Wåra Rötter 1/2005 1

Nummer 1 2005 Årgång 19

Tjust Släktforskarförening

20 - års Jubileum 1985 – 2005

En Karolins flykt från RysslandSIDORNA 6-8

Fanmålaren Axel W BergqvistSIDORNA 10-12

Program Jubileumsåret 2005SIDAN 4

2 Wåra Rötter 1/2005

Teckningen till Tjust Släktforskarföreningens förstasida har gjorts av Nina Nilsson och bearbetats av Bo Sandberg

Ordförande:Holger Kanth Tel. 0490 - 148 68

Sekreterare:Valdy Svensson Tel. 0490 - 188 18

Kassör: Yvonne Andersson-GullbergTel. 0490 - 201 85

Föreningens adress:Tjust Släktforskarföreningc/o StadsbiblioteketBox 342593 24 Västervik

Postgiro: 494 76 67 - 4Föreningens org. nr: 833600 - 7128

Medlemsavgift 100 kr./årFamiljemedlem 50 kr./år

Internetadress: www.tjustanor.com

Redaktörer för Wåra Rötter:Lars OswaldLysingsvägen 27, 593 53 VästervikTel. 0490 - 148 36

Inga LindeTunagatan 5 C 753 37 UppsalaTel. 018 - 25 11 32e-post: i.linde@telia.com

Katarina KorsfeldtHöders väg 3, 754 40 UppsalaTel. 018 - 50 85 55e-post: kkorsfeldt@hotmail.com

Layout:Bo SandbergHornsvägen 15 E, 593 54 VästervikTel. 0490 - 321 83e-post: sandberg.bo@telia.com

Det går bra att skicka material sompappersmanuskrift, på diskett eller på e-post till någon av våra redaktörer.Vi använder oss av PC. Redaktionen för-behåller sig rätten att redigera insäntmaterial. Skickar ni digitala bilder skadom vara i minst 250 dpi vid 100% och ijpg-fil.

TjustSläktforskarförening

INNEHÅLL I DET HÄR NUMRET

Sid. 2-5 Föreningsnytt.Sid. 6-8 En Karolins flykt från Ryssland.Sid. 8 Ny bok om ”Västra Ed” av Bengt O Edberg.Sid. 9 Vad gamla papper avslöjar.Sid. 10 Efterlysning.Sid. 10-12 Fanmålaren ”Axel W Bergqvist”.

Vi berättade i sista nr av Wåra Rötter attföreningen i år fyller 20 år. Det kommeratt synas i vår tidning under året där vi kom-mer att ge några återblickar på vår verk-samhet under de gångna åren. Men förstkommer årsmötet som avhölls den 16 marspå biblioteket.

Ur verksamhetsberättelsen kan vi utläsaatt det har varit ett aktivt år med förenings-sammankomster såsom torpvandringar,anbytesdagar, temadag på Gamleby Folk-högskola.

Studiebesök samt vanliga föreningsmötenmed underhållning. Kursveckan på Gamle-by Folkhögskola 2 – 6 augusti med temat”påbyggnad i släktforskning” samlade när-mare ett fyrtiotal nöjda deltagare från storadela av vårt land.

Föreningen deltog i den årliga återkom-mande Loftahammars utställningen den27 – 29 aug. Med en monter som var väl-besökt.

Sammarbetsgruppen ÖG har träffats 2gånger i Västervik under året. Det är för-eningarna TSF, ÖGF, PLF. VSHF. KLGFsamt DIS-Småland som utbyter tankar omträffar och tider så att man inte kolliderarmed varandra, samt utbyter erfarenheter.

Föreningen har deltagit i KLGF:s 25-års-jubileum i Kalmar den 23 okt på HögalidsFolkhögskola i Kalmar.

Besök i forskarlokalerna under året haruppskattats till ca 4000 enligt noteringar ibesöksboken.

Inköp av microkort har kompletterats, li-kaså har ett antal sockenkataloger för sock-nar i norra länsdelen inköpts. Även någraCD-skivor har tillförts tidigare samlingar.Den äldre kopiatorn har bytts ut och ersattsmed en av senare årsmodel.

Jourverksamheten har varit i verksamhet5 dagar i veckan under perioden sept – april.

Genline finns tillgängligt för medlemmar-nas forskning på Stadsbiblioteket.

Medlemsantalet håller sig strax under 700st och var exakt vid årskiftet 685 st.

ÅrsmötesrapportOrdf Holger Kanth öppnar årsmötet ochhälsar välkommen. Eftersom några med-lemmar avlidit under året, hedras dessamed en tyst minut. Efter mötes formalite-ter överlämnas klubban till Bertil Erikssonatt leda dagens förhandlingar. Då mötet varväl förberett kunde han snabbt klubba ige-nom ärendena. Föredrogs verksamhetsbe-rättelsen för 2004, vilken kunde läggas tillhandlingarna. Likaså den ekonomiska be-rättelsen med tillhörande revisionsberät-telse kunde också läggas till handlingarna.Styrelsen erhöll ansvarsfrihet för år 2004.Företogs val till ledamöter för de poster därmandattiden går ut 2005. Valberedningenhar i första hand föreslagit omval på alla,efter att hört om ledamöterna var villigaatt ställa upp för ytterligare en period.Några nya medarbetere invaldes. Reviso-rerna Ejvind Joelssson och Arne Malmavgick. In kom Kjell Johansson och BertilIngmarsson. Lotterikommittén fick nyamedarbetare i Rolf Nilsson och BirgittaNilsson som ersätter Kerstin och Nils-ErikHultqvist.

Styrelsen för kommande verksamhetsårbestår av; Ordförande: Holger Kanth.Ledamöterna: Hans Wiberg, Valdy Svens-son, Yvonne Andersson-Gullberg, OveFogelström.Suppleanter: Anne-Maj Olofsson, OskarSödergren.

AvtackningarAvgående funktionärer avtackades av ordf.med blommor för det arbete de nedlagt förföreningen.

föreningsnytt

Wåra Rötter 1/2005 3

föreningsnyttUppvaktningStyrelseledamoten Hans Wiberg uppvak-tades men blommor och present inför kom-mande högtidsdag.

Årsmötet avslutades med kaffe och däref-ter kåserade Lars Qswald om det militärasystemet från förr, före innan indelnings-verkets infördes av Carl XI.

Styrelsen gör er uppmärksam på någrakommande programpunkter.

