet odling.

Kultur sägs vara ett av de svåraste begreppen som finns eftersom det är så mångtydigt. Johan Fornäs (2012) urskiljer genom historien fyra bärande och sinsemellan olika kultur begrepp, som alla relaterar till varandra. I det första (ontologiska) kultur begreppet överförs odlingen från människans yttre landskap till hennes inre, vilket tar sig uttryck i kultiveringen av sinnet. Det andra (antropologiska) kultur begreppet handlar om människors sätt att leva och inbegriper normer, artefakter och värderingar. Det tredje (estetiska) omfattar de mänskliga konst arterna (och sorterar ofta inom kategorier som ”fin” och ”populärkultur”). Det fjärde och senaste (hermeneutiska) kultur begreppet tar fasta på människan såsom en tolkande varelse, som ständigt skapar mening och identitet i sin tillvaro. Alla dessa olika kultur begrepp har bäring på studiet av människan och hennes roll i världen. Denna insikt är något som behöver genom syra skolan och skolbiblio teksverk sam heten.

Digitaliseringen av skolan som kulturinstitu tion inne bär såväl nya möjligheter som utmaningar. Ur det kulturella per spek tivet har skolan inte bara att hantera diverse digitala verktyg och färdigheter. Det handlar också om elevernas digitala identitetsskapande. Enligt


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


professor Bengt Kristensson Uggla (2012) erbjuder den nya informations tekno login och det framväxande medielandskapet större ”tänkbarhet” och ”görbarhet” i fråga om sin identitet (s.74). Det kan därmed verka enklare att göra en klass eller bild nings resa alldeles själv. Problemet är bara att den nya möjlighetshorisonten många gånger finns för långt bort från våra egna fysiska gränser. Glappet däremellan kan ge upphov till allvarliga belastningsskador för den enskilda indi viden (ibid.), och inte minst för växande människor. En skola som förmår att omvandla detta glapp till ett mellanrum för lärande har mycket att vinna i fråga om att stärka elevernas välmåga.

BildningDenna rapport tar ställning för ett bild nings per spek tiv på skolan, inte minst i fråga skol biblio tekens betydelse och värde. Bild nings per spektivet kan omfatta kunskaps, lärande och relationskompetenserna i skol världen. Det finns många olika sätt att definiera vad bildning inne bär. Jag ställer mig dock inte bakom de förklaringar som lyfter fram antalet lästa böcker eller kännedomen om en kulturell kanon, något som skulle kunna räknas till ett slags ”bild nings snobberi” (se Bohlin 2018).

På senare tid har det kommit fram ett pragmatiskt bild nings begrepp som betonar den enskilda människans relation till andra människor, omvärlden och lärande. Filosofen Henrik Bohlin (2018) skisserar bildning som ”att utvecklas till en engagerad, kunnig och kapabel medborgare som utifrån sina individuella för ut sätt ningar kan och vill bidra till sam hällets gemen samma bästa” (s. 80). Bildning omfattar således både utveckling för individen och kollektivet. Idéhistorikern Anders Burman (2009) skriver:

Bildning handlar till stor del om hur man uppfattar sig själv, sina medmänniskor och den värld i vilken man lever, men den

har också en sida som vetter åt reflektionen över den egna kunskapen och hur man lär sig.

I detta citat utgör å ena sidan människans varande i världen och å andra sidan hennes kunskap och lärande två dimensioner. Båda handlar om reflektion i relation till den egna utblickspunkten. En kan därför också tänka sig att relationen är i sig en ytterligare dimension av bildningen. Annorlunda uttryckt finns i bildningen tre dimensioner: en kunskapsdimension, en lärandedimension och en relationsdimension, som alla hänger samman. Till sam mans överbryggar de teoretisk och

Sidan 19 av 216

praktisk bildning. Bild nings tanken är särskilt dynamisk eftersom den kan omfatta både en målinriktad process och dess motsats i form av ett öppet sökande (Gustavsson i Bohlin 2018). Bildning omfattar hjärnan, hjärtat och handen (Tyson 2019). Detta inne bär att bildning är genomgripande i all under vis ning och lärande och samtidigt går utöver den ordinarie utbildningen i form av kultur och sam hälleliga relationer. Bildning bejakar den mänskliga aspekten och relationen mellan individ och grupptillhörighet genom att egna upplevelser och erfarenheter av samt reflektioner kring vår gemen samma värld.

Lik värdig hetMot bakgrunden av diskussionen kring antingen mång faldsmodellen för valfrihet eller lik värdig hetsmodellen för enhetlighet, så vill jag klargöra att rapporten tar ställning för att upprätta den lik värdig het som idag saknas inom landets skolor när det gäller elevernas tillgång till skol biblio tek och deras bemannade verk sam het.

I min tolkning av begreppet ska lik värdig het för enhetlighet inte inne bära detsamma som en likriktning inom skolväsendet. Likvärdig heten kan, som Jarl & Pierre (2012) framhåller, möjliggöra både speciali sering och egna profiler genom decentralisering. Begreppet lik värdig het i sig torde alltid omfatta variationer, som har lika (men inte nöd vän digt vis samma) värde. Jag vill mena att diskussionen kring likvärdig het också behöver ta hänsyn till skolornas lokala för ut sätt ningar och sammanhang; annars leder strävan efter lik värdig het paradoxalt nog till orättvisa jämförelser, om varianter med olika villkor ska ställas mot varandra. Det behövs någon form av enhetlig ram för bedömning av lik värdig heten för att inte resurs svaga skolor ständigt ska stå sig slätt gente mot resursstarka. Varje skola som vill åstadkomma förändring och förbättring behöver arbeta med de elever, medarbetare och resurser som finns. Strävan efter lik värdig heten behöver gälla såväl mellan som inom skolor och ha elevernas bästa som utgångspunkt.

OM FÖL JEFORSKNING, METODFRÅGOR OCH SÄRSKILDA OMSTÄNDIGHETER

Uppdraget om följeforskningen formulerades våren 2017. Begreppet följeforskning betecknar en löpande forsknings och utvärderingsprocess som är lämpligt för att:

• Skapa grund för systematisk kunskapsuppbyggnad och lärande

• Ge löpande återkoppling

• Bibringa slut satser och erfarenheter som kan ge praktiska lösningar


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


Följeforskning kan i korthet anta många former, med olika grad av medverkan och delaktighet, från deltagande observation i begränsat format till aktionsforskning där forskaren själv är en aktör på fältet och påverkar de processer som undersöks.

Som följeforskare kan nämnas att jag varken är bibliotekarie eller lärarutbildad, något som har betydelse för rapportens inriktning. Jag hör således inte till någondera av professionerna vilket inne bär att jag å ena sidan saknar egen erfarenhet och kompetens inom områdena och har ingen tydlig legitimitet inom vare sig det ena eller det andra fältet; å den andra sidan behöver jag inte ”välja sida” utan kan anta en utomståendes blick på området och bidra till nya per spek tiv. Min avhandling i företagsekonomi handlade om bokläsning i konsumtionskulturen (Schultz Nybacka 2011). Jag har tidigare forskat om olika slags bibliotek (dock inte skol biblio tek): hur ett regionbibliotek genom ett projekt stöttar sina folk bibliotek i frågor om bibliotekariens kompetens (Schultz Nybacka 2013); om biblioteks rummets värde i ett sam arbete mellan Region bibliotek Stockholm, Huddinge kom mun och Södertörns högskole bibliotek (2014); samt hur ett regionbibliotek kan verka för lit teraturen som konst form på regional nivå (Schultz Nybacka 2017). Som företags eko nom och litteratur vetare är jag lärare och utbild nings ansvarig i både humaniora och sam hällsvetenskap inom högre ut bild ning och är sedan 2013 ledamot i en styrelse, som är huvud man för en idé buren fri skola med Waldorf peda gogik. I och med Lgr11 och Lgy11 så omfattas alla skolor av samma läroplan och jag har inblick i frågor om skolvärldens politiska ram verk och förvaltning. Samman taget har jag en god förförståelse kring frågor som rör såväl skol som biblioteks väsendet.

Mina kontaktpersoner Marja Haapalainen på Kungliga biblioteket och Eva Enarson vid den nationella biblioteks strategin har utgjort länkar in till biblioteksvärlden och bjudit in mig till sammanhang och möten där jag fått relevant information, respons och uppmuntran (bland annat besök hos nationella skol biblio teksgruppen och referensgruppen till nationella biblioteks strategin).

I projektet har jag haft mycket gott stöd av min referensgrupp bestående av intressenter och experter med specialistkunskap på området: Järfälla kom mun (samordnare Sofia Malmberg), Myndigheten för Tillgängliga Medier och Skol biblio teksgruppen (Helena Nordqvist), Region Östergötland (utvecklingsledare Lisa Ekman), Regionbibliotek Stockholm och sedermera Kulturrådet (utvecklingsledare Cecilia Brisander) och där alla har ställt upp på enskilda intervjuer. Till sammans har vi kunnat ta beslut om det strategiska urvalet av fallstudier, ha en löpande återkoppling och diskussion samt säkerställa att viktiga per spek tiv har gjutits in i processen.

Sidan 21 av 216

Det strategiska urvalet av fallstudier har inriktning mot särskilt goda exempel, som genom fördjupade studier kan bibringa kunskap och lärande till en vidare krets om skol biblio tekens organisering, pedagogik och elevernas resultat och måluppfyllelse. De goda exemplen har valts ut med sikte på en spridning i termer av geografi, grundskola/gymnasium, kom mun/region, arbetssätt och digital mognad. I referensgruppens diskussioner landade vi till sam mans på följande exempel:

• Nacka gymnasiebibliotek, Nacka kom mun – ett klassiskt, välfungerande skol biblio tek

• Linköpings kom mun – en unik modell känd som ”fokusbibliotek” för utbyggnad av skol biblio teken

• Kävlinge kom mun – en unik modell för organisering av team av skol biblio tekarier

• Region Västerbotten – ligger långt framme i arbetet med digitalisering och läsfrämjande

Det bör påpekas att samtliga goda exempel är hämtade från delar av landet där det generellt sett finns ett befolkningsunderlag som enklare möjliggör satsningar på skol biblio tek. Exemplen är också inom eller nära städer och akademiska centrum (Stockholm, Linköping, Lund och Umeå/ Skellefteå) där en kan förvänta sig att utbild nings frågor har en särskild legitimitet och tyngd. I projektet finns en stor medvetenhet om att det å ena sidan finns flera goda exempel runt om i landet, både stora och små; å andra sidan att dessa utvalda exempel hör till de privilegierades skara. Många samtal och tankar har kretsat kring för utsätt ningarna för andra att också kunna verka under goda villkor, utan att för den skull ha samma slags resurser och sammanhang.

Alla klokskaper från studiens deltagare (inklusive referensgruppen) har inte kunnat komma med i rapporten av utrymmesskäl, men jag har tagit hänsyn till dem så långt det är möjligt. Några konkreta områden som är viktiga uppgifter för skol biblio teket handlar om elever med nationella minoritetsspråk, mångspråk/flerspråkighet, och funktionsvariation för elevernas rätt till likvärdig under vis ning. När jag inledde mitt empiriska arbete framkom några exempel på att arbete bedrivs på dessa områden vilket är positivt. Det framkom dock relativt snabbt att när det gäller skol biblio tek generellt runt om i landet så saknas själva infrastrukturen för att ens kunna plocka upp dessa frågor. Om vi tänker tillbaka på Hedins roman Inte gå under i inledningen, så blir det uppenbara konsekvenser för (i detta fall) flerspråkiga barn och andra prioriterade grupper inklusive deras kämpande lärare om det


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


helt saknas tillgång till ett skol biblio tek och dess verk sam het. Skolbiblio teken behöver därför utvecklas som en del av en skolvärld, som ska kunna vara hållbar nog att orka bära en ständig skol utveck ling och förbättring för alla elevers bästa, och framför allt de med särskilda behov. Denna bild har jag burit med mig in i forskningen vilket implicit har präglat slutdiskussionen och rekommendationerna.

Studiens genomförande I följande rapport omfattar följeforskningen tre områden: teoretiska grunder, empiriska under sök ningar samt praktiska lösningar.

Figur 2. Följeforskningens tre arbetsområden

Teoretiskt arbete

Empiriskt arbete

Praktiska lösningar

KunskapslägeSkolforskning: organisationsteoriPerspektiv och grundsyn

FallstudierIntervjuerDeltagande i möten och konferenserResultat och lärande

FörhållningssättKonkreta arbetssättUtbildning: bibliotekarieprogram, kursRekommendationer

Teoretiskt arbeteStudien inleddes med en orientering av kunskapsläget kring skol bibliotekens situation. Jag kunde konstatera att det finns mycket material som i olika delar behandlar peda gogik, organisering och elevernas resultat och måluppfyllelse, men mera sällan som delar i ett sammanhang. Litteraturen berörde heller inte skol forskningens diskussioner, som jag anser är högst relevanta för att förstå vilken roll som skolbiblio teken kan spela inom utbild nings sektorn (eller inte). Mitt valda teoretiska ram verk anlägger huvudsakligen ett kulturellt per spek tiv på skolor. Utifrån detta synsätt består skolor av människor som verkar inom en institu tionaliserad ram av normer, språk, artefakter och

Sidan 23 av 216

gemen samma värderingar. Med detta teoretiska per spek tiv följer också kritiska reflektioner kring per spek tiv och grundantaganden kring skolbiblio tekens roll i sam hället.

Empiriskt arbeteUppdraget från den nationella biblioteks strategin föreskrev att studien skulle inne bära fördjupade studier om skol biblio tek. Som komplement och en bakgrund till fallstudierna har jag som nämnt gjort ett antal semistrukturerade intervjuer med skol biblio tekarier och andra experter, till exempel referensgruppen. (Intervjuguiden finns här med som en bilaga.) Två centrala frågor jag har ställt under intervjuerna är dels vad skol biblio teket inte ska göra som en del av sin verk sam het, dels vilka slags dilemman som intervju personerna ställs inför i sitt yrkes liv. Just dessa frågor har gett tillfälle att öppna upp tankarna och använda ett kritiskt omdöme kring mot stridigheter i situationen kring skol biblio teken. Mitt intryck är att dessa frågeställningar har haft en välgörande och konstruktiv betydelse för intervjuerna. Samtalen har överlag haft lite olika genomförande från fall till fall, beroende på deras karaktär. Här har jag som följeforskare just varit följsam och anpassat mig som intervjuare till situationen, ibland mer aktivt deltagande som samtalspartner än vid andra. På detta vis har intervjutillfället i vissa fall kunnat bidra till kunskapsutbyte och lärande mer direkt i processen. Ett sådant exempel är mitt platsbesök på MalmslättTokarp där det gemen samma samtalet genomgick ett lärande mellan samtliga parter. De olika fallbeskrivningarna och berättelserna skiftar således också, från en mer stram och rapporterande stil i vissa delar till mer analytisk och diskuterande text i andra.

Under processens gång har jag också deltagit i möten och hållit i föreläsningar på konferenser för yrkesverksamma runt om i landet: Linköping (skolkonferens på inbjudan av skol biblio tekschefen, augusti 2018); Göteborg (september 2018 i Skolverkets regi), Skellefteå (inbjuden av Region Väster botten, oktober 2018) och Lund (med inbjudan från Skol biblio tekscentralen, Lunds kom mun). Dessa tillfällen har fungerat som ett slags avstämningar kring mina tankar under processens gång. På så vis har jag kunnat få direkt respons på bär kraftig heten i mina reflektioner och kritik. I Region Västerbotten passade jag även på att inhämta lite skriftlig data från deltagarna i sam band med ett diskussions inslag i föreläsningen. Den avslutande presentationen kring studien, ”Värdet av skol biblio teket”, hölls i februari 2019 och spelades in på film och finns tillgänglig via KB och på YouTube.


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


PRAKTISKA LÖSNINGAR

Utbildning: ett nytt bibliotekarieprogram på Södertörns högskolaUtkastet till den nationella biblioteks strategin bar namnet ”Från ord till handling” (2018) och den formuleringen har präglat mitt arbete under följeforskningsprocessen.

Inom kategorin praktiska lösningar vill jag särskilt lyfta fram arbetet med att utveckla en bibliotekarie utbild ning på högskolenivå. Som följe forskare har jag deltagit i en rad samtal och diskussioner kring bristen på utbildade bibliotekarier och särskilt skol biblio tekarier. Den akademiska bibliotekarie utbild ningen ges både på grundnivå och avancerad nivå med säte i Borås, Lund, Växjö, Umeå och Uppsala. I Stockholms området och närliggande regioner (Södermanland, Östergötland) saknas helt bibliotekarie utbild ning.

I rollen som programsamordnare och lektor med särskilt intresse för sam verkansfrågor var jag inbjuden av Vicerektor Nils Ekedahl och min kollega AnnSofie KöpingOlsson att delta i ett möte på Botkyrka kom mun om eventuella samarbetsmöjligheter. Efter mötet lade Anja Dahlstedt, Kultur och fritidschef i Botkyrka kom mun och med tidigare bakgrund som bibliotekschef, fram sin idé om att Södertörns högskola skulle kunna starta en bibliotekarie utbild ning för att tillgodose biblio tekens specifika behov av kompetens och samtidigt bidra till en breddad rekrytering inom yrket. Efter en hearing bland en skara av hög skolans anställda på olika institu tioner fick jag i juni 2018 uppdrag av högskole ledningen att till sam mans med en arbetsgrupp ta fram en förstudie med en utredning av högskolans för ut sätt ningar att starta en bibliotekarie utbild ning. Rapporten lades fram till högskoleledningen i september 2018 med rekommendationen att starta ett profilerat bibliotekarieprogram på grundnivå redan HT19 och med en samhälls tillvänd inriktning mot peda gogik och digital kompetens/MIK inom ramen för högskolans profil inom med borger lig bildning, mångvetenskap och mångkultur. På basis av rapporten inledde högskoleledningen processen att starta bibliotekarie utbild ningen med en placering på Institu tionen för Historia och Samtidsstudier. Jag fick i uppdrag att ta fram en utbild nings plan och terminsöversikt till sammans med kollegor från Södertörns högskolebibliotek och med inspel från en extern lektor i Biblioteks och Informationsvetenskap och som också bistått högskolan i arbetet med ansökan om att inrätta detta nya huvudområde. Dagarna innan jul 2018 var arbetet klart och i februari 2019 fattades det formella beslutet om inrättandet av ämnet och utbild nings planen och utbildningen kan starta till hösten med högskolebiblioteket som en partner. Den långsiktiga ambitionen är

Sidan 25 av 216

enligt förstudien också att starta ett masterprogram tidigast HT21 och att inriktningen här skall vara mot ledar skap och förvaltning, pedagogik samt digital kompetens.

I skrivande stund pågår också planering att starta fristående kurser (15 hp) om skol biblio tek i sam arbete med och på initiativ av lärar utbildningen och i sam verkan med yrkesverksamma profiler på skol biblioteksfältet (bland annat med hjälp av en namnkunnig person i min referensgrupp, Sofia Malmberg). Min nyvunna kunskap och lärandet från följeforskningsprocessen omsätts därmed i praktisk handling och jag använder mig av den akademiska plattformen som jag står på för att bidra till förbättringen av skol biblio tekens och skolornas för ut sättningar.

Under studiens gång har jag alltså börjat med att träda in som utomstående i en spännande verk sam het mitt i en skärningslinje mellan utbildning/bibliotek/kultur och medier och efterhand fått förmånen att själv bli en aktör bland många i förändringen av skol biblio teksvärlden. Dessa praktiska bidrag räknar jag som relaterade, men fristående delar, i mitt följeforskningsuppdrag. Det är en spännande resa som jag företar till sam mans med mina kollegor och jag hoppas få många kloka medresenärer längs vägen.

TIDIGARE STUDIER OCH ANNAT MATERIAL OM SKOL BIBLIO TEK

Det finns ett antal rapporter inom forskning, förvaltning och andra intressenter och som berör skol biblio tekens utmaningar och möjligheter. Nedanstående översikt kan fungera som en förenklad vägledning för vidare botanisering och närmare fördjupning inom området.

Inom den nationella bibliotekstrategin har Cecilia Gärdén (2017) sammanställt en gedigen forsknings och kunskapsöversikt över frågor och forskning ger starkt stöd till skol biblio teken och deras roll för elevers lärande. Hon hänvisar även till inter nationella studier, som tyder på skol biblio tekens effekter för eleverna, inte minst för människor som är resurs svaga, mångspråkiga eller har någon form av funktions variation. Gärdéns rapport torde vara obligatorisk läsning för alla med intresse för skol biblio teken.

Rapporten ”Profession, utbildning, forskning. Biblioteks och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession” (Hansson, Hedemark et al. 2018) tar ett bredare grepp om biblioteks väsendet, men inte desto mindre finns mycket att lära om skol biblio tekariernas roll och verk sam het. Mer specifikt riktad mot skol biblio teken är Stefan Pålssons (2017) genomgång av deras nuläge och situation, inte minst mot bakgrunden av den tilltagande digitaliseringen.


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


Inom Biblioteks och informationsvetenskap är Louise Limberg en auktoritet inom skol biblio teksforskningen. För den som är historiskt intresserad har Limberg (2012) studerat vilken roll som skol biblioteken intar inom ramen för folk bibliotekspolitiken. I skrivande stund skall också nämnas Ulrika Centerwalls pågående avhandlingsprojekt vid Borås högskola och som handlar om skol biblio tek och skol bibliotekarier. Forskaren i peda gogik, Håkan Fleischer (2013), konstaterar i sin avhandling om ”Onetooneskolan” (där varje elev har en egen dator) att skol biblio teken har betydelse för informa tions sökning, källkritik, osv. Hanna Carlsson och Olof Sundin (2018) bekräftar har funnit att skol biblio teken har betydelse för skolans arbete med käll kritik, men att arbetet med informa tions sökning kunde behöva stärkas.

Kungliga biblioteket har som myndighet ansvar för att sammanställa biblioteksstatistiken och publicerar årligen ett antal rapporter, varav några berör skol biblio teken både direkt och indirekt (till exempel i fråga om barn, läsning, etc.). Rapporten ”Skol biblio teken som pedagogisk resurs” (2016) riktades mot de mest välutvecklade skol biblioteken i landet i fråga om bemanning och aktivitet. Cecilia Ranemo står bakom insamlingen av det rika materialet i rapporterna, som publiceras på Kungliga bibliotekets blogg. Skolverket är den myndig het som genomför utvärderingar av regeringens särskilda satsning på bemannade skol biblio tek. De erbjuder också stödmaterial och läro moduler på sin webbplats. Skol inspek tionen har tagit fram en rapport, som också heter just ”Skol biblio teket som peda gogisk resurs” (2018) där de gör en första under sök ning på området. Fortsättningsvis kommer skolbiblio teken att ingå i deras ordinarie granskningar. Det finns också myndighetsöverskridande rapporter, exempelvis ”Skol biblio tek – hur ser det ut?” från den nationella skol biblio teksgruppen, som varit verksamma i samband med biblioteks strategin.

Andra aktörer är till exempel Svensk biblioteksförening samt fackförbundet DIK, som regelbundet sammanställer faktaunderlag och analyser kring läget. DIK står också bakom utmärkelsen ”Skol biblio tek i världsklass” på basis av ett antal kvali tetskriterier. De ger också råd om de steg som krävs för att ett bibliotek ska kunna ta sig till denna nivå. Skol biblio teksföreningarna utgör lokala nätverk (Öst, Väst och Syd) och driver en särskild webbplats (www.skol biblio tek.se) där informationsfilmer och annat material samlas. Regionbiblioteken kan också i förekommande fall bidra till kom petens utveck lingen kring skolbiblio teken (se t.ex. Ögland 2013).

Skol biblio teksvärlden omfattar också en rad profiler med professionell expertis. Christer Holmqvist (2009) har undersökt med hjälp av en enkät fyra Stockholmsskolor och prövat hypotesen att det är

http://www.skolbibliotek.se

Sidan 27 av 216

sam arbetet mellan skol biblio tek lärare och skol ledning som ligger till grund för ett fungerande skol biblio tek. Cilla Dahlén har tillgängliggjort exempel på handlingsplaner för skol biblio tek och driver En aktiv skribent inom skol biblio tekslitteraturen är Sofia Malmberg (2014, etc), som är skol biblio tekssamordnare i Järfälla kom mun. Ett av de mest kända exempel på att skol biblio tekens verk sam het har betydelse för elevers resultat är Catrin Ericssons & Liselott Drejstam (2015) undersök ning och uppföljning av insatser på området kring käll kritik i samband med de nationella proven. Resultaten visar att elever med tillgång till fokusbibliotek presterar bättre än elever utan. Drejstam har till sam mans med olika medförfattare även skrivit böcker med inriktning mot källspaning och språk. Monika Staub Halling (2019) har profilerat sig inom området kring internet, digital kompetens och MIK.

Tryckta medier som tar upp skol biblio teken är bland annat Biblioteksbladet (BBL) samt lärartidningar. På sociala medier finns till exempel ”Skol biblio tekssamtal” på Facebook där både artiklar, diskussioner och frågeställningar samlas. Kontot @skol biblio tekarierna på Instagram uppmärksammar olika slags utbild nings bibliotek runt om i landet. Till detta kommer rader av konton, YouTubekanaler, etc som ger en inblick i livet på enskilda skol biblio tek.

Som synes finns en uppsjö av kunskap och material om skol biblioteken, deras funktion och verk sam het. Det saknas därmed inte goda tankar, idéer och erfarenheter på området. Frågan är varför majoriteten av elever fort farande, trots all samlad klokskap, saknar tillgång till bemannade skol biblio tek?

Föreliggande rapport tar snarast vid efter eller kompletterar tidigare studier som belyser villkoren kring skol biblio teken i Sverige, huvudsakligen genom att sätta in diskussionen i ett skol forsknings sammanhang. Rapporten gör således inga anspråk på en heltäckande historisk beskrivning av skol biblio teksfältet. Den är snarare inriktad på att ge ett bidrag till en framtida systematisk kunskapsutveckling på området.

Akademisk utbildning om skol biblio tekI dagsläget är utbildning med bäring på specifikt skol biblio tek en bristvara. Enligt Karin Linder, generalsekreterare på Svensk biblioteksförening, kommer det att behövas en utbyggd utbildning av skol bibliotekarier för att täcka det ökande behovet av bemannade skol biblio tek. Samtidigt krymper antalet utexaminerade bibliotekarier. Bibliotekarieyrket behöver göras mer attraktivt, både i termer av dess potential och lönesättning. (Perfekt, 20180221) Vare sig på bibliotekarieprogrammen eller på lärar och rektorsprogrammen ges någon utbildning om skol


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


biblio tekens uppdrag och verk sam het. Det finns dock några nya ljusglimtar i form av fristående kurser.

”Medie och informationskunnighet i skolan” (7,5 hp) Borås bib lioteks hög skola fick en ny kursplan HT18 och har grundläggande be hörighet. Kursen utgår från UNESCO:s ram verk på området och om fattar projekt planering och käll kritik. Kursen ”Litteratur för med ling i skolbiblio tek” (7,5 hp) ges från VT18 på distans av Borås biblioteks hög skola och ställer krav på en (allmän) kandidat examen eller mot svarande6 Mål gruppen är yrkesverksamma skol biblio tekarier och peda goger. Kursen ges på kvartsfart och sätter fokus på skol biblio tekets fält med barn och ungdomslitteratur och dess forskning. Förmedlande aktiviteter såsom bokprat, läsecirklar, bokattacker, bokbloggar diskuteras enligt beskrivningen i relation till olika mål grupper och kontexter. En färdighetsgrundande uppgift är att planera, genomföra och utvärdera en aktivitet.

Från och med vårterminen 2019 erbjuder Sociologiska institu tionen vid Umeå universitet en kurs, som heter ”Skol biblio tek i teori och praktik” (7, 5 hp) och som riktar sig till studenter på avancerad nivå och med en kandidatexamen i Biblioteks och informationsvetenskap eller mot svarande. Ett av lärandemålen är inriktat mot att kunna redogöra för historiska, organisatoriska, peda gogiska aspekter av skol biblioteksverk sam heten.7 Kurslitteraturen tar upp områden som läsning, medie och informationskompetens samt rikt linjer för observationer av professionell utveckling.

Södertörns högskola planerar också för nya kurser för bibliotekarier och lärare i sam verkan. Möjliga områden och inriktningar kan vara peda gogiska och medpeda gogiska samarbetsformer; organisation och ledar skap; hållbarhet och lärande; mångspråk och interkulturell kommunikation; skol biblio teket som peda gogiskt frirum. Kurserna planeras vara klara HT2020.

DEFINITIONER OCH BEGREPPSDISKUSSION

Det är inte helt självklart vad som menas med termerna skol bibliotek och skol biblio tekarie, de är beroende av sitt sammanhang. Bibliotekarie rollen utgör en så kallad semiprofession, som omfattar en specifik utbildning, men inte omfattas av tvingande krav (liksom

6. https://www.hb.se/Utbildning/Program-och-kurser/Kurser-VT-2019/Litteraturformedling-pa-skol-biblio tek-distans/ (2019-01-03)

7. https://www.umu.se/utbildning/kurser/skol biblio tek-i-teori-och-praktik/kursplan/

Sidan 29 av 216

legitimerade läkare, jurister, etc.). Det finns därför ett stort utrymme för normativa beskrivningar och klargöranden, som diskuteras om omprövas. Följande begrepp är hämtade ur Malmberg & Graner (2014):

• Bibliotekarie – utbildning/ examen inom biblioteks och informationsvetenskap på grundläggande eller avancerad nivå

• Lärare – utbildning/ examen från lärarprogram och med peda gogiskt ansvar för en klass eller ämne

• Peda gog – ett bredare begrepp än lärare och rollen innefattar kontakt med elever i en under vis ningssituation

• Lärarbibliotekarie – utbildning/ examen från lärar utbild ning och med nedsättning för bibliotekstjänstgöring (inköp, bokuppsättning och utlåning)

• Biblioteksassistent – bibliotekstjänstgöring (bokuppsättning, utlåning och kravhantering) utan regelrätt utbildning

• IKTpeda gog – Informations och kom munikationsteknisk peda gog med ansvar för att planera och genomföra digitala lösningar i undervis ning

• Medpeda gog – en likvärdig samarbetspartner i planering, genomförande och avslutning (uppföljning?) av under vis nings projekt, dock ej examination

Framtidens skol biblio tekarie betraktar Malmberg och Graner (2014) framför allt som en medpeda gog, som kan axla handledande roller. Listan kan också behöva kompletteras med ytterligare en titel för de personer som har en bakgrund som lärare och även har en biblioteksutbildning. Ett alternativ är att begreppet ”lärarbibliotekarie” (som idag handlar om nedsättning i en lärartjänst och inte om en kompletterande utbildning) uppgraderas och används för personer med dubbel kompetens. En sådan yrkesbakgrund kan vara särdeles attraktiv ute på skolorna eftersom det kan underlätta den medpeda gogiska rollen och uppdraget.

Det finns i dagsläget ingen svensk vokabulär kring skol biblio tekarier med en direkt ledande roll. Biblioteksgurun R. David Lankes (2011) och forskarna Kohout & Curry (2018) lyfter möjligheten att betrakta skol biblio tekarien som en Information Officer (CIO), som ansvarar för skolans informationsresurser och sam verkar med lokalsam hället. Det är en god beteckning för skol biblio tekens dubbelriktade informationsuppdrag, men fångar inte riktigt in det peda gogiska eller rentav medpeda gogiska ledar skapet på skolan.


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


I syfte att klargöra skillnaderna i uppdraget mellan olika bibliotekstyper återupptas i utkastet till den nationella biblioteks strategin begreppet utbild nings bibliotek som en del i att betona det livslånga lärandet vid sidan av folk biblioteken (KB, 2017; 2018, s. 25). Utbildnings bibliotek är en term för de typer av ”peda gogiska bibliotek” som följer den formella utbild nings gången genom ”en röd tråd, en kedja” från förskola genom sexårsverk sam het (idag kallad förskoleklass), grund skola, gymnasium och högskolestudier. Utbild nings biblioteken är kopplade till utbild nings institu tioner av olika slag inom det formella utbild nings systemet. Deras uppdrag regleras i biblioteks lagar och i andra lagar och styr doku ment som gäller för utbild nings väsendet. Åter upplivandet av begreppet utbild nings bibliotek görs för att specifikt ”markera att dessa bibliotek utgör en peda gogisk resurs” (ibid. 2018, s. 25). I ljuset av mina kritiska funderingar kring begreppet ”peda gogisk resurs”, så skulle jag hellre se att utbild nings biblioteken fungera som en med peda gogisk verk sam het som verkar parallellt jämte utbild ningsväsendet.

När det gäller skol biblio tek som är placerade på folk bibliotek används ofta termen ”integrerade skol biblio tek”. Detta begrepp riskerar att leda till förvirring genom att sammanblandas med diskussionen kring huruvida ett skol biblio tek är integrerat i skolans peda gogiska verk samhet eller inte. Nationella biblioteks strategin föreslår i stället termen kombinerade bibliotek för att betona att uppdraget inte är uppblandat utan snarare tvåfaldigt, även om mål grupperna i många fall råkar vara desamma (KB 2017, s. 445). Det är ett begrepp som jag använder i denna rapport. På sikt kan förståelsen av det kombinerade biblioteket komma att utvecklas och begreppet preciseras närmare, beroende på om det har sin hemvist på ett folk bibliotek eller på ett skol biblio tek.

Samman taget inne bär min preciserande diskussion kring skol bibliotekets begreppsvärld att belysa dess betydelse såväl i egen rätt som i relation till andra verk sam heter och kompetenser. u

Sidan 31 av 216

kapitel 2

Med skol världen och sam hället som kontext

Ett teoretiskt ram verk

INLEDNING

B iblioteken kan vid sidan av de lagstiftande, verkställande, dömande statsmakten och den oberoende pressen sägas inta rollen som en sam hällsbärande institu tion den femte statsmakten

(KB 2017).

Det är en självständig, balanserande kraft, som är oberoende av de andra makterna, och som ger medborgarna verktyg att fungera som just medborgare. /---/ Det är ingen tillfällighet att det finns kopplingar mellan grundlags formuleringarna, biblioteks lagen och instruktionerna till forsknings bibliotek och folk bibliotek. Bibliotekens uppgift är att vara en viktig del i demo kratins funktion och försvaret för grundläggande värden och rättigheter. (s. 13, 17.)

Citatet utgör ett slags utgångspunkt för rapporten eftersom det skänker biblioteken en stärkt sam hällslegitimitet. Dock med ett litet, viktigt tillägg: skol biblio teken, som har en koppling till skollagen, är inte att förglömma! Biblioteken har en idag roll för demo krati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering (KB 2017).

Världar av värdeEnligt ett spår inom fransk organisationsteori är organisationer och verk sam heter såsom bibliotek beroende av olika slags rättfärdigande ( justifications). Dessa rättfärdiganden uttrycker ett slags pragmatisk hållning. Det är inte nog med att något som ska funka verkligen funkar (jämför det engelska talesättet ”whatever works, works”). Det behövs också ett rättfärdigande som knyter an till gällande världsåskådning eller värdegrund. Därför kallas denna inriktning också för pragmatisk

Kapitel 2. Med skol världen och sam hället som kontext

Värdet av skolbiblioteket. En verksamhet för hållbar utbildning och bildningSidan 32 av 216D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

realism. Det finns med andra ord i varje sammanhang eller praktisk situation ett slags ram verk för vilka handlingar som kan anses vara legitima eller värdefulla. Enligt forskarna Boltanski och Thévenot (2006/ 1991) finns ett slags regimer, värdeekonomier (economies of worth), som tar sig skilda uttryck i olika slags ”världar”. Dessa världar präglas av ordnande principer som handlar om det ”allmänna bästa” och som utgör grunden för (ut)värdering (assessment) och kollektiva handlingar i samhället. Världarna omfattar:

• The inspired world – passionerat och kreativt (inspiration)

• The domestic world – stabilt och pålitligt (tradition)

• The world of fame – synlighet och erkännande (allmän opinion)

• The civic world – plikt och solidaritet (med borger lig plikt)

• The market world – pengar och lönsamhet (konkurrens)

• The industrial world – effektivitet och produktivitet (prestation).

Med tanke på de uttalat demo kratiska värdena av både skola och bibliotek, ska vi särskilt ägna uppmärksamhet till det som här kallas ”the civic world”. Boltanski & Thévenot betonar att denna värde regim handlar om att se bortom den enskilda individens (eller professionens) självintresse och se till det gemen samma intresset; det handlar om att överbrygga skiljelinjer mellan människor genom att tillerkänna dem medlemskap, mandat och handlingskraft för det allmänna bästa (ibid., s. 190) Uttrycket ”med borger lig plikt” kanske framstår som betungande. Den engelska översättningen ”civic” kan sägas knyta an till en tradition i antikens Grekland, där såväl vänskap som klokskap ( fronesis) var viktiga med borger liga dygder för att hålla samman sam hällslivet (Kjellgren 2012). Enligt denna värde regim är det som skapar splittring, isolering och särordning ovärdigt (Boltanski & Thévenot, 2006/ 1991, s. 193).

Skolan är än idag en av de viktigaste sam hällsinstitu tionerna för att skapa civil samhörighet och vänskap (Kjellgren 2012). Skolan är i allt väsentligt en kulturinstitu tion, reflekterar den tidigare skol och kulturministern Bengt Göransson (2010), som nämnt. Under 1980talet verkade han för att driva akademiska framsteg framför sociala (Aho et al 2006 i Abrams, 2017). I backspegeln konstaterar Göransson att skolans roll som medborgarskola inte kan överskattas. I skolan handlar det inte bara om att få rätt kompetens, den är identitetsskapande både för individer och grupper. Själva skolverk sam heten kan dock inte bäras upp av en enda individ: ”Skolan är en producerande gemenskap, och den har kraft som ett skapande kollektiv.” (Göransson 2010, s. 12)

Sidan 33 av 216

I ett föredrag på Södertörns högskola år 2015 kommenterar Bengt Göransson den nuvarande statsrådstiteln ”Kultur och demo kratiminister” och menar kritiskt att den är alltför abstrakt och till intet förpliktigande. En minister behöver ha en tung budget i sin hand för att få gehör i en regering. Skol och kulturfrågorna hänger samman och biblioteken har en viktig roll att spela i båda.

Man kan enkelt föreställa sig biblioteken som en unik plats, där medborgare i alla åldrar kan vistas utan betalning, är den sam hällsinstitution som mest präglas av demo kratiska värden. Utifrån tanken att bibliotekarierna hanterar diverse motsatser (Schultz Nybacka 2013), kan vi placera in biblioteket i det mellanrum som skapas. Biblioteket kan sägas befinna sig mellan två världar: privat/offentligt; historia/framtid; materiellt/digitalt; ensam/till sam mans; avkoppling/arbete (Franzén, Grönvall et al. 2014). Några av dessa kan idag sägas omfatta även skolan.

Det handlar både om handlingar och aktiviteter (att GÖRA) samt om sinnestillstånd och existenser (att VARA). Skolan och biblioteket överbryggar förflutenheten och framtiden, och därmed får verk samheterna också en relation till tiden. Biblioteken spelar en betydande roll i det livslånga lärandet (Fejes, 2017), som är ett av de globala målen för god utbildning. Biblioteken har en roll att spela i nära nog samtliga globala mål, givet den utveckling som kan skönjas idag (Andersdotter, 2017).

ORGANISATIONERS ANPASSNING OCH INSTITU TIONELLA LOGIKER

Både skol världen och biblioteks väsendet styrs till stor del av det omgivande sam hällets för vänt ningar och behov. Skolan har genomgått en djupgående omvandling sedan 1990talet genom införandet av decentralisering, kom munalisering, marknadisering, mål och resultatstyrning etc. Forskarna Maria Blomgren & Carolina Waks (2015) har räknat ut att det genomförts ett femtiotal skolreformer under åren 1990–2014. Skol biblio teket hör inte enbart till biblioteks väsendet utan ingår också i en skolvärld som är både fragmenterad och motstridig.

Denna studie utgår huvudsakligen från antagandet om organisationer och verk sam heter som mänskliga och kulturella system. Det är språk, normer och värderingar som ligger till grund för hur vi samspelar med varandra och hur det kommer till uttryck i våra olika sakförhållanden och göranden. Ur ett kulturellt per spek tiv är organisering därför förhållandevis svårföränderligt.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Strategier för att hantera omvärldens förändring och olika krav Hur kan vi förvänta oss att skolorna kommer att gå till väga i sitt arbete med att utveckla skol biblio teken? Vilka strategier finns att tillgå? Här har skandinavisk organisationsteori utifrån ett kulturellt per spektiv gjort särskilda landvinningar. Staffan Furusten (2007) intresserar sig för hur det går till när idéer om verk sam heter tas emot ute bland organisationer och återskapas genom praktisk organisering. Grovt sett finns det tre strategier som en organisation (till exempel skola) kan tillämpa när omvärlden ställer förändrade krav och logikerna skiftar:1. Följa: Spela spelet enligt gällande regler och ”gilla läget”2. Inte följa: Vägra att följa reglerna och riskera att förlora i legitimitet

(till exempel i samband med Skol inspek tionens granskningar, etc.) 3. Förändra: Påverka och förändra den institu tionella omvärldens

krav (till exempel genom att mobilisera branschorganisationer och opinion)

I praktiken är de flesta skolor tvungna att ”gilla läget”. Detta kan vara nog så komplext i fråga om att uppfylla kraven och samtidigt genomgå förändring.

Anpassningen av en specifik organisation eller verk sam het sker enligt nyinstitu tionell teori i samspel med de trender och tendenser som uppbär en bredare sam hällelig legitimitet. Exempel på institutionella rörelser som påverkar såväl skola som bibliotek (liksom sam hället i övrigt) är digitaliseringen, som verkar tvingande genom ny lag stift ning. Med andra ord sker politiska och legala reformer främst när de anses berät tigade utifrån någon specifik form av rationalitet och logik.

Teorin om ”institu tionella logiker” blev ett sätt för Roger Friedland och Robert R. Alford (1991) att bredda diskussionen om organisationer så att det inte bara handlade om ”byråkrati”. De argumenterade framgångs rikt att det i samtiden fanns flera andra slags sam hälleliga principer och handlingsmönster, inte minst i ljuset av den västerländska kapitalismen. Familjen, staten och marknaden erbjuder till exempel genom gripande modeller för organisering. Merparten av forskningen kring institu tionella logiker rör sig dock inte på denna fundamentala nivå, noterar Erik Wikberg (2017). Här kan jag notera att institu tioner som skolan biblioteken utgör verk sam heter och organisationer som har sprungit ur antiken och som torde kunna ha spår av egna modeller för organisering, även om de har blivit underkastade olika former av logiker för stat och marknad i modern tid. Biblioteken, till exempel,

Sidan 35 av 216

kan sägas hantera principer om såväl myckenhet (i form av text och information) som kulturellt bevarande (Schultz Nybacka 2013).

Friedland & Alford (1991) anger tydligt att de institu tionella logikerna får betydelse när det gäller motsägelsefulla och motstridiga föreställningar samt praktiker i sam hället. Annorlunda uttryckt hjälper de institu tionella logikerna oss människor att navigera i en värld full av skilda budskap och krav på olika slags handling. Logikerna skapar ett slags underliggande rationalitet för hur vi kan förvänta oss att förhålla oss och agera.

Det är vanligt att ta upp fem huvudsakliga logiker: en professionell logik där utbildning och yrkesverk sam het anger normer och handlingsrepertoar; en byråkratisk logik där regelföljande är centralt; en demo kratisk logik med aktivt medbestämmande och delaktighet; en manage ment/organisationslogik, som handlar om effektivisering som ratio nali tet; eller marknads logik, som handlar om konkurrens och vinstmaxi mering. (Svensson & Tomson 2017).

Logikerna öppnar för en djupgående analys som länkar samman politiska ram verk med aktörer och praxis ute på fälten. Exempelvis har de kulturella fälten genomgått en stor förändring sedan kulturpolitiken instiftandet i början av 1970talet. I dag intar management och marknads logikerna en mycket större ställning än tidigare, då de var underord nade de andra logikerna. Ett sådant skifte märks till exempel när ekonomer börjar anses vara legitima chefer på det offentliga kulturfältet vilket också skapar ideologiskt motstånd i ”kampen om kulturen” (Svensson & Tomson 2017).

I sammanhanget kan nämnas att bibliotekarierna på exempelvis ett folk bibliotek kan verka utifrån ett slags uppdragslogik, som utgör en specialvariant som förenar de demo kratiska och byråkratiska logikerna. Den inne bär att bibliotekarierna använder sin sam hälleliga uppdrags beskrivning som vägledning för att finna en lösning när de möter på ett dilemma (Schultz Nybacka 2013).

Forskarna Bengt Jacobsson & Jenny Svensson (2017) har undersökt vilka slags logiker som är verksamma inom skolväsendet och identifierar sammanlagt fem logiker och deras mål, källa till legitimitet och identitets markör.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Tabell 1. Institutionella logiker på skolfältet (Jacobsson & Svensson, 2017)

LOGIK MÅL LEGITIMERINGSKÄLLA IDENTITETSMARKÖR

Demokratisk Aktivt deltagande och medbestämmande

Medborgarnas lika värde och rättigheter

Relation till, eller position i, sociala grupper, intresse-grupper

Byråkratisk Att genomföra politiska beslut

Regelföljande Hierarkisk position

Professionell (Peda gogisk)

Att stimulera och utveckla lärande

Peda gogisk-teoretisk kunskap och peda gogisk-praktisk kompetens

Expertkunskap och professionell status (inom gruppen)

Organisationslogik Att rationalisera och effektivisera verk sam het

Allmänt giltiga organisations-modeller

Generell effektiviserings- och organiseringsexpertis

Marknadslogik Att maximera vinst och skapa en konkurrens-kraftig position

Rationella (kund)val Ansiktslös; den erbjudna tjänsten i fokus

För rektorernas del visar forskarna att det sker en ständig konflikt och förhandling mellan en demo kratiskbyråkratisk logik och en pedagogiskprofessionell logik, som utgår från ett lärar och lärandeperspek tiv (Jacobsson & Svensson 2017). Det är allmänt sett en tuff bild som målas upp, inte minst med tanke på att ”skolans övergripande styrning är både motsägelsefull och fragmenterad” (ibid. 183).

I studien om fram gångs rika och ickefram gångs rika skolor framkommer, baserade på ett omfattande statistiskt underlag och strategiska fallstudier, en förhållandevis samlad bild av vad som ger goda resultat i praktiken (Jarl et al 2017, s. 70):

• Målinriktad ledning

• Kollektiv organisering av ledningen

• Målinriktad ledning på förvaltningsnivå

• Sam arbete med fokus på under vis ning

• Höga för vänt ningar på eleverna

• Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper

• Anpassning av under vis ningen

• Lärarledar skap i klassrummet

Sidan 37 av 216

Detta tycks snarare peka i riktning mot en kombination av den pedagogiskprofessionella logiken och organisationslogiken, som betonar lärarnas peda gogiska roll i samspel med rationella och strukturerande former för en effektiv och verkningsfull organisering och ett sikte på elevernas resultat.

Läget med flera logiker i samspel och i konflikt inne bär egentligen ur ett kritiskt per spek tiv att dessa institu tionella logiker inte längre enskilt räcker till för att skapa legitimitet eller rättfärdigar vissa förhåll nings sätt och beteenden. Vissa forskare tar upp frågan om multipla logiker och vad som händer i organisationer under sådana villkor. Kon flikterna sker på en så djupgående nivå att vi kan behöva ett slags metalogiker, som kan verka bärande och överbryggande.

Forskarna Jacobsson & Svensson (2017) konstaterar att rektorsutbildningen fyller en viktig funktion som ett forum för professionellt och kollegialt utbyte:

Mötesplatser är viktiga eftersom de ger möjligheter att utbyta erfarenheter och bolla idéer. Givet den fragmentering och de motstridigheter som kännetecknar dagens skola, är det rent av möjligt att hävda att det generellt finns ett behov av en starkare samarbetslogik.” (s. 194).

Detta citat utgör slutpunkten på deras bok och de går därför inte in djupare på vad en möjlig samarbetslogik skulle kunna vara.

Som jag ser det kan samarbetslogiken utgöra ett slags metalogik som överbryggar de befintliga institu tionella logikerna. Skolan som helhet skulle enligt detta synsätt kunna gagnas av en samarbetslogik, där varje profession agerar i sam verkan både inom den egna gruppen och till sam mans med andra och samtidigt uppfyller kraven från de demokratiska och byråkratiska logikerna.

Enligt Maria Jarls (2012) studie av rektorernas arbete sam verkar de som mest med rektorer på andra skolor framför andra aktörer som förvaltningsledning, skolchefen, och politikerna i barn och ungdomsnämnden och kom munstyrelsen/ kom munalfullmäktige. Två tredjedelar av rektorerna har sam verkan med andra rektorer minst en gång i veckan. Det är också samtalen med rektorerna som påverkar dem mest (86 procent) i en egenskattning. Trots att många rektorer har en närhet till den politiska nivån, uppger drygt halva rektorskåren att de känner större lojalitet med sitt statliga uppdrag än med sin roll som kom munal företrädare. Detta kan ha betydelse i fråga om skolans framtida huvudmannaskap.

I analysen av rektorernas situation reflekterar Jacobsson och Svensson (2017) kritiskt över bristerna i styrningen av skolväsendet.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Det är ett helt nystan av motstridiga krav som ska uppfyllas på skolnivå, vilket leder till en rad resursproblem: 1. tid och kraft läggs på sådant som kan ses som perifert (detaljerad

dokumentation, marknadsföring, etc.), 2. kom muner med stora klyftor upplever motstånd och svårigheter i att

omfördela resurser mellan skolor, 3. resurser läcker från det offentliga till det privata (ibid. s.191).

Samtliga dessa logiker är väl förankrade i politiken och det skulle vara svårt att försöka ta bort någon av logikerna (och deras konsekvenser) i syfte att förenkla för skolorna (ibid.)

Här skulle jag återigen vilja lyfta fram betydelsen av en fungerande metalogik för ett väl sammanhållet och likvärdigt sam hälle som kan förankras väl på ett både ideologiskt och praktiskt plan – företrädesvis professionellt, byråkratiskt och demo kratiskt. Möjligen kan alltså den samarbetslogik som Jacobsson & Svensson efterlyser vara till stor hjälp på skolans område. Sam arbete urskiljs som genom gripande och betydande när skolor organiserar sig i syfte att försöka stärka elevernas resultat och måluppfyllelse (Jarl et al. 2017). Dessutom skulle en samarbetslogik återknyta till den bredare värde regim som hör samman med sam hället (the civic world, Boltanski & Thevenot) och det slags vänskapliga med borger lighet som framför allt skolan (Kjellgren, 2012).

Sam arbete, relationer och professionerLåt mig först dröja vid sam arbete sett utifrån ett professionsper spektiv. Hylander (2016) utgår från forskningen om team och professioner för att urskilja olika nivåer av professionellt sam arbete. Detta perspek tiv är relevant eftersom vi i samband med skola och skol bibliotek diskuterar graden av sam arbete och relationen mellan två olika professioner. I multiprofessionella sam arbeten bidrar varje profession med sin egen professionella kompetens och lägger ihop delarna till en helhet. I interprofessionella sam arbeten ställs krav på interaktion och utbyte mellan de professionella; värdet av sam arbetet blir då mer än om varje profession arbetar var för sig. I transprofessionella sammanhang sker sam arbetet på ett integrativt sätt genom att ta del i gemensamma arbetsuppgifter. Fördelen är att det sker ett aktivt lärande (och relations skapande), men det kan också finnas risk, menar Hylander, att professionernas respektive kompetens inte används till fullo.

Sidan 39 av 216

Typmodeller för likvärdig organiseringHur kan skol biblio tekets organisering och verk sam het beskrivas i relation till skol världen? För att bena ut situationen ytterligare och skapa jämförbarhet, kan inspiration hämtas av Ingrid Hylanders (2016) fyra olika typmodeller för likvärdig organisering och ledning av elevhälsan. Jag har bearbetat modellerna så att de kan ställas upp i en matris och kopplas till skol biblio tekens placering inom skol världen. Till sam mans bildar idealtyperna en ny modell, som jag kallar lik värdighetsmodellen. Överfört till ett skol biblio tekssammanhang öppnar modellen för olika möjligheter att skapa tillgång till ett skol biblio tek för eleverna beroende på kom munens för ut sätt ningar, som till exempel beroende på befolkningsmängd och –täthet. Organiseringen kan enligt modellen ske på lokal eller central nivå och ledar skapet kan antingen vara enskilt eller delat, vilket samman taget ställer professionella samarbeten i olika slags ljus.

Lik värdig hetsmodellen

Figur 2. Modeller för olika men likvärdig organisering och ledar skap av en professionsverk sam het inom skolan

ORGANISERING

Lokalt Centralt

Ledar skap Enskilt: Funktionsorganisering Teamorganisering

Delat: Matrisorganisering Projektorganisering

Lokal tillgång En modell inne bär att skol biblio teket upprättas i form av ett lokalt team med en lokal ledare. Denna variant är inriktad på skol biblio teket som en lokal funktion och jag föreslår därför att den skulle kunna kallas för en funktionsorganisering. (Hylander kallar modellen kort och gott för ”hierarki”.) I denna toppstyrda modell skapas för vänt ningar på ett närvarande ledar skap för att verk sam heten ska kunna utvecklas. Skol biblio tekarierna förväntas, liksom lärarna, vara tillgängliga på skolan och det skapas för ut sätt ningar för informationsutbyte dem emellan. Modellen är dock strikt hierarkisk och risken är att de olika professionerna får mindre utrymme att utveckla sina olika kompetenser.

En annan modell inne bär att skol biblio teken inlemmas i en matrisorganisation, där det finns både ett vertikalt och ett horisontellt ledarskap. Å ena sidan vetter skol biblio teken mot skolans lokala organisation med dess hierarki med huvud man, rektor och skolchef, skol ledare,



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

lärare och övrig personal (elevhälsa, kökspersonal, m.fl.) och ska samordnas till sam mans med den övriga peda gogiska verk sam heten. Å andra sidan ingår skol biblio teket i ett (externt, horisontellt) bibliotekssamman hang med regelbundna möten inom sin egen profession, gärna med stöd av en ledare/samordnare som har för troende och mandat i den centrala organisationen. Fördelen är att skol biblio teket uppfyller behovet av en lokal funktion på skolan sam tidigt som professionen får ta del av en egen kom petens utveck ling i ett vidare sammanhang. Nackdelen är att skol biblio teket kan hamna mellan stolarna, eller att det uppstår motstridiga krav eller konflikter mellan de olika ledarna.

Central tillgångEn centralt placerad teamorganisering för skol biblio tek har en ledare på central kom munnivå. De professionella rollerna inom teamet är tydligt utmejslade och anpassade till de uppgifter som uppstår i mötet både med skolor, enskilda elever och föräldrar. Teamet har också ansvar att utveckla arbetet med skol biblio tek och bildning inom kom munen. En fördel med modellen är att antalet elever ute på de enskilda skolorna inte är bestämmande för teamets storlek och sammansättning. Med andra ord kan teamet samla representanter för olika slags kompetenser som till exempel IKT och specialpeda goger – även i en glesbygd. Risken är dock att teamet verkar utanför den peda gogiska organisationen ute på skolorna och det blir svårt att samarbeta med lärarna. Ytterligare en risk är att skolan inte uppfyller kraven i lagen på att ge eleverna tillgång till skol biblio tek. En möjlighet för skol biblio teket (i jämförelse med elevhälsan) är att digitala medier kan fungera som ett tydligt komplement. Här bör det vara möjligt att bedriva distansunder vis ning med hjälp av digitala läroplattformar, kopplade till skol biblio tekets digitala bestånd.

I ett centralt placerat team med delat ledar skap, dvs. en ledare på både lokal och central nivå, uppstår en projektorganisering. Det innebär att rektor (eller mot svarande) person ansvarar för projekt och uppgifter på lokal nivå. Rektor står i kontakt med och ger uppgifter till det centrala teamet, som har en annan chef. Här märks också olika alternativ: teamet kan vara ett resurscenter eller enstaka yrkesutövare under central ledning. Varianten påminner om matrisorganisationen med en lokal placering, men i projektmodellen är tyngdpunkten lagd vid den centrala enheten. En annan skillnad är att projektorganisationen inte erbjuder samma naturliga kollegiala möten med och stöd från de andra skolorna. Också i denna variant kan digitala mediebestånd och distansunder vis ning användas som nycklar för att låsa upp geografisk och social isolering samt upprätta sam verkan.

Sidan 41 av 216

Fördelen med den centrala modellen är att teamet/yrkesutövarna i kraft av sin utomstående roll kan behålla sin integritet och frihet gentemot skolan. Här kan teamet vara rådgivande i fråga om verk samhetsutveckling och förändringsprocesser. Svagheten i modellen är att teamet inte kommer i kontakt med lärarna, som då inte får vetskap om vilken roll skol biblio teket kan ha. Här blir det också svårt att låta integrera skol biblio teket med andra delar av skolan, såsom elevhälsan, skolköket, etc. En ytterligare svaghet som jag ser är kontakten mellan den lokalt placerade ledaren (t.ex. rektor) och teamets ledare på central nivå. Risken finns att dessa delar av organisationen inte möts, särskilt med tanke på kom munens för ut sätt ningar för styrning där skola och bibliotek kan vara placerade vid olika för valt nings områden.

Typologin i sin helhet ger en åskådlig överblick över på vilka sätt skolor kan organisera och leda såväl elevhälsa som skol biblio tek. Hylander (2016) påpekar att när det gäller organiseringen av elevhälsan finns ingen perfekt lösning. Utvärderingar på kom mun ledningsnivå har heller inte visat några skillnader i uppfattningen av kvali tet beroende på om enheten har varit på lokal nivå, central nivå eller båda. Alla typerna för med sig särskilda utmaningar och det krävs att en kan ta vara på de positiva möjligheterna liksom motverka de negativa konsekvenserna som följer med varje typ (ibid.). Detta stämmer i sak, men jag vill mena att vi behöver beaktar splittringen mellan de olika logikerna inom skol världen. Den avgörande betydelsen för en långsiktig skol utveck ling är sam arbete mellan kollegorna för ett målmedvetet fokus på elevernas lärande som framgångsfaktorer. Med andra ord torde hållbarheten i modellerna skiljer sig över tid, beroende på hur mycket kollegial sam verkan de tillåter. En annan brist med Hylanders resone mang är dock att modellen med de fyra typerna inte tar hänsyn till kontexten. Även om vi talar om ”kom munnivå” som en gemen sam faktor, tar Hylander inte hänsyn till att det finns en rad olika slags kom muner, enligt Sveriges kom muner och landsting (SKL): storstäder, förorts kom muner, större städer, pendlingskom muner, glesbygdskommuner, etc. (se Ögland et al., 2010, s. 15f). Inte heller tar modellen hänsyn till frågan om digitaliseringens roll när det gäller relationen mellan lokal och central nivå. Med en ökad medvetenhet om dessa aspekter av kon texten och tillämpningen kan dock modellen öppna för en fördjupad förståelse för skol biblio tekens för ut sätt ningar för lik värdig het.

