© Institutet för NäringslivsforskningBox 55665102 15 [email protected]
ISSN 1654-0824 ISBN 978-91-7204-734-1
Text: Institutet för NäringslivsforskningFormgivning: Irons design, www.irons.se / Sven Ljung DesignTryck: Elanders Gotab AB, 2007Foto: Fredrik Eriksson
Rolf Adlercreutz
Årsbok 2005/2006Årsboken sammanfattar verksamheten vid IFN
under perioden 1 juli 2005 –31 december 2006.
Innehåll
sida
6 Vår uppgift
8 Vår historia
14 Styrelsens arbete
18 VD har ordet
20 Medarbetare
30 Forskningen i sammandrag
38 Forskningsprogram
56 Publikationer
57 Särtryck på svenska
58 Särtryck på engelska
62 Artiklar accepterade för publicering
64 Working Papers
67 Policy Papers
68 Böcker
68 Populärvetenskap
70 Akademiska seminarier
71 IFN:s seminarieserie
77 Brown bagseminarier
80 Publika aktiviteter
82 VIP-fest
84 Policyseminarier
88 Hemsida och nyhetsbrev
90 Närvaro i media
92 Finansiärer
94 Utländska gästforskare
Vår uppgift
6 �
6 �
Institutet för Näringslivsforskning (IFN) är ett privat icke vinstdrivande
forskningsinstitut som grundades 1939 av Sveriges Industriförbund och
Svenska Arbetsgivareföreningen för att bedriva forskning om ekonomiska
och sociala frågor av betydelse för industrins utveckling. Fram till 2006
var institutets namn Industriens Utredningsinstitut – IUI.
Institutets huvudman är Svenskt Näringsliv, som också svarar för knappt hälften av
finansieringen. Den återstående delen av verksamheten finansieras med projektanslag
från privata och offentliga forskningsfinansiärer. Dessa anslag erhåller IFN i konkur
rens med andra ledande institutioner på vårt område. Med några få undantag har
forskarna doktorsexamen i nationalekonomi.
Vår uppgift är att:
Bedriva oberoende forskning på högsta internationella akademiska
nivå – baserad på nationalekonomiska metoder – inom områden som
är av betydelse för näringslivet i Sverige och internationellt.
Bidra med högkvalitativa analyser och policyrekommendationer till offentliga
och privata beslutsfattare på områden av hög relevans för det svenska
näringslivet.
Sprida forskningsresultat genom publikationer och seminarier samt genom
kommentarer och analyser i media.
opartiskochoberoendeforskning
Forskarna vid institutet förenas av övertygelsen att nationalekonomisk metod erbjuder
ett kraftfullt verktyg för att förstå samhället. Vår forskning är opartisk och oberoende.
Professionell integritet och objektivitet karaktäriserar all forskning och analys som
bedrivs vid institutet. IFN bidrar med forskningsbaserade analyser av relevans för den
ekonomiska politiken på icke exklusiv basis. Ingen forskningsfinansiering, varken
personlig eller institutionell, accepteras för ett projekt med ett stipulerat eller förut
bestämt resultat eller politiskt förhållningssätt.
Vår historia
� �
� �
Brobyggare och ifrågasättareIndustriens Utredningsinstitut (IUI) grundades 1939. Den drivande kraften
bakom tillkomsten var Aseas legendariske ledare, J Sigfrid Edström. Han
ansåg att näringslivets huvudorganisationer – Industriförbundet och
SAF – agerade alltför försiktigt i politiska frågor. Därför ville han få till
stånd ett fristående utrednings- och upplysningsorgan, dock med Industri-
förbundet och SAF som huvudmän.
Efter långa och hårda diskussioner mellan Edström och de två organisationernas chefer,
Vilhelm Lundvik och Gustaf Söderlund, kunde så institutet komma igång. Exakt vilken
roll IUI skulle ha fanns det dock ingen klar uppfattning om. Det fanns ingenting i doku
menten bakom institutets etablering som angav att det skulle syssla med forskning.
Det första halvåret kom IUI att fungera som ett politiskt sekretariat för närings
livets huvudorganisationer, bl a inför överläggningar med regeringen. Under de första
krigsåren kom institutet att bli ett viktigt utredningsorgan för att bistå med underlag
för den svenska beredskapsförsörjningen. Men då hände också något som fick av
görande betydelse för institutets framtid.
ettrenodlatforskningsinstitut
År 1�41 rekryterades nämligen Ingvar Svennilson som chef för IUI. Han var ett av de
ledande yngre namnen i Stockholmsskolan, alltså den grupp av nationalekonomer
som under mellankrigstiden utvecklade framförallt makroteorin. Svennilson analyse
rade i sin doktorsavhandling, Ekonomisk planering (1�3�), företagens planering under
risk. Han kom nu att förvandla IUI till ett renodlat forskningsinstitut. Detta deklarerades
offentligt i samband med J Sigfrid Edströms avgång som styrelseordförande 1�43 och
stadfästes i institutets första stadgar 1�4�.
IUI:s mest mångårige chef, Gunnar Eliasson (vd 1��6–�4), brukar framhålla att en
marknadsekonomi måste förstås som en experimentell och delvis oförutsägbar pro
cess där entreprenören spelar en avgörande roll. IUI är alltså själv ett exempel på en
experimentell process där entreprenörsrollen har kreerats av Edström och Svennilson.
Trots att den ursprungliga avsikten med IUI inte var att bedriva forskning, kom det
att bli ett mycket framstående forskningsinstitut. IUI har varit nydanande inom tilläm
pad nationalekonomi. Här skrevs den första avhandlingen för ekonomie doktorsgrad
10 11
i Sverige (Folke Kristensson 1�46) och här gjordes den första ekonometriska studien
(Erik Ruist och Ingvar Svennilson 1�4�). Här publicerade Erik Dahmén 1�50 också sin
banbrytande avhandling Svensk industriell företagarverksamhet 1919–1939.
forskningmedrelevans
Mer allmänt har IUI säkerställt forskning inom näringslivsrelaterade områden såsom
entreprenörskapets betydelse för tillväxten och näringslivets internationalisering.
Inom dessa områden har en rad viktiga vetenskapliga avhandlingar och artiklar
publicerats under åren. En del i detta arbete har varit att ta fram omfattande datama
terial för sådana studier. Ett noterbart exempel på detta är IUI:s databas över svenska
multinationella företags utlandsverksamhet som sträcker sig från 1�60talet fram till
dags dato. Forskning byggd på denna databas har varit en viktig källa i den allmänna
globaliseringsdebatten.
Under många år var IUI landets största producent av doktorer och licentiater
i nationalekonomi med i genomsnitt en avhandling per år. IUI har sedan slutet av
1�60talet haft ett större inslag av kvinnliga forskare än andra nationalekonomiska
institutioner.
Många av IUI:s rapporter har väckt allmän uppmärksamhet. Det gäller inte minst
ett antal konsumtionsstudier (bl a om bilismen och televisionen) under Jan Wallanders
vdtid på 1�50talet. 1�64 publicerade Göran Albinsson den mest sålda IUIskriften
genom tiderna, Reklamens ekonomiska roll. Två år senare kom IUI:s mest omstridda
rapport, Jordbrukspolitikens mål och medel av Odd Guldbrandsen och Assar Lindbeck.
Den ledde både till avhopp från styrelsen och till att fpledaren Bertil Ohlin försökte få
rapporten stoppad med hänsyn till den borgerliga samverkan.
trovrdigaanalyser
För att ett näringslivsfinansierat forskningsinstitut ska kunna överleva måste det
kunna motivera sin existens bland finansiärerna. Varför ska näringslivet finansiera ett
forskningsinstitut, vars nytta kanske inte är lika omedelbar och vars verksamhet inte är
lika påverkbar som en utredningsbyrå?
Ett skäl är att forskningsinriktningen har givit en större trovärdighet åt de analyser
som presterats. Säkert har en del inom näringslivet även insett att det inte enbart
behöver vara en nackdel om en väl genomförd vetenskaplig studie händelsevis skulle
visa att några ”sanningar” som har omhuldats i vissa näringslivskretsar inte visar sig
hålla måttet.
10 11
plantskolafrakademiker
IUI:s vetenskapliga inriktning har också inneburit en långsiktig fördel för näringslivet
– och för andra delar av samhället – genom att institutet har fungerat som en plant
skola. Unga akademiker har under ett par år ägnat sig åt näringslivsrelaterad forsk
ning – ofta i nära kontakt med företrädare för berörda företag – för att sedan fortsätta
sin yrkeskarriär på andra håll: i universitetsvärlden, näringslivet eller den offentliga
förvaltningen. Därigenom har de fått erfarenheter, kontakter och en intresseinriktning
som ofta varit till nytta för näringslivet.
En rad IUIforskare har blivit professorer. Göran Albinsson och Åke Ortmark blev
framstående journalister. Axel Iveroth och Lars Nabseth blev chefer för Industriför
bundet. Tore Browaldh och Jan Wallander blev chefer för Handelsbanken. Bengt Rydén
blev börschef och Lars Wohlin riksbankschef.
samspelmednringslivet
Marcus Wallenberg var sin tids mäktigaste person i näringslivet. Under 25 år (1�50–�5)
var han ordförande i IUI. Genom sitt engagemang för institutet gav han det en stark
ställning och stor prestige i näringslivet. Han förstod att IUI hade en viktig roll som
plantskola och kreativ näringslivsorienterad forskningsmiljö i ett land där nästan all
annan samhällsforskning drevs i offentlig regi. När det gällde att få företag att ställa
upp med pengar till IUI eller ställa material till förfogande, var namnet Wallenberg en
säker plånboks och dörröppnare.
Kopplingen till näringslivet gav alltså forskarna på IUI bättre praktiska förutsätt
ningar att bedriva forskning. Dessutom har kopplingen till näringslivet, och kravet på
att forskningsresultaten ska spridas och väcka allmänt intresse, inneburit en nyttig
stimulans för forskarna.
nyttnamnochnyaprogram
År 2006 markerar ett viktigt skede i institutets utveckling. Det mest påtagliga var att
institutet bytte namn till Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Samtidigt ändrades
också institutets symbol från industriskorstenar till ett bladverk.
I och med namnbytet fick institutet ett namn som bättre speglar verksamhetens
innehåll. Sedan 1�43 hade IUI varit ett forskningsinstitut, inte ett utredningsinstitut.
Och redan på 1�40talet började man forska om andra delar av näringslivet än industri
sektorn. I själva verket blev IUI en pionjär även i studiet av den offentliga sektorn när
Erik Höök 1�62 presenterade sin avhandling Den offentliga sektorns expansion.
12 13
I samband med namnbytet skedde också två viktiga förändringar. Bland annat in
rättades tre nya forskningsprogram kring frågeställningar som är centrala för närings
livets framtid. Dessa handlar om globaliseringens effekter på näringslivet, konkurrens
och handel med tjänster liksom entreprenörskap och nyföretagande. Målet är alltjämt
att bedriva forskning av högsta internationella kvalitet på dessa områden.
nyaarbetsformer
2006 års omvandling handlade även om verksamhetsformerna. IFN stärkte sina
resurser för att mer aktivt kunna dela med sig av sina kunskaper och forskningsresultat.
Inslagen av seminarier och möten i verksamheten har därmed ökat. Dessutom erbjuds
aktuell information om egen och andras forskning via hemsidan, nyhetsbrev och mer
policyinriktade rapporter och översikter.
IUI har sedan starten haft två viktiga uppgifter: För det första att utgöra en bro
byggare mellan forskarvärlden och näringslivet och för det andra att främja en ökad
pluralism i svensk samhällsforskning, att ifrågasätta etablerade sanningar och ge alter
nativa, vetenskapligt underbyggda bilder av verkligheten. Dessa uppgifter står i fokus
även efter institutets omvandling till IFN.
Anders Johnson
Skriftställare och författare till boken Brobyggare och
ifrågasättare – IUI från starten 1939 till namnbytet 2006
(IFN 200�).
12 13
15
Styrelsens arbete
1414
15
Under året har styrelsen för Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
medverkat till en stor förändring. Industriens Utredningsinstitut har som
ett forskningsinstitut med gamla anor, starkt renommé och väl beprövade
arbetsformer vågat ompröva sin roll och ta ett ambitiöst steg mot fram-
tiden. Såväl namnbytet som inrättandet av nya forskningsprogram och en
kommunikationsfunktion visar att institutets ledning förstår att omvärlden
ställer nya krav.
Styrelsen anser att institutets existensberättigande står och faller med hög relevans i
frågeställningarna och förmågan att kommunicera resultaten ut mot omvärlden. Att
detta går att förena med vetenskaplig kvalitet och oberoende visar IUI:s långa historia.
För styrelsen har det varit viktigt att förändringen drivs enligt mottot att starka
visioner ska förenas med stor handlingskraft i vardagen. Vi har värnat tydliga priorite
ringar i förändringen och fokuserat på:
1414
Från vänster till höger: Urban Bäckström, Signhild Arnegård Hansen, Björn Hägglund, Sigrun Hjelmquist och Magnus Henrekson. Ej närvarande: Sverker Martin-Löf, Per Olofsson och Carl Wilhelm Ros.
16 1�
finansiering
För att leverera forskning i framkant måste institutet ha starka, stabila och
långsiktiga finansiärer. Tydliga forskningsprogram har underlättat arbetet med
att hitta nya finansiärer och styrelsen har aktivt bidragit med nya kontakter.
relevans
Om vi ska åstadkomma forskning som är attraktiv för de många beslutsfattare
som bevakar näringslivets utveckling måste institutet ringa in högaktuella och
outforskade frågeställningar. Styrelsen har spelat en viktig roll i att utmejsla de
forskningsprogram som utgör navet i dagens verksamhet.
frtroende
Profileringen av institutet och dess forskning ska ske utifrån målsättningen att
skapa starkt förtroende hos ledande opinionsbildare. Då går långsiktig respekt
framför kortsiktig publicitet. Med detta som grund vill vi se ett institut vars
forskare aktivt deltar i samhällsdebatten.
Vid årets slut kan styrelsen konstatera att lagda planer så här långt levererats. IFN har
hittat nya och värdefulla finansiärer, presterat forskning med hög relevans liksom vär
defulla inlägg i samhällsdebatten. Nu gäller det att, efter en god start, få hela verksam
heten att blomma ut och uppfylla styrelsens högt ställda förväntningar. Så här långt
ser det bra ut!
Björn Hägglund
Styrelsens ordförande
16 1�
Styrelsens ledamöterBjörn Hägglund (ordförande sedan 2003)
Skog dr. Styrelseledamot i Alfa Laval, Karl Hedin AB, Bergvik Skog AB, Knut och Alice
Wallenbergs Stiftelse och MISTRA. Vice preses i IVA och ordförande i Världsnaturfon
den, Sverige.
Magnus Henrekson (verkställande direktör sedan 2005)
Ekonomie dr, professor. Styrelseordförande i Finanspolitiska Forskningsinstitutet. Styrelse
ledamot i Institutet för EkonomiskHistorisk Forskning och Investment AB Öresund.
Urban Bäckström (ledamot sedan 2005)
Civilekonom. Vd för Svenskt Näringsliv. Styrelseordförande i Internationella Handels
högskolan i Jönköping. Styrelseledamot i OMX. Tidigare bl a vd för Skandia Liv och
chef för Sveriges Riksbank.
Signhild Arnegård Hansen (ledamot sedan 2005)
Ordförande i och ägare av Svenska Lantchips AB. Ordförande i Ung Företagsamhet.
Vice ordförande i Svenskt Näringsliv. Styrelseledamot i bl a Livsmedelsföretagen,
IFL vid Handelshögskolan och Läromedelsrådet vid Specialpedagogiska Institutet.
Sigrun Hjelmquist (ledamot sedan 2004)
Civ ing & tekn lic. Partner och ordförande i Sight Executive Group. Styrelseledamot i
Handelsbanken, Sandvik, IBS, E.ON Sverige, RAE Systems Inc, AudioDev, AuSystems
AB och Symsoft AB.
Sverker Martin-Löf (ledamot sedan 2006)
Tekn lic, hedersdoktor. Styrelseordförande i SCA, tidigare koncernchef och verkstäl
lande direktör i SCA. Styrelseordförande i SSAB och Skanska, vice styrelseordförande i
Ericsson, Industrivärden och Svenskt Näringsliv. Styrelseledamot i Handelsbanken.
Per Olofsson (ledamot sedan 1��6)
Fil kand. Styrelseordförande i Springboard Capital AB, Syncron International AB och
NTK. Styrelseledamot i Tactile Rugged Computers AB och Styrelseakademien Stockholm.
Tidigare befattningar är bl a vd för Sveriges Industriförbund och IBM Svenska AB.