Vi vill påminna er om anmälan till tema-dagen i Gamleby den 9 april, anmäl Er se-nast 1 april till Holger Kanth 0490-148 68E-post holger.kanth@telia.com eller HansWiberg 0490-214 28.

Bussresan i majOnsdagen den 18 maj åker vi till emigrant-institutet i Växjö. Detaljprogram och pri-ser finns i Wåra Rötter nr 4 2004, här an-mäler ni er direkt till Halléns Buss 0490-830 00 senast 2 maj.Obs! anmälningstiden är förlängd till den2 maj 05.

20-års jubileumFöreningen avser att hålla sin jubileums-fest den 17 september på stadshotellet iVästervik. Styrelsen är intresserade av enintresseanmälan, för att kunna se hur manskall disponera rätt lokal så att alla får plats.Hör av er till styrelsen.

Ordningen vid utlåning från föreningsbokbestånd och tidskrifter: Det är trevligtatt så många tar tillfället i akt att låna hemböcker och tidskrifter ur våra samlingar, detär de till för. Det finns ett mycket enkeltformulär att fylla i vad man lånar och dagvid lånet samt när man återlämnar lånet.Tyvärr är det troligen för enkelt för det slar-vas mycket, är ibland helt oläsligt, här fårvi be om en skärpning, tack för hjälpen.Det förekommer att det saknas mikrokort ipärmarna, troligen har det blivit insatta ifel pärm, var noga med dessa kort, se tillatt de kommer i rätt pärm efter användan-det. Och ni får inte låna hem dem, de till-hör forskarsalen.

HemsidanNi vet väl att föreningen har en hemsida

Ansiktet nr 17 + 18 Folkare Släktforskarförening.MGF-nytt nr 4 + 1/05 Midälva Genealogiska förening.Västgöta genealogen nr 4 + 1/05 Västgöta Genealogiska förening.Stamträdet nr 1 Sällskapet Släktforskare i Sandviken.Våra Rötter vår Historia nr 77 Hembygds och släktforskare Nola skogs.Släkt-Eken nr 1/22 Blekinge Släktforskarförening.Anbudet nr 1 Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening.Boden-Anan nr 1/14 Boden- Överluleå Forskarförening.Runslingan nr 1 Släktforskare i Uppland-Släktforskaren nr 94 Västbergslagens Släktforskare.Angeläget nr 3 Sveriges Släktforskarförbund.Släktbiten nr 1 Släkt&Bygd Bollnäs.Ådalingen nr 4 Ådalens släktforskarförening.Hallandsfarares inform. nr 66/19 Hallands Genealogiska förening.Åsbo Släktblad nr 2 Åsbo Släkt-och Folklivsforskare.Släktposten nr 3 Nässjöbygdens Genealogiska förening.KGF-nytt nr 87 Kronobergs Genealogiska förening.Anropet nr 5 StorStockholms Genealogiska förening.Släkthistoriskt Forum nr 5 Sveriges Släktforskarförbund.Diskulogen nr 67 DIS i Linköping.Släkta nr 2 Vimmerby-Hultsfred släktforskarförening.KLGF-bladet nr 54/14 Kalmar läns Genealogiska förening.ÖGF-lövet nr 79 Östgöta Genealogiska förening.Dalfolk nr 4 Släkt-Hembygds-Emigrantforskning Dalfolk.Bygdens folk nr 1 Gellivare Släkt och bygdeforskare.Värmlands Anor nr 4 Värmlands släktforskarförening.Njudungen nr 48/14 Njudungs genealogiska förening.EB-Nytt Riksarkivets informationsbyrå.KFV-forskaren nr 1 Katrineholm-Flen- Vingåker släktforskarförening.PLF-nytt nr 72 PLF Oskarshamn.Anlets Bladet nr 1 Botvidsbygdens släktforskarförening.DIS- Småland nr 18/8 DIS Småland.Gränsposten nr 53 Gränsbygdens Släktforskare.

www.tjustanor.com här kan ni läsa om för-eningens ledning, program, tips m.m.

DIS-Småland har Tematräff i Västervik isamverkan med Tjust Släktforskarföreninglördagen den 23/4 05. Bildhantering i Dis-gen samt skanning. Lokal blir utkiken 3:evåningen. Tiden är satt mellan 10.00 –14.00. Med fikapaus. Max 15 deltagare ärhanterbart. Pris 60 kr inkl kaffe & fralla.Anmälan om deltagande till:Ingvar Kärrdahl, e-post:ingvar@karrdahl.seTfn: 0370-65 07 15, 070-522 19 57Holger Kanth, e-post:holger.kanth@telia.comTfn: 0490-14868

Anmälan är nödvändig eftersom vi pga.lokalens storlek måste sätta en gräns på 15deltagare. Vi vill ha din anmälan senast 21/4. Vår skanner klarar ett antal olika negativ-format och i mån av tid kan vi hjälpa tillatt skanna material som du tar med dig.

Välkomna!

Anders och Inga ForsbergRådjurstigen 4

614 31 Söderköping

Inga Britt NilssonKungsljusvägen 19

246 51 Löddeköpinge

Britt StrömbäckFuruvägen 2

594 30 Gamleby

Bonny OttossonTrastgatan 23

593 42 Västervik

Kjell AhlKyranders gata 959431 Gamleby

Ketty HellkvistRågvägen 26

593 31 Gamleby

Per-Åke och Solweig HallbergHornsvägen 15 J593 54 Västervik

Lars AnderssonHemmansvägen 38302 52 Halmstad

Gisela NilssonSkaftekulla, Björkhem

590 90 Ankarsrum

Nya medlemmar som vi hälsarvälkomna till föreningenNYA TIDSKRIFTER SOM KOMMIT UNDER VINTERN...

4 Wåra Rötter 1/2005

Onsdag 19 januari Föreningsmöte.Tid: kl. 18.45 Program: ”Släkten Tolf” medv. Anders Johansson och Oskar Södergren.Plats: Utkiken Anbyten, kaffe, lotterier.Stadsbiblioteket

Onsdag 16 februari Föreningsmöte.Tid: kl 18.45 ”Nordostpassagen med Vega” Christer Warfvinge.Plats: Utkiken Anbyten, kaffe, lotterier.Stadsbiblioteket

Onsdag 16 mars Föreningens Årsmöte.Tid: kl 18.45 ”Militära systemet förr i tiden” Lars Oswald.Plats: Utkiken Anbyten, kaffe, lotterier.Stadsbiblioteket

Lördag 9 april Temadag med anbyten. ”Glöm inte 1900-talet” Samt, ”Emigration” Eva Dahlberg.Tid: kl. 09.00-16.00 Kursavgift 160:- kaffe o fralla, lunch o kaffe ingår i priset.Plats: Gamleby Folkhögskola Anmälan: senast 1 april 2005 till Holger Kanth 0490-148 68,

E-post holger.kanth@telia.com samt till Hans Wiberg tel: 0490-214 28.