Strategier för egna varianter Hur skapar då dessa organisationer sina egna varianter av organisering? Denna process kallar Furusten för att idéer om organisering rekontextualiseras, eftersom de uppstår i ett nytt konkret sammanhang.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Furusten beskriver att organisationer kopierar varandra, exempelvis genom att följa en standardiseringsmetod (t.ex. ISO) eller genom att bli bedömd av en kvali tetskommitté, som till exempel utmärkelserna kring skol biblio tek i världsklass, årets skol biblio tek, etc. Ett andra sätt är genom imitation, det vill säga att en organisation försöker efterlikna huvuddragen i en annan organisation. Det ska alltså finna utrymme att göra en egen variant, fast inom en ram som är igenkännbar. Ett sätt att imitera är genom improvisation, som dels förekommer när aktören känner stor osäkerhet inför vilken originalmodell som gäller, dels när medlemmar söker inspiration från olika håll och improviserar fram varianter på kända modeller. En annan variant av imitation är ett slags översättning till de egna villkoren i en stegvis process, där också förståelsen av originalen förändras. Detta kan relateras till hur SahlinAndersson (1996) beskriver att en organisation ute på ett gemen samt fält (såsom skolfältet) ofta redigerar den framgångsberättelse som sprids för att den bättre ska kunna svara mot de egna, lokala för utsätt ningarna. Om vi tar ett konkret exempel så är det troligt att skolledningarna som studerar goda exempel på skol biblio tek anpassar berättelsen om framgång till att bättre spegla situationen på den egna skolan. På så vis sker både en verk sam hetsutveckling och en redigering av den ursprungliga framgångsberättelsen. Den tredje varianten av imitering enligt Furusten kallas särkoppling, vilket är vanligt förekommande och inne bär att olika typer av handlingar hålls i sär. Det kan till exempel handla om att på ett formellt plan ta vissa beslut, men i praktiken sker något helt annat.

När det gäller kulturområdet specifik har företagsekonomen Erik Wikberg (2017, 2018) också identifierat följande strategier för att hantera motstridiga krav:

• Selektering: Att medvetet uppfylla vissa krav, men inte andra;

• Anpassning: en försäkran utan verklighetsgrund att vissa krav ska uppfyllas (ett slags läpparnas bekännelse) – kan relateras till särkopplingen ovan;

• Outsourcing: Bedömning av kraven överlåts till andra;

• Hybridisering: Vissa element i verk sam heten ska tillfredsställa en typ av krav och andra element en annan typ av krav;

• Normkreativitet: att genom sin verk sam het skapa sig egna normer som går på tvärs med befintliga och genom en viss identitet vinna acceptans.

Sidan 43 av 216

Dessa strategier kommer till uttryck i vad som kan kallas för organisationens sammansatta institu tionella profil, som formas av olika underliggande element: regulativa element, normativa element och kulturelltkognitiva element (Scott 2001). Dessa är i praktiken dock svåra att särskilja från varandra (Jarl et al 2017). Kort sagt handlar det om hur vi agerar i vår världsbild och hur den hänger samman med regler, värderingar och mentala processer, nära förbundna med vår kulturella miljö.

Elevers resultat och måluppfyllelse ur ett kulturellt per spek tivSkolorna är att betrakta ur ett kulturellt per spek tiv. För att höja elever nas resultat och måluppfyllelse pekar Jarl et al (2017) på viktiga åtgärder med fokus på verk sam hetens betydelse. Det handlar där med framför allt om resultat utveck ling. Utifrån Jacobsson och Svens sons (2017) genom gång av institu tionella logiker, tycks förslagen till åtgärder bottna i en kombination av peda gogiskprofessionella och organisatoriska logiker. Bokens huvudbudskap skulle kunna samman fattas som: ”Peda gogiskt ledar skap för elevers lärande och resultat genom samarbete”. Det är ett mycket viktigt budskap och jag rekom menderar alla som är intresserade av skol utveck ling att arbeta med boken.

Forskningen på senare år har börjat uppmärksamma just de kulturella aspekterna av elevernas måluppfyllelse, resultat och allmän välmåga. Det kulturella per spek tivet är också högst centralt även i fråga om annan slags verk sam het på skolan. Skol biblio tek och elevhälsan är tydliga exempel. Fast inte skol biblio tekarien deltar i betygsättningen (om än deltar i vissa former av bedömning), så kan skol biblio teket medverka till arbetet med resultat utveck lingen på skolan.

De flesta insatser som har gjorts för att höja elevernas resultat under flera decennier har varit inriktade på olika slags kognitiva färdigheter, observerar Alli Klapp (2017). Ändå ger den samlade forskningen på området bilden av att de kognitiva färdigheterna ger begränsad förklaring till elevernas framgång. Det är inte minst insatser som stärker elevernas socioemotionella kompetenser som är effektiva för att hjälpa eleverna att utvecklas och prestera, både i skolan och i ett längre livsper spek tiv. Socioemotionella kompetenser omfattar att vara medveten om sig själv och sitt lärande; kunna reglera sina känslor, vara emotionellt stabil, samt kunna utveckla relationer och sam arbeten. Deras betydelse för elevernas resultat och framgång har fått starkt stöd i metaanalyser (Durlak, 2011, Sklad et al. 2012 i Klapp 2017)

Som ett led i att förstå social ojämlikhet, har sociologen Erica Nordlander (2015) bland annat studerat utbild nings resultaten bland unga människor i Sverige. Hennes forskning bekräftar att elevernas



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

klassbakgrund har betydelse för utbild nings resultaten. En del i detta är också vad eleverna gör utanför skoltid. Alla de undersökta aktiviteterna på fritiden – kulturella aktiviteter, sam hällsengagemang och delaktighet i organiserade sportaktiviteter – visade sig ha samband med slutbetyg på gymnasiet, några negativa och andra positiva. De aktiviteter som stack ut på ett positivt sätt var främst kulturella aktiviteter: ”läsning, att besöka biliotek (sic!) eller museum” (ibid. 50). Detta förknippas med unga från högre tjänstemannahem och högre betyg. En inaktiv eller passiv fritid innebar lägre resultat. De som får bra skolbetyg uppger också själva en högre grad av välmående (ibid. 49).

En annan av Nordlanders studier (2015) pekar på att betygen i gym nasiet är mer avgörande för elever från resurs svaga hem när det gäller att gå vidare till högre studier. De behöver ha högre betyg jämfört med andra unga, som kommer från mer resursstarka hem. Även här framhåller hon att elevernas fritid spelar in: ”praktiker såsom läsning, att följa nyheter och delta i kulturella aktiviteter är betydande för högskoleinträde och då särskilt för unga med resurs svag klassbakgrund” (ibid. 51).

Först på högskolenivå minskar effekterna av den sociala ojämlikheten konstaterar Nordlander i ytterligare en studie. Högskolestudier kan därför ha en utjämnande effekt när det gäller ungas möjligheter till ’socialt deltagande’ på ett sådant sätt så att de kan hävda sig genom att överklaga ett myndighetsbeslut och vara benägen att formulera sig i en diskussion kring politik (Nordlander 2015, s.48). Detta handlar med andra ord inte enbart om en vardagsinteraktion i sociala situationer, utan egentligen om ett slags ’sam hälleligt deltagande’ (mot svarande societal participation), som är viktigt ur ett medborgar och sam hällsper spek tiv.

Samman taget tillför Nordlander en dimension i diskussionen kring elevernas resultat. Det vill säga, det handlar inte enbart om ’vilka eleverna är’ eller i kontrast ’vad skolan gör’ i under vis ningen (jfr. Educa tional Effectiveness research) – utan det handlar delvis också om vad eleverna gör – också utanför skolans under vis ning. Hon betonar att ”unga människor är mitt i en process i vilken de håller på att forma och för värva resurser som är av vikt för deras olika utfall senare i livet” (ibid. 51). Därför finns en reell och socialt utjämnande potential för unga att delta i praktiker som skapar dessa resurser. Särskilt intressant är slut satserna att specifikt de kulturella aktiviteterna har betydelse för elevernas resultat och måluppfyllelse.

Sidan 45 av 216

Olika sam hälleliga åtgärder såsom exempelvis god tillgång till kulturella institu tioner, kulturskola,

fritidsaktiviteter et cetera kan vara olika sätt att främja detta på.

(Nordlander 2015, s. 52)

Denna slut sats får betydelse för hur sam hället kan betrakta relationen mellan utbildning och kultur, vilket i sin tur spelar in i vilka roller och uppdrag som kan tillskrivas skolan och skol biblio teken och deras betydelse för elevernas lärande. u

Kapitel 1. Historik och inter nationella per spek tiv D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


kapitel 3

Historik och inter nationella per spek tiv

NEDSLAG I UTBILD NINGS BIBLIOTEKENS HISTORIA

För att granska skol biblio tekens betydelse som en del av den institu tionella skol världen och med dess olika värde regimer behöver vi först titta närmare på den historiska utvecklingen

såväl inter nationellt som i Sverige (i nästa kapitel). Redogörelsen som följer gör inga anspråk på att vara en heltäckande skildring av bibliotekens roll inom utbildning och bildning, men ger däremot en åskådlig överblick och några poängrika nedslag.

Roller och egenskaperÅr 1780 höll JeanBaptiste Cotton de Houssayes ett tal för generalförsamlingen vid Sorbonne universitet om sin syn på bibliotekariens roll och egenskaper. Bibliotekarien är utifrån hans synsätt lärosätets officiella representant. Han framhöll att bibliotekarien skall vara bevandrad i både teologi och vetenskap, på såväl hög akademisk nivå som i en populär framställning. Dessutom tillkommer en bred litterär bildning, kunskap om de sköna konsterna och förmåga att uttrycka sig samt till sist ”en utmärkt artighet, som skänker honom besökarnas tillgivenhet i samma utsträckning som hans förtjänster försäkrar honom deras aktning” (Jansson 2018, s. 75).

Aldrig försöker han smyga undan allas blickar på något undangömt ställe; varken kyla, värme eller hans många uppgifter skall någonsin vara en bevekelsegrund för honom att draga sig undan det uppdrag som han åtagit sig/…/. (Jansson 2018, s. 76)

Bibliotekarien är med andra ord inte en blyg viol. Att vara bibliotekarie inne bär en ”lärd och reflekterande bildning, som bara har vetenskapens fortskridande för ögonen” (ibid.). Bibliotekariens stolta börda övergår den enskilda bibliotekariens krafter, ”lika mycket av /yrkets/ natur som av de plikter som omständigheterna tillför”. Givet en sådan utåtriktad

Sidan 47 av 216

och representativ roll, framhöll Cotton de Houssaye att det är till bibliotekarien ”som er samlade ära är överlämnad” och denna centrala roll bör vidmakthållas eller om möjligt utökas.

Denna närmast strategiskt viktiga bild av bibliotekarien vid ett läro säte kan också relateras till en möjlig roll för skol biblio tekarien som R. David Lankes (2011) kallar ”Chief Information Officer”(CIO) med ett dubbelriktat informationsuppdrag, både in och ut ur skolan. Keith Curry Lance och Debra E. Kachel (2018) framhåller att en CIO skulle kunna bidra till skolans organisation genom att undersöka, utvärdera och curatera informationsresurser i den peda gogiska verk sam heten. Här tonar bilden fram av en enskild specialist och expert. Givet att skolan också är en kulturinstitu tion och är i behov av en samarbetslogik i den pågående skol utveck lingen, så behöver sam verkan och de kommunikativa delarna av uppdraget betonas än starkare.

Inter nationella normer och manifestHar vi då några inter nationella ram verk och regler att förhålla oss till när det gäller utformningen av skol biblio teken?

Det finns idag inga inter nationella policyer eller dokument som är styrande för skol biblioteks väsendet, utan de är framför allt normativa till sin karaktär. Vad som kännetecknar ett skol biblio tek skiljer sig åt mellan länder och även inom länder (IFLA, 2015; Ahlstedt et al. 2015). Också inom Europa finns stora skillnader beror på olika slags historia, traditioner, lag stift ning och skolväsende (Marquardt, 2017).

Taxonomier för utvecklingDen mest inter nationellt spridda och kända modellen inom biblioteksväsendet är David Loertschers (1987) taxonomi för utveckling av skolbiblio teket. En taxonomi är en hierarkisk gruppering på olika nivåer. Grunden kom från Benjamin Bloom, som med inspiration från naturvetenskapen utvecklade en taxonomi kring kunskap, där faktakunskap utgör den lägsta nivån och därefter följer förståelse, tillämpning, analys, syntes och värdering (Ögland 2013). Blooms modell känns ofta igen i olika varianter inom utbild nings vetenskapen. Liknande modeller har till exempel kompletterats med ytterligare dimensioner som graden av engagemang från högt till lågt (se Biggs 2003).

Loertschers taxonomier om skol biblio tek utgår från olika yrkesroller och deras för vänt ningar på skol biblio teket (se bilagor). Här nedan är det skolledarper spek tivets per spek tiv som visas. Taxonomin läses nerifrån och upp så att den sista raden betecknar den lägsta nivån av skol bibliotek. Varje ny rad beskriver nästa målsnivå:

Kapitel 3. Historik och inter nationella per spek tiv


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Figur3.Loertscherstaxonomiförskolbibliotekurettskolledarperspektiv,översattochbearbetadavChristerHolmqvist (2009)

Skolbibliotekets roll ur skolledarperspektivet

Bibliotekspersonalen som resurs i skolans pedagogiska utvecklingsarbete

Integrerad del av skolans undervisningsresurs

Egen kraftkälla

Basbibliotek

Modellen ovan går från en basal nivå, ett slags existensminimum, till att börja verka som en egen alstrande kraft, för att på nästa nivå kunna integreras med ”skolans under vis ningsresurs”. Slutligen, i det sista steget, är det inte längre enbart biblioteket utan bibliotekariekompetensen som är resursen i skolans peda gogiska utvecklingsarbete.

Inter nationellt manifest med grund i mänskliga rättigheterInför det nya årtusendet sammanställde The International Federation of Library Associations and Institu tions (IFLA) i sam arbete med FNorganet UNESCO ett manifest för skol biblio tek år 1999, som utgår från FN:s deklaration av de mänskliga rättigheterna. Centralt är ”undervis ning och lärande för alla” (teaching and learning for all). Manifestet omfattar tjänster, böcker och andra resurser som gör det möjligt för samtliga medlemmar av skolan att bli kritiska tänkare och effektiva användare av information i alla format och medier.

Skol biblio tekets mission är (i korthet) att erbjuda:

• Resurser som omfattar såväl fiktiva som dokumentära källor, tryckta som elektroniska, onsite och avlägsna.

• Alla medlemmar av skolan omfattas oavsett ålder, etnisk härkomst, genus, religion, nationalitet, språk, professionell och social status.

• Skall inte underkastas någon form av ideologisk, politisk, religiös censur eller kommersiella påtryckningar.

Sidan 49 av 216

Utgångspunkten för målen är att skol biblio teket är ”integral to the educational process”. Därefter följer en rad punkter, som betecknar skol biblio tekets funktioner och verk sam hetsområden – snarare än egentliga mål.

Skol biblio teken uppfyller dessa funktioner på följande vis:

”developing policies and services, selecting and acquiring resources, providing physical and intellectual access to

appropriate sources of information, providing instructional facilities, and employed trained staff.”

(Ibid.)

Här ingår alltså strategiskt viktiga ansvarsområden och bemanningen av utbildad bibliotekspersonal. När det gäller verk sam heten och dess styrning anges vikten av policies, professionella standarder, tillgänglighet för hela skolans medlemmar och i det lokala sam hället. Sam arbete med lärare, skol ledning, administratörer, föräldrar, andra skol biblio tekarier och informationsprofessioner samt övriga samhällsgrupper ”måste uppmuntras”, men är alltså inte inskrivet som sådant.

Regeringar världen över uppmanades att utveckla strategier, policyer och planer för att implementera det färdiga manifestet. Ansvaret lades på utbild nings ministrarna, som också förväntades inkludera manifestet i utbildningarna för både bibliotekarier och lärare (Oberg, 2015).

Inter nationella rikt linjerÅr 2002 tog IFLA fram ett antal rikt linjer som också fick stöd av FNorganet UNESCO och uppdaterades år 2015. Poängen med riktlinjerna är att de ska bidra till utveckling av skol biblio teken genom att omsätta manifestet i praktisk verk sam het. Arbetet med utvecklingen av inter nationella standarder och rikt linjer började på 1970talet och formulerades därefter i ett antal dokument med fokus på skol bibliotekens ledning och styrning, uppstart och utveckling samt utbild ningsfrågor (Oberg 2015).

Med de samlade rikt linjerna från IFLA/UNESCO ville man nå en bred grupp av skol biblio tekarier, lärare, rektorer och andra slags chefer samt ministrar för såväl utbild nings som kulturområdena. Enligt Dianne Oberg, som deltog i arbetet Det slutgiltiga dokumentet, innebar det (som alltid) att kompromissa mellan vad de hoppades kunna uppnå och



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

vad som var praktiskt möjligt att nå. Det handlar i en konkret situation om att alla behöver undersöka var det uppstår ett slags resonans mellan rikt linjerna och de egna för ut sätt ningarna (ibid. 4).

Inför 2015 års uppdatering av rikt linjerna deltog Sverige liksom elva andra länder från olika världsdelar i medlemsektionens arbete. Mani festet skulle fort farande hålla en universell standard resonerade gruppen, men rikt linjerna reflekterade inte på ett tillfredställande vis samtidens forskning, praxis och förändrade villkor. (SchultzJones, 2015).

Rikt linjerna syftade till att erbjuda både inspiration och aspiration. De viktigaste förändringarna var enligt Barbara E. SchultzJones (2015) följande:

• Skol biblio teken verkar i olika slags kontexter och existerar som såväl fysiska som digitala lärandemiljöer kring den centrala uppgiften att verka för ”under vis ning och lärande för alla”.

• Definitionen av skol biblio tek inkluderar även en kvalificerad skolbiblio tekarie med formell utbildning.

• Rollen som skol biblio tekarie kan ha många namn, men centralt är ”instruktion, styrning, ledar skap och sam arbete samt engagemang i sam hällsgemenskapen (com munity engagement). Till detta kommer fokus på modeller för frågebaserat lärande och en starkare betoning på läsning och informationskunnighet, liksom teknologi bland aktiviteterna.

• Löpande utvärderingar och en ansats till evidensbaserade modeller för förbättring av professionens olika praktiker

• Ett antal rekommendationer och exempel för att stödja utvecklingsarbetet

Till listan kan läggas att rikt linjerna nu innehåller avsnitt om de juridiska och finansiella ram verk som omger skol biblio teken; ett HRper spek tiv (Human Resources) på bemanningsfrågorna, samt ett större fokus på skol biblio tekens relationer med det omgivande sam hället. I arbetet konstaterades det också att rikare länder, som redan ger stöd och resurser till sina skol biblio tek, ändå behöver kämpa för sin relevans inom skol världen och svara an på förändringarna på ett genomtänkt sätt (ibid. s.15f). SchultzJones förväntar sig att rikt linjerna kommer att behöva uppdateras oftare i framtiden.

Sidan 51 av 216

Skol biblio teken i EuropaDen globala finanskrisen år 2008–2009 skapade ett stort, och relativt ojämnt tryck på offentliga finanser världen över vilket har drabbat såväl utbild nings och kultursektorerna, inklusive biblioteken. En annan faktor inom Europa är det efterföljande decenniets flykt och migration, som inne bär att frågor om kulturella och språkliga gränser inverkar på marknaderna och den politiska agendan i en större utsträckning. I detta sammanhang menar Marquardt (2017) och andra tongivande experter (som Lankes) att biblioteken å ena sidan blir utmanade, till exempel genom minskande resurser, och den andra sidan får en ökad betydelse som en nyckelaktör i ett mer lärande, samman kopplat och integrerat sam hälle.

Inom Europa står frågor om läsning, utbildning, medie, informations och digital kunnighet högt på agendan (Marquardt 2017). Övriga inom utbild nings området är mångspråkighet, inklusion, kreativitet, innovation, sam arbete, sammankoppling/ uppkoppling (conncectivity), (information fluency) och mobilitet. Det handlar om att erbjuda alla elever likvärdiga möjligheter, stärka skolorna och sam hället i stort, både lokalt och på en mer genom gripande nivå (ibid.).

Samtidigt är det långt från alla europeiska utbild nings system som erkänner skol biblio teken en reell roll och funktion. Slovakien är ett av få europeiska länder där skol biblio teken är obligatoriska i alla skolformer. Där finns en särskild myndighet, Slovenská peda gogická knižnica (ungefär Slovenska peda gogiska biblioteket), som samlar all gällande lag stift ning, standards, resurser och rikt linjer och ingår i Departementet för Utbildning, Universitet, Forskning och Sport (Marquardt 2017). Regionala skolmyndigheter ska säkerställa att de nationella rikt linjerna genomförs.

Sverige nämns som ett exempel på länder som saknar en konsekvent syn på bibliotekens roll i utbild nings väsendet: skol biblio teken har blivit obligatoriska enligt en ny lag stift ning, men inget nämns om hur de ska vara bemannade (ibid.).

Samtidigt är det svårt att dra slut satser kring vilka betydelser lagstadgade och konsekventa krav har för skolelevernas prestationer i inter nationella jämförelser. Vad gäller de inter nationella PISAmätningarna har både Slovakiens och Sveriges resultat sjunkit i vetenskap, matematik och läsning, till dess att den svenska kurvan började vända runt åren 2010–2012. Slovakiens resultat fortsätter dock att sjunka vid mätningen 2015 (OECD). Det går heller inte att utesluta att trenden kunde varit ännu värre utan satsningen på skol biblio tek.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Inter nationella trender och tendenser Skol biblio teken möter förändringar och trender liksom alla delar i samhället. Inte minst offentligheten omförhandlas i samspel med nya behov och kritiska utmaningar.

Biblioteksgurun R. David Lankes (2011) företräder en ny syn på bibliotekens roll och har visioner om ett slags bibliotekarieskap (librarianship) som hämtar kraft i att dess kärna bär på en professionell tvetydighet. Det inne bär nämligen att bibliotekarien ständigt kan förnyas i mötet med det omgivande lokalsam hället och svara an på dess behov på med hjälp av nya lösningar. I grunden har bibliotekarien en faciliterande roll gentemot sina upp drags givare. Han lägger också till en dimension till kunnighetsbegreppen: social kunnighet (social literacy), vilket har bäring på människors både inre och yttre identitet, både som individ och som grupp. Det anknyter därmed till ett relationellt bildnings begrepp, som omfattar kunskap, lärande och relationen till sig själv och andra. Lankes belyser också hur detta hänger ihop med makt: ”Social literacy can be summed up as the power of identity of groups.” (s. 76). Han framhåller att bibliotekarien, oavsett om den är ideologiskt sett till vänster eller höger, konservativ, liberal eller radikal, har förmågan att samla makt och fördela den till andra.

Lankes utsträcker skol biblio tekariens uppdrag att 1. skapa tillgänglighet till information och material till att också

förmedla digitala tjänster och experter 2. kunskap: förse eleverna med en läroplan för informationskunnighet i

relation till skolans aktuella läroplan 3. miljö: upprätthålla kärnvärden kring intellektuell frihet inom

begränsade miljöer (policys, filter, etc.) 4. motivation: arbeta med elever och lärare genom såväl deras inre

motivation som deras yttre motivation genom till exempel uppgifter och möjlig betygssättning.

Lankes förslår vidare att upprätta en dubbelriktad infrastruktur för informations flöden på skolan: dels för att skolan ska kunna hitta informa tion om omvärlden, dels för att omvärlden ska kunna få informa tion om vad som sker på skolan. Det kan handla om att tillgänglig göra elevernas arbete, men också mer än så:

Sidan 53 av 216

Look to how you can facilitate these flows of information in a School Information Management systems. Already there are a number of disparate systems in play within the school environment: from curriculum management systems that map assessments and objectives; to com munication systems that link students, teachers, and parents electronically; to library systems. There is a role for a librarian to bridge these systems around the students and faculty.(s. 113).

Skol biblio tekarien behöver alltså ta aktiv del av det befintliga informations flödet om skolan. Det är också Lankes som föreslår att skol bibliotekarien kan anta rollen som en Chief Information Officer.

Ett spännande exempel gäller framväxten av utomhuspeda gogik och utomhusbibliotek som en motkraft till minskande allmänningar. Mobila lösningar gör det möjligt för personalen att flytta ut böcker och inredning när säsongen tillåter. Ett exempel är Dartmouth North Public Library i Kanada där en lekplats anläggs på området. (Håkansson, 20180213) För skolor är skolgården en peda gogisk plats, ofta med låg grad av bemanning och vuxennärvaro. Om skol biblio teken anammar ett holistiskt per spek tiv på skolan kan också en verk sam het som fritids (och elevhälsan, mm.) öppna för nya sam arbeten mellan skol bibliotekarier och till exempel fritidspeda goger. Med skol biblio tekets vidgade uppdrag inom språk utveck ling med mera, är verk sam heten inte nödvän digtvis begränsad till att vara inomhus i en lokal.

Inter nationellt sett förs sedan några år tillbaka en kritisk diskussion kring tendensen att sam hällets öppna och med borger liga arenor eller ”allmänningar” dessvärre minskar. Det kan handla om att tillgången till offentliga bibliotek, simbassänger och parker begränsas. Enligt professor Guy Standing (2014) sker nedmonteringarna av allmänningarna genom

• privatisering, som minskar medborgarnas känsla av sam hällsansvar;

• underfinansiering, åtstramning och stängning av offentliga faciliteter,

• begränsning eller indragning av underhåll vilket urholkar allmänhetens uppskattning,

• försvagad kontroll av oönskade bieffekter (föroreningar, etc).

Med andra ord, om det allmänna vansköts och minskar i värde så är det ingen med borgare som ids protestera om det sedan säljs ut eller läggs ned. I England, till exempel, berättar författaren Ali Smith (2016) att ett stort antal bibliotek runt om i landet lagts ner eller överförts till ideella organisationer utan professionell kompetens och det är inte mindre än en demo kratisk katastrof.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

SkolbiblioteksomlärandeallmänningF-12.Det finns ytterligare motrörelser i fråga om allmänningens betydelse. Skol biblio tek i andra länder designas allt mer i riktning mot en ny form av lärande, så kallade lärande allmänningar (learning commons). Bland annat har de nationella standarderna för skol biblio teken i Kanada använt lärande allmänning som ett sätt leda verk sam heten i riktning mot under vis ning och lärande, i ett utbild nings landskap som präglas allt mer av deltagande (Koechlin & Sykes 2015). Motiven bakom den nya inriktningen var att trots att många kanadensiska skol biblio tek redan hade mycket god verk sam het på lokal och regional nivå med ett utforskande lärandesätt med integrerad (digital) teknologi, läsfrämjande arbete och media och informationskunnighet, så saknades en nationell samsyn och helhetsinriktning vilket gjorde att framgångarna ändå uteblev. Bemanningen av skol biblio teken hade minskat under ett decennium och det fanns stora skillnader mellan olika regioner och brister i lik värdig heten (ibid.).

Skol biblio teket som lärande allmänning definieras som ”a space that is both physical and virtual, and where student learning occurs both independently and in groups through exploration, experimentation, and collaboration” (Loertscher, Koechlin & Rosenfeld, 2012 i Kohout & Gavigan, 2015, s. 84). Ansatsen är konstruktivistisk, vilket inne bär en syn på skol biblio tekens roll att inte enbart tillhandahålla färdig kunskap utan möjliggöra skapande, samskapande och spridande av kunskap genom aktivt deltagande.8 Grunden är klientcentrerad och bygger på tanken om:

• flexibla fysiska och virtuella lärandemiljöer

• rik information och bäst möjliga teknologi

• deltagandeinriktad gemenskap (Loertscher & Koechlin, 2014).

Modellen i en utvecklad variant omfattar en genom gripande syn på skol biblio teket som en gemen sam resurs för lärande. 1. Lärande för hela skolan (genom en deltagande lärandegemenskap):

• Skolförbättring

• Skolkultur

• Digitalt medborgarskap

• Globalt lärande

8. Se The School Learning Commons Knowledge Building Center, http://www.schoollearningcommons.info

Sidan 55 av 216

• Kritiskt tänkande

• Kreativitet

2. Projektlärande (genom byggandet av kunskap):

• Frågebaserat lärande (inquiry)

• Problembaserat lärande

• Projektbaserat lärande

• Lärandelitteraciteter

• Personlig lärandemiljö

3. Professionellt lärande (genom sam arbete)

• Samlärande (coteaching)

• Mentorskap

• Lärarforskning

• Experimentell peda gogik

• Teknologibooster

• Professionellt lärandenätverk

4. Utforskningslärande (genom självriktat lärande)

• Självständigt läsande

• Experimentellt lärande

• Lek och skapande

• Forskning och design

• Transmedialt skapande

• Genomförande/ gestaltning (Performance)

Vid införandet av modellen lärande allmänningar i Kanada år 2014, tog de enligt Koechlin & Sykes (2015, s. 30) fasta på fem huvudsakliga delar:

• Vision: om skol biblio teken som lärande allmänningar

• Fokus: Att leda lärande

• Inklusion: Inträdesvägar för alla skolor

• Autenticitet: Verklighetsförankring (”Keeping it real”)

• Hållbarhet: Stöd till genomförande och framtida handling

För skol biblio tekariens del medför modellen om lärande allmänningar ett flertal roller: informationsspecialist, lärare, instruktionspartner, programadministratör, teknologisk ledare (Kohout & Gavigan, 2015). Modellen är innehållsrik och går i linje med den sociokulturella modellen för lärande som är särskilt populär inom biblioteks väsendet.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Vad gäller inklusion, så erbjöd den kanadensiska modellen att skolor kunde träda in i arbetet och ansluta i olika steg. Förstadiet av modellen inne bär ett ’utforskande’ (exploring) och nivå ett kallas ’utformande’ (emerging), då skol biblio teket anammat konceptet och upprättat ett team på skolan. Steg två inne bär ett ’utvecklande’ (evolving) av modellens frågebaserade arbetssätt kring under vis ning och lärande i skapandet av en kollaborativ skolkultur. Här finns dock i praktiken fort farande en del problem kring bemanning och schemaläggning. I steg tre är modellen ’etablerad’ (established) vilket är målsättningen för samtliga skolor. Det är undervisande skol biblio tekarier (”teacher librarians”) som faciliterar de olika programmen inom modellen och det aktiva samarbetsklimatet inne bär att skolorna förbättras. Det fjärde steget (leading into the future) inne bär att särskilt exemplariska utvecklingsprogram tar täten och leder vägen i fortsatt utveckling. Tanken är att det inte finns en given ändstation utan att verk samheterna kan växa gradvis och svara an mot de utmaningar och behov som finns allteftersom. Det framkommer inte hur inklusionen har finansierats.

Samman taget är modellen för lärande allmänning holistisk, genomgripande och inkluderande av såväl individer som grupper. Den förutsätter öppna, tillgängliga och anpassningsbara miljöer, såväl fysiskt som virtuellt, och som kan flöda av delaktighet och mångfaldiga uttryck. Inspirationen hämtas från miljöer dit unga människor söker sig självmant: kaféer, gym, mm. En styrka är också att modellen integrerar den digitala utvecklingen i ett lärandeper spek tiv. Fördelen med modellen är att den på ett enkelt vis belyser att skol biblio teket har betydelse för skolan som helhet och dess utveckling.

Kritik som kan riktas mot modellen är att idén om allmänning tycks vara svagt filosofiskt förankrad bortom drömmen om en deltagarkultur på skol biblio teket. Vari består det allmänneliga? Hur gestaltas tanken om offentligheten? Det är också oklart hur mycket modellen tar hänsyn till skolans kompensatoriska uppdrag på elevens villkor – inte minst i ljuset av den ständiga kampen om elevernas uppmärksamhet. Minst lika viktigt som att tillhandahålla ett brett utbud av medier och tekno logier för inspiration är att erbjuda en chans till fokus och koncentration.

Modellen riskerar att svälja hela skolan genom att gränserna mellan skola och skol biblio tek helt kollapsar – och i vidare bemärkelse även gentemot andra fenomen. Vad skiljer en lärande allmänning i skolform från andra verk sam heter? Här behövs i stället en väl grundad dynamisk modell där båda verk sam heterna kan ge näring åt varandra.

Sidan 57 av 216

I modellen finns dock en viss medvetenhet om den professionella och samarbetsinriktade formen av organisering, och en hel rad med olika metoder och arbetssätt. Det är dock mindre fokus på resultat utveckling och att följa upp huruvida elevernas måluppfyllelse utvecklas rent konkret, varför den inte här helt överförbar till svenska förhållanden, givet det system med mål och resultatstyrning som nu råder i skolSverige. Här tänker jag att ett ram verk för skola och skol bibliotek behöver både vara kulturellt förenligt med och komplettera det befintliga utbild nings systemet. u

D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


kapitel 4

Skol biblio teken i en svensk kontext

INLEDNING

Skol biblio teken togs upp i den regeringsförklaring som statsminister Stefan Löfvén sent omsider kunde offentliggöra i januari 2019 efter en segsliten politisk process kring regeringsbildningen.

Intressant nog nämns inte skol biblio teken alls i samband med utbildnings området – för att hitta skol biblio teken får en scrolla ner till den del av regeringsförklaringen som omfattar demo krati, kultur och idrott:

Astrid Lindgren sa en gång att ”barn skapar mirakel när de läser”. Hon har rätt. Därför ska tillgången på skol biblio tek med utbildade bibliotekarier öka. Läsdelegationens förslag

genomförs. Vi ska ha fler mirakel i Sverige! (2019-01-21)

En utökad tillgång till skol biblio teken är ett glädjebesked för landets alla skolor och elever. Det är framför allt barn och ungas läsning som är i fokus. Detta är dock bara ett av skol biblio tekets många uppdrag och ger en visserligen positiv, men förhållandevis enkelspårig, bild av skolbiblio tekets peda gogiska verk sam het. I detta kapitel kommer därför skol biblio tekens situation att återges övergripande och diskuteras i en historisk och sam hällelig kontext.

Skol biblio teken i Sverige minskade under 1990talet, men har inte varit föremål för en medveten nedrustning, enligt förre skol och kultur ministern Bengt Göransson (2010). Skol biblio tekens existens hänger också samman med skolornas elevunderlag. ”Allt har nämligen ett pris.” (Ibid. s. 79) På 1980 och 90talen var skolorna i regel större med ca 500–600 elever. På 2010talet är det inte ovanligt med högst 300 elever, skriver Göransson, och då saknas det underlag för ”det väl

Sidan 59 av 216

utrustade biblioteket”. I detta torde också bibliotekspersonalen ingå. Göransson skriver också att om skolorna haft ambitionen att inrätta klassrumsbibliotek, så blir det ännu svårare att hävda det gemen samma skol biblio teket.

Detta kan vara en viktig pusselbit i fråga om föreställningarna om skol biblio teken än i dag. Sedan 1980 och 90talen har skol bibliotekariernas kompetens, uppdrag och uppgifter utvecklats när det gäller digital kompetens, medie och informationskunnighet (MIK), stöd till specialpeda gogik, språk och läsutveckling, käll kritik med mera. Att bedriva en peda gogisk verk sam het på alla dessa områden, anpas sad för alla elever i olika stadier och på ett likvärdigt vis, kan för modligen inte jämföras på ett rättvisande sätt med hur det såg ut under Göranssons dagar, då den tekniska nivån var basal och komplexi teten mindre. Men möjligen kan det finnas föreställningar om att den tekniska utvecklingen på området har lett till en rationalisering och effektivisering. En skol biblio tekarie förväntas ge service till ett högre antal elever än tidigare. Beställning och utlåning av böcker utgör dock en begränsad del av bibliotekariearbetet. I övriga delar har bibliotekarie rollen snarare blivit mer aktiv och handledande.

I samband med den nationella nysatsningen på skol biblio teken i Sverige, skriver Ahlstedt et al. (2015) att arbetet bland annat hämtade inspiration från inter nationella IFLA och OECDs modeller om digitalt medborgarskap. På Skolverket kommenterar Annette Holmqvist (20180423) att de har hämtat inspiration från IFLA:s rikt linjer i arbetet med svenska skol biblio tek, men att organ såsom UNESCO har ”ingen bärighet” på förhållandena i Sverige. När det gäller EU så finns det bara ett mejlnätverk med skol biblio teksaktiva personer, men de saknar tyvärr tunga organisationer (läs myndigheter) bakom sig.

HISTORISKA NEDSLAG

Skol biblio tekens framväxt och hinder i SverigeSverige har inter nationellt sett ett välutvecklat biblioteks väsende, som är skyddat genom lag stift ning. Inte minst folk biblioteken utgör sedan år 1912 offentliga rum i varje kom mun till gagn för medborgarnas fostran och bildning. Biblioteken åtnjuter fort farande ett relativt stort förtroende bland medborgarna. Frågan är varför skol biblio teken inte fick samma flygande start som folk biblioteken?

Folkskolan var i realiteten en fattigskola med katekesen som grund. Länge fanns det parallella skolsystem, ett kom munalt för de fattiga och ett privat/statligt för de resursstarka. (Limberg 2012). Det var en

Kapitel 4. Skol biblio teken i en svensk kontext


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

kombination av de demo kratiska och byråkratiska logikerna, som låg till grund för skolväsendets utveckling i Sverige (Jacobsson & Svensson 2017).

Redan när folkskolestadgan antogs år 1842 rekommenderade staten att kom munerna skulle inrätta sockenbibliotek, som var ett slags föregångare till vår tids folk bibliotek. Motivet var att dessa bibliotek skulle göra det möjligt att underhålla de kunskaper och den kristliga bildning, som sockenborna skulle förvärva i folkskolan. Stadgan föreskrev alltså inte direkt några skol biblio tek, men det fanns ändå en tydlig koppling mellan utbildning och biblioteks väsende (Limberg 2012). Dessvärre tilldelades inga offentliga medel till upprättandet av sockenbiblioteken. Inledningsvis tycktes antalet sockenbibliotek till och med minska, trots att de hade legitimt stöd (Svedjedal 2012).

År 1867 överförde Kungl. Maj:t styrningen och översynen av sockenbiblioteken från kyrkostämman till kom munerna efter en tvist mellan parterna i Skara stift. Konsekvensen blev att sockenbiblioteken hamnade mellan stolarna i (den statliga) skolan och kom munernas ansvar. Anslagen urholkades och bokbestånden hölls inte efter. Sockenbiblioteken förde en tynande tillvaro, ofta ”föråldradt och halft bortglömdt” i en skolsal vid sidan av de kom munala folk biblioteken, de kommersiella lånebiblioteken och de föreningsanknutna biblioteken. Med tiden skulle dessa gå samman och bilda grunden för vår tids folkbibliotek (Svedjedal 2012).

För bildning, men mot den gamla ”Bokskolan”Under flera decennier diskuterades inte biblioteken i riksdagen. Först 1899 uppmärksammades folk bibliotekens prekära situation, och det lades en första motion i riksdagen om att ge statligt anslag. Efter avslag togs frågan upp igen efter ett par år. Från 1905 instiftades ett anslag i form av ett stimulansbidrag som skulle finnas kvar till 1965, om än i förändrade former. Statsbidraget var till en början litet, totalt 60 000 kr, vilket gav max 75 kr per kom mun och år. Staten ställde här krav på en rad motprestationer: att kom munen skulle möta upp med lägst samma belopp, att biblioteket skulle ha en bibliotekarie eller föreståndare samt att det skulle vara tillgängligt för allmänheten både ekonomiskt och gällande öppettider. Biblioteken skulle heller inte omfatta böcker med ”osedligt innehåll” (Svedjedal 2012).

Argumenten bakom det statliga anslaget tangerade skolans roll. Delvis ansågs biblioteket vara en nöd vän dig påbyggnad på skolan och skulle inspirera till bokliga studier. Från skolans håll betraktades bibliotekens betydelse för folkuppfostran och från prästerligt håll anfördes stödet för arbetet bland ungdomar i övergångs åldern.

Sidan 61 av 216

Ytterligare några röster såg en möjlig motkraft mot populär litteraturens och tidningarnas spridning (Tynell i Svedjedal 2012).

Biblioteksreformen år 1912 innebar att statsbidraget nära nog tredubblades till totalt 170 000 kr. och två centrala biblioteks konsulenter tillsattes för att ge stöd åt biblioteken runt om i landet. Systemet öppnades för föreningsbiblioteken och innebar också att olika bibliotek uppmuntrades att samarbeta. Anslaget ökade efterhand, inte minst med nya förordningar. År 1943 var anslaget uppe i 1,8 miljoner kr. – en ansenlig summa. Att staten satsade på ett utbyggt biblioteks väsende mitt under ett brinnande världskrig är minst sagt att värna om demokrati och bildning. Dock är det ganska märkligt att 1912 års reform inte innebar större satsning på skolorna och elevernas tillgång till bibliotek. Förklaringen står troligen att finna i den tidens peda gogiska utgångspunkter och ställningstaganden.

Goda, välskötta och fria bibliotek Kvinnan bakom den stora biblioteksreformen, Valfrid Palmgren, var pionjär för såväl folk biblioteksrörelsen och kvinnorörelsen i Sverige. Hon genomgick själv en lång utbildning och avlade doktorsexamen mer än ett decennium innan den kvinnliga rösträtten (Frenander 2012). Hon såg till att folk biblioteken bildades i Sverige efter inspiration från allmänna och privatfinansierade bibliotek i USA. Där var modellen att industrimagnaten Carnegie lät bekosta bygget av ett bibliotekshus och skapa ett bestånd, som sedan överläts i kom munens ägo mot att denna höll biblioteket bemannat och öppet.

Palmgren betonade skol biblio tekens roll i förarbetena till den liberalkonservativa biblioteksreformen. Det fanns inget enhetligt namn för biblioteken i skolan, utan de kunde kallas för församlingsbibliotek, socken bibliotek, kom munbibliotek och skol biblio tek. Folk bibliotekspolitiken omfattade inte statliga läroverk som realskolor och gymnasier.

Satsningen på allmänna bibliotek år 1912 brukar framhållas som ett sätt att ”väcka kärlek till god litteratur, locka läsarna bort från den dåliga”, skriver Svedjedal (2012, s. 20) och finner det ironiskt att en högerkvinna som Palmgren gärna ser att människor tillfredsställer sin läslust på ”goda, välskötta, fria offentliga bibliotek” (ibid.). Men satsningen var också för Palmgren (1911) ett led i att möta internationella utmaningar i industrialiserings kölvatten: ”endast ett på möjligast högsta bild nings nivå stående folk kan blifva och förblifva utveckling dugligt och konkurrenskraftigt på världsmarknaden” (s. 51). Här märks tydligt att det inte bara handlade om litteratur och frivillig förkovran, utan att det fanns idéer om att utveckla Sveriges så kallade human kapital.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Möjligen är det inte lika känt att Palmgren växte upp i en familj med peda gogiska nydanare. Skolgången ägde rum i faderns skola, Palmgrenska Samskolan, där även modern arbetade och som kan ha varit den första samskolan i Europa.9 Valfrid och hennes syster Signe fostrades enligt Kerstin E. Willén (2015) till barn och inte till flickor, som seden bjöd. Fadern Palmgren vände sig mot dåtidens tilltro till boken som lösningen på allt som rörde skolan. Boklig verk sam het kunde ensam inte skapa en intellektuell och moralisk hållning. Han framhävde betydelsen av att barnen fick arbeta kroppsligt och praktiskt för att und vika (mental) överansträngning. Kroppsligt arbete hade en uppfostrande förmåga. Läsningen var sekundär i förhållande till slöjd och hand arbete, som hade ett högre värde än boken. Lektionerna omfattade teckning, pappers och korgflätning, snickeri och svarvning, bokbinderi, modellering och andra praktiska ämnen. Skolan skulle vara utformad som ett gott hem och Palmgren öppnade för en nära dialog mellan lärare och elev. Den goda under vis ningen skulle utbilda hela människan: känsla, förstånd och viljeriktning.10

Under hela 1900talet har diskussionerna kring bibliotekens roll i relation till skolan präglats av en dragkamp. Å ena sidan skol biblio teken som en peda gogisk resurs i den formella skolan och å andra sidan folkbiblioteken som en frikopplad institu tion för folkbildning, kultur och fria intressen och lärandeformer (Limberg 2012).

Till denna motstridiga bild kan vi också lägga kampen inom pedagogiken, som brottades just med frågan om elevernas uppmärksamhet och distraktion. Petrus Norberg (1916 i Lindström 2012) gjorde exempelvis följande iakttagelse för under vis ningens del:

Okontrollerad tillgång på litteratur kan verka skadlig på uppmärksamheten i skolan, i det barnens intresse drages över till andra föreställningsområden än dem, under vis ningen sysslar med. Barnbiblioteket bör därför helst skötas av läraren själv så att endast lämpliga böcker lånas ut, nämligen de som stärka intresset genom att behandla just sådana saker, som på ett eller annat sätt stå i samband med under vis ningsobjekten. (Ibid. s. 156)

9. Palmgren skrev peda gogiska skrifter som översattes till franska och tyska och ingick i Internationale Bibliothäk für Pädagogik (1904). Det fanns systerskolor i Tyskland och Österrike, som Palmgren också besökte år 1892.

10. I detta påminner Palmgrens peda gogik mycket om Pestalozzi-peda gogikens motto att ”lära med huvudet, handen och hjärtat”. Tack vare grundaren Johann Heinrich Pestalozzis inflytande och verk sam het fick Schweiz en hög grad av läskunnighet kring 1830 (Wikipedia). Tankarna går också till Waldorfskolan, som startades år 1919 av Dr. Rudolf Steiner och som strukturerar sina skoldagar efter tanke, känsla och vilja.

Sidan 63 av 216

Tanken var att eleverna under de första skolåren skulle lära sig ”verkligt iakttagande, analyserande och efterbildande framställning” och detta särskilt på hembygdens arbetsfält. Med en sådan grund skulle det bli lättare att i senare år skaffa sig erforderliga kunskaper ”genom böcker och praktisk verk sam het”. För att odla barnens frivilliga uppmärksamhet var det centralt att ta hänsyn till känslorna som finns kring lärandesituationen och speciellt förknippade med elevernas föreställningsvärld såsom i fråga om goda betyg, belöningar, framtidsutsikter – eller frånvaron av dem:

Hotelser och straff kunna visserligen genom de olustkänslor, de frambringa, sätta viljan i verk sam het och därigenom framkalla uppmärksamhet. Men de äro ett mycket oekonomiskt medel, ty oangenäma känslor nedsätta livsverksam heten. (Ibid. s. 157)

Det är med andra ord kontraproduktivt om elevernas uppmärksamhet uppehåller sig vid negativa känslor i samband med lärande, eftersom ”känslan är viljans motor”. I detta sammanhang ansågs den gamla ”Bokskolan” vara medskyldig till att samtiden led brist på viljestarka och handlingskraftiga människor. I ”Bokskolan” ansågs barnen ha lättare att ”slöa till och sålunda effektivt draga sig undan tvånget till uppmärksamhet” (ibid., s. 158). Som Matts Lindström (2012) noterar:

Barnen tycktes därför balansera mitt emellan psykopatologiska avgrunder. Medvetandet fick inte /…/ ”bredas ut” för mycket; men det kunde inte heller utan risk koncentreras i en alltför fokuserad överansträngning. Den grundläggande utmaningen låg därför i att balansera mellan de två extremerna: att hela tiden befinna sig emellan uppmärksamhet och distraktion, i ett sinnestillstånd som varken innebar tröttande överproduktivitet eller förslöande overk sam het. (s. 152)

Som blivande medborgare och arbetare ansåg man att eleverna behövde kunna skärma av både inre och yttre störningar och förströelser (Lindström 2012). Här finns intressanta paralleller till dagens diskussion kring digitalisering, nya medier och psykisk ohälsa bland barn och unga. Frågan är om tiden är mogen att se skol biblio teken som en verk sam het med verktyg för att hantera vår tid stora frågor?

Medborgarkunskap och social utjämning – med förhinder? I under vis ningsplanen från 1919 lanserades aktivitetspeda gogiken

som modell. Skol biblio teket fick rollen som ”ända målsenligt redskap för under vis ning och lärande” (Limberg 2012). Som en följd av att den



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

allmänna rösträtten infördes 1921, kom medborgarkunskap att instiftas som ämne under 1920talet (Kjellgren 2012). Folkskolorna byggdes ut för människornas fria bildning under de kommande decennierna. Skolkommissionen från 1946 framhöll att skol biblio teket skulle vara skolans hjärtpunkt och bidra med inspiration till nya arbetssätt (Hell, 2008).

Under 1950talet tog både skol stads och biblioteksförbund initiativ till en rationaliseringsutredning (RUT58), som syftade till att skapa besparingar på kom munerna, genom bättre organisering, sam ordning och högre effektivitet. Tankarna går här direkt till den institutionella organiseringslogiken, som Jacobsson & Svensson (2017) beskrivit. Rationaliseringsutredningen pekade på brister i skol biblio teken när det gällde peda gogisk verk sam het, lokaler, bestånd och personal. Biblioteks rummet förslogs i stället kunna användas till något helt annat: ”klassrum, kollegierum, kapprum, skolbespisning, skolsköterske mottagning, gymnastiksal och rektorsexpedition” (Limberg 2012, s. 154). Förslagen i utredningen landade i att en fullständig samverkan mellan skol och folk bibliotek skulle kunna åstadkomma ”en icke obetydlig ekonomisk vinst” för kom munerna (ibid. 155).

Den nya grund skolan infördes år 1962, och omfattade nio årsklasser där klasserna 1–6 var gemen samma för alla elever och från 1968 var alla klasser lika för alla. Syftet var att underlätta den sociala integrationen. Myndigheterna underlät samtidigt att reformera lärar utbild ningen, vilket enligt Abrams (2017) innebar att lärarna inte fick de verktyg som behövdes för att anpassa under vis ningen till skilda för ut sätt ningar och differentierade nivåer.

Under hela 1960talet vann läromedel mark i skolan och skol biblioteken förlorade sin tidigare status – de nämns inte ens i grund skolans läroplan från 1969 (Lgr69) (Hell, 2008). En ny administrativ term dök upp i stället: ”bokrum”, som betecknade samlingsplatsen för skolans läromedel och under vis ningsmaterial i bokform (Limberg 2012). Troligt vis erbjöd läromedlen en strategi att standardisera under visningen i ett försök att skapa ett slags lik värdig het mellan elever på skilda nivåer. Det är intressant och inte så lite sorgligt att skol biblioteken inte togs till vara för att arbeta mer aktivt och anpassat med eleverna och inte minst i syfte att skapa social integration, till exempel genom att erbjuda ett sammanhang som kompletterar under vis ningen.

Ända fram till 1970talet präglades biblioteken av den bokliga kulturen och en bild nings strävan för socioekonomiskt eftersatta grupper. Statliga bibliotekskonsulenter var också placerade vid Skolöverstyrelsen ända fram till 1974. Då inrättades Statens Kulturråd, vilket innebar att ansvaret för folk och skol biblio tek skildes åt, något

Sidan 65 av 216

som präglat villkoren sedan dess (Limberg, 2012). Den politiska arenan skiftade till fördel för en aktiv deltagarkultur då (folk)biblioteken fick prägeln av ett slags allaktivitetshus, som skulle verka för demokratisering av sam hället på ett mer konkret och praktiskt plan. Skolbiblio teken gick från rollen som aktiv till passiv samarbetspartner och fick snarast en instrumentell roll för att nå barn och unga.

Innan Biblioteks hög skolan startade i Borås år 1972 fick folk biblio teka rierna genomgå en ettårig utbildning hos Skolöverstyrelsen (Hansson, Hede mark, et al. 2018). Det var också på Skol överstyrelsen som biblioteks konsulenterna var placerade (Limberg 2012). Övriga kategorier, som dåvarande forskningsbibliotekarier, utbildades internt på biblio teken. Utbildning av bibliotekarier är alltså en relativt sentida före teelse i Sverige.

Skol biblio teket förekom i en delutredning om litteraturen i skolan (SOU 1973:1), men fick inget genomslag i slutbetänkandet Boken, som gavs ut samma år. Limberg (2012) observerar att det i stort är samma argument som på 1940talet: ”bibliotekets roll för läsning av god litteratur och som redskap i under vis ningen för elevernas självständiga lärande”. Är det i samma anda som statsminister Löfven hänvisar till nationalikonen Astrid Lindgren och behovet av mirakel i form av läsande barn och unga?

I Lgr80 ansågs skolan ha en roll att spela för att bibringa eleverna kulturaktiviteter och –upplevelser (Limberg 2012). Under det följande decenniet hade skolministern (Bengt Göransson 1982–1989) och därefter utbild nings ministern (Bengt Göransson 1989–1991) också ansvar för kulturfrågorna. Skol biblio teken, liksom biblioteks väsendet i stort, ansågs ha betydelse för kultur, lärande och bildning (Limberg 2012).

Under denna period skedde en radikal omstöpning av skolan. Utbildnings minister Göransson och skolminister Göran Persson var de som i olika delar och steg genomförde en överföring av skolan till kommunerna (Magnusson 2018, s. 68f). Parallellt ändrades regleringen av kom munernas nämnder och förvaltning, vilket ledde till att kommunerna fick större självbestämmande kring sin organisering (Jarl 2014).

År 1992 tog riksdagen beslut om skolans kom munalisering och en statlig mål och resultatstyrning (Frenander 2012). Denna följdes av en ny läroplan Lpo94 och en biblioteks lag som kom år 1996 och som lyfte in en skrivelse om att det skulle finnas ”lämpligt fördelade skol biblio tek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen” (1996:1596, §5). Samtidigt lyftes formuleringen ut ur skolförordningen. Den har också blivit svagare för varje ändring (Limberg, 2012).



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

I efterhand reflekterar Göransson (2010) kring skeendet i skolan:

Befria oss från alla tvingande regler! löd mottot bland lokala skolpolitiker. Vi vet bäst vad som behövs! Och så genomfördes en dramatisk överflyttning av makt från staten genom Skolöverstyrelserna till kom munerna. Och det som i verkligheten hände då var inte att lokala skolpolitiker fick mera makt. Tvärtom – de förlorade den makt över skolan de haft genom att kunna hänvisa till statliga regler för sin politiska verk sam het. Nu kunde kom munstyrelser och kom munförvaltningar med effektivitets och samord ningsbehov som argument ta över den makt som skolstyrelser och utbild nings nämnder haft. Skolpolitikernas makt kom att baseras helt på de för ut sätt ningar som gavs dem av kom munens styrorgan, och för kommunstyrelsen väger alltid socialnämnden tyngre än skolstyrelsen. Snacka om att bli snuvad! Skolpolitiken är sannolikt också det politikområde som drabbats hårdast när politikens uppgift främst blivit att hushålla med skattebetalarnas pengar.

Det långa citatet berättar att avsikten bakom kom munaliseringen – självbestämmandet för skolan – i stället kom att åsidosättas och begränsas. Göransson gör tyvärr ingen genomlysning av hans egen roll i skolans kom munalisering.

Det kan vara på sin plats att även lyfta fram att det inte bara var den statliga skolan som försvann i början av 1990talet, utan också 1980talets integrativa hållning till kultur, lärande och bildning. Medvetenheten om skolans identitet som kulturinstitu tion minskade och begränsades samtidigt som decentraliseringen. Kastade man ut barnet med badvattnet? Det kan vara en viktig frågeställning inför de planerade utredningarna om skolans förstatligande, som nämndes i regeringsförklaringen 2019.

I sammanhanget kan det vara intressant att år 1999 utlystes det första värdegrundsåret av dåvarande skolminister Ingegerd Wärnersson (Kjellgren, 2012). Åren 2001 till 2006 fanns ett riktat statsbidrag, ”Wärnerssonpengarna”, till förstärkt bemanning i skola och på fritidshem. Några skolor satsade dessa medel på att anställa skol bibliotekarie (Hell, 2008), bland annat ett av fallen i denna rapport.

När skol biblio teken återinfördes i den nu gällande skollagen (2010:800) är den enligt Limberg den svagaste hittills, också för att staten inte tar ansvar för finansieringen. Hon belyser hur skol biblioteken har pendlat från skolpolitik till bibliotekspolitik och tillbaka:

Det förefaller inte troligt att den aktuella placeringen i skollagen kommer att få någon avgörande betydelse för skol biblio tekens ställning – som politiskt objekt och som ett frivilligt kom munalt åtagande omgärdat av en väldig och tydligt statligt reglerad institu tion som skolan. (ibid. 165)

Sidan 67 av 216

Citatet visar på den komplexa och ambivalenta hållning som finns gentemot skol biblio teken, som fort farande existerar i glappet mellan de politiska ram verken och med olika villkor på de olika nivåerna. Till skillnad från Limberg (2012) så efterlyser jag ett mer sammanhållet ram verk för kultur, bibliotek och skola.

Ny lag med svagt genomslag Med anledning av den nya biblioteks lagen 2013, inom ramen för Kungliga bibliotekets myndighetsuppdrag samt arbetet med den nationella strategin sker en återkommande kunskapsöversyn av biblioteksväsendet, däribland skol biblio teken. År 2012 utfördes därför på Kungliga bibliotekets uppdrag en större enkätstudie om skol biblio teken i Sverige. Resultaten var nedslående och kunde rapporteras till en internationell publik på följande sätt:

The survey confirmed the common but outdated perception of school libraries as rooms of books, nothing more. Even if the school said it had access to a school library, it lacked the functions, resources, and availability necessary for a school

library to act as an educational learning resource. (Ahlstedt et al. 2015)

Även kategorin av de mest välutvecklade skol biblio teken i landet brottas med en rad problem. Kungliga Bibliotekets rapport ”Skolbiblio teken som peda gogisk resurs” (2016) inriktades mot de bibliotek som ändå hade en verk sam het i gång. Rapporten tog fasta på frågor om bemanning och aktivitet. Den bygger på en enkät som omfattar ett antal frågor och som kan fungera som ett slags checklista för en välfungerande verk sam het. I rapporten konstateras att det även bland de mest resursstarka och aktiva skol biblio teken finns olika grundproblem som utgör hinder för att skol biblio teken ska kunna utgöra en peda gogisk resurs i arbetet med elevernas måluppfyllelse: 1. låg bemanning 2. skolledarnas kunskap om och intresse för skol biblio tek 3. lärarnas kunskap och intresse för skol biblio tek 4. fysiska resursbrister.

