BildÄr det ämnet som skapar sammanhang?

Ett arbete om bild och ämnesintegrering

Maria Bengtsson

Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik

Lärarlyftet 2013-2014

Bild för årskurs 7-9 1-45 hp

Datum för examination: 2014-06-03

Innehållsförteckning

1 Introduktion………………………………………………………………………………..1

2 Bakgrund…………………………………………………………………………………...2

3 Syfte………………………………………………………………………………………..3

4 Urval och avgränsning av studie…………………………………………………………...3

5 Metod………………………………………………………………………………………4

6 Teoretisk ram……………………………………………………………………………….5

6.1 Visuell kultur……………………………………………………………………………..5

6.2 Samarbete………………………………………………………………………………...6

7. Bearbetning och resultat…………………………………………………………………..8

7.1 Presentation av informanter……………………………………………………………...8

7.2 Pedagogernas uppfattning om bildämnet och ämnesintegrering…………………………8

7.2.1 Berätta hur du ser på bildämnet………………………………………………………..8

7.2.2 Har du någon egen erfarenhet av ämnesintegrering?......................................................9

7.2.3 Vilken är din egen uppfattning om ämnesintegrering?...................................................9

7.2.4 Ser du några vinster med att ämnesintegrera ämnen?...................................................10

7.2.5 Vilka svårigheter finns med ämnesintegrering?............................................................10

7.2.6 Hade du önskat mer samarbete mellan ditt ämne och ämnet bild?...............................11

7.2.7 Vad önskar du av bildläraren för att ämnesintegrering skulle vara möjlig?..................11

7.3 Pedagogens uppfattning om den föreslagna bilduppgiften att samarbeta kring………...12

7.3.1 Skulle detta kunna vara en uppgift som ditt ämne och bild skulle kunna samarbeta kring?.......................................................................................................................................12

7.3.2 Vilka beröringspunkter och mål inom ditt ämne når denna uppgift?.............................12

7.3.3 På vilket sätt skulle man kunna förbättra uppgiften?.....................................................13

8 Tolkning av resultat………………………………………………………………………..14

8.1 Pedagogernas uppfattning om bildämnet och ämnesintegrering…………………………14

8.1.1 Berätta hur du ser på bildämnet………………………………………………………...14

8.1.2 Har du någon egen erfarenhet av ämnesintegrering?......................................................14

8.1.3 Vilken är din egen uppfattning om ämnesintegrering?...................................................15

8.1.4 Ser du några vinster med att ämnesintegrera ämnen?.....................................................15

8.1.5 Vilka svårigheter finns med ämnesintegrering?...............................................................15

8.1.6 Hade du önskat mer samarbete mellan ditt ämne och ämnet bild?..................................16

8.1.7 Vad önskar du av bildläraren för att ämnesintegrering skulle vara möjlig?......................................................................................................................................16

8.2 Pedagogens uppfattning om den föreslagna bilduppgiften att samarbeta kring………….17

8.2.1 Skulle detta kunna vara en uppgift som ditt ämne och bild skulle kunna samarbeta kring?........................................................................................................................................17

8.2.2 Skulle detta kunna vara en uppgift som ditt ämne och bild skulle kunna samarbeta kring?........................................................................................................................................17

8.2.3 På vilket sätt skulle man kunna förbättra uppgiften?......................................................17

9 Slutdiskussion………………………………………………………………………………18

10 Referenslista……………………………………………………………………………….19

11 Bilagor……………………………………………………………………………………..20

11.1 Lektionsplaneringen Harmoniska former, åk7…………………………………………..20

11.2 Lektionsplaneringen Fatta fotot, åk 9…………………………………………………...21

11.3 Lektionsplaneringen En människa från insidan, åk 8…………………………………...22

11.4 Frågeformulär till den formella djupintervjun…………………………………………..23

1 Introduktion

- Vi behöver låna penslar, färg och stora papper till vårt projektarbete!

Så här kan det låta när en lärare i svenska kommer in i bildsalen och det är det närmaste

samarbete med andra ämnen jag har kommit många gånger. Bildämnet har inte deltagit som

ämne utan bidragit med material. Hur ska man skapa en intressant och relevant undervisning

tillsammans med andra ämnen är en fråga som jag ofta har ställt mig under de åtta år som

jagvarit bildlärare på en högstadieskola. Det har förekommit temaveckor där alla har varit

inblandade men tillfällen för samarbete har varit få. Som bildlärare har man en komplex

arbetssituation med till exempel många elever, stor arbetsbörda och då en diger

dokumentation kring eleverna som har tagit tid från mycket annat man har velat göra. Den

nationella utvärderingen av grundskolan, NU-03 har kommit fram till att de praktiskt-estetiskt

inriktade ämnena är för många elever intressanta och lustfyllda. En stor andel elever önskar

också ytterligare tid i dessa ämnen.1 Även min erfarenhet säger att bild är ett omtyckt och

positivt ämne för eleverna och min syn på ämnet är att det har mer att ge tillsammans med

andra ämnen. Det var när skolledningen tog initiativ genom projektet ELIC, eleven i centrum,

att lärarna på skolan skulle ha ett bredare och djupare samarbete mellan ämnena som jag

upplevde att det var många lärare som efterfrågade de förmågor som eleverna lärde sig i

ämnet bild. Jag såg min chans att lära mig mer om vad olika ämneslärare kan hitta för fördelar

med att samarbeta med ämnet bild då jag fick möjligheten att göra ett fördjupningsarbete på

min utbildning vid Konstfack.

1 Skolverket (2003) Nationella utvärderingen av grundskolan, NU-03, Stockholm, Skolverket, s. 45

1

2 Bakgrund

På min skola har många lärare inte hittat några fungerande samarbetsformer och rektorerna

gör rätt i att initiera samarbete mellan lärarna. Det ligger i vårt uppdrag för i läroplanen står

det att läraren skall samverka med andra lärare i arbetet för att nå undervisningsmålen och

organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. 2

Under mina år som bildlärare på högstadiet har jag hela tiden haft en känsla av att många

delar av bildämnet skulle kunna tillföra något till de övriga ämnena men något vidare

samarbete har aldrig blivit av. Högstadiet har ännu mer ämnesfokusering än de lägre stadierna

och ämnena undervisas mer separerade och av olika lärare. Om då lärarna inte vet vad den

andre gör måste ju skoldagen te sig väldigt inrutad och skild från verkligheten för eleverna.