Onsdag 18 maj Bussutflykt till Emigrantinstitutet i Växjö. Pris 395:-Ingår i priset: Bussresa, busskaffe med smörgås på nerväg.Entré emigrantinstitutet, kaffe med bröd på hemvägen.Lunch på restaurang Dovhjorten.Besök på Virserums konst-trämuseum. Entré ingår ej.Anmälan till Hallens Buss tel: 0490-830 00. Anmälan senast 2 april-05.Återkommer om påstigningsplats.

Söndag 12 juni Torpvandring, Dalhems Hembygdsförening är värd.Tid: kl. 10.00 Medtag kaffekorgPlats: Samling vid kyrkan

Lördag 17 september Jubileumsfest.Gäst: Harald Hjalmarsson.Återkommer om tid och plats.

Onsdag 19 oktober Föreningsmöte.Tid: kl 18.45 ”Arkelogi” Västerviks Museum, Pierre Gustavsson.Plats: Utkiken Anbyten, kaffe, lotterier.Stadsbiblioteket

Onsdag 16 november Föreningsmöte.Tid: kl 18.45 Beslut om årsavgift.Plats: Utkiken Program ej klart.Stadsbiblioteket Anbyten, kaffe, lotterier.

Onsdag 7 december Luciakaffe med underhållning.Tid: kl 18.45 Sång och Diktläsning av Vega och Lennart Andersson.Plats: Utkiken Anbyten, kaffe, lotterier.Stadsbiblioteket

Välkomna på våra träffar hälsar Styrelsen. Anteckna träffarna i Din kalender.

PROGRAM FÖR JUBILEUMSÅRET 2005

O.B.S.Vi påminna att Bussutflykten ska varaOnsdagen den 18 maj och inget annat.

Hoppas Ni har haftöverseende med detta.

Red.

föreningsnytt

Wåra Rötter 1/2005 5

Gamleby Folkhögskola594 32 Gamleby

Tel. 0493 - 131 00Fax. 0493 - 108 85

Tjust Släktforskarföreningc/o Stadsblioteket

Box 342, 593 24 VästervikTel. 0490 - 148 68

Måndag: Kl. 09.00-09.30 Kursens öppnandeKl. 09.30-10.30 Apotekarens trädgård Margareta LöfholmKl. 10.30-10.50 KafferastKl. 10.50-11.45 Fortsättning Margareta LöfholmKl. 11.45-12.30 Läsning av gammal stil Stina Kanth, Gunilla KällströmKl. 12.30-13.15 LunchKl. 13.15-16.30 Fader okänd och Barnhusbarn Ragnar Fornö

Tisdag: Kl. 09.00-09.45 Läsning av gammal stil. Stina Kanth, Gunilla KällströmKl. 09.45-10.30 Trolovning, Morgongåva, seder o bruk. Olle LarssonKl. 10.30-10.50 KafferastKl. 10.50-12.30 Trolovning, morgongåva, seder o bruk. Olle LarssonKl. 12.30-13.15 LunchKl. 13.15-16.00 Utflykt Loftahammars kyrka m.m

Onsdag: Kl. 09.00-10.30 ”De okända vallonerna” Maj-Britt NergårdKl. 10.30-10.50 KafferastKl. 10.50-12.30 Fortsättning Maj-Britt NergårdKl. 12.30-13.15 LunchKl. 13.15-16.00 Skärgårdsbefolkningen på 1900-tal Lars-Erik Johnsson

Torsdag: Kl. 09.00-10-30 Läsning av gammal stil Stina Kanth, Gunilla KällströmKl. 10.30-10.50 KafferastKl. 10.50-12.30 Latin för släktforskare Jan Fredrik KindstrandKl. 12.30-13.15 LunchKl. 13.15-14.00 Läsning av gammal stil Stina Kanth, Gunilla KällströmKl. 14.00-16.00 Historiska personer på ostkusten. Leif Rosenblad

Fredag: Kl. 09.00-10.30 Bildbehandling, Internet Villy VernerssonKl. 10.30-10.50 KafferastKl. 10.50-12.30 Fortsättning Villy Vernersson

Anmälan till:Gamleby FolkhögskolaLoftagatan 36594 32 GamlebyTel. 0493 - 131 00Fax. 0493 - 108 85

föreningsnytt

Veckokurs veck 32, 8 – 12 aug. 2005, på Gamleby Folkhögskola”Fördjupa Din släktforskning i olika ämnesområden”

6 Wåra Rötter 1/2005

Carl Roland vaktar Karl XII på natten och morgo

Vem var Carl Roland?Född i Stockholm den 30 oktober 1684.1704 tog han värvning som dragon hosMagnus Stenbock, där han placerades iCarl Lewenhaupts kompani. Vid beläg-ringen vid Poltava hade Carl avancerat tillLöjtnant. Efter slaget drog sig svenskarnasöderut, där de blev instängda mellan flo-derna Dnepr och Vorskla. Detta var i juni1709, nu börjar äventyret.

EN KAROLINS FLYKT FRÅN RYSSLAND 1Ett äventyr som vi skall förmedla i några avsnitt. Källan kommer från Carl vonRolands handskrivna biografi som förvaras i Kungliga Bibliotekets handskrifts-samlingar, den har tidigare givits ut i bokform 1914 av Samuel E. Bring.Tommy Jansson har med underlaget från Brings bok under 1984 moderniserat tex-ten från 1700-tals svenskan. Boken är utgiven på Bäckströms Förlag i Stockholm.

Slaget vid PoltavaJag var inte närvarande vid regementet närorder om uppbrott till batalj kom. Jag hadeerhållit kommendering med trettio solda-ter till en postering utanför Poltava. Undernatten före bataljen kom order att jag medmina soldater skulle följa med och vaktaöver den skadade monarken. Efter att hål-lit vakt till full dager och då bataljen bör-jat kom kungens order till mig att direktrida till regementet som då var i färd medatt inta det första fientliga fästet. Röken avkrut och bränder låg tät över slagfältet, detvar svårt att skilja vän från fiende. I slutetav bataljen blev min häst skjuten och därstod jag till fots mellan de beridna grup-perna som kämpade i en hård kamp. Jaghade dock tur att en herrelös häst kom fram-för mig så den hejdade jag och svingademig upp i sadeln. Genom en snabb rittkunde jag hålla undan för fienden. Nugällde det att hitta de svenske för att an-sluta sig och vara redo för strid.

