Yrkesutbildningens irrvägar En systemanalys av svensk yrkesutbildning

Nils Karlson, vd, docent

Filippa Ronquist, forskningsassistent

Ratio – Näringslivets forskningsinstitut

Projektet Yrke, kvalifikation, rörlighet

• Syfte

– Utveckla branschöverskridande

metoder och bedömningskriterier

för praktisk yrkeskompetens, ur ett

företagsperspektiv

• Mål:

– Förbättrad kompetensförsörjning

– Förbättrad matchning, integration,

livslångt lärande, omställning och

jämställdhet

Formativt skede

• Kompetensbrist, dålig matchning,

utanförskap, integration, sent inträde på

arbetsmarknaden, överutbildning…

• Satsningar på Yrkeshögskolan,

yrkesvux, snabbspår, Yrkesprogram-

utrednin gen, yrkesintroduktion …

Gemensam problembild på väg att växa

fram …

Utmaningen

Kultur, normer, institutioner!

Systemanalys viktig

• Krävs för att kunna analysera de reformer

och satsningar som har gjorts, men också

för att kunna bedöma vilka reformer som

behövs framöver

• Viktigt att såväl formell och icke-formell,

som informell, offentlig och privat,

utbildning inkluderas

• Så vitt vi kan bedöma inte gjorts tidigare

Yrkeskompetens?

• ”En förvärvad förmåga att

på ett tillfredställande sätt

kunna utföra specifika

arbetsuppgifter i konkreta

arbetssituationer”

• Överordnat begrepp

• Förutsätter en rad olika

kunskaper, färdigheter och

förmågor

Utgångspunkt i EQF-skalan

• Åtta-gradig skala utvecklad inom EU

• Mäter resultat av lärande, oberoende av

hur kunskapen inhämtats

• Även generiska praktiska kompetenser

• Skiljer mellan tre former av läranderesultat:

Kunskap – Färdighet – Kompetens

• Sverige har egen SeQF (MYH ansvarig)

• Vissa begreppsliga oklarheter

Vår terminologi

Vetenskaplig,

teoretisk kunskap

Praktisk kunskap Omdömeskunskap

Typ av

kunskap

Påståendekunskap,

bevisbar och

generaliserbar,

know-what

Färdighetskunskap,

yrkeskunskap,

förtrogenhet,

delvis tyst,

know-how

Praktisk klokskap,

dygder, bildning,

delvis tyst

Lärandeform Teoretisk, formell

utbildning

Praktik, situerat

lärande,

handledning,

reflektion över

erfarenheter

Konkret erfarenhet,

situerat lärande,

kritisk reflektion

över det egna

handlandet

Källa: Karlson & Fergin 2013

Yrkesutbildning för yrkeskompetens

• Kräver praktik, arbetsplatsförlagt lärande

(situerat lärande)

• Nödvändigt för praktisk kunskap och

omdömeskunskap, inklusive tyst kunskap

• Förutsättning för att kunna utveckla yrkets

färdigheter och förmågor

• Komplementärt till vetenskaplig kunskap,

inklusive yrkesteori

Våra frågeställningar

1. Hur är yrkesutbildningssystemet

utformat och finansierat?

2. Möjliggör och underlättar det

individens yrkesval och

yrkeskarriär?

3. Tillgodoser det arbetsmarknadens

kompetensbehov?

Många utbildningsformer

1. Gymnasieskola – Skolförlagd yrkesutbildning

– Lärlingsutbildning

2. Kommunal vuxenutbildning – Yrkesinriktade kurser

– Lärlingsvux

– Yrkesförarutbildning

3. Folkbildning – Yrkesinriktad särskild kurs

4. Arbetsmarknadsutbildning – Arbetsmarknadsutbildning

– Traineejobb, utbildningskontrakt, m m

5. Yrkesintroduktionsutbildning – Yrkesintroduktionsanställning

– Övrig färdigutbildning, eftergymnasial lärlingsutbildning, m m

6. Yrkeshögskola – Yrkeshögskoleutbildning

– Konst- och kulturutbildning

– Tolkutbildning

7. Universitet och högskola – Yrkesprogram

8. Privat yrkesutbildning – Omställningsutbildning

9. Personalutbildning – Uppdragsutbildning

10. Informellt lärande

Som är svåra att jämföra …

• Volymer, antalet deltagare,

årsstudieplatser mm

• Hur mycket finansiella resurser, offentliga

och privata, som satsas

• Men gymnasiala yrkesutbildningar och

motsvarande inom universitet och

högskolor har mångdubbelt större volymer

och resurser än övriga offentligt

finansierade utbildningsformer

Kostnad per utbildningsform, mkr (2014)