Carl Wilhelm Ros (ledamot sedan 1���)
Pol mag. Styrelseledamot i SEB, INGKA (IKEA) Holding, Bonnier AB, Anders Wilhelmsen,
Camfil, Bisnode, Martin Olsson och Catella Property.
VD har ordet
1� 1�1�1�
1� 1�
Industriens Utredningsinstitut (IUI) heter sedan april 2006 Institutet för
Näringslivsforskning (IFN). Det nya namnet speglar bättre vår samtid
och vår uppgift. När IUI startades 1939 var industrin framtiden och
namnvalet föll sig därför naturligt. Men näringslivet förändras och vår
forskning handlar om ett nytt och modernt näringsliv.
Namnbytet markerar också en förnyelse av vår
verksamhet. Vårt mål är att bedriva forskning av
högsta internationella kvalitet på områden som är
av central betydelse för näringslivets utveckling i
och utanför Sverige. För att åstadkomma detta, i
en allt hårdare konkurrens, kraftsamlar vi kring tre
breda programområden.
Det första behandlar globaliseringens effekter
på näringslivet och framför allt på företagen. Detta
har alltid varit en paradgren för institutet och denna
starka plattform kommer vi att bygga vidare på. Det
andra programmet avser konkurrens och handel
inom tjänsteområdet. Detta är viktigt inte minst med tanke på tjänstesektorns ökade
betydelse för sysselsättning och välfärd samtidigt som såväl Sverige som Europa i stort
har problem med sysselsättningen. Det tredje programmet rör entreprenörskap, inno
vationer och nyföretagande. Entreprenörskap är ett relativt nytt forskningsområde
som nu står inför ett genombrott inom nationalekonomin. Flera europeiska forsk
ningsgrupper är i sin linda och där vill vi vara med.
Ett annat viktigt mål för vår verksamhet är att vara en källa till kunskap och infor
mation om näringslivets förutsättningar och utveckling. Forskningen har blivit alltmer
specialiserad vilket gjort den mindre tillgänglig för ickespecialister. Samtidigt ökar
behovet av en brygga mellan forskningen, företagen, politiken och samhället i övrigt.
Här har IFN en viktig funktion att fylla. Vi ökar därför inslaget av seminarier och möten
i vår verksamhet. Dessutom erbjuder vi aktuell information om vår egen och andras
forskning via hemsida, nyhetsbrev och mer policyinriktade rapporter och översikter.
IFN ska förvalta IUI:s starka tradition av forskning med hög integritet, relevans och
vetenskaplig kvalitet och förena denna med moderna arbetsformer som gör oss kon
kurrenskraftiga på en global forskningsarena och tillgängliga för de samhällsföreträdare
som behöver vetenskapliga underlag för att bättre förstå näringslivets villkor.
1�
Magnus Henrekson, vd
1�
21
Medarbetare
20
2120
Ledning
Magnus Henrekson, vd och professor
Magnus Henrekson tillträdde som vd för IFN i november 2005. Arbetet som institutets
vd innebär att ansvara för institutets forsknings och kommunikationsstrategi, rap
portering till styrelsen och att vårda och utveckla relationen till institutets finansiärer. I
vd:s ansvar ingår dessutom att rekrytera personal, personalansvar för forskare samt att
utveckla institutets samarbete med nationella och internationella institut, institutioner
och enskilda forskare.
Lars Persson, vice vd och docent i nationalekonomi
Lars Persson har varit vice vd på institutet sedan 2000. I Lars Perssons ansvarsområden
ingår att ansvara för institutets ekonomistyrning och budgetuppföljning samt perso
nalansvar för institutets administrativa personal. I hans ansvar ingår dessutom kvali
tetssäkring av forskningen och forskningsprogrammen Globaliseringen och företagen
och Entreprenörskapets ekonomi, samt att medverka i institutets rekryteringsgrupp.
Sofia Strömberg, kommunikationschef och fil kand
Sofia Strömberg tillträdde som kommunikationschef i januari 2006. I arbetet som
kommunikationschef ingår att utveckla institutets kommunikationsstrategi liksom
ansvaret för publika kanaler såsom policyseminarier, pressmöten, hemsida och
nyhetsbrev. Vidare ingår bl a att ansvara för institutets grafiska profil samt att utbilda
institutets medarbetare i kommunikation.
22 23
AdministrationMarta Benkestock, ekonomiansvarig
Ansvarar bl a för bokföring, fakturering, leverantörsbetalningar, utlandsbetalningar,
reseräkningar, projektredovisning, skatter, löner, försäkringar, budget och bokslut.
Elisabeth Gustafsson, vd-sekreterare
Ansvarar bl a för seminarie, konferens och gästforskaradministration.
Jörgen Nilson, IT-ansvarig
Ansvarar för inköp och drift av data och teleutrustning. Har ansvar för inköp av
programvara, samt intern support. Fungerar som webmaster och är även säkerhets
ansvarig.
Marie Tilert, serviceansvarig
Ansvarar för växel och reception, post, tidskriftsbibliotek och övrig service.
Stående från vänster: Marta Benkestock, Johan Almenberg, Roger Svensson, Yves Zenou, Marie Tilert, Martin Olsson, Johan Stennek, Elisabeth Gustafsson, Sven-Olof Fridolfsson, Katariina Hakkala, Jörgen Nilson, Thomas Tangerås, Daniel Waldenström, Henrik Jordahl, Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck, Henrik Horn och Assar Lindbeck.Sittande främre rad: Anna Sjögren, Lars Oxelheim och Magnus Henrekson. Sittande bakre rad: Helena Svaleryd, Jonas Vlachos och Sofia Strömberg. Saknas på bilden gör: Mattias Ganslandt, Fredrik Hesseborn, Ylva Johansson, Lars Persson, Fredrik Sjöholm och Per Skedinger.
22 23
ForskareJohan Almenberg är tredjeårsdoktorand och arbetar på en avhandling inom tillämpad
mikroekonomi.
Fredrik Andersson är professor vid nationalekonomiska institutionen, Lunds universi
tet, och är sedan 1 juli 2006 affilierad forskare vid IFN. Fredrik Anderssons forskning är
i huvudsak inriktad på organisations och konkurrensfrågor och han ingår i institutets
nya tjänsteforskningsprogram. Fredrik Andersson är medlem av Vetenskapsrådets
ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap.
Robin Douhan är doktorand vid Uppsala universitet. Han är sedan sommaren 2006
affilierad med IFN. Forskningen har huvudsakligen varit inriktad på entreprenörskap
i en institutionell och politisk kontext. Andra forskningsintressen inkluderar tillväxt
och ekonomisk utveckling mer generellt samt vetenskapsteori med inriktning mot
ekonomisk metod.
Sven-Olof Fridolfsson är fil dr i nationalekonomi. Hans forskningsintressen är huvud
sakligen inriktade på industriell ekonomi och konkurrenspolitik. För närvarande arbetar
han med frågor om (i) företagsförvärv och förvärvskontroll samt (ii) konkurrenspolitik
och kartellbekämpning. SvenOlof Fridolfsson har arbetat som ekonomisk expert åt
Konkurrensverket och EUkommissionen och har varit gästforskare på University of
California Berkeley och Université des Sciences Sociales de Toulouse.
Mattias Ganslandt är docent i nationalekonomi och var verksam på IFN t o m den 15
december 2006, då han tillträdde en tjänst som gästforskare vid University of Colorado
at Boulder i USA. Mattias Ganslandts huvudsakliga forskningsområden är industriell
ekonomi, internationell handel och handelspolitik, immateriella tillgångar och rät
tigheter, konkurrensrätt, konkurrenspolitik och tjänsteproduktion.
Katariina Hakkala är ekon dr i nationalekonomi. Hennes huvudsakliga inriktning är
internationell ekonomi med fokus på multinationella företag. I de senaste forsknings
projekten har Katariina Hakkala studerat följande frågor: i) effekter av korruption på
utländska direktinvesteringar; ii) effekter av utflyttning av produktion på arbetskrafts
efterfrågan; samt iii) hur typen av marknadsinträde av multinationella företag (entry
mode of FDI) påverkar FoUverksamheten i utländska dotterföretag. Katariina Hakkala
är sedan hösten 2006 sekreterare i Nationalekonomiska Föreningen.
24 25
Magnus Henrekson är vd för IFN och innehavare av Jacob Wallenbergs forskningspro
fessur vid Handelshögskolan i Stockholm. Hans forskning är inriktad på entreprenör
skap, ekonomisk tillväxt och institutionell ekonomi. Magnus Henrekson är medlem
i redaktionen för Small Business Economics och Foundations and Trends in Entrepre-
neurship. Han är bl a affilierad forskare vid SNS och Forum för Småföretagsforskning
(FSF), medlem i IVA:s avdelning IX (ekonomi) samt vetenskaplig rådgivare till Institutet
för tillväxtpolitiska studier (ITPS). Han medverkar regelbundet som expertkommentator
i TV�:s Finansnytt.
Fredrik Hesseborn, ekon mag, arbetar sedan oktober 2006 på institutet som forsk
ningsassistent. Han arbetar framför allt med datainsamling och ekonometrisk analys.
Fredrik Heyman är fil dr i nationalekonomi och disputerade 2002 vid Handelshög
skolan i Stockholm på en avhandling om sambandet mellan löner, företags lönsamhet
och strukturomvandling. Hans huvudsakliga forskningsinriktning är arbetsmarknads
ekonomi, under senare tid med inriktning på internationaliseringens effekter på
arbetsmarknaden.
Henrik Horn, professor i internationell ekonomi, är Senior Research Fellow vid IFN.
Hans forskning fokuserar främst på skärningsområdet mellan ekonomi och juridik och
då särskilt på ekonomiskjuridiska aspekter av internationella integrationsavtal som
WTO och EU, liksom på konkurrens och regleringsfrågor. Han har undervisat inom
dessa områden vid t ex Stockholms universitet, Princeton University och World Trade
Institute i Bern. Han var tidigare domare i Marknadsdomstolen och har även arbetat
på forskningsavdelningen vid WTO. Henrik Horn är (tillsammans med Petros C.
Mavroidis) chefrapportör för American Law Institutes projekt Principles of Trade Law:
The World Trade Organization. Henrik Horn är Nonresident Senior Fellow vid Bruegel
(en nystartad policy think tank baserad i Bryssel) och Research Fellow vid CEPR i
London. Han är också redaktionsmedlem för World Trade Review.
Ylva Johansson är doktorand vid Stockholms universitet och har under hösten 2006
arbetat på institutet som forskningsassistent till Mattias Ganslandt.
Henrik Jordahl är fil dr i nationalekonomi och är sedan mitten av december 2006 chef
för IFN:s forskningsprogram om tjänstesektorns ekonomi. Han forskar om politisk
ekonomi, tjänstesektorn och tillitens ekonomi. För närvarande arbetar han med i)
24 25
privat produktion av offentliga tjänster, ii) skönhet som förklaring av valresultat, iii)
ekonomisk ojämlikhet och tillit, och iv) samhällsvetares politiska uppfattningar. Henrik
Jordahl är affilierad med Ratio och har skrivit policyrapporter för Konkurrensverket
och Svenskt Näringsliv.
Assar Lindbeck är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi,
Stockholms universitet, och Senior Research Fellow vid IFN. Under året avslutade
Assar Lindbeck sin studie för Världsbanken av ekonomiska reformer, sociala föränd
ringar och socialpolitik i Kina. Han har arbetat med en teoretisk uppsats om inkomst
försäkring med tonvikt på interaktionen mellan ”moral hazard” och social normer
(tillsammans med Mats Persson). Assar Lindbeck har också arbetat med två empiriska
uppsatser. Den ena behandlar interaktionseffekter mellan arbetstrygghetslagstiftning
och sjukförsäkring, och i den andra studeras lokala variationer i sjukfrånvaro (tillsam
mans med Mårten Palme och Mats Persson). Assar Lindbeck har under året utsetts till
hedersdoktor vid universitetet i Reykjavik och medverkar i de internationella nätverken
CESifo, München, och Kiel Institute of World Economics, Kiel.
Pehr-Johan Norbäck är docent i nationalekonomi. För närvarande arbetar han med
tre huvudsakliga områden: (i) internationella fusioner och strukturomvandling, (ii)
empirisk forskning kring internationella investeringar och multinationella företag
och (iii) interaktionen mellan entreprenörskap, innovationer, riskkapital och produkt
marknadskonkurrens.
Martin Olsson är ekon mag med inriktning mot kvantitativa metoder. Sedan 2006
arbetar han som forskningsassistent på IFN. Han har medverkat i en rad projekt där
han framför allt har arbetat med datainsamling och ekonometrisk analys.
Lars Oxelheim innehar en professur vid Lunds universitet och är knuten till IFN. Hans
forskning, som huvudsakligen är empirisk till sin karaktär, är inriktad på att koppla sam
man företaget med dess makroekonomiska omgivning. Han är ordförande för det Svenska
Nätverket för Europaforskning i Ekonomi (SNEE) och affilierad professor vid Fudan
universitetet i Shanghai. Han är medlem av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet
och tillika ledamot av styrelsen för SIEPS. Lars Oxelheim är medlem i redaktionen för
Management International Review, International Business Review samt Treasury Analysis.
26 2�
Lars Persson är docent i nationalekonomi och vice vd på IFN. Hans forskning är
inriktad på industriell ekonomi, konkurrenspolitik, internationell investeringar och
forskning & utveckling. För närvarande arbetar han med frågor om (i) internationella
fusioner och strukturomvandling, (i) interaktionen mellan entreprenörer, riskkapita
lister och etablerade företag i innovationsprocessen, och (iii) företagsbeskattning och
företagsförvärv. Lars Persson är affilierad med Centre for Economic Policy Research
(CEPR, London) och Forum för småföretagsforskning (FSF).
Anna Sjögren är ekon dr i nationalekonomi. Hennes forskning är inriktad på utbild
ning, humankapital, genus, arbetsmarknad och beslut under osäkerhet. För närva
rande forskar Anna Sjögren om (i) betydelsen av betyg för studieprestationer, (ii) inter
generationella samband, överföring av kultur, värderingar, utbildning och framgång
på arbetsmarknaden, (iii) barnomsorgskostnaders betydelse för barnafödande, (iv)
män och kvinnors samarbetsmönster, samt (v) betydelsen av deadlines. Anna Sjögren
är affilierad med Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala
och är ledamot i styrelsen för Institutet för social forskning (SOFI). Hon undervisar
i personalekonomi på Stockholms universitet och var under 2006 ledamot av SNS
Välfärdsråd.
Fredrik Sjöholm är docent i nationalekonomi och hans forskning har under hösten
fokuserat på teknologisk utveckling i Kina och effekterna av sådan utveckling. Han har
bl a undersökt hur utländska företag har bidragit till Kinas teknologiska utveckling.
Vidare har han undersökt hur teknologiska framsteg påverkar efterfrågan på arbets
kraft i kinesiska företag. Fredrik Sjöholm har också under hösten slutfört ett projekt
om fattigdom i Kambodja. Han är External Fellow vid Leverhulme Centre for Research
on Globalisation and Economic Policy (GEP) vid universitetet i Nottingham, medlem
av Asian Economic Panel och East Asian Economic Association’s Council of Fellows.
Per Skedinger, docent i nationalekonomi, fortsatte arbetet i sitt projekt om minimilöner,
vilket bl a innefattar en kartläggning av de svenska minimilönernas nivåer och utveck
ling över tiden inom olika avtalsområden. Han påbörjade ett projekt om vilka effekter
ändringar i villkoren för förtidspensioneringar haft på äldres arbetskraftsutbud (tillsam
mans med Per Johansson, IFAU). I projektet utnyttjas bl a olika typer av hälsodata, såsom
självrapporterad information samt registerdata från AMS och data från Socialstyrelsens
Slutenvårdsregister. Per Skedinger är sedan november 2005 redaktör för Ekonomisk
Debatt. Han tilldelades Myrdalspriset 2006 för bästa artikel i samma tidskrift.
26 2�
Mikael Stenkula är fil dr i nationalekonomi och projektanställd forskare på IFN. Hans
forskning är framför allt inriktad på entreprenörskapsfrågor och företagsstrukturer
inom näringslivet samt policyfrågor kopplade till dessa områden. För närvarande
arbetar han med en svensk textbok om entreprenörskap tillsammans med Magnus
Henrekson. Därutöver undersöker han globaliseringens påverkan på svenskt näringsliv
tillsammans med Stefan Fölster samt analyserar de medelstora företagens utveckling i
Sverige. Mikael Stenkula ingår i en referensgrupp för ett nystartat VINNOVAprojekt.
Johan Stennek är docent i nationalekonomi och forskar inom området industriell
ekonomi med särskilt fokus på konkurrenspolitik och offentliga regleringar. Han
arbetar för närvarande på frågor om (i) företagsförvärv, (ii) marknader med få köpare
och säljare samt (iii) elektronisk kommunikation, dvs TV, bredband och telefoni. Johan
Stennek är medlem i Centre for Economic Policy Research (CEPR, London) samt i
Konkurrensverkets råd för konkurrensforskning.