Problemet har uppmärksammats av Marner och Örtergren i deras skrift om en kulturskola för

alla där de säger att dekontextualisering i skolan innebär ibland att medieringar separeras från

varandra och samlas för sig i skolämnen, trots att de i samhället olika verksamheter ofta är

integrerade tillsammans. Detta talar för att det också i skolan i högre utsträckning än nu bör

förekomma ämnesövergripande intermodala projekt. Viktigt här är att de samarbetande

parterna upplever att de har något att vinna på samarbetet. 3

Lärarna ska samarbeta, bör samarbeta men det kan finnas många ramfaktorer som försvårar

detta samarbete som till exempel tidsbrist, prioriteringar, intresse och schemastruktur. De

gånger jag har samarbetat med mina kollegor har jag själv upplevt en ny arbetsglädje och

fördelarna för eleverna borde vara många.

Man kan läsa vidare hos Marner och Örtergren att de estetiska ämnena har redan många av de

egenskaper som präglar flerstämmighet.4 Och det talar ju för att ämnet bild är lämpat att

integrera och vad skulle då eleverna, mina kollegor och jag som bildlärare uppleva att vi har

att vinna med ett samarbeta med bild? Jag känner själv att jag vill göra mitt ämne rättvisa och

detta föranleder denna undersökning.

2 Skolverket (2011), Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011, Stockholm, Skolverket s.143 Marner, Anders &Örtergren, Hans (2003), En kulturskola för alla – estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv, Stockholm, Liber, s. 574 Marner, Anders &Örtergren, Hans (2003), En kulturskola för alla – estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv, Stockholm, Liber, s. 54

2

3 Syfte

I denna studie är syftet att belysa möjligheter och svårigheter med ämnesintegrering och hur

lärare i bild kan bidra till andra ämnen så att det gynnar elevernas kunskapsinhämtning och

lärarnas undervisning. Genom en fallstudie vill jag undersöka vilket intresse det kan finnas

hos mina egna kollegor att arbeta ämnesintegrerat och på detta vis ta pulsen på ämnets status i

en vanlig högstadieskola.

Dessa frågeställningar är centrala i min studie:

Vilka möjligheter finns att integrera bildämnet i andra ämnen?

Vad har andra lärare som inte undervisar i bild för syn på ämnet?

Vad säger läroplanen om ämnesintegrering?

Vilka vinster kan göras med ämnesövergripande undervisning?

Vilka svårigheter och problem finns det med att arbeta ämnesövergripande?

4 Urval och avgränsning av studie

Jag har valt att göra kvalitativa djupintervjuer med tre av mina kollegor på skolan. Efter

informella samtal med flera av mina kollegor om att jag undersöker möjligheter kring

ämnesintegrering valde jag ut tre av de som var intresserade av att titta på en

lektionsplanering i bild och gärna ställde upp på en formell intervju där de uttalade sig kring

huruvida de kunde dra nytta av ett samarbete. De tre kollegorna som jag valde som

informanter undervisar i ämnena svenska, matematik och historia. Vi jämförde våra scheman

och hittade tid under skoldagen för en intervju som jag genomförde i min bildsal och varje

intervju varade under 50-60 minuter.

Mitt urval av lektionsplaneringar mina kollegor skulle titta på valde jag från min

läsårsplanering och jag har genomfört dessa lektioner med elever i årskurs 7-9 men aldrig

diskuterat dem tillsammans med någon annan ämneslärare. Dessa uppgifter har jag antagit

ligger nära respektive ämne matematik, historia och svenska (bilaga 11.1, 11.2, 11.3).

Jag konstruerade intervjufrågor för att få svar på de frågeställningar som är centrala för min

undersökning och dessa frågor vara strukturen för intervjutillfället (bilaga 11.4).

3

5 Metod

Jag har använt en etnografisk undersökningsmetod i detta arbete med formella djupintervjuer

med tre kollegor och vi arbetar på en kommunal högstadieskola med 350 elever. Jag var

medveten om mina dubbla roller som kollega och forskare och berättade för informanterna att

jag under intervjutillfället intog forskarens roll.

Jag valde att intervjun skulle ske i bildsalen för att informanterna skulle få en känsla av att jag

bjöd in dem till bildämnet och miljön jag undervisar i. Jag inledde formellt med några frågor

om bland annat informanternas utbildning för att visa att intervjun var igång och att

intervjuaren tar upp förhållanden som berör informanternas erfarenheter kan verka

avslappnande.5

Huvudsyftet med en djupgående etnografisk intervju är att lära sig att se omvärlden genom

uppfattningar och tankar hos den person som intervjuas.6 Jag lyssnade aktivt ställde

följdfrågor och antecknade under samtalet. Den kvalitativa forskaren försöker inte att

förutsäga någonting som kan ha med orsak och verkan att göra. Förutbestämda hypoteser

förekommer inte.7 Jag reflekterade inte över vad jag skrev under intervjun utan jag antecknade

allt möjligt för att senare göra en efterbearbetning.

Det var viktigt för mig att verkligen försöka förstå vad mina kollegor tyckte om mina

lektionsplaneringar och möjligheterna för ett framtida samarbete för det etnografen söker sig

till kan belysas av personer på fältet det vill säga av informanterna som på olika sätt och i

olika grad informerar etnografen om sina förståelser. Forskaren funderar på hur människan

förstår verkligheten och strävar efter att söka sig till undersökningspersoners uppfattningar

och handlingar.8

6 Teoretisk ram5 Kullberg, Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet, Malmö, Studentlitteratur, s.1236 Kullberg, Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet, Malmö, Studentlitteratur, s. 1217 Kullberg, Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet, Malmö, Studentlitteratur, s. 548 Kullberg, Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet, Malmö, Studentlitteratur, s. 63

4

6.1 Visuell kultur

Bildämnets inriktning har förändrats under åren från bildskapande för hand till mer betoning

på bildkommunikationen9 och idag ska även eleverna enligt kursplanen få erfarenhet av

visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.10

Samhället idag förändras snabbt och vi sköljs över med bilder i allt snabbare takt och forskare

inom bildpedagogik frågar sig hur vi skulle kunna använda det visuella som en kunskapskälla

i det vardagliga arbetet?

Man diskuterar att i den visuella kulturen kopplas seendet i allt högre utsträckning till specifik

kunskap, så kallad visuell kompetens.11 Frågan är om denna kompetens hos eleverna tas om

hand och synliggörs i skolan och är lärarna medvetna om vilka kunskaper eleverna har och

hur ska man fånga in denna visuella kunskap?