KapitulationenEfter slaget vid Poltava retirerade densvenska armen mot söder och blev därmedinstängda mellan två flodarmar. Mångaflydde över floden, jag kunde också flyttmen jag trodde kungen skulle ge oss orderatt fortsätta kampanjen och slå tillbaka.

Istället kom överstelöjtnant Lewenhauptoch meddelade att svenskarna kapitulerat,nu blev det en stor villervalla bland folket,många försökte komma över floden mende flesta drunknade. Vi voro i ryssarnashänder den 1 juli 1709 vid Perevolotjna.Vi fördes bort från floden upp till ryskaarméns läger, där skildes officerarna ifrånsitt manskap. Våra hästar och vårt ekipagefördes bort. Sålunda fick vi inte behålla merän det vi gick och stod i.

Tsarens stora lägerLägret var stort som en hel stad, med tu-sentals vagnar och tält utspridda på lerigafält och ängar. Överallt brann eldar, det la-gades mat, vårdades vapen och annan ut-rustning. Det spelades både bräde och kortunder högljutt väsen. Det verkade som omryssarna var väl försedd med sprit vilketresulterade i bråk och stökighet inom deegna leden. I utkanten av lägret hade rys-

sarnas fältfrillor sin mottagning. I lägretblev vi vittnen till hur ryssarna behandladeförrädare. Den ryske brigadören Myhlen-feldt spetsades till döds på en påle, därföratt han tidigare flytt från ryssarna för att tavärvning hos de svenske. Hans ansökan omvärvning avslogs, men han följde medsvenskarna och hade då oturen att infångasvid Dneper.

När ammunitionsvagnarnasprängdesJag hade lagt mig nära den ryska post somvaktade ammunitionsvagnarna, för det vargott om ficktjuvar bland ryssarna och vifångar var ett eftersökt byte. Jag låg direktpå marken med ett täcke över mig. Intillmig låg löjtnant Rehbinder och vi deladepå täcket. Vi vaknade av en kraftig smäll,hela ammunitionslagret hade sprängts i luf-ten, vakten hade varit vårdslös med eld. Detvar en fruktansvärd syn som mötte oss, fleraryssar blev dödade omedelbart, en delbrann i kläderna och blev svårt brända.Rehbinder och jag klarade oss utan skador.Disciplinen och organisationen hos rys-sarna var mycket dålig.

Karl XII (1682-1718)

Wåra Rötter 1/2005 7

nen före bataljen.

1709 - 1716

Fångarna indelas i grupperEfter händelsen med den våldsamma ex-plosionen blev vi uppdelade i grupper somskulle fördelas på olika ryska städer där viskulle hållas som fångar. En del hamnadei Kiev, andra i Smolensk. Själv hamnadejag först i Tjernigov, dit jag fördes tillsam-mans med ett stort antal regements- ochkompaniofficerare. När vi anlände tillTjernigov i mitten på juli 1709 fick vi liggaute på gatan några nätter innan inkvarte-ring kunde ordnas. Vi var fångar, men somofficer kunde vi röra oss fritt. Vi visste attdenna fångenskap i Tjernigov var tillfäl-lig, vi skulle visas upp i Moskva. Förflytt-ningen till Moskva hade flera syften, ett varatt förnedra oss svenskar, dels göra ryssarnamer benägna att betala skatt till tsarensstora kostnader för sin krigsföring.

Ryssarnas triumftåg med svenska fångartill MoskvaUnder bevakning av ett ryskt regementebörjade marschen mot Moskva. Vad vikunde se var ryssarnas utrustning i vapenundermålig. Ryssarna var inte kapabla atthålla oss fångna, det var dåligt med disci-

plinen även här, precis som i tsarens läger.De lade ifrån sig sina vapen vårdslöst påde vagnar som tillhörde oss, hur lätt kundevi inte ha tagit dem och gjort ett överfall.Under första nattuppehållet smidde vi våraplaner för en flykt. Diskret cirkulerade virunt och viskande informerade vi alla inomfångtransporten berörda. Vi hade till sistefter en tid planering långt framskridna pla-ner på ett flyktförsök. Tyvärr blev vi för-råda av en svensk officer som var rädd omsitt eget skinn och vill köpa sig gunst hosryssarna. Nu skärpte ryssarna bevakningen.En flyktväg mot östersjökusten skars av ge-nom att ryssarna placerade ett regementepå marsch mellan oss och östersjökusten.Vi krigsfångar fick utstå mycken ilska ochhat och smädelse från den ryska befolk-ningen där vi drog fram mot Moskva. Or-saken var att svenskarnas framfart åretinnan i dessa trakter bränt och skövlat går-dar och åkrar. Vid andra byar där vi passe-rade hade den svenska armén farit frammjukare, här kunde vi göra affärer medbybefolkningen, för dem som ännu hadepengar att köpa för. I slutet av hösten komvi fram till Moskva, där blev vi gruppvisinlogerade i obebodda hus i stadens ut-kanter. Det var dragiga hus och som varfulla av råttor och kryp. Vi var så mångaatt vi fick ligga på golven, i några fall fickvi sitta för att få plats. Efter att vi underglåpord visats upp på det största av stadenstorg på den av tsarens stora triumfdag medden fångna svenska armén, blev vi flyttadefrån de usla lokalerna till ett bättre boende.Tillsammans med fem kamrater blev jaginlogerad i ett hus inne i staden, naturligt-vis så var vakter avdelade. Det konstiga varatt mina kamrater fick gå ut på staden medsina vakter medan jag av någon anledningej fick gå ut, inte till kyrkan en gång. Ensöndag gjorde jag en utbrytning, slängde

