Ystads församlings årsredovisning 2012

Ystads församlingårsredovisning 2012

förvaltningsberättelse 2012 sid 1

resultaträkning sid 14

balansräkning sid 15

tilläggsupplysningar sid 17

undertecknande sid 27

revisionsberättelse sid 28

kyrkorådets och kyrkofullmäktiges sid 29

ledamöter

2012 i korthetVerksamhetsåret 1 januari -31 december 2012

13 986 medlemmar, d v s 77,3 % av bosatta i församlingen

127 personer har begärt utträde

7 personer har begärt inträde

116 döpta barn och unga

114 konfirmerade 15 -åringar, varav 90 från Ystads församling

25 vigslar

219 begravningar

585 gudstjänster och förrättningar totalt

Verksamhetens resultat för 2012 är 1 802 tkr

sid 1 • ystads församling 252001-2895

Förvaltningsberättelse 2012

DETTA ÄR YSTADS FÖRSAMLING

Ystads församling är en del av Svenska kyrkan och därmed en evangelisk-luthersk kyrka. Trossatserna bottnar i den lära som utvecklades av den tyske reformatorn Martin Luther på 1500-talet. Ystads kyrkliga historia härstammar från 1200-talet då S:ta Maria kyrka byggdes. Den är idag stadens äldsta byggnad och en av Skånes äldsta tegelkyrkor. S:ta Maria kyrka fungerar också som Ystads församlings försam-lingskyrka och varje söndag året runt firas här gudstjänst.

På 1200-talet grundade Franciskanerorden också ett gråbröderskloster i staden. Även klostret finns kvar idag, men ägs numera av Ystads kommun och används framförallt som museum. Klosterkyrkan som också ägs av kommunen är ett invigt gudstjänstrum och används regelbundet av församlingen för gudstjänster och förrättningar.

Ystads församling är en av fem församlingar i Ystads kommun och omfattar geografiskt sett området innanför stadens ringled, d v s Ystads tätort. Församlingen utgör fram till och med 31 december 2013 ett eget pastorat. Inom församlingens gränser bor 18 099 invånare (år 2012 ), varav 77,3 % är medlemmar i Svenska kyrkan.

Andelen medlemmar minskar årligen med ca 1%, men Ystads församling ligger ändå över både riks- och stiftsgenomsnittet vad gäller kyrkotillhöriga (67,5% resp. 66% år 2012)

Församlingen är Svenska kyrkans lokala nivå. Kyrkoordningen fastställer försam-lingens grundläggande uppgifter: att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Vidare säger Kyrkoordningen att församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen. (KO 2 kap §1)Detta sker genom att Ystads församling har ett rikt och varierat gudstjänstliv, ofta berikat av sång och musik i olika former, en stor och omfattande verksamhet för barn och äldre, ett rikt musikutbud samt ett väl fungerande diakonalt arbete.

ystads församling

Löderups församling

Sövestadsbygdens församling

Ljunits församling Stora Köpinge församling


Församlingens kyrka S:ta Maria är ett populärt och välbesökt turistmål och sommartid är kyrkan därför öppen och bemannad med språkkunnig personal. Samarbetet med Ystads kommun är väl utvecklat. I församlingen finns sydöstra Skånes enda krematorium.

Högsta beslutande organ i en församling är ett demokratiskt valt kyrkofullmäk-tige. Kyrkofullmäktige utser ett kyrkoråd som är församlingens verkställande organ. Verkställande chef i församlingen är kyrkoherden. Till kyrkoherdens uppgifter hör att leda församlingens verksamhet och att ansvara för att församlingens grund- läggande uppgifter blir utförda.

Till sin hjälp har kyrkoherden i Ystads församling en kyrkoförvaltning och en kyrkogårdsförvaltning. Kyrkoförvaltningen består av 26 anställda som leds av kyrkoherden: sex präster, två diakoner, tre organister, en församlingspedagog, två barn- och ungdomsledare, en rytmikpedagog, en kamrer, en administrativ assistent, en informatör, två vaktmästare, tre lokalvårdare, två församlingsvärdinnor och en assistent i församlingsarbetet. Kyrkogårdsförvaltningen har 12 anställda: en kyrko-gårdschef, en arbetsledare, en assistent, åtta kyrkogårdsarbetare samt en krematorie-föreståndare.

Församlingen tillämpar Svenska kyrkans kollektivavtal. Det innebär att samtliga anställda omfattas av olika typer av försäkringar, bl. a tjänstepensionsförsäkring, sjukförsäkring och arbetsskade- och olycksfallsförsäkring. Vid sidan av detta finns även ett omställningsavtal som träder in vid arbetsbrist och ett utvecklingsavtal som innebär rätt till fortbildning med mera. Församlingen har också ett rehabiliterings-ansvar för anställda vid längre sjukfrånvaro och erbjuder hälsokontroller för 12 an-ställda per år. Samtliga anställda har också rätt till 1500 kr per år i friskvårdsbidrag. Församlingen har även upprättat olika typer av policydokument för personalen.

Kyrkoherde


Kyrkoherden har ordet

2012 - ett historiskt år i Ystads församling

2012 har varit ett historiskt år i Ystads församling. Stiftsstyrelsen fattade beslut om att Ystads församling skulle gå samman med Sövestadsbyggdens församling. Senast det skedde en indelningsförändring för Ystads församlings del var vid församlings-sammanläggningen 1884. Detta skedde då inom staden när St Maria församling och St Petri församling blev Ystads församling.

Med det nya beslutet kommer Ystads pastorat att innefattande både Ystads och Sö-vestadsbyggdens församlingar. Beslutet föranleddes av många och långa diskussioner både bland förtroendevalda och bland personal. Det bärande genom alla samtal har varit att hitta en lösning som kan vara hållbar för alla parter.

Under det gångna året togs beslut om att inte gå med i den gemensamma IT platt-formen för Svenska Kyrkan, även kallad GIP. Lunds stift beslöt att satsa omfattande resurser på denna fråga. Målet var att så många församlingar som möjligt skulle ansluta sig för att skapa en gemensam IT miljö, skräddarsydd för församlingarnas behov. I Ystads församling konstaterade vi att vi redan i dagsläget har ett väl fung-erande IT stöd och utveckling av den samma sker kontinuerligt. Om vi i framtiden upplever ett behov att ansluta oss till GIP så är detta fullt möjligt.

Ännu ett stort arbete initierades under 2012 då kyrkomötet fattade beslut om att en ny kyrkohandbok skulle skickas ut på remiss till ett stort antal församlingar inom Svenska kyrkan. Ystads församling är en av dessa remissförsamlingar. I samband med kyrkoårets första dag som infaller på första Advent gick vi över till det nya handboksförslaget. Samtliga gudstjänster är föremål för revidering, huvudgudstjäns-ter såväl som kyrkliga handlingar. Det handlar både om språket i gudstjänsterna, nya förslag på böner, texter och formuleringar. I förslaget finns också tillgång till ny mässmusik med olika genrer t.ex. traditionell, gospel och visa. Detta innebär att vi fortlöpande arbetar med våra gudstjänster för att kunna testa så många varianter som möjligt. I slutet av året ska vi tillsammans med gudstjänstbesökare lämna ett remissvar till kyrkomötet.

