Wåra Rötter 4/2008 1

Wåra RötterNummer 4 ••••• 2008 ••••• Årgång 22

Tjust Släktforskarförening

GOD JUL

OCH

GOTT NYTT ÅR

ÖNSKAR

TJUST SLÄKTFORSKARFÖRENING

OCH

REDAKTIONEN

WÅRA RÖTTER

Tjust släktforskarförenings avslutning för året 2008sidan 8

Valle JohanssonFoto: Tor Wiklund

2 Wåra Rötter 4/2008

Wåra Rötter nr 1 – 2009kommer i mars

Material senast15 februari 2009

Ni får gärna tipsa våraredaktörer

ORDFÖRANDE: Hans WibergTel. 0490 - 214 28e-post: hans.viberg@telia.com

SEKRETERARE: Valdy SvenssonTel. 0490 - 188 18e-post: valdy.svensson@bredband.net

KASSÖR: Yvonne Andersson-GullbergTel. 0490 - 202 36e-post: gladhammar@hotmail.com

FÖRENINGENS ADRESS:Tjust Släktforskarföreningc/o StadsbiblioteketBox 342593 24 Västervik

POSTGIRO: 494 76 67 - 4Föreningens org. nr: 833600 - 7128

Medlemsavgift 130 kr./årFamiljemedlem 60 kr./år

INTERNETADRESS: www.tjustanor.com

REDAKTÖRER FÖR WÅRA RÖTTER:Lars OswaldLysingsvägen 27593 53 VästervikTel. 0490 - 148 36e-post: lars.oswald@telia.com

Tor WiklundLudvigsdalsvägen 19593 52 VästervikTel. 0490 - 195 44e-post: torwiklund@gmail.com

Hans WilensjöKristinebergsgatan 2 T593 35 VästervikTel. 0490 - 321 46e-post: hasse@wilensjo.se

LAYOUT:Bo SandbergHornsvägen 15 E593 54 VästervikTel. 0490 - 321 83e-post: sandberg.bo@telia.com

TjustSläktforskarförening

Sid. 2 Medlemsavgift. Släktforskning i TV. Att sitta hemma vid datorn och forska.Sid. 3 Boken om Frödinge.Sid. 4 Pratkvällar. Boende på landsbygden. Nya medlemmar.Sid. 5 Disgenkurs. Nya Tidsskrifter.Sid. 6-7 En Karoliners flykt från Ryssland. Program våren 2009.Sid. 8 Tjust släktforskarförenings avslutning för året 2008 i samband

med Lucia kaffe 3/12-2008

INNEHÅLL I DET HÄR NUMRET

föreningsnytt

Släktforskning i TVVad döljer sig under denna rubrik? Clary Janssons programserie är först ut i SVT 2 somkommer att visas under 5 lördagar med start 27/12 2008 i SVT 2 kl 19.00 och fortsättervarje lördag under januari 2009, samma kanal, samma tid. Serien har 5 teman det förstakallas för Torparna och börjar i Värmland där släkten bott sedan 1600-talet, här följervi familjens slit under dåliga förhållanden till att de slutligen lämnar bygden för att bo-sätta sig vid ett uppländskt bruk. Nästa avsnitt kallas Bruket och handlar om Tobo bruki Uppland som blev torparnas nya hemvist. Här har man startat en modern snickerifabrik,där blir det den nya arbetsplatsen för värmlänningarna. Här får vi följa livet på bruk-sorten och hur de upplever bruksmiljön. Ett avsnitt kallar Clary för Bonden. Vad somhände vid den stora jordreformen på 1800-talet. Här kommer mycket att avslöjas hur detblir att få lämna allt man byggt upp och bonden fick byta liv och flytta till staden för attfå arbete. Ett avsnitt behandlar Soldaten. Redan på 1600-talets slut skapades den indeltaarmén av Karl XI. Naturligtvis så finns en soldat i Clarys släkt. Här kommer många ödenatt avslöjas, ända fram i nutid. Serien avslutas med Staden som i detta fall är Gävle. Härutspelar sig en ny epok i släkten liv. Här växer industrier upp. En växande klasskamp ochandlig väckelse är på frammarsch. Missionshuset har en betydande del i Clarys mammaoch pappas liv Där möttes de redan som barn. Efter några år kommer familjen till Stock-holm