Endast ett enda skol biblio tek i landet bland respondenterna svarade att det utgjorde en peda gogisk resurs i den mening som anses vara önskvärd:



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Skol biblio teksverk sam heten fungerar som en peda gogisk resurs i dagsläget. Bibliotekarien utgör en självklar del av den peda gogiska personalen och samarbetar kontinuerligt med personalen för att anpassa verk sam heten efter lgr11, elevgrupperna och skolan som helhet.(KB, 2016, s. 50)

Här märks att skol biblio teket i fråga är integrerad i den peda gogiska verk sam heten genom sam verkan och anpassad efter skolans regelverk, eleverna och skolans egna för ut sätt ningar som organisation.

När det gäller den konkreta organiseringen och förvaltningen finns det enligt samma rapport generellt tre olika sätt att hantera skol bibliotekens förvaltningstillhörighet i kom munerna: 1. Folk och skol biblio teksverk sam heten ligger på helt olika förvalt

ningar och med skilda bibliotekssystem.2. All skol biblio teksverk sam het sköts av personal som är anställd

vid folk biblioteket och använder samma bibliotekskatalog för allt bestånd.

3. Vissa skol biblio tek eller skol biblio teksfunktioner sköts på uppdrag av folk bibliotekets personal, dessa skolor betalar då för tjänsten.

Detta illustrerar att skol biblio tekens för ut sätt ningar kan se väldigt olika ut, givet vilken förvaltningsmodell som tillämpas i det aktuella fallet. Notera också att för valt nings områdena kan skilja sig åt, vilket komplicerar bilden ytterligare. Dessa skilda för valt nings områden svarar dessutom på olika sätt på förändringarna i de politiska miljöer och institu tionella ram verk som omger dem.

Flertalet politiska ram verkBiblioteks väsendet i Sverige och skol biblio teken i synnerhet innefattas och påverkas såväl direkt som indirekt av en rad olika politiska ramverk, myndigheter och aktörer:Bibliotekspolitik. Kungliga biblioteket hade tidigare endast myndighetsansvar för forskningsbiblioteken, men är efter den nya biblioteks lagen 2013 myndighet för samtliga former av bibliotek. KB fördelar vissa anslag och arbetar med att utveckla styrningen av biblioteken, inte minst genom regeringsuppdraget att ta fram en ny nationell bibliotek strategi.Utbildningspolitik.Skolverket fördelar resurserna inom den riktade bemanningssatsningen till skol biblio teken. De utvecklar peda gogiska läromoduler och material till stöd för skolor och skol biblio tek. Skolinspek tionen granskar och utvärderar skolornas verk sam het och kommer fortsättningsvis att utveckla och införliva granskningen av skol biblio teken.

Sidan 69 av 216

Kulturpolitik. Kulturrådet fördelar medel inom ramen för Kultursamverkansmodellen där regional och kom munal kulturverk sam het ingår, bland annat till regionala biblioteksorganisationer och kom munala folk bibliotek. Den särskilt tillsatta Litteraturutredningen (2012) gav kulturpolitiska impulser till att stärka litteraturens ställning i skolan. Kulturrådet får också särskilda medel från regeringen att tilldela biblioteken i fråga om läsfrämjande insatser. Myndigheten för Kulturanalys granskar och utvärderar effekterna av kulturpolitiken, men KB tar fram statistik och rapporter kring till exempel biblioteksanvändning.

Inom dessa tre politiska ram verk sker ständiga uppdateringar av lag stift ning, policyer, resurstilldelning och verkställande vilket får konsekvenser för biblioteken.

Övriga områden som har en inverkan på biblioteks väsendet är medie politik, konst och konstnärspolitik, folkbild nings politik och kulturarvspolitik och vice versa. Bibliotekens uppdrag påverkar till exempel konst och konstnärspolitiska villkor, bland annat genom att erbjuda ett (arvoderat) forum för litteratur och författare. Det kan i många fall vara ett ömtåligt ekosystem där alla parter är utspridda i olika områden, men påverkar varandra ömsesidigt på ett genom gripande plan.

Samman taget inne bär denna sammansatta situation att det ställs krav på regelbunden omvärldsbevakning och analys för att åskådliggöra förändringar och deras konsekvenser på kort och lång sikt. Dessa områden bevakas av olika myndigheter och institu tioner. Detta torde vara en svår utmaning för en huvud man, rektor eller skolchef – och inte minst för en enskild skol biblio tekarie.

Tre sam hällsnivåerFör att komplicera bilden ytterligare, verkar de politiska ram verken med tillhörande policyer, resurstilldelning och projekt på olika samhällsnivåer: statligt/nationellt, regionalt och kom munalt/lokalt. Det finns idag (år 2019) 290 kom muner och 20 regioner.11

Nedan ges exempel på hur det kan se ut om skol världens och biblioteks väsendets beröringspunkter placeras ut i en översiktlig tabell.

11. Av dessa är Gotland en kom mun med rätt att kalla sig region då den också har regionalt utvecklingsansvar och landstingsuppgifter.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Tabell3.Exempelpåpolitiskaansvarsområdenochderasluckorpåskildasamhällsnivåer

STAT REGION KOM MUN

Bibliotekspolitik Översyn

Strategi

Statistik

Forskning

Bidrag (t.ex. ”Digitalt först med användaren i fokus”)

Regional biblioteksverk-sam het

Folk bibliotekSkol biblio tek

Utbildningspolitik Översyn

Reformer

Specialpeda gogik

Ungdoms- och civilsam-hällesfrågor

Statistik

Forskning

Bidrag

Inspektion

X Skolor

Kulturpolitik Läsfrämjande

Nationella minoriteter

Språk utveck ling

Forskning

Bidrag (t.ex. ”Skapande skola”)

Kultursam verkans-modellenRegional biblioteksverk-sam het

Folk bibliotekFörskola

Mediepolitik Press, Radio och TV

Tillgängliga medier

X X

Lägg märke till att tabellen inte gör anspråk på att vara en heltäckande och oföränderlig överblick. Syftet med tabellen är snarare att visa på områdenas fragmentering och komplexitet, speciellt med tanke på att de politiska ram verken på de olika nivåerna är i ständig omförhandling.

Kom munerna omfattas av kom munallag stift ningen, som garanterar dem en hög grad av självstyrelse sedan ett beslut 1862. Den regionala nivån har fått en förändrad roll i och med att en del uppgifter överförs från statliga länsstyrelserna till landstingen eller regioner som de ofta kallas idag. Från år 2019 tar regionerna större del i det regionala utvecklingsarbetet. Motivet är att stärka enhetligheten nationellt samt att stärka den demo kratiska förankringen för utvecklingen givet de lokala villkoren. Men när det gäller kommer till utbild nings politiken så har den regionala nivån en oklar roll. För bibliotekens del finns sedan en tid tillbaka ett förändrat regionalt uppdrag. De flesta regioner ingår också redan i kulturpolitikens sam verkansmodell.

Sidan 71 av 216

Ofta hänvisas det till organisationen Sveriges Kom muner och Landsting (SKL) när det gäller utvecklingsfrågor på lokal och regional nivå. SKL är enligt egen uppgift en arbetsgivar och intresseorganisation med kom muner och landsting som medlemmar. De är Sveriges enskilt största arbetsgivarorganisation, som är avtalspart för anställning och lön för över en miljon personer. Självstyrelsen är den principiellt viktigaste intressefrågan som SKL bevakar och kom municerar; rubriker som ”Därför är självstyrelse bra” talar sitt tydliga språk. På deras webbplats framkommer vilka uppgifter på kom munal och regional nivå som är obligatoriska (det vill säga lagstiftade) och vilka som är frivilliga. Skolverk sam het (begränsat till för, grund och gymnasieskola) och biblioteksverk sam het hör till kom munernas obligatoriska delar. Detta bör alltså kunna gagna organiseringen och förvaltningen av skol biblio tek. Kultur och fritidsområdena är dock frivilliga vid sidan av energi, sysselsättning och näringslivsutveckling. På regional nivå ställs det lagkrav på hälso och sjukvård, tandvård och regionalt utvecklingsansvar. Kultur, utbildning och turism listas som regionala frivilligheter.

Här finns en inne boende spänning då exempelvis kulturpolitiken i allt större grad inräknas i den regionala kultursam verkansmodellen för en större grad av lokal sam ord ning, men själva kulturen är ett frivilligt åtagande bland kom muner och regioner. Ett annat tänkbart dilemma är att det saknas en regional sam ord ning när det gäller utbild nings frågor, detta trots att kom muner har skolan som en av deras enskilt största upp gifter sedan skolan avfördes från staten och att utbildning torde vara en central del i en regions obligatoriska utvecklingsarbete.

Det är inte svårt att föreställa sig att den här ambivalenta inställningen till såväl kultur som utbild nings området leder till en osäker resurs till delning och oklara mandat i beslut och ansvar på olika samhälls nivåer. Likaså när det gäller att driva utvecklingen av skol biblioteken inom de olika politiska ram verken.

Goda exempel och ”best practice” för kopieringSom nämndes i kapitel 2, finns ett antal sätt för organisationer att svara an på omvärldens krav och för vänt ningar. Ett av de exempel som togs upp var att en organisation kan kopiera fram gångs rika exempel med hjälp av att följa olika slags processer såsom standardisering och bedömning via kvali tetskommittéer.

När det gäller standardisering av kvali teten är det inte ISO utan Skolverket som kan hjälpa skolor att utveckla sin verk sam het. Kruxet när det handlar om en decentraliserad skola är lik värdig heten. Annette Holmqvist, som själv har en bakgrund från både skolvärld och skol



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

biblio tek, hade gärna sett att lärar utbild ningen utvecklas på området kring skol biblio tek. Men Skolverket ansvarar inte för att reglera lärar utbild ningen; det är bara via skollagen som myndigheterna kan förändra utbildningen. Skolverket är i stället hänvisade till mer norma tiva och kulturelltkognitiva element. Deras uppdrag är enligt Holmqvist egentligen inte att tala om ”hur” utan mer ”att” och ”varför”. De går till exempel inte in på olika peda gogiska metoder. Det handlar i stället om att informera om vilka för vänt ningar som finns på skolor samt förklara och rättfärdiga dem på ett tydligt sätt. På den nya, mål grupps anpassade webben har Skolverket utvecklat och lyft fram skol biblio tekens roll i det peda gogiska arbetet. (”För dig som är … skol biblio tekarie.”) Holmqvist reser också ut till olika delar av landet för att träffa skol ledare och lärare och informera dem om Skolverkets hållpunkter kring skol biblio teket. När det gäller instruktioner kring skolan är det viktigt att alla skolor får exakt samma information. När det gäller skol biblio teken kan Holmqvist anpassa temat lite grann (20180423). Här är det alltså ett mindre inslag av byråkratisk logik än gentemot skol världen i övrigt, och ett större inslag av en pedagogiskprofessionell logik, som sätter fokus på deltagarnas lärande på området. På en konferenspresentation visar Holmqvist ett material med underrubriken ”så gör andra” (till exempel ”Involvera skol biblioteket i värdegrundsarbetet – så gör andra”) (20190124). Hon klargör att Skolverkets rekommendationer om skol biblio tek inte riktar sig till dem som har kommit allra längst i sin kvali tetsutveckling; snarare håller förslagen en lagom ”mellanmjölksnivå” (20180423). Skolverket har en självskriven roll och betydelse för standardiseringen mellan skolor när det gäller skol biblio tekets verk sam het och det skulle vara lätt för en utomstående att tro att processerna bara handlade om en byråkratiskadministrativ form regelföljande. Holmqvist gjuter dock in ett personligt engagemang vilket skapar en särskild angelägenhet i frågan om skol biblio teken.

”Årets skol biblio tekarie” är en kvali tetsutmärkelse som instiftades 1995 av Bonnier Carlsen och Bonnier Utbildning och övertogs av de regionala biblioteksföreningarna år 2010. Nationella skol biblio teksgruppen har utsett ”Årets skol biblio tek” sedan år 2011 med enskilda

Sidan 73 av 216

motiveringar.12 Fackförbundet DIK uppmärksammar också skol biblioteken genom utmärkelsen ”Ett skol biblio tek i världsklass”. Utmärkelsen är målrelaterad och delas ut till alla skol biblio tek som uppfyller ett antal kriterier i bedömningsarbetet (DIK 2017):

• En tydlig del av skolans peda gogiska vision

• sam verkar med skol ledning och övrig peda gogisk personal kring elevernas lärande

• stärker elevernas läs och kom munikationsförmåga i en vidgad textvärld

• stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informa tions sökningsprocesser och sociala medier

• erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras läroprocesser

• har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur och medieanvändning.

Utmärkelserna har också en roll i att uppvärdera skol biblio tekariens kompetens och yrkesroll. Skol biblio tekarierna har av tradition haft en låg status i förhållande till universitets och högskolebibliotekarier och folk bibliotekarier. Symboliskt sett kan det därför ha en stor betydelse i att lyfta fram en avgjort dynamisk yrkesroll.

”Ett skol biblio tek i världsklass” har enligt DIK (2018) skol bibliotekarier som:

• är effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna

• ger eleverna verktyg för käll kritik

• lär eleverna navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet

• är navet i den digitala kunskapsskolan!

Detta sätt att presentera skol biblio tekariens funktion hämtar legitimitet i den pågående sam hällsutvecklingen. Många i dag verksamma och engagerade skol biblio tekarier vittnar om att de under sin

12. År 2018 gick utmärkelsen till Bessermerskolan i Sandviken. Motiveringen var som följer: ”Årets skol biblio tek 2018 utmärks av ett genomtänkt och välstrukturerat arbete där skol biblio teket har en självklar roll i skolans interna processer. Detta beskrivs i den egna modellen, där rollfördelningen och sam arbetet mellan bibliotekspersonal, peda goger och skol ledare är glasklar. Arbetet vilar på ett ständigt kretslopp av utvärderingar och utifrån dessa ständiga förbättringar. De två grundfunktionerna, att främja både läs- och skrivutveckling och MIK, kräver extra mycket av ett gymnasium med ett brett utbud av både teoretiska och yrkesförberedande program.”



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

utbildning inte alls kunde tänka sig att gå in i yrket, i den mån skolbiblio teket ens uppmärksammades. Det är ofta först i den konkreta kontakten med eleverna och verk sam heten som intresset väcks.

Skol biblio tekariens professionella logik I praktiken ställer det dagliga arbetet stora krav på rollen som skolbiblio tekarien. Eva Bergstedt nämner i presentationen ”Hundra röster om biblioteket” (PPT 2012) ett långt, beskrivande citat från en skolbiblio tekarie:

”Det hänger mycket på en själv. Marknadsföring handlar inte bara om media utan också om att marknadsföra sig själv internt, till exempel till kollegor, skolan, rektorer och kulturnämnd. Man måste vara stark själv, nästla sig in i sammanhang man inte är inbjuden till … Jag och en kollega besökte den nya nämnden efter valet och hade boksamtal med dom, vi visade konkret varför läsfrämjande är viktigt. Vi har även varit med i ledningsgruppen i skolan flera gånger … Det handlar om att vidga gränsen för sig själv, men det är väldigt mycket jante. Men om man tycker att ens arbete är viktigt måste man ju också våga göra något. … När jag träffar politiker och tjänstemän kopplar jag tydligt verk sam heten till mål, till exempel i kulturnämnden eller i den nya läroplanen. Jag konkretiserar, pratar på ”deras” språk samtidigt som jag har en egen stark yrkesidentitet. Det gäller att vara lite stolt, ställa krav även på dom och inte bara ge service.”

Citatet stämmer väl överens med den bild av yrkesrollen som förmed las i samtal och intervjuer. För att tydliggöra vilka institu tionella logiker som kommer till uttryck i skol biblio tekariens vardag kan varje utsaga benas ut, sorteras och placeras i ett slags schema. Här märks till exempel ett slags idealtypisk utsaga om skol biblio tekariens professions logik, som skiljer sig från lärarens peda gogiska inriktning.

Skol biblio tekariens professionella logik skiljer sig markant mot den peda gogiskprofessionella logiken inom skolan, där det handlar om att stimulera elevernas lärande. Skol biblio tekarien tvingas kämpa för sitt existensberättigande på ett sätt som inte läraren behöver göra. Här lyser också samarbetslogiken med sin frånvaro. Skol biblio tekarien är strängt hänvisad till sig själv och tycks behöva ägna de mesta av sina peda gogiska insatser för att rättfärdiga sitt värde gentemot sin närmaste omgivning. Tänk om all den peda gogiska kraften kunde ägnas åt elevernas lärande i stället?

En skol biblio tekarie är inte nödtvunget begränsad till en servicefunktion gentemot kom munen eller på skolan. Här anas i stället en drivande kraft, som ger vid handen att skol biblio tekarien skulle kunna ha en ledande roll i en strategisk peda gogisk verk sam hetsutveckling,

Sidan 75 av 216

även i relation till undervisande personal. Det gäller inte minst kunskaps och färdighetsområden områden såsom digitalisering, medie och informationskunnighet (MIK). Skol biblio tekarien har liksom rektor även förmågan att agera i enlighet med den demo kratiskbyrå kratiska logiken, vilket är av stor betydelse inom dagens svenska skolvärld.

Fackförbundet DIK rekommenderar skolan att genomgå åtta steg för att kunna omvandlas till ett ”Skol biblio tek i världsklass”:1. Låt skol biblio tekarien komplettera under vis ningen2. Inkludera skol biblio tekarien i hela verk sam heten3. Minst ett projekt om året till sam mans4. Låt skol biblio tekarien vara med i bedömningen5. Låt skol biblio tekarien lära lärarna6. Främja läsfrämjandet7. Tänk utanför rummet8. Frigör skol biblio tekarien från biblioteket

Tabell4.Institutionellalogikerochderasinnebördienskolbibliotekariesutsaga

UTSAGA LOGIK

”Det hänger mycket på en själv.”

”Man måste vara stark själv, nästla sig in i sammanhang man inte är inbjuden till …”

”Det handlar om att vidga gränsen för sig själv, men det är väldigt mycket jante. Men om man tycker att ens arbete är viktigt måste man ju också våga göra något.”

”Jag konkretiserar, pratar på ’deras’ /tjänstemän och politiker/ språk samtidigt som jag har en egen stark yrkesidentitet.”

”Det gäller att vara lite stolt, ställa krav även på dom och inte bara ge service.”

Professionslogik:Ensam är stark

Gå bortom bekvämlighetszonen

Anpassa kom munikationen

Hävda yrkesstoltheten

”Marknadsföring handlar inte bara om media utan också om att marknadsföra sig själv internt, till exempel till kollegor, skolan, rektorer och kulturnämnd.

Marknadslogik: Extern och intern

”Jag och en kollega besökte den nya nämnden efter valet och hade boksamtal med dom, vi visade konkret varför läsfrämjande är viktigt.”

Demokratisk-byråkratisklogik

”När jag träffar politiker och tjänstemän kopplar jag tydligt verk-sam heten till mål, till exempel i kulturnämnden eller i den nya läroplanen.”

Byråkratisklogik

”Vi har även varit med i ledningsgruppen i skolan flera gånger …” Organisationslogik



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Skol biblio tekarien skulle kunna inneha en nyckelroll inom den pedagogiska kom petens utveck lingen på skolan – och även få ta del av egna kompetenssatsningar. Vad som inte hittills har studerats i fråga om skol biblio tekens betydelse (mig veterligen) är också verk sam hetens betydelse för kunskap, lärande och kom petens utveck ling bland lärare, ledning och andra medarbetare.

Uppföljning och rankningKB är utsedd av regeringen sedan år 2011 att vara ansvarig myndighet för den officiella biblioteksstatistiken. Den följer diverse lagar och ett antal principer för officiell statistik. Den nationella biblioteksstatistiken idag går ut på att samla in och presentera fakta i form av siffror. KB är också tillsynsmyndighet för biblioteken och ska följa upp biblioteksplaner och deras användning.

Enligt Cecilia Ranemo visar statistiken tydligt att de bibliotek som är bemannade med utbildade bibliotekarier skapar mer verk sam het än andra. Med andra ord inne bär bibliotekskompetensen ett konkret värde för sina användare. I statistiken används ofta utlåning som ett mått på verk sam heten. Det bör dock påpekas att såväl folk som skol bibliotekarier gör många fler saker än att låna ut böcker. Flera personer inom skol biblio teken vittnar om att det är svårt att fylla i enkäterna på ett rättvisande sätt. På frågan om hur biblioteksstatistiken har upprättats och uppdateras svarar Ranemo:

Kategorierna kom till efter att jag frågat folk biblioteken 2007 i öppna frågor om vilka typer av aktiviteter som de anordnade. De mest förekommande blev sedan kategorier.

Under åren har biblioteken varit lite missnöjda med att det inte finns en kategori för varje typ av aktivitet som de gör, t.ex. läxhjälp. De hittar hela tiden på nya saker. Men det är tyvärr mer eller mindre omöjligt att lägga till nya kategorier eftersom det här är officiell statistik och varje förändring måste samrådas, utredas, programmeras och informeras. Ett nytt fält i statistiken tar minst två år att få dit och bibliotekslandskapet ändras fortare än så just nu.(2019-01-23)

Statistiken är alltså väl grundad i en professionell praktik. Det är dock folk bibliotekariens profession som ligger till grund för utformningen, och inte utbild nings bibliotekarierna. En betydande skillnad skulle kunna vara hur uppdraget tolkas i termer av en demo kratisk logik eller som en peda gogiskprofessionell logik. En annan omständighet kring statistiken är att såväl biblioteks lagen som skollagen har ändrats och

Sidan 77 av 216

skärpts i fråga om skol biblio teken sedan frågorna utformades. Det ställs också högre krav från sam hället genom Skolverket och Skolinspek tionen att skol biblio tekarierna är del aktig i under vis ningen, inte minst på det digitala området. Samtidigt kan kultur politiska aktörer ha ett ökat intresse av andra delar i skol biblio tekens upp drag, såsom läs främjande aktivi teter och så vidare. Kort sagt, situationen kring stati stiken speglar den allmänna problem bilden kring skol biblio teket och dess otydliga plats i såväl förvaltning som politiska system.

Ett vanligt användningsområde inom nationell statistik i prak tiken är att den ger underlag för uppföljning, rangordning (rankning) och politiska beslut. I mätningar och nyckeltal hamnar vanligen resursstarka regioner och kom muner med stora städer och universitetsbibliotek i topp. Det kan gälla till exempel det fysiska beståndet eller ut lånen på offentligfinansierade bibliotek och per invånare. De kommuner och regioner som befinner sig högt upp på listan får ett uppmärk sam hets värde och en uttalad attraktionskraft. Resurs svaga aktörer har liten möjlighet att utmärka sig genom goda arbetssätt, givet det utrymme som finns. Det går inte att per automatik förutsätta att de mindre fram gångs rika exemplen på skol biblio tek kan kopiera vinnarna. Att ständigt befinna sig längst ner på listan – eller till och med utanför listan! – kan sänka motivationen ytterligare för de socioekonomiskt svaga regionerna. På Kungliga biblioteket finns uppgifter om vilka kom muner som helt saknar skol biblio tek enligt de kriterier som KB ställer upp. Denna ”skämslista” hanteras med stor försiktighet på myndigheten, det är noga med att inga kom muner och huvud män hängs ut i offentligheten. Desto viktigare är det att ta reda på förhållandena som ligger till grund för den bristande lik värdig heten för att kunna skapa rätt form av åtgärder.

På kom munal nivå är det ännu svårare och mindre rättvist för biblioteksorganisationerna att kunna jämföra sig med de kom muner i landet som har bättre för ut sätt ningar. De bör kunna jämföra sig med sina grannar med liknande för ut sätt ningar (till exempel inom regionen) för att kunna på ett tydligt sätt föra en diskussion kring fördelning och användning av resurser. Här finns annars risken att biblioteksverksam heten tappar ytterligare legitimitet i sin lokala miljö. Biblioteken får oftast den största delen av de kom munala medlen till kultur, men kulturpolitiken är inte den gren som får partierna att vinna val, inte på någon nivå. Kom munala politiker ser att biblioteken är underutnyttjade och inte är en fjäder i hatten nationellt – kanske till och med tvärtom! – de väljer då möjligen att satsa resurser på något annat. Samman taget kan denna dynamik på sikt leda till större sociokulturella och socioemo tionella klyftor i landet och en utarmning av demo kratin på lokal nivå och vidare till regional och nationell nivå.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Det kan tänkas att statsministern om några år vill få underlag om hur (de kommande?) satsningarna på utökad tillgång till skol biblio tek har fallit ut i fråga om barns och ungas läsning – och förhoppningsvis om alla de andra uppgifter och roller som det bemannade skol biblioteket har som en integrerad del av en peda gogisk verk sam het. Kanske finns det då även en mer sammanhållen finansiering och ram kring skol biblio teken i arbetet med en långsiktig skol utveck ling för elevernas lärande och välmåga. u

Sidan 79 av 216

kapitel 5.

Inför fallstudierna

ELEVERNAS GENOMSTRÖMNING – EN ÖVERSIKT PÅ KOM MUNNIVÅ

Här nedan anges riksgenomsnittet i Sverige för andelen elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs nio i alla kom munala skolor åren 2015 till 2018. 13 (Fristående skolor

är inte inräknade.) Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att dra några vetenskapligt giltiga slut satser om måluppfyllelsen och resultat utvecklingen på grundval av dessa siffror. Nedan följer några kommentarer till tabellen.

Tabell 5. Andelen niondeklassare som uppnår kunskapskraven i kommunala skolor 2015–2018

2015 2016 2017 2018

Riksgenomsnittet 74.6 75.6 70.4 73,3**

Kävlinge 85,6 84,2 81,3 90,3

Linköping 74,7 76,4 71,8 71,3

Nacka* 90,1 (82,9) 91,3 (82,5) 89,5 ( 84,7) 91, 4 (85,9)

Skellefteå 80,0 79,0 77,1 75,4

Umeå 80,7 83,1 79,0 78,4

Källa: Kolada N15419, 2019-01-03; 2019-02-02.

* Inom parentes anges andelen elever som når kunskapsmålen på gymnasiet, N17451.14

** Märkt ”sekretess”, 2019-01-03.

13. Nyckeltalet N15418 definieras enligt följande: “Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kom munala skolor i kom munen oberoende av var de är folkbokförda. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa Skolverket (Siris)”

14. Nyckeltalet N7451 definieras: “Gymnasieelever med examen inom 3 år, kom munala skolor, andel (%) (N17451) Antal elever som började på gymnasium i kom munal regi i kom munen för tre år sedan med examen inom tre år, inkl. IM dividerat med antal elever som började på gymnasium i kom munal regi i kom munen för tre år sedan, inkl. IM. Källa: SCB.”

Kapitel 4. Inför fallstudierna


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Riksgenomsnittet visar på vissa variationer under åren 2015–2018. År 2018 är resultatet något lägre än 2015, men högre än 2017. Kom munerna i studien ligger generellt över riksgenomsnittet för antalet elever som når kunskapskraven i alla ämnen (utom Linköping specifikt år 2018, då riksgenomsnittet höjdes något). Nacka och Kävlinge ligger högst bland de utvalda fallen. Av dem visar Nacka den största stabiliteten, medan Kävlinge har ett högre spann: från 81,3 år 2017 till 90,3 år 2018. Det är också högre än 2015, vilket skulle kunna tyda på en resultatutveck ling. Nackas nivå för gymnasier är lägre än för grund skolan, men visar också en förbättring vilket kan tyda på en resultat utveck ling över tid. Nacka gymnasium har en erkänt bra nivå av genomströmning. I region Västerbotten sticker Umeå kom mun ut år 2016 då det sker ett litet skutt upp i måluppfyllelse och genomströmning. Både Skellefteå och Umeå kom mun har dock generellt sett sjunkit något under dessa år. Samma mönster som Umeå märks i Linköping kom mun. Sammantaget visar sammanställningen (inte helt oväntat) att det finns en förbättringspotential överlag.

Peda gogikSamtliga fallstudier hör till den kom munala skolan och erbjuder i stort sett ett klassiskt peda gogiskt upplägg, som speglar den svenska skolvärlden i stort. En av skolorna i Linköping har en tydlig idrottsprofil och den andra möjliggör i dagsläget olika valbara inriktningar. Tidigare hade ett av fallstudierna i Kävling också en idrottsprofil, men de upplevde att det blev svårt att hantera urvalet, så de släppte profilen.

Digitaliseringen av skolan sker på lite olika sätt. Exempelvis i Linköpings kom mun sker detta centralt; det finns en insikt om att det är viktigt och här finns ytterligare stöd att få, såsom kurser för kompetens utveck ling, IKTsam ord ning, etc. Region Västerbotten ligger långt framme i digitaliseringen och har drivit ett stort, genom gripande EUprojekt i frågan.

Organisering och ledning Fallstudierna passar in väl i teorin med de olika lik värdig hetsmodellerna av organisering och ledning (se kapitel 2). Det bör poängteras att detta inte ingick i det strategiska urvalet från början, utan det har fallit sig så genom att under sök ningen har lyft fram olika former av skol biblio teksorganisationer.

Sidan 81 av 216

Tabell 6. Likvärdighetsmodellen och exempel från fallstudierna

ORGANISERING

Lokalt Centralt

Ledar skap Enskilt FunktionsorganiseringUng. Nacka gymnasium

TeamorganiseringUng. Linköpings kom mun

Delat MatrisorganiseringUng. Kävlinge kom mun

Projektorganisering Ung. Västerbottens region (eg. Umeå kom mun)

Nacka gymnasiums skol biblio tek är centralt placerad och har ett enskilt ledar skap inom skol ledningen på skolan; en så kallad funktionsorganisering. I Kävlinge kom mun är modellen att skol biblio teken är lokalt placerade och att de samtidigt ingår i ett professionellt nätverk, som i sin tur har en ”kontaktrektor” inom rektorernas nätverk. Det inne bär att de tillämpar en matris organisering med delat ledar skap där tyngdpunkten ligger lokalt på skolan. I Linköping kom mun finns också ett delat ledar skap, men där sker såväl sam ord ning som impulsen till finansiering på kom munal nivå; denna modell kan därför beskrivas som en teamorganisering med tonvikten på en central kompetens nod, alltså kommer jag i fortsättningen kalla detta omväxlande nod/teamorganisering. I Umeå kom mun (som en del av Region Västerbotten) finns lokalt placerade skol biblio tekarier som har en centralt placerad chef, vilket svarar mot en projektorganisering. Varje typfall tillför dock nya omständigheter som ytterligare komplicerar bilden. I fallet Nacka till exempel, är skol biblio teket väl sammanhållen som funktion, men själva gymnasiet är delat i två enheter vilket inne bär särskilda utmaningar för verk sam heten. I Linköping kom mun tog skol biblio tekarien vid den ena undersökta skolan initiativ till en extern ”parbildning” med en annan skola, vilket å ena sidan erbjuder ett slags kollegialitet, å andra sidan en mer komplicerad administrativ lösning. Det samlade intrycket är att de fyra lik värdig hetsmodellerna ger ett fungerande ram verk för att fördjupa kunskapen om olika slags lösningar, både fördelar och nackdelar, samtidigt som det finns utrymme att skapa egna varianter och profiler.

Givet statistiken och de tidigare kommentarerna om elevernas måluppfyllelse och den eventuella resultat utveck lingen i de olika kommunerna, är det intressant att notera att de fallstudier som har en något minskande genomströmning befinner sig i den högra kolumnen under ”central placering” av skol biblio teken. Det kan finnas flera förklaringar till detta. Det går därför inte att i denna studie uttala sig om något eventuellt kausalt samband där emellan. Det vore dock mycket

Kapitel 4. Inför fallstudierna


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

intressant för framtida forskning att genomföra sådana studier för att se om det finns regelbundna mönster. I denna rapport räcker det med att konstatera att så är fallet här. Det riktar också uppmärksamheten mot de särskilda utmaningar som modellen belyser vad gäller organisering och ledning, inte minst om det yttersta siktet är ställt på elevernas resultat och måluppfyllelse genom sam arbete i under visningen. u

Sidan 83 av 216

kapitel 6

Nacka gymnasiums skol biblio tek

Fallstudie 1

INLEDNING

När jag i mars 2018 gör mitt första besök på ett skol biblio tek i samband med studien är det en slaskig men ljus vår vinter. Jag är på väg till Nacka gymnasiums skol biblio tek och som kollektiv

trafikant slås jag direkt av den stora omvand lingen och utbyggnaden som pågår i östra Stockholm. Det är byggnads arbets platser vid bussterminalen redan på Slussen och bussen som ska ta mig till skolan åker delvis en annan väg på grund av de omfattande bygg projekten i kom munen. Vägen från busshållplatsen till gymnasiet kantas också av byggplatser. Genom att korsa en oplogad parkering och följa en gångväg når jag fram till skolans entré. Här finns ett välkomnande fik med många elever. Ljusgården i mitten av skolbyggnaden utgör en länk mellan de två skolorna och är också ett trapphus som förbinder hus åt olika håll. All konst som finns på skolan och som syns i ljusgården är elevproducerad, får jag veta senare. Biblioteket ligger en trappa upp med stora fönster som vetter mot ljusgården. Här passerar dagligen alla lärare och de 2150 eleverna.

Skol biblio teket vid Nacka gymnasium fick priset ”Årets skol biblio tek” år 2012 och har vunnit utmärkelsen ”Ett skol biblio tek i världsklass” lika många gånger som den har delats ut. Mina högt ställda för vänt ningar på Nacka gymnasiums skol biblio tek blir över träffade när jag för första gången stiger in i biblioteks rummet. Jag blir direkt rörd över hur fint och välskött biblioteket är och slås av tanken att detta är ett ”riktigt bibliotek”. Jag går runt en stund i lokalen för att samla mig och slås av vilket aktuellt bestånd de skyltar med och den höga nivån. Det finns till exempel välfyllda ämneshyllor för elektronik, teknik och en avdelning för ”Litteraturvetenskap”, som inte signalerar gymnasiebibliotek, utan

Kapitel 6. Nacka gymnasiums skol biblio tek


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

snarare för tankarna till ett högskolebibliotek i minivariant. I övrigt finns en tyst studiesal, en grupparbetssal med tidskrifter (exempelvis Historiskan). Inför eftermiddagen pågår förberedelserna inför en aktivitet på självaste itdagen, då de ska ordna en tävling och kora den elev som kan flest decimaler. Skol biblio tekarien Elisabet Brandberg som visar mig runt berättar med entusiasm att hon har ”världens bästa jobb!” – ”det känns att man gör skillnad!”

BakgrundNacka kom mun tillämpar en allmän styrprincip om en långtgående decentralisering, så att besluten ska fattas så nära verk sam heten i fråga som möjligt. För den kom munala Nacka gymnasiums del inne bär det ett betydande friutrymme i fråga om hur organisationen sköts, så länge eleverna uppnår goda resultat (MS 20180425). Den andra sidan av myntet är att det sker relativt liten grad av sam verkan mellan skolor inom kom munen.

Nacka kom mun är också rikskänd för sin välvilliga och drivande inställning till privata alternativ inom välfärdssektorn. I fråga om skolor har det förekommit diskussion kring betygsinflationen på högstadiefriskolorna. Forskning visar nämligen att friskolor generellt sätter högre betyg än andra eftersom de blir ett konkurrensverktyg på skolmarknaden (Vlachos 2010), med andra ord är marknadslogiken märkbar i dessa fall (jfr. Jacobsson & Svensson 2017). Ett mönster har varit att Nackaeleverna vid friskolorna har fått lägre betyg när de kommit till den kom munala gymnasie skolan, medan elever från de kom munala grundskolorna har fått ungefär samma betygsnivå som tidigare (Fransson i Abrams, 2017).

Av regeringens statligt riktade bemanningsbidrag till skol biblio teken erhöll Nacka kom mun 5,5 procent av den totala potten för ansökningsomgången 2017/2018. De hade sökt medel för att skapa 18,15 nya heltidstjänster, men fick då en tredjedel: 6, 31. Beloppet var då det tredje högsta efter Göteborg (1) och Stockholm (2) och strax före Malmö kom mun (4). Femteplaceringen utgörs av Pysslingen skolor och förskolor AB (5) med ett belopp om 1 068 875 kr. Till sam mans svarade dessa huvud män för nära 1/3 av den sammanlagda summan (ca 29 procent) 2017/2018.

InstitutionellprofilNacka gymnasium karakteriseras som en stor skola med höga intagnings poäng och studiemotiverade elever, berättar personalen (EB). Utmärkande för skolan är att de har skickliga peda goger (EB). Det är en gedigen kom munal skola, som arbetar seriöst med elevhälsa och skolbiblio tek.

Sidan 85 av 216

Skolan har också en stor och komplex organisation. Sedan 2103 är skolan indelad i två delar, ”NT” (Skola Natur & Teknik) och ”S” (Skola Sam hälle). Skol biblio teket hör till det senare. Biträdande rektor Malin Söderberg på S är peda gogiskt ansvarig för skol biblio teket. Hon har ansvar för flera uppdrag och arbetslag samt för likabehandlingsarbetet, Elevhälsans utveckling och Lärcentrum. Hon har arbetat som lärare, haft ansvar för skol biblio teket i en liten friskola, och varit anställd på Skol inspek tionen.

Nacka gymnasiums devis är ”en riktig skola”, som de också använder i sin marknadsföring för att eleverna för att de ska få rätt för vänt ningar. Det handlar om att bevara traditioner, utveckla kunskap, etablera studie ro samt goda relationer, mm. I förlängningen blir ”ett riktigt skolbiblio tek” viktigt i sammanhanget, berättar biträdande rektor.

Skol utveck lingen på Nacka gymnasium handlar inte om att göra skolan mer ”färgsprakande”, utan om att bli bättre på att bedriva skola, berättar Söderberg. Kvittot får de framför allt att genomströmningen av elever för tredje året i rad är den bästa i länet och i topp inom landet, enligt en rapport från SKL:

Och jag tycker att genomströmningen är ett mycket viktigare mått än betygsmåttet. För genomsnittsbetyget är ju de som har klarat gymnasiet och då vet man ju inte hur många det är som ramlat bort. Och det är klart, om alla klarar gymnasiet, då kan ju det dra ner betygssnittet, för då är ju de som nästan klarar det också med. Men här klarar man gymnasiet. Det tänker jag är en riktig skola. Kommer man in här, då kommer man också ut härifrån med en gymnasieexamen.

Motivationen bland eleverna är också resultatdrivande, framhåller Söder berg.

På skolan finns ett flertal arbetslag med specifika elevgrupper i centrum och ämnesgrupper. Det sker alltså en rad arbetslagsmöten; ämnes konferenser som leds av ämnesansvariga sedan runt tre år tillbaka; skolmöten med alla som hör till respektive skola (S/NT). Söderberg betonar modellen ”kollegialt lärande” för skolan i en specifik process kring systematisk ”lesson study” i prestigelösa sam arbeten mellan lärare. I korthet går modellen ut på att på basis av en gemensam läsning av skol forskning bearbeta didaktiska problem i mindre grupper; identifiera lösningar, auskultera hos varandra och följa upp effekten bland eleverna och sedan sprida kunskaperna inom kollegiet. Detta kan sägas gå i linje med Jarl et al (2017), som betonar kollegialt sam arbete och lärarledar skap för elevernas bästa.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Stärkande planer, kultur och nytänkNacka kom muns gymnasiums skol biblio tek har sedan 2017 tre anställda, som med ett skyltmaterial i lokalen presenterar sin aktuella läsning: Maria Åsberg, skol biblio teksansvarig (anställd 2010,läser Jennifer Mathieu: Moxie); Elisabet Brandberg (anställd 2010, läser romanerna om Patrick Milrose av Edward St. Aubyn), och Sebastian Lönnlöv, bibliotekarie och webbredaktör, som också är verksam som författare och kritiker (anställd 2017, läser Herman Hesses Stäppvargen). Samtliga har en bakgrund från folk biblioteks världen innan de rekryterades till skol biblio teket på Nacka. I informationsdisken sitter för tillfället fritidspeda gogen Frank Jonsson, som bemannar skol biblio teket på regelbunden basis när personalen behöver ägna sig åt andra delar av sitt uppdrag.

Nacka kom mun upprättade en biblioteksplan ett par år tidigare och den ”ligger och skvalpar någonstans” (EB). Den egna läroplanen är däremot uppdaterad, liksom skolans styr doku ment. Skol biblio teket skriver egna mål för verk sam heten till sam mans med biträdande rektor, som är deras chef. Principen om decentralisering och delegation gäller även för skol biblio teket, vilket betyder att de ska kunna ha kompetens att vara delaktiga i beslutsprocesser och fatta en del beslut på egen hand. Det händer att andra skol biblio tek inom kom munen kontaktar Nacka gymnasium för att få tips om hur man arbetar.

Skol biblio teket ska enligt den egna planen: 1. vara en peda gogisk resurs och väl integrerad i skolans verk sam het2. verka för att stärka elevernas medie och informationskunnighet3. stödja eleverna så att de utifrån sina egna förutsättningar utvecklas

maximalt4. främja litterär och kulturell medvetenhet5. kännetecknas av kvali tetsutveckling och nytänkande.

Av dessa mål är det framför allt nummer 4 och 5 som sticker ut i en jämförelse med standardformuleringar på skol biblio teksområdet.

Ett exempel på årsmål kan vara att utveckla progressionen inom gymnasiebibliotekets verk sam het. Skol biblio tekets prioriterade områden är (maj 2018): 1) MIK; 2) Gymnasiearbetena, och 3) NG skriver, som är inriktat mot kreativt skrivande.15

15. Under 2018/2019 är de prioriterade områdena att 1) Utveckla arbetssätt för att öka elevers förståelse av texter och olika texttyper; 2) Skriv-, läs- och informationsattacker i arbetslag och elevgrupper för att nå ut till fler; 3) Trygghet och trivsel: i sam arbete med elever förbättra biblioteksmiljön, 4) Metoder för att utvärdera skol biblio tekets verk sam het och effekterna på elevernas lärande.

Sidan 87 av 216

Skol biblio teket finns på webben och delar öppet sitt arbete i Google. Det som inte ligger öppet är kvali tetsredovisningen, som är för internt bruk. Biblioteket är också aktivt i sociala medier med ett konto på Instagram (”Ngbib”) och en läskampanj under namnet ”NG läser” (#ngläser) med en logga som skapats i en elevtävling.

Kärnuppdraget Skol biblio teket ska vara ett stöd till eleverna i att nå sina mål, hantera informa tions sökning, käll kritik, utveckla läskompetens, att hitta lusten i läsandet (SL), lättläst, nya språk (EB). Söderberg betonar vikten av att hitta ett gemen samt språk på skolan för vilken roll som skol biblio teket ska ha i organisationskulturen:

Biblioteket är inte en plats, det är en funktion. Det handlar om en kompetens som vi ska matcha mot lärarnas kompetens.

I denna formulering kommer lik värdig hetsmodellens funktionsorganisering till uttryck på ett tydligt vis. I de långsiktiga projekten märks enligt Söderberg att lärarna får en bättre kompetens av skolbiblio teket. När de har haft seminarier till sam mans några gånger kan lärarna själva hantera situationen på en högre kompetensnivå (MS).

Upplevelsen bland skol biblio tekarierna är att de kopplas in mer på de teoretiska programmen. De når byggelever när det gäller läsning, men inte i lika stor utsträckning när det gäller informa tions sökning eller MIK. Denna form av kunnighet behövs i alla program, men är idag enligt uppgift ojämnt fördelat när det gäller vilka som nås och vilka som är beredda att delta. Detta var enligt Söderberg en viktig bevekelsegrund för ansökan om riktat bemanningsstöd: att de skulle kunna arbeta mer riktat för att täcka in skolans alla elever.

Jag tror att det är viktigt att man tänker att skol biblio teken inte är en verksam het i sig självt, utan det är den verk sam het det blir i samspel med lärarna.

Annorlunda uttryckt så är skol biblio teket en medpeda gogisk verk sam het (jfr. Malmberg & Graner om ”medpeda gog” 2014).

Det kompensatoriska uppdragetSkolan arbetar aktivt med dyslexi med hjälp av till exempel Legimus, som är en stor uppgift. Här handlar arbetet inte bara om att registrera eleverna, utan att vara ett stöd: läsa med både öronen och ögonen. Frågan är bara vilka som söker stöd? Det är många fler som kan behöva



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

stöd än som får det idag. (SL) De erbjuder också ett visst bestånd av lättläst litteratur. Inläsningstjänst är ett stöd för alla elever och hanteras via mentorerna på skolan. Det kan också gälla utveckling av modersmål.

Skol biblio tekarierna kan också erbjuda stöd på ett annat sätt. De är vuxna personer, som inte värderar eleverna eller sätter betyg. Eleverna kan ha behov av att prata och skol biblio teket erbjuder en trygg plats. Det kan behövas en plats för studiero utanför hemmen. Därför ska alla eleverna få en introduktion till skol biblio teket redan de första dagarna på programmet.

Det händer ibland att skol biblio tekarierna kan kallas in och ge stöd till en individuell elev (SL). När det gäller Elevhälsan har de sam arbete genom att de blir inhyrda som konsulter.

Den professionella kompetensenEftersom det inte finns peda gogik i bibliotekarie utbild ningen, ställs skol biblio tekarien inför utmaningar. Det gäller att kom municera med lärarna, förmedla och engagera. Skol biblio tekarierna uppskattas på skolan för sitt goda bemötande av alla elever. Processen handlar enligt Söderberg om att eleverna kan vara igång med något slags kunskapsproblem, som skol biblio tekets verk sam het kan komma in i. Man behöver enligt Lönnlöv kunna ”haka i läraren” och erbjuda något som är användbart för eleverna och på rätt nivå. Det är själv utmanande att svara på frågor om man inte själv förstår. Få förstår också hur socialt arbetet är; det räcker inte bara att älska böcker. På mot svarande vis säger Lönnlöv att han inte skulle vilja arbeta som ensam skol bibliotekarie, vilket ju många gör runt om i landet.

Att lyfta fram skol biblio tekets MIKkompetens har betytt mycket på skolan eftersom det kommer in i läroplanen på ett integrerat sätt. En plats inom Läslyftet veks åt en skol biblio tekarie för att deras per spek tiv ska komma in. På Nacka gymnasiums skol biblio tek har de fått en ny roll att förbereda eleverna för högskolestudier.

Söderberg berättar att man får arbeta på både arbetslagsnivå och individuell nivå för att stötta lärarna att samarbeta med skol biblioteket. Lärarna är måna om att lyfta fram sina gemen samma aktiviteter med skol biblio teken på utvecklingssamtalen.

DilemmanDet främsta dilemmat är att det inte går att nå alla, utbrister en av skol biblio tekarierna. Och även om skol biblio teket inte enbart ska utföra en rad med tjänster åt eleverna, kan en elevs behov av hjälp med till exempel en utskrift vara den första kontakten, som en kan arbeta vidare på.

Sidan 89 av 216

Ett annat dilemma är att hitta rutiner för arbetet och samtidigt utveckla ny verk sam het. Det handlar om att finna en balans däremellan och ta hänsyn till att det finns begränsat med tid, resurser och energi. På folk biblioteken går det att skilja mellan inre och yttre arbete, men på skol biblio teken går båda dessa in i varandra på ett helt annat sätt. Det finns en svårighet i att göra prioriteringar.

Det är också ett dilemma att verk sam heten är så personbunden. De måste börja om från början när någon slutar.

UtvärderingsmöteDet konstateras på mötet att de tidigare år har haft en rörig personalsituation på skol biblio teket. Sedan den nya tjänsten infördes, som innehas av Lönnlöv, har det varit en större stabilitet i verk sam heten. Som skol biblio tekarie arbetar Lönnlöv också som webbredaktör i marknadsföringssyfte. Chefen tar till vara på skol biblio teket och lyfter det fram på skolmötet vilket upplevs som en styrka. Det skapar ett gott gensvar hos lärarna.

Skol biblio tekets utvärdering är kopplad till läsårets prioriterade områden är (maj 2018): MIK; Gymnasiearbetena och ”NG skriver”.

Vad gäller gymnasiearbetet så är det första året som skol biblioteket har varit involverade. Tidigare har de till exempel inte fått ta del av studenternas resultat. Skol biblio teket har fått ta över ett projekt att sammanställa en handledningsguide (”Käpphästguiden”) efter att arbetet under en tid dessförinnan har varit omstritt och därefter legat på en grupp lärare. De fick ta över en ofärdig guide och en del av arbetet har vidareutvecklats och lagts in under ”vetenskapligt skrivande” på webben. Här finns mer att utveckla, frågan är bara hur mycket tid de ska lägga på detta. När det gäller naturvetenskapliga ämnen har skol biblioteket inte ämneskompetens, men de upplever att de har kommit fram i arbetet ändå på ett konstruktivt sätt. På S har det skett en utveckling på området kring muntliga presentationer. Här vill de generellt sett få in lärarnas syn på skol biblio tekets del i gymnasiearbetet.

Området ”NG skriver” kom till när Lönnlöv anställdes och i samband med att hans senaste bok gavs ut. Kreativt skrivande finns annars inte alls inom gymnasie skolan, vilket en del elever tycker är synd. Det saknas utrymme för kreativt skrivande i svenskämnet, men kan till viss del tas upp i engelska och kopplas till författarbesök samt eventuellt övningar i att skriva litteraturkritik. Fritidspeda gogen har föreslagit en skrivdag på skolan för att det inte ska bli för utspritt. Tanken uppstår att det vore smart att göra detta arbete till sam mans med elevkåren, liksom de tidigare har gjort med temat HBTQ. Skol biblio teket kan också göra skrivövningar bland lärarna på skolan.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

I fråga om MIK har arbetet löpt väl. En del lärare i historia önskat sig att skol biblio teket inte ska ta upp käll kritik vid informa tions sökning; de tycker att de redan har täckt in ämnet. En del elever är uttalat trötta på käll kritik efter att ha mött det i under vis ningen så mycket. Ändå är det fort farande relevant att ta upp. Det nämns att det finns två elever som kommit in sent på skolan och därmed gått miste om tidigare inslag om informa tions sökning. Detta märktes på kvali teten i deras enskilda arbete; de hade inte lika omfattande och genomlysta källor som övriga arbeten.

Den nya webben lanserades i augusti 2018 och där kan skol bibliotekarierna se att deras databas och digitala resurser används flitigt med mer än sammanlagt 5 000 visningar, fördelat på: startsidan (4254 st); MIK (1132); bloggen (400+), Informa tions sökning och vetenskapligt skrivande (200+); Kreativt skrivande, läsning och HBTQ (100+). När något tas upp internt på skolmöten så märks det genomslag i statistiken. Sociala medier betyder mycket för att skol biblio teket uppmärksammas externt och det skapar trafik till webben. YouTubefilmer nämns särskilt som ett verktyg att vidareutveckla i form av till exempel instruktionsfilmer och dokumentation av olika projekt. Här skulle de kunna få hjälp genom olika sam arbeten på skolan. Behöver dock balanseras mot tiden det tar att producera filmerna. I sammanhanget nämns att bloggen är eftersatt, men utvecklingsbar.

Utvärderingsdagen blir även ett tillfälle att gå igenom vilka miljöer på skolan som skol biblio teket har kommit med i, och inte. Det finns en medvetenhet om att verk sam heten i vissa fall. I programmet Bygg och El till exempel kommer de inte att nå ända fram.

Det diskuteras också under samtalet om problemen i fråga: att det är en stor organisation med två skolor. Läraromsättningen ställer till med problem. Försvinner en lärare så faller arbetssättet. Skol bibliotekarierna var ute i många arbetslag två år tidigare. Intresset fanns, men det faller mellan stolarna. De ser dock en möjlighet att närma sig specifika lärare på teknikprogrammet. NTskolan skulle gagnas av mer återkommande projekt. Under samtalet enas skol biblio tekarierna att de ska ta förnyad kontakt med lärarna inom NT och ge exempel på hur progressionen i skol biblio tekets arbete kan se ut. På så vis hoppas de komma in mer i den peda gogiska verk sam heten på skolan. De vill ta upp frågan med chefen för att höra vad hon kan säga och stötta med. Skolbiblio tekarierna vill komma in mer på NT, men chefen hör till S, så det är inte helt givet att problemet går att lösa.

I programutvärderingen bland eleverna märks i resultatet en utbredd nöjdhet med skol biblio teket. Det är också första gången som skol biblio teket får ta del av resultaten. Vad gäller utvärdering av

Sidan 91 av 216

specifika lektioner använder skol biblio tekarierna en enkel mall med ett par, tre frågor. Min fråga till dem handlade om hur de kunde ta till vara på elevernas egna idéer om nästa steg i sin utveckling. Det kan vara en påminnelse om elevens egen del i ansvaret för sitt (livslånga) lärande. Generellt konstaterar skol biblio tekarierna att utvärdering är ett spännande, men svårt område; det är ”inte mycket vi kan mäta” (EB). Det saknas ”strategiskt kloka nyckeltal” på skol biblio teksområdet, som Söderberg efterlyser. Inför det kommande läsåret blev också utvärdering och mätning ett av de prioriterade områdena.

DiskussionNacka gymnasiums skol biblio tek hör enligt lik värdig hetsmodellen

till en funktionsorganisering med en lokal placering och ett samlat ledar skap. Detta går i linje med att kom munens bärande princip för styrning handlar om just decentralisering av beslutskraften, så länge resultaten är goda. Denna bakgrund ger också en förklaring till varför det inte förekommer några närmare sam arbeten mellan skolorna i kom munen, inte heller mellan skol biblio tekarierna. Biträdande rektor Söderberg är peda gogiskt ansvarig för skol biblio tekets verk sam het och poängterar att det rör sig om en funktion i kontrast till att vara ett rum eller en plats. Det intressanta är också synsättet att ”skol biblio teken är ingen verk sam het i sig självt, utan det är den verk sam het det blir i samspel med lärarna”. Detta inne bär en relationell syn på skol biblioteket som är särskilt spännande när det diskuteras kring en integrering i under vis ningen. Annorlunda uttryckt är skol biblio teket ingen pedagogisk resurs, utan en medpeda gogisk verk sam het, som riktas in på vad som sker i praktiken.

Bibliotekariekompetensen är central för ett medpeda gogiskt skolbiblio tek. På Nacka gymnasiums skol biblio tek har biblioteks medarbetarna huvudsakligen en bakgrund inom folk biblioteken och det präglar skol biblio tekets genomförande och uttryck. Liksom Nacka gymnasium är ett exempel på en ”riktig skola” har skol biblio teket på många sätt (men inte alla) karaktären av ett ”riktigt bibliotek” med ett visst stuk från folk biblioteken. Det har både sina klara fördelar och vissa organisatoriska och peda gogiska nackdelar, men också en fördel som jag kommer att återkomma till.

Styrningen av skol biblio teket är i sig en klassisk funktionsmodell med en klar hierarki och lokal placering. Skolan i sig är dock tudelad och skol biblio teket hör formellt sett till den ena enheten (S). Varje skola tycks också tillämpa en egen matrismodell med såväl eleven i centrum på den ena dimensionen, och ämnet i den andra. Detta skapar en organisatorisk svårighet för det funktionella skol biblio teket att



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

komma in i de undervisande miljöerna. Traditionellt sett är det enklare för skol biblio teket att komma in i vissa ämnen än andra och det är en erfarenhet som speglas i de andra skolorna och skol biblio teken som organiseras enligt olika grundmodeller. Svårigheten här är att skolbiblio teket inte har samma givna ingång till den andra enheten, inte heller den andra dimensionen av skolan: arbetslagen som centreras kring elevgrupperna. Det inne bär ett hinder för skol biblio teket att sätta elevernas resultat och måluppfyllelse i centrum för sina insatser.

Givet den funktionella organiseringen och ledningen av skol biblioteket gentemot den matrisartade organiseringen och ledningen av den övriga skolan behövs ett renodlat uppdrag. Att arbeta prioriterat med antingen elevgrupperna i centrum, alternativt i ämnesöverskridande grupper, skulle kunna leda till att skol biblio tekets medpeda gogiska roll stärktes och att underlätta för uppföljning av huruvida elevernas lärande utvecklas. Här finns en möjlighet för skol biblio teket att arbeta ännu mer handledande i första hand. Ämneslärarlagen kan få i uppdrag av ledningen att arbeta vidare med i kollegiala former kring hur skolbiblio teket kan integreras i under vis ningen och med stöd av skol bibliotekarien. De lärare som kommit längst i sin praktik skulle kunna vara mentorer åt sina kollegor och skifta över tid, exempelvis i form av en mentorskapsstafett, som går varvet runt. På så vis kan ett helt arbetslag ta vara på den vidareutveckling som sker i lärarnas individuella praktiker. Skol biblio tekarien är i detta sammanhang en ”humla” som rör sig mellan ämnesgrupperna och inspirerar med idéer från de andra ämnena. Vid skolmötena eller när det annars är lämpligt rapporterar ämneslärarlagen till varandra om hur de har utvecklat under visningen till stöd för elevernas lärande med hjälp av skol biblio teket. Det är också möjligt att ett helt ämneslärarlag agerar mentor åt ett annat ämneslärarlag på ett mer systematiskt och kollegialt vis.

För att det funktionella skol biblio teket ska få en tydligare roll på skolan gentemot de olika grupperingarna på skolan, föreslår jag också att den huvudansvariga skol biblio tekarien ska ingå i ledningsgruppen till sam mans med mellannivån av biträdande rektorer. Genom en sådan roll kan skol biblio teksansvariga agera medpeda gog på en skol utvecklingsnivå. På så vis skulle skol biblio teket kunna integreras i skolan på ett mer konsekvent och strategiskt sätt i styrkedjan. En långsiktig kom petens utveck ling på området kan då vara en kurs i peda gogik och en chefsutbildning eller liknande. Detta blir inte minst viktigt då skolan inom några år ska rivas och byggas upp på nytt. Det är avgörande att skol biblio teket inte mister sin centrala position, utan i stället får chansen att visa hela skolSverige vilken medpeda gogisk kraft som finns i ett skol biblio tek.

Sidan 93 av 216

Uppdraget som webbredaktör och arbetsuppgifterna kring marknads föring är ett direkt svar på dels det medialiserade uppmärksamhets sam hället som vi lever i, dels den stora konkurrensen om elever som råder på skolmarknaden. Skolan och skol biblio teket har en stor synlighet i sociala medier och ingår i en symbolisk pro duktion av det gemen samma varumärket Nacka gymnasium. Lankes (2011) har dryftat kritik av bibliotekens populära ”läsmemes” och kampanjer med hänvisning till att den enda välorkestrerade marknadsföringsaktiviteten tycks vara inriktad på sådant som människor kan utföra utan stöd av en bibliotekarie. Han ser hellre att marknadsföringen ska belysa informations och kunskapsprocesserna i stället och väcka nyfikenheten på kunskap och där biblioteken kan ha en betydande roll. Att som Nacka gymnasiebibliotek belysa olika aktiviteter kring till exempel informationskunnighet och käll kritik torde falla Lankes väl i smaken. Möjligen finns här en potential att betona de socioemotionella aspekterna av skol biblio tekens verk sam het, hur den bidrar till att stärka den sociala kunnigheten (social literacy) – utan att för den skull hänga ut enskilda elever.