Vi har under det gångna året fortsatt med vårt stora församlingsarbete där vi på en mängd olika sätt möter församlingsbor i olika åldrar. Ystads församling har många kompetenta och idérika medarbetare som ständigt vill utveckla och synliggöra kyrkan för människor. Om detta finns det mer att läsa framöver i vår årsredovisning.


RESULTAT OCH STÄLLNINGkommentar till det ekonomiska utfallet

Årets positiva resultat härrör sig bland annat från ökade ränteintäkter från kyrko-kontot där vi har fått extra ränta med 2,3%, ca 380 tkr. Återbetalning av inbetalda premier för AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkringen avseende år 2007 och 2008 uppgår till ca 400 tkr.

Budgeterade kostnader som inte använts är bland annat för församlingshemmet där vi genomförde en del renoveringar och reparationer redan år 2011, men dessa var budgeterade för år 2012. Lägre personalkostnader på grund av långtidssjukfrånvaro och tjänstledighet har också bidragit till det positiva ekonomiska resultatet.

Begravningsverksamhetens ackumulerade underskott på -898 tkr är -9,25% av begravningsavgiften. Underskottet beror till stor del på att förvaltningen har genom-fört renoveringar under år 2012 som annars var avsedda att genomföras längre fram.

Alla verksamhetsansvariga har ett sunt tänkande och förhållningssätt till de budgeterade medel man tilldelats.

målkapital

Målsatt kapital har värdesäkrats motsvarande inflationen med 0,9% och uppgår till 24 337 tkr. Eget kapital överstiger målkapitalet med 9 548 tkr. Se vidare under resultat- och balansräkningar.

5,6 2,6 11,1 11,3 3,6


1 802 800 3 118 2 856 869

2012 2011 2010 2009 2008

Flerårsöversiktallmänna förutsättningar

Folkmängd per den 31 december

Tillhöriga per den 31 december (antal)

Tillhöriga per den 31 december (andel av invånarna, %)

Kyrkoavgift exkl. begravnings- och stiftsavg. (%)

Begravningsavgift (%)

Medelantalet anställda

intäkts-och kostnadsanalys (tkr)

Verksamhetens intäkter

Verksamhetens kostnader

Förändring av ändamålsbestämda medel

Eliminering av begravningsverksamhetens resultat*

Resultat från finansiella investeringar

ÅRETS RESULTAT

Kyrkoavgift exkl. begravnings- och stiftsavgift (tkr)

– varav sluträkning** (tkr)

Personalkostnader/verksamhetens intäkter (%)

Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%)

ekonomisk ställning

Fastställt mål för det egna kapitalets storlek (tkr)

Eget kapital (tkr)

Kassalikviditet (%)

Soliditet (%)

Värdesäkring av eget kapital (%)

* För specifikation av begravningsverksamhetens resultat, se not 1.** Se redovisningsprinciper, Kyrkoavgift och begravningsavgift, för förklaring.

definitionerKyrko- och begravningsavgift (%) – Anges i procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten.Eliminering av begravningsverksamhetens resultat – För specifikation se not 1.Varav sluträkning – För förklaring se redovisningsprinciper.Personalkostnader/verksamhetsintäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens personalkostnader dividerat med resultaträkningens summa av verksamheternas intäkter. Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens av-och nedskrivningar av anläggningstill-gångar dividerat med resultaträkningens summa av verksamhetens intäkter. Soliditet (%) – Uppgiften beräknas som utgående eget kapital dividerat med balansomslutningen (totala tillgångar i balansräkningen). Värdesäkring av eget kapital (%) – Uppgiften beräknas som årets resultat dividerat med ingående eget kapital.

18 099 17 980 18 058 17 904 17 792

13 986 14 098 14 315 14 315 14 472

77,3 78 79 80 81

0,95 0,95 0,95 0,87 0,87

0,30 0,30 0,30 0,30 0,30

35,3 34,9 34,4 33,8 33,4

35 050 37 328 36 700 32 706 30 097

- 37 994 - 33 960 - 33 058 - 28 824 - 28 163

- 20 - 625 52 17 15

4 621 - 1 669 - 35 - 676 - 380

146 - 274 - 541 - 367 - 685

23 788 24 955 25 044 21 541 20 028

267 1 318 1 790 1 212 491

56,1 51,9 49,8 51,2 51,2

9,6 8,9 9,1 9,0 9,4

24 337 24 120 23 509 22 936 22 936

33 885 32 083 31 283 28 165 25 309

225 234 210 312 190

54 50 53 47 43


väsentliga händelser under räkenskapsåret

Gudstjänst2012 besökte 28 388 personer någon av våra gudstjänster eller förrättningar, 6 101 färre än året innan. Det ska dock sägas att 2011 års statistik står ut sett över en fyraårsperiod. 2012 års siffror innebär faktiskt en ökning jämfört med både 2010 och 2009 års besöksstatistik.

Precis som tidigare år är det framförallt familjegudstjänsterna för små och stora samt Allhelgonahelgens och julhelgens gudstjänster som har höga besökssiffror. I genom-snitt kom 170 personer till varje familjegudstjänst under 2012, något fler än under 2011. Allhelgonahelgens vesper för avlidna hade 332 besökare, julmusikalen klock-an 11 på julafton 338 besökare och julbönen klockan 17 samma dag 286 besökare. Ökning av antalet dopgudstjänsterUnder 2012 döptes 116 barn, en ökning med 7 barn från 2011. Dessutom fortsatte antalet dopgudstjänster att öka, från 55 till 66, d v s en 20% ökning. Sedan 2010 har antalet dopgudstjänster ökat med hela 60%. Vi döper inte väsentligt fler barn. Ökningen beror framförallt på att dopfamiljer i högre utsträckning än tidigare väljer enskilda dop.

UndervisningBarnverksamhetenBesöken i den öppna verksamheten för barn mellan 0 och 5 år ligger 2012 precis som år 2011 på över 2900 besök. De fasta barngrupperna, kyrkis (3-5 år), minikören (5-6 år), musikalkören (7-12 år) och Full Fart (6-12 år) var fulla under året och till de flesta var det kö. Baby- och barnrytmiken hade tre fulla grupper under våren med 12 vuxna och 12 barn i varje grupp. Under hösten var rytmiken vilande på grund av att församlingens rytmikpedagog var föräldraledig.

Varje jul och påsk bjuds skolklasser in till kyrkan för att titta på jul- och påskspel och minst en gång om året bjuds barn in till sångskratt i S:ta Maria kyrka. 2012 märktes ett ökat intresse från skolornas sida att besöka kyrkan kring Allhelgonahelgen.

Ökning av antalet konfirmerade 15-åringarYstads församling har under flera år medvetet satsat på konfirmation. Det börjar nu ge mätbara resultat. 2012 konfirmerades 62% av antalet kyrkotillhöriga 15-åringar i Ystads församling (90 av 145 potentiella konfirmander). Det är en ökning med 11% sedan året innan. Tio har konfirmerats i en annan församling än vår egen, och vi har konfirmerat 24 ungdomar från andra församlingar.

gudstjänstbesök per år (st)

Huvudgudstjänst

Musikgudstjänst

Kyrklig handling*

Annan gudstjänst**

Totalt

2012 2011 2010

5381 5 987 5 843

4150 5 723 5 156

12478 13 404 10 409

6379 9 375 5 441

28388 34 489 26 849

5 236

2009

5 305

11 623

5 766

27 930

* dop, konfirmation, vigsel, begravning.** Taizémässa, morgonmässa, sinnesromässa, andrum, middagsbön, skolavslutningar m.m.