Boka dessa dagar framför TV:n, det kommer jag att göra/red.Ovanstående är hämtat från Släkthistoriskt Forum 5 2008

Att sitta hemma vid datorn och forskaDetta har ju blivit inne, vi är i digitalålder nu, men lägg det gamla varsamt åt sidan, endag kanske vi måste titta i våra mikrokort igen, vi äldre vet hur man gör men den yngregenerationen vill inte gå tillbaka till stenåldern.Vad skall man ha för program för att få ta del av allt som är digitaliserat? Det finns i dagtre alternativ.SVAR Riksarkivet- www.svar.ra.seGenline- www.genline.seArkiv Digital- www.arkivdigital.se

Alla dessa erbjuder abonnemang för att få tillgång till sitt material, det är bara att kon-takta dem för mera information.

Medlemsavgiften 2009Förbundet har höjt avgiften för föreningens medlemmar i anslutning till Sveriges Släkt-forskarförbund. Därför anser sig TSF vara tvungna att justera medlemsavgiften till 150:-för fullbetalande och 50:- för familjemedlemmar. Per familj blir det 200:-. Avgiftshöj-ningen beslutades på föreningsmöte i November.

Med denna tidning följer inbetalningskort för avgiften 2009. Vänligen betala före 1 mars2009. Betalar ni via Internet, glöm ej att ange edert medlemsnummer på talongen. Vi harsvårigheter att identifiera vem som betalt annars. Tack för er hjälp.

Wåra Rötter 4/2008 3

föreningsnytt

K-G Andersson föredrog tillkomsten av hurboken om Frödinge kom till. 1974 gav Frö-dinge hembygdsgård genom SkolärareHenrik Rosenqvist mångårig lärare i Frö-dinge, men född i Skåne, ut en Röd bokom 1700-1800 tal som behandlade Kyrkaskola och fattigvård.

En modernare bok som kom att kallas Frö-dinge förr och nu föreslog vid en hem-vändardag 2 augusti 2003 som var mycketvälbesökt. Hembygdsgården hade tagitfram ett anspråkslöst häfte kring nya ochgamla uppgifter. Detta gav mersmak ochett behov av en ny bok förslogs där K GAndersson med hustru fick uppdraget attsammanställa uppgifter både nya och äldrefrån kringliggande byar. En del byar hadeett rikt nedtecknat material medan vissanästan saknade material. De byar som sak-nade material fick nu en anledning att tafram lite nytt både bilder och texter.

Nu vidtog sortering och renskrivning avinlämnat material och det tog ca 4 måna-der i anspråk och blev klart i Augusti år2007. Nu hade även Daniel Sandin grafi-ker, boende i Frödinge, och arbetar påVimmerbytidning blivit invald som med-hjälpare. Det bestämdes storlek på bokenså kallat ”kvarto format”, stil krav och va-riation med livlighet i flödet på boken.

Man upptäckte nu att det saknades nutids-bilder då namnet skulle vara ”förr och nu”och det blev att ta en massa nya aktuella

Boken om Frödinge

nutidsbilder. Daniel Sandin som också varduktig fotograf tog då fina bilder från liveti dag från våra byar i Frödinge.

Frödinge hembygdsgård hade god ekonomibeslutade att boken skulle tryckas i 1500exemplar och vid ännu en hemvändardagså gick det att förteckna sig för en bok såhela upplagan har tryckts helt utan sponsor-hjälp eller annonsering, den blev klar un-der 2007.

Text & Foto: Hans Wilensjö

K-G Andersson.