Att skol biblio teket på plats har en karaktär av ”folk bibliotek i skolmiljö”, inne bär att det kombinerar fostrande och bildande kvali teter. Jag föreställer mig att många elever som tidigare inte haft ett fungerande bibliotek i sin närhet kan utveckla en god relation till biblioteket och dess roll i ett livslångt lärande (jfr. Fejes 2017). Medarbetarna berättar att de ofta tar emot tidigare elever som kommer på besök och vittnar om skol biblio tekets betydelse i deras livsverk sam het.

Nacka gymnasiums skol biblio tek har också utvecklats i riktning mot att utveckla en form av offentlighet genom sin rekrytering av författaren och kritikern (tillika folk bibliotekarien) Lönnlöv. Uppdraget att arbeta med språk utveck ling, läs och skrivfrämjande på skol biblioteket får här både en fördjupning och kritisk skärpa, som är till glädje och gagn för elevernas bildning, både som individ och i relation till andra människor och till den värld i vilken vi lever. Här finns alltså inslag av normkreativitet, som är ett sätt som kulturorganisationer utvecklar för att söka sig en egen identitet och vinna acceptans på nyskapande grunder (Wikberg 2017, 2018). Det skulle vara en stor fördel om också andra skolor runt om i landet fick tillgång till mot svarande kompetens.

Här finns också ytterligare en potential att utveckla och ta till vara erfarenheterna från folk biblioteket, inte minst med tanke på att gymnasiet tar emot nyanlända. Skol biblio teket skulle kunna få i uppdrag att arbeta mer riktat mot elevernas föräldrar/vårdnadshavare för att på så vis stärka sammanhangen kring eleverna. Jag tänker att



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

det är färre elever på gymnasienivå som tar ut sin examen inom tre år (ca 80 procent) än vad det är ungdomar som klarar kunskapsmålen i nionde klass. Det kan finnas utrymme för ännu mer socioemotionellt arbete inom skol biblio tekets verk sam het – förslagsvis i en fördjupad sam verkan med elevhälsan – och som kan stödja elevernas välmåga i allmänhet och hjälpa dem att prestera bättre även i skolan (jfr. Klapp, 2017).

Det torde också finnas möjlighet att utveckla och samordna skolans kulturaktiviteter i ännu högre grad, eftersom det också har effekt på elevernas betyg och dessutom verkar socialt utjämnande i långa loppet (jfr. Nordlander 2015). Skol biblio teken och skolorna har allmänt sett en stor betydelse för att koppla samman barn och unga med författare och ge kunskap och inblick i litteraturen som konstform – och den insikten märks väl på Nacka gymnasiums skol biblio tek. Det är fint på många sätt att kulturen och konsten i övrigt på skolan är uteslutande ”elevproducerad”, men detta behöver inte utesluta att eleverna kommer i kontakt med professionella kultur och konstutövare, också utöver författare och kritiker. Skolan skulle kunna upprätta sam verkan med övriga kulturaktörer inom kom munen för att ge eleverna tillgång till en bild nings resa även utanför den gedigna under vis ningen. u

Sidan 95 av 216

kapitel 7

Linköping kom muns fokusbibliotek

Fallstudie 2

INLEDNING

Redan innan den nya skollagen kom år 2011 med krav på tillgång till skol biblio tek, gjorde Linköping en unik satsning på att bygga upp skol biblio tek på kom munens skolor. Linköping är

idag Sveriges femte största stad och kom munen är den största i Östergötlands län med 160 000 invånare år 2018. Det är en välutbildad befolk ning som stadigt ökar i antal och ekonomiskt sett är kom munen för hållande vis välmående. Kom munen är inriktad mot kunskap och är stolt över stadens universitet, som etablerades i slutet av 1970talet.

Det fysiska beståndet vid samtliga offentligfinansierade bibliotek i Östergötland uppgår till 6,8 per invånare. När det gäller utlåningen vid samma bibliotek landar siffran på

7,7. Antal årsverken per 100 elever på skol biblio tek som har minst halvtidsbemanning är Östergötland med sina 0,22 näst bäst i hela landet, efter Blekinge (0,26). (KB statistik 2018).

BakgrundLinköpings första biblioteksplan antogs redan år 2007 och byggde på en nu lägesanalys. I dokumentet konstaterades att en majoritet av kom munens skolor hade ett så kallat bokrum och att lärare kunde bemanna bokrummet i vissa utmärkande fall. Med den nya planen skulle bok rummen utvecklas till skol biblio tek utformade som en peda gogisk verk sam het, som skulle vara ”väl integrerad i skolans arbete och /som/ bidrar till elevernas lärande samt leder till ökad mål uppfyllelse” (Eriksson 2016, s. 11). Ansvaret för aktivitetsplanerna och deras genomförande faller på respektive nämnd. Året därpå, 2008, rekryterades en Barn och ungdomschef med engagemang för

Kapitel 7. Linköping kom muns fokusbibliotek


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

biblioteksfrågan och ett politiskt beslut togs att satsa på bemannade skol biblio tek och bygga upp dem efterhand. Med andra ord skulle fokus sättas på några skolor i taget. Detta blev grunden till modellens särskilda namn: ”fokusbibliotek”. En helt ny tjänst inrättades också, en skol biblio tekschef, som tillträdde år 2009 och valde ut de fem första fokusbiblioteken i en ansökansprocess.

Figur 4. Tidslinjen för modellen för fokusbiblioteken

2007Ny biblioteks-plan

2008 Ny Barn- och ungdomschef

2008 Politiskt beslut om bemannade skolbibliotek

2009 Skol-biblioteks-chef inrättas

2009 Första fem skolorna väljs ut

I Linköping värderas utbildning högt, enligt Lisa Ekman, utvecklingsledare på Region Östergötland. Samman taget uppgår budgeten centralt till nio miljoner kronor. Modellen förutsätter att uppbyggnadsfasen av fokusbiblioteket pågår under fyra år. Under denna tid bekostar kommunen inledningsvis (år 1–2) tillsättningen av en fokusbibliotekarie samt investerar en fast summa pengar (250 000 kr) i inventarier och en självbetjäningsautomat (40 000 kr) samt skjuter till medel till inköp av medier. Därefter sker en samfinansiering mellan kom munen och skolan av fokusbibliotekariens lön och av medieinköpen, som uppgår till 130 kronor per elev/år (år 3–4). Det är högre än lägstanivån enligt KB. Licenskostnaderna betalas centralt Det ingår också fortbild nings peng (ca 5 000 kr per år och person).

Från femte året står skolan själv för 75 procent och kom munen den resterande kostnaden. En rektor med fokusbibliotek har vänt på perspek tivet från kostnad till investering: ”hur ska jag ha råd att missa?!” (LE, 2018)

Alla skolor ska också utse en bibliotekspeda gog på 10 procent, dvs. 4 h i veckan. Denna person ska vara en lärare med biblioteksansvar och som ska vara ett bollplan eller länk till bibliotekarien, som annars riskerar att bli lite ensam. I modellen ingår att skolorna ska ha ett biblioteksråd för elevernas involvering och inflytande.

Sidan 97 av 216

För den intresserade har modellen och dess implementering dokumenterats av Catrin Eriksson (2016), som innehaft rollen som skolbiblio tekschef i Linköping mellan åren 2009–2016. Modellen har blivit uppmärksammad runt om i landet och blivit föremål för forsk ningsstudier.

Områdescheferna samt chefen för Stöd och funktionDen kom munala huvud mannen representeras av fyra olika områdeschefer. Kom munen har satt tydliga mål för skolverk sam heten och följer noga vad andra jämförbara kom muner gör och hur de står sig resultatmässigt i relation till dem. Dessa kom muner är: Helsingborg, Lund, Jönköping, etc. De är alltså inte de folkrikaste storstadskommunerna som utgör deras referenspunkter, utan snarare de mer akademiska stadskom munerna som de vill jämföra sig med.

När det gäller fokusbiblioteksmodellen är det inte längre fråga om en personkult kring de tidigare drivande krafterna, framhåller Christina Haglund, chef för Stöd och funktion i kom munen. Det handlar i stället om funktioner som nu är på plats och som väcker andra frågor än tidigare. Gruppen av skol ledare framhåller att lik värdig het är något som blivit allt viktigare. Tidigare har systemet karakteriserats av konkurrens och olika ”stuprör”, som motverkat lik värdig heten. Här börjar det talas mer om sam verkan – mellan skolor och mellan skolområden – som en möjlig lösning på problemet. Ytterligare en nöt att knäcka är rekryteringen av skol biblio tekarier. Denna sköts idag av skol biblio tekschefen i samråd med rektorerna ute på skolorna. Bland områdescheferna nämns vikten av en god arbetsmiljö ute på skolorna för att både locka till sig och hålla kvar anställd personal. Här är lönen en faktor, som behöver ses över när det gäller skol biblio tekarierna – liksom för många andra anställda på skolorna. På frågan om vilken slags arbetsmiljö skolorna kan erbjuda så passar de frågan vidare till skol biblio tekschefen. När personal försvinner från skolan och skolbiblio teken är det svårt att upprätthålla modellen.

Kostnaden för fokusbiblioteken är ett dilemma vid uppbyggnadsfasens slut, framhåller områdescheferna och Höglund. Det gäller inte minst ifall en ny rektor, som ju är ekonomiskt ansvarig för skolan, ärver en tidigare överenskommelse om fokusbibliotek. Det standardiserade konceptet med lika stor andel medfinansiering och investeringar oavsett behov får olika konsekvenser på olika skolor: på små skolor blir det tufft. Intäkterna är knutna till elevantalet och det kan skifta under årens gång. När en skola gör ett åtagande enligt modellen så är det osäkert hur ekonomin kommer att se ut inför det femte året då skolan övertar 75 procent av kostnaderna.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Områdescheferna inser betydelsen av att de för fram skol biblio teken som något viktigt för skolorna att satsa på. De kan stödja genom att lyfta fram goda exempel inom respektive grupp. Lärandeper spek tivet blir också allt mer centralt efter rättviseper spek tivet och lik värdigheten. Detta avser möjligen att det mindre handlar om vilka skolor som har fått fokusbibliotek och vilka som inte, utan om att sätta lärandet i centrum och finna framkomliga vägar så att det sker ett lärande överallt.

Digitaliseringen inom skolan genomgår också en omorientering från ett mer tekniskt orienterat synsätt till ett mer strategiskt. Tidigare handlade IKTsamordnarnas arbete om att tillhandahålla teknik och ge support, medan det nu riktas om till ett mer lärandeinriktat arbetssätt. De har exempelvis tidigare erbjudit en datalogisk utbildning i samarbete med Linköpings universitet. Här finns det en stor potential för ett utvecklingsområde på strategiskt genom gripande nivå. Det framhålls också i gruppen att det även finns chansen till en nystart för fokusbiblioteken.

Under det senaste läsåret har områdescheferna utvecklat sin verksam hetsuppföljning och fördjupat de kvalitativa aspekterna på flera nivåer. De har redan ett rikt och aggregerat kvantitativt underlag om resultat, etc. Med rektorerna håller de nu samtal med siffrorna som ett diskussionsunderlag. På så vis kan de också ge mer riktat stöd på olika plan, ända ner på personnivå.

Skol biblio tekschefen”Allt är en färskvara”, säger Katarina Tollbäck Ericson, skol biblio tekschef sedan november 2017. Hon var tidigare folk bibliotekschef i Burlöv kom mun i Skåne och lockades till tjänsten eftersom hon hört talas om Linköpings satsning sedan tidigare. Modellen är i framkant och en central satsning med ett politiskt beslut i botten och som röner stor upp märk samhet. Utfästelsen vid tjänstens start var att modellen är helt och fullt förankrad i organisationen. Formellt sett verkar Skol bibliotekschefen inom enheten för Stöd och funktion, även om upp draget egentligen handlar direkt om skol utveck ling. När det gäller skolutveck lingsarbetet har hon möten med områdescheferna som sätter prioriteringarna.

Tollbäck Ericson är lokaliserad på ett av kom munens kontor, även om det var sagt från början att hon skulle sitta till sam mans med bibliotekschefen. Hon är alltså varken i en skol eller biblioteksmiljö, vilket hon upplever blir lite ”torrsim”. På frågan om vilka forum hon har tillgång till svarar hon att hon redan hunnit påtala att det är lite av ett vacuum kring henne.

Sidan 99 av 216

Digitaliseringsstrategin kommer uppifrån och det finns en insikt bland cheferna om att skol biblio teken är viktigt i detta sammanhang. Men sedan kommer det ner till vardagen på skolan där det hela tiden händer saker. Det är alltid ont om tid. Det är ändå upp till skol bibliotekschefens roll att påminna: ”Tänk på oss då!” Det finns ett stort behov av fortbildning. Hon noterar att det bland lärare ofta finns en självbild av den egna kompetensen som inte är uppdaterad när det gäller digital kompetens och MIK. Det är lätt att tro att det går att undervisa i sociala medier för att man själv använder dem, men det finns en större komplexitet kring medierna och som bibliotekarier har kompetens i. När det gäller digital kompetens och MIK är det enkelt att se var skolbiblio teket kan komma in i läroplanen i de olika klasserna. Här ska varken lärare eller skol biblio tekarier inte hålla i allt arbete på egen hand utan arbeta till sam mans.

Den nya biblioteksplanen ska gälla från och med 2019. På frågan om hur processen och arbetet ser ut, framkommer det att det fort farande är lite oklart. Gissningsvis så förbereder bibliotekschefen och skolbiblio teken sina respektive formuleringar. Bland de viktiga frågorna att lösa framgent är lik värdig heten, berättar Tollbäck Ericson. Detta är centralt inte minst i ljuset av att Skol inspek tionen också kommer att börja granska skol biblio tekens verk sam het. Hon förklarar vidare i ett mejl att folk bibliotekschefen avser att bygga vidare på den befintliga biblioteksplanen med smärre justeringar. Då behöver den nya planen inte tas med politikerna. Här har skol biblio tekschefen en annan vinkel eftersom hon hellre ser att politiken tar ställning till det som ska beslutas när det gäller skol biblio teken (KTE, 20180530). Tollbäck Ericson har tidigare betonat att en stor styrka med fokus biblioteksmodellen är just att det finns ett politiskt beslut i botten. Hon har också försäkrat sig om att barn och ungdomschefen fort farande står bakom satsningen på skol biblio teken och fått ett muntligt löfte om att mandatet kvarstår.

Skol inspek tionen kommer att börja granska skol biblio teken och i deras granskningsomgång av tjugo skolor gjorde de ett besök på en skola med skol biblio tek i Linköping. Skol biblio tekarien tyckte det var tufft och upplevde det som en förhörssituation. Skol inspek tionens granskning gav vid handen att det i landet bara var ett enda skol bibliotek, på Möllevångsskolan (mot svarande 5 procent), som klarade sig utan anmärkningar.

Skol biblio tekschefen varnar för att sätta alltför stor tilltro till att de goda exemplen efterföljs. Ett tydligt dilemma för modellen är att den fungerar på olika sätt beroende på skolans storlek. Det är också ett organisatoriskt problem att nå alla skolor. Gymnasierna ingår



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

till exempel inte i modellen. Att driva skol biblio teksverk sam het är dessutom lättare på låg och mellanstadiet än på högstadiet, erfar Tollbäck Ericson. Det beror på att ämneslärarna jobbar mer självständigt och det är svårare för skol biblio tekarien att komma in i den dagliga verk sam heten. Många förlitar sig på eldsjälarna och deras roll i organisationen för att få igång aktiviteter. Det är lätt att tro att de sprider sig till resten av organisationen, men det är inte alls säkert att detta sker. Det behöver finnas handlingsplaner och att dessa är förankrade uppåt i hierarkin.

Ännu ett dilemma utvecklingsområde är bibliotekspeda gogens uppdrag och roll. De bemannas ofta av undervisande lärare, vilket inne bär att skol biblio teksverk sam heten kopplas till just den egna klassen fyra timmar per vecka, även om uppdraget rymmer så mycket mer.

I fråga om stöd till elever med särskilda behov, till exempel arbetet med Legimus, är det också stora skillnader mellan skolor och i arbetet på respektive skola. Det behöver komma till stånd en rimlig lik värdighet: ett basutbud som kan nå alla. Här har fokusbibliotekarierna olika driv i frågan. Gruppen är till stor hjälp och goda erfarenheter ska kunna spilla över till varandra. En särskild arbetsgrupp är tillsatt för att starta ett virtuellt bibliotek som ska bli till större hjälp. Detta sker efter inspiration från Kävlinge kom mun, där de kommit långt i frågan och utvecklingsarbetet är mer teambaserat.

Team är överhuvudtaget ett intressant utvecklingsområde. Trots stödet från gruppen är skol biblio tekarierna ofta ensamma i sin yrkesroll på skolan. En variant som påbörjats är att bilda par. Ute i verk samheterna finns två par som verkar över skolgränser och som kunnat utveckla verk sam heterna till sam mans.

Skol biblio tekschefen ansvarar för rekryteringen till sam mans med kom munens HRkonsult, som är den person som håller i intervjuerna. Ansökan sker centralt och här sker också en matchning med den tilltänkta personen och den organisation som arbetet gäller. Med andra ord så får personen i fråga träffa rektor innan anställningen för att skapa samråd. Kravprofilen är svår att leva upp till. Tollbäck Ericson menar att det är bättre att invänta rätt person än att göra en felrekrytering.

Uppföljning och utvärdering sker huvudsakligen genom verk samhetsbesök. Medarbetarsamtal inne bär ännu en möjlighet till uppföljning. Tollbäck Ericson framhåller att de borde jobba mer till sammans när det gäller elevresultaten, t.ex. i samband med de nationella proven för att kunna komma in och ge stöd där det inte går så bra. Det skulle handla om att få indikatorer på hur verk sam heten fungerar – ett verktyg för att komma vidare. u

Sidan 101 av 216

”Allt är en färskvara”

”Vända sig mer till förmedlare och inte bara till barnen”

”Alla är ju ute på otrampad mark …”

”Statistiken är utformad efter folk bibliotek. Det är så mycket jag inte kan berätta!”

”Alla vet ju om att ett skol biblio tek inte är ett litet folk bibliotek, men ändå hänger det med på något sätt.”

”Skol biblio teket är ingen liten ärta för sig … Inte kunna ta bort det ur helheten.”

”Vi brukar säga att det inte kostar att vara ett skol biblio tek i världsklass – inte dyrare.”

D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


kapitel 8

ArenaskolanFallstudie 3

”Elevernas lärande och måluppfyllelse är som ett paraply – sedan kommer de övriga som grenar.”

(Rektor, Arenaskolan, Linköping)

INLEDNING

Som namnet antyder, ligger Arenaskolan i anslutning till kommunens stora arena strax utanför staden. Idrotts profileringen går inte att ta miste på; entrédörrarna leder rakt in till ett om

kläd nings rum med plåtskåp och skostopp. En trappa upp ligger det nystartade fokusbiblioteket ljust och luftigt placerat bakom glasväggar. Rektor Cecilia Persson och skol biblio tekarie Liselotte Drejstam tar emot mig. De har tidigare arbetat till sam mans på Hjulsbroskolan (1–6 åk), där skol biblio teket var integrerat i under vis ningen och de har ett gott förtroende för varandra. Samma koncept ska de nu dra i gång på Arenaskolan, som är en 7–9skola.

Samtalet sätter igång direkt (innan inspelningen), då Persson reagerar på att ”elevernas resultat och måluppfyllelse” är uppsatt som en egen punkt från uppdragsgivarna i studien. Hon förklarar att hon ser frågan om elevernas måluppfyllelse som ett övergripande paraply för hela skolan att arbeta under. Allt annat utgår från detta centrala upp drag. Hon uppmanar mig att justera detta gentemot mina upp dragsgivare om det är så att de betraktar punkten som enskild från de andra.

Skol biblio teket utgör ingen egen parallellverk sam het, för då hade vi lika gärna kunna gå till ett folk bibliotek som ligger femhundra meter bort och låna en bok – och det är inte det som är syftet”.

”Vi jobbar ju här till sam mans – för det går inte att jobba en och en, att det liksom blir till öar i skolan …” Det är helt avgörande att sätta upp gemen samma prioriterade mål att jobba mot. Och när de ska starta upp

Sidan 103 av 216

skol biblio teket, är det viktigt att det kommer högt upp på agendan och inte försvinner bland alla andra tusen saker som ska göras.

Skol biblio tekets uppdrag omfattar informationskompetens, läsfrämjande arbete, digitaliseringsarbete och elever i behov av särskilt stöd.

Persson har tagit del av uppgifter som säger att de nya generationerna kommer att möta fler utmaningar än tidigare generationer efter som de inte läser lika mycket utan använder bilder och filmer, etc. och ”får allt servat”. Ur ett lärandeper spek tiv behöver hjärnan utvecklas mer genom att både lästräna mer och göra det roligt och lustfyllt. Skolan har ett jättejobb framför sig till sam mans med barnen, och samtidigt nå fram till vårdnadshavarna med budskapet.

Skolan har 500 elever (525 till hösten 18). 60 procent är pojkar och 40 procent flickor. Upptagningsområdet är stort, eleverna kommer från 37 olika skolor. Fler elever har valt profil, vilket inne bär olika idrottsprofiler och andra går utan profil. Eleverna kommer enligt rektor från alla olika sam hällsstrukturer och områden i stan, ”vi har alla”. Eftersom de har fler killar på skolan finns en medvetenhet, baserad på erfarenhet, att det blir en extra utmaning när det gäller specifikt läsning.

På frågan om också lärarna läser, berättar Drejstam: ”Officiellt så läser alla /skrattar/ här på skolan. Vi satte upp bilder här i höstas på läsande personal.” Till och med den lärare som en del trodde inte läste kom med en bild till slut. De har uppfattningen att det var uppseendeväckande bland eleverna, att det fick dem att reagera: ”jaha, de läser också”. De har också jobbat med (andra) förebilder:

Vi har ju haft hockeyspelare här och vi har haft fotbollspelare och vi kommer att fortsätta jobba med det för att det är så viktigt att det ser att de här stora läser. Dom är ju så förvånade så att hakan den ramlar ju ner till – läser du?? – liksom lagkaptenen i hockey, ”Ja”, säger han då, helt naturligt. Och det trodde de inte. Och nu tror de det. Så det är ju bra!”

Det handlar mycket om attityden till läsning, menar Persson, som om läsning vore ”konstigt, farligt eller jobbigt”. Persson framhåller också att de vill jobba mer framöver med tvingande läsprojekt, så att eleverna liksom kan skylla på att deras lärare tvingar dem att gå runt med en bok och läsa. Gissningsvis blir det mindre utpekande då om alla måste läsa. Under samtalets gång kommer en idé att en av elevcoacherna som läser mycket skulle kunna sitta både i uppehållsrummet (”Uppis) och i skolbiblio teket för att läsa. Det behövs en vuxennärvaro för att kunna hålla öppet och skapa en trygg miljö för eleverna så att de vågar sig in.

Kapitel 8. Arenaskolan


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Maximalt lärande för varje elev är devisen i peda gogiken. Ledorden på kom munen – Lust, engagemang och lik värdig het – bryts ner till mål och prioriterar ungefär fyra mål utifrån skolans lokala behov. Ett mål försvinner heller inte efter ett år, det är långsiktighet som gäller. ”Det är ett systematiskt arbete – inga tomtebloss!” Hur – vem – vad ska vi göra?

De har ringat in motståndet i attityden gentemot läsningen som ett första steg. Persson hänvisar till skol biblio tekarien som ett föredöme när det gäller att just göra saker och hitta på aktiviteter för att kicka igång biblioteket: julkalender på Snapchat, OStävling i läsning, tävlingar bland lärarna och andra händelser för att avdramatisera attityden till läsningen. (När en elev senare under vårt samtal ska lämna tillbaka en lånad bok och Persson frågar om den var bra, svarar eleven att hen inte hunnit läsa så mycket och suckar, kommenterar rektor: ”attityden till läsning..!”)

Ingen av Drejstam eller Persson minns på rak arm uppgiften om hur många språk som finns på skolan, men 10–15 procent elever har utländsk bakgrund. De har nyanlända elever, elever på individuellt program och en under vis ningsgrupp för elever med grav språkstörning.

Ledar skapet i klassrummet är också centralt och att arbeta med bedömning för lärande. Det ingår studiero, struktur och systematik:

Vi pratar inte bara om saker – utan vi gör. För man behöver ju våga testa; man behöver ju kunna gå från ett möte – inte bara: jaha, nu har vi pratat om det och så går vi ut och gör samma sak igen, utan nu går vi ut och provar det här som vi har bestämt nu. Det är också en kulturförändring.

Hela skol världens dilemma handlar på samma tema enligt Persson om kon flikten mellan individualitet och att göra till sam mans (kollegialitet):

Hela skolkulturen är ju ett stort dilemma /skrattar/ för att man vill ju göra som man kanske ofta och alltid har gjort. Ju högre upp i skolsystemet du kommer desto mer individualister.

Vid Arenaskolan går de emot den strömmen, menar Persson. De blir fler och fler som gillar att jobba till sam mans och samarbeta. Fler och fler varje år som ser värdet i det. Men det saknas inte motstånd:

Ja, men jag kan väl gå in i mitt klassrum och göra det jag är jättebra på.”

”Ja, det kan du absolut göra, men inte om vi ska nå längre – till sam mans! Då går det inte.

Det mindset är ju någonting att jobba med. Alltid. Alltså jobba systematiskt kring för att nå: att lärarna som alltid har klarat sig perfekt på egen hand ser värdet i att sam verka.

Sidan 105 av 216

Systematik och strukturerat arbetssätt är ord som rektor återkommer till. Vid varje möte är det en som leder mötet och en som skriver minnesanteckningar. Dokumentationen sprids till alla genom det delade itsystemet. Ämnesträffarna äger till exempel rum på torsdagarna. Och om man inte kan delta i allt så har man åtminstone möjligheten att hänga med i besluten.

Skolan driver digitaliseringen samtidigt som skol biblio teket byggs upp. Hon poängterar att det inte handlar om att ha digitala saker i stället för fysiska, utan att hjälpa lärarna hur de kan använda digitala verktyg för att förbättra och förstärka lärandet – ”mervärdet av det digitala”.

Ett exempel på detta är hur skol biblio tekarien kan arbeta med svensk lärarna för att elevernas texter ska kunna möta ”riktiga läsare” genom en blogg. De vill gärna jobba som på Hjulsbro där de lät eleverna göra höstprogram på radio. Drejstam har kontakt med kom munens IKTsamordnare, som anordnar möten, fortbildning och berättar vad som är på gång på central nivå.

Persson berättar att Drejstam gärna vill vara med i hela lärprocessen, från start till mål, och är även intresserad av elevernas resultat. Vid gårdagens lärarkonferens, framkom att Drejstam sett över de nationella proven i fysik och sett vad skolan kan jobba bättre med. ”Finns mycket att göra. Det gäller bara att hitta rätt i den här djungeln så att man satsar på rätt spår.” Som skol biblio tekarie är Drejstam nu inbjuden till NOämneslaget för att för att se vad de kan hitta på till sam mans kring kemi i fråga om faktatexter, käll kritik, etc.

”Vi måste träna dem i det vi vill ha resultat i!” I det sammanhanget menar Persson att de nationella proven är intressanta eftersom de ger vägledning och tanke hur under vis ningen kan läggas upp. Hon menar att de inte är lika intressanta ur resultathänseende eftersom de fuskas så mycket, men just det peda gogiska.

Eleverna är inte så bra på käll kritik som de borde vara, menar Drejstam. Därför är det intressant att ta del av hur resultaten ser ut så här i uppstarten av skol biblio teket för att se om de förbättras efter mer strukturerad under vis ning. Hon har tidigare skrivit en rapport i samband med tjänsten på Hjulsbroskolan (Drejstam & Eriksson 2015):

Jag är väldigt intresserad av att samla bevis för att skol biblio teksverk samheten gör skillnad. Inte för att jag själv måste övertygas, men för att det finns så många ute i Sverige … /”Tvekare”, skrattar Persson/ … som behöver övertygas.

Det är också roligare att komma in i ett läge när det finns mycket att göra, det är då det märks någon skillnad, framhåller Persson, och drar



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

en parallell till att det är roligare att städa när det är riktigt smutsigt och inte bara lite damm i hörnen.

Rektor har en vilja att driva med skol utveck lingsfrågor, oavsett vilket område det gäller. Hon har lätt för att se vad som är viktigt, kunna prioritera samt använda befintliga styr doku ment för att arbeta strukturerat som en del i under vis ningen. Hon är rent allergisk mot ”tomteblossen”. När en kliver in som lärare i klassrummet ska en arbeta strukturerat, göra roliga saker och jobba till sam mans. Dokumentation och handlingsplaner utgör stommen i arbetssättet, liksom en möteskultur som följer en tydlig rytm.

Det är också roligt att jobba fram något nytt. Som parhästar har Persson och Drejstam tidigare arbetat fram en ansökan om fokusbibliotek:

Vi hade inga extra pengar till någonting, utan där var vi liksom noga med att det vi gör måste ge resultat. Så att lärarna sedan känner att ”det här kan vi inte vara utan – vi måste ha det här”. Så det var också en drivkraft.

Och det var i detta arbete som Drejstam kom in i. Hon har varit verksam skol biblio tekarie sedan 2002 och kom då från ett gymnasieskol bibliotek, som visserligen fungerade bra, men inte hade något med under visningen att göra:

Nä, det här duger inte. Nu har jag chansen att göra något eget från början, nu måste jag göra rätt från början. För börjar jag göra fel så blir det fel.

I samma veva kom LGr11. De granskade då syftet med skol biblio tekets roll. Hon gick en kurs, skrev en handlingsplan där särskilt stöd och läsfrämjande integrerades. Hon började med att inte tillåta lärarna att skicka grupper av elever till biblioteket för att hon skulle ”hitta på något” åt dem. I min tolkning bjöd Drejstam motstånd mot idén om skolbiblio teket som en passiv ”resurs” i under vis ningen. Lärarna tyckte att det nya greppet var jättekonstigt och rektor behövde gå in och medla.

De började i stället att samarbeta med nyckelpersoner, sådana som många vänder sig till, och det är viktigt att de sam verkar direkt med biblioteket för att få en positiv spridning genom det ”positiva pratet” överallt, särskilt i inledningsfasen. Detta räknar rektor till en av framgångsfaktorerna:

Ingenting görs av sig självt. Man kan inte bara slänga in en skol biblio tekarie på ett skol biblio tek och så nycklarna och – ”lycka till”! Det går inte! Det är sådana krafter i skolan så man behöver verkligen göra det här till sam mans om man ska lyckas över hela skolan.

Sidan 107 av 216

Annars blir det bara enskilda lärare som gör något och det hjälper ju inte hela skolan. Med Jarl et als. (2017) ord, så skulle det snarare bara uppstå särordning. Rektors målbild behöver vara styrande, menar Persson:

Där måste rektor komma in och visa vägen och följa upp och utvärdera och visa på goda exempel /…/ hur vill vi att sam verkan ska gå till?

Här behöver lärarna få en tolkningsram för vad som avses. Sam verkan är alltså inte detsamma som att låna en bok på skol biblio teket, utan något mer.

Det är struktur som måste finnas på plats för att det systematiska kvali tetsarbetet ska ge resultat. De har också identifierat lägstanivån i de olika årskurserna som alla eleverna ska få tillgång till. Det får inte bli ett lotteri där en del elever får tillgång till skol biblio teket för att just deras lärare har fattat grejen.

”Sam verkan med skol biblio tekarien kan inte väljas bort – de ska sam verka.” Det gäller att arbeta med nyckelpersoner, skapa sam verkan och ta sikte på ”det positiva pratet”. Inget görs nämligen av sig själv. Det gäller att visa goda exempel, samla ihop och följa upp. Det gäller för skol biblio tekarien att ge något extra, menar Drejstam, något som läraren inte redan gör:

Till exempel som i kemin igår, det där att jag att hade gått in och skrivit kommentarer efter den där övningen och det hade kanske inte läraren gjort. Och då är man två och då kan jag göra den delen och så blir det bättre så att man delar upp arbetsbördan.

Rektor flikar in att nu är kemiläraren helt exalterad och arbetssättet sprids nu till hela NOgänget. Kemiläraren skulle i detta fall kunna betraktas som en ”förmedlare” av arbetssättet. Av den beskrivning som Drejstam ger tycks det som att sam arbetet involverar en del samord ning för att spara på tid och energi. Det är lite svårt att avgöra om exemplet når upp till ett interprofessionellt utbyte eller om det stannar vid en multiprofessionell aktivitet.

Skol biblio teket finns också på Instagram, där deras arbetet går att följa. Rektor berömmer Drejstams insatser:

Du är ju duktig på att marknadsföra utåt – eh, ”marknadsföra”, vad ska man kalla det? – synliggöra skulle jag säga, inte ”marknadsföra”. Det låter så här säljande; det ska det inte vara i skolan. Synliggöra lärandet – det är bra.

I detta citat visar rektor att hon är medveten om marknadslogiken i skol världen, men att hon tar ett professionelltpeda gogiskt avstånd mot den. Hon tycks snarare se till skol biblio tekariens kompetens i att verka



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

dubbelriktat, det vill säga att inte bara hantera och tillföra information in i under vis ningen, utan att också skapa flöden utåt, som Lankes (2011) föreslagit.

De har bara en ledningsgrupp och där sitter ämnesledare och ”Senko”, en specialpeda gogisk koordinator. Gruppen träffas varannan måndag för att gå igenom vad som är bestämt (de prioriterade och nedbrutna målen) och förbereder stegvis mötena under veckan. Löpande rutin arbete tas upp på tisdagarna, ämnesutveckling på torsdagarna. Strukturen kommer att bli ännu tydligare i ledningsgruppens arbete framöver:

”Jag har inte pratat med dig ännu, Liselott …”

”Nehej..?” /skrattar frågande/

”… men där kommer du att vara med.”

Skol biblio tekarien kommer alltså att få ingå i ledningsgruppens möten när det gäller den planering som gäller ämnesutvecklingen. Detta nya steg kan möjligen handla om att skol biblio tekarien kommer närmare den roll som ”Chief Information Officer”, som Lankes (2011) visionerar kring och som inne bär ansvar för det dubbelriktade informationsflödet. ”Det kommer att bli jättebra”, kommenterar rektor och förklarar att det handlar hela tiden om görandet. Allting sker för inkludering, öppenhet och transparens bland medarbetarna. ”Det är ingenting som är hemligt – inga hemliga möten på den här skolan.” Medarbetarna slipper undra vilka möten som sker och när, de slipper jaga rätt på folk.

Medarbetarsamtalen och lönesamtalen är tydligt kopplade till det systematiska kvali tetsarbetet på skolan. Det är där de följer upp vad var och en bidrar med till det som de bestämt gemen samt. Det står till exempel att ”Skol biblio teken ska implementeras i under vis ningen”. Och så har de också en löpande dialog kring detta, ”hur går det?” När skol biblio tekarien har något att visa, till exempel en studietekniksida som skol biblio tekarien arbetat fram med specialpeda gogen, lyfts det upp på veckomötena, så att hennes roll och kompetens blir tydlig för medarbetarna så att de kan efterfråga sam verkan:

Hade jag varit lärare /på skolan/ hade jag ju liksom bara krokat arm och tänkt vad kan vi göra? /skrattar/ Herregud, vad ska vi göra?! /…/ Men en lärare kan ju inte få hela Liselotte, det måste ju finnas en struktur.

Samtidigt är både rektor och skol biblio tekarien medvetna om att strukturer och upparbetade rutiner inte vara för evigt bara för att de finns på plats:

Sidan 109 av 216

I ett sådant här arbete så görs inget av sig självt. Det är viktigt att tänka på. Bara för att det har varit ”Årets skol biblio tek”, så inne bär inte det att det alltid kommer att vara det. Och så är det i klassrummen med. Det görs inte av sig självt i ett bra klassrum. Det är ett pågående arbete varje vecka för att det ska bli bra – det är ju det vi är här för.

Det är ett så nytt sätt att arbeta med skol biblio tek så här, så att det är bra att sprida detta, ”att alla skol biblio tek där det funkar hjälps åt … mer och mer”. Det är bara bra att Skol inspek tionen och Skolverket ställer mer krav – detta kan nämligen inte vara ett fritt val:

I ett fritt val kanske inte jag heller för typ tio år sedan – om jag nu inte visste vad jag vet idag – kanske jag inte hade prioriterat ett välfungerande skolbiblio tek. Då hade jag kanske prioriterat mer specialpeda gog eller mer lärarresurs – för att jag visste inte bättre.

”Fokusbiblioteken är ett jättebra koncept!” framhåller Persson och berömmer politikerbeslutet. Det är ett fantastiskt stöd ekonomiskt. Det tar två års tid att ställa om organisationen. Genom att effektivisera så kommer hon ha råd med det fortsättningsvis, det är det värt. Hon observerar att det är så många rektorer som vill koppla sig till modellen, men de får inte av ekonomiska skäl. De är för små eller så har deras ansökningar har inte gått igenom. Budgeten är ju begränsad. Små skolor runt om i kom munen är nu rent ”desperata”.

Ytterst är det politikerna som måste bestämma sig hur de ska ha det när det gäller de mindre skolorna. Det är också viktigt att områdescheferna sätter sig in i det här, att de inte sätter sig på tvären i arbetet. Det finns också en rektorsgrupp och där hade de senast en påminnelse om arbetet med skol biblio teken. Det är ju rektorerna som styr sin inre organisation och därmed ekonomin. Persson fick en inbjudan från skolbiblio tekschefen att berätta om sitt arbete med fokusbiblioteket för rektorerna; ”det behövs ju goda exempel”. Samtidigt tänker hon:

Vad är det vi ska övertyga om..? /…/ I de här fyra målen, det är ju supertydligt! Det går ju liksom inte att någon annan kompetens gör det här.

Möjligen skulle de kunna hjälpa till ifall någon lärare vill utbilda sig. En skol biblio tekarie behöver vara intresserad av peda gogik, skol utveckling och att skapa relationer med elever. En person måste våga göra fel för att också kunna göra rätt. Och allt måste inte vara så färdigt. Detta rimmar inte alls med (nid)bilden av bibliotekariens arbete. Det är samma sak när det gäller lärare, ”relationskompetensen” är oerhört viktigt, men det är få som är medvetna om hur central den är. I min tolkning får jag dels associationer till de socioemotionella insatser och kompetens som enligt Klapp (2017) stärker lärandet; dels till den



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

relationella dimensionen i bild nings begreppet jämte kunskap och lärande.

I sammanhanget kan nämnas att det tidigare fanns ett traineeprogram för skol biblio tekarier. En av Drejstams tidigare trainees är nu anställd i Linköping. Hon brukar tydligen säga att hon aldrig skulle klarat sig eller vetat var hon skulle börja om hon inte varit trainee. När Arenaskolan skulle starta upp sitt fokusbibliotek ville Drejstam och kollegan hellre arbeta till sam mans på två skolor än att vara på olika håll. De är båda anställda på Arenaskolan, men lånas ut till den andra skolan och tycker att de får mer gjort på detta sätt. Parhästmodellen går alltså igen i skol biblio teksorganiseringen och inte bara i sam arbetet mellan skol biblio tekarie och rektor.

Rekrytering och kom petens utveck ling är något som sker genom skol biblio tekschefen, och numera får rektor vara med och tycka till, vilket är jättebra för matchningen, tycker båda. Det är rektor som sedan svarar för arbetsmiljön, medan de får stöd centralt med kom petensutveck ling, professionellt utbyte, etc. Det är rektor väldigt tacksam för. ”Det här är ju en yrkeskategori som vi inte kan så bra, som lärarna.” Skol biblio tekarien tycker också att systemet bra. Hon har tidigare erfarenhet av att vara direkt anställd av en rektor, men det har inte fungerat lika bra. Modellen fungerar i bästa fall som ett stöd till både rektor och skol biblio tekarien. u

“Elevernas lärande och måluppfyllelse är som ett paraply – sedan kommer de övriga som grenar.”

”Studiero, struktur och systematik”

”Det är också en kulturförändring”

”I ett sådant här arbete så görs inget av sig självt.”

”Det går ju liksom inte att någon annan kompetens gör det här”

”Synliggöra lärandet – det är bra!”

Sidan 111 av 216

kapitel 9

MalmslättTokarpFallstudie 4

Utanför Linköping ligger Malmslättsskolan (åk. 7–9). Där möter jag biträdande rektor Robert Obing, med en bakgrund från gymnasie skolan, och Cecilia Persdotter, skolans fokus

bibliotekarie. Cecilia har arbetat på skol biblio tek sedan år 2000 och i Linköpings kom mun sedan fokusmodellen skapades.

Skolan är på ett plan och delad i två byggnader. Skol biblio teket ligger på den inre byggnaden (från gatan sett) över en liten skolgård, där niondeklassarna har sina skåp. Ingången till biblioteket är prydd med en stor väggmålning med motiv från fantasytrilogin Sagan om ringen. Innanför dörren öppnar sig en stor lokal med stora fönster med vy in mot gården.

Skolan har runt 330 elever med fyra paralleller i varje årskurs. Mellan 60–70 procent reser dagligen till skolan med buss. Eleverna kommer från landet och närområdet Malmslätt, och ett mindre antal från innerstaden. Antalet elever med andra språk är ”tyvärr för få”. De hade tidigare en förberedelseklass för nyanlända, men de eleverna är färre idag och går nu i vanliga klasser. Det är en relativt homogen grupp av elever.

Skolan har genomgått en organisationsförändring under de senaste åren, från F–9skola till ett högstadium. Uppdelningen skedde samordnat med Kärnaskolan i centrum. Där går nu åk F6 och många av deras elever kommer till Malmslätt Tokarp på högstadiet. Skolorna har olika rektorer och är separata enheter.

Skolan har ingen specifik profil. Eleverna kan välja inriktning inom det som kallas elevens val, något som de är mycket stolta över. De inriktningar som eleverna kan välja är idrott och hälsa, estetiska ämnen (slöjd, bild och musik), NO och ”digital kompetens” (tidigare ITinriktning) och SO Media.

Det som utmärker skolans peda gogiska organisation sedan tre, fyra år tillbaka är tvålärarsystemet. Det inne bär att i ämnena svenska, engelska och matematik har man två lärare samtidigt i klassrummet.

Kapitel 9. Malmslätt-Tokarp


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Av detta följer att anpassningen av under vis ningen sker på plats i klassrummet och att det finns stora möjligheter för ett kollegialt lärande. De har inte speciallärare i samma utsträckning. Under ett års tid har de gjort ett försök med tvålärarsystem i SO, men det har inte riktigt funkat och kommer inte att fortsätta. Utvärderingen är inte klar ännu, så de kan inte säga vad orsaken är. Vid sidan av tvålärarsystemet har de också gjort förändringar i klassernas storlek genom att föra samman två klasser och dela upp dem i tre mindre grupper. På så vis får de också plats i skolans mindre klassrum såsom hemkunskapen och slöjden.

FokusbibliotekenFokusbiblioteken är en fantastisk modell menar Persdotter eftersom det ligger ett politikerbeslut bakom och att det finns kvar. I Motala kommun, där Persdotter arbetade tidigare, fanns inte samma stabilitet. Där kunde villkoren för skol biblio teken ändras från år till år. I Linköping finns en fast plan och en klar resurs vilket skapar så goda för ut sättningar med årligt anslag. Organisationen är bra med skol biblio tekschefen som har en övergripande syn och insatt i biblioteksfrågor. De träffas i en gemen sam grupp ungefär en gång i månaden och ibland i mindre konstellationer:

Det är ju väldigt viktigt eftersom man ju är väldigt ensam på sin arbetsplats som bibliotekarie, just. Man är ensam i sin yrkesroll, så det är ju väldigt viktigt att ha kontakten och kunna träffa de andra och att vi har en mejllista så vi skickar frågor till varandra och skickar böcker … och så. Det tycker jag är väldigt bra.

Denna uppskattning av ett professionellt nätverk känns igen från andra skol biblio tek. Biträdande rektor har haft fokusbibliotek under sitt år på skolan. Han poängterar grundtanken med att skol biblio teket ska funka som en del i skolan och inte en separat lokal som själva fram gångsmöjligheten. På frågan om hur man från rektorshåll kan se till att detta sker, svarar Obring att skol biblio tekarien hör till 7:ans arbetslag, vilket är en viktig del för att få en naturlig plats. En lärare med utvecklingsuppdrag arbetar på 10 procent också som bibliotekspeda gog.

I praktiken blir det inte 10 procent, flikar Persdotter in, eftersom personen i fråga har för mycket på sitt schema, men de försöker få till träffar en gång i veckan. De övriga utvecklingsuppdragen omfattar upp följning och utveckling kring resultat, handledare inom Läslyftet och utvecklings gruppen vid sidan av sin under vis ning i svenskämnet. Biträdande rektor kommenterar att de får se över fördelningen till hösten. Spontant reflekterar jag över att områdena i sig kring resultat

Sidan 113 av 216

utveck ling, läslyft, med mera låter högst relevant i samband med biblioteket. Jag funderar också om ansvaret har hamnat på rätt nivå. Obring kommenterar att uppdraget inte behöver innehas av just en förstelärare.

Uppdraget som bibliotekspeda gog handlar om att planera för att Persdotter ska bli mer integrerad i under vis ningen än vad hon är idag. Ur mitt per spek tiv låter uppdraget som en ledningsuppgift. De har också vissa projekt ihop i svenskämnet.

Det finns ingen handlingsplan på skolan. Persdotter efterlyser en samsyn över årskurserna. Rektor har bett Bibliotekspeda gogen och skol biblio tekarien att ta fram en handlingsplan till sam mans:

Men jag känner att vi har suttit och försökt – men alltså, det blir ju … Det funkar inte bra, för vi kan inte gå in och säga att nu ska ni göra det här och det här i de här ämnena liksom. Jag känner att vi får lägga det på is.

De har försökt att gå ut till lärarna och fråga, men det finns för lite tid för gemen sam ämnesplanering och sånt. Samtalet flyter in på betydelsen av det integrerade skol biblio teket i en kollegial organisation, där lärarna kan få känna att de arbetar till sam mans med skol bibliotekarien. I svenskämnet fungerar det väl, framhåller Persdotter. Digitalisering, informa tions sökning och käll kritik är dock områden där hon inte kommer in i under vis ningen på ett sätt som hon borde kunna.

Här väcks reflektionen hos biträdande rektor om skillnaden mellan att å ena sidan arbeta i ett projekt till sam mans med enskilda lärare och å andra sidan arbeta fram en gemen sam plan där man bestämmer att nu gör vi det här. Under samtalet nämns att det nog var en plan för skolan som man hoppades att skol biblio tekarien och bibliotekspeda gogen skulle kunna sätta ihop:

Jag förstår ju också svårigheten i det att sitta två personer och säga hur skolan ska jobba. Då måste det nästan vara rektor …

Ja, kanske vore det bättre att arbeta fram en (gemen sam) plan för att komma vidare, konstaterar biträdande rektor. Det tycks finnas en ny insikt om att här finns annars risken för en sammanblandning mellan enskilt projekt och gemen sam plan.

Några år tidigare var det en ämneskonferens i svenska och gruppen försökte komma överens om hur man skulle arbeta för en progression genom årskurserna:

Till viss del så gäller ju det, men sedan så märker man ju att lärarna, de gör sin egen grej i alla fall. Och jag tänker att det vore bra om man har en likvärdig under vis ning också över årskurserna.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Här anas alltså den individualism som är vanligare bland lärarna i högre klasser enligt Arenaskolans rektor. Ett annat ord är ”särordning” som Jarl et al. (2017) använder för att beskriva kulturen på de skolor som har svårt att få till en fram gångs rik resultat utveck ling. Det bör poängteras än en gång att det kan vara väldigt bra lärare på en skola, men om de inte arbetar till sam mans för elevernas bästa sker inte systematisk kvali tetsutveckling i sin helhet.

Samtalet kommer in på Skol inspek tionens provomgång med granskning av skol biblio teken och att den pekar på skol biblio tekets pedagogiska potential på flera områden. På MalmslättTokarp har det inte varit så mycket samtal om Skol inspek tionen under det senaste året:

Men en sådan här rapport som du pratar om, om skol biblio teken, så får man ju titta igenom det och se vad det sägs om den, i alla fall som en informationspunkt, så att vi mer lyfter fram sådana saker.

På frågan om vad skol biblio teket inte ska göra så bollar biträdande rektor skrattande över till skol biblio tekarien. Hon tycker inte att biblioteket ska vara samma som lärarrollen, och framför allt inte vara betygsättande, utan mer ha en stöttande roll gentemot både elever och lärare.

Ett dilemma är att rektor önskar att biblioteket ska ha fasta öppettider för eleverna, medan skol biblio tekarien å sin sida önskar prioritera att arbeta mer ute i den peda gogiska verk sam heten. Under våren har de kommit överens om att öppettiderna fått vara i fokus, även om det i praktiken blev så att Persdotter fick kalla in ersättare dessa timmar eftersom hon har ett läsprojekt på särskilda lektioner. Biträdande rektor förklarar då att de med öppettiderna vill underlätta för de elever som vill komma förbi och få hjälp:

Sedan är det ju så klart att vi vill ha möjligheten att du är med ute i klassrummen, också.

Intressant nog verkar här skol biblio tekariens peda gogiska integrering i under vis ningen vara sekundär i förhållande till öppethållandet. Ytterligare en förklaring är att skolan vill erbjuda andra klasser än bara niorna möjligheter att komma till skol biblio teket, berättar Persdotter, det är främst de som i nuläget besöker biblioteket på sina raster. Kanske vågar heller inte de andra årskurserna gå till byggnaden eftersom det just är niorna som vistas där. Detta är något som de kan behöva utvärdera, säger biträdande rektor.

Utifrån ett biblioteksper spek tiv kan frågan om öppettiderna ses som en konflikt mellan rummet/beståndet och verk sam heten, beroende på hur skol biblio teket definieras. Det tycks mig som att på Malmslätt/

Sidan 115 av 216

Tokarp är det rummet som har haft företräde. I samtalet lyfter jag upp att den aktuella forskningen pekar på att även om rummet och beståndet har sitt klara värde så är det verk sam heten som i högre grad har betydelse för elevernas resultat utveck ling.

Frågan om besökstiderna har diskuterats i Biblioteksrådet, som omfattar årkurserna 7–8 och träffas en gång i månaden. Niorna brukar ha så mycket annat att tänka på så de brukar inte komma med. De får vara delaktiga i inköpsbeslutet av böcker, tidskrifter och medverka i olika slags evenemang som tipspromenader, Världsbokens dag, och så vidare. Biblioteksrådet ingår i fokusgruppsmodellen för att etablera elevinflytande. Persdotter vill gärna nå ut ännu mer med deras roll och aktiviteter. Det funkar inte riktigt för skol biblio tekets del i Google Classroom. Hon vill också lyfta upp till ledningen ett önskemål om en egen webbsida för biblioteket inför nästa läsår.

DigitaliseringSatsningen på digitaliseringen på skolan märks enligt biträdande rektor främst i och med deras ena inriktning på ”digital kompetens” och på att de börjat arbeta i Google classroom. Han bollar över till skolbiblio tekarien för att fylla på.

Skol biblio tekarien har gått en kurs i programmering och datalogiskt tänkande i universitetets regi, och som kom munen erbjöd till lärare och fokusbibliotekarier. Två fokusbibliotekarier deltog och fick sedan uppdraget att hålla en minikurs för folk bibliotekarierna på huvudbiblioteket. ”Jag vet inte riktigt hur det ska komma in i under vis ningen, programmeringen.” Bland lärarna som gick kursen var det många mattelärare, men tyvärr ingen från MalmslättTokarp. Däremot har Skolverket kommit och haft en genomgång som förberedelse. Det finns en IKTsamordnare placerad på Kärna i Malmslätt och en lokal IKTpeda gog med nedsättning (mer än 10 procent) för under vis ning, särskilt i samband med inriktningen. På frågan om skol biblio tekarien har samarbeten med IKTpeda gogen berättar Persdotter att hon har varit inne på några lektioner han har haft:

Jag har varit på honom att vi borde samarbeta någonting och han är ju positiv till det, men vi har inte kommit till något konkret ännu. Men det vore ju roligt att få till något.

Digitaliseringen är något som skolan kommer att jobba med ”i det breda per spek tivet”, åtminstone läsåret 2018/ 2019. Jag tar upp skol bibliotekets roll i sammanhanget och skol biblio tekarien svarar: ”Ja, jag skulle gärna komma in mer där.” Det kan ju behövas mandat för att inleda närmare samarbete med IKTpeda gogen, kommenterar jag:



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Vi kommer ju också att diskutera en del av det ämnesövergripande under visning och där kan ju vara ett viktigt moment /för skol biblio tekarien/ att vara med, både utifrån skol biblio teket och digitaliseringen.

Ett konkret exempel på ämnesövergripande aktiviteter är att skriva en faktatext och bedömas ur olika per spek tiv, t.ex. NO och svenska. Här finns säkert fler idéer att arbeta med och som kommer att växa fram:

Och sitter du då – eller, du kommer ju få sitta med! – då finns det per spek tivet med också; då kan man få in det direkt. /…/ Det kommer att behöva vara mixade grupper och på det sättet kommer du till exempel att kunna nå alla årskurser och alla ämneslag i ett enda möte! Men fokuset kommer ju inte vara biblioteket då, utan ämnesövergripande under vis ning.

”Ja, vad bra..!” svarar skol biblio tekarien hoppfullt.

Ledning och uppföljning Som fokusbibliotekarie skriver Persdotter en verk sam hetsberättelse för kalenderåret och som hon skickar till skol biblio tekschefen och till sina rektorer:

Men vi har ju inte haft något samtal eller uppföljningssamtal – det har vi ju inte haft på skolan här.

På frågan om vem skol biblio tekarien har som närmaste chef på skolan (jämte skol biblio tekschefen på kom munen), svarar Persdotter skrattande: ”Jag undrar det lite själv …” Den nya rektorn tillträdde i december och dessförinnan var biträdande rektor ställföreträdande och han började något halvår innan. Skol biblio tekarien träffade Orbing i höstas och sedan har hon träffat rektor ”en kvart … nu in på vårterminen, men det är ju allt vi har träffats alltså.” Det finns planer på att träffas till sam mans alla fyra – rektorerna på skolan, skol biblio tekschefen och skol biblio tekarien – men det har ännu inte gått.

Det saknar jag ju lite, jag skulle gärna vilja ha lite tätare kontakt, så. Kanske. Men åtminstone att vi får till det samtalet, så att vi kan ha ett samtal om vilken inriktning vi ska ha.

Biträdande rektor nickar och instämmer i behovet av att kunna ta avstamp i något. Han är medveten om att rektorsbytena har lett till att det ”organisatoriskt har blivit ett litet vacuum”.

Persdotter berättar att hon trivs jättebra på skolan, den har god stämning:

Men jag tycker att det är trögt liksom att komma in / i den peda gogiska verksam heten/. Vad gäller läsfrämjande så tycker jag att vi har ett bra arbete

Sidan 117 av 216

– det är klart att det också kan bli bättre – men det är ju den här delen att komma in på det här andra: digitalisering, käll kritik, informa tions sökning och så som kunde vara bättre.

Det vore ju jättebra om skol ledningen kunde tala om för lärarna att uppmana eleverna att använda skol biblio teket och hennes kompetens mer. Nu skickar de bara eleverna dit och de sitter där och jobbar, men hon vet inte med vad. Hon skulle kunna vara till bättre stöd med bättre förberedelse. Hon efterlyser att få tillbaka en sökdator med öppen katalog som hon kan använda till sam mans med eleverna.

På frågan om vilka drömmar de har i sina respektive yrkesroller svarar fokusbibliotekarien:

Jag skulle drömma om mer tid för peda gogiska diskussioner och planering och så. Att man hade tid att prata om sådana här saker. /…/ Och där även skol biblio teket kommer in. Och att man hade lite mer tid för gemen sam planering och att det blir lite mer likvärdigt. Att inte alla lärare bara jobbar på sitt sätt. Och att skol biblio teket blir mer integrerat än det är.

Efter en tankepaus tar biträdande rektor till orda:

Jag ser ju framför mig att vi ska ha ett skol biblio tek, som verkligen – det du säger – är mer integrerat i skolan. Att vi får en tydlighet i vad ska varje elev ha haft tillgång till under sin treåriga skolgång här.

Biträdande rektor talar vidare om möjligheten att sätta ett program som grund för att skapa systematik och för att etablera skol biblio teket som en naturlig del. ”När kan man sätta in informa tions sökningen; när kan man sätta in käll kritik.” ”Det är viktigt också att vi inte bara sätter skol biblio teket mot svenska. /…/ Man får inte låsa fast sig i ämnena.” Här tar Persdotter upp möjligheten att koppla in skönlitteratur även i andra ämnen, till exempel SO. Även skol biblio teket kan komma in i NOämnena. Orbing får idén under samtalet att om Persdotter har tillgång till alla terminsplaneringar skulle hon kanske kunna ta fram ett par skönlitterära titlar till de olika perioderna. Hur tänker ni då, undrar jag, är det en del av läsfrämjande, språk utveck ling, eller..? Det är inte helt lätt att få tillgång till terminsplaneringarna, alla lärarna gör på lite olika sätt och skol biblio tekarien måste be om att få ut dem. Det får bli en avstamp i augusti, då skolan tar sats inför läsåret:

Jag kan ju se framför mig ett årshjul som ger vad varje årskurs ska få ta del av under läsåret. Och ser man det då i en progression också över sjua, åtta och nio. /…/ Inte att man ska gå och sätta sig i biblioteket och få en duvning om upphovsrätt, men att du kommer ut och är med i vissa moment. Det känns ju i mitt huvud som en görlig och bra sak.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

DISKUSSION

Linköpings kom mun och fokusmodellen Ledningen och organiseringen av Arenaskolan tycks mig vara en illustration av hur Jarl et al (2017) beskriver fram gångs rika skolor – de tycks därmed skapa för ut sätt ningar för en stark resultat utveckling bland eleverna. Det är inte mindre är en genom gripande kulturförändring som pågår på skolan, där fler och fler lärare ser värdet i peda gogiskt sam arbete framför enskild verkstad. Skol biblio teket används med rektors mandat som en spjutspets i skol utveck lingen. Under intervjun meddelar rektor också att skol biblio tekarien kommer att ingå i ledningsgruppens regelbundna planering för ämneslagen, som utgör den ena dimensionen i möteskulturen vid sidan av rutinplaneringen och uppföljningen. Struktur och systematik är två ord som används ofta. Samman taget pekar Arenaskolan på en stark närvaro av professionellpeda gogisk logik och med bärande inslag av organiseringslogik med fokus på att skapa verkan (och inte enbart vara effektiv i betydelsen resurssnål). Uppbyggnaden av skol biblioteket ingår i en så kallad översättning till de lokala villkoren, dels från erfarenheterna på den tidigare skolan (Hjulsbro), dels av fokusbiblioteksmodellen i stort. Den centraliserade utgångspunkten för fokusmodellen uppfattas här som ett starkt stöd i ryggen och ett betydande komplement för den lokala organisationen. Det kan förklaras med att det lokala ledar skapet är så starkt och engagerat. De olika parbildningarna i sammanhanget – rektor och skol biblio tekarien och de båda skol biblio tekarierna – tycks visa på betydelsen av professionella sam arbeten och mentorskap i en peda gogisk verk sam het.

