Behov av hälsofrämjande insatser för
unga vuxna med utvecklingsstörning -
hur kommer vi vidare?
Eva Flygare Wallén, PhD
Karolinska Institutet
Mat, måltider och intellektuell
funktionsnedsättning
Nätverksdag mat, måltider och intellektuell
funktionsnedsättning
Möjligheter
till?
Egen förmåga
Förebilder
Negativt stöd
Egen kunskap
Upplevelsen av hur
viktigt – är jag viktig?
Felaktigt stöd?
Stöd för
funktionsnedsättningen?
Stigma?
Varför ett behov
Friskare, Smartare, Gladare
Hälsofrämjande gruppbostad
Health Matters
Buddy
Nätverksdag mat, måltider och intellektuell
funktionsnedsättning
Vad visar
den internationella forskningen om barn?
Redan förskolebarn med utvecklingsförseningar uppvisar fetma i
högre grad (Emerson 2009)
3 års ålder 8% jämfört med 5%
5 års ålder 9% jämfört med 5%
Fetma hos barn och ungdomar som deltar i Special Olympics (Lloyd 2014)
18% höginkomstländer
3-6% låg- och mellaninkomstländer
En livsstil med bristande fysisk aktivitet (Einarsson 2015; Sit 2007; Nordström 2013;
Sundahl 2015)
Färre barn och ungdomar med IF går eller cyklar till skolan
Deltar mer sällan på idrottslektioner och spenderar mycket tid i väntan
Färre deltar i någon fritidsaktivitet
Endast en fjärdedel gick tillräckligt många steg per dag (svensk)
Ingen respektive 12% uppnådde de nordiska rekommendationerna
(Island respektive Norge).
Eva Flygare Wallén Downs syndrom - kost och rörelse 8 april 2016
Vad visar den internationella
forskningen om vuxna?
Vuxna med intellektuell funktionsnedsättning rapporteras
återkommande med
Sämre fysisk hälsa (Krahn 2006)
Sämre psykisk hälsa (Krahn 2006)
En livsstil med bristande fysisk aktivitet och många med
utvecklad fetma är vanligt i alla åldrar (Barnes 2013; Bergström 2013)
Brist på fysisk aktivitet och för mycket tid i stillasittande
Fetma är vanligt förekommande
Stillasittande (Dixon-Ibarra 2013)
Äldre är mer stillasittande än yngre och mer stillasittande än äldre
utan intellektuell funktionsnedsättning
Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning
25% hade utvecklat ett metabolt syndrom (de Winter 2011)
Eva Flygare Wallén Downs syndrom - kost och rörelse 8 april 2016
Kartläggning av hjärt- kärlhälsan hos
ungdomar på tre gymnasieskolor
Inga större fysiska funktionsnedsättningar
Inga större hörsel eller synnedsättningar
De flesta eleverna åkte till och från skolan med kollektivtrafik
Alla klarade att själva servera sig sin lunch i skolmatsalen från
buffén
Ingen hade diagnoser som Prader-Willis syndrom
Ungdomar med Downs syndrom ingick
Eva Flygare Wallén Downs syndrom - kost och rörelse 8 april 2016
Flygare Wallén 2009
Slutsats
• 49% hade utvecklat övervikt
• 14% hade fetma
• 35% hade för stort midjeomfång
• 15% påverkad glukosomsättning
• Sämre kondition, lägre bentäthet och muskelmassa
Gymnasieungdomar med intellektuell funktionsnedsättning
har sämre värden
på alla mätta områden
Eva Flygare Wallén Downs syndrom - kost och rörelse 8 april 2016
Flygare Wallén 2012
Efter övergång till ung vuxen
– 5 år senare
Deltagarna i den första studien kontaktades igen
efter 5 år
En tredjedel i alla tre grupperna valde att delta i
uppföljningen
Många hade nu flyttat hemifrån
Tidigare elever från gymnasiesärskolan oftast till
gruppbostäder med olika mycket stöd
Samma mätningar gjordes igen
Frukostmöte 14 oktober 2016 Eva Flygare Wallén
Slutsats
• 22% hade utvecklat det metabola syndromet
• 35% hade utvecklat fetma
• 20% hade ett förstadium till diabetes.