Boken innehåller i nutid de stora föränd-ringar som skedde ute i byarna under mit-ten av 1950- 60- 70-talet då det gamlabondesamhället i stort sett upphörde, dettabland annat på grund av jordbrukspoliti-ken, och en väldig utglesning blev följden.Skolor och affärer lades senare ner som endirekt följd och de unga flyttade där detfanns industrier och annat arbete.

Frödinge har dock klarat sig ganska bramed stor genomfart, den så kalladeVästerviksvägen samt har två större indu-strier kvar i tätorten. Frödinge ostkaka ochsågverket. Kvar finns många av de gamlaadelsgårdar och frälsegårdar som idag ärbäriga storjordbruk men tyvärr har mångagamla släktgårdar därmed blivit uppköptaeller utarrenderade. Frödinge har mångasommarboende i de olika byarna och detfinns gott om både stora och mindre sjöar iSocknen.

Medhjälpare till boken kan nämnaslärarinnan Ebba Fräström gift med kantorHugo och hon var inte alltid överens meden av de präster som var i i kyrkan. Dettagjorde att hennes material var nog så in-tressant. Doris Norevall – Karlsson repor-ter på Vimmerby har bidragit med mycketmaterial. Knut ”Knutte” Karlsson har skri-vit minnen från Frödinge. Olle Hjälm un-der beredskapstiden och om ransonering-skorten som jobbade på Konsum i Frö-dinge. Karl Settson har bidragit medIdrottshistoria från Frödinge.

Vid månadsmötet 15 oktober berättade K-GAnderson hur han och hans medarbetare ge-nomfört forskning och sammanställning avmaterial till boken om Frödinge, ett förnäm-ligt resultat.

4 Wåra Rötter 4/2008

föreningsnytt

Nya medlemmar

Peter HellmanTillbergsgatan 4 B593 42 Västervik

Christer och Narianne LundbergAlphyddsvägen 8136 91 Haninge

Britt-Marie LarssonJohannesbergsvägen 4 3tr593 53 Västervik

Gull-Britt HelmerssonVästanå Fågelså 525598 94 Vimmerby

Anders HellströmStrömsgatan 3593 30 Västervik

Rune Oppgården fick både frågor o kommentarer efter sin intressanta föredragningoch här är det Börje Hällmar och Roland Johansson som diskuterar med honom.

Text: Lars Oswald Foto: Tor Wiklund

Föreningen har under hösten haft träffarunder rubriken ”pratkvällar”, man har träf-fats en onsdagskväll varje månad. Lokalhar varit på Kunskapskällan, Brandkårensutbildningscenter, där vi haft tillgång tillen förnämlig datasal, pentry för kaffetårenvilket är nog så viktigt. Ämnena har varitdagsaktuella, genomgång av olika släkt-forskarprogram, visning av Sökprogramfrån Geneline, SVAR t.ex. Här har NilsOttervik varit till stor hjälp. Man avser attfortsätta även 2009.

Pratkvällar

Text: Lars Oswald Foto: Tor Wiklund

Boende pålandsbygden

Den 12 november fick vi göra en ändringi programmet och kalla in Rune Oppgårdensom tog oss med på en på en svindlanderesa hur vårt boende på landsbygden för-ändrats från enstaka enkla hyddor till sam-lade boplatser fram till byarnas uppbygg-nad och splittring (storskiften). Vi fick eninblick i dåtidens ”lantmätares” arbetsme-toder, beräkningar med den tidens hjälp-medel, de kunde sin geometri och trigono-metri för att kartlägga vårt land över stockoch sten. Utan deras grundläggande arbeteskulle vi inte hitta våra förfäders boningar.