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

Källa: SCB, Arbetsförmedlingen, Riksrevisionen

Normen

• Professor

• Docent

• Doktorsexamen

• Licentiatexamen

• Magisterexamen

• Kandidatexamen

• Högskoleexamen

• Gymnasieexamen, högskoleförberedande

Forskarnivå

Avancerad nivå

Grundnivå

Yrkesutbildningssystemet

Våra viktigaste slutsatser

Yrkesutbildningssystemet är…

1. Ett underordnat system

2. Försvårar yrkesval och yrkeskarriär

3. Har otillräcklig arbetslivsanknytning

1. Ett underordnat system

• Konjunkturberoende, ofta kortsiktiga

satsningar

• Brist på tydlig progression

• Otydlighet kring icke-akademiska

yrkeskvalifikationer

• Prioritering av teoretisk utbildning framför

yrkesutbildning

Exempel: Yrkesvux

Statligt anslag, tkr

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

1 400 000

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Källa: Skolverkets regleringsbrev, 2010-2015

2. Försvårar yrkesval och yrkeskarriär

• Yrkesvux möjliggör omval för vissa – men

oftast inte från teoretisk till praktisk

• YH:s antagnings- och behörighetskrav

stämmer ofta inte med gymnasiets

yrkesprogram, oklar fördjupning

• Yrkeskunskaper värderas lågt vid antagning –

särskilt till högskolans yrkesprogram

• Fort- och vidareutbildningsmöjligheterna

svaga

• Översiktsproblematik

Exempel: Gymnasieskola → eftergymnasial yrkesutbildning

Högskoleförb.

program

Yrkeshögskola •Arbetslivserfarenhet

•Yrkeskurser

•Matte B/2

•Svenska B/2

•Engelska B/2

Yrkesprogram

Högskolans

yrkesprogram •Grundläggande

behörighet

•Inga krav på praktisk

kunskap, erfarenhet ?

?

?

3. Otillräcklig arbetslivsanknytning

• Brist på praktik och arbetsplatsförlagt lärande

• Generellt, men särskilt gymnasiala

yrkesprogram, även kvalitetsbrister

• Yrkesutbildning inom universitetet och

högskolor saknar krav på praktik, förutom för

legitimationsyrken

• Bristande engagemang från arbetslivet

• Motsträvighet från skolvärlden och

högskolevärlden

Exempel

• PRAO i grundskolan allt kortare eller blir inte

av alls

• APL på Gy-yrkesprogram brister ofta i kvalitet

och omfattning

• Otydligt mandat för de nationella och lokala

programråden på Gy-yrkesprogram

• Praktiska inslag saknas i högskole-

förberedande gymnasieprogram

• Programråd krävs inte på högskolans

yrkesprogram, arbetsmarknadsutbildning,

folkbildning mm

Summering

Yrkesutbildningssystemet försvårar individens

yrkesval, i ungdomen och livslångt, och har

svårt att tillgodose arbetsmarknadens

kompetensbehov

Allvarliga konsekvenser för ungdomars

gymnasieval, vuxnas yrkesutbildning,

yrkeskarriär, omställning, matchning,

företagens kompetensförsörjning,

jobbskapande, tillväxt mm

Stor utvecklingspotential

1. Använd SeQF för att skapa ordning och överskådlighet, stötta branscherna

2. Utveckla fungerande valideringssystem, särskilt för icke-formellt, informellt lärande

3. Uppvärdera generiska praktiska kunskaper 4. Öka värderingen av yrkeserfarenhet vid

antagning 5. Skapa bättre möjligheter till praktik inom

samtliga utbildningsformer 6. Förbättra övergång mellan teoretiska

utbildningar och yrkesutbildningar, och vice versa

7. Fler än två utbildningsomgångar och behörighetsgivande kurser inom YH

Stor utvecklingspotential

8. Bättre möjligheter till livslång yrkesutbildning, även inom högskolan. Modernisera folkbildningen

9. Starkare mandat för arbetslivet i programråd, skapa motsvarande inom folkbildning, arbetsmarknadsutbildning och högre utbildning

10.Se över fördelningen av offentliga medel, bättre balans YH och högskolan

11.Skatteincitament och moderniserad redovisning för personalutbildning

12.Stabil finansiering av yrkesutbildningen

Att en gemensam problembild är på väg att växa

fram, tillsammans med en vilja att förändra, utgör

en bra grund för att stärka yrkesutbildningens

omfattning, kvalitet, status och attraktivitet.

Det handlar dock även om att omsätta detta i

praktiken.