Anna Sparrman påpekar i sin bok Barns visuella kulturer att dessa kunskapsprocesser måste

medvetandegöras pedagogiskt för att ta del av elevernas nya sätt att hämta in kunskap. Hon

menar att kunskapen eller inlärningen av det visuella varken sker medvetet eller strategiskt.

Som en följd av att detta kunskapsinhämtande präglas av omedvetenhet eller inte uttalas som

en kunskap blir det även svårt att få till stånd förändringar både av det visuella och av de

kunskaper och värderingar som varje individ bär med sig om det visuella.12

Kan det vara så att forskningen har hittat ett dolt språk hos eleverna som skolan ännu inte har

lärt sig att utnyttja? Ulla Lind beskriver elevernas visuella språk som ett minoritetsspråk när

hon beskriver att sett i relation till hela samhällets bildbruk, visuell kultur och kommunikation

vill jag beskriva elevers bilder och estetiska produktion som ett ” minoritetsspråk”.13 Hon vill

också föra in uttrycket visuella kunskapsformer för att utöka och synliggöra vikten av att

arbetsformer med visuella metoder behöver utvecklas för att varierande kunskapsformer ska

tillskapas.14

9 Skolverket (2003) Nationella utvärderingen av grundskolan, NU-03, Stockholm, Skolverket, s. 3110 Skolverket (2011), Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011, Stockholm, Skolverket s. 2011 Skolverket (2011), Kommentarmaterial till kursplanen i bild, Stockholm, Fritzes, s. 712 Sparrman, Anna (2006) Barns visuella kulturer, Lund, Studentlitteratur, s. 7513 Lind, Ulla (2010) Blickens ordning. Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform, Stockholm, Stockholms universitet, s. 35114 Lind, Ulla (2010) Blickens ordning. Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform, Stockholm, Stockholms universitet, s. 361

5

Bilder används i allt högre grad i alla skolans ämnen och då eleverna ska få uppleva olika

uttryck för kunskaper15 måste fler lärare uppmärksamma bildernas betydelse och hur de kan

utnyttja de visuella kunskaperna och se att eleverna är visuellt läskunniga då de tänker och lär

sig i bilder.

Om vi nu kan se vad vi lärt oss ”med andra ögon” och om kreativitet skapar nya

kunskapsvägar så kan estetiska läroprocesser vara en del av skolans alla ämnen, förutsatt att

man där kan se något nytt med andra ögon.16

Bildämnets betydelse ökar dramatiskt då vi lär oss kommunisera med bilder enligt dessa

teorier och att integrera bild och den nya visuella kompetens alla elever innehar borde vara

mer utbrett i alla skolor.

6.2 Samarbete

Lärarna ska samverka med andra lärare för att nå utbildningsmålen17 och en viktig uppgift för

skolan är att ge överblick och sammanhang18. På vilket sätt detta ska ske nämns inte närmre

utan i ett decentraliserat skolsystem med den enskilda skolans allt större självständighet ligger

det i lärarnas eget intresse att tillsammans utforma styrningen av arbetet på sin skola.19

Det är inte bara upp till lärarna utan rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom

givna ramar, ett särskilt ansvar för att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att

eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet.20

Olika administrativa och organisatoriska krav styr i stor utsträckning uppdelningen av en

skolas lärare på olika arbetsenheter och det kan finnas flera orsaker som gör att arbetsenheter i

många skolor inte utmärkts av särskilt mycket samarbete utan tenderar att bli mera formella

beslutsorgan i olika organisatoriska frågor.

15 Skolverket (2011), Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011, Stockholm, Skolverket s. 1016 Marner, Anders &Örtergren, Hans (2003), En kulturskola för alla – estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv, Stockholm, Liber, s. 8317 Skolverket (2011), Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011, Stockholm, Skolverket s. 1418 Skolverket (2011), Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011, Stockholm, Skolverket s. 919 Arfwedson, Gerd & Arwfedson, Gerhard (2002), Arbete i lag och grupp. Om grupparbete, tema, projekt, lärarlag och lokala arbetsplaner i skola och undervisning, Stockholm, Liber, s. 2820 Skolverket (2011), Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011, Stockholm, Skolverket, s. 19

6

Lärares tankar i allmänhet är hårt bundna till krävande under visning, som faktiskt inte kan

uppskjutas eller ställas in och till undervisningsplanering, och att samarbete (speciellt

sammanträden) i jämförelse med huvuduppgiften att undervisa knappast ens uppfattas som

”arbete”, utan snarare förlorad tid.21

Det är inte bara skolans organisation och lärarens många arbetsuppgifter som försvårar

samarbete utan det kan även finnas motsättningar både av prestigekaraktär och i fråga om

åsikter, grundläggande ideologiska övertygelse aktualiseras på ett annat sätt än vid

individisolerade arbetssätt.22

Det gäller att hitta ett arbetssätt på skolorna så att dess lärare fyller de formella kraven med

för den egna skolan meningsfullt innehåll och att man utnyttjar de fördelar som samarbete kan

erbjuda.

Lärarlagets samlade kunskapsresurs ger en högre kvalitet åt arbetet, lärarna kan lära sig av

varandra och eleverna kan lära sig mer. Dessutom kan utflykter in i okända nejder vara

utmaningen som gör livet värt att leva, när slentrianen så småningom hotar att fördystrar

tillvaron och förstena yrkeslivet.23

7 Bearbetning och resultat

21 Arfwedson, Gerd & Arwfedson, Gerhard (2002), Arbete i lag och grupp. Om grupparbete, tema, projekt, lärarlag och lokala arbetsplaner i skola och undervisning, Stockholm, Liber, s. 2422 Arfwedson, Gerd & Arwfedson, Gerhard (2002), Arbete i lag och grupp. Om grupparbete, tema, projekt, lärarlag och lokala arbetsplaner i skola och undervisning, Stockholm, Liber, s. 2323 Arfwedson, Gerd & Arwfedson, Gerhard (2002), Arbete i lag och grupp. Om grupparbete, tema, projekt, lärarlag och lokala arbetsplaner i skola och undervisning, Stockholm, Liber, s. 27

7

Vid en samtalsintervju är det personens tankekategorier och personliga uppfattningar eller

föreställningar om det givna ämnet, som är i fokus. Jag gav informanterna information om

uppsatsen syfte, frågeställningar och har erbjudit dem att ta del av färdig uppsats. Jag

berättade också att alla personer som intervjuas kommer att avanonymiseras och ”döpas om” i

den skrivna texten.