Helena Svaleryd är fil dr i nationalekonomi. Hennes forskning är i huvudsak empirisk
och inriktad på politisk ekonomi, internationell ekonomi och finansiell ekonomi. För
närvarande arbetar hon med frågor rörande (i) politisk styrning i svenska kommuner,
(ii) bolagsstyrning och löner i svenska börsföretag och (iii) barnomsorgskostnadernas
effekter på barnafödandet. Hon har även skrivit en forskarrapport om löneskillnader
mellan kommuner och mellan landsting på uppdrag av Finansdepartementet och
varit gästforskare vid London School of Economics.
Roger Svensson är docent i nationalekonomi. Hans forskning är inriktad på entrepre
nörskap, intellektuell egendom och tjänstehandel. För närvarande arbetar han med
frågor om (i) kommersialisering av patent, (ii) förvärv/licensiering av intellektuell
egendom och (iii) upphandling av konsulttjänster. Roger Svensson är affilierad med
Mälardalens Högskola.
Thomas Tangerås är fil dr i nationalekonomi. Hans forskning är inriktad på industriell
ekonomi och politisk ekonomi. För närvarande forskar han på frågor om (i) elektro
nisk kommunikation, (ii) måttstockskonkurrens, (iii) språkpolitik och (iv) konflikter.
Thomas Tangerås har anlitats som expert på telekommunikation och varit gästforskare
vid universitetet i Toulouse.
2� 2�
Jonas Vlachos är fil dr i nationalekonomi och innehar ett forskningslektorat vid
Stockholms universitet. Han är affilierad med IFN på 40 procent av en heltidstjänst.
Jonas Vlachos har främst arbetat inom två områden. Dels har han undersökt vad som
bestämmer lokala partistöd och politikerlöner i svenska kommuner, dels har han
studerat hur ägarstrukturen i svenska börsbolag påverkar lönesättningen. Han har
dessutom varit redaktör för tidskriften Ekonomisk Debatt.
Daniel Waldenström är fil dr i nationalekonomi och fil lic i ekonomisk historia från
Handelshögskolan i Stockholm. Hans huvudsakliga forskningsområden är inkomst
och förmögenhetsfördelning och historisk finansiell utveckling. Daniel Waldenström
är medlem i Economic History Association och European Historical Economics
Society.
Yves Zenou är professor i nationalekonomi. Hans forskning är både teoriskt och empi
riskt inriktad. För närvarande arbetar han med frågor som rör (i) sociala interaktioner
och nätverksteori, (ii) sök och matchningsteori, (iii) urban ekonomi, (iv) segregation
och diskriminering av minoriteter, (v) identitet och assimilering av invandrare, (vi)
kriminalitet, och (vii) utbildning. Yves Zenou är affilierad med Centre for Economic
Policy Research (CEPR, London) och Institute for the Study of Labor (IZA, Bonn). Han
är biträdande redaktör för Journal of Urban Economics. Han har varit gästprofessor vid
European University Institute och Tel Aviv University.
2� 2�
31
Forskningen i sammandrag
30
31
En utvärdering av forskningen vid IFN visar att produktiviteten ökat
väsentligt under 2006. Det gäller oavsett om vi mäter antalet Working
Papers, artiklar eller bokkapitel publicerade i svenska och internationella
tidskrifter.
Ökad produktivitet utan bibehållen eller ökad kvalitet har dock ett begränsat värde.
Därför månar vi om att utvärdera även de kvalitativa aspekterna av forskningen. Ett
viktigt mått i sammanhanget är att utvärdera hur ofta vi publiceras i de högkvalitativa
tidskrifter som har störst genomslag i forskarvärlden.
Nedan sammanfattar vi de kvantitativa och kvalitativa resultaten av vår forskning
under 2006. I sammanhanget redovisar vi också hur vi går till väga för att genomföra
utvärderingen.
utgivningpengelska
I normalfallet redovisas den egna forskningen i form av uppsatser på engelska. Efter
att en uppsats genomgått en första kvalitetsgranskning ges den ut i IFN:s Working
Paperserie. Serien kan även innehålla uppsatser som gästforskare i huvudsak författat
vid sin vistelse vid IFN. I figur 1 anges antalet Working Papers som givits ut under åren
2000–2006. Antalet har varierat mellan 1� och 24 per år fram till 2005. Under 2006
ökade antalet utgivna Working Papers till 2�, vilket är ca 30 procent över den tidigare
genomsnittliga nivån under 2000talet.
30
0
5
10
15
20
25
30
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Figur 1. Antal Working Papers utgivna vid IFN, 2000–2006.
32 33
Vid utvärderingen av antalet publicerade forskningsarbeten finns inget entydigt mått;
detta eftersom publikationer kan ta sig olika former, arbeten kan vara ensamförfattade
eller skrivna med kollegor utanför IFN etc. Ett första grovt mått erhålles genom en en
kel summering av antalet publicerade tidskriftsartiklar och bokkapitel som givits ut i
institutets digitala engelska särtrycksserie. Detta anges i figur 2 för perioden 2000–
2006. Figuren redovisar även antalet sådana särtryck korrigerade för huruvida någon
eller några av författarna inte är verksamma vid IFN. Antalet internationellt publice
rade arbeten låg i genomsnitt på ca 11 t o m 2004, men har stigit kraftigt de senaste två
åren och var 2� år 2006 (nästan 20 med justering för externa medförfattare).
0
5
10
15
20
25
30
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Figur 2. Antal utgivna tidskriftsartiklar och bokkapitel på engelska, 2000–2006.
Anm.: Den högra stapeln anger antalet publikationer justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas
som 0,71, med två externa författare som 0,58 osv (detta enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer, noter
och repliksvar räknas som en halv artikel.
32 33
Figur 3 visar antalet publicerade refereegranskade tidskriftsartiklar med och utan
justering för externa medförfattare. Även här ser vi en ökning under senare år. 2006
publicerade institutets forskare sammantaget 1� tidskriftsartiklar (14,3 med justering
för externa medförfattare), vilket är en klar uppgång från de första åren under 2000
talet då antalet i genomsnitt låg på ca 10 (�,� med författarjustering). Eftersom det
finns en betydande eftersläpning mellan att en artikel blir accepterad för publicering
och när den sedan ges ut, kan ett bättre mått på den samtida forskningsproduktiviteten
vara antalet accepterade artiklar under ett visst år. Fr o m 2006 samlas denna informa
tion in och publiceras fortlöpande på IFN:s hemsida. År 2006 antogs 23 artiklar för
publicering (1�,� med författarjustering).
0
5
10
15
20
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Figur 3. Antal artiklar i referee-granskade tidskrifter, 2000–2006.
Anm.: Den högra stapeln anger antalet publikationer justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas
som 0,71, med två externa författare som 0,58 osv (detta enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer,
noter och repliksvar räknas som en halv artikel.
Måtten ovan fångar olika aspekter av den kvantitet forskning som producerats vid
IFN. Men de fångar kvalitetsaspekten enbart i begränsad utsträckning. Det är stora
kvalitetsskillnader mellan olika tidskrifter och det är ett viktigt mål för IFN:s forskare
att publicera sina arbeten i så högkvalitativa tidskrifter och bokserier som möjligt. För
detta ändamål har vi utvecklat ett internt poängsystem, vilket redovisas i bilagan på
sidan 3�.
34 35
Figur 4 visar antalet kvalitets och författarjusterade publiceringspoäng. Här ser vi en
ökning i utfallet för denna mycket viktiga aspekt av forskningen under senare år. 2005
och 2006 producerade institutets forskare sammantaget 40 respektive 65 kvalitets och
författarjusterade publiceringspoäng, vilket är en klar uppgång från de första åren
under 2000talet då poängantalet i genomsnitt låg på ca 30.
Även om det i forskarvärlden finns delade meningar om kvaliteten på olika forsk
ningstidskrifter så råder det samsyn om att några tidskrifter står i viss särklass. Ofta
talas om ”topp4” och med detta menas allmäntidskrifterna American Economic
Review, Econometrica, Journal of Political Economy och Quarterly Journal of Economics.
På senare år har begreppet ”topp5” etablerats, vilket innebär att Review of Economic
Studies adderats till listan av absoluta topptidskrifter. I takt med den hårdnande glo
bala konkurrensen och den snabba ökningen i antalet akademiska nationalekonomer
i världen har det blivit mycket svårt att publicera i dessa tidskrifter. År 2006 publice
rades totalt fyra artiklar i ”topp4” där åtminstone en av författarna hade sin huvud
hemvist vid en svensk akademisk institution. IFNforskare medverkade i tre av de fyra
artiklarna (Henrik Horn, Assar Lindbeck och Yves Zenou).
Det bör dock noteras att den förbättrade kvalitets och författarjusterade forsk
ningsproduktion som figur 4 illustrerar framför allt förklaras av en ökning av artiklar
i ledande tidskrifter inom våra kärnområden, vilket är i linje med vår målsättning att
säkerställa högkvalitativ forskning inom just dessa områden.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Figur 4. Antal publiceringspoäng baserat på IFN:s poängskala, 2000–2006.
Anm.: Den högra stapeln anger antalet publikationer justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas
som 0,71, med två externa författare som 0,58 osv (detta enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer,
noter och repliksvar ger halv poäng.
34 35
Det förtjänar också att nämnas att det under 2006 publicerades två internationella
volymer på ledande akademiska förlag där IFNforskare var redaktörer. Lars Oxelheim
var redaktör för boken Corporate and Institutional Transparency for Economic Growth
in Europe (Oxford och New York: Elsevier) och Henrik Horn (tillsammans med Peter
C. Mavroides) var redaktör för boken The WTO Case Law of 2003 (Cambridge, UK:
Cambridge University Press).
utgivningpsvenska
Eftersom den akademiska ”tredje uppgiften”, dvs att kommunicera sin forskning även
utanför forskarsamhället, numera explicit ingår i IFN:s verksamhet, är även publi
kationer på svenska väsentliga. I de flesta fall sker detta genom att forskarna skriver
uppsatser som publiceras i svenskspråkiga tidskrifter som Ekonomisk Debatt och
Ekonomiska Samfundets Tidskrift, men det sker också genom medverkan i samlings
volymer, expertrapporter till utredningar och böcker. Det handlar ofta om popularise
ring av egen och andras forskning, men också om att på forskningsbasis göra analyser
av frågor av hög ekonomiskpolitisk relevans. Dessa arbeten ges ut i institutets svenska
särtrycksserie. Under 2006 utgavs 13 särtryck på svenska. Som framgår av figur 5 är
detta en kraftig ökning jämfört med tidigare år under 2000talet.
0
2
4
6
8
10
12
14
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Figur 5. Antal arbeten i IFN:s svenska särtrycksserie, 2000–2006.
Anm.: Den högra stapeln anger antalet publikationer justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas
som 0,71, med två externa författare som 0,58 osv (detta enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer,
noter och repliksvar ger halv poäng.
36 3�
En av IFN:s forskare, Anna Sjögren, var också en av fyra författare till boken Fritt
inträde? Ungdomars och invandrades väg till det första arbetet (Välfärdsrådets rapport
2006, Stockholm: SNS Förlag).
Professor Lars Oxelheim fungerade för nionde året i rad som en av redaktörerna
för en bok i serien Europaperspektiv utgiven av Santérus förlag. För serien ansvarar
universitetens nätverk för Europaforskning. Titeln den här gången var En gränslös
europeisk arbetsmarknad?
För att ytterligare synliggöra insatser inom ramen för den tredje uppgiften listas
numera också populärvetenskapliga artiklar skrivna i tidskrifter som Axess, Magasinet
Neo, Arena osv. Under 2005 och 2006 publicerade IFN:s forskare en respektive fyra
sådana artiklar.
Slutligen förtjänar det att nämnas att vi för att skapa en naturlig kanal för uppsat
ser med stor relevans för aktuella näringslivsrelaterade frågeställningar – skrivna på
svenska eller engelska – startat en ny skriftserie kallad IFN Policy Papers. I denna serie
utkom tio arbeten under 2006.
36 3�
Bilaga
IFN:s poängsystem för kvalitetsjustering av forskningsproduktionen:
Publiceringskanal Poäng
Topp-4 tidskrift: American Economic Review, Econometrica, Journal of Political
Economy, Quarterly Journal of Economics. Det kan sägas råda samsyn om att dessa
fyra står i särklass.
10
Topp-tidskrifter alldeles under topp-4 inkl policyinriktade tidskrifter med mycket
hög s k impact: Review of Economic Studies, Journal of Finance, Journal of Economic
Perspectives, Journal of Economic Literature, Brookings Papers on Economic Activity,
Economic Policy, NBER Macroeconomics Annual.
8
Övriga topptidskrifter rankade lägst nr 20 enligt de s k KMS, IF-måtten och Kodrzycki
& Yus (2005) impact per tidskrift och per artikel (finns listade på IFN:s intranät).
6
Tidskrifter i intervallet 21–40 definierat som ovan. 4
Övriga tidskrifter som är poängsatta enligt KMS eller IF-måttet. 3
Övriga tidskrifter som finns med i databasen EconLit. 1
Bokkapitel i högprestigebokserier och/eller på ett av de ledande akademiska förlagen.
I undantagsfall, t ex bidrag i North-Hollands Handbook-serie, kan poängen bli lika
hög som för bidrag i topptidskrift.
2–4
Övriga bokkapitel (boken bör registreras i EconLit). 1
Bidrag i tidskrifter som ligger utanför economics, men där dessa tidskrifter är
välrenommerade och ämnet motiverar publicering utanför disciplinen. Poäng enligt
bedömning (mycket ovanligt).
1–6
3�
Forskningsprogram
3�
3�3�
Globaliseringen och företagen
Den globaliseringsprocess vi nu är mitt uppe i är av historiska proportioner.
Processen drivs dels av den snabba framväxten av mycket väl fungerande
finansiella marknader där företag snabbt kan byta ägande över nations-
gränserna, och dels av framväxten av ekonomiskt starka och alltmer
internationellt öppna länder, som de före detta Sovjetländerna, Kina och
Indien. Dessa förändringar har, och kommer även fortsättningsvis att
ha, en fundamental påverkan på de ledande multinationella företagens
verksamheter och vinstmöjligheter.
Små öppna ekonomier med starka multinationella företag, såsom Sverige, kommer
därför att påverkas i utomordentligt hög grad av globaliseringen. En snabb struktur
omvandling där avancerad produktion med högt förädlingsvärde ersätter produktion
med lågt förädlingsvärde kommer att bli nödvändig för att bibehålla och utveckla
Sveriges position som avancerad industrination. Omlokalisering av produktion och
tjänster sker allt snabbare över hela världen och bestäms i allt högre grad av ekono
miska grundförutsättningar, såsom tillgång på välutbildad arbetskraft och effektiva
transportsystem, samt av i sammanhanget centrala institutioner, såsom konkurrens
regler, associationsrättsliga regler, arbetsmarknadsregler och skattesystem.
Samtidigt observerar vi internationellt att etablerade företag i allt större utsträck
ning förlitar sig på att inhämta nya teknologier och ny kunskap genom olika typer av
samarbeten med andra företag. En vanligt förekommande strategi är att köpa upp små
innovativa riskkapitalstödda företag med specifika tillgångar.
Med anledning av dessa mycket viktiga förändringar för svenskt näringsliv har
IFN initierat ett forskningsprogram där forskning med denna inriktning kan samlas.
Forskningsprogrammets primära syfte är att öka vår förståelse av vilka ekonomiska
grundförutsättningar, bolagsägandeformer och allmänna institu
tioner som i ett internationellt perspektiv kan säkerställa en effektiv
strukturomvandling och därmed tillvarata de tillväxtmöjligheter som
globaliseringsprocessen medför.
Programchef: Lars Persson
40 41
ifnworkshop
Den 10–11 september 2006 arrangerade IFN
en workshop med titeln ”Globalization and
Corporate Restructuring” med fokus särskilt
på offshoring och gränsöverskridande
företagsuppköp och fusioner. I workshopen
deltog drygt 10 utländska forskare från
ledande amerikanska och europeiska
universitet samt forskare från Handelshög
skolan i Stockholm, Stockholms universitet
och IFN. Bland de utländska deltagarna
fanns Robert Feenstra (University of
California, Davis, och NBER) och ShangJin Wei (International Monetary Fund och
NBER) som är ledande inom forskning om ”offshoring” och ”outsourcing” samt Peter
Rousseau (Vanderbilt University och NBER), Stephen Yeaple (University of Pennsylva
nia och NBER) och Keith Head (University of British Columbia) som är internationellt
kända inom fältet gränsöverskridande företagsuppköp och fusioner.
