LÄRARPROGRAMMET
Motivation i Idrott & Hälsa Gymnasielärares uppfattningar av motivation samt deras motivationsarbete
med elever i ämnet Idrott & Hälsa
Carl-Henrik Adler & Victor Hermansen
Examensarbete 15 hp
Höstterminen 2011
Handledare: Karin Engström
Institutionen för pedagogik, psykologi
och idrottsvetenskap
Linnéuniversitetet
Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap
Arbetets art: Examensarbete, 15 hp
Lärarprogrammet
Titel: Motivation i idrottssalen
Författare: Carl-Henrik Adler & Victor Hermansen
Handledare: Karin Engström
ABSTRAKT
Syftet med denna studie att undersöka gymnasielärares uppfattning av motivation samt
deras motivationsarbete med elever i ämnet Idrott & Hälsa. Vi har utgått ifrån fyra
frågeställningar som belyser vad motivation betyder för lärare i ämnet Idrott & Hälsa,
vad lärare anser motiverar elever till ämnet Idrott & Hälsa, vilka svårigheter som
idrottslärare kan ställas inför när det gäller att motivera elever till ämnet Idrott & Hälsa
och hur arbetar lärare för att motivera sina elever till ämnet Idrott & Hälsa. Vi har valt
att göra en kvalitativ studie där vi har intervjuat fem idrottslärare som arbetar på
gymnasiet. Idrottslärarna är mellan 24 – 59 år och med olika lång arbetserfarenhet. Våra
respondenter har varit både manliga och kvinnliga lärare.
Vårt resultat visar att motivation är ett svårdefinierat begrepp och uttrycks med positiv
klang. Elever har enligt de intervjuade lärarna svårt att uppfatta vad motivation betyder
men förstår vad det är när de blir motiverade. Dåliga erfarenheter och dåligt
självförtroende är de största faktorer till att elever känner amotivation eller latent
motivation. Detta bidrar till deras frånvaro i olika aktiviter i ämnet Idrott & Hälsa.
Lärarna vi har intervjuat bedriver varierad undervisning och arbetar praktiskt med
teoretiska delar för att motivera elever till ämnet Idrott & Hälsa. Framför allt är det
viktigt att läraren uppträder med positiv attityd då elever känner av lärarens inställning
till lektionen. Känner inte läraren motivation till att lära ut känner inte heller eleverna
motivation till att delta och få kunskaperna som man får i ämnet Idrott & Hälsa.
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION ..................................................................................................... 1
2 PROBLEM ................................................................................................................ 2
2.1 Frågeställning ............................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
3 BAKGRUND ............................. FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
3.1 Varför Idrott & Hälsa i skolan? .................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.2 Motivationens grunder .................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.3 Motivationsdefinitioner ................................ Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.4 Historik ......................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.5 Teorier .......................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.5.1 Instinktteorier .................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.5.2 Drivkraftteorier .................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.5.3 Kognitiv teori ..................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.5.4 Maslows Behovsteori ........................ Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.6 Inre och yttre motivation .............................. Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.6.1 Inre motivation .................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.6.2 Yttre motivation ................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.6.3 Jämförelse mellan inre och yttre motivationFel! Bokmärket är inte definierat.
3.7 Latent motivation och Amotivation .............. Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.7.1 Amotivation ....................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.7.2 Latent motivation ............................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.8 Tidigare forskning ........................................ Fel! Bokmärket är inte definierat.
4 METOD ................................................................................................................... 16
4.1 Val av metod ....................................................................................................... 16
4.2 Undersökningsteknik .......................................................................................... 17
4.3 Urval ................................................................................................................... 18
4.4 Genomförande .................................................................................................... 18
4.5 Databearbetning .................................................................................................. 19
4.6 Etik ..................................................................................................................... 19
4.7 Metodkritik ......................................................................................................... 20
5 RESULTAT ............................................................................................................. 22
5.1 Innebörden av motivation för lärare i Idrott & Hälsa ......................................... 22
5.2 Elevernas syn på motivation enligt lärare i Idrott & Hälsa ................................ 23
5.3 Svårigheter lärare kan ställas inför gällande motivationsarbetet med elever i
Idrott & Hälsa ............................................................................................................. 25
5.4 Lärares motivationsarbete med elever i ämnet Idrott & Hälsa ........................... 27
5.5 Resultatsammanfattning ..................................................................................... 29
6 DISKUSSION ......................................................................................................... 31
6.1 Innebörden av motivation för lärare i Idrott & Hälsa ......................................... 31
6.2 Elevers syn på motivation enligt lärare i Idrott & Hälsa .................................... 32
6.3 Svårigheter lärare kan ställas inför gällande motivationsarbetet med elever i
Idrott & Hälsa Lärares motivationsarbete ................................................................... 33
6.4 Lärares motivationsarbete med elever i ämnet Idrott & Hälsa ........................... 35
6.5 Slutord ................................................................................................................ 37
6.6 Vidare forskning ................................................................................................. 37
7 REFERENSLISTA .................................................................................................. 39
BILAGA
1
1 INTRODUKTION
Samhället präglas idag av komfortabla funktioner som gör att vi har blivit bekväma i
vardagen. IT-samhällets framfart har gjort att människor, gamla som unga, spenderar
mer tid framför sina datorer, tv-apparater och telefoner. Funktionerna i dagens teknik
har gjort att den fysiska aktivitetsnivån har sjunkit markant. Detta påverkar, framför
allt dagens ungdomar, på ett negativt sätt genom att de kan lättare drabbas av
sjukdomar och kroppens fysiska kapacitet minskar.1
Som blivande lärare i ämnet Idrott & Hälsa funderar vi på, hur vi ska kunna motivera
elever till något vi själva brinner för? Som idrottsutövare var idrottsämnet det vi med
glädje deltog i, och tog varje chans vi fick. En brinnande glöd att driva sina fysiska
instinkter och glädje runt i ett orienteringsspår, med en boll eller klubba eller på en
trampet spelade ingen roll för oss. Vi rörde oss för att vi var motiverade till att arbeta
fysiskt i alla moment. Men är det så för alla?
För många elever i dagens skola är ämnet Idrott & Hälsa enda tillfället att vara
fysiskt aktiva under sin vardag. Detta har lett till att situationen som lärare inom detta
ämne försvåras mer och mer. Alla lärare sätts på prövning genom att elever inte
känner motivation för skolans ämne. Alla arbetar även för att motivera elever så att
de upplever att ämnet har innebörd för dem och deras framtid. I ett praktiskt ämne
som Idrott & Hälsa krävs det att man som lärare arbetar för att elever skall känna ett
meningsfullt lärande under dessa lektioner likt vilket ämne som helst. Med en
minskande aktivitetsnivå under vardagen behövs det att lärare inom ämnet visar
nyttan och nöjet med fysiskt aktivitet.
Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare uppfattar motivation
samt hur de arbetar för att motivera elever till ämnet Idrott & Hälsa. Förhoppningsvis
ger denna studie oss själva som blivande idrottslärare samt andra idrottslärare
information om motivation och öppnar ögonen för hur man kan motivera eleverna till
ämnet Idrott & Hälsa.
1 Raustorp (2004) Att lära fysisk aktivitet
2
2 BAKGRUND
I denna del kommer vi att presentera fakta angående motivation i form av hur
motivation definieras, motivationsteorier samt begrepp som anknyter till motivation.
Vi behandlar även vilken betydelse som forskare och lärare anser att ämnet Idrott &
Hälsa har för elever, samt presenterar hur lärare kan planera och strukturera lektioner
för att motivera elever till ämnet. Vi redovisar också tidigare forskning som har
inspirerat oss till vårt ämnesval. Slutligen presenteras en slutsats angående tidigare
forskning och hur vi kom att välja vårt undersökningsmål.
2.1 Varför Idrott & Hälsa i skolan?
Om man jämför dagens samhälle med det samhälle vi levde i för 70 år sedan har det
skett en drastisk förändring. Våra levnadsförhållanden har förändrats men
människans genetiska arv är detsamma. Studier visar på att ungdomar under 15 år
har en sjunkande aktivitetsnivå på fritiden. TV och dataspel har tagit över den
spontana rörelseaktiviteten i boendekvarteren. Ytterligare forskning framhäver att
kroppsvikt och benstyrka hos dagens ungdomar har ökat men kondition och styrka i
överkroppen har minskat. Forskningsresultatet påvisar en tydlig bild av att ungdomar
har gått ifrån regelbunden högintensiv aktivitet till låg fysisk ansträngning. Som
lärare i ämnet Idrott & Hälsa ställs samt ställer man sig själv frågan varför i olika
sammanhang, vilket manar till reflektion. Att kunna ge svar på varför – frågor ger
ökat förtroende och meningsfullhet i sin lärarroll, detta är ett sätt att kunna öka
motivationen hos eleverna. Den största varför - frågan man kan få som lärare i Idrott
& Hälsa är just ”Varför Idrott & Hälsa i skolan?”.2
Skolans idrottsundervisning är för många barn deras första, och för vissa kanske
enda, erfarenhet av regelbunden fysisk aktivitet.3 Ämnet Idrott & Hälsa är i
offentliga sammanhang ett av skolans mest omtalade ämnen. Orsaker till detta kan
kanske vara en ökad oro för att dagens barn och ungdomar nuförtiden är mer fysiskt
inaktiva än tidigare, som i sin tur kan resultera i övervikt och ohälsa.4 Ämnet får stor
betydelse för dessa barns inställning till kroppsövningar av olika slag, samt för deras
aktuella och framtida hälsotillstånd och välbefinnande. Andra kunskaper som ämnet
Idrott & Hälsa erbjuder är hur man på bästa sätt ska sköta och träna sin kropp, samt
ges möjligheter till introduktion och lärdom av olika idrotter och friluftsaktiviteter,
som långt ifrån alla barn får på annat sätt. Oavsett barn eller vuxen, så får
idrottsundervisningen en central betydelse för individens självbild och likaså lust för
att delta i lek, idrotts – och motionsaktiviteter under fritiden.5 Raustorp
6 menar att
2 Raustorp (2004) Att lära fysisk aktivitet
3 Engström (2004) Mellan nytta och nöje
4 Larsson & Redelius (2004) Mellan nytta och nöje
5 Engström (2004) Mellan nytta och nöje
3
aktivitetsmönster grundläggs i tidig ålder och utvecklas i riktning mot att följa
människor upp i åren. En person som är inaktiv i tidig ålder följer detta mönster även
i vuxenåren. Därför prioriteras vissa delar högt i undervisning av ämnet Idrott och
Hälsa:
Som lärare i Idrott & Hälsa skall man prioritera aktiviteter som kan användas
för livslångt lärande. Det är aktiviteter som kan ge kunskaper och färdigheter
även i vuxen ålder.
För att ge ökad självkänsla hos eleverna skall man som lärare bedriva en
undervisning som är lustfylld och varierande. Goda vanor ger goda
erfarenheter av fysisk aktivitet.
Man skall som idrottslärare lära ut kunskaper om motion och egenvård,
kunskaper om den egna kroppens funktioner i rörelse och vila. Man skall
även ge eleverna lärdom om skillnaden mellan prestationsinriktade och
hälsoinriktade aktivitetsmetoder då kunskaperna är olika varandra men kan
behövas och kan ge ökat intresse.
Elever i ämnet Idrott & Hälsa skall få lära sig vikten av vilka effekter som
vardagsaktiviteter kan ha på individens kropp och välbefinnande. Utifrån
lektionsundervisning lär sig ungdomar att undersöka och bedöma värdet av
olika aktiviteter ur hälsosynpunkt och kan på så vis sätta mål för sin egna
fysiska aktivitet. Som lärare bör man även lära elever att kritiskt granska
fitness metoder och produkter som samhället erbjuder.
Lärare skall klargöra betygskriterierna på ett sätt som är tydligt och
framhåller förståelse och förtrogenhet istället för att enbart värdera fakta och
skicklighet. Tidigare har man ansett att man ska vara så duktig som möjligt i
ämnet för att uppnå så högt betyg som möjligt. Istället vill man påvisa
betydelsen att forma sin fysiska aktivitet på ett sätt som passar personen
individuellt.7
2.2 Motivationens grunder
Motivation och arbetet med motivation har diskuterats kring frågor gällande ”Vad är
vilja att lära” och ”Vad är vilja till förändring?” Ordet motivation kommer från latin
och betyder ”movere” som betyder att röra sig, samma ord som engelskans ”move”.
Huvudfrågan inom forskning gällande arbetet med motivation kan omformuleras till
”Vad är det som får människor att röra sig?”8 I sökandet efter definitioner av
motivationsfaktorer saknas information men det förekommer däremot mängder av
6 Raustorp (2004) Att lära fysisk aktivitet
7 Raustorp (2004) Att lära fysisk aktivitet
8 Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling
4
exempel på faktorer som motiverar personer. Lön, status, prestationsmätning, ansvar,
delaktighet, personlig utveckling, avancemangsmöjligheter, trygghet, uthållighet och
önskan att lyckas är några exempel. Dessa kan i vissa fall ge kunskaper men i detta
fall kan det ge ökad förvirring angående ämnet. Vad är egentligen en
motivationsfaktor?9
2.3 Motivationsdefinitioner
Vid en sökning av ordet ”motivation” på NE.se gavs resultatet: ”motivation,
psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar
beteendet mot olika mål.”10
Vidare i texten antyder sökningen att det finns teorier om
motivation som behövs för att man skall kunna förstå varför vi handlar utefter olika
mål. Man kan skilja motivation mellan primär och sekundär motivation. De primära
processerna hos individen gäller drivkrafter och behov som stimulerar dennes
överlevnad, så som att äta, sexuella drifter och undvika smärta (främst fysisk).