7.1 Presentation av informanter och sammanfattning av de första fyra frågorna.

Pedagog Annelie:

Kvinna, 46 år gammal. Utbildad lärare i ämnena Ma och No för årskurserna 4-9. Hon har

arbetat som lärare i tolv år både på mellanstadiet och högstadiet. Idag undervisar hon

årskurserna 7-9.

Pedagog Niklas:

Man, 38 år gammal. Utbildad i ämnena religion och historia och är behörig lärare för

grundskolan och gymnasiet. Han har arbetat som lärare i tre år och undervisar nu alla ämnen i

SO i årskurserna 6-9 för elever med inlärningssvårigheter.

Pedagog Marie:

Kvinna, 34 år gammal. Utbildad i ämnena sv och so för årskurserna 4-9. Hon har även läst

kurser i läs- och skrivutveckling och läromedelsvetenskap. Hon har arbetat som lärare i nio år

och undervisar i dag årskurs 7-9 i svenska och i alla SO-ämnen.

7.2 Pedagogernas uppfattning om bildämnet och ämnesintegrering

7.2.1 Berätta hur du ser på bildämnet.

Annelie berättar att hon har mest erfarenheter från bild då hon själv gick i skolan och att hon

då inte förstod att bild var ett kunskapsämne utan mer ett roligt ämne då man fick prova på

olika tekniker. Idag ser hon på ämnet som åtstramat och att eleverna är stressade över att

hinna med uppgifterna.

Niklas har en uppfattning om att bild är ett kreativt ämne där man får möjlighet att träna sig

att se på bilder och föremål ur ett nytt perspektiv. Han berättar om ett exempel med ett äpple

som man kan se ur ett vardagligt perspektiv när man äter det men under bildlektioner kan man

se fler perspektiv till exempel skuggor, storlek och färg.

8

Marie berättar att hon tycker att bildämnet hjälper elever att uttrycka sig på fler sätt och att

man får prova på olika tekniker och olika sätt att presentera sina arbeten. Hon har en

uppfattning om att ämnet har förändrat sig från då hon själv gick i skolan och att man idag

arbetar mer med mediebilders budskap och källkritik. Hon berättar också att reklamens

budskap har blivit en viktig sak att ta upp och att man bör ta upp bilders betydelse och att man

då får ett vidgad seende genom bildanalyser.

7.2.2 Har du någon egen erfarenhet av ämnesintegrering?

Annelie berättar att hon inte har så mycket erfarenhet men att på skolan har de haft ett

Europatema då nästan de flesta ämnena var inblandade och hon har själv haft samarbete med

slöjd och bild då de arbetade med tema kärlek på olika sätt.

Niklas har inte haft något samarbete med andra ämnen så som han tänker sig att det skulle

kunna vara. Det har diskuterats samarbete men det har runnit ut i sanden.

Marie har ämnesintegrerat med sig själv då hon undervisar i flera ämnen och med andra lärare

som undervisar i samma ämnen som hon gör. Hon har också haft projekt tillsammans med

NO då de arbetade med sex och samlevnad och med engelska- och geografilärarna då de

arbetade med U-land och I-land.

7.2.3 Vilken är din uppfattning om ämnesintegrering?

Annelie har upplevt att de projekten hon har varit med om har blivit för stora, det har tagit för

lång tid och att det då blir tungrott. Det har varit alldeles för många kockar inblandade och

kommunikationen har varit dålig. Hon tror dock att det hade blivit bättre om projekten hade

varit mindre.

Niklas uppfattning är att ämnesintegrering är svårt över lag och att många lärare är rädda för

att släppa in någon i ”sitt ämne”. Det krävs mycket arbete och lärarna måste göra nya

lektionsplaneringar istället för att använda det de har gjort innan.

Marie tycker att ämnesintegrering är bra men att det krävs att man hittar arbetsområden med

många beröringspunkter.

7.2.4 Ser du några vinster med att ämnesintegrera ämnen. Vilka? Från lärarens perspektiv,

från elevernas perspektiv, från ämnenas perspektiv…?

9

Annelie kan se att vinsterna med ämnesintegrering för lärarna är att de kan hjälpa varandra

med bedömning av elevernas arbete då flera ämnen delar samma mål. Om man samarbetar

kring dessa mål behöver eleverna inte lära samma sak i flera ämnen flera gånger och detta

sparar tid. De olika ämnena får ett sammanhang om eleverna upplever att de olika lärarna

pratar om samma saker och skolan blir då mer likt det verkliga livet.

Niklas kan se flera vinster. De olika lärarna kan få syn på sin egen undervisning när de

diskuterar med andra lärare om man har en nyfiken inställning och ställer frågor som..hur

tänkte du där? På detta sätt kan man få en ny respekt för varandra. Elevernas vinster är att de

förstår hur ämnena hänger ihop både praktiskt och teoretiskt. Vinsterna för ämnena själva är

att de kan berikas och fördjupas.

Marie ser många fördelar med ämnesintegrering och att samarbete kan ge arbetslust och att

man lär av varandra. Om lärarna samarbetar så kan man tjäna tid då man kan få olika

betygsunderlag i en och samma uppgift. Det hjälper också eleverna då de kan få olika

perspektiv på ett arbetsområde och detta blir till en helhet och mer likt verkliga livet. Lärarna

kan få en vidgad syn på eleverna då de ser andra styrkor och att de då lättare kan nå ett

godkänt betyg. Eleverna kan hitta flera sätt att uttrycka sig och större möjlighet att komma till

sin rätt.

7.2.5 Vilka svårigheter finns med ämnesintegrering?

Annelie ser att svårigheterna med ämnesintegrering är att lärarna är många och sitter i olika

arbetslag. Det är svårt att hitta tid och att driva projektet själv.

Niklas ser bara att det är lärarnas vilja som saknas. Många lärare har arbetat länge och tycker

att det funkar och släpper inte på sina ramar eller prestige. Många lärare sätter sig själv i

centrum och inte eleven. Tid är inget problem utan det hade vi fått om vi hade bett

skolledningen om det. Att vi skulle sakna tid till samarbete är bara en ursäkt för att inte

behöva samarbeta och visar på lärarnas bekvämlighet.