En möjlig orsak till ökningen är att församlingen sedan 2011 har valt att ersätta det traditionella konfirmationslägret med en resa till Berlin och koncentrationslägret Sachsenhausen. Församlingen bekostar resan som utgör en naturlig ingång till att samtala om människosyn, människovärde och hur det kristna budskapet måste få konsekvenser i praktiskt handlande. I konfirmandernas utvärderingar av resan ger de tydligt uttryck för att de genom resan fått vara med om en upplevelse som de kom-mer att bära med sig genom livet.

Efter de senaste årens nedgång i ungdomsverksamheten p g a bl a generations- skiftningar, börjar vi nu se en ökning. De unga konfirmandledarna har blivit fler. Under 2012 utbildades 13 nya konfirmandledare och ytterligare 4 påbörjade sin utbildning. De unga ledarna är en viktig del och resurs i konfirmandarbetet då de fungerar som en brygga mellan konfirmanderna och de äldre ledarna.

Skapande dramatik engagerar 14 ungdomar i åldern 14-28 år. Under 2012 spelade gruppen bl a dramat ”Den gula stjärnan” för konfirmanderna. Dramat som gestaltar olika händelser under Förintelsen blev en viktig förberedelse inför konfirmandernas resa till Berlin.

Församlingens ungdomsgrupp fungerar idag som mötesplats för de ungdomar som är engagerade i någon av våra verksamheter. Naturligtvis är gruppen även öppen för vem som helst som är nyfiken och söker en kristen gemenskap.

Vuxenväg till troYstads församling erbjuder katekumenatsgrupper för de som i vuxen ålder vill söka

och fördjupa sin kristna tro. Under 2012 har fyra personer avslutat sin utbildning och nio ytterligare har börjat i en ny grupp som träffas varannan vecka . Av de fyra personer som gått klart sin katekumenatstid har tre valt att fortsätta som medvand-rare i den nya katekumenatsgruppen. Två är också engagerade i olika verksamheter i församlingen.

Under hösten genomfördes en retreatdag på Klostergården. Genom tystnad, kristen djupmeditation och nattvardsfirande fick åtta personer en dag med andlig fördjup-ning. Dagen blev mycket uppskattad. Retreatdagar är något som församlingen gärna vill fortsätta satsa på framöver, i linje med församlingens vision om att vara en andlig växtplats med Gud och människan i centrum.

DiakoniDiakonimottagningen har varit mycket välbesökt under året. Många kommer för

råd och stöd i olika krissituationer. Andra kommer för att få ekonomisk hjälp, då de ofta inte har möjlighet att få hjälp av kommunen eftersom de inte är tillräckligt behövande för att kvalificera sig för försörjningsstöd. Ändå saknar de pengar till så basala saker som mat och medicin. Under året har församlingen delat ut ett onoterat antal matkassar. Utöver mat har ekonomiskt bistånd ur diakonins hjälpkassa getts vid 80 tillfällen.

I februari 2012 startade församlingen Café Petri. Caféet drivs av frivilliga i sam-arbete med diakonerna och har öppet varje tisdag och en lördag i månaden under terminstid. Här serveras fika och soppa för en billig peng. Caféet har sedan starten varit välbesökt och har serverat ca 850 gäster under året som gått.

Efter förfrågningar från olika privatpersoner i församlingen startade diakonin sista veckan före jul en insamling av barnkläder, leksaker, mat och pengar vilka sedan delades ut till behövande och även till flyktingförläggningen i Köpingebro, fängelset och Frälsningsarmén. Det som blev över såldes vid en loppmarknad i januari 2013. Pengarna från försäljningen har oavkortat gått till diakonins hjälpkassa.


Större genomförda eller beslutade investeringar

Under 2012 uppförde Ystads kyrkogårdsförvaltning en ny kontorsbyggnad på Nya kyrkogården. I samband med nybyggnationen byggdes även befintlig verkstads- och garagelänga ut med ett nytt förråd.

Andra genomförda förändringar inom kyrkogårdsförvaltningen innefattar nytt miljövänligt underlag på Södra allévägen i form av en armerad grusyta, vilken ger alléträdens rotsystem bättre växtmiljö.

Under 2012 påbörjades också arbetet med att installera och ta i bruk ett digitalt kartystem. Alla gravar, häckar, buskar, gräsytor, brunnar, elledningar och VA-ledning-ar mäts in med GIS, ett geografiskt informationssystem. Det nya systemet ska göra det enklare för förvaltningen att beräkna skötselinsatserna av de mängder, volymer och ytor som förvaltningen ansvarar för. Dessutom är det nya systemet knutet till datorprogrammet Grav. Det betyder att förvaltningen får avsevärt bättre funktioner för att ta ut gravplats- och gravsättningsstatistik och en enklare och mer effektiv hantering av förekommande arbetsuppgifter inom området. Inmätningen beräknas vara färdigt under 2013 så att systemet kan driftsättas under hösten 2013. Systemet kommer med tiden också att utökas med möjligheter för all-mänheten att göra egna enklare gravsökningar via nätet där man kan se sökresultatet i grafiska kartpresentationer.

RenoveringarUppståndelsens kapell fick under 2012 nytt tak och entrén nytt golv. Fönsterna på

krematoriet och på personalbyggnaderna på Nya kyrkogården byttes. Vidare renoverades mekaniken och kablaget i klockverket i klockstapeln på Nya kyrkogården.

väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgångInga västentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.

finansiella instrumentFörsamlingen gör regelbundet en översyn av sina riktlinjer för finansiella instrument. Församlingens riktlinjer för kapitalförvaltningen regleras i ett av kyrkofullmäktige fastställt medelsförvaltningsreglemente. Gällande reglemente antogs under 2009 och innehåller bland annt etiska kriterier för placeringsval. Vid utgången av 2012 hade församlingens långfristiga värdepappersinnehav ett marknadsvärde om 2 843 tkr.

framtida utvecklingFramtida planering bör fortsatt innehålla medlemsvård och översyn av möjligheterna att göra arbetsmiljön för personalen i S:ta Maria kyrka ännu bättre, tillgänglighets-anpassning i kyrkan, Stilla rummet på sjukhuset och på Klostergården. Vi måste också fortsätta arbetet med att lösa problemet med trångboddheten på Klostergården. Vi har lämnat in en ansökan om att få bygga på den s k prickade marken. Ärendet ligget nu hos Samhällsbyggnadsnämnden, Ystads kommun, då det måste till en ändring av detaljplanen. Vi ser också över möjligheterna att eventuellt förvärva ett hus att bedriva verksamhet i.Kyrkogårdarnas utveckling prioriteras i enlighet med handlingsplanen.I slutet av 2012 beslutade stiftsstyrelsen att vår församling ska läggas samman med Sövestadsbygdens församling den 1 januari 2014 och bilda Ystads pastorat. Detta kommer att innebära mycket extra arbete för vår personal för att få alla bitar att falla på plats. Lunds stifts gemensamma IT-plattform har vi beslutat att inte deltaga i.2013 års kyrkoavgift är 1,25 kr. I denna ingår begravningsavgift med 0,30 kr.