ut mina vaktkarlar genom ytterdörren så attde hamnade i en snödriva, sprang till loka-len för gudstjänsten, samt följde med deövriga svenskarna hem efter gudstjänstensslut. Det blev ett väldigt liv för mitt tilltag.Men jag hade visat mitt missnöje medsärbehandlingen och det var mycket vik-tigt för mig. Överstelöjtnanten Carl Lewen-haupt var inhyst som fånge inte långt frånmig, han hade sökt mig för ett samtal, mendå jag inte fick gå ut från mitt rum, var jagtvungen att försöka med en utbrytning igen.Jag passade på när decemberljuset börjadeförsvinna och det blev skumt. Jag gick ut iförstugan där vakterna satt och speladekort, jag hade bara en väst på mig, det sågut som jag skulle gå till avträdet som var iena hörnet av förstugan. Istället gick jag utoch sökte rätt på Lewenhaupt. Efter ett partimmar senare när de enligt rutinerna skullekontrollera att alla var inne, upptäckte minavakter att jag saknades. Då blev det larm,de sprang ut på gatan och frågade andravakter som stod på post utanför andra fång-logement, om de sett mig. Efter att de hörtsig för hos alla vakter fick de veta att jagpasserat förbi på gatan och begivit mig tillhuset där Lewenhaupt satt fången. Vaktenbörjade genast gapa och skrika uti förstu-gan där Lewenhaupt bodde så att det hör-des in kammaren. Han bad sin kammartjä-nare att ta reda på vad det var för väsendärute. När han kom in så sade han att det varmin vakt som sökte mig. Överstelöjtnantentyckte att det var bäst att jag gick ner ochpratade med honom. Jag tyckte att hankunde få skälla av sig en stund innan jaggick ner. När det var tyst i förstugan gickjag ned för trappan och ut på gården, vak-ten var på plats samtidigt som två drago-ner kom på gatan, han ropade på dem sam-tidigt som han hoppade på mig, jag fick enkraftig slag över bröstet, jag hade kunnatge igen men eftersom dragonerna var påväg till vaktens hjälp, sprang jag över ga-tan, hoppade över ett staket till en trädgårdoch ställde mig i skydd av ett stort träd såjag kom i skugga för månskenet. När vak-ten kom i läge för mig fick han en omgångså han kom ur balans, jag ryckte i från ho-nom värjan och kastade i väg den ut i dendjupa snön. Så snabbt som möjligt sprangjag hem till mitt logemente, dit han så små-ningom anlände, genomsvettig och ursin-nigt svärande. Han rusade mot mig och jagmåttade en kraftig spark mot hans armarmen han hade sänkt huvudet för att ge migen språngskalle så sparken tog i hans hu-vud istället, så ett par tänder lossnade ochhamnade på golvet, blodet rann ur näsa ochmun. Hans skrik lockade in flera vakt-soldater från omgivande fånglogement.

forts. sidan 8Tsar Peter (1672-1725)

8 Wåra Rötter 1/2005

skulle bli svårt att hålla vakten tyst, sadejag till kaptenen att jag tyckte hans solda-ter visade dålig respekt för honom efter-som han hela tiden ville avbryta vår kon-versation. Kapten höjde då rösten mot sol-daten och skrek att han skulle vara tyst. Vifortsatte att dricka våra glas, jag mitt vat-ten och kaptenen den starkare sorten, hanblev inte helt oberörd. När jag märkte attvakten på nytt ville framföra sitt klagomålsade jag till kaptenen: ”Jag hade inte för

När de fick se honom blöda och högljuttanklaga mig för överfall sprang ett par avdem till vakthavande officer för att anmäladet inträffande. Nu var jag illa ute. Den rät-tskipning som tillämpades i Moskva be-tydde att den som slog en annan blodigmiste livet. En annan tillämpning i rätts-systemet som jag kände till var att man gavoftast den rätt som först klagade hosmyndighetspersonen. Jag hade en plan somskulle prövas. Jag och mina fångbröderskickade iväg två av våra drängar till dennärbelägna krogen för att köpa brännvinoch mjöd samt skaffa rent driksvatten. Pla-nen gick ut på att fylla vakthavande officeren kapten. Han skulle få brännvin i sitt glasoch jag rent driksvatten, efter hand som gla-sen blev tomma skulle en av våra drängarfylla på glasen. Kaptenen anlände och häl-sade honom välkommen och beklagade atthan så sällan hade tid att besöka oss. Jagbjöd honom att sitta ned vid bordet och vitog våra glas. Den skadade vakten försöktehela tiden bryta in i konversationen menjag förekom honom, såg till att glasen fyll-des på enligt planen. Då jag insåg att det

avsikt att klaga på denna vakt, men när ninu själv märker hur obeskedlig han är i ernärvaro, tvingas jag klaga över att han dag-ligen super sig full och kommer i slagsmål.Nu har han varit ute och slagits och tappatsin värja.” Kaptenen ropade då på sina an-dra soldater att de skulle hämta rejälatrumpinnar hos trumslagaren och ge denobeskedliga vaktkarlen ett kok stryk. Jagbad då kaptenen att han skulle skulle slippastryk denna gång. Då sade han: ” Vad är duför en kristen som ber för din fiende? Ef-tersom du ber mig skall han slippa strykdenna gång”. Det hela avlöpte såsom jaghade planerat till min fördel. Mina kamra-ter var förundrande över utgången, men vivar fortfarande krigsfångar. Vi skulle snartfå en ny förflyttning till andra platser runtom i Ryssland för att det skulle bli lättareatt övervaka oss. Jag och ett hundra talsfångar skulle till en liten stad ca femtionordost om Moskva, stadens namn varGalitj.

I nästa nr av WR, livet i Galitj

Karolinsk officer till häst

Under senare delen av november kom minfjärde bok Från Den gamla goda tiden -Bildberättelse från Västra Ed socken, Kal-mar län, Småland. Boken omfattar ca 100gamla bilder som kommer dels från minegen samling men också Hasse Carlssons,Västervik, samlingar samt från en del pri-vatpersoner. Bilderna är från senare delenav 1800-talet och in på 1950-60-talen.Många av bilderna är taga av dåtidensbygdefotografer, kända är: Arvid Larssonfrån Olserum, Edsbruk, senare verksam iGamleby. J.F. Nordling, Nelhammar ävenverksam i Loftahammar samt Erik Leh-mann, Ankarsrum.

Ny bok om Västra Edav Bengt O Edberg

En del bilder har jag använt i mina tidigareböcker. Men här finns nu många andra, somberättar om människor och deras liv ochöden, boende och verksamhet. Bland an-nat finns bilder från Edsbruk - dess järn-bruk och cellulosafabrik. Vidare frånHelgenäs dess hamn och båtar. Flertaletbyar och orter i socknen/församlingen finnsrepresenterade.Mina tidigare böcker är:Edsbruk - Ett samhälles uppgång och fall1993. Omarbetad andraupplaga 2003.Lokalredaktören 1998. Omfattar ca 450bilder från norra Tjust och från mina 40 årsom fotograf i området.