Marie ser att det finns svårigheter att hitta gemensam tid för planering men också att viljan

saknas hos lärarna. Lärare är styrda av traditioner och att ”så här har vi alltid gjort”. De kan

också tycka att de är experter på sitt ämne och styrs också av känslor som orkeslöshet, rädsla

och prestige.

7.2.6 Hade du önskat mer samarbete mellan ditt ämne och ämnet bild? Varför, utveckla

10

Annelie skulle vilja ha ett samarbete med ämnet bild då hon ser att ämnena har flera

beröringspunkter inom till exempel geometri. Hon önskar ofta att de hade haft mer tid att

arbeta praktiskt och där skulle bildämnet kunna vara en del då det handlar om till exempel

skala, symmetri, perspektiv och mönster.

Niklas önskar också ett samarbete med bild och ser att det hade fungerat utmärkt i till

exempel religion. Det hade varit spännande att utforska ikonmålningar tillsammans med en

bildlärare och diskutera hur en bildanalys hade kunnat utformats. Då kan man gå från abstrakt

teori till något gripbart och praktiskt.

Marie berättar att det finns rekommendationer i kommentarmaterialet för svenska att just

samarbeta med bildläraren. Hon ser att det finns många kopplingar mellan ämnena svenska

och bild som båda handlar om kommunikation. Idag ligger bilder i tiden och man kan ta

tillvara elevernas olika uttryck och detta ger en god elevsyn.

7.2.7 Vad önskar du av bildläraren för att ämnesintegrering skulle vara möjlig?

Annelie önskar en kommunikation med bildläraren för att se över vilka gemensamma ord man

använder när man pratar om de ämnesområdena som berör varandra. Om lärarna använder

samma ord för samma saker, vilket inte alltid händer, så blir det en tydligare helhet för

eleverna. Om bildläraren använder verktyg som passare, linjal eller vinkelhake så skulle detta

kunna organiserats så att verktygen används parallellt med matematikundervisningen.

Niklas önskar en vilja till samarbete från bildlärarens sida och att man släpper på sin prestige

mellan lärarna. Istället för att komma med två färdiga lektionsplaneringar så börjar man

tillsammans med ett tomt blad.

Marie skulle önska att bildläraren tar sin planeringstid för att sitta ner tillsammans med andra

lärare och visar en vilja och initiativ för samarbete. Det hade också varit bra att sprida goda

exempel på samarbete och visa att ” så här bra kan det bli”.

7.3 Pedagogens uppfattning om den föreslagna bilduppgiften att samarbeta kring

7.3.1 Skulle detta kunna vara en uppgift som ditt ämne och bild skulle kunna samarbeta

kring?

11

Annelie tycker absolut att denna uppgift går att samarbeta kring för ämnena bild och

matematik. Former är något de tar upp vid flera tillfällen och det är sällan de hinner arbeta

med praktiskt material. Här skulle man kunna skapa sammanhang mellan teori och praktik

och de former som skapas och ritas skulle kunna hängas upp i matematiksalen.

Niklas känner att uppgiften lätt kan knytas till arbete inom källkritik i ämnet historia. Hans

erfarenhet är att eleverna upplever just det momentet tråkigt men ett samarbete med ämnet

bild skulle berika elevernas kunskap och göra just detta moment roligare. Bilder är talande

och man skulle kunna ha bra diskussioner om hur bilden är manipulerad och frågan om vem

som tar fotot är intressant.

Marie tyckte uppgiften var mycket bra att samarbeta kring för detta handlar om

kommunikation. Den texten som eleverna producerar kan man arbeta med och redovisa under

lektioner i svenska. Eleverna ska träna på muntlig presentation och diskutera och redovisa hur

man tolkar bilder. Att eleverna får lära sig om färgernas betydelse kan lyfta budskapet i andra

texter de producerar i svenska och det finns tydliga exempel på hur författare använder färger

i sin text, till exempel vitmålade väggar. Då får läsare ett budskap om att känslan är stram och

kall. Marie menar också att arbetet för eleverna blir mer meningsfullt då deras produktion får

en tydlig mottagare och att elevernas arbete syns för fler. Man kan nå elever som har

svårigheter att uttrycka sig i text genom att de får uttrycka sig i mediet bild. Elevernas

förmågor syns för fler lärare och lärarna kan hjälpa varandra att sätta ett mer rättvist betyg på

eleverna. Marie ville att vi skulle planera in projektet på en gång för kommande hösttermin.

7.3.2 Vilka beröringspunkter och mål inom ditt ämne når denna uppgift?

Annelie berättade att det finns flera beröringspunkter inom geometri och att eleverna inom

matematik ska lära sig om geometriska objekt och deras egenskaper. De ska också avbilda

och bygga geometriska objekt för att utveckla sin rumsuppfattning.

Niklas hittade också flera beröringspunkter och detta inom både historia och

samhällskunskap. Inom historia ska eleverna utveckla sin förmåga att kritiskt granska, tolka

och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap. I ämnet samhällskunskap står

det i det centrala innehållet att undervisningen ska behandla mediernas roll som

informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets

maktstrukturer.

12

Marie berättade också om flera beröringspunkter bland annat i syftestexten i ämnet svenska

där det står att eleverna även ska stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska

uttrycksformer. I det centrala innehållet för svenska finns det skrivet att eleverna ska arbeta

med texter som kombinerar ord, bild och ljud och deras språkliga och dramaturgiska

komponenter. Hon menar också att ämnet bild kan förstärka elevernas förmåga att analysera

texter genom ett samarbete kring bildanalysen.

7.3.3 På vilket sätt skulle man kunna förbättra uppgiften?

Annelie menar att vi kunde prata oss samman om gemensamma ord att medvetet presentera

för eleverna så att de känner sammanhang och repetition mellan lektionerna i bild och

matematik. Man skulle också kunna precisera vilka former man skulle lära sig för det var flera

av uppgiftens former som inte fanns med i matematiken och några som saknade till exempel

cylinder, kon och kub.

Niklas skulle vilja utveckla bildanalysen tillsammans mellan historia och bild så att det blir ett

verktyg båda kan använda tillsammans och i fler uppgifter så att källkritiken går som en röd

tråd mellan ämnena och olika arbetsområden.