I prognosen för år 2014, som beräknas på samma avgifter väntas intäkterna att stiga.

miljöinformation (bfn u98:2 & red r1)Inom begravningsverksamhetens krematorium bedrivs tillståndspliktig verksam-het enligt miljöbalken. Miljötillstånd från länsstyrelsen finns vilket ger möjlighet till högst 1 200 kremeringar per år. Under 2012 genomfördes 1087 kremationer (1 026 år 2011)

Varje år sammanställer förvaltningen en miljörapport för Ystads krematorium samt en emissionsrapport för kylanläggning vilka skickas till Länsstyrelsen i Skåne län.Deponi av kvicksilveravfallet sker via Sysav-Kemi för slutlig förvaring vid Sakabs anläggningar. I övrigt bedrivs all annan verksamhet i enlighet med vad som föreskrivs inom miljölagstiftningen, exempelvis hantering av drivmedel och oljeprodukter, källsortering och återvinning av miljöfarligt avfall.

kollekterUpptagna kollekter under 2012

förvaltade stiftelserFörsamlingen förvaltar 5 stiftelser med ett totalt utgående eget kapital om 2 233 tkr. (2 255 tkr år 2011).

Kyrkoavgift 25 518 24 645 23 584 23 788 -0,9

Begravningsavgift 9 616 9 620 9 658 9 703 -0,5

Ekonomisk utjämning -1 928 -2 195 -2 429 -2 422 +0,3

kända intäkter 2012-2013 och plan 2014-2015 Plan Plan Förändring 2015 2014 2013 2012 % 2012-2013

Rikskollekter 25 684 29 934 26 514 22 890 22 164

Stiftskollekter 9 274 7 242 6 803 6 565 6 816

Församlingskollekter 74 336 66 511 52 525 64 060 61 095

SUMMA KOLLEKTER 109 294 103 687 85 842 93 515 90 075

En riks- eller stiftskollekt tas upp till samma ändamål och på samma dag i hela landet/

hela stiftet. Kollektändamål och dagar fastställs av Kyrkostyrelsen respektive Domkapitlet.

Församlingskollekter beslutas i församlingen.

kollekter (tkr) 2012 2011 2010 2009 2008


Varje lördag klockan tolv, september till december och februari till april, kommer ett hundratal människor till S:ta Maria kyrka. Det som för fyra år sedan startade som ett forum för församlingens musiker och körer att nå ut med sin musik är idag ett mycket upp-skattat inslag i Ystads kulturliv, såväl bland Ystadsbor som bland turister.

För många som kommer till kyrkan och lyssnar är musiken en betydande del av deras liv. De vet tydligt vad de gillar och vill ha. Andra kommer för en stunds andlig upplevelse eller mental vila. Vissa har bara vä-garna förbi. Det finns lika många anledningar som det finns lyssnare. Gemensamt för alla är att musiken blir ett sätt att närma sig kyrkan. En av dem som kommer till S:ta Maria kyrkan för att lyssna på veckans lunchkonsert är Gun-Britt Öster-lind. Hon bor nära kyrkan och från sin bostad ser hon hur folk strömmar till kyrkan när klockan närmar sig tolv. Lördagar är en dag då många människor är ute och rör sig i Ystad. Det märks framförallt på alla caféer som är alldeles fullsatta. Församlingen gör alldeles rätt i att erbjuda lunchkonserter i kyrkan som ligger mitt i Ystad på en tid då folk ändå är där, menar Gun-Britt. Själv går hon på lunchkonserterna för att, som hon uttrycker det, ”sitta stilla med sig själv och sina tankar”, omgiven av vacker musik. Att musikerna sen är väldigt proffsiga och konserten alldeles gratis är plus i kanten. En annan som uppskattar församlingens lunchkonserter är Åsa Magnusson. Hon och hennes kollegor på Turistbyrån i Ystad möter varje dag året om turister från världens alla hörn när de kommer in för att höra sig för om vad de kan göra under sitt besök i Ystad. - Många turister frågar efter musikarrangemang.

Då brukar jag rekommendera församlingens lunchkonserter på lördagar som en välbehövlig paus i shoppingen. Det är perfekt för turister eftersom konserterna är tillgänglig för alla, oavsett språkkunskaper. Och det är dessutom gratis.

Mannen bakom idén med lunchkonserterna heter Thomas Wallin, organist i församlingen. Thomas är också den som har ansvarat för lunchkonserterna sedan starten våren 2009. Han berättar att tanken var att skapa en gratis konsertserie med bredd i repertoaren där församlingens musiker och körer kunde möta sin publik. Inspiration hämtade han bland annat från Lund domkyrkans lördagskonserter och Elfrida Andrées folkkonserter i Göteborg i slutet av 1800-talet och fram till 1920-talet. De sistnämnda arrangerades av Arbetarinstitutet och avsåg att sprida högklassig musik till mindre bemedlade grupper i samhället. Thomas mål med lunchkonserterna i Mariakyrkan är att visa upp en lättillgänglig och bred repertoar med fokus på den klassiska där lokala förmågor med fördel kunde lyftas fram. Samtidigt ska repertoaren ge möjlighet att visa på musik som kan tänkas vara obekant för publiken. - Att få ihop ett konsertprogram som har bredd och samtidigt känns genomtänkt och sammanhängande har varit en av de tuffaste uppgifterna, men jag tror jag lyckats, säger Thomas. Och det verkar onekligen så när man tittar på besökssiffrorna. Vissa konserter har dragit så många som 400 personer! Thomas igen: - Kanske har vi fått besökarna, både Ystadbor och turister, att upptäcka något som de inte har tänkt på förut.

Ystads församling vill vara nära människor som bor och vistas i Ystad, både i det som känns fantastiskt och i det som känns svårt. För vissa är kyrkans närvaro i livet en självklarhet. För andra är tröskeln högre. Mötet med kyrkan behöver inte innebära gudstjänst, dop eller begravning. Vi finns här för våra medlemmar på många olika sätt.

Musik i kyrkan ger mental vila


Varje år kommer över 2 miljoner turister till Ystad, de allra flesta sommartid. Många av dessa passar på att besöka S:ta Maria kyrka. Varje vardag från midsommar fram till början av augusti finns sju ungdomar i åldern 16-20 år på plats för att hjälpa besökare till rätta, svara på frågor, erbjuda guidning och se till att det finns fika, ljus till ljusbäraren och böcker på bok- bordet. Besökarna får bra service och ungdomarna värdefull arbetslivserfarenhet och en inblick i kyrkans värld.

Anitha Andersson arbetar som församlingspedagog i Ystads församling och har i många år arbetat med ungdomarna under sommaren.

- Församlingen har erbjudit ungdomar sommarjobb som värdar i kyrkan sedan 1990-talet. Från början leddes arbetet av församlingens pastorsadjunkt, men idag ansvarar ungdomarna själva för allt från middagsbön, guidning, affischering och bokbord till själaringning. Två gånger i veckan i juli är vi även ute på Ystads camping och ordnar aktiviteter för barnen som bor där.