Sekundär motivation grundar sig på de primära processerna, som modifieras utefter
individens socialisation. Teorier om motivation är baserade på sekundär motivation.
Oftast ligger målen för sekundär motivation på objekt i omvärlden snarare än behov
och drivkrafter.11
Enligt Granbom är motivation grundat på behov, motiv och drifter
som härleder individen till handling, samt riktar denne till handlingens upprättande.12
Jenner förklarar begreppet motivation i samband med fysisk aktivitet genom frågor
så som vad får individen att röra på sig? Glasser menar att grundläggande för
motivation och motivationsteorier är att en persons handlingssätt är en strävan efter
att tillgodose olika basbehov i vår personliga genetiska uppbyggnad.13
2.4 Historik
Teorier rörande motivationens grunder rotar sig tillbaka till de gamla grekerna i form
av principen av hedonism (från grekiskan hedone = njutning). Grekerna myntade
tankegångarna men de var som mest framträdande bland filosofer under 1700 – och
1800 – talet. Principen var att människan söker strävan för självbehag, välbefinnande
och undvika smärta. Under 1900 – talets präglade filosofin utvecklingen av de nya
beteendevetenskapliga ämnena inom psykologi och pedagogik, vilket medförde att
man fann brister i principen. Detta skapade cirkelresonemang, så som att den som
söker njutning måste sträva efter något njutningsfyllt. Vad strävar då puritaner efter
9 Ahl (2004) Motivation och vuxnas lärande
10 http://www.ne.se/lang/motivation (2011-11-23 kl. 11.26)
11 http://www.ne.se/lang/motivation (2011-11-23 kl.12.03)
12 Granbom (1998) Att motivera till hälsa
13 Glasser (1996) Motivation i klassrummet
5
som motstår njutning? Man kan då mena att puritaner finner njutning i att avstå
desamma. För att bringa klarhet med dessa brister har det utvecklats teorier om
motivation.14
2.5 Teorier
I detta avsnitt kommer vi att presentera olika motivationsteorier. Dessa teorier är
grundläggande teorier som har gett upphov till nya teorier som är mer aktuella till
dagens samhälle.
2.5.1 Drivkraftteorier
Clark Hull drev fram den första sammanhängande drivkraftsteorin under 1940 – talet
där han använde en ekvation för att förklara styrkan bakom beteendet. Utifrån
ekvationen, Ansträngningen = Drivkraften x Vanan, skulle man utläsa att
ansträngningen blir beroende på styrkan av drivkraften och vanan. Hull menade att
drivkraftens styrka var bestämd av vanan i form av tidigare erfarenheter. Han tillade
även variabeln om förväntan riktad mot framtida mål. 15
Hulls motivationsteori anslöts med kognitiva teoretiker som hade att göra med tanke
och kunskapsprocesser. Drivkraftteorier grundade sig kring likhetstecken mellan
olika drivkrafter och fysiologiska behov medan kognitionsteoretiker intresserade sig
för mänskligt beteende och psykologiska drivkrafter.16
2.5.2 Kognitiv teori
Kognitionsteoretiker arbetar med mänskligt beteende, alltså de tankar och
förhoppningar individen har angående kommande händelser. Man anser att en
individs beteende är målinriktat utefter grunder från medvetna avsikter. Kurt Lewis
illustrerade sin sats som en vågskål där uppnåendets värde och sannolikheten för
uppnåendet ligger i ena skålen och misslyckandet ligger i den andra. Det som väger
tyngst bestämmer individens handlande.17
Lewin och dennes efterträdare utvecklade underteorier till kognitiv teori som kallas
för konflikt- eller balansteorier. Den psykologiska drivkraftens strävan är att lösa
konflikterna mellan alternativa handlingar för att komma fram till en kognitiv balans,
med andra ord ett beslut man kan vara nöjd med. Man väljer att antingen sträva mot
14
Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling
15 Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling
16 Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling
17 Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling
6
sitt mål eller att ge upp det. Man kan urskilja fyra grundmönster ur
konfliktsituationer.18
1. Närmande – Närmande: Individen måste välja mellan två likvärdiga mål som
denne vill uppnå. Detta mönster brukar inte leda till några besvär då något
mål uppfylls.
2. Undvikande – Undvikande: Individen ställs inför ett val där slutprodukten av
båda måluppfyllelsen är lika oönskade. Ett sätt att undvika denna konflikt är
att inte ställa upp utan att ”lämna fältet” som Lewis kallade det.
3. Närmande – Undvikande: Ett eftersträvande att uppnå ett visst mål samtidigt
som man känner rädsla för att uppnå detsamma.
4. Dubbelt Närmande – Undvikande: Detta uppstår när närmandet av ett mål
medföljs av mistandet av ett annat. Detta medför att uppfyllandet samtidigt
medför ett undvikande pga. en ofrånkomlig förlust.19
2.5.3 Maslows Behovsteori
Denna teori utformades av Maslow 1943 och är den mest citerade bland
motivationsteorierna. Han antydde att man skulle studera varför friska människor
håller sig friska istället för att vetenskapligt ta reda på varför man infaller i ett
sjukdomstillstånd vetenskapligt. Han hävdar även att det som driver människor
framåt är föreställningen och viljan att förverkliga sig själva.20
Maslow utformade en behovspyramid med fem steg som sedan blev sju med tillägg
från estetiska och kognitiva behov. Pyramiden är uppbyggd i hierarkisk ordning med
de mest grundläggande behoven längst ner. Dessa är de fysiologiska behoven så som
mat och dylikt, när dessa behov är tillfredsställda går man vidare till nästa. Nästa steg
är säkerhet och trygghet genom beroende, skydd, ordning och reda. Enligt Maslow
kan detta ge uppfattningen av kontroll över verkligheten. Det tredje steget i
pyramiden är behovet av uppskattning, såsom kärlek och tillhörighet. Vidare steg går
ihop med föregående men skillnaden är att det första av dessa två steg förklaras med
styrka, kompetens, självförtroende och frihet. Det andra steget innefattar gott rykte,
status, dominans, ära och värdighet. Självförverkligande är det sista steget i trappan
och bygger på att förverkliga det som individen själv känner att denne är ämnad för
och bli något vad individen är.21
Maslows teori menar att dessa steg inte behöver komma i en specifik ordning utan är
beroende på individens omgivning som påverkar dennes beteende. Man behöver
18
Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling
19 Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling
20 Ahl (2004) Motivation och vuxnas lärande
21 Ahl (2004) Motivation och vuxnas lärande
7
heller inte vara ”färdig” i ena steget för att gå vidare till nästa steg i sin egen ordning.
Maslow anser att beteendet i fråga kan motivera personen att gå vidare genom mer
än ett behov åt gången. Beroende på individens behov påverkas flera steg åt gången
och man tar det inte ett steg i taget.22
2.6 Inre och yttre motivation
I detta avsnitt kommer vi att förklara och definiera inre – och yttre motivation samt
vilka faktorer det är som styr tillfredställelsen av dessa. Sedan görs en jämförelse
mellan dessa typer av motivation.
2.6.1 Inre motivation
Inre motivation upplever den individ som vill utföra något för njutningen eller
upplevelsens skull. Den inre motivationen strävar efter att vara utan de negativa
spänningarna utan ska istället leda till känslor av glädje, njutning och avslappning.
Inre motivation består av tre typer, inre motivation för att:
1. Lära sig och nå kunskap. Individens deltagande vid en aktivitet sker på grund
av nöjets skull och tillfredställelsen som individen kommer i kontakt med när
individen lär sig eller upptäcker något nytt.
2. Uppnå något. Individens deltagande vid en aktivitet sker på grund av nöjets
skull och tillfredställelsen som individen kommer i kontakt med när denne
försöker uppnå eller skapa något. Prestation eller prestationsresultat ligger
inte i fokus för individen, utan på ansträngningen och försöket som individen
gör för att överträffa sig själv.
3. Uppleva stimulans. Individens deltagande vid en aktivitet sker på grund av att
uppnå positiva sinnesupplevelser. En aktivitet för att uppnå dessa positiva
sinnesupplevelser kan vara löpträning, personer löper bara på grund av den
positiva känslan som infinner sig vid utövandet.23
Granbom trycker på att ökad motivation stöds av att elever får ta egna initiativ. Han
baserar detta på forskning som visar att självbestämmandeteorin gör att elever får
med hjälp av inre motivation ökat lärande samt mer kreativitet gällande arbetet i
fråga. Denna teori innebär att motivationen kommer inifrån och individen i fråga får
22
Ahl (2004) Motivation och vuxnas lärande
23 Hassm n, P, Hassm n, N & Plate, J (2003) Idrottspsykologi.
8
bestämma själv, utifrån eget intresse. Detta kan inbringa ett engagemang som ger
insikt om att målet är viktigt för eleven.24
Inre motivation baseras på människornas behov av kompetens och
självbestämmande. Det i sin tur orsakar ett antal olika sorters beteenden hos
individen. Dessa beteendemönster syftar alla till att individen upplever att man ”kan
själv” och ”klarar sig själv”. De cykliska fysiologiska behoven har inget med inre
motivation att göra, även yttre belöningar och straff likaså. Det viktiga är att
individen känner att den helt och hållet väljer själv vad denne vill göra och att själv
har kontroll över det. Dock för att de mål som individen strävar efter skall
tillfredsställas, krävs det att uppgiften kräver en utmaning för individen.25
2.6.2 Yttre motivation
Logiskt sätt kan yttre motivation ses som något som inte kommer från individen,
samt som individen inte kan styra över själv. Det handlar mer om sådant som andra
människor förser en med såsom belöningar, straff, tvång och sociala normer etc.
Yttre motivation syftar även till individens beteende att tillfredsställa (inre) cykliska,
fysiologiska behov, såsom hunger och törst. 26
Yttre motivation kan i stor utsträckning leda till stress och nervositet, vilket kan
resultera i att situationen individen står inför blir mindre kontrollerad pga. av pressen
från den yttre motivationen.
Det finns fyra olika nivåer inom området yttre motivation:
1. Yttre reglering: Yttre medel såsom belöningar och restriktioner är bidragande
faktorer till beteendemönstret hos individen.
2. Introjicerad reglering: Deltagandet i en aktivitet görs för att individen känner
belastning för att agera utefter sina egna villkor. Utförandet är inte självvalt
då individen upplever stress och handlar efter andras påtryckningar.
3. Identifierad reglering: Detta beteende bygger på att individen utför självvald
aktivitet. Beteendet hos individen värderas högt och är väldigt viktigt av
individen, trots att individen inte upplever utförandet av aktiviteten särskilt
stimulerande eller positivt.
4. Integrerad reglering: Individens val av aktivitet utgörs av motivationen och
strävan att nå kommande mål. 27
24 Granbom, A-K (1998). Att motivera till hälsa
25 Ahl (2004) Motivation och vuxnas lärande
26 Ahl (2004) Motivation och vuxnas lärande
27 Hassm n, P, Hassm n, N & Plate, J (2003) Idrottspsykologi.
9
2.6.3 Jämförelse mellan inre och yttre motivation
Det har debatterats huruvida yttre – och inre belöningar motiverar människor. Det
behöver inte alltid vara så att ”mer av bägge” alltid leder till de bättre resultaten.
Yttre belöningar behöver inte alltid leda till bättre prestationer. Det kan snarare vara
tvärtom och leda till sämre prestationer. Högre lön kan vara ett exempel på det här.
När människan upplever sitt arbete intressant, får styra tiden själv och bestämma
över arbetet själv kan det leda till ökad kontroll. Det kan även innebära mer pengar
för att uppmuntra ett specifikt beteende som arbetsgivaren önskar, vilket kan leda till
att personen tappar lusten. Arbetet blir inte lika tillfredsställande när personen inte
får bestämma själv längre. De inre belöningarna trängs då bort av de yttre
belöningarna. 28
Det är svårt att avgöra vad som är bäst. För att vända på det kan för mycket av inre
motivation leda till att folk gör vad de vill, istället för att uppnå och arbeta mot
organisationens mål. På individnivå är dock den inre motivationen bäst. Det som
uppnås här är ökat lärande, leder till bättre hälsa och ökad kreativitet.
Det har debatterats om de yttre belöningarna inte alltid behöver tränga undan de inre
belöningarna. Huruvida yttre belöningar är bra eller dåliga, går det inte att dra några
enkla eller generella slutsatser. Detta tyder på att de stora avgöranden ligger på
situationen, belöningen i sig, återkopplingen, hur belöningen administreras och på
vem det är som erbjuder och tar emot belöningen. Skillnader mellan individer är
också en bakomliggande faktor.29
2.7 Latent motivation och Amotivation
I denna del kommer vi att framföra definitionerna av latent motivation och
amotivation samt förklara vad dessa innebär. Amotivation och latent motivation är
begrepp som förklarar avsaknad eller låg motivation hos en individ
2.7.1 Amotivation
Begreppet amotivation betraktas som ett flerdimensionellt begrepp och kan delas upp
i fyra olika typer:
1. Amotivation uppkommer som resultat när bristen på kapacitet och förmåga
upplevs.
28
Ahl (2004) Motivation och vuxnas lärande
29 Ahl (2004) Motivation och vuxnas lärande
10
2. Amotivation uppkommer som resultat när individen är övertygad att den
förslagna strategin inte kommer nå upp till de önskvärda resultaten.