Unga vuxna med utvecklingsstörning
hade en hjärt- kärlhälsa
jämförbar med svenskar i allmänhet
i 40 -50 års åldern
Eva Flygare Wallén Downs syndrom - kost och rörelse 8 april 2016
Flygare Wallén 2012
Skolinterventionen Friskare, Smartare,
Gladare
Hälsosam mat
Mycket frukt och grönsaker
Ingen onyttig mat (läsk, godis, glass, bullar,
kakor, chips)
Skolan fick ett gym
Promenad eller idrott varje dag
Vuxna i skolan var förebilder
Eva Flygare Wallén Frukostmöte 14 oktober 2016
Studien utvärderades på
två sätt: 1) i riskfaktorer
för hjärt- kärlsjukdom 2)
effekt av tallriken.
Lunchtallrik
Specialtillverkad och till försäljning på Gustavsbergs porslinsfabrik,
Värmdö.
Idé och design Eva Flygare Wallén.
Bildlayout Johan Blomberg.
Eva Flygare Wallén Downs syndrom - kost och rörelse 8 april 2016
Resultat av skolinterventionen
• Efter två år - färre riskfaktorer för hjärt-
kärlsjukdom.
• Ingen ökning i fettmassa
• Konditionen var oförändrad
Flygare Wallén E 2013
Liten grupp
kvar att mäta på!
(n=11)
Eva Flygare Wallén Downs syndrom - kost och rörelse 8 april 2016
Fungerade tallriken?
• 9 av 10 tog tillräckligt med grönsaker
• 3-4 olika sorter var vanligast
• Bara en tog inga grönsaker.
• En portion var vanligt
Flygare Wallén 2013
Hälsosammare val med mindre fett,
mer kolhydrater och oftare en
portion. Dessutom lämnade färre
några matrester.
Health Promotion for adults with intellectual
disabilities: evaluation of a multi-component
intervention in community residences 130 vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar i Stockholm
flest i gruppbostad (LSS)
57% kvinnor
ålder 20-66
två var rullstolsburna
Fetma hos 43% (kvinnor 50%)
Ohälsosamt midjeomfång kvinnor 62%, män 38%
35% gick minst 7.500 steg per dag
Häften åt lunch respektive middag utifrån tallriksmodellen på veckodagar
Färre på helgen
Frukt och grönsaker förekom vid 1,5 måltid per dag
Nätverksdag mat, måltider och intellektuell
funktionsnedsättning
Avhandling Helena Bergström 2014
”Hälsofrämjande gruppbostad”
Studie-cirkel för boende
Hälsoombud inkl.
nätverksträffar
Studie-cirkel för personal
Vilken effekt hade programmet?
Positiva effekter
Förbättrade arbetsrutiner för att främja goda
vanor
Ökad fysisk aktivitet
Minskat midjemått (ej signifikant skillnad)
Inga (mätbara) effekter
Matvanor
Tillfredsställelse med livet
Studie I
Alla 3
komponenter
Vilken effekt hade ”Fokus Hälsa”?
Positiva effekter
Förbättrade arbetsrutiner för att främja goda
vanor
Delområde: Allmänt hälsofrämjande arbete
Delområde: Fysisk aktivitet
Inga (mätbara) affekter
Delområde: Mat och måltider
Studie II
Endast
studiecirkeln
”Fokus Hälsa”
Detta fungerade
Relevant – behovet finns!
Flexibelt och passar
verksamheten
Inspirerande med input
Möjligheter till
förbättring
Mer stöd och förberedelser
Mer stöd från kommun och
chef
Mer samarbete mellan
gruppbostäder
Metoder och material för att främja bra mat-
och rörelsevanor
Folkhälsoguiden/gruppbostad
Rapporter och faktablad
För vem?
Politiker och beslutsfattare
Chefer
Personal
När?
När vetenskapligt underlag behövs
för:
Diskussioner
Beslutsfattande
Driva en fråga
Manual: Hälsofrämjande gruppbostad
För vem?