Programchef: Lars Persson
1.globaliseringochstrukturomvandling
Den globaliseringsprocess vi nu är mitt uppe i är av historiska proportioner. Processen
drivs dels av den snabba framväxten av mycket väl fungerande finansiella marknader
där företag snabbt kan byta ägande över nationsgränserna, och dels av framväxten av
ekonomiskt starka och alltmer internationellt öppna länder, som de före detta Sovjet
länderna, Kina och Indien.
Omlokalisering av produktion och tjänster sker allt snabbare över hela världen och
bestäms i allt högre grad av ekonomiska grundförutsättningar, såsom tillgång på väl
utbildad arbetskraft och effektiva transportsystem, samt av i sammanhanget centrala
institutioner såsom konkurrensregler, associationsrättsliga regler, arbetsmarknadsreg
ler och skattesystem.
Forskningsprogrammets syfte är att öka vår förståelse av vilka ekonomiska
grundförutsättningar och allmänna institutioner som i ett internationellt perspektiv
kan säkerställa effektiva strukturomvandlingar av industrin och därmed tillvarata de
tillväxtmöjligheter som globaliseringsprocessen medför.
Professor Robert Feenstra, University of California, Davis, i samtal med professor Keith Head, University of British Columbia.
40 41
Projektansvarig: Lars Persson
Projektdeltagare: Katariina Hakkala, Fredrik Heyman, Henrik Horn, Pehr-Johan
Norbäck och Helena Svaleryd
2.utvidgningenaveuropasinremarknad
EU:s inre marknad står inför två mycket stora förändringar. För det första kommer nya
ekonomier att integreras i den inre marknaden i och med att ett flertal kandidatländer
beviljats medlemskap i EU. För det andra kommer den inre marknaden generellt sett
att utvidgas till att också omfatta tjänster.
Dessa två förändringar kommer att leda till en omfattande omstrukturering av
ekonomierna i samtliga EUländer. Gränsöverskridande företagsförvärv och utländska
direktinvesteringar kommer att vara viktiga delar i denna process. Det är denna del av
omstruktureringsprocessen som står i centrum för detta forskningsprogram. Projektet
avslutades 30 juni 2006.
Projektansvarig: Lars Persson
Projektdeltagare: Sven-Olof Fridolfsson, Mattias Ganslandt, Katariina Hakkala,
Henrik Horn, Pehr-Johan Norbäck, Helena Svaleryd, Roger Svensson och Yves Zenou
3.garstrukturochfretagetsverksamhet
Projektet har sin utgångspunkt i den stora litteratur kring ägar och bolagsstyrning
som ursprungligen främst fokuserat på separationen mellan ägande och kontroll.
Begränsningar i den rådande forskningen är att den dels varit fokuserad på amerikan
ska förhållanden och dels att data om företagens inre struktur sällan kunnat länkas till
relevanta ägardata. I det här projektet skapas en unik databas där svenska data över
individer och företag länkas samman med detaljerade ägardata. Projektet ämnar un
dersöka hur ägarstrukturen och de agentproblem som kan uppstå påverkar företagets
beteende. Till exempel: Hur påverkar ägandestrukturen de anställdas lönenivåer? Vilka
effekter har uppköp av företag på olika gruppers löner?
Projektansvarig: Helena Svaleryd
Projektdeltagare: Fredrik Heyman och Jonas Vlachos
42 43
4.betydelsenavutlandsgandeochmultinationalitet:
effekterplnerochsysselsttning
Internationaliseringen av svenskt näringsliv har accentuerats under 1��0talet. Exem
pelvis ökade andelen sysselsatta i utlandsägda företag inom tillverkningsindustrin från
ca 1� procent 1��0 till 32 procent 1���. Hur ökat inflytande av utlandsägda bolag och
landsöverskridande direktinvesteringar påverkar den svenska arbetsmarknaden är en
medialt ofta återkommande fråga. Vid en närmare analys visar det sig att frågan täcker
flera komplexa – och för svensk ekonomi – djupgående frågor. Tack vare teoretiska
genombrott inom arbetsmarknadsekonomi och internationell ekonomi samt tillgång
till detaljerade samkörda individ och företagsdata, är det nu möjligt att empiriskt
analysera problemområden på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. Syftet med detta
projekt är att utifrån ny teoretisk forskning analysera ett antal specifika frågeställningar
som berör arbetsmarknadseffekter av utlandsägande, multinationalitet och fusioner.
Programmet genomförs med hjälp av en i Sverige och även internationellt sett unik
databas omfattande detaljerade samkörda arbetsställe, företags och individdata
kombinerat med information om 33 000 fusioner som genomförts i Sverige. Exempel
på frågeställningar vi avser att analysera är:
Finns det ett samband mellan utlandsägande och löner och medför utländskt
ägande ökad lönespridning?
Hur påverkas sysselsättning, anställdas löner och produktivitet av att avyttras
från en multinationell koncern?
Vad är effekterna av utländska uppköp på företags efterfrågan på högutbildad
arbetskraft och humankapitalintensiv FoUverksamhet?
Projektansvarig: Fredrik Heyman
Projektdeltagare: Fredrik Sjöholm
42 43
5.globaliseringenseffekterparbetsmarknaden
Globaliseringens effekter på den svenska arbetsmarknaden bedöms av många som
ett av de största strukturproblemen för det svenska näringslivet. Projektet syftar till att
studera effekterna av globaliseringen på arbetskraftsefterfrågan i Sverige.
Frågor som är relevanta i sammanhanget och som projektet ämnar försöka besvara
är bl a följande: Hur påverkas efterfrågan på arbetskraft av att företagens möjligheter
att flytta verksamhet till låglöneländer ökar? Vilken typ av sysselsättning kan vi räkna
med blir kvar i Sverige?
Projektansvarig: Katariina Hakkala
6.utlndskadirektinvesteringaroch
teknologiskutvecklingikina
Detta projekt syftar till att undersöka olika aspekter av teknologisk utveckling i Kina.
I en första fas fokuserar vi på två centrala områden: utländska direktinvesteringars
effekt på teknologisk utveckling samt framkomsten och dynamiken hos små och
medelstora teknologiintensiva företag.
Projektansvarig: Fredrik Sjöholm
7.arbetsmarknadseffekterav
utlndskadirektinvesteringar
Detta projekt syftar till att undersöka effekten av utländska direktinvesteringar på
löner och efterfrågan på arbetskraft. Vi undersöker och försöker förklara skillnaden i
löner mellan utländska och inhemska företag samt hur utländska företag kan påverka
löner även i inhemska företag. Ett särskilt fokus läggs på effekten av utländska före
tagsuppköp. Vi undersöker också vad som händer med sysselsättningen efter utländ
ska företagsuppköp samt hur dessa påverkar efterfrågan på olika typer av arbetskraft.
Projektansvarig: Fredrik Sjöholm
Projektdeltagare: Fredrik Heyman och Katariina Hakkala
44 45
Tjänstesektorns ekonomi Privata tjänsteproducenter svarar i dag för en fjärdedel av exporten, två tredjedelar av
näringslivets produktion och hälften av Sveriges BNP. I OECDländerna arbetar över
�0 procent av de sysselsatta i tjänstesektorn, om även den offentliga sektorns tjänster
räknas med. Samtidigt rymmer tjänstesektorn en outnyttjad potential för ekonomisk
tillväxt och ökad sysselsättning. Småföretag utgör en stor andel i tjänstesektorn, där
också fyra av fem nya företag startas. Tjänstesektorn, speciellt handeln, fungerar som
en viktig inkörsport på arbetsmarknaden för unga och invandrare.
Inte minst bland de offentligt producerade tjänsterna kan en stor effektiviserings
potential finnas. Den offentliga konsumtionen utgör en fjärdedel av Sveriges BNP och
består nästan helt av tjänster. Dessa tjänster har en hög inkomstelasticitet men har
inte expanderat nämnvärt i Sverige under de senaste 25 åren. Under flera decennier
har produktivitetstillväxten för offentliga tjänster varit långsam. Mycket tyder på att
tjänstesektorn kommer att ha en avgörande betydelse för sysselsättning och ekono
misk tillväxt i Sverige.
Samtidigt har tekniska, ekonomiska och politiska förändringar medfört ett ökat
konkurrenstryck i tjänstesektorn både i Sverige och internationellt. Informationstek
nologin och lägre kommunikationskostnader har lett till att inträdesbarriärerna för
nya aktörer har minskat samtidigt som möjligheten att handla med vissa tjänster över
längre geografiska avstånd har ökat bland annat för industrinära tjänster.
De strukturella förändringarna väcker många frågor som berör tjänstesektorn.
Syftet med detta forskningsprogram är att studera teman som:
Sambandet mellan konkurrens och effektivitet i tjänsteproduktionen
Effekterna av privat och offentligt ägande
Konsekvenserna av en fortsatt internationalisering
Väljarnas syn på offentliga och privata tjänster
Almega och Teknikföretagen deltar som samarbetspartner i detta forskningsprogram.
Programchef: Mattias Ganslandt t o m 15 december 06,
Henrik Jordahl fr o m 16 december 06
Mattias Ganslandt Henrik Jordahl
44 45
1.globalisering,lokaliseringochtjnsteproduktion
Forskningsprogrammet inleddes under hösten 2006 med ett projekt om globalisering,
lokalisering och tjänsteproduktion. Produktionen av tjänster globaliseras i snabb takt.
Traditionella tillverkningsföretag säljer allt mer tjänster som komplement till sina fy
siska produkter. Politiska förändringar, avregleringar och inte minst informationstek
nologin i kombination med lägre kommunikationskostnader har dessutom underlät
tat handeln och internationaliseringen av tjänsteproduktionen. Projektets huvudspår
är hur denna globalisering av tjänsteproduktionen påverkar små öppna ekonomier
som den svenska.
Projektansvarig: Mattias Ganslandt
Projektdeltagare: Henrik Jordahl, Per-Johan Norbäck och Lars Persson
Enskilda forskningsprojekt1. ntverkochinteraktionmellanagenter:
utbildning,kriminalitetocharbetsmarknad
Två av de viktigaste policyfrågorna i industriländerna i dag är segregation och diskri
minering av minoriteter. I detta projekt studerar vi segregation och diskriminering
utifrån fyra delprojekt med olika utgångspunkter.
I det första delprojektet kommer vi att studera skillnaderna i utbildningsresultat
mellan majoritets och minoritetsgrupper i en miljö där umgänge inom familjen och
umgänge utanför familjen (kamrater och förebilder) är substitut. I det andra delprojek
tet kommer vi att fokusera på mönstret av sociala interaktioner på arbetsmarknaden
och inom den kriminella världen. I det tredje delprojektet kommer vi att studera det
sociala samspelet mellan olika aktörer i städer. Vi kommer att studera minoritets och
majoritetsgrupper och undersöka om redan en måttlig preferens för människor att bo
nära medlemmar ur sin egen etniska grupp kan leda till påfallande allvarlig grad av
segregation totalt sett. Det fjärde delprojektet är i huvudsak empiriskt och kommer att
undersöka metoder för att söka arbeten bland olika etniska grupper i Storbritannien.
Projektansvarig: Yves Zenou
Projektdeltagare: María Sáez-Martí
46 4�
2.fou-samarbetemellanfretagenntverkanalys
Syftet med projektet är att studera samarbeten i nätverksform mellan företag inom
FoU såväl ur ett teoretiskt som ur ett empiriskt perspektiv. I delprojekt 1 kommer vi
att använda nya upptäckter inom grafteorin för att utveckla en teori om nätverkssam
arbete där det är möjligt att analysera valet mellan kostsamma nätverksamarbetsin
vesteringar och direktinvesteringar i FoU. I delprojekt 2 kommer vi att använda den
utvecklade nätverksteorin inom FoU för att studera FoUpolitik. I delprojekt 3 kommer
vi att kombinera en databas över multinationella företags internationella FoUinveste
ringar med en databas över förekomsten av joint venture internationellt.
Projektansvarig: Yves Zenou
Projektdeltagare: Katariina Hakkala, Pehr-Johan Norbäck och Roger Svensson
3.varhamnarproduktionennreuropaintegreras?
betydelsenavskattekonkurrens,intressegrupper
ochklusterbildning
Projektet har sin utgångspunkt i den nya ekonomiska geografin som visar att integration
kan leda till geografisk koncentration av företag. Inom projektet studeras effekterna
av ekonomisk integration på beskattningen av mobila skattebaser, liksom drivkrafter
bakom flytten av företag mellan länder. Vidare handlar projektet om att utforska i
sammanhanget relevanta faktorer som den nya ekonomiska geografin kritiserats för
att negligera, i synnerhet (i) intressegruppers inflytande över handelspolitik, (ii) olika
typer av konkurrensförhållanden, och (iii) teknologiutvecklingen i industriella centra.
Projektansvarig: Fredrik Andersson
46 4�
4.incitamentiorganisationerochpmarknader.en
utvecklingavflerdimensionellprincipal-agentteorimed
tillmpningpprivatisering,konkurrensochoutsourcing
Projektet syftar till att fördjupa studiet av gränsen mellan marknad och hierarki/by
råkrati och motiveras dels av att det finns en rad frågor kring den offentliga sektorns
organisation som endast i mycket blygsam omfattning varit föremål för analys med
denna utgångspunkt, dels att man saknat ett enhetligt konceptuellt ramverk för att
studera och analysera hur incitament bestäms på marknader, i hierarkier/byråkratier
och i gränsytan mellan marknader och organisationer. Projektets syfte är att dels
utveckla teorin för hur incitament inne i organisationer och på marknader bestäms,
dels tillämpa denna teori på frågor kring organisationen av offentlig verksamhet med
särskilt fokus på svensk sjukvård.
Projektansvarig: Fredrik Andersson
5.konkurrensochregleringar
inomelektroniskkommunikation
Projektet syftar till att klargöra hur konkurrensen fungerar på marknaderna för
elektronisk kommunikation, med andra ord TV, bredband och telefoni. Tanken är att
definiera vilket eventuellt behov som finns av offentlig reglering och hur den i så fall
bör utformas.
Projektansvarig: Johan Stennek
Projektdeltagare: Thomas Tangerås
4� 4�
6.konkurrenspolitikpinternationellamarknader
Projektet syftar till att klargöra hur internationaliseringen av produktmarknader
förändrar marknadernas funktionssätt och förutsättningarna för konkurrens. Projektet
berör konkurrensförhållanden på internationella marknader, hur ökad integration
påverkar behovet av och möjligheterna till konkurrenspolitik, samt politiska bestäm
ningsfaktorer för konkurrenspolitiken.
Projektet genomförs tillsammans med flera europeiska och amerikanska universitet
under koordination av Centre for Economic Policy Research i London.
Projektansvarig: Johan Stennek
Projektdeltagare: Olivier Bertrand, Steffen Lippert, Joszef Molnar och Igor Mouraviev
7.gande,samverkanochkonkurrensiinnovationsindustrin
Empiriska studier visar att etablerade företag ofta tillägnar sig nya teknologier genom
uppköp av små entreprenörsföretag, vilka ofta är finansierade av riskkapital. Vidare
observerar vi att nya företagsstrategier och nya teknologier ofta introduceras på
marknaden av entreprenöriella nyinträdande företag, och att dessa nya strategier och
teknologier sedan tas upp av etablerade företag. Ett exempel på detta är Ryan Airs
inträde på den europeiska flygmarknaden. Forskningsprogrammets syfte är att öka
vår förståelse av hur interaktionen mellan företag med olika typ av ägandeform sker
på innovationsmarknaden och hur regelverk, såsom konkurrenslagar och företagsbe
skattnings system, påverkar denna process.
Projektansvarig: Lars Persson
Projektdeltagare: Katariina Hakkala och Pehr-Johan Norbäck
4� 4�
8.entreprenrskapetspolitiskaekonomi
Entreprenörskapets centrala betydelse för tillväxt och välståndsutveckling har på
senare tid kommit att lyftas fram allt mer inom forskningen. Ofta har det tagits för
givet att ökad entreprenörsaktivitet har en positiv effekt på tillväxt och jobbskapande.
Utgångspunkten i detta projekt är att entreprenörer inte per automatik bidrar
positivt till samhällsekonomin. Istället utgår vi ifrån premissen att huruvida bidraget
är positivt beror på de institutionella betingelserna i ekonomin, vilka bestämmer vad
som också har kallats ”den samhälleliga belöningsstrukturen” vad gäller entreprenör
skap. Entreprenörer analyseras som ekonomiska agenter vilka hela tiden söker efter en
avkastning (economic rent) som överstiger den riskjusterade räntan i ekonomin.
Huvudsyftet med projektet är att analysera hur graden av entreprenörsaktivitet och
till vilka verksamheter denna kanaliseras bestäms av centrala institutioner i ekonomin.