3. Amotivation uppkommer som resultat när beteendet upplevs hos individen
som alltför krävande för att vilja engagera sig.
4. Amotivation uppkommer som resultat då det är relaterat till känslor av
hjälplöshet och upplevandelser av bristande kontroll.30
2.7.2 Latent motivation
Denna typ av motivation uppstår hos personer som låter destruktivt beteende styra
tankegångarna. Detta beteende kan uppstå hos personer vars självbild har avsaknad i
sitt självvärde, ingen att bry sig om eller personens livssituation inbringar mer smärta
än glädje till denne. Även fysisk smärta kan leda till psykisk vilket i sin tur kan
resultera i latent motivation.31
2.8 Tidigare forskning
I denna del kommer vi att presentera tidigare forskningsresultat som gjorts kring
motivation och motivationsarbete inom skolmiljön.
Ämneslärares motivationsarbete
Hansson har utfört en studie inom ämnet Historia. Enligt denne är det händelser
under 1900-talet som beskrivs som mest intressanta av såväl lärare som elever.
Lärarna hade olika syn på didaktiska frågor, som beskriver att läroämnena är
antingen studentinriktade eller ämnesinriktade. Lärarnas syn på varför historia är
viktigt påverkar deras undervisningsmetoder. Den studentinriktade läraren uppgav att
elevernas behov och önskemål påverkar deras metoder. Den ämnesinriktade läraren
ger olika lektioner, med mer elevinflytande undervisning, men läraren bestämmer
själv hur undervisningsmetoderna skall se ut. Motiven påverkas av lärarnas
personliga intresse för ämnet i fråga, i de flesta fall en eurocentrisk politisk historia.
Detta val av innehåll, och lärarnas eget intresse, förklaras av den historiska kulturen i
det svenska samhället snarare än läroplanen. Lärarna uppger även att spännande
historier samt dramatiska händelser i anslutning till böcker och filmer är viktiga för
elevers intresse till ämnet historia. Detta påverkar även elevernas personliga intresse,
deras kunskap och innehållet i deras historieundervisning. Görs ämnet mer anpassat
till elevernas personliga intresse kan de finna mer vilja samt att motivationen för att
30 Hassmén, P, Hassmén, N & Plate, J (2003) Idrottspsykologi.
31 Granbom (1998) Att motivera till hälsa
11
få mer kunskap kan öka. Samma sak gäller för lärares engagemang under
lektionerna. Känner läraren att ämnesområdet är intressant att föreläsa om kan det ge
läraren mer vilja och motivation för att undervisa sina elever.32
Amotivation och latent motivation hos elever i ämnet Idrott & Hälsa
Tidigare forskning av Lodewyk m.fl. har visat på ökat bortfall i Idrott & Hälsa på
gymnasienivå, speciellt bland kvinnor. Även ohälsosamma aktiviteter och olika
nivåer av fetma hos ungdomar har lett till utvärderingar av potentiella faktorer som
bidrar till bristen på idrottsdeltagandet i skolidrotten. Med utgångspunkt på kön och
kroppsuppfattning undersökte denna studie sambandet mellan kroppsstorlek,
skiljaktighet, självförtroende och prestationsångest mellan 316 idrottselever på olika
gymnasieskolor. Det noterades skillnader mellan könen gällande skillnader i
kroppsstorlek, där främst kvinnorna rapporterade att de hade en önskan om en
mindre kropp. Kroppsstorleken förutspådde även prestationsångest hos kvinnorna,
som ledde till sänkt självförtroende. Resultatet visade att självförtroendet påverkar
prestationen hos både män och kvinnor, fast utifrån olika faktorer. Resultatet tyder
även på att specifika könsrelationer mellan dessa konstruktioner är viktiga faktorer.
Man skall läraren ha i åtanke för att idrottseleverna på gymnasiet skall kunna nå upp
till de olika målen/betygen. Idrottsprogram bör utforma en modell för läroplaner och
instruktions – metoder som avlägsnar potentiella skadliga avvikelser angående
kroppsuppfattningar som har verkat vara mest förekommande hos kvinnor. Det är av
stor vikt att bedriva en undervisning där alla elever känner sig trygga och
kompetenta.33
Motivationsarbete i ämnet Idrott & Hälsa
Idrott & Hälsa i skolan kan spela en viktig roll i processen till att bli fysiskt aktiv i
tonåren och i utvecklingen av en fysiskt aktiv livsstil. Möjligheterna för lärare att ge
positiva erfarenheter gällande fysisk aktivitet till elever ökar regelbundet under
skolans villkor. För vissa elever kan Idrott & Hälsa vara enda möjligheten att vara
fysiskt aktiva. Därför är det viktigt att eleverna i skolan blir motiverade att aktivera
sig och samtidigt veta syftet med fysisk aktivitet. Det övergripande syftet med
studien34
var att undersöka möjligheterna att motivera ungdomar, 12-16 år, att utöva
fysisk aktivitet och förhoppningsvis stimulera eleverna att fortsätta att vara fysiskt
aktiva i ungdoms – samt vuxen ålder.
32
Hansson (2010) Historia och Historieundervisning
33 Lodewyk, Ken R, Gammage, Kimberley L & Sullivan, Philip J. (2009). Relations Among
Body Size Discrepancy, Gender, and Indices of Motivation and Achievement in High School
34 Isberg (2009) Viljan till fysisk aktivitet
12
Urvalet bestod av 122 svenska grundskoleelever (12-16), 51 flickor och 71 pojkar,
som antingen var fysiskt inaktiva, fysiskt aktiva men inte formellt medlemmar i
idrottsföreningar och fysiskt aktiva och medlemmar i idrottsföreningar. Eleverna
beskrev sin egen fysiska kapacitet med hjälp av kontrollinstrument som sedan
jämfördes med deras egentliga förutsättningar och fysiska status. Undersökningen
varade i ett och ett halvt år, och en uppföljning gjordes fyra till fem år senare.
Deltagarna i grupp 1 (fysiskt inaktiva) fortsatte att utöva fysisk aktivitet nästan i
samma utsträckning som under interventionen, medan ungdomar i en matchad
kontrollgrupp inte utvecklades regelbundet utefter sina fysiska vanor. Gällande grupp
2 (motionärer) blev deltagarna mer fysiskt aktiva både under studietillfället och vid
uppföljningen, jämfört med en matchad kontrollgrupp som inte studerat sin egen
fysiska förmåga med hjälp av instrument. I grupp 3 (föreningsidrottare) fanns det
ingen skillnad mellan interventionsgruppen och den matchande kontrollgruppen
varken under studietiden eller vid uppföljningen. Slutsatsen av resultatet var att vid
motivationsarbete med elever för att dessa ska fortsätta vara fysiskt aktiva och
förändra sitt fysiska aktivitetsmönster i en positiv riktning, kan självkontrollerande
instrument vara en dörröppnare. Det gäller främst för elever som är fysiskt inaktiva
eller regelbundet verksamma utanför föreningsidrotten.35
Det är allmänt erkänt att ämnet Idrott & Hälsa kan spela en viktig roll för att öka
folkhälsan genom att skapa positiva attityder till motion och genom att främja
hälsorelaterade fitness – program. Framgången av dessa initiativ begränsas om
eleverna inte är motiverade till att delta aktivt under sina idrottslektioner. Ntoumanis
har genomfört en studie där målet var att testa olika motiverande processer, såsom
sociala faktorer, psykologiska medlare, typer av motivation och konsekvenser. Det
var 424 brittiska studenter, i åldrarna 14-16, som deltog i undersökningen från
nordvästra England. Metoden som användes var frågeformulär för att mäta
kooperativ inlärning, självrefererande förbättring, val av uppgifter (sociala faktorer).
I frågeformulären ville man också mäta upplevd kompetens, autonomi och släktskap
(psykologiska medlare). Studien mätte även inneboende motivation, identifikation,
extern reglering och amotivation (typer av motivation) samt tristess, ansträngning
och framtida avsikter med utövande (konsekvenser). Resultatet visade att upplevd
kompetens var den stora psykologiska faktorn. Inneboende motivation var relaterat
till positiva konsekvenser, medan extern reglering och amotivation var faktorer för
negativa konsekvenser. Analysen visade att modellen var i stort sett oförändrad
oavsett kön. Slutsatsen som drogs utav resultaten understryker vikten av känslan som
upplevs av kompetens och motivation i grundskolans Idrott och Hälsa – lektioner.36
35
Isberg (2009) Viljan till fysisk aktivitet
36 Ntoumanis, N. (2001), A self-determination approach to the understanding of motivation in
physical education.
13
Lärares motivationsarbete inom ämnet Idrott & Hälsa på gymnasienivå
I en Holländsk studie angående ”self-determination theory” undersökte Tessier m.fl.
hur nyexaminerade idrottslärare arbetar för att påverka elevers motivation till ämnet.
Studiens utgångspunkt bestod i lärares samspel utifrån tre dimensioner:
självständighet, engagemang och struktur. Studien i sig byggde på att idrottslärarna
skulle testa vilka effekter som framkom av ett träningsprogram för elever som gick
en idrottsspecialiserad utbildning. Träningsprogrammet utarbetades av tre
nyexaminerade idrottslärare med de tre ovanstående personliga dimensionerna. Vid
fyra lektionstillfällen hade lärarna fått kännedom om elevernas motivation och hur de
som lärare skulle arbeta för att främja dem. Arbetet med träningsprogrammet
involverade även individuell guidning gällande dessa lektioner som studien handlade
om. Ur studien resulterade två punkter. Samtliga lärare förbättrade sin undervisning
utifrån alla tre dimensioner samt att eleverna var mottagliga för de förändringarna
som gjordes vilket visades genom ökad tillfredställelse. Även självbestämmande
motivation och engagemang i klassen skapades genom studiearbetet. 37
Slutsats
Studierna vi har valt att ta med i detta avsnitt är enligt oss relevanta då de presenterar
olika sätt att arbeta med motivation. Även hur brist på motivation kan påverka
eleverna samt olika psykologiska och fysiska faktorer påverkar en elevs motivation.
En studie visar även resultat på hur läraren kan förändra sina lektionsplaneringar så
de blir anpassade till sina elever och på så vis öka deras motivation. Hanssons38
studie tar upp hur elevers motivation till ämnet Historia påverkas av deras personliga
intresse för historiska händelser. Hansson visar även resultat på att lärare blir mer
motiverade till att undervisa i ämnet när de föreläser om något det tycker är
intressant. Vi anser att vi får större bredd då de flesta av studierna vi presenterat är
utförda i olika länder samt vid olika tidpunkter. Vad gäller bristande motivation visar
Lodewyk m.fl.39
hur elevers kroppsuppfattning och självförtroende påverkar deras
motivation. Om eleverna har sämre kroppsuppfattning och deras självförtroende är
lågt drar sig eleverna från att delta i ämnet Idrott & Hälsa. Isberg40
har studerat
motivationsarbetets betydelse för elever i ämnet Idrott & Hälsa. Då
idrottsundervisningarna är enda tillfället för vissa elever att vara fysiskt aktiva är det
viktigt för idrottsläraren att motivera sina elever och ge dem positiva upplevelser av
37
Tessier, Sarrazin & Ntoumanis (2010) The effect of an intervention to improve newly qualified
teachers’ interpersonal style, students motivation and psychological need satisfaction in sport-based
physical education.
38 Hansson (2010) Historia och Historieundervisning
39 Lodewyk, Ken R, Gammage, Kimberley L & Sullivan, Philip J. (2009). Relations Among
Body Size Discrepancy, Gender, and Indices of Motivation and Achievement in High School
40 Isberg (2009) Viljan till fysisk aktivitet
14
ämnet Idrott & Hälsa. Ntoumanis41
studerade resultatet av hur psykologiska faktorer,
positiva konsekvenser och negativa faktorer påverkar en individs motivation i ämnet
Idrott & Hälsa. Tessier m.fl.42
har studerat hur läraren kan anpassa sina
undervisningar genom träningsprogram där man har självständighet, engagemang
och struktur som utgångspunkter. Dessa träningsprogram kan då öka elevernas
tillfredsställelse och motivation i Idrott & Hälsa undervisningarna. Majoriteten av
våra tidigare studier har använt sig av kvantitativa undersökningsmetoder genom
enkäter och observationer. Alla dessa studier är enligt oss relevanta då de belyser hur
elever och lärare påverkas av motivation samt hur olika faktorer kan påverka deras
motivation på olika sätt. De visar även hur lärare kan arbeta med hjälp av
träningsprogram för elevernas motivation. En av studierna visar även vilken
betydelse lärares motivationsarbete har för eleverna i ämnet Idrott & Hälsa. Utifrån
dessa studier fann vi det intressant att utföra en studie där vi undersöker hur lärare i
Idrott & Hälsa uppfattar begreppet motivation samt idrottslärares arbetar för att
motivera sina elever i ämnet Idrott & Hälsa. Eftersom vi är blivande lärare i ämnet
Idrott & Hälsa på gymnasienivå grundar vi vår undersökning i denna skolmiljö.
41
Ntoumanis, N. (2001), A self-determination approach to the understanding of motivation in
physical education
42 Tessier, Sarrazin & Ntoumanis (2010) The effect of an intervention to improve newly qualified
teachers’ interpersonal style, students motivation and psychological need satisfaction in sport-based
physical education
15
3 PROBLEM
Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i Idrott & Hälsa
uppfattar motivation samt hur de arbetar för att motivera elever till ämnet Idrott &
Hälsa på gymnasienivå.