Wåra Rötter 4/2008 5

föreningsnytt

Nya tidskrifter som kommit under hösten

Anknytningen nr 3+4 Nyköping-Oxelösund SläktforskarföreningPratkvällar:Anletsbladet nr 4 Botvidsbygdens SläktforskarföreningAnropet nr 5 StorStockholms Genealogiska föreningAn-Siktet nr 3 Folkare SläktforskarföreningAnbudet nr 3+4 Eskilstuna-Strängnäs SläktforskarföreningBoden-Anan nr 4 Boden-Överluleå ForskarföreningDalfolk nr 3 Dalfolk forskarföreningDiskulogen nr 82 Föreningen DIS LinköpingGräns-Posten sep 2008 Gränsbygdens SläktforskareHallandsfarares information nr 81 Hallands SläktforskarföreningHSBF-Nytt nr 2 Helsingborgs SläktforskarföreningKLGF-Bladet nr 68+69 Kalmar läns Genealogiska föreningKGF-Nytt nr 102 Kronobergs Genealogiska föreningNjudungen nr 63 Njudungs SläktforskarföreningPLF-Nytt nr 87 PLF-OskarshamnRunslingan nr 3 Släktforskare i UpplandRötter &Frön nr 41 Fröderydbygdens släktforskareSläkthistoriskt Forum nr 4 Sveriges SläktforskarförbundSläktforskaren nr 108 Västerbergslagens SläktforskareStamträdet nr 4 Sällskapet Släktforskare i SandvikenStrödda Annotationer nr 40 Släktforskare Örebro länVästgötagenealogen nr 3 Västgöta Genealogiska föreningVåra Rötter vår historia nr 87 Hembygds&Släktforskare NolaskogÖGF-Lövet nr 94 Östgöta Genealogiska förening

Lördagen 22 november samlades 13 för-väntansfyllda medlemmar för att deltaga ien heldagskurs i det mycket omtyckta pro-grammet disgen som håller reda på dinapersoner som du letar fram från kyrkböckeroch andra källor. Som kursledare var anli-tad vår egen medlem Nils Ottervik. Han ärmycket driven forskare och har använt dettaprogram länge. Han kan konsten att lära utså alla förstår. Av den dialog som följdemellan Nils och deltagarna så förstod manatt den här kursen går hem hos deltagarnaoch de fick med sig många värdefulla tips.

DisgenkursText: Lars Oswald Foto: Tor Wiklund

6 Wåra Rötter 4/2008

Ett äventyr som vi skall förmedla i några avsnitt. Källan kommer från Carl von Rolands handskrivna biografi som förvarasi Kungliga Biblioteketshandskriftssamlingar, den har tidigare givits ut i bokform 1914 av Samuel E. Bring.Tommy Jansson har med underlaget från Brings bok under 1984 moderniserat texten från 1700-tals svenskan.Boken är utgiven på Bäckströms Förlag i Stockholm.

EN KAROLINS FLYKT FRÅN RYSSLANDdel: 14

Jag skyddar drabanternaDenna svenska aktion, som börjadeklockan tre på morgonen den 5 november1715 hade till syfte att återta befästning-arna runt Stresow på Rygens sydkust. Närvår lilla armé ryckte fram, i vad vi troddevar ett överraskningsanfall, mot fiendensstarka befästning möttes vi plötsligt av enmycket kraftig gevärseld. Vare sig fiendenhaft god vakthållning eller någon förråttvåra anfallsplaner, blev resultatet förkros-sande för oss. Kungen blev sårad, tresvenska generaler, flera officerare samt ettstort antal soldater fick plikta med livet idenna blodiga drabbning. Själv träffadesjag av flera skott, även min häst blev träf-fad. Jag tvingades att retirera. Runt om-kring mig skrek skadade ut sin smärta,medan andra fortfarande stridsdugligaskrek ut sin hämndlystnad. På reträttvägenmötte jag en soldat som ledde två märrar,efter viss övertalning fick jag överta denena. Soldaten fick hjälpa mig att flytta översadeln från min skadade häst samt hjälpamig sitta upp.