Projektansvarig: Magnus Henrekson
Projektdeltagare: Robin Douhan och Mikael Stenkula
9.globaliseringenochgarpolitikeniefterkrigstidens
sverige
I detta projekt studeras den dramatiska omsvängningen i svensk ägarpolitik om
ägarstruktur i det svenska näringslivet under efterkrigstiden. Efter andra världskriget
präglades ägarpolitiken i hög grad av en socialistisk vision där det slutliga målet var
ett de facto avskaffande av den privata äganderätten. Denna politik nådde vägs ände
i början av 1��0talet. Sedan dess har ett stort antal svenska företag förvärvats av eller
fusionerats med utländska företag. Samtidigt har också den utländska ägardelen på
den svenska börsen ökat kraftigt.
En annan viktig tendens är att det statliga ägandet ökat liksom den kontroll som
utövas av statliga och eller korporatistiska fonder över svenska börsnoterade företag.
Den gamla svenska kontrollmodellen som präglats av att enskilda familjer har ett kon
trollerande inflytande över enskilda företag även när dessa är börsnoterade uppehålls
huvudsakligen via systemet med rösträttsdifferentiering. Det ovan skisserade läget
ger upphov till flera intressanta frågeställningar som kommer att analyseras i detta
projekt:
50 51
I hur stor utsträckning är en ägarmodell byggd på familjekontroll tillämplig även
framdeles? Vilka effekter kan vi förvänta oss av en ökad ägarandel för staten och stat
liga eller korporatistiskt styrda fonder?
Kan den framväxande modellen med allt mer spritt ägande fungera utan det slag
av kraftfulla belöningsinstrument för företagsledningarna som är så vanliga i de anglo
saxiska länderna?
Projektansvarig: Magnus Henrekson
Projektdeltagare: Johan Almenberg och Mikael Stenkula
10.upphandlingochexportavkonsulttjnster
Mer än �5 procent av alla studier om internationell handel och direktinvesteringar har
fokuserat på multinationella företag i tillverkningsindustrin. Få studier har undersökt
tjänstesektorerna. Konsultföretag är skolexemplet på kunskapsbaserade företag och
säljer tjänster på projektbasis. Konsultföretagen är relativt sett små, men spelar en viktig
roll som kunskapsöverförare. Till skillnad från tillverkningsföretag, går �0 procent av
konsulternas export till uländer och Östeuropa och de etablerar sällan fasta kontor
utomlands. En unik databas på svenska konsulters exportofferter används här för att
analysera följande frågeställningar: 1) Vilka faktorer bestämmer valet av företag då
konsulttjänster upphandlas; 2) Lobbying och marknadsföring i konsultsektorerna; 3)
Effekter på konkurrensen då statliga konsultföretag finns på marknaden; 4) Omfatt
ningen och riktningen av kunskapsöverföring i konsultsektorerna; 5) Valet av etable
ringssätt utomlands.
Projektansvarig: Roger Svensson
50 51
11.kommersialiseringavsvenskapatent
Sverige är topprankat i världen med avseende på forskning och utveckling, bevil
jade patent och publikationer i forskningstidskrifter. Men vi har inte så många små
snabbväxande teknologibaserade företag. Kommersialiseringen av det intellektuella
kapitalet är relativt sett långsamt i Sverige jämfört med andra länder. Syftet med detta
projekt är att empiriskt analysera kommersialiseringsprocessen av intellektuellt kapi
tal i Sverige genom att följa patent. Fyra forskningsfrågor analyseras: 1) Orsakerna till
att patent kommersialiseras eller inte; 2) Vad bestämmer valet av kommersialiserings
sätt (sälja, licensiera eller kommersialisera i existerande eller nytt företag); 3) Faktorer
som påverkar utfallet av kommersialiseringen; 4) Orsakerna till varför patent förnyas
eller förfaller. Speciellt fokus är på rollen av statliga finansieringssystem och affärsäng
lar. En unik databas över svenska patent ägda av uppfinnare och småföretag används.
Databasen bygger på en enkät där svarsfrekvensen är �0 procent.
Projektansvarig: Roger Svensson
12.barnomsorgenseffekterpdetlngsiktiga
arbetskraftsutbudet
Tillgång till barnomsorg kan ha betydelse för det långsiktiga arbetskraftsutbudet genom
att påverka dels barnafödande, dels barns utveckling, hälsa och framtida humankapital.
Kunskap om vad som påverkar barnafödandet är viktig i dagens Europa där låga
födelsetal och åldrande befolkning ökar försörjningsbördan. I ett kunskapssamhälle är
det också centralt att veta vad som påverkar förutsättningarna för humankapitalacku
mulation. Detta är av vikt både för ekonomisk tillväxt och för att motverka att barn i
resurssvaga miljöer hamnar på efterkälken.
Syftet med detta projekt är att studera långsiktiga effekter av subventionerad
barnomsorg på arbetskraftsutbud och tillgång till humankapital. Projektet ska besvara
fyra frågor:
Hur påverkar barnomsorgskostnader barnafödandet? Vi nyttjar den
exogena variation i förändring av barnomsorgsavgifter för familjer i olika
kommuner och inkomstlägen som följde av maxtaxereformen 2002.
Hur påverkar förskolan barns och föräldrars hälsa på kort sikt? Studien baseras
på patientregister och den variation i barnomsorgsnyttjande som följde av
maxtaxereformen.
52 53
Hur påverkar förskolan individers humankapital? Hälso och utbildningsutfall
i vuxenlivet kommer att studeras. Studien utnyttjar rumslig och tidsmässig
variation i 1��0talets barnomsorgsexpansion.
Hur kan förskolan påverka barns utveckling av värderingar och preferenser?
Teoretiskt analyseras barnomsorgens inverkan på de processer som ger upp
hov till segregering och utanförskap.
Projektansvarig: Anna Sjögren
Projektdeltagare: Helena Svaleryd
13.hurbestmsinkomst-ochlneskillnadermellan
individerochgrupper?betydelsenavindividensval
ocharbetsmarknadensinstitutioner
Projektet tar sin utgångspunkt i institutionella förändringar och/eller företeelser från
den svenska utbildnings och arbetsmarknaden som belyser kopplingen mellan insti
tutioner, utbildningsinvesteringar och arbetsmarknadsutfall för olika grupper.
Vi analyserar bestämningsfaktorer för löne och inkomstskillnader mellan individer
och grupper. Projektet organiseras runt två teman, 1) hur löne och inkomstskillnader
genereras via de mekanismer och institutioner som styr individers utbildnings och
karriärval, och 2) hur arbetsmarknadens institutioner och tillgången på utbildad
arbetskraft påverkar lönebildning, sysselsättning och produktivitetsutveckling.
Projektansvarig: Anna Sjögren
Projektdeltagare: Jonas Björnerstedt, María Sáez-Martí, Per Skedinger, Helena
Svaleryd, Anna Sjögren och Jonas Vlachos
52 53
14.vlfrdsstatensekonomi
Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt vid IFN är att studera välfärdsstaten
ur ett utvecklingsperspektiv. Analyser av välfärdsstaten har främst beaktat problem
av statisk natur. Det övergripande syftet med detta forskningsprogram vid IFN är att
studera välfärdsstaten ur ett utvecklingsperspektiv. Hur påverkar välfärdssystemens
utformning incitamentsstrukturen och därmed de ekonomiska aktörernas beteende?
Vidare kommer problem så som kapitaltillväxt i välfärdsstaten och institutionernas
roll för den ekonomiska utvecklingen att beaktas.
Projektansvarig: Assar Lindbeck
15.minimilnerisverige
Syftet med detta projekt är dels att kartlägga minimilönernas nivåer och grad av dif
ferentiering på ett antal avtalsområden i Sverige och dels att undersöka vilka effekter
minimilönerna har på sysselsättning och andra utfall.
Mycket lite är känt om de komplexa minimilönesystemen i länder där minimi
lönerna regleras uteslutande genom kollektivavtal, som Sverige. Minimilönerna är
svåröverblickbara, då de bestäms branschvis och ofta differentieras efter olika karaktä
ristika hos arbetskraften, såsom ålder, yrke eller erfarenhet. Kunskapen om effekterna
av minimilönerna för olika utfall på arbetsmarknaden är också bristfällig. Syftet med
detta projekt är dels att kartlägga minimilönernas nivåer och grad av differentiering i
ett antal avtalsområden i Sverige och dels att undersöka vilka effekter minimilönerna
har på sysselsättning och andra utfall. Dessutom diskuteras möjliga konsekvenser av
en ökande konkurrens från låglöneländer, inklusive EU:s nya medlemsstater.
Projektansvarig: Per Skedinger
54 55
16.reformeravfrtidspensioneringssystemetoch
utbudetavarbetskraftblandldre
Under de senaste decennierna har kostnaderna för förtidspensioneringar/sjukbidrag
ökat markant. Detta projekt belyser hur dessa kostnader kan minskas genom att analy
sera hur reformer av socialförsäkringssystemet påverkar arbetskraftsutbudet bland äldre.
Syftet är att utröna effekterna av den reform rörande reglerna för förtidspensio
nering i åldern 60–64 år som genomfördes 1���. Reformen innebar att möjligheten
till förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl (i kombination med medicinska skäl)
avskaffades för denna åldersgrupp. Dels undersöks i vilken grad individerna övergick
till alternativa ”försäkringssystem”, såsom skyddat arbete och arbetslöshet, efter refor
men, dels undersöks om ”trösklarna” avseende hälsostatus sänktes för övergångar till
förtidspensioneringar och skyddat arbete efter det att arbetsmarknadsskäl avskaffades
som grund för förtidspensionering.
Projektansvarig: Per Skedinger
17.reformerochsocialafrndringarikina
Detta projekt tillämpar ett systeminriktat “holistiskt” synsätt på Kinas radikala eko
nomiska reformer under det senaste kvartsseklet. Det behandlar både reformernas
karaktär och deras ekonomiska och sociala effekter.
Projektet fokuserar generellt på samspelet mellan det ekonomiska och det sociala
systemet under reformperioden. Det beaktar också Kinas alternativ vad gäller fortsatta
ekonomiska och sociala reformer. Det kommer sedan att i stor utsträckning utnyttja
de tillämpbara erfarenheterna från utvecklingsländerna genom åren.
Projektansvarig: Assar Lindbeck
54 55
18.svenskinkomst-ochfrmgenhetsfrdelning
Det övergripande målet för projektet är att skapa homogena serier för inkomst och
förmögenhetsfördelningens utveckling i Sverige som sträcker sig från tiden för Sveri
ges industrialisering på 1�00talet fram till i dag.
Dessa serier ska i huvudsak baseras på skattestatistik, nationalräkenskaper och
befolkningsstatistik, men ska också jämföras med individdatabaser för överlappande
år. Syftet är att bättre kunna förklara framväxten av den svenska inkomst och förmö
genhetsfördelningen, både i historiskt och internationellt perspektiv.
Projektansvarig: Daniel Waldenström
5�
Publikationer
56
5�
Särtryck på svenska 2006650. ”Svenska minimilöner i den globaliserade ekonomin”.
Per Skedinger. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 4, 2006. 14 sid.
64�. ”Jan Wallander och IUI – en osedvanligt lyckad korsbefruktning”.
Magnus Henrekson och Björn Hägglund. Decentralisering och incitament i
företag. Hans Tson Söderström (red.). Stockholm: SNS Förlag, 2006. 6 sid.
64�. ”Svenska toppinkomsters utveckling 1�03–2004”. Jesper Roine och
Daniel Waldenström. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr �, 2006. 1� sid.
64�. ”Hur internationell är svensk ekonomisk historia?”. Daniel Waldenström.
Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 5, 2006. 12 sid.
646. ”Entreprenörskap och företagande”. Magnus Henrekson och Mikael Stenkula.
Expertrapport nr 3 till Kris- och Framtidskommissionen. Stockholm: Svenskt
Näringsliv, 2006. 5� sid.
643. ”Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?”. Yves Zenou,
Olof Åslund och John Östh. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 6, 2006. 11 sid.
641. ”Beskattningen och tillväxtens aktörer”. Magnus Henrekson och
Dan Johansson. Ekonomiska Samfundets Tidskrift, årg. 5�, nr 3, 2006. 11 sid.
632. ”Hur påverkar handel och utflyttning av produktion den svenska arbetsmarkna
den?”. Karolina Ekholm och Katariina Hakkala. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 4,
2006. 14 sid.
631. ”Utlokalisering av produktion – Transparens, IFRS och ekonomisk tillväxt”.
Lars Oxelheim. Ekonomiska Samfundets Tidskrift, årg. 5�, nr 2, 2006. 10 sid.
630. ”Hur bör forskningsprestationer mätas?”. Magnus Henrekson, Kristin Magnusson
och Daniel Waldenström. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 3, 2006. 15 sid.
624. ”Utlandsägande och löner i Sverige”. Fredrik Heyman, Fredrik Sjöholm och
Patrik Gustavsson Tingvall. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 4, 2006. 12 sid.
56
5� 5�
620. ”Tillväxten och sysselsättningen i �0talskrisens kölvatten”. Magnus Henrekson
och Steven J. Davis. Att reformera välfärdsstaten. NBER Rapporten II. R. B. Freeman,
B. Swedenborg och R. Topel (red.). Stockholm: SNS Förlag, 2006. 16 sid.
61�. ”Ingen indikation på ökad transparens. Hjälper IFRS aktieägare förstå konkur
renskraft och företagsprestation?”. Lars Oxelheim. Balans, nr 4, 2006. 4 sid.
61�. ”Ett åtgärdspaket för stärkt entreprenörskap i högskattestaten”.
Magnus Henrekson. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 2, 2006. 4 sid.
200560�. ”En tillbakablick på EMUvalet: Professorernas åsikter och mediedeltagande,
då och nu”. Tobias Lindqvist. Ekonomisk Debatt, årg. 33, nr �, 2005. � sid.
603. ”Ekonomiska reformer och social utveckling i Kina”. Assar Lindbeck.
Ekonomisk Debatt, årg. 33, nr 6, 2005. 15 sid.
Särtryck på engelska2006653. ”Raising Children to Work Hard: Altruism, Work Norms and Social Insurance”.
Assar Lindbeck and Sten Nyberg. Quarterly Journal of Economics, vol. 121,
nr 4, 2006. 30 sid.
652. ”Decentralisation of Active Labour Market Policy: The Case of Swedish Local
Employment Service Committees”. Martin Lundin och Per Skedinger. Journal
of Public Economics, vol. �0, nr 4–5, 2006. 23 sid.
651. ”Minimum Wages and Employment in Swedish Hotels and Restaurants”.
Per Skedinger. Labour Economics, vol. 13, nr. 2, 2006. 31 sid.
645. ”The Stability Pact – Rationales, Problems, Alternatives”. Assar Lindbeck och
Dirk Niepelt. Kyklos, vol. 5�, nr 4, 2006. 21 sid.
644. ”Sustainable Social Spending”. Assar Lindbeck. International Tax and Public
Finance, vol. 13, nr 4, 2006. 24 sid.
5� 5�
642. ”Property Tax and Urban Sprawl: Theory and Implications for US Cities”.
Yan Song och Yves Zenou. Journal of Urban Economics, vol. 60, nr 3, 2006. 15 sid.
640. ”City Structure, Job Search and Labour Discrimination: Theory and Policy Impli
cations”. Harris Selod och Yves Zenou. Economic Journal, vol. 116, nr 514, 2006.
30 sid.
63�. ”National Treatment in the GATT”. Henrik Horn. American Economic Review,
vol. �6, nr 1, 2006. 10 sid.
63�. ”United States – Final Determination with Respect to Certain Softwood Lumber
from Canada”. Henrik Horn och Petros C. Mavroidis. The WTO Case Law of 2003.
Henrik Horn och Petros C. Mavroidis (red.). Cambridge (UK): Cambridge
University Press, 2006. 15 sid.
63�. ”European Community – Antidumping Duties on Malleable Cast Iron Tube
or Pipe Fittings from Brazil”. Henrik Horn och Petros C. Mavroidis.
The WTO Case Law of 2003. Henrik Horn och Petros C. Mavroidis (red.).
Cambridge (UK): Cambridge University Press, 2006. 42 sid.
636. ”United States – Continued Dumping and Subside Offset Act of 2000”. Henrik
Horn och Petros C. Mavroidis. The WTO Case Law of 2003. Henrik Horn och
Petros C. Mavroidis (red.). Cambridge (UK): Cambridge University Press, 2006.
34 sid.
635. ”Urban Labor Economic Theory”. Yves Zenou. A Companion to Urban Econo-
mics. Richard J. Arnott och Daniel P. McMillen (red.). Malden (MA): Blackwell
Publishing Ltd, 2006. 21 sid.
634. ”Technological Breakthroughs and Productivity Growth”. Harald Edquist och
Magnus Henrekson. Research in Economic History, vol. 24, 2006. 53 sid.