3.1 Frågeställning
Hur definierar lärare i ämnet Idrott & Hälsa begreppet motivation utifrån sig
själva och sina erfarenheter?
Vad anser lärare motiverar eleverna till ämnet Idrott och Hälsa?
Vilka svårigheter kan idrottslärare ställas inför när det gäller att motivera
elever till ämnet Idrott & Hälsa?
Hur arbetar lärarna för att motivera sina elever till ämnet Idrott & Hälsa?
16
4 METOD
I det här avsnittet kommer vi presentera vilken metod vi har använt oss utav för att
nå fram till vårt syfte.
4.1 Val av metod
Ett forsknings – eller utredningsarbete börjar alltid med ett problem. Vid arbetet
avser man att lösa och belysa problemet genom en undersökning. Detta ”problem”
behöver inte alltid vara komplicerat, utan enkelt sagt kan det vara något som man är
intresserad av och vill skaffa sig en fördjupad kunskap om.43
Inför en studie ställs
man ofta inför frågan om det är en kvalitativ – eller en kvantitativ undersökning man
ska genomföra. Syftet som speglar ens undersökning har en avgörande roll vilken
metod man använder sig av. 44
En kvalitativt inriktad forskning innebär att forskningen bygger på datainsamlingar
som fokuserar på ”mjuka” data, t.ex. någon form av kvalitativa intervjuer och
tolkande analyser. Det innebär att de verbala analysmetoderna av textmaterialet blir
analyserade.45
Målet vid en kvalitativ undersökning är att man försöker få så uttömmande svar som
möjligt från den som intervjuas. Intervjupersonen måste få möjligheter att ta upp allt
denne har på hjärtat, därför är det viktigt att frågorna blir anpassade så möjligheten
till detta ges.46
En kvantitativ studie skall göras då man vill kunna ange en frekvens. Likaså bör en
kvantitativ studie genomföras om man t.ex. är intresserad av att se hur stort
procenttal av befolkningen tycker om det ena eller andra. En kvalitativ studie
däremot ter sig vara mer rimlig då man är intresserad av att t.ex. undersöka och
försöka förstå människors sätt att resonera och reagera. Den är även aktuell när man
vill särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster. För att förenkla det hela kan
man säga att en kvantitativ studie handlar om hur ofta, hur många eller hur vanligt.
En kvalitativ studie handlar däremot om att förstå och hitta mönster utifrån
frågeställningen.47
43
Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder.
44 Trost, J (2005). Kvalitativa intervjuer.
45 Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder.
46 Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2010). Examensarbete i Lärarutbildningen.
47 Trost, J (2005). Kvalitativa intervjuer.
17
4.2 Undersökningsteknik
Den undersökningsteknik som vi valde att använda oss av i denna studie är som
tidigare nämnts den kvalitativa undersökningsmetoden, i form av intervjuer. Vi
använde oss även av ett frågeschema.
Gruppintervjuer innebär att informanterna samlas i en grupp och samtalar.48
Tanken
slog oss att genomföra våra intervjuer på detta vis, eftersom tidsramarna kan vara
begränsade. Nackdelar som kan uppstå vid denna form av intervjuer är att vissa av
informanterna inte riktigt vågar svara öppet och ärligt, eftersom de påverkas av de
andra. Vissa kommer att ta större plats än de andra.49
Vi bestämde oss därför att göra
individuella intervjuer.
Vi valde att göra en kvalitativ semistrukturerad intervju, som innebär en blandning
av att man för ett öppet samtal i samband med att man följer ett strukturerat
frågeformulär. Syftet med en kvalitativ semistrukturerad intervju är att sätta sig in
och förstå informanternas föreställningsvärld och erfarenheter.50
Låg grad av strukturering är en vanlig företeelse vid kvalitativa intervjuer. Det
innebär att de frågor som ställs av intervjuaren, ger möjligheten till intervjupersonen
att svara med egna ord.51
Eftersom vi ställde våra frågor till våra intervjupersoner i
en bestämd ordning, så förekom en hög grad av strukturering i våra intervjuer.
Något som bör finnas i åtanke när en kvalitativ intervju genomförs är att ens
värderingar inte överförs till de som blir intervjuade, så att svaren inte blir
påverkade. Det är viktigt att vara så objektiv som möjligt för att kunna skapa en bild
och få inlevelse i informanternas föreställningsvärldar. Objektiviteten är också
viktigt för att tillförlitligheten ska bli hög i resultatet.52
Vid kvalitativ bearbetning arbetas det oftast med textmaterial, t.ex. när vi genomfört
intervjuer för att sedan bearbeta den utskrivna texten. Det går även att bearbeta och
analysera kvalitativt arbete genom t.ex. videoinspelning eller ljudinspelning. En
metod som man brukar använda sig av vid kvalitativa undersökningar, är inspelning
på band där man sedan skriver ut dessa ordagrant, helt eller några delar. Avbrott,
tonfall och avbrutna meningar kan vara värdefulla för att förstå vad som sägs.53
Användningen av ljudinspelning som redskap vid registrering av intervjuer har
fördelen att den intervjuades svar registreras exakt. Nackdelen däremot som
48
Trost, J (2005). Kvalitativa intervjuer.
49 Trost, J (2005). Kvalitativa intervjuer.
50 Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun.
51 Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder.
52 Denscombe, M (2004). Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok i tio
punkter.
53 Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2010). Examensarbete i Lärarutbildningen.
18
uppkommer vid ljudinspelning är att det är tidskrävande. Detta eftersom de
genomförda intervjuerna måste skrivas ut.54
4.3 Urval
När man intervjuar personer till en studie skall man tänka på att antalet respondenter
skall vara hanterbart i förhållning till de resurserna för undersökningen. I en C-
uppsats kan fler än fem intervjuer medföra att materialet blir svårhanterat i
förhållande till mängden information som samlats in.55
Vi gick in på alla
gymnasieskolors hemsidor i de kommuner vi har för avsikt att utföra vår studie i.
Varje skola vi har tagit kontakt med har mellan 3-5 lärare med utbildning inom Idrott
& Hälsa. Utifrån vårt urval av skolor har skickat förfrågningar till 19 lärare med
utbildning inom ämnet Idrott & Hälsa. Våra förfrågningar utfördes via mail. Av
dessa 19 lärare var det sex st. som ställde upp i vår studie. Vi har utfört sex intervjuer
där den första fungerade som testintervju, därför blev det slutgiltiga antalet
informanter fem. Vi har i vår studie intervjuat fem stycken idrottslärare från fyra
olika gymnasieskolor. Tre av respondenterna arbetar i en medelstor svensk kommun
medan två av respondenterna arbetar i en liten svensk kommun. Elevantalet på de
olika gymnasieskolorna har varierat mellan 400 – 1100 elever. Våra respondenter i
vår studie bestod av tre män och två kvinnor. Deras utbildning varierade mellan två –
fem års universitetsstudier. Arbetserfarenheten som våra respondenter har inom
läraryrket varierar mellan att vara nyexaminerad till att ha arbetat inom yrket i 43 år.
Respondenternas ålder varierar mellan 24 – 59 år.
4.4 Genomförande
Vårt urval av lärare att intervjua grundade sig på gymnasielärare i Idrott & Hälsa. Vi
valde att skicka förfrågningar till 19 idrottslärare på fem olika gymnasieskolor via
mail för att få stor bredd på kön, ålder och erfarenhet inom yrket. Då flertalet lärare
som vi förfrågat möjligen inte kunde ställa upp valde vi att även ta kontakt med
lärare som vi har varit i kontakt med under våra praktikperioder på gymnasieskolor.
Vi inledde alla möten med våra respondenter med att förklara ämnets syfte och hur
deras intervjusvar kommer att användas. Intervjutillfället genomfördes enskilt och
spelades in med en diktafon samt anteckningar fördes under tidens gång. Längden på
våra intervjuer varierade mellan 15-30 minuter.
Vid insamlandet av information genom kvalitativa intervjuer är det viktigt att tänka
på att tillämpa standardisering. Detta innebär att frågornas utformning och inbördes
ordning är strukturerade i åtanke till hur stort ansvar som läggs på den som blir
54
Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder.
55 Trost, J (2005). Kvalitativa intervjuer.
19
intervjuad. Även strukturering skall man tänka på då man utformar frågor som
respondenten kan svara på fritt på utifrån inställning och erfarenheter. En teknik man
kan använda sig av vid strukturering av intervjufrågor är ”tratt - tekniken”. Denna
teknik innebär att man börjar med stora öppna frågor som så småningom går över
och blir mer specifika. Detta kan vara motiverande och kan leda till att respondenten
blir mer aktiv.56
Detta har vi haft i åtanke vid utformandet av våra intervjufrågor.
Innan genomförandet av en kvalitativ intervju är det viktigt att informationssökarna
är väl förberedda och inlästa på ämnet.57
Innan vi letade respondenter till våra
intervjuer läste vi in oss i ämnet och gav oss själva förkunskaper om vårt
sökningsområde.
4.5 Databearbetning
När informationen har samlats in vid ett forsknings- utrednings- eller
utvecklingsarbete behövs det systematiseras, komprimeras och bearbetas för att de
frågor som ställts skall kunna besvaras.58
Vid kvalitativa studier är det praktiskt att
göra löpande analyser. Fördelen med en fortlöpande analys, medan eller direkt efter
en intervju eller observationspass, är att det är fortfarande lätt att komma ihåg vad
som sades under intervjun. Om tidsramen mellan intervjun och bearbetningen kan
det lätt glömmas vad som sades under intervjun.59
Direkt efter våra intervjuer
började vi bearbeta svaren från våra respondenter.
Vi använde oss av diktafon som inspelningsteknik vid våra intervjuer. Efter
intervjuerna var klara, överfördes de till datorn för bearbetning. Vi transkriberade
materialet genom lyssna igenom svaren och sedan skriva ner det som sades under
intervjuerna på ett dokument. Efter att vi har transkriberat vårt material påbörjades
analysering av materialet. I denna analys letade vi efter mönster, likheter och
skillnader. De resultat vi framställde ur våra intervjuer kategoriserades under fyra
huvudrubriker. Dessa huvudrubriker grundar sig på vår frågeställning. Varje
huvudfråga delas i kategorier utifrån svarsresultaten där vi kommer att presentera
relevanta citat till huvudrubriken.
4.6 Etik
Vid forskning kan fyra allmänna huvudkrav konkretiseras för det grundläggande
individskyddskravet. Dessa fyra är följande: informationskravet, samtyckeskravet,
56
Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder
57 Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder
58 Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder.
59 Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder.
20
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Nedan följer en liten presentation av
dessa fyra.
Informationskravet innebär att forskaren informerar deltagaren vad studiens syfte är.
Deltagaren skall bli informerad att de uppgifter som denna lämnar ut inte kommer
användas till annat än till syfte för forskning. Forskaren skall även informera vilka
villkor som gäller för deltagaren. De skall upplysa deltagaren att det är helt frivilligt
att delta och att de kan avbryta sin medverkan när de känner för det.6061
Respondenternas anonymitet i den offentliga publikationen redogjordes i våra
förfrågningsmail samt muntligt vid mötespunkten. Våra respondenter blev även
informerade om att intervjuerna var frivilliga, lärarna hade valmöjligheten att avstå
att svara på frågor som de inte ville ge svar på.
Samtyckeskravet innebär att deltagaren har själv rätten att bestämma över sin
medverkan i undersökningen. Deltagaren har självständig rätt till att bestämma på
vilka villkor denna vill delta på samt hur länge denna vill delta i undersökningen. De
skall kunna avbryta sitt deltagande när som helst utan att behöva oroa sig att det
leder till negativa konsekvenser. Om deltagaren väljer beslutet att inte delta eller
avbryta sin medverkan i forskningen får denna inte utsättas för olämplig påtryckning
eller påverkan.62
I vår studie har samtyckeskravet tagits i bruk genom att våra
respondenter har fått delta efter sina egna villkor.
Konfidentialitetskravet innebär att deltagarens identitet – och personuppgifter som
samlas in vid undersökningen inte får avslöjas. De skall istället förvaras på sådant
sätt att utomstående – och obehöriga inte kan ta del av dem.63
Detta har vi
tillgodosätt i vår studie.
Nyttjandekravet innebär att deltagarens uppgifter som samlas in inte får användas till
annat än forskningssyfte.64
Något annat syfte har inte vår studie.
4.7 Metodkritik
Vid en studie eller forskning är det alltid två aspekter som har inverkan på resultatets
utgång, dessa två aspekter kallas för validitet och reliabilitet. För att få svar på frågan
om denna studie har god validitet, måste vi i första hand fråga oss om vi verkligen
undersökt det vi haft i avsikt att undersöka. En annan fråga som vi är tvungna att
60
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska 6/12-11 kl. 17.34
61 Trost, J (2010) Kvalitativa intervjuer
62 http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska 6/12-11 kl. 17.39
63 http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska 6/12-11 kl. 17.43
64 http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska 6/12-11 17.50
21
ställa för att få en god reliabilitet är, om vi har utfört vår studie på ett tillförlitligt
arbetssätt.65
I vår undersökning om idrottslärares motivationsarbete med elever på gymnasienivå
anser vi att vi har god validitet, eftersom de idrottslärarna som vi har intervjuat till
vår studie är verksamma inom den skolmiljö vi valt att undersöka.