MalmslättskolanTokarp kan sägas illustrera hur fokus biblioteksmodellen fungerar med dess centraliserade teamorganisering på en skola där ledar skapet för skol biblio teket är begränsat och vagt. Det finns en oerhörd potential i skol biblio teket som ännu inte är realiserad. Den enkla förklaringen står att finna i nya rektorer, som ännu inte hittat sin roll i förhållande till skol biblio teket. Men detta tyder också på att det redan tidigare har saknats ett välutvecklat arbetssätt på skolan.

Skol biblio tekarien har en mycket god resurs centralt på kom munen och kan genomgå en betydande kom petens utveck ling, till exempel i programmering och digitalisering, som kan spridas likt ringar på vattnet. Hittills (vid intervjutillfället ) har denna kompetens inte kommit skolan till del.

Det är alltför lite kontakt mellan skolledarna och skol biblio tekarien för att en gemen sam målbild och planering för en integrerad under visning ska komma till stånd. Den aktuella bibliotekspeda gogen har flera

Sidan 119 av 216

relevanta ansvarsområden på sitt bord, men inte makten som en skolledare. Det är också iögonfallande att rektor i detta fall (av en kvarts samtal?) driver igenom fasta öppettider, trots skol biblio tekariens invändningar. Också detta tyder på en begränsad kunskap om skolbiblio tekariens professionella kompetens. Oavsett om detta stämmer så tycks det saknas en vilja till samsyn kring målbilden. Det tyder snarare på en särkoppling i organisationen mellan viljan att skol biblio tekarien ska integreras mer och den faktiska praktiken.

Dilemmat kring öppethållandet på Malmslättskolan skulle också kunna uttryckas som en konflikt inom skol världen mellan å ena sidan en professionell/peda gogisk logik där målet är att stimulera lärande, å andra sidan ett slags marknadslogik där den erbjudna tjänsten står i centrum förhållandevis ansiktslöst för att tillgodose behovet bland de ”kunder” som (eventuellt) vill nyttja tjänsten. I den senare intar skol biblio teket rollen som en förhållandevis passiv servicefunktion. (I samtalet berättar skol biblio tekarien att niorna mest kommer in på rasten för att sitta i sofforna.) Vad som komplicerar denna bild av skol biblio teket är att eleverna troligen inte har en så pass avancerad ”beställar kompetens” så att de på egen hand kan efterfråga skol bibliotekets fulla kompetens – åtminstone inte så att den motsvarar vad som kan utföras på en lektion där hon dessutom når så många fler elever och på ett mer systematiskt vis. Det är till exempel svårt att föreställa sig att en elev på eget bevåg ska gå in i skol biblio teket för att be om hjälp med enklare programmering.

Kanske handlar önskemålet om öppethållandet också om en outtalad demo kratisk logik och socioemotionella värden, det vill säga att eleverna ska känna sig välkomnade och sedda som individer? I så fall vore det klokt att fundera ytterligare kring hur detta kan skapas på ett sätt som tar tillvara på bibliotekets medpeda gogiska kraft på ett strukturerat sätt. En fundering i backspegeln är om skol biblio teket kunde samarbeta med elevhälsan och arbeta med värdegrund, jämställd het och psykisk hälsa.

Samtalet på MalmslättTokarp var på många sätt en av de mest intressanta, lärorika och utvecklande intervjuerna under studien. Samtalet öppnade för per spek tivutbyte, reflektion och idéer. Biträdande rektor gav prov på ökande insikt om att skol biblio tekariens kom petens skulle kunna komma skolan till större del. Under intervjuns gång öppnades för möjligheten för en mer genom gripande planering och program läggning för skol biblio tekets del. Det är svårt att säga om förslagen bottnar i en skicklig anpassning till förändrade villkor, det vill säga ett slags läpparnas bekännelse i stunden, eller i en professionell klokskap. Det återstår att se! u

D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


kapitel 10

Kävlinge kom munFallstudie 5

INLEDNING

Kävlinge är en välmående del av Skåne med närhet till havet. Fallet Kävlinge kom mun har rönt mycket uppmärksamhet i skol biblioteksvärlden tack vare ett väl utvecklat teambaserat arbetssätt.

År 2017 fick hela gruppen av skol biblio tekarier utmärkelsen ”Årets skolbiblio tek” för sin särskilda samarbetsmodell.

BakgrundSkåne som helhet har enligt Kungliga Bibliotekets statistik 0,16 års verken per 100 elever på skol biblio tek som har minst halvtidsbemanning under år 2017. Skåne har generellt förhållandevis högt fysiskt bestånd per invånare (10,4) gentemot andra regioner. De fysiska utlånen vid samtliga offentligt finansierade bibliotek uppgår till 7,4 utlån per invånare.

Kävlinge kom mun är en medelstor kom mun med runt 31 000 invånare och som ligger på pendlingsavstånd till bland annat Lund. Det finns i dagsläget elva grundskolor och två friskolor i Kävlinge. Eftersom det saknas gymnasium finns ett samarbetsavtal med kom munerna i Skåne och Västra Blekinge så att eleverna fritt kan söka sig dit de vill. Kävlinge kom mun arbetar just nu med ett stort projekt om lärmatriser och där alla skolor deltar. Skolorna har också fri tillgång till internet enligt ett beslut på kom munen.

Kävlinges skol biblio tek sticker ut gentemot den övriga regionen i genom att fallstudierna i fråga har 0,21 årsverken per 100 elever, vilket alltså är högre än de kringliggande kom munerna. Det fysiska beståndet per elev inklusive läromedel är också relativt högt (29). År 2018 gick utmärkelsen ”Årets medarbetare” i Kävlinge kom mun till skol bibliotekarien Christina Strömwall, en av de personer som varit med sedan Kävlingemodellens tillkomst. Grattis!

Sidan 121 av 216

Kävlingemodellen – en matrisorganiseringKävlingemodellen har utvecklats under ett femtontal år under ledning av rektor Gunilla Frangeur, som haft ett nära sam arbete med skol bibliotekarien Christina Strömvall. Frangeur är uppvuxen i Kävlinge och hade lovat sig själv att inte arbeta som lärare där. Det löftet har hon inte kunnat hålla. Hon började arbeta som rektor inom kom munen år 2002 och dessförinnan var hon biträdande rektor och mellanstadielärare med ITansvar, vilket var lite annorlunda på den tiden, säger hon och skrattar. Hon beskriver Kävlinge kom mun som välvårdad och med fokus på ekonomi och att driva utveckling. Hon upplever att det finns ett ”driv i de olika verk sam heterna” och kom munen satsar mycket på fortbildning. Utvecklingen kring skol biblio teken är ett gott exempel på detta.

Figur 5. Framväxten av Kävlingemodellen 2003–2018

2003 Satsning på en skolbiblio-tekarie

2004Politiska beslut: nerläggning av folk-biblioteksfilialer och likvärdiga skolbibliotek

2005 Fler skol-bibliotekarier anställdes; delat chefsskap

2006 Strömwall ”Årets skol-bibliotekarie”

2010 Skolbiblioteken fördes över helt till skolan

2017Kävlingegruppen”Årets skol-bibliotekarie”

2007Skönadals-skolan "Årets skolbibliotek"

2018 Strömwall ”Årets medarbetare”, Kävlinge kommun

Strömvall var mellanstadielärare med ITansvar på Skönadalsskolan och under 2003 hade hon 5 h/vecka på ett kombinerat folk och skolbiblio tek. Idén uppkom att kunna söka så kallade ”Wärnerssonpengar”, som var riktade statliga medel för att kompetensutveckla skolpersonal. Tanken i Kävlinge var att pengarna skulle gå till fritidsledare på skolorna, men Frangeur ville med Strömvalls hjälp styra om mot skolbiblio tek. På kom munen var till en början ganska skeptisk till idén. Utvecklings ledaren var positiv, men i övrigt fanns ett motstånd. Det

Kapitel 10. Kävlinge kom mun


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

fanns bland annat en misstanke om att Strömvall skulle göra lärarnas jobb. Satsningen var en provtid innebar att hon fick en halvtidstjänst betald och så lade kom munen på lite extra, så det blev sammanlagt 75 procent. På grund av detta fick Strömvall regelbundet rapportera i detalj till kom munen under två års tid om hennes olika arbetsuppgifter. Det skrevs väldigt noggranna avtal mellan skola och folk bibliotek, berättar Strömvall.

Folk biblioteket var rädd att nu skulle skol biblio teket komma och länsa hyllorna och skol biblio teket var rädd att nu skulle vi vikariera på folkbiblioteket.

År 2005 hade satsningen fått större fäste och de hade fått behålla den stora biblioteksytan även efter att folk biblioteksdelen stängde ner året innan. Andra skolor hade börjat ställa frågor om varför de hade ett så bra skol biblio tek och inte de, både i termer av tillgång till rum och bemanning. Politikerna diskuterade hur det skulle kunna bli större lik värdig het mellan skolorna. De satsade på att skapa ett team om fem personer med fyra nya skol biblio tekarier, varav tre var utbildade bibliotekarier och en utbildad lärare. Strömvall som var lärare i botten hade fortbildat sig till bibliotekarie och berättare på egen hand och även utanför sin arbetstid.

Det diskuterades hur den formella chefsstrukturen skulle se ut, skrattar Frangeur vid minnet.

Då tyckte jag att det var ganska naturligt att en rektor skulle vara chef över liksom sin verk sam het och där ingick även skol biblio teket – för det handlade ju om en verk sam het. Medan andra tyckte tvärtom /skrattar/. De tänkte att den som var bibliotekschef i kom munen som hade folk biblioteket skulle vara chef över skol biblio tekarierna. /…/ Då blev det så att Christina som jobbade hos mig, då var jag chef över henne och bibliotekschefen var chef över de andra.

Denna tudelade lösning fick formen av att Strömvall deltog i de andras veckovisa möten. På så sätt skulle bli ett sam arbete dem emellan. Ytterligare en aspekt var sam ord ningen av ett gemen samt datasystem och en postgång som skulle möjliggöra att skicka böcker mellan sig. Detta är grunden till den modell som lever kvar än idag.

När skollagen kom 2010 och de nya läroplanerna där skol biblio teken var inskrivna året efter ändrade chefen på nämnden organisationen. Rektorerna fick ansvar för skol biblio tekarierna vilket innebar en organisatorisk förflyttning till skolan.

Sidan 123 av 216

Är det någon som är på två ställen, för det är ju så – små skolor har ju liksom … – då kan de ha två rektorer, men då är det en som ansvarar. Men man får ju naturligtvis samarbeta. Liksom inriktningen blir ju att det skulle in på skolan. /…/ Nu är det ju så som vi tänkte från början!

Skol biblio teken skulle på detta sätt bli integrerade delar av skolverksam heten och delaktiga i arbetet att uppnå elevernas mål. Bland rektorerna blev Frangeur en så kallad ”kontaktrektor” för skol biblio teken, dels en länk till sin chef (skolchefen), dels till gruppen av skol biblio tekarierna, som hon träffar regelbundet (ca 2 ggr per läsår). Det är kommunens skolchef som i sin tur arbetar direkt mot nämnden.

Arbetet med modellen har gett utdelning. Redan år 2006 fick Strömvall priset ”Årets skol biblio tekarie” och följande år fick de utmärkelsen ”Årets skol biblio tek”. Tio år senare fick hela teamet på kom munen utmärkelsen! Det märks att priset har fått högre dignitet i skol världen, noterar Frangeur. Tidigare var det en från Kulturdepartementet som delade ut priset och nu är det Skolministern (vilket alltså är förknippat med större prestige).

Det senaste decenniet har det hänt mycket kring skol biblio teken i och med digitaliseringen, etc. Målsättningar kring käll kritik har hängt med från början, men då fanns ju inte datorer.

Visst är det en fråga om ekonomi att inte andra skolor i landet har samma satsning, men det kan också handla om att man saknar ”tänket” kring skol biblio teken och vad en skol biblio tekarie kan göra.

De kommer ju ut, lärarstuderanden, och när vi berättar om skol biblio teket, så säger de liksom Wow!

Från ett ledar skapsper spek tiv får en arbeta mycket med personalen, deras ”tänk”.

En skol biblio tekarie kan ju vara … bli ganska ensam i sin roll. Därför är det ju bra att de har ett team här i Kävlinge också så att de liksom kan hjälpa varandra och de kommer ut på varandras skolor och så och diskuterar.

Det gäller att förklara värdet av skol biblio teken för skolorna och få med sin skol biblio tekarie ”in i alla delar” på skolan, även fortbildningar. Skolbiblio tekarierna har till exempel deltagit i Läslyftet.

Vi har ju kollegialt lärande, vi jobbar med lärandematriser och vi jobbar med kooperativt lärande. Allt sådant som vi gör måste bibliotekarien känna till, veta: ”vad inne bär detta? Var kommer jag in i bilden?”

Skol biblio tekarierna behöver komma in i det peda gogiska, men det är lätt att glömma bort. Om man jobbar med en struktur kring kooperativt lärande kan ju bibliotekarien också använda när hon är inne i klassen



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

för det känner hon redan till. Här behövs därför sam ord ning: att arbeta mot samma mål, vilket såklart är svårt, även i en liten skola. De behöver också input utifrån. De är små, behöver samarbeta mer. ”Allt gör vi tillsam mans!” förklarar Frangeur.

De senaste åren har det skett en stor utveckling på den egna skolan – lärarna söker självmant upp skol biblio tekarien. När de håller lärarkonferenser och arbetslagsledarträffar är skol biblio teket med och planerar fortbildning. På frågan om systematiken i upplägget svarar Frangeur att skol biblio tekarien är en person som svarar gentemot 78 personal; hon ”får jobba sig in, så man blir beroende av henne”. ”Alla jobbar här för att eleverna går i skola och som ska nå sina mål.”

Skol biblio tekarien är ensam i sin profession på den egna skolan, men får stöd av kollegorna i skol biblio teksgruppen. Rektorerna på skolorna är olika insatta och engagerade i skol biblio teken. Hon själv och hennes biträdande rektor är mest engagerade. ”Vi rektorer är ju också väldigt olika … Vi vill ju ha det på vårt sätt! /Skrattar/ Det är därför vi är rektorer!” Skol biblio teket är en av de saker som hon själv är mest stolt över.

I skol världen i allmänhet är det många diskussioner kring arbetsmiljön, arbetstider, etc.” En skol biblio tekarie kan ju också avlasta lärarna.” Det handlar om att göra en gemen sam planering och genomföra saker till sam mans; ”det är inte lika arbetskrävande och det är ju en vinst i det”.

Frangeur nämner betydelsen av fasta aktiviteter och sam arbeten. Fritids kan komma in i sam verkan med skol biblio teket; kurator kan samarbeta med skol biblio tekarien kring litteratur som tar upp känslor. På så vis kommer elevhälsan in och arbetar förebyggande. Frågan om vad som är förebyggande arbete kan engagera flera yrkesgrupper på skolan. Skol biblio tekarien har bland annat samarbetat med en specialpeda gog och tagit upp högläsning och föräldrars läsande på föräldramöten och på förskolan och förskolans personal.

Kontaktrektorns skolorSom rektor ansvarar Gunilla Frangeur för två F–6skolor i kommunen. Lackalänga är en liten skola med klasser i åk F–6 i en klassisk 1800talsbyggnad intill en kyrka. Även om skolan är fin så är det pedagogiskt utmanande när det inte finns tillgång till bra grupprum, osv. Skol biblio teket är till exempel centralt placerad, men inhyst uppe på vinden. År 2018 har skolan fått tre nya lärare. Det gick lätt att anställa personal eftersom de har ett rykte att de driver utveckling. Det märktes vid rekryteringssamtalen att det inte bara handlar om löner, skol biblioteket har viss betydelse:

Sidan 125 av 216

Och där är biblioteket med i en sådan positiv /bild/, när man anställer.

Vid varje introduktionsträff med hela personalen är skol biblio tekarien med. Ur ledningsper spek tiv handlar det om att få att tänka lite djupare kring vad skol biblio teket kan vara.

Den andra skolan, Ljungenskolan, uppfördes år 1965 och är en tidstypisk platt byggnad med biblioteket i mitten som på ett torg. Den har genomgått en stor utveckling under Gunilla Frangeurs ledning. Här kan finnas paralleller till hur svaga skol biblio teksverk sam heter kan stärkas och byggas upp.

När Frangeur fick ansvaret för skolan år 2010 var resultaten på botten och självförtroendet lågt. Lösningen var att fokusera på nuläget och ta reda på vad personalen tänkte att omgivningen talade om skolan för att i nästa steg diskutera fram hur personalen skulle vilja att andra människor talar om skolan. Personalen trodde till en början inte att någon skulle vara intresserad av att prata om skolan och engagera sig i den. Ändå fanns mycket gott på skolan, inte minst skickliga peda goger. De arbetade fram en vision och så tog de små steg i taget. Skolan införde kvali tetssystemet Qualis och kunde se goda resultat redan efter ett års arbete. De blev efterhand en positiv stämning på skolan, också bland föräldrarna. I Skol inspek tionens kvali tetsgranskning av läs och skrivunder vis ning på mellanstadiet år 2014 fick Frangeurs två skolor mycket goda omdömen bland 35 skolor runt om i landet. Biblioteket ingick till stor del i granskningen och skol biblio tekarien var också med på lektionerna som följdes upp. Frangeur lyfte fram att Skol inspek tionens granskare ofta har egna intressen som de bevakar särskilt. ”Man tycker att det ska vara lite mer likvärdigt där.”

Man får ju se en helhet i det här och biblioteket ska ju vara en del av hela under vis ningen.

Därför är det så avgörande att komma in tidigt i planeringsprocesserna. Enligt Frangeurs erfarenhet är det lätt att fokus kring skol biblio teken

hamnar på bokutlåningen, men det försöker de få klasserna att sköta själva med hjälp av tekniskt stöd. Ibland kan det behövas att en kallar in en extratjänst för att arbeta med sortering och liknande. En skol bibliotekarie ska ju inte bara vara på plats i biblioteket, framhåller Frangeur, utan det handlar om att vara ute i verk sam heten.

Uppföljning sker på skolan och av olika slag när det gäller resultat för läsning. Läsförståelsen kollas varje termin och åtgärder utformas. Läsintresset mäts via enkäter. Skolorna är väldigt blandade med elever från olika socioekonomiska bakgrunder och har fått fram höga resultat. De förmedlar för vänt ningar på att eleverna ska göra sitt bästa. Elevenkäterna visar också på bra trivsel.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Rektor medger att det är svårt att utvärdera arbetet inom biblioteket.

Man får ju ta också värderingar från personal, utvärderingar. Man får liksom lägga ihop allting. Siffror blir ju väldig tydligt, men vad ligger bakom de här siffrorna?

På frågan om hur resultaten rapporteras vidare till huvud mannen, det vill säga skolchefen och utvecklingsledaren, så funderar Frangeur kring att utvecklingsledaren på kom munen skulle kunna vara lite mer insatt än idag. Hon reflekterar över att det är lätt att de som hör till staben och som skulle vara ett stöd till verk sam heten i stället börjar ge (oönskade) uppgifter i stället. Det är lätt att det blir så när de mer börjar hantera ansökningar av statliga bidrag, etc.

Kävlinge satsar enligt egen uppgift ordentligt på skolornas bestånd i kom munen.

Biblioteket har ju också läromedel. Men vad är ett läromedel? Det kan vara digitalt, det kan vara en skönlitterär bok, det kan vara ett studiebesök. Så ett läromedel är inte bara ett läromedel, liksom en mattebok eller en samhällskunskapsbok, utan det är mycket annat. Det kan vara en utmaning som man har haft med peda goger när de tänker läromedel bara som läroböcker.

Diskussioner kring läromedel hamnar ofta i frågan om ekonomi.

Allting är läromedel! Och att man kan samordna. Så att man inte har stuprör så där. Och samordnar man då så får man faktiskt en bättre ekonomi också. Det blir inte så dyrt som man tror, utan man får sådana där sam ordningsvinster.

Kävlinge kom mun ser ut att satsa lite på skolan vid jämförelser, enligt Frangeur. ”Och det kanske vi gör, men vi har bra koll på vad vi satsar på.”

Det är ju säkert dyrare att driva skola där än här. Så därför blir det lite missvisande att säga ’Ja, den kom munen satsar väldigt lite på skolan och den satsar – alltså, det är så mycket saker som spelar in.’

Frangeur reflekterar att hon kanske skulle kunna lägga lite mer resurser i form av personaltid på skol biblio teket. Hon har fått rådet att ha en skol biblio tekarie på ena stället och en på den andra, men hon är tvek sam till att involvera fler personer eftersom hon redan har så många i personalen. I samtalet föreslår jag därför med inspiration från Linköping och Arenaskolan att det i så fall vore bättre med två personer som är på båda skolorna för att de ska kunna ha kollegiala sam arbeten.

Medarbetarsamtalen inkluderar skol biblio teken från i år, detta efter önske mål från skol biblio tekarien. (Hur jobbar du med bibliotekarien?

Sidan 127 av 216

Hur planerar ni till sam mans?) Idén föddes under skol biblio tekariens eget med arbetarsamtal. u

D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


kapitel 11

SkönadalsskolanFallstudie 6

I Hofterup (eller mer specifikt Ålstorp) byggdes år 1980 Sköna dalsskolan för 200 elever. De flesta familjerna har det gott ställt. Idrott och ridning är populära fritidsintressen på orten. Skolan hyste från

start ett integrerat folk bibliotek och låg precis intill en affär och en pizza restaurang. Idag är dessa delar omvandlade till skolbyggnader och elevantalet har mer än dubblerats till närmare 500 elever på skolan med ett stort upptagningsområde. Det brukar nämnas att fastighetsmäklare säljer hus med hänvisning till den fantastiska skolan. I stället för ett folk bibliotek har skolan sedan år 2004 ett välutvecklat skol bibliotek. Skol biblio tekarien Christina Strömvall har varit på skolan sedan dess. Tjänsten omfattar 80 procent, men Strömwall är engagerad i mer arbetet än så. Hon tar också emot de två förskolorna i närområdet och som har skaffat specialcyklar för att kunna skjutsa fram och tillbaka. Den övriga tiden arbetar Strömwall som muntlig berättare på egen firma. Denna del är bemannad på biblioteket med en person som sätter upp böcker och så.

Skol ledningen ritar upp ett organisationsschema där skol biblio teket ingår i den peda gogiska organisationen. Skol biblio teket ritas in bredvid Rektors (hierarkiska) organisering. Hon ingår inte ett arbetslag, men deltar i alla lärarkonferenser, studiedagar, osv. Elevhälsoteamet har mot svarande position, fastän de inte är anställda. Ett klart streck drar gränsen mot administrationen med vaktmästare, skolassistenter, vikarier; jämte kostenheten och städbolag som är inhyrda centralt. På vissa sätt är skol biblio teket i praktiken navet i verk sam heten. Om man vill att alla ska nås av något så går det inte att gå genom arbetslagen, det fastnar utan vill man att ”alla ska dra nytta av det så är det genom skolbiblio tekarien som det fungerar”.

Den peda gogiska verk sam heten har förändrats under årens lopp, berättar Strömwall. Från början var det mer högläsningsböcker och bokprat, men kunskapen har fördjupats över tid, både hos henne själv och lärarna. Nu är Strömvall inskriven i handlingsplanen ”Bra kompis”

Sidan 129 av 216

som har med värdegrunden att göra och där litteratur kommer in på olika sätt. Käll kritik har också blivit en uppgift, liksom utveckling av en MIKplan. Det sker mycket fortbildning på skolan. Efter PISAunder sökningen arbetar lärarna mer med litteratur och käll kritik på medvetna sätt. Eftersom kom munen har bestämt att satsa på lärmatriser under tre års tid arbetar skol biblio tekarierna i Kävlinge med att ta fram lärmatriser för deras arbete också, som i käll kritik. Vid de senaste bokcirklarna i sexan så införlivade Strömwall vissa matriselement i den muntliga presentationen – ett slags metakognitiva element. Hon gick igenom att:

Du ska kunna eleverna referera till saker i texten, du ska ju också kunna göra kopplingar till dig själv, till böcker du har läst eller till saker som har hänt ute i världen och så exemplifierade jag det.

Detta hade eleverna lätt att anamma, framför allt att koppla till sig själva. Det andra är lite svårare. Bokcirklarna är bland det roligaste som Strömwall har i sitt arbete; eleverna är så kloka och tar ansvar.

Bokrådet omfattar elever i ettan till sexan och skiftar från år till år, beroende på eleverna. På bokrådet tar de upp inköpsförslag, går igenom Kulturrådets kataloger, tar fram idéer till bokfester. Inom projektet ”Kura gryning” läser bokrådet högt för andra elever. Bok rådsrepresentanterna utgör kanaler ut i klasserna, med stöd av lärarna. Lärarna bestämmer hur representanterna väljs ut, till exempel genom att skriva en ansökan, lottning eller spela in en film. Deltagarna i bok rådet kan få ”grädde på moset” genom att få träffa författare på författar besök.

På skolan finns också sedan tre år tillbaka ”Kultur crew”, som är ett projekt på Region Skåne. Varje klass på mellanstadiet har en representant i Kultur crew. De får lära sig att rigga och rådda kulturevenemang, inklusive att lära sig teknik. Nu när det är läsprojektet ”Kura gryning” i veckan kommer de tidigt och förbereder för evenemanget. De ska också resa till Kristianstad och presentera olika teaterföreställningar på temat ”Barnens rätt”.

Det är väldigt populärt att vara med i Kultur crew; de har fått välja pjäser etc.

Dessutom har Strömwall hand om Skapande skola på Skönadalsskolan. Hon sitter med i en grupp på kom munen som samordnar arbetet. Kom munen har bestämt att varje elev som går ut nian ska ha fått ta del av så många konstarter som möjligt. ”Det är inte så att varje lärare ska boka någonting, utan vi gör jobbet.” I förskoleklass handlar det ofta om en dansföreställning med workshop; ettorna har varit på

Kapitel 11. Skönadalsskolan


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

pjäsen ”Fimbulvintern” om miljöförstöring och asagudarna och haft en workshop; tvåorna har varit på opera och fått visning; fyrorna ska på cirkus och ha muntligt berättande, femmorna ska på Moderna museet och sexorna ska gå på Spoken word och kommer att få gå på teaterföreställning.

Allt det är inte Skapande skolapengar utan en del är kom munens. Och på högstadiet är eleverna mer med själva och har inflytande.

Lärarna är tacksamma över att slippa bokningar och hitta på vad som ska hända; ”de har tillräckligt med bollar i luften”. Det är uppskattat bland eleverna också.

Det gäller att också väva in det i under vis ningen, så att det kommer som en naturlig del. Det är ett krav.

Strömwall hänvisar till nya läroplanen där litteratur är inskrivet i olika ämnen och på nya sätt. Där behövde lärarna stöd och hjälp i början för att hitta (till exempel väderord).

Deras förstelärare i digitalisering har samarbetat med skol bibliotekarien för att ta fram en lärarhandledning. De är medvetna om kritiken kring digitaliseringen av skolan, men arbetar på ett medvetet och strukturerat sätt. Den gemen samma MIKplanen kom de fram till skulle komma in tidigare, annars blir det övermäktigt i mellanstadiet. De kommer att behöva synka inslagen med programmering med högstadiet där det är större utmaningar. Läraren gör spaningen att digitaliseringen kommer att bli ett integrerat sätt att redovisa kun skapen, snarare än ett isolerat spår. En av lärarna utbrister ”Jag känner mig nog väldigt osäker – uh!”

I samtal kring digitala stöd till eleverna med särskilda behov så berättar lärarna också om en större individanpassning. Lärarna observerar att det är ökat antal elever som berörs av insatser. Och allmänt sett så noterar lärarna att det finns en stress bland elever kring betyg och bedömning. De bedöms numera från ettan och sedan hela tiden, ”inte tillräckligt/tillräckligt”. Lärarna berättar att de trots allt försöker fokusera på lärande, mer än prestationer.

Skol ledaren medger skrattande:

Det blir väldigt mycket fokus på Christina, jag tänker att det kanske inte är det /som är i fokus/ utan funktionen, men det är väldigt personbundet. På frågan om vad funktionen skol biblio teket inte ska göra är det just kultur uppdraget som kommer upp.

Sidan 131 av 216

Jag tänker rent krasst så måste inte automatiskt vara skol biblio tekarien som liksom är den kulturella kopplingen, utan det finns ju andra … Skulle någon annan också annan med det intresset också kunna göra. I min värld så skulle jag vilja att det inte blir så personbundet, utan att man skulle kunna ha en liten grupp med kanske kulturprofiler: säg, bildläraren, skol biblio tekarien och musikläraren till sam mans som skapar en liten kulturgrupp där man lite grann sinsemellan, för då utvecklas man till sam mans och lite grann fördelar arbetet sinsemellan.

Den biträdande rektorn medger att hon inte känner till huruvida det finns en kom munal organisering av kulturen (vilket det gör). Min tolkning är att det inte finns några hinder för att låta skapa en sådan grupp på skolan och som Christina, just i rollen som skol biblio tekarie, skulle kunna leda.

Det muntliga berättandet ger ingångar till den peda gogiska verksam heten. Strömwall tycker att barn ofta är oaktsamma om böcker, men ville inte gärna vara den som kommer med pekpinnar. Förskolorna tröttnade på att böckerna for så illa. Hon läste på lite grann och skapade då ”boksjukhus” där böckerna får plåster. Till skillnad från människor så kan böckerna inte ta av plåstren, utan till slut dör de. Barnen hjälper till att identifiera vad böcker är allergiska mot (småbarn, hundar, kladdiga händer). De får lära sig om bokens kropp: ryggen och magen. Barnen bjuds sedan in att bli ”bokräddare” och får ett litet diplom.

Dilemmat i skol biblio tekets arbete handlar inte om mängden uppgifter i sig, utan det är enligt Strömwall att hon inte styr över sin tid. Det är ”på/av” hela tiden. Mitt när hon arbetar med något som kräver tankeverk sam het kan det välla in en klass eller att lärarna med kort varsel informerar om ett nytt tema som drar i gång och vill ha stöd till klassen. ”Det får man lära sig att leva med helt enkelt.” Hon menar att hon har hittat en metod som gör att hon inte stressar upp sig. Hon skriver upp när någon ber om en tjänst och släpper det för stunden; hon är inte så lättstressad. Lärarna bekräftar att det blir ”snabba puckar” ibland, trots en grov planering. De tar upp flera anekdoter där hon i olika situationer agerar mentor för lärarna. De uttrycker tacksamhet att Strömwall, som själv är lärare i botten, ”kan förstå hur vi har det”.

ElevernaVid besöket på Skönadalsskolan får jag också chansen att träffa två elever ur varje klass på mellanstadiet, sammanlagt fyra flickor och två pojkar. De gillar matte och att läsa; spela och klättra; innebandy, läsa och matte; rida och pyssla med hästar; idrott och biologi; att vara med kompisar. Alla utom ett barn var aktiva i diskussionen och räckte upp händerna i samtalet. Min första fråga var varför man går i skolan. Svaret



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

som gavs först handlar om kunskap, lärande och relationskapande: att ”lära sig saker och hjälpa andra så att de lär sig”. Nästa svar var mer instrumentellt inriktat. Om man inte går i skolan kan man inte få utbildning senare och då blir det svårt att få jobb och utan jobb får man inga pengar, förklarar en flicka. Ja, precis, som en förberedelse för senare i livet, instämmer en pojke.

Vad är skol biblio teket bra för? frågar jag då. Man kan få lära sig om typ djur som man inte tar upp i skolan och annat som inte har med skolarbetet att göra. En pojke fyller i att man kan lära sig fakta till exempel om rymden. ”Och att lära sig att läsa bättre, utveckla sin talang … läsning”. Man kan få hjälp att hitta böcker och hjälp att lära sig hur böcker står. I bokpraten kan man få tips om böcker som skol biblio teka rien tycker att de bör läsa. ”Man utvidgar sitt språk och ordförråd också.”

Varför tror eleverna att jag har rest ända från Stockholm för att besöka just deras skol biblio tek? Christina har väl vunnit något slags pris och då kanske du vill se hur vi hade det. Skol biblio teket har också vunnit ett pris, flikar en elev in. Alla eleverna instämmer att detta måste vara anledningen.

Och vad säger ni elever om skol biblio teket? Det finns många varierande böcker och alla får de böcker de vill ha. Personalen är bra också, lägger samma elev till. ”Man får komma med förslag”. Det finns böcker för olika åldrar och kapitelböcker. De kan också reservera böcker på IPad. Det finns också lite varierande saker också: schack och fia med knuff om man inte vill sitta och läsa en bok. Det finns soffor, bänkar och mycket hjälp. En annan elev fyller på med att berätta om läshörnan där man kan sitta och bläddra lite i böcker; ”man måste inte låna dem”. Det finns också utmaningar och tävlingar på skol biblio teket. Till exempel hitta en röd tråd mellan alla böcker. Skol biblio teket har också appen Legimus och INT – Inläsningstjänst, tar två elever upp, ”om man har lite svårare att läsa”. Det finns CDböcker; ”De säger att man kan läsa med öronen också”.

Eleverna träffar ju både lärare och skol biblio tekarien – vad gör de och vad är skillnaden? Skol biblio tekarien träffar de inte riktigt lika ofta för det första. För det andra:

Hon hjälper en mycket. Liksom hittar böcker, ger förslag och så. Och det tycker man om väldigt mycket. Läraren delar ut läxor och det kanske man inte tycker om så mycket.

Det är olika slags hjälp och man hittar olika saker: böcker tack vare skol biblio tekarien och mattetal i klassrummet av läraren – ”det är helt olika saker man får lära ut eller får in i huvudet”. Om eleverna är färdiga med uppgifter kan de få läsa sin bok för att driva bort tiden;

Sidan 133 av 216

”fast annars har jag alltid något göra, så jag brukar inte läsa böcker” /på lektionerna/. Samma elev säger att han inte brukar leta efter böcker i biblioteket, men att han kan kolla i böcker och se om det är något för honom.

Brukar eleverna träffa både lärare och skol biblio tekarie samtidigt – och vad gör de då? På måndagarna har de bokprat och då kommer Christina in till klassrummet och då händer det olika saker.

Så att man får liksom variera saker när hon kommer. Ibland pratar hon om en bok, ibland ska vi göra en teater, ibland skriver vi dikter, ibland så laddar vi ner appar och allt sånt. Så vi träffar de båda oftast varje vecka.

En annan elev nämner bokprat, men inte varje vecka, utan kanske varannan. Skol biblio tekarien kan också ta upp planerna för bokfester. Hon sätter också upp en bild på en särskilt utvald bok i klassrummet och så kan eleverna komma och låna den i biblioteket. Eleverna säger att de tycker att böckerna är bra, handlar om barn i deras ålder, osv.

Och hur arbetar hon, på vilket sätt?

Hon är lite snällare. För lärarna brukar vara rätt stränga. När det gäller typ så här prov. De brukar vara stränga med läxor och uppgifter. Om man … någon sitter och småpratar lite, så liksom ”nu får du vara tyst”. Hon är liksom inte så här jättesträng, så här ”nu får du vara tyst!!” – skrika på en.

En flicka poängterar att lärarna ju inte ska vara ”ostränga”, de behöver vara lite stränga. En annan elev menar att han så klart tycker om sina lärare, men det är ju inte lika kul. ”Det är ju skönt att ha henne ibland, för det är ju inte samma krav på en liksom.” Jag ställer frågan om arbetet med matriserna.

Alldeles för mycket. Det känns som att det finns en matris för nästan allting. Och så måste vi gå igenom det och så lägger vi en halvtimme på det. Och så har man inte mycket tid till lektion kvar liksom.

De andra eleverna instämmer i detta, även om det kan skilja mellan mer klassiska skolämnen och praktiska ämnen (som till exempel slöjd där genomgången handlar om säkerhet).

Man siktar alltid efter högsta och då blir det kanske lite mycket press på sig själv då. Och man får höra så här: ”du får det här betyget om du gör det här”. Och så kanske, ”men jag kan inte det”, och så blir det liksom bara … konstigt.

Det är inget arbetssätt de vill se i biblioteket. ”Man vill gärna inte ha så mycket press när det gäller läsning. För jag känner att läsning är kul för mig och då vill man bara ta det lugnt och läsa en bok.” Det är lagom att gå till biblioteket då och då, som det är nu.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Kan eleverna komma på att de lärt sig något med hjälp av skol biblioteket? Här går tankarna direkt till läsningens betydelse för språkutveck ling; varje gång man läser så lär man sig ju ett ord. Och så tittar man på sammanhanget och tänker att det betyder en sak, och så kanske man slår upp ordet och börjar använda det.

Författarna är ju oftast väldigt duktiga på att använda sina ord, för att kunna skriva en bra bok. Man lär sig mycket välvårdat språk.

En annan elev tar upp fakta i böcker, det blir en hjälp att till exempel skriva en text i skolan och mycket enklare att ”få in det” om man har läst det också. En elev som tycker det är långtråkigt att läsa, berättar att man kan söka upp den fakta som behövs för uppgiften. Det kan vara svårt att komma in i läsningen, tycker eleverna.

Att skolan är mobilfri är något som eleverna tycker är bra. Det kunde uppstå konstiga situationer innan lektionerna satte igång och så.

Jag tänker mer på rasterna. För om vi hade haft mobiler hade alla suttit i varsitt hörn. Suttit ner för det första och inte rört på sig. För man behöver ju det om man sedan ska kunna koncentrera sig på lektionen. Och hade varit helt osociala, och inte pratat, kom municerat och sedan varit delaktig i lekarna.

En annan pojke säger att den miljonen som lagts ner på allt som är på skolgården skulle vara helt i onödan om alla haft sina mobiler till hands. Ute på skolgården under samtalet är det många barn som är ute och leker.

Som man ser ute nu, så spelar alla – eller gör alla någonting nu. Det är typ ingen som är själv /ensam/.

När skolan slutar får barnen ta upp sina mobiler igen. En flicka beskriver hur det ofta blir att en elev försöker prata med någon som håller på med sin mobil och att den inte riktigt bryr sig.

BokrådetEn av pojkarna är med i bokrådet på skolan.

Det är kul. För jag älskar böcker. Och jag älskar att läsa. Och sedan så läser jag olika sorters texter och är intresserad av det.

Bokrådet får inviga nya avdelningar och hålla i bokfesterna då får man läsa en speciell bok och prata om den på en fest. Det funkar inte likadant som elevrådet, berättar en flicka (som inte är med i bokrådet). På frågan om de har idéer kring vad de skulle vilja ändra på i skol biblioteket, skjuter många händer upp i luften. Den elev som först får ordet

Sidan 135 av 216

efterlyser fler schackplatser. Myshörnan med bänkar kunde göras lite mysigare, föreslår en annan elev, genom att hänga upp en lampa och sätta in en fåtölj så man kan sitta där om det är fullt på andra platser. En flicka berättar (något impressionistiskt och osammanhängande) om att det kan bli köer, väntetid och oklarheter kring låneböcker när alla ska vara där. Den pojke som läser mest bland eleverna efterlyser mer (klass)tid i skol biblio teket – inte bara tio minuter, en kvart – och möjlighet att sitta där ibland med skolarbete, så länge man är tyst. Han vill också ta bort schackbrädena helt.

Jag tycker inte vi ska ha sådana där grejer inne. Folk klarar inte av att vara tysta liksom. De skriker hela tiden ”åh, jag slår ut dig!” typ, det är alldeles för högljutt för att vara inne i ett bibliotek.

En elev berättar också att det är stort slitage på böckerna och att det inte är så roligt när de är trasiga. Vissa är knäckta i ryggen, fyller en elev i.

På frågan om hur eleverna kan veta att det är bra saker som de läser och om de har talat någonting om käll kritik, svarar en elev att om hon blir fundersam över något som hon läser brukar hon fråga sin lärare, som ibland säger ”Äe, jag vet inte, googla upp det”, så gör hon det ”för att se om det är sant eller falskt”. Min följdfråga är om det är sant, det som man hittar på Google? ”Nej, ibland inte …” svarar eleven. En annan berättar om ”Wille” som kommer och berättar om käll kritik för alla klasser. Det är olika teman för varje gång; ibland olika medier, käll kritik och hur man är på internet.

Om man till exempel ska göra en redovisning kring ett land i Europa kan man hitta information i biblioteket. Men ibland kan det stå lite konstiga saker och då kanske det är en bok som ser gammal ut.

Så man behöver tänka att det kanske har ändrats nu eller, liksom nya grejer. Man får ibland tänka lite så också. Att man inte går blint på böckerna. Och liksom att man inte går blint på Google. Utan ta lite från varje och sedan försöka …

På min fråga om eleverna vill fylla i något som jag inte har frågat om vill de gärna berätta vad för slags böcker de läser (fakta, berättelser, fantasy, skräck) och om läsutmaningen under veckan: de ska försöka slå 2005 h läsning.

Det tycker vi är väldigt roligt för då får man utmanas att läsa väldigt mycket mer och man får en belöning: man får glass ifall man klarar det på fredagen. Och då känner man att man jobbar för något.

Det är alltså ”inte bara äran”, utan de får ett litet pris. Det är ganska ovanligt att de rekommenderar böcker till varandra utanför skolan,



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

bara om den är väldigt bra. En elev berättar att hennes föräldrar lägger gärna pengar på böcker för att hon inte bara ska sitta framför teven. En annan berättar att det händer att hon skriver en bok på en sida, och att när hon läser den tycker att den var dålig och kastar den för att sedan läsa en riktig bok som är bra. u

Sidan 137 av 216

kapitel 12

TolvåkerskolanFallstudie 7

Högstadieskolan Tolvåkerskolan har sin hemvist i Löddeköping och omfattar ca 470 elever i årskurs 7–9 och ett femtiotal peda goger. De har också en grundsärskola som är integrerad

i den övriga verk sam heten. Skolan arbetar med särskild inriktning mot Idrott och hälsa som ett sätt att lyfta fram värdegrunden. Fysisk aktivitet bidrar enligt skolan i både kunskapsinhämtning och i det sociala livet. Skolan erbjuder enligt kom munens webbplats idrottsdagar, turneringar och temadagar med koppling till idrott och hälsa. Skolbyggnaden är från 1970talet och påminner om en platt sporthall med sina omklädningsskåp i plåt i de långa korridorerna. Den kommunala simhallen byggdes samtidigt och ligger precis intill skolan. På andra sidan gården ligger också Söderparkskolan, som har klasser F6, en annan rektor och ett eget skol biblio tek. Båda skolorna ligger relativt centralt i Löddeköpinge, men det är inte helt lätt att nå fram till dem – de ligger mitt i ett villaområde och är väl skyddade från biltrafik och gångstråk. Upptagningsområdet är dock stort, nära hälften av eleverna kommer med skolbuss från byarna runt omkring.

Inne i skolan rör sig eleverna eller sitter på enkla, omålade träbänkar – alla med sina mobiler och bärbara datorer. Det är en slående digital miljö i jämförelse med den mobilfria (men likväl digitaliserade) Skönadals skolan.

Medieteket på Tolvåkerskolan ligger centralt placerad i ett hörn av entréhallen. Väggarna av glas skapar god insyn i lokalen, som har en lounge med fåtöljer och ett akvarium på vänster sida och bokhyllor till höger. Längre in i lokalen finns biblioteksdisken och rader av bänkar och stolar. Det inre rummet är kantat med bokhyllor: närmast disken kommer sektioner med lättläst litteratur. Fönstren vetter mot en liten innergård med träd och växtlighet. Det ser ut som en liten orörd (och kanske oåtkomlig) oas.

Det har inte alltid varit lugnt på skolan. Åren 2009–2010 var Tolv åkerskolan känd i riksmedier för sin kaotiska situation. Enligt nuvarande

Kapitel 12. Tolvåkerskolan


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

biträdande rektorn Anette Jivenius var det en rad omständig heter som till sam mans skapade stora svårigheter: täta rektors byten, stor personal omsättning, otrygghet, minskande antal elever, ökande kon kurrens från en ny friskola och en svag ekonomi. När föräldrarna reagerade och protesterade så fick kom munen upp ögonen för omfattningen av problemen. Kom munen sade upp skol ledningen och beslöt att göra en omstart på bred nivå. De vill förändra sitt arbetssätt från grunden med målstyrning och systematisk utveckling på olika fokusområden gällande rektors roll, läsning och digitalisering – de har gått i takt med den utveckling som Skolverket drivit under samma tid. År 2011 rekryterades nya rektorerna till Tolvåkerskolan och Söderparksskolan och båda var vana vid att samarbeta med varandra. Rektor på Tolvåkerskolan, Agneta Olander, lyckades enligt den nuvarande personalen förändra skolan genom ett kom munikativt ledar skap och större delaktighet från medarbetarna, ”det var något man skrek efter”, beskriver nuvarande biträdande rektor som då var lärare på skolan. Personalens ökande inflytande betydde inte nöd vän digtvis att de fick som de ville, men de fick åtminstone möjligheten att få större insyn och att upplåta sin röst.

Den nya skol ledningen införde en gemen sam struktur och rytm på skolan med veckomöten som start på veckan. Måndag morgnar klockan åtta samlas all personal i en halvtimme i Medieteket och där lyfts alla frågor av relevans: elevernas resultat och meritvärden (MB 20181114), fackliga frågor, budget (AJ 20181114), etc. Konferenstiden är på onsdag eftermiddag då alla träffas i olika grupperingar (arbetslagen och ämnesgrupper varvas) och APT sker en gång i månaden. En viktig sak i sammanhanget är att idag lyfts allt det goda arbetet fram – till skillnad från tidigare, berättar Maria Bolmehag.

Sedan för skol biblio teken är hon också en väldigt bra chef. Hon lyfter upp skol biblio teken när någonting händer. Jag behandlas ju också som en i personalgruppen och jag behandlas som en av alla lärare, så till vida att hon kommer ut och gör klassrumsbesök även hos mig, när jag har någonting, en lektion i någonting, och pratar med mig om det efteråt.

Så fort de kompetensutvecklar sig så blir de inbjudna att dela med sig till personalgruppen. Allt redovisas öppet, allt arbete uppskattas. Medarbetarna applåderar varandra när de genomför något bra för skolan: idrottsdagar, elevråd, mm. Alla kan få sträcka på sig lite extra, vilket har stor betydelse i vardagen. Rektor har en stor närvaro, men ger också stor frihet.

Om skol biblio teket skriver Rektor följande (20180911):

Sidan 139 av 216

Min erfarenhet säger; att man kan visa på att ett skobibliotek /sic!/ främjar lärande; genom aktiviteter som är riktade för lärande (digitalisering, bokcafé, läslyftet, käll kritik m.m.)

Skol biblio teket är förankrat, i den peda gogiska verkligheten, när det är en självklar del av under vis ningen/lärandet och när hela verk sam heten medvetet är delaktiga i mot svarande.

Man behöver inte vara lärare i botten, men en skol biblio tekarie behöver vara insatt i läroplanen, etc. Skol biblio teket behöver ha förståelse för lärarnas situation, menar Bolmehag, att det är både stark planering och snabba kast. Biblioteket måste kunna ta snabba bollar, kanske redan samma eftermiddag. ”Jag tycker att man ska försöka ta så många bollar som man kan.”

Varje augusti får Bolmehag en timme med svensklärarna och kan berätta vad hon kan erbjuda i under vis ningen. ”Man måste hela tiden lobba för sin verk sam het.”

Årshjulet har anpassats efter lärarnas planering och behov. Källkritiken är det som Bolmehag tycker är allra viktigaste uppgiften, men lärarna bokar in henne mest på bokprat och läsfrämjande, framför allt i början på höstterminen. Orsaken är att lärarna sällan känner att de har tillräckligt med kunskap om litteratur. När den perioden är över kan käll kritiken komma in i högre grad. Bland annat har de just avslutat ett käll kritikprojekt i sam arbete med NOämnet på temat sjukdomar. NOläraren Sara Sjöholm gör en kritisk reflektion:

Det faller /annars/ så himla lätt på SOlärarna, så de är de enda som får ta det här med käll kritik.

Sjöholm berättar hur bra det har funkat att boka tid i Medieteket för att arbeta koncentrerat med informa tions sökning och käll kritik. Hon noterar att eleverna verkar ha bra koll på vilken slags kompetens läraren respektive skol biblio tekarien har.

De goda erfarenheterna från NOprojektet, förändringen av de nationella proven och ”fake news” belyser verkligen hur bedömningen av källors trovärdighet är otroligt aktuellt, bekräftar en lärare som arbetat på skolan i 25 år. Under samtalet lyfter Svensson fram att skol biblio tekarien har gjort en otrolig insats att stärka kompetensen bland lärarna. Hon har som tidigare gjort ett gemen samt arbete med svenskalärarna:

För eleverna så blir det ju en dubbel dos för dem, och vi märkte ju sedan under högstadiet: de var duktiga på detta och när vi sedan hade nationella prov så var det inte en enda som missade på detta med källor.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Hon flaggar också direkt i samtalet att hon planerar för en temaperiod om universum för sina klasser och vill boka in sam arbete med Bolmehag. Det är inte bara i svenskämnet som man börjar tala om olika texttyper. Det märks att eleverna har en större medvetenhet om källor även när de börjar sjuan numer. Däremot har de arbetat med IPads och har ingen kunskap alls om hur de skapar struktur i sitt arbete med datorn. En lärare föreslår en ytterligare halvdag i samband med att eleverna får sin dator. Vid samtalet kläcks idén att en sådan dag genomförs som en förlängning av dagen i studieteknik och till sam mans med lärarna.

Bedömning och handledningPerioden efter käll kritik i årshjulet har Bolmehag och en relativt ny lärare arbetat fram ett gemen samt upplägg till boksamtal där hon också är en bedömande lärare. Hon är inte främmande för bedömning eftersom hon är lärare i botten, men rollerna skiljer sig åt i det aktuella projektet.

Jag tycker själv att jag kan vara en kompetent hjälp i det sammanhanget /bedömning/, men det är ju hon som har helheten.

På det digitala området ligger Bolmehag långt fram. Hon driver frågor om MIK inom sociala medier eftersom eleverna får sina nyheter på detta vis.

Bakgrunden är att Bolmehag sade till chefen att hon ville vara med på läslyftet. Rektorn bestämde att Bolmehag och en lärare skulle hand leda var sin grupp. Fyra moduler hann de med och Svenska och SOelever. Det var en för ut sätt ning att Bolmehag är lärare i botten, och det står tydligt i instruktionerna. Alla utom en kunde fortsätta med steg 2. Sedan kom NOlyftet och det var obligatoriskt för ämneslärarna. Bolmehag skulle handleda, något av de bästa hon gjort på skolan. Det blev riktiga kollegiala samtal och de arbetade med texter och förståelse.

Läslyftet och Digitala lyftet är oerhört bra satsningar som Skolverket har gjort, känner jag, men det kollegiala samtalet och också när man pratar om då att skol biblio tekarien och läraren ska mötas – då är det ju utmärkta plattformar här.

Det digitala lyftet var näst på tur och Bolmehag samarbetade med en tidigare förstelärare, som var drivande i det digitala arbetet. Det blev en stor uppslutning på skolan 30 peda goger inklusive särskolelärarna (av 42) var med och Bolmehag ledde två grupper och hennes kollega en. De gjorde ett upplägg med käll kritik, många workshops och använde digitala verktyg och responsverktyg.

Sidan 141 av 216

Jag tycker att skol biblio tekarierna måste vara med i det arbetet. För det angränsar så mycket till våra arbetsuppgifter och jag tycker att man ska vara med och vara drivande. Man måste lära sig, man måste hänga med. En del bibliotekarier ställer sig utanför det, och jag anser att man inte kan göra det.

Bolmehag arbetar jobbar gärna med digitala verktyg inom specialpedagogiska hjälpmedel, inte minst Legimus och Inläsningstjänst. Förra läsåret var Bolmehag inne i särskolan en gång i veckan och höll högläsning, boksamtal och vissa individuellt anpassade informa tionssöknings pass. Bokinköpen tar också hänsyn till behovet av lättläst. Bolmehag var också inne på särskolan i samband med att de fick IPads och de arbetade mycket med digitala verktyg.

Skol ledaren Anette Jivenius reflekterar kring att det är två sidor av den generella utvecklingen i skolan. Å ena sidan kan de se att eleverna har mer kunskap från åk 6. Fler förstår idag vad som är nästa steg, även om de kanske inte alltid orkar eller vill ta det. Å andra sidan finns bland eleverna en ökad psykisk ohälsa, oro, press kring meritvärden och psykisk stress. Skolan har också samma press på att leverera prestationer och behöver samtidigt dämpa utvecklingen. Hon kan inte säkert säga att betygssystemet är orsaken, men klart är att detta sammanfaller. Trenden kring psykisk ohälsa tycker snarare ökar trots alla olika insatser. ”Vi har ett berg att bestiga.”

Skol biblio teket som kringfunktion, skugga eller nav?Kringfunktionerna på skolan (vaktmästeri, elevhälsan, osv.) fungerar enligt några lärare väldigt bra på skolan, särskilt i jämförelse med olika tidigare skräckerfarenheter. En SO och historialärare som kommit tillbaka till skolan efter en tid erkänner dock:

Jag är väldigt dålig på att använda Maria då, skol biblio tekarien, som en extra resurs. Jag vet att många lärare är väldigt duktiga på detta. Jag känner eller jag tänker ofta att jag verkligen borde använda detta. Det har ju prisats och det är ju ett bra utbud och Maria är jätteduktig, men … så det känner jag ju att jag borde använda det mer, utnyttja det mer, med eleverna.

På frågan om var den känslan kommer ifrån svarar läraren:

Vissa saker som jag kanske inte själv känner mig så säker på eller som jag inte är så intresserad av så kan jag känna att Maria har bra koll på det. Liksom att hitta information, käll kritik och sådana saker. Men jag ska börja använda det mer, alltså till eleverna.

Käll kritik nämnde du. Finns det flera saker som du är ointresserad av som..? /Lärargruppen skrattar och skojar ”Historia?”/



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Här nämner läraren i fråga möjligheten att ta fram olika slags material till under vis ningen. En svensklärare delar med sig att hon använder skol biblio tekarien som skicklig ”bokletare”, som alltid lyckas hitta bra titlar till eleverna. Det tycks som att skol biblio teket för många kan ”hjälpa till i klasserna” när det är fråga om expertområdena källkritik och informationssök (EÖ 20180912) eller ”kompletterande föreläsningar” (MB 20180911):

Ett välfungerande skol biblio tek följer elevernas ämnesstoff som en skugga. Detta förutsätter ett kontinuerligt sam arbete mellan lärare och skol bibliotekarie.

I detta sam arbete tycks dock skol biblio tekarien trots allt ha en underord nad och följsam roll, som en skugga. Under mitt besök vid ett senare tillfälle berättar läraren om ett bra exempel på hur skol biblio tekarien deltog mer aktivt i att skapa ett program med lärarna.

Medieteket är som ett nav. //

Det blir ju lite mer att man uppgraderar innehållet. Dels att alla klasser fick ett gemen samt program, så att det inte bara hängde på vilken lärare de hade, utan vi till sam mans ansåg att det här är viktigt, det här måste ni kunna nu när ni börjar på högstadiet. Exemplet visar tydligt att skol biblio tekariens aktiva delaktighet kan bidra till en större lik värdig het inom skolan, genom att alla samverkar till sam mans i en kollegial process. Samma lärare tar också upp möjligheten till ett temapaket som tar hjälp av skol biblio teksgruppen i Kävlinge.

Sedan får alla läsa och komplettera de här faktakunskaperna, tränga in i den tidsperioden med hjälp av skönlitteraturen. Då blir det ju lite mer bredd. Det blir att de får lite mer känsla för den här tidsperioden och de historiska skeendena.

Lärare har tidigare skriftligen meddelat att skönlitteraturen som skol biblio teket kan erbjuda är ett komplement och ”främjar det totala ’lärandet’” (20180913). En av lärarna hakar i och plockar upp ett tidigare resonemang:

Mediebiblioteket är som ett nav. Det ligger väldigt bra placerat och full insyn i det. /---/ Det blir en väldigt levande del av skolan. Det finns där hela tiden.

Lärarna lyfter gemen samt upp betydelsen av Medieteket för läsfrämjande arbete. Samtidigt verkar läsning vara lite ”ocoolt”, noterar lärarna. Här nämner jag i samtalet Arenaskolans arbete med förebilder och påpekar att lärarna är nog viktigare förebilder än vad de tror. Så

Sidan 143 av 216

kan det vara, säger en lärare. Man skulle ju kunna sitta och läsa öppet, i stället för att sitta och checka av föräldramejlen, reflekterar en lärare. Svenskläraren berättar om sina fem läspass till sam mans med eleverna, hur rofyllda och givande de är. SOoch historieläraren nämner mot slutet av samtalet att han ”blir sugen på att använda skol biblio tekarien i under vis ningen” …

Tilltron till skol biblio teket På frågan om vad skol biblio teket inte ska göra, svarar biträdande rektor:

En del av mig säger att det inte finns något de inte skulle kunna göra. /…/ Men man ska ju inte tro att ett skol biblio tek kan lösa alla problem heller.

Skolledarna hyser en stark tilltro till Medieteket och skol biblio tekarien. Bolmehag är alltid med överallt där medarbetarna är, hon är en naturlig del av kollegiet och har mandat till sam verkan med lärare. Det är dyrbar tid att låsa upp skol biblio tekarier i ren under vis ning. I samtalet tycker Jivenius att tanken på medarbetarsamtal låter som en intressant idé. Skol ledningen har inte styrt lärarna specifikt i den riktningen, men är tydliga med vad de vill i fråga om skol biblio tekariens roll.

Vi vill att de ska vara med i under vis ning; vi vill att de ska vara del i planeringen; vi vill att de ska vara med i kom petens utveck ling kring personal och elever; vi vill att de ska vara med i kontakter kring vårdnadshavare och skolråd. Så vi vill ju att de ska vara med i många olika delar av organisationen. För att vi tror att det är då vi kan hjälpas åt att nå fram, om man jobbar bredare.

Tanken om att sam arbeten i skolan ska nå bredare har genklang i lärargruppen. Jag får associationer om en mer omfamnande under vis ning, att ”stå i bredd”, eller kanske att sammanhanget blir så mycket större när lärare och skol biblio tekarien sam verkar.