Samordnare (t.ex.
verksamhetschef, koststrateg,
fysioterapeut)
Projektgrupp i kommun eller del
av kommun
När?
Vid genomförande av
”Hälsofrämjande gruppbostad”
Hälso-främjande
grupp-bostad
Friskare, Smartare, Gladare
Nätverksdag mat, måltider och intellektuell
funktionsnedsättning
Health Matters
37 lektioner för personer med
intellektuell
funktionsnedsättning
12 veckor – 3 dagar i veckan
Bygger på teorier för
beteendeförändring
Health Matters
Syftet är att skapa ”empowerment” hos
deltagarna till förändring (kraft –
självkänsla – tro på sin egen förmåga)
genom ökad kunskap och färdigheter och
främja individernas självkänsla
Nätverksdag mat, måltider och intellektuell
funktionsnedsättning
Vilken effekt hade "Health Matters”?
Förbättrad attityd till träning
Förbättrad tillfredsställelse
med livet
Ökad kunskap om hälsa
Ökad tilltro till egen förmåga
Förbättrad hälsa och fitness
• Heller and Rimmer. Attitudinal and psychosocial outcomes of a fitness and health education program on adults with Down Syndrome. J Inf. 2004.
• Marks et al.. Efficacy of the HealthMatters program train-the-trainer model.. J Appl Res Intellect Disabil. 2013.
Health Matters
Hälsofrämjande gruppbostad
Friskare, Smartare, Gladare
Nätverksdag mat, måltider och intellektuell
funktionsnedsättning
Systematisk genomgång av hälsofrämjande
program för personer med intellektuell
funktionsnedsättning (2016)
Sammanlagt 2 studier/program graderades
som ”strong”
1. Health Matters (USA)
2. Hälsofrämjande gruppbostad (Sverige)
Haleigh and Havercamp. Systematic review of health promotion programs focused ofbehavioral changes for people with intellectual disaility. Int Dev
Dis. 2016.
Buddy
Health Matters
Hälsofrämjande gruppbostad
Friskare, Smartare, Gladare
Nätverksdag mat, måltider och intellektuell
funktionsnedsättning
Appen Jepp
BUDDY − En hälsofrämjande
intervention (för goda matvanor
och fysisk aktivitet) för unga vuxna
med utvecklingsstörning
Liselotte Schäfer Elinder, MSc, PhD, associate professor
Community Nutrition and Physical Activity
Department of Public Health Sciences
Karolinska Institutet, Stockholm
BUDDY
– en hälsofrämjande intervention för
hälsosamma matvanor och rörelse genom
socialt stöd och ny teknologi för unga med
utvecklingsstörning och deras stödpersonal
- RCT
Två delar:
1) En teoribaserad hälsoutbildning för brukare och
stödpersonal “Health Matters” anpassad till svenska
förhållanden.
2) Att i ett Buddy-förhållande (brukare och stödperson)
använda en mobilapplikation som motivationsstöd
Nätverksdag mat, måltider och intellektuell
funktionsnedsättning
Appen JEPP
anpassad till Health Matters
Nätverksdag mat, måltider och intellektuell
funktionsnedsättning
Nätverksdag mat, måltider och intellektuell
funktionsnedsättning
Det finns ett behov!
Behöver nå personal
och brukare
Måste vara konkret och långsiktig
Fungerar?
Flera delar har redan visat effekt
Metod för att stötta
motivation
Teoretisk bakgrund
”Äta och må bra”
För vem?
Personer med lindrig
utvecklingsstörning
När?
Vid behov eller önskemål
om att lära sig mer om
mat och hälsa
International collaboration
“Health Matters” – a health education for staff
and residents teaches healthy lifestyle in 36
interactive sessions. The aim is to empower
participants by increasing knowledge and
skills and encourage self-determination.
Developed by the Department of Disability
and Human Development at the University of
Illinois in Chicago, USA. The group is led by
prof Tamar Heller and her coworkers Dr Beth
Marks and Dr Jasmina Sisirak who we are
collaborating with.
Nätverksdag mat, måltider och intellektuell
funktionsnedsättning