Behov av hälsofrämjande insatser för unga vuxna med ... · PDF fileIngen hade diagnoser som Prader-Willis syndrom Ungdomar med Downs syndrom ingick Downs syndrom - kost och rörelse

Behov av hälsofrämjande insatser för

unga vuxna med utvecklingsstörning -

hur kommer vi vidare?

Eva Flygare Wallén, PhD

Karolinska Institutet

Mat, måltider och intellektuell

funktionsnedsättning

Nätverksdag mat, måltider och intellektuell


Möjligheter

till?

Egen förmåga

Förebilder

Negativt stöd

Egen kunskap

Upplevelsen av hur

viktigt – är jag viktig?

Felaktigt stöd?

Stöd för

funktionsnedsättningen?

Stigma?

Varför ett behov

Friskare, Smartare, Gladare

Hälsofrämjande gruppbostad

Health Matters

Buddy



Vad visar

den internationella forskningen om barn?

Redan förskolebarn med utvecklingsförseningar uppvisar fetma i

högre grad (Emerson 2009)

3 års ålder 8% jämfört med 5%

5 års ålder 9% jämfört med 5%

Fetma hos barn och ungdomar som deltar i Special Olympics (Lloyd 2014)

18% höginkomstländer

3-6% låg- och mellaninkomstländer

En livsstil med bristande fysisk aktivitet (Einarsson 2015; Sit 2007; Nordström 2013;

Sundahl 2015)

Färre barn och ungdomar med IF går eller cyklar till skolan

Deltar mer sällan på idrottslektioner och spenderar mycket tid i väntan

Färre deltar i någon fritidsaktivitet

Endast en fjärdedel gick tillräckligt många steg per dag (svensk)

Ingen respektive 12% uppnådde de nordiska rekommendationerna

(Island respektive Norge).

Eva Flygare Wallén Downs syndrom - kost och rörelse 8 april 2016

Vad visar den internationella

forskningen om vuxna?

Vuxna med intellektuell funktionsnedsättning rapporteras

återkommande med

Sämre fysisk hälsa (Krahn 2006)

Sämre psykisk hälsa (Krahn 2006)

En livsstil med bristande fysisk aktivitet och många med

utvecklad fetma är vanligt i alla åldrar (Barnes 2013; Bergström 2013)

Brist på fysisk aktivitet och för mycket tid i stillasittande

Fetma är vanligt förekommande

Stillasittande (Dixon-Ibarra 2013)

Äldre är mer stillasittande än yngre och mer stillasittande än äldre

utan intellektuell funktionsnedsättning

Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning

25% hade utvecklat ett metabolt syndrom (de Winter 2011)


Kartläggning av hjärt- kärlhälsan hos

ungdomar på tre gymnasieskolor

Inga större fysiska funktionsnedsättningar

Inga större hörsel eller synnedsättningar

De flesta eleverna åkte till och från skolan med kollektivtrafik

Alla klarade att själva servera sig sin lunch i skolmatsalen från

buffén

Ingen hade diagnoser som Prader-Willis syndrom

Ungdomar med Downs syndrom ingick


Flygare Wallén 2009

Slutsats

• 49% hade utvecklat övervikt

• 14% hade fetma

• 35% hade för stort midjeomfång

• 15% påverkad glukosomsättning

• Sämre kondition, lägre bentäthet och muskelmassa

Gymnasieungdomar med intellektuell funktionsnedsättning

har sämre värden

på alla mätta områden



Efter övergång till ung vuxen

– 5 år senare

Deltagarna i den första studien kontaktades igen

efter 5 år

En tredjedel i alla tre grupperna valde att delta i

uppföljningen

Många hade nu flyttat hemifrån

Tidigare elever från gymnasiesärskolan oftast till

gruppbostäder med olika mycket stöd

Samma mätningar gjordes igen

Frukostmöte 14 oktober 2016 Eva Flygare Wallén

Slutsats

• 22% hade utvecklat det metabola syndromet

• 35% hade utvecklat fetma

• 20% hade ett förstadium till diabetes.

Unga vuxna med utvecklingsstörning

hade en hjärt- kärlhälsa

jämförbar med svenskar i allmänhet

i 40 -50 års åldern



Skolinterventionen Friskare, Smartare,

Gladare

Hälsosam mat

Mycket frukt och grönsaker

Ingen onyttig mat (läsk, godis, glass, bullar,

kakor, chips)

Skolan fick ett gym

Promenad eller idrott varje dag

Vuxna i skolan var förebilder

Eva Flygare Wallén Frukostmöte 14 oktober 2016

Studien utvärderades på

två sätt: 1) i riskfaktorer

för hjärt- kärlsjukdom 2)

effekt av tallriken.

Lunchtallrik

Specialtillverkad och till försäljning på Gustavsbergs porslinsfabrik,

Värmdö.

Idé och design Eva Flygare Wallén.

Bildlayout Johan Blomberg.


Resultat av skolinterventionen

• Efter två år - färre riskfaktorer för hjärt-

kärlsjukdom.

• Ingen ökning i fettmassa

• Konditionen var oförändrad

Flygare Wallén E 2013

Liten grupp

kvar att mäta på!

(n=11)


Fungerade tallriken?

• 9 av 10 tog tillräckligt med grönsaker

• 3-4 olika sorter var vanligast

• Bara en tog inga grönsaker.

• En portion var vanligt


Hälsosammare val med mindre fett,

mer kolhydrater och oftare en

portion. Dessutom lämnade färre

några matrester.