KävlingegruppenI fallbeskrivningarna av Skönadalsskolan och Tolvåkerskolan framträder bilder av mycket goda skol biblio teksverk sam heter, var och en för sig. En ytterligare dimension till Kävlingemodellen är den kollegiala arbetsformen som funnits med från början, år 2005. Mötena har förlagts till fredagseftermiddagarna då lärarna på respektive skola inte har några konferenser eller möte som skol biblio tekarierna behöver vara med på. De har upptäckt att det också är väldigt trevligt att avsluta veckorna till sam mans inom professionen.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

De uppdaterar varandra om aktuellt arbete som de utför på sina respektive skolor, delar material som de utvecklat, tar upp problem som de behöver hjälp med.

För vi är ju bra på många väldigt olika saker och till sam mans blir vi ju oslagbara, nästan!

Rent konkret kretsar arbetet kring följande uppgifter:

• Terminsplanering

• Utvecklar lärarhandledningar (skönlitteratur och klassuppsättningar)

• Inköpsbeslut (Klassuppsättningar)

• Boktips (olika intresseområden)

• Teman (“hur jobbar vi nu?”)

• Kom petens utveck ling (Skolverkets lyft om kritiskt tänkande, precis som lärarna)

• Delar och bearbetar arbetsmaterial och planer

• Hjälps åt (t.ex. med bemanning och gallring)

• Samarbetar med folk och barnbibliotekarier

• Söker pengar från Kulturrådet till sam mans med folk biblioteket (mångspråk, tveksamma läsare, etc.)

• Bevakar forskning och policies

• Har möten med centrala personer på kom munen (ex. projektledaren för lärmatriserna)

• Tar emot studiebesök från skol biblio tek i andra delar av landet

Det handlar således både om relativt strategiskt arbete och praktiskt arbete. De ser därför att gruppen helst bör omfatta ca 6–8 personer, annars blir det svårare att driva på arbetet. Ibland delar de upp arbetet på mindre grupper. Det är tidsbesparande för skol biblio tekarierna att de kan arbetade på detta vis.

På frågan om de behöver diskutera relationen till rektorerna så svarar de jakande, ”det pågår ständigt”. Jag blir påmind om vad Tollbäck Erics son sagt, att ”skol biblio teken är en färskvara”. Inte ens i Kävlinge kan skol biblio tekarierna vila på sina lagrar. De behöver hitta argument gemen samt för att olika problem och situationer.

Sidan 145 av 216

Man kan gå in till sin rektor och säga hallå med lite mer mmph om man vet att man har fem, sex arga bibliotekarier som står bakom en och håller en om ryggen även om de inte är fysiskt med i rummet.

Än så länge har de inte behövt gå med varandra till respektive rektor, men det finns ju som en möjlighet. Och kontaktrektor kan också hjälpa till emellan gångerna de träffas. Risken för att fredagsmötena ska bli ifrågasatta igen hanterar de med att erbjuda öppenhet och transparens. Alla protokoll och allt arbete samlas i mappar på kom munens interna Drive och alla rektorer kan gå in när som helst för att se vad gruppen arbetar med.

Vi skäms inte för vad vi gör på våra fredagsmöten – här, varsågod, ta en titt!

Det som rektorerna kan ”knussla” kring är framför allt tiden som går åt till mötena och som så att sägas tas från skolan. Gruppens argument är att de skol biblio tekarier som har mindre tid på sin skola också får relativt sett ut mer av mötena. Och dessutom kan de beställa in en massa böcker som de inte hade haft råd till annars. Från början kunde en del lärare ifrågasätta att de andra skolorna skulle få låna, men inte nu längre.

Man har insett att man får så mycket mer.

Skol biblio teksverk sam heterna ute på de olika skolorna är också beroende av varandra. Om någon verk sam het ligger nere på grund av sjukdom, så hjälps de åt att hålla den i gång.

Det gör ju att verk sam heten inte blir så sårbar, som den annars hade varit.

Vi känner ett ansvar för alla biblioteken, det ansvaret finns på något sätt, i gruppen.

De ställer också krav på varandra, att utföra arbete både på egen hand och inom gruppen Det kan också handla om progressionen mellan en mindre skola och sedan högstadiet. Gruppmedlemmarna betonar att de fort farande behöver utveckla sam arbetet och samplaneringen med lärarna på respektive skola. Det förekommer att lärarna kommer med frågor och ber om olika insatser med kort varsel, men att utvecklingen går åt rätt håll.

“Vi behöver inte vara experter på allting …”

“Vi jobbar så olika – olika för ut sätt ningar”

“Vi kräver ju också saker av varandra!”

“Vi håller det flytande”



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

”Till sam mans är vi oslagbara!”

DISKUSSION

I skrivande stund är det ingen hemlighet att jag har imponerats av Kävlingemodellen under följeforskningens gång. Här finns goda för utsätt ningar för lik värdig het både inom och mellan skolor genom såväl eget som gemen samt ansvar. Kävlingemodellen utesluter heller inte en variation mellan skol biblio teket varför den är särskilt relevant när det gäller att kombinera lokal anpassning med kollegialt lärande. Vid mina olika föreläsningar under processens gång har jag lyft fram modellens olika fördelar och förtjänster. Det är också i Kävlinge som jag har haft lättast access och fått ta del av mest material i form av intervjumaterial och möten med skol biblio tekarier, lärare, skol ledare, elever, osv. Det är tack vare att det finna en organisatorisk kraft i Kävlingemodellen och skol biblio tekariernas möjligheter och mandat att samordna aktiviteter. Det är närmast en omöjlighet att göra materialet och fallstudierna rättvisa i ett begränsat kapitel. Fallet Kävlinge förtjänar helt klart en större och mer detaljerad studie.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte alltid har sett ut så i Kävlinge. För femton år sedan såg skol biblio teken ungefär likadant ut i Kävlinge som det gör på de flesta håll i landet idag. Det är också därför som fallet är särskilt relevant som exempel på en god utveckling. Skol biblio teken har blivit så attraktiva att de enligt uppgift bidrar till rekryteringen av lärare till skolorna.

I denna rapport får Kävlingemodellen illustrera lik värdig hetsmodellens matrisorganisering. I korta drag inne bär detta en starkt lokal förankring på skolan och ett delat ledar skap, som här sätter fokus på lik värdig het genom den professionella kompetensen, både inom skolan och mellan skolorna. Utöver den egna skol ledningen har Kävlinges skol biblio tek ytterligare en ledning externt genom kontaktrektorn, som i sin tur ingår i teamet av rektorer. Det kollegiala samarbetet verkar alltså på flera nivåer.

I jämförelse med Linköpings centraliserade fokusmodell, som i rapporten går under namnet team eller ännu hellre nodorganisering och som kan vara fantastiskt väl utförd (liksom på Arenaskolan), så vill jag mena att Kävlingemodellen bidrar till större lik värdig het inom ett sam hälle och är mer hållbar över tid. För ut sätt ningarna för att bedriva en verk sam het är bättre om kollegor kan samplanera på både lång sikt och kort sikt (även vid eventuell sjukdom, föräldraledighet, etc.).

Sidan 147 av 216

Ur mitt organisationsteoretiska forskningsper spek tiv är det också intressant att notera att Kävlingemodellen växte fram på ett så organiskt vis. De verkar inte ha blickat utåt i någon större utsträckning i samband med starten eller kopierat andras upplägg, utan de har helt enkelt tagit vara på nya möjligheter till skol utveck ling för elevernas bästa. Särskilt häpnadsväckande är att grunden till modellens tudelade form var att det fanns olika idéer om chefskapet och att man löste problemet med att tillåta olika varianter: att Skönadalsskolans rektor var chef för Strömwall, men att de övriga skol biblio teken låg under bibliotekschefen. Det skulle kunna tyda på en tidigare acceptans för särordning inom skol världen på kom munen. Det som talar emot särordningen är att den konkreta lösningen var att skapa en gemen sam grupp för skol biblio tekarierna och där också Strömwall deltog. Kort sagt, här fanns således en tydligt verksam samarbetslogik, som lyckades lösa motstridigheterna.

Här gav ändringen i skollagen också en klar impuls till att överföra samtliga skol biblio tek till skolorna, vilket lade grunden till matrisorganiseringen. Att de samtidigt behöll det professionella nätverket visar prov på stor klokskap inom kom munen. Om nätverket hade försvunnit så hade det i stället blivit en funktionsorganisering, liksom i Nacka.

Kom munen arbetar i andra sammanhang med ett slags standardiserad kopiering genom kvali tetssystemet Qualis. Matriser har fått en sär ställning i kom munen även på andra sätt. Kom munen arbetar dessutom oerhört mycket med peda gogiska lärmatriser i dagsläget. Den peda gogiska verk sam heten utgörs i hög grad av att organisering, peda gogik och elevernas resultat(utveckling) sker i ett överlappande samman hang. Sam ord ningsvinsterna betonas återkommande.

En risk med matrisorganisering är dragkampen mellan de olika cheferna. Som Kävlingegruppen berättar har det förekommit att rektorer stundtals har ifrågasatt deras träffar; en del rektorer vill minska på tiden till det kollegiala nätverket, vissa så sent som för ett par år sedan. Lösningen som Kävlingegruppen förespråkar i sådana situationer är öppenhet och transparens. Rektorerna får tillgång till gruppens dokument, planering och protokoll. I befogade fall kan gruppen be sin kontaktrektor att ta upp situationen till diskussion i rektorsgruppen. Det torde ha en viss betydelse att kontaktrektor Frangeur är den som har arbetat fram modellen. Hennes ord och erfarenhet väger tungt.

Kävlingegruppen betonar att de får hjälp, tidsbesparing och nya idéer av det kollegiala arbetet. Det intressanta med modellen är just att de mindre biblioteken får relativt sett mer värde. Det finns alltså en



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

utjämnande effekt i att varje skol biblio tek har lika stor del i nätverket oavsett storlek.

Samtidigt så tas mång falden till vara. Skol biblio teken och skol bibliotekarierna är inte så homogena som man först kan tro. De kompletterar varandra när det gäller intressen och kompetens. Olikheterna dem emellan utgör styrkan i den samlade gruppen; ”till sam mans blir vi oslagbara”.

De aktuella fallstudierna i Kävlinge kom mun är lite speciella i samman hanget eftersom båda skol biblio tekarierna har bakgrund som lärare. Detta framstår som en tydlig fördel i arbetet, inte minst i fråga om att få respekt och legitimitet bland kollegorna. Det kan också förklara varför båda skol biblio tekarierna har kunnat agera ledare, handledare och mentorer i olika peda gogiska sammanhang. De är inte bara medpeda goger, utan kan utöva ett medpeda gogiskt ledar skap. Skol ledningarna uttrycker sig inte riktigt så; de och lärarna ser snarare skol biblio teket och medieteket i bästa fall som nav på skolan; det är där saker händer.

Det vore spännande att utforska om denna roll som navbiblioteket utgör en underkategori till matrisorganiseringen. Min reflektion bygger på iakttagelsen att matrisorganiseringen uppmuntrar till en relativt platt och kollegial struktur. Om det i stället vore mer hierarkiskt ordnat, som i funktionsmodellen, så vore utvecklingen mer given att skol bibliotekarierna skulle ingå i skol ledningen. I bilden av skol biblio tekets roll som ett nav öppnar sig nya innebörder och funktioner.

Det ger såklart styrka och hållbarhet i modellen när en person som Christina Strömwall förvaltar skol biblio tekets utveckling över tid. Likväl finns en sårbarhet att någon personifierar en verk sam het till den grad som hon förkroppsligar skol biblio teket som ett nav i Skönadalsskolan. En kritisk reflektion är också att vissa steg i en peda gogisk skol utveck ling kan vara svåra att ta, inte minst om biblioteket vilar på en lång och stolt tradition. Jag tänker främst på att den senare tidens utveckling kring skol biblio tekets professionella integritet och skillnaden mellan att å ena sidan vara närvarande och delaktig, och å andra sidan att stå till förfogande.

Det tycks mig att skol biblio teket i än högre grad kunde stå emot vissa ”snabba puckar” från lärarna till förmån för det egna tankearbetet. Det är inte säkert att lärarna är betjänta av att skol biblio tekarien alltid säger ja till att utföra olika tjänster och inslag. Ständig beredskap ska inte tolkas som en nöd vän dig grund för en medpeda gogisk verk sam het. Utifrån tanken om professionella sam arbeten kan det snarare uppstå en låsning på en multiprofessionell nivå, där var och en bidrar med sitt – vilket kan hindra att det sker ett mer interprofessionellt eller till

Sidan 149 av 216

och med transprofessionellt sam arbete i samband med just under visningen. Dessa delar kommer i stället tydligast till uttryck i de fall som skol biblio tekarierna samarbetar kring planer om MIK, digitalisering och käll kritik.

Lärarna berättar att eleverna verkar stressade av den ständiga bedömningen som sker, både i skolan och sam hället i stort. Denna bild bekräftas i samtalet med eleverna. Till och med en studiemotiverad elev, som jag förstår läser mest av alla i samtalsgruppen och hade störst ordförråd och källkritisk insikt, uttrycker en uppgivenhet inför att känna sig okunnig inför de högsta nivåerna i lärmatrisen. Detta var också samma elev som var engagerad i bokrådet (och dessutom i kultur crew, om jag minns rätt).

Här funderar jag på den socioemotionella betydelsen (Klapp 2017), inte minst av kultur och fritidsaktiviteter, (Nordlander 2015), och som inte syftar till betyg utan erbjuder eleverna ett större sammanhang kring utbildningen. Min bild är att dessa delar inte är begränsade till att vara en simpel motvikt till en prestationsinriktad skolvärld, utan att skol biblio teket och annan kulturverk sam het i stället vidgar ett slags (civic) arena för kunskap, lärande och relationskapande. Det blir en ”bredare bild”, för att återkomma till ett uttryck som används i Tolvåkerskolan och Kävlinge. Om ett team av kulturprofilerade lärare kan engageras på skolan för en mer integrerad under vis ning, så är ju det ett fantastiskt tillfälle för en både utvecklad och fördjupad samarbetslogik. Jag skulle därför vilja uppmuntra alla skol biblio teken i Kävlinge att ta vara på möjligheterna som kom munen erbjuder till ett genom gripande peda gogiskt arbete på kulturens område för att också där erbjuda en större lik värdig het mellan skolorna. u

D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


kapitel 13

Region VästerbottenFallstudie 8

INLEDNING

Den fjärde och sista fallstudien utgörs av en region som utmärker sig särskilt när det gäller digitalisering. Västerbotten ligger till sam mans med tre andra län i topp när det gäller Kulturella

och Kreativa Näringar (KKN) enligt en ny rapport från Kreametern Analys (2018). Västerbotten består av 15 kom muner med var sitt huvud bibliotek. Hälften av dessa är integrerade folk och skol biblio tek. Sjukhusbiblioteken har, till skillnad från länsbiblioteket, en operativ verk sam het som inte enkelt kan rymmas inom organisationen. Enligt Lindmark kan de räknas som den sextonde kom munen som ska få sin beskärda del av service.

I många kom muner är biblioteket den största kulturinstitu tionen. Några av landets minst befolkade kom muner ligger just i Västerbotten, bara tre har fler än 10 000 invånare (Regional biblioteksplan 2016–2019). Några kom muner har så få som 3 000 människor utspridda över stora geografiska områden.

Enligt Kungliga bibliotekets statistik, har Region Västerbotten 0,16 årsverken per 100 elever på skol biblio tek med minst halvtidsbemanning.

Det fysiska beståndet vid alla offentligt finansierade bibliotek uppgår till 11,7 per invånare. När det gäller fysiska utlån vid samma bibliotek per invånare är regionen bäst i hela landet: 15,5 per individ. KB kommenterar siffran med att regionen har ett stort universitetsbibliotek i relation till befolkningen (20181206). Kanske är en förklaringen att universitetsbiblioteken i såväl Umeå som Skellefteå också är öppna för allmänheten. (I till exempel Linköping riktas universitets biblioteket främst till studenter, forskare och alumni.)

Sidan 151 av 216

ProjektorganiseringI lik värdig hetsmodellen har jag karakteriserat Region Västerbotten som ett slags projektorganisering, det vill säga att det finns en central kompetensnod för biblioteksutveckling kring Länsbiblioteket och som har utlöpare till de olika verk sam heterna runt om på kom munerna. Det lokala ledar skapet är allmänt sett inte särskilt betonat. Det förekommer ändå på många håll en intensiv verk sam het, inte sällan i projektform. Dessa olika projekt presenteras under året inom ett centralt samordnat nätverk av folk och skol biblio tekarier.

Det regionala utvecklingsarbetetUtvecklingsledare Jenny Lindmark är uppmärksammad i bibliotekarienätverken för sin drivkraft och kunnighet i digitala frågor. Hon är också engagerad i fackförbundet DIK:s skol biblio tekgrupp ”Ett skol biblio tek i världsklass”.

Lindmark är uppvuxen i Arjeplog och tog examen i Biblioteks och Informationsvetenskap vid Umeå universitet år 1997. Hon har en bakgrund vid skol biblio tekscentral i Kramfors kom mun, där hon fick ta del av bibliotekets ”uppdragsglädjen” att arbeta på bibliotek tack vare sin dåvarande chef. Hon fick upp ögonen för betydelse av inkludering och biblioteket som ett öppet rum i demo kratins tjänst. Denna grundsyn tog hon med sig i sin första fasta tjänst som barn och ungdomsbibliotekarie i två år och därefter vid ett skol biblio tek i Umeå vid Ersängsskolan, där hon kom att stanna i tio år.

Jag brukar tänka att jag är skolfostrad och att jag i och med den här tio åren har en ganska … jag tänker på lärandet väldigt mycket.

Tänker på ständigt på progression, också när det gäller senare projekt som ”Digitalt först”.

Jag kommer från en kontext där det är väldigt viktigt för mig att veta var vi börjar och vart vi ska, att vi på något sätt ska ha en chans att med de bästa metoderna kunna nå mål (…)

Hon arbetade med vad som då kallades ”informationskompetens”, det vill säga motsvarigheten till dagens ”medie och informationskunnighet” (MIK). Biblioteket låg i anslutning till en datasal där hon höll sina pass i informa tions sökning. Som skol biblio tekarie hade Lindmark ett arbetssätt som funkade oerhört bra med tydligt stöd från skol ledningen, gott om resursen, fina kollegor och en syn på betydelsen för elevens lärande.

Kapitel 13. Region Västerbotten


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Skolledarna (…) som jag fort farande är så otroligt tacksam över att jag fick jobba med, var ju så väldigt tydliga med att alla på skolan har samma uppdrag: eleverna ska nå hög måluppfyllelse. Det spelar ingen roll om du är vaktmästare eller om du är SOlärare eller HKlärare, bibliotekarie, SYV:are osv. Vi är här med ett uppdrag.

Det var ett välintegrerat arbetssätt där hon ingick i alla arbetslag.Upplevelsen som skol biblio tekarie var ändå att de var helt ensamma

ute på skolorna. Kanske träffades de någon gång när läns biblioteket ordnade någon utbildning. Lindmark har varit med och startat flera lokala nätverk för skol biblio tekarierna, bland annat ”Fokus gruppen”, som idag har vuxit till en större krets och ”Skol biblio tekarie gruppen Norr”, som avvecklades 2012 när skol biblio teken skrevs in skol lagen. Hon tog med sig sina intressen för film, digitalt skapande vid Mediecenter och fick sedermera en roll som mediepeda gog och producent för en filmfestival, inklusive en specifik lärardag. Hon fick kontakt med andra peda goger genom processutbildning, När Mediecenter blev mer strategiskt och inriktad mot fjärrunder vis ning började Lindmark på Länsbiblioteket. Idag kan Lindmark med inriktning på Barn och unga och det digitala arbeta med ”Folk och Skol” på ett helt annat sätt, inte minst genom ”Digitalt först med användaren i fokus”.

Jag tycker fort farande att digitala verktyg är bara digitala verktyg. (…) Alla säger så här: åh, det går så himla fort! Och jag säger så här: jamen det går faktiskt inte så jättefort. Det är mycket som är samma.

Lindmark exemplifierar: bara för att barn har tretton (nya) appar som inte vi vuxna har så betyder det inte att de är så himla olika. Har man satt sig in i ett verktyg så är det inte så svårt att förstå andra. Det går att applicera sin kunskap.

Regionen som helhet och dess olika bibliotek ligger långt framme med MIK, betonar Lindmark. Ändå kan det behövas lite ”empowerment” i biblioteksleden.

Nätverksträff med BUSRegion Västerbotten och Jenny Lindmark anordnade i oktober 2018 en träff för alla folk och skol biblio tekarier, där jag bjöds in att delta som föreläsare. Föreläsningen avrundades med ett workshopinslag där deltagarna fick diskutera tre frågor med sina bänkgrannar och dokumentera sina svar. Frågorna var kopplade till uppdragets frågeställningar, med tillägget att jag efterlyste exempel på sam arbete, etc.

Sidan 153 av 216

1. Vilken betydelse har bemannade skol biblio tek för lärarnas digitala kompetens och deras förmåga att använda digitala medel?

2. Vilken betydelse har bemannade skol biblio tek för elevernas lärande/studieresultat (Käll kritik, infosökning, digital kompetens, läsförståelse, betyg?).

3. Exempel på sam verkan, nätverk, mentorskap …

Betydelsen för lärarnas digitala kompetensEn bild som framträder är att lärarna inte har så stor digital kompetens som de borde och att de kanske tror att det räcker om de lite kort nämner områden som MIK, infosökning etc. Dessa är inte självklara inslag i dag; det kan vara svårt /för lärare/ och tar tid. Det är också nya utmaningar i sam hället med förekomsten av ”fake news”, med mera. En före ställning är att äldre lärare har sämre digital kompetens än vad man kan förvänta sig i skolan idag. En person observerar att det nog står många oanvända smartboards i skolorna, att de bara nyttjas som projektorer. Skol biblio tekarien är ofta support för både lärare och elever i fråga om digitala tjänster.

En skol biblio tekarie framhåller att ”skol biblio tekarier kan inspirera lärare att arbeta med digitala medel genom att visa att det inte behöver vara så svårt”. En skol biblio tekarie i Åsele kom mun, Carina Nilsson, berättar att hon har ”en helt annan tid /än lärare/ att leta sätt att undervisa för olika åldrar”.

Jag kan också vara inspirerande för de lärare som tycker detta är svårt genom att konkret visa på olika sätt att jobba med robotar och programmering. /…/

Detta att inspirera och sänka trösklarna till digital teknik genom konkreta aktiviteter i under vis ningen är ett framträdande tema. Här märks en genklang till biblioteksutvecklaren Lindmarks synsätt som präglar arbetet i regionen. Ytterligare en skol biblio tekarie berättar:

Jag använde ett par år ett googleformulär för utvärdering av bok i bibliotekskunskap i åk 3:or i kom munen (jag var där 5 ggr). Diskussionen när vi på smartboarden gick igenom resultaten på utvärderingen var fantastisk.

För lärarna – hur de kunde anv /Smartboarden/

För eleverna – olika åsikter

Skol biblio tekarien kunde ta upp anonymitet – vad betyder det? – och en rad andra frågor som eleverna väckte om böcker och bibliotek. Nilsson i Åsele skriver:



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

En skol biblio tekarie kan här (också) vara både ett stöd för lärarens kompetens utveck ling och för elevernas möjlighet att möta t.ex. den flod av information som sköljer över dem – hur sortera?, hur värdera? O.s.v. /…/

Skol biblio tekarien kan anta en rad roller – och åt alla håll i skolan:

Skolbibl. Hjälp & stöd till lärarna, skol/team, skol ledning

resursbank, idéspruta, lektionsupplägg (stöd och medansvar), lyfta MIK, ordna samtalsunderlag, jobba i teami klassrum och i lärararbetslag skolbibl – lärare lyfta ”fake news” på roligt sätt, göra quiz, mm. En annan formulerar det som att biblioteken är viktiga för ”elevernas och lärarnas upplevelse och lärande både i skola och i vardag”. Detta tolkar jag som ett genom gripande helhetsgrepp om digitaliseringen.

Betydelsen för elevernas lärande/studieresultatDet ifrågasätts inom gruppen hur likvärdig under vis ningen egentligen är för eleverna i dessa ämnen. I detta sammanhang kan det bemannade biblioteket göra skillnad. Skol biblio tekarien i Åsele, Carina Nilsson, beskriver:

Peda gogens kompetens + skol biblio tekariens kompetens = ny kunskap som kommer eleverna till nytta och kunskapssökning = högre måluppfyllelse

På området kring läsning lägger hon till:

Om jag som skol biblio tekarie kan öka läslust och läsförståelse genom läsfrämjande metoder ökar elevernas möjligheter att ta till sig kunskaper.

Kritiskt tänkande är också något som tas upp som betydelse för elevernas lärande i samband med skol biblio teket. Det handlar också om ”Hur man skapar och använder sin kreativa förmåga – vad får jag göra och hur? Skol biblio tekarien kan enligt en annan röst tillföra något extra till eleverna och biblioteks rummet kan inne bära ett avkopplande samman hang utanför klassrumssituationen; ”I biblioteket ges inga betyg!” Detta kan betyda att det blir lättare att vända sig till skol bibliotekarien med sina frågor. Eleven kan i skolmiljön bli sedd av en annan vuxen än läraren, framhåller en annan:

Skol biblio tek sätter ej betyg, har en annan roll (stöttande, utv) för eleven, svaga grupper kan få extra stöd, omsorg, peda gogiska verktyg & ingångar, tränas i nyfikenhet, lust, öppenhet till livslånga lärandet.

Här gestaltas skol biblio tekets roll närmast som ett eget slags kompensa toriskt uppdrag gentemot den övriga under vis ningen på skolan. Det talas också om ”mjuka värden” som biblioteket kan tillföra. Detta

Sidan 155 av 216

gör också att effekten på måluppfyllelsen är ”extremt svårpåvisbar”, som någon skriver.

Skol biblio tekets arbete med elevernas lärande och måluppfyllelse kan dock förändra dess roll på djupet, på ett positivt sätt:

Även ett sätt för biblioteket att bli en ”riktig” del av verk sam heten, inte bara en bra ”resurs” för skolverk sam heten.

Ordet resurs betecknar här att skol biblio teket skulle vara under ordnat den övriga peda gogiska verk sam heten, att det är satt lite på undantag gentemot den ordinarie skolan.

Exempel på sam verkan, nätverk, mentorskap …En skol biblio tekarie tar upp ett sam arbete med en lärare kring en gemen sam bokpresentation och bokbingo innan sommarlovet, vilket skolan ofta låter barnen göra. En skol biblio tekarie ger tips om hur engagemanget kan mobiliseras i samband med olika arrangemang. Till exempel mobiliseras fritids att göra ”svävande ljus” inför en temadag med Harry Potter. Då väcks nyfikenheten att delat och se ”sitt” ljus i sammanhanget.

Samma person kommenterar lite krasst, ”Nog för att den skola jag jobbar med uppskattar skol biblio teket, men de kommer inte till mig för att utveckla sam arbetet.” Här poängteras vidare: ”om inte skolledningen pushar för sam arbetet och att uppgradera befintlig verk samhet då blir det lätt skilda världar.”

En skol biblio tekarie skriver att hon inte har några exempel på samarbeten för att hon inte har jobbat så länge. En reflektion är att det är när hon är ny som det är extra viktigt att hon kommer in i olika samarbeten och relationer.

Någon poängterar att skol biblio teket inte bara ska ha sam arbeten med svensklärarna, utan med alla arbetslag. Kvali teten i sam arbetet lyfts fram av biblioteksutvecklaren Anna Hällgren, som också föreslår gemen sam fortbildning:

Viktigt att olika professioner möts för ett djup i peda gogiska arbetet. Olika per spek tiv & ingångar ger eleverna en ”breddad” kunskapsbild & skolans (elevernas) måluppfyllnad. Vad förenar? Vad kan vi lära av varandra? � Väva ihop � Bygg team

Här märks att det finns en vilja till något mer än ”multiprofessionella team”, utan snarare i riktning mot interprofessionella eller till och med transprofessionella team (jfr. Hylander 2016). Tanken om en större ”bredd” i kunskapsbilden känns igen från Kävlinge.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Idén om skol biblio tekarien som peda gogisk resurs yttrar sig i att en deltagare kan beskriva sig som en ”extra resurs” för eleverna. Den andra sidan av myntet i detta slags tänkande är att skol biblio tekarien samtidigt hamnar utanpå den ordinarie verk sam heten:

Svårigheten blir när vi inte får ta del av vad som ingår i under vis ningen utan ”bara” ska ta fram litteratur kring ett tema utan att få vara med i planeringen.

Skol biblio tekarierollen som ”extraresurs” riskerar således att begränsa och reducera delaktigheten i verk sam heten. För att inte bara utgöra en under ord nad servicefunktion och i stället räknas in i de peda gogiska processerna från start behöver skol biblio tekariens roll betraktas på nya sätt. Betoningen ligger snarare på en central roll och i aktiv samverkan:

Skolbibl. kan jobba med elever, lärare, föräldrar, ledning. Spindel i nätet.

Här skymtar också en bild av skol biblio tekarien som en samordnande, nätverkande kraft – kanske ett slags projektledare så som modellen illustrerar? En av deltagarna kommenterar villkoren för organiseringens i en telegramliknande, men uttrycksfull dikt:

Personbunden – möten plan – spåna – mycket tidsbrist – Projekt problem i sig – lätt faller efter projektet slut – annat pockar på – mål grupper måste få sitt

Hinder och möjligheterEn bibliotekarie påpekar att i Skellefteå kom mun är det endast gymnasie skolorna som har bemannade skol biblio tek, ”det är nästan en ickefråga inom grund skolan”.

I denna kom mun vore det till att börja med positivt med något ”gott exempel” så politiker/ledare förstår frågan.

Biblioteksutvecklaren skriver å sin sida att det är ”problem med kommuner som ej vill bemanna”. Hon illustrerar med pilar till kommentarer som ”avsaknad av system!” och ”systemkrasch”. Svårigheten är att en kom mun eller skola skulle behöva ha ett fungerande skol biblio tek för att ens kunna veta vad det inne bär. En annan bibliotekarie pekar på att själva bristen på skol biblio tek, och särskilt bemannade sådana, gör att det är svårt att ens ha en uppfattning. En helt motsatt tankegång framförs från folk bibliotekshåll:

Vi har en friskola som gärna vill ta del av ”skol biblio teket” – dvs. besöka folk biblioteket när vi inte har öppet, få bokprat, låna gruppuppsättningar,

Sidan 157 av 216

beställa temalådor. Men de har inget skol biblio tek eller skol biblio tekarie. Det kanske är de skolor som inte har skol biblio tek som är mest medvetna om vad skol biblio tek är bra för.

Kan så vara. Förmodligen handlar deras uppskattning även om möjligheten för dem att uppfylla lagkraven. Citatet om friskolan pekar på en djupare problematik kring skolmarknadens beskaffenhet och som faller utanför ramen i denna rapport.

Ute på kom munerna finns några ljusglimtar. En skol biblio tekarie, aktiv inom digital kompetens, berättar att skol biblio teket genom för en kompetensdag om året för lärarna i sin kom mun. Och biblioteksutvecklaren uppmanar: ”Jobba på bilden av bibliotek!”

Projektorganiseringens frukterVid BUSnätverkets träff i Skellefteå presenterades i oktober 2018 en rad spännande projekt på det utvalda temat läsfrämjande. Följande beskrivning ger några smakprov på aktiviteten i Västerbotten:

• Fantastik (Sverok) – en skrivarklubb och novelltävling där bidragen kommer att tryckas och offentliggöras. Projektet tar sin utgångspunkt i fan fiction som är utbrett bland barn och unga och som utgör en potential för biblioteken att arbeta med. Unga konstnärer och rollspelsförfattare med lokal förankring involveras i sam arbete med Sverok Västerbotten och ger ett besök per bibliotek. Kan inte ta mer än en skolklass.

• Bamse käll kritik – Bibliotekskonsulenten Lindmark berättar med stor energi om länets arbete kring en specialutgåva av Bamsetidningen med fokus på käll kritik. Tidningen har efter beställningar via skol och folk bibliotek gått ut i 3200 exemplar i länet.

• Läsligan – drivs av Stadsbiblioteket i Skellefteå sedan 2014 med finansiering bland annat från Kulturrådet. Projektet bottnar i de dåliga PISAresultaten 2012 och riktar sig till unga idrottare (i praktiken från nio år) och idrottsklubbar anmäler sig som deltagare och får ”boktrunkar” fyllda med böcker. Omklädningsrummen blir en plats för presentationer och levandegör böckerna. Projektet ligger tillfälligt på is för att kunna gå in i en ny fas.

• Läsfrämjande litteraturprofil – i Skellefteå där förskolorna med stöd av en bibliotekarie väljer en bilderbok att arbeta med under ett helt läsår. Inspirationen till processen hämtas från Mölndal. I projektet ingår kontakt med en utvecklingspeda gog och att skapa litterära miljöer på förskolorna och inte bara i läshörnorna: till exempel att ha bilböcker intill bilhörnan. Aktiviteterna omfattar textsamtal



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

och bildpromenader. Föräldrarna engageras i läsningen genom profileringsarbetet.

• Bokvalen – sätter högläsning i fokus och engagerar eleverna i årskurs 3. Bibliotekarien väljer ut olika fem böcker på ett gemen samt tema – HT 18 passande nog ”valrörelsen” – och läser högt början på boken. Eleverna får sedan välja anonymt på valblanketter. Först efter att valet är gjort visas boken och omslaget upp med ett efterföljande samtal om omslagets betydelse. Eleverna får boken som gåva och lärarna får ett tillhörande inspirationsmaterial.

Samman taget visar projekten en stor uppfinningsrikedom och skänker inspiration till sina kollegor runt om i regionen och förhoppningsvis även i hela landet. Frågan om vilken roll dessa olika projekt kan spela på en mer genom gripande nivå hänger samman med vilken slags organisering som tillämpas.

I följande avsnitt kommer ett par exempel på kom muner som arbetar med skol biblio teken med hjälp av projektorganisering.

SKELLEFTEÅ KOM MUN – ET T LÄSPROJEKT

I Skellefteå kom mun är det bara gymnasierna som har bemannade skol biblio tek. Matilda Lundgren arbetar på Anderstorps gymnasium i Skellefteå och har en utbild nings bakgrund i Biblioteks och Informations vetenskap från Umeå universitet. Hon har arbetat på stadsbiblioteket i staden och på en del mindre orter som folk bibliotekarie. Hon blev tipsad om tjänsten på skol biblio teket, men tyckte inte att det verkade så roligt; ”jag tänkte att det skulle vara stökigt, ungdomar som inte var intresserade, men bara skulle vilja använda som ett fritidsyta, inget intresse av vad ett bibliotek och vad dess verk sam het var”. Fördomarna bottnade i sin egen upplevelse som ungdom, bara ett rum att hänga in och med böcker. Hon sökte ändå och fick jobbet. Har arbetat där heltid sedan år 2004 och trivs alldeles utmärkt. För ut sätt ningarna var också goda eftersom det fanns en upparbetad verk sam het.

Skolan är helt nyrenoverad med 1 100 elever och en biblioteksassistent på 50 procent. Skol biblio teket hanterar läromedel och Legimusregistreringar. Budgeten uppgår till 90 000 kr. för inköp, det vill säga lite drygt 80 kr. per elev.

När det gäller organisering så har skol biblio teket en intressant variant:

Min chef är skolenhetschefen och så finns det flera rektorer på skolan. Skolenhetschefen är på skolan och har då rektorerna under sig och skolenhetschefen är min närmsta chef.

Sidan 159 av 216

Det är alltså både centraliserat styre och ett enkelt ledar skap med lokal placering. Rektorerna ansvarar för olika program, till exempel fordon. Det finns ett annat gymnasium i staden, Balder, som har två bibliotekstjänster, 150 procent och en biblioteksassistent på 50 procent, som ligger inom samma förvaltning men under en annan skolenhetschef. Anderstorp och Balder arbetar en del till sam mans med. De försöker mötas en halvdag i månaden för utvecklingsfrågor:

Sedan är det naturligtvis att vi varenda dag har kontakt med varandra, vi ger varandra råd eller frågar eller … ja, bara sådana där enkla saker som att vi lånar böcker mellan oss. Vi bara mejlar och ringer. Vi är så få, man kan skicka en mejl till oss fyra; det är så enkelt.

Det är roligt med ett skol biblio tek, det blir så tydligt vilka låntagare man har, man träffar dem återkommande. Till skillnad från folkbiblioteket behöver hon inte kämpa för att få deltagare i aktiviteter:

Det har varit en lång tid av … att man får bygga upp relationer till lärare för att få de här bra relationerna. Det är ju något som kan kännas trögt ibland. // Vi är ju inte helt och hållet inne i den peda gogiska verk sam heten.

Alla chefer som Lundgren har haft på skolan har varit positivt inställda till skol biblio teket, men kanske inte kunnat så mycket:

Tidigare så har jag bara godtagit att, ”nä, okej, min chef vet egentligen inte vad jag jobbar med; det är bara att gilla läget, liksom. Men ju mer man vill utveckla och kan, så vill jag ju få med henne då. Att hon ska förstå. Det känns verkligen att vi är på väg åt det hållet.

Lundgren deltog vid en konferens och lyssnade till hur skånska Polhems skolan haft en grupp med skol ledning, bibliotekarier, lärare som till sam mans arbetat med frågan om vad ett skol biblio tek kunde vara och hade arbetat fram ett uppdrag och en handlingsplan. Hon återvände och var djupt inspirerad. Hennes chef lyssnade och nappade direkt:

Hon kunde hjälpa mig att få ihop en grupp och vad ska man säga, legitimera det. I stället för att det bara är ”hon på skol biblio teket” som vill att vi ska ha ett möte. Däremot blev det liksom en miniminivariant av vad det som Polhem hade.

Gruppen träffades tre gånger och omfattade både Anderstorp och Balder. Diskussionerna blev ganska yviga och de hann kanske inte så långt som de hoppats. Uppslutningen var inte jättestor bland lärarna, men det var ändå ett gemen samt arbete, som ledde fram till uppdrag och handlingsplan för hösten 2018. De har redan (i oktober)



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

insett att planen är svår att uppfylla, men den utgör en nystart för att kunna bli mer peda gogiskt involverade. Det ska ingå en utvärdering i processen. Planen bygger ganska mycket på att tydliggöra det de redan har och med mer systematik. Liksom tidigare ska alla få en biblioteksintroduktion i ettan och få ett bokprat i tvåan. I trean är det tänkt att komma in som stöd i deras arbeten. De sam arbeten som ännu inte är helt på plats gäller bibliotekets roll för till exempel informa tionssökning som en del av under vis ningen, men det är på gång. Likaså ska skol biblio teket komma till ämneslagen på deras planeringstid, och då kan det vara olika inslag i de olika ämnena:

Det skrev jag in för att det ska bli tydligt att det ska liksom träffa alla, även kanske de som tänker, ”jag behöver inte biblioteket” …

Det är ingen som direkt säger så:

Det är så hemskt, men jag känner mig inte beredd och kunnig, till exempel som någon lärare kan fråga då, kan du komma och ha en lektion om källkritik. Så känner jag att jag kan faktiskt inte det. Jag är inte kunnig i att ha en lektion i det. Däremot så vill jag gärna vara ett stöd och man kan samarbeta. Det är lite hemskt att känna det och säga det. //

På frågan om det verkligen är hennes uppgift att utföra lektioner i stället för läraren svarar Lundgren att andra bibliotekarier kan hålla egna lektioner i käll kritik. När jag undrar om inte poängen med integrerad peda gogik är ett närmare sam arbete än så, svarar Lundgren: ”Jag tror att det är bästa sättet för då har man olika kompetenser som kan lyfta varandra.” Dessutom vill Lundgren att lärarna ska vara med på lektionerna oavsett. Det handlar inte om att lärarna ska vara ordnings vakter eller så, utan för att ha ett annat slags uppmärksamhet på vad som händer i gruppdynamiken.

Lundgren känner en viss press att inte hinna nå treorna i deras special arbeten, tiden fylls snabbt upp. ”Så fort en lärare kommer och frågar något så vill man ju nappa på det; fastän man inte hinner.” I samtalet föreslår jag att involvera treorna för att sedan nå ettorna genom mentorskap, till exempel. På så vis knyts aktiviteterna ihop bättre, i stället för att det bara blir ytterligare en nivå av saker som ska göras. Lundgren nappar direkt.

LäsprojektetIdén föddes i ett samtal med en fordonslärare över en kopp te. Hans upplevelse var att eleverna inte läser, har svårt att förstå instruktioner och saknar ett språk. Projektet riktades in mot högläsning för att nå alla med samma text och det kunde gärna var lite lustfyllt. Projektet

Sidan 161 av 216

var inte knutet till någon svensklektion, utan låg på fordonsämnet (fordonsteori); ”den här läraren tycker att det här är en investering”. Första gången var höstterminen 2014 för tvåorna och projektet pågick hela trean. I tvåan har klassen hunnit stabilisera sig och högläsningen blir något annat än svenska. Upplägget är några minuters inledande samtal med en eventuell fråga, ungefär en kvarts läsning med några minuters samtal efteråt. Andra lärare blev nyfikna och ville vara med. Som mest var de fyra lärare och lika många klasser.

Andra fordonslärare såg att det verkade fungera bra, dels blev det ett lugn … Jag märkte liksom fort att de blev så mycket bättre på att lyssna. Det gick ju jättesnabbt.

De har inte gjort en formell uppföljning, men lärarens erfarenhet var tydlig och andra lärare har lyssnat på honom i sin tur. Nu har en lärare från Byggprogrammet ställt frågan om hon kan komma och läsa hos dem.

Lundgren har valt texter och lärarna har kommit med förslag. De har läst lokala författare som Torgny Lindgren, tidigare elevers noveller, berättat en skröna, Pär Lagerkvist, skräck som John Ajvide Lindqvist. Det är nöd vän digtvis inte bättre att välja något på ett fordonstema, även om det kan bli spännande diskussioner huruvida en beskrivning av en Saab i Mikael Niemis bok verkligen stämmer. Frågorna som hon ställer kan vara ”hur ser personerna ut?” eller ”luktar det något i den här berättelsen?” ”Får man hitta på hur som helst?” Det funkar väldigt bra när litteraturen utspelar sig på en plats där eleverna har varit. Då kan man jämföra med egna erfarenheter.

Det är intressant att tala om språk och ord med klasserna, till exempel hur många ord barn och unga som läser har i jämförelse med de som inte läser. En del undrar om de verkligen behöver kunna så många ord om det ska jobba på en verkstad. Ja, men de ska ju kunna tala med kunder, förstå dem och själva kunna göra sig förstådda, hänga med i nyheter, osv. Spännande att diskutera dessa frågor till sam mans med eleverna. Här vill man inte förvänta sig att de har ett dåligt språk, utan hellre lyfta! De små klasserna (runt sex elever) är en klar fördel i sammanhanget.

Klasserna får till exempel ge förslag på ord som hon inte kan. Det blir en hel del facktermer från fordonsvärlden och så får de beskriva dem.

Det är ju väldigt roligt för då får man ju visa att de är ju väldigt kunniga och liksom lyfta dem i stället för att på något vis förutsätta att de inte kan eller att de inte har ett bra språk.

Black out poetry är ett populärt inslag som de också har jobbat med.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Först känner de ett otroligt motstånd att skriva en dikt, men formen gör att alla ändå deltar, lärarna också. ”Vad blev det för känsla i din text?” ”Hur skiljer den sig från den ursprungliga texten?” En annan idé är att läsa låttexter, som ju är en sorts poesi. Eleverna har lyssnat på dramatiserad radioteater och förvånats av det lite överdrivna uttrycket, men ändå blivit fängslade.

Projektet är helt frivilligt för lärarna att delta i. Lärarna är så kunniga inom sina områden och är viktiga som elevernas förebilder. Ibland har läraren också fått läsa en text och det blir viktigt för eleverna. Det är ändå stor skillnad i hur lärarna värderar inslaget. Det fungerar sämre när läraren signalerar med kroppen eller på annat sätt att aktiviteten egentligen är rätt ointressant. Det är så små subtila saker som visar i fall läraren är med eller inte och eleverna är otroligt uppmärksamma på deras respons.

Ibland händer det att hon läser början på en bok och så får gruppen låna böckerna eller en mp3spelare med ljudbok för att lyssna medan de jobbar i verkstaden. Det händer att ett par elever fortsätter lyssna. Varje elev får också en egen bok i slutet av tvåan, exempelvis boken ”Het” med erotiska noveller. Hon läser en av novellerna högt – de andra lämpar sig inte för högläsning berättar hon skrattande – och så får eleverna fortsätta att läsa resten hemmavid. En elev har berättat att boken åtmin stone ligger hemma på nattygsbordet.

Det här projektet är bland de roligaste Lundgren gör på jobbet, tillstår hon. (Det tråkigaste är att arbeta med budgeten.) Överlag så har projektet fungerat bra, men inte alltid. En klass fick lov att avsluta efter en termin, det räckte gott så. Ett riktigt misslyckande var i klassen ”Yrkesintroduktion 1”, som var en spretig grupp, som inte förstod syftet och det fanns ingen lärare med. Rektorn hade just slutat och det var en rörig organisation kring programmet. Detta misslyckande faller alltså inte på en enskild faktor, utan ger ett exempel på att all pedagogisk verk sam het sker i ett överlappande sammanhang. Det märks direkt på elevernas resultat om deras intressen och lärande inte är det övergripande paraply som det bör vara. u

Sidan 163 av 216

kapitel 14

Umeå kom munFallstudie 9

I ett av Umeås skolområden finns i dag två skol biblio tekarier, en man och en kvinna, som har ca 1 000 respektive 1 100 elever var. Uppdelningen är ny efter en omorganisation. Rebecka Rosendahl

har läst Biblioteks och informationsvetenskap vid Umeå universitet och hennes första jobb efter examen 2006 var på ett skol biblio tek.

Det finns en gemen sam biblioteksplan för det stora skolområdet Holmsund – Obbola. Alla planer bygger på gemen samma rikt linjer för LGR11 och som de arbetat fram tidigare till sam mans med de andra skol biblio tekarierna. De lokala planerna kan anpassas lite grann så att de passar de egna för ut sätt ningarna. Planen för Holmsund Obbola reviderades senast år 2018 och nu inkluderas också särskolan i planen. MIK ingår i skol biblio teksplanen De hade tänkt lyfta fram digitaliseringen ytterligare i år (i samband med de nya lagkraven), men de tyckte ändå att grunden fanns där redan i planen sedan tidigare. ”Lite så är det att man måste ta bort något om man ska lägga till något. Svårt också att ta bort … något. Den är ju ganska omfattande och … är den. Jag har ju alla stadier och ja, särskolan också.

Planen innehåller övergripande mål och är uppdelad på låg, mellan och högstadiet, och där ingår också förskolan och särskolan. Det finns en nätverksgrupp, ”Skol biblio teksgruppen”, där alla skol biblio tekarier ingår. Träffarna sker en gång på hösten och på våren då gruppen går igenom den gemen samma planen till sam mans med lärarrepresentanter från alla skolor. Lärarna har sedan i uppdrag att förankra planen på sina respektive skolor. Representanterna är personligt utvalda beroende på sitt engagemang i skol biblio teksfrågan. Om de inte har tid förväntas de kunna skicka stafettpinnen vidare bland sina kollegor. Det är viktigt att upp nå en spridning bland lärarna, det vill säga inte bara högstadiet. Önskemålet vore att har lärarrepresentanter för varje stadium på skolorna. Visserligen skulle det bli många lärare i gruppen, men det är ändå inte alla som kommer på mötena. ”Jag tror de själva tycker att de är lite, att de är ensamma från sin skola.”

Kapitel 14. Umeå kom mun


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Tjänsten som skol biblio tekarie omfattar 1 100 elever vid tre olika skolor:

• Carlshöjdsskolan, med skol biblio tek ca 470 elever, F–9 och grundsärskola (två dagar) Carlshöjdsskolan ska byggas om och biblioteksrummet minska till hälften för att lämna plats för en större matsal. Skol biblio teket stänger redan efter sportlovet.

• Ålidshemsbibliotek – integrerat folk bibliotek som är lokaliserat intill Södra Ålidshemssskolan och omfattar Norra Ålidshemssskolan och som delvis är uppdelade och delvis delar lokaler. Många nyanlända elever.

• Sofiehemsskolan, saknar bibliotek, F–5, enparallellig skola med stora klasser, går till Ålidshemsbiblioteket då och då. Har inga fasta dagar.

Uppdelning skedde när Rosendahl var föräldraledig, för ca ett år sedan. Tidigare delade Rosendahl och hennes kollega på Ålidhemsskolan och Sofiehemsskolan.

Det var ganska roligt för då kunde vi göra gemen samma projekt och så där. Då träffades vi ju ofta, vi träffades mycket mer än vad vi gör nu. Nu försöker vi ju ses. Vår målsättning är ju liksom att vi ska ses åtminstone en gång i månad, men det har knappt blivit av vilket är jättetokigt.

De har kvar en del projekt, men inte alls som tidigare. De mejlar mycket med varandra och skickar sms. Samtidigt har uppdelningen förenklat situationen, både för dem själva och för lärarna, som vet vem de ska vända sig till. Kollegan arbetar med Sjöfruskolan, Tomtebogårdsskolan och ”Innertavla”, en by som saknar skol biblio tek, men har en bokbuss. Just där är han inte där så ofta. De träffar som blir av sker till sam mans med deras chef.

Nu är hennes chef kom munens biträdande för och grundskolechef. Det inne bär att hon inte hör till det kombinerade folk biblioteket där hennes tjänst också är placerad. På basis av detta räknar jag organiseringen som tillhörande ”projektorganiseringsmodellen”, där ledar skapet är centraliserat och (begränsat) kompletterat av en lokal projekt ledare.

Chefen har vid första intervjutillfället en månad kvar på sin tjänst och ska få ett nytt uppdrag. Vid andra tillfället (dec 18) har Rosendahl ännu inte mött sin nya chef, som tyvärr varit sjuk. Tidigare har Rosendahl haft rektorer som chefer. Då blev hon aldrig bortglömd som skolbiblio tekarie, utan räknades in bland personalen.

Rosendahl har alltså tre skolor att hålla reda på. Hon försöker gå på lärarmöten så ofta hon kan, men de infaller inte alltid när hon är på

Sidan 165 av 216

plats på skolan. Hon försöker att inte behöva åka mellan skolorna, men det händer ändå att hon måste när det är dags för möten och aktiviteter. ”Har många rektorer att hålla kontakt med (…), men ingen av dem är min chef.” ”Jag känner ofta att jag blir lite bortglömd, att man får liksom hela tiden påminna, och fråga om man får komma på saker och så där.”

Arbetsveckan som skol biblio tekarie har en tydlig rytm. På måndagar kommer R till skol biblio teket på Carlshöjdsskolan. Då är allt väldigt stökigt efter att hon varit bort från skolan några dagar. Särskilt nu när de precis har bytt system och det inte riktigt funkar ännu. Det tar en stund att bara få ordning i bibblan. Sedan kommer klasserna på sina fasta lånetider. Det är både roligt och bra för att hon då får träffa alla lärare och elever. Samtidigt upplever hon sig bli ganska bunden av de där tiderna. Det händer att hon får meddela lärarna att hon inte kommer kunna vara på plats i biblioteket för att kunna hålla i verk sam het ute i klasserna.

Tisdagar är det fasta lånetider i alla klasser, vilket tar större delen av arbetsdagen. Ofta har hon bara en resurs till stöd på plats i biblioteket. ”Känner att jag behöver vara där.” Men hon känner också att hon borde vara ute i skolans verk sam het: gå på lärarmöten, mm. Hon håller bokprat, ”bokattacker” och träffar kring käll kritik – det är lite olika från vecka till vecka. Återkommande teman, till exempel kring höstlovet. Hinner tyvärr inte planera till sam mans med lärarna.

De fasta tiderna tar den större delen av arbetstiden; hon känner att hon behövs på plats för att kunna hjälpa till vid utlåningen med mera. ”Eleverna har ju tusen frågor.” Det är inte säkert att någon lärare följer med till biblioteket. Det känns värdefullt att vara där, men samtidigt känner hon att hon skulle vilja vara ute mer i klassrummen.

Onsdagar, torsdagar och fredagar befinner sig Rosendahl i det integrerade Ålidshemsbiblioteket. Här har hon inga schemalagda pass ute i biblioteket, men vill ändå vara där. Det är ju ändå hennes elever som kommer och lånar och återlämnar. Här får hon lite mer tid till planering. De arbetar också med ett rullande schema på lågstadiet så att eleverna kommer och lånar böcker i små grupper. Varje klass delas in i tre grupper och hon kommer och hämtar en grupp i taget. Det har lärarna tyckt varit bra eftersom de själva inte gärna går ner med klasserna till biblioteket, kanske tycker de att det blir rörigt.

Det kommer hela tiden nya elever till klasserna på Ålidshemsskolan och som kanske inte kan ett ord svenska. För eleverna i årkurs 4–5 finns det en egen förberedelseklass. Det är många nya modersmål på skolan. Biblioteket har böcker på många språk och hon tar hjälp att beställa in böcker från Inter nationella biblioteket.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Där har jag upplevt att det är svårt att få till … nämen liksom komma och ha bokprat och så där. Det har liksom inte riktigt rullat på lika bra som på de andra skolorna. (Okt 18)

Det handlar inte bara om att hon behöver vara på plats. På en av skolorna funkar det bra ändå – där är biblioteksplanen förankrad och lärarna införstådda med arbetet. Det är helt enkelt en stabil skola där lärarna inte har bytts ut. På de andra skolorna känns situationen spretigare och svårare att få grepp om. (Okt 18) Rektorernas arbetssituation ser också annorlunda ut nuförtiden. De svarar inte längre ens på mejlen. (Dec 18) Lärarna byts ut hela tiden. Det har varit ganska rörigt. (Okt 18)

När jag väl pratar med rektorerna känns det ju bra, men … jag har lite svårt med kom munikationen där /skrattar …/. Men de vill nog mycket. (Okt 18)

Alla peda goger på en skola hade ett stort möte kring skol biblio teken om läsning i början av hösten. De gick igenom skol biblio teksplanen och Rosendahl berättade om läsning. En särskild ansvarsgrupp skulle tillsättas och Rosendahl skulle sitta med där. Men så har det inte blivit något av med gruppen, trots att hon mejlat och efterfrågat den.

Det är ju liksom rektorn som …, det kan ju inte jag bilda en sådan grupp och säga ”nu ska vi träffas var tredje vecka” för det måste ju … det är ju …”

Det har varit trögt med andra ord, hon saknar mandat att själv driva projektet. Hon har andra möjligheter att ta egna initiativ, men just det där lite mer systematiska arbetet kring läsning behöver lite stöd. ”Det är svårt för en enskild lärare att bara ta tag i det.” Det är något med organisationen som inte riktigt funkar.

Där känner jag också att jag inte, att jag inte där varje dag, jag är liksom inte en del av, rektorn är inte min chef … Det är liksom lite svårt att komma in där tycker jag, även om jag har bra sam arbeten med många enskilda lärare. Så det är … helheten känns liksom inte riktigt …

Det märks också i fråga om kontakterna med lärarna. Vissa hör av sig inför terminen och är pigga på att planera till sam mans och boka in aktiviteter för hela läsåret i princip, medan andra får hon lov att mejla och prata med flera gånger och det händer ändå inget:

Och då får jag liksom dåligt samvete, tänker, ”jamen, det här blir ju inte likvärdigt” – vissa klasser är jättemycket här och andra får nästan ingenting. Men det är jättejobbigt att när man liksom inte har så mycket tid heller att liksom försöka lägga en massa tid på att försöka jaga lärare och tjata på dem.

Sidan 167 av 216

Alternativet är att köra vidare på de spår och sam arbeten hon redan har. Det är också väldigt många lärare att hålla reda på och hålla kontakt med.

Till stöd för arbetet med skol biblio teksplanen har Rosendahl upprättat ett dokument i Excel med ett blad för varje skola. Där listar hon sina olika aktiviteter per klass, framför allt de som ingår i planen. Hon visar upp dokumentet och pekar på de luckor som det tyvärr blir. Vissa klasser kommer hon inte alls i kontakt med, trots alla förfrågningar och påminnelser. Det är svårare ju äldre eleverna blir, från klass sex och uppåt. De lägre klasserna har mer flexibilitet och lärarna är inte lika stressade. Det går att boka en träff med kortare varsel, till exempel veckan därpå.

I SOämnet är det enklast för henne att komma in, upplever Rosendahl. Hon har varit inne på NOlektioner också. I svenskämnet blir det ofta att hennes aktiviteter ständigt skjuts på tiden. Där vill lärarna helst jobba med läsfrämjande.

En lektion går ofta till så att Rosendahl inleder med en liten föreläsning och har förberett några små övningar för eleverna. Men tiden går snabbt och det är inte alltid de hinner komma till att genomföra övningarna. Allmänt sett handlar det om att Rosendahl går in som en introduktion eller uppstart på ett nytt tema.

Eleverna är intresserade och hon upplever att de tycker att det är roligt. När det gäller lågstadiet brukar lärarna berätta efteråt hur det gick. Det har hänt någon gång att lärarna gjort en skriftlig utvärdering till sam mans med eleverna och som lämnats över till henne i en liten bunt (dec 18). Hon kommenterar skrattande att det verkar som att vissa av lärarna är glada att få bocka av vissa moment på listan.

Numera finns det också så mycket mer material som hon kan tipsa lärarna kan jobba med till exempel på Skolverket, så att de kan jobba vidare.

Egentligen vore det bra om man kunde arbeta mer med att utbilda lärarna, eller mera, för att det är de som träffar eleverna regelbundet. (Dec 18)

Digitalisering, MIK och digital kompetensHär har det skett många förändringar på senare tid: medielandskapet och sociala medier. Inte bara själva tekniken som står i fokus. I dag är lärarna väl bekanta med begreppet MIK och det finns ett engagemang för frågan. MIK ingår i skol biblio teksplanen. Här upplever Rosendahl dock att både lärarna och hon själv saknar kompetens, att det ”Känns som en stress”. MIK kräver mer av henne och hon tror att många lärare också känner igen sig i bilden av ökande krav. Hon hinner heller inte



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

omvärlds bevaka så mycket som tidigare. Hon har inte deltagit i skolans arbete kring den nya skollagen om digitalisering och programmering. Hon hanterar Legimuskontona på skolorna, men däremot inte inläsnings tjänst. Hon har deltagit i värdegrundsdagar och hållit före läsningar på teman som nätetik, etc. Käll kritik är också något hon arbetar med ute i klasserna. Det är främst det läsfrämjande arbetet som lärarna efter frågar. Lärarna gör också mycket själva. I övrigt arbetar hon också med upphovsrätt och informa tions sökning. Det senare har inte blivit så mycket med denna termin. Det är sällan hon kan få komma på flera lektioner i rad. Det är inte så att hon kan följa upp arbetet

Ett specifikt projekt som hon arbetat med och som blev lyckat var Länsbibliotekets satsning på käll kritik i sam arbete mellan folk bibliotek och fritids kring en särskild utgåva av tidningen Bamse på detta tema. Tanken var att också föräldrarna skulle bli involverade i projektet. Här kunde Rosendahl komma med förslag på hur fritids kunde jobba vidare på egen hand efter starten, det vill säga att hitta ett arbetssätt som kan funka.