Marie tänker att uppgiften är bra som den är men att man skulle kunna utöka samarbetet även

med musik så att man lägger till momentet med ljud. Detta kan förstärka känslan och vi

använder oss av ännu ett medium. Resultatet på uppgiften kan vi hjälpas åt att bedöma och att

man sedan även utvärderar arbetet och sprider goda exempel för att gynna mer

ämnesintegrering.

8 Tolkning av resultat

Ett av mina syften var att undersöka vilka möjligheter och svårigheter det finns med att arbeta

ämnesintegrerat och genast tänker man på svårigheten att hitta tid till att samtala om detta

13

under den pressade skoldagen. Min första reflektion då jag bokade tid till den formella

intervjun vara att vi hittade luckor i våra scheman för samtal under en och samma vecka och

jag hade ett samtal på sextio minuter med var och en och mina informanter. Att detta ens var

möjligt var förvånande för mig. Mina informanter upplevde också samtalet som positivt och

som början på något nytt och utvecklande. Alla tre informanterna ville starta upp redan nästa

termin med ett samarbete med ämnet bild och även detta var ett av mina syften att ta reda på.

Här nedan redovisar jag min tolkning på mina informanters svar av mina frågeställningar.

8.1 Pedagogernas uppfattning om bildämnet och ämnesintegrering

8.1.1 Berätta hur du ser på bildämnet.

Av mina informanters svar förstår jag att de ser att ämnet bild har förändrats under tiden

sedan de själva gick i skolan och att de idag ser på ämnet med en lärares ögon. Niklas och

Maries erfarenheter av ämnet är bara positiva men Annelie uttryckte att ämnet idag upplevs

åtstramat i sin begränsade tid under skolveckan och att eleverna känner sig stressade att hinna

med uppgifterna. Detta är en av bildämnets ömma punkter då lektionerna på vår skola är vid

ett tillfälle i veckan och arbetstiden i lektionssalen är begränsad till sextio minuter.

Jag uppfattar att Marie har en klar syn på bildämnets fördelar och jag tolkar att det är för att

ämnet svenska och bild har många gemensamma likheter då båda ämnena handlar om

kommunikation.

Niklas har en uppfattning om att ämnet kan lära oss att se saker på nya sätt och att de estetiska

processerna fördjupar och förlänger elevernas seende kring bilder och föremål. Denna

uppfattning fann jag extra intressant för detta visar på bildens betydelse och möjligheter för

ämnet att integreras i alla ämnen som använder sig av bildmaterial.

8.1.2 Har du någon egen erfarenhet av ämnesintegrering?

Det var bara Marie som hade någon egentlig erfarenhet av ämnesintegrering och detta för att

hon själv undervisar i svenska och SO och att då hennes egna ämnen passar att integrera och

hon berättar hur hon kan hitta extra tid under skolveckan då hon arbetar projektinriktat.

Eleverna behöver inte avsluta sitt arbete bara för att det står svenska på schemat när det håller

på med sitt projekt som till exempel kan handla om U-länder. Jag ser här att detta även skulle

kunna fungera med ett samarbete med bild då gemensamma uppgifter i svenska och bild

skulle kunna lösas av elever både på bild- och svenskalektioner.

14

Ingen av mina informanter hade haft något samarbete med bild och här måste jag vara

självkritisk och ställa mig själv frågan varför. De projekt ämnet bild har varit inblandat i har

varit större projekt initierat av skolledningen och denna undersökning ger mig mod och lust

att själv föreslå samarbete i framtiden.

8.1.3 Vilken är din uppfattning om ämnesintegrering?

Annelie och Niklas erfarenheter är mestadels negativa men deras uppfattning är att

ämnesintegrering skulle kunna vara något positivt. Projekten tenderar att bli för stora och det

tar mycket tid att planera och genomföra. Niklas upplever att det är svårt att samarbeta med

andra lärare och att lärarna är ovilliga att lägga ner extra tid och att vinsterna av

ansträngningarna är otydliga. Han upplever också att lärarna värnar för mycket om sina egna

ämnen och att de inte är förändringsbenägna då detta kräver tid och de inte vågar släppa

gamla arbetssätt och arbetsområden.

Marie ser fördelar men att man måste göra ett förarbete för att hitta gemensamma

beröringspunkter och gemensamma mål för att ett samarbete skulle bli lönsamt.

8.1.4 Ser du några vinster med att ämnesintegrera ämnen?

Av mina informanters svar ser jag att uppfattningen om vinsterna är väldigt lika. Alla tre

pratar om vinsterna av att skapa sammanhang för eleverna mellan de olika ämnena. Jag läser

också mellan raderna att så är inte fallet idag utan det finns många stängda dörrar i skolan och

lärarna isolerar sig och sina ämnen.

En central fråga i denna undersökning var att finna vinsterna av ämnesintegrering och här får

jag flera exempel som bevisar att vinsterna är många och att detta är ett förbättringsområde

för skolan.

8.1.5 Vilka svårigheter finns med ämnesintegrering?

Även här ser jag en samstämmighet i mina informanters svar. Mina informanter är kritiska

mot kollegorna på skolan och då också indirekt mot sig själva att det är viljan som saknas.

Annelie och Marie ser att den största svårigheten är att hitta tid tillsammans men Niklas

hävdar bestämt att tid finns och att det är viljan som saknas och att många lärare sätter sin

egen bekvämlighet före skolans utveckling.

15

När jag analyserar de senaste två frågornas svar ser jag att vinsterna av samarbete är fler än de

svårigheter som kan uppstå och att vinsterna går till både elevernas kunskapsinhämtning och

lärarnas egen undervisningssituation. Svårigheterna verkar mest ligga hos lärarna själva och

att vinsterna har varit för otydliga för att satsa tid till.

8.1.6 Hade du önskat mer samarbete mellan ditt ämne och ämnet bild?

Det är glädjande att höra att alla mina informanter önskar ett samarbete med bild. Jag är

medveten om att det hade varit svårt att svara nej på denna fråga i denna situation men deras

vidare diskussion om varför ger mig ändå en uppfattning om att de är positiva och ser hur

ämnet bild kan bidra till deras eget ämne. Jag är förvånad över mina informanters positiva

uppfattningar och möjligheter att samarbeta med bildämnet och min egen syn på ämnets

möjligheter har på flera sätt varit lägre än mina kollegors. Detta är något jag får ta till mig och

försöka ändra på i fortsättningen.

Jag drar också slutsatsen att samarbetet kan komma att se annorlunda ut tillsammans med de

olika ämnena och att man kan ha större och mindre projekt tillsammans.