Och det är populärt att sommarjobba i kyrkan. Varje år hör ungdomar av sig för att höra om det finns möj-lighet till sommarjobb och många som har arbetat ti-digare år återkommer. Vissa av sommarjobbarna arbe-tar redan i församlingen som unga konfirmandledare, men ryktet om jobben sprider sig och vissa har inte tidigare jobbat i kyrkan. För att kunna ge besökarna så bra service som möjligt utbildas sommarjobbarna i kyrkans historia och hur församlingen är uppbyggd. För utbildningen står församlingens övriga personal och många gånger också de ungdomar som har ar-betat tidigare år. Ungdomarna lär också av varandra under loppet av sommaren.

Två ungdomar som har sommarjobbat i S:ta Maria kyrka är Michaela Jönsson och Sebastian Sundblad. Ingen av dem hade några direkta förväntningar på jobbet, men de har båda trivts väldigt bra. Michaela så bra att hon jobbat tre somrar i rad.

- Det var mycket roligare än jag trodde det skulle vara. Mycket mer mångsidigt. Jag har fått göra allt från att svara på barns frågor om det ligger riktiga

människor begravda under gravstenarna i kyrkan till att guida, koka kaffe och visa var toaletten finns, säger Michaela.

Sebastian instämmer. Själv gillade han framförallt att han fick vara med och planera arbetet. Både Micha-ela och Sebastian nämner middagsbönen som det ro-ligaste inslaget i arbetet. Att få planera, sätta samman program till och leda de dagliga andakterna.

- Jag gillar ju att spela så att få sätta musik till andakterna var toppen, säger Sebastian som är en duktig gitarrist.

Anitha hoppas på att ett jobb i kyrkan kan väcka ett vidare intresse för kyrkans värld hos unga människor. För Michaela har det varit så.

- Jag uppskattar kyrkan mer idag. Jag gillar själva kyrkobyggnaden, stämningen. Det är lugnt och skönt. Mysigt. Sen så känns det som om jag tror mer idag än innan, men om det beror på att jag jobbat i kyrkan, det vet jag inte. Jag gillar i varje fall församlingen och har hoppat in och jobbat i barnverksamheten och som vaktmästare också.

Sebastian jobbade redan innan sommarjobbet i S:ta Maria kyrka som ung konfirmandledare i församling-en och det har han fortsatt med

Det verkar som om Anithas förhoppning kan ha slagit in.

Jobb väcker intresse för kyrkans värld


Det är inte alltid lätt att vara människa. Men kanske kan ett möte med en kyrka som tar människors aktuella livsfrågor på allvar underlätta. Det har Ystads församling tagit fasta på. Flera gånger per år bjuder vi in allmänheten till föreläsningar och samtalskvällar med välkända teologer, beteendevetare, psykologer och andra. Och folk i alla åldrar kommer, både Ystadbor och folk utifrån.

Varje sommar i slutet av juni och början av juli anordnar Ystads församling kulturdagarna ”Mening och sammanhang”. Fem kvällar i rad föreläser och spelar kända personer i Mariakyrkan för att visa på olika aspekter av livet som kan hjälpa oss att se att vi är insatta i ett större sammanhang. Sedan 2005 anordnar församlingen också föreläsnings- och sam-talskvällar tre gånger varje höst och vår. Det började som ett dopuppföljningsprogram för nyblivna föräld-rar, men idag består publiken av folk i alla åldrar. Teman för föreläsningarna är de samma som de var från starten: hur ska man vara som förälder, hur han-terar vi det viktigaste i livet, våra relationer och hur vi kan växa som människor?

Kvalitet har hela tiden varit ett ledord i planeringen av kulturarrangemangen. Välkända teologer, beteendeve-tare, psykologer, barnläkare med flera, belyser frågor kring våra liv, vår identitet och vår tro. Under 2012 gästade bland andra professor Bodil Jönsson, sånger-skan Jenny Berggren, journalisten Vincent Dahlbäck, biskop emerita Caroline Krook och ståuppkomiken Jonas Helgesson församlingen. Förhoppningsvis visar arrangemangen åhöraren att kristen tro och det vi gör i kyrkan handlar om vårt dagliga liv.

Ljus på aktuella livsfrågor


Samtal föder tilltro till kyrkan

Även om vi lever i ett sekulariserat samhälle ökar antalet människor som årligen söker sig till kyrkan för samtal med en präst eller diakon. Att få samtala med en utomstående, få tillfälle att sätta ord på sina känslor och få andlig vägledning kan bli en välbehövlig hjälp när livet gungar och det inte blir som vi tänkt oss. Det ökade behovet märks både i antalet enskilda samtal i Ystads församling, men också i antalet som söker sig till församlingens diakonimottagning.

Camilla Winberg Österberg arbetar som sjukhuspräst och Inger Appelgren som präst i Ystads församling. Båda har lång erfarenhet av själavårdande samtal och har märkt av den ökade efterfrågan. De möter två till tre människor i veckan i själavårdande samtal.

- De allra flesta som kontaktar oss är yrkesverksamma människor i åldern 20 till 60 år, kanske med en viss övervikt på kvinnor. De är oftast inte uttalat kristna, men de är andligt sökande. Många är ensamma och saknar ett fungerande socialt nätverk. Vissa kommer för ett enstaka samtal medan andra kommer regelbun-det över en längre tidsperiod, säger Camilla.

Tidigare hade prästerna många samtal kopplade till ekonomiska problem, men sedan diakonimot- tagningen startade märker de en skillnad. Mottagningen fångar upp personer med denna problematik och idag handlar de själavårdande samtalen om existentiella livsgrubblerier kopplade till sorg eller trassliga relationer. Det rör sig ofta om skuld-, skam- och oduglighetskänslor. Känslor av misslyckande, men också möjligheten till försoning. Inte sällan finns en missbruksproblematik med i bilden, något framförallt Inger har märkt av.

- Då är det vanligare att människor ringer istället för att komma hit, speciellt om det är ett svårare problem de går och bär på. Ofta vill de då också vara anonyma, säger Inger.

Anonym har man alltid rätt att vara i ett själavårdan-de samtal. Varken präster eller diakoner för journaler och ingen annan registrering av besöket görs heller.

Dessutom har prästerna absolut tystnadsplikt vilket innebär att ingenting som sägs i ett själavårdande samtal får föras vidare. För diakoner gäller också tyst-nadsplikten men de har också en anmälningsskyldig-het om de misstänker att någon far illa.

De entimmes långa samtalen är utformade som ett personligt möte mellan prästen eller diakonen och den som kommer för samtal. Varken Camilla eller Inger använder någon speciell samtalsmetodik, även om Camilla har utbildning i bland annat gestaltterapi. Det handlar mycket om att lyssna och ställa relevanta frågor kring det som samtalet handlar om och inte bara spegla vad som sägs. Inger påpekar också att det själavårdande samtalet inte är det samma som ett rent terapeutiskt samtal.

- Mitt och kyrkans bidrag är den andliga biten, en andlig vägledare. Jag kan inte komma med färdiga svar, men hoppas att jag i samtalet kan ge personen nya infallsvinklar.

Camilla instämmer.