Det var dans bort vid vägen 2003. En do-kumentation av alla festplatser i Tjust - frånFalerum i norr till Blankaholm i söder. Ett40-tal festplatser finns representerade. Idag återstår endast en handfull.

Boken säljs i Hultgrens Bokhandel, Väs-tervik men kan även beställas direkt frånmig, via telefon 0493- 518 67 eller e-postedbolof@swipnet.se Priset är i det senarefallet 150 kr + porto.

Wåra Rötter 1/2005 9

Undertecknade, egare af grustag vid Wrångfall å hemmanet Wrångfall egor, förklarar mig härmed villige att under tio årstid, räknad från den 1 nästinst. September, tillåta väghållare inom Södra Tjust härads väghållningsdistrikt, att, i mån af tillgång, iberörda grustag afhemta för väglagning erforderlig myckenhet grus och fyllnadsämnen på följande vilkor:1:o) Grus må afhemtas endast i ofvannämnda grustag och, derest det af mig inhägnas, inom det inhägnade området.2:o) För gruset erlägges inom den 1 oktober hvarje år betalning med tre öre pr hektoliter, hektoliterantalet beräknadt, ehvad

större eller mindre grusmängd afhämtas, efter den myckenhet vägdelningsförrättaren vid graderingen åsatt de vägstycken,till hvilka gruset användes. Erlägges ej betalning inom sålunda bestämd tid , må egaren af grustaget kunna förvägra denförsumlige vidare grustagning.

3:o) För den i 16 § väglagen omförmälda händelse, då väglagning bekostas av väg kassan, må jemväl grus hämtas från grustaget, men skall i sådan händelse särskild likvid efter ofvannämnda pris pr hektoliter af hvad som verkligen afhemtaserlägges af vägstyrelsen.

4:o) ...............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................5:o) För ömsesidiga giltigheten af förestående utfästelse erfordras de väghållningsskyldiges och vägstyrelsens godkännande.

Wrångfall den 27 augusti 1909

A P MånssonA P MånssonA P MånssonA P MånssonA P Månsson

Antages/ för Vägstyrelse

Gustav Rosellustav Rosellustav Rosellustav Rosellustav Rosell

Egenhändiga namnteckningarna bevittnas.

A E Johansson Anders AnderssonA E Johansson Anders AnderssonA E Johansson Anders AnderssonA E Johansson Anders AnderssonA E Johansson Anders Anderssoni Wrångfall

Valdy Svensson en driven forskare med näsa för gamla handlingar lade följandehandling framför redaktörens ögon, ett kontrakt om grusleverans år 1909, jag tyckeratt våra medlemmar skall få känna atmosfären när AP Månsson blev antagen somgrusleverantör till vägstyrelsen för snart 100 år sedan. Läs och njut av det gamlaspråket. Orginalet är förtryckt och har med de i fet stil ifyllda uppgifterna, avleverantören ifyllts.

Vad gamla papper avslöjar

Anm. från redaktionen. Vad kostar 1 hektoliter grus i dagvid avhämtning i grustag?

Svaret blir 12:50 inkl moms.

Valdy Svensson bidrar även med räknekonsten att för-vandla 1 enkelt kilo i modern tid till de mått man använttidigare, lispund, skålpund och ort. Man kan ju undra ivilken måttklass man har satt prislappen?

10 Wåra Rötter 1/2005

FanmålarenDet var min morfar, som kallades så bakomryggen, av vitsiga grannar i Göteborg. Detbetyder inte, som man kan tro, någon sommålar f-n på vägen, utan en konstnär sommålade fanor och standar. Fast i grannarnasdubbeltydighet anade man också en vissrespekt för Axel Wilhelm Bergqvist. Hanmålade framför allt fanor och standar tillfackföreningar och nykterhetsloger. De me-toder ha använde vid målningen var unikaoch utprövade av honom själv. Fördelen varatt motivet på fanan, syntes lika klart påbåda sidor av duken. Det var han ensamom att kunna göra. Hans alster måladesmed den tiden symboler, segergudinnor,ymnighetshorn, tidstrogna bilder på bilar,skepp m.m. i starka oftast röda färger. Trotsatt flera av dem är omkring 100 år gamla,kunde man fortfarande se fanorna i 1:aMajtågen år 2004.

Nu gällde det alltså att släktforska kringdenna person och hans anor. Från min moroch moster fick jag en del uppgifter frånderas barndom. Han och hans familj boddei en 2 rumslägenhet, i stadsdelen Landala iGöteborg, där ett av rummen användes somhans atelje. Det övriga rummet och köketbeboddes av den övriga familjen, som om-fattade som mest 8 barn från 2 äktenskap.Det var 20 år mellan det först födda, tilldet sista barnet som föddes 1904 och somvar min mor. Hon döptes till de ståtliganamnen Edla Albertina Emelia och hademycket att berätta om sin barndom. Ommin morfars anor visste hon däremot intemycket mer, än att han var född den 9/11859 i Hällestads församling Östergötlandslän.

Mina tidigare framgångsrika forskningar,kring min fars förfäder i Tjust, hade un-derlättats av den hjälp jag fått av HolgerKanth m.fl. i Tjusts Släktforskarförening.I Östergötland hade jag inte dessa kontak-ter, men å andra sidan hade jag numerabättre erfarenhet och var utrustad med ettGenline abonnemang, som gav mig tillgångtill kyrkböckerna i Hällestad, från hemmeti Göteborg. Tidigare utflykter till Vadstenaoch lån av mikrokort från SVAR var intelängre nödvändiga för att släktforska i Öst-ergötland.

Kom snart fram till att min morfars far varskräddarmästaren Per David Bergqvistfödd 1821. Han var en man med stora la-ter, vad jag senare förstått. Han var bl.a.var medlem i skarpskytterörelsen som var

Karin von Platen från Oskarshamn efterlyser, om någon känner igen damerna påfotografierna som troligen är tagna på 1880-talet i Västervik. Ett foto från ateljéerAlexander och tre foton kommer från A Rölanders ateljéer, båda verksamma i Väs-tervik. Är det någon som har ett tips vilka damerna kan vara kontakta:Karin von Platen 0491-159 71.