8.1.7 Vad önskar du av bildläraren för att ämnesintegrering skulle vara möjlig?

Mina informanter önskar sig här en kommunikation och att man som bildlärare tar sig tid till

att sitta ner och planera tillsammans. Det handlar om viljan och att se vilka beröringspunkter

som finns mellan ämnena. Bild är som sagt ett flerstämmigt ämne och ett samarbete kan

handla om att bara använda samma ord om samma saker, att skapa en bildanalys tillsammans

eller att starta upp ett större projekt kring till exempel reklam.

Jag kan även höra en viss kritik mellan de positiva önskningarna att jag inte har

kommunicerat mitt ämne tidigare med fler lärare. Om jag funderar kring detta och är

självkritisk så har jag tyckt att det har varit lättare att driva mitt ämne själv men att jag inser

att för att göra ämnet rättvisa så måste jag i fortsättningen bli bättre på att dela med mig av

ämnets goda egenskaper för mina kollegors och elevernas skull.

8.2 Pedagogernas uppfattning om den föreslagna bilduppgiften att samarbeta kring

8.2.1 Skulle detta kunna vara en uppgift som ditt ämne och bild skulle kunna samarbeta

kring?

16

Alla tre informanterna kan tänka sig att samarbeta kring den föreslagna uppgiften. De påpekar

olika sätt som bildämnet och uppgiften skulle berika deras eget ämne med. Att det finns flera

beröringspunkter och positiva effekter med bildämnet gör mig nyfiken på att presentera fler

av mina uppgifter som jag gör tillsammans med eleverna i bild. Jag tolkar mina informanters

svar på denna fråga att bild kan tillföra en praktisk del till vissa moment, roligare och

intressantare undervisning, göra undervisningen effektivare, ge fler uttryckssätt till eleverna

och genom att eleverna ser en helhet mellan ämnena skapa sammanhang.

8.2.2 Vilka beröringspunkter och mål inom ditt ämne når denna uppgift?

Den största behållningen av intervjutillfället för mig var just svaren på denna fråga. Jag blev

förvånad och positivt överraskad över hur mycket beröringspunkter det fanns mellan ämnena.

Varför har jag inte tagit mig tid att diskutera detta med mina kollegor innan? Det hade även

varit överraskande för mina informanter och detta talar för att vi upptäckt ännu ett

förbättringsområde. Eleverna ska lära sig liknande saker i de olika ämnena men vi har inte

diskuterat hur vi presenterar detta för eleverna. Det är kanske så att lärarna måste se helheten

först innan vi kan förmedla den till eleverna. Lärarna måste först se sammanhangen innan vi

kan se vilka positiva effekter eleverna kan dra nytta av ämnesintegrering.

8.2.3 På vilket sätt skulle man kunna förbättra uppgiften?

Mina infomanters svar var inspirerande och jag ser deras professionalitet som lärare då de ger

feedback på mina uppgifter. Det finns flera sätt att arbeta med förbättringsarbetet, allt ifrån

detaljer som handlar om gemensamma ord, att utveckla bildanalysverktyg och att utöka

uppgiften tillsammans med fler ämnen. Under intervjun och i mitt efterarbete har mina

informanter berikat mig med kunskap om mitt eget ämne och dess möjligheter. Det kan vara

med enkla medel och förbättringsarbetet behöver inte vara tidskrävande. Jag har upplevt att

andra lärare har en positiv syn på ämnet bild och de informanter jag valde till min

undersökning kom med relevanta och goda förslag på hur jag kunde förändra mina uppgifter

så att de bättre kan skapa en helhet tillsammans med andra ämnen.

9 Slutdiskussion

Det har varit spännande och lärorikt att ta del av mina kollegors tankegångar och den största

behållningen med undersökningen anser jag fanns just under intervjutillfället. Det var när jag

17

klev ur min egen roll som bildlärare på skolan och tog på mig forskarglasögonen som jag

kunde se min egen roll och mitt eget ämne ur ett annat perspektiv. Det var nyttigt att verkligen

lyssna utan att göra samtalet till en diskussion där mina egna åsikter och värderingar tog plats.

Denna arbetsmetod med djupintervjuer gav väldigt mycket information på kort tid och har fört

upp förhållanden till ytan som funnits men som jag inte upptäckt innan.

Jag ville undersöka vilket intresse det fanns hos mina kollegor att arbeta ämnesintegrerat med

ämnet bild och det är med glädje jag har fått svar att intresset var stort och att åsikterna var att

bildämnet är ett viktigt och betydelsefullt ämne. Jag fick till och med uppfattningen om att de

tycker ämnet blir viktigare och viktigare i och med utvecklingen av samhället ökande

bildanvändning.

Undersökningens mest betydande svar är att jag har sett att bildämnet kan bidra positivt på så

många olika sätt till andra ämnen. Elever kan dra stor nytta av att använda bildspråket och sin

visuella kompetens som en kanal för att visa kunskap och färdighet och genom

kommunikation kan vi som arbetar inom skolan använda denna information för att gagna

elevernas situation och utveckling.

Undersökningen har också givit svar på att det finns fler vinster, för eleverna, lärarna och

undervisningen, än svårigheter att arbeta ämnesintegrerat. Det är ändå nedslående om det ska

falla på lärarnas vilja och ork att samarbetet inte genomförs. Men jag tänker att man kan börja

i liten skala med en intresserad kollega för att sedan sprida goda exempel och visa på tydliga

vinster.

Mitt arbete måste nu också gå vidare med att utveckla visuella metoder så att de visuella

kunskapsformerna ökar och medvetandegörs pedagogiskt. Jag tror att detta utvecklingsarbete

fungerar bäst just när man arbetar ämnesintegrerat och tillsammans med andra lärare.

För första gången ser jag tydligt hur bildämnet kan bidra som ämne och inte bara med

material.