Med största besvär lyckades jag på den lå-nade märren rida till staden Bergen, somligger mitt på Rygen. Där sökte jag upp enfältskär, som fick se till mina blessyrer. Hansade att jag antagligen skulle överleva, barahan fick ut den kula som satt i låret, närabenpipan. Efter en mycket smärtsam ope-ration lyckades det honom att få ut kulan,varefter han förband såret. Sedan han av-slutat arbetet bad jag honom skaffa en nyhäst. Han gav sin dräng order att i ett avstallen vid torget inhandla en pålitlig ochfrisk häst för mina riksdaler. Jag inväntadeskymningen innan jag gav mig av. Områ-det var en gråzon mellan svenskt ochdanskt, där skulle jag passera, ett områdemellan vän och fiende. Drängen hjälpte migupp i sadeln och jag fick bita mig hårt ikinden för att inte skrika ut min smärta sombrände i benet. Jag red nu till fru Smitter-lous hov på gården Pudebusch. Jag visstegenom min gode vän, den engelske kapte-nen James Jeffereys att han logerade där.Väl framkommen till Pudebusch blev jagmycket riktigt inkvarterad, just genomJeffereys försorg.

Nästa dag fördes min regementschef, över-ste Koskull, som fånge under dansk eskorttill gården. När jag fick se de danska unifor-merna på gårdsplanen tog jag mig ur hu-vudbyggnaden bakvägen och sökte min till-flykt till annexbyggnaden i trädgården. Därjag blev anvisad ett rum, som användes avfamiljen Smitterlous preceptor vid under-visningen av familjens barn. Förutomöversten fördes även vårt kompanis fält-skär till gården, där han fick sköta om bådeöverstens och mina blessyrer. När hanskulle lägga om mina bandage fick han ihemlighet ta sig ut till mig i annexbyggnad-en, dit även min mat i hemlighet bars ut tregånger om dagen.

Efter åtta dagar i Pudebusch nådde de al-lierade kungarnas påbud till gården. Densom skyddade svenskar, genom att hålladem gömda, eller som kände till var sven-skar höll sig undan utan att ange dem. Döm-des till att mista liv och gods. Fru Smitter-lou, som blev helt förskräckt över påbudet,meddelade genom herr Jeffereyes att jagvar tvungen lämna gården för att hon skulleslippa ange mig. När betjänten hämtade inporslinet efter middagen, på ett så diskretsätt att danskarna som bevakade översteKoskull inget misstänkte, skickade jag medhonom ett meddelande till Jeffereyes.

I meddelandet bad jag honom att kommatill annexet så snart det blivt mörkt sammakväll. Sedan det bliv helt mörkt dök hanupp som en grå skugga i trädgården ochslank in till mig.Jag bad honom om tre saker.

1. Att hämta en av mina tartarhästar,som så vitt jag kände till fanns kvarvid min tidigare inkvartering, ca enmil härifrån. Jag bad honom hämtahästen till Pudebusch och hålla dengömd någonstans på gården.

2. Att skaffa mig en vanlig dansksoldatmundering.

3. Att skaffa mig en vägvisare till dengamla fästningen,”die alteFährschanze”, där de allierade trup-perna, mina fiender, väntade påtransport till fastlandet. EnligtJeffereyes hade de sista svenskarnapå Rygen kapitulerat just vid dengamla fästningen.

Engelsmannen repeterade mina önskemål,fick mitt bekräftande, varefter han likt envålnad försvann ut i parken. Redan undernästa dag hade Jeffereyes ordnat allt enligtmina önskemål, för att jag skulle ta mig bortfrån Pudebusch tidigt påföljande morgon.