Efterlysning

Wåra Rötter 1/2005 11

Text: Lars Oswald – Foto: Bo Sandberg

populär på den tiden. Han var också sekre-terare i Hällestads arbetarförening. Handog redan 4/5 1870 av en olyckshändelsenär han besökte: ”källarmästare Wester-grens resturation i Norrköping för att intaen måltid därstädes. Varvid ett större kött-stycke fastnade i halsen på David Bergqvistoch att han avled av kvävning trots att lä-kare tillkallats”. Referat från NorrköpingsTidningar 1870. Det visade sig att han le-vat på stor fot, då underskottet i boupp-teckningen inte var mindre än 387 riksda-ler. Det var en summa som motsvarar 1000ggr mer omräknat till dagens pennigvärde,d.v.s. ca. 387000 kronor. Tala om inflation!Hustrun Johanna hade dött i december1869 så nu var barnen föräldralösa. Detinnebar att 3 minderåriga barn omhänder-togs av släktingar och grannar i socknen.Min morfar var 11 år och sattes i målar-lära. Vid 15 års ålder 1874 flyttar han tillNorrköping för att förkovra sig i yrket. Där-efter försvinner han ur kyrkböckerna. Menmin mor berättade att morfar gick ut i Eu-ropa på gesällvandring. Han arbetade iDanmark, Tyskland och Holland, för attsedan dyka upp i Skövde, av alla platser,omkring 1881.

Vidare fann jag att Per Davids hustru, ovan-nämnda Johanna, min morfars mor, varfödd oäkta den 17/9 1822 av pigan BritaLena Nilsdotter. Johannas efternamn varGustafsdotter och det fanns anledning atttro att fadern var sockenskräddaren Gus-taf Jönsson, då Brita Lena tidigare hade ettoäkta barn med nämnde Gustaf. Nu börjardet bli komplicerat att släktforska. GustafJönsson (senare kallad Bergqvist) hette juäven Per Davids far. Kan det vara fråga omincest, att brodern gifter sig med sin sys-ter? Det verkade inte troligt. Giftermål mel-lan syskon får ju inte förekomma varkennu eller då. Även om faderskapet förJohanna officiellt var oklart, så visste sä-kert prästen och allmogen vem fadern var!

Per David Bergqvists far var alltså skräd-daren Gustaf Jönsson (Bergqvist) var ocksåfödd oäkta den 24/4 1794. Modern hetteBritta Månsdotter. I kyrkboken står det attBritta ”skyller på drängen Jöns Jonsson”

Här mötte jag verkligen svårigheter, attfastställa rätt ana. Från en av mina släk-tingar hade jag fått en antavla, som han isin tur hade fått från mormonerna. Densträckte sig ned till 1600-talet Där var Gus-tafs föräldrar skräddaren Jöns Larsson ochAnna Maria Olofsdotter/Lindberg.

Den stämde inte med vad jag kunde utläsaur kyrkböckerna. Förhållandet med ovan-nämnda Johannas gifte med Per David, och

att faderskapet ej var fastställt gjorde intesaken lättare. Det fanns nämligen ytterli-gare en skräddare Gustaf Jönsson som varfödd den 11/6 samma år. Det var den per-sonen som mormonerna hade följt upp.Förstår att de hade gjort fel, för det var svårtatt läsa Hällestads kyrkböcker från dennatid. Var själv tveksam och sökte därför ige-nom alla husförhörslängderna sida för sidaunder den aktuella tiden d.v.s. från födseln1794 till 1818 då Gustaf gifter sig. Där hit-tade jag plötsligt en anteckning 1815 pågården Brystorp där de båda Jönsönerna,de fanns på samma sida i husförhörslängde-rna, med var sin födelsenotering. Då blevjag säker på att jag hade haft rätt från bör-jan! Det var Gustaf född en 24/4 1794 somvar min anfader!

”Min” Gustaf Jönsson arbetade som lärlingbland olika skräddare i Hällestads socken.Men det gjorde även den andre GustafJönsson, vilket inte gjorde det lättare attskilja dem åt. Det är påfallande hur mångaskräddare det fanns i Hällestad på den ti-den. Men det var en folkrik socken medgruvhantering och industri, så det blev nogmycket slitage på kläderna. Under åren1813-1814 var ”min” Gustaf skräddardränghos skräddarmästaren på gården Berg. Vidnotering i nästa husförhörslängd 1815 kal-las han skräddaren Gustaf Bergqvist.

Han startade då förmodligen eget skräd-deri med nytt efternamn, som en etapp ikarriären. Han gifte sig 1818 med BritaStina Olofsdotter från V. Nys församling.Hennes föräldrar var inte heller gifta. Devar pigan Greta Gustafsdotter och drängenOlof Jönsson. Det var ingen vidare ordningi släkten på den tiden!

Hur söker jag vidare i anorna? Oäkta barnär alltid ett problem, inte bara för den en-samma modern, utan även för släktforska-ren mer än 100 år efter födseln, när hanvill söka sina förfäder. Har bestämt mig föratt inte söka på ogifta fäder. Begränsar migtill de säkra fakta som kan hämtas urfödelseböckerna. D.v.s. jag söker endast påmoderns släkt. Fast ibland är man ju till99% säker på vem fadern är ändå. GustafJönsson (Bergqvists) moder Britta Måns-dotters föräldrar var torparen Måns Anders-son och Christina Erlandsdotter boende iÖstantorp, Hällestad. De fick 4 barn varavovannämnda Britta var yngst.

Har fortsatt att forska längre tillbaka i ti-den, både på de gifta männen och på kvin-nornas anor. Samtliga är födda i Hällestadända ned till 1600-talets slut. Men det fannsingen adel eller prästsläkt bland anorna, såuppgifterna tunnar ut vid efterhand ochförsvinner helt vid mitten av 1600-talet

Nu borde denna historia vara slut! Men ny-fiken som jag är, måste jag ju besöka Hälle-stad. Det gjorde jag sommaren 2004. Entrevlig utflykt på E4:an med bl.a. på denvackra vägen, utmed Vättern mellan Jön-köping och Ödeshög. Att åka till Hällestadär ingen dagsutflykt från Göteborg. Dågällde det att resan kombineras med ytter-ligare besök i de trakter, som har anknyt-ning till mors och fars släkt, för att utnyttjarestiden. Det var inga problem, jag har anor,bl.a. från min farmor som var född i Norr-köping. Mina förfäder, på både mor ochfars sida, härstammar från olika delar i helaÖstergötland. Från Hällestad i norr till V.Ryd i söder och från Söderköping i östertill Roglösa i väster.