- De som kommer till oss har ofta verkligt existentiella frågor och då är kyrkan rätt forum. I det själavår-dande samtalet kan jag som präst ägna mig åt det rent filosofiska vilket jag inte upplever att t ex en psykolog har samma möjlighet till. Dessutom finns Gud med i samtalet. Ibland föreslår jag att jag ska be för perso-nen jag har i samtal och oftast brukar det vara mycket uppskattat, även av de som inte tror. Det blir ett slags kvitto på vad vi har pratat om när jag i bönen försö-ker sammanfatta samtalet och problematiken. Och samtalen föder tilltro till kyrkan. Kyrkan kan bidra med något som är svårt att hitta någon annanstans.

1 802 800

1 802 800

35 050 37 328

1 656 1 075

- 37 994 - 33 960

3 165 2 999


Resultaträkningverksamhetens intäkter

Kyrkoavgift

Begravningsavgift

Ekonomisk utjämning

Utdelning från prästlönetillgångar

Erhållna bidrag

Övriga verksamhetsintäkter

SUMMA VERKSAMHETENS INTÄKTER

verksamhetens kostnader

Varor, material och vissa köpta tjänster

Övriga externa kostnader

Personalkostnader

Avskrivning av anläggningstillgångar

SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER

Förändring av ändamålsbestämda medel

Eliminering av begravningsverksamhetens resultat

VERKSAMHETENS RESULTAT

resultat från finansiella investeringar

Ränteintäkter

Resultat från finansiella investeringar

Räntekostnader och liknande resultatposter

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER

Skatt på resultat från näringsverksamhet

ÅRETS RESULTAT

Belopp i tkr

2012 2011

23 788 24 955

9 703 9 9571

- 2 422 -2 6312

NOT

33 33

783 2 017

- 418 - 361

- 14 545 - 10 956

- 19 667 - 19 361

- 3 363 - 3 270

- 20 - 625

4 620 - 1 669

859 451

- 725 - 725

- -

3

4

5

6-7

8

26

1

9

10

12 - 12


SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2 843 3 033

SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 40 317 36 427

Balansräkning NOT 2012-12-31

TILLGÅNGAR (TKR)

anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

- Byggnader och mark

- Inventarier, verktyg, installation

Finansiella anläggningstillgångar

- Långfristiga värdepappersinnehav

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar - Kundfordringar

- Fordran på begravningsverksamheten - Övriga kortfristiga fordringar

- Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

SUMMA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

2011-12-31

37 73411-12 34 179

13 2 583 2 248

16 2 843 3 033

43 160 39 460

15 194

1 009

849

230

2 128

494

Kassa och bank

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

SUMMA TILLGÅNGAR

16 957

19 906

63 066

21 232

24 084

63 544

Balansräkning NOT

2 950 2 852

1 898 0

16


SUMMA SKULDER 27 592 29 919

2 012

2011-12-31

32 083

17

31 283

24

1 802 800

18

689 669

19-20

21

901 873

15 140 15 820

21

22

0

4 765

309

350

8 847

63 066

1 280

3 723

301

407

10 306

63 544

33 885 32 083

SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 18 745 19 613

Balansräkning NOT 2012-12-31

EGET KAPTIAL OCH SKULDER (TKR)

Eget kapital

Balanserat resultat

Årets resultat

Ändamålsbestämda medel

Avsättningar

Långfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut

Gravskötselskuld

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

SUMMA EGET KAPITAL

Kortfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut

Avräkning med begravningsverksamhet

Leverantörskulder

Gravskötselskuld

Övriga kortfristiga skulder

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Ställda panter och ansvarsförbindelser

980

3 605 3 793

23 2 444 2 584

inga inga

Balansräkning NOT

EGET KAPTIAL OCH SKULDER (TKR)

Eget kapital

Balanserat resultat Årets resultat

SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER


Tilläggsupplysningar

Redovisningsprincipergrunder för upprättande Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges.

årsredovisningÅrsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554), begrav-ningslagen (1990:1144) och Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd. Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska kyrkans redovisningskommitté (KRED).

värderingsgrundTillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärden om inget annat anges. Fordringar har efter individuell värdering upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

beloppSamtliga belopp är angivna i tusentals kr (tkr) om inget annat anges.

intäktsredovisningIntäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

kyrkoavgift och begravningsavgift Svenska kyrkans huvudintäkt utgörs av kyrkoavgiften. Staten svarar för uppbörd, taxering och indrivning av kyrkoavgiftsmedlen. Det slutliga utfallet av kyrkans avgiftsunderlag erhålls först två år efter avgiftsgrundande år och därför är Svenska kyrkan berättigad att uppbära ett förskott från staten, fördelat med en tolftedel per månad.Samtidigt med utbetalningen av förskott erhålls en avräkning av det slutliga avgiftsunder-laget två år tillbaks. Kyrkoavgiften intäktsredovisas i takt med utbetalningarna från staten. Begravningsavgiften intäktsredovisas på motsvarande sätt.

erhållna gåvorErhållna gåvor redovisas enligt BFNAR 2002:10, Redovisning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund. Det innebär att de intäktredovisas i den period de har mottagits. Intäkten motsvarar tillgångens anskaffningsvärde.

För ändamålsbestämda gåvor tillämpas KRED:s rekommendation, Redovisning av ända-målsbestämda gåvor. Det innebär att under året erhållna men ej förbrukade gåvor, tillsammans med under året förbrukade gåvor erhållna under tidigare år, redovisas i resultaträkningen på raden ”Förändring av ändamålsbestämda medel”. Se vidare under rubriken ”Ändamålsbestämda medel”. En ändamålsbestämd gåva innehåller ett av givaren, i samband med överlämnandet av gåvan, angivet villkor för användningen. Det innebär att gåvan har ett rättsligt skydd och inte får användas till annat ändamål.


erhållna bidragErhållna bidrag redovisas enligt BFNAR 2002:11, Redovisning av bidrag av likvida medel till ideella föreningar och registrerade trossamfund från offentligrättsliga organ. Det inne-bär att intäkten ställs mot den kostnad bidraget är avsett att täcka.

materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskriv-ningar och eventuella nedskrivningar. Till anskaffningsvärdet räknas även in kostnader som är direkt hänförliga till förvärvet. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt genom linjär avskrivning över den bedömda nyttjandeperioden. Mark, utöver kyrkogårds-mark, skrivs inte av, då nyttjandeperioden är obegränsad. För avskrivningsprinciper, se not 8.

Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde. Den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen.

statligt stödStatligt stöd som avser förvärv av anläggningstillgång och omsättningstillgång redovisas enligt BFN R5, Redovisning av statliga stöd, vilket innebär att de reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Tillgången redovisas följaktligen till nettoanskaffningsvärde, vilket även utgör grund för beräkning av avskrivningarnas storlek.

finansiella instrumentfinansiella anläggningstillgångarFinansiella anläggningstillgångar i form av aktier, obligationer och andra långfristiga värde-pappersinnehav redovisas till anskaffningsvärdet minskat med eventuell nedskrivning. Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgång-en är bestående eller om värdenedgången bedöms vara väsentlig. Om det inte längre finns skäl för nedskrivning återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultat-räkningen.

fordringarFordringar har efter individuell värdering upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

kortfristiga placeringarKortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde, det vill säga marknadsvärdet. Denna typ av värdering får dock inte ske i de fall en sådan värdering skulle ge ett icke tillförlitligt värde på den kortfristiga placeringen.