Frågorna vi har valt att ställa under de intervjutillfällen till vår studie, har gjorts för
att kunna få en bild av hur idrottslärare på gymnasienivå arbetar för att motivera sina
elever i ämnet Idrott & hälsa i en kvalitativ studie. Detta medför att reliabiliteten och
validiteten i studien ökar då dessa är väl sammanflätande. Eftersom de lärare vi har
intervjuat har olika arbetslivserfarenheter, kan dessa erfarenheter ge oss bredare
inblick över hur man som lärare kan arbeta. Det gör även att vår studie får högre
trovärdighet. Som tidigare nämnt använde vi oss av den kvalitativa
undersökningsmetoden, vilket gav oss fördelen att ställa eventuella följdfrågor.
Något som den kvantitativa undersökningsmetoden inte kan erbjuda. Vi utförde även
en provintervju för att testa våra intervjufrågor och vårt inspelningsinstrument vilket
ökar trovärdigheten i vår studie.
Eftersom vår studie är utförd med begränsad empiriskt underlag, har vi inte kunnat
dra några generella slutsatser. Vi hoppas däremot kunna identifiera lärares
motivationsarbete med elever i ämnet Idrott & hälsa på gymnasienivå.
65
Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder
22
5 RESULTAT
Syftet med vår studie är att undersöka gymnasielärares uppfattning av motivation
samt deras motivationsarbete med elever i ämnet Idrott & Hälsa. I detta avsnitt
kommer vi att redogöra för de frågeställningar som vi har utgått ifrån. Vår
frågeställning är indelad i rubriker och under varje rubrik kommer vi att presentera
resultat från våra intervjuer till gällande huvudfråga. Avslutningsvis finns en
sammanfattning av resultaten.
5.1 Innebörden av motivation för lärare i Idrott & Hälsa
Våra respondenter ansåg att det är svårt att definiera motivation men att motivation
är viktigt för dem. Enligt de lärare vi har intervjuat är det motivationen som driver
dem framåt för att lyckas med sina mål i sin yrkesroll. De uppfattar även motivation
som något positivt. Ordet motivation uppfattar lärarna som något som kan leda till
något bra när man är motiverad. Utifrån svaren har vi kommit fram till följande
kategorier: Motivation är en drivkraft, Motivation kan upplevas som något positivt
för lärare och elever, Inre motivation är viktigare än yttre.
Motivation är en drivkraft
Flera lärare menade att motivation är en drivkraft som gör att de vill lyckas med sina
mål.
”Hur jag ser på motivation? Ja det är väl det som är drivfaktorn som gör att vi får
något gjort i världen.” (Lärare 4)
”För mig är det oftast, det beror på, är det i mitt yrke så är det eleverna helt klart som
motiverar mig att driva min verksamhet.” (Lärare 3)
”Varför jag vill göra någonting och det man upplever när man träffar på människor
som inte har någon drivkraft och så. Och det känns ju sorligt det gör det ju.” (Lärare 1)
”Ja motivation är ju väl det som bär en vidare i jobbet får man väl säga, det är en
drivkraft i vardagen. Utan motivation så känner man ju inte någon större lust för att
lära och man känner inte större nyfikenhet kring sitt jobb kanske eller utförande av
jobb om man inte har något som driver en, motivationen är A & O i arbetet.” (Lärare
5)
Motivationens betydelse för våra respondenter är det som gör att de vill åstadkomma
något. Vad det är som motiverar dem beror på vilken situation de befinner sig i. Är
det i respondenternas privatliv är det faktorer som får dem att må bättre psykiskt. Är
det i yrkeslivet är det eleverna som ger våra intervjuade lärare motivation. Oavsett
om man motiveras av sitt eget välmående eller av sina elevers aktivitetsdeltagande är
motivationen drivkraften som får våra respondenter att vilja uppnå något med dagen.
Motivation kan upplevas som något positivt för lärare och elever
Flertalet av våra respondenter påstod att motivation innebär positiva upplevelser.
”Odrägligt positiv måste man vara för att motivera andra. Leda med exempel, titta vad
roligt.” (Lärare 2)
23
”Kan inte låtsas att du gillar det utan du måste tycka det med.” (Lärare 3)
”Det roligaste är när eleverna märker att det är roligt och säger vi kan ju! Det trodde
inte jag.” (Lärare 1)
”Motivation, ger ju även en känsla av lycka kan jag tycka. När man utför ett arbete i
skolan och man märker att eleverna har förstått det man vill säga och kan utföra
exempel en viss aktivitet, då motiveras man ju ännu mer av elevernas prestation och
inlärning.” (Lärare 5)
Värdet av positiva upplevelser får enligt våra respondenter stor betydelse till att
motivationen ökar hos lärarna och deras elever. Den positiva utstrålningen hos
läraren kan enligt våra intervjuade lärare smitta av sig till eleverna och på samma vis
kan elevernas glädje ge läraren mer motivation att undervisa i ämnet Idrott & Hälsa.
Inre motivation är viktigare än yttre
Våra respondenter menade att inre motivation betyder mer än yttre motivation.
”För personlig del då är det nått mer inre som motiverar mig till att träna.” (Lärare 3)
”Det är sådant man inte funderar på. Det är ju någonting inombords som säger att jag
vill.” (Lärare 4)
”Vi måste ge eleverna inre motivation, att trycka på betyg i början är att jobba
kontraproduktivt med eleverna.” (Lärare 2)
Trotts att vi inte gav någon information om vad som skiljer inre och yttre motivation
åt till våra respondenter anser de att inre motivation har större värde hos dem själva
och för deras elever.
5.2 Elevernas syn på motivation enligt lärare i Idrott & Hälsa
Flertalet av våra respondenter menade att eleverna inte vet vad motivation är eller
tänker på det. Lärarna påstår att eleverna upplever motivation men att de inte kan
beskriva det. Lärarna upplever att motivationen finns genom god sammanhållning i
klassen och att eleverna har kul på lektionstillfällena. Utifrån våra intervjuer kan vi
komma fram till följande kategorier: Lust som motivationsfaktor,
Upplevelsemotivation, Kul på lektionerna och Socialt samspel
Lust som motivationsfaktor
Lärarna påpekar att eleverna inte vet vad begreppet motivation innebär men att de
har ganska bra uppfattning av vad som kan motivera dem till lektionerna. Vid flera
tillfällen nämner lärarna att lust är den största motivationsfaktorn hos eleverna.
”Ja jag tror det är lika med lust liksom, men det är väl liksom oftast hur de uttrycker
sig, lusten till det är ju inte roligt det är inte skoj, det är då motivationen inte finns
där.” (Lärare 4)
”Lust, oftast så de uttrycker sig, inte roligt eller inte skoj. För att motivationen inte
finns där. Nej jag orkar inte.” (Lärare 1)
”De tänker i termer det här vill jag, det här vill jag inte, det här tycker jag är roligt och
det här tycker jag inte är roligt.” (Lärare 2)
24
Upplevelsemotivation
Enligt våra respondenter har elever svårt att förstå benämningen av motivation men
de upplever motivation.
”Jag tror inte de tänker så mycket på motivation, de tänker i termer det här vill jag det
här vill jag inte, de här bakomliggande faktorerna vad som gör att man faktiskt vill
någonting eller inte vill någonting eller för att man vill må bättre för att man engagerar
sig i idrotten.” (Lärare 3)
”Eleverna förstår motivation när de blir motiverade, men ordet motivation greppar de
inte, måste verkas in. Många olika moment och olika saker. Olika perioder,
redskapsperiod, fotbollsperiod. Nu ska jag vara dålig på 3 lektioner eftersom vi ska ha
redskapsperiod t.ex. Jättebra klapp på axeln på en elev gav stora resultat. Går att
locka.” (Lärare 1)
”Eleverna ser upplevelsen mer som motivering till att göra saker Kan eller kan inte
och det är av gudarna givet, eftersom jag inte kan så går det inte. De är förstående
under tiden de blir motiverade.” (Lärare 2)
”Jag tror det är väldigt viktigt att eleverna får klar och tydlig insikt i varför de ska göra
vissa saker och varför de ska utföras på ett speciellt sätt och kan man som pedagog
förklara det noggrant och visa att de utför gynnar dem i framtiden och livet så
motiveras de utav också genomföra uppgifterna.” (Lärare 5)
Kul på lektionerna
Alla lärare upplever att eleverna blir motiverade till aktivitet när de har kul på
lektionerna.
”Hur fångar man eleverna? Är tydlig, relativt tempo inte för högt och olika saker.
Olika moment i en lektion så eleverna känner variation och nöje med lektionen.”
(Lärare 2)
”Det handlar snarare om att presentera utbud av varje aktivitet som dom tycker är
roliga och förhoppningsvis kanske fastnar.” (Lärare 4)
”… lite secrets gör att elever känner att lektionerna är underhållande. Kan vara en
nyckel för att få upp motivationen.” (Lärare 3)
”… en öppen attityd, lek skoj och prova på verksamhet.” (Lärare 1)
”Eleverna tycker väl att allting ska vara himla roligt hela tiden när man ska utföra
arbetsuppgifter i skolan.” (Lärare 5)
Elevernas motivation påverkas av nöjet de finner i innehållet i en undervisning. Görs
innehållet i lektionsplanerna varierande och underhållande har man som lärare större
chans att fånga sina elevers intresse. Det kan även bidra till att elevernas motivation
stärks.
25
Socialt samspel
Flera av våra respondenter anser att det sociala samspelet i klassen och lärare – elev
har stor betydelse för deras motivation till ämnet Idrott & Hälsa.
”Trivs man i skolan och trivs man i klassen så trivs man i idrotten. Klassen ett väldigt
bra stöd att man känner sig accepterar. En förmåga att ta till sig i skolan.” (Lärare 3)
”Trivs man i skolan och trivs i klassen så funkar det med idrotten, och gör man inte
det så funkar ju inte idrotten heller. För även duktiga elever när de tappar själva
skolan och klassen, de kan ju vara hur duktiga som helst så funkar inte idrotten heller
så ramlar den också iväg liksom. Utan jag tror klassen kan vara ett väldigt bra stöd
faktiskt så att man känner sig accepterad och inne, och att man själv har en förmåga att
kunna ta till sig som finns i skolan.” (Lärare 4)
”Bra kamrater är viktigt, det är tufft med att motivera de som är negativt triggade om
sin omgivning.” (Lärare 2)
”Bra kamratskap i klassen ger också oftast högre motivation till ämnet. Det
tillsammans med att de känner tillit och viss närhet till mig som lärare.” (Lärare 1)
”De blir nog motiverade av att delta även att träffa andra elever och ungdomar i ämnet
och på så sätt samarbeta tillsammans och även utföra aktiviteter tillsammans.” (Lärare
5)
5.3 Svårigheter lärare kan ställas inför gällande
motivationsarbetet med elever i Idrott & Hälsa
Våra respondenter är eniga om att elevers erfarenheter och dåligt självförtroende är
de stora bidragande orsakerna till att elever undviker att delta i ämnet Idrott & Hälsa.
De dåliga erfarenheterna kan bero på olika faktorer som de varit med om. Det kan
t.ex. vara något traumatiskt under lektionerna eller haft dåliga lärare under tidigare
årskurser. Gällande dåligt självförtroende kan det bero på att eleven känner sig ful
eller mindre duktig i jämförelse med andra elever. Det kan även vara att eleven inte
kommer överens med övriga i klassen. Utifrån svaren på våra intervjuer har vi
kommit fram till följande kategorier: Dåliga idrottserfarenheter från skola och hem,
Dåligt självförtroende, Omklädningsrummet och Brist på motivation
Dåliga idrottserfarenheter från skola och hem
Samtliga av våra respondenter menar att dåliga erfarenheter i ämnet Idrott & Hälsa är
en stor bidragande orsak till elevers brist på motivation i ämnet på gymnasienivå.
”Föräldrar hade annorlunda idrott som inte finns längre. För inte över föräldrarnas
erfarenheter på era barn. En del som kommer hit stukade och rädda för att
misslyckas.” (Lärare 1)
”Man är rädd för att man har misslyckats tidigare och kommer göra det nu med.
Eleverna som kommer hit har inte haft utbildade idrottslärare i tidigare skolor. De har
dålig koll på hur en idrottssal fungerar och de har inte haft tillit till sina tidigare lärare.
Det medför att elever väljer bort det som de känner är obekvämt.” (Lärare 2)
26
”Tidigare erfarenheter HELT. Absolut det. Det händer någonting på högstadiet och
den idrottsläraren på högstadiet har den viktigaste rollen och det är ju att behålla
engagemanget och den lustfyllda i idrotten” (Lärare 3)
”Eleverna inte har någon drivkraft hemifrån jag menar, att föräldrar kanske aldrig har
påpekat att fysisk aktivitet är viktigt och att föräldrarna inte heller kanske är så aktiva,
själva på fritiden. Då får eleverna aldrig det bemötande hemifrån eller de intryck
hemifrån att fysisk aktivitet är viktigt.” (Lärare 5)
Elever med dåliga erfarenheter från tidigare årskurser eller elever som fått ett
negativt bemötande angående idrottsutövande från sina föräldrar resulterar i mindre
motivation till ämnet. En annan faktor som drar ner motivationen är att eleverna är
rädda för att misslyckas. Våra respondenter anser att det är något man stöter på
kontinuerligt i ämnet Idrott & Hälsa och ständigt måste jobba med för att öka
elevernas motivation.