10 Referenslista

Arfwedson, Gerd & Arfwedson, Gerhard (2002), Arbete i lag och grupp. Om grupparbete, tema, projekt, lärarlag och lokala arbetsplaner i skola och undervisning, Stockholm, Liber

18

Kullberg, Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet, Malmö, Studentlitteratur

Lind, Ulla (2010) Blickens ordning. Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform, Stockholm, Stockholms universitet

Marner, Anders & Örtergren, Hans (2003), En kulturskola för alla – estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv, Stockholm, Liber

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i bild, Stockholm, Fritzes

Skolverket (2011) Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockholm, Skolverket

Skolverket (2003) Nationella utvärderingen av grundskolan, NU-03, Stockholm, Skolverket

Sparrman, Anna (2006) Barns visuella kulturer, Lund, Studentlitteratur

11 Bilagor

11.1 Lektionsplaneringen Harmoniska former, åk 7

19

Harmoniska former, åk7

Kunskapsmål

Efter avslutat arbetsområde ska eleven ha förmåga att:

Framställa en tredimensionell form med passande verktyg och material Framställa en tvådimensionell bild av en tredimensionell form Under arbetsprocessen välja handlingsalternativ som leder framåt

Gestaltningsproblem

Eleverna ska välja en eller flera former och skapa en tredimensionell figur efter givna regler med hjälp av papper, sax och lim. Därefter ska eleven avbilda sin tredimensionella figur till en tvådimensionell form på papper med hjälp av blyerts och skuggteknik.

Innehåll

Föreläsning om de platoniska formerna (tetraed, oktaed, ikosaed, kub, dodekaed och deras regelbunda former och Platons tankar om harmoniska former.

Genomgång av verktyg och material för två- och tredimensionellt arbete

Uppläggning av arbetet

Eleven väljer en av de fem formerna efter egen vald svårighetsgrad. Skapa en tredimensionell figur med hjälp av papper, sax och lim. När du är klar med din figur är det dags att avbilda den på papper. Använd olika blyertspennor och skapa en så realistisk bild av din figur som möjligt med hjälp

av skuggningsteknik.

Tidsberäkning

En lektion à 60 minuter

11.2 Lektionsplaneringen Fatta fotot, åk 9

Fatta fotot åk9

20

Bildanalys av foton från andra världskriget

Kunskapsmål

Efter avslutat arbetsområde ska eleven ha förmåga att:

tolka historiska bilder med hjälp av egna erfarenheter och kunskaper om andra världskriget. beskriva fotots uttryck, innehåll och funktion. använda bildbehandlings tekniken i Sketchbook.

Gestaltningsproblem

Eleven ska välja ett foto tidstypiskt från andra världskriget som man sedan tolkar utefter givna bildanalysfrågor. Efter att tolkningen är nedskriven ska man också göra en arrangerad bild i Sketchbook då eleven placerar in sig själv någonstans i fotot.

Innehåll

Föreläsning och diskussioner om hur man tolkar bilder efter aktuella bildanalysfrågor och repetition om hur man använder bildbehandlingsprogrammet Sketchbook.

Individuellt arbete med uppgiften Redovisning och kamratbedömning av avklarade uppgifter.

Uppläggning av arbetet

Varje elev väljer fritt ett tidstypiskt foto från andra världskriget Beskrivning av fotot: Vad ser du?1. Beskriv människorna2. Beskriv föremålen3. Beskriv miljön 4. Beskriv situationen

Tolkning av fotot, Motivera!1. Vilka känslor väcker bilden?2. Vad finns det för stämning i bilden?3. Vad är det som skapar stämningen?4. Vad hittar du i bilden som är tidstypiskt för andra världskriget?5. Vem tror du har tagit fotot och varför?6. Vilka är mottagare av bilden och vad ska de

uppfatta och känna?

Gör din nya bild i Sketchbook och stig in i historien Eftertanke, beskriv7. Använd nu dina sinnen, syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Vad upplever du? Beskriv vad.

11.3 Lektionsplaneringen En människa från insidan, åk 8

En människa från insidan, åk8

21

Kunskapsmål

Efter avslutat arbetsområde ska eleven ha förmåga att:

* framställa en berättande bild som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser av en person

* använda ett bildspråk med färg och form som uttrycksform så att budskapet framgår

* använda tekniker, verktyg och material på ett fungerande sätt

* tolka och diskutera bilder gjorda av andra

Gestaltningsproblem

Eleven väljer att porträttera en karaktär, nu levande eller historisk, fiktiv eller verklig. Detta med hjälp av färger och former för att nå ett uttryck som andra kan förstå, tolka.

Innehåll

* Föreläsning och diskussion om färgernas betydelsebärande egenskaper

* Genomgång av inspirationsmaterial med olika uttryck och hur man komponerar en bild med olika former

* Diskussioner kring vilka uttryck, känslor man på ett fantasifullt sätt kan välja tills sin karaktär

Uppläggning av arbetet

* Varje elev väljer en karaktär, person/djur, att göra ett porträtt av

* Tankearbete och skissning i blyerts av de former man vill uttrycka karaktären med

* Tankearbete med att välja passande färger till personen så att färgerna har betydelse för personens karaktär

* Praktiskt arbete med oljepastellkritor

* Skriftligt eller intalad redovisning av sin bild och vilket uttryck man vill förmedla

* Redovisning, tolkning och diskussion

Tidsberäkning

Fem lektioner à 60 minuter

11.4 Frågeformulär till den formella intervjun

22

Intervjufrågor

Intervjusvaren är konfidentiella och svaren kommer endast att användas som resultatredovisning i uppsatsen. Alla medverkande svarspersoner kommer att anonymiseras.

Pedagogens bakgrund

1. Hur gammal är du?2. Vad har du för utbildning?3. Hur länge har du varit verksam pedagog?4. Vilka årskurser undervisar du och i vilket ämne?

Pedagogens uppfattning om bildämnet och ämnesintegrering

5. Berätta hur du ser på bildämnet.6. Har du någon egen erfarenhet av ämnesintegrering?7. Vilken är din uppfattning om ämnesintegrering?8. Ser du några vinster med att ämnesintegrera ämnen. Vilka? Från lärarens perspektiv, från

elevernas perspektiv, från ämnets perspektiv…?9. Vilka svårigheter finns med ämnesintegrering?10. Hade du önskat mer samarbete mellan ditt ämne och ämnet bild? Varför, utveckla11. Vad önskar du av bildläraren för att en ämnesintegrering skulle vara möjlig?

Pedagogens uppfattning om den föreslagna bilduppgiften att samarbeta kring

12. Skulle detta kunna vara en uppgift som ditt ämne och bild skulle kunna samarbete kring? Utveckla.

13. Vilka beröringspunkter och mål inom ditt ämne når denna uppgift?14. På vilket sätt skulle man kunna förbättra uppgiften?

Avslutande frågor

15. Menar du då att… Har jag förstått det så att16. Har du något du vill tillägga eller några frågor?

23

24