Det finns ingen särskild plan för MIK som gäller på skolorna. Rosendahl också att det arbetas för lite med MIK. Det är också brist på datasalar, till exempel i Ålidhemsskolan. Hon reflekterar att det kanske lätt blir så när språket inte sitter helt, att de måste börja med det först. Lektionerna kan bli på väldigt olika nivå på olika skolor i samma årskurser, beroende på var eleverna befinner sig.

Det finns ITpeda goger som kan träffa klasserna och lärarna, Rosendahl hoppas få ett möte med dem efter jul. Bäst vore om skolorna hade en gemen sam MIKplan, ja, egentligen alla skolor inom kom munen.

Vad ska skol biblio teket inte göra?Räkningsunderlaget för utlånade böcker hinns inte med just nu på Carlshöjdsskolan, de samlas på hög. (Påminnelserna går däremot ut automatiskt.) Gallringen är också något som inte hinns med. Läromedels utlåningen är något som tar en del tid: att lägga in nya i systemet. Det finns ett skåp för läromedel i biblioteket. På våren är läro medelhanteringen mest akut. Tycker inte att det är så illa ställt, men det kanske är något att fundera på om hon nödtvunget måste sköta detta. Lärarna tycker så klart att det är smidigt att hon tar hand om detta.

BudgetPå Carlshöjdsskolan så har Rosendahl en budget på 30 000 kr per 470 elever. Det inkluderar ett tillskott på 5 000 kr för särskolan under detta år. Summan motsvarar 63,80 kr per elev och läsår, vilket inte når upp till rekommendationen på (lägst) 100 kr. Rosendahl har behövt skära

Sidan 169 av 216

ner på tidskrifterna; nu har hon bara Kamratposten kvar. Hon skulle vilja kunna köpa in böcker på flera språk. Hon köper inte lika mycket till högstadiet – de använder inte biblioteket lika mycket. Om det bara finns en bok per titel så är det svårare att få till gruppläsningar. På Ålidshemsbiblioteket kan hon ta hjälp och låna in gruppuppsättningar via länsbiblioteket.

Elevernas resultat Som skol biblio tekarie får Rosendahl höra i olika sammanhang hur det går för eleverna, men inte ta direkt del av information om elevernas resultat och måluppfyllelse.

Carlshöjdsskolan har till exempel fått bäst läsförståelse bland skolorna i kom munen. Särskilt pojkarna fick goda resultat. Skolan ligger i ett homogent område så de har enklare för ut sätt ningar. Regel bundenheten i att komma ända från förskoleklass och lånar mycket böcker får ändå genomslag. De har flera engagerade lärare och ett bestånd som är välanpassat.

På frågan om vad Ålidshemsskolan är bra på så finns inget givet svar. Ett forskarlag har haft ett språkprojekt på skolan och de kom fram till att det fanns vissa problem med strukturen och kom munikationen som hindrade (Okt 18)

Skol biblio tekets aktiviteter under skolgången torde rent allmänt ha betydelse för elevernas resultat på lång sikt. Det märks direkt när klasser kommer upp i högstadiet om det inte haft under vis ning och kontakt med skol biblio teket under mellanstadiet. (Dec 18)

DilemmanDet svåra är att fördela tiden på ett adekvat sätt. Att kunna få rätt balans mellan fast och rörlig. Det är också svårt att hålla kontakten med kollegor och rektorerna. Det blir mycket mejlande och pusslande.

Jag skulle önska att det funkade mycket bättre, men jag vet inte riktigt hur det skulle kunna funka riktigt bra när man har så mycket elever och tre olika skolor och så. (okt 18)

Samman taget känner sig Rosendahl tveksam till att hon kan bidra med kunskap om ”goda exempel”. På frågan om vad hon skulle önska sig svarar Rosendahl att det skulle vara till hjälp att träffa rektorerna regelbundet, ha återkommande möten och att de kommer ihåg att bjuda in henne till skolans aktiviteter, vara med på mejlinglistor och veta vad som händer på skolan. Hon upplever att hon annars får veta saker som händer för sent. Helst skulle hon vilja vara heltid på en skola, säger hon och skrattar.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

DISKUSSION

Regionen ligger långt framme i fråga om digital utveckling och den genom gripande attityden att förmedla tilltro till digital kompetens är något som märks bland skol biblio tekarierna. Skol biblio tekarierna på nätverksträffens deltagare berättar att de kan hjälpa lärarna på skolorna att förstå att digitala verktyg eller MIK inte behöver vara någon ting svårt eller otillgängligt. Här framträder skol biblio tekens möjlighet till (med)peda gogisk utveckling på skolorna med stor tydlighet. Det framkommer också en kritik mot synsättet att vara begränsad till en servicefunktion och peda gogisk resurs. Om regionerna dessutom hade utbildning och bildning som sitt obligatoriska område att stödja och samordna vid sidan av tillväxt etc., så skulle det gå att åstadkomma oerhört mycket kraft i kom petens utveck lingen och dessutom på en bred och genom gripande front.

Både Region Västerbotten och de två exemplen hämtade från Skellefteå och Umeå kom mun ger prov på en projektorganisering, som utgår från en centraliserad nod. Skol biblio tekarien blir under dessa villkor ett slags begränsad projektledare på lokal nivå. Det skapar vissa förhållanden med både fördelar och nackdelar.

I Skellefteå kom mun och Anderstorpsskolan ligger skol biblio teket inom den centrala förvaltningen under en specifik skolenhetschef. Den andra gymnasie skolan på orten ligger under en annan skolenhetschef, så direktiven kommer från en ännu mer centraliserad och högre ort på kom munen. Detta skiljer organiseringen från till exempel Nacka gymnasie bibliotek som enligt modellen kan sägas ha en funktionsorganisering med lokal förankring. Det intressanta är i fallet Anderstorp att skolenhetschefen är fysiskt lokaliserad till skolan. Varianten hör sannolikt ihop med att de som kallas ”rektorer” på skolan sannolikt skulle gå under ett annat namn på andra skolor: till exempel biträdande rektorer. Möjligen saknas på Anderstorpsgymnasiet en ledningsnivå. Det bör tilläggas att det enligt uppgift från nätverksträffen bara är gymnasieskolorna i Skellefteå som har tillgång till bemannade skolbiblio tek.

Exemplet Anderstorp ger prov på spännande projekt inom ramen för skol biblio tekets verk sam het, inte minst högläsningsprojektet tycks kunna visa på goda resultat i en elevgrupp som allmänt sett sällan nås av skol biblio tekens verk sam het. Erfarenheterna från högläsningsprojektet är så goda att fler skolor runt om i landet borde kunna inspireras att imitera det – och gärna med en uppföljning av hur elevernas lärande och resultat utvecklas.

Sidan 171 av 216

Skol biblio tekets projekt är möjliga att genomdriva eftersom Lundgren har varit så nästan femton år på skolan. Det vore närmast en omöjlighet att hålla projekten vid liv om personalomsättningen på skol biblio teket hade varit högre. Personalsituationen är alltså något att beakta vid en projektorganisering av skol biblio teket. I nuläget tycks Anderstorp vilja genomföra en genom gripande organisationsutveckling, om än i ”miniminivariant”. Detta kan förstås som ett slags över sättning av en idé till de lokala omständigheterna (jfr. SahlinAndersson 1996) eller möjligen en selektering där fokus sätts vid vissa delar, till exempel den kollegiala uppstarten och upprättandet av styrdoku menten.

Dessa sätt behöver dock kopplas tillbaka till lik värdig hetsmodellen för att se vilken väg som utvecklingen av skol biblio teket kan väntas ta. Vissa aspekter av Anderstorp tyder på att de utvecklar en lokaliserad variant av organisering och alltså närmar sig en funktionsorganisering (liksom i Nacka), framför allt om Lundgren själv vore att betrakta som ett slags skol biblio tekschef som är jämbördig rektorerna. Om utvecklings arbetet i stället går i riktning mot att ta vara på kontakterna med den andra gymnasie skolans skol biblio tek anas här en möjlighet till matrisorganisering (likt Kävlinge). Och en tredje utvecklingsmöjlighet är att den funktion som nu innehas av de olika skolenhetscheferna utvecklas i riktning mot en centraliserad nod/teamorganisering (likt Lin köping).

Exemplet Umeå kom mun ger inblick i en projektorganisering som tycks krackelera efter en omorganisation. Också här är styrningen centraliserad, men verk sam heten tycks vara förhållandevis isolerad från såväl förvaltningen och från sina kollegor. Det lilla stöd som fanns från chefen och kollegan i form av gemen sam mötestid räcker inte längre till för att hålla alla befintliga projekt i gång på tre olika skolor. Villkoren för att bedriva en integrerad peda gogisk verk samhet är inte alls gynnsamma. Skol biblio tekarien saknar mandat att dra ihop en projektgrupp om ledningen inte stöttar. Givet organiseringen blir det också svårt, för att inte säga omöjligt, att bidra med så många fler kompetensområden än läsfrämjande arbete. Det handlar inte om att kompetensen saknas, men den kompetens som finns har svårt att få gehör och svårt att utvecklas, eftersom skol biblio tekarien i stort arbetar helt på egen hand. Verk sam heten kommer heller inte upp i (minst) 20 timmar på en och samma skola, vilket betyder att eleverna inte har särskilt god tillgång till skol biblio teket. En ljusglimt är dock att det läsfrämjande arbetet verkar vara konsekvent genomfört och betydelsefullt för elevernas resultat inom läsning. Med en annan



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

organisering och med mer bemanning skulle skol biblio teket kunna åstadkomma så mycket mer.

Berättelsen om projektet från Skellefteå visar hur oerhört subtilt kom munikationen kring ett samarbetsprojekt är. Eleverna tolkar ton fall, kroppsspråk, ögonkast – ja, allt som signalerar om de är närvarande eller frånvarande. Med andra begrepp kan sägas att eleverna förstår direkt om lärarna ägnar sig åt särkoppling eller anpassning, det vill säga ett slags läpparnas bekännelse. Enligt detta sätt så kan en lärare formellt backa upp ett projekt, men informellt sett så sker ingen egentlig förändring. En lärdom är att lärarna behöver göra mer än bara att bara skapa plats för en aktivitet med skol biblio tekarien, utan de behöver också vara delaktiga, engagerade och förmedla tillit och förtroende till processens betydelse för elevernas lärande. Skolbiblio tekarien kan inte förväntas att på egen hand bära syftet med ett specifikt projekt.

Nedslagen i verk sam heterna ger en bild av svagheterna i lik värdighetsmodellens projektorganisering. Det är framför allt i Skellefteå som projekten överhuvudtaget kan komma till stånd. I Umeå är villkoren med arbete på tre olika bibliotek, som alla dessutom skiljer sig åt rent organisatoriskt, inte gynnsamma för att driva skol biblio teksverksam het, ens i projektform. I båda fallen finns en stor medvetenhet om sårbarheten i verk sam heten. I Skellefteå återkommer skol bibliotekarien till att handlingsplanen inte kommer att kunna genomföras fullt ut och i Umeå urholkas (i mina ögon) skol biblio tekariens professionella tillhörighet och självkänsla. De tycks jämföra sig med en tänkt standard, som inte tar hänsyn till skol biblio tekens skilda för ut sättningar.

Regionbibliotekets möjlighet att stödja skol biblio teken är också begränsade i dylika fall. Det kan inspirera genom att lyfta upp de spännande projekten och bidra med konstruktiva idéer och kom petensutveck ling genom goda samtal. Men det är alltså inte enbart skol bibliotekariens kompetens som är avgörande för verk sam hetens kvali tet, även om de enskilda skol biblio tekarierna själva verkar uppleva att det är så. Det är strukturella och organisatoriska för ut sätt ningar som gör det möjligt för skol biblio teken att omvandla kompetensen till en peda gogisk verk sam het till gagn för elevernas lärande. Och för att låna ett uttryck från Arenaskolans rektor i Linköping ligger det i projektorganiseringens form att den skapar vackra ”tomtebloss”, som lyser upp mörkret en kort stund. Det krävs dock en mer genom gripande ansvarsfördelning i det delade ledar skapet, eller en starkare lokal förankring (som i funktionsorganiseringen) för att bidra till en mer genom gripande verk sam het.

Sidan 173 av 216

Diskussionerna kring olika former av organisering kan med fördel lyftas upp på en regional nivå för att också beakta digitaliseringens del i bilden. Ett regionbibliotek skulle till exempel kunna bistå i inventeringen och kartläggningen av regionens olika varianter av skol bibliotekens organisering i regionen. (Det är ju möjligt att det bland regionens femton kom muner inte bara förekommer projekt organisering liksom i dessa två fall.) Vid olika slags varianter av lik värdig hetsmodellen är det möjligt för regionen att sammanföra de kom muner som tillämpar samma variant. Projektorganiseringen för med sig en särskild uppsättning av problem, liksom de övriga typerna likaså. På så vis kan det ske en mer sammanhållen utbyggnad och organisations utveckling av skol biblio teken som även tar hänsyn till de olika för ut sätt ningarna. Regionerna kan på detta sätt även vara delaktiga i den nationella skolbiblio teksutvecklingen på ett mer systematiskt och strukturerat sätt. u

D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81


kapitel 15

Slutdiskussion med resultat och slut satser

V i har allmän skolplikt i Sverige. Uppskattningsvis finns det ungefär 4 000 skolor (eller 6 000 skolenheter) runt om i landet. Skolverket rapporterar att en tredjedel av alla lärare saknar

behörighet. Det är naturligtvis beklämmande. Och många lärare kämpar likt romankaraktären Mirjam för att Inte gå under (Hedin 2015). Hur skulle debatten se ut om bara en tredjedel av skolorna kom upp i en halvtidsbemanning av lärare? Skulle det verkligen anses räcka för eleverna att det fanns resurser i form av en skolbyggnad eller ett klassrum och ett bestånd av läromedel, medier och kanske datorer – men endast en deltidslärare eller ingen lärare alls?

Intressant nog tycks den allmänna diskussionen om skol biblio teken inte ha nått lika långt. Det finns normer om att skol biblio teket ska vara ett ”stöd till” eller en ”resurs för” den peda gogiska verk sam heten. Ändå

Figur 6. Den peda gogiska verk sam heten med fokus på elevernas resultat utveck ling och lärande

Resultatutvecklingoch lärande

Pedagogik Organisation

Sidan 175 av 216

visar goda exempel på skol biblio tek vid upprepade tillfällen att de innebär en aktiv peda gogisk verk sam het i egen rätt. Här behövs därför ett nytt synsätt där begreppet peda gogisk verk sam het för elevernas bästa kan omfatta många delar och professioner i en sammansatt helhet. Det är peda gogik, organisation och (omformulerat) elevernas resultat utveckling och lärande som till sam mans utgör den peda gogiska verk sam heten och det senare är överordnat.

Läraryrket har sedan kom munaliseringen genomgått en mängd reformer (Blomberg & Waks 2015). Detta har bland annat inneburit både en avprofessionalisering och en återprofessionalisering; det talas till exempel om ”lärarens återkomst” (Linderoth 2016). Inte ens de mest radikala peda gogerna i motsatt riktning hävdar att eleverna kan delta i en fullgod peda gogisk verk sam het utan lärare. Det är en sammansättning av lärarens utbildning, kunskap, didaktiska kompetens, peda gogiska redskap, erfarenhet, samarbetsförmåga, praktiska klok skap och intresse, som skapar ett bärkraftigt sammanhang för elevens lärande, såväl individ som grupp och däremellan. Det finns en relationell dimension i lärandet som äger rum mellan lärare och elever, i olika konstellationer. När det gäller skol biblio tekets peda gogiska verk sam het är det också stor skillnad om den är bemannad eller inte. Kunskapsbildning och språk utveck ling är i grunden mellanmänsklig och kom munikativ.

Skolan som kulturellt systemSkol forskningen med organisationsteoretisk grund och inriktning mot ett kulturellt per spek tiv på skolor ger vid handen att de är mänskliga system, där själva formerna i verk sam heten på skolan är avgörande för elevernas lärande och resultat utveck ling. Det handlar inte om att enstaka insatser i under vis ningen är avgörande, utan det är den samfällda, systematiska och målinriktade ansträngningen som konsekvent utvecklar resultaten i sin helhet och över tid (Jarl et al. 2017). Detta torde handla ytterst om den samarbetslogik, som Jacobsson & Svensson (2017) efterlyser i fråga om en skolvärld, som är hårt pressad mellan till exempel professionella krav å ena sidan och demo kratiskbyråkratiska krav å den andra. Jarl et als. studie (2017) ger dessutom empiriskt stöd för att sam arbete och kollegial ledning är vägen till elevernas resultatutveck ling. Detta inne bär ett avsteg från en statisk modell på elevernas måluppfyllelse och resultat och utvecklar i stället en dynamisk syn där verk sam heten har en avgörande roll.

Skol biblio teket kan i detta läge utgöra den medpeda gogiska verk samhet som kan förmå att bryta det system av särordning och splittring som råder på många skolor runt om i landet. Genom att upprätta ett

Kapitel 15. Slutdiskussion med resultat och slut satser


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

samfällt, systematiskt och målinriktat sam arbete mellan lärare och skol biblio tekarier kan ett aktivt sam verkansklimat etableras som en bärande norm. Det är mot denna bakgrund som det blir extra viktigt att diskutera sam arbetena mellan lärare och skol biblio tekarie i medarbetar samtalen till sam mans med skol ledningen. En skol ledning som upptäcker att samarbetslogiken på skolan saknas eller brister behöver vidta åtgärder att (åter)upprätta den. Det har betydelse för den psykosociala arbetsmiljön, som har skärpta regler sedan mars 2016, och som kan vara avgörande för att få medarbetarna och eleverna att vilja stanna kvar på skolan. Välfungerande och integrerade skol biblio tek har som i fallet Kävlinge ett värde i samband med rekrytering av nya lärare eftersom det tyder på en omsorg om kunskap, lärande och relationer.

Skolverk sam heten behöver en riktning och som dessutom tar hänsyn till skolans identitetsskapande kraft och med borger liga angelägenhet. Skolan behöver etablera en (civic) värde regim, för om den inte gör det – var och hur ska detta annars ske? Lärare och skol biblio tekarier kan behöva ett gemen samt professionellt objekt för att nå högre nivåer av sam arbete (Ögland 2013). Skolan är till exempel lagstadgad att arbeta med hållbar utveckling, men gör inte det i tillräcklig utsträckning (Mogren 2018). Här kan skolan och skol biblio teken arbeta till sam mans för att uppnå högre målsättningar än vad de skulle kunna göra var för sig. Dessa bör utformas genom att skol biblio tekarien deltar i den pedagogiska skol utveck lingen på strategisk nivå.

Peda gogiska sam arbeten uppstår inte i ett vacuum. För att kunna skapa integrativa sam arbeten, fördjupad sam verkan och en gemen sam samhörighet kring skolans målbilder behöver samhörigheten etableras från start (Schultz Nybacka 2017). Samhörighet fungerar därmed på liknande sätt som lik värdig het. Det kan inte finnas lik värdig het i stor skala om man samtidigt inte har en etablerad lik värdig het på enskild nivå. Alla människors lika värde inne bär samtidigt att varje människa har lika värde. Genom att tydligt visa att lärare och skol biblio tekarier har lika värde och hör samman som en principiell utgångspunkt kan sam arbeten och sam verkan skapa ingångsvärden till en fördjupad samhörighet. Det är ett slags iterativ process:

För att möjliggöra transprofessionella sam arbeten – sam arbeten där professionerna är delaktiga i gemen samma arbetsuppgifter (Hylander 2016) – behövs ett utrymme för gemen samt lärande.

Man kan också lyfta blicken och som Ninni Wahlström (2009) föreslår, ta sikte på att skapa mellanrum för lärande. Vad blir möjligt för eleverna att möta i skolan? Vilka problem ställs och hur? Vem kommer till tals? Vilka kunskaper om världen behövs av oss människor i världen – och varför? Utifrån John Deweys kunskapssyn är inte den egna reflektionen

Sidan 177 av 216

den högsta nivån i en lärandematris, utan själva grundför ut sätt ningen för att lärande ska kunna äga rum. Det handlar om att kunna betrakta sig i relation till själv till andra och den värld vi lever i. Bild nings resan utgör en ”gränspassage” för att tala med professor Bengt KristenssonUggla (2012): att urskilja etablerade gränser, korsa dem – ”gå mellan, förstå och göra sig förstådd i, olika världar” (s. 14). Detta minner om bibliotekets roll som ett slags ”mellanrum”, som förenar och förbinder historia/framtid; materiellt/digitalt; ensamhet/gemenskap, etc. (Franzén et al 2014). Här kan skol biblio tekets delaktighet i den peda gogiska verk sam heten bidra till utveckling av reflekterande och kritiskt tänkande redan från unga år, till exempel genom käll kritik men framför allt genom att sätta in under vis ningen i ett större bild ningssamman hang där kunskap, lärande och relationsskapande äger rum.

Kultur och bildning för en berikad lärandemiljöOm vi dessutom beaktar skolan som en sam hällsbyggande kulturinstitu tion tillkommer kulturen som ytterligare en dimension av skolbiblio teket vid sidan av utbildning och bibliotek.16 Som kulturinstitu tion betraktad ger skolan och ett integrerat skol biblio tek inte upphov till en långt driven individualisering och relativisering av lärandet, som enligt kritikerna går under begreppet ”flumskolan”.17 Tvärtom betyder skolan som kulturinstitu tion och bild nings sammanhang med dess starka fokus på med borger lig kunskap, lärande och relationsskapande på olika nivåer att det ställs stora krav på såväl medarbetarnas som elevernas ämneskunskap, medvetenhet, förmågor, tolkningskompetens och omdöme. Det handlar i grund och botten om att upprätta värdet av mänsklig existens och samvaro.

Skol utveck ling handlar ytterst om att skapa ”kulturförändring” (Persson 20180530) Det krävs hårt, engagerat och lustfyllt arbete att upprätt hålla ett peda gogisktprofessionellt för håll nings sätt och en effektiv organisering för en fram gångs rik skola och kombinera med erfarenheterna från välfungerande skol biblio tek på ett integrativt och lik värdigt sätt. Detta arbete uppstår inte av sig självt, som rektor vid Arena skolan påminner oss om, utan kräver såväl struktur som styrning

16. I regeringsöverenskommelsen från januari 2019 nämns i punkt 54 att ”alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola.” Här finns alltså en öppning för att stärka kultur i skolan. Det finns dock en ytterligare potential i att betrakta skolan i sig som en kulturinstitu tion!

17. Linderoth (2016) har skapat termen konstruktivistiskt inspirerad peda gogik (KIP) för den peda gogik som i korthet handlar om individualisering: hög grad av självständigt elevarbete, lärarens anpassning till eleven, och där ”individens privata mål och karriärmöjligheter är överordnade det sam hälleliga intresset att bilda medborgare som kan delta i en demo kratisk sam hällsutveckling” (s. 22).



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

på både individ och gruppnivå (och varianter där emellan) för att skapa en sammanhållen helhet.

Ett bild nings per spek tiv på skolan och skol biblio tekets roll öppnar för dess djupare betydelse längs kunskaps, lärande och relationsdimensionerna. Bildning kan också utgöra ett gemen samt paraplybegrepp för utbildning och kultur och för såväl lärare som skol bibliotekarier och bygger på en gemen sam verk sam het med kompletterande uppgifter mellan jämbördiga parter i sam verkan.

Kriterier för likvärdiga och fram gångs rika skol biblio tek Hur kan kriterier som kännetecknar en god skol biblio teksverk sam het formuleras?

Denna studie både bekräftar och utvecklar befintliga kriterier för goda skol biblio tek. Utvecklingen består i att jag har haft skol forskningen om likvärdiga och fram gångs rika skolor som utgångspunkt för de fördjupade studierna av goda exempel på skol biblio tek. Samman taget bekräftas kriterierna om att skol biblio teket behöver få organisatoriskt stöd och ledning för att integreras i under vis ningen och delta i pedagogisk utveckling i syfte att stärka elevernas lärande. Med andra ord, trots att skol biblio teken ofta vidtalas som en ”peda gogisk resurs” (Limberg 2012; Gärdén 2017; KB 2016; Skol inspek tionen 2018, etc.), så inne bär framgångs och lik värdig hetskriterierna i praktiken att skolbiblio teket utgör en peda gogisk verk sam het i samspel med den pedagogiska skolverk sam heten i övrigt. Här uppstår behovet av ett gemensamt ram verk, inom vilket skol biblio teket utgör en medpeda gogisk verk sam het.

Ytterst bör ram verket understödja ett integrativt och holistiskt syn sätt som en del i hållbar utveckling och syfta till en utvecklad samarbets logik.

Tabell7.Översiktöverkriterierförframgånginomskolaochskolbiblioteksamtförslagtillettholistisktramverk för kultur och bildning. Bearbetning av Jarl et al. (2017), DIK (2018) samt resultaten inom studien

FRAM GÅNGS RIK SKOLA: EMPIRISKT STÖD(JARLETAL.)

FRAMGÅNGSRIKTSKOL- BIBLIO TEK: ”BEST PRACTICE”(DIK2018)

INTEGRATIVT OCH HOLISTISKT RAM VERK FÖR SAMARBETSLOGIK

Ledning och organise-ring

Målinriktad ledning

Tydlig del av skolans peda gogiska vision

Skolan som kulturinstitu tion (analogt, digitalt)

Gemen sam strategisk peda gogisk skol utveck ling

Medarbetarsamtal om sam arbete

Sidan 179 av 216

Kollektiv organisering av ledningen

Navet i den digitala kunskapsskolan Medpeda gogisk organisering

Målinriktad led-ning på förvalt-ningsnivå

Lik värdig het

Modeller:

Funktionsorganisering

Matrisorganisering

Teamorganisering

Projektorganisering

Kultur- och bild nings politik (inkluderat utbild nings politik)

Tolkande kultur begrepp

Relationell bildning

Sam arbete med fokus på under vis ning

Sam verkar med skol ledning och övrig peda gogisk personal kring elevernas lärande

Samarbetslogik

Tre nivåer: Multiprofessionellt

Interprofessionellt

Transprofessionellt

Peda gogik Lärarledar skap i klassrummet

Erbjuder stöd till enskilda och grup-per i deras lärprocesser

”Chief Information & Culture Officer”

Anpassning av under vis ningen

Har överblick över lär resurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medie användning

Leder processer och olika förmedlare (medledar skap)Etablerar mentorskap (elev till elev; lärare till lärare)

Stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informations färdigheter och förståelse för informa tions söknings-processer och sociala medier

Kritisk granskning av digital identitet

Stärker elevernas läs- och kom-munikationsförmåga i en vidgad textvärld

Språk utveck ling för en ny (digital) offentlighet. Synliggör lärandet i lokalsam hället

Lär eleverna navigera i informa-tionsflödet och hantera sin digitala identitet

Samordnar kulturaktiviteter

Resultat-utveckling

Höga för vänt ningar på eleverna

Effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna

Socio-emotionella insatser (Klapp 2017)

Kartläggning och uppföljning av elevernas kun-skaper

Ger eleverna verktyg för käll kritik Kartläggning av elevernas sociala engagemang och kulturaktiviteter för resultat utveck ling (Nordlander 2015)



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Tabellen här ovan utgör ett slags syntes av följeforskningens olika resultat. Avsikten är att erbjuda en översikt över kriterier hämtade från såväl skol forskning som beprövad erfarenhet inom skol biblio teksvärlden och sätta in dem i ett större sammanhang av skol utveck ling. Skolverkets (och Skol inspek tionens) kriterier och är styrande, men befinner sig enligt egen uppgift på ett slags ”mellanmjölksnivå” för att vara tillgängliga för alla. Risken är att denna nivå blir strikt institutionaliserad och att systemet inte uppmuntrar till vidareutveckling. Tabellen ovan vill därför belysa både grundsatser och överbyggnad för ett mer integrativt och holistiskt ram verk. På detta vis kan skol utveckling ske på ett hållbart sätt oavsett på vilken nivå en skola befinner sig.

SamarbetslogikPå kom munal nivå bör sam verkan och en samarbetslogik genom syra den peda gogiska verk sam heten i skolorna, inklusive skol biblio teken.Medarbetarsamtal: Rektor är peda gogiskt ansvarig för skolan och står för medarbetarsamtalen med undervisande personal. I denna roll bör rektor ställa frågor om lärarnas sam arbeten med skol biblio teket.Medledar skap: Skol biblio tekarien kan med rätt kompetens agera handledare eller ledare till medarbetare, gärna till sam mans med mot svarande undervisande personal i ett slags ”medpeda gogiskt ledar skap”Mentorskap: Skol biblio teket kan mobilisera lärare och andra förmedlare i mentorskap, så att lärare i sin tur utbildar lärare och elever utbildar yngre elever. På detta vis kan skol biblio tekariens tid användas mer effektivt och verkansfullt samt stödja utvecklingen av sam verkan och gemenskap på skolan.

Organisering av skol biblio teken enligt lik värdig hetsmodellenPå vilka sätt bidrar bemannade skol biblio tek till utveckling av nya sätt att organisera och genomföra under vis ningen, exempelvis genom nya sätt att samarbeta mellan lärare, skol ledare och skol biblio tekarie?

Denna fråga vill jag framför allt besvara på en genom gripande nivå och med sikte på en systematisk kunskapsutveckling på området. Den under liggande frågeställningen som jag ser det är: Hur kommer det sig att Sveriges skol biblio teksverk sam heter ser så olika ut, trots att skol väsendet är så reglerat? (Gärdén 2017) Mitt bidrag handlar om att möjlig göra en typologi för organisering av skol biblio teken. De olika organiseringsvarianterna skapar en grund för en mer detaljerad beskriv ning och analys såsom i fallstudierna. Satsningar på det bemannade skol biblio teket inne bär att göra satsningar på skolverk sam heten och dess organisering i riktade delar och i sin helhet.

Sidan 181 av 216

Modellen bygger vidare på Hylanders (2016) arbete, som betonar att samtliga organiseringsmodeller för lik värdig het (inom elevhälsan) har både för och nackdelar samt ger inga skillnader i upplevelsen i utvärderingarna. Med andra ord kan kvali teten vara ungefär likvärdig i fråga om ett avnämarper spek tiv vid ett givet tillfälle. Men om vi också ska ta med kontexten i beräkningen och utveckling över tid, som jag hävdar, så framträder vissa skillnader. På en genom gripande nivå bör modellernas lämplighet att bidra till en samarbetslogik såväl inom som mellan skolor vara avgörande. Sam arbeten med sikte på elevernas lärande får starkt stöd i empirisk forskning (Jarl, et al. 2017). Skolor utan sam arbeten har svårt att utveckla elevers lärande och är särskilt sårbara för påfrestningar i arbetsmiljön, exempelvis stor personalomsättning, stress, psykisk ohälsa, mm.

I ett skol biblio tekssammanhang vill jag därför hävda att modellerna är olika lämpliga för organisering av verk sam heten, beroende på kommunens/huvud mannens för ut sätt ningar. Det avgörande kriteriet är att skol biblio tekets peda gogiska verk sam het ska integreras med skolan och bidra till skolans sam verkanslogik för att kunna stärka elevernas lärande. Den modell är att föredra som har bäst för ut sätt ningar för dels hållbar lik värdig het på den egna skolan och dels mellan skolor genom att delta i en lärande skol utveck ling i smått och stort.

Om det alltså finns ett befolknings och elevunderlag inom kommunen, så erbjuder det lokalt placerade skol biblio teket större möjligheter att utveckla former för integration och sam verkan. Av de två lokala modellerna utgör matrisorganiseringen den avgjort mest hållbara modellen eftersom den erbjuder kollegial sam verkan och skol utveck ling på två håll, dels i relation till skolan, dels i relation till professionen. Tillsam mans täcker de in alla skolor, även om inte alla skolor har bemanning på heltid. Exemplet Kävlinge kom mun visar på styrkan i modellen när det gäller att skapa för ut sätt ningar för hållbarhet i skol utvecklingen, sam ord ningen inom och mellan professionerna samt en ökad lik värdig het för eleverna.

I fråga om glesbygd, där både elev och medarbetarunderlagen är begränsade, kan det finnas organisatoriska fördelar med tillgång till ett centralt placerad skol biblio tek. Av de två centraliserade modellerna torde det vara det delade ledar skapet som har bäst för ut sätt ningar att bidra till en integrerad skol biblio teksverk sam het och sam verkan bortom skol gränsen. Ett enskilt ledar skap på central nivå har inget starkt mandat ute på skolan. I praktiken sätter också tid och kraft begränsningar för kontakter med skol biblio tekspersonalen ute på fältet. Inte ens projekt organiseringen möjliggör skol biblio tekariens projekt ledar roll om för ut sätt ningarna är för fragmenterade. Jag tänker



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

här på skol biblio tekarien i Västerbotten och som träffade sin kollega högst en gång i månaden och hade gles kontakt med deras gemensamma chef. Skol biblio teket har under sådana villkor små möjligheter att få utrymme och gehör från skol ledningarna och lärarna, vilket i för längningen hindrar organiseringen, den peda gogiska utvecklingen och elevernas resultat utveck ling – kort sagt den peda gogiska verk samheten. I dessa fall närmar sig skolorna gränsen för vad som kan räknas till att ge eleverna tillgång skol biblio teksverk sam het och riskerar därmed att inte uppfylla lagkraven.

Modellen med fokusbibliotek i Linköping kan räknas till teamorganiserings modellen, som också skulle kunna kallas centralteam modellen eller nodmodellen. Begreppet riskerar annars att leda tankarna i riktning mot det decentraliserade, kollegiala professionsteamet i Kävlinge. Till skillnad från Kävlinges matrismodell, har Linköping en större centralisering av kompetensen och beslutskraften. Beslutet om modellen har tagits centralt av politikerna, som skjuter till medlen och det är skol biblio tekschefen som rekryterar skolbiblio tekarierna (nu med delaktighet från rektorn i fråga), skapar professionellt nätverkande och kom petens utveck ling. Det är ännu inte alla skolor och elever som omfattas av fokusmodellen; lik värdig heten får här stå tillbaka. För att modellen ska fungera optimalt behöver ledningen på lokal nivå vara mycket målinriktad i fråga om hur skolbiblio teks verk sam heten ska integreras i under vis ningen och delta i skol utveck lingen. Här kan den centrala organisationen skapa en trygg platt form för det ständiga utvecklingsarbetet. Men om den lokala ledningen av olika anledningar inte mäktar att driva processerna framåt, så har heller inte den centrala funktionen något vidare mandat.

Skol biblio tekskompetensen hör i Linköpings variant av nodmodellen till en kom munal enhet som går under namnet ”Stöd” (typ Stöd och funktion). De är alltså inte integrerade i organisationerna som rör skolan eller barn och unga på central nivå. Paradoxen är att skol biblioteken nu försöker att skifta identitet från en stödfunktion eller resurs till en integrerad kraft i under vis ningen, medan organisationen som stödjer modellen själv räknas som stödfunktion. Med andra ord finns det ett betydande glapp i relation till den peda gogiska organiseringen på kom munen. En ensam skol biblio tekschef utgör heller inget team i sig. För att ta vara på nodorganiseringsmodellens styrkor för en ökad lik värdig het för eleverna behöver den centrala kompetensen etableras som ett peda gogiskt team och inte reducerad till ett administrativt stöd. Synen på skol biblio tekens verk sam het och roll på skolan kan utifrån mitt per spek tiv belysa huruvida det finns en livaktig samarbetslogik eller inte.

Sidan 183 av 216

Skol biblio teket som organisationens temperaturmätareFör en skol ledning som tar samarbetslogiken på allvar kan skol biblioteket vara det som tydligt visar om logiken används eller inte. Utifrån ett ansvarsfullt skol ledningsper spek tiv sitter skol biblio tekarien på värdefull information om hur samarbetsklimatet verkligen fungerar på skolan. I diskussionerna kring professionell kollegialitet i utbildnings miljöer har det hittills varit ensidigt fokus på lärarna som en institu tionell yrkeskategori. Detta är nog så viktigt, men behöver kompletteras genom att också låta kollegialiteten genom syra det professionella uppdraget och verk sam heten för elevernas välmåga.

Med en mer preciserad definition av professionella team kan skolledningen avgöra om de olika arbets och ämneslagen fungerar som multiprofessionella team där olika yrkeskompetenser ingår och utför sin del (skol biblio tek, elevhälsa, specialpeda goger, etc), interprofessionella team där professionellt utbyte sker eller transprofessionella team, där den peda gogiska kompetensen samspelar och växer till sam mans till nya lärandenivåer. Den skola som berömmer sig själv för ett kollegialt arbetssätt i den peda gogiska utvecklingen, men som sedan vare sig inte förmår släppa in eller integrera skol biblio tekarien i arbetslagen, har uppenbara begränsningar och behöver stödjas för bättre framgång.

En viktig poäng är att om skol biblio tekarien är isolerad från de övriga medarbetarna – i den mån skol biblio tekarien ens existerar – så kan inte skol biblio tekarien ensam lastas för detta. Meningen är inte heller att ge skulden till varken lärare eller skol ledning om så är fallet. Avsikten med resonemanget är snarare att uppmuntra skol ledningen att företa sig en analys av hur väl integrerad skol biblio teket är på skolan och därigenom få underlag för sin bedömning av samarbetslogiken på skolan som helhet. Lite tillspetsat kan sägas att sam arbetet med skolbiblio teken i många fall kan fungera som den lilla undulaten i gruvan – den första som märker om det är för lite syre i samarbetsklimatet. Skolan har därför mycket att vinna genom att involvera skol biblio teket (och de övriga yrkesgrupperna/funktionerna) i den peda gogiska skolutveck lingen för elevernas kunskap, lärande och relationer.

Dessa modeller för organisering kan användas även om skolan skulle återgå till staten. Både skollagen och biblioteks lagen ställer krav på att skolor erbjuder eleverna tillgång till skol biblio tek. Eftersom biblioteks lagen är en ramlag så gäller den för alla och kom munerna kan inte undvika den med hänvisning till det kom munala självstyret. Kom munerna behöver i detta fall samarbeta med staten oavsett hur situationen ser ut, men sam arbetet kunde underlättas väsentligt om skol biblio tekens organisering kan anpassas till kom munens/huvudmannens belägenhet och sammanhang. Det borgar för en god lokal



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

kunskap om och förankring av skol biblio teket som verk sam het för elevernas bästa.

Tabell 8. Schema över lik värdig hetsmodellens olika aspekter och dimensioner

FUNKTION MATRISNOD (TIDIGARE”TEAM”) PROJEKT

Organisering Lokalt Lokalt och centralt Centralt Centralt och delvis lokalt

Ledar skap Enkelt Delat Enkelt (med ev. stöd)

Delat (lokal ”projektledare”)

Beslutskraft Hierarki Kollegial (med byråkratiskt stöd)

Byråkratisk Projektstyrd

Rekrytering Lokal Lokal med kollegialt medbestämmande

Centralt med lokal insyn

Central

Finansiering Lokal (ev. med stöd centralt)

Lokal med stöd centralt

Central Olika (även externa medel)

Bestånd Lokalt Lokalt och kollegial sam ord ning

Centralt initierat Olika (bl.a. kombi-nerat folk-skol)

Kompetens-utveckling

Funktionsnivå Lokalt och kollegial sam ord ning

Centralt Olika (t.ex. genom projekt)

Kulturorgani-sering

Lokal (med lokala kontakter)

Lokal med central sam ord ning

Olika Olika

Elevfokus Medelstark Stark Olika Olika / Svag

Kontroll och uppföljning

Medelstark Stark Olika Svag

Lik värdig hetsmodellen för större enhetlighet visar också att den kan relateras till mång fald för valfrihet eftersom det finns utrymme för kom munerna att välja egna varianter att erbjuda sina medborgare och invånare.

Som framgår av schemat är funktionsorganiseringen utpräglat decentraliserad och lokalt förankrad, medan projektorganiseringen är centraliserad och därmed diversifierad på lokal nivå.

Nodorganiseringen är skiftande eller olik, beroende på hur engagerat ledar skapet är på lokal nivå. Om den lokala skolförankringen är stark, så är organiseringen som helhet stark, men om engagemanget är svagt så börjar nodorganiseringen likna projektorganiseringen där det lokala skol biblio teket har svårare att få igenom ett systematiskt arbetssätt. Matrisorganiseringen är genomgående starkare än de andra eftersom möjligheterna till beslutskraft, kom petens utveck ling, elevfokus,

Sidan 185 av 216

kontroll, etc. sker på dubbel front, dels lokalt på skolan, dels i nätverket utanför skolan. Intressant nog ger detta en upplevelse av delat ansvar och arbetsbelastning och därmed mindre stress.

För att sätta in organiseringsmodellerna i ett dynamiskt sammanhang och i relation till varandra så kan vi åskådliggöra dem på följande vis.

Figur 7. Likvärdighetsmodellens typiska innebörd och konsekvenser

DecentraliseradFokuseradBegränsat ansvarMedelstarkt elevfokusMedelstark kontroll

DecentraliseradKollegial samordning (inom och mellan professioner och skolor)

Omfattande ansvarStarkt elevfokusStark kontroll

CentraliseradFokuseradOmfattande ansvarSkiftande elevfokusSkiftande kontroll

CentraliseradDiversifieradSkiftande elevfokusBegränsat ansvarSvag kontroll

Matris Projekt

Funktion Nod

Tanken med att figuren är att visa på att de olika typerna är möjliga att skifta, byta ut och förändra. Min rekommendation är att sträva i riktning mot matrismodellen, där både ansvaret och kontrollen är förhållandevis stora och i balans med varandra. De fördelas också på flera parter vilket skapar en mer hållbar arbetsbelastning och större lik värdig het för eleverna.

Skol biblio tekens roll för elevernas lärande och resultat utveck lingVilken betydelse har bemannade skol biblio tek för elevernas lärande/studie resultat? Det gäller lärande på specifika kompetensområden som käll kritik, informa tions sökning, digital kompetens och läsförståelse liksom övergripande studieresultat i form av betyg?

Vad skol biblio teken betyder för elevernas kunskap och mål uppfyllelse i praktiken är också en fråga som engagerat många. Det finns allmänt sett stora förhoppningar på att forskningen ska kunna ge belägg för att skol biblio teken har direkt betydelse för elevernas väl



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

mående, socialt utbild nings och utvecklingsmässigt (Gildersleeves 2012). Diskussionen har pågått länge kring skol biblio tekens inverkan på elevernas lärande och prestationer, det vill säga hur väl de uppfyller kunskapskraven och uppnår måluppfyllelse.

Flera skol ledare, lärare och skol biblio tekarier i studien tar upp betydelsen av skol biblio tekens verk sam het i samband med en uppföljning av resultaten. I Kävlinge liksom i Umeå tas dokumen terat goda läsförmågor på enskilda skolor till intäkt för att syste matiskt arbete ger frukt över tid. Högläsningsprojektet i Skellefteå stärkte enligt erfarenheten elevernas förmågor som är av betydelse för kunskap, lärande och relationsskapande. I Nacka observerade personalen att de två sent antagna eleverna som inte tagit del av tidigare under vis ning i käll kritik låg efter i fråga om informa tions sökning och värdering av källor. I Kävlinge ledde ett sam arbete mellan NOämnena och skolbiblio tekarien till att samtliga elever klarade frågorna om käll kritik. I Linköping sker granskningar av effekterna av under vis ning i käll kritik i de nationella proven och eleverna med skol biblio tek får bättre resultat (Eriksson & Drejstam 2015); det finns också ett pågående arbete att granska de nationella proven och undersöka resultat utveck lingen i samband med att det nya skol biblio teket öppnat.

Den samlade forskningen under flera decennier uppger samstämmigt att bemannade skol biblio tek har betydelse och värde för elevers lärande (Gärdén 2017). Inter nationella jämförelser mellan länder ger vid handen att elever med tillgång till skol biblio tek presterar bättre vid examen än studenter utan tillgång. Senare nationella studier från USA, Australien, Kanada och Storbritannien bekräftar dessa resultat (ibid.). På detta vis borde skol biblio teken kunna erhålla legitimitet såväl i skolvärlden som i sam hället.

Ändå kan det vara svårt att peka exakt på vad det är som skol biblioteken lyckas med. Svårigheten enligt Gärdén (2017) är dock snarast att forskningen fokuserat på skol biblio tek med skilda för ut sätt ningar och att de riktat in sig på olika forskningsfrågor. Det är med andra ord en förhållandevis sammanhållen men komplex bild av skol biblio tekens effekter och betydelse.

Ett forskningsspår går som tidigare nämnts under namnet ”School library impact studies” (Gärdén 2017, Curry Lance & Kachel 2018).18 Det bärande temat är att skol biblio tek med en bra verk sam het har en positiv korre lation med studenternas prestationer och uppnådda mål

18. För närmare information och resurser kring School Library Impact Studies, se till exempel www.lrs.org/data-tools/school-libraries/impact-studies eller sök via https://antiochlis.libguides.com/schlibcert/research vid Antioch Universitet.

http://www.lrs.org/data-tools/school-libraries/impact-studies

http://www.lrs.org/data-tools/school-libraries/impact-studies

https://antiochlis.libguides.com/schlibcert/research

https://antiochlis.libguides.com/schlibcert/research

Sidan 187 av 216

under skol gången. Skol biblio teken visar sig också ha god inverkan på studenternas långsiktiga framgång i termer av examen och akademiska meriter. Kritiken som har lyfts mot dessa studier är att det bara skulle handla om rika skolor med välutrustade bibliotek och elever från resurs starka hem. Curry Lance & Kachel (2018) tillbakavisar denna kritik och pekar på att forskningen har rensat för demo grafiska faktorer, skolornas finanser, kvoten mellan lärare och elever samt lärarnas kvalifika tioner. Vad som blir särskilt tydligt är skol biblio tekens specifika betydelse elever från resurs svaga och flerspråkiga hem eller med något slags funktions variation.

Det finns stora svårigheter att på vetenskaplig väg säkerställa vilka faktorer som ger upphov elevernas resultat och måluppfyllelse, inte minst när det gäller skolbetyg.

Gabriel H Sahlgren (20131007) skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter att den forskning som påvisar positiva samband mellan skolbiblio teken och elevernas resultat inte är tillräckligt väl genomförd för att ligga till grund för politik; det är allt för många faktorer som är osäkra. 19 Nationalekonomen Jonas Vlachos är aktiv debattör i skolfrågor, inte minst i fråga om betygsinflationens relation till den nya skolmarknadens beskaffenhet. Vlachos har själv inte forskat kring skol biblio teken som en del i skolan, men håller i grunden med Sahlgrens kritik (20170622).

Frågan är också om betygssystemet som vi har verkligen understödjer lärande. Enligt Klapp (2017) bygger det på en felaktig premiss om att betygen skulle vara motivationshöjande. Tvärtom fixeras elevernas uppmärksamhet på betygen som utgör en begränsad del av lärandet och dåliga betyg antar formen av en extra bestraffning, vilket skapar en ond spiral.

Varför vänja eleverna vid ett dåligt system som riskerar att ge dem dålig självkänsla och försämra lärandet? Tvärtom borde skolan erbjuda eleverna ett system som är bra för lärandet och som ger dem möjlighet att utveckla sina socioemotionella kompetenser och sin inre motivation. (Ibid. 196)

Det system som Klapp efterlyser är huvudsakligen normativt. Hon föreslår 1) att den obligatoriska skolan inte bör kunna tilldela en elev ett ickegodkänt betyg, utan ska i stället säkerställa att eleven klarar målsättningarna; 2) att lärare ska få göra holistiska bedömningar av elevernas kunskap; 3) använda summativ bedömning sparsmakat och

19. Sahlgren har själv använt slut satserna från sin forskning om den svenska friskolereformen som argument för politiker att tillåta vinstdrivande skolor i Storbritannien. Se Sahlgren 2011.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

efter att lärande har skett. Samman taget är förslagen inriktade på att stärka elevernas inre motivation och mål.

Från mitt utomstående organisationsteoretiska per spek tiv så pekar debatten på att skol biblio teksforskningen i högre grad behöver sammanföras med och interagera med skol forskningen för att kunna göra bättre och mer nyanserade under sök ningar. Framför allt om en framgångsfaktor för skol biblio teket är att professionerna sam verkar för en integrering i under vis ningen. I nuläget verkar det förstnämnda forskningsspåret kring skol biblio teken (med viss generalisering) utgå från skolan som en relativt stabil miljö och skol forskningsspåret verkar inte beakta skol biblio teken alls. Den skol forskning som är särskilt intressant som tar upp verk sam hetens roll för elevernas lärande och resultat utveck ling, snarare än ensidigt fokus på elevernas resultat i form av betyg.

Att beakta betydelsen av medpeda gogiska verk sam heter för resultat utveck lingen på en mer genom gripande nivå är gissningsvis svårt. Tyvärr är det långt från alla skol biblio tek som kan sägas vara så integrerade i under vis ningen att de utför sin peda gogiska verksam het till fullo. I de fall detta sker, kan det fort farande vara svårt att isolera skol biblio tekets effekt att det går att dra några universella slutsatser. Det är också kontraproduktivt om den kvantitativt orienterade forskningen vill ta sikte på att uteslutande separera enskilda framgångs faktorer när praktisk erfarenhet ger vid handen att det är själva integreringen som skapar för ut sätt ningarna för resultat utveck ling. Det går heller inte att uttala sig om vad som skol biblio teken skulle kunna inne bära allmänt sett, baserat på vad några exempel historiskt sett har åstadkommit. Utifrån ett verk sam hetsutvecklingsper spektiv med en grundläggande dynamisk ansats så finns också en ständig förbättringspotential. I denna ansats ingår att kunna svara an på förändringar i omvärlden och anpassa sig därefter. Sammanhanget och de lokala för ut sätt ningarna är en viktig del för varje organisation att förhålla sig till.

Nacka gymnasiums biträdande rektor framhåller att genomströmningen är ett bättre mått på verk sam heten än elevernas resultat. Den peda gogiska verk sam heten ska möjliggöra att varje elev som kommer in i skolan också ska klara den. Jag är böjd att hålla med, även om måttet på genomströmningen inte löser hela mätningsproblemet med till exempel betygsinflation, etc. (Och om dessutom resurstilldelningen kopplas till genomströmningen liksom i högskolan, så kan tyvärr systemet uppmuntra att släppa fram elever som ännu inte nått sina mål.)

Sidan 189 av 216

Inför fallstudierna kunde jag observera att de exempel med skolbiblio tek som hörde till centraliserade organiseringsmodeller hade lägre grad av genomströmning än de med decentraliserade varianter. (Lägg märke till att detta inte är en empirisk utsaga utan snarare en reflektion.) Efter att jag har sammanställt schemat över lik värdighets modellens olika typer av organisering slår det mig främst att det som förenar de centraliserade modellerna, är att de i praktiken öppnar för sär ordning både inom och mellan skolor. Ansvaret och makten att genomföra är alltför ojämnt fördelade och samarbetslogiken försvagas. Det är också skiftande insyn i elevernas resultat utveck ling, vilket försvårar möjligheten att planera för peda gogisk utveckling. De lokala formerna av organisering erbjuder större utrymme att påverka verk sam heten. Matrismodellen erbjuder enligt mig den starkaste organiseringen av skol biblio teken som en medpeda gogisk verk sam het eftersom den också tar hänsyn till professionens egen kom petensutveck ling, som dessutom har stöd av ytterligare en chef, kontaktrektorn. Samman taget ger det bättre för ut sätt ningar för både god genom strömning och resultat utveck ling.

I denna observation kring organiseringens samspel med genomströmningen finns ingen vetenskapligt eller statistiskt säkerställt samband – det är viktigt att komma ihåg. Däremot finns här en grogrund med frön till olika hypoteser, som kan utvecklas och testas vid en närmare analys i framtiden.

Vad ska skol biblio teket inte göra?I samband med studien ställdes frågan om vad som hör till kärn uppdraget på ett skol biblio tek. Minst lika belysande är respondenternas svar på frågan vad det inte ska vara och göra. Här i svaren märks många år av ackumulerad erfarenhet i bemötandet av omgivningens för väntningar.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Tabell 9. Gränserna för skol biblio tekets verk sam het enligt respondenterna

ORGANISERING

Passiv resurs Inte vara fritidsgård Linköping

Inte vara ett uppehållsrum Linköping

Inte vara ett extra klassrum för grupper Nacka

Inte ersätta lärare som vikarie MalmslättLinköping/ ÖstergötlandSkellefteå

Inte i stället för lärare (utan med lärare) Linköping

Inte vara provvakt eller annan person utan krav på kompetens Nacka

Enkelservice-funktionochadministration

Inte sätta upp böcker Järfälla

Inte räkningsunderlag (hinns inte med) Umeå

Inte gallring (hinns inte med) Umeå

Inte plocka allt för mycket (mer kontakt med städ) Skellefteå

Inte hantera läromedel Linköping/ Östergöter-land, Nacka

Inte alltför stort fokus på bokutlåningen (klasser sköter själva, tekniskt stöd finns)

Kävlinge,Skellefteå

Inte bara vara en utlåningscentral för böcker Arenaskolan

Inte hantera datorer eller miniräknare Nacka

Inte prioritera öppettider framför under vis ningsverk sam het (dilemma)

Linköping

Inte bara vara i biblioteket, utan också bedriva verk sam het ute i klasserna

Kävlinge

Inte utföra tjänster så att ”lärarna slipper” – en björntjänst! Linköping

Inte vara för hjälpsam (med t.ex. IT-support) Nacka

Inte lägga tid på administration Järfälla

Inte höra till en administrativ chef Järfälla

Inte vara lägst i prioritetsordningen Flen

Inte döma ut ett äldre bestånd Flen

Peda gogik

Samarbetslåsning Inte för strikt planering Linköping

Peda gogisk ersättare

Inte ta emot grupper till biblioteket för att skol biblio teket ska ”hitta på något”

Linköping

Sidan 191 av 216

Värdegrund, mm.

Utökat uppdrag

Juridiska aspekter

Inte skicka ner en halvklass för att ”slippa barn” – generellt sett ska det vara med en peda gog

Västerbotten

Inte behöva ta en lektion själv, ens i käll kritik SkellefteåKävlinge

Inte reproducera stereotyper och förlegade normer Nacka

Inte nöd vän digtvis hantera kulturella aktiviteter ensam (sagt av biträdande rektor)

Kävlinge

Inte sprida bilder utan upphovsrätt Nacka

Inte sprida personuppgifter, bilder på elever (dvs. värna integritet och sekretess)

Nacka

Resultat- utveckling

Inte vara betygssättande, utan stöttande Linköping,Nacka

Resultat utveck lingInom delarna organisation, peda gogik och elevernas resultat utgör området kring resultat utveck ling, som många kopplar till kärn uppdraget, inte en arena för så många konflikter och dilemman. Sam tidigt kan detta område vara det som skol biblio tekarierna har minst erfarenhet av. Med tanke på de pågående diskussionerna kring upp följning och resultat utveck ling kommer detta område med säkerhet att fyllas på inför framtiden.

”Betygsättande” Skol biblio tekarier sätter inte betyg, vilket många inom professionen ofta uppskattar. Det finns en föreställning om att betygsättning och stöd är varandras motsatser. Klapps (2017) genomgång av forskningen på området ger bibliotekarierna rätt, framför allt när det gäller mindre barn och barn som inte har starka skolprestationer. Det är anmärknings värt, skriver Klapp, att forskare och skolmyndigheter bortser från de samlade rönen. En omfattande studie av Gustafsson (2010) drar slut satsen att skolans uppgift är att barnen lyckas väl i skolan när de är små; annars ökar risken för psykisk ohälsa och andra problem i ungdomen. Skol biblio teken kanske därför kan bidra till kunskap, lärande och relationsskapande, samtidigt som de balanserar de negativa effekterna av prestationssam hället i övrigt.

Att skol biblio tekarier inte sätter betyg betyder dock inte nöd vändigtvis att skol biblio tekarier inte deltar i olika former av bedömning som en del av elevernas resultat utveck ling. Det kan involvera kompetenser som språk utveck ling, käll kritik, etc. Bedömning omfattar både formativ bedömning i samband med en lärandeprocess och sum



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

mativ bedömning, till exempel kursbetyg. Det finns inget hinder för en skol biblio tekarie att delta i den formativa bedömningen på ett sätt som fungerar stöttande i under vis ningen och för elevens bästa.

Skol biblio tekarien kan också delta i en kartläggning av elevernas kulturvanor och fritidsaktiviteter för att kunna planera för och samordna skolans kulturaktiviteter. Enligt Nordlander (2015) ger kulturaktiviteter tydlig effekt på såväl summativa skolbetyg som viljan till livslångt lärande. Detta kan troligtvis relateras till Klapp (2017) som betonar betydelsen av socioemotionella kompetenser (till exempel självmedvetenhet, att hantera egna känslor, empati, motivation och social kompetens) för att utveckla elevernas inlärning och välmåga på ett hållbart vis.

Peda gogikDelen peda gogik omfattar i schemat ett antal underkategorier som behandlar värdegrund, juridiska aspekter och frågan om skol bibliotekets utökade uppdrag. Den mest brännande frågan tycks handla om huruvida skol biblio tekarien ska agera peda gogisk ersättare i under visningen. Här finns ett sammanhängande motstånd mot att skol bibliotekarien ska sitta på avbytarbänken eller inta en under ord nad roll på annat sätt. Mellan raderna framkommer att under vis ningen ska ske gemen samt eller inte alls. När det gäller det peda gogiska samarbetet specifikt så är rådet att inte tillämpa alltför strikt planering eftersom det snarare låser situationen än underlättar sam arbete. Annorlunda uttryckt kan det vara ett hinder för ett mer fördjupat professionellt sam verkan (jfr. multiprofessionella /interprofessionella /transprofessionella team, Hylander 2016).

En biträdande rektor väcker en kritisk reflektion kring ifall skolbiblio tekarien ensam ska ansvara för kulturella aktiviteter eller inte. Hennes tanke var snarare att det kan finnas fog för att skapa ett slags utökad kulturgrupp med lärare inom olika estetiska ämnen. Invändningen betyder alltså inte att ett sådant uppdrag med nöd vändighet behöver strykas från skol biblio tekets ansvar. Snarare belyser detta viktiga föreställningar kring vad det peda gogiska uppdraget och verk sam heten på skol biblio teket kan inne bära. Också här anas möjligheten att få växa och utvecklas till sam mans med peda goger. Och inte minst om vi ser skolan som en kulturinstitu tion i sig och skolutveck ling som kulturförändring i ett integrativt sammanhang och för elevernas välmåga på flera plan.