Wåra Rötter 4/2008 7

Mot GystrowKlockan fyra nästa morgon satt jag upp påmin tartar och följde vägvisaren som Jeffe-reys skaffat. Jag var klädd i den danskauniformen och jag hade under natten trä-nat in några danska ljud och utryck. Redanpå långt håll fick jag se det fientliga kaval-leriet marschera, och då tackade jag väg-visaren för hjälpen och lät honom rida till-baka.. Jag satte av mot den gamla fästning-en och blev då och då tillfrågad vid olikavaktposteringar vem jag var. När den frå-gande vakten var dansk uppgav jag migvara brandenburgare, men när den frågandevar brandenburgare, uppgav jag mig varadansk. Soldatmunderingen som jag bar pas-sade nämligen in på bägge arméerna. Nerevid stranden red jag fram till danske ami-ralen Sestedt och frågade vilket skepp jagskulle transporteras på. Han anvisade ettskepp med några svenska fångar ombord,på detta skepp ville jag ej gå ombord, jagkunde oavsiktligt bli avslöjad min förkläd-nad av svenskarna, den risken ville jag inteta. Jag red tillbaka till amiralen, som över-vakade embarkeringen, och sade att det avhonom anvisade skepp var fullt. Han vi-sade mig då till det skepp på vilket detbrandenburgska kavalleriet skulle transpor-teras. Här ville en officer inte släppa om-bord mig. Varför jag ännu en gång fickvända mig till amiralen och berätta att jagnu vägrades tillträde.

Amiralen gav en sträng order att jag skulletillåtas embarkera skeppet. Väl ombord

lyckades jag med stor ansträngning sitta avhästen utan att visa hur mina skadorsmärtade mig. Om brandenburgarna hadeupptäckt att jag var skadad, så hade detvarit ute med mig. Överfarten gick bra, närvi lade till vid fastlandet var det vid ett lång-grunt ställe, så landgångarna fälldes nedmot botten och vi kunde vada i land. Jagvar tvungen att försöka komma i skydd såingen såg mig hur svårt jag hade att sittaupp på hästen, jag fann en sten som stödför min uppsittning. Smärtan i såren varfruktansvärd efter det jag vadat i saltvatt-net. Jag red rakt igenom den svenska grup-pen fånga, där jag kände igen flera office-rare. Då jag bar de allierade soldaternastypiska spetshatt,” karpusen”, drog jag nedsidoklaffarna på den för att ingen skullekänna igen mig. Jag passerade flera vakt-poster som frågade vart jag var på väg. Jagsvarade ”kurir med expressbud” till Rib-nitz. Nu var det bara att rida på trots smär-torna i benet, jag tog vägen mot Gystrow,men eftersom det började bli sent var jagtvungen ta natthärbärge i Tessin. Efter ensvår natt med smärtor och värk i hela krop-pen satt jag upp på min häst och red motGustrow, där jag frågade mig fram till enfältskär.

Möte med kvinnlig fältskärNär jag klev in i det hus, där man sagt attfältskären skulle bo, fanns det endast trejungfrur. Jag bad om ursäkt och sade attjag blivit visad till fel hus, då det var enfältskär jag sökte. Då har min herre kom-

mit alldeles rätt, ropade de i mun på varan-dra, ty vi är fältskärer alla tre. Nej svaradejag, jag menar en sådan som kan förbindasår Det är precis det vi kan, sade de ochförde in mig i stugan som jag var på väglämna. Tror ni oss inte duga till att kunnaförbinda er, får vi väl hämta en manlig fält-skär, sade den äldre av dem.

Från en säng i ett hörn av rummet hördejag då en gammal mansröst, som sade. Minbäste herre, låt dessa jungfrur förbinda er ,de är lika kunniga som jag. Nej sade jag,mina sår är på sådana ställen, att jag intekan låta någon jungfru förbinda dem. Hanbefallde då de tre kvinnorna att lämna rum-met, medan han själv lade om mina för-band. Dessvärre behövde han hjälp att klaraav förbanden, varför jag blev tvungen låtaen av jungfruarna hjälpa till. Jag blygdesenormt över att blotta min nakenhet för denunga kvinnan, men det fanns inget annatval. Detta var första gången i vuxen åldersom jag visade mig naken för en kvinnautanför ett sovgemak. Jag blev kvar iGystrow över natten och fick mina såromlagda på nytt dagen därpå, innan jag redmot Schwerin.

Nästa avsnitt:På fiendens bal i Schwerin.