633. ”Corporate Restructuring and Labor Productivity Growth”. Katariina Hakkala.
Industrial and Corporate Change, vol. 15, nr 4, 2006. 31 sid.
62�. ”Who ´s Who in Networks. Wanted: The Key Player”. Coralio Ballester, Antoni
Calvó-Armengol och Yves Zenou. Econometrica, vol. �4, nr 5, 2006. 14 sid.
62�. ”Transparency in Human Capital Policy: A Prerequisite for European Economic
Growth”. Erik Mellander och Christina Håkanson. Corporate and Institutional
Transparancy for Economic Growth in Europe. Lars Oxelheim (red.). Oxford:
Elsevier, 2006. 36 sid.
60 61
62�. ”An Empirical Assessment of the Welfare Effects of Reciprocal Dumping”.
Richard Friberg och Mattias Ganslandt. Journal of International Economics,
vol. �0, nr 1, 2006. 23 sid.
626. ”Entrepreneurship and the Welfare State. A Reply”. Magnus Henrekson.
Industrial and Corporate Change, vol. 15, nr 3, 2006. 14 sid.
623. ”Merger Control and Enterprise Competitiveness: Empirical Analysis and Policy
Recommendations”. Johan Stennek och Frank Verboven. European Merger
Control. Do We Need an Efficiency Defence? Fabienne Ilzkovitz och Roderick
Meiklejohn (red.). Cheltenham (UK) och Northampton (MA): Edward Elgar
Publishing, 2006. 101 sid.
622. ”Efficiency Gains from Mergers”. Lars-Hendrik Röller, Johan Stennek och
Frank Verboven. European Merger Control. Do We Need an Efficiency Defence?
Fabienne Ilzkovitz och Roderick Meiklejohn (red.). Cheltenham (UK) och Nort
hampton (MA): Edward Elgar Publishing, 2006. 11� sid.
621. ”A New Perspective on Mergers and Acquisitions: Evidence Explained, Policies
Prescribed”. Johan Stennek. CESifo Forum, No. 1, 2006. 6 sid.
616. ”On the Link between Exchangerate Regimes, Capital Controls and Monetary
Policy Autonomy in Small European Countries, 1��� –2000”. Jens Forssbæck och
Lars Oxelheim. The World Economy, vol. 2�, nr 3, 2006. 2� sid.
615. ”Search Activities, Cost of Living and Local Labor Markets”. Eleonora Patacchini
och Yves Zenou. Regional Science and Urban Economics, vol. 36, nr 2, 2006. 22 sid.
614. ”Equilibrium Search Unemployment with Explicit Spatial Frictions”. Etienne
Wasmer och Yves Zenou. Labour Economics, vol. 13, nr 2, 2006. 23 sid.
613. ”Ethnic Diversity, Market Structure and Risk Sharing in Developing Countries”.
Mohamed Jellal och Yves Zenou. The Economics of Immigration and Social
Diversity. Solomon W. Polachek, Carmel Chiswick och Hillel Rapoport (red.).
Även i Research in Labor Economics, vol. 24. Elsevier: Oxford, 2006. 2� sid.
611. ”Efficiency Wages and Unemployment in Cities: The Case of HighRelocation Costs”.
Yves Zenou. Regional Science and Urban Economics, vol. 36, nr 1, 2006. 23 sid.
610. ”Growth Effects of Government Expenditure and Taxation in Rich Countries.
A Reply”. Stefan Fölster och Magnus Henrekson. European Economic Review,
vol. 50, nr 1, 2006. 3 sid.
60 61
200561�. ”Job Matching, Social Network and WordofMouth Communication”. Antoni
Calvó-Armengol and Yves Zenou. Journal of Urban Economics, vol. 5�, nr 3,
2005. 23 sid.
612. ”Holdup of AntiCompetitive Mergers”. Sven-Olof Fridolfsson och Johan Stennek.
International Journal of Industrial Organization, vol. 23, nr � –10, 2005. 23 sid.
60�. ”Bubbles and Experience: An Experiment”. Martin Dufwenberg, Tobias Lindqvist
och Evan Moore. American Economic Review, vol. �5, nr 5, 2005. � sid.
60�. ”The Insiders’ Dilemma: An Experiment on Merger Formation”. Tobias Lindqvist
och Johan Stennek. Experimental Economics, vol. �, nr 3, 2005. 1� sid.
606. ”The Relationship between Domestic and Outward Foreign Direct Investment:
The Role of IndustrySpecific Effects”. Pontus Braunerhjelm, Lars Oxelheim och
Per Thulin. International Business Review, vol. 14, nr 6, 2005. 1� sid.
605. ”The Swedish Model of Corporate Ownership and Control in Transition”.
Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson. The Internationalisation of Asset
Ownership in Europe. Harry Huizinga och Lars Jonung (red.). Cambridge
University Press: Cambridge, UK, 2005. 40 sid.
604. ”Privatization Policy in an International Oligopoly”. Pehr-Johan Norbäck och
Lars Persson. Economica, vol. �2, nr 2��, 2005. 1� sid.
602. ”Conceptualization of NonFinancial Defined Contribution Systems”. Assar
Lindbeck. Pension Reform: Issues and Prospects for Non-Financial Defined
Contribution (NDC) Schemes. Robert Holzmann och Edward Palmer (red.).
The World Bank: Washington DC, September 2005. 5 sid.
601. ”Density, Social Networks and Job Search Methods: Theory and Application to
Egypt”. Jackline Wahba och Yves Zenou. Journal of Development Economics,
vol. ��, nr 2, 2005. 31 sid.
600. ”Organized Crime, Corruption and Punishment”. Maurice Kugler, Thierry Verdier
och Yves Zenou. Journal of Public Economics, vol. ��, nr � –10, 2005. 25 sid.
5��. ”The AngloAmerican Financial Influence on CEO Compensation in NonAnglo
American Firms”. Lars Oxelheim och Trond Randøy. Journal of International
Business Studies, vol. 36, nr 4, 2005. 14 sid.
62 63
5��. ”ExposureBased CashFlowatRisk: An Alternative to VAR for Industrial
Companies”. Niclas Andrén, Håkan Jankensgård och Lars Oxelheim.
Journal of Applied Corporate Finance, vol. 1�, nr 3, 2005. 11 sid.
5��. ”International Financial Liberalization and Industry Growth”. Jonas Vlachos och
Daniel Waldenström. International Journal of Finance and Economics, vol. 10,
nr 3, 2005. 22 sid.
5�6. ”Demand Uncertainty, Mismatch and (Un)employment”. Mohamed Jellal, Jacques-
François Thisse och Yves Zenou. Economics Letters, vol. ��, nr 1, 2005. � sid.
5�5. ”The Failing Firm Defense”. Lars Persson. Journal of Industrial Economics,
vol. 53, nr 2, 2005. 2� sid.
Artiklar accepterade för publicering2006Zenou, Yves, ”Spatial Dependence in Local Unemployment Rates”, Journal of
Economic Geography. Accepterad december 2006.
Søberg, Morten och Thomas Tangerås, ”Voter Turnout in Small Referendums”,
Electoral Studies. Accepterad november 2006.
Douhan, Robin, Gunnar Eliasson och Magnus Henrekson, ”Israel M. Kirzner:
An Outstanding Austrian Contributor to the Economics of Entrepreneurship”,
Small Business Economics. Accepterad november 2006.
Skedinger, Per och Barbro Widerstedt, ”Cream Skimming in Employment Program
mes for the Disabled? Evidence from Sweden”, International Journal of Manpower.
Accepterad november 2006.
Heyman, Fredrik, ”How Wage Compression Affects Job Turnover”, Journal of Labor
Research. Accepterad oktober 2006.
Norbäck, Pehr-Johan och Lars Persson, ”Investment Liberalization – Why a Restrictive
CrossBorder Merger Policy Can Be Counterproductive”, Journal of International
Economics. Accepterad september 2006.
Ganslandt, Mattias och Keith Maskus, ”Vertical Distribution, Parallel Trade, and Price
Divergence in Integrated Markets”, European Economic Review. Accepterad juni 2006.
62 63
Battu, Harminder, McDonald Mwale och Yves Zenou, ”Oppositional Identities and the
Labor Market”, Journal of Population Economics. Accepterad juni 2006.
Boschini, Anne och Anna Sjögren, ”Is Team Formation Gender Neutral? Evidence from
Coauthorship Patterns”, Journal of Labor Economics. Accepterad juni 2006.
Friberg, Richard och Mattias Ganslandt, ”Exchange Rates and Cash Flows in Differen
tiated Product Industries – A Simulation Approach”, Journal of Finance. Accepterad
maj 2006.
Henrekson, Magnus, ”Entrepreneurship and the Welfare State: A Reply”, Industrial and
Corporate Change. Accepterad maj 2006.
Svensson, Roger, ”Knowledge Transfer to Emerging Markets via Consulting Projects”,
Journal of Technology Transfer. Accepterad maj 2006.
Song Yan och Yves Zenou, ”Property Tax and Urban Sprawl. Theory and Implications
for U.S. Cities”, Journal of Urban Economics. Accepterad maj 2006.
Calvó-Armengol Antoni, Thierry Verdier och Yves Zenou, ”Strong Ties and Weak Ties
in Employment and Crime”, Journal of Public Economics. Accepterad maj 2006.
Lindbeck, Assar, ”Sustainable Social Spending”, International Tax and Public Finance.
Accepterad maj 2006.
Lindbeck, Assar och Dirk Niepelt, ”The Stability Pact – Rationales, Problems,
Alternatives”, Kyklos. Accepterad maj 2006.
Lindbeck, Assar och Sten Nyberg, ”Raising Children to Work Hard: Altruism, Work
Norms and Social Insurance”, Quarterly Journal of Economics. Accepterad april 2006.
Ballester, Coratio, Antonio Calvó-Armengol och Yves Zenou, ”Who’s Who in Networks.
Wanted: The Key Player”, Econometrica. Accepterad april 2006.
Edquist, Harald och Magnus Henrekson, ”Technological Breakthroughs and Producti
vity Growth”, Research in Economic History. Accepterad mars 2006.
Ekholm, Karolina och Katariina Hakkala, ”Location of R&D and HighTech Production
by Vertically Integrated Multinationals”, Economic Journal. Accepterad mars 2006.
Hakkala, Katariina, ”Corporate Restructuring and Labor Productivity Growth”,
Industrial and Corporate Change. Accepterad mars 2006.
Oxelheim, Lars, ”International Financial Reporting Standards (IFRS), Corporate
64 65
Performance and Economic Growth”, Journal of Finnish Economic Society. Accepterad
februari 2006.
Stennek, Johan, ”A New Perspective on Mergers and Acquisitions: Evidence Explained;
Policies Prescribed”, CESifo Forum. Accepterad januari 2006.
Working Papers20066�5 ”Competition vs. Regulation in Mobile Telecommunications”. Johan Stennek
och Thomas P. Tangerås.
6�4 ”A Survey of the Literature on the WTO Dispute Settlement System”.
Henrik Horn och Petros C. Mavroidis.
6�3 ”The European Size Distribution of Firms and Employment”. Mikael Stenkula.
6�2 ”Industry Concentration and Welfare – On the Use of Stock Market Evidence
from Horizontal Mergers”. Sven-Olof Fridolfsson och Johan Stennek.
6�1 ”An Essay on Economic Reforms and Social Change in China”. Assar Lindbeck.
6�0 ”EconomicSocial Interaction during China’s Transition”. Assar Lindbeck.
6�� ”Merged Municipalities, Higher Debt: On Freeriding and the Common Pool
Problem in Politics”. Henrik Jordahl och Che-Yuan Liang.
6�� ”Israel M. Kirzner: An Outstanding Austrian Contributor to the Economics of
Entrepreneurship”. Robin Douhan, Gunnar Eliasson och Magnus Henrekson.
6�� ”Why Does Sovereign Risk Differ for Domestic and Foreign Investors? Evidence
from Scandinavia, 1�3�–1�4�”. Daniel Waldenström.
6�6 ”Using Markets to Measure PreWar Threat Assessments: The Nordic Countries
Facing World War II”. Daniel Waldenström och Bruno S. Frey.
6�5 ”Acquisitions, Multinationals and Wage Dispersion”. Fredrik Heyman,
Fredrik Sjöholm och Patrik Gustavsson Tingvall.
6�4 ”Is There Really a Foreign Ownership Wage Premium? Evidence from Matched
EmployerEmployee Data”. Fredrik Heyman, Fredrik Sjöholm och Patrik
Gustavsson Tingvall.
64 65
6�3 ”Inequality and Trust in Sweden: Some Inequalities are More Harmful than
Others”. Magnus Gustavsson och Henrik Jordahl.
6�2 ”Private Observation, Tacit Collusion and Collusion with Communication”.
Igor Mouravjiev.
6�1 ”The Looks of a Winner: Beauty, Gender and Electoral Success”. Niclas Berggren,
Henrik Jordahl och Panu Poutvaara.
6�0 ”Entrepreneurial Innovations, Competition and Competition Policy”.
Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson och Jonas Vlachos.
66� ”The Interplay between Money Market Development and Changes in Monetary
Policy Operations in Small European Countries, 1��0–2000”. Jens Forssbæck
och Lars Oxelheim.
66� ”Producer Prices in the Transition to a Common Currency”. Niclas Andrén och
Lars Oxelheim.
66� ”The Evolution of Top Incomes in an Egalitarian Society; Sweden, 1�03–2004”.
Jesper Roine och Daniel Waldenström.
666 ”Investment Liberalization – Why a Restrictive CrossBorder Merger Policy Can
be Counterproductive”. Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson.
665 ”Technological Breakthroughs and Productivity Growth”. Harald Edquist och
Magnus Henrekson.
664 ”Innovation Performance and Government Intervention”. Roger Svensson.
663 ”CrossBorder Acquisitions and Corporate Taxes: Efficiency and Tax Revenues”.
Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson och Jonas Vlachos.
662 ”The Welfare State – Background, Achievements, Problems”. Assar Lindbeck.
661 ”How Important is Access to Jobs? Old Question – Improved Answer”.
Olof Åslund, John Östh och Yves Zenou.
660 ”Job Security and Work Absence: Evidence from a Natural Experiment”.
Assar Lindbeck, Mårten Palme och Mats Persson.
65� ”A Model of Income Insurance and Social Norms”. Assar Lindbeck och Mats
Persson.
66 6�
65� ”Is Team Formation Gender Neutral? Evidence from Coauthorship Patterns”.
Anne Boschini och Anna Sjögren.
65� ”National Treatment in the GATT”. Henrik Horn.
2005
656 ”Human Capital, Rent Seeking, and a Transition from Stagnation to Growth”.
Nils-Petter Lagerlöf och Thomas Tangerås.
655 ”Do Entrenched Managers Pay Their Workers More?”. Henrik Cronqvist,
Fredrik Heyman, Mattias Nilsson, Helena Svaleryd och Jonas Vlachos.
654 ”The Effect of Offshoring on Labor Demand: Evidence from Sweden”.
Karolina Ekholm och Katariina Hakkala.
653 ”Promoting Entrepreneurship in the Mature Welfare State”. Magnus Henrekson
och Jesper Roine.
652 ”The Todaro Paradox Revisited”. Yves Zenou.
651 ”Crime, Location and the Housing Market”. Yves Zenou.
650 ”Foreign Operations of Swedish Manufacturing Firms – Evidence from the IUI
Survey on Multinationals 2003”. Katariina Hakkala och David Zimmermann.
64� ”Oppositional Identities and the Labor Market”. Harminder Battu,
McDonald Mwale och Yves Zenou.
64� ”Property Tax and Urban Sprawl: Theory and Implications for U.S. Cities”.
Yan Song och Yves Zenou.
64� ”Domestic versus CrossBorder Acquisitions: Which Impact on the Target Firms’
Performance?”. Olivier Bertrand och Habib Zitouna.
646 ”Sustainable Social Spending”. Assar Lindbeck.
645 ”Peer Effects and Social Networks in Education and Crime”.
Antoni Calvó-Armengol, Eleonora Patacchini och Yves Zenou.
66 6�
Policy Papers 2006
10. ”Löneskillnader mellan kommunerna”. Allan Gustafsson och Helena Svaleryd.
�. ”Beskattningen och tillväxtens aktörer”. Magnus Henrekson och Dan Johansson.
�. ”Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet – Hur stor är effektiviserings
potentialen?”. Henrik Jordahl.
�. ”Konkurrens vid en reglerad utbyggnad av 3Gnät i Sverige”. Mattias Ganslandt.
6. ”Hur höga är minimilönerna?”. Per Skedinger.
5. ”Entreprenörskap och företagande – Om entreprenörsräntor och tillväxt”.
Magnus Henrekson och Mikael Stenkula.