ändamålsbestämda medelÄndamålsbestämda medel redovisas enligt KREDS:s rekommendation, ”Redovisning av ändamålsbestämda gåvor”. Enligt BFNAR 2002:10, ”Redovisning i ideella föreningar och registrerade trossamfund” ska ej förbrukade ändamålsbestämda medel ingå i årets resultat och eget kapital. Svenska kyrkan finner det dock angeläget gentemot givare och andra intressenter att tydligt visa att erhållna medel hålls åtskilda från övriga medel och inte är möjliga att använda för andra ändamål. För att uppnå detta görs en avvikelse från BFNAR 2002:10 som består i att ej förbrukade ändamålsbestämda medel redovisas i särskild post mellan eget kapital och avsättningar och att förändringen av denna post redovisas i resultaträkningen. Anpassningen av uppställningsformen för balans- och resultaträkningen har skett med stöd i Årsredovisningslagens 2 kap. 3§ och 3 kap. 4§ 3 st.

Genom den tillämpade redovisningsprincipen anser Svenska kyrkan att arten av ej förbru-kade ändamålsbestämda medel tydligare markeras och att redovisningen av förändringen av ej förbrukade ändamålsbestämda medel i resultaträkningen ger bättre information för läsaren än om BFNAR 2002:10 tillämpas.

avsättningarMed avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Avsättning redo-visas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet.



Noter

not 1: begravningsverksamhetens resultatsammanställningYstads församling är huvudman för begravningsverksamheten inom församlingens geo-grafiska område. Begravningsverksamheten finansieras av begravningsavgiften vilken inte får användas till annat än de uppgifter som anges i begravningslagen.

verksamhetens intäkter

Begravningsavgift

Övriga intäkterSUMMA VERKSAMHETENS INTÄKTER

verksamhetens kostnader

Personalkostnader

Övriga kostnader

Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångarSUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER

finansiella poster

Ränteintäkter

Räntekostnader

BEGRAVNINGSVERKSAMHETENS RESULTAT

begravningsverksamhetens ackumulerade resultat

Ingående ackumulerat resultat

Årets resultat för begravningsverksamhetenUTGÅENDE ACKUMULERAT RESULTAT

resultat och ställningDen negativa avvikelsen mot budget är hänförlig till högre kostnader för verksamheten. Utgående ackumulerat resultat i förhållande till begravningsavgiften är - 9,25%, vilket lig-ger inom ramen för +- 15%. Församlingens fordran på begravningsverksamheten uppgår till 898 tkr.

not 2:ekonomisk utjämningAlla församlingar och kyrkliga samfälligheter omfattas av ett inomkyrkligt utjämnings-system. Syftet med utjämningen är att omfördela en del av kyrkoavgiften och därigenom bibehålla möjligheten till en rikstäckande kyrklig verksamhet. Kyrkomötet beslutar om kriterierna för utjämningen.

2012 2011

+ 9 703 + 9 957

+ 2 102 + 1 99511 805 11 952

- 5 338 - 4 857

- 8 164 - 3 148

- 2 200 - 1 657- 15 702 - 9 662

+ 73 + 36

- 796 - 657

- 4 620 1 669

3 722 2 053

- 4 620 1 669- 898 3 722


not 3: avkastning från andelar i prästlönetillgångarFörsamlingen har 109 andelar á 300 kr i avkastningen från de stiftvis förvaltade prästlönetillgångarna, Prästlönetillgångarna är stiftelseliknande förmögenheter. Minst 50% av avkastningen går till andelsägande församlingar och resterande går till det inomkyrkliga utjämningssystemet. Andelarna innebär inget inflytande i förvaltningen och går ej heller att överlåta.

not 4: erhållna bidrag och gåvor

Strukturbidrag

Svenska kyrkan, tillfälligt församlingsbidrag

Kyrkobyggnadsbidrag

Övriga bidrag

SUMMA ERHÅLLNA BIDRAG OCH GÅVOR

not 5: arvode och kostnadsersättning till revisorer/kval. revisorer

öhrlings pricewatershousecoopers ab

Revisionsuppdrag

Andra uppdrag

not 6: personalkostnader - medelantalet anställda

Kvinnor

Män

RESULTAT MEDELANTALET ANSTÄLLDA

könsfördelning i kyrkofullmäktige (%)

Män

Kvinnor

könsfördelning i kyrkoråd (%)

Män

Kvinnor

not 7: personalkostnader

Ledamöter i kyrkofullmäktige och kyrkoråd

Anställda och övriga

SUMMA PERSONALKOSTNADER

Till ordförande i kyrkorådet har ersättning utgått med

2012 2011

33

783 2 016

35

165

166 148

215242

165

6800

26 6

33

20 21

15 14

35

56% 56%

37% 37%

63% 63%

239 299

12 879 12 352

376 956

44% 44%

13 118 12 651

89 127


pensionskostnader och andra sociala avgifter

Pensionskostnader, förtroendevalda

Pensionskostnader, anställda

Andra sociala avgifter enligt lag och avtal

Församlingen har inga övriga utfästelser om pensioner eller avgångsvederlag till personer i ledande ställning.

not 8: grunder för avskrivning av anläggningstillgångarAvskrivningar enligt plan. Avskrivningarna beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden.

Avskrivning sker enligt följande:

Transportmedel, maskiner

Inventarier

Kyrka

Församlingshem, krematorium med kapell

Kyrkogårdar

not 9: resultat från finansiella investeringar

Nedskrivningar

Återförda avskrivningar

Ränteintäkter

Räntekostnader och liknande resultatposter

SUMMA FINANSIELLA INVESTERINGAR

not 10: årets resultat

not 11: byggnader och mark

Ingående anskaffningsvärde

Inköp under året

Omklassificering

UTGÅENDE ACKUMULERANDE ANSKAFFNINGSVÄRDEN

Ingående avskrivningar

Årets avskrivningar

UTGÅENDE ACKUMULERANDE AVSKRIVNINGAR

UTGÅENDE BOKFÖRT VÄRDE

2012 2011

20 %

20 %

3-5 %

2-3 %

2-5%

859

- 725

451

- 725

- 286

73 567 72 845

79 567 73 567

39 388 36 855

2 446 2 533

41 834 39 388

959 1 030

4 039 4 299

146

6 000 722

0 0

37 733 34 179

12 0

12


not 12: byggnader och mark - taxeringsvärde

not 13: inventarier, verktyg och installationer INGÅENDE ANSKAFFNINGSVÄRDE

Inköp under året

UTGÅENDE ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDE

Ingående avskrivningar

Årets avskrivningar

UTGÅENDE ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR

UTGÅENDE BOKFÖRT VÄRDE

not 14: långfristiga värdepappersinnehav

Ingående anskaffningsvärde

Årets förändringar

- Avgående värdepapper

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående nedskrivningar

- Årets förändringar

- Nedskrivningar

- Återförda nedskrivningar

Utgående ackumulerade uppskrivningar/nedskrivningar

Utgående bokfört värde

Sparbanken Syd Europa SWEOEU 121 (belopp i tkr)