Dåligt självförtroende
Samtliga av våra respondenter har även påpekat att dåligt självförtroende gör att
elever undviker att delta i ämnet Idrott & Hälsa.
”Det är nog att man inte mår riktigt bra faktiskt, inombords. Det är väl det som
hindrar. Så man frågar dem så säger de först ju att det är knäet eller magen eller
någonting som gör ont, men egentligen är det väl annat inombords.” (Lärare 4)
”Det kan vara så att eleven i fråga känner sig väldigt otrygg i sig själv, känner sig inte
trygg med sin egen kropp och vi arbetar med ungdomar som håller på och utvecklas,
både mentalt och fysiskt. Många elever kanske inte känner sig så bekväma i sin kropp
och tycker att deras rörelse inte är så perfekta om man nu får säga eller tycker inte att
deras kropp är vacker och därför är det kanske jobbigt att visa sig att visa sig för sina
kamrater och klassen.” (Lärare 5)
”Vissa elever anser att de inte är några idrottsutövare och då är det lätt hänt att hälften
struntar i ämnet för man känner att man inte får samma uppmärksamhet, eller lika
mycket plats som de andra elever som kanske är duktiga inom ämnet och de fysiska
delarna. Dessa elever känner då att de inte blir sedda på samma sätt som alla andra
vilket också kan vara en orsak till att elever väljer att inte delta i ämnet.” (Lärare 2)
”En stor bidragande orsak är rädsla och social fobi hos eleverna.” (Lärare 1)
Omklädningsrummet
Några av våra respondenter påpekar att byta om tillsammans i ett omklädningsrum
kan kännas obekvämt för eleverna.
”Det är inte alltid så lätt kanske för eleverna att byta om tillsammans i
omklädningsrummet. Det är inte alltid så lätt att duscha tillsammans och man kanske
skäms lite för sin kropp, eller hur en kropps håller på och utvecklas osv.” (Lärare 5)
”Omklädning är en faktor, många elever känner sig obekväma med att byta om med
andra och känner sig uttittade.” (Lärare 1)
Rädslan vissa elever kan känna när de byter om tillsammans med andra elever kan
enligt våra respondenter leda till att eleverna känner obehag att vilja närvara vid
lektionstillfällen i ämnet.
27
5.4 Lärares motivationsarbete med elever i ämnet Idrott &
Hälsa
Våra respondenter arbetar främst med att hålla underhållande och varierande
lektioner. Vissa av de lärare vi har intervjuat har påpekar att de ser hellre till elevers
utveckling under hela läsåret inom de olika moment de går igenom än de resultat
som eleverna presterar på varje enskild lektion. Gällande betygskriterier uttrycker sig
vissa lärare att det är bra att visa vad eleverna blir bedömda efter och förtydligar hur
lärarna bedömer eleverna. De delger även att arbeta aktivt med teoretiska delar ger
eleverna mer förståelse och känner mer motivation till dessa moment än att läsa om
dessa delmål i undervisningen. Genom att ge elever utrymme och som lärare inte
bryta under lektionens arbetsuppgifter, för att eleverna själva skall kunna lyckas med
olika moment i undervisningen, skulle kunna inbringa större motivation till ämnet.
Flera av våra respondenter menar att de försöker sudda ut gamla erfarenheter, om
eleverna har dåliga erfarenheter, från tidigare årskurser i ämnet när de börjar på
gymnasiet. Alla respondenter har även påpekat att man som lärare måste utstråla en
positiv attityd till ämnet. Vissa av de lärare vi har intervjuat anser att det är viktigt att
man som lärare ser individen och hjälper denne i moment som eleven kan ha
problem med i undervisningen. Utifrån de svar vi har fått från våra intervjuer har vi
kommit fram till följande kategorier: Varierande undervisning, Positiv attityd,
Praktiskt arbete med teoretiska delar i ämnet, Bedöma utveckling och Ge feedback
till eleven.
Varierande undervisning
Våra respondenter menar att varierande undervisning ökar elevernas motivation.
”Jag tycker det är viktigt att eleverna förstår att de inte blir tvingade till någonting,
utan det här är ett smörgåsbord och det är förstås bra om du kan vara med på så
mycket som möjligt men tvingad till någonting ska ingen bli. Men däremot smakar det
olika gott men det är ju ungefär som när man blir bjuden på mat. Allt kan man äta och
är det något som man absolut inte vill ha så avstår man det. Så ser jag på idrotten
också, det försöker jag säga till eleverna.” (Lärare 4)
”Har man en tydlig planering och relativt hög momentombyte i sin undervisning
märker jag att mina elever känner mer nöje och motivation på lektionerna.” (Lärare 2)
”Jag har ju den turen att jag har 3 timmarspass där och de är ju inte så att vi spelar
basket i en timme sen aerobics i 1.5. Man har oftast ett pass och då börjar jag oftast
med att ha någon teoretisk genomgång. Vi kanske ska förflytta oss någonstans t.ex. en
idrottshall eller någon park. Jag behöver inte lägga massa tid där ute på att förklara på
vad det är som ska hända och mer tid att ha varierande moment som leder till ett
huvudmoment.” (Lärare 3)
”Jag brukar motivera eleverna genom att lägga ribban där de befinner sig, jag brukar
blanda olika fysiska aktiviteter. Allt från lek, dans och teori och följa kursplanen gör
man såklart men det är väldigt viktigt att det ska vara avslappnat och roligt samtidigt
som det ska vara jobbigt. Självklart är det viktigt att blanda undervisningsunderhållet
mycket. Det är samtidigt viktigt att man som idrottslärare också visar på att man som
vuxen kan även delta ibland och även själv visar att man tycker det är roligt”(Lärare 5)
28
”Jag försöker väl bara vara så påhittig som möjligt så det liksom alltid blir någonting
till varje.” (Lärare 1)
Positiv attityd
Att man som lärare uppträder med positivt attityd gentemot sina elever ökar deras
motivation.
”Eleverna ser på dig och känner av ditt humör, att du tycker de här är roligt och trivs
med ditt jobb och dina elever så tänker de, han vill att jag ska vara här och kunna det
här.” (Lärare 1)
”De allra flesta vill vara med när de psykologiska möjligheterna är rätt. Ibland
behöver eleverna bli lite vana för att upptäcka att de har en rätt så go och fin klass, och
fina klasskamrater samt en lärare är inte så tokig utan glad och rolig.” (Lärare 4)
”Visa som lärare att man tycker det är kul och roligt att lära ut idrott och hälsa.
Motiverad som lärare att leda och våga ha kul med elever. Skämta med dem. Hitta ett
socialt samband med eleverna.” (Lärare 2)
”Det beror också väldigt mycket på pedagogen i sig. Om man som pedagog kommer
till en lektion och känner att ”det är så himla tråkigt o arbeta med det här” så märker
nog eleverna nog av det väldigt snabbt. Det gäller att man går in med en utstrålning
och entusiasm så att eleverna, för det smittas ju väldigt lätt på eleverna också.” (Lärare
5)
Praktiskt arbete med teoretiska delar i ämnet
När det gäller de teoretiska delarna i ämnet Idrott & Hälsa arbetar vissa av våra
respondenter praktiskt med dessa delar.
”Jag brukar ha teori gemensamt med att jobba praktiskt. Kan du så gör du. Hur ska du
träna om du inte vet hur du ska göra. Inget är mer praktiskt än en god teori.” (Lärare
1)
”På mina lektioner arbetar vi praktiskt med teoretiska ämnen. För att prata om pulsen
måste vi höja pulsen. Då väcker man elevernas intresse. ”Kolla läraren jag är upp i
200 i puls, OHH kolla, 202!” Kan du informationen, kan du utföra det. Genom att låta
elever titta på information om träningsprogram för att bygga egna program. Lära
elever att finna nytta med det de får ta del av i ämnet för ett livslångt lärande.” (Lärare
2)
”Någon kanske känner att konditionen har blivit himla dålig. De vet ju att de har
verktygen. Du vet ju hur du ska träna liksom. Det har vi ju pratat om, sen tycker jag
med den nya idrottskursen så har det ju blivit en ytterligare, en tydligare koppling
mellan teori och praktik.” (Lärare 3)
”Det är väldigt viktigt att de får klart för sig varför de utför de fysiska övningarna och
vad som sker i deras kropp. Så praktik och teori. Koppling mellan teori och praktik
ska också falla på plats för eleverna och även när man utför de teoretiska delarna så är
det väldigt viktigt att man kopplar det till de praktiska. Så om jag har en lektion, vi
säger om ergonomi där vi pratar om hur man ska arbeta med vardagliga redskap, så är
det viktigt att de får utföra det praktiskt, så de får den här kopplingen mellan teori och
praktik. Sen är det ju viktigt att när man genomför de här teoretiska bitarna att det inte
29
får bli en vanlig katederundervisning. De får röra på sig under teoridelarna och det ska
kanske vara lite film, lägga till lite PowerPoint inslag så man tillfredsställer alla sinnen
så att säga. Det ska inte vara betungande att delta i de teoretiska delarna. Därför är ju
ämnesbegreppen väldigt viktiga här att man arbetar noga med dem. Att man förklarar
noggrant t.ex. vad ergonomi är, vad fysiologi är, så man inte tar det för givet att
eleverna har de förkunskaperna sen tidigare. Kan man bryta ner det så pass mycket så
att alla förstår vad teori innebär och varför vi gör teori så tror jag även att eleverna blir
motiverade av det och ser kopplingen mellan teori och praktik.” (Lärare 5)
Berömma och bedöma utveckling
Några av våra respondenter menar att det är viktigare att bedöma elevernas
utveckling istället för att bedöma prestation. Enligt våra respondenter är det även
viktigt att berömma eleverna. Detta för att eleverna skall känna att de lyckas och för
att de skall prestera bättre i undervisningen. Individuell feedback är en stor fördel för
eleverna. Känner eleverna att de lyckas i undervisningen och får den hjälp de
behöver så ökar elevernas motivation till ämnet Idrott & Hälsa enligt våra
respondenter.
”Berömma väldigt mycket. Att ge eleverna plats att känna att de lyckas i
undervisningen och inte bryta emellan. Hjälpa elever som behöver på ett positivt och
berömmande vis. Elever känner att det är kul att kunna delar i ämnet. Ge eleverna
upplevelser av sitt utövande i ämnet.” (Lärare 1)
”Innebandy eller fotboll eller någon lagsport som känner sig obekväma med är det
viktigt att man är med när de spelar. Det betyder inte jag behöver röra bollen en enda
gång men att man är med dem i backlinjen och t.ex. har en dialog med dem, upp och
sätt press där och backa hem på den sidan så att eleverna presterar bättre och finner
mer motivation till lektionen.” (Lärare 3)
”Jag brukar arbeta på så sätt att jag stannar en arbetsuppgift när det finns tillfälle till
det i elevernas undervisning och pratar om vad var det vi hade gjort hur det kändes.
Det ger mig tid att se eleverna, jag hinner verkligen prata med eleverna individuellt
och ger dem individuell feedback under varje lektion, det är jättestor fördel helt klart.”
(Lärare 2)
5.5 Resultatsammanfattning
Utifrån våra resultat kom vi fram till att flera av våra respondenters svar är likartade
gällande motivationens innebörd. Dock är det endast en som lyfter fram beröm som
en viktig faktor. De anser att motivation är en positiv faktor, har man kul tillsammans
ökar motivationen, samt en drivande kraft för att klara vardagen. Några anser även
att inre motivation har ett högre värde än yttre motivation.
Våra respondenter är eniga om att eleverna delar samma uppfattning av motivation.
Lärarna påstår att eleverna har svårt att definiera begreppet motivation men upplever
det vid utförande av aktiviteter, de förstår motivation när de blir motiverade. Lärarna
anser att eleverna känner motivation när de tycker att det är roligt under lektionerna
30
samt när de känner att de klarar av arbetsuppgifterna. Alla lärare menar att socialt
samspel mellan eleverna påverkar deras motivation. Känner eleverna sig trygga i
skolan och i klassen ökar motivationen till ämnet Idrott & Hälsa.
Svårigheter som lärare kan ställas inför gällande motivationsarbetet med elever i
ämnet Idrott & Hälsa gav oss likartade svar från våra respondenter. Lärarna anser att
elevernas deltagande i ämnet påverkas av deras tidigare erfarenheter och
självförtroende. Har eleverna varit med om något traumatiskt eller haft dåliga
upplevelser av ämnet sedan tidigare, kan eleverna bära med sig dessa erfarenheter till
gymnasiet. Elever med sämre självförtroende än sina klasskamrater drar sig gärna
undan från ombyte i gemensamt omklädningsrum eller obehagliga situationer i
undervisningen. Lärarna menar att alla dessa faktorer bidrar till frånvaro i
undervisningen och ger eleverna brist på motivation.
Gällande lärares motivationsarbete med elever i ämnet Idrott & Hälsa är det viktigt
enligt våra respondenter att bedriva varierande undervisningar för att fånga elevernas
intresse. Lärarna påpekar även att man som lärare framstår som en positiv förebild
för eleverna. De flesta lärare antyder att eleverna känner av lärarens attityd och
inställning till undervisningen. Våra respondenter vill behålla praktiskt arbete även i
de teoretiska delarna i ämnet. De menar att eleverna finner mer motivation när de får
arbeta fysiskt samtidigt som de tar del av teoretiska delmål i ämnet. Med andra ord
går teori och praktik hand i hand. Några av lärarna antyder att man som lärare
bedömer elevernas utveckling i ämnet istället för att stirra sig blind på deras
prestation. Respondenterna trycker även på vikten av att ge eleverna feedback under
lektionstillfällen. Känner eleverna sig sedda och får hjälp ökar eleverna motivation
till ämnet.