Onsdag 14 januari Månadsmöte.Tid: 18.45Plats: Utkiken, biblioteket

Onsdag 18 februari Leif Call berättar om en intressant person i Lunda by.Tid: 18.00Plats: Brandstationen, Västevik

Onsdag 18 mars Årsmöte. Nya Förbundsordförande Barbro Stålheim besöker årsmötet.Tid: 18.45 Kaffe, lotterier anbyten.Plats: Utkiken, biblioteket

Lördag april datum kommer senare Temadag i Gamleby.Tid:Plats: Gamleby

Lördag 9 maj Anbytardag i Blackstad.Tid:Plats:

Välkommen till våra träffar hälsar Styrelsen. Anteckna träffarna i Din kalender.Vi annonserar i VT lördagen före aviserad programpunkt, under föreningar. Kolla även på vår hemsida www.tjustanor.com

PROGRAM FÖR VÅREN 2009

8 Wåra Rötter 4/2008

Ekonomibrev

Tjust Släktforskarföreningc/o StadsbiblioteketBox 342, 593 24 Västervik

Ordförande Hans Wiberg hälsade ca 30medlemmar välkomna för att lyssna påValle Johansson från Hjorted eller merarikskänd i TV efter att ha kört 10 st Vas-lopp med dragspelet på ryggen.

Valle Johansson hade inför kvällen klätt sigsom ”Norman” i Hemsöborna där han varbl.a skulle ha fått utbildning till militär. Hanspelade samtidigt till sina berättelser ochförklarade att han per båt besökt Kym-mendö utanför Dalarö och som tillhör Ornöförsamling. En samling större och mindreöar i Stockholms södra skärgård. Det harhan gjort åren 2005 till 2007.

Han ville med sin berättelse se vilka somvar de ”verkliga” människorna bakom bo-ken Hemsöborna efter August Strindbergsroman och senare film därom. Berättelsenbörjar år 1856 och befolkningen lever i storvälmåga där ute på öarna och det var intebara jakt på sjöfågel och god fisketillgångsom ger ett mindre överskott, medan lant-bruket med flera kor låg mer eller mindreför fäfot. Madam Flods syster son hadevarit kapten på ett mindre fartyg och be-drivit mer eller mindre sjöröveri i medel-havet och därmed kunnat köpa nästan helaövärlden utanför Dalarö. Valle har vidaretagit reda på att både madam flod och denverklige Karlsson var analfabeter utan fick”lägga handen på pappret” som man skrevförr i tiden.

Från början var det så att sonen Karl Al-bert Berg, där historien verklighet börjardet var innan Karlsson kom ut till ön, såbyggdes ett undantag till de äldre för attsonen som hade gått i giftastankar, men nudrabbades ön av charlatans feber och dogung och även hans yngre syster gick bort 6månader senare.

Nu fick jordbruket med fiske och jakt dri-vas vidare med några drängar och pigor.Nu var det så att jordbruket inte intresse-rade dem så mycket, utan det var fiske ochjakt på sjöfågel som tag mesta tiden ochdärtill så söps det väl också en hel del. År1865 så sade ”Lotten” Sussanna ElisabetBerg ifrån om sjöfågeljakten medan kornai stort sett fick sköta sig själva och gårdenpå ön var i stort sett igenvuxen. Året därpåsökte hon i en rikstidning om en ”riktig”

dräng och det är här ”Karlsson” som i verk-ligheten heter Jonas Eriksson och nu sattehan fart på de supande drängarna, såldehälften av korna och gav dem riktigt bete,varvid de gav lika mycket mjölk som förutmed hälften av korna. Karlsson var väldigtduktig på lantbruket, men han var även en”fruntimmers karl” och gjorde den då 51åriga madam Flod med barn. Ett stort bröl-lop ordnades på ön år 1867 med massor avgäster och Karlsson såg till att ett testa-mente skrevs på honom om gårdar och öarsom tillhörde henne. Nu såg naturen till attdet blev ett dödfött barn, men ordningenpå ön låg nu under Karlssons befäl. Karls-son såg pengar i det mesta och undantags-stugan som var byggd för Madam Flodskulle nu hyras ut. En annons sattes ut i riks-tidningen och nu kom de första turisternaen vacker dag år 1970 och en välklädd pro-fessor med hustru och tjänste piga installe-rade sig i det renoverade undantagsstugansena del.