Anskaffningsvärde

Bokfört värde

Marknadsvärde bokslutsdag

not 15: övriga kortfristiga fordringar

Handkassor

Skattefordringar

Avräkning med Ystads kommun

Övriga kortfristiga fordringar

SUMMA ÖVRIGA KORFRISTIGA FORDRINGAR

not 16: förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader

Upplupna intäkter

SUMMA FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

2012 2011

1 253 1 180

8 567 7 387

6 319 5 582

917 737

3 045 3 0 45

20 20

494

9 820 8 567

7 236 6 319

105100

1 907 2 128

469 494

2 584 2 248

2 003889

898 0

380 -

849

- 202 -

2 843 3 045

- 12 -

- - 12

0 - 12

2 843 3 033

2 843

2 843

2 937

12


not 18: avsättningar

Kompletterande ålderspension

Förmånsbestämd ålderspension

Pensioner kopplade till övergångsbestämmelser

SUMMA AVSÄTTNINGAR

Enligt kyrkans tjänstepensionsavtal har anställda med en månadslön överstigande cirka 34 tkr (2012) under vissa förutsättningar rätt till förmånsbestämd tjänstepension. Försäkring av intjänad pensionsrätt sker året efter inkomståret. Vid upprättande av denna årsredo-visning är premiekostnaden inte känd för inkomståret 2012 varför den förmånsbestämda tjänstepensionen redovisas som en avsättning. Även särskild löneskatt ingår i beloppet.

not 19:långfristiga skulder - förfallotid

1) Sparbanken Syd - förfalloår 2026Kapitalskuld 6 720 tkr

2) Sparbanken Syd - förfalloår 2013

Kapitalskuld 1 500 tkr

3)Sparbanken Syd - förfalloår 2015


4) Nordea - förfalloår 2012


5) Nordea - villkorsperiod tills vidare

Kapitalskuld 2 400 tkr.

not 20: skulder till kreditinstitut

Sparbanken Syd

Nordea

SUMMA SKULDER TILL KREDITINSTITUT

2012 2011

581 549

209 213

111 111

901 873

8 940 9 220

6 200 6 600

15 140 15 820

not 17: förändring av eget kapital

Belopp vid årets ingång

Årets resultat

BELOPP VID ÅRETS UTGÅNG

Församlingens mål för det egna kapitalets storlek uppgår till 24 337 tkr. Eget kapital överstiger fastställt målkapital med 9 548 tkr.

32 083 31 283

1 802 800

32 08333 885


not 21: gravskötselskuld

Tecknade avtal före år 2000

Antal flerårsavtal: 446 st

Antal avtal om gravskötsel för all framtid: 936 st

Vilande åtaganden: 84 st

långfristig gravskötselskuld

Begravningsverksamhetens åtaganden

Församlingens åtaganden (serviceverksamhet)

SUMMA LÅNGFRISTIG GRAVSKÖTSELSKULD

kortfristig gravskötselskuld

Begravningsverksamhetens åtaganden

Församlingens åtaganden (serviceverksamhet)

SUMMA KORTFRISTIG GRAVSKÖTSELSKULD

Skötselåtaganden påbörjade före år 2000 utgör begravningsverksamhet medan åtaganden påbörjade från år 2000 utgör församlingsverksamhetens åtaganden (serviceverksamhet)

not 22 övriga kortfristiga skulder

Innehållen källskatt

Avgift till trygghetsfonden

Avräkning, kollekter

SUMMA ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

not 23 upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupen övertid inklusive PO

Upplupna semesterlöner inklusive PO

Beräknade upplupna lagstadgade sociala avgifter

Upplupna utgiftsräntor

Upplupet revisionsarvode

Förutbetalda intäkter

Beräknade kostnader Kyrkans pensionskassa

Övriga interimskulder (rester)

SUMMA UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

2012 2011

3 505 3 687

100 106

3 605 3 793

182 185

127 116

335 358

0 39

15 10

94

1 385 1 286

605589

42

19

0 25

2 444 2 584

309 301

350 407

43

48

78 97

67

237 413


not 24 ändamålsbestämda medel (kreds rekommendation redovisning av ändamålsbestämda gåvor)

ingående balans i enlighet med ny princip

Erhållna gåvor under året

I anspråkstagna gåvorBELOPP VID ÅRETS UTGÅNG

årets erhållna ändamål

Musikutrustning

Instrument

Barn- och ungdomsverksamhet

Projekt Ystadskompositörer

SUMMA

Gurli och Karl Ohlssons gåva för kyrkans förskönande

Sandbergs gåva, kyrklig ungdomsverksamhet

Perssons gåva, S:ta Maria kyrka

Instrumentfond

Barn- och ungdomsverksamhet, gåva Bäckhallagården

Projekt Ystadskompositörer

SUMMA GÅVOR

2012 2011

669 44

20 625

0 0

0 0

6 24

0 601

20

689 669

14 0

625

0 0

11 11

18 18

45 39

601 601

14 0

689 669



Ystads församlingKyrkorådets ledamöter och ersättare 2012ordinarie Kyrkoherde Susanne KeyserOrdförande Bengt Frostmo (Socialdemokraterna)1:e vice ordförande Henry Mattsson (Sveriges Pensionärers Intresseparti)2:e vice ordförande Arne Lundberg (Kyrklig Samling)Monica Nilsson (Socialdemokraterna)Nanny Rosendahl (Sveriges Pensionärers Intresseparti)Anna-Lena Weberup (Kyrklig Samling)Kersti Olsson (Kyrklig Samling)

ersättareBerth Andersson (Socialdemokraterna)Leif Haglund (Socialdemokraterna)Magnus Holst (Socialdemokraterna)Allan Jönsson (Kyrklig Samling)Gull-Britt Nilsson (Kyrklig Samling)Ullabritt Persson (Kyrklig Samling)Bertil Svensson (Sveriges Pensionärers Intresseparti)

Ystads församlingKyrkofullmäktiges ordinarie ledamöter 2012Ordförande Berth Andersson (Socialdemokraterna)1:e vice ordförande Bertil Svensson (Sveriges Pensionärers Intresseparti)2:e vice ordförande Allan Jönsson (Kyrklig samling)Börje Dahl (Kyrklig Samling)Margaretha Elmtoft (Socialdemokraterna)Bengt Frostmo (Socialdemokraterna)Leif Haglund (Socialdemokraterna)Magnus Holst (Socialdemokraterna)Gertrud Nilsson (Socialdemokraterna)Monica Nilsson (Socialdemokraterna)Leif Larsson (Socialdemokraterna)Dan Olsson (Socialdemokraterna)Ulla-Britt Persson (Socialdemokraterna)Henry Mattsson (Sveriges Pensionärers Intresseparti)Stig Nilsson (Sveriges Pensionärers Intresseparti)Laila Jönsson (Kyrklig Samling)Arne Lundberg (Kyrklig Samling)Gull-Britt Nilsson (Kyrklig Samling)Kersti Olsson (Kyrklig Samling)Rune Olsson (Kyrklig Samling)Siv Olsson (Socialdemokraterna)Olle Persson (Kyrklig Samling) Ullabritt Persson (Kyrklig Samling)Ingegerd Rosberg (Kyrklig Samling)Anna-Lena Weberup (Kyrklig Samling)


ystads församlingorganisationsnummer: 252010-2895

postadress: box 74, 271 22 ystadbesöksadress: klostergatan 12 ystad

0411-692 00 (växel)

[email protected]/ystad

omslagsbild: ©henrik lundströmgrafisk form och text: jenny wollin

Documents

Ystads församlings årsredovisning 2012