Nåväl, framkommen till Hällestad besöktejag kyrkan och kyrkogården. Som vanligttog jag kontakt med personalen som arbe-tar på kyrkogården. Man har ju lärt sig ef-terhand vem som har kunskaper om gra-varna! Fick genast svar, när jag frågade omdet fanns någon grav med namnet DavidBergqvist — ”Javisst! den finns strax tillvänster om ingången” - sade kyrkogårds-vaktmästaren!

forts. sidan 12

Axel W Bergqvist är fanmålarnasportalfigur i Sverige.

12 Wåra Rötter 1/2005

Tjust Släktforskarföreningc/o StadsbiblioteketBox 342, 593 24 Västervik

Förenings Brev

Där låg graven ett 10-tal meter efter kyrko-gårdsporten. Brukar fota gravstenar för attha som minne, så även denna gång. Mendet stämde inte med datum och hustrunsnamn. Det visade sig att graven tillhördePer Davids son som också hette David ochsom var bror till min morfar. Dessutomfanns det blommor på graven. Anade attjag träffat på en släkting som bodde kvar iHällestad. Fick ett telefon nr. till den somskötte graven, av ovannämnda vaktmästare.När jag ringde upp numret, svarade en damsom hette Yvonne Larsson. Hon var intedet minsta släkt med mig eller David. Dä-remot hade hon umgåtts i Davids familj isin barndom och hade trevliga minnen frånden tiden. Hon var nu över 80 år men av-såg att fortsätta med gravskötseln så längehon orkade. Ett bra exempel, på de finamänniskorna man träffar när man släkt-forskar. Min morfars far Per Davids gravhittade jag inte.

Efter Hällestad åkte vi till Ö. Eneby därdet fanns anknytningar till min farmor ochhennes föräldrar. På vägen besökt vi ävenRejmyre glasbruk. Man måste även kunnakombinera släktforskning med andra akti-viteter. Övernattning skedde på hotell i sta-den Norrköping. Vid kvällens måltid på lo-kal därstädes, skar jag köttet i små bitar,för att inte råka ut för samma olycka sommin morfars far.

Hemresan till Göteborg skedde via denvälkända staden Linköping. Vidare söde-rut mot Rimforsa genom de mindre kändasocknarna Landeryd, Grebo, Värna ochVist med Sturefors, där min farfars fars mornedannämnda Anna Lisa Söderlund anorfanns. Strax söder om Rimforsa liggerTjärstads kyrka och kyrkan i Kättilstad därmin farfars farfar skogvaktaren Nils An-dersson gifte sig 1840 med pigan Anna LisaSöderlund. På denna ”halvö” mellan sjö-arna Åsunden och Nimmern ligger kyr-korna tätt. Avståndet mellan ovannämnda

församlingar och till den 3:e, Hägerstadskyrka är inte mer än några kilometer. Detär typiskt för en trakt med stor befolkning,som fick sin utkomst från den goda jorden.Man kan notera samma fenomen, på slät-terna i Öster och Västergötland. Det varganska tätt med församlingar i dessa trak-ter. Kyrkorna i Oppeby, V. Eneby och Kisaligger alldeles i närheten. Anar man kan-ske att tron var extra stark i detta område?Eller var det så, att de hade möjlighet attbygga kyrkan i närheten av gårdarna, föratt slippa långa transporter. Med tanke påhur kloka våra förfäder har varit, så lutarjag mig mot det sistnämnda påståendet

Åkte därefter vidare för att äta lunch. Detpassade bra i Kisa, där min hustru ocksåköpte ett par skor i affären vid bron . Nästaanhalt var ett besök på den gamla kyrkan iTidersrum. Den var en upplevelse i sig, attse den gamla träkyrkan från 1300-talet. Ta-lade där med en kvinnlig präst som guidadeoss runt i kyrkan. När jag talar om att manär släktforskare, så blir folk genast intres-serade och oerhört hjälpsamma, oavsett vari landet man kommer. I trakterna kringTidersrum, V. Eneby och Asby hade minfarfars mormor sitt ursprung, så det varvälkända trakter från studier i kyrkböcker-na. Vi for vidare genom socknarna Flisby,N. Solberga och Askeryd, också kända or-ter, där jag funnit mina tidiga anor. Det varen helt ny del av Sverige som jag aldrigbesökt om jag inte släktforskat. Impone-rades av landskapets variationer. Visste inteom att det var så vackert i södra Östergöt-land. Rena Sörgårdsidyllen!

Färden gick vidare mot Jönköping ochGöteborg. Det var bara en 2-dagars utflykt.Men vi hann med att se och göra myckettrevliga och intressanta saker. Har dess-utom alltid en svår hemlängtan när jag re-ser bort, så jag tycker det är skönt att kom-ma hem. Trots det vackra vädret och desköna omgivningarna på färden. Återkom

sent på kvällen till Göteborg efter en inne-hållsrik resa genom delar av Götaland.

Under hösten 2004 var jag inne och sur-fade på ”Rötter”. Där fanns en person somockså forskade om Bergqvistarna i Hälle-stad. Han heter Anders Forsberg och bor iSöderköping. Jag tog kontakt med honom,och vi utbytte släktuppgifter med varandraper e-mail. Det visade sig sedermera att hanvar min syssling.

Nu kommer det mest oväntade. I ett avmina e-mail berättade jag om min fars släk-tingar i Överum och V. Eds församlingar.Det visade sig, att hans fru Inga och hen-nes kusin hade anknytningar till dessa or-ter. Det var faktiskt så att de kände min far-fars far skogvaktaren och kantorn Carl EmilAndersson (även känd som ”Klocke-gubben” från ”Wåra Rötter nr.1 2004”).Hennes föräldrar hade umgåtts med An-derssons. Kusinen letade igenom sin gamlafotosamlingar och skickade ett gruppfotopå hela familjen Andersson till mig. Fototvar taget kring sekelskiftet 1800-1900 ochär faktiskt det enda fotot jag har av minfarfars far och hans familj. Världen är braliten konstaterade både Anders och jag!

Vad hände med fanmålaren? Jo han dog avcancer 1927, förmodligen orsakad av dekemikalier han arbetat med vid tillverk-ningen av fanorna. Det sägs att han insåg,att dessa ämnen var orsaken till sjukdomen.Han valde därför att ta med sig kunskapenom färgbaden i graven. Det var 8 år innanjag föddes, så vi träffades aldrig. Hans fruEmma Axelina Andersdotter avled åretinnan, av någon liknande sjukdom. De ef-terlämnade 3 friska barn, som efterföljdeGuds bud, förökade sig och hjälpte till attuppfylla jorden.

Göteborg den 19/2 2005Ingemar Ahrnberg