Även ett annat rum hyrdes ut till ett par stu-denter på 21 år och de hade, de idag, väl-kända namnen Karl Johan Strindberg ochmålaren Karl Larsson. Studenterna levde istort sett på de pengar som konstnären KarlLarsson sålde och den unge Strindberg in-bjöd öarnas ungdomar på skördefester bådenu och då.

Det är NU ”Norman” som ser professornsvackra piga ”Ida” som sin tillkommandemen då kommer fruntimmerskarlen Karls-son och lägger sig och vill dansa medvackra Ida. Det börjar med att Gusten kal-lar Karlsson för Värmlands svin och då tarKarlsson grepp på Gusten. Gusten slår avhatten på Karlsson och så är slagsmåletigång med riktiga rallarsvingar. Efteråt såska Gusten ha sagt ”Karlsson tog vackraIda ifrån mig”.

Nu är året 1874 och det blir som vanligtbara kneg för drängarna men även lite fiskeoch sjöfågeljakt. Nu har Karlsson förförtProfessorns piga och det är här filmen slu-tar med att Madam Flod drar på sig lungin-flammation och dör. Men verkligheten äratt madam Flod ser sig övergiven och riverdet testamente som skrevs inför bröllopetoch därmed blir Karlson arvslös när hondör.

Nu tillfaller gården Gusten och nu ska vise vad de glada studenterna har för sig. KarlLarsson fortsätter sin målning och säljer bramed tavlor, medan Strindberg skriver påRöda rummet och Tredje riket. Strindbergskriver väl inte så hårt men festerna medbrännvins sill och fläsk och mycket pengargår åt och som Larssons tavlor betalar. Nugifter sig Strindberg med Siri von Essen,men hade samtidigt flera älskarinnor påKymmendÖ eller andra öar. År 1882 såbörjar det knaka i äktenskapet med Siri vonEssen och Strindberg ger sig ut på en längreresa i Europa. Han hyr en mindre stuga vidBodensjön och skriver i sina memoarer atthan måste få ordning på alla anteckningarfrån KymmendÖ och färdigställer romanenHemsö borna på ca 6 månader. Boken somalla vet blev ju väldigt populär och ävenfast han bytt namnen på de flesta inblan-dade personerna på KymmendÖ bytts såkände alla igen sig och därmed så tyckteingen om Strindberg och han skrev minst 7brev till byborna men blev nekad besök därute. Gusten sade så här ”ta int hit en, hananser att vi hade jakt och fiske framförkossorna”

Karlson gifte sig senare med en systerdot-ter till Madam Flod och anställde även enpiga som även hon av någon anledning blevmed barn men skyllde på en annan person.

Filmens präst var i verkligheten, Kapellpredikant P.E. Blomberg (1824-1890) varalltid så full att ersättare måste tillsättas ochibland fick även hustrun hålla predikan.Han var präst NR: 17 åren 1871-1890 ochkunde inte ersättas även fast han som regelvar helt plakat som han beskrivs i Strind-bergs roman.

Valle visade kort han själv tagit vid kyrko-gården på Ornö och avslutade sitt fördedrag med lite dragspelsmusik.

Kaffe intogs medan Valle Johansson under-höll med sitt dragspel och berättade min-nen från sina 10 Vasalopp. Ordförandentackade Valle Johansson och önskade denärvarande trevlig jul och nytt år. Två lot-terier fick avsluta kvällen.

Tjust släktforskarförenings avslutning för året 2008 isamband med Lucia kaffe 3/12-2008