31
6 DISKUSSION
I denna del kommer vi att jämföra våra resultat med vår bakgrundsdel. Vi kommer
även att diskutera dessa. Utifrån de resultat vi har framfört kommer vi att ta med
egna åsikter samt ta ställning med koppling till litteraturen vi har använt.
6.1 Innebörden av motivation för lärare i Idrott & Hälsa
Motivation är ett svårdefinierat begrepp menar de lärare i Idrott & Hälsa som vi har
intervjuat. De anser att motivation är drivkraften som gör att man vill lyckas med
sina önskemål. Drivkraftsteoretiker ser att motivation bestäms utifrån individens
beteende, beroende på vilka medvetna avsikter individen har. Hull utformade en
ekvation där man kunde utläsa att utifrån drivkraftens styrka och tidigare
erfarenheter kan man se hur pass motiverad en person är. Han tillade även vilken
förväntan man har av framtida resultat till ekvationen för att påpeka att förväntan
driver motivation.66
Utifrån drivkraftsteorin har vi dragit slutsatsen att motivationen
driver våra respondenter till att försöka uppnå ett mål eller avstå från något individen
inte känner sig tillfreds med. Motivationen hos en person kan få dig att sträva efter
den upplevelse man vill uppnå. Motivationen kan också få individen att övervinna
den rädsla som har hindrat denne tidigare. Är däremot inte drivkraften tillräckligt
stark kan individen undvika att uppnå sitt mål för att undvika smärta. Detta anser vi
är något som kan förklara betydelsen av motivationens drivkraft. Har man inte
drivkraften når man inte heller sina önskade mål.
Några av våra respondenter påpekar att inre motivation hade högre värde hos
individen än yttre motivation. En lärare säger att han jobbade mycket med att öka
elevernas inre motivation och om man trycker på betygen som lärare arbetar man
kontraproduktivt med eleverna. Våra respondenter menar även att motivation är
något som uttrycks med positiv klang. Elever och människor blir motiverade att
driva sig själva framåt om de känner positiva känslor t.ex. eleverna upplever att de
lyckas med en aktivitet. Enligt Hassmén bygger inre motivation på nöjet och
upplevelsen hos en individ när denne lär sig eller upptäcker något nytt.
Ansträngningen för att överträffa sig själv väger mer hos individen än resultatet och
prestationen.67
Inre motivation bygger på att undvika negativa anspänningar och
istället uppleva känslor av glädje, njutning och avslappning.68
Vår studie visar att
våra respondenter definierar motivation som en positiv drivkraft som får en individ
att sträva efter upplevelser av njutning och tillfredsställelse snarare än resultat och
prestation. Detta leder oss till uppfattningen att våra respondenter anser att inre
motivation har högre värde för dem själva än yttre motivation. Om man som lärare
66
Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling
67 Hassmén, P, Hassmén, N & Plate, J (2003) Idrottspsykologi.
68 Hassmén, P, Hassmén, N & Plate, J (2003) Idrottspsykologi.
32
skulle lägga mer tryck på yttre motivation som betyg skulle det i kunna öka
motivation under en kort tid. Fortsatt tryck på betygen skulle kunna resultera i att
eleverna känner sig pressade, rädslan för att misslyckas överstiger då viljan av att
lyckas. Som lärare vill man betygsätta utveckling och färdigheter hos elevernas
utförande. För att läraren skall kunna driva sina elever till att känna motivation för att
utvecklas bör läraren använda sig av faktorer och metoder som gör att elever känner
inre motivation. Som vi nämnt är det inre motivation som driver individer i det långa
loppet och samma gäller för eleverna.
6.2 Elevers syn på motivation enligt lärare i Idrott & Hälsa
Våra respondenter upplever att deras elever inte kan definiera begreppet motivation
men att eleverna upplever motivation när de blir motiverade under lektionerna.
Eleverna behöver uppleva att de kan lyckas på lektionerna genom att lärarna ger dem
stor variation av undervisningsinnehållet och berömmer dem under lektionerna.
Eleverna skall inte behöva känna att de kommer att misslyckas redan innan lektionen
börjar. En av lärarna sa att elever tänker i termer som ”detta vill jag” eller ”detta vill
jag inte”. De söker efter någonting för att de vill må bättre och för att engagera sig i
undervisningen. Kognitiva teoretiker anser att en individs beteende är målinriktat
utefter grunder från medvetna avsikter. Kurt Lewis illustrerade sin sats som en
vågskål där uppnåendets värde och sannolikheten för uppnå ett mål ligger i ena
skålen och att misslyckas ligger i den andra. Det som väger tyngst bestämmer
individens handlande.69
Våra intervjuade lärare menar att lust och underhållning är exempel på de faktorer
som motiverar elever. Respondenterna anser att eleverna blir motiverade när de
känner att något är roligt och när de känner lusten till att göra något. Respondenterna
anser att elevernas motivation höjs när man presenterar ett stort utbud av aktiviteter
för eleverna, där tempot i undervisningen är lagom för alla samtidigt som man låter
eleverna jobba självständigt. Granbom uppger att elevers motivation ökar när de får
ta egna initiativ. Han menar att eleverna får ökat lärande när de kan tillämpa inre
motivation samt att de får mer kreativitet gällande arbetet i fråga. Detta innebär att
inre motivation och självbestämmande kan inbringa engagemang som ger insikt om
att målet är viktigt för eleven.70
Att man som lärare kan presentera ett stort utbud av
arbetsuppgifter för sina elever ger större chans att finna någon aktivitet som är
lustfylld. Dock anser vi att ett stort utbud av aktiviteter kan göra att läraren får svårt
att närvara vid alla aktiviteter och se alla elever samtidigt. Det kan då ge eleverna
tillfälle att ta egna initiativ för att utföra uppgiftens ändamål utifrån bästa möjliga
sätt. Det ger även eleven möjlighet att utvecklas då denne får tillfälle att reflektera
själv över sitt utförande av aktiviteten. Vissa elever kan känna sig pressade av att
69
Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling
70 Granbom, A-K (1998). Att motivera till hälsa
33
deras lärare bedömer dem i varje aktivitet. Om de får arbeta utan att läraren är
närvarande kan de känna mer frihet för utförandet och tänker inte så mycket på att
göra rätt saker.
Våra respondenter anser att de sociala faktorerna spelar en stor roll för elevernas
motivation. Trivs eleverna med sina lärare, sin klass och sin skola så kan de få ökad
motivation. Elevernas kamrater och deras omgivning spelar en stor roll för att eleven
skall känna sig accepterad. Enligt lärarna som vi har intervjuat kan även en duktig
elev i ämnet Idrott & Hälsa bli omotiverad om de sociala faktorerna går emot eleven.
Enligt andra steget i Maslows behovspyramid strävar individen efter beroende,
trygghet, skydd och ordning och reda. Steg tre i pyramiden uttrycker att individen
även strävar efter behovet av uppskattning, såsom kärlek och tillhörighet.71
Resultatet av vår studie visar att eleverna inte förstår vad motivation är. Våra
respondenter antyder att deras elever inte förstår ordets betydelse och kan därför inte
definiera begreppet motivation. Däremot upplever eleverna motivation när de
motiveras. Eleverna upplever detta när undervisningsinnehållet är varierande och när
de känner att de lyckas med något. Utifrån kognitiv teori blir individen mer
motiverad när eleven känner sig förtrogen med ämnesinnehållet. Med varierande
undervisningsinnehåll får elever större möjlighet att utöva fler aktiviteter på
lektionerna. Våra respondenter nämnde att det är viktigt för elever att de känner lust
till Idrott & Hälsa. Detta tolkar vi som att det är viktigt att eleverna tycker det är
roligt att utföra idrottsaktiviteter. Som kognitiva motivationsteoretiker antyder gör
eleverna avvägningar mellan vad de tycker är underhållande och inte underhållande.
Vi anser dock att det är svårt att alltid presentera ett utbud av aktiviteter som passar
alla elever. Då kan det vara bra för läraren att trycka på yttre faktorer såsom betyg
eller betydelsen av den kunskap som eleverna får av aktiviteten eller uppgiften. Detta
anser vi kan leda till att eleverna göra nya avvägningar mot vad som är viktigt och
mindre viktigt. Den yttre motivationen blir då den avgörande faktorn för
motivationen. Även om eleverna inte upplever nöjet av undervisningen kan de
uppfatta betydelsen av lektionen. De sociala faktorerna har en avgörande roll för
elevernas motivation enligt våra respondenters svar. Detta tolkar vi som att det är
viktigt för eleverna att de känner sig accepterade av sin omgivning, att de trivs med
sin klass, lärare och skola. Likt Maslows pyramid strävar elever efter att känna
uppskattning och tillhörighet av sin omgivning, så väl lärare som skolkamrater. Det
är av stor vikt för elevers motivation då eleverna lär sig mer och presterar bättre och
mår bättre i en omgivning de trivs i.
6.3 Svårigheter lärare kan ställas inför gällande
motivationsarbetet med elever i Idrott & Hälsa
Alla lärare vi har intervjuat påpekar att det största problemet vid motivationsarbete
med eleverna är dåligt självförtroende samt dåliga erfarenheter. Oftast går dessa två
faktorer ihop. Eleverna är rädda att misslyckas på gymnasiet för att de kan ha upplevt
71
Ahl (2004) Motivation och vuxnas lärande
34
stor press från tidigare årskurser. Även traumatiska upplevelser utgör en bidragande
faktor då de känner igen sig i situationen de varit med om och vill undvika att det
händer igen. En av våra respondenter menar att föräldrar kan bidra med bristande
motivation till sina barn genom att själva haft dåliga erfarenheter och därför inte
uppmuntrat barnen till att delta i idrottsundervisningen. Dåliga erfarenheter bidrar
oftast till dåligt självförtroende. Känner man sig inte bekväm i den situation man
befinner sig i börjar man ifrågasätta sin egen förmåga. Det kan även bero på att de
inte känner sig bekväma eller trygga i deras arbetsmiljö eller med sig själva och sin
egen förmåga. Hassmén uppfattar att amotivation uppkommer när en individ känner
bristande förmåga och kapacitet. Faktorer kan vara att individen upplever en
situation som allt för krävande samt när situationen är relaterad till att individen får
känslan av hjälplöshet och upplever bristande kontroll.72
Våra respondenter påpekar att en avgörande faktor till varför eleverna kan vara
frånvarande på idrottslektionerna är omklädningsrummet. Eleverna kan känna sig
obekväma eller skämmas för sin kropp, vilket gör att det inte alltid är så lätt att
duscha eller byta om tillsammans med de andra eleverna. En annan faktor som kan
spela en avgörande roll till varför eleverna inte deltar på idrottslektionerna är bristen
på motivation. Vissa elever ser inte sig själva som några idrottsutövare, detta kan
orsaka att flertalet av eleverna inte anser sig duktiga inom ämnet. I samband med
detta känner eleverna att de inte blir sedda på samma sätt och att de inte får samma
uppmärksamhet som de andra eleverna. Detta är något som kan kopplas till Granbom
som skriver om latent motivation. Granbom menar att latent motivation kan uppstå
hos personer som har ett destruktivt beteende, där personerna har en försämrad
självbild i sitt självvärde.73
Vi ser i vår studies resultat att amotivation och latent
motivation är vanligt förekommande hos elever i dagens skola. Våra respondenter
har alla tryckt på att elevers dåliga motivation beror på osäkerhet som är relaterat till
undervisning eller till sin egen självbild. Dessa elever finner att det är lättare att
undvika de situationer som de är obekväma i än att ta itu med problemen eller be om
hjälp för att må bättre. Lärarna i vår studie menar att man måste hitta medel att hjälpa
dem. Det kan vara allt från att t.ex. eleverna känner sig obekväma med ett
arbetsområde, göra det enklare, lättare och riskfritt. Om läraren kan ge eleverna lite
mer motivation och bättre erfarenheter så de känner sig trygga med undervisningarna
kommer de förhoppningsvis hitta glädje till ämnet. Lodewyk, Gammage och
Sullivans studie visar att amotivation och latent motivation leder till elevbortfall i
ämnet Idrott & Hälsa. Det är av oerhörd vikt att som lärare bedriva en undervisning
där alla elever känner sig trygga och kompetenta för att eleverna skall kunna hitta
motivationen till ämnet och ta del av dess innebörd för framtiden.74
72 Hassmén, P, Hassmén, N & Plate, J (2003) Idrottspsykologi.
73 Granbom. A-K, (1998). Att motivera till hälsa
74 Lodewyk, Ken R, Gammage, Kimberley L & Sullivan, Philip J. (2009). Relations Among
Body Size Discrepancy, Gender, and Indices of Motivation and Achievement in High School
35
6.4 Lärares motivationsarbete med elever i ämnet Idrott &
Hälsa
Våra respondenter antyder att varierande undervisning är en bra faktor för att öka
elevernas motivation. De menar att eleverna känner mer nöje med lektionerna
samtidigt som de behåller motivationen genom lektionen. De anser även att
varierande lektionsundervisning ger eleverna bättre chanser att kunna visa sina
kunskaper i ämnet. En av lärarna antydde att på grund av längden av hans lektioner
kan han inleda sina lektioner med teorigenomgång för att sen koncentrera sina
lektioner på de aktiva delarna och låta eleverna fokusera på sina aktiviteter. För att
kunna öka elevernas motivation i varierande undervisning är det viktigt att göra
lektionerna avslappnade och roliga för eleverna samt att kunna hålla sig till
kursplanen. En lärare som vi intervjuade antyder att om man har en varierad
undervisning finns det något för alla elever. När det gäller att arbeta med elever och
deras motivation anser vi att lärare försöker applicera kognitiv motivationsteori.