4. ”Företagsstruktur och nyföretagande i Sverige”. Magnus Henrekson och
Mikael Stenkula.
3. ”Has U.S. Antitrust Policy Protected Consumers from the Abuse of Market
Dominance?”. Robert W. Crandall.
2. ”New Rules for Dominant Firms in Europe”. Mattias Ganslandt.
1. ”Den svenska modellen för företagsägande och företagskontroll vid skiljevägen”.
Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson.
6� 6�
Böcker Välfärdsrådets rapport 2006. Fritt inträde? Ungdomars och invandrades väg till det första
arbetet. Olof Åslund, Robert Erikson, Oskar Nordström Skans och Anna Sjögren.
Stockholm: SNS Förlag, 2006.
The WTO Case Law of 2003. Henrik Horn och Petros C. Mavroidis (red.). Cambridge
(UK): Cambridge University Press, 2006.
Corporate and Institutional Transparency for Economic Growth in Europe.
Lars Oxelheim. Oxford: Elsevier, 2006.
En gränslös europeisk arbetsmarknad. Sverker Gustavsson, Lars Oxelheim och
Nils Wahl (red.). Stockholm: Santérus Förlag, 2006.
IUI Yearbook 2004/2005. 2005. 52 sid.
Populärvetenskap ”En välförtjänt bonus eller ...?”. Lars Oxelheim.
Management Magazine nr 4, november 2006.
”Det krävs insikt i den svenska modellens psyke”. Magnus Henrekson och
Johanna Möllerström. Axess, årg. 5, nr �, 2006.
”Påtvingad prylmani”. Magnus Henrekson. Neo, årg. 1, nr 5, 2006.
”Väljarna vill ha en svensk modell”. Niclas Berggren och Henrik Jordahl.
Neo, årg. 1, nr 5, 2006.
”Fusioner är nödvändiga”. Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson.
Axess, årg. 4, nr �, 2005.
6� 6�
�1
Akademiska seminarier
�0
�1
IFN:s seminarieserie2006Onsdagen den 20 december
Mirjam van Praag, Amsterdam Center for Entrepreneurship (ACE/University of
Amsterdam UvA): Returns to Intelligence: Entrepreneurs versus Employees
Medförfattare: Justin van der Sluis och Joop Hartog
Onsdagen den 13 december
Helena Svaleryd, IFN: Political Rents in a Non-corrupt Democracy
Medförfattare: Jonas Vlachos
Onsdagen den 6 december
Ola Olsson, Göteborgs universitet: Country Size and the Rule of Law: Resuscitating
Montesquieu
Medförfattare: Gustav Hansson
Onsdagen den 29 november
Björn Tyrefors, Handelshögskolan i Stockholm: Do Politicians Free-ride? − An Empirical
Test of the Common Pool Model
Onsdagen den 22 november
Pernilla Andersson, SOFI, Stockholms universitet: Determinants of Exits from Self-
Employment
Onsdagen den 15 november
Mirco Tonin, IIES, Stockholms universitet: Minimum Wage and Tax Evasion: Theory
and Evidence
Onsdagen den 8 november
Pascalis Raimondos-Møller, Department of Economics, Copenhagen Business School
Company Taxation and Tax Spillovers: Separate Accounting versus Formula Apportionment
Medförfattare: Søren Bo Nielsen och Guttorm Schjelderup
Onsdagen den 25 oktober
Vicente Cuñat, Universitat Pompeu Fabra: Globalization and the Provision of
Incentives Inside the Firm: The Effect of Foreign Competition
Medförfattare: Maria Guadalupe
�0
�2 �3
Onsdagen den 18 oktober
Pär Holmberg, Uppsala universitet: Comparing Supply Function Equilibria
of Pay-as-Bid and Uniform-Price Auctions
Onsdagen den 11 oktober
Mats Bergman, Konkurrensverket: Comparing Merger Policies: The European Union
versus the United States
Medförfattare: Malcolm B. Coate, Maria Jakobsson och Shawn W. Ulrick
Onsdagen den 4 oktober
Magnus Wiberg, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet:
On the Indeterminacy of Trade Policy under Different Electoral Rules
Onsdagen den 27 september
Daniel Hallberg, Uppsala universitet: Economic Fluctuations and the Retirement of
Elderly Workers
Onsdagen den 20 september
Stefano Rossi, Handelshögskolan i Stockholm: Returns to Shareholder Activism:
Evidence from a Clinical Study of the Hermes UK Focus Fund
Medförfattare: Marco Becht, Julian Franks och Colin Mayer
Onsdagen den 13 september
Martin Holmén, Uppsala universitet: Tender Offers Versus Block Trades: Empirical
Evidence
Medförfattare: Eugene Nivorozhkin
Onsdagen den 6 september
Fredrik Sjöholm, Handelshögskolan i Stockholm: Acquisitions, Multinationals, and
Wage Dispersion
Medförfattare: Patrik Gustavsson Tingvall och Fredrik Heyman
Måndagen den 12 juni
Alejandro Micco, Banco Central de Chile: Effective Labor Regulation and
Microeconomic Flexibility
Medförfattare: Ricardo J. Caballero, Kevin N. Cowan och Eduardo M.R.A. Engel
Onsdagen den 7 juni
Gregory Clark, Department of Economics, University of California:
The Great Escape: The Industrial Revolution in Theory and in History
�2 �3
Torsdagen den 1 juni
James R. Markusen, University of Colorado, Boulder: Learning on the Quick and
Cheap: Microfoundations for the FDI Productivity Transmission Mechanism
Medförfattare: Natalia Trofimenko
Onsdagen den 31 maj
Robert J. Gordon, Northwestern University: Issues in the Comparison of Welfare
Between Europe and the United States
Tisdagen den 30 maj
Arnaud Chéron, Université du Maine, Le Mans: Job Creation and Job Destruction
over the Life Cycle
Medförfattare: JO. Hairault och F. Langot
Onsdagen den 24 maj
Joseph A. Clougherty, WZB, Berlin: The Impact of ISO 9000 Diffusion on Trade and FDI:
A New Institutional Analysis
Medförfattare: Michal Grajek
Onsdagen den 17 maj
Daniel Waldenström, IFN: The Evolution of Top Incomes in an Egalitarian Society:
Sweden, 1903–2004
Medförfattare: Jesper Roine
Onsdagen den 10 maj
Bhaskar Dutta, University of Warwick: Communication Networks with
Endogenous Link Strength
Medförfattare: Francis Bloch
Onsdagen den 3 maj
John Hassler, IIES, Stockholms universitet: Explaining Asymmetric Price Adjustment
Medförfattare: Tore Ellingsen och Richard Friberg
Onsdagen den 26 april
Assar Lindbeck, IFN och IIES, Stockholms universitet, och Mats Persson, IIES: A Model
of Income Insurance and Social Norms
Onsdagen den 19 april
Jan Saarela, Åbo Akademi, Åbo: Selection in Migration and Return-Migration. Evidence
from Micro Data
Medförfattare: DanOlof Rooth
�4 �5
Onsdagen den 5 april
Fredrik Andersson, Lunds universitet: Horizontal and Vertical Differentiation in
School Competition with Vouchers
Onsdagen den 29 mars
Eva Mörk, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet: Is There Really an
Election Cycle in Public Policy? Separating Time Effects from Election Year Effects
Medförfattare: Matz Dahlberg
Onsdagen den 22 mars
Chrysovalantou Milliou, Universidad Carlos III de Madrid: Upstream Horizontal
Mergers, Vertical Contracts, and Bargaining
Medförfattare: Emmanuel Petrakis
Onsdagen den 15 mars
Quentin David, Université Libre de Bruxelles: Social Capital, Geographical Mobility
and Unemployment in Europe
Medförfattare: Alexandre Janiak och Etienne Wasmer
Onsdagen den 8 mars
Jo Seldeslachts, WZB, Berlin: Remedy for Now but Prevent for Tomorrow: The Deterrence
Effects of Merger Policy Tools
Medförfattare: Pedro Barros och Joe Clougherty
Onsdagen den 22 februari
Jörgen W. Weibull, Handelshögskolan i Stockholm: Price Competition and Convex Costs
Onsdagen den 15 februari
Cédric Argenton, Handelshögskolan i Stockholm: The Market for Melons: Cournot
Competition with Unobservable Qualities
Onsdagen den 8 februari
Peter Skogman Thoursie, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet:
Temporary Disability Insurance and Labor Supply: Evidence from a Natural Experiment
Medförfattare: Per PetterssonLidbom
Onsdagen den 1 februari
Henrik Jordahl, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet: Inequality
and Trust: Some Inequalities are More Harmful than Others
Medförfattare: Magnus Gustavsson
�4 �5
Onsdagen den 25 januari
Simona Fabrizi, Universidad del País Vasco, Bilbao, Spain: How Much Efficiency Gains
and Price Reductions to Put as Ingredients into an Efficiency Defense? ’Quanto Basta’
Medförfattare: Steffen Lippert
Onsdagen den 18 januari
Tore Ellingsen, Handelshögskolan i Stockholm: Trust as an Incentive
Medförfattare: Magnus Johannesson
Onsdagen den 11 januari
Almas Heshmati, Seoul National University: The New Global Determinants of FDI
Flows to Developing Countries: The Impacts of ICT and Democratization
Medförfattare: Tony Addison
2005
Onsdagen den 14 december
Rune Stenbacka, Svenska Handelshögskolan i Helsingfors: Product Market
Competition, Profit Sharing and Equilibrium Unemployment
Medförfattare: Erkki Koskela
Onsdagen den 7 december
Matthew Lindquist, SOFI, Stockholms universitet: Gender Wage Leadership
Onsdagen den 30 november
Xavier Vives, INSEAD, Paris: Innovation and Competitive Pressure
Onsdagen den 23 november
Åsa Rosén, SOFI, Stockholms universitet: Incentives in Competitive Search Equilibrium
and Wage Rigidity
Medförfattare: Espen R. Moen
Onsdagen den 16 november
Yongmin Chen, University of Colorado, Boulder: On Price-Increasing Competition
Medförfattare: Michael Riordan
Onsdagen den 9 november
Mary Amiti, IMF, Washington: Trade Liberalization, Intermediate Inputs and Productivity:
Evidence from Indonesia
Medförfattare: Jozef Konings
�6 ��
Onsdagen den 26 oktober
Ingeborg Simonsson, Juridicum, Stockholms universitet: Konkurrensverkets
domstolsprocesser 1993 – 2004. En utvärdering
Onsdagen den 19 oktober
Marc Ivaldi, Université de Toulouse (IDEI), EHESS och CEPR: Mergers as Auctions
Medförfattare: Jrissy Motis
Onsdagen den 12 oktober
Henrik Cronqvist, Ohio State University, Fisher College of Business: Do Agency
Problems between Shareholders and Managers Affect Workers’ Pay?
Medförfattare: Fredrik Heyman, Mattias Nilsson, Helena Svaleryd och Jonas Vlachos
Onsdagen den 5 oktober
Steffen Lippert, IFN och Université de Toulouse: Moral Hazard and the Decision to Do
Joint Research
Medförfattare: Simona Fabrizi
Onsdagen den 28 september
Mårten Palme, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet:
Job Security and Work Absence. Evidence from a Natural Experiment
Medförfattare: Assar Lindbeck och Mats Persson
Onsdagen den 21 september
Joszef Molnár, IFN och Université de Toulouse: Revenue Maximizing Auctions with
Externalities and Signaling
Medförfattare: Gábor Virág
Onsdagen den 14 september
Nicola Gennaioli, IIES, Stockholms universitet: The Evolution of Precedent
Medförfattare: Andrei Shleifer
Onsdagen den 7 september
Åsa Olli Segendorf, SOFI, Stockholms universitet: Wage Effects of Search Methods for
Immigrants and Natives in Sweden
Onsdagen den 31 augusti
Patrik Hesselius, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet:
Monitoring Sickness Insurance Claimants: Evidence from a Social Experiment
Medförfattare: Per Johansson och Laura Larsson
�6 ��
Brown bagseminarier I denna seminarieserie presenteras arbeten på ett tidigare stadium jämfört med det
högre seminariet och presentationerna görs i stor utsträckning av IFN:s egna forskare.
2006
Måndagen den 18 december
Per Sonnerby, Handelshögskolan i Stockholm: What Do Consultants Do?
Måndagen den 4 december
Johan Almenberg, IFN: Adel som tillgång: en studie av den svenska äktenskaps-
marknaden
Måndagen den 6 november
Mikael Stenkula, IFN: Sverige – en basarekonomi? Hur har svensk tillverkningsindustri
mött den ökade globaliseringen. En empirisk studie av förädlingsvärde och import
Måndagen den 23 oktober
Florin Maican, Göteborgs universitet: Productivity Dynamics, R&D and Competitive
Pressure
Måndagen den 2 oktober
Henrik Jordahl, IFN: Elections at a Glance
Måndagen den 18 september
Andrea Asoni, IFN och University of Chicago: Property Rights and Growth
Måndagen den 4 september
Tino Sanandaji, IFN och University of Chicago: Work, Leisure and Household
Production in the US and Europe
Måndagen den 22 maj
Ken Krechmer, University of Colorado, Boulder: The Evolution of Standards
Måndagen den 15 maj
Anna Sjögren, IFN: Do Grades Discourage or Motivate?
Måndagen den 3 april
Thomas Tangerås, IFN: Intense Network Competition
�� ��
Måndagen den 20 mars
Yves Zenou, IFN: Race, Identity and Education
Måndagen den 6 mars
Igor Mouraviev, IFN och University of Toulouse: Private Observation, Tacit Collusion
and Collusion with Communication
Måndagen den 6 februari
Daniel Waldenström, IFN: Hur bör forskningsprestationer mätas?
Tisdagen den 31 januari
Steffen Lippert, IFN och University of Toulouse: Networks of Relations and Social
Capital
Måndagen den 16 januari
Anna Sjögren, IFN: Peers and Culture
2005
Torsdagen den 15 december
Igor Mouraviev, IFN och University of Toulouse: Tacit Collusion and Collusion with
Communication
Måndagen den 28 november
Johan Stennek, IFN: Exclusive Quality – Why Exclusive Distribution may Benefit the
TV-viewers
�� ��
�1
Publika aktiviteter
�0
�1
I samband med namnbytet beslöt institutets ledning att öka inslaget av
utåtriktade aktiviteter. Detta för att tillgängliggöra vår forskning för de
opinionsbildare och beslutsfattare som löpande bevakar näringslivets
villkor och utveckling.
För att åstadkomma detta har inslaget av policyinriktade rapporter och seminarier
ökat. Dessutom erbjuder vi aktuell information om vår forskning via en ny hemsida,
ett nyhetsbrev och debattartiklar.
För att kommunicera framgångsrikt med omvärlden har vi stärkt kompetensen
inom organisationen. Flertalet av våra forskare har under året genomgått skriv, talar
och medieträningar.
På de följande sidorna presenterar vi de aktiviteter som varit centrala i vår utåtrik
tade verksamhet under 2006.
den3:euppgiften
IFNs långsiktiga mål är att vara en aktör med högt förtroende bland ledande besluts
fattare, experter och opinionsbildare. Kortsiktig publicitet får därmed aldrig gå före
långsiktig trovärdighet. Vår kommunikation styrs av nya resultat inom forskningen,
inte av debattens svängningar.
Av samma skäl söker vi kommunikationsformer som bygger på resonemang och
dialog. Personliga möten med experter, seminarier för en initierad publik och ett
kunskapsorienterat nyhetsbrev är alla exempel på kanaler och forum som kan göra
forskningen rättvisa.
Som bas för våra aktiviteter finns alltid gedigen forskning. Journalister, politiker
och experter som söker sig till oss kan vara säkra på att våra resultat och slutsatser
bottnar i kvalitetssäkrad forskning.
Forskning och 3:e uppgiftenVåra utåtriktade aktiviteter bygger på kunskap genererad inom ramen för fleråriga forskningsprojekt. I samband med ett projekts avslutande görs ofta en översikt av resultaten funna inom projektet och näraliggande forsknings-litteratur vilket sammanfattas i en utredning. De policyrelevanta resultaten kommuniceras sedan via Policy Papers och seminarier och sprids vidare till media.
�0
�2 �3
Samhällsdebattören Susanna Popova, Carl Johan Åberg, nationalekonom och docent, och Björn Hägglund, styrelseordförande IFN.
Professor Magnus Henrekson i samspråk med kulturskribent Kay Glans.
1. VIP-fest vid namnbyte Den 22 maj 2006 samlade IFN över 100 gäster på Armémuseum i Stockholm för att
lansera det nya namnet och viktiga verksamhetsförändringar liksom för att bjuda på
mat och underhållning.
Vår nytillträdde vd Magnus Henrekson presenterade motiven för ett namnbyte
och aktuella förändringar inom institutet. Programcheferna Mattias Ganslandt
och Lars Persson introducerade institutets nya forskningsprogram och en panel
av samhällsdebattörer tog sig an frågan om nationalekonomernas roll i samhälls
debatten. Avslutningsvis bjöd docent Anna Sjögren på ett musikaliskt stycke om
forskarens vedermödor.
�2
�2 �3
Kvällen avslutades med en paneldiskussion under ledning av Åke Ortmark på temat ”Har nationalekonomernas röst tystnat?”. Medverkade gjorde Magnus Henrekson, Carl Johan Åberg, Susanna Popova och Leo Lagercrantz.
Skriftställaren Anders Johnson och IFN:s kommunikationschef Sofia Strömberg.
Professor Solveig Wikström, SU, och professor Assar Lindbeck, IFN.
Ackompanjerad av Karin Bäckström (t.h.) framförde Anna Sjögren ett stycke om forskarens vedermödor.
Agneta Dreber, VD Livsmedelsföretagen, Jan Bröms, tidigare chefsekonom SACO, och Bettina Kashefi, Finansdepardementet.
�2
�4 �5
2. Policyseminarier Måndagen den 27 mars 2006
Är staten en skicklig aktör på riskkapitalmarknaden?
Rapport: Innovation Performance and Government Financing
IFN Working Paper nr 664
Medverkande: Tom Berggren, vd, Svenska Riskkapitalföreningen
Peter Holmstedt, vd, Innovationsbron
Roger Svensson, docent, IFN
Frågeställningar: I Sverige behövs kapital till de många småskaliga projekt som kan
bli framtidens produkter och företag. Därför satsar staten närmare två miljarder på
såddfinansiering under en tioårsperiod för att främja innovationer och företagande
via bl a Innovationsbron och ALMI. Vid seminariet visade Roger Svensson att patent
med statlig såddfinansiering har en låg sannolikhet att kommersialiseras och förnyas.
Patent med statliga villkorslån har dessutom ett sämre vinstutfall – givet att de kom
mersialiseras.
Onsdagen den 14 juni 2006
Den svenska modellen för företagsägande vid skiljevägen
Rapport: Den svenska modellen för företagsägande och företagskontroll vid
skiljevägen
IFN Policy Paper nr 1
Medverkande: Magnus Henrekson, vd, IFN
Tomas Nicolin, vd, Alecta
Marcus Storch, ordförande, Nobelstiftelsen,
vice ordförande, Axel Johnson AB och Axfood AB
Frågeställningar: Den svenska modellen för ägande och kontroll utmanas av snabba
omvärldsförändringar. Främst är det globaliseringen och utvecklingen på de finansiel
la marknaderna som tvingar fram en nyordning. Samtidigt framför EUkommissionen
kritik mot det svenska systemet med A och Baktier. Med utgångspunkt i en studie av
Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson, som beskriver den svenska ägar och kontroll
�4 �5
modellens framväxt, diskuterade de medverkande alternativa vägar för att främja ett
aktivt, ansvarsfullt och engagerat ägande.
Måndagen den 25 september 2006
Strategier i konkurrensen om utländska investeringar
Rapport: Effektivitetseffekter av utländska direktinvesteringar
ITPS Arbetsrapport R2006:004
Medverkande: Mathias Herzing, ekon dr, Nationalekonomiska institutionen,
Stockholms universitet
Lars Mattila, tf utredningschef, Invest in Sweden Agency
Pehr-Johan Norbäck, docent, IFN
Lars Persson, docent, IFN
Magnus Runnbeck, utredningschef, Invest in Sweden Agency
Frågeställningar: Vilka effekter har det ökade inslaget av utländska direktinvesteringar
fört med sig i den svenska ekonomin? Varför sjunker inflödet av investeringar i dags
läget och vilka strategiska vägval krävs för att locka nya investeringar i framtiden? Vid
seminariet presenterade institutets forskare en översikt av den nationalekonomiska
forskning som studerar drivkrafterna bakom utländska direktinvesteringar och vilka
effektivitetseffekter som är förväntade på näringslivet i ett mottagarland. Represen
tanter för Invest in Sweden Agency kommenterade studien utifrån sina praktiska
erfarenheter av att locka utländska investeringar till Sverige.
Några av de medverkande vid seminariet ”Globalisering av tjänsteproduktionen”. Från vänster: Mattias Glanslandt, Sten Tolgfors och Catherine L. Mann.
�6 ��
Måndagen den 20 november 2006
Globalisering av tjänsteproduktionen – implikationer för en liten öppen ekonomi
Medverkande: Ordförande: Mattias Ganslandt, docent, IFN
Huvudtalare: Sten Tolgfors, handelsminister
Talare: Bernard Hoekman, fil dr, World Bank
Peter Lageson, vice vd, IBX Europe
J Bradford Jensen, fil dr, Institute for International Economics,
Washington
Catherine L Mann, fil dr, Institute for International Economics,
Washington
James R Markusen, professor, Department of Economics,
University of Colorado at Boulder
Keith E Maskus, professor, Department of Economics,
University of Colorado at Boulder
Lars Persson, docent och vice vd, IFN
Panel: Magnus Henrekson, professor och vd, IFN
Peter Lageson, vice vd, IBX Europe
Richard Murray, chefekonom, Statskontoret
Karin Pilsäter, riksdagsledamot och ordförande i näringsutskottet
Frågeställningar: Internationell handel och utländska direktinvesteringar i tjänste
produktionen ökar i rask takt. Denna förändring påverkar små öppna ekonomier och
har en fundamental effekt på såväl anställda som företag. Även konsumtionen i den
privata och offentliga sektorn berörs när konkurrensen ökar. Huvudsyftet med konfe
rensen var att fokusera på effekterna av denna förändringsprocess.
Torsdagen den 7 december 2006
Rikare kan ingen vara – ny studie om toppinkomsternas utveckling i Sverige
Rapport: The Evolution of Top Incomes in an Egalitarian Society;
Sweden, 1�03–2004
Working Paper nr 66�
�6 ��
Medverkande: Magnus Henrekson, professor och vd, IFN
Sofia Nerbrand, chefredaktör, Magasinet Neo
Jesper Roine, fil dr, Handelshögskolan i Stockholm
Daniel Waldenström, fil dr, IFN
Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef, SACO
Frågeställningar: Vem blir rik i dagens Sverige och varför? Går vägen till stora inkom
ster via utbildning och arbete eller krävs andra resurser? Har skillnaderna mellan de
som tjänar mest och övriga grupper ökat eller minskat under seklet som gått? Vid
seminariet presenterade Daniel Waldenström och Jesper Roine en unik studie av de
svenska toppinkomsternas utveckling under hundra år. Magnus Henrekson och
Gunnar Wetterberg resonerade kring frågeställningarna ovan.
Tisdagen den 12 december 2006
Sambandet mellan transparens och tillväxt – med klara spelregler växer Europa
Bok: Corporate and Institutional Transparency for Economic Growth in
Europe, Oxford: Elsevier
Medverkande: Ola Alterå, statssekreterare, Näringsdepartementet
Iain Begg, professor, London School of Economics
Ingrid Bonde, generaldirektör, Finansinspektionen
Thomas Brewer, professor, Georgetown University
Håkan Jonsson, statssekreterare, Stadsrådsberedningen
Erik Mellander, stf generaldirektör, IFAU
Claes Norgren, generaldirektör, Konkurrensverket
Lars Oxelheim, professor, IFN och Lunds universitet
Henry Sténson, informationsdirektör, Ericsson
Karin S Thornburn, professor, Tuck School of Business
Clas Wihlborg, professor, Copenhagen Business School
Sture Öberg, generaldirektör, ITPS
Frågeställningar: Hur påverkar transparens i beslutsprocesser och regelverk tillväxten
i Europa? Vilken betydelse har öppenhet i regeringens och Riksbankens arbete för
näringslivets vilja att investera? Vad betyder genomlysningen av företag för markna
dens växtkraft? Ledande företrädare för forskning, politik och näringsliv diskuterade
sambanden mellan transparens och tillväxt.
�� ��
3. Hemsida och nyhetsbrev Under året har IFN publicerat en ny hemsida med två huvudsakliga målgrupper
som utgångspunkt. Den svenska versionen riktar sig till en policyinriktad publik, dvs
politiker, journalister, organisationsföreträdare och utredare. Den engelska versionen
vänder sig främst till företrädare för forskning och universitet.
Via hemsidan sprider vi information om:
Institutet och våra medarbetare
Aktuella forskningsrapporter
Policyseminarier och rapporter
Debattartiklar och närvaro i media
�� ��
Institutet publicerar också ett nyhetsbrev med en planerad utgivningstakt på tre num
mer per år. Även nyhetsbrevet vänder sig till en policyinriktad publik och rymmer:
Temaartikel: En översiktsartikel som sammanfattar den senaste forskningen
inom ett aktuellt område
Referat: Referat av aktuella forskningsrapporter med hög relevans för nä
ringslivets villkor och utveckling
Aktiviteter: Inbjudan till och dokumentation av policyinriktade seminarier
Aktuella forskningsrapporter: Presentation av rapporter
författade av institutets forskare
Nyheter: Introduktion av nya forskningsprogram, medarbetare, aktiviteter etc.
�0 �1
4. Närvaro i media Forskarna vid IFN deltar aktivt i media genom debattinlägg, pressmöten och en
löpande dialog med journalister. Detta har inneburit att närvaron i media har ökat
under 2006. Nedan har vi samlat de debattartiklar som vi medverkat med under året.
Dessutom presenterar vi statistik över vår närvaro i media.
”Unga och invandrare väntar allt längre med att söka arbete”. Robert Erikson,
Oskar Nordström Skans, Anna Sjögren och Olof Åslund. DN Debatt, 20061123.
”Varför har vi inte råd med det viktigaste?”. Magnus Henrekson och Berthel
Nordström. Entreprenör, nr �, 20061003.
”Räntechock väntar efter valet”. Roger Svensson. SvD Brännpunkt, 20060�15.
”Forskning: sänkt skatt ger fler jobb”. Niclas Berggren, Andreas Bergh och
Henrik Jordahl. Sydsvenskan opinion, 20060�02.
”Maktväxling ligger också i socialdemokraternas intresse”. Assar Lindbeck.
DN Debatt, 20060�01.
”Sverige behöver filantroper som Bill Gates”. Magnus Henrekson och
Pontus Braunerhjelm. Expressen – Fjärde sidan, 20060�25.
”Lågavlönade kvinnor betalar Perssons saneringsprogram”. Magnus Henrekson och
Aleksander Perski. DN Debatt, 20060�16.
”Omöjligt jämföra förskolealternativ”. Erik Mellander och Anna Sjögren.
Uppsala Nya Tidning, 20060�16.
”Konkurrensen från Kina sänker inte svenska löner”. Karolina Ekholm och
Katariina Hakkala. Dagens Industri, 2006052�.
”Statligt såddkapital ger för dåligt resultat”. Roger Svensson. DI Debatt, 20060325.
”Utveckla tjänstesektorn är en överlevnadsfråga”. Magnus Henrekson. DI Debatt,
20060124.
”Böter biter inte när statens bolag bryter mot konkurrensreglerna”. Mattias Ganslandt.
DI Debatt, 20051230.
”Sanningen om dagis”. Anna Sjögren. Expressen – Fjärde sidan, 20051226.
�0 �1
0
10
20
30
40
50
jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec
Vår forskning har under året blivit mer synlig i medierna. Det visar sammanställningen
av artiklar i dagspress.
Institutet för Näringslivsforskning i dagspress 2006
Antal i artiklar i dagspress som redovisar vårt namn, våra forskare eller vår forskning fördelat per månad.
0
10
20
30
40
50
jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec
Antal i artiklar i dagspress som redovisar vårt namn, våra forskare eller vår forskning fördelat per månad.
Industriens Utredningsinstitut i dagspress 2005
�3
Finansiärer
�2
�3
Institutet för Näringslivsforskning finansierades under 2006 till knappt
hälften av huvudmannen Svenskt Näringsliv. Vid sidan av dessa medel
tillkommer forskningsbidrag från:
almega
Branschorganisationen Almega bidrar med finansiering till institutets forskning om
tjänstesektorn.
forskningsrdetfrarbetslivochsocialvetenskap(fas)
FAS stödjer och initierar grundläggande och behovsstyrd forskning inom områdena
arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbete och hälsa, folkhälsa, välfärd och socialför
säkring, omsorg och sociala relationer.
janwallandersochtomhedeliusstiftelse
Stiftelsens ändamål är att stödja samhällsvetenskaplig forskning inom främst ekonomisk
historia, ekonomisk geografi, företagsekonomi, nationalekonomi och ekonometri.
konkurrensverket
Konkurrensverket främjar forskning om konkurrensfrågor, i första hand inom områdena
ekonomi och juridik, med stöd av Rådet för konkurrensfrågor.
marianneochmarcuswallenbergsstiftelse
Stiftelsens ändamål är att främja vård och uppfostran av barn, att stödja undervisning
och utbildning samt att främja vetenskaplig forskning.
stiftelsenriksbankensjubileumsfond
Stiftelsen är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja
vetenskaplig forskning.
teknikfretagen
Branschorganisationen Teknikföretagen bidrar med finansiering till institutets forskning
om industrinära tjänster.
theeuropeancommission,researchtrainingnetworks(rtn) RTN har som mål att öka expertisen och främja rörligheten av unga forskare inom EU.
De arbetar även mot en ökad förståelse för vår tids omvälvande samhällsförändringar.
vetenskapsrdet
Vetenskapsrådet är en statlig myndighet som utvecklar och finansierar grundforskning
och forskningsinformation av högsta kvalitet inom alla vetenskapsområden.
�2
�5
Utländska gästforskare
�4
�5
2006
Andrea Asoni, University of Chicago, USA
Andrew Bernard, Tuck School of Business at Dartmouth,USA
Olivier Bertrand, University of Toulouse, GREMAQ, Frankrike
Arnaud Chéron, Université du Maine, Frankrike
Gregory Clark, University of California, USA
Joseph A. Clougherty, Wissenschaftszentrum Berlin (WZB), Tyskland
Vicente Cuñat, Universitat Pompeu Fabra, Spanien
Bhaskar Dutta, University of York, England
Quentin David, Université Libre de Bruxelles, Belgien
Simona Fabrizi, Universidad del País Vasco in Bilbao, Spanien
Robert Feenstra, University of California, Davis, USA
Robert J. Gordon, Northwestern University, USA
Holger Görg, University of Nottingham, England
Keith Head, University of British Columbia, Kanada
Almas Heshmati, Seoul National University, Korea
Alex Hijzen, University of Nottingham, England
Bernard Hoekman, The World Bank, Washington, USA
J. Bradford Jensen, Institute for International Economics, Washington D.C., USA
Jiangdon Ju, University of Oklahoma, USA
Steffen Lippert, University of Toulouse I, Frankrike
Catherine L. Mann, Institute for International Economics, Washington D.C., USA
James R. Markusen, Department of Economics, University of Colorado, Boulder, USA
Keith E. Maskus, Department of Economics, University of Colorado, Boulder, USA
Alejandro Micco, Banco Central de Chile, Chile
Chrysovalantou Milliou, Universidad Carlos III de Madrid, Spanien
Igor Mouraviev, University of Toulouse I, Frankrike
Panu Poutvaara, University of Helsinki, Finland
C. Mirjam van Praag, University of Amsterdam, Holland
Pascalis Raimondos-Møller, Department of Economics, Copenhagen Business
School, Danmark
�4
�6
Peter Rousseau, Vanderbilt University, USA
Tino Sanandaji, University of Chicago, USA
Jo Seldeslachts, Wissenschaftszentrum Berlin (WZB), Tyskland
Justin van der Sluis, University of Amsterdam, Holland
Dieter Urban, Johannes Gutenberg University of Mainz, Tyskland
Helder Vasconcelos, Bocconi University, Italien
Shang-Jin Wei, International Monetary Fund, USA
Stephen Yeaple, University of Pennsylvania, USA
2005
Mary Amiti, International Monetary Fund, Washington D.C., USA
Yongmin Chen, University of Colorado, Boulder. USA
Henrik Cronqvist, Ohio State University, Fisher College of Business, USA
Simona Fabrizi, Universidad del País Vasco in Bilbao, Spanien
Almas Heshmati, Seoul National University, Korea
Marc Ivaldi, Toulouse University Computing Center, Frankrike
Steffen Lippert, University of Toulouse I, Frankrike
Jozsef Molnar, University of Toulouse I, Frankrike
Igor Mouraviev, University of Toulouse I, Frankrike
Rune Stenbacka, Swedish School of Business Administration, Helsingfors, Finland
Xavier Vives, INSEAD, Paris, Frankrike
Dieter Urban, Johannes Gutenberg University of Mainz, Tyskland