Health Promotion for adults with intellectual

disabilities: evaluation of a multi-component

intervention in community residences 130 vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar i Stockholm

flest i gruppbostad (LSS)

57% kvinnor

ålder 20-66

två var rullstolsburna

Fetma hos 43% (kvinnor 50%)

Ohälsosamt midjeomfång kvinnor 62%, män 38%

35% gick minst 7.500 steg per dag

Häften åt lunch respektive middag utifrån tallriksmodellen på veckodagar

Färre på helgen

Frukt och grönsaker förekom vid 1,5 måltid per dag



Avhandling Helena Bergström 2014

”Hälsofrämjande gruppbostad”

Studie-cirkel för boende

Hälsoombud inkl.

nätverksträffar

Studie-cirkel för personal

Vilken effekt hade programmet?

Positiva effekter

Förbättrade arbetsrutiner för att främja goda

vanor

Ökad fysisk aktivitet

Minskat midjemått (ej signifikant skillnad)

Inga (mätbara) effekter

Matvanor

Tillfredsställelse med livet

Studie I

Alla 3

komponenter

Vilken effekt hade ”Fokus Hälsa”?

Positiva effekter

Förbättrade arbetsrutiner för att främja goda

vanor

Delområde: Allmänt hälsofrämjande arbete

Delområde: Fysisk aktivitet

Inga (mätbara) affekter

Delområde: Mat och måltider

Studie II

Endast

studiecirkeln

”Fokus Hälsa”

Detta fungerade

Relevant – behovet finns!

Flexibelt och passar

verksamheten

Inspirerande med input

Möjligheter till

förbättring

Mer stöd och förberedelser

Mer stöd från kommun och

chef

Mer samarbete mellan

gruppbostäder

Metoder och material för att främja bra mat-

och rörelsevanor

Folkhälsoguiden/gruppbostad

http://folkhalsoguiden.se/gruppbostad

Rapporter och faktablad

För vem?

Politiker och beslutsfattare

Chefer

Personal

När?

När vetenskapligt underlag behövs

för:

Diskussioner

Beslutsfattande

Driva en fråga

Manual: Hälsofrämjande gruppbostad

För vem?

Samordnare (t.ex.

verksamhetschef, koststrateg,

fysioterapeut)

Projektgrupp i kommun eller del

av kommun

När?

Vid genomförande av

”Hälsofrämjande gruppbostad”

Hälso-främjande

grupp-bostad




Health Matters

37 lektioner för personer med

intellektuell


12 veckor – 3 dagar i veckan

Bygger på teorier för

beteendeförändring

Health Matters

http://healthmattersprogram.org/

Syftet är att skapa ”empowerment” hos

deltagarna till förändring (kraft –

självkänsla – tro på sin egen förmåga)

genom ökad kunskap och färdigheter och

främja individernas självkänsla



Vilken effekt hade "Health Matters”?

Förbättrad attityd till träning

Förbättrad tillfredsställelse

med livet

Ökad kunskap om hälsa

Ökad tilltro till egen förmåga

Förbättrad hälsa och fitness

• Heller and Rimmer. Attitudinal and psychosocial outcomes of a fitness and health education program on adults with Down Syndrome. J Inf. 2004.

• Marks et al.. Efficacy of the HealthMatters program train-the-trainer model.. J Appl Res Intellect Disabil. 2013.

Health Matters





Systematisk genomgång av hälsofrämjande

program för personer med intellektuell

funktionsnedsättning (2016)

Sammanlagt 2 studier/program graderades

som ”strong”

1. Health Matters (USA)

2. Hälsofrämjande gruppbostad (Sverige)

Haleigh and Havercamp. Systematic review of health promotion programs focused ofbehavioral changes for people with intellectual disaility. Int Dev

Dis. 2016.

Buddy

Health Matters





Appen Jepp

BUDDY − En hälsofrämjande

intervention (för goda matvanor

och fysisk aktivitet) för unga vuxna

med utvecklingsstörning

Liselotte Schäfer Elinder, MSc, PhD, associate professor

Community Nutrition and Physical Activity

Department of Public Health Sciences

Karolinska Institutet, Stockholm

BUDDY

– en hälsofrämjande intervention för

hälsosamma matvanor och rörelse genom

socialt stöd och ny teknologi för unga med

utvecklingsstörning och deras stödpersonal

- RCT

Två delar:

1) En teoribaserad hälsoutbildning för brukare och

stödpersonal “Health Matters” anpassad till svenska

förhållanden.

2) Att i ett Buddy-förhållande (brukare och stödperson)

använda en mobilapplikation som motivationsstöd



Appen JEPP

anpassad till Health Matters





Det finns ett behov!

Behöver nå personal

och brukare

Måste vara konkret och långsiktig

Fungerar?

Flera delar har redan visat effekt

Metod för att stötta

motivation

Teoretisk bakgrund

”Äta och må bra”

För vem?

Personer med lindrig

utvecklingsstörning

När?

Vid behov eller önskemål

om att lära sig mer om

mat och hälsa

Tack

[email protected]



International collaboration

“Health Matters” – a health education for staff

and residents teaches healthy lifestyle in 36

interactive sessions. The aim is to empower

participants by increasing knowledge and

skills and encourage self-determination.

Developed by the Department of Disability

and Human Development at the University of

Illinois in Chicago, USA. The group is led by

prof Tamar Heller and her coworkers Dr Beth

Marks and Dr Jasmina Sisirak who we are

collaborating with.



Documents

Behov av hälsofrämjande insatser för unga vuxna med ... · PDF fileIngen hade diagnoser som Prader-Willis syndrom Ungdomar med Downs syndrom ingick Downs syndrom - kost och rörelse