Detta genom att läraren försöker hitta ämnesområden och varianter av dessa områden
som når elevernas intresse. Läraren försöker hitta de delar i ämnet som eleverna
söker sig till. Det blir en undervisning de känner att de kan klara av istället för att
undvika. Det handlar om att viljan att lära sig mer skall överstiga rädslan för att
delta.75
Vi anser att eleverna ges större möjligheter att kunna lyckas i undervisningen
genom att utarbeta en varierad lektionsundervisning. Det gör även att eleverna
känner delaktighet i sin lärares undervisning. Framför allt kan eleverna motiveras av
vetskapen att de kan delta efter bästa förmåga i undervisningen.
Våra respondenter menar att det är viktigt att läraren uppträder med en positiv attityd
för att höja elevernas motivation. De antyder att eleverna ser och känner av vilket
humör läraren är på. Om läraren inte är inspirerande på lektionen och ger
utstrålningen att denne inte vill vara här, varför ska då eleverna vara där. Lärarna
menar även att eleverna måste få lite tid att upptäcka vilken miljö de befinner sig i,
t.ex. att de har en bra klass med goda klasskamrater samt en lärare som inte är så
tokig utan glad och rolig. En lärare ska visa trivsel i sin arbetsroll och tycka att det är
roligt att lära ut Idrott & Hälsa. En annan faktor som kan öka elevernas motivation,
är att man som lärare skapar ett socialt samband med eleverna och att man som lärare
vågar ha roligt med eleverna och skämtar med dem. I många fall kan yttre faktorer i
undervisningen påverka elevers motivation till ämnet Idrott & Hälsa. Hassmén
antyder att yttre motivation kan påverka elevers deltagande i undervisningen när
aktiviten inte utförs utifrån elevernas egna villkor. Eleven kan då känna sig stressad i
en situation denne inte kan hantera.76
Detta ser vi som vanligt förekommande hos
elever idag utifrån våra resultat och kan vara anledningar till att vissa elever är
frånvarande vid lektionstillfällen. Det är då man som lärare underlättar pressen som
75
Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling
76 Hassmén, P, Hassmén, N & Plate, J (2003) Idrottspsykologi.
36
elever kan känna genom att uppträda med positiv attityd. En lärares attityd till
utförande speglar elevernas uppfattning av stundens allvar. Stressade och spända
elever kan känna sig mer avslappnade och pressen för att uppnå ett mål som är svårt
blir mer lätthanterligt.
Lärarna vi har intervjuat försöker arbeta praktiskt med de teoretiska delarna i ämnet.
De anser att eleverna lär sig mer om ämnet i fråga och finner mer motivation till
arbetsuppgiften om det får arbeta praktiskt med den. En av våra intervjuade lärare
menar att när eleverna läser en text kan de ibland ha svårt att förstå texten. När de väl
får arbeta praktiskt med ämnesområdet får de förståelse över vad de har läst.
Motivationen och förståelsen ökar hos eleverna i samband med viljan att lära sig
mer. Genom att koppla samman teori och praktik får eleverna chans att förstå,
kroppens funktioner under praktiskt arbete och det kan öka elevernas motivation till
ämnet Idrott & Hälsa. Hanssons studie om ämneslärares motivationsarbete syftar till
att man som lärare skall tillgodose elevernas intresse i sin undervisningsplanering.
Hansson antyder att man vid teoretisk undervisning skall använda sig av olika
arbetssätt så som film, bilder eller dramatiska händelser för att väcka elevernas
intresse.77
I ett praktiskt ämne som Idrott & Hälsa anser vi att eleverna vill ha
praktisk undervisning och därför faller intressenivån vid teoretiska delar i ämnet.
Kan man då som Hansson säger fånga elevernas intresse genom att utveckla
undervisningsformerna ökar elevernas motivation till lärande. Våra respondenter
uttrycker att praktiskt arbete med teoretiska delar leder till ökad förståelse samt att
eleverna får mer intresse och mer motivation till ämnesmålet i fråga. Om man kan
arbeta på ett sätt som ger elever både kunskap och djupare förståelse arbetar man på
liknande sätt som Maslow när han utvecklade sin motivationsteori. Man försöker
lyfta fram idéer och föreställningar som driver eleverna framåt och trycker på viljan
att försöka förverkliga sina förhoppningar i ämnet.78
Våra respondenter antyder att motivationen för eleverna kan öka vid individuell
feedback. En av respondenterna gav svaret att man som lärare kan delta vid
lagsporter som t.ex. fotboll. Vissa elever kan känna sig obekväma vid lagsporter. Det
är då viktigt att läraren är med när de spelar, det är inte nödvändigt att läraren måste
röra bollen. Men att föra en dialog med eleverna, t.ex. sätt press där, backa hem och
anfall. På detta vis hjälper läraren eleven att prestera bättre och känna sig mer trygg i
undervisningen. På så sätt kan eleven finna mer motivation till lektionen och
ämnesuppgiften. Utifrån Hassméns punkter angående inre motivation deltar elever i
aktiviteter för nöjets skull. Undervisningen bör vara tillfredsställande så att eleven
känner att denne förstår meningen med uppgiften när eleven försöker uppnå målen.79
Genom individuell feedback under lektionens gång anser vi att elever kan få mer
förståelse för lektionens innebörd samt att de förstår hur övningarna är till nytta för
dem själva. Eleverna får då kunskap om den betydelse som övningarna ger dem och
77
Hansson (2010) Historia och Historieundervisning
78 Ahl (2004) Motivation och vuxnas lärande
79 Hassmén, P, Hassmén, N & Plate, J (2003) Idrottspsykologi.
37
möjligen kan den inre motivationen öka. Vi anser att genom individuell feedback kan
läraren ge elever utrymme att uttrycka sina åsikter och tilldela dem förståelse om
lektioneras innebörd. Samtidigt kan läraren bygga och underhålla rapportering och
ge eleverna möjlighet att förstå och anpassa sig efter deras arbetsmiljö. Elevers
motivation påverkas av lärarens bemötande och rapportering i undervisningen.
Därför är det rimligt att dra slutsatsen att individuell feedback behövs för att ge
eleverna den tid och det utrymme de behöver för att prestera utifrån sina egna
förutsättningar och därigenom öka deras motivation.
6.5 Slutord
Att ordet motivation är svårdefinierat är inget märkvärdigt. Ett ord som kan användas
i olika betydelser är inte ett ord som man kan ta lätt på, inte heller är det ett ord som
man skall kunna förklara utan att tänka till lite extra. För en lärare i Idrott & Hälsa
eller lärare överlag är det svårt att definiera innebörden av ordet. Om lärare har svårt
att framföra vilken oerhörd betydelse ordet innebär hur skall man då kunna hoppas
på att elever förstår vad motivation är? Som våra respondenter har uttryckt är
begreppet motivation svårdefinierat men en viktig faktor, dels för att uppnå sina egna
mål och dels för att kunna vara tillfreds med sina dagliga uppgifter. Inre motivation
har påpekats av våra respondenter som den viktigaste motivationen och detta kan vi
hålla med om. Utifrån våra forskningsresultat har vi kommit fram till att inre
motivation har större betydelse för individen än yttre motivation. Som vi har nämnt
påpekar våra respondenter att både de själva och eleverna är mer mottagliga för inre
motivation då yttre motivation kan vara stressframkallande. Det gäller framför allt att
läraren försöker skapa en positiv miljö där alla elever känner sig välkomna, trygga
och accepterade. För elever som inte är motiverade till ämnet Idrott & Hälsa är det
framför allt viktigt att läraren inte tvingar dem till att utföra lektionsundervisningens
uppgifter. Vi har kommit fram till att det då är bättre att bedriva arbetsuppgifter som
dessa elever känner sig trygga med och stegvis bygga upp deras motivation och
självförtroende i ämnet. Våra respondenter menar att varierad undervisning och
moment skapar bättre förutsättningar för deras elever. Likaså har de uttryckt att viss
överraskning kan öka deras motivation till ämnet. Vi håller med våra respondenter,
eftersom ingen är den andre lik och elevers intresse skiljer sig från varandra. Om
läraren bedriver en likartad undervisningsform tappar man lätt elevernas intresse och
deras motivation till ämnet. Framför allt anser vi att det är viktigt för lärare att agera
med positiv inställning och attityd. För både lärares och elevers skull är det viktigt att
man har kul och vågar ha roligt tillsammans för att alla i undervisningen skall känna
lust till ämnet. Känner varken elever eller lärare njutning med undervisningarna finns
heller inte motivation till att vilja medverka, varken som lärare eller elev. Tänk trots
allt på att motivation betydde njutning för de gamla grekerna och det gör det
fortfarande idag.
6.6 Vidare forskning
Under arbetets gång har vi fått djupare insikt över motivationens betydelse och hur vi
skulle kunna utveckla denna studie.
För att få mer och djupare resultat och insikt kan en större studie göras där man
använder sig av både kvalitativa och kvantitativa arbetsmetoder. Genom
38
videoobservationer kan lärare studeras och hur de agerar för att motivera elever samt
hur eleverna reagerar på olika arbetsmetoder.
Man skulle även kunna göra en liknande studie som grundar sig i andra årskurser.
Antingen koncentrera sig på en årskurs eller göra studier i grundskolans tidigare och
senare år. En studie kan också göras som undersöker hur elever uppfattar motivation
och hur de anser att de blir motiverade till ämnet Idrott & Hälsa. Studien kan göras i
alla ämnen samt för en hel skola.
39
7 REFERENSLISTA
Ahl, H. (2004). Motivation och vuxnas lärande: en kunskapsöversikt och
problematisering. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok i tio
punkter. Lund: Studentlitteratur.
Engström, M. (2004). Förord. I: Larsson. H & Redelius. K, (red.) Mellan nytta och
nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan, s. 5-9
Glasser, W. (1996). Motivation i klassrummet. Malmö: Brain Books AB
Granbom, A-K. (1998). Att motivera till hälsa. Lund: Studentlitteratur AB.
Hansson. (2010). Historia och Historieundervisning. Print & Media, Umeå
universitet, 2010
Hassmén, P. Hassmén, N. & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och
kultur
Isberg, J. (2009). Viljan till fysisk aktivitet – En intervention avsedd att stimulera
ungdomar till fysisk aktivitet. Örebro Universitet 2009
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling.
Stockholm: Liber
Johansson, B. & Svedner, P-O. (2010). Examensarbete i Lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsföretaget AB
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Larsson, H. & Redelius, K. (2004) Mellan nytta och nöje – en introduktion. I:
Larsson, H. & Redelius, K. (2004) Mellan nytta och nöje: en bild av ämnet
idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan, s. 11-19
40
Lodewyk, Ken. R, Gammage, Kimberley L & Sullivan, Philip J, (2009). Relations
Among Body Size Discrepancy, Gender, and Indices of Motivation and
Achievement in High School Physical Education. Journal of Teaching in
Physical Education, (28), 362-377.
Ntoumanis, N. (2001). A self-determination approach to the understanding of
motivation in physical education. British Journal of Educational Psychology
Raustorp, A. (2004). Att lära fysisk aktivitet.Uppsala: X-O Graf Tryckeri, 2004
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur
Tessier, D. Sarrazin, P. & Ntoumanis, N. (2010). The effect of an intervention to
improve newly qualified teachers’ interpersonal style, students motivation and
psychological need satisfaction in sport-based physical education.
Contemporary Educational Psychology. Vol 35(4), Oct 2010, pp. 242-253
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Internetkällor:
Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/lang/motivation
Vetenskapsrådet:
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska
41
BILAGA 1
Intervjufrågor
Inledande frågor:
1. Vad har du för utbildning?
2. Hur länge har arbetat som lärare?
3. Antal år på skolan?
4. Ålder/kön?
Huvudfrågor:
1. Hur upplever du som lärare motivation?
- Hur tror du elever ser på motivation?
2. Vilka faktorer tror du motiverar elever till Idrott och Hälsa?
3. Hur arbetar du för att motivera elever i de fysiska delarna av ämnet?
- Hur arbetar du för att motivera elever i de teoretiska hälsodelarna i ämnet?
4. Vilka faktorer tror du hindrar elever från att delta i ämnet?
- Hur arbetar du för att sporra alla elever till ämnet?
42
BILAGA 2
Mailförfrågningar
Hejsan!
Jag heter Victor Hermansen och läser min sista termin på Linnéuniversitetet.
Tillsammans med Carl-Henrik Adler skriver vi just nu examensarbete som
undersöker lärares motivationsarbete med elever inom Idrott och Hälsa.
Som nämnt handlar studien om lärares motivationsarbete med elever inom ämnet och
tar inte längre än maximalt 30 min. Självklart kommer svarsresultaten att vara
anonyma i vårt arbete.
Vår önskan hade varit, utifall du kan och vill ställa upp, att detta tillfälle sker helst
inom denna vecka men vi är tacksamma om du ställer upp överhuvudtaget då
tidsfaktorn är ett ständigt problem.