Sidan 193 av 216

OrganisationDet är framför allt frågor som rör organisation i bred bemärkelse som upptar mest tankar vad skol biblio teket inte ska ägna sig åt. Jag tolkar detta som att det är på detta område som det sker flest missförstånd, dilemman och konflikter. En grov kategorisering av undergrupper visar på föreställningar om skol biblio teket som en ”Passiv resurs” och ”Enkel servicefunktion och administration”. Min tes är att subkategorierna träder fram eftersom de dels kan hänföras till antagandet om skolbiblio teket som en ”peda gogisk resurs” och samtidigt står i ett slags motsättning mot skol biblio teket som ”(med)peda gogisk verk sam het”.

”Inte vara för hjälpsam”Bibliotekarier tolkar ofta sitt kärnuppdrag som att hjälpa människor med olika saker, men det kan också gå för långt. Arbetstiden splittras upp om skol biblio tekarien ständigt ska stå till förfogande. Om bibliotekarien säger ja till alla förfrågningar om att utföra tjänster så blir det ingen tid över till kvalificerat bibliotekariearbete. Detta är alltså ett symptom på idén om skol biblio teket som ett (underordnat) stödben till under vis ningen, en (passiv) peda gogisk resurs eller en simpel servicefunktion. Markeringarna om att inte vara alltför hjälpsam handlar om bland annat att inte utföra sådant som en person skulle kunna göra på egen hand. I peda gogiska situationer kan hjälp till självhjälp vara en god princip. Skol biblio tekarien behöver värna sin kompetens och arbetstid och kan behöva stöd från skolledarna i fråga om prioriteringar för att kunna bedriva en aktiv peda gogisk verk samhet.

Administrationen kring beståndetAtt sätta upp böcker på hyllorna kan i vissa fall vara en tidstjuv för en skol biblio tekarie. Å andra sidan kan det erbjuda ett tillfälle att lära känna beståndet bättre och öppna för samtal med elever. Likaså är gall ring en aktiv handling, som visserligen tar tid i anspråk, men som är viktig i att utveckla en djupare relation till beståndet. I Kävlinge är gallringen en sak som man utför gemen samt, som en kollegial handling. De hjälper varandra att sålla och hålla beståndet aktuellt och relevant.

Det handlar i grund och botten om att beståndet är ett aktivt urval – ett slags kuraterad samling – som kan presenteras och förmedlas på oändligt många sätt. Bilden av en (konst) curator kan öppna upp för nya sätt att arbeta med tematiska urval.

En skola med små resurser och en liten budget måste ibland tvingas acceptera att man har det bestånd man har. Skol biblio tekarien kan behöva tillgripa kreativa knep som att slå in bra, men äldre böcker (läs:



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

fula) och ge de första meningarna eller boksidan på omslaget. Äldre böcker kan också ge bra underlag för källkritiska diskussioner.

LäromedelEn del skol biblio tek hanterar läromedelsutlåning och andra gör det inte. Historiskt sett har skol världen betraktat skol biblio tek som en del av ”den gamla bokskolan” med (oinspirerande) skolböcker, till att skol biblio teken kan träda tillbaka när nya läromedel blev stöd till läraren för en likvärdig under vis ning. I dagens läge skulle relationen mellan läromedel och skol biblio tek kunna omprövas på nytt. Inte minst skulle kunniga och kreativa förlag och läromedelsförfattare skulle kunna utforma läromedel som tar hänsyn till att både läraren och skol biblio tekarien ingår i den peda gogiska verk sam heten. Skolbiblio tekskompetenser inom MIK, käll kritik, informa tions sökning, språk utveck ling, digital kompetens, mm. skulle kunna samspela med innehållet i läromedlen på ett mer utvecklat sätt. Läromedlen skulle kunna stödja såväl lärare som skol biblio teket i deras gemen samma under vis ning för elevernas bästa. Läromedelsförlagen skulle också kunna uppmärksamma skol biblio tekarierna på konstruktiva sätt. (Utmärkelsen ”Årets skol biblio tekarie” kom till på initiativ från såväl Bonnier Carlsen och Bonnier Utbildning, inte att förglömma.) Som en rektor i Kävlinge säger så kan läromedel också inbegripa mer än läroböcker. Det gäller att se bortom alla ”stuprör” och tänka på vad som är bäst för eleverna i en given under vis ningssituation. Denna fråga får ännu högre aktualitet och relevans om vi också beaktar den digitala utvecklingen.

Vikten av digital kompetensVilken betydelse har bemannade skol biblio tek för lärarnas digitala kompetens och deras förmåga att använda digitala medel i under visningen?

Digitaliseringen är en institu tionell rörelse genom hela samhället. Dess roll inom skol världen har blivit allt mer framträdande i revideringen av läroplaner, mm., men är alltjämt omtvistad, både bland peda goger (Se Selwyn 2017) och kognitionsforskare som undersöker (digitali serade) distraktioners roll för arbetsminnet och inlärning (bl.a. Klingberg, 2018). Det är kanske lätt att i kapitel 4 dra på smilbanden åt Petrus Norberg (1916) som såg på barnbiblioketet som en distraktion i under vis ningen (se kapitel 4). Men liknande resonemang återkommit med den senaste trenden och rönen kring kognitiv syn på lärandet. Än idag pågår en diskussion om huruvida eleverna bäst lär sig med hjälp av stimulans av sinnena eller ett utvalt fokus. Läraren Craig Barton

Sidan 195 av 216

inter vjuas i SvD (Jelmini 2019) och kritiserar en upplevelsebaserad peda gogik och pyntade klassrum. Han förordar i stället tystnad i under vis ningen, som ska bedrivas i ett helt vitt klassrum med en rensuddad whiteboard som enda fokuseringspunkt. Tanken är att det ska ge arbets minnet de bästa för ut sätt ningarna till ett mer långsiktigt lärande genom att undvika överbelastning. Kanske har den kognitiva skol bildningen fått viss näring av rapporterna om ett skifte från vad Katherine Hayles (2012) kallar ”djupuppmärksamhet” till framväxten av ”hyper uppmärksamhet” i ett sam hälle som är starkt präglat av nya medier. Hyper uppmärksamheten inne bär en fördel i förhandlingen mellan en mång fald av fokuspunkter tävlar om uppmärksamheten i miljöer som är föränderliga. Djupuppmärksamheten är bättre lämpad för att koncentrerat lösa komplexa problem i ett enskilt medium. Skiftet inne bär ”en ökande exponering för och begär efter stimulans i allmänhet och medial stimulans i synnerhet” (s.175). Hayles pekar på att det i under vis ningssituationer finns ett glapp mellan lärare som är tränade enligt djupuppmärksamhetens norm och eleverna som föredrar hypervarianten (ibid.). Glappet blir inte desto mindre avgörande nu när skolan också ska digitaliseras. Det framkommer dock inte vilken roll som skol biblio teketen intar i detta fält. Förmodligen kan de användas för både stimulans och fokus, beroende på dess verk sam het.

Organisationsforskarna Larsson & Löwstedt (2014) menar att det är till stor del en förändringsmyt att informa tions tekno logi i sig självt kan bidra till en genom gripande skol utveck ling:

Utvecklingen har varit mycket skiftande i olika skolor trots liknande förhållanden och samma tekniska resurser. Verk sam heter förändras inte av tekniken i sig utan av vad som de som jobbar i verk sam heten gör med tekniken. (s. 182, min kursivering)

Med andra ord inne bär varken samma informa tions tekno logi eller digitala verktyg någon större lik värdig het för eleverna. Det är enbart vad peda gogerna förmår att göra av de nya verktygen som kan inne bära en lärande skol utveck ling.

Tidigare skol forskning har belyst vikten av att peda gogerna samarbetar med andra aktörer såsom skol biblio tek och föräldrar (Fleischer 2013). Denna rapport visar betydelsen av att skol biblio teken ger inspira tion och sänker trösklarna till digital teknik genom konkreta aktiviteter i under vis ningen. Bilden som framträder bland exempelvis skol biblio tekarierna i Västerbotten är att lärare (och särskilt äldre lärare) inte har så stor digital kompetens som man kan förvänta sig inom skolan idag. Det är också svårt och tidskrävande för lärarna att utveckla, särskilt på egen hand; det finns vittnesmål om att digitala verktyg blir oanvända i under vis ningen. En skol biblio tekarie kan



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

”inspirera lärare att arbeta med digitala medel genom att visa att det inte behöver vara så svårt”. Bemannade skol biblio tek bidrar således till ökat lärande och stärkt självkänsla bland både elever och lärare. Alla möter vi nya utmaningar i sam hället med ny teknologi, informationskrig, mm. Biblioteket får en överbryggande roll mellan skola och fritid vilket har betydelse i ett livslångt per spek tiv.

Skol biblio teket kan inte minst bidra med initierad kunskap och kritiskt tänkande kring skolans digitalisering. Skol biblio tekarierna kan delta i ordinarie fortbild nings satsningar på skolan och anta en hand ledande roll i relation till sina lärarkollegor. I Kävlinge på Tolvåkerskolan deltog skol biblio tekarien i det ”Digitala lyftet” som ledare. Kanske är det digitaliseringen som öppnar för skol biblio tekarier i ledande roller, liksom Lankes (2011) förslag om Chief Information Officer (eller som jag föreslagit: Chief Information and Culture Officer)? En variant på temat skulle kunna vara ”Chief Digitalization Officer”. Biblioteken befinner sig i mellanrummet mellan analogt och digitalt (Franzén et al. 2014) och därför kan skol biblio tekarien vara särskilt lämpad att överbrygga dessa utmaningar.

SKOL BIBLIO TEKETS VARA OCH GÖRA

Detta avslutande avsnitt handlar om att ta upp och belysa olika påståenden, föreställningar och sociala normer kring vad ett skol biblio tek inne bär och vad det skulle kunna vara och göra.

Skol biblio teken – en färskvara …En av de första insikterna som jag fick genom följeforskningen var att även de modeller som framstod som mest utvecklade och gedigna också mötte på utmaningar och problem. Det räcker med att en person, vare sig den är rektor, skol biblio tekssamordnare eller skol biblio tekarie, slutar på sin post i en del av systemet för att verk sam heten ska falla efter eller falla samman. Det finns i de flesta modeller en inbyggd sårbarhet i och med att varje enhet eller person ofta är ensamt ansvarig för skol biblio teket. Här finns en risk för stress och isolering, som är negativ utifrån ett arbetsmiljöper spek tiv, och som är rena motsatsen till den skarpa mål bilden kring elevernas lärande och den kollegiala samverkans logiken, som är grunden till skolans framgång.

”Skol biblio teket som peda gogisk resurs”I diskussionen kring de svenska skol biblio tekens roll i skolan poängteras gång efter annan att skol biblio teken utgör en ”peda gogisk resurs” för skolor (Limberg 2012; Ahlstedt et al. 2015; KB 2016; Gärdén 2017;

Sidan 197 av 216

Skolverket 2018, Skol inspek tionen 2018). Det är det sätt på vilket man har rättfärdigat skol biblio teken och skänka dem en större legi timitet i sam hället (se Limberg 2012).

Samtidigt har jag kunnat visa att skol biblio teken behöver kämpa mot omgivningens för vänt ningar på att de ska göra och vara något som de inte kan eller bör vara: en passiv resurs eller enkel servicefunktion. Skol biblio tekarierna behöver i många fall föra en ständig kamp för att få omgivningen att acceptera skol biblio teket är en peda gogisk verk sam het.

Styrningsformerna är naturligtvis en del i problembilden. På kommunal nivå är det inte ovanligt med en modell som ”effektkedjan” i samband med mätning och utvärdering; denna kedja utgår först från resurser, till aktiviteter och prestationer, som i sin tur ger effekter vilka relateras till mål (Ögland 2013). Mer eller mindre uttalat är det idag att en god och effektiv styrning tar väl vara på sina resurser, medan det är slöseri att låta resurser förslösas. När det gäller skol biblio tek så konstaterar flera under sök ningar att de inte betraktas som peda gogisk resurs i den utsträckning som de förtjänar. Men innan myndigheter och andra intressenter påpekar att olika aktörer har en förlegad och felaktig uppfattning om skol biblio tekens potential, behöver vi fråga oss om det möjligen kan finnas problem med bilden av skol biblio teket som peda gogisk resurs.20

Greppet att betrakta organisationer ur ett resursper spek tiv uppkom som en del av ”strategisk management” och strävan efter att utmärka sig gentemot sina konkurrenter. Det handlar inte bara om vilka resurser en organisation har tillgängliga – personal, kapital, material, kunnighet, etc. – utan hur resurserna sätts i bruk för att kunna sticka ut. Sam ord ningen sker genom olika slags värdeskapande system, som aktualiserar vilken riktning som strategin tar. Oavsett vilket är detta är något som driver på diversifieringen av marknaden (Mahoney & Pandian 1990). Sett ur detta per spek tiv kan resursper spek tivet ge företräde åt mång faldsmodellen för en större valfrihet och marknadslogiken inom skol världen. Det kan vara av betydelse att skapa en större medvetenhet om detta, speciellt om syftet inte är att ytterligare marknadisera skol världen.

Det är desto mer problematiskt att använda resursper spek tivet när upp till två tredjedelar av skol världen inte ens har resursen. Det fram står som oetiskt att trumma in resursper spek tivet som norm för huvud män och skol ledare när ”resursen” i sig snarast lyser med sin frånvaro runt om i landet.

20. I skol världen tillsätts (personella) ”resurser” oftast när någon elev eller ett specifikt område kräver extra stöd eller möjligen är eftersatt. Personella resurser kostar ofta monetära resurser.



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Skol biblio teket utgör mot denna bakgrund inte enbart en peda gogisk resurs för lärare och under vis ning. Skol biblio teket utgör också en funktion och en verk sam het i egen rätt (jämför biblioteket som kraftkälla enligt Loertscher) och ingår i en sam hällelig strävan mot pedagogisk utveckling och livslångt lärande. Om resursper spek tivet på skol biblio teken dominerar, riskerar en outnyttjad skol biblio teksverksam het att framstå som huvud mannens ”resursslöseri” i ett system som sätter fokus på ekonomi framför elevernas kunskap och lärande. Risken är med andra ord att ett outnyttjat skol biblio teken som resurs tappar legi timitet och kanske minskar i omfattning vid sämre tider, i stället för att utveckla det peda gogiska ledar skapet för skolan som helhet och där skol biblio teket ingår. Om diskussionen kring skol biblio teken som peda gogisk resurs snarare handlar om att de ska får uppmärksamhet, erkännande och legitimitet som betydelsefull del av skolan i ett gemensamt sam hällssystem, så kan ett annat språkbruk vara att föredra.

Skol biblio teket är en medpeda gogisk verk sam het Skol biblio teket är, med grund i Sofia Malmbergs och Graners (2014) begrepp bibliotekarien som ”medpeda gog”, en medpeda gogisk verksam het. Den genomgår en ständig peda gogisk vidareutveckling tillsam mans med andra och i egen rätt. Det bör därför tydligare inriktas mot elevernas lärande och välmåga som yttersta mål. Om skol bibliotek och övriga skolan har gemen samma mål är det lättare att integrera verk sam heten. Skol biblio teket kan såsom medpeda gogisk organisation och verk sam het sam verka med elevhälsan, kulturskolan, föräldraföreningar, aktörer i lokalsam hället, etc. i egen rätt och därmed stärka de peda gogiska inslagen på skolan som helhet. Som vi har sett kan skol biblio tekarier och lärare till sam mans skapa gemen samma professionella objekt och mål som inne bär en transprofessionell utveckling för alla involverade.

”Bristande lik värdig het”När vi talar om skol biblio tekens situation i Sverige idag så används ofta uttrycket ”bristande lik värdig het” för att beskriva att elever i olika skolor inte har en jämlik tillgång till skol biblio teken och dess bemannade verk sam het. Det kan också inne bära ”bristande lik värdighet” att en del klasser får tillgång till en skol biblio teksverk sam het, som är integrerad i under vis ningen, medan andra klasser inte får det. Skolinspek tionen, Skolverket och andra aktörer (mig själv inkluderad) har använt detta uttryck för att belysa lägets allvar både inom och mellan skolor. Grundantagandet är att lik värdig heten existerar rent generellt,

Sidan 199 av 216

men att den eventuellt kan uppvisa brister, en del större än andra. Uttrycket pekar speciellt i riktning mot brister som behöver åtgärdas.

Ur ett nationellt per spek tiv är dock problemet kring skol biblioteken mycket större än så. När två tredjedelar av landets skolor inte kan erbjuda tillgång till skol biblio tekens verk sam het betyder det att brist tillståndet utgör den ordinarie institu tionella miljön. Undantagstillståndet är alltså långt större än det normaltillstånd som ska råda enligt lagen. Det finns helt enkelt ingen grundläggande lik värdig het som brister, utan lik värdig heten existerar inte alls på detta område. Uttrycket ”bristande lik värdig het” maskerar alltså det faktum att läget är långt värre.

Och om det heller inte finns tillräckligt med skol biblio tek så finns det inga elever som kan bilda sig om deras betydelse och det uppstår då en negativ spiral i fråga om kunskap, lärande och relationer till andra. Här behöver vi betänka de långsiktiga konsekvenserna av att värna kvaliteteten. Skol forskaren Klapp (2017) poängterar:

Ett sam hälles kvali tet och välmående beror till stor del på hur hög lägstanivån är för medborgarnas livssituation. (s. 204)

Detta gäller enligt mig också inom en yrkeskår och offentlig verk samhet. Skol biblio tekens allmänna välmående och värde i sam hället hänger samman med lägstanivån.

Utgångspunkten för arbetet med att bygga ut landets skol biblio tek behöver vara att över huvud taget upprätta lik värdig hetens existens på området. Först när läget är det omvända – att minst två tredjedelar av eleverna har tillgång till skol biblio tekens verk sam het – kan vi börja tala mer i detalj om lik värdig hetens brister. Det handlar ytterst om sam hälls medlemmarnas förtroende för att lagar och demo kratiska principer ska gälla i sam hället. I Kävlinge kom mun tog politikerna ett beslut att upprätta lik värdig het mellan skol biblio teken, efter att bristerna hade påtalats. Om avsaknaden av lik värdig het på skol biblioteks området bemöts med en axelryckning eller uppgivenhet, riskerar alltså själva idén om ”lika värde” att urholkas eller korrumperas. I nuläget finns alltså en direkt fara att motsatsen till lik värdig het institu tionali seras.

I samband med slutrapporteringen av denna rapport slår det mig att lik värdig het kanske inte är tillräckligt. Bör begreppet “lik värdig het” kompletteras med “samvärdighet” för att tydliggöra samarbetslogiken?



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

”De goda exemplens tid är förbi”När jag har rest runt i landet och mött skol biblio tekarier, skol ledare och lärare så har mitt medvetet provocerande påstående om att ”de goda exemplens tid är förbi” slagit an en sträng hos de flesta. Till och med DIKförbundet, som bevakar skol biblio tekens ställning och har upprättat tävlingen Skol biblio tek i världsklass, lystrar intresserat.

Budskapet är nämligen att det inte längre räcker med att visa upp goda exempel för att åstadkomma förändring. Visst förekommer som vi sett i fallstudierna olika former av kopiering och imitation mellan skol biblio teken ute på skolorna. Men också vissa oroande tecken på särkoppling mellan idé och genomförande (jfr. Furusten 2007). I Linköpings kom mun finns en medvetenheten om att förändringen sker av sig självt bara för att det finns en förebild i form av ett fokusbibliotek. Det krävs mer än kopiering för att få en likvärdig skol biblio teksverk sam het på fötter, inom varje kom mun och region över hela landet.

För att bemanna skol biblio teken behövs det 1,5 miljarder kronor enligt KB (2016) och Svensk Biblioteksförening (2018). Det täcker dock inte kostnader för lokaler, utrustning, bestånd, licenser, etc.

En variant är den som Valfrid Palmgren utverkade för folk biblioteken och där kom munen var medfinansiär med halva beloppet. Sats ningen fortlevde som nämnts ända in under andra världskriget. Mång miljonbelopp satsades då på bibliotekssystemet – det ansågs vara så angeläget och värdefullt.

En annan variant är den modell som Palmgren inspirerades av. När industri magnaten och filantropen Andrew Carnegie utrustade USA och stora delar av den engelskspråkiga världen med bibliotek lät han uppföra byggnaderna, utrusta dem med böcker och därefter överlät han dem i kom munens vård i utbyte mot att kom munen bemannade och förvaltade dem. Detta skulle kunna vara en modell för (statens) utbyggnad av landets två tredjedelar skol biblio tek som ännu inte är rustade och bemannade. Med ett överlåtande skulle kom munen fortfarande agera enligt sin själv förvaltning, men de skulle också få ett större ansvar för kompetensförsörjning av skol biblio teken. Regionerna skulle kunna vara behjälpliga i processen.

AVSLUTANDE REKOMMENDATION OCH REFLEKTION

Lag stift ning och institu tionella stödsystemUnder studiens gång har jag kritiskt reflekterat kring skol biblio tekens lagrum och stödsystem och ger således följande rekommendationer.1. Skollagen bör ange en definition av vad som menas med skol biblio tek

i termer av verk sam het, bestånd, kompetens och bemanning.

Sidan 201 av 216

2. En ytterligare rekommendation är att skollagen på basis av forskning och utredningar kring fram gångs rika och likvärdiga skolor skärper formuleringarna och ställer tydligare krav på kollegiala arbetsformer och sam arbeten för utvecklingen av och inom skolväsendet för elevernas (och medarbetarnas) bästa.

3. Det bör också ställas krav på en pågående kvali tets och verk samhets utveckling av skol biblio teken, liksom av skolan. Sådana re former bör upp muntra även små, gles befolkade eller resurs svaga kommuner att i högre grad integrera skol biblio teken i insatser som rör utbildning, skola, kultur och fritid, hållbarhet, osv.

4. Skollagen bör också ställa krav på att rektors och lärar utbildningarna (inklusive verk sam hetsförlagd utbildning, VFU) omfattar skol biblio teken och ger för ut sätt ningar för en integrerad peda gogisk verk sam het i sam arbete med lärarna.

I lag stift ningens olika institu tionella miljöer behöver skol bibliotekens verk sam het överföras och integreras med skolans peda gogiska organisation, i stället för som nu räknas som en separat stödfunktion till skolan eller enbart en del av skolans ”utrustning och lokaler”. Riktlinjer bör utformas för att säkerställa en god organisering.

Kom munens satsningar på beståndet bör vara lägst 100 kr per elev. Det är fort farande ett litet belopp, men det är i dagsläget flera kommuner och regioner som inte kommer upp i det ännu. Jag är inte främmande för att krav ställs på minst halvtids bemanning i enlighet med KB:s statistik och inom ramen för lik värdig hets modellen. Om en skolbiblio tekarie i glesbygden behöver vara på fler än två skolor föreslår jag att man låter upprätta kollegiala team för sam arbete och sam ord ning mellan skolorna.

Förslaget är max 500 elever per enskild skol biblio tekarie och om det är en parbildning eller ett tätt, kollegialt team sam arbete (genom till exempel matris organiseringen eller liknande) kan man tänka sig max 700 elever per skol biblio tekarie eftersom stödet blir större sam ordningsvinsterna blir större och arbetsbelastningen upplevs vara lägre, vilket stärker verk sam hetens hållbarhet.

Behovet av helhetssyn och gemen sam visionDet saknas alltjämt en genom gripande samsyn på hur utbildning och kultur relaterar till varandra och även på olika förvaltningsnivåer; inte minst i ett långsiktigt medborgarper spek tiv. Jag föreslår att införandet av begreppet ”bildning” som ett övergripande paraplybegrepp för både utbildning och kultur skulle bidra till en mer helhetlig syn på



IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

under vis ning, lärande och relationsskapande. Om bildning också vore ett obligatoriskt verk sam hetsområde på samtliga sam hällsnivåer – kom munalt, regionalt och statligt – skulle glappen i verk sam het och styrning kunna minskas och sam ord ningen öka, såväl inom institutioner som mellan dem.

Gemen samt ram verk för bildningPå en mer genom gripande nivå bör lag stift ningen och de politiska ram verken samordnas i högre grad för att det inte ska uppstå glapp i stödet till och styrningen kring utbildning, kultur, bibliotek, medier (och konst och konstnärspolitik, kulturarv, folkbildning, mm.). Kapitel 4 tog upp några av de problem som föreligger inom styrningen. Kapitel 2 tog också upp den inspirerade värde regimen och vikten av att den med borger liga (civic) värde regimen förmår att motverka särordning, isolering och splittring. Utbildning betraktas ofta som instrumentell och underkastad ett ända mål; kultur betecknar ofta delade värderingar eller ett värde i sig. Ett övergripande samlingsbegrepp behövs för att skapa ett tydligare sammanhang och en hel hets bild och där varje del bidrar till helheten på ett självständigt sätt. Att erbjuda bildning är därför helt centralt i fråga om människo blivandet i sam hället. Bohlin (2018) skriver:

Bildning, med borger ligt etos och en levande, ”stark” demo krati är normativa ideal, riktmärken att orientera sig efter, även om de kanske aldrig kan förverkligas till hundra procent. (s. 23)

Lag stift ning, politiska ram verk och institu tionella stöd bör sam fällt syfta till människors bildning, som inbegriper kunskap, lärande och relationer i ett livslångt per spek tiv. Med bildning i termer av praktisk klokhet skapas också bättre för ut sätt ningar att förhålla sig omdömesgillt i fråga om olika slags utmaningar och dilemman. Detta är nöd vändigt för människans sociala, ekonomiska och ekologiska framtid.

Bildning är avgörande som ett mänskligt, humanistiskt präglat och kritiskt komplement till sam hällets diskussioner kring tillväxt (growth), som snarare hör hemma i marknadens och industrins värderegimer. Att som idag arbeta med ekonomisk tillväxt på nationell och regional nivå utan att samtidigt arbeta för den mänskliga bild ningen inne bär ett slags glapp och en kortsiktighet i det sam hälleliga systemet. Ett konkret exempel är innovationskraft, som är nära samman kopplat med utbild nings system och kulturfrågor. Kultur innefattar som nämnt flera delar, bland annat det levnadssätt vi delar med andra och vår tolk ning av världen vi lever i. Det behövs ett utrymme för både konvergerande och divergerande tankesätt bland med borgarna (Göransson

Sidan 203 av 216

2010). Med andra ord kan sägas att det behövs en balans mellan den gemen samma med borger liga (civic) värde regimen och den inspirerade värde regimen, där det unika utforskas och kan över träffa sig självt. I detta spänningsfält kan såväl skola som skol biblio tek stödja och komplettera varandra.

Bildning öppnar för olika slags relationer mellan individ och kollektiv och kan på detta sätt erbjuda en gemen sam grund för olika ideologiska inriktningar. Med andra ord kan bild nings begreppet erbjuda demokratiska politiska partier ha ett gemen samt professionellt objekt att arbeta med (”vad göra?”) och formulera sinsemellan olika program för vägen dit (”hur göra?”). Med en genom gripande tanke om mänsklig bildning skapas större och bättre för ut sätt ningar för en balans mellan sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner i fråga om tillväxt och håll barhet.

Utbildning och kultur är också viktigt i ett bevarande per spek tiv. Människors samlade livsverk förvaltas och levandegörs på lokal och regional nivå. Det är grunden i tanken om att enskildas skiftande identiteter också hänger samman med en gemen sam, dynamisk och ”mångtydlig” identitet (jfr. Stenström 2008). På både regional och kom munal nivå bör frågor om utbildning och kultur göras obligatoriska vid sidan av frågor om regional/lokal tillväxt, innovation och hållbar utveckling.

Sammanfattningsvis har frågan om det bemannade skol biblio teket i skolan öppnat för en diskussion, som dels går till botten med grundantagandena kring värdet av sam arbete i resultat utveck lingen inom skol världen, dels öppnar upp för ett integrativt och helhetligt bild ningsram verk för utbildning och kultur. En satsning på skol biblio teken kan därför vara den verk sam het som idag på allvar kan rädda den svenska skolan från en kultur där särordning och bristande lik värdig het råder. En sådan satsning kan på allvar värna den med borger liga (civic) värde regimen samtidigt som den bereder rum för och utvecklar den inspirerande värde regimen. Det bemannade skol biblio teket kan bidra till både skol utveck ling och elevernas lärande genom att på konkreta vis stärka den samarbets logik och samvärdighet som karakteriserar en fram gångs rik skola. Med ett aktivt och integrerat skol biblio tek etableras kunskap, lärande och relations skapande på både individ och grupp nivå, analogt och digitalt, som grund för ett med borger ligt och väl mående sam hälle. u

Litteratur- och källförteckning


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

KÄLLFÖRTECKNING

Biggs, John (2003). Teaching for Quality Learning at University. 2:a uppl. The Society for Research into Higher Education, Berkshire: Open University Press

Blomberg, Maria & Waks, Caroline (2015). Profession och politiska reformer. I Utbildning: Makt och Politik (red. S. Lindblad & L. Lundahl). Lund: Studentlitteratur, s. 21–39

Bohlin, Henrik (2018). Medborgerlig bildning. Om varför man studerar på högskola. Lund: Studentlitteratur

Boltanski, Luc & Thévenot (2006/ 1991). On Justification. Economies of Worth. (Engelsk övers. Catherine Porter). Princeton & Oxford: Princeton University Press.

Burman, Anders (2009). “Erfarenhet, reflexion, bildning. Utkast till ett pragmatiskt bildningsbegrepp.”, I Vad är praktisk kunskap? Red. Jonna Bornemark & Fredrik Svenaeus, Huddinge: Södertörns högskola.

Böcker, bibliotek, bildning. Valfrid Munch-Petersens liv och verk. (2015). (Red. Lena Lundgren, Mats Myrstener, Kerstin E. Wallin), Stockholm: Stockholmia förlag.

Carlsson, Hanna & Sundin, Olof (2018). Sök- och källkritik i grundskolan – en forskningsrapport. Lund: Lunds universitet

Cotton des Houssayes, Jean-Baptiste (2017/2018/ 1780). ”Om bibliotekariens egenskaper och åligganden. Tal hållet vid Sorbonne den 23 december 1780”. Översättning av Bertil Jansson, Biblis, nr. 80, s. 75-77.

Curry Lance, K. and Kachel, D. (2018). Why school librarians matter: What years of research tell us. Phi Delta Kappan. March 26, 2018

Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering (2017). (Red. Erik Fichtelius, Eva Enarson, Krister Hansson, Jesper Klein & Christina Persson). Nationell Biblioteksstrategi, Stockholm: Kungliga biblioteket

• Andersdotter, Karolina, “Det hållbara informationssamhället. Internationella perspektiv på det svenska biblioteksväsendets utmaningar och möjligheter.” s. 87–119.

• Fejes, Andreas, “Är du fullärd lille vän? Biblioteket och det livslånga lärandet”. S. 291–315.

• Pålsson, Stefan, “Skolbiblioteken. En lagerlokal eller pedagogisk resurs?” s. 243–289.

DIK & Svensk biblioteksförening (2018). Bemanna skolbiblioteken! Stockholm

Eriksson, Catrin & Drejstam, Liselott (2015). Källkritik i de nationella proven. Linköping: Linköping kommun.

Fleischer, Håkan (2013). En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och bildning I den datoriserade skolan. Diss. Pedagogik, No 21. Jönköping: Jönköpings universitet

Friedland, Roger & Alford Robert R. (1991). “Bringing society back in: symbols, practices and institutional contradictions” (Red. William J. Powell & Paul J. DiMaggio), The New Institutionalism in Organizational Analysis, Chicago: University of Chicago Press

Franzén, Djuna, Grönvall, Karin, Schultz Nybacka, Pamela & Wennbrink, Ann-Sofie (2014). “Biblioteks-besökets värde. En studie av besökarna vid Södertörns högskolebibliotek, Huddinge huvudbibliotek och Flemingsbergs områdesbibliotek”, Tillgänglig via Kungliga biblioteket.

Fornäs, Johan (2012). Kultur. Stockholm: Liber

Furusten, Staffan (2007). Den institutionella omvärlden. Malmö: Liber

Global Action on School Libraries (2015). Red. Barbara A. Schultz-Jones & Dianne Oberg. IFLA Publication 167. Berlin/ Boston: De Gruyter.

• Ahlstedt, Karin, Andersson, Inga, Lindmark, Jenny, Hög, Sofia & Westas, Bo ”School Libraries for all. From Concept to Reality in Sweden”, s.111–121.

• Kohout, J. & Gavigan, Karen W. ”The Learning Commons. From Planning to Practice in a School System in South Carolina, USA”, s. 83–92.

• Oberg, D. International School Library Guidelines: A Brief History. 3–10.

• Koechlin, Carol & Sykes, Judith, ”Developing National Standards for School Libraries in Canada”, s. 25–40.

Gärdén, Cecilia (2017). Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015. Nationell biblioteksstrategi, Stockholm: Kungliga biblioteket

Göransson, Bengt (2010). Tankar om politik. Stockholm: Ersatz

Hansson, Joacim, Hedemark, Åse, Kjellman, Ulrika; Lindberg, Jenny; Nolin, Jan, Sundin, Olof, Wisselgren, Per (2018). Profession, utbildning forskning: Biblioteks- och Informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarie-profession. Stockholm: Kungliga biblioteket

Hedin, Malin (2015). Inte gå under. Stockholm: Norstedts

Sidan 205 av 216

Hell, Margareta (2008). Utveckla skolbiblioteket! Att starta och driva en bra verksamhet. Lund: BTJ

Håkansson, Fanny (2018). ”Utomhusbibliotek nästa trend även i Sverige?”, Boktugg, 2018-02-13 (Läst 2018-02-28)

Ivarsson Westerberg, Anders (2016). På vetenskaplig grund. Program och teknologi inom Skolinspektion. Förvaltningsakademin nr 7, Huddinge: Södertörns högskola

Jacobsson, Bengt (2014). Kulturpolitik. Styrning på avstånd. Lund: Studentlitteratur

Jacobsson, Bengt & Svensson, Jenny (2017). Rektorer. Om konsten att hantera motstridiga krav. Lund: Studentlitteratur

Jarl, Maria & Pierre, Jon (2012). Skolan som politisk organization. 2: uppl. Malmö: Gleerups

• Jarl, Maria, “Det professionella är politiskt”, s.101–120.

• Kjellgren, Hanna, “Skolan som värdeförmedlare”, s. 121–146.

• Rothstein, Bo. “Varför är vissa skolor mer framgångsrika än andra?”, s. 67–80.

Jarl, Maria (2014). Skolan och det kommunala huvudmannaskapet. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Jarl, Maria & Nihlfors, Elisabet (2016). Ledarskap, utveckling, lärande. Grundbok för rektorer och förskolechefer. Stockholm: Natur & Kultur

• Blossing, Ulf, ”Systematiskt kvalitetsarbete som skolförbättring”, s. 180–197.

• Hylander, Ingrid, ”Att leda och utveckla skolans elevhälsa”, s. 104–134.

Jarl, Maria, Blossing, Ulf, & Andersson, Klas (2017). Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola. Stockholm: Natur & Kultur

Jelmini, Maria (2019). ”Hyllade lärarens upptäckt: hade gjort det mesta fel”, Svenska Dagbladet, 2019-01-01.

Klapp, Alli, Abrams, Samuel & Levin, Henry (2017). Utbildningsekonomi. Om lärandets värde. Stockholm: Natur & Kultur

• Abrams, Samuel E., ”Olika vägar i Norden”, s. 53–71.

• Klapp, Alli, ”En kostnads-nyttoanalys av socio-emotionellt lärande”, s. 165–190.

• Klapp, Alli, ”De ekonomiska teoriernas inverkan på skolans bedömningssystem och lärandet, s. 191–206.

Klingberg, Torkel (2018). ”Skolan kör med förbundna ögon ner i digitaliseringsträsket.”, Svenska Dagbladet, 2018-02-23.

Kristensson Uggla, Bengt (2012). Gränspassager. Bildning i tolkningens tid. Stockholm: Santérus förlag

Kungliga biblioteket (2016). Skolbiblioteket som pedagogisk resurs 2016. Grundskolebibliotek. Gymnasiebibliotek. Stockholm: Kungliga biblioteket

Kungliga biblioteket (2017). Offentligt finansierade bibliotek. Statistik. Stockholm: Kungliga biblioteket

Lankes, R. David (2011). The Atlas of New Librarianship. Cambridge, Mass. & London: The MIT Press

Larsson, Pär & Löwstedt, Jan (2014). Strategier och förändringsmyter. Ett organiseringsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur

Linderoth, Jonas (2016). Lärarens återkomst. Från förvirring till upprättelse. Stockholm: Natur & Kultur

Lindström, Matts (2012). ”Fragment mellan distraktion och uppmärksamhet: psykopedagogiska utsagor, 1902 –1926” i Sömn/Tillbakadragande/Uppmärksamhet/Distraktion/Det samtida, OEI#58, s. 147–152.

• Hayles, Katherine N. (2012). ”Hyperuppmärksamhet och djupuppmärksamhet. En generationsklyfta inom kognitionsmodeller. S. 173–180.

• Norberg, Petrus (1916). ”Uppmärksamhet och intresse. Minnet. Några psykologisk-psykologiska synpunkter”. Pedagogiska skrifter utgivna av Allmänna Folkskollärareförenings litteratursällskap” (urval), s. 153–160.

Magnusson, Eva-Maria (2018). Vad händer i själva verket? Om styrning och handlingsutrymme i Skolverket under åren 1991–2014. Diss. Företagsekonomi, Uppsala: Uppsala Universitet

Malmberg, Sofie & Graner, Theo (2014). Bibliotekarien som medpedagog. Eller: varför sitter det ingen i lånedisken? Lund: BTJ Förlag

Marquardt, Luisa (2017). School Libraries. Global Library and Information Science, 2:a uppl., Red. Ismail Abdullahi. Berlin/ Boston: De Gruyter, 473–503.

• Schultz-Jones, B. Development of the New International School Library Guidelines. s. 11–22.

Mogren, Anna (2018). ”Implementering av lärande för hållbar utveckling. En studie av rektors förståelse av kvalitet i skolans organisation”, del i presentationen Integrering av hållbar utveckling inom högre utbildning, 2018-03-23.

Nordlander, Erica (2015). On the Mechanisms of Social Inequality: Studies of young people’s educational outcomes, social participation, and well-being. Diss. Sociology. Gothenburg: University of Gothenburg

Perfekt, Sarah (2018). ”Brist på utbildade bibliotekarier hotar bibliotekens verksamhet.” Boktugg, 2018-02-21 (Läst 2018-02-28)

Litteratur- och källförteckning


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Persson, Veronica & Almerud, Moa (2017). ”Utvärdering av statsbidraget för personalförstärkning i skolbibliotek”, Insatsutvärdering, Dnr. 2017:222, Skolverket 2017.

Rydbeck, Kerstin (Red.) (2009). Spelar skolbiblioteken en roll? En presentation om fem projekt från en forskningscirkel om skolbibliotek. Institutionen för ABM, Uppsala: Uppsala universitet

• Holmqvist, Christer (2009). "Skolbibliotekets utnyttjande i undervisningen – en undersökning från fyra Stockholmsskolor", s. 91–120

• Söderlund, Margareta (2009). "Nytt skolbibliotek – påverkades elevernas läsning? En undersökning av två åttondeklasser i Eskilstuna", s. 49–60

Sahlgren, Gabriel H (2013-10-07). ”All forskning om skolbibliotek är inte bra forskning”. DN Debatt. Dagens Nyheter.

Schultz Nybacka, Pamela (2011). Bookonomy. The Consumption Practice and Value of Book Reading. Diss. Business Administration, Stockholm: Stockholm University

Schultz Nybacka, Pamela (2013). Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse. En studie av Projekt Kompetensen inom Regionbibliotek Stockholm. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm

Schultz Nybacka, Pamela (2017). Samhälle och litteratur på regional nivå. Om den utökade satsningen på litteratur i Uppsala län. Uppsala: Länsbibliotek Uppsala

Scott, William R. (2001). Institutions and Organizations. (2:a uppl.) Thousand Oaks/ London: SAGE

Selwyn, Neil (2017). Skolan och digitaliseringen: blir skolan bättre med digital teknik? (Svensk övers. Linus Kollberg). Göteborg: Daidalos

Skolinspektionen (2018). Skolbiblioteket som en pedagogisk resurs. Kvalitetsgranskningsrapport. Dnr. 400:2016:11433.

Smith, Ali (2016). Public Library and Other Stories. London: Penguin Books.

Standing, Guy (2014). En färdplan för prekariatet. Vägen till ett fullvärdigt medborgarskap. (svensk övers. Joel Nordqvist), Göteborg: Daidalos

Stenström, Emma (2008). Konstiga företag. Stockholm: Natur & Kultur

Styra eller stödja? svensk folkbibliotekspolitik under hundra år (2012). (Red. Anders Frenander & Jenny Lindberg). Skrifter från Valfrid 50, Borås: Högskolan i Borås

• Frenander, Anders, ”Statens förhållande till folkbiblioteken, 1912–2012”, s. 15–88.

• Limberg, Louise, ”Från biblioteksstadga till skollag – skolbibliotekens plats i folkbibliotekspolitiken 1911–2011.”, s. 135–173.

Svedjedal, Johan (2012). ”Biblioteken och bokmarknaden – från folkskola till e-böcker”. Stockholm: Svenska Förläggareföreningen.

Svensson, Jenny & Tomson, Klara (Red.) (2017). Kampen om kulturen. Idéer och förändring på det kulturpolitiska fältet. Lund: Studentlitteratur

Tyson, Ruhi (2019). Bildning och praktisk klokhet i skola och utbildning. Stockholm: Natur & Kultur

Vlachos, Jonas (2010). Betygets värde. En analys av hur konkurrens påverkar betygsättning vid svenska skolor. Uppdragsforskningsrapport 2010:6, Stockholm: Konkurrensverket

Wahlström, Ninni (2009). Mellan leverans och utbildning. Om lärande i en mål- och resultatstyrd skola. Göteborg: Daidalos

Wikberg, Erik (2018). ”Konsten att mäta det omätbara: om kvalitetsbedömning av konstnärlig kvalitet”, Presentation Södertörns högskola, 2018-10-30.

Wikberg, Erik (2017). Artful Organizing. Essays on Places, Measurements and Money Flows in the Contemporary Cultural World. Diss. Stockholm: Stockholm School of Economics

Ögland, Malin, Lundgren, Lena & Wockatz, Kerstin (2010). Mäta och väga – om statistik och effektivitet på folkbibliotek. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm

Ögland, Malin (2013). Taxonomier – verktyg för biblioteksutveckling. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm

Sidan 207 av 216

Bilagor

BILAGA 1. FRÅGOR

1. Utgörs skol biblio tekets ledning av en chef eller ett delat chefskap?2. Är skol biblio tekets chef/chefer placerad lokalt på skolan eller centralt

på kom munal eller regional förvaltning – eller både och? Var ligger tyngdpunkten?

3. Hur finansieras verk sam heten, huvudsakligen centralt eller lokalt?4. Hur deltar skol biblio tekarien i uppföljningen och kontrollen av

elevernas resultat utveck ling?5. Hur ser möjligheterna ut för skol biblio tekarien att ingå i skol

ledningen och/eller i dess möten?6. Hur integreras skol biblio teken i den peda gogiska verk sam heten?7. I vilka former bedrivs den professionella sam verkan?

(Multiprofessionellt/ Interprofessionellt /Transprofessionellt?) 8. Hur ser möjligheten ut för skol biblio tekarien till kollegial sam verkan

med andra skol biblio tekarier?9. Hur stor möjlighet har skol biblio teket att samordna och sam verka

kring beståndet, inte minst i fråga om lättläst eller mångspråk?10. Hur stor möjlighet har skol biblio teket att verka som en del av skolan

sedd som en kulturinstitu tion? Och i förlängningen, hur kan skolbiblio teket bidra till skol utveck lingen sedd i termer av en kulturförändring?

Bilagor


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

BILAGA 2. INTERVJUGUIDE FALLSTUDIERBerätta om:1. Er bakgrund som skol biblio tekarie/skol områdes bibliotekarie/

skolchef/rektor/lärare2. Skolan/skolorna – vad utmärker den (”Institu tionell profil”: normer,

föreställningar och avgörande händelser)

• Organisationen

• Eleverna (För vänt ningar på eleverna; Elev sammansättning, språk, resultat, måluppfyllelse, trivsel, etc.)

• Peda gogiskt

3. Skol biblio teket:

• /Relationen till SkolSverige/

• Del av statsbidraget? (T.ex. Nacka tredje största..!)

• Kärnuppdrag?

• Särskild modell? (T.ex. ”fokusbibliotek”)

• Biblioteksplanen? (Process och innehåll)

• Antal elever/ skol biblio tekarie?

• Kompensatoriskt uppdrag?

• Metoder

• (”Käll kritikens dag” – exempel på aktiviteter?)

• MIK?

• Digitalisering?

• Region/kom mun (t.ex. ”Digitala Västerbotten”, bl.a. elärande)

• Digital kompetens

• Vad ska skol biblio teket inte göra?

• Skol biblio tekets dilemman

• Uppföljning/ Utvärdering

• Skolverket/ Skol inspek tionen

• Skol biblio tekariens roll?

• Peda gogiskt för håll nings sätt och metoder?

• Urval/beståndsutveckling?

• Service till lärarna eller egen curatering? Frihet och/eller anpassning till omvärldens krav?

• Befintliga strukturer för arbetet? Process? Tydlighet?

Sidan 209 av 216

• Roller och arbetsfördelning?

• Kollegialitet mellan skol biblio tekarier? Sam arbeten?

• Dilemman?

• Handlingskompetens?

4. Sam verkan med lärarna?

• Skol biblio tekets betydelse?

• Planering?

• Planer? Processer?

• Digital kompetens/ MIK

• Aktiviteter?

• Exempel?

• Högt till lågt? (Taxonomi)

• Stöd från ledningen – hur?

• Relation till föräldrar och vårdnadshavare?

• Relation till huvud mannen: kom munen?

5. Sam verkan med lokalsam hället? Aktörer och arbetssätt?6. Sam verkan med andra lokala aktörer?

• Andra jämförbara resurser /initiativ? (Berättar ministeriet, Litteraturens hus …)

• Regional utveckling och sam verkan?

7. Budget?

• Fallgropar och utmaningar?

• Drömmar och möjligheter?

• Kvantitativ / kvalitativ kvali tetssäkring?

Bilagor


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

INTERVJUGUIDE, REFERENSGRUPP OCH ÖVRIGA1. Bakgrund (namn, utbildning, titel och arbetsuppgifter)2. Erfarenheter från skol biblio tek:

• Egen skolgång

• Yrkesmässigt

• Övrigt (som förälder, t.ex.)

3. Omvärldsspaning i biblioteksvärlden?4. Vad kan skol biblio teken lära av andra bibliotek? Metoder, etc.

(Regionalt, folk)

• Regionalt uppdrag? (Cecilia Ranemo inlägg: regional förvaltning saknas för barns språk utveck ling – jfr. kom munal ”bokstart”)

5. Skol biblio tekets kärnuppdrag? Läsfrämjande; språk utveck ling, informations kompetens; litteratur som konstform; portal till kunskap, bild nings resa; uppfostran, demo kratisk med borger lighet …

6. Tankar om skolans kompensatoriska uppdrag för skol biblio tekets del7. Vad ska skol biblio teken inte göra?8. Tankar om skolans digitalisering och skol biblio tekets betydelse (käll

kritik, MIK, etc.)9. Sam verkan lärare och skol biblio tekarier10. Skol biblio tekets urval och beståndsutveckling:

• service till lärarna eller egen curatering? Frihet och/ eller anpassning till omvärldens krav?

11. Bibliotekarie utbild ningens inriktning och upplägg12. Sam verkan med lokalsam hället? Aktörer och arbetssätt?13. Andra jämförbara resurser /initiativ? (Berättarministeriet,

Litteraturens hus …)14. Kvantitativ / kvalitativ kvali tetssäkring?

Sidan 211 av 216

BILAGA 3. I det följande finns en sammanställning av samtliga frågor ur Gärdéns (2017) rapport. Frågeställningarna kan med fördel användas i ett fördjupat kollegialt studium

Kapitel1:InledningVad är ett skol biblio tek?Varför finns ingen entydig definition av vad ett skol biblio tek är?Varför finns inte fler skol biblio tek, trots att dessa är inskrivna i skollagen sedan 2011?Kan man bevisa att skol biblio tek främjar elevers lärande?Hur ger vi eleverna de skol biblio tek de har rätt till?Varför är inte ett digitalt skol biblio tek tillräckligt?Vilka är de för ut sätt ningar som behövs för att kunna bedriva kvalitativ skol biblio teksverk sam het?Vad konstituerar egentligen det goda skol biblio teket?Vad inne bär ett skol biblio tek förankrat i den peda gogiska verk samheten?

Kapitel2:Skol biblio tek, lärande och prestationerVarför har inte studierna om relationen mellan skol biblio tek och studieresultat gett större avtryck i den svenska skolan?På vilka olika sätt undersöks skol biblio tekskvali tet på nationell och lokal nivå? Bör kvantitativa mått såsom utlån, besöksstatistik, kvadratmetrar, antal bokprat i klassrummen, tillgång till databaser eller antal böcker på hyllorna prioriteras? Eller är de kvalitativa aspekterna viktigare, hur eleverna uppfattar skol biblio teket, vilka frågor de ställer till skol biblio tekarien, hur sam arbetet mellan lärare och skol bibliotekarie fungerar eller vilken utbildning skol biblio tekarien har?Vem avgör om ett skol biblio tek spelar roll för lärande och hur ska det avgöras?Hur kan skolan tydligare artikulera vad som bidrar till hög kvali tet gällande skol biblio teksverk sam het?Finns det problem förknippat med skol biblio tekarier, elever, lärare och skol ledare beskriver skol biblio teksverk sam heten på så skilda vis som forskningen visar? Vilka i så fall?

Bilagor


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

Vilka förkunskaper behöver eleverna för att kunna svar på frågor om och beskriva hur skol biblio teket bidrar till lärande?

Kapitel3:Lägesbeskrivning och status för skol biblio tekenHur kommer det sig att Sveriges skol biblio teksverk sam heter ser så olika ut, trots att skolväsendet är så reglerat?Skol ledares betydelse för skol biblio teksverk sam heten fastlås i en stor del av forskningen. Samtidigt visar många under sök ningar att åtskilliga skol ledare har relativt grunda kunskaper om skol biblio teksverk samhet. Hur kan denna motsättning hanteras?Varför sker så lite sam arbete mellan skol biblio tek och andra aktörer utanför skolan?

Kapitel4:Sam arbete mellan lärare och skol biblio tekarierEn konsekvens av att skolor inte har egna skol biblio tek kan utifrån textgenomgången vara att biblioteket reduceras till att endast handla om läsfrämjande och inte alls om att främja informationskompetens. Vad får det för betydelse för elevernas lärande?Genomgången visar att sam arbete med lärarna ibland prioriteras ned av skol biblio tekarierna till förmån för att hålla skol biblio teket öppet. Vad finns det för argument för det ena eller andra valet och vad får valet för konsekvenser?På vilka olika sätt använder skol biblio tekspersonalen forskningsresultat och forskande för håll nings sätt för att utveckla skolbiblio teksverk sam heten?Gemen sam kom petens utveck ling har visat sig vara en fungerande strategi för att bidra till effektivt sam arbete mellan lärare och skolbiblio tekarier. På vilka sätt kan sådant gemen samt lärande utformas?

Kapitel5.Skol biblio tek och läsfrämjandeHur kan vi explicit uttrycka vad det är eleverna kan eller ska lära sig med stöd av skol biblio tek och skol biblio tekarie när det gäller läsning? Det finns forskning som visar att föräldrars inställning till läsning är mer betydelsefull än skolans arbete. Vad betyder detta resultat för skolans kompensatoriska uppdrag och skol biblio tekens roll i det läsfrämjande arbetet?

Sidan 213 av 216

Kapitel6.Informationskompetens och användarunder vis ningHur kan vi få större kunskap om hur elever uppfattar skol biblio tekets funktion för att främja informationskompetens? Hur kan skol biblio tekens uppdrag att främja elevers informationskompetens stärkas i skolan?Forskning har visat att elever ofta är mer inriktade mot att hitta fakta i sitt skolarbete, snarare än att ha en repertoar av metoder för att bedöma olika källor. Är det fort farande på det viset, eller gäller den idag omtalade faktaresistensen även i skolarbetet? Vilken roll kan skolbiblio teken spela för att belysa frågan?

Kapitel7:Delaktighet och användning av skol biblio tekVarför forskas det och skrivs så lite om hur elever använder skol bibliotek, om vi bortser från den forskningsetiska förklaringen?Vad får en instrumentell syn på skol biblio teksverk sam het för konsekvens för elevernas användning av bibliotek i livet efter skolan?

Kapitel8:Skol biblio tek och mångspråkVilka frågor gällande mångspråk och skol biblio teksverk sam het, förutom beståndsutveckling, är relevanta att fördjupa idag?Vilka skol biblio teksmetoder är fram gångs rika när det gäller att stödja elever och lärare när det gäller språk utveck ling?Vilka lärdomar kan skol biblio teken dra utifrån folk bibliotekens arbete med mångspråk?

Kapitel9:Att stötta elever med läs och skrivsvårigheterHur kan skol biblio tekens potential att stödja elever med läs och skrivsvårigheter synliggöras i skolan?Hur påverkar synen på litteracitet skol biblio tekens arbete med elever med läs och skrivsvårigheter?

Kapitel10:Det digitala skol biblio teketPå vilka sätt är det intressant att studera digitala aspekter av skolbiblio teksverk sam het?

Bilagor


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

På vilka sätt bidrar skol biblio tekets användning av sociala medier till elevers lärande?Hur fungerar sam arbetet mellan folk bibliotek och skol biblio tek, det vill säga kom munala bibliotek, gällande licensbelagda databaser och andra avgiftsbelagda digitala tjänster?

Sidan 215 av 216

BILAGA 4. TAXONOMIER FÖR SKOL BIBLIO TEKETS ROLLI följande taxonomier behandlas skol biblio teket utifrån olika per spektiv: bibliotekariens, lärarens, skol ledarens och elevens per spek tiv. Taxonomierna ska läsas nerifrån och upp.

Ur David F. Loertscher, Taxonomies of the school library media program (2:a uppl. 2000), San José: Hi Willow research and Publishing (svensk översättning, Christer Holmqvist, 2009).

1. Skol biblio tekets roll ur bibliotekariens per spek tiv

• Peda gogiskt utvecklingsarbete

• Under vis ningsplanering

• Formell planering

• Tillfälliga utåtriktade bibliotekarieinstanser

• Planerad materialförsörjning

• Flyktig planering

• Spontan medverkan

• Individuell referenstjänst (service)

• Lagerlokal med självbetjäning

• Ickeinblandning (lagerlokal)

2. Skol biblio tekets roll ur lärarens per spek tiv

• Peda gogiskt utvecklingsarbete

• Delat ansvar för planering av kursavsnitt

• Integrerad del av innehållet i ett kursavsnitt

• Berika under vis ningen

• Idéresurs för under vis ningen

• Under vis ning med inlånat mediabestånd

• Under vis ning med eget bokbestånd

• Under vis ning utan inblandning

3. Skol biblio tekets roll ur skolledarper spek tivet

• Bibliotekspersonalen som resurs i skolans peda gogiska utvecklingsarbete

• Integrerad del av skolans under vis ningsresurs

• Egen kraftkälla

• Basbibliotek

Bilagor


IAR

IEN

UM

MER

: 6.7

-201

5-11

81

4. Skol biblio tekets roll ur elevens synpunkt

• Livslång användning (varaktig informations och MIKkompetens)

• Användning på eget intiativ

• Strukturerad sam verkan och användning (t.ex. temaarbete)

• Användarkunskap (bibliotekskunskap, MIKfärdigheter)

• Mål grupp för utåtriktad verk sam het

• Service, material och information vid direkt fråga

• Spontan användning

• IckeinblandningKommentar: Ovan något modifierat ifråga om MIK.

KUNGLIGA BIBLIO TEKET | NATIONELL BIBLIOTEKS STRATEGIISBN: 978-91-7000-379-0

Värdet av skol biblio teketEn verk sam het för hållbar utbildning och bildning

Hög tid att skapa större likvärdighet bland landets alla skolbibliotek!

Varje elev ska ha tillgång till ett skolbibliotek enligt skollagen. Ändå är det två tredjedelar av landets alla skolor som saknar bemannade skolbibliotek. Likvärdigheten brister inom skolor och existerar inte

alls mellan skolor på nationell nivå. Det saknas idag en gemensam vision och ett ramverk för utbildning, bibliotek, medier och kultur i samhället.

Denna forskningsrapport tar utgångspunkt i ett kulturellt skolforskningsperspektiv och presenterar en ny modell, likvärdighetsmodellen, för att kunna analysera skolbibliotekens olika möjligheter och utmaningar. Modellen omfattar fyra sätt att leda och organisera skolbiblioteket: som funktion, nod (team), matris eller projekt. I rapporten undersöks fyra spännande exempel som hämtas från Nacka gymnasiebibliotek, Linköpings fokus bibliotek, Kävlinge kommuns skolbibliotek och Region Västerbotten. Samtliga exempel ger prov på både fördelar och nackdelar utifrån ett skol forskningsperspektiv. Rapporten tar upp ämnen som: Hur arbetar fram gångs rika skolor? Vad kan skolbiblioteken bidra med till eleverna och i skolvärlden? Vad ska ett skolbibliotek inte ägna sig åt? Vad menar vi egentligen när vi talar om samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier?

Rapporten är tänkt att utgöra ett teoretiskt och praktiskt bidrag, dels till dig som ansvarar för och styr skolbibliotek i rollen som skolledare, huvudman eller politiker, dels till dig som arbetar nära eller studerar skolbibliotekens verksamhet. Studien väcker kritiska reflektioner kring skolbiblioteket som pedagogisk resurs och tar ställning för ett mer hållbart och samlat ramverk för skolverksamheten, kultur och bildning.

Pamela Schultz Nybacka är litteraturvetare och företagsekonom. Hon ansvarar för utbildningarna i Konst, kultur och ekonomi samt Förlagskunskap vid Stockholms universitet och är lektor vid Södertörns högskola, där hon senast startat upp högskolans nya bibliotekarieprogram.

Documents

Värdet av ksol biiobl ekt et - WordPress.com...Vd askväertolobli bi . eektt En verksamhet för hållbar utbildning och bildning Förfrågningar: Kungliga biblioteket, Författare: